med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

Skr. 1982/83:155

Regeringens skrivelse

1982/83:155

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;

beslutad den 24 mars 1983.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1982.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

I Riksdagen 198283. 1 saml. Nr 1355

Skr. 1982/83:155 2

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLI.

vid regeringssammanträde

1983-03-24 -

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer. Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens

fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en ärlig redovisning av allmänna

pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974:37, rskr 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 3 mars 1983 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1982 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkniag och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den 31 december 1982 av aktier och av konvertibla skuldebrev. Av redovisningen framgår att nettoresultatet är

1982 uppgick till 152,8 milj. kr. mot 91.1 milj. kr. för är 1981. Tillgångarna

vid utgången av år 1982 uppgick till 2029 milj. kr. Därav utgjordes 1589

milj. kr. av aktier och 113 milj. kr. av konvertibla skuldebrev. Vid utgång-

en av 1981 uppgick tillgångarna till 1700 milj. kr., varav aktier 1338 milj. kr. och konvertibla skuldebrev 94 milj. kr.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt numera gällande regler (prop. 1978/79:165. NU 10. rskr 62, SFS 1979: 1056) överfört 80 ec

till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För är 1982 utgjorde bidraget 98 milj. kr. mot 83 milj. kr. år 1981,

Den översikt av verkställande direktören som är fogad vid årsredovisningen innehåller uttalanden om aktiemarknaden år 1982, fondens portfölj,

den effektiva avkastningen på dess placeringar m. m. Av översikten fram-

går bl.a. följande. Fondens nyplaceringar under 1982 uppgick till 565 milj.

kr. Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 295 milj. kr. sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 270 milj. kr.. trån 1432 milj. kr. till 1702 milj. kr.

Nettoplaceringarna har successivt ökat från en nivå på under 100 milj.

Skr. 1982/83:155 . 3

kr. per år 1978-1979. En starkt bidragande orsak till ökningen 1982 var placeringarna i icke noterade värdepapper.

- Av översikten framgår också att vid slutet av 1982 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 1952 milj. kr. högre än anskaffningsvärdet (jfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående år var motsvarande äövervärde 749 milj. kr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda 1203 milj. kr. Om man till detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på lån, 93 milj. kr.. och netto realisationsvinster, 128 milj. kr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1982 års portföljförvaltning 1424 milj. kr. Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början. 2181 milj. kr.. betyder detta en effektiv avkastning under 1982 på 6577.

Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar ärsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1982/83:155 4

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

Allmänna Pensionsfonden

Första, andra och tredje AP-fonderna

Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) tillkom i samband med att ATP-. systemet infördes fr. 0. m. 1960. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera ATP-pensionerna. Förvaltningen delades upp »å tre fondstyrelser (med ett gemensamt kansli). beroende på varifrån avgifterna kom (avgifter för anställda i offentlig tjänst, för anställda i större privatägda företag resp. övriga avgifter).

Det sammanlagda belopp som förvaltas av de tre första fondstyrelserna

uppgick vid årsskiftet 1982/83 till 195 miljarder kronor. Kapitalförvaltning-

en avser dels obligationer (ca 752), dels förlags- och reverslån (ca 20.

huvudsakligen till ett antal s.k. mellanhandsintitut). Härutöver refinansierar första—tredje AP-fonderna de återlån hos bankerna, som arbetsgivare kan beviljas på grundval av inbetalningar av ATP-avgifter. Av det

förvaltade kapitalet har två tredjedelar gätt till staten, kommunerna och bostadssektorn, en fjärdedel till det industriella näringslivet och återstoden till kraftverksbyggande och till lantbruket.

På initiativ av en statlig utredning, Kapitalmarknadsutredningen, beslöt riksdagen 1973 att AP-fondens verksamhet skulle utsträckas till att omfatta även tillförsel av riskkapital till näringslivet. För att handha denna del av verksamheten inrättades en fjärde fondstyrelse med eget kansli, som trädde i funktion fr. o. m. 1974. |

Fjärde AP-fonden

Syftet med fjärde AP-fonden är ”att tillföra företagen mera eget kapital

till gagn för industriell expansion och ökad sysselsättning”. De medel som

enligt riksdagsbeslut tillförs fjärde AP-fonden — och som överförs från första—tredje AP-fonderna — skall placeras i aktier. i konvertibla skuldebrev (dvs. skuldebrev som på vissa villkor kan bytas ut mot aktier) eller skuldebrev med optionsrätt att teckna aktier. Placeringarna skall tillgodose

kraven på god avkastning, riskbegränsning och tillfredsställande betal-

ningsberedskap.

Skr. 1982/83:155 OS

Fonden får enbart köpa svenska aktier (och skuldebrev utfärdade av svenska aktiebolag). Vidare gäller den begränsningen. att fonden inte får äga bank- och försäkringsaktier.:I reglementet för AP-fondens verksamhet har fastställts en övre gräns för hur stort fondens engagemang får vara i ett enskilt företag — fonden fär inte äga aktier motsvarande mer än 1096 av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Samma typ av regel — med begränsning till 5 — gäller f. ö. för försäkringsbolag.

Fjärde AP-fonden tillför näringslivet riskvilligt kapital direkt. dvs. i samband med nyemissioner. Lika viktigt är emellertid det stöd för akticmarknaden som fondens nettoplaceringar i övrigt utgör.

Fondstyrelsen fattade 1980 ett principbeslut att fonden skall kunna enga-

gera sig också i icke börsnoterade företag, i första hand företag som inom

ett antal år kan bli aktuella för börsintroduktion eller annan form av

notering. Sådana företag är ofta mer expansiva än företag som nätt längre i

tillväxtprocessen. Samtidigt är möjligheterna begränsade för onoterade

företag att med bibehållen självständighet få tillskott av riskkapital utifrån.

Genom delägarskap i s.k. venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag), som satsar riskkapital i utvecklingsprojekt och nystartade företag, kan fjärde AP-fonden bidra till riskkapitalförsörjningen i företag som är alltför små och alltför riskbetonade för ett direkt engagemang från fondens sida.

Sedan fjärde AP-fonden tillkom har riksdagen beslutat att sammanlagt

1850 mkr. skall överföras till fonden från de övriga delfonderna. Av detta belopp har hittills lyfts I 55S0:-mkr. enligt följande:

1974 300 mkr.

1975 200 mkr.

1976 300 mkr.

1977 200 mkr.

1978 250 mkr.

1981-150 mkr. 1982 150 mkr. |

Återstäende 300 mkr. kommer att lyftas under de närmaste åren.

Fjärde fondstyrelsen har tolv ledamöter (med lika många suppleanter) som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två som företrädare

för kommunerna, tre för arbetsgivare och fem för arbetstagare. Mandat-: perioden är tre år. Fondens kansli, som sköter den löpande fondförvaltningen, består f.n. av sex personer.

Det ekonomiska resultatet av fjärde AP-fondens verksamhet är sammansatt av aktieutdelningar, räntor på konverteringslån och likvida medel samt kursvinster och kursförluster på sålda värdepapper, allt minskat med förvaltningskostnader. Eftersom värdepapperen i fondens portfölj enligt reg-

arna i portföljen på grund av utvecklingen på aktiemarknaden inte fram i resultaträkningen.

it Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 155

Skr. 1982/83:155 ' 6

Av rörelsresultatet (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med

förvaltningskostnader) återgår 80 till första— tredje delfonderna.

Den aktuella bilden av fjärde AP-fonden och dess verksamhet förmedlas av verkställande direktörens översikt och årsredovisningen på följande sidor.

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande Iedamöter och suppleanter förordnades av re-

geringen i april 1982 för en tid av tre år, dvs. till dess fondens balansräkning för år 1984 fastställts.

Ledamöter . Ingemar Mundebo, landshövding, ordförande Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson. kommunalråd

Roland Agius. direktör

Hans Werthén, tekn. doktor

Nils Landqvist, docent Ingemar Essén, direktör Stig Malm, LO:s andre ordförande Sven Wehlin, andre förbundsordförande Lars Ljung, ekonom Kurt Lanneberg, ekonomichef -Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter Bengt Westerberg, f. statssekreterare

Thorsten Larsson. f. riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, kommunalråd

Brivio Thörner, direktör

Karl Erik Önnesjö, disponent

Stig Lundahl, ekonomidirektör

Robert Alderin. direktör

Lage Andréasson, förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Uno Ekberg, förbundsordförande Christer Wretborn, ombudsman "Tobias Lund, direktör

Skr. 1982/83:155 7

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Arne Henrikson, direktör Anders Larsson, ekonomichef Gösta Telestam, direktör

Vid revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör Tomas Söderström, vice verkställande direktör Gunnel Johansson, kamrer Margareta Passad Gunnar Bergstrand LiseLotte Nilsson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Besöksadress: Kungsgatan 44 IV Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm Telefon: 08-24 33 90

VD:s översikt

Aktiemarknaden 1982

Den starkt positiva kursutvecklingen på aktiemarknaden under 1981 fortsatte i början av 1982. Efter ett omslag i slutet av januari sjönk aktie-

kurserna successivt under vårmånaderna med i genomsnitt ca 159. Fr.o.m. maj var kurstrenden åter uppåtriktad. Vid årets slut hade kurser-

na stigit med genomsnittligt ca 5074 sedan bottenläget i april och nådde

därmed sin högsta nivå någonsin.

Mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex blev kursuppgången

från årsskifte till årsskifte 3596 (1981: 57 90). |

Diagram 1! visar utvecklingen av generalindex (högsta resp. lägsta note-

ringar månadsvis) 1980 och 1981 samt av generalindex och index för de

viktigaste delbranscherna (med en sammanlagd vikt av ca 607 i generalin-

dex) 1982. Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter en lång stagnationsperiod under senare delen av 1970-talet, har kursnivån fram till årsskiftet 1982/83 stigit med ca 15092.

Skr. 1982/83:155

E — Loo

j pl.

FTV 240

ever ad

S AL L Tr

NAN -

' TT AON

/ , File I 4 a NV

v. ; Få ÅL INO AJ

2 / N

oh sid Ar NL it — a d3IS

- Pn AN

re

(001 A di NN, BNY

z8—-086L TT 4 oo v = Lod | ; . je 1 i

6/'Zl ger” a JAR

LT NN

SNITNIOZALN act

BZ da KR - Dl ze6l

12nas NÄP VFAD. l =

To

PBINLUPS I NR ; -

HJOYVLSXYIA SYW

- SNIA at i RN IA 'XIPul " - YNNYVIWILYV Hdv

ee ” NT SUDPJPASIPIY) i -

SN

Fr OSUW XIAN | Str = I Od 834 IYYINID

a I | I NVP

- | | H ”

bor H at - be. >

XJONIIYH3IN32 -l H TUR 186L

rr = | JH | | TT | I ;

fpl) > I

OBBI

WVHOVIG IT.

— I i | lag. I + 00£ [KeA 007” OS

” LÖ -

Skr. 1982/83:155 9

Av de olika branschindexserierna visar verkstudsaktierna den starkaste ökningen, 612 under 1982. Det innebär att kursuppgängen fortsatt i samma takt som 1981 (62 2). I- förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden i Övrigt ter sig.denna ökning än starkare. Trots detta har verkstadsaktierna ännu inte inhämtat den stora eftersläpning jämfört med generalindex. som

inträffade under åren 1976—80. Den stora och heterogena gruppen "”övri-

ga" företag har under 1982 utvecklats parallellt med generalindex. Efter en kraftig och mer långvarig försvagning under årets förra del steg kurser-

na för skogsaktier mycket snabbt fr.o.m. augusti. För året som helhet blev kursuppgängen 44 SZ. | ” |

Av samma storleksordning blev kursuppgången för aktier i rena investmentbolag. Även om portföljsammansättningen i ett investmentbolag kan

föranleda betydande avvikelser från generalindex (så t.ex. spelar verk-

stadsaktier en stor roll. i några av de ”tyngre” investmentbolagen) bör index för gruppen som helhet på sikt nära följa generalindex. Kursupp-

gången för investmentbolagsaktier har. emellertid också i ett längre perspektiv varit större än ökningen av generalindex. Den s.k. investmentbo-

lagsrabatten har därför minskat under de senaste åren.

Index för två delbranscher visade en nedgång under 1982: metall- och

stålmanufaktur — 296 och banker — 47, det senare efter en uppgång med ' 829c 1981. | | . Aktieomsättningen på Stockholms fondbörs ökade med 5696 jämfört

med 1981. Sammanlagt omsattes på de bägge aktielistorna 29,1 mdr kronor 1982 mot 18,6 mdr kronor föregående år. Av ökningen utgjorde hälften

faktisk volymökning medan återstoden berodde på kursuppgången. Om-

sättningen av konverteringslån minskade med en tredjedel jämfört med

1981. : | |

För andra året i följd 'var kursutvecklingen på Stockholmsbörsen 1982 väsentligt mer gynnsam än börsutvecklingen i andra länder. Tabellen nedan illustrerar tendensen på ett antal viktigare utlundsbörser:

New York ' +2096 Amsterdam "+194

Bryssel +18Z

Frankfurt +134

London +132Z Paris | + 490

Tokyo + 4Z

Den starka kursuppgången på Stockholmsbörsen innebär att företagen fått en mer rimlig börsvärdering i förhållande till sina substansvärden. I fråga om andra grundläggande faktorer bakom kursutvecklingen — kon-

junkturer och penning- och kreditpolitik — avviker Sverige knappast posi-

tivt från västvärlden i övrigt. Den starkare kursuppgången i Stockholm

Skr. 1982/83:155 : 10

specifika för Sverige.

De faktorer som starkast påverkade börsutvecklingen i positiv riktning 1982 var i stort sett desamma som ledde till den kraftiga kursuppgången

1981. De pengar som tillfördes aktiemarknaden genom skattetondsparandet ökade från 1—1,5 mdr kronor 1981 till ca 2 mdr kronor 1982. Markna-

den räknar med en ytterligare ökning 1983. trots en viss försämring av

villkoren. Intresset från utlandet för svenska aktier mattades visserligen

under våren men tog förnyad fart under hösten. Så vitt kan bedömas var nettocxporten av svenska värdepapper betydande under andra halvåret 1982. Liksom 1981 gällde det främst företag inom områdena läkemedel och bioteknik men också några verkstadsföretag. Devalveringen i oktober skapade förväntningar om en förbättrad lönsamhet i företagen 1983. framför allt i verkstadsföretag med stör exportandel, i skogsföretagen och inom

läkemedelsindustrin. Tillkomsten av ett antal nya investmentbolag de senaste ären — samtidigt som vissa rörelsedrivande företag kompletterat sin verksamhet med portföljförvaltning — har inneburit ett betydande efterfrågetillskott i marknaden.

Det är anmärkningsvärt att ett antal åtgärder på skatteområdet, som

bort ha negativ effekt på aktiemarknaden, av allt att döma knappast påver-

kat kursutvecklingen. Förutom den ovan nämnda försämringen av villkoren för skattefondsparandet är det främst slopandet fr. o. m. 1983 av de

1981 införda skattelättnaderna för aktieutdelningar men också inbetalning-

en på särskilt investeringskonto av 20Z av företagens vinster för 1983 och införandet av en avgift motsvarande 2022 av aktieutdelningen för 1983.

Företagens efterfrågan på nytt riskkapital var fortsatt hög under 1982. Aktiecmarknadsutvecklingen gav utrymme för en ytterligare ökning av nyemissioner och nvintroduktioner jämfört med 1981. Summa kontantemissioner av aktier och konverteringslån riktade till den svenska marknaden steg från ca 1800 mkr. 1981 till ca 2700 mkr. 1982 (exkl. Atlas Copcos

nyemission på ca 375 mkr., riktad till AB Volvo). Samtidigt minskade dock

emissioner av svenska företag, riktade till utlandet, från närmare 800 mkr.

1981 till ca 150 mkr. 1982. I föregående ärsberättelse påpekades det nära sambandet mellan aktie-

kurser och nyemissionsvolymer. Detta samband — som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för näringslivets riskkapitalförsörjning

— illustreras i diagram 2.

Marknaden tillfördes 1982 inte mindre än ett femtontal nya företag.

medan två boiag upphörde att vara börsbolag. Nyintroduktionerna tog i anspråk sammanlagt inemot 800 mkr. (varav ett företag — STC — ca 350

mkr). Nettotillskottet till marknaden var därmed betydligt större än 1981 (nio nya företag med sammanlagt ca 350 mkr., sex avförda bolag). Till skillnad mot 1981 var fastighets-, finans- och investmentbolagen 1982 i klar

minoritet.

Skr. 1982/83:155 1

DIAGRAM 2

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ INDEX NYINTRODUKTIONER ' mkr

IKURVA! ISTAPLARI 2650 AFFARSVARLDENS AN GENERALINDEX (31.12 1979 100) i i NYEMISSIONER/NYINTRODUKTIONER

on | i PLACERADE UTANFOR |

gl 7 | SVERIGE HH PLACERADE I SVERIGE

10 os | :--3 000

2.500 Å ET /h

100 — VÄ = 2000

/N | S

I f( NV

Hl) — 1.000 I

-- hl.

1: 205 69 70 7172 73 74 7 617 72 72 g0 ga so

Tack vare en ändring i tillämpningen av valutaregleringen kunde aktier i utländska bolag för första gången introduceras på Stockholmsbörsen. Av de nytillkomna bolagen var ett finskt och ett norskt med ett sammanlagt introduktionsbelopp på ca 65 mkr. Som ett resultat av utredningar under 1981 om de mindre och medelstora företagens riskkapitalförsörjning (jfr fondens årsredovisning för 1981) har aktiemarknaden också i andra avseenden breddats under 1982. Ett antal minoritetsinvestmentbolag av en för Sverige ny typ — s.k. venture capital-

företag — har bildats efter amerikanskt mönster. Syftet med sådana före-

tag är att på ett tidigt stadium identifiera och i kommersiella former investera i tillväxtföretag, företrädesvis av högteknologikaraktär. Vidare har en s.k. OTC-marknad C”over-the-countermarknad"") etablerats. OTCmarknaden innebär värdepappershandel vid sidan av fondbörsen, där en eller flera fondkommissionärer (s. k. market makers:; terminologin på detta

Skr. 1982/83:155 . 12

område är alltjämt amerikansk) åtar sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser för en viss aktie. OTC-marknadens minimikrav på aktiekapital

och totalt eget kapital är desamma som för börsens:A: H-lista. men börs-

postens storlek har minskats och spridningskravet mildrats.

Fondens portfölj

Fondens nyplaceringar under 1982 uppgick till 565 mkr. (477). Samtidigt

har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 295 mkr. (298) sålts. Värde-

pappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med

netto 270 mkr. (179), från 1432 mkr. till 1702 mkr:

Nettoplaceringarna har successivt ökat från en nivå på under 100 mkr.

per år 1978—79. En starkt bidragande orsak till ökningen 1982 var investe-

ringar på ca 50 mkr. i icke noterade värdepapper.

Värdepappersomsättningen är en avspegling av kurs- och omsättnings-

utvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden har liksom 1981 givit utrym-

me för ”arbitragcaffärer”" mellan konverteringslån och aktier, olika aktie-

serier, fria resp. bundna aktier etc. Sådana ätfärer ingår i köp- och försälj-

ningssiffrorna. Totala försäljningar till marknadsvärden (som ger en riktigare uppfattning om verksamheten än historiska anskaffningsvärden) öka-

de från 368 mkr. 1981 till 423 mkr. 1982. |

Vid slutet av 1982 ingick totalt 53 145) företag. i fondens portfölj med följande fördelning:

Antal företag

Börs- Icke börs- - Summa

noterade! noterade : : ” Enbart aktier 34 5 39 Aktier + konv- eller optionslån 9 4 13 Enbart konyv lån - - po. - . I Summa > 8 9 : 53 ! Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade”

Nva börsnoterade! företag i: portföljen är Euroc, "Fläkt; Kilaberg,

Skånska Cementgjuteriet samt STC och:STC Venture. Fonden har avytt- ”

rat sina akticinnehav i AEG. Pharos och Ratos.

Nettoköp av aktier har gjorts i bl.a. ABV, ASEA. Atlas Copco. Boliden.

Electrolux. ESAB, Esselte, Gullspång. Korsnäs. Prospector, Saab-Sca-: nia. SCA, SKF och Sonesson. Försäljningarh har skett i bl. a. Astra, Cardo,

följen är marginella.

! Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Skr. 1982/83:155 = ' . 13

Innehavet av konvertiblä skuldebrev i Electrolux har minskat netto efter konverteringar och innehavet i Custos har sålts. Nettoköp har gjorts: av AGASsS och Sandviks konvertibla skuldebrev i USD och av SCAs konvertibla skuldebrev i USD i samband med emissionen på den internationella kapitalmarknaden. | |

De icke konvertibla förlagsbevis i Volvo som i föregående ärsberättelse redovisades som cen tillfällig placering utanför värdepappersportföljen har | avyttrats:. |

Som framgått av det föregående har fondens engagemang Ii icke börsnoterade företag utökats väsentligt under 1982.

Fonden har i en riktad nyemission förvärvat ca 496 av aktiekapitalet i Inter Innovation AB och lämnat företaget ett förlagslån förenat med op- : tionsrätter att förvärva" ytterligare aktier. Fondens totala engagemang i

bolaget uppgår till 25 mkr. Inter Innovation tillverkar i Sverige och marknadsför internationellt sedelhanteringssystem med inriktning främst på

bankområdet. Koncernen har ca 400 anställda och en omsättning 198 1/82

på ca 115 mkr. |

I en till ett antal institutioner riktad nyemission har fonden för 9 mkr. förvärvat ca 12 av aktiekapitalet i Gambro AB. Detta företag tillverkar medicinsk apparatur, främst engångsnjurar. Företaget är starkt internativnellt inriktat -och hade med ca 2000 anställda 1982 en omsättning på närmare 1000 mkr. Gambro avses komma att börsintroduceras under

1983.

Venturaintressenter i Stockholm AB är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag, ett bolag för investeringar i mindre företag med hög

tillväxtpotential (Ventura är alltså ett venture capitalbolag eller tillväxtinvestbolag). Fonden har tecknat aktier för I mkr. i Venturaintressenter och

förvärvat Kkonvertibla skuldebrev i bolaget för I mkr.

Näringslivet, banker och fackliga organisationer i Blekinge har under året bildat Blekinge Invest AB. ett regionalt tillväxtinvestbolag på kommersiell bas. Aktier har också placerats hos allmänheten. Fonden har tecknat 102 av aktiekapitalet i bolaget. |

På initiativ av Svenska Sparbanksföreningen bildades 1982 Kooperationsinvest AB, ett företag med uppgift att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående företag. Fonden har för 6 mkr. förvärvat

204 av aktiekapitalet och 9,9 % av rösträtten i bolaget. |

Slutligen har fonden köpt inte fullt 59 av aktierna i Bilspedition AB. ett av Sveriges största speditionsföretag.

Fondens deltagande 1982 i nyemissioner i börsnoterade och icke börsnoterade företag och i nyintroduktioner uppgick till ett sammanlagt belopp av 91 mkr. (65). Det innebär att en förhållandevis stor del av fondens -:

nettoplaceringar under året gått till nyemissioner. |

Marknadsvärdet på fondens portfölj av börsnoterade äktier vid utgången av 1982 utgjorde 2.892 (2,50) av det samlade börsvärdet av samtliga

Skr. 1982/83:155 14

börsnoterade företag (exkt. banker och försäkringsbolag. vilkas aktier

fonden inte får förvärva) vid samma tidpunkt. Fördelningen på branscher av fondens portfölj frumgår av tabellen ne-

dan. Ökningarna 1982 av andelarna verkstadsaktier och ”övriga” aktier

beror helt på kursutvecklingen. i det senare fallet framför allt för läkeme-

delsföretagen. Kursutvecklingen har orsakat också den fortsatta minskningen av andelen för metall- och stålmanufakturbranschen. Andelsminskningen för investmentbolagen beror däremot på försäljningar.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig på några punkter från aktiemarknadens fördelning på branscher. Å ena sidan har fonden väsentligt lägre andelar fastighets- och byggbolagsaktier och investmentbolagsak-

tier. Å andra sidan är andelarne för verkstadsaktier och för gruppen

övriga” aktier betydligt högre. I den senare gruppen redovisas fondens

stora engagemang inom läkemedelsindustrin (Astra och Fortia). Enbart dessa företag svarar för 214 av portföljvärdet.

Portföljens fördelning på branscher” Procent, mätt efter marknadsvärden Bransch Fondens portfölj Andel av

1980 1981 1982 1980-82 totalt börskapital? 2SI980-82

>" Affärsvärldens branschindelning '

"Exkl. banker

Fondens fem största engagemang (aktier och konverteringslån sammantagna), mätt efter marknadsvärden. avsåg följande företag: Astra 510 mkr. Ericsson 419 mkr. Volvo 283 mkr.

Fortia 259 mkr.

SCA 243 mkr.

Astra är sedan 1978 fondens största enskilda placering. De fem största innehaven svarade vid slutet av 1982 för 47 2 13856) av det totala mark-

nadsvärdet på fondens portfölj. Andelen har under en följd av år varit

sjunkande. Ökningen 1982 beror i allt väsentligt på en betydligt starkare

kursuppgång för dessa företag än för portföljen i övrigt.

Inte heller den starka ökningen av det genomsnittliga engagemanget per

Skr. 1982/83:155 . 15

företag är något uttryck för en strävan att koncentrera portföljen. I nedanstående tabell har det aktuella medelbeloppet per företag, ca 69 mkr.

(marknadsvärde), räknats om för ett antal år bakåt med hjälp av index för

kursutvecklingen för fondens portfölj. Som framgår av tabellen har de omräknade värdena mycket nära följt de faktiska medelengagemangsbeloppen.

1977 1978 1979 1980 1981 1982 Verkligt. medelbelopp per företag, mkr 2 'n 29 29 33 > 48 69 Omräknat belopp, mkr 23 27 25 30 44 -

Likvida medel

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av 1982 till 313 mkr.. vilket. "innebär en ökning under året med 50 mkr. De motsvarade vid årsskittet 8.197 (1176) av fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden. Likviditeten har påverkats av att det till fonden över-

förda grundkapitalet också 1982 höjts med 150 mkr. Förändringen av de likvida medlen uppstod på följande sätt:

Bidrag till pensionsutbetalningar (för 1981 resp. 1980) - 83 — 69 . Förvaltningskostnader - 4 - 3 Nettoförändring av korta fordringar/skulder - 3 -232 - - 185 Likviditetsförändring - 50 . 71 + Försålda värdepapper har här upptagits till försäljningsvärden, och nettoplaceringarna har alltså påverkats av realisationsvinster och -förluster.

De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och depositionsbevis och på specialkonto i bank. Den genomsnittliga förräntningen under året var

13,49 (14,27). Den lägre avkastningen 1982 är ett uttryck för att räntelä-

get för korta placeringar under större delen av året var lägre än 1981.

Fondkapital och bokföringsmässigt resultat

Fondens grundkapital — dvs. det kapital som överförts från 1—3 AP-

fonderna till AP-fondens fjärde fondstyrelses förvaltning — utgjorde vid

Skr. 1982/83:155 | 16

slutet av föregående är 1400 mkr. Uppsamlade överskottsmedel var 213

mkr., och det totala fondkapitalet vid ingången av 1982 var alltså 1613 mkr.

Genom riksdagsbeslut 1981 har det högsta belopp som får överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning från de övriga delftonderna fastställts till 1850 mkr. Inom ramen för detta beslut har fonden 1982 tillförts 150 mkr.

Vid beräkningen av fondkapitalet och i fondens redovisning i övrigt skall

enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning tillgångarna

tas upp till anskaffningsvärden. Det innebär att det i resultaträkningen redovisade resultatet av verksamheten inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster. | |

Aktieutdelningarna ökade 1982 med i det närmaste 17 mkr. eller med 2547 ull 83 mkr. Utdelningshöjningen i de företag från vilka fonden lyfte utdelning 1982 var I genomsnitt ca 1572 (ovägt medeltal). Fondens utdel-

ningsintäkter har påverkats negativt med ca 3.5 mkr. genom att aktier sälts

före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.

Ränteintäkterna uppgick till totalt 44 mkr. (40 mkr.). Av ökningen i förhållande till 1981 hänför sig hälften till den ökade portföljen av konvertibla skuldebrev och den andra hälften till en genomsnittligt sett högre ' likviditet. | | |

Förvaltningskostnaderna ökade med 1696 till 4 mkr. och motsvarade

därmed 0,23 Z av det genomsnittliga fondkapitalet under året (0,13 26 om tillgångarna värderas till marknadsvärden).

Årets verksamhet gav ett rörelseöverskott ( aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 123 mkr. (103 mkr.).

Försäljningar av värdepapper 1982 medförde netto realisationsvinster på 128 mkr. (71 mkr.).

Sedan 1979 betalar fjärde AP-fonden till 1-3 delfonderna 8096 av sitt rörelseöverskotl som bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1982 utgör detta bidrag 98 mkr. (83 mkr.).

Nettoresultatet för året, som tillföres fondkapitalet, blev 153 mkr. (91 mkr.). Tillsammans med det förut nämnda tillskottet .på 150 mkr. till

grundkapitalet ökade fondkapitalet alltså med 303 mkr. till 1916 mkr. vid årets slut. . |

Fondens tillgångar — upptagna till anskaffningsvärden i mkr. — förde-

lade sig vid utgången av de två senaste åren på följande sätt:

1982 1981 Aktier 1589 1338 Konvertibla skuldebrev och

5 För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens kortfristiga skulder (fondlikvider resp. skuld till 1-3 AP-fonderna för bidrag till pensionsutbetalningar) salderats mot likvida medel.

Skr. 1982/83:155 7

Effektiv avkastning

Vid slutet av 1982 var marknadsvärdet på fondens värdepapperspornfölj

1952 mkr. högre än anskaffningsvärdet” (jfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregäende år var motsvarande

övervärde 749 mkr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhällande

till anskaffningsvärdet var sålunda 1203 mkr. Om man till detta belopp lägger summa aktieutdelningar och räntor på lån, 93 mkr.. och netto 'realisationsvinster. 128 mkr., blir det totala ekonomiska utfallet äv 1982

års portföljförvaltning 1424 mkr. (773 mkr). Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 2181 mkr., betyder detta en effektiv avkastning under 1982 på 65 (57 7). | Resultatet av fondens verksamhet 1982 var alltså både i absoluta tal och” relativt sett bättre än 1981 års goda resultat. Den positiva avvikelsen 1982 i förhållande till den allmänna utvecklingen på aktiemarknaden sådan den

uttryckes i i generalindex (+3595) var anmärkningsvärt stor för att gälla en

portfölj av den omfattning det här är fråga om. Avvikelsen beror främst på

den högre andelen verkstadsföretag i fondens portfölj och på det stora engagemanget inom läkemedelsindustrin.

Man får givetvis hålla i minnet att icke realiserade kurs svinster i portföl-

jen spelar en avgörande roll när man mäter det totala ekonomiska utfallet och att aktiekurserna kan förändras starkt på kort tid. Resultatet av en

portföljförvaltning — som är en verksamhet med långsiktiga mål — måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Också mätningar på längre sikt av effektivavkastningen eller jämförel-

ser med utvecklingen av aktieindex sedan fondens tillkomst är vanskliga

när det gäller en fond som tillförts medel successivt.

På samma sätt som i årsredovisningen för 1981 jämförs i diagram 3

utvecklingen av fondkapitalet (med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden) 1974—82 med en tänkt fond, som placerat pengar i enbart industriobligationer. Denna ”industriobligationsfond” har tillförts medel i samma takt och i samma omfattning som i verkligheten skett till fjärde AP-fonden. En jämförelse av detta slag kan sägas vara relevant i den

meningen att placeringar i industriobligationer hade varit ett naturligt

alternativ om fjärde AP-fonden inte tillskapats.

Som framgår av diagrammet har den faktiska utvecklingen i fjärde AP-

fonden givit ett fondkapital som är 75 Ze större än den tänkta obligations- -

fondens. . . Ett annat sätt att illustrera fondens långsiktiga ekonomiska utveckling är att jämföra det aktnella fondkapitalet med värdet i dag av tillskotten av grundkapital på sammanlagt 1550 mkr., uppräknade med konsumentpris-

5 Icke börsnoterade värdepapper — som särredovisas i värdepappersförteckningen — har i avsaknad av marknadsvärden här tagits upp till anskaffningsvärden.

Skr. 1982/83:155 18

DIAGRAM 3

MKR FONDKAPITALETS UTVECKLING 1974—82

4.000 |

1 1

3.500-d

|

i

3 000-—+

- FJARDI: AP-FONDEN

1 IMARENADSVARDEN:

ot od pd UJ fn J

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

index. En sådan beräkning får då givetvis justeras med de belopp fonden "återbetalat” i form av skatter och bidrag till pensioneringssystemet, likaledes indexjusterade. De tillförda 1550 mkr. motsvarade vid det senaste årsskiftet 2700 mkr., och de återbetalade beloppen hade vid samma tidpunkt ett ”nuvärde” av 450 mkr. För att realvärdet på de medel som netto tillförts fonden skall ha bibehållits borde fondkapitalet den 31 december 1982 alltså ha varit minst 2250 mkr. Det faktiska fondkapitalet, baserat på marknadsvärden, var 3 868 mkr.

Skr. 1982/83: 155 19

Administration

Medelantalet anställda under äret har varit oförändrat 6. Två personer

: har lämnat sin anställning hos fonden och två personer har nyanställts.

Av förvaltningskostnader på totalt 3984 tkr. har löner och ersättningar

uppgått till:

styrelse och verkställande direktör 834 tkr. övriga anställda | 668 tkr. revisorer 114 tkr.

Stockholm i januari 1983

STEN WIKANDER

Verkställande direktör

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens innehav av aktier och konvertibla skuldebrev vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december 1982 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning tkr

Resultat före överföring

Skr. 1982/83:155 Balansräkning tkr

Kortfristiga skulder

Fondkapital

Stockholm den 31 januari 1983

Ingemar Mundebo Gunnar Söder Erik Svensson

Roland Agius - Hans Werthén Nils Landqvist

Ingemar Essén Stig Mulm ee Sven Wehlin Lars Ljung Kurt Lanneberg Hans Hellers Sten Wikander

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överenstämmer med räkenskaperna. Stockholm den 2 februari 1983 Gösta Renlund Arne Henrikson Anders Larsson ' Gösta Telestam

Skr. 1982/83:155 21

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1982. |

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna. protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner. som fonden företagit under år 1982, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 2 februari 1983

Gösta Renlund | Arne Henrikson Anders Lursson | Gösta Telestam

Skr. 1982/83:155 | 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1982

Aktier, noterade Företag Antal . Förändring! Marknads- = 4 av röster

| : under 1982 ' värde "> aktie- :

tkr - kapital

ABV 278 736 + 88684 | 60 947 Hl 7,1

A 64790 .

B 213 946 : . : . AGA : 603 170 168829 6.9 79

A 545 064 . ee B 58 [06

Alcro 48 000 6960 10.0 10,0

A 24000 S

B oo 24000 | le : SS ASEA 702 800 + 89300 ' = 184836 3,6 3,6 Astra 600 000 "—- 75000 510000 8,9 8.9 Atlas Copco 1013 793 +235 559 91241 = 4,9 4.9 Bahco - 81958 . - 9835 9.1 9.1 Boliden A 77 800 + 4446 20306 1,7 1.8 Cardo | 136290. + 7258 ; 62 693 1.6. : 1.6 Electrolux B 790219 +353 719 94826 3.1 0,0 Ericsson 2 1222049 +347 350 412656 3.7 3.9 ÅA 146219

B 1075 830 ESAB 132 608 + 49800 33 948 82 8,2 Esselte 500 000 +188 585 81500 6.4 4.9

ÅA 206 096

B 293 904 : Euroc 136 500 +136 500 16 926 3.3 3,3 FABEGE B 200 000 — 65460 5600 1,0 0.5

Skr. 1982/83:155 23

Aktier, noterade

Företag : Antal . Förändring!- Marknads- & av röster

Skänska Cement-

eller aktieuppdelning I kombination med försäljning.

Aktier, icke noterade

Kaonvertibla skuldebrev, noterade

! Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av ftera olika förändringar

under äret, tex emission eller akticuppdelning i kombination med försäljning. ” Marknadsvärde på konvertibla skuldebrev i USD har omräknats till SEK efter a/v

köpkurs för USD på balansdagen, utan tillägg för switchpremie.

Skr. 1982/83:155 24

Konvertibla skuldebrev och lån med optionsrätt, icke noterade

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983