om vissa pensionsfrågor
Regeringens proposition
1983/84: 74
om vissa pensionsfrågor:;
beslutad den 24 november 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
BO HOLMBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i reglerna för pensionering av personal inom icke-statlig verksamhet.
Vidare föreslås en viss ändring i förordningen om förordnandepension.
Förslag läggs också fram om hur man bör ordna pensioneringen för viss
arvodesanställd personal vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och om pension åt en enskild person.
I Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 74 Rättelse: S. 2, Närvarande: Tekniska ändringar.
Utdrag CIVILDEPARTEMEN'TET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-11-24
Närvarande: statsminister Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson,
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson. Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carls-
son, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom.
Föredragande: statsrådet Holmberg
Proposition om vissa pensionsfrågor
1¶Statlig pensionering av personal inom icke-statlig verksamhet
1.1 Ändringar i statens pensionslöneförordning I 1dA Pensionslön enligt kommunal löneplan när kommunala lönebestämmelser i övrigt inte tillämpas
Mitt förslag: För en del arbetstagare bör pensionslönen bestämmas så,
att den aktuella månadslönen kommer att utgöra pensionslönen. Det
gäller sådana arbetstagare hos vissa icke-kommunala huvudmän, vars
lön betalas enligt kommunal lönegrad men utan rätt till uppflyttning i | föneklass och utan att kommunala lönebestämmelser i övrigt tillämpas.
Skäl för mitt förslag: I 3 § 5-7 mom. statens pensionslöneförordning (1959:286: ändrad senast 1981: 1139) föreskrivs hur pensionslönen skall bestämmas när lön utgår enligt icke-statliga grunder.
Enligt 3 § 5 mom. skall pensionslönen för en icke-statlig anställning med
kommunala eller motsvarande lönebestämmelser — med vissa undantag —
utgöras av månadslönen i den högsta löneklassen inom den lönegrad. i
vilken anställningen är placerad. Statens löne- och pensionsverk (SPV) har erinrat om att för arbetstagare
hos vissa icke-kommunala huvudmän utgår lönen enligt kommunal lönegrad utan rätt till uppflyttning i löneklass eller utan att kommunala lönebe-
stämmetlser i övrigt tillämpas. SPV har föreslagit att pensionslönen i dessa fall skall få utgöras av månadslönen i den löneklass på kommunal löneplan enligt vilken lönen faktiskt utgår i stället för av en månadslön som inte direkt avspeglar den
faktiska lönen vilket f. n. gäller. I de avsedda fallen saknas bl. a. en rätt vill
löneklassuppflyttning. Jag biträder SPV:s förslag, som leder till ett riktigare materiellt resultat
och dessutom innebär en förenklad handläggning inom verket.
1.1.2 Beräkning av pensionslön för arbetstagure med spel- eller tjänstgö-
ringspengar hos teater- och musikinstitutioner
Mitt förslag: Pensionslönen för sångare och dansare bör beräknas på månadslönen och en tolftedel av summan av spel- och tjänstgöringspengar för kalenderåret.
Skäl för mitt förslag: Enligt 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen skall pensionslönen utgöras av månadslönen, om denna utgår med belopp motsvarande lön enligt statlig löneplan. I annat fall utgörs pensionslönen av
den månadslön på statlig löneplan som lönen i anställningen närmast
svarar mot. Utgår en del av lönen som ersättning för tjänstgöringstillfälle
och gäller enhetliga grunder i fråga om beräkning av en sådan ersättning för
den personalgrupp som arbetstagaren tillhör, beaktas ersättningen med ett
belopp som i genomsnitt gäller för personalgruppen.
Lönerna till arbetstagarna vid de statsunderstödda teater- och musikin-
stitutionerna utgår i regel med andra belopp än de som gäller enligt statliga eller kommunala löneplaner. Därför bestäms deras pensionslön oftast en-
ligt 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen.
Utöver månadslön förekommer för vissa arbetstagare hos teater- och musikinstitutioner särskilda lönetillägg för månad eller tjänstgöringstill-
fälle. Om ersättningen har utgått för arbete inom ramen för heltidstjänstgöring har sedan länge månatliga tillägg som utgår som del av lönen beaktats vid beräkning av pensionslön. I fråga om sådan ersättning som utgår per tjänstgöringstillfälle har under motsvarande förutsättningar spel- eller tjänstgöringspengar beaktats.
Ersättning av sistnämnda slag kan utgå till sångare och dansare vid
Operan, Malmö stadsteater och Göteborgs teater- och konsertaktiebolag.
Såväl SPV som Kungl. Teatern AB har tagit upp frågan om beräkning av
pensionslön för denna personal.
För tid före den 1 juli 1980 beräknades pensionslönen för nämnda arbetstagare på en tolftedel av årslönen, inräknat spel- eller tjänstgöringspengar. Fr.o.m. den I juli 1980 beräknas pensionslönen i regel på decemberlönen. Under december är emellertid antalet föreställningar färre än under andra månader frånsett de som berörs av sommarferierna. Spel- och tjänstgöringspengarna kan följaktligen bli lägre under december än under andra
månader. SPV framhåller att de nya bestämmelserna om beräkning av
pensionslön därför kan medföra en lägre pensionsförmån för sångare och
dansare än som skulle ha utgått om de tidigare bestämmelserna gällt. 1 Riksdagen 198384. I saml. Nr 74
Verket föreslår en återgång till vad som gällde före den 1 juli 1980. Beräk-
ningen bör emellertid enligt verket ske per kalenderär i stället för som tidigare per spelår. En sådan ändring medför att vid pensionsfall kan en
definitiv beräkning av pensionslönen i allmänhet göras omedelbart efter ett
kalenderårsskifte. Tidigare har en preliminär pensionslön fastställts. När matrikeluppgifter för spelåret inkommit har en definitiv pensionslön Ffastställts och pensionen räknats om. |
Jag delar SPV:s synsätt.
Ändringarna i bestämmelserna om löneunderlag för tjänstepensionsför-
mån, vilka genomfördes den 1 juli 1980, var avsedda att åstadkomma
enhetliga regler vid beräkning av pensionslön och inte — vilket de har lett
till — att försämra pensionsvillkoren för vissa anställda hos teater- och musikinstitutionerna. En återgång bör därför ske till de tidigare bestäm-
melserna såvitt gäller spel- eller tjänstgöringspengar. Beräkningen bör nu ske per kalenderår. Till grund för beräkningen av pensionslön bör säledes
läggas månadslönen och en tolftedel av summan av spel- eller tjänstgöringspengarna för kalenderåret. Har olika nivåer gällt för ersättningen
under året är enligt min uppfattning en omräkning till den senaste nivän inte nödvändig.
L.1.3 Beräkning av pensionslön för arbetstagare som på grund av tjänstledighet gått miste om tjänstgöringspengar
Mitt förslag: Schablonisering skall ske vid beräkning av de spel- eller tjänstgöringspengar som jämte månadslönen skall läggas till grund för beräkning av pensionslön. Spel- eler tänstgöringspengarna bör få beaktas individuellt även om de utgår enligt enhetliga grunder. Detta bör gälla fr. 0. m. den 1 juli 1980.
Skäl för mitt förslag: I avsnitt 1.1.2 har jag i korthet redogjort för de
speciella bestämmelser om pensionslön som gäller för arbetstagare vid
statsunderstödda teater- och musikinstitutioner.
Pensionslönen beräknas på månadslönen i anställningen oavsett om lön
har utgått eller inte. Eftersom tjänstgöringspengar utgår endast när tjänst-
göring fullgjorts har, enligt vad SPV upplyser, en viss praxis utbildats inom verket vid beräkning av pensionslön, när en arbetstagare på grund av frånvaro har gått miste om en sådan ersättning. Utgår ersättningen enligt
enhetliga grunder inom personalgruppen görs en genomsnittsberäkning. Härvid delas summan av de spel- eller tjänstgöringspengar som utgått inom
gruppen under spelåret med det antal arbetstagare som tjänstgort 100 dagar
eller mera under samma tidsperiod varefter kvoten delas med tolv. I underlaget för beräkning av pensionslön har således inräknats et på visst
sätt beräknat årsmedeltal av ersättningen. Även för de arbetstagare inom
personalgrupp där ersättning intv utgått enligt enhetliga grunder inom
gruppen har viss schablonberäkning skett.
Vad gäller de arbetstagargrupper för vilka det inte sker någon genomsnittsberäkning av spel- eller tjänstgöringspengar, bör pensionslönen be-
räknas på ett annat sätt. Vid frånvaro från föreställningar som de skulle ha medverkat i enligt en tjänstgöringslista och på grund härav gått miste om
tjänsgöringspengar, ökas summan av deras under året uppburna förmåner
med vad det gått miste om. För arbetstagare med längre frånvaro får SPV göra en uppskattning av i vilken utsträckning sådan ersättning jämte må-
nadslön skall läggas till grund för en beräkning av pensionslönen.
SPV framhåller att det i undantagsfall kan finnas anledning att beakta
spel- eller tjänsgöringspengar individuellt även om de utgår enligt enhetliga grunder. För att möjliggöra detta föreslår verket en ändring av 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen.
Enligt min uppfattning bör SPV — där det kan anses lämpligt — kunna besluta att lönedel som utgår per tjänstgöringstillfälle får beaktas individu-
ellt även om den utgår enligt enhetliga grunder inom personalgruppen. Den föreslagna ändringen om spel- eller tjänstgöringspengars inverkan på be-
räkningen av pensionslön bör tillämpas retroaktivt fr. o. m. den 1 juli 1980.
1.2¶Ändringar i avgiftskungörelsen
1.2.1 Beräkning av fortlöpande avgifter m.m.
Mitt förslag: Pensionsavgifter bör beräknas på det antal tjänsteår. inräknat tid för bl.a. ledighet för offentliga uppdrag och militärtjänstgöring,
som tillgodoräknas när ledigheten åtnjutits i en anställning som avses i den s.k. avgiftskungörelsen (1959:289). Om ledigheten är av mera
långvarig natur bör SPV få medge dispens från avgiftskravet. Har mer
än en pensionslön gällt under året bör avgifterna beräknas på den lägsta pensionslönen.
Skäl för mitt förslag: Enligt kungörelsen (1959:2891 om avgifter m. m. beträffande vissa i statens allmänna tjänstepensionsreglemente avsedda anställningar (avgiftskungörelsen) skall SPV beräkna och debitera pensionsavgifter för arbetstagare hos vissa icke-statliga huvudmän. F.n. är ca 1000 huvudmän med omkring 2000 arbetstagare anslutna till den avgifts-
belagda statliga personalpensioneringen.
Enligt 2 § avgiftskungörelsen erläggs f.n. inte någon avgift för tid under vilken en arbetstagare varit ledig för bl.a. offentligt uppdrag och militär-
tjänstgöring. Tid för sådan ledighet tillgodoräknas dock som tjänsteår för pensionsförmån. SPV föreslår en förenkling som innebär att pensionsav-
giften får beräknas på den tid som tillgodoräknas som tjänsteår i en anställning som avses i avgiftskungörelsen. Om ledigheten är av mera långvarig natur. bör SPV få ge dispens från avgiftskravet.
Pensionsavgifterna beäknas på grundval av arbetstagarens pensionslön.
Har mer än en lönegrad varit tillämplig under ett kalenderår (läsär), beräk-
nas avgiften för varje tidsperiod då samma pensionslön gällt. Har olika lönenivåer gällt under året beräknas avgiften på den nivå som gällt under
varje tidsperiod för sig. SPV föreslår att avgiften beräknas på endast den
lägsta pensionslönen som gällt under året. Härvid tas endast hänsyn till tjänster som omfattas av bestämmelserna om pensionsavgifter. Att den lägsta pensionslönen valts motiverar verket med att förslaget om att avgiftsberäkningen skall knytas till antalet tjänsteår kan medföra en mindre kostnadsökning för huvudmännen. Avgiftsberäkningen skulle vidare underlättas om avgiften fick beräknas på endast en nivå. Denna lönenivå bör i
så fall vara den som gällde omedelbart före kalenderärets (läsårets) ingång. Enligt min uppfattning bör beräkningen av pensionsavgifterna ändras på
sätt SPV har föreslagit. Det ändrade beräkningssättet leder till en betydligt enklare avgiftsberäkning. Dessutom underlättas en ev. automatisering av avgiftsberäkningen. Ändringarna torde komma att få en begränsad ekono- — misk betydelse.
Den ökade kostnad, som uppkommer för huvudmännen genom att vissa tjänstledighetstider avgiftsbeläggs, uppvägs av att avgiften beräknas på
den lägsta pensionslön som gällt under beräkningsåret. Jag biträder därför
SPV:s förslag.
1.2.2 Tillgodoräkning av anställningstid med avkortad tjänstgöring
Mitt förslag: Den som avgår med rätt till statlig pensionsförmån från en avgiftsbelagd anställning bör — under i övrigt gällande förutsättningar
— få som tjänsteår för pensionsförmån tillgodoräkna deltidsanställning
före den 1 juli 1959. Detta bör gälla fr. o. m. den I januari 1983.
Skäl för mitt förslag: Enligt 3 § I mom. b avgiftskungörelsen får deltidsan-
"ställning som innehafts före den 1 juli 1959 — då statens allmänna tjänste-
pensionsreglemente (SPR) trädde i kraft — i princip inte tillgodoräknas
som tjänsteår för pensionsförmån. Svenska jägareförbundet — vars anställda omfattas av avgiftskungörel-
sen och avlönas med tillämpning av i huvudsak statliga lönebestämmelser — har i en skrivelse den 2 maj 1982 anhållit om tillgodoräkning av deltids-
anställning som tjänsteår före den 1 juli 1959 för tre anställda vid förbundet.
Statens löne- och pensionsverk tillstyrker jägareförbundets framställning.
Bestämmelserna om att deltidsanställning före SPR:s ikraftträdande inte
får tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån anser jag vara föråld-
tagare som avgår från anställning ned statlig pensionrätt, som inte omfat-
tas av avgiftskungörelsen, får tillgodoräkna deltidsanställning före den 1
Juli 1959.
Enligt min uppfattning bör bestämmelserna därför ändras så att deltidsanställning i dessa fall får tillgodoräknas som tjänsteår.
Kostnaderna härför bör betalas av huvudmännen genom engångsavgifter.
1.2.3 Tillgodoräkning av tid som arvodesanställd kyrkomusiker
Mitt förslag: Arvodesanställning som kyrkomusiker bör — under de förutsättningar som anges i 10 § SPR -— få tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån, om huvudmannen betalar de engångsavgifter som krävs.
Skäl för mitt förslag: Domkyrkoorganister, organister, biträdande kyrkomusiker och kyrkokantorer med lönegradsplacerade tjänster i kyrkomusikerdistrikt omfattas av den statligt avgiftsbelagda personalpensioneringen. Löne- och övriga anställningsvillkor är statligt reglerade inte bara för lönegradsplacerade utan även för arvodesanställda kyrkomusiker. De sistnämnda omfattas visserligen inte av statlig pensionsrätt, men eftersom statlig lönereglering gäller kan tid för sådan anställning på grund av bestämmelserna i 10 § 2 mom. SPR tillgodoräknas som tjänsteår enligt det allmänna pensionsavtalet, om arbetstagaren har eller senare får en statlig pensionsrätt. F.n. saknas dock föreskrifter om att tillgodoräkningen skall ske mot att s.k. engångsavgifter betalas.
Eftersom kyrkomusikernas pensionering finansieras med fortlöpande avgifter och — vid ”köp” av tjänsteår — med engångsc vgifter bör enligt min uppfattning även tid för anställning med arvode få tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån om huvudmannen betalar erforderliga engångsavgifter.
2 Ändring i förordningen om förordnandepension
Mitt förslag: I förordningen (1959: 288) om förordnandepension finns en bestämmelse som garanterar en tjänsteman, som innehade en med statlig pensionsrätt förenad tjänst när han tillträdde en tjänst med förordnande på bestämd tid (s.k. p-tjänst), rätt till lägst de pensionsförmåner som han skulle ha varit berättigad till om han stått kvar i den tidigare tjänsten. Denna bestämmelse bör ändras för den som omfattas av chefslöneavtalet så att garantin knyts till den lönenivå som gällde för tjänstemannen i den tidigare tjänsten.
Skäl för mitt förslag: Efter tillkomsten av det statliga chefslöneavtalet har
det i några fall uppstått tveksamhet om vilket pensionsunderlag som skall tillämpas när det gällt att beräkna förordnandepensioner. Det har varit fråga om tjänstemän med ”chefslön” som innan de tillträdde p-tjänsten
haft tjänster med statlig pensionsrätt.
Tjänstemän för vilka förordningen om förordnandepension är tillämplig omfattas I allmänhet av det s.k. chefslöneavtalet. Enligt detta utgår bas-
lön, tjänstetillägg och ev. även ett personligt tillägg. Alla dessa förmåner
bestäms i varje enskilt fall av regeringen eller chefslönenämnden och är
pensionsgrundande. En tjänsteman som lämnar en tjänst med statlig pensionsrätt för att tillträda en p-tjänst får i allmänhet lägst samma löneförmåner som hon celler
han haft tidigare. Det innebär att även pensionsförmånerna i p-tjänsten blir lägst desamma som i den tidigare tjänsten.
De nämnda bestämmelserna i förordnandepensionsförordningen har till-
kommit för att låta den som går över till en p-tjänst behålla den pension som han eller hon var berättigad till på grund av den tidigare tjänsten. Det är därför naturligt att garantin knyts till den lönenivå som gällde för
tjänstemannen i den tidigare tjänsten.
3 Ordnande av pensionering för viss personal vid Stockholms inter-
nationella fredsforskningsinstitut (STPRD
Mitt förslag: Sådana anställda vid SIPRI som har arvode motsvarande
statlig lönegrad och inte är kontraktsanställda bör omfattas av de statliga tjänstepensionsbestämmelserna. Detta bör ske genom att de ansluts till SPR fr.o.m. den 1 juli 1984 och att fortlöpande avgifter erläggs.
Även en arvodesanställd tjänsteman vid SIPRI som uppnår pensione-
ringsperiodens nedre gräns under första halvåret 1984 bör få pension enligt statliga bestämmelser.
Skäl för mitt förslag: Enligt ett riksdagsbeslut år 1967 fick de arbetstagare
hos SIPRI, vars tjänster inrättats av regeringen. pensionsrätt enligt statens
allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287 — SPR). Numera gäller
allmänna pensionsavtalet för dessa tjänster. Det finns tio stycken sådana
personalförtecknade tjänster vid institutet. Vidare finns 22 tjänstemän som
har tjänster med arvode motsvarande statlig lönegrad som inte omfattas av statliga pensionsbestämmelser, tr? arvodesanställda med lönebidrag som har pensionsrätt enligt avtalet samt ett antal utländska forskare och fors-
karassistenter anställda på kontrakt utan pensionsrätt.
SIPRI har hemställt om att de tjänstemän hos institutet, som har fasta
tjänster med arvode motsvarande statlig lönegrad skall omfattas av de statliga pensionsbestämmelserna.
SPV har lämnat framställningen utan erinran.
Enligt min uppfattning är det inte tillfredsställande att olika pensionsvill-
kor gäller för den fast anställda personalen hos institutet. Bestämmelserna
bör ändras i enlighet med SIPRI:s begäran. Vissa ändringar i SPR behöver därför vidtas.
Anslutningen till SPR bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1984. Den arvodesanställde tjänstemannen bör dock få pension enligt statliga bestämmelser fr.o.m. den månad han fyller 65 år. Kostnaden för den arvodesanställda personalens pensionering bör tas ut av huvudmannen genom fortlöpande
avgifter enligt avgiftskungörelsen. Vid beräkning av avgifterna bör tillämpas det procenttal — f.n. 1196 — som gäller för reducerat lönekostnadspålägg. De merkostnader som följer av mitt förslag bör helt kunna rymmas
inom SIPRI:s nuvarande anslagsramar. Jag har samrätt i denna fråga med chefen för utrikesdepartementet.
4 Pension åt sekreteraren vid svenska UNICEF-kommittén Ulla Wickbom
Mitt förslag: Sekreteraren vid svenska UNICEF-kommittén, Ulla
Wickbom bör tillerkännas ålderspension enligt grunderna i SPR.
Skäl för mitt förslag: Ulla Wickbom, som är född den 9 augusti 1918, har
sedan den 1 maj 1962 varit anställd som sekreterare och verkställande
ledamot vid svenska UNICEF-kommittén.
Svenska UNICEF-kommittén är en av staten tillsatt kommitté med
uppgift alt vara regeringens rådgivare i frågor som berör UNICEF:s allmänna politik. Kommitténs administrationsanslag fastställs och betalas ut av utrikesdepartementet. Ulla Wickboms lön har bekostats av detta anslag.
I början av 1960-talet var verksamhetens omfattning relativt begränsad. men expanderade sedan kraftigt. Fr.o.m. den 1 juli 1977 fastställdes Ulla Wickboms arvode att motsvara lönen enligt lönegrad F 18. Hon har sedan dess arbetat 8096 av hehid.
Ulla Wickboms anställning har under åren grundat sig på ett förordnande som utfärdats av utrikesdepartementet vartannat år. Anställning hos kommittén är inte statlig och omfattas inte av statliga pensionsbestämmel-
ser.
Svenska UNICEF-kommittén har i en skrivelse den 30 december 1982
hemställt om pension i särskild ordning åt Ulla Wickbom när hon den 31
juli 1983 uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns.
Statens löne- och pensionsverk anför i yttrande den 30 maj 1983 att verket finner det skäligt med hänsyn till UNICEF-kommitténs starka anknytning till staten att Ulla Wickboms anställning likställs med statlig
anställning och att hon tillerkänns pension i särskild ordning.
Ulla Wickbom har alltså tjänstgjort hos UNICEF-kommittén i över tjugo är och uppburit arvode som bekostats av statliga medel. Jag anser det rimligt att hon under dessa förhållanden erhåller en statlig ålderspension.
Pensionen bör beräknas enligt statliga grunder och bör utgå fr. o. m. den I augusti 1983. Normalbeloppet av en sådan pension blir 2167 kr. i månaden. Härtill kommer ett mänatligt tilläggsbelopp på 175 kr. Pensionen bör samordnas och ändras enligt 6 och 7 §§ resp. 15 § 1 mom. SPR. Tjänstetidsfaktorn bör vara 0,2917. Vid beräkning av tjänsteår har beaktats dels tid under åren 1938-1942, dels 80 4 av tid fr. o. m. den 1 juli 1977. Efter samordning med ATP och folkpension blir den statliga kompletteringspensionen 1300 kr. i månaden. Den föreslagna pensionen bör bekostas från inkomsttiteln Statliga pensionsuvgifter, netto.
Regeringen bör få besluta om statlig ålderspension i det fåtal likartade fall som eventuellt kan bli aktuella.
5 Genomförande
Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att i enlighet med vad Jag föreslagit göra de ändringar som behövs i pensionslöneförordningen. avgiftskungörelsen och i förordnandepensionsförordningen. Vidare bör regeringen utverka riksdagens bemyndigande att besluta om pension för de arvodesanställda tjänstemännen vid SIPRI och om pension åt Ulla Wickbom.
6 Ikraftträdande
Vad jag har förordat i det föregående bör träda i kraft den 1 juli 1984, om inte annat har sagts.
Regeringen kan utan riksdagens vidare medverkan utfärda de övergångsbestämmelser som kan behövas.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som jag har förordat
för pensionering av personal inora icke-statlig verksamhet,
to . bemyndiga regeringen att göra den ändring i föreskrifterna om
rätt till förordnandepersion som jag har förordat,
3. godkänna vad jag har förordat om pensionsrätt för den arvodes-
anställda personalen vid SIPRI,
4. bemyndiga regeringen att besluta om pension åt en enskild tjäns-.
teman enligt vad jag har förordat.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har lagt fram.