1979/80:161

Skr 1979/80:161 Regeringens skrivelse

1979/80:161

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyretses

årsredovisning;

beslutad den 20 mars 1980.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses ärsredovisning för år 1979. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

V KRK sdäasen 99 MIO nam Nr dG]l

Skr 1979/80:161 [EE

Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PRCTOKOLL

| : vid regeringssammanträde

1980-03-20

Närvarande: ståtsministern Fälldin. ordförande. och staätsraden Ullsten. Bohman, Mundebo. Wikström. Friggebo, Mogärd, Dahlgren, Äsling. Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirten, Holm. Andersson, Boo, Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Bohman

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

F enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde föndstyrelses placeringar och övriga verksamhet

iämnas ull riksdagen (NU --1974:37. rskr 253). För verksamhetsaren 1976-1978 har regeringen lämnat redovisningarna i skrivelser ull riksdagen

sedan fondstyrelsen — i enlighet med 24 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning — har överlämnat förvaltnings- och revisionsberättelserna till regeringen.

Fjärde föndstyrelsen har den 3 mars 1980 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1979 som innehåller verksamhetsöversikt. förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionshberättelse. I

årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar allmänna pensions-

fondens innehav per den 31 december 1979 av aktier och av konvertibla obligationer och skuldebrev Av redovisningen framgår att nettoresultatet för år 1979 efter skatt uppgick till 3.5 milj. kr. mot 35,9 milj. kr. för år 1978.

Tillgangarna vid utgången av ar 1979 uppgick till ca 1404 milj. kr. Därav

utgjordes ca I 100 milj. kr. av aktier och ca 25.4 milj. kr. av konvertibla obligationer och skuldebrev. Vid utgången av ar 1978 uppgick tillgångarna

till ca 1353 milj. kro. varav aktier ca 1016 milj. kr. och konvertibla

obligationer och skuldebrev ca 29 milj. kr. Fondens grondkapital är oförändrat 250 milj. kr.

Den översikt av verkställande direktören som är föogad vid arsredovisning-

en innehåller uttalanden om fondens placeringstförmara. den ettektiva avkastningen på dess placeringar. m. m.

Som verkställande direktören framhåller har den genomsnittliga effekuva

Skr 1979/80:161 3

avkastningen på fjärde AP-fondens aktieplaceringar varit otillfredsställande under flera år, vilket bidrar till att fondens realvärde sjunkit och dess nettoplaceringskapacitet minskat. Utvecklingen är enligt min mening ett slående uttryck för att börsföretagens lönsamhet har varit otillräcklig. Regeringen har i årets finansplan framhällit att det är önskvärt att företagens vinstläge normaliseras och att deras möjligheter att attrahera nytt riskvilligt kapital måste underlättas. Härvid spelar gällande skatteregler med den diskriminering i skattemässigt hänseende, som näringslivets riskkapital f. n. utsätts för, en central roll. Under senare år har olika åtgärder vidtagits bl. a. för att underlätta nyemissioner, t. ex. genom ändringar i den s. k. Anellagstiftningen. Regeringen har nyligen genom tilläggsdirektiv gett kapitalvinstkommittén (B 1979:05) i uppdrag att undersöka möjligheterna att gå över till ett system för bolagsbeskattning som ökar aktiebolagens möjligheter att attrahera riskvilligt kapital genom att lindra dubbelbeskattningen av utdelade vinster efter mönster som tillämpas i en rad andra länder. Kommittén har också i uppdrag att med förtur utarbeta förslag till provisoriska lättnader för aktiesparandet, som kan träda i kraft redan fr. o. m. år 1981.

I fråga om fjärde fondstyrelsens skyldighet att bidra till pensionsutbetalningarna vill jag erinra om att departementschefen i prop. 1978/79:165 (s. 129) om den svenska kapitalmarknaden ansåg att det var principiellt otillfredsställande att en särskilt anordnad kapitalförvaltning uppbär inkomster men, bortsett från skatt, inte har någon direkt skyldighet att svara för några andra utgifter än dem som sammanhänger med förvaltningens egen administration. I propositionen föreslogs därför att fjärde fondstyrelsen i princip skulle föra över uppburen avkastning av sina placeringar till den allmänna fondförmögenheten så att avkastningen kan disponeras av de andra styrelserna, som direkt ansvarar för pensionsutbetalningarna. niksdagen godkände förslaget att fjärde fondstyrelsen åläggs att varje år överföra 80 9c av sin avkastning till de övriga fondstyrelserna.

Under år 1979 har riksdagen också antagit de övriga förslag till ändring av fjärde AP-fondens verksamhet som lagts fram i kapitalmarknadspropositionen (NU 1979/80:10. rskr 62, SFS 1979:1056). Genom nya placeringsregler har det införts en 10-procentsgräns för innehavet av aktier i ett och samma bolag. Vidare har fjärde fondstyrelsen befriats från skattskyldighet för inkomster av de medel som fonden förvaltar på samma sätt som gäller för de övriga styrelserna (SkU 1979/80:10, rskr 61, SFS 1979:1057 och 1058).

Vid den senaste ökningen av grundkapitalet, vilken skedde år 1978, underströks att fråga var om en tillfällig lösning och att tillskottet, 250 milj. kr., borde utnyttjas endast för förvärv av aktier i samband med nyemissioner och för förvärv av konvertibla obligationer. I samband med att riksdagen antog förslagen i kapitalmarknadspropositionen uttalades att den angivna begränsningen inte skall gälla för fjärde fondstyrelsens placeringar i fortsättningen (NU 1979/80:10 s. 35).

1” Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 161

Skr 1979/80:161 4

Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för

socialdepartementet fastställt balansräkningen för fonden.

Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksda-

gen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr 1979/80:161 5

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde fondstyrelsen

Årsredovisning

för verksamhetsåret 1979

Styrelse

Ledamöter Bengt Lyberg, f d landshövding, ordförande Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande Erik Svensson, kommunalråd

Karl Boo, riksdagsledamot!

Hans Werthén, tekn. doktor Björn Lundvall, direktör

Lars Westerberg, LO:s andre ordförande

Enar Ågren, förbundsordförande Lars Ljung, ekonom

Kurt Lanneberg, ekonomichef Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt Westerberg, statssekreterare

Thorsten Larsson, riksdagsledamot Gunnar Olsson, kommunalråd Sven Järdler, förbundsdirektör

Stig Lundahl, ekonomidirektör Ingemar Essén, direktör Lage Andréasson, förbundsordförande

1 Lämnade styrelsen i oktober 1979 på grund av utnämning till statsråd. Ersattes i januari 1980 av kommunalrådet Roland Agius.

Skr 1979/80:161 6

Sven Wehlin, andre förbundsordförande

Bertil Jonsson, förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare

Osborne Bartley, professor

Verkställande direktör

Sten Wikander?

Revisorer Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande

Hans Henrik Abelin, bankinspektör

Arne Henrikson, direktör Per Anders Larsson, ekonomichef

2 Tillträdde som verkställande direktör den 1 juli 1979, sedan direktör Lennart Dahlström avgått med pension.

Skr 1979/80:161 7

Verkställande direktörens översikt

Fjärde AP-fondens grundkapital, dvs. det kapital som av riksdagen ställts till fondstyrelsens förfogande, har under 1979 utgjort oförändrat 1 250 mkr. Under tidigare år uppsamlade överskottsmedel uppgår till inemot 100 mkr, och det totala fondkapitalet var alltså vid årets ingång ca 1350 mkr. Vid beräkningen av fondkapitalet upptas enligt fondens reglemente tillgångarna till anskaffningsvärden.

Fondens tillgångar, till anskaffningsvärden i mkr, fördelade sig vid utgången av 1979 på följande sätt:

Aktier 1101 (1 016) Konvertibla obligationer och skuldebrev 25 ( 29) Banktillgodohavanden 256 (309)

Summa 1382 (1 354)

Årets verksamhet har givit ett rörelseöverskott — aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader — på 67 mkr (1978:52 mkr). Ökningen av rörelseöverskottet beror till betydande del på att fondkapitalet — sedan grundkapitalet under 1978 ökats med 250 mkr — varit i genomsnitt ca 15 90 större under 1979 än under 1978. Vidare har en större andel av fondkapitalet utgjorts av banktillgodohavanden med förhållandevis hög avkastning, särskilt i det stigande ränteläget under andra halvåret 1979.

Försäljningar av värdepapper 1979 har medfört netto realisationsförluster på ca 10 mkr (1978 netto realisationsvinster ca 5 mkr).

Genom beslut av riksdagen i december 1979 är fonden fr. o. m. 1979 skattefri. I gengäld skall fjärde AP-fonden till första-tredje delfonderna betala in 80 26 av sitt rörelseöverskott som bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1979 uppgår detta bidrag till 53 mkr. Nettoresultatet (efter bidrag till pensionsutbetalningar) blev 3 mkr (nettoresultat efter skatt 1978:36 mkr), och fondkapitalet vid utgången av 1979 var därför i stort sett detsamma som vid årets ingång.

Fondens värdepappersinnehav mätt i anskaffningsvärden har under året ökat med 82 mkr (96 mkr). Jämfört med tidigare år låg nettoplaceringarna både 1978 och 1979 på en förhållandevis låg nivå. Den lägre nyplaceringsvolymen beror främst på att de 250 mkr som ställdes till fondstyrelsens förfogande 1978 fick utnyttjas enbart för förvärv av aktier i samband med nyemissioner och för förvärv av konvertibla obligationer. ”Fria” likvida medel har därför under större delen av 1979 uppgått till endast 50-75 mkr. Nyemissionsvillkoret har i december 1979 upphävts av riksdagen.

Totalt inbetalade belopp i samband med nyemissioner av aktier i sådana företag på den svenska aktiemarknaden, i vilka fonden har rätt att äga aktier,

Skr 1979/80:161 8

uppgick 1979 till 616 mkr (22 mkr). Fonden deltog i nyemissioner med ett sammanlagt belopp av 37 mkr(-).

Aktiemarknaden visade i början av 1979 en starkt uppåtriktad tendens. Redan i februari inträffade ett omslag, och kurserna försvagades under våren alltmer, trots att det framstod som sannolikt att företagens resultat skulle komma att förbättras väsentligt jämfört med 1978. Några viktigare orsaker till den vikande kurstrenden under större delen av året torde ha varit de väntade effekterna av successivt stigande oljepriser, en ökande oro på den internationella valutamarknaden och kraftigt stigande räntor som ett uttryck för en åtstramning av penningpolitiken. Kurserna påverkades sannolikt också av att marknaden — inte minst privatpersoner — visade en minskad tilltro till aktier som placeringsobjekt.

jan | feb | mar Japr | maj ijun | jul aug sep | okt nov dec

Skr 1979/80:161 9

Mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex innebar utvecklingen en kursnedgång från årsskifte till årsskifte med 0,5 26 (1978 en kursuppgång med 16,2 76). För verkstadsaktier sjönk index med 6,4 26, medan nedgången för skogsaktier begränsades till 0,2 90. Efter en mycket positiv kursutveckling 1976-78 sjönk bankaktierna under 1979 med drygt 21 9c. Bland övriga företag visade fastighetsbolagen mycket kraftiga kursstegringar.

Vid utgången av 1979 ingick 36 företag i fondstyrelsens portfölj (enbart aktier i 31 företag, aktier och konverteringslån i 2 företag och enbart konverteringslån i 3 företag). Det innebär att antalet företag netto ökat med 2 under året. Nytillkomna företag i portföljen är SKF, Uddeholm, FABEGE och Fagerhult. Fondens innehav i Billerud och Gränges har försålts. Större nettoköp (inkl. deltagande i nyemissioner) har gjorts i Astra, Atlas Copco, Electrolux. LM Ericsson, Sandvik, SCA (inkl. byte mot Billerud) och Volvo. Innehavet i Ratos har under hösten reducerats med en fjärdedel. Nettoförsäljningar, dock av begränsad omfattning, har gjorts ur aktieinnehaven i ABV och PLM och ur innehavet av Promotions konverteringslån.

Marknadsvärdet på fondens portfölj av aktier och konverteringslån uppgick vid det senaste årsskiftet till 1044 mkr. Fondens aktieinnehav motsvarar drygt 5 26 av det totala börsvärdet på de företag, som ingår i fondens portfölj. Sett i relation till marknadsvärdet på samtliga de noterade företag som fonden kan engagera sig i (dvs. samtliga noterade företag exkl. banker och försäkringsbolag) är fondens andel knappt hälften så stor. I tre företag — Astra, Incentive och Volvo —- är fonden den största enskilda aktieägaren, och fonden är den näst största aktieägaren i ett dussintal företag.

Mätt efter marknadsvärden fördelar sig fondens portfölj på olika branscher som framgår av följande tabell (branschindelningen är den som tidskriften Affärsvärlden tillämpar fr. o. m. årsskiftet 1979/80).

Bransch Fondens portfölj Vikter i

— ÄR general-

Antal Marknads- 9e index, 20!

företag — värde

mkr

! Justerat för bankaktier.

Skr 1979/80:161 10

Som framgår av tabellen innebär portföljsammansättningen bl. a. att verkstadsföretagen väger betydligt tyngre i fondens portfölj än i generalindex. Andra branscher, särskilt fastighetsbolagen och de rena investmentbolagen, har motsvarande mindre betydelse för fonden. Denna fördelning är ett uttryck för den placeringsinriktning som fondstyrelsen valt att tillämpa för att tillgodose sin grundläggande uppgift: att inom ramen för en god avkastning på de placerade medlen stödja näringslivets utveckling genom att öka tillgången på riskvilligt kapital.

Fondens fem största placeringar. mätt efter marknadsvärden, var desamma vid slutet av 1979 som 1978, men rangordningen mellan företagen har förändrats på grund av köp av aktier och olikheter i kursutvecklingen.

De fem största innehaven svarade 1979 för sammanlagt 45 60 (1978: 45 <) av fondens totala marknadsvärde.

Marknadsvärden, mkr,

vid slutet av

1978 1979

Astra 108 (1) 115 (1)

Sandvik 89 (4) 101 (2) L M Ericsson 94 (2) 87 (3) AGA 90 (3) 84 (4) Volvo 68 (5) 83 (5)

Som framgår av förvaltningsberättelsen var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj vid årets slut 82 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Motsvarande undervärde var vid årets början 50 mkr. Förändringen från årsskifte till årsskifte, med hänsyn tagen till realiserade kursförluster, innebar att ett index för kursutvecklingen på fondens portfölj visar en nedgång under året med ca 3 20. Kursnedgången var alltså något större än för generalindex. Under 1978 var förhållandet det motsatta; värdet på fondens portfölj steg då mer än generalindex.

Jämförelser mellan ett index för fondens portfölj och generalindex ger även om generalindex korrigeras för bank- och försäkringsaktier — knappast ett meningsfullt uttryck för fondens placeringsförmåga, speciellt inte om det gäller jämförelser på kort sikt. I en portfölj av den storleksordning det här är fråga om beror skillnaderna gentemot generalindex i allt väsentligt på de ”strukturella” avvikelser i portföljsammansättningen från uppbyggnaden av generalindex, som berörts i det föregående.

Även om fonden i sin redovisning enligt reglementet tar upp tillgångarna till anskaffningsvärden och resultatet av verksamheten följaktligen inte påverkas av orealiserade kursvinster och kursförluster strävar fonden — liksom andra aktieplacerare — givetvis efter att uppnå en tillfredsställande effektiv avkastning på sina placeringar. Den effektiva avkastningen på en aktie kan enklast definieras som summan av direktavkastning (utdelning i

Skr 1979/80:161 11

procent av marknadsvärdet) och ärlig kursförändring. Som ctt allmänt mål för effektivavkastning på en aktieplacering skulle man kunna ange 12-15 90, dvs. räntan för långfristiga lån med tillägg av en riskpremie.

Det är svårt rent teoretiskt att på ett rättvisande sätt mäta den effektiva avkastningen på en värdepappersportfölj som växer mycket snabbt. Vidare påverkas den årliga kursförändringen, som är en viktig komponent i effektivavkastningen för en aktieplacering, i hög grad av valet av tidsperiod. Portföljens marknadsvärde kan förändras starkt på kort tid. Så t. ex. medförde den kursuppgång på aktiemarknaden, som ägde rum under senare delen av januari 1980 och som var speciellt markerad i fråga om verkstadsaktier, att undervärdet i fondens aktieportfölj under en vecka minskade med inte mindre än 87 mkr.

I följande tabell redovisas (i mkr) utfallet av placeringsverksamheten sedan fondens tillkomst.

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1974-79

Medelportfölj ca 100 326 579 735 925 992

Utdelningar 1 11 17 29 34 41 132 Realisationsvinster/förluster - + 6 - - + 5 -10 + I Värdeändring? -46 +64 -42 —-154 +128 = -32 -82

2? Förändring av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet.

Det är uppenbart att den genomsnittliga effektivavkastningen på fondens placeringar flera enskilda år och totalt under tiden sedan fondens tillkomst varit otillfredsställande. Detta är också ett uttryck för att börsföretagens lönsamhet under senare delen av 1970-talet varit otillräcklig. Aktiekursutvecklingen under perioden som helhet har också påverkats av andra faktorer, bl. a. skattereglerna för aktieplaceringar i förhållande till andra placeringar.

I det föregående har påpekats att de författningar som reglerar APfondens verksamhet ändrats på vissa punkter genom riksdagsbeslut i december 1979. Ändringarna är en följd av Kapitalmarknadsutredningens betänkande, som publicerades 1978 och som ledde till en proposition angående den svenska kapitalmarknaden våren 1979. Fjärde AP-fonden har genom en ändring i kommunalskattelagen befriats från inkomstskatt. En ändring av 2 § i fondreglementet föreskriver att 80 Z av fondens direktavkastning efter avdrag av förvaltningskostnader skall överföras till de övriga fondernas förvaltning som fjärde delfondens bidrag till pensionsutbetalningarna. En ny 12 a §i reglementet stadgar att fonden inte får inneha mer än 10 fc av röstetalet i ett och samma aktiebolag.

80 Zc-regeln (som alltså berör direktavkastningen men inte realisationsvinster/realisationsförluster) kan komma att påverka fondens placeringsin-

Skr 1979/80:161 12

riktning. Än viktigare är emellertid att den kraftigt minskar fondens nettoplaceringskapacitet eller ”självfinansieringsförmåga”. För att fonden

skall kunna fylla sin uppgift att bidra till riskkapitalförsörjningen till

näringslivet måste därför den framtida tilldelningen av medel ökas med

belopp som enligt den nya regeln frånhändes fonden.

Administration: Medeltalet anställda under året har varit 6.

Löner och ersättningar har uppgått till:

styrelse och verkst. direktör 766 867 kronor övriga anställda 463 880 kronor revisorer 59 624 kronor

Stockholm i januari 1980

Sten Wikander verkställande direktör

Skr 1979/80:161 13

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens innehav av aktier, konvertibla obligationer och skuldebrev vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december 1979 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning

1979 1978

Resultat före överföring till 1-3

AP-fonderna 56 732 35 902

Resultatöverföring till 1-3

AP-fonderna 1. 53250 -

Nettoresultat 3482 35 902

Skr 1979/80:161 14 Balansräkning

Skulder och fondkapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 277 - Skuld till 1-3 AP-fonderna 53 250 -

Fondkapital

Stockholm den 30 januari 1980 Bengt Lyberg Gunnar Söder Erik Svensson Sven Järdler Hans Werthén Björn Lundvall Lars Westerberg Enar Ågren Lars Ljung Kurt Lanneberg Hans Hellers Sten Wikander

(verkst. dir.)

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna. Stockholm den 7 februari 1980

Gösta Renlund ordf. H H Abelin Arne Henrikson Anders Larsson

Skr 1979/80:161 15

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1979.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar. som lämnar upplysningar om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Nils Olsson & Engqvist Revisionsbyrå AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under är 1979, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 7 februari: 1980 Gösta Renlund H H Abelin Arne Henrikson Anders Larsson

Skr 1979/80:161 16

Aktieinnehav per den 31 december 1979

Förändring genom: fondemission split - 47 725 tt 92-107

109 950 BW

95 050 AA

62 500 IS

5735 NM

44 172

81 937 co

140 337

Innehav av konvertibla obligationer och skuldebrev per den 31 december 1979

K = konvertibla obligationer

S = skuldebrev