om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

Regeringens proposition

1980/81:174

om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.: beslutad den 12 mars 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN KARL BOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens första avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli och till en tjänst som sekreterare hos svenska kyrkans diakoninämnd för sjukhusprästverksamheten. Vidare föreslås anslag för utbildning av sjukhuspräster, för ombyggnad av lokaler vid ärkebiskopens kansli och till ett nordiskt folkkyrkosekretariat. Uppräkning föreslås bl. a. av bidraget till svenska kyrkan i utlandet samt av anslagen till fortbildningskurser för präster och kyrkomusiker.

I ett andra avsnitt föreslås provisoriska bestämmelser om boställsränta.

1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 174

Förslag till Lag med provisoriska bestämmelser om boställsränta

Härigenom föreskrivs följande.

Vid uträkning av den boställsränta som avses i kungörelsen (1950:413) angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst och som skall gälla fr. 0. m. år 1982 skall alltjämt gälla det enhetsvärde på åker som länsstyrelsen har fastställt enligt lagen (1975:363) med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-03-12

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Wikström, Friggebo, Mogärd, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

I. Vissa anslag ur kyrkofonden

1 Inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor

1979 års kyrkomöte anhöll att kyrkofondsmedel skulle anslås för inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor knuten till ärkebiskopens kansk (mot. 1979:3 och 75, 2TU 5, kskr 15).

I prop. 1979/80:152 förklarade jag att frågan om hur svenska kyrkans arbete bland invandrare skall organiseras enligt min mening borde övervägas ytterligare. Jag var därför inte beredd att tillstyrka förslaget om inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrägor vid ärkebiskopens kansk.

Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete anhåller i en ny skrivelse att den av kyrkomötet begärda tjänsten som invandrarsekreterare inrättas fr. o. m. den 1 juli 1980 och att medel ansläs till denna tjänst och till en halv biträdestjänst. Centralrädet föreslår att tjänsterna i första hand inrättas vid ärkebiskopens kansli. En av arbetsuppgifterna för invandrarsekreteraren skulle vara att inspirera svenska kyrkans riksorganisationer, stift och församlingar till insatser för invandrarna. Invandrarsekreteraren skulle vidare utveckla kontakterna med invandrarnas egna kyrkor i Sverige och deras hemkvyrkor där det är möjligt. Han eller hon skulle samverka med statliga och kommunala organ i invandrarfrågor samt med ekumeniska organ i Sverige och utomlands. Invandrarsekreteraren skulle också inspirera till och verka för konstruktiv kristen opinion i invandrarfrågor. Arbetet skulle vara förankrat i en invandrarnämnd med representanter för alla organ som svarar för delar av svenska kyrkans invandrararbete. 1" Riksdagen 198081. I saml. Nr 174

Det är angeläget att svenska kyrkan får bättre möjligheter att ta sitt ansvar för invandrarna, Jag har inte något att erinra mot centralrådets förslag om hur svenska kyrkans arbete bland invandrare skall organiseras. Jag tillstyrker därför nu att en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor får inrättas vid ärkebiskopens kansli fr.o.m. den 1 juli 1981. Förslaget att en halv biträdestjänst samtidigt skall inrättas är jag däremot inte beredd att tillstyrka.

2 Bidrag till avlönande av en sekreterare hos svenska kyrkans diakoninämnd för andlig vård vid sjukhus

Svenska kyrkans diakoninämnd anhäller om bidrag ur kyrkofonden för avlönande av en sekreterare hos diakoninämnden med uppgift att svara för samordningen av svenska kyrkans verksamhet på sjukhus. Innehavaren av tjänsten skulle ha ansvaret för utvecklingsarbete på såväl stifts- som riksplanen, utbildningsverksamhet och ekumeniskt samarbete med Sveriges frikyrkoråd. Verksamheten skulle ledas av en delegation med representanter för ärkebiskopen, diakoninämnden, svenska kyrkans centralråd, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska kyrkans utbildningsnämnd. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans personalförbund och Sjukhusprästföreningen.

Kammarkollegiet tillstyrker att bidrag för den föreslagna tjänsten får utgå ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 1. v. Bidraget föreslås utgå efter samma grunder som gäller för bidraget till tjänsten som generalsekreterare vid diakoninämnden. För denna tjänst utgår bidrag med belopp som motsvarar 70 <c av stiftsadjunkts lön och viss reseersättning.

Riksdagen har vid föregående års riksmöte beslutat om en ny organisation för den andliga vården vid sjukhusen (prop. 1979/80:152, KrU 1979/80:29, rskr 1979/80:357). För samordningen av svenska kyrkans verksamhet på detta område behövs en särskild tjänst. Tjänsten bör i enlighet med vad som föreslagits knytas till diakoninämnden. Jag tillstyrker att till diakoninämnden får utgå bidrag ur kyrkofonden för denna tjänst enligt samma principer som gäller beträffande det tidigare bidraget till en sekreterare (generalsekreteraren) hos diakoninämnden.

3 Andlig vård vid sjukhus m. m.

Svenska kyrkans utbildningsnämnd och Sveriges frikyrkoråd har i en gemensam skrivelse anhållit om anslag till utbildning för andlig vård vid sjukhus. Utbildning av präster och pastorer för andlig vård vid sjukhus kommer att ordnas gemensamt av berörda trossamfund. Medelsbehovet för utbildningen har för budgetåret 1981/82 beräknats till 200 000 kr.

Jag har tidigare i prop. 1980/81:100 (bil. 18 s. 99) förklarat att det bör ankomma på svenska kyrkan och övriga trossamfund att svara var och en för

sin del av kostnaderna för utbildningen. Kostnaderna för utbildning av de frikyrkopastorer som skall verka inom detta område får bestridas ur det under femtonde huvudtiteln uppförda anslaget C 10. Bidrag till trossamfund. Svenska kyrkans del av kostnaderna för utbildningen bör bestridas ur kyrkofonden. Bidrag för ifrågavarande ändamäl bör utgå med av regeringen för varje år fastställt belopp. För budgetåret 1981/82 räknar jag med ett bidrag på 50 000 kr.

I motion 1979/80:1973 yrkades bl. a. att riksdagen hos regeringen skulle

begära förslag rörande den andliga vården vid omsorgsvärdens institutioner.

Kulturutskottet förklarade sig förutsätta att förslag i denna fråga skulle läggas fram för riksdagen så snart som möjligt efter den beredning inom vederbörande departement som ansågs behövlig (KrU 1979/80:29).

Med anledning av kulturutskottets uttalande vill jag framhålla att det enligt min mening bör ankomma på de församlingar där omsorgsvårdens institutioner är belägna att svara för den andliga vården vid dessa.

4 Bidrag till upprättande av ett nordiskt folkkyrkosckretariat

I en på ärkebiskopens uppdrag gjord utredning om Nordiska ekumeniska institutets framtid har förslag lagts fram om inrättande av ett samarbetsorgan för de nordiska folkkyrkorna. Enligt förslaget skall sekretariatet fungera som ett samordningsorgan som under perioderna mellan de nordiska biskopsmötena permanent upprätthåller kontakt. förbereder ärenden och verkställer fattade beslut.

Förslaget har sedan behandlats i flera omgångar, dels i de enskilda biskopsmötena i de berörda länderna, dels i det nordiska biskopsmötet. dels i sammanträde med Nordiska ekumeniska institutets styrelse och arbetsutskott.

Biskopsmötet i Sverige beslöt vid sitt sammanträde i oktober 1980 att för sin del godkänna upprättandet av ett nordiskt folkkyrkosekretariat.

Ärkebiskopen begär med anledning härav på Biskopsmötets vägnar att ur kyrkofonden fr. o. m. budgetåret 1981/82 få ett anslag på 50000 kr. för bestridande av svenska kyrkans kostnader för ett nordiskt folkkyrkosekretariat. Av handlingarna i ärendet framgår att kostnaderna för sekretariatet beräknats till 125 000 kr. Bidraget från Sverige skulle alltså täcka 40 92 av kostnaderna för sekretariatet.

Inrättandet av ett nordiskt folkkyrkosekretariat skulle stimulera det nordiska samarbetet på det kyrkliga området och medverka till att föra de nordiska kyrkorna närmare varandra. Jag har därför inte något att erinra mot att ett sådant sekretariat inrättas. Den föreslagna kostnadsfördelningen mellan de nordiska länderna liknar den som gäller i fråga om kostnaderna för Nordiska rådets verksamhet. Jag tillstyrker att ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får bestridas 40 9% av kostnaderna för ett nordiskt folkkyrkosekretariat, dock högst 50 000 kr.

[0]

5 Bidrag till svenska kyrkan i utlandet

Ur kyrkofonden utgår f.n. till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet 23 bidrag om vartdera 84 600 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet. Tre av dessa bidrag är avsedda för turistpräster. Vidare utgår fem bidrag om vartdera 53 000 kr. för budgetår för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandsstationerna. För två sekreterare hos styrelsen utgår bidrag med belopp som för varje tjänst motsvarar 70 20 av stiftsadjunkts lön och viss reseersättning.

Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet anhåller

a) att utöver nuvarande lönebidrag för präster får utgå ett bidrag för avlönande av vikarie för prästen i regionalkyrkan i Schweiz,

b) att varje lönebidrag räknas upp enligt tidigare tillämpade principer, c) att retroaktivt bidrag får utgå enligt tidigare tillämpade principer,

d) att löne- och resebidrag får utgå för ytterligare en sekreterare hos styrelsen.

Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden får till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet utgå

dels 23 bidrag om vartdera i avrundat belopp 88 200 kr. för budgetår — däri inräknat ett bostadstillägg om 6 000 kr. — för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

dels ett avlöningsbidrag om 88 200 kr. för avlöning av sjukvikarie för den hos regionalkyrkan i Schweiz anställde prästen,

dels fem bidrag om vartdera 56 100 kr. för budgetår för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandsstationerna,

dels löne- och resebidrag för tre hos styrelsen anställda sekreterare. dels retroaktivt avlöningsbidrag med 107 000 kr.

De ökade lönekostnaderna motiverar en uppräkning av varje bidrag för avlöning av präster med 4000 kr. till 88 600 kr. och av varje bidrag för avlöning av tjänstebiträden med 5 300 kr. till 58 300 kr. För tiden den I januari 1980-den 30 juni 1981 bör utgå ett retroaktivt tillägg med sammanlagt 127 500 kr.

Svenska kyrkan i utlandet skall enligt förordningen (1976:155) om styrelsen för svenska kyrkan i utlandet ha ansvaret för svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet. Det enda undantag som gjorts gäller verksamheten vid de svenska utlandsförsamlingarna med av regeringen fastställd kyrkoordning, vilka lyder under domkapitlet i Uppsala. Jag finner det med hänsyn till de i nämnda förordning fastställda stadgarna naturligt att styrelsen för svenska kyrkan i utlandet nu svarar för anställande av vikarie för den hos regionalkyrkan 1 Schweiz anställde prästen. Jap tillstyrker att ur kyrkofonden får utgå bidrag för denna tjänst.

Fr. o. m. den I juli 1981 bör alltså t. v. till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet utgå 24 bidrag om vartdera 88 600 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet och fem bidrag om

vartdera 58 300 kr. för budgetär för avlöning av tjänstebiträden.

Förslaget om bidrag för ytterligare en sekreterare är jag inte beredd att biträda.

6 Biträdeshjälp åt biskoparna

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 430 000 kr. för biträdeshjälp ät biskoparna. Med hänsyn till de ökade lönekostnaderna bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 45 000 kr. till 475 000 kr.

7 Anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga

ärenden

Med stöd av 12§ lagen (1970:940) om kvrkliga kostnader (ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement. Anslaget är innevarande budgetår uppfört med 140000 kr. För nästa budgetår räknar jag med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamäl till 155 000 kr.

8 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för präster

Sedan budgetåret 1953/54 utgär ett årligt anslag ur kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids fr. o. m. budgetåret 1978/79 även kostnader för anordnande av kurser i arbetsledning för kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 285 000 kr. För nästa budgetår föreslår jag att anslaget räknas upp med 25 000 kr. till 310 000 kr.

9 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker

Sedan budgetåret 1976/77 utgår ett ärligt anslag ur kyrkofonden för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget är innevarande budgetår uppfört med 125 000 kr. Jag föreslår att anslaget fr. o. m. nästa budgetår räknas upp med 15 000 kr. till 140 000 kr.

10 Anslag ur kyrkofonden till extra utgifter

Enligt 12 § 5 lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag till extra utgifter med ett av regeringen och riksdagen bestämt belopp för är. Anslaget, som för det kyrkliga området motsvarar anslagen till extra utgifter under statsbudgetens särskilda huvudtitlar, är innevarande budgetår uppfört med 330 000 kr. Svenska kyrkans medverkan i internationellt kyrkligt samarbete har under senare år medfört

en ökad belastning på anslaget. Med hänsyn härtill och tl de ökade kostnaderna behöver anslaget för nästa budgetår räknas upp med 35 000 kr. till 365 000 kr.

11 Anslag till ombyggnadsarbeten vid ärkebiskopens kansli

Stiftsnämnden i Uppsala anhåller att 2 500 000 kr. anvisas till ombyggnad av ärkebiskopsgården och ärkebiskopens kansli i enlighet med ett av domkyrkoarkitekten Åke Porne utarbetat förslag. Enligt förslaget skall det garage, som finns kvar i stallbyggnaden, byggas om till kontorslokaler. Vidare planeras vissa omändringar dels inom de nuvarande kanslilokalerna. dels i östra flygelbyggnaden för att där anordna personalutrymmen som lunchrum och vilrum. Garage för ärkebiskopen m. fl. beräknas kunna uppföras genom inschaktning i marken.

Riksantikvarieämbetet har inte något att erinra mot förslaget.

Ärkebiskopens kansli behöver få ytterligare kontorslokaler. Det bör emellertid vara möjligt att tillgodose detta behov genom väsentligt mindre omfattande ombyggnadsarbeten än de av stiftsnämnden föreslagna. Det lokaltillskott som skulle erhållas enligt förslaget hänför sig huvudsakligen till ombyggnaden av garageutrymmet. Denna ombyggnad svarar för en relativt liten del av det beräknade medelsbehovet. Jag tillstyrker att ur kyrkofonden får utgå 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten vid ärkebiskopens kansli. Detta belopp bör även täcka övriga kostnader till följd av ombyggnadsarbetena, bl. a. kostnaderna för inredning av de nya lokalerna.

II. Provisoriska bestämmelser om boställsränta

Vissa klockar- och organisttjänster i svenska kyrkan var tidigare förenade med rätt till boställsjord. Denna rätt avvecklades i samband med 1938 års klockarboställsreform. Ett mindre antal förhållandevis stora och värdefulla boställen fördes över till kyrkofonden som klockarhemman. De utgör numera s. k. kyrkofondsfastigheter och förvaltas av stiftsnämnderna. De flesta klockarboställena övertogs emellertid av resp. församlingar med äganderätt. De blev kyrkokommunal egendom, som församlingarna fritt förfogade över. I vederlag fick kyrkofonden resp. församlingarna ikläda sig ansvar för kapitalvärdet av de överförda fastigheterna, det s. k. boställskapitalet. Detta fastställdes av stiftsnämnderna efter ett visst omräkningsförfarande och angavs i areal åkerjord. För detta kapital betalar kyrkofonden och församlingarna årligen s. k. boställsränta till pastoraten enligt en av stiftsnämnderna fastställd avkastningsprocent. Boställsräntan utgör kyrkomusikerlönetillgång för vederbörande pastorat.

Den för boställskapitalet fastställda arealen äkerjord samt avkastningsprocenten har bestämts en gång för alla. Boställsräntan är emellertid

föränderlig. Den skall fastställas på nytt i samband med varje allmän fastighetstaxering med hänsyn till det vid taxeringen tillämpade enhetsvärdet på åker av högsta godhetsklass inom orten vid en medelstor jordbruksfastighet med normalt byggnadsbeständ. Sådant enhetsvärde har länsstyrelserna att fastställa för varje församling. Bestämmelserna härom finns i kungörelsen (1950:413) angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst (ändrad senast 1971:864).

På grund av ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och taxeringslagen (1956:623) hade emellertid vid 1975 års allmänna fastighetstaxering bestämmelserna om fastställande av enhetsvärde för uträkning av boställsränta blivit inaktuella. I de för 1975 års fastighetstaxering gällande bestämmelserna skilde man nämligen på åkervärde och byggnadsvärde.

I propositionen 1975:61 föreslog dävarande kyrkoministern därför en provisorisk ändring av bestämmelserna om beräkning av boställsränta. Förslaget antogs av riksdagen (KrU 1975:11. rskr 1975:163). I den därefter utfärdade lagen (1975:363) med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta angavs hur enhetsvärdet skulle bestämmas vid uträkning av den boställsränta som skulle gälla fr. o. m. år 1976 t. o. m. det senare år under vilket allmän fastighetstaxering första gången därefter verkställdes. Enligt lagen (1977:455) om tid för allmän fastighetstaxering sker detta år 1981.

I propositionen anförde föredraganden att en förenkling av hela systemet med boställskapital och boställsränta borde eftersträvas och att han avsåg att i annat sammanhang föreslå regeringen att besluta om en Översyn av systemet. En sådan översyn har sedermera skett genom kammarkollegiets försorg. Kollegiet har den 9 juni 1977 avgett förslag till en avveckling av systemet. Regeringen har emellertid ansett att frågan borde övervägas ytterligare i samband med cen översyn av avräkningsförfarandet med kyrkofonden. Enligt beslut av regeringen den 18 december 1980 skall denna översyn göras av en särskild utredare (Kn 1980:05). Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt och med sikte på att förslag bör kunna föreläggas ett kyrkomöte våren 1982.

En avveckling av systemet med boställskapital och boställsränta bör alltså kunna ske fr. o. m. år 1983. I avvaktan härpå måste emellertid provisoriska bestämmelser meddelas för beräkning av boställsränta för tiden fr. o. m. år 1982 och till dess beslut om en ändrad ordning har trätt i kraft.

Enligt de provisoriska bestämmelser som meddelades i 1975 års lag skulle länsstyrelserna bestämma enhetsvärden med hjälp av en av riksskatteverket fastställd koefficient. Sedan detta hade skett kunde stiftsnämnderna fastställa den boställsränta som kyrkofonden och församlingarna skulle betala årligen.

Det är enligt min mening knappast motiverat att riksskatteverket, länsstyrelserna och stiftstämnderna tas i anspråk för ett omständligt omräkningsförfarande för fastställande av boställsränta som antagligen kommer att betalas endast för år 1982.

Mot bakgrund härav anser jag att man bör kunna godta en provisorisk lösning som innebär att nuvarande värden på boställskapital och boställsräntor förblir oförändrade i avvaktan på att systemet med boställskapital och boställsränta avvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den I juli 1981 t. v. får bestridas kostnaderna för en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli,

2. medge att ur kyrkotfonden fr. o. m. den I juli 19811. v. får utgå bidrag för avlöning av ytterligare en tjänsteman hos svenska kyrkans diakoninämnd enligt de grunder som jag har förordat,

3. medge att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för andlig värd vid sjukhus enligt vad jag har förordat,

4. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag till ett nordiskt folkkyrkosekretariat med högst 50 000 kr.,

5. medge att ur kyrkofonden till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet får utgå

dels för tiden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981 ytterligare avlöningsbidrag med 127 500 kr.,

dels fr. 0. m. den 1 juli 1981 t.v. 24 bidrag om vartdera 88 600 kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

dels fr. 0. m. den 1 juli 1981 t. v. fem bidrag om vartdera 58 300 kr. för budgetår för avlöning av tjänstebiträden,

6. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag med högst 475 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna,

7. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag med högst 155 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom kommundepartementet,

8. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får utgå anstag med högst 310000 kr. för budgetår för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av fortbildningskurser för präster,

9. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981. v. får utgå anslag med högst 140 000 kr. för budgetår för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker,

10. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får utgå anslag med 365 000 kr. för budgetår till extra utgifter,

11. medge att ur kyrkofonden får utgå högst 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten och inredning av nya lokaler vid ärkebiskopens kansli,

12. anta inom kommundepartementet upprättat förslag till lag med provisoriska bestämmelser om boställsränta.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 66747 Stockholm 1981