om finansiellt stöd till Luxor Industri AB

Prop. 1978/79: 192

Regeringens proposition

1978/79: 192

om finansiellt stöd till Luxor Industri AB beslutad den 29 mars 1979,

Regeringen föreslar riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 175 milj. kr. anvisas för att finansiellt rekon-

struera Luxor Industri AB. Av medlen är 75 milj. kr. avsedda att täcka beräknade förluster intill utgången av är 1979 och 100 milj. kr. avsedda att användas till utökning av bolagets egna kapital.

I Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 192

Prop. 1978/79: 192 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl. Winther, De Geer, Gabriel Romanus, Thum, Bondestam

Föredragande: statsrådet Huss

Proposition om finansiellt stöd till Luxor Industri AB, m. m.

I Inledning

Luxor Industri AB (Luxor) har sedan en lång tid varit ett familjeföretag som bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av främst televisionsmottagare och ljudanläggningar samt vissa andra apparater inom hemelektronikomrädet.

Tillsammans med dotterbolag sysselsätter Luxor ca 2250 personer inom

landet, varav ca 2000 är verksamma i Motala och ca 100 i Karlsborg,

Skaraborgs län. Luxor och Philips Norrköpingsindustrier AB är de enda större tillverkarna av televisionsmottagare och ljudanläggningar inom landet.

Under åren 1977 och 1978 har den svenska marknaden för hemelek-

tronik stagnerat, vilket har lett till viss överkapacitet och pressad lönsam-

het i branschen. Förhållandet har varit likartat på flera för Luxor väsent-

liga exportmarknader. För verksamhetsåret den + september 1977-31 augusti 1978 hade Luxor budgeterat en mindre vinst. Efter verksamhets-

årets utgång väntades att resultatet skulle uppvisa en mindre förlust. 1

början av år 1979 beräknades att förlusten för det gångna verksamhetsäret

skulle kunna komma att uppgå till närmare 100 milj. kr.

I en ansökan som kom in till statens industriverk den 30 januari 1979 ansökte Luxor om statlig garanti för ett lån på 50 milj. kr. Den 7 februari

1979 avstyrkte industriverket bolagets ansökan och överlämnade den till

regeringen för beslut. Sveriges Investeringsbank AB (Investeringsbanken)

erbjöd sig den 9 februari 1979 att under vissa villkor överta förvaltningen av Luxor och svara för en nödvändig rekonstruktion av bolaget. Investeringsbanken har i skrivelse den 28 mars 1979 redogjort för de statliga insatser som behövs för att genomföra den rekonstruktion som är nödvändig för att Luxors verksamhet skall kunna drivas vidare.

Prop. 1978/79: 192 3

2¶Luxors situation i början av år 1979

Ungefär samtidigt som Luxor ansökte om statlig garanti för ett lån på 50 milj. kr. inledde bolaget diskussioner med Investeringsbanken rörande en större kredit till rörelsekapital. Vid denna tidpunkt hade något bokslut för

det verksamhetsär som gick till ända den 31 augusti 1978 ännu inte färdig-

ställts. Preliminära beräkningar tydde emellertid på att förlusten för verksamhetsäret 1977/78 skulle komma att uppgå tll ett belopp något över 100 milj. kr. Även om företaget genom att ta dolda reserver i anspråk beräknades kunna klara en förlust av denna storleksordning utan att likvidationsplikt skulle inträda, innebar den uppkomna situationen en likvidietskris som direkt hotade företagets fortbeständ. De lån som bolaget hade sökt hos industriverket och Investeringsbanken syftade till att ge ett sådant tillskott av rörelsekapital att verksamheten skulle kunna fortsätta t.v. i avvaktan på en mera långsiktig lösning av företagets problem. Bolagets styrelse hade den 9 januari 1979 utsett en ny tillförordnad verkställande direktör som skulle svara för bolagets förvaltning.

När industriverket överlämnade Luxors ansökan om statlig garanti för lån ull regeringen för beslut bedömde verket att en rekonstruktion av företaget var nödvändig. Enligt verkets uppfattning borde frågan om statliga garantier prövas först i samband därmed. I samband med att verket överlämnade Luxors ansökan tog jag tillsammans med chefen för arbetsmarknadsdepartementet upp överläggningar med Luxors ledning. berörda banker och med Investeringsbanken om företagets situation. Därvid kom fram att bolaget under det senaste året hade råkat in i en allvarlig kris som först på ett mycket sent stadium blivit känd av bolagets styrelse, anställda och bankförbindelser. I och med att krissituationen i slutet av januari mänad 1979 blev offentligt känd kom företagets etablerade marknadsposition säväl i Sverige som utomlands liksom samarbetet med viktiga leverantörer I fara. Om en längre period av ovisshet rörande företagets framtid hade fått förflyta, skulle möjligheterna att driva verksamheten vidare allvarligt ha kunnat skadas. Vid de analyser av företagets situation som jag tillsammans med chefen för arbetsmarknadsdepartementet lät utföra framkom att Luxor hade betydande styrkefaktorer i form av kunnig personal. modern produktionsapparat, aktuellt produktsortiment och god marknadsposition. Förutsättningarna för att företaget skulle kunna fortleva bedömdes vara goda. förutsatt att en rekonstruktion säväl av den finansiella ställningen som av verksamheten snabbt och effektivt kunde genomföras. Ansträngningarna inriktades därför på att så snabbt som möjligt finna en

lösning som innebar att verksamheten i företaget skulle kunna drivas

vidare utan avbrott.

Vid överläggningar som jag tillsammans med chefen för arbetsmarknadsdepartementet upptog med Investeringsbanken redovisades att banken var beredd att under vissa villkor överta förvaltningen av Luxor samt It Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 192

Prop. 1978/79: 192 4

att tillhandahålla ny verkställande ledning i bolaget. Till de villkor som banken ställde för att överta förvaltningen av Luxor hörde dels att ägarna skulle överlåta aktierna utan vederlag, dels att de oprioriterade fördringsägarna jämte huvudbankförbindelserna skulle acceptera ett ackord för att därigenom möjliggöra en finansiell rekonstruktion. Vidare förutsatte Investeringsbankens ledning att staten skulle vara beredd att tillskjuta riskkapital för att stärka Luxors finansiella bas och för att täcka ofrånkomliga förluster under en överbryggningsperiod. så att återstående kapitalbehov skulle kunna tillgodoses på den reguljära kreditmarknaden.

Den 9 februari 1979 offentliggjorde Investeringsbanken sitt erbjudande att på vissa villkor överta förvaltningen av Luxor. Samma dag beslöt Luxors styrelse att inställa betalningarna och att utse en ny verkställande

direktör i bolaget som hade ställts till förfogande av Investeringsbanken.

Verksamheten i bolaget kunde därefter fortsätta utan avbrott sedan Inves-

teringsbanken hade ställt erforderliga krediter till förfogande.

3¶Finansiell rekonstruktion genom ackord

Genom beslut av konkursdomaren vid Motala tingsrätt den 12 februari

1979 utsågs en god man för Luxors ackordsförhandlingar enligt ackordsla-

gen (1970: 847). Genom dennes försorg upprättades den 27 februari 1979 en bouppteckning i bolaget. I samband därmed upprättades även en preliminär årsredovisning för verksamhetsåret 1977/78. Den visade en förlust av 145 milj. kr. per den 31 augusti 1978.

På grundval av bouppteckningens resultat och gode mannens förslag beslöt Luxors styrelse den 26 februari 1979 att erbjuda bolagets oprioriterade fordringsägare ett ackord som innebar två tredjedelars utdelning på fordringar överstigande 50000 kr. och full utdelning upp t.o.m. detta belopp. Sedan cn erforderlig andel av de oprioriterade fordringsägarna hade samtyckt till detta förslag infimnades den 6 mars 1979 en ansökan om förhandling om offentligt ackord till konkursdomaren vid Motala tingsrätt.

Vid borgenärssammanträde den 28 mars 1979 beslutades att det av bolaget

erbjudna ackordet skulle fastställas. Förutsättningarna för att ett ackord

enligt nyss nämnda riktlinjer skall kunna förverkligas synes vara uppfyllda,

men beslutet härom har ännu inte vunnit laga kraft.

Om det nämnda ackordet gentemot oprioriterade fordringsägare kan

genomföras, beräknas detta leda till en minskning av bolagets skulder med ca 48 milj. kr. Genom en uppgörelse som tidigare nåtts vid underhandlingar

med bolagets huvudbankförbindelser, har dessa förklarat sig beredda att

avstå från 35 milj. kr. av sina prioriterade fordringar på bolaget. Samman- Jagt innebär således de nämnda åtgärderna att bolagets skulder minskas

med ca 83 milj. kr. Sedan Luxors ägare nu har överlämnat sina aktier synes de krav på

Prop. 1978/79: 192 un

medverkan från ägarnas och foördringsägarnas sida som Investeringsbanken ställde upp som villkor för att överta förvaltningen av bolaget komma att uppfyllas.

4¶Prognoser över den ekonomiska utvecklingen i bolaget

I skrivelsen den 28 mars 1979 har Investeringsbanken närmare angivit förutsättningarna för en fortsatt rekonstruktion av företaget efter ackor-

dets genomförande.

Enligt de preliminära bedömningar som den nya företagsledningen i Luxor har gjort. beräknas koncernens förlust för verksamhetsaret 1978/79 komma att uppgå ull 110—125 milj. kr. För det innevarande och de närmast kommande verksamhetsåren beräknas de sammanlagda förlusterna komma att uppgå till minst 200 milj. kr.

Då företagets kapitalbehållning efter genomfört ackord endast väntas

uppgä till ca 85 milj. kr. krävs betydande kapitaltillskott för att säkerställa

företagets verksamhet under en övergångsperiod innan rekonstruktionsåt-

gärderna har hunnit verka.

Enligt Investeringsbankens uppfattning är det dessutom nödvändigt att öka Luxors egna kapital. Hittills har bolaget haft ett aktiekapital av endast 1.5 milj. kr.. vilket skall ställas It relation till en balansomslutning av ca 450 milj. kr. För att möjliggöra en rekonstruktion och även ge utrymme för sädana offensiva initiativ och satsningar som krävs under de kommande

aren för att utveckla Luxors position inför framtiden är det enligt Investe-

ringsbankens uppfattning nödvändigt att bolaget har en soliditet ätminstone i storleksordningen 2596. Med de antaganden som företagsledningen har gjort beträffande resultat- och balansutvecklingen under de kommande åren, skulle ett tillskott av eget kapital med ca 150 milj. kr. erfordras för att den eftersträvade soliditeten skall kunna uppnås. Ett sammandrag över Luxors balansräkningar per den 31 augusti åren 1977 och 1978 samt resultaträkningar för verksamhetsåren 1976/77 och 1977/78 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

5¶Åtgärdsprogram

Sedan den nya ledningen i Luxor tillsattes den 9 februari 1979 har ett flertal utredningar påbörjats inom företaget vilka skall ligga till grund för en strukturplan för den fortsatta verksamheten. Planen Beräknas föreligga tidigast under sommaren 1979 tillsammans med en detaljerad budget för verksamhetsåren 1979/80. Den kommer bl. a. att baseras på resultaten av pägående utredningar inom företaget rörande produktprogram, marknadsläge, administration och ekonomisk redovisning samt effektiviteten inom olika funktioner.

Innan nyss nämnda utredningar har hunnit slutföras är det inte möjligt för företagsledningen inom Luxor att i ett längre perspektiv förutsäga hur sysselsättningen kommer att utvecklas inom koncernen. F.n. sysselsätts ca 2250 anställda inom landet. Under år 1979 beräknas antalet sysselsatta genom naturlig avgång komma att minska med ca 250 personer.

6¶Investeringsbankens engagemang i rekonstruktion av företag

Vid rekonstruktion av ett företag eller vid omstrukturering av en

bransch har det ibland vari nödvändigt för Investeringsbanken att hel eller delvis ta ett ägaransvar för berörda företag. Bankens ägarroll har i sådana fall alltid avsetts vara temporär. Avsikten har varit att företaget

efter en rekonstruktion skall föras över till nya ägare. Investeringsbanken har bl.a. inträtt som ägare när det gäller Shipman AB (småbåtstillverk-

ning), Sweteco AB (teko). Sensotherm AB (radiatortillverkning). ELjung-

kvist Diecast AB och Euftkonditionering AB.

Investeringsbanken har byggt upp en kapacitet för arbete med företagsrekonstruktioner m. m. som även i fortsättningen bör kunna utnyttjas när

statligt ägarengagemang anses befogat. Detta gäller särskilt i sådana fall dä den statliga ägarrollen kan tänkas bli tillfällig.

Att lägga aktieinnehavet direkt i banken eller i ett av banken ägt dotter-

företag är dock förenat med vissa problem. De företag som banken äger

innefattas i Investeringsbankens xonsoliderade balansräkning. I samband med bankens utländska upplåning kan ägandet av ett antal finansiellt svaga företag skapa problem. eftersom bl. a. soliditeten påverkas, även om detta ägande är förenat med speciella villkor från statens sida som begränsar Investeringsbankens förlustrisker. Dessa problem kan bli besvärande om de företag som banken engageras I är stora.

Ägarengagemang av det slag som har nämnts ligger dessutom vid sidan

av Investeringsbankens ordinarie verksamhet som kreditgivare. I samband

med detta slag av ägarengagemang kan bankens kreditgivning till konkur-

rerande företag och verksamheter försvåras eller t.o.m. omöjliggöras. Även dessa skäl talar för att en annan lösning än direkt ägarengagemang från bankens sida bör eftersträvas. Som jag tidigare har framhållit i prop. 1978/79: 123 (bil. I s. 69) angående riktlinjer för industripolitiken. m. m. kan det vara av vikt att staten bygger

upp en kapacitet för arbete med företagsrekonstruktioner som i fortsättningen skall kunna utnyttjas när statligt ägarengagemang är aktuellt. Bl. a.

med hänsyn till att remissbehandlingen av statsföretagsutredningens be-

tänkande (SOU 1978:85), där frågor i anknytning till denna problematik behandlas, först nyligen avslutats är jag f.n. inte beredd att lägga fram förstag hur ett sådant bolag skall organiseras. Inom regeringskansliet utreds denna fråga för tillfället och jag avser att äterkomma till regeringen

Prop. 1978/79: 192 7

med förslag i detta ärende senare under äret. Detta är enligt min mening en angelägen fråga. dels däför att erfarenheterna har visat att det föreligger ett behov av sådana här rekonstruktionsinsatser även när det gäller större företag, dels därför att Investeringsbankens möjligheter till upplåning inte onödigtvis bör försvåras genom att banken åtar sig rekonstruktionsuppdrag.

I avvaktan på regeringens förslag i detta ärende bör aktierna I Luxor redovisas under statens fond för aktier. Investeringsbanken har åtagit sig att svara för förvaltningen av bolaget och genomförandet av den påbörjade rekonstruktionen.

Jag övergår nu ull frågan om nödvändigt finansiellt stöd till Luxor.

7 Behov av finansiellt stöd för rekonstruktion av Luxor

Enligt de bedömningar av företagsledningen I Luxor som har retererats i Investeringsbankens skrivelse den 28 mars 1979. beräknas behovet av statligt finansiellt stöd för att täcka beräknade förluster under det innevarande och de närmaste verksamhetsåren komma att uppgå till minst 115 milj. kr. Dessutom framhåller banken nödvändigheten av att öka Luxors

egna kapital med ca 150 milj. kr. så att en soliditet av åtminstone 25

uppnås för att bolaget skall få ullräcklig handlingsfrihet till de offensiva satsningar som ir nödvändiga för att trygga dess framtida utveckling.

Det är naturligt att en rekonstruktion av det slag som här är nödvändig är förenad med stor osäkerhet vid bedömningen av det framtida ekonomiska utfallet. Det finns därför enligt min mening inte anledning att i detta sammanhang skjuta till kapital för att täcka beräknade förluster under en så lång period som intill utgången av Luxors verksamhetsär 1980/81. Ett belopp av 75 milj. kr. bör därför anvisas som ett medelstillskott till Luxor för budgetåret 1979/80, vilket tillsammans med den behållning som väntas uppkomma sedan det föreslagna ackordet har genomförts bör räcka för att täcka beräknade förluster i bolaget intill utgången av år 1979. Som jag nyss har nämnt bör aktierna i Luxor t.v. redovisas under fonden för statens aktier. Statens förvärv av aktierna sker utan vederlag. Jag finner vidare att medel bör anvisas för att teckna nya aktier i Luxor och därmed förstärka Luxors soliditet. För detta ändamäl bedömer jag 100 milj. kr. vara tillfyllest. Aktierna bör tecknas ull en överkurs av 25 36. Ett anslag av 100 milj. kr. till förvärv av aktier I Luxor bör alltså tas upp på statsbudgeten för budgetäret 1979/80. Jag är sålunda inte beredd att nu förorda att staten skall skjuta till medel för att täcka Luxors beräknade förluster efter utgången av är 1979. Företagsledningens resultatprognoser för denna period tyder dock päå ett fortsatt behov av statliga medel. Frågan om ytterligare finansiellt stöd fär tas upp senare under år 1979 när resultatfallet för verksamhetsäret 1978/79 och effekterna av det inledda rekonstruktionsprogrammet kan bedömas.

Prop. 1978/79: 192 8

Med det finansiella stöd som jag nu har förordat ges nödvändiga resurser

för att under innevarande är säkra den påbörjade rekonstruktionen av buxor.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen utt

1. till Medelstillskott till Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80

under fjortonde huvudtiteln anvisa et reservationsanstlag av

75 000 000 kr.

Lä ull Förvärv av aktier i Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80

under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av

100.000 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fråm.

Frop. 1978/79: 192

Bilaga

Luxor Industri AB Preliminär balansräkning per 1978.08.31 (1 000-tal kr.)

77.08.31 78.08.31

utfall preliminär

77.08.31 78.08.31

utfall preliminär

TILLGÅNGAR

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Prop. 1978/79: 192 [0

Preliminär resultaträkning verksamhetsäret 1977/78 (milj. kr.)

1976/77 1977/78

1. avskrivningar på

kundfordringar (utländska) -2.1 —-42.3 Resultat före dispositioner 15.1 —-145.1

! huvudsakligen försäkringsersättnin;z

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979