1979/80:8

Skr. 1979/80:8 Regeringens skrivelse

1979/80:8

med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; beslutad den 28 juni 1979

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokollet, årsredovisning för år 1978 för Statsföretag AB. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN | ERIK HUSS

1 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 2

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-06-28

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus

Föredragande: statsrådet Huss

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr. 1978/79:6) ske genom att bolagets årsredovisning för de senaste verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar årsredovisningen för år 1979 för Statsföretag AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr 1979/80: 8

Bilaga

Statsföretagsgruppen i sammandrag

Försäljningen från de sammantaget lönsamma bolagen vid sidan av basindustriföretagen 16 ?/o större vid jämförbara enheter Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella poster 128 Mkr bättre.

Ingen upprepning av de stora kursförlusterna i samband med devalveringarna under 1977 främsta förklaringen

Statsföretagsgruppen svarade för ca 10 90 av landets investeringar i egentlig industri Större delen av basindustriföretagens överlager avvecklat

Finansiell rekonstruktion genomförs i Berol Kemi samt med statligt stöd i LKAB och Uddcomb

Stålrörelsen i NJA överförd till SSAB Samordningen av de statliga tekoföretagen till en företagsekonomiskt lönsam grupp pågår inom Eiser-koncernen Statsföretagsgruppens soliditet är god

Statsföretagsgruppen

i sammandrag 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning

i Mkr 3592 3947 4441 5606 8063 7923 9747 9187 10105

Därav kunder i utlandet Yo — — — 57,9 60,5 S1,2 52,7 48,0 50,5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 300 158 253 413 1043 353 — 437 —1057 — 929 i procent av faktureringen 8,3 4,0 5,7 7,4 12,9 4,5 — 4,4 — 11,5 — 92 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 269 193 263 406 987 321 392 —1395 — 523 Bokslutsdispositioner i Mkr — 95 — 78 — 41 — 144 — 752 — 268 — 50 884 88 Avkastning på totalt

redovisat kapital Yo 6 8 4,4 4,9 6,6 — 12,3 5,0 0,3— 2,8— 1,7 Soliditet Yo 39, 5 36,1 32,8 33,1 30,7 26,4 35,3 34,3 33,7

Moderbolagets utdelning (1978 styrelsens förslag) i Mkr 0 0 0 22 36 0 0 0 0 Investeringar i an läggningar i Mkr 512 740 931 856 1098 I 537 1840 1503 1396

Medelantal anställda 34 093 34285 35022 36999 41299 45957 47 710 42287 43 6900

Skr 1979/80: 8 4

1978 — ett år med problem

Av Per Sköld

1978 var ett år som för Statsföretags vidkommande i hög utsträckning karaktäriserades av arbete med problembranscher och problemföretag. Detta skymmer ofta de faktum att huvuddelen av dotterföretagen haft ett gynnsamt verksamhetsår med en konsolidering av de egna positionerna och i många fall en god utveckling, vilket kan ses både i relation till verksamheten 1977 och till åden allmänna konjunkturutvecklingen. Positiva faktorer överskuggas emellertid ofta av andra mera negativa. Det märks t ex sällan i debatten att ASSiIs förpackningsindustri är en mycket lönsam enhet i motsats till ASSIs stora problem inom andra sektorer. Flera paralleller kan dras men detta får räcka.

Utöver den för Statsföretagsgruppen normala industri- och affärsdrivande verksamheten har således mycket arbete ägnats åt branscher och företag med speciella problem såsom ASSI, Eiser och Berol Kemi. Vi har likaså deltagit i skapandet av SSAB, Svenskt Stål AB.

En gemensam faktor för dessa företag har varit att moderbolaget, Statsföretag, inte kunnat ta det finansiella ansvaret. Statsföretag har i stället anlitats i rekonstruktionsarbetet sedan riksdagen ställt anslag till förfogande. Syftet har varit att genom olika insatser uppnå en sådan lönsamhet, att arbete kunnat tryggas för en majoritet av de anställda.

Jag vill i detta sammanhang peka på de krav och de förväntningar som från skilda håll ställs på en företagsgrupp av Statsföretags karaktär — en företagsgrupp som har staten som ägare. Om vi enbart skulle infriat dessa förväntningar och krav som ställts på oss såsom ett arbetsmarknadsinstrument hade det varit osäkert om vi idag haft den styrka och den utvecklingspotential som vi trots allt har.

Det är helt naturligt att staten som ägare även i ett tidigt skede vill kunna utnyttja den kompetens som finns inom Statsföretag när det gäller att strukturera företag och branscher eller att vidmakthålla och skapa sysselsättning. Av den anledningen tillkom det s k offertförfarandet, vilket ger vår ägare möjlighet att i sådana situationer anlita Statsföretagsgruppen.

Offertförfarandet går i korthet ut på att vi — utöver gängse affärsmässiga lönsamhetsbedömningar — skall kunna beräkna kostnaderna för sådana åtgärder som ägaren/staten önskar. Ägaren kan alltså begära att vi skall utnyttja vår potential, vårt kunnande, vår styrka för att vidtaga åtgärder, t ex att skapa eller rädda sysselsättningstillfällen, samt räkna ut vilka effekter detta kan bedömas få på kortare eller längre sikt. Statsföretag kan på detta sätt vara ett verksamt instrument för statsmakterna.

Om riksdagen sedan fattar ett beslut grundat på Statsföretags offert har vi

Skr 1979/80: 8 5

därigenom påtagit oss uppgiften att arbeta i enligthet med beslutet samtidigt som vi ålagts att söka nå den lönsamhet som sedan skall ligga till grund för en fortsatt utveckling. Detta medför också att kravet på realism måste vara mycket stort i samspelet mellan statsmakterna och Statsföretag. Vi måste således vara medvetna om att den beräkning vi gjort är realistisk.

Ett par exempel på offertprincipen är bildandet av SSAB och Eiser samt Oxo-projektet i Stenungsund. I dessa projekt har staten genom Statsföretag agerat så att svåra arbetsmarknadspolitiska problem kunnat lösas. Statsföretag har på detta vis gjort en insats för samhället på affärsmässig grund.

Utöver det självklara ansvaret att driva företagsgruppen på ett professionellt, effektivt och ansvarsmedvetet sätt har Statsföretag klart markerat sin beredvillighet att medverka i sådana närings- och regionalpolitiska satsningar som statsmakterna kan besluta. Det är emellertid viktigt att göra en klar gränsdragning mellan det företagsekonomiska lönsamhetsbegreppet och de samhällsekonomiska övervägandena. Statsföretagsgruppen har en begränsad kapacitet att bära ekonomiskt riskfyllda engagemang.

Det är väsentligt att det skapas en bättre förståelse för Statsföretags roll i offertsituationer. Offertförfarandet kan som metod skapa negativa effekter av redovisningsmässig och finansiell natur. Det är därför viktigt att man finner lösningar på dessa svåra frågor som till större delen är av redovisningsmässig natur. Lyckas man med detta kommer det bli lättare att förstå och acceptera rollfördelningen mellan staten och Statsföretag vid offertförfarandet.

Det är nämligen staten som fattar de politiska besluten medan Statsföretag har skyldighet att föra en affärsmässig diskussion om villkoren för sin medverkan.

Skr 1979/80: 8 6

Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för Statsföretag AB får härmed avgiva årsredovisning för verksamheten under 1978 (sid 6—67)

Koncernöversikt

Med 1978 har ytterligare ett år lagts till den lågkonjunktur som starkt påverkat stora delar av svensk industri sedan 1974.

Samtidigt har 1978 inneburit att grunden lagts för en omstrukturering och utveckling av basnäringar som stål och malm. Varvsindustri och tekoindustri har garanterats en någorlunda kontrollerad neddragning under fortsatt prövning av branschernas framtid. Frågan om den för landet väsentliga omstruktureringen av skogsnäringen har angripits — om än på ett förberedande sätt.

För Statsföretagsgruppen har verksamhetsåret präglats av de kapitalintensiva basindustriföretagens och tekoföretaget Eisers rekonstruktion, men också av en fortgående stark expansion under lönsamhet i företag som ABAB, KabiVitrutn, Kalmar Verkstad, Liber, Nyckelhus, Rockwool och SARA. Svenska Tobaks AB kvarstår som gruppens största vinstgivare.

Rekonstruktions- och struktureringsarbetet avseende Berol Kemi, LKAB, NJA och Uddcomb samt en fortgående omstrukturering av gruppens sammansättning innebär att Statsföretagsgruppen i början av 1979 befinner sig i en förbättrad finansiell situation jämfört med slutet av 1977. Rekonstruktionsarbetet har emellertid under 1978 ej förmått neutralisera följderna av en i huvudsak fortsatt svag utveckling för basindustrin. Snarare har, på den korta sikt verksamhetsåret utgör i detta sammanhang, resultatet belastats av de nedskrivningar, som genomförts inom ramen för detta arbete.

Gruppens svaga lönsamhet kvarstår under 1978, främst som en följd av den europeiska stålindustrins fortsatt låga produktionsnivå och återverkningarna härav på LKAB. Den förbättring i Statsföretagsgruppens kommersiella resultat som föreligger under 1978 kan främst hänföras till att 1977 års kursförluster, i samband med devalveringarna av den svenska kronan, ej upprepats. Genom att handelsstålsverksamheten i NJA överförts till SSAB, Svenskt Stål AB, har Statsföretagsgruppen vidare avlyfts sitt tidigare svåraste finansiella problem.

Som tidigare gäller att Statsföretagsgruppen består av en huvuddel sammantaget lönsamma bolag och ett fåtal stora och kapitalintensiva basindustriföretag med komplexa problem och stora underskott.

Den översyn som under 1977 gjordes av den svenska handelsstålsindustrin, och som bildade grund för SSAB och dess utveckling, har under 1978 fått en motsvarighet i en brett upplagd strukturutredning avseende LKABs framtida verksamhet. Med stöd av statliga kapitaltillskott ges nu bolaget möjlighet till den marknadsanpassning och effektivitetshöjning som är nödvändig om malmfältens långsiktiga överlevnad skall kunna säkras.

Skr 1979/80: 8 7

ASSLIs situation, liksom förhållandena för svensk skogsindustri i övrigt, har som cn följd av höstens konjunkturuppgång förbättrats. ASSIs problem, som i flera hänseenden sammanhänger med hela skogsnäringens, kvarstår dock i väsentliga avseenden. Sedan slutet av 1978 utreder Statsföretag och ASSI gemensamt bolagets situation.

Med statligt stöd till ombyggnad och modernisering av ASSIs anläggningar i Karlsborg säkras driften vid en av de större arbetsplatserna i Norrbotten. Sysselsättningseffekten är här av avgörande regional betydelse.

Eiser är från och med 1978 ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Statsföretag har enligt riksdagsbeslut i uppdrag att inom Eisers ram samordna de statliga tekoföretagen till en företagsekonomiskt lönsam koncern.

Återverkningarna av den politiska debatten på kärnkraftprogrammet har ryckt undan grunden för den kommersiellt arbetande kärnkraftindustrin. Med statligt stöd rekonstrueras nu Uddcomb och ges en ny inriktning.

Det fortgående struktureringsarbetet avseende gruppens sammansättning har sedan utgången av 1977 medfört att flera av Statsföretag ABs direktägda dotterbolag inlemmats i andra bolag, försålts eller avvecklats. Bl a har byggmaterialgruppen EssBo överförts till ASSI.

En närmare redogörelse för åtgärderna inom gruppens enskilda bolag under 1978 återfinns i verkställande direktörernas presentationer av sina bolag

sid 68—122.

Konjunktur och försäljning

Bedömningen i samband med föregående års bokslut om konjunktursituationen och gruppens utveckling under 1978 har i allt väsentligt besannats. En ljusning under hösten har dock gett vissa positiva effekter. Således har den fakturerade försäljningen under 1978 ökat med 10 0 till 10 105 Mkr (9 187 Mkr), dvs. något över budgeterat värde. Om basindustriföretagen undantages är ökningen vid jämförbara enheter ca 16 Yo. Jämförbara enheter bland basindustriföretagen har ökat sin försäljning med ca 14 90.

Skillnaden mellan den totala försäljningsökningen och ökningen vid jämförbara enheter beror på överföringen av stålverksrörelsen i NJA till SSAB. Den svarade för drygt 10 Yo av Statsföretagsgruppens försäljning 1977. Genom tillkomsten av Eiser-gruppen kompenseras dock i huvudsak det bortfall i gruppens försäljning som överföringen inneburit.

Bland de många företag i Statsföretagsgruppen som ökat sin försäljning utöver gruppens genomsnitt märks förutom ASSI liksom föregående år ABAB, som ökat med 18 Yo till 150 Mkr (127 Mkr), KabiVitrum, som ökat med 17 Yo till 624 Mkr (532 Mkr exkl. Linson Instrument) och Kalmar Verkstad som ökat med 33 Yo till 292 Mkr (219 Mkr). För såväl KabiVitrum som Kalmar Verkstad stiger utlandsförsäljningen snabbare än den inhemska.

Kalmar Verkstad har utvecklats till en av världens ledande tillverkare av tunga gaffeltruckar. Försäljningen av truckar har under 1978 ökat med ca 50 Yo.

Skr 1979/80: 8 8

Också Nyckelhus hade framgångar under 1978, främst genom sitt volymhussystem. Den fakturerade försäljningen har ökat med 25 9) till 137 Mkr

(110 Mkr).

Försäljningen ökade starkt för såväl SARA som SMT-Pullmax och Tobaksbolaget. I SARA är det främst den kraftiga satsningen inom varuautomatrörelsen (vending) samt fortsatt expansion av hamburgerkedjan CLOCK som givit utslag i en försäljningsökning med 17 Yo till 690 Mkr (588 Mkr). I SMT-Pullmax utgör stora framgångar på den amerikanska marknaden grunden för en 24-procentig försäljningsökning. Bolagets försäljning under 1978

uppgick till 284 Mkr (229 Mkr). |

Svenska Tobaks ABs försäljningsökning med 16 90 till I 126 Mkr (972 Mkr) beror främst på cigarrettförsäljningen i moderbolaget samt på expansion i dotterbolag som Elisabeth Bas, Ekströms och Nordium.

Trots uppgången i cigarrettförsäljningen har denna endast delvis återhämtats efter den nedgång som föranleddes av 1977 års skattehöjning. För cigarrer och cigarriller har någon återhämtning ej skett. Sedan 1976 har konsumtionen minskat med 26 Yo. För piptobak är utvecklingen snarlik. Ökningen av snuskonsumtionen, som är en förklaring till att cigarrettkonsumtionen per capita endast är hälften så stor i Sverige som i England och USA, har mattats, 1978 steg konsumtionen med 2 Yo.

ASSIs starka försäljningsökning under 1977, då främst baserad på tillkomsten av nya enheter, har fortsatt, men nu också tack vare förbättrad marknadssituation. Av ökningen under 1978 till.2 371 Mkr (1 820 Mkr) beror dock mer än hälften på tillkomsten av nya företag. Bl a har som nämnts den tidigare EssBo-koncernen överförts till ASSI.

Produktmässigt är det främst sågade trävaror och pappersmassa som svarat för expansionen.

Skr 1979/80: 8 9

Statsföretagsgruppen 1977—1978 (Mkr) 1978 1977 Bolag Fakturerad Resultat Investe- Medel- Fakturerad Resultat

försäljning före extra- ringar antal försäljning före extra-

ordinära anställda ordinära

poster poster

!) Exkl. Linson Instrument.

2¶Assi, Berol Kemi och LKAB. 1977 även NJA.

3) Varav nytillkommande Eiser —107 Mkr och Uddcomb —40 Mkr.

Berol Kemis försäljningsökning med 11 Yo till 572 Mkr (516 Mkr) beror främst på ett utökat produktprogram.

Utvecklingen för LKAB har liksom under 1977 starkt påverkat Statsföretagsgruppens ekonomi. Produktionsstörningar i Kanada samt ökad stålproduktion i Europa har visserligen lett till en starkt ökad leveransvolym från 19 Mit till närmare 25 Mt, men ökningen har skett till genomsnittligt lägre priser, vilka under 1978 legat 13 Yo under föregående års nivå. Trots detta har försäljningen ökat med 12 9Yo till 1 823 Mkr (1 624 Mkr).

SSAB, som nu avslutar sitt första verksamhetsår, ägs till 50 Yo av Statsföretag AB. Bolaget, som ej konsolideras i gruppen, har som väntat drabbats hårt av den svaga stålkonjunkturen. SSAB-koncernens fakturerade försäljning uppgick till 3 478 Mkr, vilket ligger i nivå med den prognos som ingår i regeringens proposition 1977/78:87 och som utgör grunden för SSABs bildande.

Statsföretagsgruppens försäljning på utländska marknader har, främst som en följd av basindustriföretagens ökade försäljning, förändrats kraftigt. För 1978 uppgick gruppens utlandsförsäljning till 5 104 Mkr (4 410 Mkr). Härav avsåg 4 315 Mkr, 85 Yo, kunder i Europa, 324 Mkr, 6 Yo, kunder i

Nordamerika samt 465 Mkr, 9 7o, kunder i övriga världen. Försäljningen ut-

anför Europa och Nordamerika har därmed i det närmaste fördubblats un-

der 1978.

Skr 1979/80: 8 10

Av den totala utländska försäljningen svarar basindustriföretagen för 72 Yo. Bland övriga företag har KabiVitrum, Tobaksbolaget, Eiser, SMT- Pullmax och Kalmar Verkstad den största försäljningen.

Försäljning 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 (Mkr)

D avser 1/10—31/12

Resultat

Den svaga konjunkturen för landets basindustri drabbade Statsföretagsgruppens resultat kraftigt 1976/1977. På grund av basindustriföretagens ofta stora regionala betydelse ansågs redan under 1977 speciella statliga åtgärder nödvändiga för att trygga den fortsatta verksamheten i dessa företag. Utnyttjandet av Statsföretag vid teko-industrins kris, liksom osäkerheten ifråga om den framtida energipolitiken, har även detta starkt påverkat resultatutvecklingen och omfattningen av de statliga tillskotten under verksamhetsåret.

Medan rörelseresultatet efter avskrivningar försämrats med 61 Mkr till —511 Mkr har resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrats med 128 Mkr. Detta kan förklaras med kursdifferensernas utveckling. Medan nettobelastningen 1977 uppgick till 363 Mkr begränsades den 1978 till en obetydlighet.

Stor skillnad föreligger mellan Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt, vilket förklaras av statliga tillskott och övriga extraordinära poster. Medan resultatet efter finansiella intäkter och kostnader trots en förbättring på 12 Yo innebär en förlust med 929 Mkr (—1 057 Mkr) begränsas förlusten före bokslutsdispositioner och skatt till 523 Mkr (—1 395 Mkr).

Följande större extraordinära intäkter ingår i 1978 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt: e tillskott och lån med villkorlig återbetalningsskyldighet från staten på

1693 Mkr avseende

— Karlsborgs-projektet (ASSI) med 550 Mkr för finansiering av syssel-

sättningsmotiverad investering

— Oxo-projektet (Berol Kemi/Beroxo) med 300 Mkr för finansiering av

Skr 1979/80: 8 11

investering delvis motiverad av effekterna på råvaruförsörjning, handels-

balans och sysselsättning

— LKAB med 674 Mkr för täckning av förluster 1978 och för sysselsätt-

ningsfrämjande investeringar och åtgärder

— Uddcomb med 114 Mkr för täckning av balanserad förlust, rörelse-

förlust 1978 samt nedskrivning av vissa anläggningstillgångar

— regionala satsningar via NJA (NJA-Invest AB) och Svetab på samman-

lagt 55 Mkr främst för sysselsättningsskapande verksamhet och företags-

utveckling e upplösning av beskattade reserver på 494 Mkr för bl a täckning av för-

luster i Eiser med 140 Mkr och återbetalning av överskottsmedel i sam-

band med bildandet av SSAB med 342 Mkr.

Bland extraordinära kostnader märks avsättningar till beskattade och obeskattade reserver samt till bundet eget kapital på 979 Mkr i anslutning till den redovisningsmässiga behandlingen av ovan nämnda tillskott. Till detta kan nämnas nedskrivningar av anläggningstillgångar på 305 Mkr avseende främst LKAB, Uddcomb och Berol Kemi.

För ytterligare information om den redovisningsmässiga behandlingen av de statliga tillskotten, se not I ” Redovisningsprinciper” sid 25—29 samt sid 48—49 ” Påverkan av statliga tillskott på resultatet före bokslutsdispositioner och skatt”.

Bland de många bolagen med positivt resultat märks ABAB med ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 4 Mkr (3 Mkr), KabiVitrum med 27 Mkr (29 Mkr exkl Linson Instrument), Kalmar Verkstad med 35 Mkr (31 Mkr), Liber med 5 Mkr (5 Mkr), Nyckelhus med 3 Mkr (0 Mkr), Rockwool med 5 Mkr (25 Mkr), SARA med 6 Mkr (14 Mkr) och Svenska Tobaks AB med 238 Mkr (228 Mkr). Tobaksbolagets resultat innebär en avkastning på genomsnittligt arbetande kapital exklusive tobaksskatt med 17 Yo. Motsvarande avkastning för Kalmar Verkstad uppgår till 14 970.

Resultat 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 (Mkr)

Svenska Tobaks AB 137 119 149 204 227 232 254

D avser 1/10—31/12

2) exkl Linson

Skr 1979/80: 8 12

I ABAB har det ökade behovet av bevakning, värdetransporter, låsservice och skyddsplanering bildat underlag för resultatutvecklingen. Även lokalvårdsverksamheten har givit ett ökat positivt bidrag.

KabiVitrums resultatnivå har kunnat bibehållas trots att bolaget befinner sig i ett intensivt utbyggnadsskede med snabbt stigande räntebörda. Denna resultatutveckling har varit möjlig tack vare den starka efterfrågan på pro-

dukter som Intralipid — avsett för intravenös näringstillförsel — och tillväxt-

hormonet Crescormon. Dessa produkter har utvecklats av KabiVitrum inom ramen för en avancerad forskningsverksamhet.

Kalmar Verkstads goda resultat är främst en följd av företagets exceptionella framgångar på trucksidan. Företaget har en ledande position på världsmarknaden när det gäller de tyngsta truckarna på över 25 ton. I storleksnivån 10— 20 ton har bolaget en betydande världsmarknadsandel.

I Liber har det fortsatta arbetet på divisionsbasis inneburit successivt förbättrade resultat för stora delar av bolaget. Resultatet har dock belastats av förhållandevis stora rekonstruktionskostnader i verksamhet som förvärvats under året.

Nyckehus” resultat innebär en klar förbättring jämfört med föregående år. Det är de nyckelfärdiga s k volymhusen, vars resultat stadigt förbättrats, som främst svarar för den positiva utvecklingen.

Som en följd av den mycket kraftiga nedgången i landets industriinvesteringar har Rockwools utveckling under 1978 varit betydligt svagare än som förutsetts. Främst är det divisionerna Isolerprodukter och Isenta som drabbats. Under hösten har dock marknadsförutsättningarna förbättrats något. Genom bland annat introduktion av en ny ullkvalitet väntas en återgång till tidigare års resultatnivå.

SARAS fortgående omstrukturering har trots den allmänna ekonomiska åtstramningen möjliggjort en fortsatt utveckling med positivt resultat. Ett betydande arbete har nedlagts på att begränsa beroendet av intäkter från s k enarmade banditer vilka från årsskiftet 1978/1979 ej är tillåtna. Bortfallet bedöms dock ej kunna kompenseras under 1979.

Resultatnivån i Tobaksbolaget har trots tobakskonsumtionens stagnation dock kunnat upprätthållas genom bl a höjd produktivitet och genom framgångsrika nylanseringar, vilket givit en något ökad marknadsandel för bolagets cigarretter.

För ASSIs del vände 1978 den nedåtgående trenden, om än på en resultat-

mässigt svag nivå. Företagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt

förbättrades till —225 Mkr (—238 Mkr).

Trots högre försäljningspriser och lägre råvarukostnader inger ASSIs nuvarande situation oro. Även om förädlingsindustrin ger ett potitivt utbyte drivs den traditionella produktionen, trots högt kapacitetsutnyttjande, med stora underskott. För kostnadstäckning saknades i början av 1979 fortfarande 75 dollar/ton på cellulosapriset och 25 dollar/ton på linernoteringen.

Skr 1979/80: 8 13

Kostnadsnivån och den svaga dollarkursen gör bulkproduktionen förlustbringande och hotar överlevnaden inom hela skogsindustrin.

Berol Kemi har, med undantag för en kort period kring oljekrisen, under en följd av år visat en otillfredsställande lönsamhet. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för 1978 till —63 Mkr (—183 Mkr). Redovisade värden för såväl 1977 som 1978 påverkas dock av ett flertal större extraordinära poster, vilket försvårar jämförbarheten mellan åren. Under ny ledning har i bolaget genomförts ett rekonstruktionsprogram avseende strategi och organisation. Vidare har en finansiell rekonstruktion av bolaget genomförts med hjälp av Statsföretag.

LKABSs resultatsituation har trots den väsentligt högre utleveransen under 1978 inte förändras. Resultatet före dispositioner och skatt på —367 Mkr (—643 Mkr) har med 586 Mkr påverkats av statliga tillskott och bidrag men också av en extraordinär nedskrivning med 220 Mkr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har försämrats något, —675 Mkr 1978 mot —621 Mkr 1977.

Det statliga tillskottet ingår som ett led i den rekonstruktion och utveckling av LKAB, vars riktlinjer drogs upp i en gemensam utredning mellan Statsföretag och LKAB våren 1978. Åtgärdsinriktningen inom LKAB liksom förhandlingarna med staten har i väsentlig utsträckning baserats på denna utredning. För att LKAB skall kunna överleva i ett läge där den europeiska stålindustrins produktion ligger väsentligt under 1974 års nivå och där låga sjöfrakter ej ger nämnvärd fördel fordras fortsatt intensiv effektivisering av bolaget. Den gemensamma utredningen underströk vikten av redan initierade program för forskning och utveckling och för höjning av effektiviteten i verksamheten. Vidare fastslogs, att kostnadsnivån för järnvägsfrakterna måste sänkas, och att kostnaden för bolagets personalöverskott ej kunde bäras av företaget. En finansiell rekonstruktion med statliga medel bedömdes nödvändig för att möjlliggöra en utveckling mot lönsamhet några år in på 1980-talet.

Statsföretag har hemställt hos regeringen om dels tillskott för förlusttäckning med 700 Mkr, dels lån med villkorlig återbetalningsskydighet för åren 1979—1981 med 1 100 Mkr och dels tillskott med 135 Mkr för sysselsättningsprojekt under 1979. Riksdagen har fattat beslut i överensstämmelse med hemställan. .

Förutom det statliga tillskottet avseende den finansiella rekonstruktionen har LKAB i enlighet med proposition 1977/78:96 erhållit resurser från staten och Statsföretag för sysselsättningsmotiverade åtgärder. I december 1978 träffades ett nytt fraktavtal med SJ, som kommer att sänka bolagets fraktkostnader i förhållande till tidigare avtal. De insatta effektiviseringsåtgärderna har lett till stora kostnadssänkningar. Den positiva utvecklingen har emellertid motverkats av dollarkursens utveckling.

Resultatet för det hälftenägda SSAB, Svenskt Stål AB, uppgår före bok-

Skr 1979/80: 8 14

slutsdispositioner och skatt till 13 Mkr för bolagets första verksamhetsår. Resultatet har då emellertid påverkats av ett statligt rekonstruktionslån med 684 Mkr. Resultatet är drygt 100 Mkr bättre än vad som förutsattes i proposition

1977/78:87.

Speciella förutsättningar kan sägas gälla för Eiser och Uddcomb. Båda bolagen arbetar på marknader där villkoren i hög grad påverkas av politiska beslut.

Den svenska teko-industrins strukturella problem har sin bakgrund i en snabb importökning från länder med väsentligt lägre lönekostnader än Sverige. Denna har resulterat i kraftigt sjunkande lönsamhet och sysselsättning inom branschen.

De i Eiser-koncernen ingående företagen är en heterogen grupp av textiloch konfektionsföretag, vilka sinsemellan visar en splittrad bild beträffande marknadsläge och konjunkturförutsättningar. Under 1978 har verksamheten inriktats mot att lösa gruppens mest akuta problem. Eisers resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår för 1978 till 42 Mkr. Resultatet har då emellertid inom ramen för extraordinära intäkter och kostnader påverkats positivt av tillskott enligt proposition 1977/78:73 med 140 Mkr.

Uddcombs verksamhet har även under 1978 visat stort underskott. Marknaden för såväl kärnkraftkomponenter som för processutrustning kännetecknas av betydande överkapacitet. Utredning pågår om företagets framtida inriktning, men en neddragning av verksamheten är ofrånkomlig.

I anslutning härtill har Statsföretag begärt finansiellt stöd för att rekonstruera Uddcomb med ett kapitaltillskott på 114 Mkr avseende täckning av såväl balanserade förluster som rörelseförluster 1978 samt nedskrivning av vissa anläggningstillgångar inkl licensrättigheter. Då prognoser visar att bolaget även åren 1979—1981 torde komma att visa negativa resultat har Statsföretag anfört att även dessa förluster bör täckas med statliga medel. Regeringen har i proposition 1978/79:104 om finansiellt stöd till Uddcomb, vilken antagits av riksdagen, i allt väsentligt beaktat Statsföretags synpunkter.

Investeringar och lagerutveckling

Tidigare mönster med hög investeringstakt och med huvuddelen av investeringarna i basindustriföretagen har också präglat 1978. En väsentlig del, ca 420 Mkr av de 958 Mkr som under året investerats i gruppens basindustriföretag, har emellertid skett inom ramen för statligt finansierade projekt. Särhålles dessa investeringar kan sägas att den förändring av det kommersiella investeringsmönstret bort från basindustrin, som påbörjades 1976—1977, nu framträder klarare. Förutom att investeringarna vid sidan om basindustriföretagen ökat med 40 Yo till 438 Mkr har stålrörelsens överföring till SSAB och kraftiga neddragningar i LKAB påverkat gruppens totala investeringar, som för 1978 uppgått till I 396 Mkr (1 503 Mkr).

Skr 1979/80: 8 15

LKAB är dock fortfarande gruppens största investerare. En stor del av bolagets investeringar, som uppgick till 397 Mkr (558 Mkr), är en följd av tidigare fattade beslut och avser främst arbeten för den nya 775-metersnivån i Kiruna. Härtill har investeringar på 88 Mkr finansierats av det särskilda statliga stödet för sysselsättning av övertalig personal. Investeringar på 19 Mkr har finansierats av Statsföretag AB.

Till övriga stora investerare hör ASSI med investeringar på 320 Mkr, Berol Kemi/Beroxo med 241 Mkr, KabiVitrum med 140 Mkr och Rockwool med

123 Mkr.

ASSI. Med stöd av ett statligt tillskott på 275 Mkr och ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet på samma belopp har en utbyggnad av Karlsborgsverkens kapacitet för oblekt långfibrig massa påbörjats. Investeringen är kostnadsberäknad till 565 Mkr. Den innefattar uppförande av en ny fiberlinje och stora miljömässiga reinvesteringar och är primärt sysselsättningsmässigt motiverad. I Lövholmen, Piteå, investerar ASSI i en ombyggnad för ökad användning av björkmassaved. Därigenom frigörs barrmassaved för Karlsborgs bruk.

Berol Kemi/Beroxo. Investeringarna avser i huvudsak Oxo-projektet som innebär uppbyggnad av en anläggning för tillverkning av oxo-alkoholer och mjukningsmedel i Stenungsund. Projektet som stöds av ett statligt kapitaltillskott på 300 Mkr motiveras till väsentlig del av sysselsättnings- och handelsbalanseffekter.

KabiVitrum. Satsningarna inom ramen för tidigare beslutat investeringsprogram avseende forskningsanläggningar och ytterligare produktionskapacitet har fortsatt.

Rockwool. Huvuddelen av bolagets investeringar avser den nya mineralullsfabriken i Hällekis samt om- och tillbyggnaden av bolagets anläggningar i

Gimo. Produktionen vid den nya fabriken i Hällekis påbörjades planenligt

under hösten 1978. Tillverkningen vid fabriken baseras på en ny unik processteknik, som framtagits inom bolaget. Med denna teknik som grund tillverkas nu en ny generation isolerprodukter, en ny ullkvalitet.

Investeringarna i det hälftenägda bolaget SSAB uppgick under 1978 till 201 Mkr.

Investeringar 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 (Mkr)

Svenska Tobaks AB 10 13 23 21 30 26 30

Skr 1979/80: 8 16

Varulager 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 (Mkr)

Svenska Tobaks AB 247 265 339 367 412 472 SN

Statsföretagsgruppens totala lagervärde vid utgången av 1978 uppgick till 2 915 Mkr (4 154 Mkr). Den lagerneddragning som ej kunde åstadkommas 1977, då LKABs marknadssituation tvingade fram en lageruppbyggnad, har 1978 blivit verklighet. Vid jämförbara enheter har varulagrets bokförda värde sjunkit med 16 70. LKABs malmlager vid årets slut uppgick då till 8 Mt (15 Mt). Det bokförda värdet av detta varulager uppgick till 565 Mkr (1 045 Mkr).

Struktur

Statsföretagsgruppens förankring i basindustrin med åtföljande starka konjunkturberoende, liksom de uppgifter som mot statlig finansiering givits

gruppen, har både motiverat och accelererat en fortsatt förändring av grup-

pens struktur.

SSAB. I januari 1978 beslutade riksdagen i enlighet med proposition 1977/78:87 om finansiell medverkan vid bildandet av ett handelsstålsbolag. I bolaget SSAB, Svenskt Stål AB, ingår stål- och gruvrörelserna från Gränges AB, NJA och Stora Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges järnvägsrörelse. Statsföretag äger 50 Yo av bolaget. Aktierna förvärvades genom försäljning av anläggningstillgångarna i NJA och med stöd av 700 Mkr i statliga medel.

ASSI. Per den 31 augusti 1978 överfördes EssBo-gruppen till ASSI.

Berol Kemi. Per den 31 december 1978 uppdelades bolaget så att Oxoprojektet och division Industrikemi lades i ett separat bolag, Beroxo, direkt under Statsföretag AB. Detta bolag ägs till 75 79 av Statsföretag och till 25 Yo av Berol Kemi.

Eiser. Enligt riksdagsbeslut grundat på proposition 1977/78:73 har Statsföretag AB erhållit ägaransvar för de statliga tekobolagen. Resterande 50 970 av aktierna i AB Eiser, vilka innehades av staten, överfördes per den 1 januari 1978 till Statsföretag AB. Fr o m detta datum sammanfördes de statliga tekoföretagen till en underkoncern i Statsföretagsgruppen med AB Eiser som moderbolag. Den nya tekokoncernen bildades förutom av Eiser med dotter-

Skr 1979/80: 8 17

bolag av Algots AB, SweTeco (Textile Products) AB med dotterbolag (övertogs från Sveriges Investeringsbank AB), av Stigtex AB och Nyland Mattor AB (överfördes från Statsföretag AB), av Trivab Konfektions AB (övertogs från Förenade Fabriksverken) samt av AB Malmö Strumpfabrik och Brasons Konfektions AB.

Fr o m den 1 januari 1979 har en ny organisation införts i Eiser, varvid den rörelsedrivande delen av AB Eiser samt de rörelsedrivande dotterbolagen sammanförts i sex divisioner. I samband härmed ombildades dotterbolagen till kommissionärsbolag och moderbolaget övertog samtliga tillgångar och skulder i dem.

Lövånger Elektronik AB. Per den I augusti 1978 överläts bolaget till Rune Flinth och Kjell Nordström 3D-gruppen AB.

Sonab Communications AB. Bolaget såldes per den 1 januari 1978 till Svenska Radio AB (SRA).

Nyland Mattor AB och Stigtex AB. Per den 1 januari 1978 överfördes bolagen till AB Eiser.

Under första tertialet 1978 överfördes LKABs 50-procentiga aktieinnehav i Svenska Petroleum AB (SP) till Statsföretag AB. SP konsolideras ej i Statsföretagsgruppen.

Bland dotterbolagens förvärv och försäljning märks Kalmar Verkstads förvärv av samtliga aktier i Lagaholm AB (LAGAB), Laholm och SMT- Pullmax ABs överlåtelse per den 31 augusti 1978 av AB Bröderna Wikströms Mekaniska Verkstad i Skellefteå till ett konsortium bestående av anställda och civilingenjör Rudolf Wiklund, Täby. Under hösten sålde Svetab sin andel i Elkapsling AB till delägaren Herbert Åsberg, Ånge.

Finansiering och soliditet

Investeringsvolymen har under året legat på en förhållandevis hög nivå. Genom en neddragning av rörelsekapitalet och en sänkning av likviditetsnivån har den långfristiga upplåningen inom gruppen dock begränsats till 595 Mkr. Härav svarar Statsföretag för 311 Mkr.

Likviditeten har reducerats med 496 Mkr till totalt 1 748 Mkr (2 244 Mkr).

Soliditeten uppgår vid 1978 års utgång till 34 Yo.

Personal

Liksom under närmast föregående år har gruppens struktur- och konjunkturproblem under 1978 starkt påverkat handläggningen av personalfrågorna. Inom ett flertal av gruppens företag har man med olika medel angripit konstaterade personalöverskott. Så har exempelvis ASSI under 1977/78 genomfört ett program för personalreduktion, som resulterat i indragning av ca 350 befattningar (genom förtidspensioneringar och naturlig avgång). Trots ned-

2 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 18

dragning av personalstyrkan med 950 personer på 2 år, kvarstår i LKAB ett betydande personalöverskott. Genom ett omfattande sysselsättningsprogram som finansierats med särskilda medel från Statsföretag och staten, har friställningar kunnat undvikas. Programmet har bl a inneburit tidigareläggning av vissa investeringar.

Inom ramen för det statliga rekonstruktionsuppdraget avseende Eiser har under 1978 drygt 900 anställda blivit uppsagda. Därav har ca 250 slutat under året. Till följd av riksdagens beslut i december 1978 om fortsatt drift vid Eisers norrlandsfabriker har 580 av de meddelade uppsägningarna uppskjutits. Andra företag som brottas med personlalöverskott är Berol Kemi, Carbox, Cea-verken, SARA och Uddcomb.

Hälftenägda SSAB har antagit ett mycket ambitiöst åtgärdsprogram för att skapa personalbalans inom företaget och hantera frågor om övertalig personal. Struktureringsarbetet har också inneburit särskilda insatser i syfte att finna nya produkter och ny verksamhet på orter som drabbats av inskränkningar.

Under senare hälften av 1978 upptogs förhandlingar mellan SFO, Statsföretagens Förhandlingsorganisation, å ena sidan samt LO och PTK å andra sidan om ett medbestämmandeavtal för de statsägda bolagen. Förhandlingarna resulterade den 3 mars 1979 i ett avtal som t o m den 30 september 1980 reglerar medbestämmandefrågor inom SFO-området, dvs. för praktiskt taget alla företag i Statsföretagsgruppen. Medbestämmandeavtalet mellan SFO och LO/PTK är ett rekommendationsavtal som i nästa steg avses bli antaget som kollektivavtal på branschnivå genom förhandlingar mellan SFOs branschkommittéer och berörda förbund inom LO och PTK. Därefter är tanken att avtalet skall sättas i praktisk tillämpning i företagen genom lokala överenskommelser mellan de enskilda företagen och de lokala arbetstagarorganisationerna.

Utsikter för 1979

Den konjunkturförbättring som väntas för såväl Sverige som för väsentli-

ga delar av Västeuropa i övrigt bedöms visserligen förbättra Statsföretagsgruppens kommersiella ekonomiska utfall men inte i en sådan utsträckning att ett positivt resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppnås. De fi-

nansiella rekonstruktioner som genomförs i LKAB och Uddcomb begränsar

dock dessa företags belastning på gruppen.

Basindustriföretagen bedöms öka sin försäljning men till otillräckliga pri-

ser. Bortsett från basindustriföretagen väntas dock ett positivt resultat för Statsföretagsgruppen. För många av företagen ter sig utsikterna för 1979 gynnsamma. Så är förhållandet för ABAB, ASSiIs enheter för wellpapp och förpackningssystem liksom för KabiVitrum, Kalmar Verkstad, Liber, Nyc-

Skr 1979/80: 8 19

kelhus, Rockwool, Tobaksbolaget m fl. Statsföretagsgruppens försäljning väntas öka med närmare 13 Yo.

Investeringarna väntas i förhållande till 1978 öka med 15 å 20 90.

Moderbolaget

Statsföretag ABs möjligheter att erhålla förräntning på aktiekapitalet i dotterbolagen är liksom föregående år starkt begränsade. Behovet av koncernbidrag och aktieägartillskott i dessa är fortfarande av sådan omfattning att detta lett till förlust för Statsföretag AB även 1978. Resultaträkningen utvisar dock ett betydligt mindre underskott än 1977. Till största delen hänför sig resultatförbättringar till minskade kursförluster. Förlusten i Statsföretag AB för 1978 uppgår till 36 Mkr (205 Mkr).

De särskilda tillskott som erhållits från staten för finansiella rekonstruktioner i LKAB och Uddcomb, för investering i petrokemisk industri, för satsning på utbyggnad av ASSIs fiberenhet i Karlsborg, för engagemanget i handelsstålindustrin samt för avvecklingen av Stålverk 80 har i redovisningen behandlats så att resultatet före bokslutsdispositioner och skatt ej påverkats.

Finansieringen av Norrlandsfondens verksamhet har från 1978 övertagits

av staten.

Upplåningen i Statsföretag AB har under 1978 kunnat begränsas till ett svenskt obligationslån på 150 Mkr, samt utbyte av två stycken multicurrencylån om vardera $ 10 miljoner mot ett nytt lån på $ 25 miljoner.

Under 1977 beslutad nyemission i Statsföretag AB med 350 Mkr har genomförts under 1978, varefter aktiekapitalet uppgår till 3 125 Mkr.

Under verksamhetsåret har Statsföretag AB medverkat till dotterbolagens finansiering genom lån och borgen samt genom nyemission på 40 Mkr i Berol Kemi AB och 75 Mkr i Beroxo AB. Borgens- och ansvarsförbindelser har minskat med 229 Mkr till I 462 Mkr. Nedskrivning av aktier har skett avseende Ceaverken AB med 4,0 Mkr, Statsföretag International AB med 0,1 Mkr samt Statsraff AB med 0,4 Mkr mot aktiereserv som därefter uppgår till 19,3 Mkr.

Den 1 samband med regeringens proposition 1977/78:87 föreslagna nyemissionen i Statsföretag AB med 350 Mkr samt aktieägartillskottet med 350 Mkr har beslutats och reglerats. Aktierna i SSAB är efter nyteckning och överföring från NJA per den 31 december 1978 upptagna till 1 400 Mkr.

Av den i 1977 års bokslut avsatta beskattade reserven, 540 Mkr, har i enlighet med proposition 1977/78:73 190 Mkr upplösts och utnyttjats för tillskott till Eiser. Den resterande delen av den beskattade reserven, 350 Mkr, som hänför sig till nyteckning av aktier i SSAB, kvarstår.

Utbetalda löner och arvoden samt medelantal anställda redovisas under ”Personal” bland kommentarerna till bokslutet (sid 40).

Skr 1979/80: 8 20

Moderbolagets brandförsäkringsvärden uppgår till 2 Mkr (se även not 21 sid 63).

Den av regeringen under 1977 beslutade utredningen om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål avslutades i december 1978, SOU 1978:85.

Statsföretag AB har till budgetdepartementet inlämnat dispensansökan för befrielse från kommunal beskattning av koncernbidrag i givande bolags kommuner, avseende sådana koncernbidrag som lämnats i förlusttäckningssyfte.

Moderbolagets ställning och resultat framgår av moderbolagets bokslut sid

55—65.

Koncernens bokslut redovisas på sid 21—45.

Skr 1979/80: 8 21

Statsföretagsgruppens resultaträkning (Mkr.)

Not I

1978 1977

Rörelsens intäkter Fakturerad försäljning (not 2) 10 104,5 9 186,6 Övriga rörelseintäkter 186,5 10 291,0 110,7 9 297,3 Rörelsens kostnader Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader —10 232,4 9 134,5

Rörelseresultat före avskrivningar 58,6 162,8

Avskrivningar enligt plan Goodwill — 18,7 — 21,9 Pågående nyanläggningar — 0,1 — Maskiner och inventarier —416,1 — 449,2 Byggnader —124,8 — 132,8 Mark och övrig fast egendom — 5,4 — 5,5 Övrigt — 4,7 — 569,8 — 3,3 — 612,7 Rörelseresultat efter avskrivningar — 511,2 — 449,9

0,2 58,9

Lagerstöd (not 3) Finansiella intäkter

Finansiella kostnader Räntekostnader —623,6 — 562,0 Övrigt (not 4) —113,2 — 736,8 — 412,4 — 974,4 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 929,4 —1 057,4

Extraordinära intäkter Tillskott från staten (not 5) 1 693,2 1 457,3 Upplösning av beskattade reserver (not 6) 493,7 745,0

Realisationsvinst vid försäljning

av anläggningstillgångar (not 7) 21,3 150,2 Övrigt (not 8) 59,7 2 267,9 33,7 2 386,2

Extraordinära kostnader Aterföring till staten av tidigare

Koncernmässig realisationsförlust vid försäljning av dotterbolagsaktier (not 11) — 24,6 — 246,7 Avveckling av Stålverk 80, bildande av SSAB (not 12) — 16,6 —1 021,3 Överföring av lån på särskilda villkor till bundet eget kapital (not 5) —275,0 — Övrigt (not 13) —289,0 —I1 861,6 — 85,3 —2 724,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter — 523,1 —1 395,2

Skr 1979/80: 8 22

NS 1978 1977

Bokslutsdispositioner

Upplösning av obeskattade och beskattade

Noterna på sid 25—39 utgör en del av resultaträkningen

Statsföretagsgruppens balansräkning (Mkr.)

Not I 1978 1977

Tillgångar Omsättningstillgångar (not 33) Kassa och bank (not 16) 1 301,3 1 538,3 Aktier och andelar (not 16, 20) 33,9 40,8 Kortfristiga placeringar obligationer

Spärrade medel hos Sveriges Riksbank

För arbetsmiljöfonder Anläggningstillgångar (not 33)

Skr 1979/80: 8 23

1978 1977 Ställda panter m m:

Noterna på sid 25—39 utgör en del av balansräkningen Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder (not 33)

Långfristiga skulder (not 33)

Obeskattade reserver

Eget kapital (not 31) Bundet eget kapital

Ansamlad förslust Balanserad förlust/vinst — 490,0 164,0

Årets förlust 513,2 3 989,1 -—652,0 4 223,7

Summa skulder och eget kapital 17 571,7 17 615,2 Ansvarsförbindelser

1) Inkl kapital avseende planerad nyemission med 350,0 Mkr. Noterna på sid 25—39 utgör en del av balansräkningen.

Skr 1979/80: 8 24

Statsföretagsgruppens finansieringsanalys (Mkr.)

Not 35

Tillförda medel 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Internt tillförda medel

Realisationsvinst/förlust på sålda anläggningstillgångar — 2 — 557 — 7 — 19 — 142 2 Uppvärdering/nedvärdering av skulder i utländsk valuta — — — — 339 32 Rekonstruktionsreserv Norrbottens

Återföring till staten av tidigare lämnat

Externt tillförda medel

Aterföring till staten av tidigare lämnat

Förändring av koncernsammansättning mm — 46 473 64 59 83 Ns

891 1574 1653 2 174 2374 3 235 Summa använda medel

17 662 636 2142 736 —1745 Förändring av rörelsekapitalet

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

Förändring av kortfr fordringar

— 6 — 833 — 946 — 428 =— 655 236 Förändring av kortfr skulder Förändring av likvida medel 5 437 16 535 826 — 502

Summa förändring av rörelsekapital 17 662 636 2 142 736 -1745

Skr 1979/80: 8 25

Kommentarer till Statsföretagsgruppens bokslut

Belopp i Mkr där ej annat anges

Not 1 Redovisningsprinciper

Allmänt

Lagstiftning och praxis är för närvarande oklar avseende i vilken utsträckning delägda företag inom en koncern skall ingå i koncernredovisningen.

Statsföretag ABs intressen och engagemang i delägda företag har under

1978 ökat.

Ingen ändring av koncernbegreppet har dock gjorts i föreliggande bokslut, dvs. i Statsföretagsgruppens bokslut ingår moderbolaget, Statsföretag AB, och samtliga bolag i vilka Statsföretag AB vid årsskiftet direkt eller indirekt ägde mer än 50 99 av aktiekapitalet eller andelskapitalet eller i övrigt koncernförhållande förelåg.

Räkenskapsperioden för Statsföretagsgruppen avser kalenderår, dvs.

1.1—31.12.

Under året har ny ekonomihandbok framtagits och ersatt en tidigare utgåva. Syftet är bl a att uppnå en enhetlig koncernredovisning för samtliga dotterbolag. Ekonomihandboken innehåller således detaljerade anvisningar för värdering av tillgångar och skulder, periodisering av inkomster och utgifter samt konsolidering av underkoncerner.

Intressebolag

Statsföretags engagemang i delägda bolag, främst s k 50/S0-bolag, där ägarna endast gemensamt kan besluta om bolagets angelägenheter, är förhållandevis stort.

För att Statsföretagsgruppens totala ekonomiska och finansiella engagemang skall kunna utläsas ur årsredovisningen görs i avsnittet ”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter” sid 46 en ansats att visa de redovisningsmässiga effekterna på Statsföretagsgruppens koncernbokslut vid konsolidering av s k intressebolag.

Med intressebolag avses här bolag, i vilka Statsföretag har ett rörelseintresse samt betydande inflytande, vanligtvis 20--50 Yo ägande.

Mot bakgrund av att informationsbehovet rörande intresseföretag är knutet till intresseföretagets ekonomiska betydelse — andel av resultat och andel i kapital — för ägarföretaget är gränsdragningen för ägarandel knuten till andel i kapital och inte till andel av röstvärde.

Omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar

Vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut till svensk valuta har i

Skr 1979/80: 8 26

princip den s k monetary-nonmonetary-metoden tillämpats, innebärande att resultat- och balansräkningarna har omräknats enligt följande:

e Resultaträkning. Genomsnittskurs under året. För samtliga poster

utom avskrivningar, för vilka respektive anläggnings anskaffningskurs

använts.

e Balansräkning. För omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder — balansdagens kurs. För anläggningstillgångar — kurs vid anskaffningstillfället. För långfristiga skulder, eget kapital (exkl årets resultat) — kurs vid tidpunkten för deras uppkomst. e I bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig omfattning i förhållande till totala verksamheten har dock balansdagskursen använts genomgående

med undantag för förvärvsvärdeberäkningar, då anskaffningskurs till-

lämpats. Uppkomna omräkningsdifferenser har belastats/gottskrivits årets resultat och ingår under rubrikerna ”Finansiella intäkter, övrigt” respektive ”Finansiella kostnader, övrigt”.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Beträffande övriga fordringar och skulder i utländsk valuta, har genomgå-

ende en försiktig värdering tillämpats, vilken innebär att: e Kortfristiga fordringar värderats till den lägsta av den valutakurs som rådde vid tidpunkten när fordran uppkom och balansdagens kurs. e Långfristiga fordringar värderats till kursen vid anskaffningstillfället. Om fordringarna minskat i värde beroende på växelkursförändringar har dock omvärdering gjorts till balansdagskurs om det inte finns starka skäl anta att kursen skulle stiga igen. e Kortfristiga skulder värderats till den högsta av den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens kurs. e Långfristiga skulder värderats till den högsta av den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens kurs. För de fordringar/skulder där betalningen är säkrad genom t ex terminsköp av valuta, har den överenskomna kursen tillämpats. För företag som systematiskt upprätthåller balans mellan fordringar och

skulder i samma valuta har orealiserade kursvinster redovisats till det belopp

som motsvarar orealiserade kursförluster i samma valuta. Uppkomna omräkningsdifferenser har inkluderats på resultaträkningen såsom icke realiserade kursdifferenser under rubrikerna ” Finansiella intäkter, övrigt” respektive ”Finansiella kostnader, övrigt”.

Konsolideringsmodell Bokslutet är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolideringen har förvärvsmetoden tillämpats, dvs. koncernens tillgångar, skulder

Skr 1979/80: 8 27

samt egna kapital har värderats till historisk anskaffningskostnad.

I enlighet med detta skall i koncernens egna kapital, förutom moderföretagets egna kapital, endast de intjänade vinstmedel hos dotterföretagen, som är hänförliga till tiden efter moderföretagets förvärv av dotterföretagen, inräk-

nas.

Övervärden/undervärden avseende tillgångs- respektive skuldposter redovisas enligt den s k bruttometoden, dvs. latent skatteskuld/fordran har uppbokats.

Förändringen av latent skatteskuld redovisas i separat post på resultaträk-

ningen. |

I balansräkningen har den latenta skatteskulden uppdelats i en kortfristig och en långfristig del. Den kortfristiga delen har inkluderats under rubriken ”Skatteskuld” och den långfristiga delen ingår i ”Övriga långfristiga skulder”.

Avskrivning på redovisade övervärden respektive upplösning av undervärden har skett med 10 20 per år avseende goodwill, ”negativ” goodwill samt maskiner och inventarier och med 4 Yo avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande mark har ingen avskrivning gjorts.

I de fall de förvärvade över- eller undervärdena bedömts ha en kortare livslängd har procentsatserna jämkats härefter.

Kvarstående ”negativ” goodwill har nettoredovisats på balansräkningens tillgångssida under rubriken ”Goodwill””.

Vid elimineringen av förvärvsvärden redovisas, i de fall omvärderingar av bokfört värde avseende dotterbolagsaktierna gjorts efter respektive förvärvstillfälle, den sålunda uppkomna mellanskillnaden i separat post ”Koncernreserv”” under rubriken ”Bundet eget kapital”. Syftet med placeringen av koncernreserven bland bundet eget kapital är främst att åstadkomma en överensstämmelse mellan i de juridiska enheterna redovisat fritt eget kapital och motsvarande värde i koncernbalansräkningen.

I de fall minoritetsintressen förekommer har på balansräkningen minoritetens andel av eget kapital avdragits och redovisats i separat post. På resultaträkningen har minoritetens andel av resultat efter skatter avdragits i separat post.

Under året förvärvade/avyttrade bolag

I gruppens resultaträkning har under året förvärvade bolag inkluderats med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag har exkluderats fr o m 1978-01-01.

För avyttrade bolag har den koncernmässiga realisationsvinsten/förlusten framräknats såsom skillnaden mellan å ena sidan priset för aktierna och å andra sidan koncernmässigt anskaffningsvärde för aktierna samt de nettotillgångar som dotterbolaget representerat i koncernbalansräkningen. 1 före-

Skr 1979/80: 8 28

kommande fall har även eventuella försäljningskostnader avdragits från realisationsresultatet.

Värdering av varulager Varulagret i respektive dotterbolag har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet efter avdrag för inkurans eller verkliga värdet. Utnyttjade skattemässigt tillåtna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida under rubriken ”Obeskattade reserver”.

Avskrivningar I resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas tre begrepp, nämligen: e Avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på bedömda ekonomiska livslängder. För närvarande avskrivs byggnader och markanläggningar med skattemässigt tillåten avskrivning (exkl primäravdrag), maskiner 5—10 20, inventarier 15—20 970, transportmedel 20 970. e Bokföringsmässiga avskrivningar, vilka överensstämmer med skattemässigt utnyttjade avskrivningar. Avskrivningar utöver plan, vilka avser skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och avskrivningar enligt plan särredovisas under rubrikerna ”Ackumulerade avskrivningar utöver plan” samt ”Avskrivningar (differens mot plan)” på balans- respektive resultaträkningen. Under rubriken ”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter” sid 46 anges e Kalkylmässiga avskrivningar, vilka baseras på balansdagens återanskaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckling.

Statliga stöd Extraordinära statliga stöd för finansiell rekonstruktion etc. till följd av beslut i riksdagen, har beroende på syftet med stödet i redovisningen behand-

lats enligt följande:

e Tillskottet för förlusttäckning. Redovisas på resultaträkningen som extra-

ordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som extraordinär kostnad till en

beskattad reserv.

e Tillskott för sysselsättningsstödjande åtgärder. Redovisas på resultat-

räkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som extraordinär kostnad till en beskattad reserv. Om det i de sysselsättningsstödjande åtgärderna ingår investeringar med bestående värde aktiveras dessa och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad reserv som sedan upplöses i takt med att de aktiverade investeringarna avskrivs.

Skr 1979/80: 8 29

e Tillskott för finansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Investeringar med bestående värde aktiveras och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad reserv, som sedan upplöses i takt med att de aktiverade investeringarna skrivs av. Lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

— För finansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen som

extraordinär intäkt. Som extraordinär kostnad avsätts hela beloppet till bundet eget kapital. Under ansvarsförbindelser inkluderas ett belopp motsvarande den villkorliga återbetalningsskyldigheten. Denna post överförs i sin helhet till fritt eget kapital (balanserade vinstmedel) i händelse att staten efterskänker lånet. I händelse att lånet amorteras överförs belopp motsvarande periodens amortering (exkl upplupen ränta) varje år till fritt eget kapital (balanserade vinstmedel). Amorteringen redovisas på resultaträkningen som extraordinär kostnad. — För förlusttäckning. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Under ansvarsförbindelser inkluderas ett belopp motsvarande den villkorliga återbetalningsskyldigheten. Amorteringar redovisas på resultaträkningen som extraordinär kostnad.

Övrigt

I föreliggande bokslut redovisas alla kostnader och därmed resultatmått i princip med utgångspunkt från anskaffningskostnaden för förbrukade resurser. En ansats till en inflationskorrigerad redovisning för att belysa prisförändringarnas påverkan på årets resultat görs under rubriken ”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter” sid 46.

Not 2 Intern försäljning Totalt fakturerad försäljning för Statsföretagsgruppen har framkommit efter eliminering av följande försäljningsvärden

1978 1977

52,5 189,5

Not 3 Lagerstöd

Under denna rubrik redovisades 1977 ett belopp av 58,9 Mkr vartill motsvarighet saknas för 1978. Redovisade 0,2 Mkr är att hänföra till Holmsund Industricenter och avser en korrigering för 1977.

Skr 1979/80: 8 30

Not 4 Övriga finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader. Räntenettot har försämrats mellan 1977 och 1978 med 119,5 Mkr.

Övriga finansiella intäkter och kostnader fördelar sig enligt följande:

1978 1977

Det redovisade resultatet för 1978 har således netto belastats med 0,3 Mkr (362,7) avseende kursdifferenser. Ej realiserade kursdifferenser hänför sig till uppvärdering av skulder i utländsk valuta till balansdagskurs.

Not 5 Tillskott från staten Oxo-projektet

I enlighet med riksdagens beslut 1978-05-18 har Statsföretag under 1978 erhållit 300,0 Mkr i samband med finansiering av Oxo-projektet. Beloppet har i föreliggande bokslut överförts till det i samband med Oxo-projektet nybildade bolaget Beroxo AB och där avsatts till en beskattad reserv.

LKAB

Enligt riksdagsbeslut 1978-01-14 tilidelades LKAB ett tillskott av 200,0 Mkr för att upprätthålla viss sysselsättning samt för vissa investeringar. Under 1978 har 173,9 Mkr utnyttjats och använts för kostnadstäckning (86,3 Mkr) respektive reserv för anläggningstillgångar (88,2 Mkr).

Den i regeringens proposition 1978/79:87 föreslagna och av riksdagen

1979-04-04 beslutade finansiella rekonstruktionen av LKAB har i bokslut för 1978 beaktats så att tillskottet, 500,0 Mkr, till Statsföretag AB för täckande

av 1978 års förlust i LKAB har vidarebefordrats till LKAB i form av aktie-

ägartillskott.

NJA

Under 1978 erhöll NJA-Invest ett statligt tillskott, 15,0 Mkr, för att bedriva sysselsättningsfrämjande verksamhet i Överkalix. I bokslut för 1978 har 3,9 Mkr av detta tillskott utnyttjats för nedskrivning av en förvärvad fastighet i Överkalix och 5,0 Mkr utnyttjats för förlusttäckning. Resterande 6,1 Mkr har avsatts till en obeskattad reserv.

Skr 1979/80: 8 31

Svetab

Enligt riksdagens beslut 1977-12-17 utgick tillskott, 40 Mkr, för bildande av två regionala investmentbolag, Svetab Bergslagen AB och Svetab Nord AB, för nyetableringsfrämjande insatser i Västmanland/ Bergslagen och mellersta Norrland. Verksamheten startade 1978-07-01.

Under 1978 har 9,9 Mkr av tillskottet utnyttjats och resterande del 30,1 Mkr avsatts till en beskattad reserv.

Uddcomb

Den i regeringens proposition 1978/79:104 föreslagna och av riksdagen 1979-04-04 beslutade finansiella rekonstruktionen av Uddcomb har i bokslut för 1978 beaktats så att tillskottet, 114,3 Mkr, till Statsföretag AB för täckande av balanserade förluster, 1978 års förlust samt för vissa nedskrivningar av anläggningstillgångar i Uddcomb, har vidarebefordrats till Uddcomb i form av aktieägartillskott.

ASSI/Karlsborg

Enligt proposition 1978/79:25 som beslutades av riksdagen 1978-12-20 tilldelas Statsföretag AB ett tillskott av 275,0 Mkr och ASSI ett lån på särskilda villkor på 275,0 Mkr för finansiering av investering i Karlsborg.

I bokslut för 1978 har tillskottet till Statsföretag AB i sin helhet vidarebefordrats till ASSI i form av aktieägartillskott. Lånet på särskilda villkor har av ASSI intäktsförts. Tillskottet, 275,0 Mkr, har såväl i ASSIs som i Statsföretagsgruppens bokslut avsatts till en beskattad reserv samt lånet på särskilda villkor överförts till bundet eget kapital.

Sammanfattning:

1978 1977

ASSI för Karlsborg

Statsföretag avseende

Not 6 Upplösning av beskattade reserver Tekogruppen

Enligt riksdagsbeslut 1978-03-16 bildades en tekogrupp med AB Eiser som

moderbolag. I 1977 års bokslut beaktades ett statligt tillskott till Statsföretag för bildande av en tekogrupp med 190,0 Mkr vilket belopp avsattes till en be-

Skr 1979/80: 8

skattad reserv. Under 1978 har detta belopp överförts till Eiser i form av aktieägartillskott. I Eiser har 139,9 Mkr under 1978 utnyttjats för täckning av balanserade förluster samt för täckning av 1978 års förlust. Resterande del,

50,1 Mkr, har avsatts till en beskattad reserv.

Bildandet av SSAB/avveckling av Stålverk 80

Skillnaden mellan i proposition om statligt engagemang inom handelsstålindustrin angiven utveckling för NJA och verkligt utfall 1977 avsattes till en beskattad reserv, 353,4 Mkr, i bokslutet per 1977-12-31. Denna reserv har nu återförts i samband med slutreglering med staten. Skillnad mellan nu beräknat slutligt utfall och i propositonen angivna värden, 342,4 Mkr, redovisas

som en återbetalning till staten.

Sammanfattning:

1978 1977 NJA avseende

Not 7 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Redovisade belopp hänför sig till följande bolag:

1978 1977

Not 8 Övriga extraordinära intäkter

1978 1977

NJA, ersättning från leverantörer för

Not 9 Nedskrivning av anläggningstillgångar

LKAB

1978 har en engångsnedskrivning gjorts av anläggningstillgångar, främst i Malmberget, med 219,8 Mkr. Denna nedskrivning avser anläggningstillgångar som ej beräknas stadigvarande utnyttjas.

Skr 1979/80: 8 33

Uddcomb

Se not 5 ovan.

NJA

6,7 Mkr hänför sig till bildande av SSAB samt 3,9 Mkr till nedskrivning av fastighet i Överkalix (se även not 5).

Berol Kemi

Den under 1977 påbörjade finansiella rekonstruktionen av företaget, vilket bl a då innebar att anläggningar nedvärderades med 102,3 Mkr, har fortsatt under 1978 och innebär ytterligare nedvärderingar av anläggningstillgångar med 14,5 Mkr.

Svenska Tobaks AB

Nedskrivning av bokfört värde på aktier i Navigator har gjorts med 3,5 Mkr. Sammanfattning:

1978 1977

304,6 102,3 Not 10 Avsättning till beskattade reserver

1978 1977

NJA-Invest avser sysselsättningsfrämjande

NJA avser ej utnyttjade belopp för bildande av SSAB/avveckling S 80 353,4

609,4 913,4

Se även not 5 ovan.

Not 11 Koncernmässig realisationsförlust vid försäljning av

dotterbolagsaktier

1978 1977 Statsföretag avseende Lövånger Elektronik AB 12,6 Sonab Communications AB 11,5 SMT-Pullmax avseende

Bröderna Wikströms Mek Verkstad 0,5 Statsföretag avseende Karlskronavarvet,

Uddevallavarvet 246,7

24,6 246,7

3 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 34

Not 12 Avveckling av Stålverk 80/bildande av SSAB

Avser kostnader i NJA i samband med avveckling av Stålverk 80 och bildande av SSAB. Not 13 Övriga extraordinära kostnader

1978 1977 NJA avseende ej utnyttjad del av tillskott

för Överkalix 6,1 LKAB avseende obeskattad reserv

Sv Tobaks AB avseende aktieägartillskott

till Navigator 10,1 Statsföretag avseende stämpelkostnader 3,6 Koncernmässig reserv avseende

Utrangeringar och nedskrivningar anläggningstillgångar 11,8 Övrigt, netto 9,9 8,4

289,0 85,3 Beträffande NJA och LKAB se även not 5 ovan.

Not 14 Upplösning av obeskattade och beskattade reserver i under året sålda

bolag

Under denna rubrik redovisades under 1977 231,2 Mkr avseende Karlskronavarvet och Uddevallavarvet vartill motsvarighet saknas under 1978

Not 15 Förändringar av latenta skatter

Under denna rubrik inkluderades under 1977 —93,1 Mkr avseende Karlskronavarvet och Uddevallavarvet vartill motsvarighet saknas under 1978.

Not 16 Likvida medel (kassa och bank, aktier och andelar, kortfristiga placeringar, obligationer och andra värdepapper)

Av den totala minskningen, —496,4 Mkr, jämfört med 1977, hänför sig 477,1 Mkr till Statsföretag, 51,0 Mkr till NJA samt 26,9 Mkr till ASSI.

Not 17 Växelfordringar

Ökningen i växelfordringar, 253,0 Mkr, jämfört med 1977, avser huvudsakligen NJAs fordran på SSAB (1/3 av försålt lager 753,6 Mkr).

Skr 1979/80: 8 35

Not 18 Övriga kortfristiga fordringar

Av den totala minskningen, 375,0 Mkr, jämfört med 1977, hänför sig 675,7 Mkr till Statsföretag och avser främst förändring i mellanhavande med staten. Ökning redovisas bl a av ASSI med 306,7 Mkr varav 275,0 Mkr avser fordran på staten för lån på särskilda villkor.

Not 19 Varulager

1978 1977 Bruttolager 3 025,0 4 291,7 Inkuransreserv -— 109,9 — 137,8 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 2915,1 = 4153,9

Justerat för större ändringar i koncernsammanställningen har kapitalbindningen i lager för jämförbara enheter minskat med ca 540 Mkr jämfört med 1977.

Varulagerminskningar jämfört med 1977 redovisas främst av LKAB (480,3), ASSI (160,4) och Berol Kemi (46,7), medan större varulagerökningar redovisas av KabiVitrum (52,3), Kalmar Verkstad (30,1) samt Svenska To-

baks AB (39,4).

Lagerreserver i procent av varulagervärdet 15,3 70 10,5 Yo

Not 20 Aktier och andelar

Specificeras separat, se sid 62.

Av ökningen i det bokförda värdet, 1 407,5 Mkr, jämfört med 1977 avser 1 400,0 Mkr aktier i SSAB.

Genom att tillskjuta apport, 700 Mkr, samt genom nyteckning av aktier, 700 Mkr, utgör det bokförda värdet av Statsföretags aktieinnehav (50 90) i SSAB således 1 400 Mkr. Den del av nyteckningen som tillfördes Statsföretag AB i form av aktieägartillskott, 350 Mkr, avsattes till en beskattad reserv i 1977 års bokslut och redovisas även i föreliggande bokslut under denna rubrik.

Not 21 Övriga långfristiga fordringar

Av ökningen, 330,7 Mkr, jämfört med 1977 hänför sig 495,6 Mkr till NJA.

Ökningen i NJA är huvudsakligen hänförbar till den revers som accepterats

vid försäljningen av NJASs lager till SSAB.

Skr 1979/80: 8 36

Not 22 Patent m m Anskaffningsvärde 1978 1977 Patent och liknande rättigheter 26,2 25,2

Hyresrätter och liknande rättigheter 5,8

Balanserade kostnader för utvecklings-

arbete o dyl 46,9 8,9 39,9

Avgår ackumulerade avskrivningar

enligt plan

Patent och liknande rättigheter —22,8 —11,0 Hyresrätter och liknande rättigheter — 2,0 — 1,3

Balanserade kostnader för utvecklings-

arbete o dyl — 2,3 —27,1 — 0,5 —12,8 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 19,8 27,1 Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan Bokfört nettovärde 19,8 27,1

Not 23 Goodwill

1978 1977

Anskaffningsvärde 158,5 178,7 Avgår ackumulerade avskrivningar

enligt plan — SLS — 4577

Värde enligt balansräkningens tillgångssida 107,0 133,0 Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan Bokfört nettovärde 107,0 133,0

Not 24 Pågående nyanläggningar

1978 1977

Anskaffningsvärde 1147,7 TI6,7 Avgår ackumulerade avskrivningar

enligt plan — 0,7 — 0,7

Värde enligt balansräkningens tillgångssida 1 147,0 176,0 Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan — 109,8 —118,4 Bokfört nettovärde 1037,2 657,6

Av förändringen i pågående anläggningar jämfört med 1977, 371,0 Mkr, hänför sig till ASSI 165,1 Mkr (avser främst Karlsborg och Lövholmen), till

Rockwool 21,2 Mkr (avser främst Hällekis), till Berol Kemi/Beroxo 222,5

Mkr (avser främst Ox0).

Not 25 Maskiner och inventarier

1978 1977

Anskaffningsvärde 6 156,0 6 921,6 Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan —3 079,7 —3 598,6 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 3 076,3 3 323,0 Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan — 601,5 — 590,9 Bokfört nettovärde 2474,8 —2732,1

Skr 1979/80: 8 37

Not 26 Byggnader

1978 1977

Anskaffningsvärde 3 801,6 3 831,7 Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan —L1 570,3 1 505,4 Subtotal

2 231,3 2 326,3

Uppskrivning

14,7 14,7

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan

— 1,8

Värde enligt balansräkningens tillgångssida 2 243,7 2 339,2

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan — 481,1 — 489,5

4 786,4 Not 27 Mark och övrig fast egendom

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan Värde enligt balansräkningens tillgångssida 267,3 Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan Bokfört nettovärde 267,3 Taxeringsvärde 182,0

Not 28 Bankskulder

Beviljade/utnyttjade checkräkningskrediter framgår av följande sammanställning:

1978 1977

Större ej utnyttjade krediter 1978 redovisas av ASSI 158,8, NJA 89,4,

LKAB 47,1 och SARA 40,3 Mkr.

Not 29 Avsatt till övriga pensioner

Ökningen 132,4 Mkr jämfört med 1977 hänför sig främst till LKAB med 86,5 Mkr och ASSI med 38,4 Mkr. Not 30 Beskattade reserver Beskattade reserver redovisas i följande bolag: 1978-12-31 1977-12-31 — Förändring

Skr 1979/80: 8 38

Not 31 Eget kapital

Bundet eget kapital Ansamlad förlust Summa

Aktie- Bundna «Lån på Koncern- Balanse- Årets Eget

kapital fonder särskilda reserv rad vinst/ = förlust = Kapital

Övriga omföringar/ justeringar — 12,1 6,8 8,9 3,6

Årets förlust —513,2 —513,2

Utgående balans 1978-12-31 3 125,0 1 400,9 275,0 191,4 —490,0 = —S513,2 3 989,1

Not 32 Villkorlig skuld till svenska staten

Under 1978 inkluderas 275,0 Mkr i ASSI avseende lån på särskilda villkor (se även not 5 ovan).

Not 33 Fordringar och skulder i utländsk valuta

Den koncernmässiga bindningen i fordringar och skulder i utländsk valuta framgår av nedanstående valutabalans. Per 1978-12-31.

DEuropean units of account

Jämfört med 1977 har dessa fordringar och skulder förändrats enligt följande:

Skr 1979/80: 8 39

Fordringar Skulder

Valutaslag 78-12-31 77-12-31 78-12-31 77-12-31

Minskningen av skulder i US dollar hänför sig främst till att NJA löst sina skulder med 24 milj. Minskningen av skulder i holländska floriner hänför sig främst till LKAB med 19,8 milj. Minskningen av skulder i franska franc hänför sig främst till att NJA löst sina skulder med 38,0 milj. Not 34 Latenta skatteskuider

Per 1978-12-31 kvarstående latenta skatteskulder avseende främst övervärden i förvärvade dotterbolag uppgår till 205,3 Mkr. Av dessa har den kortfristiga delen, 21,0 Mkr, inkluderats under rubriken ”Skatter”, medan den långfristiga delen, 184,3 Mkr, inkluderats under rubriken ”Övriga långfristiga skulder”.

På resultaträkningen redovisas förändringen under året av denna post under rubriken ” Förändring av latenta skatter”.

Not 35 Finansieringsanalys

Ändringar i bolagssammansättningen inom grupen jämfört med 1977-12- 31 (bl a NJA, Sonab Communications, Lövånger Elektronik, Eiser) har i finansieringsanalysen för 1978 beaktats på så sätt att motsvarande förändringar på respektive post skilts ut från de övriga raderna och i stället inkluderats i förändring av koncernsammansättning som särredovisas under ”Använda medel” respektive ”Förändring av rörelsekapitalet”. Aktierna i SSAB redovisas på raden ”Investeringar i aktier och andelar” med 1 400,0 Mkr medan den del som motsvarar apporten, dvs. 700,0 Mkr, särredovisas.

Med ”Lån på särskilda villkor” i internt tillförda medel avses villkorslån

till ASSI.

Skr 1979/80: 8 40

Personal

Moderbolaget 1978 1977 Gruppen (inkl 1978 1977

moderbolaget) Löner och ersättningar, tkr Löner och ersättningar, tkr

1) Avser arbetsställen med mer än 20 anställda. 1977 års värde har uppskattats.

Medelantal anställda beräknas i princip för antal fysiskt anställda enligt följande formel:

1.1 år 1+30.4 år 1+31.8 år 1+31.12 år I

4¶Motsvarande uppgift för 1978 beräknad enligt de principer som tillämpas i arbetsgivaruppgiften som årligen lämnas till Riksförsäkringsverket är 37 613 årsanställda. 2) Avser löner och ersättningar samt sociala kostnader.

Medelantal anställda i gruppen

Sverige, per kommun med mer än 20 anställda

Medelantal anställda

Skr 1979/80: 8 41

Medelantal anställda Kommun Arbetsställe 1978 1977 Förändring

Finspång SARA 38 38 — Färgelanda Eiser 131 144 — 13

Gällivare Eiser 34 LKAB 2 090 SARA 41 2 165 2 226 — 61

Gävle ASSI 87

SARA 43 130 477 — 347

Göteborg ABAB 164

ASSI 12

BS Konsult 6 — 36 — 36

Ceaverken S

KabiVitrum 184

Liber 4 — 23 — 23

Nyckelhus 2

Rockwool 922

SARA 799

SMT-Pullmax 172

Svetab 2

Sv Tobaks AB 161 1603 1513 + 920

Götene Rockwool 55 — ss

Halmstad Eiser 123

Nyckelhus 2

SARA 37 162 41 + 121

Haninge — H Hu Haparanda ASSI 149 108 + 4

Hylte ASSI 217 219 — 2

Härjedalen ASSI 24 — + 24 Härnösand . SARA 49

Svetab 1

Sv Tobaks AB 190 240 257 — 17

Hässleholm Rockwool 234

Svenska Torv 35 269 296 — 27

Jönköping ASSI 42

SARA 13

Sv Tobaks AB 133 188 164 + 24

Kalix ASSI 1022 943 + 79 Kalmar ASSI 251.

Kalmar Verkstad 346

Skr 1979/80: 8 42

Medelantal anställda Kommun Arbetsställe 1978 1977 Förändring

Katrineholm SARA 30 Si — 21 Kiruna LKAB 4 605 Rockwool 1

SARA 25 4 641 5 019 — 378

Kramfors ASSI 159 Eiser 141 300 331 — 31 Kristianstad Ceaverken 4 Nyckelhus 2 Rockwool 58 SARA 53 117 80 + 37 Kumla SMT-Pullmax 51 53 — 2 Köping — 36 — 36 Lahoim Kalmar Verkstad 113 — + 113 Landskrona — 23 — 23 Laxå ASSI 234

Rockwool 158 392 357 + 35

Lidköping Nyckelhus 1

SARA 40 41 43 — 2

Lindesberg ASSI 632

LKAB 32 664 663 + 1

Linköping ABAB 21 SARA 102 Sv Lagerhus 2 125 HI + 14 Ljungby Kalmar Verkstad 459 380 + 79 Ljusdal ASSI 171 Nyckelhus 1 172 199 — 27 Ljusnarsberg LKAB 105 109 — 4

Ludvika LKAB 46 SARA 4 50 46 + 4

Luleå LKAB 189

NJA 19

Rockwool 29 SARA 7 244 4 857 -—4 610 Lund Liber 81

SARA 63 144 138 + 6

Lycksele Eiser 107 — r 107 Lysekil Eiser 108 Rockwool 9 SARA 10 Statsraff 13 140 27 + 113

Malmö ABAB 95

ASSI I

Ceaverken 5 Eiser 763 Liber 231 Rockwool 85 SARA 194 Svetab 6

Sv Tobaks AB 671 2 051 1 321 730

Mariestad Sv Tobaks AB 25 12 + 13

Mullsjö Eiser 40 — + 40

Mölndal Berol Kemi 181

SARA 9 KabiVitrum 16 206 23) — 25

Skr 1979/80: 8 43

Medelantal anställda

Kommun Arbetsställe 1978 1977 Förändring

Norrköping Rockwool 70

SARA 128 198 227 — 29

Norrtälje — 35 — 35 Norsjö ASSI 135

Eiser 111 246 139 + 107

Nyköping SARA 30

KabiVitrum 35 65 64 + 1

Nässjö Eiser 41

SARA 67 108 70 + 38

Oskarshamn SARA 33 36 — 3

Partille Svetab 64 53 + H

Piteå ASSI 1437 Svetab 58 1495 1396 + 99

Sigtuna ABAB 80 55 + 25 Sjöbo Eiser 147 — + 147 Skellefteå Eiser 219

Nyckelhus 3

SARA 60

SMT-Pullmax 186

Svetab || 469 483 — 14 Skinnskatteberg ASSI 627 548 + 79 Skövde Eiser 86

Rockwool 840

SARA 66 992 850 + 142 Smedjebacken LKAB 75 79 — 4 Sollefteå Eiser 7! — + 7” Solna ASSI 24

BS Konsult 4

KabiVitrum 193

SARA 25

Sv Tobaks AB 78 324 112 + 212

Stenungsund Berol Kemi 609

Rockwool 34 643 862 — 219 Stockholm ABAB 1144

ASSI 189

BS Konsult 71

Ceaverken 29

Eiser 3

KabiVitrum 1 561

Liber 795

LKAB 140

Nyckelhus 6

Rockwool 102

SARA 1 347

SMT-Pullmax 144

Statsföretag Int. 4

Svetab 18

Sv Lagerhus 4

Sv Tobaks AB 267 SU 15 Statsföretag AB 65 5 904 5 539 + 365

Strängnäs Ceaverken 190

Skr 1979/80: 8 44

Medelantal anställda

Skr 1979/80: 8 45

Medeltalet anställda

Summa medelantal anställda i Statsföretagsgruppen 43 690 42 287 +1 403

Sysselsatta inom stödområden i Sverige

För den regionalpolitiska stödverksamheten är Sverige indelat i ett allmänt stödområde, ett inre stödområde och en s k grå zon. I dessa områden är en förstärkning av näringsliv och sysselsättning särskilt önskvärd.

Under 1978 var 14 646 personer eller 38 Yo av Statsföretagsgruppens anställda sysselsatta i företag med verksamhet inom dessa stödområden.

Skr 1979/80: 8 46

Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter

Effekt av prisförändringar

Statsföretagsgruppen redovisar för 1978 en betydande förlust. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev enligt den traditionella redovisningen —929 Mkr. Förlusten bestäms av ett flertal förhållanden som kan hänföras till själva rörelsen, värdeförändringar på lager och anläggningar p g a prisutvecklingen samt verksamhetens finansiering.

I traditionell redovisning beräknas alla kostnader och därmed även resultatmått i princip med utgångspunkt från vad som betalas för förbrukade resurser. Redovisningen för Statsföretagsgruppen är uppbyggd på detta sätt. I redovisat rörelseresultat ingår värdeförändringar betingade av prisutvecklingen mellan anskaffnings- och förbrukningstidpunkterna samt i vissa fall nedvärdering av lager från anskaffningskostnad till verkligt värde (marknadspris). Det sammanlagda beloppet av nedvärderingar av lager till verkligt värde uppgår per 1978-12-31 till 159 Mkr (374 Mkr).

Ett vedertaget angreppssätt för en inflationskorrigerad redovisning föreligger ännu inte i svenska företag. För att ändock söka visa betydelsen av prisförändringar görs en uppdelning av årets resultat i följande tre kompo-

nenter:

e Rörelseresultat e Värdeförändringsresultat e Finansieringsresultat

Denna uppdelning i tre resultatkomponenter kan vara ändamålsenlig för en övergripande analys och tolkning av de förhållanden som bidragit till årets resultat. De värden som anges för de olika komponenterna är baserade på schablonmässiga beräkningar och är till viss del mycket ungerfärliga. De tre resultatkomponenterna torde ändå ge ett visst underlag för en mer nyanserad bedömning av Statsföretagsgruppens resultat. Härvid bör noteras dels gruppens heterogena verksamhet, dels att basindustriföretagen samt Tobaksbolaget är de ekonomiskt sett tyngsta företagen inom gruppen.

Rörelseresultatet, —1 215 Mkr, som exkluderar värdeförändringar, anger

i vilken mån försäljningsintäkterna täcker återanskaffningskostnaden vid försäljningstidpunkten för förbrukade resurser. Försäljningsintäkterna ställs mot kostnaden för återanskaffning av varor och kalkylmässiga avskrivningar, dvs. avskrivningar baserade på anläggningarnas återanskaffningsvärden. Rörelseresultatet skall därigenom vara opåverkat av värdeförändringar.

Det negativa justerade rörelseresultatet visar att intäkterna för Statsföretagsgruppen som helhet ej varit tillräckliga för att täcka återanskaffningskostnaden för förbrukade varor och förslitna anläggningar.

Värdeförändringsresultatet, I 005 Mkr, anges här i löpande priser och vi-

Skr 1979/80: 8 47

sar summan av årets prisbetingade värdeförändringar på lager och anläggningar. Det bör betonas att värdeförändringsresultatet inte kan betraktas helt fristående från rörelseresultatet. Viss värdeförändring på lager kan exempelvis vara en naturlig del av affärsverksamheten. En förutsättning är vidare att mätningen sker under antagande om fortsatt drift (going concern).

Värdeförändringsresultatet för året består av både en realiserad och en orealiserad del. Realiserad värdeförändring utgörs av skillnaden mellan anskaffnings- och återanskaffningskostnad för under året sålda varor. Reali-

serad värdeförändring ingår normalt i den traditionella redovisningens rörel-

seresultat. Orealiserad värdeförändring, som här ingår i värdeförändringsresultatet, utgörs av årets ökning eller minskning i orealiserad värdeförändring på lager och anläggningar. Den orealiserade värdeförändringen på tillgångarna vid början respektive slutet av året bestäms av skillnaden mellan deras anskaffningskostnad och värde vid bokslutspunkten.

Värdeförändring av lager beror till stor del på att årets nedvärdering av LKABs malmlager till marknadspris är lägre än föregående år.

Finanseringsresultatet, —418 Mkr, upptar de finansiella intäkterna och kostnaderna uttryckta i löpande priser på samma sätt som den traditionella redovisningen.

Nominellt resultat efter finansiella intäkter och kostnader består av summan av ovanstående tre resultatkomponenter och är uttryckt i löpande priser. Värdeförändringar ingår som en del av resultatet. Det nominella resultatet blev —628 Mkr, vilket är 301 Mkr bättre än resultatet efter finansiella intäkter och kostnader enligt den traditionella redovisningen.

Realt resultat är i princip ett resultatmått uttryckt i ett enhetligt penningvärde. Nominellt resultat reducerat med vad som erfordras för att bibehålla det egna kapitalets allmänna köpkraft bildar realt resultat. För att bibehålla köpkraften på gruppens eget kapital krävs en viss förräntning vilket betyder att den reala förlusten i Statsföretagsgruppen väsentligt överstiger den nominella.

Statsföretagsgruppen (Mkr) 1978

Rörelseresultat Fakturerad försäljning 10 105 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader m m —10 046 e Skillnad mellan traditionell redovisningskostnad och

Skr 1979/80: 8 48

Värdeförändringsresultat

Finansieringsresultat Finansiella intäkter 318 Finansiella kostnader — 736 Finansieringsresultat — 418 — 418 Nominellt resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 628 Dn Beloppet utgörs av en schablonmässig beräkning av den värdeförändring på lager — s k lagervinst — som ingår i den traditionella redovisningens kostnad för sålda varor. Därav utgör 215 Mkr minskade nedvärderingar av lager till marknadspris. 2) Beloppet avser den värdeförändring som uppkommit under året, vilken till viss del baserats på schablonmässigt beräknade tillgångsvärden. Påverkan av statliga tillskott på resultatet före bokslutsdispositioner och skatt

En bedömning av Statsföretagsgruppens resultat före bokslutsdispositioner och skatt försvåras av blandningen av på kommersiella villkor finansie-

rad verksamhet och statliga tillskott. Det statliga tillskott som erhållits, an-

tingen som ersättning för speciella åtaganden eller för att avvärja en akut

ekonomisk /finansiell situation med oacceptabla samhällsekonomiska kon-

sekvenser, har beroende på den redovisningsmässiga behandlingen påverkat resultatet på olika sätt. I bokslutet tillämpade redovisningsprinciper för statliga stöd framgår av not 1, sid 00. .

En bedömning av de statliga tillskottens resultatmässiga påverkan i berörda dotterbolag och gruppen totalt, exklusive eventuella ränteeffekter, visas i nedanstående tabell.

Med statliga tillskott i denna beräkning avses

e tillskott och lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till ASSI för inves-

tering i Karlsborg med 550 Mkr (proposition 1978/79:25) e tillskott till Berol Kemi/Beroxo för investerig i Oxo-anläggning med 300

Mkr (proposition 1977/78:125) e tillskott avseende Eiser för struktureringsarbete med 190 Mkr (proposi-

tion 1977/78:73)

e tillskott till LKAB för att upprätthålla sysselsättning med 200 Mkr

(proposition 1977/78:96) e finansiellt stöd til LKAB med 500 Mkr (proposition 1978/79:87)

e tillskott till NIA (NJA-Invest) med 15 Mkr avseende förlusttäckning (pro-

position 1977/78:25) e tillskott till Svetab med 40 Mkr avseende grundkapital för bolagets regio-

nala investmentbolag med syfte att stödja nyetablering och expansion av

småföretag (proposition 1977/78:40) e finansiellt stöd till Uddeomb med 114 Mkr (proposition 1978/79:104).

I beräkningen ingår alltså både statliga tillskott under 1978 och statliga till-

Skr 1979/80: 8 49

skott vilka i 1977 års bokslut avsatts som beskattad reserv för förlusttäckning under 1978. Statsföretagsgruppen 1978 — Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (Mkr)

Redovisning av intressebolag

Redovisningens externa uppgift är att på bästa och mest rättvisande sätt tillgodose olika intressentgruppers skiftande behov av ekonomisk information.

För en samhällsägd företagsgrupp bedöms en öppen redovisning och fyllig information om gruppens totala ekonomiska engagemang synnerligen viktig.

Mot denna bakgrund görs i detta avsnitt ett försök att presentera den redovisningsmässiga effekten på Statsföretagsgruppens resultat och finansiella ställning när koncernbegreppet vidgas att även innefatta s k intressebolag eller associerade bolag.

Följande klassificering av bolagen/aktieinnehaven inom Statsföretagsgruppen kan göras.

Dotterbolag

Bolag där Statsföretag direkt eller indirekt äger mer än 50 Yo av aktierna eller där i övrigt positivt bestämmande föreligger. Dessa företag ingår i vedertaget koncernbegrepp och konsolideras, dvs. ingen förändring jämfört med nuläget.

Intressebolag

Grupp 1. 50 Yo ägda bolag där positivt bestämmande ej klart föreligger.

I denna grupp av företag ingår SSAB, Svenskt Stål AB (50 479) och Svenska Petroleum AB (50 90).

Grupp 2. Delägda företag där Statsföretag har ett rörelseintresse samt ett

4 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 50

aktieinnehav större än 20 Yo men mindre än 50 Yo.

I denna grupp ingår Beijer Byggmaterial AB (45 0).

Grupp 3. Aktie- och andelsinnehav mindre än 50 29 och där rörelseintresse ej föreligger. Engagemanget kan i princip ses som en kapitalplacering eller en placering i annat syfte.

I gruppen ingår bl a Bilfragmentering AB (25 479) samt Sweden Center Ja-

pan AB (41,7 979).

För Statsföretag tillämpas således följande definition för intresseföretag:

Ett företag är intresseföretag till Statsföretag AB under förutsättning att

det icke är att anse som dotterbolag

Statsföretag AB äger en andel av företagets kapital eller röstvärde uppgående till mer än 20 20.

Dessutom görs här en åtskillnad om rörelseintresse finns i företaget eller om ägandet enbart ses som en kapitalplacering eller placering i annat syfte.

Följande huvudmetoder/tekniker finns för närvarande för redovisning av intressebolag.

Traditionell metod, dvs. beträffande bolag som ägs till mer än 50 20 inkluderas 100 79 av samtliga balans- och resultatposter i gruppen efter avdrag för den andel av eget kapital respektive nettoresultatet som övriga intressenter äger. Beträffande övriga aktieinnehav beaktas bakomliggande substans via bokfört värde på aktierna samt avkastning genom att erhållna utdelningar intäktförs.

Klyvningsmetod, dvs. procentuell andel i förhållande till aktieinnehavet av samtliga balans- och resultatposter inkluderas i gruppen.

Equity-metod, dvs procentuell andel av justerat eget kapital (redovisat eget kapital inklusive 50 94 obeskattade reserver samt 100 90 av beskattade reserver) respektive procentuell andel av vissa resultatbegrepp på resultaträkningen inkluderas i gruppen.

Den traditionella metoden, som är den för närvarande allmänt acceptera-

de, har hittilis tillämpats inom Statsföretag.

Klyvningsmetoden ger en redovisningsmässigt rättvisande bild av en koncerns totala ekonomiska/finansiella engagemang samtidigt som ekonomiska relationstal för koncernen ej snedvrids genom att andel av intressebolag inkluderas i redovisningen. Organiskt/juridiskt innebär dock en konsolidering i koncernredovisningen av andelar i intressebolag vissa komplikationer.

Equity-metoden har primärt konstruerats för redovisning av ägarföretagets andel av intressebolagets nettoresultat respektive eget kapital. För svenska förhållanden är dock av intresse att redovisa resultat- och kapitalandelar som är opåverkade av gjorda bokslutsdispositioner. En strikt tillämpning av equity-metoden skulle också kräva en ändring av nu gällande lagstiftning beträffande upp- respektive nedvärdering av bokfört värde på det ägda aktieinnehavet i intressebolaget då enligt denna metod aktierna skall värderas till substansvärde.

Skr 1979/80: 8 51

Bolagskommittén, som i samband med uppdraget att utreda koncernbegreppet även fick i uppdrag att utfärda rekommendationer beträffande behandlingen i redovisningen av s k intressebolag, har nu i en promemoria presenterat vissa riktlinjer, men uttalar samtidigt en önskan att Bokföringsnämnden skall utarbeta mer konkreta anvisningar.

De riktlinjer som således föreligger anknyter i huvudsak till equitymetoden genom att rekommendera redovisning av resultatandelar och kapitalandelar. Avsikten är dock inte en strikt tillämpning av equity-metoden utan i stället skall vissa kompletterande uppgifter avseende resultat- och kapitalandelar i intressebolaget i notform inkluderas i koncernredovisningen.

I föreliggande bokslut för Statsföretagsgruppen har den ovan beskrivna traditionella metoden tillämpats avseende redovisning av intressebolag. För att även komplettera koncernredovisningen med uppgifter om intressebolag följer nedan en sammanställning över resultat- och kapitalandelar totalt samt resultat- och balansräkningar i sammandrag per intressebolag. Av praktiska skäl har per 1978-12-31 endast av Statsföretag AB direktägda intressebolag inkluderats. De bolag som inkluderats är: SSAB, Svenskt Stål AB (50 90), Svenska Petroleum AB (50 479) och Beijer Byggmaterial AB (45 9409).

(Mkr) Gruppen Andel av Gruppen

exkl intressebolag inkl

intressebolag intressebolag Resultaträkning Fakturerad försäljning 10 105 2 385 12 490 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 929 — 332 — 1 261 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter — 523 10 — 513 Årets nettoförlust — S13 —- 2 — 555 Justerat eget kapital

I Statsföretag AB bokfört värde avseende aktier i intressebolag — 1439 —

Nedan angivna värden för respektive intressebolag avser bolaget totalt, dvs. 100 970.

SSAB, Svenskt Stål AB

är Sveriges största integrerade handelsstålstillverkare med gruvor, masugnar, koksverk, stålverk, valsverk och manufakturanläggningar. Tillverknin-

Skr 1979/80: 8 52

gen utgörs av dels halvfabrikat, dels manufakturerade produkter. SSAB är

specialiserat på avancerade produkter för varvs- och verkstadsindustri.

Bolaget ägs av: Statsföretag 50 970

Gränges 25 Yo

Stora Kopparberg 25 Yo

(Mkr) Resultaträkning i sammandrag 1978

Fakturerad försäljning 3478 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 670 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 13 Arets nettoförlust — 8

Balansräkning i sammandrag

Svenska Petroleum AB (SP)

bildades för att tillvarata statens kommersiella intressen på oljeområdet. SP skall bidra till en säkrare svensk råoljeförsörjning och därmed till en ökad försörjningstrygghet för alla oljeprodukter. Verksamheten skall omfatta bl a handel med råolja och oljeprodukter, samordning av oljeupphandling för statens behov, prospektering och råoljeutvinning samt raffinering.

Bolaget ägs av: Statsföretag 50 Yo

Statens Vattenfallsverk 50 970 (Mkr)

Balansräkning i sammandrag

Skr 1979/80: 8 53

Beijer Byggmaterial AB

Beijer Byggmaterial AB är landets ledande distributör av byggvaror. Genom egna anläggningar på ett 30-tal orter i Sverige försäljs byggvaror av olika slag till i första hand byggnadsindustrin men också till institutionella köpare, återförsäljare och slutkonsumenter.

Bolaget ägs av: Kooperativa Förbundet (KF) 45 Yo

Statsföretag 45 Yo

Beijer Invest 10 9/9 (Mkr)

Balansräkning i sammandrag

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

På grund av större ändringar i koncernsammansättningen under 1978 blir jämförelser med 1977 mindre meningsfulla, varför värden för 1977 exklude-

rats i nedanstående sammanställning.

Fakt för- — Res före Invest Avkastn Medel-

säljning boksl disp i anläggn på arb antal

Oo skatter kapital anställda

Mkr Mkr Mkr Yo Järn- & stålindustri 1863 —420 413 — 6,3 8235 Mekanisk verkstadsindustri 671 38 35 1,9 2 659 Skogs- & byggmaterial-

Utvecklings- & etablerings-

Summa Statsföretagsgruppen 10 105 —523 1396 — 1,7 43 690 Dotterbolagen fördelade på de olika verksamhetsområdena

Järn- & stålindustri e LKAB, Luossavara.Kiirunavaara AB e NJA, Norrbottens Järnverk AB

Skr 1979/80: 8 54

Mekanisk verkstadsindustri e AB Carbox e Kalmar Verkstads AB e Nuclear Steam SG AB e SMT-Pullmax AB e Uddcomb Sweden AB

Skogs- & byggmaterialindustri e ASSI, AB Statens Skogsindustrier e Nyckelhus AB e Rockwool AB e Svenska Torv AB

Kemisk industri e Berol Kemi AB e Beroxo AB e Ceaverken AB e KabiVitrum AB e Statsraff AB

Konsumentvaruindustri e SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag e Svenska Tobaks AB

Serviceföretag e ABAB, Allmänna Bevaknings AB e BSK BS Konsult AB e Liber Grafiska AB

Utvecklings- & etableringsföretag e Statsföretag International AB e Svenska Utvecklings AB (SU) e Svetab, Svenska Industrietablerings AB e Swedish Industrial Development Corp, SID

Övriga företag

e AB Eiser e Svenska Lagerhus AB e Svenska Skifferolje AB

"Skr 1979/80: 8 55

Moderbolagets resultaträkning(Mkr.)

Not I

1978 1977

Finansiella intäkter och kostnader

Lämnade koncernbidrag & aktieägartillskott

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 22,0 — 182,5 Extraordinära intäkter och kostnader Tillskott från staten (not 8) 1 189,3 1 457,3 Agartillskott till db (not 8) —1 379,3 — 917,3 Aterföring från NJA av tidigare lämnat

ägartillskott (not 9) 342,4 355,0

Återföring till staten av tidigare lämnat

Realisationsvinst/förlust vid försäljn av värdepapper & anläggn.tillg. netto (not 14) 2,4 0,1 Förlust på borgensåtaganden — — 2,7

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter — 35,5 — 205,1 Bokslutsdispositioner

Noterna på sid 58—565 utgör en del av resultaträkningen.

Skr 1979/80: 8 56

Moderbolagets balansräkning (Mkr.)

ot Tillgångar 1978 1977 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0,8 0,8 Utnyttjad checkräkn kredit (not 22) — 100,2

Långfristiga skulder

Eget kapital (not 28) Bundet eget kapital Aktiekapital 3 125 000 aktier å nom 1 000 kr 3 125,0 2 775,0 Reservfond 808,6 808,6 Ansamlad förlust

Balanserad förlust/vinst — 173,4 31,7

Årets förlust — 35,5 3 724,7 — 205,1 3 410,2

Summa skulder och eget kapital 7 558,0 7 658,6

Ansvarsförbindelser

Borgens- och ansvarsförbindelser (not 29) 1462,2 1 691,5

Noterna på sid 58—65 utgör en del av balansräkningen.

Skr 1979/80: 8 57

Moderbolagets finansieringsanalys (Mkr.)

Not 30

Tillförda medel 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Internt tillförda medel

Arets vinst/förlust 5 23 37 9 2 — 205 — 36 Avskrivningar enligt plan — — — — — — — Realisationsvinst/förlust på sålda anlägg-

Externt tillförda medel

Aterföring från NJA av tidigare lämnat aktieägartillskott — — — — — 355 342? Återföring till staten av tidigare lämnat

Använda medel

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

1) Se not 5 i Statsföretagsgruppens bokslut sid 30.

2) Se not 6 i Statsföretagsgruppens bokslut sid 31.

Skr 1979/80: 8 58

Kommentarer till Moderbolagets bokslut

Belopp i Mkr där ej annat anges

Not 1 Redovisningsprinciper

Se not I sid 25 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 2 Erhållna koncernbidrag

Koncernbidrag har under 1978 erhållits från ABAB med 2,0 (-——). 1977 erhölls inga koncernbidrag från dotterbolagen.

Dotterbolag har erhållit koncernbidrag från andra dotterbolag enligt nedan:

1978 1977

Dotterbolag som erhållit koncernbidrag direkt från Statsföretag AB återfinns under not 7. Not 3 Erhållna utdelningar

1,0 27,6

26 tkr

21.28 tkr

Not 4 Ränteintäkter

1978 1977 Dotterbolag 309,2 213,2 Övriga 130,6 181,4

439,8 394,6

Skr 1979/80: 8 59

Not 5 Räntekostnader

1978 1977 Dotterbolag 163,0 69,3 Övriga 207,8 204,1

370,8 273,4

Not 6 Övriga finansiella poster

—15,5 = —178,7

Beträffande principer för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta samt behandling av därmed uppkomna kursdifferenser se not 1 sid 25 till Statsföretagsgruppens bokslut. Not 7 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag har lämnats från Statsföretag AB till följande dotterbolag:

1978 1977

16,9 73,2 P4 -450 tkr

Aktieägartillskott har lämnats från Statsföretag AB till följande dotterbolag:

1978 1977

27,4 S1,0

Koncernbidrag har förutom från Statsföretag AB lämnats direkt från dotterbolag enligt nedan:

189,4 116,1!

Not 8 Tillskott från staten resp ägartillskott till dotterbolag

Tillskott har erhållits från staten för finansiell rekonstruktion m m i dotterbolag. Totalt för 1978 års verksamhet har erhållits 1 189,3 Mkr.

De erhållna tillskotten har i sin helhet lämnats vidare till dotterbolag enligt följande fördelning: LKAB 500,0 för förlusttäckning 1978 Berol/Beroxo 300,0 för finansiering i samband med

Oxo-projektet ASSI 275,0 för investeringar i fiberenheten

i Karlsborg Uddcomb 114,3 för finansiell rekonstruktion Summa 1 189,3

Därutöver har det tillskott, som erhölls från staten 1977 för tekogruppens räkning och som avsatts till beskattad reserv, lämnats til Eiser under 1978. Totalt belopp för detta tillskott uppgår till 190,0 Mkr.

Se not 6 sid 31 i Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 9 Återföring av tidigare lämnat tillskott till NJA respektive återföring till staten av ej utnyttjat tillskott

Det tillskott som erhållits från staten och som vidareförts till NJA avseende avveckling Stålverk 80 samt kostnader i samband med bildande av SSAB har ej utnyttjats i sin helhet varför ett belopp på 342,4 Mkr återförs i 1978 års

boksiut.

Se not 6 sid 31 i Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 10 Tillskott till Lövånger Elektronik AB

Enligt avtal i samband med försäljningen av Lövånger Elektronik AB har

tillskott redovisats för förlusttäckning med 12,3 Mkr.

Not 11 Förändring av beskattad reserv

I årets bokslut har den beskattade reserven från 1977-12-31 upplösts med 190,0 Mkr. Detta belopp har därefter lämnats som ägartillskott till Eiser (se not 8).

Skr 1979/80: 8 61

Not 12 Bidrag till Norrlandsfonden

Finansieringen av Norrlandsfonden genom bidrag från Statsföretag AB

har upphört. Engagemanget har övertagits av staten.

Not 13 Stämpelkostnader

Av totala beloppet 3,6 Mkr avser 3,5 Mkr stämpelkostnader i samband

med nyemission i Statsföretag AB.

Not 14 Realisationsvinst/förlust vid försäljning av värdepapper och anlägg-

ningstillgångar

Realisationsvinster vid försäljning av värdepapper: Sonab Communications AB 2 383 tkr Gränges Offshore AB 262 tkr Rationell Planering AB 50 tkr

2 695 tkr Realisationsförlust vid försäljning av värdepapper: Lövånger Elektronik AB —250 tkr Summa 2 445 tkr

Not 15 Upp- respektive nedskrivning av aktier och andelar, netto

1978 1977

Nedskrivning

Not 16 Kassa och bank

Kassa och bankmedel har minskat med 262,1 Mkr jämfört med 1977-12- 31. Den totala minskningen av likvida medel uppgår till 477,2 Mkr, vilket framkommit som en effekt av minskad skuldsättning. Effekten i samband

med nyteckning i SSAB och överföring av aktierna från NJA till Statsföretag

AB har dock ökat totala skulderna, varför en nettoökning med 124,9 Mkr uppkommit i balansräkningen.

Not 17 Obligationer

Under året har uppköp skett av Svenska statens obligationslån 1978 med 100,0 Mkr och Sveriges Stadshypotekskassas obligationslån 1978 med 50,0 Mkr.

Skr 1979/80: 8

Not 18 Kortfristiga placeringar

Beloppet avser placering av överskottsmedel i Statsföretag AB hos ett antal placeringsinstitut. Jämfört med 1977-12-31 har beloppet minskat med 365,0 Mkr.

Not 19 Övriga fordringar

Övriga fordringar består till största delen av fordringar på svenska staten. Denna fordran har minskat med 574,8 Mkr från 1 427,3 Mkr till 852,5 Mkr enligt följande:

Fordran per 1977-12-31 på svenska staten 1427,3 Avgår erhållen del av fordran per 1977-12-31 —1 027,8 Återföring av ej utnyttjad del av tidigare lämnat tillskott avseende NIA — 342,4 Tillskott avseende LKAB 500,0 Tillskott avseende ASSI (totalt tillskott 275,0 Mkr minskat med utbetald del under 1978 95,0 Mkr) 180,0 Tillskott avseende Uddcomb 114,3 Fordran avseende kostnader för ahernativ sysselsättning tekogruppen 1,1 Fordran per 1978-12-31 på svenska staten 852,5

Av resterande minskning, 100,9 Mkr, jämfört med 1977-12-31, hänför sig 104,5 Mkr till minskad fordran på kortfristig del av reversfordringar på utomstående. Not 20 Aktier och andelar

Statsföretags Antal aktier Nominellt Bokfört Andel av

andel i Yo värde tkr värde tkr justerat eget

kapital tkr?

Aktier i dotterbolag

SARA, Sveriges allmänna

restaurangaktiebolag 100 5 000 5 000 4 900 61 897

Swedish Industrial Development

Corporation, SID 100 225 808 — 585

Svetab, Svenska Industri-

2 724 428 4 493 896

Aktier i intressebolag

Aktier i övriga bolag

I Justerat eget kapital, eget kapital enligt balansräkningen, beskattade reserver samt 50 Yo av obeskattade reserver

2) Resterande 25 Yo innehas av Berol Kemi AB 3) Resterande 50 Yo innehas av KabiVitrum AB A USD 2. — Xx 11 250 st =22 500 å 4,6375 = 104 tkr

”) Förvärvat för USD 45 000.— å 4,6375 = 209 tkr

Not 21 Maskiner och inventarier

1978 1977

Anskaffningsvärde 2,2 2,2

Avgår: Ackumulerade avskrivningar

Not 22 Utnyttjad checkräkningskredit

Minskningen 100,2 Mkr jämfört med 1977-12-31 beror på att checkräkningskrediten lösts under 1978. Not 23 Skulder till dotterbolag, kortfristiga och långfristiga

Kortfristiga skulder till dotterbolag har ökat med 527,2 Mkr jämfört med 1977-12-31. Ökningen beror på att långfristiga lån hos Svenska Tobaks AB i årets bokslut redovisas som kortfristiga, 357,5 Mkr. Från detta belopp avgår

Skr 1979/80: 8 64

fordran för utbetalt koncernbidrag för Svenska Tobaks ABs räkning under 1978 till LKAB, 100,0 Mkr. Ökade skulder redovisas också mot Berol Kemi/Beroxo beroende på skuld för pågående nyemissioner samt skuld för lämnade ägartillskott per 1978-12-31, totalt 234,0 Mkr.

Långfristiga skulder till dotterbolag har minskat med 357,5 Mkr jämfört med 1977-12-31 beroende på att lån hos Svenska Tobaks AB i årets bokslut redovisas som kortfristiga.

Not 24 Övriga skulder

Minskningen med 19,9 Mkr jämfört med 1977-12-31 hänför sig till bidraget för Norrlandsfonden med 20,0 Mkr vilket bortfallit i årets bokslut.

Not 25 Obligationslån

Under året har upptagits ett svenskt obligationslån på 150,0 Mkr. Det utländska CHF-lånet på 40 milj vilket i 1978 års bokslut bokförts till 106,1 Mkr har av Statsföretag AB sagts upp till återbetalning i maj 1979. Hela lånet har i bokslutet redovisats som kortfristig skuid. Kursförluster/vinster, netto, på de utländska lånen uppgår till ca 37 Mkr vilket bidrar till det ökade skuldbeloppet.

Not 26 Revers- och inteckningslån

Två stycken multicurrency-lån på vardera USD 10 milj hos Hambros Bank och Royal Bank of Canada, totalt 94,8 Mkr, har lösts under året. Nytt multicurrency-lån har upptagits hos Hambros Bank på USD 25 milj, totalt 107,5 Mkr under 1978. Kursförluster på de utländska lånen uppgår till ca 1 Mkr, vilket bidrar till det ökade skuldbeloppet.

Not 27 Beskattad reserv

Av beskattade reserver 1977-12-31 på 540 Mkr har 190 Mkr utnyttjats för tillskott till Eiser i enlighet med proposition avseende engagemang i tekoindustrin.

Not 28 Eget kapital

Skr 1979/80: 8 65

Not 29 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser

1978 1977

Med anledning av den negativa resultatutvecklingen i följande dotterbolag har Statsföretag AB för undvikande av likvidationsåtgärder i dessa dotterbolag för räkenskapsåret 1979 förbundit sit att lämna tillskott till bolagen i sådan utsträckning att bolagens aktiekapital till minst en tredjedel skall vara intakt.

AB Carbox

Ceaverken AB

Statsföretag International AB

Uddcomb Sweden AB

Dessutom har särskilt ansvar för licensavgifter avtalats med minoritetsaktieägaren i Uddeomb Sweden AB.

Not 30 Finansieringsanalys

Upp- respektive nedvärdering av utländska lån per 1978-12-31 har särredovisats i finansieringsanalysen. Netto har en uppvärdering skett med 38 Mkr (158 Mkr). För att erhålla en bättre jämförelse har motsvarande anpassning gjort av 1977 års värden.

5 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 66

Vinstdisposition

Koncernens ansamlade förlust enligt upprättad koncernbalansräkning uppgår till 1 003,2 Mkr och årets förlust utgör 513,2 Mkr. Avsättning till bundna fonder föreslås med 14,2 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att utdelning icke lämnas, samt med hänvisning till den framlgda balansräkningen för moderbolaget

att årets förlust 35 451 tkr

med tillägg av från tidigare år ansamiade förlust 173 442 tkr Summa ansamlad förlust 208 893 tkr överförs i ny räkning. Stockholm i mars 1979

Karl-Axel Linderoth

Styrelsens ordförande Stig Ahlin Rutger Martin-Lörf Leif Blomberg Gunnar Nilsson

Lennart Dahlström Karl-Erik Nilsson

Ulf Laurin Åke Ståhlbrandt

Gunnar Malmenström Nore Sundberg

Per Sköld

Verkställande direktör

Skr 1979/80: 8 67

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrlesens och verkställande direktörens förvaltning för år 1978. Granskningen har utförts i överensstämmelse med god revisionssed.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till oss.

Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att resuhaträkningen och balansräkningen fastställes,

att förlusten behandlas i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för år 1978.

Koncernen

Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker, att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställes.

Stockholm den 6 april 1979

Sören Mannheimer

Bernt Nilsson Karl-Anders Petersson

Knut Ranby Birger Sonesson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr 1979/80: 8

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Bevakningsföretag med kunder inom såväl den statliga som den privata sektorn. I de tjänster som erbjuds ingår även skyddsplanering,

låsservice och lokalvård.

ABAB-gruppen totalt har under året fortsatt sin expansion, främst för dotterbolagen men också för moderbolaget.

De största dotterbolaget, Skyddsbevakning, har vidgat sin verksamhet såväl i Göteborg som i Norrköping och etablerat sig på ytterligare några orter. Resultatet har samtidigt väsentligen förbättrats.

Utvecklingen av dotterbolaget Lokalvård har fortsatt såväl volym- som resultatmässigt.

I avsikt att bearbeta konkurrensmarknaden i Norrland har ett nytt dotterbolag, ABAB Totalskydd AB, bildats. Uppdrag har erhållits i Luleå och Sundsvall.

För att öka marknadstäckningen i Mellansverige har örebroföretagen Svenska Vakt B. Svärd AB och Örebro Nattvakt AB förvärvats per 1979-01- 01.

Under året har en konsekvent uppdelning av gruppen i resultatenhet genomförts, vilken beräknas medföra ökad effektivitet och förbättrad kundservice.

Den numera allt vanligare kombinationen bevakningstjänster och teknik har framgångsrikt kunnat marknadsföras genom ett fördjupat samarbete med Televerkets Larmdivision.

Även samarbete med SOS Alarmering AB har fortsatt och haft betydelse för gruppens expansion.

Bevakningsbranschen har i flera avseenden varit föremål för debatt och offentliga utredningar har behandlat väktarnas utbildning och ordningsvaktsinstitutet.

En av regeringen tillsatt utredning har haft till uppgift att bl a granska moderbolagets särställning vid bevakning av vissa statliga totalförsvarsobjekt.

Utredningsmannen föreslog ett avskaffande av moderbolagets särställning.

Den oroliga världspolitiska situationen, som bl a medför hot mot offentliga personer även i Sverige, ordningssituationen i Stockholm och polisens begränsade resurser har medfört ökat engagemang för ABABs del.

Expansionen har krävt stora personella och ekonomiska insatser. De nya semesteravtalen har medfört speciellt höga kostnader för bevakningsföretagen. ABAB-gruppens resultat för året innebär trots detta en förbättring jämfört med föregående år.

År 1978 omsatte ABAB-koncernen 149,5 Mkr (127,1 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 4,4 Mkr.

Hans Öström

Skr 1979/80: 8 69

ABAB i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 57,5 77,0 99,7 127,1 149,5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 0,0 2,8 6,4 3,3 4,4 i procent av fakturerad försäljning 97o 0,0 3,6 6,4 2,6 2,9 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 0,1 3,2 6,4 3,2 4,4

Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8

ASSI, AB Statens Skogsindustrier

Sveriges största tillverkare av sågade trävaror, board och kraftliner

för wellpappstillverkning

Bottenläget passerat

Vid slutet av 1974 vände högkonjunkturen brant nedåt. Marknadsraset 1975 var utan motstycke. 1976 och 1977 kämpade svensk skogsindustri i underläge och med stora ekonomiska uppoffringar för att behålla sina positioner på en svag utlandsmarknad. Först andra kvartalet 1978 kom den väntade marknadsförbättringen. Utleveranserna började nalkas 1974 års nivåer. Vid halvårsskiftet var lagren hos producenterna nere vid normal nivå. Produktionen och kapacitetsutnyttjandet kunde ökas och mot slutet av året blev råvarutillgång och produktionskapacitet och inte avsättningsmöjligheterna volymbestämmande för industrin. Första halvåret började också priskurvan sti-

ga uppåt. Två exempel: Priset på blekt sulfatcellulosa gick upp från 320

dollar/ton i januari 1978 till 410 dollar i januari 1979, kraftliner rörde sig samtidigt från 220 dollar till 320 dollar, dvs. uppgång med 28 respektive 45 99, Men under samma tid föll dollarns värde gentemot svenska kronan med 7 909 och en del av prisglädjen grumlades.

Minskade förluster

För kostnadstäckning saknades i januari 1979 fortfarande 75 dollar på cellulosapriset och 25 dollar på linernoteringen. ASSiIs intäkter ökade under 1978 med en halv miljard kronor till 2,4 miljarder. Volymökning i tidigare produktionsenheter 12 Yo, prisökning 0 Yo, tillhopa 230 Mkr, genom nyförvärvade företag tillkom 320 Mkr i fakturerad försäljning.

Den gynnsammare resultatutvecklingen hade också sin orsaker på kostnadssidan. Under 1977 och 1978 sjönk råvarupriserna med sammanlagt 20 Yo och är för närvarande tämligen stabila kring den uppnådda lägre nivån. Lönestegringarna var 1978 mer måttliga än tidigare och ansträngningarna att hushålla med personal medförde under åren 1977 och 1978 en personal-

minskning med 350 personer. Samtidigt ökade kapacitetsutnyttjandet. Kapi-

tal kunde frigöras under 1978 genom neddragning av våra lager med 170 Mkr. Om hänsyn tas till devalveringsförlusten 1977 blev det totala underskottet 1978 lägre än föregående år, 280 Mkr vid planenliga avskrivningar. På

den positiva sidan finns wellpapp- och säckföretagen som omsatte 725 Mkr

och gav en vinst på 80 Mkr.

Bakom de ekonomiska svårigheterna ligger det svenska näringslivets allmänna konkurrensproblem, branschens utsatta läge till följd av särskilt de höga råvarukostnaderna och ASSiIs speciella svagheter genom det starka dollarberoendet i cellulosa och kraftliner och avsaknaden av egen skog och vattenkraft.

Skr 1979/80: 8 71

Ekonomiskt utsatt läge

Även om rörelseresultaten överlag nu förbättras befinner sig stora delar av den svenska skogsindustrin i ett förlustläge med stigande räntekostnader till följd av en ökande skuldsättning och en alltmer sjunkande soliditet. De som kan söker frigöra reserver genom försäljning av skogsmark och kraftverk. Statsmakterna tvingas till särskilda stödinsatser åt olika företag. För att trygga sysselsättningen i Karlsborg rustas nu bruket upp till en kostnad av 565 Mkr. Av det beloppet har riksdagen i december anslagit 275 Mkr som till-

skott och 275 Mkr som lån på särskilda villkor.

ASSls soliditet var vid årsskiftet 21 Yo. Vi hade en likvid beredskap på 300 Mkr.

Plan för förbättring Den i föregående årsberättelse angivna planen för förbättring fullföljs: e sträng hushållning e strukturförbättringar genom avveckling av enheter och åtgärder i sam-

arbete med andra företag. En särskild struktutredning genomförs under

medverkan av extern konsult i samarbete med ägaren e i förhållande till domänverket har nu den s k ”Söders utredning” före-

slagit att domänverkets skogar i ASSIs fångstområden överföres till ASSI.

Förslaget vill för sin del aktualisera 1977 års förslag om en total sam-

manläggning e restriktiv inställning till investeringar i processindustri. Dock med stats-

stöd upprustningen av Karlsborg. Med normal finansiering inrättas Löv-

holmen för ökad björkanvändning till en kostnad av 135 Mkr. I Frövifors

studeras ett projekt för vidareförädling av sulfatcellulosan e offensiv instälning till produktutveckling. Nämnas kan nya maskinsystem för förpackning i wellpapp, drän (en pappersprodukt för torrgöring av mark), torvpapper för jordbruksändamål, pappersburkar med mantel av liner för vätskor, viklådor av spånskivor, kraftledningsstoplar av limträ

marknadsföring och distribution genom bl a förstärkning av utlandsbolagen och insättande av tre nyutvecklade specialfartyg i vårt transportsystem

integration och diversifiering mot konsumenten. Under hösten har de fyra EssBo-företagen AB Kalmar Interiör, Kramfors Kök AB, Etri Fönster AB och Ljusdals Träprodukter AB överförts inom Statsföretagsgruppen till AS- SI. Företagen har 790 anställda och en årsförsäljning av 155 Mkr. Större investeringar gjordes i Brendbox AB och Tiplan Component AB som vidareförädlar spånskivor. I början av 1979 förvärvades HSBs fönsterindustrier med 530 anställda och en årsförsäljning av 95 Mkr.

Personalutveckling, den interna utbildningen omfattade 1978 ca 850 manveckor utöver utbildning med stöd av ”25-kronan”.

Skr 1979/80: 8 72

ASSI i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 1 644,6 1 238,2 1 SO1,1 1 820,4 2 370,9

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 479,0 70,9 — 45,7 —363,4 —280,5 i procent av fakturerad försäljning Yo 28,8 5,7 — 3,0 — 20,0 — 11,8 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter i Mkr 479,0 72,8 — 44,7 —238,4 —225,1

Avkastning på totalt

1979 — bättre men svårbedömt Resultatet kommer att för ASSI förbättras under 1979 men ännu innebära förlust. Den positiva utvecklingens styrka och varaktighet beror på olika faktorer. Befrämjande den gynnsamma trenden är: e devalveringarna 1977 e relativt omvärlden återhållsam löneutveckling e lägre råvarukostnad än tidigare e låga färdigvarulager e konsumtionsökning på exportmarknaderna e högre kapacitetsutnyttjande e åtgärder för effektivisering inom industrin (aktuella åtgärder för strukturförbättring är emellertid kostnadskrävande i genomförandefasen) e strejker i amerikansk skogsindustri e begränsade nya kapacitetstillskott utom för blekt sulfatcellulosa e ytterligare 2 Yo tullavveckling gentemot EG. Återhämtningen försvåras av: e råvaruknapphet e ökade finansiella kostnader e ovisshet om uppnåelig produktivitetsnivå efter period av lågt kapacitetsutnyttjande e US- och framförallt den kanadensiska dollarns lägre och varierande värden

e kvarliggande låga fraktsatser på Atlanten

osäkerhet kring den amerikanska konjunkturen senare under 1979 e frågetecken kring den internationella ekonomiska utvecklingen till följd av händelserna i Asien.

Sigvard Bahrke

Skr 1979/80: 8 73

Berol Kemi AB

Tillverkare av kemiska, organiska produkter med tillverkningsenheter i Mölndal, Nol, Stenungsund och Örnsköldsvik

Berol Kemi AB har, med undantag för en kort period kring oljekrisen, under en följd av år visat en otillfredsställande lönsamhet. Grundläggande orsaker till detta har varit ett ogynnsamt strategiskt läge och en bristande effektivitet i vissa delar av företaget.

Under 1978 har vi i Berol Kemi genomfört ett rekonstruktionsprogram

med följande huvudpunkter:

e Ny ledningsfilosifi (februari) e Ny organisationsstruktur (mars) e Reviderad budget för 1978 (april) e Sammanhållen strategisk plan (september) e Finansiell rekonstruktion (december).

Ny ledningsfilosofi

Den nya ledningsfilosofin gav mål och organisatoriska riktlinjer för vår verksamhet. Vi enades om att företagsekonomisk lönsamhet skall vara det primära målet, inte minst med hänsyn till det nära sambandet med långsiktig anställningstrygghet. Andra, sekundära, målfaktorer var expansion, medbestämmande och arbetstillfredsställelse samt samhällsnyttan, t ex i form av ökad sysselsättning och regional utveckling.

Den nya ledningsfilosofin kan i övrigt sammanfattas i fyra nyckelord: e decentraliserat beslutsfattande e målstyrning e samråd före beslut e uppföljning.

Vår avsikt är att delegera rätten att fatta beslut så långt ner i organisationen som möjligt. Den formalisering av beslutsfattandet, som är en förutsättning för en sådan delegering, finns beskriven i Berols skriftliga företagspolitik. En långtgående delegering av befogenhet och ansvar torde även vara en förutsättning för ett effektivt medbestämmande/självbestämmande.

Målstyrning har hittills inneburit, att mål ställts upp för alla resultatenheter. Vår avsikt är dock att gå vidare och gemensamt ställa upp mål för avdelningar, grupper och enskilda medarbetare, så att så många som möjligt skall kunna uppleva ett ökat engagemang.

Ny temporär organisation

Nästa uppgift var att med utgångspunkt från vår nya ledningsfilosofi utforma en ny, temporär, organisation. Den nya organisationen innebar, att företaget delades upp i 21 resultatenheter, varav åtta produktdivisioner/sek-

Skr 1979/80: 8 74

torer, sju serviceenheter och sex försäljningsbolag. Allteftersom beslut om

förändrad inriktning vuxit fram, har motsvarande strukturförändringar ge-

nomförts.

Reviderad budget

Den nya organisationens första uppgift var att arbeta fram en reviderad budget för 1978. Här använde vi för första gången principen att köpa och sälja tjänster till marknadsbaserade priser inom företaget. Som grund för budgetarbetet låg dessutom preliminära resultatmål eller penningflödesramar för varje resultatenhet. Den reviderade budgeten visade på en något lägre förlust än tidigare känslighetsanalys. 114 befattningar blev övertaliga.

Personalutveckling

Den reviderade budgeten visade, att strukturella förändringar måste genomföras för att vi skulle kunna utvecklas till ett lönsamt företag. Detta innebar, att företagets resurser, kapital och människor måste överföras från enheter med dåliga utvecklingsförutsättningar till enheter med gynnsamma sådana. En annan följd var, att företagets totala behov av personal kunde väntas minska — åtminstone på kort sikt.

Det traditionella sättet att lösa övertalighetsproblem är att i enlighet med ”Åman-lagen”, MBL, etc föra lokala och centrala förhandlingar varefter varsel läggs. PU-projektet innebar ett försök att lösa omställnings- och övertalighetsproblem på ett delvis nytt sätt, där syftet var att finna sådana lösningar som är mer effektiva för såväl den enskilde som för berörda resultatenheter och företaget i sin helhet. Förändrad inriktning

Ett huvudskäl till företagets bristande lönsamhet var det dåliga strategiska läget eller, annorlunda uttryckt, flera ogynnsamma affärspositioner. Den viktigaste uppgiften blev således att analysera affärsförutsättningar och vår konkurrenskraft för de marknadssegmentet där vi var verksamma och att på denna grund utforma en sammanhållen strategisk plan.

I denna plan konstaterades e att företaget innehåller två artskilda verksamhetsgrenar, en processdel där

vi tillverkar specifikations- eller standardkemikalier, och en entrepre-

nörsdel med prestations- eller specialkemikalier. Vi beslöt att satsa på

specialkemikalier.

Den strategiska planen innebar i övrigt e en fortsatt koncentration av verksamheten i division Berocell till utvalda

marknadssegment, en strävan till offensiv samverkan med andra företag

samt en mer effektiv produktionsstruktur e en mer intensiv marknads- och produktutveckling i division Cellulosa-

derivat samt en utbyggnad av produktionskapaciteten

Skr 1979/80: 8 75

e en avveckling av engagemangen i SOAB e en bättre kostnadseffektivitet inom Amindivisionen e en påbörjad utveckling av polyuretansektorn och av dotterbolaget Syntes

till en konstruktionsplastdivision e bildandet av ett särskilt bolag för Oxo-projektet och den därmed sam-

manhängande affärsverksamheten samt e mer effektiv marknadsföring.

Berol Kemi i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr 475,9 416,1 474,2 516,4 ST22 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 110,1] 15,7 — 45,6 — 80,7 — 56,3 i procent av fakturerad försäljning Yo 23,1 3,8 — 09,6 — 15,6 — 9,8 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 110,1 15,7 — 45,6 —182,9 — 62,5 Avkastning på totalt redovisat

Finansiell rekonstruktion

Vår strategiska plan kunde sägas utgöra ett nyemissionsprospekt till vår ägare, Statsföretag AB. Statsföretags styrelse beslöt den 14 december 1978 om en finansiell rekonstruktion, innebärande bl a en höjning av det egna kapitalet med 40 Mkr.

Inför 1979

Det gångna året har varit ett jobbigt år för många människor i Berol. Omfattande och radikala förändringar har genomförts. Också 1979 kommer att vara ett arbetsamt år, men på ett annat sätt. Vår strävan är att under 1979 nå vinst exkl SOAB. Den osäkra råvarusituationen gör det svårt att ställa någon säkrare resultatprognos.

På sikt syftar vi till en tillfredsställande lönsamhet, som är jämförbar med andra företags i branschen.

Ralph Edebo

Skr 1979/80: 8 76

Beroxo AB

Beroxo AB bildades under december 1978 och ägs av Statsföretag AB till 75 90 och Berol Kemi AB till 25 Yo. Per 31 december 1978 förvärvades Oxoprojektet och den därmed sammanhängande affärsverksamheten från Berol Kemi AB. Bakgrunden till bolagets bildande var bl a: e Oxo-projektet var för stort för att Berol Kemi AB skulle kunna ta det

finansiella ansvaret för projektet e Oxo-projektet väntas inte ge tillfredsställande företagsekonomisk lön-

samhet och motivet till fullföljandet är av samhällsekonomisk karaktär.

Finansieringen har därför skett i särskild ordning. e den nya inriktningen för Berol Kemi AB — att i högre grad än tidigare

satsa på specialprodukter och inte på renodlade standardkemikalier.

Det nya företaget har till uppgift att producera och sälja oxo-produkter, lösningsmedel och mjukningsmedel.

Förvaltningsansvaret för Beroxo AB kommer att åvila Berol Kemi AB enligt ett särskilt avtal som skall upprättas mellan ägarna till Beroxo AB.

Projektläge och tidplan

Vid utgången av 1978 bedöms ungefär halva montagearbetet för Oxoprojektet vara avslutat. Byggnadsarbetena är praktiskt taget klara. All utrustning för anläggningen är upphandlad och till stor del levererad.

Anläggningen färdigställs successivt under 1979. Målet är att samtliga produktionsenheter skall tillverka godkänd vara under fjärde kvartalet.

Finansiering — aktieägartillskott och nyemission

Med hänsyn till motiven för Oxo-projektets fullföljande beslutade riksdagen i maj 1978 om ett kapitaltillskott på totalt 300 Mkr till Statsföretag AB, vilket överförts till Beroxo AB som aktieägartillskott.

Under december 1978 beslutade de båda ägarna till Beroxo AB om en nyemission på 50 Mkr till kurs 200 20, dvs. ett totalt belopp på 100 Mkr.

Försäljning och resultat

Såväl försäljning som resultat av verksamheten redovisas under året hos Berol Kemi AB eftersom verksamheten överläts till Beroxo AB per 31 december 1978. Omsättningen uppgick under 1978 till ca 126 Mkr.

Ralph Edebo

Skr 1979/80: 8 71

BSK BS Konsult AB

Ett konsultföretag inom byggnadsbranschen med uppdragsgivare såväl inom som utom Sverige

Konjunkturen inom byggkonsultsektorn har varit fortsatt dålig under större delen av 1978. Offentliga bygginvesteringar har hållits tillbaka och investeringstakten inom industrin har varit låg. Som en anpassning till denna lägre

nivå har företagets personalstyrka reducerats något under våren, till större

delen genom naturlig avgång.

Under sista delen av året har en förbättring kunna skönjas. Orderingången har ökat påtagligt, framförallt från Byggnadsstyrelsen, och bl a har två mycket stora projekt påbörjats.

Lönsamheten har varit pressad dels på grund av uppdragsbrist, dels genom att fastprisuppdrag i den rådande konkurrenssituationen måst tas till låga priser.

Faktureringen för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varit 33,1 Mkr (29,3 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter är 0,0

Mkr (—1,7 Mkr).

Satsning på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatt. Verksamheten inom ombyggnadsområdet har ökat snabbt liksom inom energiområdet. Bland nya kunder kan nämnas SSAB, Stockholms Läns Landsting, Fortifikationsförvaltningen och Astra.

Kontorsetablering har påbörjats i Lund. På utlandssidan har BS Konsult bi a handlagt projekteringen av fabriksbyggnader åt Tetra Pak i England och Frankrike samt byggledningsuppdrag för kärnkraftverk i Finland.

För 1979 förutses en betydligt förbättrad situation både avseende traditionella byggnadsprojekteringstjänster och för specialtjänster.

Karl-Gustaf Lye

BS Konsult i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 17,3 30,9 26,1 29,3 33,1 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 0,2 0,3 0,1 — L7 0,0 i procent av fakturerad försäljning 90 1,2 1,0 0,4 — 5,8 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 0,2 0,3 0,1 — 1,7 0,0 Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 78

AB Carbox

Ett företag med verksamheten inriktad på utveckling och tillverkning av högtryckspressar

Partsammansatt utredning

I januari 1978 tillsattes en partsammansatt arbetsgrupp med uppgift att utreda affärsförutsättningar, 3-årsbudget samt åtgärdsprogram. Arbetsgruppen redovisade sin utredning i april 1978. Denna visade på fortsatta förluster under perioden 1978-—1980. Beslut fattades mot bl a denna bakgrund att av-

veckla Statsföretags direkta engagemang i bolaget. En tjänstemannastyrelse

och ny företagsledning tillsattes med uppdrag att före årsskiftet 78/79 finna formerna för avvecklingen.

Handlingsplan

Under juni fastställdes en handlingsplan för strukturarbetet. En aktivare marknadsföring har resulterat i en rekordstor orderstock. De större orderna kommer från Japan, Sovjet samt USA och avser tekniskt avancerad utrustning för formning av grov plåt. Pressarnas styrsystem och hanteringsutrustning är tunga konkurrensfaktorer. I handlingsprogrammet ingick även kostnadsjakt, som inneburit personalreduktion samt förbättrade rutiner. Strukturarbetet ledde under hösten till att förutsättningar för ett samarbete etablerades mellan Carbox och SMT-Pulimax (dotterbolag till Statsföretag AB).

Resultatutveckling

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatter med —8,7 Mkr beror väsentligen på en mycket låg orderingång med förlustorder 1977. De order som erhölls under 1978 kommer att leda till en väsentlig resultatförbättring 1979. Prognosen för 1979 är dock en förlust med 1,7 Mkr exkl 0,8 Mkr i avvecklingskostnader.

Rolf Tjärnlund

Skr 1979/80: 8 79

Ceaverken AB

Tillverkare av röntgenfilm och fotosättningspapper

Vår bedömning om en förbättring av Ceaverkens lönsamhet under 1978 har inte kunnat infrias. Förlusten har i stället ökat kraftigt. Den främsta orsaken till detta har varit överkapacitet på världsmarknaden. Detta har lett till att konkurrensen förblivit hård. Kostnadsökningar har inte kunnat kompenseras med prisökningar.

Bl a som följd av företagets konkurrenssituation har förhandlingar förts med annat företag om ett eventuellt övertagande av aktiemajoriteten i Ceaverken. Dessa förhandlingar har sedermera avbrutits.

Inför förhandlingarna har dels en löntagarkonsult, dels en av Statsföretag anlitad konsult bedömt Ceaverkens läge och framtid. De åtgärder som härvid rekommenderats består i såväl externa som interna åtgärder, såsom förbättring av prisbilden, intensifiering av marknadsföringen, eliminering av klart olönsamma marknader samt en översyn av organisation och bemanning.

Efter verksamhetsårets utgång har skifte på VD-befattningen skett i såväl moder- som dotterbolag.

Med anledning av företagets besvärliga läge utreds åtgärder för att kunna fastställa omfattningen av Ceaverkens fortsatta verksamhet. Då den besvärliga konkurrenssituationen bedöms kvarstå, torde ett kraftigt rörelseunderskott inte kunna undvikas för 1979.

Hugo Lindblad

Ceaverken i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 75,9 82,4 88,3 82,1 91,3 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr — 5,8 — 5,5 — 3,9 — 5,4 —15)2 i procent av fakturerad försäljning Yo — 7,6 — 6,7 — 4,4 — 6,6 —16,7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr — 5,8 — 5,5 — 4,2 — 5,4 —15,6 Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 80

AB Eiser

Skandinaviens största teko-företag med ett produktprogram som omfattar hela teko-området, från grundtextil tillverkning vid spinnerier och väverier till färdigsydda kläder.

Teko-industrins problem

Den svenska teko-industrins strukturella problem har sin bakgrund i en snabb tillväxt av import från länder med vänsentligt lägre lönekostnader än i Sverige. Eftersom importökningen har varit störe än den samlade ökningen av export och inhemsk konsumtion, har utvecklingen resulterat i kraftigt sjunkande lönsamhet och sysselsättning. Sedan mitten av 1960-talet, då ca 90 000 personer arbetade inom teko-industrin, har antalet sysselsatta minskat med mer än hälften.

Vid årsskiftet 1977/1978 ägde staten direkt eller indirekt genom Statsföretag AB och Sveriges Investeringsbank AB ett flertal företag inom tekoområdet. Med något undantag var det finansiella läget för dessa företag klart otillfredsställande, beroende på kraftigt sjunkande lönsamhet. Fr o m 1978- 01-01 blev staten dessutom ägare till Algots AB, vilket tillkommit genom ombildning av det under 1977 konkursårabbade Algot Johansson AB.

Mot bakgrund av den svenska teko-industrins ökande problem och den otillfredsställande situationen för de statliga teko-företagen, beslutade regeringen att under hösten 1977 utreda förslag till samordning av de statliga teko-företagen samt behovet av medel för en finansiell rekonstruktion av de-

samma.

Samordning av de statliga teko-företagen

I oktober 1977 redovisades förslag till samordning av de statliga tekoföretagen samt en beräkning av kapitalbehovet för en finansiell rekonstruktion (proposition 1977/78:73).

Fr o m 1978-01-01 sammanfördes de statliga teko-företagen i en koncern i

Statsföretagsgruppen med AB Eiser som moderföretag. AB Eiser var sedan

1973 hälftenägt av staten. Den andra hälften ägdes av Rang Invest AB. Fr o m 1977-10-01 blev AB Eiser helstatligt genom att Statsföretag AB utan vederlag övertog Rang Invest ABs aktieinnehav i AB Eiser. I den nya tekokoncernen ingick vidare Algots AB, SweTeco (Textile Products) AB med dotterbolag (övertogs från Sveriges Investeringsbank AB), Stigtex AB och Nyland Mattor AB (övertogs från Statsföretag AB), Trivab Konfektions AB (övertogs från Förenade Fabriksverken) samt AB Malmö Strumpfabrik, Brasons Konfektions AB och Suomen-Eiser Oy (dotterbolag till AB Eiser).

För bildandet av teko-koncernen erhölls kapitaltillskott från staten med 190 Mkr för förlusttäckning i Eiser, SweTeco och Algots. Av kapitaltillskottet var 45 Mkr riskkapital. För att skapa förutsättningar för fortsatt och på

Skr 1979/80: 8 81

sikt lönsam produktion i Stigtex AB och Nyland Mattor AB behövdes kapitaltillskott som för år 1978 och 1979 beräknades till sammanlagt 38 Mkr. Statsföretag AB har inte hemställt om statlig medverkan för att täcka detta behov.

För rekonstruktionen av den nybildade teko-koncernen uppsattes två mål: e Omstruktureringen av i koncernen ingående företag borde vara avslutad

inom två år räknat från 1978-01-01. e Koncernen bör år 1980 företagsekonomiskt visa nollresultat samt från år

1981 rimlig avkastning på arbetande kapital.

1978 års verksamhet

De i Eiser-koncernen ingående företagen är en heterogen grupp av textiloch konfektionsföretag, vilka sinsemellan visar en splittrad bild beträffande marknadsläge och konjunkturförutsättningar. Under 1978 har verksamheten inriktats mot att lösa koncernens mest akuta problem.

Verksamheten i Brasons Konfektions AB, med undantag för tillverkningen i Gällivare, avvecklades under året. Cirka 130 personer berördes av avvecklingen. För att trygga driften vid AB Eisers fabrik i Sollefteå och Algots ABs fabrik i Norsjö under 1979 och första halvåret 1980 har kapitaltillskott erhållits med 30,1 Mkr enligt regeringens proposition 1978/79:43.

På uppdrag av regeringen har i början av 1979 offert lämnats rörande täckning av förlusterna för att under viss begränsad tid upprätthålla driften vid koncernens anläggningar i Kramfors, Skellefteå och Lycksele.

AB Eiser förvärvade 1978-01-01 samtliga av SweTeco (Textile Products) AB rörelsedrivande direktägda dotterbolag. I samband med förvärvet övertog AB Eiser tillgångar till ett värde av 52 Mkr samt skulder till ett värde av 51 Mkr, varvid mellanskillnaden utjämnades genom revers.

Fr o m 1979-01-01 infördes ny organisation i koncernen, varvid den rörelsedrivande delen av AB Eiser samt de rörelsedrivande dotterbolagen sammanfördes i sex divisioner. I samband härmed ombildades dotterbolagen till kommissionärsbolag, genom att moderbolaget övertog samtliga tillgångar och skulder i desamma. Den nya organisationen kännetecknas av decentraliserat beslutsfattande med anställda representerade i beslutande organ.

Försäljning och resultat

Genom bl a förvärven av dotterbolag 1978-01-01 samt förlängning av koncernens redovisningsår till 18 månader är koncernredovisningens uppgifter om försäljning och resultat ej direkt jämförbara med föregående års. Omfattningen av ovanstående förändringar belyses i nedanstående tabell.

Fakturerad försäljning och resultat efter finansiella intäkter och kostnader ligger inom ramen för de kalkyler som uppgjordes i samband med beräkningarna av kapitaltillskottet på 190 Mkr från staten.

6 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 82

Investeringar och varulager

Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 13,1 Mkr (5,0 Mkr). Investeringarna gällde främst ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar.

Varulagrets värde efter avdrag för inkurans uppgick till 186,2 Mkr (89,4 Mkr). Genom företagsförvärv ökade varulagret med 108,1 Mkr. Koncernens Övriga lager minskade med 11,3 Mkr (—17,8 Mkr).

Finansiering

Under andra halvåret 1977 finansierades verksamheten främst genom kortfristig upplåning i Statsföretag AB. Det av riksdagen beviljade kapitaltillskottet på 190 Mkr utbetalades 1978-05-01 från staten, varvid förskott på kapitaltillskottet i form av kortfristiga reverslån från Statsföretag AB på 80 Mkr reglerades. Av kapitaltillskottet har 55,9 Mkr disponerats för uppbygg-

nad av rörelsekapital samt täckning av förluster i Algots AB.

Likvida medel inkl kortfristiga placeringar hos Statsföretag AB uppgick

vid årets utgång till 60,5 Mkr (1,6 Mkr).

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 5 873 (2 557), varav 3 266 hänförde sig till förvärvade bolag. Antalet anställda minskades under redovisningsperionden med 1 019 genom naturlig avgång och rationaliseringar. Summa löner och sociala kostnader i relation till fakturerad försäljning upp-

gick till 51,3 Yo.

Åke Kjellman

Eiser i sammandrag 1978

(12 månader) Fakturerad försäljning i Mkr 685,5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr -—107,0 i procent av fakturerad försäljning Yo — 15,6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 42,1 Avkastning på totalt redovisat kapital

Skr 1979/80: 8 83

(Mkr) Förvär- Förlängt = Övrigt, Summa

vade räken- koncern- 1978 1977

bolag = skapsår = elimine-

ringar Fakturerad försäljning 440,8 134,3 234,9 810,0 270,0 Rörelseresultat efter avskrivningar — 6,1 — 9,9 — 24,1 — 98,1 — 27,9 Finansiella intäkter och kostnader, netto — 16,6 — 5,5 — 2,4 — 24,5 — I1LI Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 80,7 — 15,4 — 26,5 -—-122,6 — 39,1

Skr 1979/80: 8 84

KabiVitrum AB

Landets näst största läkemedelskoncern

Vårt företag befinner sig i snabb tillväxt. Försäljningssiffrorna stiger med nära 20 92o om året, antalet anställda ökade med ca 850 personer under den senaste femårsperioden, därav ca 200 i utlandstjänst. Vi bygger ut våra fabriker och våra laboratorier med nära 600 Mkr i löpande priser under femårsperioden 1976—380.

Våra resultatsiffror följer inte med i den här utvecklingen. Till viss del kan detta förklaras av att vi i ett aktivt utbyggnadsskede måste bära temporärt starkt belastande kostnader, t ex för start av nya fabriker och uppbyggnad av nya säljorganisationer.

Till viss del är emellertid resultatutvecklingen en följd av att vi i några personalpolitiska och andra frågor har prioriterat andra värden framför lönsamhet på kort sikt.

Expansion före lönsamhet

Försäljningen skall under de närmaste åren följa en ganska jämn kurva med årliga ökningar på 18—20 Yo, varav minst två tredjedelar skall komma från våra utlandsmarknader.

Bakom denna utveckling ligger ett intensivt arbete på många fronter: Utveckling av nya produkter, registrering på nya marknader, utbyggnad av tillverkningskapaciteten samt svenska och utländska myndigheters godkännande av de nya anläggningarna.

Särskilt för nutritionsprogrammet inom Vitrum har vi haft mer än nog av alla dessa samtidiga uppgifter. Inom detta område har kapacitetsutbyggnad måst prioriteras framför lönsamhetsförbättringar, då vi ansett det nödvändigt att behålla vårt försprång. Då större delen av våra investeringar i tillverkningskapacitet för nutritionsprogrammet snart är genomfört, blir det nu möjligt att vända på prioriteringarna. Nu måste vi sätta produktivitetsförbättringarna i främsta rummet, såväl i laboratorier som i fabriker.

Låt mig genast tillägga att detta inte betyder att vi skall sätta teknisk rationalisering framför allt annat. Det är genom människorna i vår organisation som vi kan nå våra mål. Väl utbildade, erfarna medarbetare som känner att de har ett meningsfullt arbete och som därför stannar kvar i företaget är basen för all produktivitet.

Vår expansion under tioårsperioden 1973—82 realiseras alltså genom en intensiv kapacitetsutbyggnad som har sin tyngdpunkt under femårsperioden 1976-80. Kapacitetsutbyggnaden måste ske etappvis och i vissa fall blir ”etappstegen ” ganska höga. Kapacitet kostar pengar, oavsett om man utnyttjar den eller inte.

Åren 1974—75 utarbetades grunddragen i den investeringsplan som nu är

Skr 1979/80: 8 i 85

under genomförande. Sammanlagt investeras ca 600 Mkr i fabriker och laboratorier under femårsperioden 1976—080. Detta investeringsprogram kommer att ligga som en ”tung puckel” i våra utvecklingskurvor. En försiktig beräkning visar att 1978 års resultat är belastat med ca 5 Mkr i räntor för anläggningar som ännu inte tagits i drift.

Vi är nu mitt uppe i förverkligandet av detta program. Har planer och projekt realiserats enligt de ursprungliga riktlinjerna och har utvecklingen följt våra prognoser?

Vi tvingas konstatera att på några punkter har den besvärliga verkligheten rubbat förutsättningarna. Exempelvis har vi i ett forcerat tempo byggt upp kapacitet för att klara förväntade försäljningsvolymer i USA för Intralipid. Registreringen försenades i ungefär två år och därmed också försäljningsutvecklingen. Ett försämrat kapacitetsutnyttjande är följden.

Trots dessa komplikationer är det min bedömning att det var nödvändigt att planera och genomföra detta omfattande investeringsprogram på denna korta tid. En senarelagd kapacitetsutbyggnad hade inneburit högst betydande risker för förlorade marknadspositioner. Det höga tempot har emellertid kostat pengar och tidvis krävt insatser från många medarbetare, långt över det rimliga.

Nu gäller det att utnyttja tillverkningskapaciteten

Förutom moderna och rationella fabriker med hög kapacitet har vi nu resurser för forskning och utveckling och en stark internationell organisation som skapar förutsättningar för framgång.

Den fortsatta expansionen på 15—20 Yo årligen, som vi förutser skall bestå under 80-talet, kommer att ställa stora krav, främst på effektiviserad och förstärkt FoOU-verksamhet och på en fortsatt utbyggnad av resurser för internationell marknadsföring. .

Internationellt sett är vi ett ganska litet läkemedelsföretag. Vi har föresatt oss att förbli framgångsrika på våra prioriterade områden. Det förutsätter att vi är mycket effektiva i vårt forskningsarbete; att vi kan behålla och utveckla ett kreativt forskningsklimat, att vi hårt prioriterar våra projekt, snabbt rensar ut projekt som inte uppfyller ställda krav och att vi har utrymme även för långsiktiga satsningar på lovande projektidéer.

Genom långsiktiga forskningsengagemang har vi redan 1978 ökat våra forskningsinsatser högst avsevärt och har anledning att räkna med att dessa ökade investeringar i forskning blir av bestående natur.

Vi har skaffat oss resurser för att tillverka våra produkter i stora volymer

och av hög och säker kvalitet. Vi har under de senare åren också förberett oss genom en successiv utbyggnad av vår säljorganisation, hemma och utomlands. Även på det här området ligger vi i en utvecklingsfas av aktiv investering. Jag uppskattar att vi i omkostnaderna för 1978 har ca 5 Mkr i kostnader

Skr 1979/80: 8 86

för ”investeringar” i internationell marknadsföring, som kommer att ge intäkter först 1979 och senare.

Fungerar vi som en sammanhållen enhet?

Då KabiVitrum-koncernen bildades på våren 1972 fanns inget annat gemensamt än ägaren, staten. Tre företag med skilda produktprogram, arbetsformer, traditioner och mål skulle föras samman till en enhet. Vi har under de gångna åren givit hög prioritet åt ”sammansmältningsprocessen”, också detta en investering för framtiden.

En decentraliserad organisationsfilosofi har formulerats, integrerade administrativa systern har byggts upp, för vissa stabs- och servicefunktioner har koncerngemensamma enheter bildats, informationsfrågorna har ägnats stor uppmärksamhet, ett personalpolitiskt program har utarbetats, i avvaktan på MBL-avtal har facket nu under många år haft representanter i samtliga ledningsorgan och i koncernens projektgrupper.

Här har vi prioriterat andra värden än lönsamhet i strikt ekonomiska termer. Detta är en medveten satsning på den grundläggande principen att ett

företag fungerar blott genom människorna i organisationen. Genom gemen-

samma ansträngningar och med en ambition från alla håll att lyssna, lära och förstå, kommer vi säkert att nå våra mål även på det här området.

Färdriktning framåt

Vi har nu under några år investerat mycket pengar i fabriker, i forskning, i marknadsföring och i strävandena att skapa en fungerande organisation. Vi har därmed skapat kapacitet för expansion.

Nu ska vi utnyttja den kapaciteten och ägna en ökad uppmärksamhet åt våra lönsamhetsfrågor. Det här är en gemensam uppgift. Ledare på alla nivåer, facket, alla anställda, har viktiga uppgifter i arbetet på att utveckla vårt företag i en expansion under lönsamhet.

Bengt Andrén

KabiVitrum-gruppen i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr 304,9 377,0 441,2? 531,8” 624,2

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader i Mkr 24,8 30,5 23,3D 27,7P — 26,4

i procent av fakturerad försäljning 2o 8,1 8,1 5,3) 5s,2P 4,2 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter i Mkr 27,7 28,1 24,29 29,3 27,1

DPExkl. Linson Instrument.

Skr 1979/80: 8 | 87

Kalmar Verkstads AB

Tillverkar och marknadsför rälsfordon, gaffeltruckar och lastbärar-

system

Snabb utveckling genom internationalisering

Nyckelordet i vår snabba utveckling heter internationalisering. En snabbt utbyggd säljorganisation har kunnat ta tillvara de marknadsmöjligheter goda produkter gett. Detta gäller framför allt Kalmar LMV, som 1978 svarade för drygt två tredjedelar av faktureringen och nästan tre fjärdelar av resulta-

tet.

Ökade rationaliseringsinsatser

De senaste åren har vi framför allt satsat på marknads- och produktut-

veckling. Dessa satsningar fortsätter naturligtvis.

Däremot har vi inte samtidigt orkat med att utveckla vår produktionsteknik och inte heller våra styrsystem för administration och produktion. Det är nu dags att ta rejäla tag också på dessa områden. Det krävs både på grund av de ökade volymerna och för att utnyttja de stora rationaliseringsmöjligheter som vi vet att vi har överallt.

Men under 1979 kommer dessa ansträngningar i stort sett bara att ge kost-

nader och jobb — mycket jobb.

Rationaliseringarna och behovet av kapacitetsökningar kräver också större verkstadsytor. Hösten 1978 fattade vi beslut om nya anläggningar för sammanlagt 50 Mkr i Kalmar och Ljungby. Men kapacitetsökningarna kommer först 1980 och därefter att kunna påverka resultatet positivt.

Halva kapaciteten orderbelagd till 1984 i Kalmar

Specialkompetensen i division Kalmar Verkstad är personvagnar. Dessa karaktäriseras bl a av långa föreberedelsetider före leveransstart — inemot två år. Under 1977 tog vi mycket stora order för SJ, främst 150 helt nykonstruerade fjärrtrafikvagnar med leveranser ända fram till 1984.

Men varken de här vagnarna eller de motorvagnar till SJ, som vi ska tillverka tillsammans med FIAT, ger någon ordentlig fakturering förrän 1980 och därefter. Tvärtom sjönk faktureringen till 66,9 Mkr (79,6 Mkr). Närmare hälften bestod av leveranser av tredje klass vagnar till Kenya och Tanzania, som båda har beställt fler.

Ansträngningarna att skapa långsiktiga marknader i Afrika fortsätter. I samband därmed kommer vi att tillsammans med National Development

Corporation i Tanzania och Swedfund under 1979 driva frågan om en gods-

vagnstillverkning i Tanzania.

Orderstocken kräver kapacitetsökning, vilket betyder några tiotal nyan-

Skr 1979/80: 8 88

ställningar. En ny verkstadshall ska dock ge sådana rationaliseringsmöjligheter, att nyanställningsbehovet kan begränsas.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 1978 låg kvar på en för branschen mycket hög nivå, 11,5 Mkr (14,5 Mkr), men kommer 1979 att sjunka beroende på inkörningskostnader för de nya vagntyperna.

Kalmar LMV — en av världens stora på tunga gaffeltruckar

Divisionens fakturering ökade nästan 50 20 till 208,4 Mkr. Denna ökning har två orsaker: e Vi förde med oss en stor orderstock på Ro/Ro-maskiner in i året. Den re-

sulterade i nästan en fördubbling av vår tillverkning av tunga maskiner.

Vi torde nu vara världens ledande tillverkare av gaffeltruckar över 25

tons lyftkapacitet. e Vår nya lätta truckserie (3—7 ton) blev en mycket större framgång på

den svenska marknaden än vi vågat förutse.

Under hösten presenterades vår nya generation maskiner i 8—15-tonsklassen. Därmed har hela produktsortimentet förnyats på en tvåårsperiod och torde nu ligga i den tekniska världstoppen. Ytterligare produktkompletteringar kommer dessutom att ske under 1979.

Divisionens svaghet ligger ännu så länge i att vi är alltför projektberoende i försäljningen. Vi behöver fler kontinuerliga marknader. Västtyskland blev en sådan marknad, där vårt eget säljbolag tog betydande marknadsandelar.

Divisionens resultat före bokslutsdispositioner och skatter, 27,1 Mkr, är högst tillfredsställande. 1979 kommer resultatet emellertid också här att negativt påverkas av olika inkörningskostnader i produktion och administration. Dessutom kommer konkurrenterna inte att sitta overksamma.

Division Kalmar Lagab kompletterar enhetslastidén

Divisionen blev medlem av Kalmar-gruppen 1978-05-01. Förvärvet skedde för att öka bredden i vår affärsidé ”Enhetslasthantering”, i vilken dittills Kalmar Sidlastare och Kalmar LMVs gaffeltruckar ingått. Kalmar Lagab är nämligen Skandinaviens ledande tillverkare av lastbärarsystem, s k växelflaksutrustningar — en variant på enhetslasttemat.

Speciellt divisionens nyutvecklade Miniflaksystem — marknadens enda helt integrerade flaksystem väg/järnväg — bör kunna bli ett viktigt hjälpmedel i strävandena att rationalisera nationella transportsystem. Det bör bl a

kunna bli av stort intresse för länder med centraliserad transportapparat. Det

medger nämligen ett bättre utnyttjande av grundinvesteringarna i infrastruk-

turen.

Divisionens huvudsakliga marknad torde dock förbli Skandinavien under överskådlig tid.

De dåliga konjunkturerna för transportföretagen kunde inte undgå att negativt påverka efterfrågan på divisionens produkter. Framför allt har de ny-

Skr 1979/80: 8 89

utvecklade systemen inte hunnit slå igenom på marknaden. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter under ”våra”” åtta månader blev därför en förlust, 0,9 Mkr, varav hälften beror på koncernanpassade värderingsprinciper. Faktureringen uppgick till 20,3 Mkr. Med förbättrade konjunkturer och framför allt förstärkta marknadsföringsinsatser bör vi dock redan 1979 kunna återfå svarta siffror.

Tillförsikt inför framtiden

Visserligen förväntas 1979 medföra en resultatnedgång men den sker från branschmässigt onormala nivåer.

I det långa perspektivet kommer vårt strategival att bli utslagsgivande. 1979 kommer också dessa frågor att ägnas stor uppmärksamhet.

Sven Arnerius

Kalmar Verkstad i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 66,7 — 105,3 151,5 218,6 = 292,3 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 0,4 10,9 22,2 31,3 32,7 i procent av fakturerad försäljning Yo 0,6 10,4 14,7 14,3 11,2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 0,4 12,0 22,2 31,3 35,1 Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 90

Liber Grafiska AB

Ett företag inom den grafiska branschen med förlag, tryckeriverksamhet och utbildning

Liber inför 1979

Libers verksamhet 1978 följde den planerade utbyggnaden och koncernens resurser utnyttjades bättre än tidigare. Särskilt glädjande är resultatuppgången för LiberKartor, LiberLäromedel och Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Den fakturerade försäljningen ökade 1978 till över 400 Mkr och som resultat före bokslutsdispositioner och skatter redovisas oförändrat 5 Mkr.

Från 1979 ökar LiberHermods utbudet inom områdena språk- och företagsutbildning samtidigt som det allmänna utbudet av korrespondenskurser

minskas. Härigenom räknar vi med att det ekonomiska utfallet kommer att

förbättras.

Skrivabs nya grossistfunktion för ett tiotal självständiga kontorsvarudetal-

jister under namnet ”Kontorsleverantören”” har under 1978 dragit stora upp-

byggnadskostnader. Denna mycket intressanta marknadskanal bör under 1979 kunna göra en inbrytning på marknaden.

Fritzes intensiva marknadsansträngningar har givit utmärkt resultat. Vi har nu nått en god utgångspunkt för nya initiativ. De närmaste åren kommer för vår bokhandel att bli mycket intressanta i en ekonomiskt pressad bransch.

LiberTryck fortsätter specialiseringen och räknar med ökad beläggning för brukstryckslinjen.

LiberFörlag/Allmänna Förlagets betydelsefulla roll som kvalificerat inköpskontor av grafiska produkter för de statliga myndigheterna har understrukits i remissvaren på monopolutredningens genomgång av verksamheten. Under 1978 har antalet tryckerier som levererar för mer än 500 tkr/år genom Allmänna Förlaget ökat till 45 stycken. Denna spridning av uppdrag till goda producenter över hela landet kan ske mycket förmånligt för staten genom Allmänna Förlagets stora marknadskännedom. Någon ändring av Liber- Förlag/Allmänna Förlagets roll som inköpskontor är därför ej motiverad.

Hur en samordning av LiberKartors verksamhet med Statens Lantmäteriverk (LMV) skall kunna ske har utretts på uppdrag av bostadsministern. Utredningen vitsordar att den nuvarande arbetsfördelningen mellan LMV och LiberKartor fungerar väl. En flyttning av LiberKartors verksamhet till LMV i Gävle skulle enligt vår uppfattning kosta staten betydande belopp både i flyttningskostnader och i driftsförluster. En förändring skall ställas mot dels ett årligt bidrag från LiberKartor till staten på 2 å 3 Mkr, dels en väl fungerande organisation med kunnig personal. Såväl ekonomiska som personella

skäl talar därför för att nuvarande rationella arbetsuppdelning bör kvarstå.

Stora investeringar gjordes under 1978 i nytt läromedelslager i Malmö samt

Skr 1979/80: 8 91

i introduktionskostnader hos Skrivab för Kontorsleverantören. Dessa investeringar förväntas bidra till en fortsatt resultatförbättring 1979 för Liber.

Vi har kunnat glädja oss åt resultatförbättringar för Liber under de senaste åren. Ytterligare förbättringar är dock nödvändiga för att vi skall behålla vår handlingsfrihet och för att vi skall kunna se ljust på framtiden.

Karl-Axel Swedérus

Liber i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 195,3 279,7 325,7 — 361,6 402,7 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 1,7 2,3 1,5 5,1 4,9 i procent av fakturerad försäljning 9/o 0,9 0,8 0,5 1,4 12 Resultat före bokslutsdispositioner . och skatter i Mkr 1,7 0,2 1,5 5,1 4,9 Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 92

LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB

Sveriges största gruvföretag och en av världens ledande exportörer av järnmalm

De malmpriser som gällde för LKAB under 1978 innebar en prissänkning med 13 Yo från 1977 och med 23 Yo från 1976. Förutom av de träffade avtalen påverkades prisutvecklingen för LKABs del av den successivt fallande dollarkursen och av vår strävan att anpassa oss till konkurrenternas prissättning i de större europeiska importhamnarna.

Den starkt negativa prisutvecklingen har skett mot bakgrunden av ett konjunkturförlopp som varit både splittrat och svårbedömbart. På senvåren 1978 inträdde en plötslig och stark ökning av efterfrågan på de flesta malmkvaliteter, såväl låg- och högfosformalmer som pellets. Orsaken bedömdes i

första hand vara störningar i den internationella malmhandeln bl a på grund

av en längre gruvstrejk i Kanada. Emellertid ökade under året den europeiska stålindustrins produktion och därmed malmbehovet väsentligt. Ser man enbart på EG-länderna höjdes råstålproduktionen från 126 Mt år 1977 till 132 Mt år 1978. Dessa siffror ligger dock fortfarande långt under den hittillsvarande rekordnivån (155 Mt år 1974). Stålpriserna kunde höjas väsentligt tack vare kvoteringar inom gemenskapen och överenskommelser med tredje Jänder om begränsning av stålimporten.

Även om stålindustrins utveckling i hög grad påverkades av administrativa ingrepp i olika länder kan man också notera en långsam förbättring av konjunkturen. Det gäller i än högre grad om man ser på USA, vars stålindustri under 1978 upplevde en högkoniunktur med kapacitetsutnyttjande ända upp mot 90 79. Inför 1979 är prognoserna fortfarande osäkra. Såväl i Europa som i Japan förväntar man sig en uppgång av produktionsvolymen men prognossiffrorna är mycket försiktigt hållna.

På malmmarknaden är läget fortfarande tryckt. Prisförhandlingarna för 1979 har inte lett till annat än begränsade prisjusteringar som på sin höjd kompenserar inflationsutvecklingen i producentländerna. 1 det svåra finansiella läge som den europeiska stålindustrin befinner sig resonerar man kortsiktigt och tar hellre risker för den framtida malmförsörjningen än avstår från de tillfälliga fördelar som en extremt låg malmprissättning innebär. Alla gruvföretag som är inriktade på översjöisk malmexport får vidkännas drastiska resultatförsämringar och många redovisar liksom LKAB stora förluster. Bortser man från en del marginella investeringar förekommer i västvärlden inga satsningar på nya järnmalmsgruvor för export.

1978 års resultat

Den ogynnsamma utvecklingen som ovan skisserats hade till väsentliga delar förutsetts i den budget för 1978 som fastställdes i december 1977. I

Skr 1979/80: 8 93

LKABs årsberättelse förklarade jag målsättningen för 1978 vara ”att trots prissänkningar som genomsnittligt beräknas uppgå till 15 Yo, trots bortfall av pelletsleveranser med ytterligare 1,8 Mt och trots den fortsatta kostnadsstegringen inom landet kunna redovisa ett något förbättrat rörelseresultat för 1978”. Denna målsättning kunde inte uppnås. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar blev ca 50 Mkr sämre än 1977. Orsaken härtill var framför allt dollarkursens utveckling och den ytterligare neddragna produktionen som ökade tonkostnaden.

Resultatutvecklingen skulle ha blivit ännu allvarligare om inte insatta ef-

fektiviseringsåtgärder lett till större kostnadssänkningar än vi vågat förutse. Den totala driftskostnaden vid gruvorna låg under året drygt 200 Mkr under 1977 års nivå och drygt 100 Mkr under budget.

Utsikter för 1979

Utvecklingen under 1979 måste ses mot bakgrunden av ett fortsatt svårt marknadsläge med en malmprisnivå som påverkas negativt såväl av marknadstrycket som av en bedömd svag utveckling av dollarkursen.

Inte desto mindre räknar vi med att trenden mot allt allvarligare förlustresultat kommer att brytas under året och att en viss återhämtning sker. Förhoppningsvis bör rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar bli drygt 200

Mkr bättre än det som nu redovisas för 1978. Resultatet före bokslutsdisposi-

tioner kommer i hög grad att påverkas av den finansiella rekonstruktionen, varom mera nedan.

Att vi vågar tro på en vändning till de bättre beror på en rad omständigheter. Lagerneddragningen under 1978 gör att vi nu kan höja produktionen väsentligt (från 18 Mt år 1978 till 24 Mt år 1979). Av särskild vikt är att de båda moderna pelletsverken i Malmberget och Svappavaara kan utnyttjas till i det närmaste full kapacitet. Det nya transportavtalet med SJ, som trätt i kraft vid årsskiftet, innebär en betydande sänkning av järnvägskostnaderna även om dessa fortfarande ligger 2—3 ggr högre än konkurrenternas.

Slutligen fullföljer vi effektiviseringskampanjen genom ett under hösten 1978 insatt effektiviseringsprojekt (ELOF), som efterhand beräknas skära ned årskostnaderna med ca 100 Mkr.

Den höjda produktionen har gjort att personalöverskottet vid gruvorna avsevärt reducerats. Överskottet beräknas genomsnittligt under året uppgå till 530 personer. Regeringen har hos riksdagen föreslagit ett anslag på 135 Mkr för sysselsättningen av detta personalöverkott enligt ett av LKAB upprättat program. Permitteringar och uppsägningar kan därför undvikas under 1979.

Finansiell rekonstruktion

Statsföretag och LKAB genomförde under våren en utredning om LKABs framtida verksamhet som bl a avsåg att kartlägga det av malmkrisen föran-

Skr 1979/80: 8 9

ledda behovet av kapitaltillskott. På framställan av Statsföretag — grundad på denna utredning — föreslog regeringen i januari 1979 att riksdagen utöver ovannämnda 135 Mkr för sysselsättning av övertalig personal skulle anslå 500 Mkr för täckning av LKABs förluster under 1978 och ytterligare 200 Mkr för att möta finansiella påfrestningar under innevarande år.

Ett av Statsföretag föreslaget villkorligt lån till LKAB om 1,1 miljarder kronor för åren 1979—1981 beslöts av riksdagen den 4 april 1979.

Framtiden

Den låt vara långsamma och något osäkra återhämtningen inom stålindustrin bidrar till ökad tillförsikt inför framtiden även för järnmalmsgruvornas del. Visserligen har denna återhämtning ännu inte fått någon större inverkan på prissidan men intresset för ökad kontraktering och avhämtning av malm är påtagligt. De ansträngningar som satts in på att öka avsättningen av pellets för såväl masugnar som direktreduktionsverk har gett goda resultat. Nya kunder har under året tillkommit i Kanada, USA, Mexiko, Argentina, Qatar, lran, Irak, Taiwan och Indonesien.

De något ljusare utsikterna på pelletsmarknaden är för LKAB av livsviktig betydelse med tanke på att avsättningen av fosformalmer beräknas bli betydligt nedskuren omkring 1981—1982 och att detta hot kan avvärjas endast genom defosforisering och pelletisering av en större mängd fosformalm. Med anledning härav vidtas föreberedelser för eventuellt beslut under våren 1979 att bygga om och utvidga pelletsverket i Kiruna (projekt KP 79). Beslut om denna investering, som ligger i storleksordningen 350—400 Mkr, förutsätter att finansieringsfrågan kan lösas och att pelletsmarknaden fortsätter att stabiliseras.

Arbetet på att utvidga LKABs verksamhet inom andra mineralområden fortsätter med oförminskad kraft. Prospekteringen som lägger grunden för denna utveckling drog under året en kostnad av drygt 40 Mkr. Några av prospekteringsresultaten bedöms som intressanta.

Skifferfyndigheten i Ranstad med tillhörande anläggningar övertogs under året av det nybildade Ranstad Skifferaktiebolag, vari LKAB direkt och indirekt äger 50 Yo.

Tillsammans med ledande kraftföretag i landet startades under året ett kol-

försörjningsprojekt, som syftar till att ta vara på affärsmöjligheter i anslut-

ning till den väntade ökningen av kolimporten till Sverige från slutet av 1980-

talet. Även inom andra områden togs betydelsefulla utvecklingsinitiativ.

1978 var för LKAB ett svårt och arbetsfyllt år, fortfarande präglat av den långa och djupa malmkrisen. Efteråt kan konstateras att året inebar en vändpunkt inte endast i konjunkturavseende utan även därför att vi började se resultaten av de ansträngningar som satts in för att öka vår avsättning, förbättra våra produkter, skära ned våra kostnader och lägga grunden för nya fram-

Skr 1979/80: 8 95

tidsbetonade verksamheter. Ännu återstår en lång väg att gå men primärmålet — att återvinna lönsamheten — har kommit en bit närmare.

Sven Johansson

LKAB i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr 2013,3 1 845,6 2059,3 1 623,5 1 823,0

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 373,0 321,9 22,1 —620,5 —675,2 i procent av fakturerad försäljning Yo 18,5 17,4 tl — 38,2 — 37,1 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter i Mkr 362,7 — 314,0 26,8 —642,8 —367,0

Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 96

Nyckelhus AB

Tillverkar och marknadsför monteringsfärdiga trähus samt nyckelfärdiga volymhus

Delvis ny affärsidé

För några år sedan beslöt Nyckelhus att börja saluföra nyckelfärdiga s k volymhus. Till en början legotillverkades dessa men all tillverkning sker sedan 1977 på egen fabrik. Expansionen de senaste åren har hänfört sig till volymhusen som 1978 svarade för inemot 40 9) av den totala faktureringen på 137 Mkr. Vi har därför befästs i vår tro på denna affärsidé. Marknaden

De senaste två åren har ca 40 000 småhus byggts per år i Sverige. Av dessa är mellan 18 000 och 19 000 enstyckshus vilka utgör Nyckelhus” marknad. Vår marknadsandel är mellan 3,5 och 4 Yo i antal räknat. De största företagen i branschen har marknadsandelar på ca 8 90.

Branschens problem

Det finns över 80 företag i Sverige som producerar mer än 25 hus om året för permanentboende. Branschens problem sedan många år är därför en överkapacitet, som enligt undersökningar uppgår till 30 å 35 Yo även under relativt goda år. Några tecken på en strukturrationalisering finns inte. Överkapaciteten och därmed konkurrensen kvarstår i oförändrat skick. Nyckelhus” expansion har således skett i hård konkurrens genom att vinna marknadsandelar på övrigas bekostnad.

Nå, men export då?

Husfabrikanternas ansträngningar att öka sin export har givit föga resultat och ett flertal företag har nu dragit sig tillbaka från marknader som de tidigare bearbetat. Försök till exportsamarbete mellan olika företag har regelmässigt misslyckats. Stora enstaka order till t ex de nyrika oljeländerna har inte följts av långvariga leveransavtal. Det land där svenska exportörer haft de största framgångarna är Danmark.

Svensk kvalité och standard är populär, men inte prisnivån. En annan svårighet är att nationella byggnadsbestämmelser utgör ett tekniskt och därmed

också ekonomiskt handelshinder.

Resultat

Resultatet 1978 före bokslutsdispositioner och skatter var 3,2 Mkr (—0,1 Mkr). Detta är en klar förbättring jämfört med föregående år men utgjorde ändå en viss besvikelse för oss. Produktivitetsförbättringen motverkades av

Skr 1979/80: 8 97

expansionsproblem och vissa yttre störningar i samband därmed. Klart är emellertid att lönsamheten på volymhusen stadigt förbättras.

Framtiden

Vi räknar med att 1979 skall bli ett gott år men är betydligt osäkrare inför 1980. Då träder nämligen nya statliga låneregler i kraft och dessa innebär, starkt förenklat, mindre hus och/eller lägre standard på den maskinella utrustningen. Nyckelhus har emellertid redan skaffat ökade resurser för att genom satsning på nya marknader och produkter bibehålla expansionstakten.

Ingmar Björklöf

Nyckelhus i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 45,7 52,6 73,6 109,9 137,0 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 1,1 0,9 4,2 — Oj 3,2 i procent av fakturerad försäljning Yo 2,4 h,7 5,7 — Oj 2,3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr LI 1,0 4,2 — OQO 3,2 Avkastning på totalt redovisat

7 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 98

Regioninvest i Norr AB

(f d NJA-Invest AB). Under 1978 helägt dotterbolag till Norrbottens Järnverk AB. Företaget har till syfte att främja industriell utveckling i Norrbotten

Verksamhetens inriktning

Under försöksperioden i avvaktan på riksdagens ställningstagande till en permanentning av verksamheten har främst enskilda produkter tagits fram och placerats ut hos befintliga företag i länet. Bolaget har vidare ingått som minoritetsdelägare i några mindre företag. Dessutom har Regioninvest för NJAs räkning ansvaret för sysselsättningen i den av AMS övertagna storarbetsplatsen i Överkalix. Verksamheten drivs där genom de två helägda dotterbolagen Isolamin och Elenorr.

Under senare tid har Regioninvest av såväl myndigheter och finansierings-

institut som av företagen och de fackliga organisationerna kommit att fram-

stå som en naturlig samarbetspartner, när företag skall tillföras ytterligare ägarkapital som grund för en fortsatt utbyggnad av sin verksamhet.

De produkter som nu erbjuds företaget har alltmer kommit att bli nya avancerade produkter med höga krav när det gäller produktion etc, men med möjligheter att skapa sysselsättning i lönsamma företagsenheter.

Försäljning och resultat

Regioninvest-koncernens fakturerade försäljning har under året uppgått

till 20,7 Mkr. Därav är 20,4 Mkr hänförbart till Isolamin och 0,3 Mkr till Elenorr. Exportandelen utgjorde 78 Yo.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 34 tkr. Därvid har för förlusttäckning använts 5,0 Mkr av särskilt statsbidrag på 15,0 Mkr som erhållits för verksamhet i Överkalix och 0,3 Mkr av beskattad

reserv.

Krisen inom varvsbranschen har medfört att det dominerande dotterbolaget Isolamin, som Regioninvest för NJAs räkning har ansvaret för, har haft svåra problem då varven utgör den främsta kundkategorien.

Verksamheten i Elenorr har främst bestått i uppbyggnad av en tillverkningsenhet för elektronikprodukter och prototyptillverkning. Avsikten är främst att överföra övertalig personal från Isolamin för att därigenom uppfylla det sysselsättningsåtagande som NJA gjort gentemot Arbetsmarknadsstyrlesen

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick till 8,9 Mkr, varav i moderbolaget 4,5 Mkr.

Skr 1979/80: 8 99

Investeringarna i moderbolaget består främst av industribyggnad i Överkalix. I övrigt utgörs investeringarna i huvudsak av en ny klipplinje och lamineringsugn i Isolamin. Dessutom har moderbolaget investerat 1,9 Mkr i aktier genom nyemission i Isolamin och Elenorr samt nyförvärv av tre bolag som ombildats till nedanstående helägda dotterföretag:

Reklaminvest i Norrbotten AB som har tillkommit för att ge näringslivet i Norrbotten det stöd i marknadsföringen som en utbyggd reklambyrå kan ge.

Lokalinvest i Norr AB som skapats för att planera, projektera och uppföra såväl fabriks- som kontorslokaler och som därutöver förvaltar de av koncernen Regioninvest ägda fabriksbyggnaderna.

Zinkinvest i Norr AB vilket avses äga den varmförzinkningsanläggning som utretts på Statsföretags och industridepartementets uppdrag och som avses bli uppförd för att trygga Erlandsson & Söners fortsatta drift i Luleå.

Under året har bolaget förvärvat aktieposter i Luleå Tekniska Produkter AB (25 209) och i Norrbottens Kretselektronik AB (25 49). Vidare har beslut fattats att Regioninvest skall ingå som delägare i Tväråns Såg AB i samband med förestående nyemission för att därigenom möjliggöra investeringar och

trygga sysselsättningen för de anställda.

Regioninvest kommer därutöver att ingå som delägare i Nordkalottresor AB för att därmed tillsammans med Norrbottens landsting skapa en regional turistorganisation.

Framtida verksamhet

Den framtida verksamheten inom Regioninvest är f n föremål för övervägande inom regeringskansliet och kommer under våren att beslutas av riksdagen. Avsikten är att Statsföretag AB därvid skall tillföras betydande kapital som skall föras vidare till Regioninvest för att därmed möjliggöra en kraftigt utbyggd verksamhet i Norrbottens län.

Bertil Hammarstedt

Skr 1979/80: 8 100

Rockwool AB

Utvecklar, tillverkar och marknadsför isoleringsprodukter (mot brand, kyla, värme och ljud) samt mineralfiberprodukter bl a asbest-

ersättningsmaterial; utför isolerings- och ventilationsentreprenader

Koncernorganisation

Verksamheten i Rockwool-koncernen bedrivs sedan hösten 1978 i en organisation bestående av tre divisioner: e Division Isolerprodukter, som utvecklar, tillverkar och marknadsför pro-

dukter inom områdena byggisolering, teknisk isolering och akustikregle-

ring e Division Laxå Bruk, som svarar för att exploatera koncernens smält- och

fibreringskunnande inom området fiber och fiberprodukter samt inom

området formpressade produkter. Divisionen tillverkar och marknadsför

bl a asbestersättningsprodukter e Division Isenta, som utför entreprenadtjänster — främst specialentre-

prenader med anknytning till isolering.

Vid sidan om dessa divisioner finns: e En koncerngemensam enhet för forskning och utveckling, som bl a utför

utvecklingsuppdrag för divisioner och koncernledning e Stabsresurser, som stödjer koncernchefens arbete med samordning och

långsiktig företagsutveckling.

Efterfrågeutveckling

Den fakturerade försäljningen i koncernen uppgick under verksamhetsåret 1978 till 618 Mkr. I förhållande till 1977 utgör ökningen 47 Mkr eller drygt 8 ”.

Bakgrunden till den svaga försäljningsökningen är den ogynnsamma utvecklingen på den svenska byggmarknaden 1978. Speciellt gäller detta industriinvesteringarnas omfattning men även genomförandet av bostadsbyggnadsprogrammet. Denna negativa utveckling har främst påverkat divisionerna Isolerprodukter och Isenta. Division Laxå Bruk har däremot haft en fortsatt god försäljningsutveckling.

Resultatutveckling

Koncernens ekonomiska resultat utgjorde före bokslutsdispositioner och

skatter 5 Mkr. Detta utgör i förhållande till 1977 års resultat en minskning

med 20 Mkr.

Resultatutfallet har främst påverkats av den oväntat svaga efterfrågeutvecklingen, som medförde ett lägre kapacitetsutnyttjande än beräknat. Detta innebar att ett förväntat högt kapacitetsutnyttjande förbyttes i ett kapacitets-

Skr 1979/80: 8 101

överskott. Kostnader för förberedelser och igångkörning av ny produktionskapacitet har belastat årets resultat.

Fortsatt stora investeringar

Koncernen genomför för närvarande ett mycket omfattande investeringsprogram. Under verksamhetsåret 1978 uppgick investeringarna till sammanlagt 123 Mkr. Föregående verksamhetsår uppgick de till 64 Mkr. Investeringarna avser främst en utbyggnad av produktionsresurser för isoleringsmaterial i Hällekis och Gimo.

Produktionen vid den nya fabriken i Hällekis påbörjades planenligt under hösten 1978. Tillverkningen vid fabriken baseras på en ny unik processteknik, vilken tagits fram inom koncernen. Med denna teknik som grund tillverkas nu en ny generation isolerprodukter, vilkas hanteringsegenskaper väsentligt förbättrats.

Den nya produktionslinjen i Gimo, som startades strax före årsskiftet, baseras på samma teknik som den i Hällekis.

Fortsatt internationalisering

Koncernen har på senare år strävat efter att vidga basen för sin verksamhet genom ökad export, för att minska sitt beroende av den svenska byggmarknaden.

Exporten av isolerprodukter har jämfört med 1977 ökat med ca 25 Yo. Speciellt väl har försäljningen av isolerprodukter till England och Saudiarabien lyckats. Den planerade inbrytningen i Västtyskland har också påbörjats, dock inte i samma takt som förväntats.

Försäljningen av mineralfiberprodukter, avsedda för en internationell marknad har också bidragit till en ökning av exporten.

Ny konkurrenssituation

Den aviserade förändringen av konkurrenssituationen på den svenska mineralullsmarknaden blir ett faktum under 1979. Bl a har Holmens Bruk aviserat att tillverkningen vid anläggningen i Vrena kommer att starta under senare delen av året.

Den samlade produktionskapaciteten i landet kommer under de närmaste åren att väsentligt överstiga efterfrågan. Den allvarliga överskottssituation, som därmed uppstår, kan komma att få negativa konsekvenser för branschen. Rockwool går dock den nya situationen till mötes med försiktig optimism. I kraft av nya och utvecklade produktionsresurser, en ny produktgenceration, en ny organisation samt en kvalificerad personal, kommer koncernen att kunna hävda sig väl i den hårdnande konkurrensen.

Skr 1979/80: 8 102

1979 Utvecklingen under 1978 har inneburit stora påfrestningar på lönsamhet och soliditet. Detta medför att ansträngningarna under 1979 måste inriktas

på att väsentligt förbättra lönsamheten.

För de olika divisionerna gäller för 1979 att e Division Isolerprodukter fullföljer satsningen på den nya produktgenera-

tionen, bl a genom att fabriken i Hällekis helt tas i bruk. Dessutom ge-

förs ett omfattande effektiviseringsprogram avseende produktion och

administration. e Division Laxå Bruk fortsätter att expandera inom mineralfiberområdet,

både vad gäller etablerade produkter och produkter inom nya använd-

ningsområden. e Division Isenta inriktar och breddar verksamheten i sin helhet i högre

grad mot mer kvalificerade entreprenader.

Bo Anderberg

Rockwool i sammandrag 1974 = 1975" 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr — 101,2 455,0 = S71,0 = 618,2 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr = 3 34,5 23,5 1,3 i procent av fakturerad försäljning 97o — 2 7,6 4,1 0,2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr — 9,3 31,6 24,9 5,0 Avkastning på totalt redovisat

+ avser 1/10—31/12.

Skr 1979/80: 8 103

SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag

Skandinaviens största serviceföretag avseende hotell och restauranger samt institutionell måltidsverksamhet

Verksamhetsåret 1978 har för SARA-koncernen varit ett år av fortsatt förändring och snabb utveckling. Resultatet, som under första delen av året var svagt, förbättrades markant under senare delen av året, framförallt under sista tertialet. Året som helhet gav därigenom ett något bättre resultat jämfört

med 1977. Koncernomsättningen (inkl spelintäkter m m) uppgick till drygt

736 Mkr.

SARAS verksamhet kan bäst åskådliggöras och ges rätta dimensioner om den aktuella situationen beskrivs i ett vidare tidsperspektiv. Man kan därvid konstatera att begreppet SARA sedan lång tid och till för bara några få år sedan representerade en hotell- och restaurangverksamhet av mycket traditionell art. Vid denna tid antog SARA emellertid en strategisk plan som — kortfattat uttryckt — formulerade målen för den framtida verksamheten till:

Förnyelse och kraftsamling. Redan nu har dessa mål i flera betydelsefulla avseenden kunnat uppnås och ges konkreta uttryck.

Förnyelsen kommer bäst till uttryck i ett antal nyutvecklade affärsidéer, såsom Hotell Winn och olika former av systemrestauranger, bl a CLOCK och PIR. e Hotell Winn representerar ett nytt hotelltänkande med moderna rum, in-

nerstadsläge och goda parkeringsutrymmen. Restaurangservice erbjuds

endast i form av frukost, varigenom rumspriserna kan hållas nere jäm-

fört med fullserviceenheter. e Systemrestauranger

Här finns först och främst CLOCK, som är en hamburgerkedja av högsta

internationella klass. Likartade restaurangprojekt, som bygger på samma

rationella grundidé, utvecklas kontinuerligt.

Crockett är en ny restaurangföreteelse och kan karaktäriseras som en

kombination av stekhus och pub. Den bygger på hamburgerrestaurangens

rationella system kompletterad med ordinär restaurangservice.

PIR är en förkortning av ”personal- och institutionsrestauranger”, men

benämningen representerar härutöver produkt- och affärsutvecklings-

projekt av mycket långsiktig karaktär. Verksamheten inom PIR har

följaktligen en mycket varierande sammasättning med varuautomat-

och måltidsservice för sjukhus, skolor, universitet, företag samt kommu-

nala och statliga institutioner på programmet. I PIR-verksamheten ingår

också Kostförsörjning AB, ett kommunalt måltidscenter, som även leve-

rerar måltider till LKAB. Bolaget ägs till lika delar av SARA, LKAB och

Gällivare kommun.

Dessa nya verksamheter, som även innefattar de i vendingbranschen (varu-

Skr 1979/80: 8

automater) verksamma dotterbolagen Canteen/Pan Nordic, omfattar över 100 nya driftenheter, vilka 1978 har svarat för drygt 30 Yo av SARAS försäljning. I 1979 års budget uppgår andelen till 35 Yo.

Även vår verksamhet inom de traditionella hotellen och restaurangerna har i hög grad förnyats. Betydande investeringar har gjorts i såväl anläggnings- och administrationssystem som personalrestauranger.

Kraftsamlingen har kommit till uttryck i en långt driven decentralisering i kombination med en ny ledningsfilosofi, med vidgat ansvar för divisionerna och — inte minst — enheterna. Ett uttryck för samma vilja och strategiska synsätt är den strukturförändring som ägt rum under de senaste åren med avveckling av ett 100-tal, mestadels små, hotell- och restaurangenheter. Dessa enheter, som inte gått att förena med SARASs nya strategi, drivs nu vidare i ny regi, ofta i familjeföretagets form.

En pådrivande faktor i strukturförändringsprocessen har varit det sedan länge väntade och under hösten fattade beslutet om förbud mot spel på ”enarmade banditer”.

De under 1978 avvecklade enheterna, sammanlagt ett 20-tal med en total försäljning av ca 50 Mkr, har varit starkt beroende av automatspelet och representerar betydande förluster om man bortser från spelintäkterna. En företeelse av för branschen så revolutionerande karaktär som spelförbudet hade knappast kunnat motverkas effektivt utan det ”nya SARA” vi har idag.

SARA har under de senaste åren utvecklat nya serviceverksamheter även utanför det egentliga restaurang- och hotellområdet. Inom den offentliga sektorn ser vi en utveckling mot ökad efterfrågan av effektiva servicesystem. Våra tjänster har under de senaste åren i ökad omfattning efterfrågats även från utlandet. Vi satsar därför på att undersöka våra internationella marknadsförutsättningar jämsides med att vi etablerar samarbete med internationella serviceföretag både vad gäller hotell- och restaurangtjänster och andra avsnitt av servicenäringen.

Prognosen för år 1979 visar ett resultat som till stor del kompenserar bortfallet av spelintäkterna. Vi siktar därför på ett nollresultat under 1979. Redan

under 1980 bör lönsamhetsutvecklingen återigen vara tillfredsställande, i takt med att de nya affärsidéerna vidareutvecklas och etableras.

Ingemar Hellström

Skr 1979/80: 8 105

SARA i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr 422,9 480,8 549,1 587,7 690,4 Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader i Mkr Hl 3,0 0,7 5,6 6,2

i procent av fakturerad försäljning 9o 0,3 0,6 0,1 1,0 0,9 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter i Mkr 10,7 1,8 5,9 13,6 5,7

Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 106

SMT-Pullmax AB

Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner med en omfattande export över hela världen

Den långt utdragna konjunktursvacka, som nu dessbättre förefaller vara på väg att nå sitt slut, har varit utomordentligt påfrestande för och satt djupa spår i verktygsmaskinbranschen. Den förbättring som inträtt under 1978, har givit branschen en värdefull andhämtningspaus. Styrkan och varaktigheten i denna är emellertid ytterligt osäker att bedöma.

Beslut om investeringar, åtminstone sådana av mindre omfattning, fattas inte sällan mer grundat på andra bedömningar än på rationella ekonomiska kalkyler. Vid dålig beläggning i produktionen stryps investeringarna nästan helt, varför det snabbt blir akut brist på produktionsutrustning när en förbättrad beläggning övergår i överbeläggning. Vanligen inträffar detta samtidigt för en stor del av verkstadsindustrin. Svängningarna i investeringstakten

blir därigenom ofta häftiga.

Kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin har under en längre period varit så lågt att varken ekonomiska kalkyler eller andra bedömningar kunnat motivera investeringar i rationell produktionsutrustning. Till detta kommer att planeringshorisonten blivit snävare genom att allt fler osäkerhetsmoment kommit att påverka bedömningar i dessa frågor. Investeringsaktiviteten har därför varit låg under flera år i följd, framförallt i Västeuropa. Naturligtvis har därigenom den västeuropeiska verktygsmaskinindustrin

drabbats hårdast, speciellt som konjunktursvackan tidsmässigt samman fallit

väl med den japanska offensiven, vilken ställt åtskilliga begrepp på ända. Den västeuropeiska verktygsmaskinindustrin har därför under ett par års tid ständigt bytt kostym till allt mindre nummer.

I USA har den industriella aktiviteten förbättrats sedan ett par år tillbaka. Till viss del torde detta vara en följd av den omskakning som ägde rum i energifrågan 1973—74. Alla former av aktiviteter, som är kopplade till energifrågor, har fått större betydelse, Den kanske främsta orsaken till förbättringen på verktygsmaskinsidan är bilindustrin, som på grund av kravet på bränslesnålare motorer behövt satsa på helt nya modeller och därmed motsvarande

tillverkningslinjer. Den sammanlagda effekten har blivit den att 1978 nära

nog kan betraktas som ett boomår för maskinindustrin i USA.

Först och mest gynnad av detta har naturligvis den inhemska industrin blivit, men den amerikanska marknaden har under denna period blivit räddningen också för många utländska tillverkare. Liksom all världens verktygsmaskintillverkare 1976 kastade sina blickar på den svenska marknaden, där investeringsviljan med konstgjorda medel upprätthölls längre än på övriga marknader, har under 1978 USA-marknaden utgjort medelpunkten för allas aktiviteter. Därmed har också förutsättningarna för en hygglig prisutveckling definitivt spolierats.

Skr 1979/80: 8 107

Mot bakgrund av den fortsatt relativt svaga utvecklingen på flera av SMT- Pullmax-gruppens huvudmarknader har företag i likhet med flertalet övriga tillverkare varit starkt beroende av utvecklingen på USA-marknaden. Den starka förbättringen där har väl kompenserat bortfallet på vissa andra marknader. Sammantaget har därmed betydande försäljningsframgångar kunnat noteras under året. Exportandelen har ökat kontinuerligt och överstiger 80 70. USA-marknaden har svarat för omkring en tredjedel av den totala faktureringen. Det starka beroendet av denna marknad är emellertid på sikt

en riskfaktor genom de kraftiga kast som inte sällan inträffar här.

I fråga om konjunkturutveckling och därmed marknadsförutsättningar har förhoppningarna inför 1978 i stort infriats. Företaget har emellertid inte kunnat utnyttja detta förhållande på ett tillräckligt effektivt sätt och resultatet har därför varit otillfredsställande. SMT-Pullmax-gruppen redovisar för året en förlust före bokslutsdispositioner och skatter på 6,7 Mkr.

Resultatbakslaget är i första hand att hänföra till att företaget under 1977 har tagit ett antal order under starkt pressade förhållanden med avsikten att undvika att minska sysselsättningen. Det senare har lyckats, vilket bedöms vara värdefullt när nu enligt tämligen samstämmiga utsagor konjunktursituationen är på väg att förändras. Priset för dessa åtgärder har emellertid blivit högt.

I andra hand har resultatet påverkats av försämrade marginaler. En oproportionerligt stor del av försäljningen har skett på den nordamerikanska marknaden. Den hårda konkurrenssituationen har gjort det omöjligt att prismässigt kompensera dollarns under året allt svagare ställning med lägre marginaler som följd.

Resultatet har också påverkats negativt av en serie störningar i produktionen. Med bibehållna resurser var det oundvikligt att minska produktionstakten under 1977 under inverkan av den vikande försäljningen. För 1978 hade planerats en ökning av produktionen grundad på ökad försäljning. Det har emellertid visat sig vara en utomordentligt svår och utdragen process att återställa produktionstakten. Faktureringsökningen har visserligen varit omkring 20 Yo, men detta innebär endast en återgång till tidigare års nivå. Genom att den önskade produktionsökningen inte kunnat genomföras tillräckligt snabbt har orderstocken ökat kontinuerligt under året.

Företagets ambitiösa produktutvecklingsarbete har lett till introduktionen av en rad nya produkter under 1977 och 1978 såväl inom svarv- som plåtmaskinområdet. Produkterna har fått ett positivt marknadsmottagande. Intressanta inbrytningar med svarvar har kunnat göras inom oljeborrutrustningsin-

dustrin, där vissa egenskaper hos maskinerna gjort dem speciellt lämpliga.

Produktutvecklingen intar en central roll i företagets verksamhet. Utvecklingen inom elektroniksidan har lett till att företaget introducerat egna styrutrustningar för allt fler produkter i sortimentet. Denna utveckling kommer att fortsätta.

Skr 1979/80: 8 108

Insatserna i produktutvecklingsarbetet har skapat ett modernt produktprogram. Åtgärder har satts in för att förbättra den otillfredsställande produktiviteten och öka kapitalutnyttjandet. En bättre marknadsbalans förefaller vara möjlig att räkna med. Företaget bör därmed ha förutsättningar att nå ett väsentligt bättre resultat under 1979.

Bengt Gamner

SMT-Pullmax i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr 170,4 = 206,1 241,5 229,2 283,8 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 12,9 15,2 19,9 6,0 6,2 i procent av fakturerad försäljning Yo 7,5 7,4 8,2 2,6 2,2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 14,7 15,2 19,9 8,1 6,7 Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 109

Svenska Tobaks AB

Marknadsledande företag inom tobaksbranschen, diversiferat inom

konsumentvarusektorn

I ett internationellt perspektiv kan man mycket kortfattat beskriva marknaden för tobaksprodukter sålunda: e cigarrettkonsumtionen ökar och tränger undan cigarrer, cigarriller och

piptobak e ökningen i cigarrettkonsumtionen är tillsynes starkast i utvecklingsländer-

na. I industriländerna kan man notera endast mycket blygsamma ök-

ningar men samtidigt en på vissa håll dramatisk övergång till lågtjärepro-

dukter e övriga rökprodukter, främst cigarrer och piptobak, konsumeras i allt

mindre omfattning av yngre åldersgrupper. Den årliga konsumtions-

minskningen i många av de traditionellt stora marknaderna i västvärlden

har under 70-talet varit betydande e världsmarknaden för cigarretter domineras i växande grad av ett litet an-

tal mycket stora amerikanska och engelska tobakskoncerner. Endast des-

sa har de finansiella resurser som krävs för att kunna arbeta internatio-

nellt.

I Sverige har utvecklingen följt det internationella mönstret. Cigarrettkonsumtionen växte under 70-talet med en topp 1976. En kraftig skattehöjning 1977 åstadkom en femprocentig nedgång det året som endast delvis återhämtades 1978. För övriga rökprodukter blev skattehöjningen 1977 samma dråpslag som 1970. På två år har cigarrer och cigarriller tappat 26 Yo av 1976 års konsumtion. För piptobak är utvecklingen snarlik.

På en punkt skiljer sig Sverige från alla andra västeuropeiska marknader. Vi har en snuskonsumtion av betydande storlek. Detta har i sin tur inneburit att cigarrettkonsumtionen per capita ligger mycket lågt. Den är sålunda endast hälften så stor som i England och USA.

Efter att i nästan 50 år ha visat en successiv tillbakagång vände snusmarknaden i slutet av 60-talet. Den årliga ökningstakten har under 70-talet legat på ca 5 79. En viss avmattning kan dock skönjas i denna trend. 1978 steg konsumtionen med endast 2 Yo.

Ökade restriktioner för marknadsföringen

Under det senaste decenniet har olika statliga myndigheter i ljuset av nya forskningsrön om tobakens skadeverkningar kringgärdat marknadsföringen av tobaksprodukter med gradvis allt hårdare restriktioner. Det är ovisst huruvida dessa åtgärder påverkar totalmarknadens utveckling. Internationella jämförelser med länder där liknande åtgärder genomförts pekar entydigt på att åtgärderna däremot drabbar den inhemska industrin.

Skr 1979/80: 8 110

Detta faktum har Tobaksbolagets fackliga företrädare vid upprepade tillfällen sökt klargöra för riksdagens ledamöter. Den 1 juli innevarande år tas ånnu ett steg mot ökade restriktioner genom en ny lag om marknadsföring av tobaksvaror. Regeringen har vidare aviserat om en ny lag med restriktioner mot rökning i offentlig miljö. Tobaksbolaget har för flera år sedan i annonskampanjer betonat bl a det ansvar en rökare måste visa mot omgivningen. Den offentliga miljön liksom arbetsmiljön är förvisso en angelägen fråga. Den s k passiva rökningens roll överbetonas ofta starkt i debatten utan särskilt vederhäftiga underlag.

Tobaksbolaget satsar på forskning

Forskning och produktutveckling har sedan länge haft betydande resurser i Tobaksbolaget. En särskild forskningsavdelning har varit knuten till huvud-

kontoret. Denna har 1978 utökats med en grupp för biologisk forskning, som

till en början baseras på ett antal testsystem som skall utvecklas med en förhoppning att man därigenom skall kunna klarlägga i vilken utsträckning tobak eller tobaksrök har skadlig — eventuellt cancerframkallande — effekt på celler eller cellers beståndsdelar.

Bolagets medicinska expertråd beviljade under 1978 ytterligare drygt 800 tkr i anslag till fristående forskare för studier rörande tobaksbrukets medicinska och biologiska verkningar.

Stor export av piptobak

Den vikande svenska marknaden gör det särskilt angeläget för Tobaksbolaget att utveckla exporten. Genom märket Borkum Riff är bolaget sedan ett tiotal år en av världens större piptobaksexportörer. Exporten svarar också för ca 70 Yo av bolagets totala tillverkning av piptobak. Genom samarbetet med United States Tobacco Company har framgången blivit anmärkningsvärt stor i USA, där Borkum Riff nu svarar för 9 2/0 av marknaden. Märket exporteras för Övrigt till ett 50-tal länder världen över.

Också cigarriller och snus exporteras men i blygsam skala och företrädesvis till de skandinaviska länderna.

Rationaliserad tillverkningsstruktur

Sedan ett par år pågår arbetet på en något ändrad produktionsstruktur som berör Tobaksbolagets tillverkningsenheter i Malmö, Härnösand och Arvika. När denna nya struktur genomförts 1981 har bolaget fyra renodlade tillverkningsenheter — cigarretter i Malmö, snus i Göteborg, röktobak i Arvika och cigarrer och cigarriller i Härnösand. Koncentrationen kring en enda produktgrupp innebär en rationalisering som beräknas reducera personalbehovet med drygt 100 personer.

Skr 1979/80: 8 111

Dessa planer har utarbetats i samråd med de anställda som emellertid ställt krav på alternativ sysselsättning i Tobaksbolagets regi. Under drygt ett års tid har stora ansträngningar gjorts att finna nya sysselsättningar och under våren 1979 kan de första resultaten redovisas. I Malmö kommer ett nära samarbete att etableras med ett företag inom direktreklambranschen. Redan i år kommer därigenom ett begränsat antal anställda i Malmö-fabriken att kunna sysselsättas med adressering, kuvertering och distribution av direktreklam och andra liknande trycksaker från myndigheter och företag. I Härnösand kommer att inrättas en filialverksamhet till ett nyförvärvat dotterbolag. Denna nya verksamhet består av apparatmontering för en starkt expansiv s k vendingrörelse, där också olika exportmarknader skall bearbetas.

Under 1979 inleds en period av ökade investeringar i tobaksrörelsen. En ny snusfabrik skall uppföras som ersättning för den över 50 år gamla fabriken i Göteborg. Dessutom tillkommer investeringar i anledning av ändrad produktionsstruktur.

Fortsatt diversifiering

Den diversifiering av verksamheten som Tobaksbolaget aktivt slog in på i början av 70-talet kommer att fortsättas. All erfarenhet visar emellertid att ett nära samband måste finnas mellan sådan ny verksamhet och den redan befintliga. Bolagets kompetens finns företrädesvis inom s k lättrörliga konsumtionsvaror sålda i dagligvaruhandeln. De finansiella resurserna har också en gräns som i första hand utstakas av Statsföretag.

Goda personalrelationer

Planerna på strukturförändringar och diversifiering utformas i mycket intimt samarbete med representanter för de anställda. Tobaksbolaget har förmånen att ha arbetstagarrepresentanter starkt engagerade för sina uppgifter. Detta underlättar främst den långsiktiga verksamhetsplaneringen men ställer samtidigt krav på god framförhållning och ett utvecklat samrådsförfarande.

Utbildningsverksamheten har intensifierats under senare år, bl a med syfte att underlätta detta nya samrådsförfarande. En positiv faktor för dessa goda relationer har sannolikt varit att bolagets produktionsenheter — Malmöfabriken undantagen — är relativt små.

Vinstnivån alltjämt god

Trots ovan relaterade svårigheter inom flera av bolagets marknadssegment blev också 1978 ett år med tillfredsställande lönsamhet. Prishöjningar kunde genomföras som kompenserade kostnadsökningarna. Dessutom förbättrades produktiviteten framför allt i produktionsavdelningarna.

Framgångsrika nylanseringar av cigarretter — Prince Lights och Team — bidrog till en något ökad marknadsandel. Detta förbättrade också kalkylre-

Skr 1979/80: 8 112

sultatet för cigarretter som svarar för nästan 80 o av bolagets samlade driftsöverskott. Också 1979 bör med nu kända förhållanden bli ett gott år. Med reservation för effekterna av en eventuell skattehöjning, som kan påverka totalmarknaden negativt, skall verksamheten ge ett något ökat överskott, trots att årets prisökningar blir det lägsta på flera år. Om verksamheten i Tobaksbolaget 1978 nästan överlag hade framgång och nådde goda resultat, var förhållandet det omvända i flera av dotterbolagen. Hos Ekströms LivsmedelsProdukter utvecklades den traditionella verksamheten i Örebro väl — torra soppor m m, bl a den kända Vasaloppssoppan, Den nya potatishanteringen i Mariestad mötte däremot stora svårigheter och blev förlustbringande. Nordium med ett traditionellt sortiment av hårschampo och andra liknande kem-tekniska produkter har förvärvat två företag med s k hälsokostprodukter. Resultatet 1978 blev mycket otillfredsställande. Hälsokostdivisionen noterade visserligen en stark tillväxt men inte såsom beräknat och till priset av opåräknat stora kostnader. Inom den kem-tekniska sektorn av dagligvaruhandeln var konkurrensen 1978 extrem vilket blev kännbart för Nordium. Sinjet AB med verksamhet i Huskvarna och Vilhelmina hade om möjligt . ännu större problem än under senare år. Försäljningsvolymen sjönk, framför allt vad avser bolagets plastprodukter. Lönsamheten är nu så dålig att radikala ingrepp är under arbete.

Endast agenturföretaget Hugo Österberg AB i Stockholm och det holländska cigarrföretaget Elisabeth Bas uppnådde fullt acceptabel lönsamhet under

1978, ifråga om Elisabeth Bas tack vare växande volym och god hushållning med begränsade resurser.

Sven G Andrén

Tobaksbolaget i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978

Fakturerad försäljning i Mkr 628,8 <BIl4 926,6 972,6 1 125,8 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 149,3 203,7 226,8 231,9 253,8 i procent av fakturerad försäljning 9Yo 23,7 25,1 24,5 23,8 22,6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 147,3 = 212,3 235,9 227,8 237,6 Avkastning på totalt redovisat

!) Tobaksskatten för november avräknad från balansomslutningen

Skr 1979/80: 8 113

Svenska Torv AB

Tillverkar och utvecklar torvprodukter för jordförbättring samt odlingssubstrat för trädgårdsodling

En av Torvbolagets största artiklar är ”Blomjord”” för odling av krukväxter i hemmet. Tillverkningen sker enligt recept som utprovats i bolagets försöksväxthus. Förpackning sker i en helautomatisk förpackningslinje från fyllning i plastförpackningar till färdigförpackade kartonger på lastpall.

Bolagets kunnande när det gäller frästorvtillverkning kan komma till användning vid produktion av alternativa bränslen för kraftvärmeverk och industrianläggningar. Torvbolaget medverkar i ett flertal projekt på detta område.

Den fakturerade försäljningen under 1978 uppgick till 11,5 Mkr (9,9 Mkr) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 1,1 Mkr (0,0 Mkr).

Olle Uddgren

Torvbolaget i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 8,1 9,3 9,7 9,9 11,5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 13 L3 0,5 0,1 LI i procent av fakturerad försäljning Yo 16,0 14,0 5,2 1,0 9,5 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr L,S 1,3 0,4 0,0 1,1 Avkastning på totalt redovisat

8 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 114

Svenska Utvecklings AB (SU)

Företaget är en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgruppen och har därutöver till uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna för samhället

En ökande efterfrågan på bolagets tjänster har noterats under året. Den fakturerade försäljningen under 1978 uppgick till 9,1 Mkr. Detta innebär en ökning med 43 Yo jämfört med 1977.

Utvecklingsarbetet med egna projekt har koncentrerats till energi- och mil- Jöområdet. Bolaget har tillsammans med ett amerikanskt batteriföretag erhållit uppdrag av amerikanska energidepartementet att i dess program för elektriska fordon bygga ett tjugotal prototypbatterier. Detta utvecklingsprojekt sträcker sig över en tid av 2,5 år.

På uppdrag av Styrelsen för Teknisk Utveckling har SU genofört utvecklingsarbete avseende bl a elektriska fordon och andra projekt inom det elektrokemiska området.

Omfattande utredningsuppdrag inom energiområdet har erhållits från Nämnden för energiproduktionsforskning. Dessa uppdrag avser främst möjligheterna att introducera nya bränslen i Sverige samt behov av och metoder för lagring av energi.

För Statsföretagsgruppen har SU i uppgift att leda och samordna ett projekt avseende torv som energiråvara. Bolaget bedriver också specifikt utveck-

lingsarbete inom området avvattning av torv, som är det grundläggande

problemer inom torvhanteringen. Bolaget har också fått i uppdrag av Statsföretag att söka nya affärsidéer och produkter, som skall leda till nya affärsverksamheter och därmed sysselsättningsmöjligheter inom de regioner, där Eiser-koncernen nödgas skära ned sin verksamhet. Ett liknande uppdrag har bolaget fått från delegationen för etableringsfrågor inom industridepartementet, nämligen att med utgångspunkt från vissa produktprofiler medverka i sökning av nya produkter till företag i ssödområdena.

Bolagets uppgift som ledare och samordnare av ett vindkraftprojekt inom Statsföretagsgruppen har slutförts. Projektet har överlämnats till Karlskronavarvet för industriell produktion.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 1,4 Mkr, varav rörelseresultatet efter avskrivningar utgör 0,5 Mkr.

SUs tekniska utvecklingsarbete har efter hand koncentrerats till vissa områden inom energi- och miljötekniken, där bolaget fått fördjupade kunskaper. Dessa områden kan väntas få en snabbt ökande betydelse. Vidare kommer insatserna för samhällsangelägna projekt att öka. För det kommersiella utvecklingsarbetet har bolaget under 1978 förstärkts personellt. Härigenom har det varit möjligt att intensifiera sökandet efter nya produkter.

Svenska Utvecklings AB rekonstruerades under 1976 och är nu väl anpas-

Skr 1979/80: 8 US

sat till sina arbetsuppgifter från såväl tekniska som kommersiella utgångspunkter.

SU förutser även för 1979 en god efterfrågan på sina tjänster och verksamhetsvolymen förväntas öka under året. Det bör härigenom vara möjligt att uppnå ett fortsatt tillfredsställande resultat för verksamheten.

Orwar Gustafsson

SU i sammandrag 1974 1975 — 1976" 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr — — 2,7 6,4 9,1 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr — — — 0,7 — 04 1,4 Resultat före bokslutsdispositioner

+”) Avser 1/7—31/12

Skr 1979/80: 8 116

Swedish Industrial Development Corporation, SID

SID fungerar som bas i USA för Statsföretag AB samt för några av Statsföretags dotterbolag. Denna funktion har SID i allmänhet tills berörda dotterbolag har fått sådan personal, omfattning och särprägel i USA att de kan etablera en självständig enhet.

SID söker följa och analysera vissa amerikanska FoU-investeringar i syfte att identifiera nya trender, följa utvecklingen och medverka i överföring av aktuell FoU till Sverige. Detta resulterade under året i bildandet av ett nytt svenskt utvecklingsbolag inom området genetik.

SID samarbetar med några av de ledande riskkapitalbolagen i USA och får

därigenom del av nya affärsförslag, ofta baserade på avancerad teknisk ut-

veckling. Investeringarna i riskkapitalbolag ger etablerade företag möjlighet att selektivt deläga nya bolag som står i begrepp att exploatera nya produkter. I begränsad men ökande omfattning har SIDs uppdragsgivare dragit fördel av dessa möjligheter att placera sig i ledande positioner inom teknisk och kommersiell utveckling.

SID fungerar som förmedlare av information mellan företag och personer i Statsföretagsgruppen och olika intressenter i USA. I detta arbete söker SID, i första hand, skapa kollegiala direktkontakter mellan berörda parter i respektive land. Oftast sker detta genom att SID samlar in fakta inom aktuellt område samt organiserar besöks- och studieprogram.

Fakturerad försäljning var 2,3 Mkr (1,6 Mkr) och resultat före bokslutsdispositioner och skatter blev 0,0 Mkr (0,0 Mkr). Antalet anställda var 6.

Tord Carmel

SID i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 1,1 1,1 1,5 1,6 2,3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Medelantal anställda 7 6 6 6 6

Skr 1979/80: 8 117

Svetab, Svenska Industrietablerings AB

Etableringsföretag med inriktning på små och medelstora företag

Utvecklingen inom AB Förbandsmaterial (FMAB) kännetecknas av fortsatt expansion och god lönsamhet. Hemvårdsmarknaden utgör ett nytt intressant verksamhetsfält.

Utvecklingen inom Kryotherm präglas av den svacka i industriinvestering-

arna som inträffade under 1978. Orderingång och utfakturering låg således

långt under de två första tertialen för att återhämta sig under det tredje. Outnyttjad kapacitet har kunnat användas för en forcerad utveckling av en ny modulbaserad värmepumpsfamilj, det s k M-programmet.

Av de majoritetsägda industri- och handelsföretagen har Svetab under 1978 avyttrat sitt 5S0-procentiga innehav i Elkapsling AB till verkställande direktören och innehavaren av övriga aktier i bolaget. Bakgrunden till överlåtelsen är att Elkapsling nu kommit över inkörningsfasen och att de framtida finansieringsbehoven bedöms kunna klaras utan Svetabs medverkan.

Affären Elkapsling, där Svetab såsom partner i en lyckosam nyetablering kan hämta hem en tillfredsställande avkastning på satsat kapital, ger en god illustration till hur verksamheten i Svetabs regionala investmentbolag är avsedd att bedrivas.

Genom riksdagens beslut anslogs under 1978 40 Mkr till inrättandet av två regionala investmentbolag, Svetab Nord AB och Svetab Bergslagen AB, som dotterföretag till Svetab. Deras verksamhetsområden förläggs till mellersta Norrland respektive Värmland/Bergslagen. De båda företagen baserar sin verksamhet på en affärsidé, som innebär minoritetsengagemang i tillväxtföretag. Utöver satsningar av riskkapital har de bägge regionala investmentbolagen också resurser att ge råd och hjälp till företagsledningen då det gäller frågor som rör företagets problem och möjligheter.

Inom Svetabs konsult- och projektverksamhet är Investkontakt i gång med sin verksamhet som består i att hitta driftiga och dynamiska företagare med den motivation och läggning som krävs för att bygga upp utvecklingsbara företag, huvudsakligen på uppdrag av Svetab Bergslagen och Svetab Nord.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades under 1978 till —1,0 Mkr (5,4 Mkr). Realisationsvinsten på försäljningen av aktierna i Elkapsling i förening med den intäktsförda delen av riksdagsanslaget till de regionala investmentbolagen för emellertid upp resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 10,1 Mkr (0,1 Mkr).

Gunnar Olofgörs

9 Riksdagen 1979/80. Nr 8

Skr 1979/80: 8 118

Svetab i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 205,5 68,0 10i,4 97,7 920,0 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr — 37,5 —10,8 0,8 5,4 — 1,0 i procent av fakturerad försäljning Yo — 18,2 —15,9 0,8 5,5 — 12 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr — 48,2 —10,8 0,3 0,1 10,1 Avkastning på totalt redovisat

Skr 1979/80: 8 119

Uddcomb Sweden AB

Tillverkar och marknadsför tunga komponenter för kärnkraftverk och processindustri

Det under 1976 ingångna tvååriga management-avtalet med Combustion Engineering, Inc. upphörde att gälla vid utgången av 1978.

Ett omfattande arbete genomfördes under slutet av året inom Uddcomb för att ge företaget en ny organisation. Arbetet har under medverkan av de anställda bedrivits i ett stort antal projektgrupper delvis med stöd av utomstående konsulter. Den nya organisationen har införts från början av 1979.

Vid omstruktureringen av företaget har tyngdpunkten lagts på lönsamhetsstyrning och ansvar. Som viktiga mål har uppställts effektiva beslutsprocesser och ökad produktivitet.

Tre lönsamhetsansvariga marknadsavdelningar har inrättats för kraftverksutrustning, processutrustning och montage. Ökade resurser har anslagits för försäljning samt marknads- och produktutveckling.

Oljekrisen under 1973 har menligt påverkat marknadsbilden för Uddcombs tillverkning av tyngre tryckkärl såväl för kärnkraftverk som för olika processindustrier.

Som följd av såväl ökade miljökrav som den uppbromsade efterfrågan på elkraft i flertalet länder beräknas nybeställningarna av kärnkraftverk komma att ligga på en låg nivå under ett antal år framåt.

Inom processindustrin har speciellt den petrokemiska industrin tidigare utmärkts av mycket stark årlig tillväxttakt. Oljekrisen och därav följande höjda råvarukostnader och avsättningssvårigheter medförde en temporär produktionsminskning. Produktionen har åter börjat stiga men i svagare takt än tidigare. En betydande del av framtida kapacitetsutbyggnad beräknas äga rum i oljeländerna och i vissa av de folkrikaste utvecklingsländerna, medan utbyggnaden i Västeuropa och USA blir begränsad.

Trots det svaga marknadsläget har Uddcomb lyckats få ett antal beställningar på komponenter för processindustrin, särskilt inom sådana områden där utvalda material och/eller speciella svetsprocesser krävs för tillverknin-

gen.

Faktureringen uppgick till 86,3 Mkr. Under året levererades reaktortryckkärlen till kraftverken i Olkiluoto II i Finland och Grafenrheinfeld i Västtyskland.

Orderstocken minskade under året från 261,2 Mkr till 223,4 Mkr. I orderstocken ingår nio mycket stora kärnkraftkomponenter, varav sju för leverans till Västtyskland.

Antalet anställda har under året genom uppsägning och naturlig avgång minskat från 683 till 554.

1978 års förlust efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 39,8

Skr 1979/80: 8 120

Mkr, varav 31,5 Mkr kan hänföras till extra nedskrivning på produkter i arbete. Enbart räntor och avskrivningar enligt plan uppgick till 25,2 Mkr.

I enlighet med regeringens proposition 1978/79:104 genomförs en finansiell rekonstruktion. I 1978 års bokslut har med hänvisning härtill ett aktieägartillskott av 114,3 Mkr beaktats.

John Arne Smedstam

Uddcomb i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978 Fakturerad försäljning i Mkr 5,2 76,7 41,6 105,2 86,3 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr — 21,6 —28,9 —33,8 —43,6 —39,8 i procent av fakturerad försäljning 7o -—415,4 —37,5 —81,3 —41,4 —46,2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr — 21,6 —29,4 —33,9 —43,4 18,2 Avkastning på totalt redovisat kapital 20 — 7,1 — 7,0 — 6,8 — 8,0 — 9,1

Skr 1979/80: 8 121

Statsföretag International AB

Bolagets uppgift är att starta och utveckla export- och importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika

Under år 1978 har verksamhet bedrivits på Sovjetunionen, Östafrika, Västafrika och Mellanöstern. Bolagets marknadsspecialister har under året biträtt i affärsavslut av storleksordningen 200 Mkr. Detta återspeglas inte i den egna faktureringen, då de tillverkande företagen i regel fakturerar direkt

på den slutlige köparen.

Vid sidan av den ordinarie verksamheten har bolaget i samarbete med IFL planerat och genomfört företagsanpassade seminarier i ämnet internationell

marknadsföring. Omkring femtio beslutsfattare från ett tiotal företag inom

gruppen deltog.

Under senare delen av året bildades en samarbetsgrupp med åtta svenska storföretag för bearbetning av metallurgiska projekt i Kina. Avsikten är att erbjuda tekniskt samarbete och leverans av svensk gruvutrustning i samband med planerad utbyggnad av kinesiska anläggningar.

Fakturerad försäljning utgjorde 1,8 Mkr (1,5 Mkr) och resultatet uppgick till —3,4 Mkr (—2,8 Mkr). Antalet anställda var 10.

Under 1979 kommer även andra aktiviteter att startas på den kinesiska marknaden samt på vissa marknader i Latinamerika.

Arne Hedelius

Skr 1979/80: 8 122

Svenska Lagerhus AB

Företaget förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl a Svensk Spannmålshandel ek förening.

Bolaget åtar sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av Statens Jordbruksnämnd.

Faktureringen 1978 uppgick till 5,6 Mkr (4,9 Mkr) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 0,9 Mkr (0,1 Mkr).

Anders Fvrenius

Skr 1979/80: 8 123

Resultat- och balansräkningar

Skr 1979/80: 8 124

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag

(Mkr)

ABAB ASSI Berol BeroxoBs Konsult = Carbox

Kemi

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning 149,5 2 370,9 572,2 — 33,1 8,4

Tillverknings-, försäljnings- och administr.

kostn. m m —144,9 —2 322,3 —573,0 — —32,9 —15,3 Avskrivningar enligt plan — 1,9 — 169,5 — 24,3 — — 0,2 — 0,6 Rörelseresultat efter avskrivningar

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 4,4 — 280,5 — 56,3 — 0,0 — 8,0 Extraordinära poster, netto — 55,4 — 6,2 — — — 0,7

Resultat före bokslutsdispositioner

Balansräkningar i sammandrag

Skr 1979/80: 8 125

Cea- Eiser Holm- = Kabi- Kalmar Liber LKAB NJA Nuclear Nyckel- Rock- SARA verken sund Vitrum Verkstad Steam hus wool

Industri-

center

91,3 685,5 1,9 624,2 292,3 402,7 — 1 823,0 40,2 — 137,0 = 618,2 690,4

—99,5 —761,3 +=—2,4 —549,3 —251,4 —387,9 —2 087,7 —S51,1 0,1 —132,0 —590,8 —658,7 — 2,8 — 12,2 — — 264 — 7,6 — 6,6 — 234,7 — 0,2 — — 0,6 — 20,7 — 23,6

—11,0 — 88,0 —0,5 48,5 33,3 8,2 — 499,4 — —11L1 0,1 4,4 — 6,7 8,1

— — 0,2 — — — — — — — = —

— 4,2 — 19,0 —0,6 — 22,1 — 0,6 — 3,3 — 175,8 —72,1 —01 — 1,2 — 5,4 — 1,9

—15,2 —107,0 —0,9 26,4 32,7 4,9 — 675,2 -83,2 0,0 3,2 1,3 6,

— 0,4 = 149,1 1,7 0,7 2,4 — 308,2 30,2?) — 3,7 — 0,5

—15,6 42,1 0,8 27,1 35,1 4,9 — 367,0 —S53,0 0,0 3,2 5,0 5,7

15,4 26,8 — — 23,9 — 32,7 — 3,9 163,6 — — — 12 18,6 1,9 — 0,1 1,9 —0,1 — 0,7 — 1,2 — 0,3 — 15,6 — 0,2 — — 01 — 6,3 — 1,0

38,4 = 196,5 2,3 144,0 78,4 64,4 908,0 635,1 0,1 22,2 131,4 = 118,6 19,7 186,2 0,1 — 217,5 103,2 61,9 564,6 4,2 — 19,7 38,8 22,0 59,2 400,5 2,8 366,5 209,1 129,8 1 522,8 640,9 0,1 44,1 178,1 163,6

— 1,7 — 3,6 0,1 0,7 8,4 — — — 8,3 0,5 25, 96,1 2,2 399,9 73,9 60,7 2 823,7 507,4 — 8,3 256,2 308,7

84,4 — 498,3P 5,0 770,0 283,1 191,2 4 354,9 1 148,3 0,1 52,4 442,6 472,8 57,0 — 218,4 3,4 = 266,8 161,9 96,8 1 343,7 185,4 29,9 171,3 — 148,5 16,1 139,1 0,8 247,7 42,5 47,6 1 384,6 535,4 — 13,1 124,0 258,2

12,0 40,0 0,1 75,0 20,0 15,0 500,0 450,0 0,1 4,1 25,0 5,0 — 0,8 34,3 0,7 22,0 8,1 6,5 503,6 —48,2 — 1,3 30,3 54,0 84,4 — 498,3 5,0 770,0 283,1 191,2 4 354,9 = 1 148,3 0,1 52,4 442,6 472,8 237 5873 11 2469 936 1 200 8 074 161 — 263 2567 4970 D Efter avdrag för negativ goodwill 2) Inkluderar 25,0 Mkr avseende överföring av lager till SSAB i samband med SSABs bildande

Skr 1979/80: 8 126

SMT- Stats- Stats- SID Sv Lager-Sv Skiffer-

Pullmax företag Int raff hus olje

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning 283,8 1,8 — 2,3 5,6 — Tillverknings-, försäljnings- och administr. kostn. m m —269,6 —4,3 — —2,2 -—3,9 —0,7 Avskrivningar enligt plan — 8,9 —0,1 -—0,1 —0,1 —0,7 —

Rörelseresultat efter avskrivningar

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 62 —3,4 —3,0 0,0 0,8 1,6 Extraordinära poster, netto — 0,5 — 3,0 — 0,1 —

Resultat före bokslutsdispositioner

Balansräkningar i sammandrag

Skr 1979/80: 8 127

Sv Sv Sv Ut- Svetab Udd- S:a dotter- Stats- Elimin av Elimin av Övr Gruppen

Tobaks Torv veckl comb bolag = företag koncen- förvärvs- om- totalt

AB AB AB = mellan- värden föringar

253,8 Li L4 — h0O — 39,8 — 941,9 —22,0 — 0,9 — = 0,0 35,4 — 929,4

308,4 10,0 0,2 9,9 53,4 7 660,4 5 152,1 —I 008,0 -—2 689,8 —28,0 9 086,7

1 834,0 15,6 18,8 106,1 322,2 16 278,4 7 558,0 —3 546,1 —2 689,8 +--28,8 17 571,7

855,6 2,0 3,5 19,2 143,7 5 103,7 1 279,6 —1 933,9 — 20,3 4 469,7

63,3 2,1 6,4 27,4 150,5 5 650,5 2 203,7 —1 604,3 32,3 9,8 6 292,0

1 834,0 15,6 18,8 106,1 322,2 16 278,4 — 7 558,0 —3 546,1 —2 689,8 =——28,8 17 571,7

3 232 50 38 153 589 43 625 65 43 690

Skr 1979/80: 8 128

Styrelse, revisorer och koncernledning

Styrelseledamöter Utsedda av bolagsstämman Karl-Axel Linderoth, direktör, ordförande Lennart Dahlström, direktör, vice ordförande Ulf Laurin, direktör Gunnar Malmenström, direktör Rutger Martin-Löf, direktör Gunnar Nilsson, LOs ordförande Karl-Erik Nilsson, direktör Per Sköld, verkställande direktör

Åke Ståhlbrandt, direktör

Nore Sundberg, departementsråd Sven Tidala, direktör, suppleant Solveig Wikström, professor, suppleant

Utsedda av de anställda Stig Ahlin, förste ombudsman Leif Blomberg, ombudsman Karl-Erik Jarhamn, ombudsman, suppleant Göte Olofsson, herr, suppleant

Revisorer Sören Mannheimer, förbundsjurist Bernt Nilsson, riksdagsman Karl-Anders Petersson, riksdagsman Knut Ranby, auktoriserad revisor Birger Sonesson, auktoriserad revisor Bertil Dahlén, avdelningschef, suppleant Arne Johansson, auktoriserad revisor, suppleant Sven Lindquist, direktör, suppleant Sten Lundvall, auktoriserad revisor, suppleant Ivar Nordberg, organisationssekreterare, suppleant

Koncernledning

Per Sköld, verkställande direktör Bo C E Ramfors, vice verkställande direktör Jan Orrenius, administration och samhällsfrågor Gustav Paulsson, koncernutveckling Lennart Redefelt, ekonomi Arne Rosengren, finans

Skr 1979/80: 8 129

Adressuppgifter

ABAB, Allmänna Bevaknings AB KabiVitrum AB (Sibyllegatan 17) (Lindhagensgatan 133) Fack 112 87 Stockholm 102 40 Stockholm Tel 08-54 09 60 Tel 08-23 73 20

Kalmar Verkstads AB

ASSI, AB Statens Skogsindustrier Box 943

(Sveavägen 59) 391 29 Kalmar 105 22 Stockhoim Tel 0480-150 70 Tel 08-22 11 40

Liber Grafiska AB Berol Kemi AB (Sorterargatan 23) Fack 162 89 Vällingby 444 01 Stenungsund Tel 08-89 02 00 Tel 0303-850 00

LKAB, Beroxo AB Luossavaara-Kiirunavaara AB Fack (Sturegatan 11) 444 01 Stenungsund Box 26044 Tel 0303-850 00 100 41 Stockholm

Tel 08-24 90 60 BS Konsult AB Nybrogatan 34 Nyckelhus AB 114 39 Stockholm (Fyrisvallsgatan 7) Tel 08-14 07 00 Box 2039

750 02 Uppsala AB Carbox Tel 018-10 21 40 Dragongatan 16 271 00 Ystad Regioninvest i Norr AB

Tel 0411-160 65 951 84 Luleå Tel 0920-654 40

Ceaverken AB (Eskilstunavägen 34) Rockwool AB Box 174 Fack 615 152 01 Strängnäs 541 01 Skövde Tel 0152-129 30 Tel 0500-106 50

AB Eiser (Nils Jakobsonsgatan 5) Box 121 501 03 Borås Tel 033-12 70 20

Skr 1979/80: 8 130

SARA, Sveriges allmänna Svenska Tobaks AB

restaurangaktiebolag (Maria Bangata 6)

(S:t Eriksgatan 113) Box 17007 Box 21009 104 62 Stockholm 100 31 Stockholm Tel 08-69 09 00

Tel 08-34 08 00

Svenska Torv AB Serva Promotion AB Box 152 Heliosvägen 10 280 10 Sösdala 104 60 Stockholm Tel 0451-640 70 Tel 08-23 15 85

SMT-Pullmax AB Svenska Utvecklings AB

(Malmskillnadsgatan 48 A) Fack Box 7733 401 10 Göteborg

Tel 031-17 25 90 103 95 Stockholm

Tel 08-14 14 60

Statsföretag International AB SSAB Svenskt Stål AB

(Hamngatan 6) (Birger Jarlsgatan 58) Box 7827

Box 16344

103 97 Stockholm 103 26 Stockholm Tel 08-24 29 00

Tel 08-24 23 10

Swedish Industrial Svetab, Development Corporation, SID

Svenska Industrietablerings AB

600 Steamboat Road (Hamngatan 6) Greenwich, Ct. 06830 USA Box 7655 Tel (203) 661-2500 103 94 Stockholm Tel 08-24 77 90 Svenska Lagerhus AB (Norrlandsgatan 15) Uddcomb Sweden AB Box 7354 (Verkö)

103 90 Stockholm

Fack Tel 08-21 29 43 371 01 Karlskrona Tel 0455-247 20 Svenska Petroleum AB (Regeringsgatan 30—32)

Box 16101

103 23 Stockholm Tel 08-24 98 60

Skr 1979/80: 8 131