med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1980
Skr. 1981/82: 53
Regeringens skrivelse
1981/82: 53
med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1980;
beslutad den 22 oktober 1981.
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1980.
På regeringens vägnar
BIRGIT FRIGGEBO
ROLF WIRTÉN
1 Riksdagen 1981182.1 saml. Nr 53
Skr. 1981/82: 53 [5
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1981-10-22
Närvarande: statsråden Friggebo, Dahlgren, Johansson. Wirtén, Andersson, Boo, Petri. Eliasson, Elmstedt. Ahrland, Molin.
Föredragande: statsrådet Wirtén.
Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarå-
dets ministerkommitté under 1980
I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten I Europarådets ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för ären 1967—79 (skr. 1968:23, skr. 1969:27, skr. 1970:39, skr. 1971: 119.
skr. 1972:107,. skr. 1973: 161, skr. 1974: 131, skr. 1975/76:8, skr. 1975/
76: 141, skr. 1977/78:6, skr. 1978/79:17, skr. 1979/80:21, skr. 1980/81:7). En redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1980 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justitie-, social-, budget-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri- och kommundepartementen. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1980.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr. 1981/82: 53 3
Bilaga
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under 1980
I. Ministerkommittémöten I. Allmänt
Ministerkommittén höll två möten under 1980, medan ställföreträdarna samlades femton gånger. Till de senare har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom ministerkommitténs
kompetensområde. när ministrarna inte är samlade.
Fyra fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådets ram under året: den 6—8 maj i Strasbourg för ministrar ansvariga för migrations-
frägor (konferensen hölls på svenskt initiativ och med invandrarminister
Karin Andersson som ordförande), den 20-21 maj justitieministerkonfe-
rens i Luxemburg, den 21—23 maj kommunministerkonferens i Madrid och den 21—22 oktober planministerkonferens i London. Arbetet på en ny långtidsplan (1981-1986) för Europarådets aktiviteter avslutades 1980. Dessa aktiviteter, för vilka närmare redogörs nedan under
II. indelas i åtta sektorer, fördelade på 15 huvudkommittéer. Som grund-
principer i den nya långtidsplanen anges fortsatt arbete för skydd av
individen och för en balanserad utveckling i Europa. Ett återkommande tema inom de olika sektorerna är även ökad satsning på jämställdhetsfrå-
gorna. | Europarådets budget för 1980 uppgick till ca 255938 200 franska francs. Sveriges bidrag var totalt 9 368 000 FF, vari ingick bl. a. amortering på den nya Europarädsbyggnaden med 1 milj. FF, bidrag till Europeiska farmako-
påén med 233000 FF, bidrag till Europeiska ungdomsfonden med 183000
FF samt fortsatt kapitaltäckning och årligt bidrag till Europarådets fond för
bosättning och regional utveckling med 356 000 FF.
Ordförandeskapet i ministerkommittén/ställföreträdarkommittén roterar halvårsvis i alfabetisk ordning mellan medlemsländerna. Efter minister-
kommittémötet den 16 oktober övertog Sverige ordförandeposten för den
därpå närmast följande sexmånadersperioden.
2. 66:e ministerkommittémötet
Europarådets 66:e ministerkommittémöte ägde rum den 10 april 1980 i Lissabon under ordförandeskap av den portugisiske utrikesministern Freitas Do Amaral. Det var första gången sedan Europapalatset togs i bruk 1977 som ett ministermöte hölls utanför Strasbourg.
Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Ola Ullsten.
Mötets dagordning omfattade konferensen om säkerhet och samarbete i
Skr. 1981/82: 53 4
Europa (ESK), balansproblemen i Europa, framsteg i det europeiska sam-
arbetet samt FN-frågor.
I diskussionen om ESK rådde bred enighet att händelserna i Afghanistan inte fick omintetgöra ESK-processen, Snarare, framhölls det. borde Madrid-konferensen kunna bli än mer betydelsefull i det aktuella krisläget. Kommentarerna hölls i övrigt på ett allmänt plan. Flertalet delegationer uttalade sig för en jämvikt mellan de olika huvudområdena för konferensen (de s.k. korgarna). Ett undantag härvidlag utgjorde Förbundsrepubliken
Tysklands utrikesminister Genscher som närmare utvecklade varför korg
tre (humanitära och liknande frågor) borde ges speciell tyngd.
Utrikesminister Ullsten drev i sitt inlägg kravet på en europeisk nedrustningskonferens, vilken borde behandla såväl kärnvapen som övriga vapen.
Sverige var berett åta sig värdskapet. En dylik konferens borde emellertid
inte sammankallas innan man kunde räkna med att den också kom att avsätta konkreta resultat. Förberedelsearbetet blev därför avgörande. Nedrustningsfrågorna, inklusive tanken på nyssnämnda konferens, borde sammanfattningsvis bli en viktig punkt vid Madrid-mötet. framhöll den
svenske utrikesministern, som avvisade alla tankar på att inställa mötet på grund av den sovjetiska invasionen i Afghanistan.
Det andra huvudämnet för ministrarnas diskussioner var obalansen i Europa. dvs. närmast frågan om utjämning av de ekonomiska och sociala
olikheterna i Europa och den roll Europarådet kan spela i detta samman-
hang. Det var en allmän uppfattning att organisationen i samband med utarbetandet av sin sexåriga längtidsplan borde undersöka möjligheterna
att spela en aktivare roll för att få till stånd en mer balanserad utveckling i
Europa. Förstärkta resurser till bosättningsfonden kunde vara ett sätt att bidra till att minska olikheterna. Ett förslag om upprättande av en fond för tekniskt samarbete för de ekonomiskt svagare medlemsstaterna vann däremot inte gehör. Majoriteten av deltagarna, däribland Sverige, ansåg att redan existerande instrument härför inom andra internationella organ var tillfyllest.
Ministerkommittén antog två uttalanden vid mötet. Det ena rörde den amerikanska gisslan i Iran och innehöll fördömande av brott mot de mänskliga rättigheterna och särskilt bruket av våld och terrorism som
politiskt instrument. Irans brott mot Wien-konventionen om diplomatiska förbindelser fördömdes likaså. I en deklaration om Afghanistan uttryckte ministrarna sin stora oro över den försämring av det internationella läget
som den sovjetiska invasionen medfört och krävde omedelbart och villkorslöst tillbakadragande av de sovjetiska styrkorna.
3. 67:e ministerkommittémötet
Årets andra ministerkommittémöte avhölls den 16 oktober. Som ordfö-
rande fungerade den spanske utrikesministern José Pedro Perez-Llorca.
Skr. 1981/82: 53 5
Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Ola Ullsten.
Huvudämnet vid ministrarnas diskussioner var även denna gång ESK i
Madrid. Övriga punkter var framsteg i det europeiska samarbetet, kampen
mot fascism, rasism och terrorism, balansproblemen i Europa. FN-frågor
samt läget i Turkiet. Under diskussionen om ESK gjordes en rad uttalanden om behovet av
konkreta och positiva resultat i Madrid och talarna förklarade sig också
vara besjälade av en vilja att arbeta för att uppnå sådana. Slutsatsen var att Europarådsstaterna skulle arbeta målmedvetet för att behålla ESK-processen, som man menade hade stort egenvärde. De flesta talarna krävde en öppenhjärtig men opolemisk tillämpningsdebatt utan att närmare gå in på
hur denna avvägning skulle ske. Utrikesminister Ullstens huvudinlägg
koncentrerades kring rustningsläget och behovet av att i Madrid komma
överens om ett mandat för en curopeisk nedrustningskonferens.
Diskussionen om Turkiet inleddes av den turkiske utrikesministern Tärkmen som redogjorde för bakgrunden och motiven till militärkuppen den 12 september. Han försäkrade att Turkiet var angeläget fortsätta
samarbetet med Europarådet på alla områden och hålla organisationen informerad om de åtgärder som vidtogs för att snarast möjligt återinföra
demokrati i landet. Utrikesminister Ullsten karakteriserade i sitt inlägg
militärkuppen som ett allvarligt bakslag för demokratin i Europa. Han
erinrade om Europarådet som en samarbetsorganisation för Europas demokratiskt valda parlament. Ett land utan parlament hade ingen plats i en
sådan organisation och en återgång till demokrati i Turkiet var därför en
förutsättning för landets fortsatta medlemskap.
Diskussionen om fascism, rasism och terrorism ägde rum mot bakgrund
bl.a. av det blodiga attentatet mot synagogan i Paris en kort tid innan.
Ministerkommittén fördömde i klara ordalag varje terroraktion oavsett
vem som utför den eller vilka motiv som må ligga bakom. I detta samman-
hang rådde enighet om behovet av ett närmare samarbete mellan medlemsstaternas regeringar, särskilt grannländer, för att kunna effektivt bekämpa terrorismen.
II. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer 1. Mänskliga rättigheter
Arbetet inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och tre expertkommittéer. Särskilda expertmöten
har vidare ägt rum för att diskutera dels problem som sammanhänger med det stigande antalet klagoförfaranden på internationell nivå beträffande mänskliga rättigheter, dels det av Sverige i Förenta nationerna initierade förslaget till konvention om tortyr.
Det tidigare under året instiftade ”European Human Rights Prize” tilldelades efter förslag av den parlamentariska församlingen den interna-
Skr. 1981/82: 53 6
tionella juristkommissionen i Genéve. Priset skall utgöra en hedersbety-
gelse till en individ, en grupp av personer, en institution eller en internationell icke-statlig organisation som på ett föredömligt sätt verkat för att
skydda och främja mänskliga rättigheter i enlighet med principerna om individens frihet, politisk frihet och domstolarnas självständighet under
lagen.
Den expertkommitté som arbetar med utvidgning av rättighetslistan i
den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (DH-EX) överlämnade under året till huvudkommittén sitt utkast till ett sjätte tilläggsproto-
koll jämte en förklarande rapport. Sedan mandatet utvidgats även till frågor om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har expertkommittén sökt att arbeta fram en förteckning över dessa rättigheter mot bakgrund av en utredning om vad medlemsstaternas grundlagar innehåller
på detta område. Förteckningen skall utgöra grundvalen för ett noggran-
nare studium angående vilka rättigheter som har en sådan karaktär att de lämpar sig för inkludering i ett sjunde tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Man räknar med att kommittén
skall vara klar med sitt utkast till ett sådant tilläggsprotokoll tidigast 1982. En särskild expertkommitté om rätten att få tillgång till information från offentliga myndigheter (en underkommitté till nyss nämnda expertkommitté) har under året arbetat fram ett utkast till rekommendation upptagande ätta olika principer, vilka man anser skall vara vägledande på detta
område, liksom en bakgrundsrapport. (Rekommendationen behandlades av huvudkommittén vid dess möte i maj 1981.)
Expertkommituén för information och undervisning fortsatte sitt arbete med olika projekt för förbättrad undervisning, forskning och information om mänskliga rättigheter. Europarådets direktör för mänskliga rättigheter underströk vikten av att Europarådet tilldelas fortsatta resurser för denna verksamhet som har stor betydelse för skyddet och främjandet av dé mänskliga rättigheterna. I projekten ingår ett som avser utbildning av polisen i frågor om mänskliga rättigheter: ett annat gäller undervisningen i
ämnet på universitetsnivå, särskilt inom de juridiska fakulteterna.
Från huvudkommitténs eget arbete må följande nämnas. Kommittén företog en första läsning av ovannämnda utkast till det sjätte tilläggsproto-
kollet till den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter jämte en
förklarande rapport. Det beslöts att protokollet och rapporten skulle för
yttrande överlämnas till vissa andra organ inom Europarådet. Avsikten är
att huvudkommittén skall företa en andra — och förhoppningsvis sista — läsning av dessa dokument vid sitt möte i november 1981.
Beträffande frågan om vilka ekonomiska. sociala och kulturella rättighe-
ter som eventuellt kan inkluderas i den europeiska konventionen om
mänskliga rättigheter (uppföljning av ministrarnas deklaration den 27 april
1978) hölls ett kort meningsutbyte mot bakgrund av arbetet i vederbörande expertkommittéer. |
Skr. 1981/82: 53 7
Huvudkommittén diskuterade även olika åtgärder för att minska den växande balansen av ärenden i kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
I ett yttrande till ministerkommittén med anledning av församlingens rekommendation 799 (1977) om utlänningars politiska rättigheter och status uttalas att det för närvarande inte är tillrådligt att ändra artikel 16 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Denna artikel möjliggör införandet av begränsningar i utlänningars politiska verksamhet. Det
fanns inte tillräckligt stöd i huvudkommittén för en ändring.
Preliminära diskussioner ägde slutligen rum om utformningen av ett av
ställföreträdarkommittén begärt yttrande över vilka åtgärder som bör vid-
tas för att avskaffa dödsstraffet i fredstid. Till grund för ställföreträdarkommitténs begäran ligger bl. a. församlingens rekommendation 891 (1980) och resolution 727 (1980) samt en resolution från 12:e justitieministerkon-
ferensen. (Frågan behandlades på nytt vid huvudkommitténs möte i maj 1981.)
2. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor
a) Social trygghet
Huvudkommittén för social trygghet (CDSS) har sedan flera år för Europarådets del samverkat med internationella arbetsorganisationen (ILO) för att åstadkomma en konvention om sjukvård för turister och
andra som tillfälligt vistas i annat land. Detta arbete slutfördes i oktober
1980 och resulterade i en konvention som står öppen för undertecknande av alla europeiska stater som tillhör ILO. Den kan senare tillträdas även av utomeuropeiska länder. |
Konventionen avser att tillförsäkra den som blivit sjuk eller skadas den omedelbara vård som hans tillstånd kräver. på samma villkor som om han varit försäkrad i landet. Överenskommelsen har karaktär av ramkonvention. vilken förutsätter följdförhandlingar i kostnadsfrågor m.m. mellan enskilda länder eller grupper av länder.
Arbetet på en revision av den europeiska socialförsäkringsbalken av år
1964 fortsatte under året. Som ett led i arbetet på en utvidgning av skyddet
för mänskliga rättigheter har kommittén beslutat att vid den fortsatta
revisionen särskilt studera garantierna för rätten till social trygghet och så långt möjligt fastställa en individuell rätt till denna.
På grundval av arbetet i en underkommitté kunde vidare framläggas en studie om den sociala tryggheten för tjänstemän i internationella organisa-
tioner. Likaledes har färdigställts jämförande studier av dels invaliditets-
begreppen i olika länders socialförsäkring, dels familjemedlemsbegreppet.
Sädana studier har betydelse exempelvis i försäkringsfall som samtidigt berör systemen i flera länder.
Slutligen beslöt huvudkommittén att påbörja undersökningar av dels hur
Skr. 1981/82: 53 8
socialförsäkringen kan bidra till förebyggande åtgärder, dels den organisatoriska och finansiella innebörden av att garantera ett lands hela befolkning rätt till sjukvård inom socialförsäkringens ram (i de länder där försäkringen fortfarande är begränsad till yrkesverksamma och deras familjemedlemmar). b) Social omvårdnad m. m.
"Tyngdpunkten i arbetet inom huvudkommittén för sociala frågor
(CDAS) har under året legat på arbetsmarknadsfrågorna (se vidare nedan
under d).
På det sociala området avslutade huvudkommittén bl. a. sitt arbete med
en rekommendation om familjerådgivning, R (80) 12, vilken därefter anta-
gits av ställföreträdarkommittén. Huvudkommittén har vidare låtit publicera en studie om nya strukturer och former för socialtjänsten. Denna
lägger särskild tonvikt på frågor om tvärfackliga centra och metoder för att stärka klientmedverkan 1 socialtjänsten.
En underkommitté har under året påbörjat en studie om det frivilliga arbetets roll inom socialtjänsten. De förslag på det sociala området som under senare år kommit från de europeiska familjeministerkonferenserna
har vidare analyserats.
c) Migration
Inom huvudkommittén för migrationsfrågor (CDMG) har uppföljningen
av den i maj 1980 genomförda fackministerkonferensen varit en viktig
punkt på dagordningen. Arbetet har syftat till att ge ministerkonferensens
riktlinjer formen av operationella aktiviteter inom främst tre områden:
— framtiden för andra generationen invandrare — kulturellt samarbete i samband med migration — utlänningars politiska rättigheter och andra frågor med anknytning till
medborgarskap och naturalisation
Ministerkommittén antog i september rekommendationen R (80) 14 om åtgärder för att underlätta återanpassningen av migrerande arbetare till hemlandet. Medlemsstaterna uppmanas att på olika sätt, t.ex. genom bilaterala kontakter och avtal, ägna återvandringsfrågorna större uppmärk-
samhet och att vidta särskilda åtgärder bl. a. i syfte att skapa arbetstillfällen i utvandringsländerna. I oktober fattade ställföreträdarkommittén ett principbeslut om att låta
förbereda anordnandet av en andra migrationsministerkonferens. d) Övriga arbetsmarknadsfrågor
Huvudkommittén för sociala frågor (CDAS) påbörjade 1980 arbetet med
en rekommendation om skydd mot arbetslöshet. Framför allt de sydeuropeiska länderna är pådrivande, medan bl. a. de nordiska staterna varit mer
tveksamma under hänvisning till att organisationer som ILO och OECD är
mer lämpliga för denna typ av aktivitet. Arbetet med denna rekommenda-
tion kommer att fortsätta under 1981.
Skr. 1981/82: 53 9
En rapport med jämförande studie om lagstiftning och annan reglering av nattarbete och de sociala konsekvenserna av dylikt arbete presenterades under året. Studien har gjorts av en särskild expertgrupp inom ramen för Europarådets stipendieprogram för social forskning.
Flera andra rapporter som initierats av kommittén lades fram. Dit hör t.ex. ”Åtgärder på kort, medellång och lång sikt inom ramen för en aktiv
arbetsmarknadspolitik” medan andra rapporter behandlar uppsägning och varsel, respektive arbetstagares fackliga rättigheter i multinationella före-
tag.
Frågor rörande arbetstagares organisationsrätt, mötesrätt och informationsrätt har behandlats i särskilda expertgrupper.
På uppdrag av ministerkommittén påbörjade slutligen CDAS inom hela
sitt ansvarsområde ctt arbete som syftar till en förstärkning av de sociala och ekonomiska rättigheterna.
Enligt direktiven skall CDAS i detta arbete utgå bl.a. från parlamentariska församlingens rekommendation 839 (1978) om revision av den euro-
peiska sociala stadgan. e) Jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsfrågorna har sedan 1979 behandlats i en särskild expertkommitté (CAHFM). Kommittén har gjort en översyn av Europarådets aktiviteter på området och föreslagit olika nya insatser inom ramen för
Europarådets långtidsplan. Dessa åtgärder, som gäller t. ex. projekt och
utredningar om kvinnorepresentationen i politiken, vuxenutbildning för
kvinnor och lagstiftning mot könsdiskriminering, avses i första hand be-
handlas inom huvudkommittéerna. Kommittén har också rekommenderat
åtgärder för att främja jämställdheten mellan könen i Europarådets egen
personalpolitik.
Samtliga huvudkommittéer och ad-hoc-kommittéer har rekommenderats av ministerkommittén att kontinuerligt bevaka jämställdhetsfrågorna i sitt arbete och rapportera om hur detta fortlöper.
CAHFM kommer att ersättas av en ny kommitté, där jämställdhetsaspekten betonas tydligare i såväl namn som mandat: den nya ”kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män” får framför allt samordnande
och påtryckande uppgifter.
f) Befolkningsstudier
Ställföreträdarkommittén beslöt under hösten dels att uppmärksamma
medlemsländerna på betydelsen av att statistik över befolkningsomflytt-
ningar inom och mellan länderna blir jämförbar och dels att sprida information till medlemsländernas regeringar om nya trender i dödligheten hos Europas befolkning.
Expertkommittén för befolkningsfrågor (CAHED) arbetar f.n. med ex-
pertgrupper för studier av dödlighet, länder med höga födelsetal, hushållsoch familjeutveckling samt befolkningsstrukturen i storstäderna. En större befolkningskonferens planeras till 1982.
Skr. 1981/82: 53 10
3. Utbildning, kultur och idrott
al Utbildning och kultur
Kulturstyrelsen, eller rådet för kultursamarbete, (CDCC) är det samord-
vande organet för frågor som rör utbildning och kultur.
Frågor rörande högre utbildning handläggs av en särskild kommitté. "Standing Conference for University Problems” (CC—-PU), vilken är underställd kulturstyrelsen. Inom sitt arbetsfält driver CC-PU bl.a. olika verksamheter för att underlätta studier i annat land. Kommittén har i detta syfte slutfört arbetet på en europeisk studenthandbok. I samarbete med olika universitet har vidare anordnats ett antal kortare forskarkurser.
På skolområdet driver kulturstyrelsen ett projekt på temat ”Preparation
for Life": hur skolan skall förbereda 14— 19-åringar för livet efter avslutad
skolgång. Man har koncentrerat sig på liv i samhälle, arbetsliv och samlev-
nadsformer.
Arbetet på områdena vuxenutbildning och språkundervisning bedrivs i
projekten "Adult Education” och ”Modern Languages”.
På kulturområdet driver styrelsen två projekt. Det första projektet, "Cultural Development Policies”, är uppdelat i två grupper. Den cna är mest policyinriktad och diskuterar frågor som rör europeisk kulturpolitik.
Den andra gruppen består av 21 städer som utbyter erfarenheter om hur
kulturpolitik bedrivs på det lokala planet. Södertälje och Örnsköldsvik
deltar från svensk sida.
Det andra kulturprojektet, "Culture and Media”, behandlar media av
typ lokal-/närradio och TV, och hur dessa kan användas som kulturpolitiskt medel att nå olika medborgargrupper.
Ett nytt projekt om utbildning och kulturell utveckling för invandrare
påbörjades under året.
Inom ramen för kultursamarbetet har vidare upprättats ett datorbaserat informationssystem om pedagogisk forskning "European Documentation
and Information System for Education” (EUDISED). Möjligheterna till
samarbete med EG undersöks f.n.
Förberedelserna inför Europarådets utbildningsministerkonferens i Lissabon 1981 slutfördes under året. Temat för konferensen är ”Education of the three to eight vears old”.
På svenskt initiativ hölls ett uppföljningsmöte för det seminarium om
barn och kultur som hållits i Sverige 1979.
b) Idrott
Ett informellt idrottsministermöte ägde rum i Strasbourg den 20 mars
1980. Mötets huvudsyfte var att ministrarna skulle ges tillfälle utbyta
åsikter om de förestående olympiska sommarspelen i Moskva. Den svenska delegationen leddes av regeringens specielle sakkunnige på idrottsom-
rådet, riksdagsledamoten Rolf Rämgård.
Skr. 1981/82: 53 1
4. Ungdomsfrågor
a) Europeiska ungdomsfonden
Sverige bidrar tillsammans med andra medlemsländer med frivilliga
bidrag till fondens verksamhet utöver de medel som anslås reguljärt. Fonden ger på ansökan bidrag till verksamheter anordnade av europeiska ungdomsorganisationer. b) Europeiska ungdomscentret
Ungdomscentret har under året arrangerat ett antal kurser om aktuella ungdomsfrågor samt språkkurser.
5. Hälsovård
Huvudkommittén för hälsovårdsfrågor (CDSP) har under 1980 slutbe-
handlat rapporten ”Frågor i samband med döden”. Flera länder, bl.a.
Sverige. hade emellertid svårigheter att ansluta sig till de föreslagna rekommendationerna 1. ex. om särskilda vårdinrättningar för svårt cancersjuka. De konklusioner som slutligen kunde antas får därmed närmast ses
som bidrag till den fortlöpande debatten om vård i livets slutskede. En relativt omfattande jämförelse av kostnaderna i de olika medlemslän-
derna för sjukvård bedriven inom resp. utom sjukhus har företagits. En rapport angående värd av narkotikamissbrukare har vidare antagits. På grund av viss oenighet har dock behandlingen av den föreslagna rekommendationen härom dragit ut på tiden.
Ett preliminärt förslag om insatser mot sjukhusinfektioner prövas f.n.
försöksvis vid några sjukhus i olika länder. När denna verksamhet avslu-
tals avser kommittén slutföra arbetet med en rekommendation på området.
Bland pågående aktiviteter kan även nämnas problem med befolknings-
grupper som avstår från förebyggande åtgärder, alkoholkonsumtion hos ungdom och frågan om förebyggande insatser inom skolan mot narkotikamissbruk.
Till ämnen för kommande års forskningsprogram har föreslagits bl.a. ”Problem vid sjukhusliknande vård av gamla i hemmet” och ”Okonven-
tionella metoder för diagnos och behandling av sjukdom”.
Förberedelser har också skett för det hälsovårdsministermöte som ägde
rum i Madrid i september 1981. (Mötet ägnades främst åt förebyggande
insatser och hälsoupplysning.)
6. Miljö- och regionala planeringsfrågor a) Miljöfrågor
Vid miljöministermötet i Bern i september 1979 undertecknade flertalet
medlemsländer, däribland Sverige, en konvention för skydd av Europas
fora och fauna. Samtidigt beslöts att en interimskommitté skulle tillsättas
Skr. 1981/82: 53 12
med uppgift att förbereda arbetet inom konventionens ram, innan densamma trätt i kraft. Interimskommittén har under 1980 utarbetat förslag till procedurregler för konventionens bestutande organ samt specilicerat de frågor som skall prioriteras vid konventionens ikraftträdande.
I ställföreträdarkommitténs resolutioner R (79) 9 och R (79) 10 fastlades reglerna för det "europeiska nätverket av biogenetiska reservat”. vilket syftar till att bevara representativa naturtyper och landskap. Arbetet med utväljandet och avsättandet av biogenetiska reservat pågår nu i medlemsländerna. Våtmarker och hedar hör till de naturtyper, som i första omgängen skall inrymmas i nätverket.
Arbetet inom huvudkommittén för naturvård och naturresurser (CDSN) har under året koncentrerats på frågor om natur- och landskapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurarter.
Speciella studier om olika djur- och växtgrupper pågår och publiceras efter hand. Detta gäller för grupper som däggdjur, fåglar. grod- och kräldjur, fiskar och vissa ryggradslösa djur som fjärilar samt för kärlväxter. Information och naturvärdsundervisning ägnas vidare stor uppmärksamhet. Här kan särskilt hänvisas till arbetet inom Europarådets "Information Centre for Nature Conservation".
Nästa europeiska miljöministerkonferens planeras äga rum i Grekland i
maj 1983 och särskilt behandla frågor om skydd av kuster och stränder.
b) Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering
Under 1980 har huvudkommittén för regional planering och byggnads-
vård (CDAT) antagit riktlinjer för den nya långtidsplanen 1981—86, vilka
bl.a. innebär, att CDAT:s hittillsvarande ansvarsområde delas upp i tre
sektorer: ”Regional Planning”, ”Urban Policies” resp. ”Architectural
Heritage”. Fr.o.m. 1981 kommer detta arbete att bedrivas I två separata
kommittéer. "Regional Planning” behandlas i en särskild kommitté
(CDAT) medan ”Urban Policies” och ”Architectural Heritage” behandlas i en ny kommitté (CDUP).
Ansvarsområdet rörande ”Architectura!l Heritage” ansluter sig till det arbete som tidigare bedrivits i COAT med tillägg för vissa ämnesområden som av parlamentariska församlingen förts fram som angelägna, t.ex.
arkeologi och landsbygdsarkitektur. Under året har CDAT framlagt förslag till rekommendationer rörande specialiserad utbildning av arkitekter, stadsplanerare, civilingenjörer och landskapsarkitekter. Dessa rekommendationer har också antagits av mi-
nisterkommittén. Ett symposium angående hantverkets betydelse för byggnadsvården genomfördes planenligt med bl.a. svensk rapportering rörande hantverkets situation i Skandinavien.
CDAT har vidare fattat beslut om en revidering av 1976 års rapport om bevarandesituationen i Europa. Man har också beslutat att prioritera informationssidan och framför allt koncentrera insatserna på bulletinen ”A
future for our past”.
Skr. 1981/82: 53 13
Den femte europeiska planministerkonferensen avhölls i oktober 1980.
Huvudteman var den framtida inriktningen av konferensens verksamhet samt frågan om en curopeisk konvention rörande regional planering. Vi-
dare presenterades en rapport om det hittillsvarande samarbetet sedan den första ministerkonferensen 1970. — Den spanska regeringen inbjöd till
nästa ministerkonferens 1982.
Stadsförnyelsekampanjen som drivs i kommitténs regi har under året
förberetts i samtliga stater. Den inleddes formellt vid planministerkonferensen i London i oktober 1980.
7. Regionala och kommunala frågor
Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM) ägnade
sina två plenarmöten under året i huvudsak åt de frågor som behandlats vid
kommunministerkonferenserna i Stockholm 1978 resp. Madrid 1980. Rikt-
linjerna drogs dessutom upp för den femte kommunministerkonferensen i
Lugano 1982.
De särskilda projekt som f.n. bedrivs inom CDRM gäller kommunal
självstyrelse, kommunal demokrati, kommunal administration, kommunal ekonomi och glesbygdstrågor.
Vid konferensen i Madrid behandlades dels invandrarnas politiska rättigheter och deltagande i kommunal verksamhet, dels samarbete mellan statliga och kommunala organ. Frågor kring det första temat diskuterades också vid ett kollokvium med deltagande av ministrar och representanter från såväl Europarådets parlamentariska församling som Europarådets kommunalkonferens.
Vid konferensen undertecknades, bl.a. av Sverige. en curopeisk ramkonvention om samarbete mellan lokala och regionala samhällsorgan över riksgränserna.
8. Rättsfrågor
a) Konventioner och rekommendationer
En europeisk konvention om skydd för enskilda vid automatisk databe-
handling av personuppgifter antogs av ställföreträdarkommittén i septem-
ber 1980. Konventionen anger vissa grundläggande principer för data-
skydd och ger regler för överföringen av dataregistrerade personuppgifter mellan konventionsstaterna. Den öppnades för undertecknande den 28
januari 1981. Utrikesminister Ullsten undertecknade för Sveriges del i Strasbourg samma dag.
I rekommendation R (80) 2 uppmanas medlemsstaternas regeringar att
vid utformningen av sin lagstiftning och praxis rörande diskretionär prövning inom förvaltningsrätten följa vissa angivna riktlinjer. Dessa riktlinjer avser att skydda den enskildes intresse av en korrekt, opartisk och snabb beslutsprocess.
Skr. 1981/82: 53 14
I rekommendation R (80) 3 riktas medlemsstaternas uppmärksamhet på det ökande behovet av utbildning om de rättsliga aspekterna på datoranvändningen.
I rekommendation R (80) 7 avseende tillämpningen av 1957 års europeis-
ka utlämningskonvention anmodas medlemsstaternas regeringar dels att
ratificera konventionen, dels att vid tillämpningen av densamma följa vissa principer för att åstadkomma ett så skonsamt och snabbt utlämningsförfarande som möjligt.
I rekommendation R (80) 8 avseende tillämpningen av 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål rekommenderas medlems-
staternas regeringar dels att ratificera konventionen, dels att vid tillämp-
ningen av densamma följa vissa angivna principer för att ästadkomma ctt
snabbt och effektivt samarbete. |
I rekommendation R (80) 9 rörande utlämning av brottsling till stat som
inte är medlem av Europarådet anmodas medlemsstaternas regeringar att
inte bevilja utlämning när en begäran därom härrör från stat som inte tillträtt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och det finns goda skäl (substantial grounds) att anta, antingen att begäran om
utlämning gjorts i syfte att lagföra eller straffa vederbörande på grund av
ras. religion, nationalitet eller politiska åsikter, eller att hans situation kan menligt påverkas (be prejudiced) av något av nämnda skäl. Regeringarna
anmodas vidare at rätta sig efter interimsåtgärder som den europeiska
kommissionen för mänskliga rättigheter kan anvisa enligt punkt 36 i sina procedurregler. Som exempel på sådana åtgärder nämns begäran att upp-
skjuta en utlämning i avvaktan på kommissionens beslut.
I rekommendation R (80) 10 uppmanas medlemsstaternas regeringar att införa vissa bankrutiner i syfte att försvåra ett återinförande i det ckonomiska systemet av pengar som åtkommits genom brott.
I rekommendation R (80) II uppmanas medlemsstaterna att följa i rekommendationen angivna principer vid lagstiftning och praxis rörande
häktning i avvaktan på rättegång.
b) Kommittéarbetet
Under huvudkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) pågår utredningsarbete på en rad områden i syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som utretts under 1980 kan
nämnas automatisk databehandling av rättslig information, makars rättigheter, äganderättsförbehåll, bidragsförskott, följdverkningar i bevishänseende av nya metoder att återge handlingars innehåll, mentalsjukas rättsliga ställning, konsumentskydd och statligt ansvar för skada som har
vållats av administrativ myndighet.
CDCJ har under året föreslagit ställföreträdarkommittén att bl. a. anta utkastet till den i det föregående nämnda konventionen om skydd av enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter samt att anta
Skr. 1981/82: 53 15
utkast till rekommendationer om medicinska databanker, åtgärder för att underlätta rättslig prövning samt om konsumentskydd genom konsumentskyddsorgan.
Huvudkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll 1980 sitt 29:e möte; vid detta antogs bl. a. de tidigare nämnda rekommendationerna R (80) 7—- 11.
Bland de trågor som under året behandlades av kommittéer under CDPC
märks — utöver de ämnen som lett till rekommendationer — ekonomiska brott, terrordåd, internationellt samarbete ifråga om brott mot konst, va-
penkontroll samt vissa frågor rörande kriminalvård i anstalt.
ce) Övrig verksamhet
Det tolfte europeiska justitieministermötet hölls i Luxemburg den 20-21 maj 1980. Vid mötet diskuterades bl. a. förlust av rättigheter som alternativ till frihetsstraff, effektivitetsproblem i rättsskipningen, föräldrade lagar samt avskaffande av dödsstraffet.
Det tionde kollokviet om europeisk lag hölls i Ligge den 23—25 september 1980. Kollokviet hade som tema ”Forskningen och lagen” och behandlade problem i samband med rättslig kontroll av forskningsverksamheten.
Massmediekommittén (CAHMM) har under året främst diskuterat de underställda expertgruppernas arbete med kommunikationsproblem, tclevisionsutbudets inverkan på andra media, olika elektroniska media samt europeiska och nordiska satellitprojekt.
Europarådets expertkommitté om ”Legal Aspects of Territorial Asylum and Refugees” (CAHAR) överlämnade i november 1979 förslag till en överenskommelse om överförande av ansvar för flyktingar. Förslaget godtogs sedermera av ministerkommittén och överenskommelsen öppnades för undertecknande den 16 oktober 1980. Överenskommelsen har hittills trätt i kraft mellan Sverige och Norge. Ytterligare sju stater har undertecknat men ännu inte ratificerat.
Överenskommelsen har till syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelser om resedokument i art. 28 i 1951 ärs flyktingkonvention och paragraferna 6 och 11 i tillägget till konventionen. Den reglerar fördelningen av ansvaret för utfärdande och förlängning av resedokument i de fall då en flykting lagligen byter vistelseland. Den nya staten blir normalt ansvarig efter två års accepterad vistelse. Fram till ansvarsövergängen är den tidigare staten skyldig att låta flyktingen återvända och detta även under viss tid efter det att resedokumentets giltighetstid har löpt ut.
HI. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling
Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bildades 1956 som ett instrument i flyktingpolitiken men används numera huvudsakligen för att stödja sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. I den diskussion som förts
Skr. 1981/82: 53 16
det senaste året om Europarådets bidrag till en balanserad ekonomisk och
social utveckling i medlemsländerna har frågor om fondens inriktning och verksamhetsformer intagit en framträdande plats.
Fondkapitalet uppgick vid utgängen av 1980 till nära 17 milj. US dollar jämte reserver och vinstmedel på drygt 46 milj. doHar. Sedan sin tillkomst och fram till slutet av 1980 har fonden främst genom upplåning på den
internationella kapitalmarknaden kunnat finansiera lån för projekt i medlemsstaterna om totalt I 140 milj. dollar. Italien har varit den ojämförligt största låntagaren med inemot 504: av beviljade medel, följt av Turkiet som erhållit knappt 20. Under de senaste åren har fondens verksamhet expanderat starkt och nyutlåningen under 1980 uppgick till 210 milj. dollar. Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1980/81 projekt för I 000 milj.
dollar på finansiering. De föreliggande lånebehoven och diskussionen om
balanserad utveckling i Europa har aktualiserat frågan om förstärkning av fondens kapital genom nyteckning av andelar. Förhandlingar härom förs inom styrelsen.
IV. Övrigt
Inom Europarådets ram har Sverige sedan 1975 varit anslutet till kon-
ventionen om utarbetande av en curopeisk farmakopé. Denna består av en samling officiella kvalitetsnormer för läkemedel med bindande giltighet i de länder som tillträtt konventionen. Arbetet utförs av den curopeiska farmakopékommissionen, som under åren 1969-1977 utgav en första upplaga av den europeiska farmakopén. Kommissionen arbetar f.n. på andra upplagan.
Under 1980 var 15 länder anslutna till konventionen, däribland Danmark, Island, Norge och Sverige. Finland, som inte är medlem av Curoparådet, sänder regelbundet observatörer till arbetet.
Sverige har deltagit i samtliga tre kommissionsmöten under 1980. 12 svenskar har ingått i 14 av de 24 expertgrupper. som bearbetar och föreslär
det vetenskapliga innehållet i furmakopén. Experimentellt arbete för far-
makopéns räkning har i Sverige utförts vid soctalstyrelsens läkemedelsavdelning samt vid Apotekens centrallaboratorium (ACL) och vissa industriföretag.
Den europeiska farmakopén har bl. a. från svensk sida kritiserats för att
omfatta alltför många gammalmodiga läkemedel. Kommissionen beslöt i november 1980 att starta ett projekt för omprioritering av arbetsuppgifternä i syfte att modernisera urvalet av läkemedel i farmakopén.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981