om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Prop. 1981/82: 178

Regeringens proposition

1981/82: 178

om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308);

beslutad den 18 mars 1982.

" Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring av regeln om beräkning av stämpelskatten på aktier. Ändringsförslaget innebär bl. a. att även aktier på belopp under tio kronor skall beskattas. Vidare föreslås i propositionen att stämpelskatten på kommanditdelägarinsatser slopas. |

Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1982.

I Riksdagen [981182. 1 saml. Nr 178

Prop. 1981/82: 178

Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308)

Härigenom föreskrivs i fråga om stämpelskattelagen (1964: 308)!

dels att 208 skall upphöra att gälla,

dels att 19 och 278§, 308 2 mom. och 328 skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att rubriken närmast före 195 skall lyda ”Aktier”.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

19 §

Vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital skall stämpel- " skatt erläggas för aktie, som cj förklaras förverkad.

Skatten utgår med tio öre för var- Skatten utgår med en procent av

je fullt tiotal kronor av aktiens no- aktiens nominella belopp celler, om

minella belopp eller. om högre be- högre belopp skall betalas för ak-

lopp skall betalas för aktien, av det tien, av det högre beloppet. Om behögre beloppet. Om betalning för talning för aktie sker genom tillaktie sker genom tillskott av annan skott av annan egendom än pencgendom än penningar, skall för ak- ningar. skall för aktien erläggas

tien erläggas samma skatt som för samma skatt som för aktic, vilken

aktie, vilken betalas med penning- betalas med penningar. Skola samt- '

ar. Skola samtliga aktier betalas ge- liga aktier betalas genom tillskott nom tillskott av annan egendom än av annan egendom än penningar, penningar, utgår skatten. efter ak- utgår skatten efter aktiens nomi-

tiens nominella belopp. nella belopp.

Den som har att erlägga stäm- Den som har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19 eller pelskartt i fall, som avses i 198, skall 208. skall till ledning vid faststäl- till ledning vid fastställande av skat-

lande av skatten inkomma med de- ten inkomma med deklaration till

klaration till riksskatteverket. De- riksskatteverket. Deklarationen

klarationen skall avges på heder skall avges på heder och samvete

och samvete samt avfattas på blan- samt avfattas på blankett enligt förkett enligt formulär. som riksskat-: mulär, som riksskatteverket fast-

teverket fastställer. I fråga om ak- ställer. Deklaration, som cj är un-

tie skall deklaration, som ej är un- dertecknad av bolagets styrelse,

dertecknad av bolagets styrelse, skall vara åtföljd av protokollsut-

vara åtföljd av protokoallsutdrag, drag. som visar att styrelsen beslu-

som visar att styrelsen beslutat tat lämna de uppgifter deklaratiolämna de uppgifter deklarationen nen innehåller.

innehåller. Deklaration skall vara avlämnad

Deklaration skall vara avlämnad, inom två månader från det att re-

i fall som avses i gistrering skett om fullgjord inbetal-

a) 198, inom två månader från ning ä aktier, dock senast inom två

det att registrering skett om full- månader från utgången av den tid

gjord inbetalning å aktier, dock se- inom vilken aktien enligt lag skall

I Lagen omtryckt 1979: 1060. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 864.

Prop. 1981/82: 178

Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse

näst inom två månader från utgäng- betalas, eller, vid ökning av aktie-

en av den tid inom vilken aktien kapital genom fondemission, inom

enligt lag skall betalas, eller, vid ök- två månader från det att beslut om ning av aktiekapital enligt 64§ la- ökningen blivit registrerat. gen om aktiebolag, inom två måna-

der från det att beslut om ökningen blivit registrerat: samt

hb) 208, inom två månader från det att kommanditdelägårens ut- Jästelse blivit registrerad.

30 §

2 mom. Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag även registermyndighet enligt 2§ sjölagen (1891:35 s. 1).

Myndighet, som enligt I mom. har att meddela beslut rörande skatt. är

beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

a) 3§, när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller förklaras vilande:

b) 118, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 138, när ansökan om inskrivning beviljas eller, i fall som avses i 138 tredje stycket, när avregistrering sker:

d) 198, när registrering som sägs d) 198, när registrering som sägs 1278 andra stycket a) sker: 1278 andra stycket sker:

e) 20§. när registrering sker: e) 285, när dragning sker.

samt f) 288, när dragning sker.

32 §

I förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträf- : fande skatt för

a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller skepp. båda kontrahenterna:

b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomen. tomträtten eller skeppet eller. i fråga om annan egendom, att medge inteckningen;

c) aktie eller insats i svenskt bho- c) aktie, bolaget och de som äro lag, bolaget och de som äro leda- ledamöter i bolagets styrelse sedan möter i bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt: samt skatteplikt inträtt: samt

d) lotteri. den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig för skattens erläggande.

Denna lag träder I kraft den I juli 1982.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande om skatteplikt har inträtt före ikraftträdandet.

Prop. 1981/82: 178 4

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-03-18

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Wikström, Friggebo. Äsling. Söder. Johansson, Wirtén. Andersson, Boo. Petri. Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308)

1¶Inledning

Riksskatteverket har under hand väckt frågan om en ändring av sättet att

beräkna stämpelskatten på aktier. Verket har också ifrågasatt om stämpelskatten på utfästelser om kommanditdelägarinsatser bör behållas.

2¶Föredragandens överväganden

2.1¶Stämpelskatt på aktier

Enligt 198 stämpelskattelagen (1964: 308) skall stämpelskatt erläggas när ett aktiebolag bildas och när ett bolags aktiekapital ökas. Skatt skall erläggas för varje aktie som inte förklaras förverkad. Skatten skall utgå

med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om ett högre belopp skall betalas för aktien, av det högre beloppet. Riks-

skatteverket har påpekat att bestämmelsen innebär att en del av ett tillskju-

tet kapital i vissa fall inte beskattas, nämligen när vad som betalas för varje

aktie inte är jämnt delbart med tio. Vidare har verket upplyst att det under senare tid har förekommit att bolag gett ut aktier med ett nominellt belopp som understiger tio kronor och att. eftersom överkurs inte har betalats,

någon stämpelskatt inte har behövt betalas. Verket har föreslagit att stäm-

pelskatten på aktier skall utgå med en procent av aktiens nominella belopp eller, om ett högre belopp betalas, av detta högre belopp. Jag finner riksskatteverkets begäran välgrundad och föreslår att 19 § stämpelskattelagen ändras 1 enlighet med verkets förslag.

Prop. 1981/82: 178 5

2.2¶Stämpelskatt på kommanditdelägarinsatser

Enligt 208 stämpelskattelagen skall stämpelskatt erläggas för utfästelser om kommanditdelägares insatser i handelsbolag. Enligt riksskatteverket är denna beskattning administrativt besvärlig. Skatt skall enligt rådande praxis inte utgå vid omsättning av andelar, utan endast när det är fråga om en ökning av bolagets kapital. Verket grundar sin kontrollverksamhet i detta avseende på uppgifter i Post & Inrikes Tidningar. Av dessa uppgifter

framgår inte i vilka fall det är fråga om en kapitalökning. Under budgetåret

1980/81 betalade omkring 500 skattskyldiga sammanlagt ca 375000 kr. i stämpelskatt på denna grund. Med hänsyn till bl. a. nämnda omständigheter har verket ifrågasatt om inte beskattningen av kommanditdelägarinsatser bör slopas.

Eftersom beskattningen är administrativt besvärlig och dessutom in-

bringar endast några hundra tusen kronor per är bör den enligt min mening

avskaffas. Jag föreslår därför att stämpelskatten på kommanditdelägarinsatser slopas genom att 208 stämpelskattelagen upphävs. Detta kräver följdändringar i 27, 30 och 3288 samma lag. |

2.3 Övrigt

Det inkomstbortfall som den slopade skatten på kommanditdelägarinsatser föranleder torde mer än väl uppvägas av den ändrade beskattningen av aktier. Sammantaget bör förslaget därför medföra en viss ökning av

statens intäkter. Härtill kommer att riksskatteverkets arbetsuppgifter med stämpelskatten bör minska något. | De föreslagna ändringarna är så enkla och okomplicerade att en lagråds-

granskning bör kunna underlåtas.

3¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308).

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragaunden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982