om bidrag till en svensk vetenskaplig expedition till Arktis
Regeringens proposition 1978/79:144
om bidrag till en svensk vetenskaplig expedition till Arktis;
beslutad den I mars 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
Under sommaren 1980 planeras en vetenskaplig expedition till Arktis. Huvudansvariga för expeditionen är Vetenskapsakademien samt Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. Den är planerad i samråd med internationell expertis och med visst internationellt deltagande.
Det vetenskapliga programmet för expeditionen omfattar i huvudsak atmosfärsforskning, geovetenskaplig och marinbiologisk forskning. Expeditionen kan förväntas ge värdefulla vetenskapliga bidrag som leder till mer omedelbar tillämpning inom meteorologi och miljövård liksom bidrag till förståelsen av jordens och de levande organismernas historia och utveckling.
Expeditionen är planerad att äga rum under ca tre månader sommaren 1980 och förutsätter för sitt genomförande tillgång till en svensk statsisbrytare, helikoptrar med besättningar. I propositionen föreslås att ett särskilt anslag förs upp i statsbudgeten för nästa budgetår under vilket 5 milj. kr. anvisas som bidrag till kostnaderna för dessa ändamål.
I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 144
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-01
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus. Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Wikström
Proposition om bidrag till en svensk vetenskaplig expedition till Arktis.
1 Inledning
Vetenskapsakademien (KVA), Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi samt Kungl. Örlogsmannasällskapet har i april 1978 anhållit att regeringen skall ställa resurser till förfogande för att möjliggöra en svensk vetenskaplig expedition till Arktis under sommaren 1980.
Ett stort internationellt intresse är riktat mot polarregionerna och Sverige har av tradition kommit att lämna värdefulla bidrag till utforskningen av dessa områden. På senare tid har visst svenskt deltagande skett i internationella forskningsexpeditioner i Arktis. Den nu aktuella expeditionen är tänkt att drivas i svensk regi med visst deltagande av internationell expertis såväl under planeringsskedet som under själva expeditionen.
KVA vände sig i en skrivelse i januari 1977 till svenska forskare för att utröna intresse och vetenskaplig grund för att genomföra en eventuell expedition. Ett 40-tal förslag till projekt inkom då som svar och fler har tillkommit senare. Många av förslagen bedömdes av en speciellt inrättad pla-
neringskommitté ha sådan vetenskaplig tyngd att en arktisk expedition an-
sågs vara angelägen att genomföra.
Den fortsatta bearbetningen av detta underlag har givit upphov till ett
forskningsprogram med tyngdpunkten förlagd till i huvudsak tre program-
områden.
Atmosfärsforskning
Omsättning och utbyte i lufthavet
Ett omfattande atmosfärskemiskt program har utarbetats i samarbete mellan meteorologiska institutionen vid universitetet i Stockholm, de fy-
siska institutionerna vid universiteten i Lund och Uppsala och avdelningen för ekokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Avsikten är att studera hur de atmosfäriska förhållandena inom de arktiska områdena inverkar på halten av olika ämnen inom lufthavet över den tempererade zonen. I första hand skall förekomsten av ämnen som tritium och klorerade kolväten studeras liksom spridningen av tungmetaller i form av aerosoler. Resultaten väntas ge en fördjupad kunskap om omsättnings- och utbytesprocesser mellan de arktiska och de tempererade zonernas lufthav. Det arktiska klimatets inverkan på luftspridda miljögifter väntas få betydelse också för
miljövårdande åtgärder inom Sveriges gränser.
Polarbassängens värmebalans
Avsikten är att studera uppbyggnaden av dimmoin över och i anslutning
till packisen. Sommartid är de aktuella regionerna oftast molntäckta och
då till övervägande del av dimmoln. De dynamiska faktorer som påverkar dimmolnens utbredning och egenskaper inom polarområdena är ännu ganska ofullständigt kända men avses bli undersökta under expeditionen. I kombination därmed skall molnens genomsläpplighet resp. spridning av ljus- och värmestrålning studeras. Resultaten väntas få en avgörande betydelse för förståelsen av polarkalottens värmebalans och hur denna balans påverkar vårt klimat. BI. a. bör det bli möjligt att med större förståelse utnyttja satellitbilder för väderprognoser. I detta projekt är främst de meteo-
rologiska institutionerna vid universiteten i Stockholm och Uppsala enga-
gerade.
Geovetenskaplig forskning
Huvudprojektet omfattar studier för att förstå hur klimatförändringar
och därmed sammanhängande variationer i uppbyggnad och utbredning av
inlands- och havsisar under kvartärtid har skett. Polarområdenas tidigare klimatutveckling kan anses utgöra nyckeln till förståelsen av den aktuella mer långsiktiga klimatutvecklingen. Tekniken att hämta sedimentkärnor från havsbottnen kommer bl. a. att ge möjlighet till sådan information och samtidigt erhålles ett jämförelsematerial från en mindre nedsmutsad miljö än vår. Vid aktuella studier av bl. a. Östersjöns nedsmutsning saknas i dag till stor del adekvat jämförelsematerial, vilket sålunda skulle erhållas inom ramen för detta projekt.
Vidare kommer havsisarna i polarområdet att studeras, vilket får betydelse för förståelsen av isbildningen i Östersjön.
De institutioner som i första hand är engagerade i dessa delar av forskningsprogrammet är de geologiska och naturgeografiska institutionerna vid
universitetet i Stockholm samt det maringeologiska laboratoriet vid uni-
versitetet i Göteborg.
Marinbiologisk forskning
Huvudprojektet inom denna sektor avser studier av växt- och djurarter-
nas utveckling i Polarbassängen sett mot bakgrund av klimatiska och geo-
grafiska förhållanden. Polarbassängen har varit ett isbelagt hav under en från artbildningssynpunkt sett relativt kort period, ca 3,3 milj. år. En för-
hållandevis snabb övergång från varmtempererade till arktiska förhållanden har medfört en svår omställning för de tidigare arterna om de skulle
överleva. Invandringen av arter från Atlanten har skett under lång tid me-
dan förbindelsen med Stilla havet och möjligheter till invandring därifrån uppstått i förhållandevis sen tid. Den från geologisk synpunkt sentida bio-
logiska utvecklingen i Arktis kan därför ses som ett utvecklingsprojekt i
stor skala där yttre faktorer är kända i en utsträckning som är ytterst ovanlig.
Sentida förändringar i artförekomst kan konstateras bl. a. genom jämfö-
relse med det biologiska material som insamlades under Nordenskiölds färd med Vega för jämnt 100 år sedan. Modern biologisk och cellgenetisk metodik gör det möjligt att studera artbildningen på ett sätt som inte har
varit möjlig med tidigare insamlat museimaterial.
Sammanfattningsvis kan sägas att de atmosfäriska projekten bör ge resultat för omedelbar tillämpning medan övriga projekt primärt är av grund-
vetenskaplig karaktär och berör mycket fundamentala problemställningar om jordens och de levande organismernas historia.
Expeditionen kommer att bedrivas med utgångspunkt i de svenska
forskningsgrupper som tidigare har nämnts. Internationell expertis med speciell inriktning mot aktuella forskningsområden har knutits till plane-
ringen av expeditionen och kommer även i viss utsträckning att delta i den-
na.
De aktuella forskningsprojekten har prövats inom naturvetenskapliga forskningsrådet som är berett att avsätta medel för dessa motsvarande to-
talt 3 milj. kr. under budgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81.
Expeditionen avses starta i juni 1980 och pågå ca tre månader. Färden kommer att gå via Barents hav till områdena kring Svalbard och öster därom samt om isförhållandena så medger till områdena öster och norr om
Grönland. Avsikten är bl. a. att ta provserier av sedimentkärnor från de
grunda områdena av kontinentalsockeln via djupare sådana ner i den s. k. Polarbassängen till ett djup av ca 3500 m. Djupområdena är totalt out-
forskade. Områdena nordost och norr om Grönland har p. g. a. isförhållandena inte tidigare kunnat utforskas. Endast sporadiska data har erhållits från färder med atomubåtar I dessa senare områden.
Expeditionens tänkta uppläggning med färd delvis i eller i nära anslut-
ning till packisen förutsätter tillgång till isgående fartyg. De ansvariga inom
planeringskommittén har därför anhållit om att få utnyttja en statsisbrytare med besättning under den tid av ca tre månader som expeditionen beräk-
nas pågå. Vidare har de ansvariga anhållit om att få tillgång till två heli- :
koptrar med besättning under nämnda period. Helikoptrarna skall användas i första hand i samband med de planerade forskningsprojekten samt i övrigt ge nödvändig ökad rörlighet. De sammantagna kostnaderna i dessa delar har beräknats till ca 6 milj. kr. vari ingår lönekostnader för besättning samt sådana speciella kostnader som sammanhänger med den vetenskapliga utrustningens montering och anpassning till fartyget. De kostnader som bedömts belasta budgetåret 1979/80 har beräknats uppgå till 3,7 milj. kr. medan återstoden, 2.3 milj. kr., skulle belasta budgetåret 1980/81.
2 Föredragandens överväganden
Det arktiska området tilldrar sig ett livligt och snabbt ökande internationellt intresse som speglar den ur naturresurssynpunkt stora ekonomiska betydelse som tillmäts området och som kan väntas bli än större i framtiden. Området har vidare ett unikt värde sett från miljövårdssynpunkt. Forskningsdata från de arktiska områden som den planerade expeditionen kommer att besöka finns i mycket ringa omfattning. Det vetenskapliga värdet av expeditionen kan därför förväntas bli stort. Därigenom kan den också komma att väsentligt bidra till den svenska forskningens internationella anseende. I expeditionen kommer internationell expertis inom aktuella forskningsområden att delta. Det internationella deltagandet bör kunna främja fortsatt internationellt forskningssamarbete och forskarutbyte. Naturvetenskapliga forskningsrådet har efter prövning av det vetenskapliga programmet beslutat att inom ramen för tilldelade medel svara för kostnader som sammanhänger med erforderlig utrustning samt material för de vetenskapliga projekten liksom kostnader för planering. Jag förordar efter samråd med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen att resurser i form av en svensk statsisbrytare samt två försvarsmakten tillhöriga helikoptrar ställs till de för expeditionen ansvarigas förfogande under ca tre månader under sommaren 1980. Kostnaderna för expeditionen i vad avser isbrytare samt helikoptrar inkl. kostnader för anpassning av vetenskaplig utrustning etc. till isbrytaren har beräknats till ca 6 milj. kr. Jag godtar efter samråd med cheferna för nyss nämnda departement i huvudsak denna kostnadsberäkning. I prop. 1978/79:82 om anslag för budgetåret 1979/80 till byggnadsarbeten m. m, inom utbildningsdepartementets verskamhetsområde har regeringen förordat att 600 000 kr. från den under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. uppförda kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition får utnyttjas för anpassning av vetenskaplig utrustning m. m. till det isgående fartyg som skall utnyttjas under den aktuella expeditionen. För övriga kostnader vari ingår löner och förplägnad för besättning,
drivmedel etc. beräknar jag 5045 000 kr. För ändamålet föreslär jag att ett
särskilt reservationsanstag, Bidrag till en svensk expedition till Arktis. förs
upp under nionde huvudtiteln i statsbudgeten för nästa budgetår.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att till Bidrag till en svensk expedition till Arktis under nionde hu-
vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 045 000 kr.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979