om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade
Regeringens proposition
1980/81: 123
om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade;
beslutad den 5 mars 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
BRITT MOGÅRD
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sedan läsåret 1967/68 anordnar Örebro kommun gymnasial utbildning
för döva och gravt hörselskadade elever från hela landet. Örebro kommun
föreslås att även i fortsättningen vara huvudman för utbildningen. I propo-
sitionen föreslås vissa mindre ändringar i fråga om bl.a. statsbidrag till verksamheten. Ändringarna innebär större frihet för kommunen vid statsbidragets användning.
| Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 123
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-05
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Boo, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Mogård
Proposition om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade
I Inledning
Läsåret 1967/68 påbörjades i Örebro kommun en försöksverksamhet
med gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade. År 1971 beslöt riksdagen att verksamheten fr. o. m. läsåret 1971/72 skulle bedrivas i reguljär form (prop. 1971: 1, Ubl) 1971: 1, rskr 1971: 58).
För utbildningen gäller ett avtal av den 8 december 1971 mellan staten och Örebro kommun. Avtalet godkändes den 28 januari 1972 av Kungl.
Maj:t. som samma dag utfärdade bestämmelser om verksamheten. Be-
stämmelserna, som senast ändrades den 22 mars 1979, bör fogas till rege-
ringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.
Sedan 1971 års avtal sagts upp av Örebro kommun i december 1977 har giltighetstiden successivt förlängts, senast till utgången av juni 1981.
Förlängningen har samband med integrationsutredningens (U 1978:07) uppdrag att utreda frågan om integration av handikappade clever i skolvä-
sendet.
Integrationsutredningen avgav hösten 1979 betänkandet (Ds U 1979: 14) Gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, statens handikappråd, statskontoret, riksrevisionsverket, arbetsmarknads-
styrelen (AMS), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöversty-
relsen (SÖ), länsskolnämnderna i Stockholms, Malmöhus och Örebro län, styrelserna för Manilla-, Östervångs-. Väner-, Kristina-. Birgitta- och
Hällsboskolorna, studiestödsutredningen (U 1975:16), gymnasteutred-
ningen (U 1976: 10), omsorgskommittén ($ 1977:12). elevvårdskommittén (U 1978: 06), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Landsor-
ganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Centralorganisationen SACO/SR. Stockholms. Malmö, Örebro och Här-
nösands kommuner, Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Sveriges dövas riksförbund, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn.
De handikappades riksförbund (DHR), Hörselvärdskonsulenternas för-
ening, Hörselpedagogiska föreningen. Hörselfrämjandet. Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning samt Västanviks folkhögskola.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 3. |
Statens förhandlingsnämnd har på regeringens uppdrag fört förhandlingar med Örebro kommun om nytt avtal för utbildningen. Genom skrivelse den 22 januari 1981 har förhandlingsnämnden för regeringens prövning överlämnat ett avtal som har träffats den 12 januari mellan staten och kommunen med förbehåll för vederbörligt godkännande på ömse häll.
Avtalet är avsett att gälla för tiden den I juli 1981—den 30 juni 1986. Om avtalen inte sägs upp ett år före avtalstidens utgång. förlängs det med ett år
1 sänder. Avtalet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga4. Örebro kommun har den 15 februari 1981 för sin del godkänt
avtalet.
Jag avser nu att ta upp frågan om vad som för tiden fr. o. m. den I juli 1981 bör gälla beträffande gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade. Jag begränsar mig därvidlag till frågor som kräver-riksdagens
ställningstagande.
2 Föredragandens överväganden
Enligt 2a§ skollagen (1962: 319, omtryckt 1970: 1026. paragrafen ändrad senast 1977: 108) sörjer staten för undervisningen i specialskola av bl.a.
barn som på grund av dövhet eller hörselskada inte kan följa undervisning-
en i grundskolan. För specialskolan gäller särskilda bestämmelser enligt skollagen och specialskolförordningen (1965: 478, omtryckt 1970: 327).
På gymnasial nivå finns ingen direkt motsvarighet till specialskolan. Såsom redovisats anordnar emellertid Örebro kommun sedan läsåret 1967/ 68 gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade elever från hela
landet. I Örebro kommun ligger också en av statens specialskolor för döva och hörselskadade, nämligen Birgittaskolan.
Integrationsutredningen har behandlat såväl huvudmannaskapet för specialskolan som huvudmannaskapet för gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade. För specialskolan har utredningen föreslagit fortsatt
statligt huvudmannaskap. Frägan tas upp i årets budgetproposition, i vil-
tl Riksdagen 198H81.1 saml. Nr 123
ken regeringen föreslår att riksdagen godkänner att specialskolan förblir
statlig (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 293 ff.). Vad gäller huvudmannaskapet för gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade tar utredningen
inte själv ställning till om huvudmannaskapet bör vara statligt eller kommunalt. Bland remissinstanserna är meningarna delade. Det kommunala huvudmannaskapet möjliggör ett gemensamt utnyttjande av gymnasieskolenheternas resurser såsom skolledning, lärare, övrig personal, lokaler och
Jag anser vidare I överensstämmelse med integrationsutredningens uppfattning att gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade från hela landet även fortsättningsvis skall vara förlagd till Örebro. Det är enligt
min mening mest rationellt med tanke på befintliga resurser. Integrationsutredningen har föreslagit att det inte skall föreskrivas nå-
gon Övre gräns för antalet elever i utbildningen. Utredningen menar att om
det av praktiska skäl måste införas en begränsning, bör antalet platser
sättas så högt att alla behöriga sökande kan beredas plats. Denna uppfatt-
ning delas av remissinstanserna. Jag anser att staten, i likhet med vad som gäller för gymnasieskolan i allmänhet, årligen bör pröva för hur många
elever utbildningen skall vara dimensionerad. För budgetåret 1981/82 bör
utbildningen liksom för innevarande budgetår dimensioneras för 250 elever. Härigenom bör förutom elever från specialskolor för döva och hörsel-
skadade även andra elever kunna tas emot.
I fråga om inträdesvillkor och förfarandet vid intagning bör i stort sett samma regler gälla som hittills. En döv eller gravt hörselskadad som är
bosatt utom riket bör få tas in som elev efter medgivande av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Också när det gäller utbildningens organisation bör i stort sett hittillsva-
rande regler gälla i fortsättningen.
I fråga om statsbidrag för utbildningen bör gälla dels de allmänna reglerna för gymnasieskolan, dels vissa särskilda bestämmelser. Liksom hittills bör en särskild norm kunna gälla för statsbidrag till kostnader för stödundervisning och samordnad specialundervisning. Vad gäller tekniska och
organisatoriska stödåtgärder för eleverna vill jag erinra om vad som sägs i årets budgetproposition (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 316). Härutöver behövs ytterligare bidrag med tanke på de särskilda kostna-
der som är förenade med verksamheten. Jag anser att detta bidrag bör ges i
form av ett allmänt verksamhetsstöd som kommunen kan använda på sätt
den finner lämpligast. Bidraget kan t. ex. användas för personal som inte har statligt reglerad anställning och för sociala anordningar för eleverna.
Enligt skollagen skall undervisningen i gymnasieskolan vara kostnadsfri för eleven. Skollagen innehåller också bestämmelser om kostnadsfri skol-
hälsovård för den som genomgår en längre utbildning i gymnasieskolan. Det verksamhetsstöd som jag förordar ger möjlighet att utöver vad som
följer av lagen på olika sätt hjälpa eleverna.
Flertalet elever i den aktuella utbildningen uppbär någon form av bidrag från staten för sitt uppehälle. Enligt 1971 års avtal har kommunen likväl haft skyldighet att ge eleverna kost och logi gratis, För detta har kommunen fått särskilt bidrag av staten. En sådan ordning med dubblering av det statliga stödet bör inte gälla i fortsättningen. Verksamhetsstödet bör
som jag nyss har anfört användas på sätt kommunen finner lämpligt. För
tjänster som kommunen inte enligt lag skall tillhandahålla kostnadsfritt och
för vilka kommunen inte heller får sina kostnader täckta genom statsbidrag
bör kommunen inte ha någon avtalsenlig skyldighet att ge eleverna utan att dessa skall behöva betala något.
Det avtal av den 12 januari 1981 som statens förhandlingsnämnd har underställt regeringen för prövning svarar enligt min mening väl mot vad som fr. o. m. den I juli 1981 bör gälla i fråga om den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade.
Avtalet skiljer sig från 1971 års avtal i huvudsak på två punkter.
Enligt det nya avtalet skall kommunen anvisa logi och möjlighet till kost för de elever som så önskar och behöver. Tih skillnad från vad som föreskrevs i 1971 års avtal har kommunen dock inte skyldighet att tillhan-
dahålla dessa förmåner gratis. Jag får därvid hänvisa till vad jag nyss har anfört. Den andra större förändringen i förhållande till 1971 års avtal är att ett
statsbidrag i form av verksamhetsstöd ersätter nu utgående bidrag för lönekostnader för kommunalt anställd personal samt vissa elevsociala kostnader. Som jag tidigare har anfört ingår inte kostnader för kost och logi
för eleverna i underlaget för statsbidrag. Verksamhetsstödet beräknas per
elev och läsår. För läsåret 1981/82 är beloppet per elev 30000 kr. Beloppet kommer årligen att räknas upp med basbeloppsindex, dvs. nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser.
Avtalet innebär enligt min mening godtagbara villkor för staten. Som jag
tidigare har nämnt är avtalet avsett att gälla för tiden den 1 juli 1981—-den
30 juni 1986.
I årets budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 315) har för budgetåret 1981/82 beräknats medel i särskilt statsbidrag för verksamheten i Örebro utöver bidrag till lärar- och skolledarlöner. Det nya avtalets
verksamhetsstöd innebär att kostnaden nu kan beräknas = till (250x30 000 kr. =) 7 500 000 kr.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat om gymnasial utbildning för döva
och gravt hörselskadade fr. o. m. den 1 juli 1981,
2. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktel-
ser som följer av avtalet den 12 januari 1981. 4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga I
Kungl. Maj:ts bestämmelser den 28 januari 1972 rörande
den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Orebro i den lydelse bestämmelserna har efter ändringar
senast den 22 mars 1979
Kungl. Maj:t, som denna dag godkänt ett avtal mellan statens förhandlingsnämnd och Örebro kommun beträffande den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade, meddelar följande bestämmelser beträffande ifrågavarande utbildning att, om inte annat föreskrivs, gälla räknat fr.o.m. den 1 juli 1971 tills vidare. |
Örebro kommun anordnar i sin gymnasieskola utbildning för gravt hörselskadade elever till en omfattning som bestäms av Kungl. Maj:t.
28 Utbildningen skall vara öppen för elever från hela riket.
För gymnasieskolan gällande bestämmelser skall tillämpas i den mån annat ej framgår av dessa bestämmelser eller särskilda beslut av Kungl. Maj:t.
4§
Skolöverstyrelsen bör vid behandling av frågor som berör ifrågavarande utbildning samråda med en för ändamålet tillsatt samarbetsgrupp.
5§
För undervisningen skall gälla läroplanen för gymnasieskolan med de ändringar och tillägg som skolöverstyrelsen, eller efter bemyndigande av överstyrelsen, skolstyrelsen 1 Örebro beslutar.
6§
Behörig att intas som elev är gravt hörselskadad som genomgått specialskolans högstadium. Gravt hörselskadad får i annat fall intas om särskilda skäl föreligger.
78 Innan intagningsnämnden beslutar om intagning av elever skall den samarbetsgrupp som avses i 4 § beredas tillfälle att yttra sig.
8§
Utbildningen av de gravt hörselskadade skall integreras med motsvarande utbildning för andra elever i gymnasieskolan i den mån detta är möjligt och lämpligt.
98 Klass, linje, specialkurs, gren, variant eller grupp får anordnas om antalet elever är minst fyra.
Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen medge att utbildningsväg får anordnas även om antalet elever är mindre än fyra.
Stödundervisning får anordnas i enlighet med av skolöverstyrelsen utfärdade föreskrifter.
Förlängd utbildning motsvarande högst ett år får medges efter prövning i
varje särskilt fall. Prövningen görs av i 4§ angiven samarbetsgrupp. Det
ankommer på skolöverstyrelsen att utfärda erforderliga anvisningar. (Paragrafen ändrad 1973-06-05)
108 Rektor vid skolenhet till vilken gymnasial utbildning för gravt hörselskadade är förlagd svarar för den omedelbara skolledningen.
För utbildningen skall finnas två särskilda studierektorer. I fråga om lönegradsplacering för dessa tjänster skall fr.o.m. den I februari 1972 gälla
vad som enligt tjänsteförteckningsavtalet för undervisningsområdet (TFU) den 28 juni 1971 är föreskrivet för ordinarie studierektor vid gymnasieskola. I fråga om behörighet till och tillsättning av dessa tjänster skall gälla vad som finnes föreskrivet i skolstadgan för ordinarie studierektor i gymnasieskolan. Undervisningsskyldigheten skall enligt rektors närmare bestämmande utgöra 3—5 veckotimmar.
I övrigt anställes lärare enligt bestämmelserna för gymnasieskolan och, i den omfattning Kungl. Maj:t medger, speciallärare för talkorrektion. Övrig personal anställes i den omfattning som skolöverstyrelsen — inom ramen för av Kungl. Maj:t för sådan personal anvisade medel — efter framställning av skolstyrelsen bestämmer.
118 Instruktion för studierektor. speciallärare för talkorrektion och övrig
personal fastställes av skolöverstyrelsen efter förslag av skolstyrelsen.
Kommunen skall förse lärosalar och andra lokaler som användes av de hörselskadade eleverna med hörselteknisk utrustning.
138 Kommunen skall svara för att elev som är i behov därav kostnadsfritt
erhåller kost och logi inklusive tvätt och städning.
Kommunen svarar för att eleverna får fickpengar, reseförmåner. sjukoch specialistvård, tandvärd samt beklädnadsbidrag i huvudsak enligt de grunder som gäller för elev i specialskolan. Fickpengarna skall i förekommande fall reduceras med uppburet studiebidrag eller tillägg enligt studiehjälpsreglementet.
Skolstyrelen skall svara för att fritidsverksamhet för ifrågavarande elever anordnas.
14§
Kommunen har rätt att få statsbidrag dels till lönekostnader för studierektorer och lärare enligt förordningen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning, dels till kostnader för sådana löneförmåner till övrig personal vilka utgår enligt vid varje tillfälle gällande kommunalt kollektivavtal.
Kommunen har vidare rätt att få statsbidrag, såvitt avser i första stycket
angiven personal, till kostnader för följande arbetsgivaravgifter, nämligen socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och för-
säkringen för tilläggspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
avgift enligt lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, avgift enligt lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift, avgift enligt lagen (1973:372) om ar-
betsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet, avgift enligt lagen (1975: 335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen, avgift enligt lagen (1975: 358) om vuxenutbildnings-
avgift, socialförsäkringsavgift enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, avgift enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och socialavgift enligt lagen (1976: 381) om barnomsorg.
Förordningen (1962:696) om bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område tillämpas också på i första stycket angiven personal, såvitt avser ersättning för sjukvårdskostnad och flyttningskostnad. (Paragrafen
ändrad 1979-03-22)
158 Kommunen äger få statsbidrag till kostnader för i 13§ angivna elevsociala förmåner samt andra omkostnader för verksamheten, dock högst med belopp som upptages i en av skolöverstyrelsen,; inom ramen för av Kungl. Maj:t för dessa ändamål anvisade medel, för varje budgetår fastställd stat.
Uppbär kommunen folkpension för elev i form av hel förtidspension,
skall statsbidraget minskas med belopp som motsvarar pensionen.
168 Statsbidrag för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder m. m. utgår, i
den mån inte annat föreskrivits ovan, i den ordning som enligt särskilda bestämmelser gäller för handikappade elever i gymnasieskolan.
178 Till kostnader för uppförande och inredning av lokaler för elevhem m.m. utgår statsbidrag enligt bestämmelserna t kungörelsen (1945:594)
angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem, dock att statsbidrag skall utgå med 100 procent av kostnaderna.
18§
Statsbidrag enligt 14—16§8§ utgår ur anslaget Bidrag till driften av gym-
nasieskolor utom i vad avser medel till stadigvarande undervisningsmateri-
el och inventarier som utgår ur anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Statsbidrag enligt 17§ utgår ur anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
198 Statsbidrag enligt ovannämnda bestämmelser utbetalas av länsstyrelsen
efter rekvisition av kommunen, om ej annat är särskilt föreskrivet.
Bilaga 2
Sammanfattning av integrationsutredningens betänkande (Ds U 1979: 14) Gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro
1 Utredningens allmänna inställning
Integrationsutredningen menar att utbildningen i Örebro befinner sig i en
akut kris. Orsaken är att resurserna är för knappa. Mot den bakgrunden har utredningen funnit det nödvändigt att lägga fram förslag till vissa kortsiktiga lösningar av de problem som i dag finns vid gymnasieskolan i Örebro. Förslagen inbegriper dock i vissa delar även ställningstaganden till
hur utbildningen skall organiseras på längre sikt.
2 Utbyggnad inför elevtillströmningen?
De frågeställningar utredningen fört fram är:
Skall den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i
Örebro anpassas till att möta den stora elevtillströmningen under 1980-
talet, eller skall antalet tillåtna elevplatser maximeras och sökande utöver
detta antal platser avvisas? Vilka konsekvenser kan uppstå om ett stort
antal döva och gravt hörselskadade avvisas från utbildningen? Vilka blir
konsekvenserna för kommunen om. ett stort antal döva och gravt hörselskadade elever tillkommer under 1980-talet?
Till utbildningen i Örebro söker sig dövskolans elever, vuxna döva som
tidigare inte genomgått gymnasieutbildning och hörselklasselever som på grund av avtagande hörsel inte kan följa undervisningen i specialklass för hörselskadade eller undervisningen i reguljär klass. Vilka av dessa grupper/elever skall prioriteras om antalet elever fastställs till maximalt 200 och
efter vilka kriterier inom grupperna skall ett urval i så fall göras?
För dövskolans elever. gäller att den gymnasiala utbildningen bl.a. ger
den nödvändiga språkliga förstärkning som eleverna från dövskolans års-
kurs 10 behöver. Undersökningar i Sverige och i utlandet visar att en
genomsnittselev från årskurserna 9—10 i dövskolan har en språkförståelse i svenska som en hörande genomsnittselev i grundskolans årskurs 3. Skolans ambition mäste vara att döva elever skall läsa och skriva svenska lika bra som hörande och tala svenska så att de kan göra sig förstådda. För
dövskolans elever är den gymnasiala utbildningen nödvändig. Kunskaperna i framför allt svenska måste fördjupas. Att avvisa döva och gravt
hörselskadade elever från denna utbildning vore liktydigt med att upphöra
med all språklig stimulering av vissa hörande elever ovanför årskurs 3 i grundskolan och att också förvägra dem yrkesutbildning.
De vuxna döva/gravt hörselskadade elever som direkt från förvärvslivet
eller via folkhögskola eller arbetsmarknadsutbildning söker till den gymna-
siala utbildningen i Örebro är även de en känslig handikappgrupp. De har prövat yrkesliv inom olika områden och funnit att deras kunskaper i svenska och även i övrigt inte står sig i en allt hårdare konkurrens.
I samma situation befinner sig även de hörselklasselever i grundskolan som söker till Örebro. De kommer inte heller, lika litet som avvisade
dövskoleelever eller vuxna, att utan vidare gå ut i förvärvslivet. Oavsett om man satsar på undervisning i gymnasieskola eller inte för eleverna
ovanför 200-strecket, måste samhället på något sätt gripa in. Att möjlighe-
ter skapas till gymnasial utbildning för döva och hörselskadade som önskar sådan är, enligt utredningens mening, bäde ur den enskildes och samhällets synpunkt det enda meningsfulla.
Integrationsutredningen föreslår. att alla elever som söker till och enligt intagningsnämnden är kvalificerade för den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade skall antas. Någon begränsning av antalet elever bör inte finnas i avtal eller bestämmelser rörande denna utbildning.
Om det av praktiska skäl ändå måste införas en begränsning av hur många
elever som skall undervisas i Örebro, bör antalet elever sättas så högt att alla behöriga sökande kan beredas plats. Ett maximerat antal om 300 elever har bedömts vara tillräckligt för att i mitten av 1980-talet kunna ta emot dövskolans alla elever, ett antal elever från grundskolans hörsetklasser samt ett antal vuxna elever. Verksamheten bör från början göras flexibel och möjligheter bör finnas att senare öka antalet elevplatser.
3 Utbyggnad i Örebro eller på flera orter?
Utredningen menar att en fördel med en skolort — Örebro — är att där redan finns en dövlärarkår för den gymnasiala utbildningen. Kåren är dock inte tillräcklig. Bristen på gymnasielärare med dövlärarutbildning trots tolv
års verksamhet i Örebro kan tas som ett tecken på att det inte på något eller några år går att bygga upp en dövlärarkår på gymnasieskolnivå på
ytterligare en eller flera orter i landet. Endast i Örebro har det funnits och finns det fortfarande ett högstadium av en storleksordning som gör rekrytering av adjunkter och talkorrektionslärare till gymnasieskolan möjlig. En sådan samverkan mellan högstadieskola och gymnasieskola är önskvärd, eftersom det i perioder av lärarunderskott på ett stadium kan vara över-
skott på ett annat stadium.
Antalet elever i en gymnasieskola är betydelsefullt för elevernas valmöj-
ligheter i skolan. Redan med ett elevantal om 200 föreligger vissa svårighe-
ter att skapa underlag för upprättandet av klass eller grupp inom de utbildningsvägar som eleverna valt. Även från denna synpunkt är en skolort att föredra. |
Fördelen med två eller flera skolorter är att en sådan fördelning skulle ge
kortare resavstånd för många elever. Skåne och Norrland skulle kunna bli
tänkbara landsändar för ytterligare en eller två gymnasieskolor med integrerade klasser för döva/gravt hörselskadade elever. Tänkbara skolorter skulle i så fall vara Lund/Malmö och Härnösand eftersom att det på dessa orter finns högstadielärare/gymnasiteskollärare med dövlärarutbildning.
Dövtlärarrekryteringen är central i valet mellan en skolort eller två eller flera för den gymnasiala utbildningen. Trots tolv års verksamhet i Örebro har denna rekrytering inte helt tillfredsställande kunnat lösas. Vid en spridning av utbildningen på två eiler flera orter förefaller problemet nära nog olösligt. Utredningen har därför förordat en skolort — Örebro — för den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade.
Integrationsutredningen föreslår således att den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade även i framtiden koncentreras till Örebro kommuns gymnasieskola och att den successivt byggs ut. Utredningen anser att möjligheter bör finnas för elever inom den gymnasiala utbildning-
en för döva och gravt hörselskadade att följa undervisningen i andra gymnasieskolor, som har sådana utbildningsvägar som av en eller annan orsak inte kan anordnas vid gymnasieskolan i Örebro.
4 Resursbehov
Utredningen menar att den främsta orsaken till problemen med utbildningen är att resurser saknas. Utredningen har därför föreslagit att nya tjänster skall inrättas vid den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro. Kostnaden för de nya tjänsterna har beräknats till ca 1450 000 kr. Följande tjänster är aktuella.
Slag av tjänst Antal Ökad kostnad ca
Kurator I 89 000 kr. Vaktmästare I 75 000 kr. Elevkonsulent (fritidsledare) 77 000 kr. Elevhemsföreståndare (boendeföreståndare) I 90 000 kr. Skolsköterska 3/5 47 000 kr. Syo-konsulent I 95 000 kr. Assistent 6 435 000 kr. Teckenspråkstolkar 3 250 000 kr. Studierektorer 2 294000 kr.
Utredningen har inte i detalj utrett resursbehov efter budgetåret 1980/81
men förutsätter att det i det blivande avtalet mellan staten och Örebro kommun skrivs in att kommande senare resursbehov skall kunna beaktas i
det årliga budgetarbetet.
5 Elevernas studiesociala situation
För de elever som direkt från dövskolans årskurs 10 övergår till den
gymnasiala utbildningen i Örebro, betalar staten kostnaderna för mat, logi,
hemresor (en gång per vecka), sjukvård, tandvård, specialistvård, lärome-
del samt hörselteknisk utrustning. De elever som inte kommer till Örebro
direkt efter avslutad skolgång i dövskolan, får själva av de bidrag de får från bl.a. AMS bekosta mat och husrum.
Alla döva och gravt hörselskadade elever i Örebro har rätt till AMSbidrag. För elever under 20 år utgår en dagpenning om 75 kr. och ett stimulansbidrag om 10 kr: För elever över 20 år utgår en dagpenning om
135 kr., men stimulansbidraget är oförändrat. Ovannämnda belopp beskat-
tas. Ifrågavarande bidrag utgår enligt gällande bestämmelser och för högst
22 dagar per månad. Elever som inte är hemmahörande i Örebro kan i vissa
fall få traktamentsersättning.
Som kompensation för merutgifter i samband med handikappet utgår handikappersättning om 30, 45 eller 60 procent av basbeloppet inom den allmänna försäkringen.
Enligt beslut från riksförsäkringsverket har de handikappade eleverna under sitt första år efter avslutad skolgång i dövskolan rätt till pension/ sjukbidrag. För elever som uppbär pension reduceras dagpenningen med
hela beloppet. Endast stimulansbidraget utgår. De elever som inte har
pension/sjukbidrag eller AMS-bidrag kan söka studiebidrag. Till studiebidraget kommer de andra studiesociala förmånerna som studiehjälps- resp. studiemedelssystemen innefattar.
Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta av de döva och gravt hörselskadade eleverna får olika former av ekonomiska bidrag från staten som gör att de under sin gymnasietid har en ekonomisk standard som de i många fall inte kommer att uppnå senare i livet.
Integrationsutredningen understryker att olika bidragssystem som finns i framtiden måste samordnas så att de handikappade eleverna får rimliga ekonomiska bidrag.
6 Huvudmannaskapet för den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade
utbildningen skulle kunna lösa några av de problem som f.n. finns.
I sitt delbetänkande (SOU 1979: 50) Huvudmannaskapet för specialskolan tog utredningen ställning för ett fortsatt statligt huvudmannaskap för specialskolan. Till grund för detta ställningstagande låg bl. a. en analys av det samarbete som under åren hade utvecklats mellan de statliga specialskolorna, de kommunala grundskolorna och de landstingskommunala hörselvårdskonsulenterna. De skilda huvudmannaskapen har aldrig utgjort hinder för ett gott samarbete. Andra faktorer läg bakom de samarbetssvårigheter som fanns.
Om förhållandena är desamma vid utbildningen i Örebro kan utredning-
en inte uttala sig, eftersom någon motsvarande analys inte gjorts av denna verksamhet. Utredningen anser att statsmakterna först måste ta ställning till de resonemang som framförts och de förslag som lagts fram i betänkandet om dövskotans framtida huvudmannaskap.
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över integrationsut-
redningens betänkande (Ds U 1979: 14) Gymnasial utbild- .
ning för döva och gravt hörselskadade i Orebro
Antagning till utbildningen
Integrationsutredningen har beträffande antagning till utbildningen föreslagit att alla elever som söker till och som enligt intagningsnämnden är kvalificerade för gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade skall antas. Någon begränsning av antalet elevplatser bör inte finnas i avtal och bestämmelser rörande denna utbildning.
Utredningens förslag tillstyrks av majoriteteten av de remissinstanser som har behandlat denna fråga. TCO anser att även om klartecken kan ges till ett ökat elevantal läsåret 1981/82 är det I många fall, med hänsyn till lokal- och personalbehov, för sent att kunna åstadkomma tillfredsställande lösningar. Örebro kommun tillstyrker utredningens förslag, men anser att möjligheterna till fastare gymnasieorganisation bör studeras. Hörselpedagogiska föreningen delar också utredningens uppfattning, och påpekar att även vuxenstuderande bör kunna ges tillfälle att få del av utbildning och ej bli nekade detta på grund av platsbrist.
Utbildningens lokalisering
Integrationsutredningen föreslår beträffande lokalisering av utbildningen att den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade även i framtiden skall koncentreras till Örebro och att den successivt byggs ut.
Utredningens förslag tillstyrks av majoriteten av remissinstanserna. Av de remissinstanser som avstyrker utredningens förslag eller som har redovisat avvikande mening anser socialstyrelsen att man på sikt måste sträva efter att förlägga gymna sieundervisningen för döva och gravt hörselskadade elever till flera orter, så att eleverna kommer närmare sina hemorter. Länsskolnämnden i Stockholms län är tveksam till en koncentration av undervisning av nämnda typ till Örebro. En uppbyggnad av gymnasial utbildning på mer än en ort, där utbildningsutbud och studieval finge vara avgörande, vore att föredra. I ett sådant resonemang framstår någon av landets tre stora tätortsregioner som ett intressant komplement till Örebro. Länsskolnämnden i Malmöhus län vill bl.a. fästa uppmärksamheten på de svårigheter som vissa hörselskadade elever kan ha att få en gymnasial utbildning. Det skulle därför vara lämpligt att i de nuvarande specialskoleregionerna ge en gymnasieskola i varje region en sådan förstärkning, att den skulle kunna erbjuda möjligheter för denna grupp att fortsätta sina studier. Styrelsen för Vänerskolan tror inte att en hänvisning av de hörselskadade till den centrala resursen vid gymnasieskolan i Örebro leder till att samtliga som har behov av denna resurs utnyttjar den möjligheten. En koncentration och en blandning av döva och hörselskadade i undervisningen vid gymnasieskolan i Örebro åstadkommer dessutom stora pedagogiska problem i och med att den döva gruppen kräver teckenspråk som kommunikationsform, medan hörselskadade inte behärskar denna språkliga uttrycksform. Elevvårdskommittén förmodar att en koncentration av gymnasieutbildning till Örebro kommer att medföra ytterligare behov av en större administration och därmed också ökade kostnader. Det är troligt att en större spridning på flera gymnasiala enheter i landet på
längre sikt ger ökade möjligheter att få utbildad lärarkraft. Elevvårdskomittén anser att en spridning till flera orter är önskvärd och att gruppintegrering så nära hemorten som möjligt bör eftersträvas, flärnösands kommun förordar en decentralisering till Härnösand av gymnasieutbildningen för döva och gravt hörselskadade i Norrland. Hörselpedagogiska förening-
en framhåller att då det gäller flerhandikappade elever är en central lokali-
sering att föredra på grund av att en samlad erfarenhet finns:till hands både inom skolan och inom andra institutioner på orten, Samtidigt bör dock undersökas om en del av linjerna kan överföras till andra orter bl. a. med
tanke på konsekvenserna av en alltför stor koncentration av handikapp-
grupp till en enda plats. Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att de reella möjligheter som står till buds att förlägga delar av utbildningen till Härnösand beaktas, innan nytt avtal mellan staten och Örebro kommun
kommer till stånd.
Resursbehov
Integrationsutredningen föreslår att ökade resurser tilldelas verksamhe-
ten.
Av de remissinstanser som behandlat frågan om det framtida resursbehovet anser statens haändikappråd att bristen på teckenspråkslärare är besvärande och att det under en begränsad period bör förläggas en dövlärarutbildning för ämneslärare till Örebro. Utbildningen skulle vara en parallell till den utbildning som i dag finns i Stockholm. Statskontoret föreslår att integrationsutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att
utreda möjligheterna till ett ökat samarbete på olika delområden mellan
den statliga dövskolan och den gymnasiala utbildningen för döva och hörselskadade i Örebro. Utredningsarbetet skulle ske i anslutning till det fortsatta arbetet med nya former för en friare resursanvändning. AMS
arbetslivet både under skoltiden och i samband med att skolgången avslutas måste bygga på ett nära samarbete mellan syo-konsulenten och arbetsförmedlingen både i Örebro och på elevens hemort. SÖ instämmer i utredningens bedömning av att resurserna måste förstärkas och anmäler att
verket avser att återkomma med mera detaljerade förslag i de årliga
anslagsframställningarna. UMHÄ understryker vikten av att särskilda speci-
allärartjänster inrättas vid gymnasieskolan i Örebro. Länsskolnämnden i
Stockholms län anser det angeläget att den gymnastala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro tillförsäkras de provisoriska resurser som kan vara nödvändiga för att ge dessa elever en kvalitativ god utbildning och en meningsfull fritid.
Länsskolnämnden i Malmöhus län finner det naturligt att resurser skapas centralt med hänsyn till'att man måste göra det möjligt för de döva och gravt hörselskadade att kunna välja mellan många utbildningsvägar. Länsskolnämnden i Örebro län anser att de personella resurser i övrigt som utredningen föreslagit skall tillföras utbildningen på kortare och längre sikt
är förhållandevis goda. Om de är tillräckliga beror på vilken omfattning
verksamheten får. Under ”puckel-åren” torde det bli nödvändigt att tillåta en ytterligare expansion av den hörselgymnasiala utbildningen och detta måste självfallet få konsekvenser för resurstilldelningen. Sivrelsen för Munillaskolan delar integrationsutredningens uppfattning om planering på längre sikt och att den bör ske genom det årliga budgetarbetet. Styrelsen för Östervångsskolan anser att utredningen redan nu borde ha tagit ställning till frågan om särskild samordnare eller rektor i Örebro. Styrelsen för
Kristinaskolan föreslår att en tjänst som samordnare (rektor) med övergripande ansvar för gymnasieskolan för döva och gravt hörselskadade inrättas snarast och att den resurs i utveckling som finns vid statens skola för vuxna I Härnösand tas i beaktande i den fortsatta diskussionen om den
gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade. Styrelsen för
Birgittaskolan anser utredningens förslag till ökade personalresurser vara välmotiverade och understryker nödvändigheten av att resursförstärkningarna snarast realiseras. Styrelsen för Hällsboskolan understryker vikten av
att gymnasieskolan tilldelas fasta tjänster som speciallärare, resurslärare
och assistenter, psykologer. kurator. tolkar, studierektorer och rektor i den omfattning utredningen föreslår. Omsorgskommittén anser att man bör pröva formerna för hur gymnasieskolan i Örebro kan ges en fri resurs att förfoga över och som gör det möjligt att tillgodose även starkt individuella behov hos döva och gravt hörselskadade. Hörselpedagogiska föreningen påpekar att utnyttjandet av de personella resurserna med all samlad erfarenhet är mycket viktig och att samordningsproblem inte får utgöra hinder för ett sådant tillvaratagande. Hörselfrämjandet har ungefär samma syn på personalresurserna som styrelsen för Hällsboskolan, men förordar större resurser för hörselteknisk apparatur och akustikbehandling av lokaler samt ytterligare medel till läromedelsproduktion.
Elevernas studiesociala situation
Integrationsutredningen har i delbetänkandet redogjort för d2 olika ekonomiska stöd som samhället ger till de döva och gravt hörselskadade eleverna och därvid påtalat att många elever under sin gymnasietid kan
leva på en ekonomisk nivå, som de senare i livet inte kommer att uppnå.
Utredningen anser att de olika statliga bidragssystemen skall samordnas i framtiden, så att de handikappade eleverna får rimliga ekonomiska bidrag.
AMS, elevvårdskommittén och Örebro kommun deltar utredningens upp-
fattning att bidragssystemen bör samordnas. SÖ och styrelsen för Hälls-
boskolan anser att studiestödsutredningen bör behandla frågan om elever-
nas studiesociala situation. Srudiestödsutredningen kommer i sitt slutbetänkande att behandla frågan om studiestöd till handikappade studerande.
Utredningen har därvid för avsikt att också behandla frågar om bättre samordning mellan de olika stöden till denna grupp av studerande. Länsskolnämnden i Örebro län finner det helt i sin ordning ati döva och
hörselskadade elever erhåller skälig kompensation för de merkostnader
handikappet medför. Nämnden påpekar dock att de ersättningar som nu utgår är så generöst tilltagna, att de hos andra elevgrupper väcker både
förundran och missnöje. Riksförbundet för döva och hörselskadade barn anser integrationsutredningens beskrivning av elevernas ekonomiska standard vara överdriven. Det beskrivna förhållandet gäller i varje fall inte för
de elever som har sina föräldrahem i Örebro och som på grund därav inte uppbär traktamentsersättning. Svenska sällskapet för hörsel- och dövun-
dervisning anser att frågan om elevernas ekonomiska bidrag bör penetre-
ras innan ett nytt avtal tecknas mellan staten och Örebro kommun.
Huvudmannaskapet
skap skulle kunna lösa några av de problem som finns vid Örebroskolan.
Utredningen har härvid redovisat vad som låg till grund för utredningens
ställningstagande beträffande huvudmannaskapet för specialskolan. Emellertid har utredningen inte gjort nägon bedömning av det framtida huvud-
mannaskapet för Örebroskolan och har därför inte lämnat något förslag därom.
Av de remissinstanser som behandlat frågan om det framtida huvudmannaskapet för gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i
Örebro föreslår länsskolnämnden i Örebro län och kommunförbundet ett
kommunalt huvudmannaskap. Styrelsen för Östervångsskolan, Örebro kommun, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn, Hörselfrämjandet och Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning förordar ett statligt huvudmannaskap.
Bilaga 4
Avtal om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro 1981-01-12
AVTAL
mellan svenska staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning
för döva och gravt hörselskadade i Örebro.
Örebro kommun svarar för gymnasial utbildning för döva och gravt
hörselskadade elever till en omfattning som bestäms av staten.
Protokollsanteckning
För gymnasieskolan gällande bestämmelser skall tillämpas om inte annat framgår av detta avtal eller särskilda föreskrifter etler andra beslut av
regeringen.
28 Utbildningen skall vara öppen för elever frän hela riket.
Vid behandling av fråga om intagning till utbildningen skall intagningsnämnden höra företrädare för specialskolan och behövlig expertis. Utbildningen av de döva och gravt hörselskadade skall i den mån detta
är möjligt och lämpligt integreras med motsvarande utbildning för andra elever i gymnasieskolan.
3§
Rektor vid skolenhet, till vilken gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade är förlagd, svarar för den omedelbara skolledningen.
Klass, linje, specialkurs, gren, variant eller grupp får anordnas om antalet elever är minst fyra. Om särskilda skäl föreligger, får efter medgivande av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer utbildningsväg anordnas även om antalet elever är mindre än fyra.
Protokollsanteckning
För utbildningen skall finnas särskilda tjänster som studierektor i den omfattning regeringen bestämmer.
Stödundervisning och samordnad specialundervisning får anordnas en-
ligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
4§
Kommunen skall förse lärosa!ar och andra lokaler, som används av de
döva och hörselskadade eleverna, med hörselteknisk utrustning.
5§
Kommunen anvisar elev, som är i behov därav och som så önskar, logi
inkl. tvätt och städning samt möjlighet till kost. Kommunen svarar för att eleverna får den hjälp i övrigt som deras
handikapp kräver.
Protokollsanteckning
Avtalsbestämmelserna i 58 utgör inte hinder för kommunen att ta ut avgift av elev för tjänster, om dessa inte krävs för utbildningens genomförande eller på annan grund enligt lag skall tillhandahållas kostnadsfritt. Det förutsätts vidare att avgift inte tas ut för tjänster i den mån kostnaderna för kommunen täcks genom att ersättning enligt 68 eller annat statsbidrag
används för sådant ändamål.
6§
Utöver vad som följer av för gymnasieskolan gällande bestämmelser eller särskilda beslut av regeringen om statsbidrag erlägger staten till kommunen för varje läsår ersättning med 30000 kr. per elev i kostnadsläget i juni månad 1981. Med basbeloppsindex, dvs. nettoprisindex med bortscende från direkt inverkan av ändringar i energipriser, för juni månad 1981 som bas anpassas ersättningsbeloppet för läsåret 1982/83 och senare läsär till kostnadsutvecklingen för april månad före det läsär utbetalningen avser. Ersältningsbeloppet erläggs kvartalsvis i förskott.
Protokollsanteckning
Kommunen erhåller ersättning för elev som påbörjat utbildningen senast den 15 september det läsår ersättningen avser. Ersättningen för tredje kvartalet varje år utbetalas a conto med samma belopp som ersättningen för andra kvartalet samma år. Slutreglering sker i samband med utbetalningen för fjärde kvartalet.
78 Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1981 till och med den 30 juni 1986. Om avtalet inte sägs upp ett år före avtalstidens utgång. förlängs det
med ett är i sänder.
85 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen samt av Örebro kommunstyrelse genom beslut som vinner laga kraft.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm och Örebro den 12 januari 1981
För svenska staten För Örebro kommun- Statens förhandlingsnämnd styrelse
Svante Englund Axel Gisslén
Ingrid Ericsson-Söderlund Ingemar Ögren
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981