1982/83:74
Skr. 1982/83: 74
Regeringens skrivelse
1982/83: 74
med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkom-
mitté under 1981; beslutad den 25 november 1982.
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1981.
På regeringens vägnar
OLOF PALME GERTRUD SIGURDSEN
1 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 74
Skr. 1982/83: 74 [Se
Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1982-11-25
Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-WaHén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, B. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg.
Föredragande: statsrådet Sigurdsen.
Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1981.
IT resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen
lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967—980 (skr 1968:23, skr 1969: 27, skr 1970: 39, skr 1971: 119, skr 1972: 107, skr 1973: 161. skr 1974: 131, skr 1975/76:8, skr 1975/76: 141, skr 1977/78:6, skr 1978/79:17, skr 1979/80: 21, skr 1980/81:7. skr 1981/82: 53). En redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1981 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justitie-, social-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri- och kommundepartementen. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikes-
departementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarå-
dets ministerkommitté under år 1981.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr. 1982/83: 74 3
Bilaga
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1981;
I. Ministerkommittémöten 1. Allmänt
Ministerkommittén höll två möten under 1981, medan ställföreträdarna samlades tretton gånger. Till de senare har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde. när ministrarna inte är samlade.
Fem fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året. Sålunda avhölls en idrottsministerkonferens den 8—10 april i Palma
de Mallorca, kulturministerkonferens den 5-7 maj i Luxemburg, familje-
ministerkonferens den 20-22 maj t Rom, utbildningsministerkonferens den 3-4 juni i Lissabon samt den 22—24 september hälsovårdsminister-
konferens i Madrid. Ordförandeskapet i ministerkommittén/ställföreträdarkommittén roterar halvårsvis i alfabetisk ordning mellan medlemsländerna. Under perioden
16 oktober 1980 1.0. m. ministerkommittémötet den 14 maj 1981 innehade
Sverige ordförandeskapet. Såsom ministerkommitténs ordförande framträdde utrikesminister Ullsten också vid parlamentariska församlingens januarisession 1981. Han presenterade därvid ministerkommitténs rapport, höll ett anförande även i sin egenskap av svensk utrikesminister (jfr
redogörelse 1980/81:18 från den svenska delegationen vid Europarådets parlamentariska församling) samt besvarade ett tjugotal frågor från församlingsledamöterna. Den 13 maj gjorde utrikesministern motsvarande framträdande under församlingens majsession.
Europarådets budget för 1981 uppgick till ca 264 890000 franska francs. Sveriges bidrag var totalt 9968 000 FF, vari ingick bl. a. amortering på den nya Europarådsbyggnaden med 1 milj. FF. bidrag till Europeiska farmakopån med 240000 FF, och bidrag till Europeiska ungdomsfonden med
340000 FF.
2. 68:e ministerkommittémötet
Europarådets 68:e ministerkommittémöte hölls i Strasbourg den 14 maj
1981. Mötet skulle egentligen ha letts av utrikesminister Ullsten. Då denne p.&. a. regeringskrisen i Sverige emellertid nödgats avstå övertog i stället
schweiziske utrikesministern Pierre Aubert ordförandeskapet.
Genom det attentat mot påven som just ägt rum omkastades mötets dagordning. Som första punkt uppfördes kampen mot terrorismen, som blev föremål för en livlig och engagerad debatt. Enighet rådde, att enda
Skr. 1982/83:74 4
utvägen i kampen mot terrorismen var ökat internationellt samarbete: ställföreträdarna fick i uppdrag att i brådskande ordning studera konkreta
åtgärder i syfte att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område. "Dagordningen omfattade i övrigt Konferensen om säkerhet och samar- .
bete i Europa (ESK), framsteg i det curopeiska samarbetet, FN-frågor samt läget i Turkiet.
I diskussionen om ESK rådde bred enighet om vikten av att ESK-
processen vidmakthölls. Man måste visa fortsatt tålamod och göra ytterli-
gare ansträngningar för att åstadkomma ett substantiellt och balanserat slutdokument. ”
Debatten om läget i Turkiet inleddes av den turkiske utrikesministern Tärkmen, som gav en längre redogörelse för de framsteg militärregimen ansäg sig ha åstadkommit för att skydda de turkiska medborgarnas liv och säkerhet. Han upprepade regimens bestämda avsikt att så snart som möj-
ligt återgå till demokratiska förhållanden. Medan under det närmast före-
gående ministermötet endast Sverige kommenterat läget i Turkiet deltog
denna gång också flera andra länder i diskussionen. Norge, Danmark och
Österrike uttryckte alla förhoppning om snar återgång till demokrati i Turkiet och iakttagande av respekten för de mänskliga rättigheterna. Sve-
rige underströk framförallt vikten av att de lagar militärregeringen inför
inte har sådan karaktär att de urholkar den blivande demokratin. Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Frankrike uttryckte sitt förtroende för militärregimens vilja att verkligen återinföra demokrati i landet.
Vid mötet antog ministerkommittén också en deklaration om intolerans som ett hot mot demokratin. Ministrarna beslöt att öka ansträngningarna.
på nationell och internationell nivå, att förhindra spridning av totalitära
och rasistiska ideologier samt verka beslutsamt mot all slags intolerans. I detta syfte skulle ett särskilt handlingsprogram utarbetas som tog sikte på användning och stärkande av för ändamålet lämpliga rättsliga medel.
3. 69:e ministerkommittémötet
Årets andra ministerkommittémöte ägde rum i Strasbourg den 19 november. Som ordförande fungerade även denna gång schweiziske utrikes-
ministern Pierre Aubert. |
Huvudämnen vid ministrarnas diskussioner var öst/västrelationerna inklusive ESK, framsteg i det europeiska samarbetet samt läget I Turkiet.
Ifråga om ESK konstaterade talarna åter med beklagande att det alltjämt visat sig omöjligt nå fram till ett slutdokument. De upprepade nödvändig-
heten att öka ansträngningarna att nå en sådan överenskommelse. Flera ministrar berörde också situationen i Polen och i ett par fall u-båtsinciden-
ten i Blekinge skärgård. Även Sverige berörde denna händelse, och påpe-
Skr. 1982/83: 74 5
kade att denna f.ö. inträffat samma dag som Madrid-mötet återupptogs,
vilket naturligtvis inte kunnat bidra till att skapa det förtroende som
erfordrades för att åstadkomma ett positivt slutresultat i ESK.
En av huvudfrågorna under dagordningspunkten "framsteg i det europe-
iska samarbetet” gällde vilken roll Europarådet kunde och borde spela. Utrikesministrarna från Schweiz respektive Österrike intog här en offensiv
hållning medan EG-länderna var mer avvaktande. Schweiziske utrikesmi-
nistern kritiserade särskilt EG-förslaget om gemensam kulturpolitik och
underströk att kulturellt samarbete måste omfatta alla västeuropeiska
länder och följaktligen ske inom Europarådets ram. Diskussionen utmynnade i ett beslut att vid ett kommande ministermöte diskutera Europarådets kulturpolitik på basis av en rapport om vad som hittills gjorts och lämpligen kunde göras I framtiden
Under debatten om läget i Turkiet gjordes det svenska inlägget av ambassadör Westerberg i utrikesminister Ullstens frånvaro och å dennes vägnar. Sverige var, underströk talaren, djupt oroat över utvecklingen i Turkiet med upplösning av politiska partier, domen mot förre premiärmi-
nistern Bölent Ecevit. förbud mot facklig verksamhet och nya rapporter
om tortyr och dödsstraff. Utvecklingen i Turkiet gjorde det allt svårare att fortsatt hysa tilltro till den turkiska militärregeringens deklarerade avsikt
att återinföra demokratin i landet. Det var enligt svensk mening ännu
alltför tidigt att ta ställning till Turkiets medlemskap i Europarådet. men utvecklingen måste följas mycket noga. Kritiska omdömen framfördes också i korta inlägg av Danmark, Nederländerna, Frankrike, Italien och Österrike. Norske utrikesministern Stray upplyste att Norge mot bakgrund av situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet beslutat fördröja fortsatt parlamentsbehandling av norskt ekonomiskt bistånd till Turkiet.
I. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer 1. Mänskliga rättigheter
Arbetet inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och tre expertkommittéer.
Huvudkommittén har under året granskat det utkast till sjätte tilläggsprotokoll, jämte förklarande rapport, som överlämnats av den expertkommitté som arbetat med utvidgning av rättighetslistan i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (DH-EX). Det beslöts att vissa av
artiklarna i utkastet skulle återförvisas till expertkommittén för fördjupat
studium mot bakgrund av de synpunkter som lämnats av den europeiska kommissionen respektive domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Förslaget till sjunde tilläggsprotokoH rörande ekonomiska. sociala och kulturella rättigheter har mött ökande tveksamhet såväl inom huvudkom-
mittén som expertkommittén. Flera medlemsstater anser att man även bör
överväga andra möjligheter att stärka dessa rättigheter, främst genom att
Skr. 1982/83: 74 6
förbättra den sociala stadgan. Från svensk sida har betonats den stora vikt
man fäster vid skyddet av de mänskliga rättigheterna och det unika kontrollmaskineriet i konventionen. En utvidgning av rättigheter inom konventionens ram bör därför begränsas till sådana som kan göras rättsligt bindande och utkrävas inför en judiciell myndighet.
Expertkommittén för procedurfrågor (DH-PR) har av huvudkommittén erhållit förnyat mandat och uppmanats att med särskild förtur granska vad som kan göras för att förenkla och påskynda proceduren inför europarädsorganen mot bakgrund av det ökande antalet individuella klagomål som blivit följden av att alltfler medlemsstater nu medgivit individuell klagorätt. Förslag om en eventuell' uppdelning av kommissionen i två kammare liksom inrättandet av en heltidsordförande och vice ordförande samt en förenklad procedur för att avvisa uppenbart ogrundade klagomål har givits högsta prioritet.
Expertkommittén för information och undervisning (DH-ED) har fort-
satt sitt arbete med olika projekt för förbättrad undervisning. forskning och information om mänskliga rättigheter. Särskild tyngdpunkt har lagts på det fortsatta arbetet med en handbok avseende utbildning av polisen i frågor om mänskliga rättigheter och på publikationer om mänskliga rättigheter på medlemsstaternas egna språk.
Huvudkommittén har vidare fortsatt arbetet beträffande utformningen av ett av ställföreträdarkommittén begärt yttrande över vilka åtgärder som bör vidtas för att avskaffa dödsstraffet i fredstid. Sekretariatet har anmodats att göra ett utkast till ett tilläggsprotokoll med bakgrundsrapport.
2. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor
a) Social trygghet
På förslag av huvudkommittén för socia! trygghet (CDSS) uttalade sig ministerkommittén i resolutionerna CSS (81) 1-10 om efterlevnaden av den curopeiska socialförsäkringsbalken och protokollet till denna under den gångna rapporteringsperioden. Resolutionerna gällde Belgien, Dan-
mark. Förbundsrepubliken Tyskland, Irland. Luxemburg, Nederländerna. Norge, Schweiz, Sverige och Storbritannien. Mot Sveriges tillämpning av
dessa instrument riktades, liksom tidigare, ingen anmärkning.
I huvudkommittén fortsatte under året arbetet på en revision av social-
försäkringsbalken.
Huvudkommittén studerade också de förslag som framförts i en rapport om den sociala politiken för det närmaste decenniet, vilken utarbetats av en konsultgrupp för Europarådets räkning. Kommittén avgav yttrande däröver till ministerkommittén.
Inför den revision som internationella arbetsorganisationen (ILO) inlett av ILO-konventionen nr 48 om migrerande arbetares sociala trygghet
skedde diskussioner inom huvudkommittén i syfte att såvitt möjligt sam-
Skr. 1982/83: 74 7
ordna Europarådsländernas ståndpunkter och stödja arbetsbyråns strävan-
den att åstadkomma en konvention som kan ratificeras av så många stater
som möjligt. |
Huvudkommittén och dess undergrupper arbetade därjämte med olika studier inför den konferens mellan ministrar ansvariga för social trygghet som fastställts att äga rum i Madrid i september 1982. b) Socialtjänst och arbetsmarknadsfrågor
I oktober 1981 sammanträffade för första gången sedan sociala stadgans tillkomst 1961 de tre olika granskande organen (regeringskommittén. den oberoende expertkommittén och parlamentarikergruppen) för informella gemensamma överläggningar. Det skedde i anslutning till högtidlighållandet i Turin av stadgans tjugoårsdag.
Ämnet för dessa överläggningar var olika åtgärder för att förkorta granskningstiden i fråga om länderrapporterna enligt art. 21 i stadgan. Sekretariatet fick i uppdrag att informera ministerkommittén om att huvudkommittén för sin del samtyckt till en plan som skulle avsevärt korta
ned tiden för granskningsförfarandet beträffande länderrapporterna enligt art. 21 i stadgan. Dessutom framhölls från alla de granskande organen som en grundläggande brist att den sociala stadgan inte var tillräckligt känd.
Mer information behövs sålunda.
I slutet av året aktualiserades åter frågan att undersöka möjligheterna att
anordna ett arbetsministermöte i början av 1983. Visst förberedelsearbete
påbörjades.
Kommittén avslutade under 1981 en jämförande studie över social-
hjälpsförmåner i medlemsländerna jämte Finland. Studien har publicerats av Europarådet. Kommittén beslöt att ägna nästa års koordinerade stipendieprogram åt en studie om det sociala skyddet för de mycket gamla. År
1983 kommer kommittén på norskt förslag att arrangera ett curopeiskt seminarium om socialtjänstens struktur och organisation.
Slutligen beslöts att lägga ned den tidigare utkommande informations- ”
bulletinen om socialpolitiska åtgärder i medlemsländerna främst på grund
av svårigheterna att hålla bulletinen aktuell. c) Migration
Inom huvudkommittén för migrationsfrågor (CDMG) har arbetet inrik-
tats på två huvudområden vid sidan av den reguljära verksamheten avse-
ende finansiellt stöd till olika utbildningsaktiviteter i Europarådets regi till
förmån för invandrare. Dessa två områden avser dels uppföljningen av den första europeiska migrationsministerkonferensen i maj 1980, dels utarbe-
tandet av två rekommendationer om andra generationen invandrare respektive åtgärder i syfte att bibehålla de kulturella banden mellan invand-
rare och deras hemländer.
Skr. 1982/83: 74 8
d) Jämställdhetsfrågor
Under året bildades en ny jämställdhetskommitté, som framförallt har samordnande och påtryckande uppgifter. Den ersätter den expertkommitté (CAHFM) som fungerat sedan 1979. En arbetsgrupp ”The Working Party of the Committee for Equality between Women and Men” förberedde under 1981 denna kommittés första möte som ägde rum i januari 1982. Till detta möte sammanställdes en översikt över de olika ländernas jämställdhetsmaskineri. I planeringen ingår att anordna ett seminarium om
kvinnor och massmedia. | .
Ministerkommittén uttalade i ett särskilt budskap att Europarådet även har som en viktig uppgift att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Samtliga huvudkommittéer och ad-hoc kommittéer bör uppmärksamma | jämställdhetsaspekterna I sitt arbete och rapportera om detta.
Ministerkommittén antog vidare i april 1981 en rekommendation till medlemsländerna att så långt möjligt tillse att en jämn könsrepresentation uppnås i Europarådets olika kommittéer och andra organ.
3. Utbildning, kultur och idrott a) Utbildning och kultur
Viktigare frågor i kommittéarbetet Kulturstyrelsen (CDCC) är det samordnande organet för frågor som rör
utbildning och kultur.
Frågor rörande högre utbildning handläggs av en särskild kommitté "Standing Conference for University Problems” (CC-PU). Denna är underställd kulturstyrelsen som ska godkänna dess program och budget.
Inom sitt arbetsfält driver CC-PU bl.a. olika verksamheter som syftar till
att underlätta studier i annat land. En konferens på temat ”utländska studenters situation i Europarådets medlemsstater” hölls i anslutning härtill i Strasbourg. I samarbete med olika universitet har också ett antal korta forskarkurser anordnats under året.
Arbetet inom kulturstyrelsens område bedrivs genom projekt. konferenser och serviceaktiviteter.
På skolområdet har kulturstyrelsen drivit ett projekt på temat ”Prepara-
tion for Life”, hur skolan ska förbereda 14—19-åringar för livet efter avslutad skolgång. Man har koncentrerat sig på liv i samhälle, arbetsliv och samlevnadsformer.
Arbetet på områdena vuxenutbildning och språkundervisning har bedri-
vits i projekten ”Adult Education” och ”Modern Languages”. Båda av-
slutades under 1981.
På kulturområdet driver kulturstyrelsen två projekt. Det första projektet "Cultural Development Policies” är uppdelat i två grupper. Den ena är mest policyinriktad och diskuterar frågor som rör europeisk kulturpolitik.
Skr. 1982/83: 74 9
Den andra gruppen består av 21 städer som utbyter erfarenheter om hur kulturpolitik genomförs på ett lokalt plan. Södertälje och Örnsköldsvik deltar från svensk sida.
Det andra kulturprojektet "Culture and Media” avslutades 1981 med ett kollokvium i Charleroi, Belgien på temat ”Communication and Participation: Freedom and Constraints of the Audo-Visual Media” Som en uppföljning av Europarådets kulturministerkonferens i Luxemburg i maj 1981 har ett arbete påbörjats med utarbetande av en curopeisk deklaration om kulturella mälsättningar. I den grupp som arbetar med ett deklarationsförslag är Sverige nordisk representant.
Kulturstyrelsen fattade under året ett principbeslut om att inom ramen
för nya projekt arbeta vidare med ämnena "regionala verksamheter på
kulturområdet” samt ”lokala samverkansprojekt i närmiljö”. Det lokala temat har sitt ursprung i ett svenskt resolutionsförslag till kulturministerkonferensen i Luxemburg.
Beslutet har också fattats om ett nytt projekt med start våren 1982 på
temat ”Measures to promote creativity taking into account the development of the cultural industries”. Projektet fick sin slutliga utformning vid ett arbetsgruppsmöte under hösten. där bl. a. Sverige deltog.
Ett särskilt projekt om "Education and Cultural Development of Mi-
grants”” pågår sedan något år tillbaka.
Europarådets utbildningsministerkonferens hölls den 3-4 juni i Lissabon med temat "Education of the Three to Eight Ycars Old”.
Europarådets kulturministerkonferens arrangerades den 5-7 maj i Luxemburg på temat ”the Role of Cultural Aims in Social and Economic
Development”. Sverige bidrog med en bakgrundsstudie om ”Cultural
Policy for a Creative Society”. Det svenska huvudanförandet behandlade
"Cultural Policy in a Time of Economic Crisis”
De nordiska representanterna presenterade en av de tyngre resolutionerna som avsåg en europeisk deklaration om kulturella målsättningar (jfr ovan). En arbetsgrupp har senare fått kulturstyrelsens uppdrag att arbeta fram en deklaration som ska ligga klar till nästa kulturministerkonferens.
Denna hålls i Västberlin 1984.
b) Idrott
Europarådets tredje idrottsministerkonferens ägde rum den 8— 10 april
1981 i Palma de Mallorca. Den svenska delegationen leddes av regeringens sakkunnige i idrottsfrågor, riksdagsledamoten Rolf Rämgård. Konferensen
antog åtta resolutioner bl. a. en om att främja kvinnors deltagande i idrot-
ten och en om internationella motsättningars ökade inverkan på den inter- : nationella idrotten. Sverige reserverade sig mot en punkt i den sistnämnda,
där idrottsorganisationerna ombeds överväga att permanent förlägga de olympiska spelen till Grekland. Den svenska reservationen skedde med
hänvisning till att detta låg inom den Internationella olympiska kommitténs
Skr. 1982/83: 74 10
ansvarsområde. Nästa ministerkonferens kommer att hållas på Malta våren 1984.
4, Ungdomsfrågor
a) Europeiska ungdomsfonden
Sverige bidrar liksom tidigare år tillsammans med andra medlemsländer
med frivilliga bidrag till fondens verksamhet utöver de medel som reguljärt
anslås. Fonden ger på ansökan bidrag till verksamheter anordnade av europeiska ungdomsorganisationer.
b) Europeiska ungdomscentret
Ungdomscentret har under året arrangerat ett antal kurser om aktuella
ungdomsfrågor samt språkkunskaper.
5. Hälsovård
Vid hälsovårdsministermötet i Madrid den 22—24 september 1981 enades ministrarna bl. a. om insatser för att minska rökning, överkonsumtion av alkohol och missbruk av läkemedel. Ministermötet rekommenderade vidare Europarådet att utarbeta strategier för förebyggande insatser och hälsoupplysning. Vid mötet inbjöd Sverige till ett nytt ministermöte år
1984 eller 1985. Huvudkommittén för hälsovårdsfrågor (CDSP) har under året slutbehandlat rapporter om utbildning av assistentpersonal inom tandvården,
förebyggande av alkoholproblem särskilt hos ungdomar samt förebyggande insatser mot narkotikamissbruk och utbildningens särskilda roll i sam-
manhanget. I de två senare ämnena antogs rekommendationer. Huvud-
kommittén antog likaså en rekommendation i syfte att vidga främst Cyperns möjligheter att utnyttja stipendieverksamheten för vidareutbildning av läkare. Efter upprepade diskussioner antogs en rekommendation om värd och resocialisering av narkotikamissbrukare, men först sedan den kontroversiella frågan om metadonbehandling uteslutits ur rekommendationen. En rapport om motivering av befolkningsgrupper som avstär från
förebyggande hälsovård har också behandlats och kommer nu att publice- : ras. .
Under år 1982 påbörjas arbete i följande ämnen: utvärdering av screeningmetoder som används i förebyggande syfte, hälsoupplysningsprogram som syftar till att förebygga missbruk samt okonventionella metoder för diagnos och behandling av sjukdom.
Skr. 1982/83: 74 1
6. Miljö- och regionala planeringsfrågor a) Miljöfrågor
Den konvention rörande skyddet av vilda växter och djur i Europa och deras naturliga biotoper som undertecknades vid miljöministermötet i Bern 1979 har nu ratificerats av åtta medlemsländer.
Ändamålet med konventionen är att förbättra skyddet och vården av den
vilda faunan och floran, med särskild tonvikt lagd på utrotningshotade,
sårbara och sällsynta arter. Flyttande och endemiska arter nämns som särskilt angelägna. Som bilaga till konventionen har fogats förteckningar
på växt- och djurarter, som skall åtnjuta skydd.
I ställföreträdarkommitténs resolutioner R(79)9 och R(79)10 fastlades
reglerna för ”det europeiska nätverket av biogenetiska reservat”. vilket syftar till att bevara representativa naturtyper och landskap. Arbetet med
utväljandet och avsättandet av biogenetiska reservat pågår nu i medlemsländerna. Våtmarker och hedar hör till de naturtyper, som i första omgång-
en skall inrymmas i nätverket. Hotade däggdjurs-, fågel- och groddjurs-
arter ägnas därvid särskilt intresse.
Arbetet inom Europeiska naturvårds- och naturresurskommittén (CDSN) har under året koncentrerats till frågor om natur- och landskaps-
vård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurarter.
Speciella studier om olika djur- och växtgrupper pågår och publiceras varefter de färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur, fåglar, grodoch kräldjur, fiskar och vissa evertebratgrupper som fjärilar samt för kärlväxter. |
Information och naturvårdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet. Särskilt kan hänvisas till arbetet inom Europarådets "Information Centre for Nature Conservation".
Nästa fackministerkonferens planeras att hållas i Grekland i september
1983 och avses speciellt behandla frågor om skydd av kuster och stränder.
b) Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering
Fr.o.m. 1981 har arbetet inom den tidigare huvudkommittén för regional planering och byggnadsvård (CDAT) delats upp i tre sektorer och på två separata huvudkommittéer. Sektorn regional planering behandlas i CDAT, som har ombildats. Sektorerna stadsplanering och byggnadsvård
behandlas i en ny kommitté (CDUP). Inom området regional planering
finns vidare en särskild planministerkonferens (CEMAT).
Vid sitt första möte i mars 1981 beslutade CDAT att inom ramen för Europarådets nya långtidsplan prioritera arbetet inom följande områden:
föreberedelser för den 6:e planministerkonferensen, utveckling av ”a Eu-
ropean regional planning concept”, balanserad utveckling i Europa samt instrument för regional planering.
Den sjätte europeiska planministerkonferensen avsågs äga rum i oktober
Skr. 1982/83: 74 . 12
1982 i Madrid, p. g. a. det spanska valet har det emellertid flyttats till våren 1983. Huvudtemat vid konferensen kommer att bli ”Development and Planning Prospects in European Maritime Regions”. I enlighet med beslut
vid den femte planministerkonferensen kommer vidare att behandlas:
"Future Statute of the Conference” och ”European Regional Planning
Charter”.
Den nybildade huvudkommittén för stadsplanering och byggnadsvärd
(CDUP) har under äret arbetat enbart inom ansvarsområdet. ”byggnads-
vård”. Stadsplancringsfrågorna tas upp i kommitténs arbetsprogram 1982 när den curopeiska stadsförnyelsekampanjen avslutat sin verksamhet.
Arbetet har 1981 koncentrerats på uppföljning av påbörjade projekt
såsom uppdatering av 1976 års rapport om bevarandesituationen i Europa. informationsbulletinen ”A future for our past” samt förberedelser av uppföljande seminarier kring hantverksproblemen. |
Rapporten om bevarandesituationen presenterades i preliminärt skick vid ”the European Symposium of Historic Towns” 1 Freiburg i oktober 1981. Vidarebearbetning och komplettering sker under 1982.
För bulletinen ”A future for our past” hölls ett möte med nationella korrespondenter i december 1981. En förberedande rapport rörande distribution och ansvarsfördelning hade utarbetats av Sverige och Norge.
Hantverksfrågorna har hög aktualitet i samtliga länder. Ett första uppföl-
jande seminarium har under året planerats av en arbetsgrupp där Danmark
representerar Skandinavien. Seminariet kommer att hållas i Venedig hös-
ten 1982.
7. Regionala och kommunala frågor
Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM) höll sitt nionde plenarmöte den 20-21 maj 1981. Detta möte ägnades främst ät uppföljning av kommunministerkonferenserna i Stockholm och Madrid. bl. a. slutbehandlades underlaget till ministerkommitténs rekommendation
R(81)18 om kommunal demokrati. | |
Det tionde plenarmötet den 25—27 november 1981 ägnades företrädesvis
åt arbetsprogrammet för år 1982 'samt åt förberedelser för den femte kommunministerkonferensen som skulle hållas i Lugano, Schweiz. den 5—
7 oktober 1982.
Den vid föregående ministerkonferens i Madrid 1980 undertecknade
europeiska ramkonventionen om samarbete över riksgränser mellan lokala
och regionala samhällsorgan, har nu ratificerats av Sverige.
Vid ett kollokvium i Linz den 5-6 november 1981 redogjordes för den svenska kommunalforskningsgruppens verksamhet.
De projekt som f.n. pågår inom CDRM gäller bl. a. kommunal självsty-
relse, kommunal demokrati, kommunal administration. kommunal ekonomi och glesbygdsfrågor.
Skr. 1982/83: 74 | 13
8. Rättsfrågor
a) Rekommendationer
Enligt rekommendation R(81)1 skall medlemsstaternas regeringar se till att i: rekommendationen angivna regler tillämpas i samband med dataregistrering av vissa uppgifter inom sjukvården och medicinens område. Dessa regler syftar främst till att säkerställa att vad som registrerats endast används som avsetts och att hänsyn tas till den registrerades personliga inlegritet.
I rekommendation R(81)2 uppmanas medlemsstaterna att främja verksamheten hos konsumentskyddsorgan i deras arbete för rättsligt skydd åt
konsumenterna på vissa områden.
I rekommendationen R(81)7 anges vissa principer som medlemsstaterna bör sträva efter att genomföra för att underlätta för den rättssökande att få
sin sak prövad vid domstol. I rekommendationen betonas särskilt vikten
av information om förfarandet, av enkla och lättförståcliga handlingar och av att handläggningen är snabb och billig.
I rekommendation R(81)12 uppmanas medlemsstaternas regeringar att
bl.a. se över sin lagstiftning och överväga vissa andra insatser enligt angivna riktlinjer med sikte på verkningsfulla åtgärder mot ekonomisk
brottslighet.
I rekommendation R(81)15 anmodas regeringarna att. oberoende av de formella ägarförhållandena, jämställa makar såvitt avser rätten till familjens hem och lösöret i hemmet. Rekommendationen anger vissa principer för hur den svagare maken skall skyddas bl. a. vid upplösning av samlevnaden.
Rekommendation R(81)20 syftar till att göra det möjligt att använda främst mikrofilmat och datalagrat material i större utsträckning. Rekommendationen uppmanar medlemsstaternas regeringar att begränsa antalet fall då endast skriftligt material godtas som bevisning liksom skyldigheten att bevara skriftligt bokföringsmaterial under längre tid. Slutligen innehåller rekommendationen vissa principer som, om de genomförs, innebär att bevismaterial som inte är originaldokument i bevishänseende ändå i huvudsak likställs med sådana om kopieringen, registreringen eller avfotograferingen uppfyller vissa kvalitetskrav.
Europarådets expertkommitté om ”Legal Aspects of Territorial Asylum and Refugees (CAHAR)" fortsatte sin verksamhet under 1981 med att utarbeta en rekommendation angående harmonisering av formerna för
asylprövningen. I denna rekommendation R(81)16 fastslås bl.a. följande:
Det avgörande beslutet med anledning av en asylansökan skall fattas av en central myndighet. De myndigheter som svarar för gränskontroll skall se till att asylärenden kommer under centralmyndighetens prövning, och skall instrueras om vikten av att ingen asylsökande direkt återsänds till hemlandet. Möjlighet till överklagande eller omprövning skall finnas. Sö-
Skr. 1982/83: 74 14
kanden skall ges möjlighet framlägga sin sak och för det ändamålet ha rätt till tolk och, vid lämplig tidpunkt i förfarandet, juridiskt biträde. Den som erkänns som flykting skall erhålla ett bevis om sin status.
b) Kommittéarbetet
Under huvudkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) pågår utredningsarbete på en rad områden i syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under 1981
kan nämnas rättsskyddsförsäkring, vårdnad om barn, äganderättsförbeåll, dataskydd och mentalsjukas rättsliga ställning. En särskild expertkommitté behandlar frågan om könsdiskriminering. I mandatet ingår att utarbeta en rekommendation om åtgärder mot könsdiskriminering och om åtgärder för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män.
CDCJ har under året haft sina 35:e och 36:e möten. Kommittén har föreslagit ministerkommittén att bl.a. anta utkast till de tidigare nämnda
rekommendationerna R(81)15 och 20 och till en rekommendation om bi-
dragsförskott.
Huvudkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll under 1981 sitt 30:e möte.
Bland de frågor som under året behandlades av kommittéer under CDPC
märks — förutom ekonomisk brottslighet som redan nämnts — terrorismen, internationellt samarbete i fråga om brott rörande konstföremål,
förhållandet mellan allmänheten och kriminalpolitiken samt olika frågor
rörande kriminalvård i anstalt.
Massmediekommittén har ombildats till en huvudkommitté (CDMM) som höll sina första två möten under 1981. De tidigare expertkommittéerna under denna kommitté har ersatts av en kommitté med experter på media-
politik och en med experter på juridiska mediafrågor. Bland viktigare arbetsuppgifter märks frågor rörande direktsändande satelliter och kabel-
spridning.
II. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling
Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bildades år 1956 som ett instrument i flyktingpolitiken. Fonden har således
under 1981 verkat i 25 är. Numera är fonden inriktad huvudsakligen på att
stödja sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar fonden, eftersom den är rådets enda konkreta instrument för att påverka utvecklingen, en framträdande roll.
Fondens kapital uppgick vid utgången av år 1981 till nära 18 milj. US
dollar jämte reserver och vinstmedel på nära 64 milj. dollar. Med detta
kapital som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor låna upp
Skr. 1982/83: 74 15
pengar på den internationella kapitalmarknaden. Dessa medel lånas sedan ut till projekt i medlemsländerna med den inriktning som tidigare beskri-
vits. En mindre del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, f.n.
en procents ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av fondens vinstmedel.
Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1981 har fonden finansierat
" projekt i medlemsländerna om totalt cirka 1400 milj. dollar. Den ojämför- -
ligt största låntagaren har varit Italien (ca hälften av lånemedlen) följt av
Turkiet (ca en fjärdedel).
Under de senaste åren har fondens verksamhet expanderat mycket starkt och nyutlåningen under 1981 uppgick till 305 milj. dollar. Trots
denna expansion väntade vid årsskiftet 1981/82 projekt för ca 1200 milj.
dollar på finansiering. Mot bakgrund av de föreliggande lånebehoven och diskussionen om balanserad utveckling i Europa har fondens styrelse under året beslutat erbjuda medlemsländerna att på olika sätt medverka till en förstärkning av fondens kapital.
Sverige inträdde i fonden år 1977. Under året har Sverige fördubblat sitt garantiåtagande gentemot fonden till 560000 dollar. Sverige har eftersträ-
val bl.a. att utlåningen skall få en bättre geografisk fördelning samt att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelaktiga
villkor.
IV. Övrigt
Sedan 1975 har Sverige varit anslutet till konventionen om utarbetandet av en europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser och färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de länder som anslutit sig till konventionen. I Sverige trädde den första utgåvan av Europafarmakopén i kraft den 1 januari 1978, vars bestämmelser sedan dess tillämpats av Socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid registrering och kontroll av läkemedel samt för Apoteksbolagets läkemedelshantering. Under 1980 påbörjades utgivningen av den andra editionen av Europafarmakopén. Med utgången av 1981 har tre häften av denna utgivits från trycket. Bestämmelserna i de hittills utgivna häftena av den andra editionen träder i kraft i Sverige den 1 januari 1983.
Femton länder var anslutna till konventionen under 1981. Samtliga nordiska länder deltar i arbetet i farmakopékommissionen. Finland har formellt status som observatör.
Sverige var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under 1981. Dessutom medverkar tolv svenska representanter i de totalt 24 expertgrupper, som förbereder och bearbetar det material, som skall ingå i farmakopén. Omfattande experimentellt förarbete utförs-även på nationell nivå. på statliga laboratorier och vid vissa industriföretag. I Sverige deltar bl.a. socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Apotekens centrallaboratorium och några av landets farmaceutiska industrier.
Skr. 1982/83: 74 16
Under 1981 har uppläggningen av arbetet inom farmakopékommissionen och på expertgruppsnivå setts över. Nya prioriteringsregler har medfört att arbetet koncentrerats till nya medicinskt och farmaceutiskt ändamälsenli-
ga läkemedel. Därigenom har ett ökat antal monografier omfattande både nya läkemedelssubstanser och metoder kunnat fastställas.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982