om sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet
Regeringens proposition
1978/79: 83
om sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet
beslutad den 14 december 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att 100 milj. kr. anvisas för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet. Av beloppet föreslås 40 milj. kr. bli använda för att fullfölja den påbörjade upprustningen av vägen 1140 mellan Ammarnäs och Sorsele samt 15 milj. kr. för investeringar i ett hälsocentrum i Vindelns kommun. Övriga medel föreslås bli preliminärt fördelade av länsarbetsnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län efter samråd med länsstyrelserna i dessa län. Beslut i bidragsärende skall meddelas av regeringen. Medlen som bör kunna användas för investeringar som påbörjas före utgången av budgetåret 1981/82 skall syfta till att öka sysselsättningen på både kort och lång sikt.
1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 83
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1978-12-14
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet
Riksdagen uttalade år 1967 (ABU 1967: 55) att Vindelälven inte skulle byggas ut. Eftersom älvens bevarande bedömdes vara en riksangelägenhet skulle i stället bestående lokaliseringspolitiska åtgärder vidtas i området. Riksdagen begärde därför år 1972 av regeringen (InU 1972:7, rskr 1972: 188) en redovisning över redan vidtagna åtgärder och tänkbara projekt för framtiden.
Våren 1973 lämnade regeringen en sådan redovisning (prop. 1973: 50). Vindelälvsområdet definierades där som Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner i Norrbottens län samt Sorsele, Storumans, Malå-Norsjö, Lycksele, Vindelns och Vännäs kommuner i Västerbottens län. Behovet av sysselsättningsstödjande åtgärder bedömdes vara stort i hela området.
Regeringen gav också ett uppdrag i skrivelse den 30 november 1973 till kommunala och regionala myndigheter i Västerbottens län att initiera och samordna insatser för framför allt turismen i området. Efter samråd mellan intressenterna lämnades en redovisning med förslag till åtgärder. Sammanlagt skulle åtgärderna i 1975 års penningvärde kosta ca 260 milj. kr., vilka enligt förslaget huvudsakligen skulle finansieras med särskilda statsmedel. Förslagslistan har sedermera reviderats i olika avseenden och torde idag omfatta objekt som i 1978 års penningvärde skulle kosta ca 500 milj. kr. att genomföra.
De föreslagna åtgärderna innefattar anläggningar för rekreation och turism, industrihus, vägbyggen m. m. Även flygplatser i Vindelälvsområdet ingår bland önskemålen. Gemensamt för förslagen är att de i regel kräver statsbidrag som överstiger vad som f. n. kan komma i fråga enligt gällande författningar och praxis även vid en generös tolkning.
Företrädare för bl.a. regionala organ och berörda kommuner har i olika sammanhang begärt att de föreslagna åtgärderna skall bli genomförda och att staten skall anvisa bidrag till dem utöver vad som är möjligt inom ramen för befintliga bidragsformer. Riksdagen (AU 1976/77: 23, sid. 19) har betonat ”vikten av att arbetet med att realisera ett framtaget åtgärdsprogram för området bedrivs med kraft av berörda departement och myndigheter”.
En utbyggnad av Vindelälven beräknades vid riksdagens beslut år 1967 medföra ca 6 000 årsverken under utbyggnaden och ca 130 permanenta ar-
betstillfällen. Med dagens modernare teknik och därmed mindre behov av
arbetskraft skulle sannolikt sysselsättningseffekten bli mindre.
Betydande insatser har gjorts för att främja sysselsättningen i de s.k.
Vindelälvskommunerna. Sålunda tillkom genom lokaliseringsstöd under tiden 1965—juni 1978 investeringar för ca 300 milj. kr., varav ca 190 milj. kr. utgjordes av statliga bidrag och lån. Dessa investeringar beräknas ha medfört drygt I 100 nya arbetstillfällen. Varje år har dessutom ca 1000 personer sysselsatts i beredskapsarbeten av skilda slag. Vidare har regeringen beslutat höja statsbidragsprocenten väsentligt till sådana kommunala beredskapsarbeten i Västerbottens och Norrbottens län som bedrivs under år
1978 och första halvåret 1979.
Inom Sorsele, Vindelns och Arjeplogs kommuner har för budgetåren 1973/74—-1977/78 dessutom anvisats totalt 12,5 milj. kr. för intensifierade
kommunala sysselsättningsinsatser, s.k. IKS-arbeten. 1972 års riksmöte
beslutade att ett industricentrum skulle förläggas till Lycksele. Till det un-
der fjortonde huvudtiteln upptagna anslaget Särskilda stödåtgärder i gles-
bygder har riksdagen anvisat totalt 45 milj. kr. för särskilda åtgärder i Vin-
delälvsområdet. Medlen har använts för en utbyggnad av väg 363 och and-
ra vägar i Lycksele, Sorsele och Vindelns kommuner. Våren 1978 avsattes
18 milj. kr. för fortsatt upprustning av vägen 1140 mellan Ammarnäs och Sorsele.
Statsbidraget till kommunala reningsverk belägna längs Vindelälven utgick under budgetåren 1973/74—-1974/75 med ett till 75 20 förhöjt bidrag.
I Arvidsjaur har mer än 200 milj. kr. utbetalats av anslaget till beredskapsarbeten för uppförande av anläggningar för ett fredsförband. Härtill kommer medel i form av bl. a. transportstöd, särskilt jordbruksstöd samt stödinsatser genom Norrlandsfonden och berörda företagareföreningar resp. utvecklingsfonder.
Trots de betydande insatser som har gjorts för att främja sysselsättning-
en i Vindelälvsområdet anser jag det motiverat inte minst mot bakgrund av riksdagens uttalande år 1976 att särskilda medel anvisas för ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet.
För kommunerna i Vindelälvsområdet gäller i flera avseenden förhållan-
den som avviker från många av landets kommuner i övrigt. Nästan alla
kommuner är till ytan lika stora som hela län i syd- och mellansverige medan befolknings- och skatteunderlagen är bland de lägsta som kommuner-
na i landet kan uppvisa. Gemensamt för dem är även att de har en natur
och miljö av riksintresse, vilket har medfört att Vindelälven ansetts böra räddas från en vattenkraftsutbyggnad. Trots stora ansträngningar från såväl de enskilda kommunerna som från regionala och centrala statliga myndigheter har inte önskvärda förbättringar uppnåtts i kommunernas sysselsättnings- eller ekonomiska situation. Flertalet kommuner i området sak-
nar förutsättningar att av egen kraft förbättra sin situation och att utföra
sådana planerings- och projekteringsarbeten som behövs därför att garantier saknas för att objekten kan förverkligas.
Som jag tidigare har nämnt har mer än 200 milj. kr. satsats av beredskapsmedel för uppförande av anläggningar för ett fredsförband i Arvids-
jaur. Jag anser det mot den bakgrunden inte motiverat att i detta sammanhang ytterligare medel anvisas för särskilda sysselsättningsskapande åtgär-
der i Arvidsjaurs kommun.
Arjeplog och Sorsele är de kommuner som får anses ha den besvärligaste situationen. såväl från kommunalekonomisk som sysselsättningssynpunkt. Särskild prioritet bör därför ges för stöd till dessa två kommuner.
Sorsele kommun. som är den till folkmängden minsta kommunen i lan-
det, är till ytan lika stor som Halland. Kommunen har två skilda arbetsmarknader, en nedre del med Sorsele som centralort och en fjälldel med Ammarnäs som tätort. Dessa två orter förbinds med vägen 1140. Denna väg är i dåligt skick, och behovet av ytterligare upprustning är stort. Jag
anser efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet det där-
för motiverat att 40 milj. kr. avsätts för att fullfölja den påbörjade upprustningen av vägen. Med stöd av ett regeringsbemyndigande den 18 maj 1977 tillkallade chefen för budgetdepartementet den 1 juni 1978 riksdagsledamoten Rune Ångström som särskild utredare med uppgift att lägga fram förslag till tokalise-
ring av ny verksamhet till Västerbottens län. Den 16 december 1977 avgav
utredaren ett delbetänkande. I detta föreslogs bl. a. att ett s. k. hälsocent-
rum skulle uppföras i Vindelns kommun. Den beräknade totala investe-
ringskostnaden för ett sådant centrum uppskattades till 15 milj. kr. Efter samråd med chefen för ekonomi- och budgetdepartementen samt statsrådet Lindahl vill jag förorda att av de särskilda medel för åtgärder i Vindelälvsområdet tills vidare 15 milj. kr. reserveras för detta ändamål i avvaktan på att frågorna om bl. a. huvudmannaskap, ansvar för driftskostnaderna etc. hinner lösas. Samråd har redan inletts mellan regeringen och Västerbottens läns landsting i dessa frågor varvid bl. a. överenskommits att det
fortsatta planeringsarbetet skall bedrivas med utgångspunkten att lands-
tinget skall vara huvudman för hälsocentret. I enlighet med vad jag ovan anfört vill jag förorda att totalt 100 milj. kr. anvisas för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområ-
det under tolfte huvudtitein.
De medel som inte tas i anspråk för upprustning av väg 1140 och investe-
ring i nämnda hälsocentrum bör disponeras av länsarbetsnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län efter samråd med respektive länsstyrelse. Ansökan om att få ta dessa särskilda medel i anspråk bör därför ställas till länsarbetsnämnden. Objektens lämplighet som sysselsättningsskapande
åtgärd skall därvid bedömas såväl på kort som lång sikt. Länsarbetsnämn-
den skall därefter med eget yttrande överlämna ansökningen till regeringen för slutligt avgörande. I frågor som rör utbyggnad av anläggningar för rek-
reation och turism skall beredningen för samordning av statens insatser för rekreation och turism höras. I fråga om objekt med anknytning till indus-
trin bör samråd ske med den regionala utvecklingsfonden i länet.
Projekt som stimulerar sysselsättningen på lång sikt bör prioriteras.
Som huvudregel bör gälla att statsbidraget icke skall överstiga 75 46 av kostnaderna. Det får ankomma på regeringen att ge närmare riktlinjer för
statsbidragens storlek samt i övrigt utfärda de närmare föreskrifter som be-
hövs.
Medlen bör kunna disponeras för investeringar som påbörjas före utgången av budgetåret 1981/82. För att säkerställa lönsam verksamhet i de med statligt stöd uppförda
kommunägda verksamheterna är det viktigt att kommunerna gör en noggrann ckonomisk analys av de föreslagna projekten. De regionala utveck-
kIingsfonderna bör här kunna medverka. Utvecklingsfonden i Västerbot-
tens län har under år 1978, utöver ordinarie statsanslag fått bidrag på sammanlagt ca I milj. kr. från det på fjortonde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder. Medlen används för att på olika sätt främja företagsamhet i länets glesbygder. Jag bedömer att fondernas insatser i många fall bör kunna komplettera de investeringar som genomförs med hjälp av det av mig föreslagna medelstillskottet på 100 milj. kr. |
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att |
1. godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för särskilt stöd till
sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsområdet.
2. till Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelälvsom-
rådet på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.