1984/85:20

Skr. 1984/85: 20

Regeringens skrivelse

1984/85: 20

med 1984 års redogörelse för de statliga företagen; : beslutad den 18 oktober 1984. Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1984 års redogörelse för de statliga företagen. På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 NN

INDUSTRIDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holm-

berg, Wickbom

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Skrivelse med 1984 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr 1980/81: 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under år 1983 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1983 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrel-

ser m. m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Statens affärsdrivande verk och de statligt ägda bolagen utgör en betydelsefull del av det svenska näringslivet. Flera av de affärsverk och de

aktiebolag som redovisas under andra departement än industridepartemen-

tet har speciella uppgifter, t.ex. att svara för samhälleliga tjänster som postdistribution eller läkemedelsförsäljning. För dessa verk och bolag finns förutom kravet på affärsmässighet också vissa speciella restriktioner

för verksamheten. Någon generell diskussion av hur dessa verk och bolag nått uppsatta mål är inte möjlig att föra i detta sammanhang eftersom målen är specifika för varje verk eller bolag. Under mitt ansvar faller affärsverken domänverket och FFV samt de aktiebolag där staten äger mer än 50220 av aktierna. Denna grupp omfattar bl. a. Statsföretag, Svenska Varv och Zenit Shipping AB, SSAB, LKAB,

ASSI och Ncb. Sammantaget representerar denna företagsgrupp ca 43 miljarder kronor i omsättning och ca 79 000 anställda.

Dessa verk och bolag har verksamhet som sker under krav på lönsamhet

som primärt mål. De speciella samhälleliga kraven av olika karaktär är mindre betonade för dessa verk och bolag. Med hänsyn till att flera av dessa företag givits nya mål samtidigt som staten tillfört vissa av dem avsevärda belopp är enligt min mening en närmare redogörelse för vissa

Skr. 1984/85: 20 3

övergripande frågor motiverad i enlighet med riksdagens beslut 1981 (prop. 1980/81:22, NU 89, rskr 147).

Industripolitiska motiv har varit grundläggande för att med statligt företagsägande som ett av medlen genomföra större omstruktureringar som

inom Luxor, handelsstålsindustrin eller varvsindustrin. Hit hör också möj-

ligheterna att genomföra industripolitiskt angelägna nysatsningar på framtidsområden som inom t.ex. offshore-industrin och gentekniken. Regionalpolitiska skäl finns med i bilden för statens fortsatta engagemang och

målmedvetna insatser för att få LKAB lönsamt. Utmärkande för dessa industri- och regionalpolitiskt motiverade insatser i form av statligt ägande

är att de värden samhället vill främja inte kunnat nås genom privat ägande. Det är vid sidan av dessa grundläggande motiv även av värde att som ett

komplement till den i Sverige helt dominerande privatägda industrin med

hög grad av ägarkoncentration ha en statlig och en kooperativ företagssektor. Denna blandekonomi är sedan länge väl förankrad i vårt land. Att staten utövar företagsägande som vilken annan ägare som helst ger dessutom allmänhet och politiker en bättre förståelse för näringslivets villkor och avdramatiserar det statliga ägandet. Förvärv eller försäljning av företag sker i enlighet med dessa motiv på affärsmässiga grunder. Tillfredsställande företagsekonomisk lönsamhet är ett överordnat mål för de statliga företagen. Det är på denna grund som företagssektorn ska kunna expandera, ta samhälleliga hänsyn vid val mellan olika produktionsoch lokaliseringsalternativ och sträva efter större arbetstillfredsställelse för de anställda. Avsevärda lönsamhetsförbättringar uppnåddes under år 1983 och denna utveckling fortgår under år 1984 enligt hittills tillgängliga delårsresultat. Den enda säkra grunden för långsiktig överlevnad är att

företag genererar överskott som räcker både till en rimlig självfinansiering

av investeringar och till avkastning på det kapital som ägarna satsat. Med lönsamhetsmålet följer således ett vinstkrav som ger normal! avkastning på

det sysselsatta kapitalet och därmed utrymme för normal utdelning. Än har

bara två av de sex koncernerna — SSAB och Svenska Varv — kunnat

påbörja utdelning.

Dessa mål för företagen ställer emellertid inte bara krav på företagen utan också på hur staten utövar sin ägarroll. Företag måste drivas i nära

kontakt med marknaden. Möjligheten att få dugliga och hängivna medarbe-

tare i företaget hänger samman med vilken grad av självständigt ansvar de får. Företagens dagliga skötsel kan inte ske genom beslut av ägaren i regering eller riksdag. Statliga företag behöver samma rågång mellan före-

tagsledningsfrågor, styrelsefrågor och strategiska ägarfrågor som andra

företag. Redogörelsen för de stathga företagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1984/85: 20

Bilaga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank Industridepartementet

Statsföretag AB Svenska

Varv AB

AB Tumba Cementa AB (5) Svenska ABAB AB Statsföre- Calor Bruk Kockums rymd- Allmänna tagens Samköp | Celsius AB

Air AB aktiebolaget | Bevaknings = svensk Cityvarvet AB

Luossavaara- SSAB oo Industriell Eriksbergs Kiirunavaara Svenskt Beijer Bygg- Bioteknik AB Mek. Verk- AB (LKAB) Stål AB (75)] material AB (45) Svenska stads AB Sveriges Berol Kemi Industri- a . Luxor AB (30) geologiska AB |AB etablerings OB Finnboda

(NJA vesterings- Bilf Svenska Arendal AB

) bank AB tering AB (25) Lagerhus AB en

Norrlands - ” . Götaverken q . Södra Skogs- > Svenska Risk Skogsägares ägarna AB (40) BSK BS Management Energy Systems Cellulosa AB, Konsult AB Service AB AB Ncb (70) Zenit ; Ceaverken STYIEE Götaverken

AB Oljetransit — SIPPINg AB | AB (CEA) Svenska Motor AB

- Skifferolje

AB Statens AB Eiser AB Karlskrona-

Anläggnings- Investment AB Svenska varvet AB

Pp g Procordia Utvecklings Kockums AB

Sr Statens KabiVitrum AB AB (SU) Kockums

SKOBS”. Computer

industrier Kalmar Sweden Systems AB

(ASSD Industries AB Center ys

Studsvik KAPAB Kapi- J2pan AB (33.3) | Kockums

Energi- talutveckling Swedish system AB teknik AB AB Industrial Development Kylfinans

Svensk Kockums - j Energiteknisk Industri AB Corporation Svenska Varv Utveckling AB Laxå Bruks (SID) AB

AB Svensk AB (9D). åruppen Sp Data

(SER) 84 Liber Grafiska — i Stockholm AB

” AB

Svensk Miljö- Pull Odda B

teknikutveck- ullmax AB weden ling AB Regioninvest Svensk Trans- i Norr AB portsystemut- Rockwool AB veckling AB SARA AB

SEMKJ Saxylle-Kil-

Elektriska sund AB Materielkon- SMT trollanstal- Machine ten AB (SD Company AB

Svenska Statsföretag

Petroleum International AB AB

Skr. 1984/85: 20 5

Arbetsmark- Finansde-

nadsdeparte- partementet

mentet

Svenska Domän- Affärsverket Statens Varv AB verket FFV vattenfallsverk

Svenska AB Böksholms | FFV Före- 14 elproduk- Stiftelsen Brygginvest Varv Sulfitfabrik tagen AB tionsföretag Samhälls- AB (75) Utveckling Domän-

Industrigruppen |9 eldistribu- företag Företagskapi-

företagen AB Jas AB (20) I tionsföretag tal AB (64)

tyedyards +, | Fastigh kv United Forsmarks AB Industri-

AB Skogen nr I Stirling Kraftgrupp kredit (61)

AB (50) I AB AB (74,5) Lantbruks- Uddevalla- ar - an"druks | AB Göta kanal- AB Kärnkraft- kredit AB (50)

varvet AB bola oa utdr tbildning — (50) g : Post- och

Eessebo AB Svensk Kreditbanken

AB Lessebo Energiverks- PKbanken (84)

Skogar grupp Statskonsult (SEAB) AB Svenska Torv Swedegas AB AB wedeg Svenska

Svensk: Penning-

Kärnbränsle- lotteriet AB

försörjning

AB (58,4) öyem a

aget

Svenskt ? pec - Kolkonsortium AB Tipstjänst

AB (50) AB Vin- &

Swedish Spritcentralen Power Värdepappers- Service AB centralen

(SwedPower) VPC AB (53)

(51)

Skr. 1984/85: 20 6

Försvars- Jordbruksdeparte- departementet mentet Kommunikationsdepartementet

Luftfarts- Post- Statens Televerket verket verket Järnvägar (SJ)

Swedair Svensk Swedish Fastighets ASGAB (74,9)| ELLEMTEL AB (62,5) Avfalls- Aviation AB Certus . Utvecklings konvertering Develop- Postbol AB Dissousgas AB (50) AB ment AB ostbolagen (50) Telei AB

(SAKAB) (96) | (Swedavia) — |AB GDG Biltrafik | feleinvest

Umeå Buss- AB AB Svensk Laboratorie- garage AB (45) Gullivers Retjänst Umeå Omni- sebureau AB (Svelab) (34) busstation (37,5)

Svalöf AB (50) AB (3) | AB Gävle

Vagnverkstad (AGEVE) AB Landtransport Nora Bergslags Järnvägs AB Rimbobanans Fastighets AB Stockholms Läns Omnibus AB AB Swedcarrier Swederail Consulting AB (30) AB Trafikrestauranger (TR) United Tours AB (30)

Skr. 1984/85: 20

Social- Utbildnings- Utrikesdedeparte- departe- departementet mentet mentet

AB Aero- Apoteksbolaget Nya Kungliga Swedec Inter-

transport AB (67) Dramatiska national AB (50) (ABA) (50) Een-Holmgren Teatern AB

AB Svensk Ortopediska Kungliga Teatern Bilprovning i Uppsala Aktiebolag

AB (33) (Operan)

Swedish AB Kurorts- Svenska

National verksamhet Statens

Road Con- Språkresor AB

sulting AB (SweRoad)

Den statliga företagssektorn i juli 1984. Siffror inom parentes anger statens, Statsföretag ABs resp.

Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som inte är helägda. Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register

på sid 248.

Skr. 1984/85: 20 8

De statliga företagen

Organisationstablån på sid. 4—7. omfattar 7 affärsverk, 7 kreditinstitut och 156 aktiebolag. Av dessa 170 företag har 110 fått ett eget textavsnitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 50 76 samt att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 163 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoritetsandelar i 731 bolag som — tillsammans med de 170 företagen i organisationstablån (totalt 901 företag) — redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. Vilande bolag har inte tagits upp i det alfabetiska registret.

De 170 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten, t.ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått.

Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1983 (eller motsvarande) till 149 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 130 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 117 miljarder kronor år 1983, föregående år 106 miljarder kronor.

Resultatet före dispositioner och skatt för hela den statliga företagssektorn inkl. kreditinstituten förbättrades från år 1982 till år 1983 med 8585 milj. kr.

Investeringarna ligger i stort sett på oförändrad nivå.

Antalet anställda minskade med ca 192.

Skr. 1984/85: 20 9

År Affärs- Kredit- Statsfö- — Svenska Övriga Summa

verken insti- retags- Varv- aktie-

tuten gruppen koncernen bolag

Medelantal anställda 1983 156 706 3970 =. 25719 19599 111036 317 030

1982 158773 3792 27701 22545 109315 322 126

! Omfattar i flera fall annat redovisningsår

Skr. 1984/85: 20 10

De tio största företagen inom den

statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Investeringar (milj. kr.)

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Antal anställda

Skr. 1984/85: 20 13

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För

de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1984 beräknas årsredo-

visningar finnas tillgängliga under november månad.

Affärsverken

Domänverket Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de

tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark

förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner och en nyttjan-

derättsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i en koncern

med ett 20-tal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 34 4. Virkesförädling är det dominerande verksamhetsområdet inom Domänföretagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher:

fastighetsförvaltning, skogstillbehör, konsultverksamhet, turism, materialtäkter och betong.

Verksamheten under år 1983

Jämfört med föregående år har marknadsutvecklingen för svenska skogsprodukter varit god. Både sågverksindustrin och fiberindustrin har

Skr. 1984/85: 20 14

under året kunnat arbeta mot en successivt allt tillgängligare exportmarknad mycket till följd av devalveringen av svenska kronan under år 1982.

Domänverket har haft god avsättning för sitt virke under året. På grund

av omfattande stormfällningar och särskilt gynnsamma avverkningsförhållanden blev virkesuttaget något högre än planerat men lägre än år 1982.

Virkesuttaget på egen mark sjönk från 6,8 milj. m3fub 1982 till 6,6 milj. m3fub år 1983.

Virkesförsäljningen år 1983 fördelade sig i stort på följande sätt, med

1982 års tal inom parentes: Massaved och flis och skogsbränsle 3,3 milj.

m3fub (3,5), timmer 3,4 milj. m3fub (3,4), virke på rot 0,2 milj. m3fub (0,2).

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med endast 726

mellan åren 1982 och 1983. Produktionsbetingelserna har varit goda med gynnsam väderiek och ett högt utnyttjande av tillgängliga resurser. Under år 1983 kostade domänverkets skogsvård 265,3 milj. kr. (239,2). Det motsvarar 14922 av intäkterna. För att anlägga nya skogar användes 124,0 milj. kr. (117,1), för vård av ungskogar (huvudsakligen röjning och stamkvistning) användes 66,9 milj. kr. (52,2) och för att höja produktionen genom gödsling och dikning användes 51,8 milj. kr. (45,3). Domänföretagen AB har under åren 1982-1983 genomfört omfattande strukturåtgärder, vilket inneburit avveckling av företag och hela verksamhetsgrenar. Domänföretagens aktier har + domänverkets balansräkning skrivits ned med 66 milj. kr., varefter aktiernas bokförda värde motsvarar

det redovisade egna kapitalet i Domänföretagen.

Under bokslutsdispositioner har 100 milj. kr. avsatts till en fond för skogsvård. Fonden skall användas för att bekosta förbättring av återväxter

som inte gett tillfredsställande resultat. Domängruppens omsättning ökade under år 1983 till 2 759,6 milj. kr. från

2522,8 milj. kr. under år 1982 eller med 9,4 26. Ökningen beror i huvudsak

på ökade virkes- och trävarupriser. Rörelseresultatet före avskrivningar

blev 501,1 milj. kr. (352,1). Efter avdrag före avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 291,6 milj. kr. (155,0). Efter skatter och dispositioner kvarstod ett överskott på 103,5 milj. kr. (82,3). Enligt regeringsbeslut för perioden åren 1980-1984 skall domänverket som avkastning på

domänfonden för vart och ett av åren 1980-1984 till statsverket inleverera

dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 3070 av det redovisade överskottet i domänverket efter skatt, dock lägst 40 milj. kr.

Av överskottet efter skatt på 61,2 milj. kr. betalar domänverket således för år 1983 48,4 milj. kr. (69,8) i inleverans till statsverket. Domängruppens investeringar uppgick till 269,6 milj. kr. (298,0). I maskiner och inventarier investerades 121,6 milj. kr. (199,0). Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev 11,7 96 (7,7). För

domänverket var motsvarande räntabilitetstal 11,4 26 (8,3). Domänverkets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 3,8 (2,5).

Skr. 1984/85: 20 15

Framtidsutsikter

Domänverket räknar med en fortsatt god efterfrågan på sitt virke under år 1984. Med hänsyn till skogstillståndet planeras en sänkning av avverk-

ningarna, samtidigt som gallringsandelen ökar. Restriktioner beträffande

användning av herbicider och gödselmedel i skogsbruket medför ytterliga-

re minskning av avverkningarna.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt bedöms mot bakgrund

härav bli lägre år 1984 än år 1983. Resultatförsämringen i domänverket

motverkas något av en förväntad resultatförbättring i de träförädlande

dotterbolagen.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ungefär 66 Jo av omsätt-

ningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora

utslag i resultatet. Varje ökning av virkespriserna med en krona per m3 innebär en ökning av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verket med 6 milj. kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala kostnader. Varje procents förändring innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med 9 milj. kr.

Affärsverket FFV

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal

befintliga militära verkstäder samraanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadspro-

dukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktom-

råden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk

Skr. 1984/85: 20 16

kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och

angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet. Koncernen har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett

affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier förvaltas av FFV Företagen AB, med säte i Eskilstuna. I

Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter. FFV Försvarsmateriel med ca 2200 anställda utvecklar, tillverkar och marknadsför försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Sektorn har

även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt- och skyttevapen på

sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd

till Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila verkstadsprodukter), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk (explosivvaror).

FFV Underhåll med ca 3300 anställda utför underhåll åt främst det

svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronisk utrustning, samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i

Linköping, Östersund, Växjö och Stockholm.

FFV Materialteknik, med ca 80 anställda, bildades under våren 1984 och

arbetar som neutral och oberoende konsult för provning, utredning, ut-

veckling och utbildning inom materialområdet. Huvudkontoret ligger i

Linköping.

FFV Koncernservice, med 145 anställda, bildades under våren 1984 för

att sälja dator-, administrativa och konsulttjänster till koncernens olika

enheter. FFV Koncernservice har sitt säte i Eskilstuna.

Verksamheten under år 1983

Resultatutvecklingen under år 1983 har försämrats, främst beroende på

minskade beställningar av militärt flygunderhåll. Resultatet före dispositio-

ner och skatt uppgick till 84 milj. kr. att jämföras med 106 milj. kr. för år 1982. Faktureringen uppgick till 1895 milj. kr. att jämföras med 1596 milj. kr. föregående år. Utvecklingen inom försvarsmaterielområdet ger på sikt anledning till oro genom främst minskade svenska anslag. FFV är också beroende av en hög exportvolym. Mot denna bakgrund har FFV ökat sina civila satsningar, vilket dock främst sker inom bolagsgruppen. Å andra sidan satsar affärsverket på långsiktiga legoavtal där vissa framgångar kunnat noteras. FFV är en av delägarna i IG JAS AB. FFV ansvarar därvid bl.a. för

specifikation och anskaffning av automatisk testutrustning för elektronik.

Specifikation har tagits fram under år 1983.

Skr. 1984/85: 20 17

Stirlingverksamheten har under året fortskridit planenligt. Tekniska framsteg har vunnits, och ett samarbetsavtal har tecknats med den amerikanska koncernen McDonnell Douglas Corporation om utveckling, mark-

nadsföring och installation av solkraftverk där Stirlingmotorer används för att omvandla solenergi till elektricitet.

Av resultatet före dispositioner och skatt, 84 milj. kr., kommer FFV att

till staten inleverera 55 milj. kr.

Framtidsutsikter

Utvecklingen av försvarsmateriel ställer sig allt kostsammare, varför FFV är beroende av stora serier. Mot denna bakgrund ger minskade svenska försvarsanslag anledning till oro. Exportmöjligheterna är för vissa delar av verksamheten av helt avgörande betydelse för FFVs lönsamhet och sysselsättning. Att direkt ersätta militär produktion med civil produk-' tion är i de flesta fall orealistiskt. Den civila verksamheten måste utvecklas med hänsyn till de specialla affärsförutsättningar som finns inom dessa

områden. Målsättningen har varit att inom hela FFV-koncernen uppnå en

fördelning mellan militär och civil produktion på 60—40 procent av leve-

ranserna, och det målet kan nås redan under år 1984.

Luftfartsverket

Översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs på f.n. 36 flygplatser i

Sverige. På 10 av flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl.a. linjetaxitrafik. Av de 36 trafikflygplatserna drivs 14 av

luftfartsverket, medan 5 är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 17 flygplatser är 7 militära övningsfält med kommunal huvudman och 9 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stock- 2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 18

holm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby

samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplats (Eslöv). På nämnda 14 trafikflygplatser svarar verket för marktjänst, dvs. drift

och underhåll av fält och byggnader, försörjningstjänst, bevakningstjänst

och flygplatsräddningstjänst. Ramp- och expeditionstjänst utförs i viss utsträckning av luftfartsverket. Vidare svarar verket för flygtrafiktjänst (flygtrafikledning) för civil och militär luftfart. Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden

m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att luftfartsver-

ket skall bedriva sin verksamhet så att full kostnadstäckning erhålls och så

att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av stat och

kommun tillskjutna investeringskapitalet. Investeringarna finansieras dels av staten och dels, när det gäller flygplatsanläggningar, av staten och berörda kommuner gemensamt. Luftfartsverket medverkar som myndighet till en tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga kostnad för konsumenterna samt bidrar till utvecklingen av den civila luftfarten inom givna trafikpolitiska och luftfartspolitiska ramar. Myndighetsfunktionen avser bl.a. överinseende av flygsäkerheten avseende civil luftfart, tillståndgivning, godkännande av flygbiljettpriser samt medverkan vid planering av flygplatsnätet i landet.

Verksamheten under verksamhetsåret 1983/84 Flygtrafikutvecklingen På de statliga flygplatserna expedierades 9,8 milj. passagerare under verksamhetsåret 1983/84, en ökning med 7 76 jämfört med verksamhetsåret

1982/83. Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och uppgick till 285 000. I utrikes linjefart ökade både antalet passagerare och antalet landningar med 7 Ze. En vändning i positiv riktning för chartertrafiken inträffade under år 1984. Passagerarantalet minskade emellertid med 876 till 1,7 milj. och landningsfrekvensen med 6 7 till 7 200.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under år 1983/84 30 000.

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1983/84 uppgick till 81 000 ton, vilket är en ökning med 25 20 jämfört med föregående budgetår. Under

samma period befordrades 18000 ton post, en ökning med 672.

Ekonomi m.m.

Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1983/84 till 951 milj. kr.. vilket är en ökning med 122 milj. kr. eller 15 7 jämfört med verksamhetsåret 1982/83. Verkets intäkter är till största delen flygtra-

fikberoende och består främst av landnings- och passageraravgifter, undervägsavgifter samt stationstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för

Skr. 1984/85: 20 19

service i form av incheckning, bagagehantering m. m. på verkets flygplatser. Gynnsam utveckling har under året konstaterats för den inrikes linje-

farten som trots en befarad stagnation i samband med LIN:s flyttning från Bromma till Arlanda har fortsatt att öka starkt. Även chartertrafiken har under våren visat en viss återhämtning efter flera år av nedgång. Ovan angivna trafikavgifter inkl. avgifter för hangarer och flygplansparkering

utgjorde drygt 60972 av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas hyres- och omsättningsintäkter samt ersättning för utförd flygtrafiktjänst på de militära flygplatserna.

Kostnaderna uppgick verksamhetsåret 1983/84 till 861 milj. kr., en ök-

ning med 131 milj. kr. eller 18220. Av de totala kostnaderna utgjorde löner

(inkl. sociala kostnader) ca hälften. Andra stora kostnadsposter är material, energikostnader, ersättningar till andra myndigheter för utnyttjade

tjänster samt avskrivningar. Luftfartsverket skall också betala ränta till

kommuner på tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader utgjor-

de år 1983/84 69 milj. kr. Överskottet, för inleverans till staten, utgör för år 1983/84 90 milj. kr.

För att klara full förräntning av statskapitalet hade krävts 173 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick under året till ca 400 milj. kr. Av dessa avser ca 340 milj. kr. investeringar i flygplatser, ca 35 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och ca 25 milj. kr. i fordon, maskiner, utrustning m. m.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsverket var verksamhetsåret 1983/84 2403 personer.

Framtidsutsikter

Enligt verkets prognoser över flygtrafikutvecklingen t.o.m. år 1990

beräknas det totala antalet landningar öka med genomsnittligt 4,5 70 per år

och antalet passagerare med 5 96 per år. Beräkningarna är gynnsammare än

vad som antogs för några år sedan, vilket främst beror på inrikestrafikens

fortsatta expansion som varit betydligt högre än beräknat efter utflyttningen till Arlanda.

Luftfartsverket har också inlett en ökad satsning på extern marknadsfö-

ring av inte direkt trafikberoende tjänster. Bl.a. kan nämnas möjligheter till konferensservice direkt på de flesta av verkets flygplatser samt en fortsatt utbyggnad av Arlanda med planer på hotell och centrum för handel och industri.

Skr. 1984/85: 20 20 Postverket Översikt +1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Preliminära siffror. Även siffrorna i texten är preliminära.

Posten är ett affärsdrivande statligt företag med huvuduppgift att svara för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att Posten i första hand skall förmedla information, lättgods och betalningar. Dessutom bedriver Posten annan verksamhet som den har speciella förutsättningar för. Bl. a. utför Posten uppdrag åt staten, PKbanken och andra banker.

Den egentliga postverksamheten bedrivs fr. o.m. den 1 juli 1984 inom två resultatansvariga huvudaffärsområden, ett område för förmedling av information och lättgods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro- och Kassaservice. Landet är i postalt hänseende uppdelat i 33 regioner.

Utanför den egentliga postverksamheten bedrivs i resultatenhetsform

busstrafik i Norrland (Postens Diligenstrafik, DIL), upphandling av kon-

torsmaterial för statsverket (Postens inköpscentral, PIC) och viss industriell verksamhet (Postens Industrier och Postens Tryckeri) i första hand för att tillgodose Postens egna behov. Övriga resultatenheter är Postens Adressregister PAR som bedriver verksamhet inom direktreklamområdet och Postens Frimärksavdelning PFA som producerar frimärken för Posten

och distribuerar frimärken på samlarmarknaden.

Postens aktiebolagsorganiserade verksamhet bedrivs inom Postbolagen AB och Fastighetsaktiebolaget Certus. Postbolagen är ett helägt dotterföretag till Posten vars främsta uppgift är att vara moderföretag i en dotterbolagskoncern som består av Tidningstjänst AB (TAB), Postens transport-

tjänst AB (PTAB), Postens Värdeservice AB (PVS), Swedpost AB och AB Repris. Den aktiebolagsorganiserade verksamheten omfattar bl. a. samdistribution av dagstidningar (TAB), godsdistribution med budbilar (PTAB)

och värdeserviceverksamhet (PVS).

Vid utformningen av en ekonomisk strategi för Posten är ägaren/staten

och kunderna i form av företag, organisationer och allmänhet de viktigaste

intressenterna. Två huvudmål kan urskiljas, intressenternas samstämmiga krav på en tillförlitlig och rationell postservice till ett acceptabelt pris och ägarens krav på lönsamhet och avkastning.

Skr. 1984/85: 20 21

Både postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i ett lands infrastruktur. Verksamheten inom Posten skall därför bedrivas så att

den leder till hög effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall

också tillgodose behov från enskilda samhällsmedborgare. Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att ett långsiktigt

ekonomiskt oberoende garanteras.

Verksamheten under verksamhetsåret 19831/84 Postförmedling

Efterfrågan på Postens tjänster inom postförmedlingsområdet har varit

god under budgetåret. Bortsett från intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med 496. Det är en god ökning inte minst mot bakgrund av att portona höjdes den 1 juni 1983 eller alldeles före

budgetårsstarten. Den I april 1984 gjordes också en liten höjning av portot.

Posten har en ambition att inte höja portot för den egentliga monopoltjänsten — 20 grams inrikes normalbrev — mer än vad som är motiverat av den allmänna prisökningen i samhället. Sedan slutet av 1970-talet har den

allmänna prisnivån i samhället ökat snabbare än portot. Det har blivit relativt billigare att utnyttja Postens tjänster.

Under budgetåret skedde en översyn av det portosystem som infördes

den 1 juni 1981. Den har bl. a. resulterat i införandet av s.k. ekonomiabon-

nemang från den 1 april 1984. Härigenom tillförsäkras kunderna en mera enhetlig och enklare behandling vid ekonomibrevsinlämning.

Antalet brev — brev svarar för 4220 av Postens intäkter — beräknas ha ökat med 4 26. På marknaden för information riktad till olika mottagargrup-

per har massbreven ökat med 496 medan gruppreklamen minskade med 820. En viss del av minskningen förklaras av att utfallet under jämförelseåret 1982/83 var ovanligt högt beroende på intäkter av försändelser i

anslutning till 1982 års val. Men även om man undantar effekterna av valet

minskade gruppreklamen.

På lättgodsmarknaden arbetar Posten i stark konkurrens med andra distributions- och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställ-

ning på marknaden och antalet paket ökade med 290. Postpaketet har

under budgetåret utvecklats för att bättre passa företagens totala material-

och varuhantering.

Sverige är ett av världens tidningsrikaste länder. Posten distribuerar f. n.

ca 2000 olika tidningar som kommer ut med minst 4 nummer per år. Antalet postdistribuerade tidningar minskade under budgetåret med 196.

En ny internationell snabbtjänst, kurirpost, introducerades i full skala :

under året. Kurirpostförbindelser öppnades med 29 andra länder.

1984 års försäljning av rabatthäften var den största hittills. Det var i år ovanligt förmånligt att köpa rabatthäften eftersom priset var oförändrat

trots att portot höjts mellan försäljningstillfällena. Vid postkontoren såldes

drygt 5,2 miljoner häften motsvarande en försäljningssumma på 167 milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 22

Betalningsförmedling — Postens kassor Postens kontorsnät består f. n. av mellan 1800 och 1900 postkontor som

besöks av 600000 kunder per dag. Dessutom finns 2700 lantbrevbärings-

linjer på vilka lantbrevbärarna fungerar som ambulerande postkontor.

Arbetsmängden i Postens kassor utvecklades svagt även år 1983/84. Den ökade någon procent men uppdragen från flera stora kunder minskade. Det gäller uppdragen från PKbanken som liksom de interna uppdragen från Postgirot minskade med 272. Uppdragen från staten minskade 920 främst som en följd av ett ökat antal kontoinsättningar. De interna uppdragen från postförmedlingsområdet (svarar för ca 3070 av arbetsmängden i kassorna) uppväger dock minskningarna från andra kunder. Dessa uppdrag ökade

med 4926. Även s.k. övriga produkter (bl. a. uppdragen från AB Trav och

Galopp och från Sparbanksgirot) ökade betydligt.

Under verksamhetsåret slöts ett nytt avtal mellan PK-banken och Posten. Avtalet har inverkat gynnsamt på intäktsutvecklingen.

Inför sommaren introducerades rese valuta på ca 500 postkontor. Denna tjänst har vuxit snabbt.

Kontokortsmarknaden är intressant för Posten särskilt för tillämpningar

i kontorsnätet. Postens verksamhet byggdes ut under året genom överta-

gandet av VISA SWEDEN reskontraadministration, varvid Postens Kon-

totjänst bildades.

Kösystem har införts på allt fler postkontor. Såväl kunder som kassörer ser positivt på kösystemet.

Postgirot

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka till att betalningar underlättas. En bärande princip är att betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer till Postgirot (24 timmars service).

Den 30 juni 1984 fanns det 1229260 postgirokonton. Totalt öppnades under budgetåret 1983/84 82677 nya konton. Antalet konton ökade med

4760. Antalet konton och behållningens storlek är viktiga förutsättningar för att Postgirot skall kunna erbjuda avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter. Antalet betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under budgetåret med 2,52 till 357 miljoner uppdrag. 191 miljoner var inbetalningar, 47 miljoner utbetalningar och 119 miljoner gireringar. Det förmedlade beloppet steg med 1472 till 4598 miljarder kronor. På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkonto-

systemet. Ca 1,5 miljoner personer får sin lön eller pension genom person-

konto. Under budgetåret bokfördes på personkonto 102 miljoner transaktioner till ett belopp av 288 miljarder kronor. Antalet transaktioner ökade därmed mellan 8 och 996. Stora företag och koncerner använder i ökad omfattning Postgirot för sina betalningar. Under hösten 1983 inledde Postgirot ett samarbete med

Skr. 1984/85: 20 23

KF-Sparkassan. Samarbetet gör det möjligt för privatpersoner att föra över pengar från sitt Sparkassekonto till eget postgirokonto.

Vissa förändringar i systemet för uppbörd av mervärdeskatt genomfördes vid årsskiftet 1983—1984. Postgirot redovisar nu inbetalningarna till länsstyrelserna efter varje bokföringsdag.

Ett datorsystem som gör det möjligt för företag att via videotextterminaler hämta information om egna konton i Postgirot har installerats under

året. På ett antal postkontor har försök startats som syftar till att ge kunderna

en förbättrad service lokalt. Med hjälp av en terminal som är direkt ansluten till Postgirot kan postkontoren handlägga vissa frågor om saldo, adressanmälan, öppnande av konto m. m. direkt.

Postens räntenetto stagnerade år 1983/84 främst beroende på en lägre

genomsnittlig allmän räntenivå.

Kostnader

Postens personalkostnader ökade 1983/84 med 1096 till 6552 milj. kr. Nästan hela ökningen beror på höjda löner och sociala avgifter. Personalvolymökningen var 1976. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Postens sakkostnader expanderar kraftigt bl. a. som en följd av satsning-

ar på rationella tekniska lösningar och på modernisering av Jokalbeståndet.

Personal

Posten är ett av landets personalmässigt största företag med ansvar för nästan vart hundrade arbetstillfälle i Sverige. Antalet anställda uppgår f. n.

till nästan 63000 personer. Av dessa är knappt 40256 anställda på deltid.

Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under budgetåret i genom-

snitt 49 150 personer.

Postens resultat år 1983/84

Rörelseintäkerna för budgetåret 1983/84 uppgick till 9130 milj. kr.

(8161). Därav utgjorde försändelseintäkterna 5 970 milj. kr. (5 204), räntenettot 1089 milj. kr. (1104), entreprenadersättningen från PKbanken 766 milj. kr. (667) och övriga intäkter 1305 milj. kr. (1186). Personalkostna-

derna uppgick till 6552 milj. kr. (5955) och sakkostnaderna till 2 141 milj. kr. (1832). Efter avskrivning enligt plan och finansiella intäkter redovisas ett resul-

tat före avsättningar på 298 milj. kr. (276), vilket utgör 3,3 76 av omsätt-

ningen. Den långsiktiga målsättningen är ett resultat på minst 392 av

omsättningen. 1983/84 års avsättning på 361 milj. kr. (55) inkluderar, förutom ordinarie avskrivningar utöver plan, en av regeringen föreskriven

extra avskrivning på 300 milj. kr., vilken under budgetåret har inlevererats

Skr. 1984/85: 20 24

till statskassan. Detta innebär en upplösning av konsolideringsfonden med

137 milj. kr. (föregående år en avsättning på 142 milj. kr.).

Enligt gällande förräntningskrav skall Posten inleverera 13,00

(12,00 20) på det av staten tillskjutna kapitalet, vilket innebär 74 milj. kr. (79). Postens investeringar 1983/84 uppgick till 469 milj. kr. (460). Härav har

71 milj. kr. (194) lyfts från det statliga investeringsanslaget. Därutöver har

den extra avskrivningen på 300 milj. kr. påverkat statskapitalet till 437 milj. kr. (767).

Framtidsutsikter

Postens verksamhet är utsatt för hård konkurrens. Det gäller även den verksamhet som bedrivs under skydd av postmonopolet.

Den snabba tele- och datatekniska utvecklingen erbjuder andra kommunikationsvägar än de traditionella posttjänsterna. Det gäller kanske

främst inom betalningsförmedlingsområdet men även postförmedlingsom-

rådet berörs. Bl. a. kundernas minskade behov av ”kontanter över disk” och andra struktureffekter i betalningsverksamheten påverkar Postens kassaservice starkt. Posten möter detta genom en stark satsning på nya kassaterminaler och breddning av produktutbudet.

Posten möter konkurrensen inom brev- och paketområdet genom en

intensifierad marknadsföring och anpassning av produktutbudet. Som ex-

empel kan nämnas att postförmedlingsmarknaden under hösten 1984 erbjuds en ny produkt — företagspaket — med dörr-till-dörrservice och snabbare transporttider.

Statens Järnvägar (SJ)

Översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal dotterbolag.

Skr. 1984/85: 20 25

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1983/84 drygt 11700

km järnväg i huvudspår, vilket var ca 95 Z av de svenska järnvägarna. SJs

busstrafik trafikerade en väglängd av ca 21000 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 38 800 godsvagnar med en

lastkapacitet på 1,3 milj. ton samt drygt 2000 person- och motorvagnsfordon med ca 115 000 sittplatser, 6600 sovplatser och 3400 platser i liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med ca 1650 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg—Sassnitz och Malmö—Köpen-

hamn.

Verksamheten under verksamhetsåret 1983/84

Konjunkturläget förbättrades under verksamhetsåret. Jämfört med före-

gående år ökade SJ:s totala godsmängd (exkl. lapplandsmalm) med 107

medan transportarbetet till följd av stigande medeltransportlängd ökade

med 1676. För lapplandsmalm var uppgången drygt 40260. Effekterna av

den goda konjunkturen för järnvägstransporter har förstärkts genom en mera marknadsanpassad organisatio vid SJ och en ökning av marknadsandelarna har noterats.

SJ:s persontrafik på järnväg består dels av egen trafik, dels av entreprenadtrafik, som SJ utför åt huvudmän för lokal och regional kollektivtrafik. Efterhand som nya avtal med länshuvudmän tillkommit har entreprenadtrafiken ökat betydligt. Tillväxten har delvis skett på bekostnad av SJ:s

egen trafik, framförallt beträffande resor på månadskort. Egen trafik sva-

rade under verksamhetsåret för 3026 av resorna och 81726 av persontran-

sportarbetet, mätt i personkm. Jämfört med föregående år minskade trans-

portarbetet i egen trafik med 222 medan entreprenadtrafiken ökade med

990. Sittresandet i fjärrtågen minskade under verksamhetsåret med 290

medan sov- och liggvagnsresandet ökade med drygt 196.

SJ:s bussar körde sammanlagt 104 milj. km. Det innebar en ökning med

9976 jämfört med föregående år. På färjelederna överfördes bl. a. 6,5 milj. ton järnvägsgods och 8,0 milj. resande. På tågfärjorna överfördes även sammanlagt 727 000 motorfordon. Eastbilsgodset uppgick till 1,3 milj. ton.

SJ:s totala omsättning (exkl. finansiella och extraordinära poster) ökade med 15 7 till 8885 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna för godstransporter

inkl. posttransporter och färjetrafik 4420, persontrafik inkl. busstrafik

4320, gemensamt godstransport och persontrafik 1026 samt speciella verksamheter (provisioner, arbeten åt utomstående m.m.) 392.

Rörelsekostnaderna steg med 13976 till 7983 milj. kr. Härav utgjorde löner och sociala avgifter 5 160 milj. kr. eller 65 26. Dessa ökade med 97 jämfört med föregående år medan övriga rörelsekostnader avseende material, entreprenader, energi m. m. steg med 19226.

Avskrivningarna enligt plan baseras på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde och beräknade ekonomiska livslängd. De uppgick till

Skr. 1984/85: 20 26

435 milj. kr. Efter avskrivningar enligt plan och finansiella och extraordinära poster redovisas ett överskott om 550 milj. kr., vilket motsvarar 14 76

av omsättningen. Efter avskrivningar utöver plan, som motsvarar skillnaden mellan avskrivningar på nuvärden och anskaffningsvärden, redovisar SJ ett överskott om 109 milj. kr. Det innebär en förbättring med 552 milj.

kr. jämfört med föregående verksamhetsår.

Resultatförbättringen är till stor del en följd av den finansiella rekonstruktion som genomfördes den 1 juli 1983. Härvid skrevs statskapitalet ned med ca 1 miljard kr. liksom den ökning med 1,2 miljarder kr. av

anläggningstillgångarnas värde som följde av att investeringsbegreppet ändrades 1980/81. Vidare överfördes ett tiotal bandelar från affärsbane-

nätet till det ersättningsberättigade nätet. Genom nedskrivningarna och överföringen av bandelar till det ersättningsberättigade nätet minskar såväl avskrivningar som räntekrav och ökar driftersättningen. Om man räknar bort effekterna av den finansiella rekonstruktionen samt minskade fraktintäkter på Malmbanan för ett nytt fraktavtal med LKAB, blir resultatför-

bättringen ca 250 milj. kr. jämfört med föregående år. Avkastningskravet uppgick 1983/84 till 384 milj. kr. Den totala investeringsvolymen under 1983/84 blev 2452 milj. kr. De

fasta anläggningarna tillfördes totalt 1381 milj. kr., varav 730 milj. kr. för

bangårds- och spårarbeten, 148 milj. kr. för signalanläggningar och 129

milj. kr. för elanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 855 milj. kr., varav 440 milj. kr. i lok och motorvagnar, 196 milj. kr. i personvagnar och 176 milj. kr. i godsvagnar. Investeringar inom ersättningsberättigade järnvägslinjer och försvarsberedskap 258 milj. kr. har avskrivits

med medel från staten.

Den minskning av personantalet som inleddes under verksamhetsåret

1982/83 accelererade under 1983/84. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick

det totala antalet anställda 1983/84 till 37 335, vilket var 606 mindre än

föregående år.

Framtidsutsikter

SJ har tidigare framhållit att statsmakternas utformning av kostnadsansvaret för SJ måste omprövas för att järnvägen skall få mer likvärdiga konkurrensvillkor med andra företag på transportmarknaden. Som ett

första steg i denna omprövning genomförde statsmakterna en finansiell rekonstruktion av SJ den 1 juli 1983. Trots rekonstruktionen föreligger

fortfarande betydande skillnader mellan SJ och den tunga landsvägstrafiken i fråga om kostnadsansvaret för infrastrukturen. En översyn av SJ:s

kostnadsansvar pågår i samverkan med berörda departement.

Skr. 1984/85: 20 27

Televerket

Översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

(Textavsnittet avser moderbolaget televerket.)

Televerket skall tillgodose samhällets behov av moderna telekommunikationer. Verksamheten innefattar marknadsföring, anläggning, drift och underhåll av utrustning för rörelsegrenarna ljud, text, data, bild och kommersiell radio. Televerkets uppgift är att aktivt följa utvecklingen på te-

leområdet och omsätta den till ett marknadsanpassat utbud av produkter

och tjänster. Ljudrörelsen är den största verksamhetsgrenen. Den svarar

för ca 85 22 av de totala intäkterna. Televerket ombesörjer även distribution av ljudradio- och televisions-

program samt uppbörd av avgifter för televisionsmottagare.

Verksamheten under verksamhetsåret 1983/84

Televerkets expansion har fortsatt inom flertalet rörelsegrenar under budgetåret 1983/84.

Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick till 607900 (618300). Antalet huvudledningar i televerkets nät var 5 100.000 den 30 juni

1984. Detta innebär 61 huvudledningar per 100 invånare och Sverige är

därmed fortfarande det telefontätaste landet i världen. Den inländska telefontrafiken — såväl lokal- och närtrafiken som rikstrafiken — är sedan år 1972 fullständigt automatiserad. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet fortsätter att öka och under budgetåret har ca 9876 av utlandstrafiken kopplats automatiskt.

Datakommunikationsrörelsen fortsätter att öka i omfattning. Televerket

tillhandahåller sedan år 1962 modemutrustningar på abonnemangsbasis för

dataöverföring över dels det allmänna telefonnätet, dels förhyrda ledning-

ar. I samarbete med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge har arbetet pågått med att bygga upp ett nordiskt allmänt datanät, Datexnätet.

Datexnätet togs i kommersiell drift den 1 september 1981. Vid utgången av budgetåret 1983/84 uppgick antalet Datexabonnenter i Sverige till ca 9 150.

Skr. 1984/85: 20 28

Expansionen av telexrörelsen har fortsatt. Antalet telexanslutningar i televerkets nät ökade från 17 200 vid budgetårets början till 17 800 vid dess

slut, en ökning med 3,5 26. Under budgetåret 1983/84 har 6 TV1- och 16 TV2-sändare tagits i bruk. Vidare har I FM-sändare för riksprogrammen och lokalradion tagits i bruk. Vid utgången av budgetåret var mottagningsmöjligheterna för landets be-

folkning för ljudradions tre program praktiskt taget 10095, för TV1 99,6 76

och för TV2 99,5 22. För att öka TV 1/TV2-täckningen kommer under de

närmaste åren ytterligare ett trettiotal TV-stationer att uppföras per år. Planering pågår beträffande utformningen av det fjärde FM-nätet.

Televerkets industridivision, Teli, med televerkstäder i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall, Kristinehamn och Skellefteå har till uppgift att

tillverka och förse i första hand televerket med modern telemateriel, såsom

automatstationer, abonnentväxlar, telefonapparater m. m. Den totala faktureringen uppgick under verksamhetsåret 1983/84 till I 394 milj. kr., varav 1270 milj. kr. avsåg materielleveranser till televerket. Rörelseintäkterna under budgetåret 1983/84 för televerket uppgick till

13719 milj. kr., en ökning med 2022 jämfört med föregående budgetår.

Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 1992 och uppgick till ca 8759 milj. kr.

Efter bokslutsdispositioner, i huvudsak avskrivningar utöver plan re-

dovisar televerket ett nettoresultat på 316 milj. kr., varav 294 milj. kr. motsvarar förräntningskravet på det i medeltal disponerade statskapitalet. Beträffande rundradioverksamheten gäller att de löpande kostnaderna

för produktion och distribution av programmen liksom utgifter för investe-

ringar samt avgiftsinkassering och kontroll bestrids med avgiftsmedel. Eventuella överskott tillförs en för ljudradion och televisionen gemensam fond, som sedan den 1 juli 1977 förvaltas av riksgäldskontoret.

Rundradions intäkter för budgetåret 1983/84 var 2283 milj. kr., kostna-

derna ca 2259 milj. kr. och resultatet följaktligen ett överskott med ca 24 milj. kr.

Televerkets investeringar (inkl. rundradio) uppgick till 4694 milj. kr., varav 1966 milj. kr. över statsbudgeten. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige. Televerkets personal uppgick vid ingången av år 1983 till 43 484 perso-

ner. Vid slutet av året hade antalet anställda minskat med 664 personer.

Under år 1983 bildades NOTELSAT, Nordiska telesatellitaktiebolaget. Bolaget är ett driftbolag med uppgift att tillvarata de svenska och norska televerkens intressen i samarbetsprojekt inom telesatellitområdet. Bolagets aktiekapital uppgår till 60000 kr. och ägs till lika stora delar av de norska och svenska televerken.

Skr. 1984/85: 20 29

Statens vattenfallsverk Översikt” 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Avser kraftverksrörelsen.

Historik

Statens vattenfallsverk grundades år 1909 genom att Trollhätte kanaloch vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m.m. i Trollhättefallen, ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallsstyrelsen sedermera statens vattenfallsverk, med hela riket såsom verk-

samhetsområde. Vattenfall fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrö-

relse. .

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamhe-

ten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna

Trollhättan, Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt, mycket beroende på högkonjunkturen under första världskriget. Under tiden 1920-1939 fortsatte elförbrukningen att öka om än i något

långsammare takt. Under första delen av denna tid stabiliserades verksamheten genom utbyggnad av vattenkraftstationer i södra och mellersta Sverige. Under den senare delen inleddes utbyggnaden i mellersta Norrland.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så små-

ningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via stamnätet (200 kV).

Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen.

Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av

vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.o.m. 1970-talets början har vattenfall varit engagerat i utbyggnad av

två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet har idrifttagningen av delar av kärnkraftsanläggningarna fördröjts till början av 1980-talet.

Skr. 1984/85: 20 32

Vattenkraftproduktionen ökade med 6 140 GWh eller 22 72 och blev den

högsta hittills på grund av mycket god tillrinning till de kraftproducerande älvarna. Den totala tillrinningen översteg normalårsvärdet med 22 4.

Kärnkraftproduktionen ökade med 6 573 GWh eller 342 till 26071 GWh beroende till stor del på att block 4 i Ringhals har tagits i kommersiell drift

under budgetåret. Av totala kärnkraftproduktionen om 26071 GWh och som utgör 43 26 av Vattenfalls elproduktion kom 17485 GWh från Ringhalsverket och 8586

GWh från Forsmarksverket som till 74,5 2 ägs av Vattenfall.

Ombyggnaden av ånggeneratorerna i block 3 och 4 i Ringhals avslutades

under året.

Forsmarksblocken har gått utan störningar.

Energitillgängligheten för kärnkraftblocken var bra även vid en internationell jämförelse. Energitillgänglighet är ett mått på i vilken omfattning en anläggning är tillgänglig för energiproduktion. De fyra Ringhalsblocken

uppnådde i medeltal 68 2£ och de båda Forsmarksblocken 85 26. Ett aktu-

ellt medelvärde för världens kärnkraftblock är 65 96.

Regeringen gav tillstånd den 28 juni för idrifttagning av block 3 i Forsmark.

Försäljningen av fast kraft exklusive saxningskraft ökade med 5128

GWh eller 1126. Försäljningen av tillfällig kraft ökade med 4906 GWh eller 10222. Försäljningen av fast kraft ökade till alla konsumentgrupper utom

till kraftföretag i de nordiska grannländerna (fast export) och "övriga

konsumentgrupper” som minskade med 36 respektive 8 2. Den totala exporten ökade med 2293 GWh bestående av en minskning av den fasta exporten med 107 GWh och en ökning av den tillfälliga

exporten med 2400 GWh.

Kraftverksrörelsen Resultat

Intäkterna från den fasta kraftförsäljningen ökade med 1300 milj. kr.

eller drygt 1826 på grund av i huvudsak högre försäljningsvolym. Intäk-

terna från den tillfälliga kraftförsäljningen ökade från 558 milj. kr. till 837

milj. kr. på grund av fördubblad försäljningsvolym jämfört med föregående år. Samtliga rörelseintäkter ökade från 9753 milj. kr. år 1982/83 till 11504 milj. kr. år 1983/84 eller 1826. Borträknas arbeten åt utomstående blev ökningen 1645 milj. kr. eller nära 2092. Rörelsekostnaderna ökade från 6605 milj. kr. år 1982/83 till 7498 milj. kr. år 1983/84 eller med 1496. Exkl. arbeten åt utomstående uppgår ökning-

en till 787 milj. kr. eller 15 90.

Kostnaderna för kraftproduktionen blev 686 milj. kr. högre än föregåen-

de år. |

Rörelseresultatet före planenliga avskrivningar blev 4006 milj. kr., en

förbättring med 858 milj. kr. jämfört med år 1982/83.

Skr. 1984/85: 20 33

Årets avskrivningar enligt plan uppgick till 807 milj. kr. mot 737 milj. kr.

år 1982/83. Årets kalkylmässiga avskrivningar är 1811 milj. kr. mot 1679

milj. kr. år 1982/83.

Skillnaden mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas

bland bokslutsdispositionerna.

De finansiella intäkterna och kostnaderna redovisar ett netto som med 65 milj. kr. understiger föregående års värden. Till de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas 130 milj. kr. i

skatt för år 1983/84, en minskning med 45 milj. kr. jämfört med år 1982/83. I resultaträkningen har endast upptagits 80 milj. kr. beroende på att de 130

milj. kr. har minskats med återföringar av för höga skatteavsättningar samt

upplösning av reserv från tidigare år.

Den ränta som inlevereras till statsverket på det disponerade statskapitalet placerat i idrifttagna anläggningar uppgår till 1879 milj. kr. eller 13 2

jämfört med 1296 för år 1982/83. Överskott efter fastställd ränta utgör 248

milj. kr. Det totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid slutet av budgetåret

1983/84 till 18139 milj. kr. jämfört med 16630 milj. kr. vid slutet av

budgetåret 1982/83.

Kanalrörelsen

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har Trollhätte ka-

nalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket.

För budgetåret 1983/84 har erhållits ett anslag beräknat som skillnad mel-

lan uppburna avgifter och totalt budgeterade kostnader. Den transporterade godsvolymen på kanalen har varit i stort sett oför-

ändrad jämfört med föregående budgetår dvs. ca 3,7 milj. ton. Rörelseintäkterna uppgick till 46 milj. kr. och fördelade sig på kanaltra-

fikintäkter 7,2 milj. kr., driftbidrag 37,2 milj. kr. och övrigt 1,9 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående. De sammanlagda rörelseintäkterna upp-

gick till 37,4 milj. kr. budgetåret 1982/83 men fördelade sig då med 6,5 milj. kr. i kanaltrafikintäkter, driftbidrag 28,9 milj. kr. och övrigt 1,9 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående. Intäkterna från fritidsbåtar har ökat med 0,1 milj. kr. och lotsavgifterna

har ökat med 0,6 milj. kr. Totalt sett har kanalverkets intäkter för budgetåret 1983/84 överstigit budgeterat värde med 0,4 milj. kr. Rörelsekostnaderna uppgick till 44,0 milj. kr. och överstiger föregående

budgetårs värden med 8,2 milj. kr. Avskrivningarna uppgår till 370 000 kr. mot 145 000 kr. under åren 1982/83.

Extraordinära intäkter har ökat från 90000 kr. 1982/83 till 350000 kr. 1983/84. Ökningen består till större delen av realisationsvinst vid försäljning av mark- och vattenrätter.

3 Riksdagen 19831/84. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 34

Räntan på statskapitalet uppgår till 2212000 kr. för år 1983/84 jämfört med 1450 000 kr. för år 1982/83. Under år 1983/84 har utförts investeringar genom vilket det ianspråktagna statskapitalet har ökat från 16 144 000 kr. vid utgången av år 1982/83 till 22 870000 kr. vid utgången av är 1983/84. Det av statsmakterna fastställda förräntningskravet om 13 70 har uppnåtts.

Investeringar

Under budgetåret 1983/84 investerade Vattenfall 3 179 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 3 111 milj. kr. under år 1982/83.

I vattenkraftanläggningar har investerats 683 milj. kr., en ökning med

145 milj. kr. i förhållande till år 1982/83. Dessa investeringar har väsentli-

gen avsett effektutbyggnader och arbeten i redan befintliga kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 602 milj. kr. Härvidlag föreligger en minskning med 120 milj. kr. från år 1982/83. De under budgetåret 1983/

84 aktuella investeringarna avser kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB för arbeten på block 3 i Forsmark samt byggande av serviceanläggningar I Ringhals. I konventionella värmekraftanläggningar samt värmeproduktionsanläggningar har investerats 8 milj. kr. Budgetåret 1982/83 uppgick investeringarna i motsvarande anläggningar till 9 milj. kr.

I distributionsanläggningar har investerats 1704 milj. kr. jämfört med

1432 milj. kr. under år 1982/83. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl storkraftnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnäten.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick till 224 milj. kr. under budgetåret 1983/84, en minskning med 236 milj. kr. jämfört med år 1982/83. I

kanalrörelsen har investerats 6 milj. kr.

Personal

Medelantalet anställda i tjänst inom Vattenfall var 10772 personer under

budgetåret 1983/84. Av dessa tillhörde 3 670 byggande avdelningar, 7102 drift- och administrationsavdelningar och 171 tillhörde kanalrörelsen. Motsvarande värden för år 1982/83 var 11191 sammanlagt, varav 4095 tillhörde byggande avdelningar, 6927 drift- och administrationsavdelningar

och 169 kanalrörelsen.

Personalen minskar sålunda inom anläggnings- och byggnadsverksamheterna och ökar inom driftenheterna, främst vid kärnkraftverkens driftorganisation.

Framtidsutsikter Användningen av el väntas öka väsentligt snabbare än den totala energianvändningen i de västliga industriländerna under resten av 1900-talet.

Ökad miljöhänsyn väntas internationellt minska konkurrenskraften för fossileldade anläggningar.

Skr. 1984/85: 20 35

Fiera faktorer, bl. a. tillkommande elproduktionskapacitet och möjligheter till energihushållning, talar för en fortsatt minskad oljeanvändning i Sverige även om efterfrågan på ytterligare energi ökar. Tillkommande elproduktion under resten av 1980-talet beräknas kunna ersätta 2—3 milj. ton olja per år.

Nya högspänningstariffer, som gäller under fem år började tillämpas år 1984. Elpriserna väntas under femårsperioden öka mindre än inflationen.

Nägra beslut om nya produktionsanläggningar behöver inte tas under innevarande budgetår för att elförsörjningen inom det statliga avsättningsområdet skall kunna klaras under 1980-talet.

Antalet anställda inom Vattenfall behöver på grund av nedgång i anläggningsverksamheten minskas med sammanlagt ca 1900 personer under de närmaste fem åren.

Skr. 1984/85: 20 36

Kreditinstitut

Företagskapital AB

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra

till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa

tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade minoritetsposter.

Dessa avyttras efter börs- resp. OTC-notering eller återlöses av huvuddel-

ägarna.

Företagskapital ägs till hälften av affärsbankerna och hälften av staten.

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f.n. medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1983 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt ca 36 milj. kr. i 12 intresseföretag. Dessa företag sysselsätter 2000 personer och redovisar en omsättning år 1983 av 1 100 milj. kr. med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 65 milj. kr.

Utöver de 12 intresseföretagen har bolaget lån i ytterligare två företag

med 0,5 milj. kr.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till

36,5 milj. kr., varav 95 26 utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig på aktier (11,4 milj. kr.), konvertibla lån (6,1 milj. kr.), övrig utlåning (18,8 milj. kr.) inkl. garantiförbindelser (0,1 milj. kr.).

Räntenettot för år 1983 var 7,5 milj. kr. För år 1983 redovisas ett resultat

för kundförluster, dispositioner och skatt av 5,2 milj. kr. jämfört med 10,3 milj. kr. för år 1982.

Skr. 1984/85: 20 37

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Utläning 12 169,9 11 580,8 Räntenetto (inkl. provisioner) 112,3 91.2 Resultat före disp. och skatt 91,8 70.4 Redovisat årsresultat 8,0 8.0 Balansomslutning 12 755,0 12115,9

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker

och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två parallellt ägda

bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit. Krediterna med den

bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB

Företagskredit. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna medel- och långfristiga krediter

till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Undantagna är företag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom offentliga institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl. Undantaget är även sådan finansiering för vilken det har bildats särskilda kreditinstitut. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital.

Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på

företagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna utlåningsreverserna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalet (f.n. 98,8 milj. kr.), värderegleringskontot (f.n. 249,6 milj. kr.), garantikapitalet (f.n.

322,0, max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna förlagslån (f.n. 195,5

milj. kr.). Förutsättningar finns att successivt öka utlåningsvolymen till maximalt 27 miljarder vid fullt utnyttjande av garantikapital, förlagslån och värderegleringskonto.

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f.n. erbjuds en

begränsad del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga investeringar

kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till kundkretsens

förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig amorteringsplan

(3 1/370 per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10 eller 15 år

på oamorterad del av lånet. Industrikredit kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under de första åren av lånetiden. Dessa lån kan även erhållas med ränteomför-

Skr. 1984/85: 20 38

delning — en kontinuerligt stigande ränta — under den amorteringsfria perioden. För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp. 10 är. Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat lån med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet. Industrikredit har under år 1983 beviljat lån på sammanlagt 2066 milj. kr., en ökning med 109 milj. kr. jämfört med år 1982. Även utbetalade Jån har ökat från 1825 milj. kr. till 1918 milj. kr. Under år 1983 föll 69 Ze av antalet beviljade lån på företag med mindre än 20 anställda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp till 986 milj. kr. eller 47,6 Z av den totala nybeviljningen. Vid utgången av år 1983 uppgick utestående lån till 12170 milj. kr. Beviljade ej utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle 921 milj. kr. AP-fonden har under senare år svarat för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning. Industrikredits överskott före dispositioner och skatt uppgick till 91,8 milj. kr., en ökning med 21,3 milj. kr. eller 30,2 26 jämfört med år 1982. Räntenettot uppgick år 1983 till 112,3 milj. kr., en ökning med 21,1 milj. kr. från år 1982. Överskott före dispositioner och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto uppgick till 20,7 96 (20,3 20). Antalet ingångna låneansökningar uppgick år 1983 till 1719 jämfört med 1894 under verksamhetsåret 1982 dvs. i stort sett oförändrad nivå.

Lantbrukskredit Aktiebolag

Översikt 1983 1982 (milj. kr.) (milj. kr.)

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av

Skr. 1984/85: 20 39

staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1983 uppgick till 2 235,6 milj. kr. Nyupplåningen under året blev 198,0 milj. kr. och amorteringarna 215,9 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2320,9 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 232,8 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 238,7

milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhäng-

ande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets

överskott — 17,9 milj. kr. — har 17,1 milj. kr. avsatts till värdeminskningskontot för fordringar. som därefter uppgår till sammanlagt 84,6 milj. kr. och utgör 3,6 2 av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypoteksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler till förfogande mot särskild ersättning.

Efterfrågan på lån har varit låg, beroende på dels räntesituationen på kreditmarknaden och dels den låga investeringsnivån hos de företag, som normalt utgör Lantbrukskredits kundkrets.

Post- och Kreditbanken, PKbanken

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 64 113.0 61 555,0 Räntenetto (inkl. provisioner) 3 334,0 2530.0 Resultat före disp. och skatt 1370,0 977,0 Redovisat årsresultat 163,0 153,0 Balansomslutning 123 340,0 117 443,0

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Av aktiekapitalet. 633,6 milj. kr., äger staten 99,96 20. Återstoden ägs främst av privatpersoner. PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet, SBmf.

Bolagets omfattning

PKbanken har 130 egna kontor, organiserade i fem regioner och spridda

över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter

Skr. 1984/85: 20 40

då det gäller att bevilja krediter. PKbanken har betydligt större inlåning

från allmänheten än någon annan svensk bank, och banken är också den största utlånaren (i svenska kronor) till svenskt näringsliv.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken tillgång till ca 1800 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra

de vanligaste banktransaktionerna, 1. ex. insättningar och uttag. En viktig uppgift sedan PKbanken kom till har varit att bygga ut det avgränsade

sortimentet av spar- och betalningstjänster i Postens kontorsnät till en

mångsidig privatservice, där bl. a. kreditmöjligheter, aktiefonder och rese-

valuta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit resultat som torde sakna motsvarigheter i andra länders postala bankservice.

För kassatjänst och bokföring m.m. betalar PKbanken till postverket en ersättning, som år 1983 uppgick till 717 milj. kr. Postgirorörelsens inlå-

ningsmedel förvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna placeringar, minus hanteringskostnader. Ett avtal mellan postverket och banken reglerar både hanteringsoch ränteersättning.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av PKbanken, som svarar för över 90 36 av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen, som är inriktad på företagsfinansiering i form av bl.a. leasing, factoring och kontraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokort, men denna verksamhet är av mindre betydelse. Verksamheten utomlands är

under uppbyggnad och under år 1983 tillkom dotterbolaget i England.

PKbanken International (Luxembourg) är främst inriktad på affärer med

skandinaviska företag. Upplåningen på eurovalutamarknaden finansierar verksamheten. PKkreditgruppen sysslar främst med finansiering av äldre

villor i samband med ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och kontorsfastigheter. Via det nystartade dotterbolaget PKbo sker belåning av bostadsrätter. PKfonder Administrations AB förvaltar aktiefonder och AB Pundet sysslar med fastighetsförvaltning och

fastighetsvärdering.

Verksamheten under år 1983

Rörelseresultatet inom PKbankskoncernen steg under år 1983 med 45 7

till 1432 milj. kr. Resultatet för banken uppgick till I 270 milj. kr. (+45 20) medan övriga koncernbolag redovisade ett överskott om 162 milj. kr.

(+43 20).

Bland dotterbolagen väger PKfinansgruppen tungt. Dess resultat ökade med 15 2 till 65 milj. kr., en gynnsam utveckling under ett för finansbolagen relativt kärvt år. PKbanken International förbättrade sitt resultat med 5920 till nära 65 milj. kr., främst som en följd av förbättrat resultat i

valutahandeln samt gynnsam räntemarginal för obligationsplaceringarna. PKkreditgruppen ökade sitt resultat med 12 milj. kr. till 28 milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 41

Inlåningen i PKbanken ökade räknat på dagsmedelsaldo med 84 jäm-

fört med 1192 under föregående år. Bakom detta låg en svagare utveckling

av hushållsinlåningen, +7Z£ mot +1192 1982, och en minskande inlåning

från postverket. En snabbt stigande storinlåning, dvs. specialinlåning och bankcertifikat, kunde endast delvis motverka detta. Den långsamma ökningen av hushållsinlåningen sammanhänger med en svag tillväxt i denna

sektor. Konkurrensen om hushållens inlåning har också ökat påtagligt

under senare år och banken har fått vidkännas vissa förluster av marknadsandelar. Nedgången synes ha hejdats under året men ger genomslag på årsgenomsnittet.

Konton som öppnats på Posten samt postverkets egen inlåning svarade

för 55 90 (57) av medelinlåningen.

Under året arbetade postverket och banken gemensamt fram en ny utformning av en del avtal, som reglerar samarbetet. Den ersättning banken betalar till verket kommer att påverkas direkt av insatser som ger ökad

inlåning.

I juni lanserade PKbanken, som första svenska bank. 6- och 12-månaders certifikat för privatpersoner. Certifikaten lyder på 25 000 kr.

Antalet löne- och pensionskonton i PKbanken steg under året till ca 1660.000 (1 600000). Av dessa är 1450000 personkonton och ökningen ligger nästan helt i den kategorin. Den positiva utvecklingen fortsatte trots allt mera aktiva konkurrensåtgärder och omfattande kampanjer från andra

bankers sida, till stor del direkt riktade mot PKbankens kunder. Behåll-

ningen på löne- och pensionskonton ökade under året till nära 11 miljarder kr., dvs. drygt fjärdedelen av hela inlåningen från privatpersoner.

Under år 1983 gjorde de nära 500000 PKbankskunder som har Bankomatkort ca 12 miljoner uttag i automater, vilket innebär en ökning om ca

2090.

Genom intensifierade avlyft till kapitalmarknaden har näringslivets ef-

terfrågan på krediter kunnat tillgodoses under året. Trots rådande restriktioner har även kreditresurser kunnat avsättas för utlåning till hushållen.

Räknat på årsskiftessiffror steg bankens utlåning till annat än bostads-

byggande med 676. Utlåningen i utländsk valuta svarade för 28 26 (30) av

totalbeloppet. Bostadsbyggnadskrediterna sjönk med 1596 beroende på svag efterfrågan och stora avlyft till kapitalmarknadsinstituten.

PKbankens rörelseresultat uppgick till 1275 milj. kr. för år 1983 jämfört

med 877 milj. kr. föregående år. Intäkterna steg med 26 27 till 3 401 milj. kr.

och kostnaderna med 17270 till 2126 milj. kr. Ökad rörelsevolym och en förbättrad placeringsmarginal bidrog till att räntenettot steg med 259. Även provisionerna utvecklades gynnsamt med en ökning på 33 90.

Det lägre medeldiskontot, 8,69 26 jämfört med 10,2072 1982, var den viktigaste orsaken till förbättringen av placeringsmarginalen. Avkastning-

en på obligationsportföljen, som svarar för 3992 av bankens placeringar,

blev i det nya ränteläget högre än den genomsnittliga inlåningsräntan.

Skr. 1984/85: 20 42

De kreditpolitiska ingreppen mot bankerna koncentrerades under året till utlåningsrekommendationer: den oprioriterade utlåningen skulle under

år 1983 inte få bli mer än 15 72 högre än två är tidigare. Under år 1984 tillåts

utlåningen stiga till 2076 över 1981 års nivå.

Likviditetskraven, som länge använts för att reglera bankernas utlåning, slopades och kontrollen av obligationsemissioner begränsades. Trots de

restriktioner som fortfarande gäller präglades kreditpolitiken under år 1983 av en betydande liberalisering.

Provisionerna ökade med 3396 (15). Den stora volymtillväxten inom

aktie- och obligationshandeln medförde en betydande uppgång för fond-

provisionerna. Även utlandsrörelsens provisioner visade en gynnsam utveckling.

Bankens totala kostnader ökade med 1772 (15). Kreditförlusterna fortsatte att öka medan kursförlusterna på valutor reducerades; några en-

gångsförluster på grund av devalvering var inte aktuella. De egentliga

driftskostnaderna steg med 1977 (11) till 1889 milj. kr. Ersättningen till postverket, som är den största enskilda kostnadsposten, steg med 15 96 (7) till 717 milj. kr. Bankens personalkostnader ökade med 1996 (7) tll 519 milj. kr. Den betydande uppgången sammanhänger med införande av premielön under året. Ökningen av personalvolymen blev 296 (4). Premie-

lönen uppgick till 25,5 milj. kr. inkl. sociala kostnader. Resultatutvecklingen under året innebar att avkastningen på eget kapital

påtagligt förbättrades. Räntabiliteten räknad efter schablonskatt 50 26 blev

18,37 (13,7). Den överträffade därmed med någon marginal den nivå som

behövs för att bankens eget kapital, beskattat och obeskattat, skall växa i takt med placeringarna. Konsolideringsgraden (eget kapital och värdere-

gleringskonton i förhållande till omslutning) steg från 5,4 till 6,0.

Framtidsutsikter

Regeringen har vidtagit åtgärder för att aktier i PKbanken skall kunna emitteras till allmänheten. Därefter kommer banken att kunna introduceras på börsen. Det ligger i sakens natur att detta blir en sporre och en

uppmuntran för banken. Prestationer och effektivitet kommer att kunna värderas marknadsmässigt. Även denna faktor är värd att vägas in i prognosen för PKbanken år 1984. Förblir räntenivån oförändrad bör resultatprognosen bli något förbättrad.

Skr. 1984/85: 20 43

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Utlåning 4915,0 3 180,5 Räntenetto (inkl. provisioner) 158,0 134,0 Resultat före disp. och skatt 110,9 101,6 Redovisat årsresultat 6,3 6,3 Balansomslutning 42 791,4 37 803,3

Historik

BOFAB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står under tillsyn av bankinspektionen. BOFAB bildades är 1971 av dåvarande Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. Är 1973 utvidgades ägarkretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och fördelades så att hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärs-

byggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt,

som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen (1974: 172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyg-

gelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för

anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen kan anskaffas genom emission av obligationer eller upplåning mot reverser eller förlagsbevis.

Verksamheten under år 1983

I likhet med år 1982 satte riksbanken även för år 1983 en ram för bolagets

möjligheter att emittera obligationer. Denna ram uppgick till 6 000 milj. kr. (2800). Totalt tecknades — exklusive konverteringsobligationer — 4650 milj. kr. (2818). Bolagets upplåning (obligations-, förlags- och reverslån)

utgjorde vid årsskiftet 40 844 milj. kr. (36313).

Totalt utbetalades 10473 st. lån (7659) till ett värde av 4915 milj. kr. (3 180). Lånestocken utgjordes vid årsskiftet av 138 397 st. lån (128 385) till ett sammanlagt belopp av 41 148 milj. kr. (36 508).

Skr. 1984/85: 20 44

Intäktsräntorna uppgick till 4515 milj. kr. (3803) och kostnadsräntorna

till 4365 milj. kr. (3676). Räntenettot utgjorde sålunda 150 milj. kr. (127).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt, 111 milj. kr. (102), har

disponerats genom avsättning till värderegleringsreserv med 86 milj. kr.

(87) samt avsättning till särskild investeringsfond med 5 milj. kr. (0),

varefter resultatet före skatt uppgår till 20 milj. kr. (14). Bolaget visar en nettovinst på 6 milj. kr. (6).

AB Svensk Exportkredit

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 28 111,0 22 052.6 Räntenetto (inkl. provisioner) —-1148,3 —-814.0 Resultat före disp. och skatt 197,4 146,5 Redovisat årsresultat 26,5 30,9 Balansomslutning 31924 I 27585,3

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 och ägs till hälften vardera av staten och affärsbankerna. Bolagets ändamål är att genom

kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredit-

tider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den I juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall

utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i februari 1984 låg räntesatserna för statsstödda krediter i utländsk valuta mellan 10,0 och 12,96 per år beroende på kredittid

och importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via

SEK utlöpte den 30 juni 1981. Därefter har det s.k. SEK-systemet flera

gånger förlängts och gäller f.n. till den 30 juni 1985. Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja statligt stöd. Räntesatsen för SEKSs krediter till marknadsvill-

kor i kronor var i februari 1984 12,25—14,00 26.

Skr. 1984/85: 20 45

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEKs bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1983 uppgick bolagets utlåning till 28 111 milj. kr. varav 26056 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal på tillsammans drygt 32 400 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd (1982 65 600 milj. kr.).

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har från år 1978 fram till utgången av år 1983 uppgått till knappt 3339 milj. kr.

SEKs kostnadsmarginal på 0,25 Z, som avser täcka bolagets hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning, har hittills inkluderats i det statliga åtagandet. Från den 15 april 1984 skall denna ersättning uttagas av låntagaren i form av förhöjd ränta. Den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter är 0,5 96 per år.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av totala upplåningen under år 1983 på 5974 milj. kr. genomfördes 95 2 i utlandet.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år 1983 till 197,4 milj. kr. (1982 146,5 milj. kr.). Förbättringen beror huvudsakligen på 1982 års kraftiga ökning av det egna kapitalet och på rörelsevolymens successiva ökning under året. Efter skatteavsättning och avsättning av 154 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning uppgick nettovinsten till 26,5 milj. kr. Av till 1984 års bolagsstämmas förfogande stående medel, 29,6 milj. kr., beslöts en utdelning av 30 kr. per aktie (1983 55 kr.) vilket tog i anspråk 21,0 milj. kr. samt en avsättning till reservfonden med 2,7 milj. kr. I ny räkning överfördes 5,9 milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1 000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år

Skr. 1984/85: 20 46

1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till I 300 milj. kr. Vid sidan härav har staten ställt en generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond

tillförts 80 milj. kr. av egna vinstmedel och reserverna för risker i samband

med utlåning höjts till ca 500 milj. kr.

Bolagets syfte

Investeringsbanken har till uppgift att medverka vid finansieringen av lönsamma investeringar inom näringslivet inriktade på rationalisering,

strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar även exportfinansiering.

Verksamhetens inriktning

Kreditgivningen skall i första hand gälla finansiering av investeringsprojekt och exportaffärer, som inte kan tillgodoses av övriga kreditinstitut.

Verksamheten under år 1983 Bakgrund

Konjunkturuppgången under verksamhetsåret, beroende dels på den

internationella, i USA initierade konjunkturuppgången, dels på devalveringen av den svenska kronan i oktober 1982, har ännu inte avspeglats i investeringsviljan och kreditefterfrågan i Sverige. De svenska industriin-

vesteringarna på ca 17 miljarder kronor täcker inte ens reinvesteringsbeho-

vet. Industriproduktionen har visserligen ökat men har ännu inte nått de kapacitetstal som tvingar fram nyinvesteringar. Näringslivet i Sverige har

en utomordentligt god likviditet. Industrin är för första gången under 25 år inte längre nettolåntagare utan nettolångivare.

Resultat

Mot denna bakgrund är det naturligt att bankens utlåningsvolym, som sedan slutet av 1970-talet i stort sett stagnerat, inte kunde öka under

verksamhetsåret. Den minskade nominellt med 82 milj. kr. eller 1,5 26.

Även bankens räntemarginaler, beräknade som skillnaden mellan rän-

torna på under året utbetalda lån och de samtidigt gällande upplåningsräntorna, har minskat. I tider av god likviditet och låg kreditefterfrågan pressas räntemarginalerna genom den ökade konkurrensen mellan kreditinstituten.

Att banken gjort ett gott resultat beror främt på tre faktorer: — Bankens stora egna kapital. — Bankens genomsnittliga upplåningsräntor är tack vare äldre lån avsevärt

lägre än de under verksamhetsåret gällande räntorna för nyupplåning.

— Banken har under verksamhetsåret inte drabbats av valutaförluster.

Banken, som förra året utnyttjade ca 50 milj. kr. av sina reserver,

redovisar för år 1983 ett resultat före bokslutsdispositioner på 184 milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 47

Av detta resultat har 146 milj. kr. avsatts till värderegleringskontot och 8 milj. kr. till särskild investeringsfond. Nettovinsten redovisas därmed till 30 milj. kr.

Lån och garantier

Engagemangen i form av lånefordringar, beviljade ännu ej utbetalda krediter samt ställda garantier uppgick vid utgången av år 1983 till 7081 milj. kr., vilket är i nivå med åtagandena vid utgången av år 1982.

Styrelsen beviljade under verksamhetsåret krediter på sammanlagt 1730 milj. kr., en ökning mot föregående år med ca 2876. Under år 1983 utbetalda krediter uppgick till 1033 milj. kr., en minskning mot föregående år på 1620. Den starkt ökade skillnaden mellan beviljade och utbetalda krediter speglar det skärpta konkurrensläget på kreditmarknaden.

Lånesamarbetet med utvecklingsfonderna

Banken har sedan en längre tid ett omfattande lånesamarbete med de regionala utvecklingsfonderna. På senare tid har tyngdpunkten i utvecklingsfondernas verksamhet förskjutits till rådgivning. Den svaga investeringsviljan och den ökade konkurrensen på kreditmarknaden har även påverkat utvecklingsfondernas låneverksamhet.

Under verksamhetsåret har banken beviljat 29 (30) nya kombinationslån på sammanlagt 18,9 milj. kr. (18). Åtta äldre lån har utökats med 2,5 milj. kr. Sammanlagt har beviljats 322 milj. kr. till 584 företag under det tioåriga samarbetet med utvecklingsfonderna. Bankens utestående lånefordran vad gäller kombinationslån uppgick vid årsskiftet till 128 milj. kr.

Ägarengagemang

Tyngdpunkten i bankens verksamhet har under de senaste åren förskjutits från storföretag till små och medelstora företag. I samband med denna finansiering förekommer det allt oftare att banken går in som delägare, bland annat för att förbättra företagens soliditet och därmed undvika den stora räntebelastning som eljest är ett hinder för sådana företags utveckling. Sedan åtskilliga år har banken alltså ägnat sig åt denna s.k. venture capital-verksamhet.

Bankens engagemang på detta område har varit indirekt eller direkt; indirekt genom att gå in som delägare i företag som i sin tur arbetar på venture capital-marknaden, direkt genom att engagera sig i allt fler utvecklingsföretag, företrädesvis på det högteknologiska området.

I syfte att vinna erfarenheter från den utländska venture capital-marknaden och att bidra till bättre kontakter och information mellan bankens kunder och de företag i vilka de utländska venture capital-företagen engagerat sig, har banken i början av år 1983 köpt andelar i två nya utländska venture capital-företag:

Skr. 1984/85: 20 48

—- Cord Capital N.V., knutet till Dillon, Read & Co Inc. (Bankens insats är

USD I miljon, dess andel 6,9 26), ett bolag för icke-amerikanska investerare.

—- APA Capital Risque (insats FRF 2.5 miljoner, andel 2,4 70), ett franskt venture Ccapitai-företag som startats på amerikanskt initiativ.

Banken har under verksamhetsåret även gått in som delägare i två

svenska regionala investmentbolag: —- Finnveden Invest AB (insats 990000 kr., andel 5 96), ett bolag som avser

all investera i företag i Gnosjö-trakten.

— Utvecklings AB Sydostinvest (insats 975 000 kr., andel 6 26), som avser att tillvarata och utveckla tillväxtmöjligheter i mindre företag i sydöstra Sverige.

I slutet av verksamhetsåret beslöt banken att gå in i ett tredje regionalt

investmentbolag, H-Invest AB, Kalmar (insats maximalt 1 milj. kr., andel maximalt 5 20). Beslut har också fattats att gå in som delägare i det nybildade Teknikinvest Tefima AB, vars målsättning är att genomföra företagsekonomiskt motiverade satsningar i projekt med hög teknisk risk. Banken har under året engagerat sig som delägare i följande utvecklingsföretag: — Paralog AB (insats 3 milj. kr.. andel 27 26) utvecklar och säljer program-

vara inom området textbehandling och informationsåtervinning. — Sagax International AB (insats 900000 kr., andel 2326) marknadsför optiska mätinstrument till halvledarindustrin.

— Sincotron AB (insats 1,55 milj. kr., andel 19,4 20) säljer tillverkningsutrustning till elektronikindustrin. SIB-Invest AB, som är ett vilande dotterbolag till banken, kommer

enligt styrelsebeslut år 1983 att aktiveras och avtal har träffats att till S1IB-

Invest överföra bankens samtliga ägarengagemang exklusive aktierna i

Fastighets AB SIBOS. Aktiekapital och reservfond i SIB-Invest ökades

redan i december år 1983 till sammanlagt 50 milj. kr.

Särskilda uppdrag

Statsmakterna beslöt under år 1977 att inrätta en särskild ”strukturdele-

gation” med uppgift att underlätta omstruktureringen av specialståls- och

stålgjuteriindustrierna. Verksamheten pågick åren 1978 och 1979 och av-

vecklades därefter planenligt för att ersättas av ett enbart förvaltande

organ bestående av en styrelse med en anställd i banken som ordförande

och ett kansli bestående av bankens tjänstemän.

Banken har under det gångna året utfört konsultuppdrag för olika företags räkning: — I Rockhammars Bruk AB har banken på konsultbasis medverkat till en

finansiell rekonstruktion och nyemission.

Skr. 1984/85: 20 49

— Banken har på uppdrag av SIND och Sveriges Trähusfabrikanters Riks-

förbund gjort en selektiv strukturanalys av svensk träindustri.

— På uppdrag av Iggesunds AB har banker medverkat vid försäljningen av

Boxholms Bruk. — För Södra Skogsägarna AB:s räkning har banken medverkat vid utarbe-

tande av förslag till nyemission.

Likviditet och finansiering

Likviditeten var god under det gångna året. Vid årets början förfogade

banken över likvida tillgångar som efter avdrag för kortfristiga skulder uppgick till ca 1340 milj. kr. Vid årets slut uppgick motsvarande belopp till

1168 milj. kr. Under året utbetalades 1033 milj. kr. (1236) på nya lån. Amorteringar på utlåningen inflöt med 1064 milj. kr. (886).

Ingen långfristig upplåning på den svenska marknaden företogs år 1983. Utomlands lånades endast mindre belopp för investeringar i utländska venture capital-företag.

Amortering på tidigare upplåning verkställdes med 312 milj. kr. (470). Av detta belopp föll 100 milj. kr. på utländska lån och resterande belopp på svenska lån.

Personal

Antalet anställda var under år 1983 i medeltal 51 (51).

4 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 50

Statsföretag AB

Statsföretag AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Statsföretag bildades den 1 januari 1970 med syfte att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen.

Den gamla Statsföretagsgruppens totala förluster efter finansiella intäkter och kostnader uppgick för åren 1976—1982 till drygt 6 miljarder kr. Problemen accentuerades åren 1981-1982 då de finansiella resurserna tömdes och gruppen knappast längre kunde fungera.

Med den rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning mellan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

Rekonstruktionen genomfördes formellt så att staten till i princip bokförda värden övertog aktierna i dotterbolagen ASSI, LKAB och NJA samt intressebolagen Svenska Petroleum och SSAB, Svenskt Stål AB. Försäljningen innebar att betydande tillgångar, som under senare år inte givit avkastning, ersattes med räntebärande likvida medel.

Rekonstruktionen gav ingen omedelbar positiv resultat- och soliditetsef-

fekt. Däremot påverkades räntenettot och därigenom så småningom resul-

tatet. Omsättning och balansomslutning minskade med ca 4076. Även anläggningstillgångar och investeringsbehov minskade.

Väsentligt är att de sålda företagens resursbehov lyftes av och att den nya gruppens befintliga och nytillkomna egna resurser nu kunde koncen-

treras till den mer hanterliga uppgiften att lösa kvarvarande struktur- och utvecklingsproblem.

De omedelbara resultatmedelsbehov som fanns i gruppen kunde emellertid genom rekonstruktionens uppläggning ej tillfredsställas på annat sätt än genom att moderbolagets redan knappa egna kapital utnyttjades. Detta

har medfört att ett av rekonstruktionsperiodens syften nu är att återge

moderbolaget en långsiktigt arbetsduglig finansiell balans.

Jämförelser med år 1982 görs i denna förvaltningsberättelse mot 1982 års

bokslut där de avyttrade företagens resultat endast ingår i extraordinära

poster.

Skr. 1984/85: 20 51

Statsföretagsgruppens fakturerade försäljning ökade med 94 från 10446 milj. kr. år 1982 till 11336 milj. kr. år 1983. Efter justering för större

strukturförändringar blev försäljningsökningen 13 7 för jämförbara enhe-

ter.

Försäljningen till externa kunder i utlandet uppgick till 4079 milj. kr., " vilket utgjorde 36 76 (37) av gruppens totala försäljning.

Under år 1983 har gruppen fått 47 milj. kr. (73) i allmänt näringspolitiskt

stöd av den typ som är tillgängligt för alla företag. Däri ingår bl. a. äldre-

stöd till tekoindustrin med 17 milj. kr. (26) och ersättning från ÖEF för beredskapsförsörjningsuppdrag med 6 milj. kr. (10). Bakom uppgången i resultat efter finansiella intäkter och kostnader på

828 milj. kr. till 529 milj. kr. (—299) ligger förbättringar i såväl rörelseresultat som räntenetto och valutakursdifferenser.

Det största bidraget till resultatökningen härrör från rörelseresultatet

före avskrivningar. Uppgången blev 474 eller 337 milj. kr. Samtidigt

ökade omsättningen med bara 842. Det innebär att bruttomarginalen — rörelseresultat i procent av omsättning — gick upp från 7 7 år 1982 till 97

år 1983.

Avskrivningar enligt plan har minskat främst som en följd av engångsnedskrivningar på anläggningstillgångar i 1982 års bokslut. Anläggningar i Berol Kemi, Beroxo, Laxå Bruk, Regioninvest, Rockwool, Uddcomb m. fl. skrevs då ned med sammanlagt 369 milj. kr.

Gruppens räntenetto har kraftigt förbättrats, främst som en följd av

aktielikviden på 2400 milj. kr., som inom ramen för rekonstruktionen utbetalades i slutet av mars 1983, och de amorteringar som härigenom möjliggjordes.

Förluster till följd av valutakursdifferenser minskade avsevärt under år 1983. De uppgick till 44 milj. kr. mot 351 milj. kr. föregående år. 38 milj. kr. 302) avser moderbolaget där utländska lån per balansdagen uppgick till "322 milj. kr. (1431). Effekten av dollarkursuppgången under år 1983 har otverkats av förändringar i gruppens övriga valutainnehav. Sammanfattningsvis har de olika resultatnivåerna förändrats på följande t

Räntenetto och övriga finanstella poster —166 —335 +169 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 529 -299 +828

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 818 milj.

kr. (—- 1752). De extraordinära posternas sammantaget positiva resultatpåverkan är främst hänförlig till statliga tillskott och en betydande upplös-

ning av den i 1982 års bokslut avsatta rekonstruktionsreserven.

Resultatförda statliga tillskott utgörs dels av 100 milj. kr. avseende Regioninvest (upplösning av beskattade reserver om 58 milj. kr. samt 42

milj. kr. i intäktsfört förskott) och 21 milj. kr. avseende Uddcomb (upplös-

ning av beskattad reserv).

Det driftbidrag på 38 milj. kr. som Statsföretag AB efter offertbegäran från staten erhållit för att i Malmö Strumpfabrik täcka kostnaderna för fortsatt tillverkning av lätta strumpor i Borås tom 1986-06-30 (proposition 1983/84: 25) har inte utnyttjats under år 1983 och redovisas som skuldfört förskott i balansräkningen.

Genom riksdagsbeslut i januari 1984 har Statsföretag erhållit slutlig

ersättning om 230 milj. kr. avseende Regioninvestföretagen (proposition 1983/84:25). Detta tillskott syftar till att stödja marknads- och produktutveckling, omstruktureringar och rekonstruktioner och därigenom möjliggöra att företagen når den i propositionen fastslagna målsättningen för Regioninvest — lönsamhet.

Då i samband med rekonstruktionerna i 1982 års bokslut några av

företagens ekonomi- och handlingsprogram inte var genomarbetade, avsattes i moderbolaget en rekonstruktionsreserv om 365 milj. kr. Detta för att möta de åtgärder som ej kunde kostnadsberäknas i samband med bokslu-

tet. Här avsågs stora omställningsbehov avseende företag som FEiser,

Kockums Industri, Nyckelhus, Serva Promotion och SMT. Av reserven

har 270 milj. kr. tagits i anspråk under år 1983. Genom att åtgärderna i vissa fall går över en längre tidsperiod, möts

genom upplösningen av reserven också underskott som i gruppens resul-

taträkning redovisas som rörelseresultat. Metoden att redovisa upplös-

ningen extraordinärt och inte i rörelsen, vilket varit möjligt, har valts för

att ge ökad klarhet och jämförbarhet mellan åren. Bland övriga extraordinära poster kan nämnas Berol Kemis realisations-

vinst på 104 milj. kr. vid försäljningen av sin aminanläggning till Svenska Personal-Pensionskassan (SPP) i ett s.k. ”sale-lease-back'-förfarande. Realisationsvinsten har avsatts till beskattad reserv.

Skr. 1984/85: 20 53

Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader har förbättrats för moderbolaget och alla affärsområden.

Affärsområde Bygg

Inom affärsområde Bygg som omfattar Laxå Bruks AB och Rockwool

AB har rationaliseringar och rekonstruktionsåtgärder givit ett snabbt genomslag. Rockwool noterade för år 1983 ett resultat på 45 milj. kr. (4). Affärsområdets resultatutveckling har också påverkats av att verksamheten i

Nyckelhus avyttrats.

Affärsområde Kemi

Den mest markanta förändringen har ägt rum inom affärsområde Kemi som omfattar Berol Kemi AB, Beroxo AB, Ceaverken AB och KabiVi-

trum AB. En omfattande finansiell rekonstruktion och målmedvetna ra-

tionaliseringsåtgärder inom Beroxo har lyft resultatet från ett underskott om 154 milj. kr. år 1982 till 21 milj. kr. i överskott år 1983. Berol Kemi och

KabiVitrum har utvecklats mycket positivt till 44 milj. kr. (— 17) respektive

till 175 milj. kr. (89, medan resultatet för Ceaverken fallit tillbaka till 8

milj. kr. (41).

Affärsområde Konsument/Service

Affärsområde Konsument/Service som omfattar ABAB, AB Eiser, Investment AB Procordia, Liber Grafiska AB, SARA AB, Saxylle-Kilsund AB m. fl. är Statsföretagsgruppens dominerande område, både vad gäller storlek och resultat. Investment AB Procordia som innefattar Svenska

Tobaks AB har förbättrat sitt resultat från 508 milj. kr. till 541 milj. kr. Lägre ränteersättning från Statsföretag AB på inlånade medel har ändå påverkat resultatet i negativ riktning.

ABAB och SARA uppvisar positiva resultat, 15 resp. 53 milj. kr., vilket

är ungefär i samma storleksordning som under föregående år, medan

utvecklingen för den krympande textilsektorn är fortsatt svag. Underskot-

tet ökade från 55 milj. kr. år 1982 till 74 milj. kr. år 1983 för Eiserkoncernen

och Saxylle-Kilsund tillsammans.

Affärsområde Verkstad

1982 års förlust för affärsområde Verkstad vilket omfattar Kalmar In-

dustries AB, Kockums Industri AB, Pullmax AB, SMT Machine Company AB, Uddcomb Sweden AB m. fl. har mer än halverats. Samtliga företag med undantag av Uddcomb uppvisar bättre eller oförändrade resultat. Efter omfattande åtgärder har t. ex. Kockums Industri förbättrat sitt resultat med 82 milj. kr. till —12 milj. kr. Beroendet av investeringskonjunkturen är emellertid stort och verktygsindustriföretaget SMT Machine Company AB uppvisar trots en förbättring på 38 milj. kr. ett resultat på —50 milj. kr. Kalmar Kockum, som vid årsskiftet namnändrats till Kalmar

Skr. 1984/85: 20 54

Industries AB, har trots kvardröjande kostnader för innehavet av Kockum

Landsverk, som under år 1982 försålts till Volvo BM, förbättrat sitt resul-

tat till 20 milj. kr. (14).

Affärsområde Utveckling/Övrigt Inom affärsområde Utveckling/Övrigt som omfattar Regioninvest i Norr AB, Svenska Utvecklings AB, Svetab m. fl. bedöms, trots de stora förlusterna, ett trendbrott ha ägt rum i Regioninvests resultatutveckling. I resultatet —87 milj. kr. (— 101) ligger reserveringar för kostnader avseende en

del åtgärder under år 1984.

Slutligen har moderbolagets resultat förbättrats. Även om moderbolagets omfattning och kostnader bantats kan förändringen till övervägande del tillskrivas räntenettot efter eliminering av interna räntor och är alltså därmed i väsentlig utsträckning en följd av 1982/83 års rekonstruktion.

Kapitalavkastning

Gruppens avkastning på justerat eget kapital efter skatt men före ex-

traordinära intäkter och kostnader uppgick till 6 26. För år 1982 var avkastningen negativ.

Avkastningen är mycket känslig för hur måttet definieras, vilket i sin tur

sammanhänger med redovisningen av den pågående omstruktureringen. Om reservupplösningen tas med i avkastningsmåttet blir avkastningen på

justerat eget kapital efter skatt och extraordinära poster 17 26 för år 1983.

Avkastningen på totalt arbetande kapital — resultat före finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning — är 996 för år 1983 mot 624 för år 1982. Spridningen mellan dotterbolagen är betydande.

Den ökade avkastningen på totalt arbetande kapital beror både på höjd

marginal och på ökad kapitalomsättningshastighet. Vinstmarginalen — re-

sultat före finansiella kostnader i procent av fakturerad försäljning — ökade från 8 2 till 1026. Kapitalomsättningshastigheten ökade från 0,8 till 0,9.

Avkastningen på sysselsatt kapital — resultat före finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning exkl. korta rörelseskulder —

ökade från 8 76 år 1982 till 13 Ze år 1983. Bedömningen av resultat- och avkastningsnivån varierar beroende på utgångspunkt. En enkel bedömning baserad på erforderligt kapitalbehov i ett fortvarighetstillstånd ger vid handen att 1983 års avkastningsnivå ur

långsiktigt perspektiv är minst 3 procentenheter för låg. Antas en scha-

blonskatt på 50740 kan resultatet anses vara ca 400 milj. kr. för lågt. Då soliditetsnivån inte är fullt tillfredsställande behövs egentligen ett än bättre resultat.

Bedömningen baseras på följande välkända resonemang:

Skr. 1984/85: 20 55

För att en företagsgrupp skall kunna fortleva av egen kraft fordras långsiktigt att försäljningen ökar i en takt som minst bevarar företagets marknadsandelar. Historiskt har det vidare visat sig att totalkapitalet, bl.a. som en följd av inflationen, på sikt har en tendens att öka i samma takt som omsättningen. Om soliditeten inte skall försvagas måste därför en mot soliditeten svarande del av kapitalökningen bestå av eget kapital för

att tillväxten skall ske under finansiell balans.

Antas Statsföretagsgruppens tillväxt för jämförbara enheter på 137 vara tillfredsställande vid 1983 års inflation om 976 och antas vidare att i

ett fortvarighetstillstånd resurser måste skapas för en minst 3 procentig

utdelning, erhålles ett avkastningsbehov på totalt kapital om drygt 1296.

Beräkningen har då skett utifrån en skuldränta på allt främmande kapital om drygt 676 och 24 4 soliditet. Investeringsnivån inom Statsföretagsgruppen har totalt sett under år

1983 varit låg. Investeringar i anläggningar uppgick till 458 milj. kr. (440). Därmed uppgår de till knappt 1022 av befintliga anläggningars anskaffningsvärde.

Den övervägande delen av investeringarna har genomförts inom grup-

pens mer lönsamma företag. Berol Kemi, KabiVitrum, Kalmar Industries,

Procordia, Rockwool och SARA svarade år 1983 för 78 26 av investeringsvolymen. 9072 av investeringarna avser maskiner och inventarier.

Gruppens investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 27 milj. kr. och i aktier till 65 milj. kr.

Kapitalbindningen i lager har sjunkit något och uppgår till 2858 milj. kr.

mot 2 896. Största lagret finns i Procordia med 1049 milj. kr. Andra företag

med omfattande lager är KabiVitrum, Kalmar Industries och Kockums Industri.

1983 års nettoresultat uppgick till 269 milj. kr. och internt genererade medel till 610 milj. kr. Självfinansieringsgraden avseende investeringar i anläggningar uppgick därmed till 133 Ze.

Statsföretagsgruppens verksamhet under år 1983 medförde inga krav på ökad extern finansiering. Tvärtom har de likvida resurserna varit betydande och kapitalbindningen i verksamheten mycket begränsad. Upplåningen har reducerats. De räntebärande skulderna har minskat medan de icke räntebärande har ökat. Vid årets slut uppgick de icke räntebärande skulderna till 4 230 milj. kr. eller till ca 5026 av de totala skulderna.

Tillsammans med internt genererade medel blev inflödet av likvida me-

del 3943 milj. kr. Inbetalningar från staten uppgick då till 2586 milj. kr.

Försäljning av anläggningar och avyttring av koncernbolag gav 342 milj.

kr. medan slutamortering av en fordran på NJA innebar ett inflöde på 405 milj. kr.

Av likvida medel utnyttjades 587 milj. kr. till investeringar i anläggningar, immateriella anläggningstillgångar och aktier samt till ökad kapitalbindning i rörelsetillgångar. 1398 milj. kr. utnyttjades till nedsättning av

Skr. 1984/85: 20 56

kort- och långfristiga lån. Finansiella fordringar ökade sedan med 134 milj.

kr. medan nya långfristiga lån upptogs med 199 milj. kr. Efter detta ökade gruppens likvida medel med 2023 till 3675 milj. kr. Därmed utgjordes gruppens tillgångar enligt balansräkningen till närmare 30 Ze av likvida medel. Av gruppens likvida medel vid årets slut fanns 2 120 milj. kr. i moderbolaget och 1555 milj. kr. i dotterbolagen.

Statsföretagsgruppens skulder i utländsk valuta uppgick vid utgången av

år 1983 till 1864 milj. kr. Motsvarande fordringar var 504 milj. kr.

Under år 1983 hemställde Statsföretag AB hos Riksbanken om tillstånd

för förtidsinlösen av utländska lån. Hemställan avslogs. I syfte att eliminera balanserade förluster har vid 1982 års bolagsstämma

aktiekapitalet i moderbolaget nedsatts från 3150 til 1500 milj. kr. och reservfonden från 833 till 438 milj. kr. Som en följd härav kan i princip utdelning till ägaren/staten inte komma ifråga förrän verksamhetsåret 1986.

Eget riskbärande kapital — eget kapital, minoritetskapital, beskattade och obeskattade reserver, rekonstruktionsreserv samt förskott från staten — har ökat med 627 milj. kr. och uppgick vid årets slut till 4 102 milj. kr. Det motsvarade 33 2 av balansomslutningen mot 27 26 år 1982. Under år 1983 har KabiVitrum tillförts 150 milj. kr. genom en nyemission. I början av år 1984 har Liber Grafiska tillförts 10 milj. kr. genom nyemission samt 20 milj. kr. i efterställt lån som bas för fortsatt utveckling

av det s.k. TIPS-projektet.

Medelantalet anställda i Statsföretagsgruppen har under året minskat till 25719 (27700, 2875 (3484) har haft sin verksamhet förlagd utanför

Sverige. Vid utgången av år 1983 uppgick personalen uttryckt i helårsan-

ställda till 25490 personer. Medelantalet anställda i moderbolaget uppgick

till 47 (65).

Nedgången i medelantalet anställda är främst hänförlig till affärsområde

Konsument/Service, 1017 anställda, och affärsområde Verkstad, 972 anställda.

Utförsäljningar och avvecklingar inom textilföretagen Eiser och Saxylle- Kilsund har medfört att medelantalet anställda inom dessa grupper minskat med 1053 personer till 2705. Bland de företag som ökat sin personal märks samtliga företag inom

affärsområde Kemi samt Liber, SARA och Svetab. Per den 1 januari 1983 har Saxylle-Kilsund AB överförts från AB Eiser

till Statsföretag AB som direktägt dotterbolag. Fr.o.m. den 1 januari 1983 har Statsföretags enheter för försäkringar och inköpssamordning ombildats till aktiebolag under namnen Svenska Risk Management Service AB respektive AB Statsföretagens Samköp. Per den 1 september 1983 har rörelsen i Nyckelhus AB överlåtits till

Modulent AB och dess VD.

Kockumation AB. Remadivisionen har avyttrats till Satt Control AB per den 1 september 1983.

Skr. 1984/85: 20 57

Per den 31 december 1983 har Kockumation AB överförts till Navigatorgruppen inom Procordia.

Huvuddelen av verksamheten i Servaå Promotion AB jämte viss personal

har överförts till HDF-bolagen i Halmstad. Bolaget har i slutet av år 1983

överförts till Svetab och namnändrats till Cento Invest AB.

Bland förändringarna i Statsföretags dotterbolag/underkoncerner märks:

Berol Kemi AB. Den finska statsägda koncernen Neste Oy förvärvade i maj 1983 samtliga aktier i dotterbolaget AB Syntes. På grund av försenat förvärvstillstånd har det formella tillträdet inte skett förrän i december. I

slutet av året har bolagets aminanläggning sålts till Svenska Personal-

Pensionskassan (SPP) ett s.k. ”sale-lease-back”-arrangemang.

AB Eiser. Förutom att Saxylle-Kilsund har överlåtits till Statsföretag AB

har under år 1983 dotterbolagen Eisertex och Oscar Jacobson avyttrats. Eiser Sport & Fritid har delvis avvecklats och ombildats till Craftgruppen. Beslutad avveckling av tunna strumpor i Borås har förskjutits till den 30 juni 1986 efter det att av staten begärd offert från Statsföretag AB antagits genom riksdagsbeslut.

Kockums Industri AB. I samarbete med det nordamerikanska företaget Hawker Siddeley har Kockums Industri gått in som minoritetsdelägare i två företag i Nordamerika. Delar av den rörelse som Kockums Industri

bedrivit i USA och Kanada har övertagits av dessa företag. Resterande

delar av Kockums Industris nordamerikanska verksamhet avvecklas.

Toolboxgruppen i Stockholm AB. Såväl Finsliparna AB som Limsta Produkter AB har avyttrats.

Verksamheten under år 1984

Effekten av 1982 års devalvering avtar. Någon ytterligare draghjälp av valutaförhållandena i samma storleksordning som under år 1983 förväntas inte. Den påbörjade konjunkturuppgången bör dock ge goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. För samtliga affärsområden och för

moderbolaget förväntas oförändrade eller bättre resultat än under år 1983. Totalt bedöms gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader för

år 1984 komma att uppgå till över 600 milj. kr.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Översikt 1983 1982

milj. kr. milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 58

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbe-

slut där två syften angavs. Dels att svara för bevakningen av särskilt viktiga statliga totalförsvarsobjekt och dels att vidmakthålla konkurrens på säkerhetsmarknaden i Sverige. ABABs verksamhet har omfattat säkerhetsservice avseende bevakning,

värdetransporter, parkeringsservice, skyddsplanering, låsservice m.m.

Den fakturerade försäljningen uppgick till 297 milj. kr. (277). Resultat efter finansiella intäkter och kostnader blev 15 milj. kr. (18). Medelantal anställda har varit 2035 (2030). Säkerhetsservicebranschen it Sverige befinner sig i ett intressant utvecklingsskede liksom servicesektorn i sin helhet. Den snabba teknologiska utvecklingen, nya risker, nya kundbehov och den ökade konkurrensen parad med en ogynnsam pris- och kostnadsutveckling för de konventionella bevakningstjänsterna ställer krav på förnyelse och effektivisering.

ABAB har sedan flera år målmedvetet arbetat på att möta dessa krav

med ett utvecklingsprogram som fortsätter under år 1984. Inom de statliga förvaltningarna har avsevärda kostnadsreduktioner genomförts som drabbat ABAB, men trots detta har företaget lyckats öka volymen med ett par procent i fasta priser. Dotterbolaget Svenska Vakt har expanderat kraftigt trots hård priskonkurrens från de privata företagen i branschen.

Moderbolagets verksamhet i Stockholm var tidigare utspridd på 14 olika

platser i staden och delvis inrymd i otidsenliga lokaler. I slutet av året

genomfördes en samlokalisering till Sehlstedtsgatan 11. Samtidigt gjordes

omfattande investeringar i nya anläggningar för ABAB-Skolan, ledningscentralen, ADB-enheten m. m. Härigenom har företagets resurser avsevärt förstärkts och dessutom har en tillfredsställande arbetsmiljö erhållits. I motsats till tidigare planer beslöt styrelsen att ABAB skulle behålla fastigheten Sibytlegatan 17 för uthyrning.

Under år 1984 genomförs en utveckling och förnyelse av ABABs ADB-

system, som avsevärt kommer att underlätta och effektivisera de administrativa rutinerna avseende resursplanering, personalkostnadsredovisning och resultatuppföljning. Arbetet har försenats genom flyttningen till nya lokaler, som å andra sidan ger en lämplig arbetsmiljö för den expanderande dataverksamheten.

De tidigare observerade kostnadsnedskärningarna på den statliga sektorn beräknas få större genomslag för ABAB under år 1984, men eventuellt bortfall av intäkter torde mer än väl kompenseras av uppdraget för Stockholmskonferensen. För Svenska Vakts del torde den hårda konkurrensen bestå, men kunna mötas med planerade marknadssatsningar.

På grund av fortsatta utvecklingskostnader, ökade marknadssatsningar och ombyggnad av ABABSs fastighet beräknas inga resultatförbättringar förrän år 1985, då även fastigheten kommer att ge intäkter.

Skr. 1984/85: 20 59

Berol Kemi AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning 867,3 705,6 Resultat före disp. och skatt 44,2 3,3 Redovisat årsresultat 35,3 0.0 Balansomslutning 649,9 531,3

De strukturella grundproblemen inom den tunga petrokemin i Västeuropa kvarstod under är 1983 i form av stora kapacitetsöverskott och splittrad produktionsstruktur. Den höga dollarkursen medförde dock, att de amerikanska tillverkarnas konkurrenskraft på exportmarknaderna försämrades. Den västeuropeiska produktionen av petrokemiska mellanprodukter låg under året på drygt 9074 av 1979 års nivå.

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är att med utgångspunkt från sin grundtekonologi inom

kolloid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka

till att spara energi, minimera hälsorisker och förbättra kundernas pro-

dukter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper, gruvor, energi samt metallbearbetning.

Verksamheten under år 1983

Under år 1983 har Berol fortsatt att koncentrera affärsutvecklingen till specialkemin inom ett fåtal stödområden. Företaget satsade sammanlagt 20 milj. kr. på ett antal strategiska projekt. Flera av dessa utvecklingsprojekt kan redan nu bedömas ha betydande framtida intjäningsförmåga.

Produktionen har effektiviserats. Så är Berols etylenoxidfabrik, vilken tillverkar huvudråvaran till övriga fabriksenheter, nu en av Västeuropas mest kostnadseffektiva producenter. Berols patenterade aminprocess är minst 3096 mer kostnadseffektiv än andra producenters.

Berols affärsidé — att lösa industriproblem med ytkemi — kräver ett djupt användningskunnande såväl inom försäljningsorganisationen som inom berörda divisioner. Under scnare år har företaget byggt upp en

effektiv internationell försäljningsorganisation och har därigenom uppnått

slagkraft i marknaden. Försäljningen ökade under år 1983 med 4076 och exportandelen till 8092.

Skr. 1984/85: 20 60

Resultatet för år 1983

Trots att kapacitetsutnyttjandet inom den petrokemiska industrin varit

fortsatt Jågt under det gångna året, har Berol förbättrat sitt resultat efter

finansiella intäkter och kostnader med 58 milj. kr.; från —15 milj. kr. år 1982 till +43 milj. kr. år 1983. Största resultatförbättringen uppvisade

amin- och ytkemiprodukterna. En förbättrad produktionsekonomi inom

etylenoxidfabriken har medverkat till resultatförbättringen. Kapacitetsut-

nyttjandet inom kolloidkemiområdet var bättre än år 1982 men ännu inte

tillfredsställande.

Försäljningen av AB Syntes och ”sale-and-lease-back” av aminanläggningen har medfört, att det finansiella utrymmet i företaget ökat. Solidite-

ten förstärktes från 11 till 30960. Avkastningen på netto arbetande kapital

uppgick till 19 26.

Framtidsutsikter

Inom de närmaste åren bör Berol ha goda förutsättningar för att fördubb-

la sin försäljningsvolym och uppnå en uthållig vinstnivå på cirka 100 milj. kr. per år. Företagets utvecklingsplan förutsätter inte några investeringar i

nya anläggningar. Däremot avser Berol att intensifiera sin satsning på prestationskemi, på att ytterligare förbättra kapacitetsutnyttjandet och resurseffektiviteten i existerande anläggningar och att utbilda och utveckla den egna personalen.

Beroxo AB

Historik

Beroxo AB bildades i december 1978. Verksamheten i Beroxo innefattar

försäljning och produktion av petrokemiska produkter. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel för PVC sker vid anläggningar

på Sandenområdet i Stenungsund. Vid Katalys AB i Nol tillverkas ftalsy-

raanhydrid. Oktansyra och butanoler produceras vid Domsjöanläggningarna som företaget arrenderar av Berol Kemi.

Skr. 1984/85: 20 61

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år 1979 direkt av Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktioner från Berol till Beroxo. Under år 1981 ersattes styrelse och verkställande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo med en ny styrelse och egen verkställande ledning.

Som ett led i en finansiell rekonstruktion i bokslutet år 1982 av bolaget, erhölls ett aktieägartillskott från Statsföretag AB. Detta uppgick till 442,5

milj. kr.

Verksamheten under år 1983

Marknaden uppvisade en viss efterfrågeökning, men nytillkommande

kapaciteter i Västeuropa och USA höll tillbaka producenternas ansträng-

ningar att få upp prisnivån.

Den fakturerade försäljningen uppgick till 450 milj. kr. (395) varav 350 milj. kr. på export. Totalt levererades 96 000 ton.

Arbetet med att trimma och modifiera processer och utrustning fortsätter. För anläggningen i Domsjö har beslut fattats om ett treårsprogram för en genomgripande upprustning. I Nol har tillsammans med Ale kommun ett projekt genomförts som tillvaratar betydande mängder överskottsenergi. Vid Sandeanläggningarna i Stenungsund har kapaciteten ökats från ursprungligen 75 000 ton till ca 100 000 ton butyraldehyd.

Koncernens resultat som år 1982 uppgick till — 154 milj. kr. har förbätt-

rats till 21 milj. kr. Av förbättringen är 110 milj. kr. att hänföra till den

under år 1982 genomförda finansiella rekonstruktionen. Resterande förbättring, 65 milj. kr., kan tillskrivas en förbättrad effektivitet, såsom bättre kapacitetsutnyttjande, bättre utbyten, bättre produktmix och ökade marknadsandelar.

Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 9,8 milj. kr. (9,4).

Beloppet avser effektivisering av anläggningar i Örnsköldsvik samt kapaci-

tetshöjning och effektivisering av anläggningarna på Sanden.

Vid Katalys AB i Nol har investerats 0,5 milj. kr. (0,0).

Genomsnittligt sysselsatte Beroxoverksamheten 325 personer inklusive

inhyrd personal i Örnsköldsvik (77).

Framtidsutsikter för år 1984

Marknadsläget bedöms fortsatt svagt med global överkapacitet och pressade lönsamhetsmarginaler. Med hänsyn till redan genomförda och planerade ytterligare effektiviseringsåtgärder bedöms Beroxo ha goda möjligheter att även fortsättningsvis hävda sig på den internationella marknaden.

Skr. 1984/85: 20 62

BSK BS Konsult AB

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels att ge ett kvalitetsmässigt tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i Stockholm

med avdelningar för arkitektur, byggnadskonstruktion, VVS och inredning samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klem-

mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna. Energo, Energi- och VVS-kon-

sulter AB i Göteborg och Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB, Skandinavprojekt, i Stockholm och Göteborg med avdelningar för projektledning, kostnadsstyrning och planering samt Innovent AB i Stockholm med specialinriktning på området arbetsmiljö och luftföroreningar. Viss utlandsverksamhet bedrivs genom AB SACCOS, State and Cooperative Consultants of Sweden, i Stockholm. I Norge drivs projektledningsverksamhet i delägda dotterbolaget Skandinavprojekt AS, Oslo.

Tjänsterna omfattar projekterings- och utredningsverksamhet, projektoch byggledning samt kostnadsstyrning — hantering av kompletta bygg-

projekt eller specialistinsatser.

Verksamheten under år 1983

Den dåliga byggkonjunkturen har försämrats ytterligare under år 1983. Byggnadsinvesteringarna har minskat inom alla områden.

För hela BSK-koncernen har orderingången varit avtagande, dock har utvecklingen på VVS-sidan varit normal. Den totala produktionsvolymen

har trots konjunkturen kunnat hållas uppe men de enskilda uppdragens omfattning fortsätter att minska, vilket medfört kortare framförhållning och ökade planeringssvårigheter.

Lönsamheten har varit fortsatt pressad beroende på den mycket låga

prisnivån i branschen. I årets resultat har också vissa kostnader tagits för pågående personalre-

duktion.

Skr. 1984/85: 20 63

På utlandssidan har handlagts uppdrag för indutri- och lagerbyggnader i Norge, England och Frankrike samt utredningsuppdrag i Egypten. Efter omfattande anbudsarbete under år 1983 har ett arkitektuppdrag avseende utformning av sex tunnelbancstationer i Singapore erhållits i januari 1984.

Satsning på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatts.

För att vidare utveckla kunskap och verksamhet inom området ombygg-

nad, drift och underhåll är i samverkan med PKbankens pensionsstiftelse

och PKbankens förvaltningsbolag Pundet AB ett särskilt bolag under bildande. Bolaget avses även förvärva fastigheter, i synnerhet sådana som behöver byggas om för förändrat bruk.

På utlandssidan har försäljningsansträngningarna ökats och koncentrerats till några få projekt, de flesta i joint venture med svenska byggnadsentreprenörer, industrier och organisationer.

För att bättre anpassa koncernens kapacitet till marknadsläget pågår en

begränsad reduktion av arkitektenheterna. För övriga delar förutses oförändrad eller något ökad volym. Lönsamheten torde komma att sänkas av bl.a. kostnaderna för reduktionen.

Ceaverken AB (CEA)

Bolagets syfte

Ceaverken grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopapper. Redan efter ett par år började staten intressera sig för företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av

olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick

staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från Ceaverken.

Sedan år 1970 ingår Ceaverken i Statsföretagsgruppen.

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt material. Mål-

sättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära

Skr. 1984/85: 20 64

behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1983

År 1983 har varit ett uppbyggnadsår. En omfattande organisationsförändring har ägt rum och ett större investeringsprojekt har inletts, som innebär modernisering av tillverkningsresurserna samt utbyggnad av lagerlokalerna.

Bolagets ställning som exportföretag har under året stärkts ytterligare. Av den totala röntgenfilmförsäljningen, 142 milj. kr., exporterades 917.

För fotosättningspapperet är motsvarande tal 40 milj. kr. och 81 26. Ett led

1 exportsatsningen har varit uppbyggnad av säljorganisationen i USA.

Dessa kostnader har belastat årets resultat, som uppgår till 8 milj. kr.

Resultatet har också påverkats av de kraftigt ökade silverpriserna under år 1983.

Moderbolaget Ceaverken AB har sin verksamhet förlagd till Strängnäs, varifrån även all tillverkning inom gruppen bedrivs. Därtill har företaget egna försäljningsbolag i Tyskland och USA. Det totala antalet anställda inom gruppen är 208 personer.

Företaget marknadsför sina produkter röntgenfilm, fotosättningspapper

inkl. dess kemi över hela världen. Huvudmarknaderna är de skandinaviska

länderna och USA samt på kontinenten Tyskland, England och Italien.

Genom de initialkostnader, cirka 10 milj. kr., som tagits under år 1983

har en solid grund lagts för år 1984, som med de indikationer som nu finns även ter sig mycket lovande.

AB Eiser

Bolagets omfattning

AB Eiser är moderbolag för ett antal statligt ägda textil- och konfek-

tionsföretag. Koncernen som ingår i Statsföretagsgruppen bildades år 1978

genom samgående mellan de statliga tekoföretag som då fanns (AB Eiser, Algots AB, Nylands Mattor AB, SweTecogruppen, Trivabs Konfektions AB samt Stigtex AB). AB Eiser blev moderbolag i den nya gruppen.

Skr. 1984/85: 20 65

Verksamheten under år 1983 Koncernen har under perioden 1978-1982 redovisat stora förluster trots omfattande strukturförändringar och kapacitetsanpassningar. Mot denna bakgrund fattade Statsföretag AB våren 1983 ett beslut om inriktningen av verksamheten för Eiser-gruppen under perioden 1983—1985. Syftet är främst att minimera riskerna för stora förluster efter år 1985. Inom ramen för detta har ett flertal förändringar genomförts under år 1983. — Dotterbolaget Saxylle-Kilsund AB har sålts till Statsföretag AB. Dotterbolagen Eisertex AB och Oscar Jacobson AB har sålts till utomstående. —- Dotterbolaget Trivab Konfektions AB har efter årets utgång sålts med överlåtelse i början av år 1984. — Beslut har fattats och åtgärder pågår för avveckling av verksamheten vid Eiser Sport & Fritid AB. — Beslut har fattats och åtgärder pågår för en kraftig kapacitetsminskning av verksamheten inom Cewilko AB. — Ett antal av koncernens industrifastigheter har sålts. Två av dem i samband med försäljningen av aktierna i Eisertex AB och Oscar Jacobson AB. Därutöver har en fastighet i Borås sålts till utomstående och en i Malmö med tillträde under år 1984. — Dotterbolagen AB Malmö Strumpfabrik och Eiser Strump AB har sammanförts till ett företag under namnet AB Malmö Strumpfabrik. Härutöver har beslut fattats och åtgärder vidtagits för en successiv avveckling av tillverkningen av tunna strumpor vid fabriken i Borås. Efter överenskommelse mellan Statsföretag AB och industridepartementet kommer verksamheten att fortsätta t.o.m. den 30 juni 1986 mot särskild ersättning. Ovan nämnt avtal är baserat på ett riksdagsbeslut den 21 december 1983. —- Dotterbolagen Eiser Trikå i Halmstad AB och Eiser Trikå i Malmö AB har sammanförts till ett företag under namnet Eiser Trikå AB. Samtidigt har den del av tillverkningen som skett i Malmö överförts till enheterna i Halmstad och Sjöbo. — Beslut har fattats och åtgärder pågår för avveckling av dotterbolaget Eiser of Sweden Ltd. Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 479,4 milj. kr. (696,6). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev —-70,9 milj. kr. (—55,1). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 19,8 milj. kr. (—6,9) efter bl. a aktieägartillskott från Statsföretag AB med 112,8 milj. kr. (104,1).

5 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 66

Framtidsutsikter

Konkurrensen om marknadsandelar kommer även framåt i tiden att vara mycket hård inom tekoområdet. Möjligheterna till lönsamhetsförbättringar genom prishöjningar är därför begränsade.

I syfte att uppnå de mål som Statsföretag AB satt upp kommer därför

ytterligare strukturåtgärder att genomföras under år 1984.

Investment AB Procordia Översikt 1983 1982

milj. kr. milj. kr.

Procordia är moderbolag för den underkoncern inom Statsföretag AB vars huvudsakliga verksamhet avser konsumentvaror till dagligvaruhandeln. Tobaksbolaget är ursprunget till denna koncernbildning. Bolaget, som bildades år 1980, handlägger gemensamma uppgifter för koncernen såsom Övergripande organisationsfrågor, diversifierings- och utvecklingsfrågor, långsiktig finansförvaltning och juridisk rådgivning.

År 1983 var Procordias fjärde verksamhetsår. Procordias uppgift är dels att utöva ägaransvaret gentemot den under 1970-talet växande skaran av dotterbolag, dels genom diversifieringsinsatser söka stärka koncernens långsiktiga utveckling. Ett speciellt inslag i denna verksamhet syftar till att skapa ny sysselsättning i ett par av Tobaksbolagets fabriker, som är särskilt drabbade av en krympande tobaksmarknad. Procordia-gruppens målsättning är att expandera med fortsatt god lönsamhet och med huvudinriktning mot lättrörliga konsumtionsvaror.

Tobakssektorn är fortfarande helt dominerande inom Procordia-koncernen. Tobaksbolaget och dess dotterbolag i Holland, som i sin tur äger dotterbolag i närliggande länder, svarar sålunda för ca 70 76 av koncernens totala omsättning. Resultatet efter finansnetto blev för denna sektor ca 530 milj. kr. eller ca 25 milj. kr. lägre än år 1982. I resultatet ingår prisvinst — huvudsakligen hänförlig till råtobak — med inte mindre än ca 135 milj. kr. Den är i ungefär samma storleksordning som förra året. Resultatförsämringen är hänförlig till de finansiella intäkterna, som minskar på grund av dels den allmänna lägre räntenivån, dels en av Statsföretag genomförd principändring för ränteavräkning.

Skr. 1984/85: 20 67

Tobaksbolagets försäljningsvolym i Sverige av egna produkter sjönk under året för samtliga varuslag utom snus. Denna trend väntas fortsätta

under kommande år. Tillbakagången för dessa varuslag påverkades av två

skattehöjningar under år 1983 särskilt vad gäller cigaretter. Skattehöj-

ningen under året blev den högsta någonsin och innebar exempelvis för cigaretter en prishöjning med 23 46. Tobaksbolagets utlandsförsäljning hade ett framgångsrikt år. Sålunda ökade exporten med ca 2090 till 150 milj. kr. Piptobaken Borkum Riff är fortfarande det största importmärket i USA

och marknadsandelen ökade under året. Det holländska dotterbolagets

omsättning steg med nära 15 § till 234 milj. kr. och trots en hård priskon-

kurrens på cigarrmarknaden uppnåddes ett tillfredsställande resultat.

Av Procordia-gruppens livsmedelsföretag hade Ekströms ett något reducerat överskott, dock tillfredsställande med hänsyn till den allmänna konsumtionsutvecklingen. Jede-Automater hade ctt klart bättre resultat medan agenturföretaget Hugo Österberg redovisade ungefär samma vinst som föregående år.

Vilhelmina Plast belastade koncernen med en mycket stor förlust även

för år 1983 beroende på att ett projekt för framtagning av en plastcykel inte kunde utvecklas som planerat. Fortsatta saneringsåtgärder pågår.

Navigator-gruppen, som Tobaksbolaget och sedermera Procordia haft

betydande intressen i, blev helägd fr.o.m. år 1981. I denna grupp ingår

huvudsakligen företag inom verkstads-, elektronik- och plastindustrin, varför den bildar en speciell enhet inom Procordia-koncernen. Procordias dotterbolag Sinjet, Akvamatik och Swepall, som operativt inordnades i

Navigator-gruppen i början av år 1983, fick vid årsskiftet även juridiskt

denna hemvist. Sinjets dotterbolag i USA avyttrades under året.

Navigator, som efter omstruktureringen inom Procordia-koncernen har 16 direktrapporterande dotterbolag, har vänt senaste årens förluster till ett positivt resultat. En fortsatt resultatmässig uppgång väntas. En framgångs-

rikt genomförd saneringsperiod kan nu anses passerad. Flertalet av bola-

gen i Navigator-gruppen har goda utvecklingsförutsättningar och Procordia räknar med att kunna medverka till att dessa förutsättningar tillvaratas. Detta sker främst genom finansiellt stöd för investeringar och företagsför-

värv. Sålunda har Navigator-gruppen inkl. de från Procordia vid årsskiftet förvärvade bolagen i senaste bokslutet tillförts 35,5 milj. kr. genom kon-

cernbidrag. Ytterligare finansiella resurser men också kunnande från andra områden än Procordias bör på sikt komma gruppen till del. Diskussioner med Statsföretag om ett breddat ägande har inletts i detta syfte.

Procordia-koncernens resultat efter finansnetto ökade med drygt 20 milj. kr. till ca 530 milj. kr. Även vinsten år 1983 påverkades starkt av inflatio-

nen. Ett inflationsrensat resultat, som ger en riktigare bild av koncernens verkliga överskott, ligger på nivån 340 milj. kr. — även här en ökning med

ca 20 milj. kr. jämfört med föregående år.

Skr. 1984/85: 20 68

I koncernbokslutet har avsatts 255 milj. kr. i koncernbidrag från Tobaksbolaget till Statsföretag. Bidraget är 38 milj. kr. lägre än året innan. Den

tidigare omnämnda ränteeftergiften från Procordia/Tobaksbolaget kom-

penserar för drygt hälften av nyssnämnda reduktion.

KabiVitrum AB

Koncernen bildades år 1972 sedan Statsföretag AB under år 1971 förvärvat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade samma år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Statsföretag AB. Verksamheten i ACO, Kabi och Vitrum ingår i Kabi Vitrum AB. Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden. Koncernens försäljning har under år 1983 uppgått till 1268,3 milj. kr. (1031,7). Av ökningen, 23 22, faller på volymökning ca 11926 och på prisökning ca 1226. Försäljningens utlandsandel var 6092 (57). Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 221,7 milj. kr. (142,4). Motsvarande resultat för moderbolaget var 211,4 milj. kr. (143,0). Antalet anställda som under år 1982 minskade med ca 100 årsanställda har under år 1983 ökat med 34 årsanställda, varav 23 årsanställda i Sverige. Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till 74,7 milj. kr. (45,9). Det räntefria förlagslånet på 100 milj. kr. KabiVitrum AB erhöll från Statsföretag AB år 1981 har ingått som dellikvid i den nyemission som genomfördes per den 30 september 1983. Nyemissionen uppgick till 150 milj. kr. Moderbolagets aktiekapital uppgår därefter till 220 milj. kr. Samtliga aktier har tecknats av Statsföretag AB. Verksamheten i det delägda Cutter-Vitrum Inc. USA har utvecklats planenligt.

Skr. 1984/85: 20 69

Kalmar Industries AB

(f.d. Kalmar Kockum AB)

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Inget av Kalmar Industries ABs produktbolag noterade någon ökning av respektive marknader. Effektiviseringsprogrammen fick därför större betydelse för lönsamheten i samtliga bolag.

Trots att försäljningen av Landsverksprodukter i Norge och Österrike avvecklats har bolaget lyckats bibehålla faktureringsvolymerna, 824 milj. kr. (817). Resultatet har belastats med avvecklingskostnader för Lands-

verksprogrammet, 6 milj. kr., men visar trots detta en viss förbättring, 20 milj. kr. (14).

Kalmar Verkstad liksom Kalmar Nohab fick känning av senarelagda

beställningar på rälsfordon som en följd av regeringens budgetprutning.

SJ's behov av ny och moderniserad materiel är emellertid oförändrat stort.

Resultaten sjönk år 1983 till 20 milj. kr. (27) för Kalmar Verkstad

respektive 2 milj. kr. (3) för Kalmar Nohab, vars resultat dessutom belas-

tats med startkostnader för en ny avdelning för legoproduktion av i första hand tidningstryckpressar i samarbete med det tyska, statsägda Miller Johannisberg.

Världsmarknaden fortsatte att sjunka beträffande efterfrågan på gaffeltruckar. Detta har inte resulterat i utslagning utan antalet tungtrucktillverkare har snarast ökat med åtföljande prispress.

För Kalmar LMV betydde detta hårdnande kamp om tillgängliga order. Volymerna kunde dock i stort sett bibehållas, vilket är liktydigt med ökade marknadsandelar — dock till priset av krympta marginaler. Effektiviseringsprogrammen är omfattande men får effekt först under år 1984 medan

de under år 1983 bidrog till att resultatet förblev 9 milj. kr. (9).

Under året tog Kalmar Lagab fram en ny generation produkter på lastbärarsystem med väsentligt ökad standardiseringsgrad och bättre prestanda. Parallellt därmed genomfördes en ny layout av tillverkningen. Dessa bägge åtgärdspaket bidrog under år 1983 till att resultatet sjönk till 3 milj. kr. (5). I gengäld ökade produktiviteten så starkt att beläggningspro-

blem förekom i början av år 1984.

Skr. 1984/85: 20 70

Försäljningsbolagen

Vårt norska bolag, Kalmar Kockum A/S, sålde under året ut sina till-

gångar av Kockum Landsverks-produkter. Kvarvarande aktiviteter var

huvudsakligen inriktade mot Kockums Industri AB, som därför övertog bolaget efter bokföringsårets utgång.

Av Kockum Landsverk-aktiviteterna återstår endast relativt sett mindre engagemang i Frankrike och Västtyskland. |

Kalmar Inc, USA, hade ytterligare ett besvärligt år och visade en förlust

på 7 milj. kr. (11), som bl.a. är hänförlig till en alltför stor flotta av uthyrningsmaskiner. I rådande efterfrågeläge kunde dessa endast delvis

hyras ut.

Framtidsutsikter

Kalmar Industries AB räknar med en ytterligare resultatförbättring dels som följd av något bättre marknader, dels därför att flera års arbete med kostnadseffektivisering ska slå igenom.

Kalmar Industries AB tycker dock fortfarande inte att den omvittnade konjunkturförbättringen känns särskilt stabil för sitt vidkommande.

KAPAB Kapitalutveckling AB

(f.d. Nyckelhus AB)

+ Avser 8 mån.

Nyckelhus AB startade år 1962 som ett privatägt företag och övergick år 1969 i statlig ägo. Mot bakgrund av en vikande småhusmarknad och en flerårig förluströrelse har det varit naturligt att söka samverkanspartner inom branschen. Sålunda har förhandlingar förts och avslutats med Modulent Fabrik AB resp. Bengt Sölve, Hässleholm, innebärande att per den 1 september 1983 det förstnämnda företaget övertagit produktionsrörelsen, främst bedriven i Skyttorp och den senare försäljningsrörelsen, bedriven i Uppsala jämte ett 20-tal distriktskontor i olika delar av landet.

I samband med övertagandet har namnändring av Nyckelhus AB till KAPAB Kapitalutveckling AB beslutats och anmälts till Patentverket.

Med anledning av att företaget under sin tidigare verksamhet iklätt sig ett betydande borgensansvar för topplån i försålda småhus och detta

Skr. 1984/85: 20 71

ansvar lett till övertagande av motsvarande skuldebrev kommer den fram-

tida verksamheten bl. a. att omfatta bevakning och indrivning av dessa lån

och fordringar.

Nyckelhus AB —- KAPAB Kapitalutveckling AB omsatte under år 1983

under 8 månader 71,8 milj. kr. Resultatet blev en redovisad vinst på 2,5 milj. kr. efter ett aktieägartillskott om 24 milj. kr. Härvid återställdes det

egna kapitalet till strax över aktiekapitalet jämte reservfonden.

Kockumation AB

Historik

Den nuvarande verksamheten för Kockumation AB, f.d. Kockums Automation AB, startade år 1975 då avdelningar för marina instrument och akustiska sändare bröts ut från Kockums Varv.

Inriktning

Kockumation marknadsför produkter och system för beräknings-, mätoch reglerutrustningar för fartyg. Bolaget säljer också akustiska signalutrustningar för fartyg, lok och landalarm, energistyrningssystem och

processtyrningssystem för industriella och marina tillämpningar.

Produkterna utvecklas (mjukvaran) i egen regi och hårdvara köpes till

största delen från underleverantörer. Merparten av de anställda är ingenjörer.

Verksamheten under år 1983

Under år 1983 beslöts om en omstrukturering av Kockumations verksamhet. Organisationen vid bolagets verksamhetsgrenar har varit föremål för genomgång. Bolagets produktsortiment har genomgåtts och verksamheten har koncentrerats till Malmö. Omstruktureringen har inneburit en kraftig reduktion av personalen och dessutom följande förändringar. — Det vilande bolaget Rema Electronic AB och Remadivisionen i Västerås

har sålts till SattControl AB den 1 september 1983. — Industridivisionen har avvecklats, vilket inneburit att produktsortimen-

tet har reducerats för vissa industriella tillämpningar.

Skr. 1984/85: 20 72

Med anledning härav har omsättningen för år 1983 minskat från 93,2 till 81,2 milj. kr. d.v.s. 12 milj. kr. Rörelseresultatet efter finansiella kostnader och intäkter visar en förlust på 4,2 milj. kr., men resultatet för bokslutsdispositionen visar en vinst på 2,3 milj. kr. till följd av 4,5 milj. kr. i goodwill för avyttrad rörelse och 2,0 milj. kr. i akticägartillskott.

Framtidsutsikter

Bedömningen är att marknadsutsikterna blir ungefär desamma som år 1983. Bolaget tror att den omorganisation som genomförts under året på sikt skall leda till att bolagets lönsamhet förbättras.

Utvecklingssatsningar på förbättring av befintliga produkter och nya projekt skall göras under år 1984. Resultatet för år 1984 beräknas dock inte kunna visa vinst. men en viss förbättring av rörelseresultatet jämfört med år 1983.

Kockums Industri AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets omfattning

Kockums Industri AB är sedan år 1979 helägt dotterbolag till Statsföretag AB.

I koncernen ingår moderbolaget Kockums Industri AB med två rörelsedrivande divisioner, dotterbolaget Waco Jonsereds AB, säljande och tillverkande dotterbolag i Australien samt försäljningsbolag i Finland. Verk-

samheterna i dotterbolagen i USA och Kanada har avvecklats under år 1983. Genomsnittligt antal anställda år 1983 var 1044, därav 120 i utlandet.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick under år 1983 till 567 milj.

kr. (520 år 1982 exklusive Nordamerika), en ökning med 996. Exporten

från Sverige samt de utländska dotterbolagens försäljning motsvarade 45 22 av den totala faktureringen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 47,4 milj. kr. (—-115,2).

Moderbolaget

Moderbolagets fakturerade försäljning var 405 milj. kr. (367) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 38,3 milj. kr. (— 117,2) vari ingår extraordinärt resultat med 51,3 milj. kr. (—67.8).

Skr. 1984/85: 20 73

Division Skogsbruk

Divisionens fakturering under år 1983 var 280 milj. kr. (289). Resultatet i

divisionen har försämrats jämfört med år 1982 på grund av en vikande marknad för tyngre avverkningsmaskiner. Planerat åtgärdsprogram och satsning på ny teknik inom avverkningsområdet förväntas återställa verk-

samheten till en positiv lönsamhetsnivå.

Division Skogsindustri

Divisionens fakturering blev 126 milj. kr. (79). en ökning med 5946. Resultatet av verksamheten har starkt förbättrats under år 1983. Huvudorsaken till förbättringen är en starkt rationaliserad verksamhet och en

positiv konjunktursituation för sågindustrin.

För år 1984 förväntas en fortsatt positiv utveckling och en tillfredsstäl-

lande lönsamhetsnivå för verksamheten.

Waco Jonsereds AB

Den fakturerade försäljningen blev 61 milj. kr. (60). Resultatet blev

negativt. Jämfört med år 1982 har resultatet kraftigt förbättrats. Bolaget har under år 1983 belastats för 2,2 milj. kr. i extraordinära

omstruktureringskostnader.

En förbättrad konjunktur har givit en ökad orderingång och ökat kapacitetsutnyttjande. Under året har fusioneringen av Waco och Jonsereds träteknik avslutats och verksamheten är nu koncentrerad till Halmstad. En nyutvecklad hyvelmaskin och en datorstyrd kapsåg har introducerats med

framgång. Rationaliseringar och en något förbättrad konjunktur har inne-

burit att resultatet förbättrats under året, vilket innebär att verksamheten

åter skall vara vinstgivande under år 1984.

Utlandsbolagen

Den fakturerade försäljningen vid bolaget i Australien sjönk med 1696

till 36 milj. kr. (43) och gav negativt resultat. En förbättrad konjunktur

förväntas ge bolaget ett positivt resultat år 1984.

Bolaget i Finland ökade faktureringen med 97 till 118 milj. kr. (108).

Resultatet blev positivt men sämre än år 1982. Orsaken härtill är vikande

skogsindustrikonjunktur.

Sammanfattning

Omstruktureringsarbeten i koncernen, främst då bolagsavvecklingen i

Nordamerika samt rationaliseringsåtgärder i skogsindustridivisionen och i Waco Jonsereds AB har givit en kraftig resultatförbättring om drygt 80

milj. kr. jämfört med utfall år 1982.

För år 1984 förväntas skogsindustri- och hyvelverksamheten ge positiva resultat. Skogsbruksverksamheten kommer, efter planerade åtgärder, att

kunna återföras till lönsamhet.

Skr. 1984/85: 20 74

Liber Grafiska AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets omfattning

Liber Grafiska AB bildades i januari 1973 genom beslut i Statsföretag

ABs styrelse att samordna de grafiska företagsenheterna inom Statsföretagsgruppen. Till Liber överfördes vid denna tidpunkt dels Svenska Reproduktions AB med dess dotterbolag huvudsakligen verksamma inom grafisk produktion, dels AB Allmänna Förlaget med dess dotterbolag företrädesvis är verksamma inom förlagsbranschen. Hösten 1973 förvärvades samtliga aktier i AB C E Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Under år 1975 tillfördes Liber två betydande enheter. Genom ett särskilt avtal med staten övertogs den korrespondenskurs- och läromedeisverksamhet som under nära ett

sekel bedrivits av Hermods Stiftelse. För att erbjuda även förbruknings-

materiel till skolor köptes samtliga aktier i Skrivab Skol- och Kontorsmateriel AB. För förstärkning av Libers utbud av elektronikmateriel förvär-

vades år 1981 aktierna i AB Skolelektro. Under år 1981 övertog Liber utvecklingsansvaret för den totala bildbe-

handlingsverksamheten som tidigare utvecklats inom Linköpings Tekniska

högskola och där kommersialisering inletts av Svenska Utvecklingsbolaget

inom Statsföretagsgruppen. Inom Liber har Nordens största satsning på grafisk tillämpning av bildbehandlingsteknik inletts.

Under år 1983 har ett integrerat system för text- och bildbehandling

(TIPS-projektet) för i första hand dagstidningstryckerier presenterats. Satsningarna på projektet är omfattande och möjligheterna är goda att nå en stor internationell marknad.

Ansvaret för utveckling och marknadsföring finns hos Liber Systems — Text and Image AB, ett helägt dotterbolag till Liber. Projektet sker i

samarbete med Oy Typlan AB, ett delägt dotterbolag till Oy Nokia AB.

Projektet stöds med villkorslån från Nordisk Industrifond. Liber Systems

representerar från år 1983 Oy Typlan AB i Sverige och vissa andra europeiska marknader. För utveckling av bildprocessorn i det integrerade systemet svarar IMTEC Image Technology AB, som från den 19 maj 1982 till 91 26 ägs av Liber Systems och till resterande del av Svenska Utvecklings AB.

Skr. 1984/85: 20 75

Verksamheten under år 1983

Inom moderbolaget Liber Grafiska AB drivs verksamheten i tre pro-

duktområden: Förlag, Media och Utbildning. Som självständiga dotterbolag drivs Allmänna Förlaget, Fritzes, Skrivab, Unicom och Liber Systems. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Stockholm, Malmö, Växjö, Linköping, Sala och Oslo.

Liber ökade under år 1983 sin fakturerade försäljning med 1396 till 670

milj. kr. Resultatet efter finansiella poster ökade med 10 milj. kr. till 3,2 milj. kr. Bland extraordinära poster märks under år 1983 en realisations-

vinst på 3,1 milj. kr. i samband med omstrukturering av verksamheten i Skåne. Genom att balansera årets utvecklingskostnader för TIPS-projektet blir årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt 6,3 milj. kr., vilket

skall jämföras med en förlust om 14,3 milj. kr. året innan. Den största resultatförbättringen redovisar moderbolaget. Här svarar framför allt Pro-

duktområde Utbildning för en kraftig ökning. Inom teknik- och yrkesutbildningen noterar Liber fortsatta framgångar för säväl hård- som mjukvara. Inom området grund- och gymnasieskola, som totalt sett visar en vo-

lymminskning, har Liber stärkt sina marknadsandelar. Även Produktom-

råde Förlag har förbättrat omsättning och resultat. Liber Tryck visar på resultatförbättringar, i huvudsak inom den datoriserade fotosättningen.

Under år 1983 avvecklade Liber Tryck sin bokbinderiverksamhet i Lund. Samtidigt flyttade förlagsverksamheten i Lund till Libers lokaler i Malmö, varefter fastigheten i Lund såldes. Under extraordinära poster i resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader i samband med denna

omstrukturering. |

Liber Teknikutbildning invigde i september ett centrum för utbildning i

teknik och microelektronik i Sala. Satsningen baseras i huvudsak på den

integrerade läromedelssyn på hård- och mjukvara som utgör produktlin-

jens affärsidé. För Allmänna Förlaget var år 1983 det första verksamhetsåret som självständigt dotterbolag. De senaste tre årens statliga besparingsåtgärder

fortsätter och verkar dämpande på bolagets omsättningsutveckling. Allmänna förlaget söker därvid vidga marknaden, dock med fortsatt inrikt-

ning på statliga och kommunala myndigheter. Resultatet för år 1983 är

positivt, men skall förbättras ytterligare.

Fritzes bokhandel har under år 1983 genomfört betydande utvecklingsinsatser för sin nya on-line baserade bokförmedlings- och faktureringsrutin. Orderförsäljningen har utvecklats positivt tack vare det nya datasystemet och samarbetet med Wennergren & Williams. Fritzes visar efter några år

med positiva resultat en nedgång under år 1983.

Skrivab har under år 1983 förbättrat resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med 3,0 milj. kr. Anledningen är framför allt ökad försäljning av förbrukningsmateriel till näringslivet samt kostnadsbesparingar till följd av intrimning av Skrivabs nya order- och distributionsanläggning. Skrivabs

resultat närmar sig nu en god lönsamhetsnivå.

Skr. 1984/85: 20 76

Liber Systems-gruppen består av moderbolaget Liber Systems — Text

and Image AB med dotterbolagen IMTEC Image Technology AB (91976),

Linköping och Liber Systems Inc., USA, (100). Under år 1983 har arbetet inom gruppen koncentrerats till utvecklingen av ett grafiskt textoch bildbehandlingssystem. TIPS (Text and Image Processing System)

visades för första gången vid den årliga tidningsmässan IFRA, som år 1983

hölls i Amsterdam. Mottagandet var mycket positivt. Utvecklingskostnaderna under år 1983 har tagits upp i balansräkningen. Avskrivningsplanen

på fem år inleds då försäljningen av TIPS-systemet startar. Aktiveringen

skall bl.a. ses mot bakgrund av Statsföretags styrelses beslut i februari 1984 att ytterligare stödja utvecklingen av TIPS-systemet genom att ge Liber Grafiska AB dels ett tillskott av eget kapital om 10 milj. kr., dels ett

räntefritt efterställt lån om 20 milj. kr. Såväl eget kapital som lån skall

slussas vidare till Liber Systems-gruppen.

Liberkoncernens balansomslutning ökade under år 1983 med 72,6 milj.

kr. till 382,6 milj. kr., vilket till största delen består av ökning av omsätt-

ningstillgångar. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,1 90. Soliditeten uppgick vid 1983 års slut till 20,3 72 mot 24,8 20 år 1982. Kapitalökningen i

februari 1984 höjer soliditeten med ca 8 procentenheter.

Det totala antalet anställda i koncernen uppick den 31 december till I 287

personer. Omräknat till fulltidsarbetande uppgick antalet anställda till i genomsnitt 1259 (1215).

Investeringarna i koncernen uppgick totalt till 40,0 milj. kr. (23,5), varav 22,6 milj. kr. (22,1) avser maskiner och inventarier. Av övriga investeringar om 17,4 milj. kr. (1,3) utgör balanserade utvecklingskostnader 16,5 milj.

kr. (1,3). De största övriga enskilda posterna utgörs av datautrustning för 7,3 milj. kr. avseende Liber Infosystem, Liber Teknikutbildning och Liber Systems-gruppen, ombyggnader av fastigheterna i Johannelund, Spånga och Malmö för 2,4 milj. kr. samt utrustning till Liber Tryck för 1,6 milj. kr.

Under hösten sålde moderbolaget sin fastighet i Lund.

Pullmax AB

Skr. 1984/85: 20 7

Koncernens verksamhet avser utveckling, tillverkning och marknadsföring av maskiner för plåtbearbetning.

Verksamheten inom Pullmax” moderbolag är uppdelad i tre divisioner,

en koncernstab ekonomi och finans samt en gemensam försäljningsavdel-

ning för utomnordisk export exklusive dotterbolagsmarknaderna. Koncernledning, koncernstab ekonomi och finans samt exportavdelning är placerade vid huvudkontoret i Göteborg. Divisionerna, som ansvarar för produktutveckling, tillverkning och marknadsföring är

Göteborgsdivisionen, vars produktprogram omfattar numeriskt och ma-

nuellt styrda stans- och nibblingsmaskiner samt fogberedningsmaskiner

Kumladivisionen, vars produktprogram omfattar rundbocknings- och ringbockningsmaskiner

Ursvikendivisionen, vars produktprogram omfattar manuella och numeriskt styrda gradsaxar, kantpressar och portalpressar.

Försäljningen drivs genom helägda dotterbolag i Österrike, Belgien,

Frankrike, Kanada och Norge. De tre senare bolagen drivs under namnet SMT-Pullmax och representerar även SMT Machine Co AB, systerbolag inom Statsföretag.

I USA, England och Västtyskland representeras Pullmax av dotterbolag

till SMT Machine Co. På den svenska hemmamarknaden sker försäljning-

en genom en inom Palmer Lindberg AB, Sundsvall, inrättad Pullmaxdivision.

Sedan år 1981 har Pullmax företrätts av ESAB i Sydostasien, och marknadssamarbetet utvidgas fr. o. m. år 1984 till Norge, Frankrike och Västtyskland. Pullmax” egna bolag i Norge och Frankrike avvecklas därmed.

Verksamheten under år 1983

År 1983 har verktygsmaskinbranschen varit fortsatt mycket svag även

om läget har stabiliserats. Efterfrågan har varit låg i samtliga industriländer och på en nivå motsvarande 30-402 av 1979 års, då den nedåtgående

trenden inleddes. Efterfrågan av verkstadsprodukter har varit minskande

med lågt kapacitetsutnyttjande som följd. Speciellt har detta gällt den

tunga industrin för anläggningsbyggande, maskinutrustningar och tunga fordon. Den lätta industrin, elektronik och bilindustri har däremot utvecklats gynnsamt. Pullmax har dock sin avgjort främsta kundkrets inom den tyngre industrin.

Tre bakomliggande faktorer har noterats. Den höga räntenivån världen över har dels gjort investeringar dyra och dels tvingat företagen att minska

sina varulager, vilket förstärkt ett lågt kapacitetsutnyttjande. Den positiva realräntan förväntas att bestå. Industriländerna bygger inte ut industrins kapacitet, vilket medför att investeringarna är av karaktären ersättning för

försliten utrustning, omstrukturering och/eller rationalisering.

En tredje förändringsfaktor är en kontinuerlig förändring av material-

kvaliteten i den plåt som skall bearbetas. Höghållfasta material används i

Skr. 1984/85: 20 78

en allt högre utsträckning. Den svaga marknadsefterfrågan har fått till följd

att ett antal företag i branschen avvecklat sin verksamhet. Den förbättrade

konkurrenskraften tack vare kronans devalvering hösten 1982 har dessvärre helt motverkats av ytterligare fallande priser på maskiner. Speciellt har marknaden för rundningsmaskiner varit svag p.g.a. det starka beroendet av olje- och kemisk industri. Hemmamarknaden i Sverige och framgångarna i Storbritannien har hållit volymen uppe. Totalt har faktureringen ökat med 35 20 jämfört med år 1982. varav i volym ca 25 20.

Produktutveckling Pullmatic Plasma Press har levererats till Sverige, England och Väst-

tyskland. Under året har erhållits order även i Kanada. Under året har lanserats plasmastansmaskin — Pullmatic 6P — avsedd för tunnplåt. Tack

vare den höga avverkningshastigheten kan maskinen konkurrera med laserskärtekniken. En ny generation av CNC nibblingsmaskin P210 DMC

har introducerats. Maskinen har försetts med fem olika språk för programmering.

Framtidsutveckling Företagets strukturerings- och moderniseringsprogram har genomförts. Sålunda har Pullmax ett produktprogram som motsvarar efterfrågan

under slutet av 1980-talet i vad avser prestanda, säkerhet och pris. Det ensidiga beroendet av de tyngsta branscherna och av kapacitetsbyggnader

är borta. Under år 1983 nåddes en volymfördubbling av CNC-programmet medan

de manuellt betjänade maskinerna tappade i volym. För år 1984 förväntas

hälften av Pullmax' volym vara CNC-maskiner. Pullmatic CNC-styrd stans, nibblings- och plasmaskärmaskin avsedd för

stora produktionsvolymer, P210 CNC-styrd nibblingsmaskin avsedd för små produktionsvolymer och små verkstäder, EKP CNC-styrd kantpress i 2- eller 4-axligt alternativ.

Pullmax har framförallt ett starkt och unikt program i mediumplåtområdet. En uppgång inom industrin för tunga transportmedel får för Pullmax

därför stor betydelse. Positionerna i marknadsbearbetningen flyttas suc-

cessivt fram.

Under år 1984 introducerar Pullmax först i världen en CNC-styrd plåt-

rundningsmaskin PV7 CNC med bl.a. syftet att minska Kumlafabrikens

ensidiga beroende av oljeindustrin. Pullmax har med de moderna produkterna ingen eller endast ett par

konkurrenter på en marknad som när investeringsviljan ökar kommer att

vara stor. Denna nisch av totalmarknaden är år 1985 värd ca 1200 milj. kr.

Under år 1983 har strategiskt viktiga referensorder erhållits av alia de moderna produkterna på de marknader i Europa och Nordamerika där tillväxten förväntas ske.

Skr. 1984/85: 20 79

Fabriksanläggningen i Göteborg har under året sålts och Pullmax flyttar i i nya förhyrda lokaler i maj 1984.

Under året har i koncernen investerats 2,2 milj. kr. i form av ersättnings-

investeringar.

Enligt tidigare tagna beslut har personalen under året reducerats med 30 personer till totalt 398 personer anställda vid årets slut.

Regioninvest i Norr AB

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk

AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB

Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till

Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest är ett rörelsedrivande investmentbolag med huvuddelen av

dotterbolagen verksamma i Norrbottens län.

Under året har liksom under fjolåret inriktningen varit att koncentrera

resurserna till befintliga helägda dotterbolag och några nya satsningar på minoritetsbasis har inte genomförts.

Riksdagen har i januari 1984 genom ett medetlstillskott på 230 milj. kr.

uppdragit åt Statsföretag att rekonstruera Regioninvest. Målsättningen för

Regioninvest är därefter samma mål som gäller för Statsföretagsgruppen i övrigt, dvs. ”under krav på lönsamhet öka den statliga företagssektorns

effektivitet och konkurrenskraft och därmed dess expansionsförmåga”.

Några ytterligare medel för Regioninvest från statsmakterna kommer inte att ges, utan som sägs i propositionen ”företagen inom Regioninvestgruppen skall sålunda betraktas på samma sätt som andra företag i Statsföretagsgruppen”.

Skr. 1984/85: 20 80

Bolagets omfattning Regioninvest är organiserat i sex tillverkande dotterbolag, i fyra försäljningsbolag, fyra servicebolag samt ett franskt dotterbolag.

Tillverkningsbolag De tillverkande dotterbolagen är utrustade med egna funktioner för tillverkning, administration och marknadsföring. De har även i varierande utsträckning egna resurser för produktutveckling. Genomgående är maskinutrustningen relativt modern och ändamålsenlig. Kortfattat kan företagen presenteras på följande sätt: Kiruna Truck AB. Kiruna Truck tillverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Företaget har en kvalificerad konstruktionsgrupp och en försäljningsorganisation för exportmarknaden. Antalet anställda har under året uppgått till 92 personer och omsättningen till 64 milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 1,3 milj. kr. Isolamin AB. Isolamin har sedan ett tiotal år specialiserat sig på inredningar för marina projekt och utvecklat ett integrerat inredningssystem. Bolaget har sitt huvudkontor i Luleå. Tillverkningsenheten är lokaliserad i Överkalix. Antalet anställda har under året uppgått till 137 personer och omsättningen till 100 milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 5,1 milj. kr. Kryotherm AB. Företaget har sedan ett tiotal år utvecklat, tillverkat och marknadsfört produkter baserade på värmepumpsteknik. Huvudkontor och tillverkning är lokaliserade till Piteå. Antalet anställda har under året uppgått till 64 personer och omsättningen till 32 milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 1.8 milj. kr. Elenorr AB. Företaget svarar främst för legotillverkning av elektronikprodukter. Antalet anställda har under året uppgått till 17 personer och omsättningen till 4 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —2,1 milj. kr. Mekinor AB. Mckinor är ett företag i Luleå som med resurser för företagsledning, marknadsföring och produktutveckling samordnar de fyra tillverkningsenheterna: — Suna Verkstads AB i Luleå. Stansning, pressning, djupdragning av tunnplåt samt verktygstillverkning. —- Norrbit AB i Haparanda. Skärande bearbetning och rörbockning. — Pajala Mekaniska AB i Pajala. Svetsade produkter i tunn- och mediumplåt. — Mekinor Metall AB i Kalix. Gjutning av produkter i zink- och aluminiumlegeringar. Sondtillverkning. Antalet anställda har under året uppgått till 139 personer och omsättningen till 41 milj. kr. Företagsgruppen redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —8,3 milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 81

Alfatherm AB. Alfathermgruppen tillverkar och marknadsför utrustning inom teknikområdena energi, miljö, bygg och transport. Huvudkontoret är beläget i Luleå. Tillverkningsenheterna är belägna i Kiruna (Alfatherm AB), Gällivare (Gällivare Mekaniska AB) och Haparanda (Alfatherm AB).

Antalet anställda har under året uppgått till 105 personer och omsätt-

ningen till 22 milj. kr. Företagsgruppen redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —20,5 milj. kr.

Verksamheten under år 1983

Strukturförändringar. De helägda dotterbolagen Mobergs Mekaniska Silo AB. HTM Teknik och Miljö AB. Isohousing International AB samt

Texpan System Sweden AB har under året försålts.

Aktierna i intressebolagen Nordmek i Norr AB och Nordkalottresor AB

har under året försålts.

Intressebolaget Åviken Skylt AB (49 26) försattes under året i konkurs.

Tillsammans med fyra intressenter har Regioninvest bildat ett kommanditbolag, De-Icing System KB, avsett att utveckla och exploatera ett system för automatisk avisning för flygplan.

ning av tillverkningen vid Gällivare Mekaniska AB. Produkter och åtaganden övertas av systerbolaget Alfatherm.

I USA har ett försäljningsbolag till Kiruna Truck etablerats.

I Malmö har etablerats ett utvecklings- och säljbolag, Rinergo AB, för

marknadsföring av fastbränsleanläggningar med pulverteknik.

Industri och kontorsfastigheten samt en del maskiner och inventarier vid

Suna Verkstads AB i Luleå har försålts till Plannja AB.

Regioninvests intäkter uppgick under året till 284,9 milj. kr. Koncernens

resultat var 8,9 milj. kr.

Investeringar under år 1983 uppgick till 12,1 milj. kr.

Antalet anställda var 637 i medeltal under året, varav i moderbolaget 26.

Framtidsutsikter

Regioninvests omsättning för år 1984 beräknas komma att uppgå till 345

milj. kr. Hälften av bolagets produkter avsätts på exportmarknaden.

Genom att de erhållna medelstillskotten nu ställts till företagets förfogande förbättras möjligheterna för gruppens företag. Regioninvest går

således in i en konsolideringsfas och det hittillsvarande målet för Regionin-

vest att stimulera industriell utveckling i Norrbottens län ersätts med

samma målsättning som gäller för Statsföretagsgruppen i övrigt, dvs. en

långsiktig skälig lönsamhet för verksamheten. Tillskotten kommer därför att användas för ett lönsamhetsinriktat program, där en finansiell förstärkning blir en huvudingrediens. En nedbantning av aktiviteter och kostnader inom moderbolaget ingår som ett led i detta program. Likviditeten inom gruppens företag kommer att vara mycket god under år 1984. 6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 82

Rockwool AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och mark-

nadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget

snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillverkare av bl. a isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom området isolering genom en sammanslagning av en rad mindre företag inom branschen. År 1975 övertogs bolaget helt av Statsföretag AB. Den starka tillväxten i efterfrågan på företagets isoleringsprodukter under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i Hällekis år 1978. År

1982 avyttrade Rockwooli enlighet med en ny koncentrationsstrategi Laxå

Bruk och Delax Fiber AB.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB, Skövde samt dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax (UK) Ltd. Northampton, England och Ecomax Dämmstoffhandels GmbH, Lubeck.

Inriktning

Rockwool utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och system för isoleringsändamål för bygg-, VVS- och akustikområdet samt för den marina sektorn. Koncernen bedriver även kvalificerad entreprenadverksamhet inom områdena industri- och marinisolering.

Organisation

Moderbolaget Rockwool är organiserat i marknadsmässigt avgränsade

affärsenheter med resultatansvar. Koncernens entreprenadverksamhet

sker i bolagsform (Isenta AB), liksom försäljningen av isolerprodukter till

England (Ecomax (UK) Ltd) och Västtyskland (Ecomax Dämmstoffhandels GmbH).

Skr. 1984/85: 20 83

Verksamheten under år 1983

Rockwoolkoncernens ekonomiska resultat efter finansiella poster uppgick år 1983 till 45 milj. kr. Föregående år uppgick det till 4 milj. kr. Ökningen är alltså 41 milj. kr. Bakgrunden till den kraftiga vinstuppgången

är främst isolerproduktverksamhetens mycket positiva resultatutveckling.

Koncernens försäljning uppgick till 977 milj. kr. Föregående år utgjorde den 856 milj. kr. Ökningen var alltså 121 milj. kr. Utvecklingen på den

svenska byggmarknaden präglades totalt sett av fortsatt nedgång med

vikande efterfrågan som följd. Denna drabbade främst försäljningen av

traditionella isolerprodukter. Försäljningen av produkter utanför detta om-

råde uppvisade däremot en ökning jämfört år 1982.

Koncernens exportförsäljning ökade i förhållande till föregående år trots en svag efterfrågeutveckling på viktiga marknader. Gynnsammast utvecklades försäljningen till den brittiska marknaden.

Ett stort antal åtgärder vidtogs under året för att höja lönsamheten.

Arbetet med att anpassa produktionskapaciteten till efterfrågeläget har fortsatt.

Effektiviteten i produktionen har kunnat fortsatt förbättras. Ett omfat-

tande arbete med att omstrukturera och koncentrera verksamheterna inom

Division Isenta igångsattes.

Som ett led i den pågående marknadsorienteringen av Rockwool beslutades under slutet av året om en ny organisation. Den nya affärsorganisationen är baserad på marknadsmässigt avgränsade resultatenheter.

Produktsortimentet breddades i riktning mot ökat systeminslag. Vid

årsskiftet 1982/83 började Rockwool marknadsföra väggsystemet Makro

Panel på den svenska marknaden.

Rockwool investerade under år 1983 sammanlagt 21 milj. kr. i maskiner

och anläggningar.

Medeltalet för antal anställda uppgick till 2150. Det är en minskning

jämfört med år 1982 med 128 personer.

Utvecklingen av den inhemska byggkonjunkturen är av mycket väsent-

lig vikt för koncernen. För år 1984 förutses en fortsatt nedgång totalt sett i

aktiviteten på byggmarknaden i Sverige.

Den vikande marknadstrenden kommer att mötas med starkare satsning

på produkt- och systemutveckling; aktivare marknadsföring både i Sverige och på exportmarknaden; fortsatt produktivitets- och kostnadseffektivi-

sering; fortsatt anpassning av produktionskapaciteten.

Bl. a. med hänsyn till svårigheten att bedöma styrkan i marknadsned-

gången är en tillförlitlig resultatprognos svår att lämna.

Skr. 1984/85: 20 84 SARA AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talet ett i hög grad traditionellt hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt ej överlevt utan snabba och omfattande ingrepp i verksamheten. SARA-gruppen har de senaste fem åren visat en god utveckling om man ser till resultat och strukturomvandling. Trots en allmän konjunkturavmattning och en stagnerande utveckling för svensk industri har SARA-gruppen visat en ökning av sina marknadsandelar och goda resultat flera år i rad.

Skälen är flera: en långsiktig strukturomvandling som påbörjades under mitten av 1970-talet har fått genomslag. Produkter och affärsidéer har mognat och accepterats av marknaden. En strategi för gruppens långsiktiga överlevnad och utveckling har förankrats. Organisationen har decentraliserats och de tidigare divisionerna är numera självständiga, helägda dotterbolag. Ett av skälen till den nya organisationen är att varje dotterbolag lättare skall kunna marknadsorientera sig. Hela gruppens verksamhet skall styras av marknadens behov. Denna styrning skall slå igenom såväl i

organisation som val av produkter.

SARA-gruppens totala omsättning år 1983 blev 1329 milj. kr., en ökning med ca 16.7 7 jämfört med föregående år. Av de fyra huvudmarknaderna

svarade hotellsidan för 601 milj. kr. Bland nya satsningar märks särskilt ett avtal om drift av ett turisthotell i Xian, Kina. Projektet är ett joint venture

tillsammans med staden Xian och det amerikanska byggnadsföretaget Kowin Industries. SARAS kapitalinsats är begränsad men likväl öppnas

här stora möjligheter på en helt ny marknad.

På hemmamarknaden har avtal slutits om drift av det nya Hotel Gothia i Göteborg (292 rum) och Hotel Winn i Karlstad (179 rum). Dessa beräknas

stå färdiga hösten 1984 resp. våren 1985. Restäurangmarknaden omsatte år 1983 280 milj. kr., varav 196 milj. kr.

avsåg restaurang- och cateringverksamhet samt övriga 84 milj. kr. avsåg

Hamburgerkedjan Clock. SARA FastFood AB träffade under året för övrigt viktiga licensavtal avseende de finska och norska marknaderna. I

Finland är samarbetspartnern den finska hotell- och restaurangkedjan Ac-

Skr. 1984/85: 20 85

tia medan motsvarande partner i Norge är Norska Kooperativa Landsföreningen (NKL).

Inom SARA-gruppens företagsmarknad blev nettotillväxten 11 enheter. Inom denna marknad har det norska dotterbolaget SARA Catering A.S.

svarat för vidareutveckling av koncernens nya affärsidé; on- och off-shore

catering i anslutning till norska oljeaktiviteter i Nordsjön. genom att vid det s.k. VATS-projektet svara för all catering vid byggandet av en ny oljeplattform.

Resultat

SARA-gruppens rörelseresultat före bokslutsdisposition och skatt blev 56,3 milj. kr. (51,7), vilket innebär en avkastning på justerat eget kapital på 21,8260. Avkastningen på totalt engagerat kapital uppgick till 1076. Resulta-

tet får bedömas som tillfredsställande mot bakgrund av bl.a. det kost-

nadskrävande investeringsprogram som nu är genomfört samt den nödvändiga konsolidering årets organisatoriska förändringar medfört.

Prognosen för år 1984 är enligt SARAS bedömning god. De stora sats-

ningarna under år 1983, främst på hotellsidan, kommer att ge positivt resultatutfall under år 1984.

Framtidsutsikter

SARA-gruppens nya organisation och krävande investeringsprogram får under de närmaste åren full genomslagskraft. SARA står således redo för

att på allvar ge sig in i internationell och svensk konkurrens i olika servicebranscher. Det intresse koncernen rönt utomlands är stimulerande, men

basen i verksamheten kommer fortfarande att ligga på den naturliga hem-

mamarknaden, Norden, där gruppen har ett brett och etablerat servicekunnande.

SMT Machine Company AB

SMT Machine Company AB har gamla traditioner som verktygsmaskin-

tillverkare. Redan i mitten av 1800-talet tillverkade företaget svarvar. Som en del av produktprogrammet i Köpings Mekaniska Verkstad tillverkades

Skr. 1984/85: 20 86

under lång tid bl.a. de välkända ”Köpingssvarvarna”. År 1969 sålde Volvo verktygsmaskintillverkningen till FFV, verksamheten flyttade till

Västerås och SMT Machine Company AB bildades. Sedan år 1970 ägs bolaget av Statsföretag AB. Företaget har haft ett flertal uppmärksammade teknologigenombrott genom åren: NC-styrda svarvar under 1960-talet, CNC-tekniken kring ett i egen regi utvecklat och producerat styrsystem under 1970-talet och under början av 1980-talet CPC-tekniken, dvs. maskiner för produktion med begränsad bemanning.

SMT's verksamhet omfattar i första hand utveckling, tillverkning och marknadsföring av numeriskt styrda verktygsmaskiner med integrerade materialhanteringssystem och övervakningssystem för produktion med

begränsad bemanning (PBB). Såväl orderingång som fakturering förbättrades år 1983 jämfört med år

1982. Uppgången är i första hand att hänföra till den svenska marknaden men även flera exportmarknader förbättrades. Resultatförbättringen år

1983 efter finansiella kostnader och intäkter uppgår till 38 milj. kr. och

sammanhänger med en ökning av faktureringen och lägre omstruktureringskostnader.

Till följd av den långvariga lågkonjunkturen och de stora lager av färdiga maskiner som flertalet tillverkare drog på sig vid den snabba konjunktur-

nedgången 1980/1981 har priskonkurrensen fortsatt att vara mycket hård. Många företag har också gått i likvidation. För att anpassa verksamheten i SMT till de ändrade marknadsförutsätt-

ningarna har en väsentlig minskning av antalet anställda genomförts i såväl moderbolaget som i dotterbolagen under år 1983. Dessutom har kapacitets-

minskning skett i moderbolaget genom permitteringar och arbetsmark-

nadsutbildning. För att förstärka marknadspositionen har översyn skett av såväl dotterbolagens organisation som agentorganisationen och etablering inletts på ett par nya marknader. För att säkerställa företagets position som en ledande leverantör av flexibla tillverkningssystem har inletts en

forcering av företagets produktutvecklingsprogram.

Genomgången av bolagets affärsförutsättningar har fortsatt under år 1983. Genomgången har skett i nära samarbete med ägaren som godkänt

den operationella och finansiella utvecklingen av bolaget. Som ett led i den

fortsatta omstruktureringen har ägaren år 1983 lämnat ett aktieägartillskott

på 94 milj. kr. för förlusttäckning och nysatsningar. Marknadsläget inför år 1984 präglas för SMT av en ökande optimism. Den låga investeringstakten i verktygsmaskiner under de senaste åren och

behovet av nyinvesteringar är ett bra utgångsläge inför 1984— 1985. Inve-

steringsökningarna bedöms främst komma att ske inom små- och medelstor industri, men även inom större företag som normalt bedriver investeringsverksamhet oavsett konjunktur kommer investeringarna att öka. I det

senare fallet torde främst investeringarna i moderna FMS-enheter att aktualiseras.

Skr. 1984/85: 20 87

Statsföretag International AB

" Översikt 1983 1982

Bolaget har till uppgift att starta och utveckla export- och importverk-

samhet på statshandelsländerna i Östeuropa.

Eget representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

Svetab är ett investmentbolag som arbetar eniigt s. k. venture capitalmodell med inriktning på små och medelstora företag. Denna verksamhet bedrivs i fem regionala investmentbolag, Svetab Nord AB, Svetab Bergs-

lagen AB, Svetab Syd AB, Svetab Väst AB och Svetab Öst AB. Dessa fem

regionala bolag utgör den centrala delen av Svetabs totala verksamhet,

som dessutom omfattar delägarskap i två amerikanska venture capital fonder samt konsultverksamhet. För år 1984 påbörjas en begränsad ut-

byggnad av majoritetssektorn genom dotterbolaget Cento Invest AB.

Under de tre senaste åren har den regionalt bedrivna investeringsverksamheten med inriktning på minoritetsengagemang stått i centrum för Svetabs aktiviteter. Affärsidén för denna investeringsverksamhet är att

med riskkapital och kunnande medverka i expansiva och utvecklingsbara småföretag genom tidsbegränsat delägarskap i minoritetsställning kombinerat med fortlöpande affärsutveckling, främst genom aktiv styrelseinsats. Detta affärsutvecklingsarbete påbörjas redan under sökprocessen med

tankeutbyte med Svetabs tilltänkta partners om deras affärsplan och dess

utveckling, vilket ytterligare fördjupas innan Svetab går in som delägare.

Skr. 1984/85: 20 88

Riskkapitalet i de regionala bolagen utgör tillsammans 70 milj. kr., som har

finansierats genom anslag från riksdagen. Verksamheten röner ett fortsatt positivt intresse såväl hos företag som hos finansieringsinstitut. Vid årsskiftet 1983/84 var Svetab genom de regionala investmentbolagen delägare i tjugotvå företag och för år 1984 budgete-

ras ytterligare tio engagemang. Tack vare en aktiv marknadsbearbetning och ett stigande positivt intresse från bl. a. bankerna, är inströmningen av

nya projekt tillfredsställande. Eftersom de regionala investmentbolagens affärsidé bygger på att gå in

som minoritetspartner med riskkapital — kapital som inte kräver säkerhet — gäller det att på speciellt sätt hantera risktagandet. Detta görs genom en särskild utvärderingsprocess, som innebär att utöver en analys av företagets framtida möjligheter, bedömningen starkt inriktas på kompetens och förutsättningar hos företagaren själv och ledningsgruppen. Den process som ligger till grund för utvärderingen av riskerna i de minoritetsengagemang som de regionala investmentbolagen överväger, hanteras av Personorientering AB som svarar för Svetabs konsultverksamhet. Personorienteringsinstrument för sådana bedömningar av investeringsalternativ är de s.k. investeringsprogrammen som ger underlag för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och affärsidén. Personorientering arbetar sedan starten på djupet med begreppet entreprenörskap — med problem som rör analyser av företagares och företags

starka och svaga sidor. Grundsynen 1 detta arbete är att ”företagaren/

ledaren är den viktigaste komponenten i företaget/organisationen”. Genom sitt arbete med detta personorienterade synsätt har Personorientering också kommit att arbeta med områden som chefsutveckling, affärsutveckling och teamfrågor. Denna verksamhet bygger på ett samlat kunnan-

de och insikter om entreprenörskap och det viktiga samspelet mellan

företagaren/ledaren — företaget/organisationen — affärsidén/verksamhetsinriktningen. För Svetab-gruppen uppgick fakturerad försäljning under år 1983 till 24,0 milj. kr. (12,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter upp-

går till 0,5 milj. kr. (1,9). Balansomslutningen uppgår till 181,5 milj. kr., varav 70 milj. kr. utgör riskkapital i de regionala investmentbolagen och

100 milj. kr. i den samlade koncernen.

Skr. 1984/85: 20 89 Svenska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av

spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek. för-

ening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av statens jordbruksnämnd.

Bolaget har under året påbörjat marknadsföring av tjänster för rationell arkivlagring. En för verksamheten lämplig arkivdepå är förlagd till berg-

rum i Kumla kommun. Dotterbolaget Svenska Spannmålsaktiebolaget bedriver inte någon verksamhet.

Svenska Skifferolje AB

Under år 1983 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skifferolje AB fortgått.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatt blev 48 000 kronor.

Skr. 1984/85: 20 920

Svenska Utvecklings AB (SU)

Historik

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som ett led i den ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband därmed överfördes aktierna i SU från fonden för statens aktier till Statsföretag AB.

Bolagets syfte

SU är en utvecklingsresurs åt Statsföretagsgruppen. SU analyserar, utvecklar och exploaterar nya affärsidéer och projekt, främst av högteknologisk karaktär.

Verksamheten under år 1983

Under år 1983 har SUs verksamhet genomgått ett antal omfattande förändringar. För att underlätta en fortsatt exploatering av SUs elektrokemiska celler för kemikalieproduktion har således SU träffat överenskommelse med det börsnoterade företaget Investment AB Eken om samverkan i ett hälftenägt bolag, ElectroCell AB, vars verksamhet startade den 1 januari 1984. Det nya företaget har övertagit all SUs verksamhet på det

elektrokemiska och katalytiska området. Rörelsen bedrivs även fortsätt-

ningsvis i Åkersberga, där ca 25 av SUs medarbetare övergått till Electro- Cell.

SUs utrustning för talöverföring — såväl talsyntes som talanalys — har

väckt betydande intresse på marknaden. Även här har ett samgående ägt

rum med utomstående partner. Aktiekapitalet i det av SU bildade Infovox AB har sålunda höjts. Huvuddelägare är SU och Venture Electronics AB,

som vardera har 38 26 av aktierna. Resterande aktier innehas av främst de

forskare, på vilkas utvecklingsresultat utrustningen bygger. Under året har SU bildat SU Infologics AB för verksamhet inom området artificiell intelligens, kunskapsbehandling och avancerad informations-

behandling. Infologics verksamhet omfattar såväl utveckling och mark-

nadsföring av egna produkter som konsulttjänster och utbildning. SU har

7320 av aktierna; övriga delägare är en grupp universitets- och högskoleforskare samt företagets anställda och styrelse.

Skr. 1984/85: 20 91

SU har utvecklat en ny metod för avsaltning av havsvatten. Utvecklings- och exploateringsarbetet har under året intensifierats. I samarbete

med ett svenskt företag uppförs sålunda som ett led i exploateringen av avsaltningsutrustningen under år 1984 en referensanläggning på västkusten

i Sverige. Metoden tilldrar sig ett stort intresse från olika företag över hela världen.

Vid sidan om ovannämnda inriktning på vidareutveckling och exploatering av högteknologiska teknikområden arbetar SU också med andra typer

av projekt. Sålunda söker SU projekt och granskar inkommande förslag

avseende produkter som i första hand kan exploateras av företag inom Statsföretagsgruppen. Under året har ca 200 projekt inkommit varav ca 70

blivit föremål för närmare utvärdering. På uppdrag av staten söker och förmedlar SU också licenser från USA, Japan och Frankrike på produkter

som skulle kunna tillverkas i regioner med sysselsättningsproblem i vårt land.

Verksamheten hos det av SU år 1982 startade bildbehandlingsföretaget IMTEC Image Technology AB i Linköping, där SU äger 990 av aktierna,

har kraftigt expanderat och omfattar nu ca 50 anställda. SUs fakturerade försäljning uppgick till 30 milj. kr., en ökning med 76 70 jämfört med år 1982. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 12 milj. kr. (4). Den kraftiga vinstökningen hänför sig väsentligen till avyttring av projekt. Genom avknoppningen av främst ElectroCell AB har moderbola-

gets personalstyrka reducerats och uppgick i januari 1984 till 20 personer.

Framtidsutsikter

SU arbetar med fleråriga projekt, varför årsresultatet kan variera beroende på när projekt avyttras. SU räknar med att även fortsättningsvis kunna ta fram högteknologiska projekt för exploatering. En alltjämt gynnsam utveckling av bolagets rörelse förutses.

Toolboxgruppen i Stockholm AB

Omstruktureringen av Statföretags engagemang i verkstadssektorn med bl.a. bildandet av Toolboxgruppen har fortsatt under år 1983.

Skr. 1984/85: 20 92

I början av året avyttrades Finsliparna AB, Skellefteå, och Limsta Produkter AB, Kramfors, varför gruppen under huvuddelen av verksamhetsåret omfattat endast AB Thörns Mekaniska Verkstad, Stockholm, och AB Carbox, Ystad.

Sedan tillverkningen vid Carbox till följd av tidigare träffad överenskommelse med ASEA upphört i början av år 1982, har bolagets verksamhet begränsats till att omfatta ansvaret för garantiåtaganden avseende föregående års mycket stora leveranser.

Företagsgruppens negativa rörelseresultat hänför sig i huvudsak till en besvärlig idriftsättning av en Carbox-press i Japan samt ogynnsamt utfall av garantiförpliktelser för tre diamantpressar levererade till Tjeckoslovaki-

en. Toolboxgruppens enda återstående rörelsedrivande bolag, Thörns Mc-

kaniska Verkstad, har inför år 1984 noterat en kraftigt ökad orderstock. Det är framför allt Thörns nya egna produkter — mätsystemet Metonorm och mät- och riktmaskinen Metoform — som svarar för den största ökning-

en.

Uddcomb Sweden AB

Uddcomb Sweden AB är dotterbolag till Statsföretag AB.

Företaget är sedan år 1980 på väg från sitt tidigare beroende av markna-

den för tunga nukleära verkstadsprodukter. Den nya verksamheten bedrivs inom två divisioner: Uddcomb Engineering (UE) och Uddcomb

Heavy Manufacturing (UHM). Samtidigt pågår avvecklingen av de stora

nukleära orderna. Den sista färdigställs under år 1984.

Uddcomb Engineering utför konsulttjänster inom områdena konstruktion och beräkning, svets- och materialteknologi samt kvalitetssäkring och kontroll samt marknadsför och genomför kvalificerade serviceentrepre-

nader på främst kärnkraftverk. Uddcomb Engineering har haft en hög volym på entreprenadsidan under

år 1983. Fyra stora uppdrag har utförts på tre stationer med gott ekonomiskt resultat. Härigenom har Uddcomb Engineering befäst sin ställning på marknaden för tekniskt och kvalitetsmässigt kvalificerade entreprenader. Förutsättningarna för framtiden är goda.

Skr. 1984/85: 2C 93

Uddcomb Heavy Manufacturing inriktar sig på att arbeta som underleverantör av främst tunga verkstadsprodukter och att sälja legotjänster.

Uddcomb Heavy Manufacturing inriktar sig därutöver speciellt på sekto-

rerna transport av utbränt kärnbränsle samt olja och gas.

1983 var ett år av stora omställningar. Successivt trängde Uddcomb

Heavy Manufacturing in på de nya marknaderna samtidigt som omlägg-

ningen av produktionsorganisation och arbetsformer genomfördes.

Uddcombs första egna produkt, en hydrauliskt driven pålningsmaskin, har inlemmats i organisationen.

Skr. 1984/85: 20 94

Svenska Varv AB

Svenska Varv AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog

Salén-invests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare helstatliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den

nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirö-

relse i koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB

direkt till staten.

Omstrukturering av koncernen

Utgångspunkt för arbetet att omstrukturera koncernen har varit den

strukturplan som fastställdes av styrelsen i januari 1980. Koncernens före-

tag grupperades där bl. a. i en kommersiell och en omstruktureringssektor. Dessa har för närvarande följande utseende.

Kommersiella sektorn Omstruktureringssektorn Calor-Celsius Kockums Götaverken Arendal Uddevallavarvet Götaverken Energy Systems Cityvarvet Karlskronavarvet Finnboda Varf

Götaverken Motor

Utgående från de riktlinjer som angavs i strukturplanen har koncernens verksamhet koncentrerats till i huvudsak följande fyra affärsområden: — offshore

— energi

— fartygsreparation

— fartygsproduktion.

Ett väsentlig inslag i arbetet har varit att successivt minska koncernens

beroende av fartygsproduktion. Denna svarade år 1983 för endast ca 35 96

av koncernens verksamhet mätt i antal anställda vilket är en kraftig föränd-

ring jämfört med läget år 1977. Genom de beslut som tagits under året om

Skr. 1984/85: 20 95

ytterligare kapacitetsneddragningar på Kockums och Uddevallavarvet

kommer denna andel att minska.

Marknad och orderingång

Marknaden har generellt sett varit svag inom flera av de områden där dotterföretagen är verksamma. Detta har gällt såväl

— fartygsmarknaden där en fortsatt överkapacitet medfört en pressad

prisnivå

— offshore där den expansiva utvecklingen under första delen av 1980talet nu följts av en dämpad utveckling främst beroende på osäkerhet beträffande framtida oljeprisutveckling

— fartygsreparationer där den dåliga fraktmarknaden medfört svag ekonomi för redarna och därmed minskat underhåll av fartygsflottan.

Investeringarna i cellulosaindustrin och i byggnadssektorn har dessutom

legat på en låg nivå vilket negativt påverkat Götaverken Energy Systems

resp. Calor-Celsius.

Orderingången har trots den svaga marknaden varit relativt god och

uppgått till ca 9600 milj. kr. vilket bl.a. beror på förbättrad konkurrenskraft till följd av fortsatt effektiviseringsarbete i dotterföretagen och på devalveringen i slutet av år 1982.

Offshore

Koncernens offshore verksamhet är koncentrerad till Götaverken Arendal. Satsningen på offshore har snabbt resulterat i ett betydande marknadsgenombrott och Götaverken Arendal är idag världens ledande tillverkare av semi-submersibleplattformar för olika användningsområden.

Offshoremarknaden har emellertid försvagats bl.a. för konventionella borr- och bostadsplattformar. För att möta denna utveckling och minska beroendet av den fluktuerande offshoremarknaden reducerade Götaver-

ken Arendal under året sin produktionskapacitet.

Inom flera produktområden bedöms dock marknaden vara fortsatt expansiv. Detta gäller bl. a. riggar för användning inom geografiska områden med extrema klimatförhållanden, t.ex. Arktis, liksom investeringarna i

produktionsledet. Götaverken Arendals satsning på detta senare mark-

nadssegment resulterade i början av år 1984 i en uppmärksammad order till North Sea Sun Oil på en flytande produktionsplattform med ett ordervärde

på 1400 milj. kr.

Energi

Koncernen har ökat sina satsningar inom energisektorn i flera av dotterföretagen. I slutet av år 1982 fattades beslut att samordna större delen av koncernens aktiviteter inom energiområdet till dåvarande Götaverken Ångteknik. Denna samordning har genomförts genom att affärsområdet värmepumpar och dieselkraft övertagits från Götaverken Motor och af-

Skr. 1984/85: 20 96

färsområdet vindkraft övertagits från Svenska Varv Vindenergi. Som en

följd av dessa förändringar ändrade företaget hösten 1983 namn till Götaverken Energy Systems. Koncernens aktiviteter inom energiområdet är

därefter koncentrerade till Götaverken Energy Systems och Calor-Celsius.

De åtgärder som vidtogs år 1982 i Götaverken Motor för att förändra

verksamhetens inriktning och omfattning och vilka bl. a. innebar en kraftig

personalreduktion visade sig otillräckliga. Den svaga efterfrågan på motorer och reservdelar nödvändiggjorde beslut om ytterligare personalre-

duktioner. Verksamheten koncentreras nu till tillverkning av motorer, försäljning av teknisk service på motorer samt tillverkning och försäljning

av reservdelar till motorer. Den fortsatta motorproduktionen kommer att omprövas hösten 1984. Om marknaden då inte har förbättrats kommer även motortillverkningen att avvecklas.

Fartygsreparation Koncernens verksamhet inom affärsområdet fartygsreparationer och ombyggnader bedrivs huvudsakligen vid Cityvarvet. Dessutom finns en mindre reparationsverksamhet vid Finnboda Varf och ett marint fartygsunderhåll vid Karlskronavarvet. Reparationsmarknaden har varit fortsatt svag under året till följd av den

dåliga fraktmarknaden. I kombination med en överdimensionerad repara-

tionskapacitet i Västeuropa har detta medfört omfattande förluster för flertalet större europeiska reparationsvarv. En nödvändig sanering av de

västeuropeiska reparationsvarven har emellertid inte kommit till stånd.

Marknaden har istället ytterligare försämrats genom att vissa nybyggnads-

varv med dålig beläggning gått in på reparationsmarknaden.

Cityvarvet har emellertid kunnat konkurrera förhållandevis framgångsrikt på den svaga marknaden och kompensera bortfallet av konventionella fartygsrepartioner med ett antal ombyggnader av fartyg.

Fartygsproduktion Koncernens fartygsproduktion bedrivs vid Uddevallavarvet, Kockums och Karlskronavarvet. De två förstnämnda företagen producerar handelsfartyg medan tillverkning av bevaknings- och örlogsfartyg sker på Karlskronavarvet.

Kring årsskiftet 1982/83 gjordes inom koncernen en omfattande analys av storvarvens konkurrenskraft och marknadsförutsättningar. Dessa analyser visade att de svenska varven genom uppnådda effektivitetsförbätt-

ringar och med hjälp av den svenska devalveringen hade produktionskostnader som bedömdes vara ungefär desamma som i Japan. Konkurrenskraften hade därigenom väsentligt förbättrats jämfört med läget i slutet av 1970-talet. Överkapaciteten inom varvsindustrin var emellertid betydande och bedömdes även i relativt optimistiska antaganden rörande den ekonomiska

Skr. 1984/85: 20 97

utvecklingen bli bestående ett antal år. Denna svaga marknad befarades

medföra att de stora varvsnationerna skulle fortsätta med subventionering av sin varvsindustri och därigenom ytterligare permanenta den kraftiga obalansen mellan efterfrågan på fartyg och produktionskapacitet. Trots att kostnadsläget sålunda var jämförbart med konkurrentländerna bedömdes möjligheterna vara små för Kockums och Udevallavarvet att — utan fortsatt betydande statligt stöd — erhålla order som gav täckning för

kostnaderna. Denna bedömning kvarstår även om Kockums år 1983 kunde teckna en uppmärksammad order på två kryssningsfartyg till Carnival

Cruise Lines till ett pris som bedöms täcka produktionskostnaderna. Baserat bl. a. på koncernens marknadsbedömningar beslutade riksdagen

i juni 1983 om ett fortsatt stöd till den svenska varvsindustrin. För Koc-

kums och Uddevallavarvet beslutade riksdagen om ett produktionsstöd på

200 milj. kr. per år för produktion under åren 1984 och 1985. Samtidigt

tillsköts medel för att skriva ned anläggningskapitalet vid Kockums och Uddevallavarvet med ytterligare 362 milj. kr. Ett villkor för stödet till Kockums och Uddevallavarvet var att varven reducerade sin kapacitet med ytterligare ca 25 22 för att minska riskexponeringen. Beslut fattades därför under året att reducera fartygsproduktionen vid Kockums med drygt 3096 och vid Uddevallavarvet med ca

2096.

Ordern till Carnival Cruise Lines samt de ytterligare order som varven

med hjälp av det beslutade stödet kunde teckna under år 1983 medförde att såväl Kockums som Uddevallavarvet fick en förhållandevis lång order-

stock. I jämförelse med konkurrenterna i Europa som i dagsläget har mycket dålig beläggning är därför framför allt Kockums beläggningssitua-

tion bra. De tecknade orderna har förbrukat 142 milj. kr. av tillgängligt produktionsstöd om totalt 400 milj. kr.

Den fortsatta överkapaciteten i branschen och den svaga beläggningen av varven i Europa har ökat riskerna för fortsatta statliga ingripanden,

protektionism och ökad subventionering av varvsindustrin. Denna utveck-

ling kan medföra risk för ytterligare förändringar vid nybyggnadsvarven.

Statligt stöd till varvsindustrin

Pet statliga stödet till den svenska varvsindustrin var omfattande i slutet

av 1970-talet och början av 1980-talet. Staten övertog i mitten och slutet av 1970-talev merparten av de då privatägda och konkursfärdiga svenska varvsföretagen. Betydande belopp fick användas för att täcka förluster hänförliga till de åtaganden dessa företag hade när de övertogs av staten. Dessutom satsade staien betydande belopp för att täcka förluster under omstruktureringen respektive nedläggningen av övertagna varvsföretag. Dessa insatser av states i sin funktion som ägare har normalt redovisats som ägartillskott i koncernen.

7 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 206

Skr. 1984/85: 20 98

Stöd har även kanaliserats som generella stöd till den svenska varvsindustrin i sin helhet, dvs. såväl till statligt som privat ägda varv. Dessa stöd

omfattar dels åtgärder för att underlätta varvens finansiering av sin pro-

duktion och av sina kundfordringar och dels direkta stöd av typen beställarstöd, generellt varvsstöd (produktionsstöd) och u-landsstöd.

Det generella varvsstöd om 600 milj. kr. som utgick till Svenska Varv

enligt riksdagens beslut 1980 var i realiteten en del av ett ägartillskott till Svenska Varv AB och har betraktats som sådant i koncernens bokslut. Övriga generella stöd påverkar direkt eller indirekt rörelseresultatet. Stödens resultateffekt framgår av tabellen nedan.

1981 1982 1983

Stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet - 9 6

31 134 148 ! Motsvarar förlustreservering för tecknade kontrakt.

För att underlätta varvsföretagens — såväl privatas som statligas — firansiering av produktion och kundfordringar utfärdar staten kreditgarantier. Mot säkerhet i dessa kan varvsföretagen sedan göra erforderlig upplå-

- ning. |

Varvens finansiering av kundfordringar har tidigare varit mycket omfattande. För närvarande finns emellertid en tendens till ökad andel kontantaffärer vid försäljning av såväl fartyg som riggar. I sådana fall finansierar beställaren viss del av produktionen genom förskott och erlägger resterande köpeskilling vid leverans.

Beställaren finansierar i sin tur betalningarna till varvet genom upplåning med hjälp av utfärdade statliga kreditgarantier. Härvid krävs även borgen av de statliga varven på fulla beloppet (för privata varv dock endast 1022 av beloppet). Kreditrisken och behovet av kreditgarantier blir således densamma som vid en kreditaffär.

Denna typ av finansiering görs normalt via Svensk Exportkredit. Utländska beställare av fartyg erhåller därvid finansieringsvillkor vilka för närvarande innebär att kredit lämnas på 8020 av kontraktspriser över 8,5 år till 8,5 76 ränta.

För svenska beställare av fartyg utgår ett speciellt räntestöd vars värde för köparen i stort sett överensstämmer med OECD-villkoren.

Samma kreditvillkor gällde tidigare även för riggar. Från slutet av år 1982 tillämpas emellertid vid sådana affärer de s.k. consensus-villkorer som i dagens marknadsräntor inte innebär någon fördel för köparen.

Skr. 1984/85: 20 99

Resultat

Koncernens omsättning ökade till 9452 milj. kr. (8290) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades med drygt 1900 milj. kr.

till 458 milj. kr. (— 1444).

Rörelseresultatet efter avskrivningar har förbättrats till 298 milj. kr. (--229). 1982 års rörelseresultat belastades emellertid med en reservering om 350 milj. kr. för framtida omstruktureringskostnader i koncernen. Vidare var rörelseförlusterna i Öresundsvarvet ca 50 milj. kr. större än år

1983. Exklusive dessa poster av speciell karaktär återstår ändå en förbättring av rörelseresultatet på ca 125 milj. kr. |

Fraktmarknaden har varit fortsatt svag under året vilket medfört fortsatta förluster för många rederier. Ett antal kunder har därigenom inte heller år 1983 kunnat erlägga kontraktsenliga amorteringar och räntor på fordringar avseende levererade fartyg.

Dessa fordringar bedömdes i 1982 års bokslut som osäkra och värderades då till erhållna panters — inteckningar i fartyg — värde. I årets bokslut har en ytterligare nedvärdering av dessa kundfordringar skett med ca 82 milj. kr. Därutöver belastas räntenettot med 88 milj. kr. (41) till följd av

räntor dessa redare icke förmått betala under år 1983.

Räntenettot har dock förbättrats avsevärt jämfört med år 1982 och

uppgick till +16 milj. kr. (-313). Det förbättrade räntenettot är en följd av att tidigare beslutade ägartillskott utbetalades i mitten av 1982 och nu fått

full ränteeffekt hela år 1983. Dessutom utbetalade regeringen i mitten av år 1983 merparten av det ägartillskott om 1850 milj. kr. som beslutats av riksdagen i juni 1983.

I 1980 års bokslut gjordes en reservering för bedömda kvarvarande förluster i samband med Öresundsvarvets avveckling. Denna avveckling

har nu slutförts. Sedan även 1983 års förlust täckts genom upplösning av reserven återstår 202 milj. kr. Några ytterligare förluster kvarstår inte i varvet varför reserven tillfullo upplösts och gottskrivits resultatet som en

extraordinär intäkt. För framtida omstrukturering inom koncernen belastas emellertid resultatet med 50 milj. kr. som en extraordinär kostnad.

Valuta

Koncernens kapitalbehov var tidigare till följd av det omfattande fartygsengagemanget alltför stort för att finansieras i svenska kronor. Upplå-

ning fick därför till stor del ske i främmande valutor — företrädesvis i

dollar. I samband med att Zenit Shipping avyttrades till staten år 1982 minskade kapitalbehovet avsevärt och dollarupplåningen sjönk därför kraftigt.

Koncernen har dessutom omfattande dollartillgångar i form av fordring-

ar och orderstock. Exponeringen i övriga valutor är försumbar.

Koncernens valutapolitik innebär att skuldsättningen i dollar skall balanseras av fordringar och orderstock i dollar. Den obalans som uppkommer

Skr. 1984/85: 20 100

terminssäkras. Under år 1983 har omfattande terminssäkringar gjorts i orderstocken och vid årsskiftet 1983/84 uppgår dessa till ca 600 MUSD. Avyttringen av Zenit Shipping påverkade kraftigt valutabalansen. Innan

den därigenom uppkomna obalansen terminsäkrats var koncernen i början

av 1983 positivt dollarexponerad. I kombination med den ökade dollarkur-

sen under året har detta medfört ett positivt valutanetto på 80 milj. kr. (—312).

Ägartillskott och eget kapital

Riksdagen beslutade i juni 1983 att tillföra moderbolaget ett ägartillskott om 1850 milj. kr. Detta tillskott beaktades dock redan i 1982 års bokslut. Det ägartillskott om 38 milj. kr. som redovisas 1983 avser resterande del av det generella varvsstöd om 600 milj. kr. som var en del av kapitaltillskotten till moderbolaget i enlighet med riksdagens beslut år 1980 och som utbeta-

lats successivt åren 1981—1983.

Koncernens verksamhet är förenad med stora ekonomiska risker. I strukturplanen påpekades därför behovet av en soliditetshöjning till ca 25976 för att ge koncernen förmåga att bära sådana risker. Det kapitaltillskott om 1850 milj. kr. som erhölls år 1983 har i kombination med årets

resultat ökat soliditeten till 19 (16) 26. |

Vid jämförelse av soliditeten i koncernen med den i annan svensk industri måste dock observeras att balansomslutningen inkluderar fordran

på svenska staten samt konto på Riksgäldskontoret om totalt ca 4700 milj.

kr. Om detta belopp hade kunnat användas för nedamortering av koncer-

nens lånestock hade soliditeten ökat till 3276. Därutöver bör dock beaktas

att koncernen iklätt sig stora borgensförbindelser till följd av beställares finansiering av fartyg och riggar med hjälp av statliga kreditgarantier. Dessa borgensförbindelser uppgår till totalt ca 11300 milj. kr. Om även dessa beaktas vid beräkningen av soliditeten skulle denna uppgå till 13 22.

Finansiering och likviditet

Den räntebärande lånestocken uppgår till 6054 milj. kr. (5949). Härav utgör dollarlån ca 657; medan resten av upplåningen huvudsakligen har

skett i svenska kronor.

Under år 1983 utbetalades 1500 milj. kr. av det beslutade ägartillskottet

om 1850 milj. kr. Denna betalning gjordes till ett konto hos Riksgäldskontoret från vilket utbetalning görs efter beslut av regeringen. Saldot på kontot uppgick vid årsskiftet 1983/1984 till 3251 milj. kr. Koncernens likviditet har sålunda varit mycket god under året.

Personal

Antalet anställda vid koncernens varvsföretag har kraftigt minskat. Re-

duktionen har varit speciellt kraftig i Göteborg samt naturligtvis även i Landskrona genom nedläggningen av Öresundsvarvet.

Skr. 1984/85: 20 101

Samtliga anställda vid Öresundsvarvet i Landskrona, ca 2 500, varslades

om uppsägning år 1981 sedan beslut fattats om avveckling av verksamheten. Under år 1983 har kvarvarande ca 600 personer lämnat företaget och verksamheten är nu avvecklad.

Den omfattande personalavgången har kombinerats med ett flertal åtgärder för att underlätta för uppsagd personal att finna andra arbeten. I detta arbete har deltagit såväl Öresundsvarvet som arbetsmarknadsmyndighe-

terna och Landskrona Finans. Trots de problem av varierande karaktär och styrka som varit förknippa-

de med avvecklingen av Öresundsvarvet har vidtagna åtgärder givit goda resultat. Exempelvis har genom ett intensivt arbete en omfattande etable-

ring av nya företag kunnat ske på varvsområdet. Ett 40-tal företag har nu

etablerats vilka sysselsätter ca 700 personer.

Framtidsutsikter

Den finansiella rekonstruktionen av moderbolaget genom ägartillskottet om 1 850 milj. kr. har givit koncernen nödvändiga finansiella förutsättningar för den fortsatta verksamheten.

Merparten av koncernföretagen bedöms även år 1984 kunna redovisa vinster av ungefär samma storleksordning som år 1983. Totalt sett bedöms därför koncernens resultat år 1984 före extraordinära intäkter och kostnader ligga på ungefär samma nivå som år 1983.

Calor-Celsius AB

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världskriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av 1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

Skr. 1984/85: 20 102

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande rör-

installationsföretag med 60 filialer i Sverige och med dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och USA. Dessutom utförs entreprenader i ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag. I Calor-Celsius ingår dessutom Centralsug, som installerar sop- och dammsugningssystem över hela världen, samt Celsius Vent som tillverkar

system för utrustning av bil- och svetsgaser.

Verksamheten under år 1983 Under de senaste tre åren har den svenska rörentreprenadmarknaden minskat med över 15 26 i volym. Från detta genomsnitt finns stora regionala avvikelser, exempelvis uppvisar Norrbotten en nedgång på nära 4096. Mönstret är likartat i övriga nordiska länder med undantag för den norska oljeindustrin och den danska gasutbyggnaden. Trots vissa tecken på ökad investeringsvilja förväntas inte någon upp-

gång på marknaden under den närmaste tiden. Genom ökade marknadsandelar har dock orderingången för Calor-Celsius ökat jämfört med föregående år till 1341 (1192) milj. kr.

Calor-Celsius” omsättning uppgick till 1411 (1441) milj. kr., varav ut-

landsomsättningen inkl. exporten från Sverige svarade för 31 (30) 22. På den svenska marknaden har Calor-Celsius under året fortsatt sin

satsning inom energiområdet och bl.a. levererat ett flertal mindre och

medelstora värmepumpanläggningar. Inom VVS-sektorn har de största projekten inom landet gällt sjukhus i

Karlskrona, Karlstad, Jönköping och Norrköping samt det nya bostads-

området i Skarpnäck. På industrisidan kan nämnas en ny processanlägg-

ning åt KemaNord, omfattande arbeten på OK's kracker i Lysekil, revi-

sionsarbeten på kärnkraftverk samt arbeten inom pappers- och cellulosain-

dustrin.

I Norge har arbetet avslutats på Sola-raffinaderiet och uppdrag erhållits tillsammans med norska partners på den stora gasterminalen Kårstö.

Av de utländska dotterbolagen har Ludvigsen & Hermann i Danmark haft omfattande arbeten med utbyggnaden av det danska naturgasnätet och ett flertal uppdrag åt de danska varven. TuboTec har fått nya beställningar

på rymdstationen Ariane i Franska Guyana samt på sjukhus i Nigeria. I Finland har Putkiala utfört installationer i industricentra i Svedogorsk, Sovjetunionen, och Kalmeri har haft stora bergrumsinstallationer åt den finska staten.

Skr. 1984/85: 20 103

Under år 1983 ökade antalet anställda med 80 personer och uppgick vid årsskiftet till 3901. Av dessa var 1138 anställda i utlandet.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 17 (33) milj.

kr.

Resultatet för den svenska rörverksamheten har varit fortsatt bra. Cen-

tralsug har utvecklats väl medan Celsius Vent uppvisar förlust beroende på

ett för lågt kapacitetsutnyttjande i Sverige. Årets investeringar i anläggningar uppgick till 19 (24) milj. kr. Dessutom

har företaget investerat 8 (13) milj. kr. i omsättningsfastigheter.

Framtidsutsikter

Konjunkturutsikterna för de branscher inom vilka Calor-Celsius arbetar bedöms förbli fortsatt svaga under år 1984. Genom fortsatta rationaliseringssträvanden och höjd produktivitet förväntas emellertid resultatet bli

bättre än för år 1983.

Cityvarvet AB

Historik

Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaver-

ken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget. Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna

skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1960-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga

exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var

Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens och Eriksbergs reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Skr. 1984/85: 20 104

Bolagets verksamhetsinriktning

Cityvarvet bedriver fartygsreparationer och fartygsombyggnader samt utför lego- och entreprenadarbeten. Genom sina hel- och delägda dotterbolag bedriver Cityvarvet dessutom resereparationer samt andra huvudsakligen marint inriktade reparationstjänster. Fartygsreparationer vid varv, som är det dominerande affärsområdet, inriktas mot fartyg som anlöper nordeuropeiska hamnar med ett stort antal

länder representerade bland rederierna. Reparationerna består av löpande underhåll men också av haveriarbeten.

Cityvarvet har resurser för fartygsreparationer vid varv i Göteborg,

Landskrona och Malmö samt i begränsad omfattning i Sölvesborg. Totalt

förfogar bolaget över fem flytdockor och fyra torrdockor.

Ombyggnad av fartyg är ett affärsområde som blivit föremål för ökat

intresse på marknaden. Fartygsombyggnaderna avser såväl konverteringar av standardtonnage till specialfartyg som åtgärder för att öka fartygens ekonomiska effektivitet. Separata projektresurser har byggts upp för ge-

nomförande av större ombyggnadsprojekt.

Lego- och entreprenadverksamheten är huvudsakligen inriktad mot den svenska verkstadsindustrin och nordisk varvs- och offshoreindustri. Inriktningen inom detta affärsområde omfattar tunga och lätta stålkonstruk-

tioner, maskinbearbetning och aluminiumkonstruktioner.

Verksamheten inom affärsområdet resereparationer bedrivs i dotterbolaget Ciserv AB med baser i Sverige och utomlands.

Verksamheten under år 1983

Under år 1983 reparerades vid Cityvarvets varvsenheter ca 330 fartyg. Därutöver utförde Ciserv reparationsuppdrag på ytterligare ca 200 fartyg i

hamnar eller till sjöss. Ett tiotal fartygsombyggnader genomfördes under

året. Det hälftenägda dotterbolaget Citrans tecknade underhållskontrakt på tre svenska ro/ro-fartyg omfattande allt underhåll för dessa fartyg. Internationaliseringen av Ciservs verksamhet har fortsatt. Bolaget har gjort en inbrytning på den amerikanska marknaden genom etablering i Norfolk, Virginia. Vidare har Ciserv i början av år 1984 etablerat sig i

Singapore. Marknaden har successivt försämrats under året. Minskningen av fartygstonnaget och förskjutningen av världshandeln mot Fjärran Östern

fortsätter, vilket skapar ett minskande reparationsbehov i Europa. Även teknologiska och organisatoriska förändringar inom sjöfarten minskar det

traditionella reparationsbehovet vid varv, samtidigt som reparationskapaciteten internationellt inte minskas i takt med dessa förändringar. Trögheten att anpassa kapaciteten är i hög grad av politisk natur, då verksamhe-

ten vid varven i flera fall har en avgörande betydelse för sysselsättningen i olika regioner.

Skr. 1984/85: 20 105

Genom att en inte obetydlig del av nybyggnadskapaciteten nu används för reparationsverksamhet har situationen ytterligare förvärrats. Stora re-

parationsvarv i praktiskt taget alla europeiska länder befinner sig därför i akuta svårigheter. Antalet anställda uppgick vid årets slut till 1725 (1 848) personer. Under

året har viss personalreduktion genomförts genom förtidspensioneringar.

Trots den ogynnsamma marknadsutvecklingen kunde Cityvarvet uppnä

ett positivt resultat. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till I milj. kr. (—54).

Ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar uppgick till 7 milj. kr. (10).

Framtidsutsikter

År 1983 framstår som det värsta året efter kriget inom reparationsbranschen i Europa. År 1984 har inletts på ett sätt som gör att farhågor finns att detta år kan bli ännu värre. De specialiserade reparationsvarven har drabbats hårt genom att nybyggnadsvarv ökat sin reparationskapacitet.

De senaste årens målsättning att minska subventionsgraden bröts under vintern 1983/84 och direkta och indirekta subventioner förekommer nu i ett antal konkurrentländer. En försämring av resultatet förutses för år 1984.

AB Finnboda Varf

Verksamheten vid Finnboda Varf är främst inriktad mot reparationer och ombyggnader av fartyg. Företaget disponerar fem flytdockor och tre torrdockor och kan torrsätta fartyg på upp till 35000 dwt. Produktionen omfattar även stålkonstruktioner, allmän verkstadsproduktion och legobearbetning.

Verksamheten under år 1983

Den svaga sjöfartskonjunkturen har bestått under år 1983 och medfört en låg efterfrågan på fartygsreparationer och fartygsunderhåll, medan marknaden har visat fortsatt intresse för fartygsombyggnader. Konkurrensen inom dessa affärsområden har dock skärpts.

Skr. 1984/85: 20 106

Verkstadskonjunkturen var svag under första halvåret men en viss uppgång kunde noteras under senare delen av året med en ökad orderingång

som följd. Priserna var dock alltjämt pressade till följd av konkurrenssituationen. Marknadsstrategin innebär att företagets ställning som reparations- och underhållsvarv för mellersta Östersjön ytterligare skall befästas. De för-

ändringar som under senare år skett i fråga om antal fartyg och fartygsstorlek i Östersjön har medfört nya krav på företagets torrsättningsmöjlighe-

ter. Mot den bakgrunden har under år 1984 en ny flytdocka installerats. Härigenom kommer samtliga fartyg som nu trafikerar Stockholm att kunna

torrsättas vid företaget. Av den totala produktionskapaciteten har ca 7596 tagits i anspråk för ombyggnader, reparationer och underhåll av fartyg, vilket innebär en i stort sett oförändrad andel och volym jämfört med föregående år. Reste-

rande kapacitet har utnyttjats för verkstadsproduktionen. En under året färdigställd ombyggnad av ett ro/ro-fartyg kunde inte tas emot av beställaren. Fartyget övertogs därför av företaget och har under år 1984 levererats till annan redare. Antalet anställda uppgick vid årets slut till 220 (225). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —4 milj. kr. (2). Det har negativt påverkats av reservering för den kundfordringsrisk som uppstod i samband med att leverans till ursprunglig beställare ej kunde ske av ett ombyggt fartyg. Avyttring av fast egendom har positivt påverkat resultatet.

Investeringarna uppgick till 3 milj. kr. (6) och avsåg i allt väsentligt er-

sättningsinvesteringar.

Framtidsutsikter Den svaga utvecklingen väntas bestå även år 1984 vilket innebär en

fortsatt låg efterfrågan på fartygsreparationer och fartygsunderhåll. Den uppgång i verkstadskonjunkturen som inträdde mot slutet av år 1983 väntas bestå.

Götaverken Arendal AB

Skr. 1984/85: 20 107

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts

omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har

förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken Cityvarvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Göta-

verken Arendal, som blev klart år 1963. År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamhe-

ten. Numera vänder sig Götaverken Arendal främst till offshore-marknaden med produkter och tjänster för utvinning, produktion och lagring av olja och gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under året har produktprogrammet utvecklats och omfattar nu såväl olika typer av bostads-, dykeri- och borrplattformar som moduler tili produktionsanläggningar.

Götaverken Arendal samarbetar med utländska företag för att också kunna komma in på marknader som omgärdas av protektionistiska skyddsmurar. Under året har samarbetet intensifierats med bl. a. Cammell Laird, som ingår i British Shipbuilders. Vidare har överenskommelse träffats med

North Sea Sun Oil/Bechtel gällande samarbete om utvecklings- och kon-

struktionsarbete av en GVA 5000 i produktionsversion, samt med Brown

& Root om utveckling av en tunglyftplattform.

Verksamheten under år 1983

Götaverken Arendal befäste under året sin ställning inom offshore bl. a. genom att leverera den första plattformen av typ GVA 4000.

Under året levererades

— "Treasure Saga” (borrplattform GVA 4000) till Wilh Wilhelmsen

Enterprise Ltd A/S, Norge, med partner

— ”Safe Karinia” (dykeri- och serviceplattform GVA 2000) till Consafe

Offshore AB med partner

— "Fortuna Ugland”' (bostads- och serviceplattform GVA 4000) till A/S

Uglands Rederi, Norge, med partner — "Beatrice B” (bostadsmodul) till Britoil Ltd, Storbritannien. —- Jack-up-ben till Cammell Laird, Storbritannien.

Dessutom byggdes tre bostadsplattformar om för att uppfylla de nya norska säkerhetsbestämmelserna och vidare konverterades en bostadsplattform till en Tender Support Vessel.

Från dotterbolaget Sea & Land Pipe Lines Ltd, Storbritannien, har levererats ett floatel till det engelska försvarsministeriet samt två bostadsmoduler till Conoco, Storbritannien.

Orderingången år 1983 uppgick till 1500 milj. kr. (2 200) och bestod bl. a.

av

Skr. 1984/85: 20 108

— Dykeri- och serviceplattform GVA 3000 till Consafe Offshore AB

med partner. Leverans år 1984.

— Borrplattform GVA 4000 till Consafe Offshore AB med partner. Le-

verans år 1986.

— Bostadsmodul till BP Petroleum Development Ltd, Norge. Leverans

är 1985.

En starkt bidragande orsak till Götaverken Arendals framgångar är ctt omfattande utvecklingsarbete som i första hand avser semi-submersibla plattformar i olika storlekar och för olika användningsområden — det s. k. GVA-konceptet.

Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 2779 personer (3614), varav 1669 arbetare och I 110 tjänstemän/arbetsledare.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 303 (212) milj. kr. En bidragande orsak till det goda resultatet är att kontrakten på årets leveranser tecknades i en bra marknad. Det fleråriga arbetet med effektivisering och resultatdecentralisering har dessutom positivt bidragit till resultatet.

Investeringar i produktionsanläggningar uppgick till 9 milj. kr. (6), varav huvudparten utgjorde miljö- och ersättningsinvesteringar.

Resultatet för år 1984 förväntas ligga i nivå med de senaste årens genomsnitt.

Götaverken Energy Systems AB

Historik

Götaverken Energy Systems AB försörjde ursprungligen Götaverkens

fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emel-

lertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Gö-

taverken Energy Systems AB till ett aktiebolag.

Skr. 1984/85: 20 109

Bolagets verksamhetsinriktning

Götaverken Energy Systems verksamhet är uppbyggd kring anläggning-

ar och komponenter för termisk energiomvandling. Inom världens cellulo-

saindustri är företaget en av de ledande leverantörerna av återvinningsan-

läggningar och barkpanneanläggningar. Götaverken Energy Systems är vidare Sveriges ledande leverantör av

stora fastbränsleeldade hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal energiförsörjning. För mindre anläggningar har positionen stärkts genom lansering av CFB-tekniken.

Företagets produktprogram har kompletterats med värmepumpar och dieselkraft.

Verksamheten under år 1983

Den svenska marknaden för fastbränsleanläggningar stimulerades under

år 1983 genom statliga bidrag och lån för ersättning av olja med fasta

bränslen. Detta gav en kraftig uppgång i efterfrågan. Även stora värmepumpar har mött en kraftig uppgång i efterfrågan.

Inom skogsindustrin har den internationella konjunkturen varit svag under åren 1982 och 1983. Investeringsaktiviteten har därför varit låg med få förfrågningar. Under slutet av år 1983 märktes en markerad uppgång och i början av år 1984 tecknades bl. a. en order på 550 milj. kr. med St Regis

Corp. i USA om leverans av en nyckelfärdig sodahusanläggning. Denna order är den största i företagets historia.

Under år 1983 levererades ett flertal anläggningar och pannor bl. a.

— turnkey barkpanneanläggning till Nova Scotia Pulp Etd i Kanada.

— avfallskonverteringsanläggning till SAKAB

— bark/kol/oljeeldad panna till Kvarnsvedens Pappersbruk

— anläggning avseende sodapanna, barkpanna och hus till Leaf River

Corp, USA.

Omsättningen uppgick till 1037 milj. kr. (626), varav exporten utgjorde 281 milj. kr. (146). Orderingången uppgick totalt till 727 milj. kr. (366).

Beslut togs under året att till Götaverken Energy Systems överföra vissa av Svenska Varv-koncernens aktiviteter inom energiområdet för att skapa samordningseffekter med den befintliga verksamheten. Sålunda förvärvades vid årsskiftet 1983/84 från Götaverken Motor det danska contract-

ingbolaget Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S med ansvar

för försäljning av stationära dieselkraftverk. Vidare övertogs värmepumpsverksamheten från Götaverken Motor samt ansvaret för att följa

utvecklingen inom vindkraftsområdet från Svenska Varv Vindenergi.

Satsningen på den nordamerikanska marknaden stärktes genom etablerandet av ett försäljningsbolag i USA. Den minskade efterfrågan på anläggningar för den svenska marknaden medförde ett minskat behov av verkstads- och montagekapacitet. Som en följd härav avvecklades Gävleverkstaden. Antal anställda uppgick vid årsskiftet till I 114 (1312).

Skr. 1984/85: 20 110

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 14 milj. kr. (14). En väsentlig förklaring till förlusten var den svaga orderingången från cellulosaindustrin.

Årets investeringar uppgick till 12 milj. kr. (7).

Framtidsutsikter

Marknadsutvecklingen förväntas bli gynnsam under år 1984. Den tidigare låga aktiviteten i skogsindustrin har medfört att investeringarna blivit eftersatta eller uppskjutna. Konjunkturuppgången bedöms därför innebära en ökad efterfrågan på företagets produkter.

Resultatet för år 1984 förväntas bli positivt.

Götaverken Motor AB

Historik

Götaverken Motors ursprung är motorverkstaden i AB Götaverken. Den under 1930-talet utvecklade egna Konstruktionen, GV-motorn, lades ner i

slutet av 1960-talet och ersattes med en licens från Burmeister & Wain.

Successivt har försäljningen av service och reservdelar växt till en relativt omfattande och lönsam verksamhet.

Under senare år har ansträngningarna riktats mot att minska beroendet av koncernens varvsföretag genom att söka efter nya marknader för dieselmotorer.

Bolagets verksamhetsinriktning

Verksamheten vid Götaverken Motor är inriktad på tillverkning av dieselmotorer samt reservdelsförsäljning och teknisk service (Operation Service). Motorerna tillverkas på licens från B&W Diesel.

Verksamheten under år 1983

Efterfrågan på marina dieselmotorer har under år 1983 varit mycket svag

och någon order har ej kunnat tecknas. Utbyggnaden av dieselkraftverk i den karibiska övärlden, som är det viktigaste marknadsområdet, har varit

begränsad och endast en order har kunnat tecknas under året. Den svaga

Skr. 1984/85: 20 111

sjöfartskonjunkturen har vidare medfört att orderingången varit svag även för affärsområdet Operation Service.

Under året levererades fyra fartygsmotorer till Kockums samt två fartygsmotorer till BEW Diesel för italiensk slutkund. Vidare levererades ett dieselkraftverk till Puerto Rico samt en värmepumpanläggning till Ryaverken i Göteborg.

Till följd av flera års förluster inleddes år 1982 en omstrukturering och kapacitetsreduktion av företaget. Den fortsatt ogynnsamma marknadsutvecklingen och åtföljande fortsatta förluster medförde att en ny omprövning av verksamheten skedde år 1983. Denna omprövning resulterade i beslut om ytterligare kapacitetsreduktion och även förändringar ifråga om framtida affärsområden. Beslutet innebar en halvering av personalstyrkan jämfört med tidigare beslutad nivå samt en koncentration av verksamheten till affärsområdena dieselmotorer samt Operation Service. Frågan om fortsatt tillverkning av dieselmotorer kommer att utvärderas och omprövas senast hösten 1984.

Koncentrationen av verksamheten har medfört att affärsområdet värmepumpar samt dotterbolaget BKW Scandinavian Contracting A/S överförts till Götaverken Energy Systems vid årsskiftet 1983/84. Vidare har dotterbolaget WellDrill, som tillverkar borrutrustning, avyttrats till Atlas Copco samt dotterbolaget Gotaverken Singapore Pte Ltd i början av år 1984 avyttrats till Ciserv, ett bolag i Cityvarvskoncernen. I den omstrukturering och sanering av verksamheten som skett har flertalet nya affärsområden som etablerades i början av 1980-talet avvecklats.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 567 (850). Genom avyttring av dotterbolag och den omstrukturering som nu pågår kommer personalstyrkan att minska till ca 230 anställda.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —31 milj. kr. (—119). Resultatet har påverkats negativt av att produktionskapaciteten varit alltför stor i förhållande till marknaden. Årets resultat har belastats med kostnader för den fortsatta omstruktureringen av företaget. För år 1984 förutses ett något bättre resultat än år 1983.

Årets investeringar uppgick till 2 milj. kr. och utgjorde ersättningsinvesteringar.

Karlskronavarvet AB

Skr. 1984/85: 20 112

Historik Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som

grundades år 1679 och således har byggt fartyg under 300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av

underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens mins-

kade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvar-

vet sammanfördes till Maskinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 ombildades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Karlskronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybil-

dade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB.

Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp. Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven un-

der högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt

diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning Karlskronavarvet är inriktat på tillverkning och underhåll av fartyg för

svenska marinen samt produktion av örlogs- och bevakningsfartyg för export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande främst minfartyg, robotfartyg, ubåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg. Exportsatsningarna inriktas i första hand på patrullbåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.

Verksamheten under år 1983

Kommersiellt genombrott har under året nåtts vad gäller försäljning av tekniskt know-how inom GRP-sandwichtekniken. Avtal har träffats med företag i USA och Australien. Uppställda effektivitetsmål har uppnåtts. Fortsatta åtgärder har vidta-

gits för att öka totaleffektiviteten i företaget.

Under år 1983 levererade Karlskronavarvet fem obemannade svepkata-

maraner till svenska marinen. Vidare levererades till svenska marinen fyra

vedettbåtar som byggts om från motortorpedbåtar.

Generalöversyner, årsöversyner, ombyggnader, reparations- och moderniseringsarbeten har utförts på marina över- och undervattenfartyg. Den civila reparentverksamheten har varit av ringa omfattning.

Skr. 1984/85: 20 113

Karlskronavarvets totala orderingång uppgick till 155 milj. kr. (684)

Inneliggande orderstock vid årets slut uppgick till 823 milj. kr. (887). I januari 1984 tecknades kontrakt med Försvarets Materielverk avseende

fyra minröjningsfartyg typ Landsort för leverans åren 1986— 1988. Order-

summan uppegår till 334 milj. kr. Produktutveckling har främst skett inom det plastteknologiska området

samt i anslutning till inneliggande order på minröjningsfartyg typ Landsort och kustkorvetter typ Stockholm. Inom det teletekniska området har fortsatt utveckling skett av kommunikationscentraler för bl. a. sjöbevakning. Fiberoptiska system har utvecklats och tagits i drift för denna typ av kommunikationscentraler. Ett nytt maskinövervakningssystem har utvecklats och installerats på HMS Landsort som första fartyg.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1091 (1 103).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 36 milj. kr. (45). Resultatet har påverkats positivt av de rationaliseringsåtgärder, som har vidtagits under de senaste åren. Investeringarna uppgick till 9 milj. kr. (2).

Framtidsutsikter

Orderstocken ger god beläggning för de närmaste åren. Satsningen på export fortsätter. Resultatet för år 1984 bedöms uppgå till ungefär samma storleksordning som år 1983.

Kockums AB

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget (1914). Kockums har sedan dess byggt ca 40 ubåtar till den svenska 8 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 114

marinen. År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera

nybyggen på upp till 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974.

Bolagets verksamhetsinriktning

Kockums är en av världens ledande tillverkare av ro/ro-fartyg. Sedan år 1979 har varvet byggt 14 ro/ro-fartyg och i orderstocken ingår ytterligare fem st. Genom ordern på två kryssningsfartyg har Kockums gjort en inbrytning

på ytterligare ett marknadsområde med tekniskt avancerade fartyg. Parallellt pågår vidare en utveckling inom området undervattenstekno-

logi, där Kockums bl. a. konstruerar och i samverkan med Karlskronavar-

vet producerar u-båtar åt marinen.

I dotterbolaget Kockums Verkstäder bedrivs verksamhet som omfattar tillverkning av gjuteriprodukter, fartygsutrustning och reservdeiar samt

kvalificerad maskinbearbetning och laboratorietjänster.

Verksamheten under år 1983 Under året har fyra 42600 dwt ro/ro-fartyg levererats till The National Shipping Company of Saudi Arabia.

Den totala orderingången under året uppgick till 2870 milj. kr. (2 120)

och bestod huvudsakligen av två 750-hytters kryssningsfartyg till Carnival Cruise Lines samt två 17000 dwt biltransportfartyg till Walleniusrederierna. I orderstocken ingår förutom nämnda fartyg även tre 36 700 dwt ro/ro-

containerfartyg för ACL-konsortiet. Orderstocken ger därmed full beläggning för produktion av fartyg till andra kvartalet 1986 med sista leverans vid årsskiftet 1986-1987. Härtill kommer produktionen av u-båtar för

svenska marinen med leverans 1987-1989.

Utvecklingsarbetet har när det gäller handelsfartyg främst inriktats på optimering av lastförmåga och bränsleförbrukning för ro/ro-fartyg samt på

design, skrovformer och arrangemang för kryssnings- och passagerarfar-

tyg.

Inom området undervattensteknik har projektering av militära u-båtar fortsatt. På den civila sidan har utvecklingsarbetet främst inriktats mot produkter för inspektion och underhåll av offshoreanläggningar samt undervattenssystem för oljeproduktion.

Under året har antalet anställda minskat med 171 personer och uppgick vid årsskiftet till 2751 arbetare och 1012 tjänstemän och arbetsledare. Under år 1984 kommer den pågående anpassningen av produktionskapa-

citeten till 1750 ttim att medföra en ytterligare nedgång av antalet anställ-

da.

Skr. 1984/85: 20 115

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 75 milj. kr. (56). Den förbättrade produktiviteten har positivt påverkat resultatet.

Investeringarna har i huvudsak utgjors av rationaliserings- och ersättningsinvesteringar och uppgått till 4 milj. kr. (7).

Resultatet för år 1984 bedöms bli positivt.

Svenska Varv Utveckling AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik och verksamhetsinriktning Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977. Dess uppgift

var att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva kommersiellt

och tekniskt utvecklingsarbete avseende stora affärsprojekt inom för kon-

cernen nya verksamhetsområden. Bolagets verksamhet skulle ses som ett led i ansträngningarna att omorientera koncernen mot nya produktområden. För att tillföra bolaget ökat kunnande knöts till styrelsen utomstående

experter från en rad olika branscher. I samband med att bolagets resurser under år 1979 koncentrerades på

affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga utvecklingsprojekt till andra koncernföretag och till den i moderbolaget nyinrättade koncernstaben Koncernutveckling.

Svenska Varv Utveckling, även benämnt Swedyards Development Cor-

poration (SDC) är koncernens marknadsföringsbolag för prefabricerade petrokemiska fabriker för tillverkning av främst ammoniak/urea. Produkt-

programmet innefattar såväl plattformsbaserade fabriker som moduler till eller delar av anläggningar. Det grundläggande utvecklingsarbetet avsluta-

des under år 1982.

Tyngdpunkten i produktprogrammet ligger på ammoniak/urea- och metanolfabriker uppbyggda av mycket stora moduler som monteras på be-

tong- eller stålplattformar. Dessa så kallade ”supermoduler” sätts sedan

samman och transporteras på speciella transportfartyg till sin slutliga destination. Där dockas de i en speciell bassäng, vilken fylls igen, varigenom

anläggningen blir fast placerad på land. Fördelar jämfört med att bygga på plats är kortare och säkrare leveranstid, högre kvalitet samt möjligheter att

erbjuda fasta priser vilket sammantaget ger kunden en bättre ekonomi och lägre riskexponering.

Skr. 1984/85: 20 | 116

Verksamheten under år 1983

Ammoniak/urea-projekt i Bangladesh och Tanzania har bearbetats under en längre tid och ligger närmast att realiseras.

I Bangladesh-projektet har SOC genom avtal med regeringen i Bangladesh tillförsäkrats rollen som leverantör av anläggningen. Projektet stöttas

av IFC. en av världsbankens tre fonder. Innan ett slutligt kontrakt kan tecknas återstår dock att lösa ett antal finansiella frågor, vilket också gäller för Tanzania-projektet.

Bolagets verksamhet kommer nu att ytterligare koncentreras på marknadsföringen av de projekt där affärsgenombrott först kan väntas. Genom att det tekniska utvecklingsprogrammet i huvudsak har slutförts reduceras

antalet anställda till ca 20 personer.

Uddevallavarvet AB

Historik

Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thor-

dén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att

företaget i samband med investeringar råkat i lik viditetskris. I januari 1963

träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet

skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs år

1977 av Svenska Varv AB.

Under senare år har ett omfattande investeringsprogram genomförts vid

varvet som bl. a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000 dwt och

nya verkstäder.

Bolagets verksamhetsinriktning

Uddevallavarvet är huvudsakligen inriktat på produktion av kvalificerade tank-, bulk- och enhetslastfartyg. Produktionsapparaten är flexibel och under senare år har flera nya fartygstyper introducerats på marknaden.

Skr. 1984/85: 20 117

Verksamheten under år 1983 Fyra fartyg på sammanlagt ca 295 000 dwt levererades under året. — M/S Kollbjörg (55 000 dwt OBO-fartyg) till Björge Shipping Co A/S,

Oslo —- M/S Ugland OBO-One (55 000 dwt OBO-fartyg) till Ugland Manage-

ment Co A/S, Grimstad

— M/S Vardaas (55000 dwt OBO-fartyg) till K/S Vardaas A/S (Arnt J

Mörlands Rederi), Arendal — M/T Polyviking (130700 dwt bojlastningsfartyg) till K/S Rasmussen

Teamship IV, Kristiansand.

Under året tecknades nya kontrakt avseende två 70000 dwt produkttankfartyg och ett 55 000 dwt OBO-fartyg. Med årets order har sammanlagt 14 kontrakt tecknats på varvets OBO-fartyg. Orderstocken uppgick vid årets utgäng till åtta fartyg om sammanlagt ca 440000 dwt. Detta innebär att varvet har sysselsättning till mitten av är

1985.

Uddevallavarvet utvecklar fartygstyper med särskild betoning på god driftsekonomt och hög grad av anpassning för olika beställares behov. Intressanta exempel på fartygstyper som nyligen utvecklats vid varvet är

— produkttankfartyg på 70000 dwt avsett för trader där krav finns på att

snabbt kunna skifta mellan olika slags produkter i tankarna, — självlossande malmfartyg på 150000 dwt med dubbla huvudmotorer, propellrar och roder vilket ger goda manövreringsegenskaper samt en ekonomisk hjälpkraftsgenerering. På grund av det beslut om kapacitetsneddragning som tagits år 1983 har personalen minskat kontinuerligt under året. Detta gäller såväl tjänstemän som arbetare. Vid årets slut uppgick antalet anställda till 2693 personer eller 219 färre än året innan. Av dessa var 2057 arbetare och 636 tjänstemän och arbetsledare. | Under år 1984 kommer anpassningen av produktionskapaciteten till 1750 ttim att medföra en ytterligare nedgång av antalet anställda. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 18 milj. kr.

(—307).

Den egentliga varvsproduktionen gav ett överskott på 323 milj. kr. (108). Resultatet har positivt påverkats av seriebyggen och allmän rationaliseringsverksamhet. På grund av den dåliga fraktmarknaden kan dock vissa av varvets kunder inte täcka mer än driftskostnader och delar av räntorna för sina fartyg. Eftersom de således inte kan fullgöra sina ekonomiska åtaganden har varvet tvingats göra avsättningar för kundfordringsrisker, vilka belastar resultatet med totalt 304 milj. kr. Investeringarna har i huvudsak utgjorts av rationaliserings- och ersättningsinvesteringar och uppgått till 8 milj. kr. (13).

Skr. 1984/85: 20 118

Framtidsutsikter

Även år 1984 förutses resultatet belastas med ovannämnda kundengagemang, men genom fortsatt positivt resultat i varvsrörelsen förväntas ändå ett bättre resultat än år 1983.

Skr. 1984/85: 20 119

Övriga aktiebolag

AB Aerotransport (ABA)

Översikt 1982/83 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.)

ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den 1 oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System — SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för ABA. Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL

och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är samma som i SAS. Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens andel utgör sålunda 5/14.

ABASs omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var 1982/83 88,4 milj. kr. Därtill kommer finansiella intäkter och kostnader på 4,9 milj. kr. samt ABASs andel (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 212

milj. kr. ABA redovisade en nettovinst på 40,4 milj. kr.

SAS-gruppens driftsintäkter ökade 1982/83 med 2670 till 15973 milj. kr. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 601 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1983 till 86 plan — 6 Boeing

747, 5 DC-10, 4 Airbus A 300, 11 DC-8 och 60 DC-9.

SAS befordrade 1982/83 9,2 milj. passagerare, vilket är en ökning med 320. Medelantalet anställda i konsortiet var 17 101, varav i Sverige 5 454.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat ca 1,1 milj. passagerare till 17 länder utanför Skandinavien för 29 researrangörer. De vanligast förekommande mottagarländerna är traditionellt Spanien inklusive Kanarieöarna samt Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 32,8 milj. kr.

varav ABAS andel (3/7) utgör 14,1 milj. kr. Omsättningen har uppgått till

858 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 300 anställ-

da.

Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik på 22 orter. Under året be-

fordrade LIN 2834000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till

Skr. 1984/85: 20 120

1143,0 milj. kr. Bolagets resultat för verksamhetsåret visar ett resultat före bokslutsdispositioner av 94 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår till 100 milj. kr.

Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal 1477 anställda. Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 12 F28-4000 med vardera 85 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser. Inga nya flygplan

har anskaffats under verksamhetsåret. 1 st. F28-4000 är beställd för leve-

rans i augusti 1984.

Dotterbolaget Nya Snäck AB bedriver hotell-, restaurang- och konfe-

rensrörelse i förhyrda anläggningar i Snäckgärdsbaden på Gotland. Dotterbolagets resultat redovisas med 0 efter ett aktieägartillskott med 2,2 milj. kr., varav moderbolaget tillskjutit 1,4 milj. kr. Dotterbolagets aktiekapital är 1,0 milj. kr. och moderbolaget innehar 65 76 av aktierna, resterande 35 26 av aktierna innehas av SAS Catering AB som också enligt avtal svarar för dotterbolagets drift.

Dotterbolag AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900 000 kr., hade 1982/83 en omsättning på 44,5 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 96

personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr. Omsättningen

under år 1982/83 var 136 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till

327 personer.

New Market Reklambyrå AB. vars aktiekapital är I milj. kr., hade 1982/

83 en omsättning på 5,6 milj. kr. Verksamheten har bestått av reklam- och annonsproduktion. Medelantalet anställda uppgick till 12 personer.

Scantype Media AB, vars aktiekapital är 500000 kronor hade 1982/83 en

omsättning på 7,7 milj. kr. Företaget bedriver förlags- och annonsackvisi-

tionsrörelse. Antalet anställda uppgick i medeltal till 8 personer.

Arne Svensson Offset AB, som förvärvades den I september 1983, har

ett aktiekapital på 250000 kronor. Omsättningen 1982/83 uppgick till 12,2 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 18 personer.

Apoteksbolaget AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1984/85: 20 121

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den 1 januari 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet. Apoteksbolaget ägs till 2/3 av staten och 1/3 av Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m.m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket gäller 1.0. m. den

31 december 1985. Bolaget skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna samtidigt hålls på en försvarbar nivå. Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver

partihandel med läkemedel m. m. Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera

läkemedel. 1 rörelsen ingick vid utgången av år 1983 762 apoteksenheter

med försäljning av läkemedel till allmänheten. I detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca 1500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1983 uppgick till 6,0 miljarder kronor (5,3).

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bokslutsdispositioner och skatt 240,3 milj. kr. (281,9) och det redovisade nettoresultatet 32,0 milj. kr. (26,7).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1983 en omsättning på 3,0 miljarder kronor (2,5) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett överskott på 59,3 milj. kr. (40,4). Nettoresultatet redovisades med 5,5 milj. kr. (4,3).

Investeringarna år 1983 uppgick för Apoteksbolaget till 91,7 milj. kr.

(143,7) och för ADA till 5,8 milj. kr. (6,9).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året till 9 569 (9723) i Apoteksbolaget och till 578 (575) i ADA. Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas volymmässigt minska något under år 1984. Övrig apoteksförsäljning, receptfria läkemedel, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m. m., beräknas däremot visa viss

volymmässig ökning. Apoteksbolagets överskott år 1984 beräknas bli lägre

än år 1983 men tillräckligt för att behålla relationen mellan eget kapital och i rörelsen totalt engagerat kapital (soliditeten) oförändrad. ADA:s över-

skott år 1984 beräknas bli av ungefär samma storlek som år 1983.

ASG AB

Översikt 1983 1982 (milj. kr.) (milj. kr.)

Antal anställda

Skr. 1984/85: 20 122

Historik ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska Godsbilcentraler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag till Rederi AB

Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början

av 1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna) som hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta även inrikes samlastning på järnväg. Bolagets firma ändrades samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra världskrigets slut

inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats

och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock

inrikestrafiken på landsväg den omsättnings- och resursmässigt domine-

rande delen av bolagets verksamhet. Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationellt som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978 fann patentoch registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna begreppet ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB. registrerades i slutet av år 1978.

Bolagets syfte Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska näringslivet i Sverige och i utlandet med att organisera och administrera transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp, som omfattar ett 30-tal rörelsedrivande enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsätt-

ning uppgick år 1983 till 5 897 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4400 personer, varav nära ca 400 i dotterbolag och försäljningskontor i utlandet. .

Verksamheten under år 1983

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1983 varit inriktad mot fortsatt koncentration till huvudområdena transport, spedition och lagring. Aktierna i Swematex International AB har försålts liksom Svenska Valvoline Oil AB aktier i dess dotterbolag i Danmark, Finland och Norge. Optionsavtal har träffats med svensk köpare om försäljning av aktierna i

Svenska Valvoline Oil AB. Under våren 1984 har köparen bekräftat att optionsrätten kommer att utnyttjas före 1984 års utgång. Bergtrans AB återstående rörelsedrivande dotterbolag, Bergslagsbru-

kens Speditions AB i Köping, har under år 1983 försålts till Köpings

kommun.

ASG AB har förvärvat 51 20 av aktierna i Hultberg Inrikes Transporter AB (HIT), som fr. o. m. år 1983 ingår som dotterbolag i ASG-koncernen.

Skr. 1984/85: 20 123

Under våren 1983 påbörjades arbetet med en ny huvudorganisation för

ASG-koncernen. I den nya organisationen, som trädde i kraft fr. o. m. den

I januari 1984, svarar koncernchefen med hjälp av en stab för den koncern-

övergripande styrningen och utvecklingen. Den operativa verksamheten äger rum i tre divisioner med odelat resultatansvar inför koncernchefen: ASG Sverige, ASG Europa och ASG Overseas. Dotterbolagen är kopplade till respektive enhet. De allmänekonomiska förutsättningarna för ASG-koncernens verksamhet förbättrades under år 1983. Konjunkturförbättringen medförde för ASG-koncernen ökade godsvolymer såväl i inrikestrafiken som i trafikerna mellan Sverige och utlandet. För moderbolaget och för de dotterbolag, vars verksamhet är direkt knuten till moderbolagets transport-, speditions- och lagringsverksamhet återspeglades konjunkturuppgången i en klart positiv resultatutveckling. Denna motverkades dock av negativ lönsamhetsutveckling i Svenska Valvoline Oil AB och Swematex International AB. Den tidigare nämnda avvecklingen av engagemangen i dessa båda företag innebar icke obetydliga förluster. Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev år 1983

nära 28 milj. kr. bättre än år 1982. Finansnettot försämrades med nära 25

milj. kr., främst beroende på att de den 1 juli 1982 genomförda förändringarna vad gäller avlyftningsrätten för införselmoms under år 1983 fick full effekt i form av kraftigt ökad kapitalbindning i rörelsen. Ökningen av rörelsekapitalet ävensom koncernens investeringar i fasta anläggningar och inventarier fick i betydande grad finansieras genom ökad upplåning.

ASG-koncernens resultat efter avskrivningar och finansnetto blev år

1983 nära 9 milj. kr. mot drygt 6 milj. kr. föregående år. Försäljning av ej längre erforderliga anläggningstillgångar innebar år 1983 bokföringsmässi-

ga realisationsvinster i storleksordningen 20 milj. kr., varför koncernresul-

tatet före bokslutsdispositioner och skatter år 1983 blev drygt 13 milj. kr. bättre än år 1982.

Efter bokslutsdispositioner, innefattande bl. a. lagstadgad avsättning till särskild investeringsfond, samt skatter och minoritetsandelar i dotterbo-

lags årsresultat redovisar ASG-koncernen för år 1983 en nettovinst om 10,5 milj. kr. (4,7).

ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år 1983 till 77,4 milj. kr. Härav faller på moderbolaget 54,7 milj. kr. Sedan slutet av 1960-talet har ASG investerat mycket stora belopp i

tillskapandet av ett modernt och rationellt terminalnät. I och med att den

nya inrikes-terminalen i Stockholm-Västberga togs i bruk våren 1983 är detta investeringsprogram nu avslutat. Genom en kraftigt sänkt investeringsnivå förväntas de finansiella kostnaderna sjunka framöver.

Skr. 1984/85: 20 124

Framtidsutsikter

De allmänckonomiska förutsättningarna för ASG-koncernens verksam-

het förefaller vara gynnsammare än på många år. Den nya organisationen

förväntas innebära en effektivisering av marknadsföring, drift och administration. En ytterligare förbättring av koncernens rörelseresultat kan därför förväntas.

Brygginvest AB med AB Pripps Bryggerier

Översikt 1982/83 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.)

" Därav minoritetens andel 1982/83 = 57,2 milj. kr.

1981/82 = 47,8 milj. kr.

Brygginvest AB är ett statligt investmentbolag med huvuduppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar inom bryggeribranschen. Brygginvest bildades under våren 1979 efter riksdagsbeslut. I regeringens proposition i ärendet bedömdes aktiva statliga insatser som nödvändiga i syfte att skapa konkurrenskraftiga företagsstrukturer med långsiktiga överlevnadsmöjligheter och för att kunna ta hänsyn till samhällets regio-

nalpolitiska och sysselsättningspolitiska intressen.

Brygginvest AB förvaltar statens aktieinnehav i AB Pripps Bryggerier. Brygginvest AB:s aktieinnehav i AB Pripps Bryggerier uppgår till 75 96. Brygginvest AB har också ägt 49920 i Åbro Bryggeri KB samt 25 26 i Nord

Malt AB.

Inom ramen för Brygginvest AB:s uppdrag har ett antal alternativ utar-

betats med sikte på att åstadkomma en förändrad konkurrenssituation i

branschen. Det har dock konstaterats att förutsättningar saknas för att

åstadkomma ett på lång sikt bärkraftigt fristående alternativ vid sidan av

AB Pripps Bryggerier.

För att finna en övergripande lösning av branschens strukturproblem har

Brygginvest AB och AB Pripps Bryggerier utarbetat ett gemensamt förslag

som överlämnats till regeringen. Detta förslag låg till grund för en proposition, 1982/83:92, som behandlades i riksdagen den 24 maj 1983. Med vissa justeringar beslutade riksdagen i enlighet med propositionen. Riksdagens beslut innebär följande.

Skr. 1984/85: 20 125

Brygginvest AB förvärvar resterande 2596 av aktierna i AB Pripps

Bryggerier från AB Volvo. I samband därmed går AB Volvo in som 25procentig ägare i Brygginvest AB. Bolaget skall inom ramen för en sammanhållen produktions- och distributionsstruktur verka för att förutsättningar skapas för en intern konkurrens I marknadsledet mellan de företag

som ingår i organisationen. Målet är att få till stånd en stark bryggerikoncern med god position på den internationella marknaden. Andra malt-

drycksbryggerier skall kunna ansluta sig till moderbolaget om de så önskar.

Efter riksdagsbeslutet har förhandlingar genomförts med berörda parter och ägarstrukturen förändrats i enlighet med ovanstående.

Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälterirörelse. I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer, safter och pulverdryck. |

Bolagets omfattning (Pripps)

Aktieägarstrukturen har varit oförändrad under året, vilket innebär ett

75-procentigt statligt ägande via Brygginvest AB. Resterande 25 26 ägs av AB Volvo.

Den dominerande verksamheten i koncernen är fortfarande malt- och

läskedrycks- samt mälterirörelsen. Villkoren och förutsättningarna för Pripps verksamhet har under flera år varit negativa och oklara. Den enskil-

da åtgärd som varit i särklass mest negativ för både Pripps och branschen är naturligtvis mellanölsförbudet. Genom förbudet mot starkölsreklam och

nya restriktioner mot ölreklam år 1977 försämrades möjligheterna att informera om nya och befintliga produkter.

Ett strategiutvecklingsarbete har påbörjats med syfte att lyfta fram de styrkefaktorer som kännetecknat Pripps under många år och som kan sammanfattas i begrepp som kvalitetsprodukter, moderna produktionsre-

surser — i människor och maskiner — finansiell styrka samt icke minst en

rationell och rikstäckande distributionsapparat.

Sedan de tidigare beslutade nedläggningarna av tre äldre produktionsenheter nu genomförts, bedrivs moderbolagets tillverkning vid fyra produktionsställen, Bromma, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Dotterbolaget L. G. Fredriksson Handels AB, Malmö, bedriver handelsoch agenturverksamhet med tyngdpunkten på förpackningar och livsme-

delsråvaror. Sedan ett fortsatt samarbete med minoritetsaktieägaren i

Scandinavian Fertilizers AB — ägt av L. G. Fredriksson till 5126 — inte visat sig meningsfyllt, övertogs delar av nämnda bolags verksamhet, nämligen handel med soda och handelsgödsel. Gödselverksamheten har sedermera under året inlemmats i Sollebolagen AB, där den utgör en naturlig komponent i det marknadsprogram Sollebolagen erbjuder. Övertagandet av Fertilizerverksamheten har medfört betydande förluster i L. G. Fred-

Skr. 1984/85: 20 126

riksson. Sedan avveckling av nämnda verksamheter nu skett, synes förutsättningarna för L. G. Fredriksson vara goda att åter nå en tillfredsställande vinstnivå. Sollebolagen, som är ett fodermedelsföretag, har fortsatt att expandera och är den privata foderhandelns alternativ till Lantmännen på marknaden. Exportsatsningarna med lågkaloriölet Kalback har på den amerikanska marknaden intensifierats genom avtalet med den nya importören, Carlton Importing Company, som satsat på lansering av ölet på fyra testmarknader med ett delvis nytt koncept och under det nya namnet Nordik Wölf. De första testresultaten indikerar en positiv utveckling. Energidrycken Pripps Pluss har fått fotfäste i Japan och ett samarbetsavtal med Asahi har träffats. Produkten har fått ett mycket gott mottagande och är nu under rikslansering i Japan. En inbrytning på andra marknader i Fjärran Östern såsom Korea och Hongkong diskuteras för närvarande.

Verksamheten under år 1983 Koncernens omsättning inom dryckesrörelsen (exkl. dryckesskatter) ökade från 1728 till 1896 milj. kr. Omsättningsökningen är med en något minskad försäljningsvolym i stort hänförlig till prishöjningar beroende på devalveringen i oktober 1982 samt mixförskjutningar i sortimentet. De från den 1 januari 1983 kraftigt höjda dryckesskatterna på maltdrycker klass II och klass III har dessutom inneburit prishöjningar på härav berört sortiment. Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) i dryckesrörelsen är i stort sett oförändrad. Medelantalet anställda i dryckesrörelsen sjönk med 102 personer eller drygt 3 22 till 3 181. Medelantalet anställda i AB Pripps Bryggerier sjönk med 104 personer till 2742. Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto uppgick till 205,0 milj. kr. jämfört med 189,9 milj. kr. f. år. Årets rörelseresultat har belastats med kostnader på grund av ändrade värderingsprinciper för färdigvarulager samt för ökning av inneliggande returemballage på bokslutsdagen. Effekten av dessa resultatpåverkande poster är en relativ försämring mellan detta och föregående års resultat om ca 22 milj. kr., varför det verkliga rörelseresultatet förbättrats åtskilligt mer än ovan angivna siffror visar. I samband med nedläggningen av bryggerierna i Tingsryd och Torsby och de åtgärder som vidtagits för att bereda anställda alternativ sysselsättning har årets verksamhet belastats med avvecklingskostnader på ca 2,5 milj. kr. Dessa har redovisats i resultaträkningen som extraordinära kostnader. I Falken har resultatnivån stabiliserats och resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto uppgick till 9,7 milj. kr. (7,9).

Skr. 1984/85: 20 127

Verksamheten i Pripps Inc. belastas liksom tidigare direkt med kostna-

der för marknadsinvesteringar och visade ett negativt resultat efter planen-

liga avskrivningar och finansiellt netto på —4,0 milj. kr. (1,9). Investeringarna under året uppgick till 102,9 milj. kr. (58,6). I årets siffra

ingår investeringar med 10,5 milj. kr. i anläggningar för spannmålslagring i

Åhus och Tågarp. Dessa anläggningar kommer efter färdigställandet att leasas till Sollebolagen respektive Skåne-Möllan AB. Som ett led i rationaliseringsarbetet har under året en ny tappmaskin anskaffats till kolonnen för 33 cl flergångsglas vid bryggeriet i Malmö. Kolonnens kapacitet har därigenom höjts från 32 000 till 50.000 flaskor per

timme. På motsvarande sätt har en ny tappmaskin satts in i kolonnen för burk vid bryggeriet i Göteborg, varigenom kapaciteten ökats från 36 000 till 50000 45 cl burk per timme. Vid bryggeriet i Bromma installeras för närvarande en ny kolonn med en kapacitet av 70 000 33 cl flergångsflaskor per timme. Den nya kolonnen ersätter två gamla kolonner som var för sig hade en kapacitet av 36 000 flaskor per timme.

Under året har systemet med pant på aluminiumburkar provats i full skala på Gotland. Resultatet indikerar att systemet kan fungera i framtiden men att många viktiga problem återstår att lösa, innan det kan införas på

hela den svenska marknaden. Stor osäkerhet råder därför om den framtida förpackningsutvecklingen. I avvaktan på underlag för en säkrare bedöm-

ning har övriga, i och för sig angelägna, investeringar i tappningsutrustning

uppskjutits.

Vid bryggeriet i Göteborg har en prototyplinje för automatisk orderplockning installerats. Om försöken med denna fungerar väl kan under de närmaste åren det tunga, manuella arbetet med orderplockning elimineras.

I syfte att ytterligare höja kvaliteten på läskedrycker och andra frukt-

drycker har en rad investeringar gjorts vid bryggeriet i Bromma. En ny blandare har installerats till burklinjen för läskedrycker. En ny anläggning för avluftning av beredningsvatten har anskaffats. Vidare har utrustning

för automatisk kontroll och styrning av Brix och kolsyrehalt installerats.

Det datorbaserade förordersystemet (Order -80) har nu tagits i bruk i hela företaget. En vidareutveckling av systemet kommer under hand att ske i samband med utvidgad användning av datahjälpmedel vid lagerhantering och materialadministration. En genomgripande översyn av flertalet

administrativa styrsystem pågår.

Finansnettot har fortsatt utvecklats positivt trots en under året sjunkande räntenivå som minskat medelräntan på bolagets kortfristiga place-

ringar. De likvida medlen har minskat från 455 milj. kr. till 425 milj. kr.

Innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av 105,3 milj. kr. (61,4).

Skr. 1984/85: 20 128

Framtidsutsikter

Den prognos som ställdes för verksamhetsåret 1982/83 framhöll alla de yttre faktorer som kan påverka resultat och lönsamhet i en bransch med överkapacitet och krympande totalmarknad. Konkurrensen från utlandet utgör också ett hot.

Tack vare en ny varm sommar kunde emellertid resultatnivån 1982/83 inte bara hållas uppe utan till och med överträffa året innan. En osäker prognos för 1983/84 blir med den nyligen beslutade skattehöjningen på öl klass III, en fortsatt dämpad privat konsumtion i förening med en allmän åtstramning inte odelat optimistisk. Ett resultat på samma nivå som år 1982/83 torde, även om sommaren 1984 också blir varm och stimulerande för dryckeskonsumtionen, bli svårt att uppnå.

Domänföretagen AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Domänverket är ett affärsdrivande verk. Dess verksamhet regleras av en

instruktion, som fastställes av regeringen. Instruktionen innehåller vissa begränsningar av handlingsfriheten, bl.a. finansiella. Domänverket får

t.ex. inte lämna lån, inte heller upptaga lån från andra än riksgäldskontoret

med undantag av normala varukrediter. Domänverket får inte ställa säker-

heter.

För att domänverket skulle kunna driva verksamhet under något friare former och kunna finansiera denna via den normala kreditmarknaden

bildade och förvärvade man aktiebolag.

I och med att moderföretaget i denna koncern var ett affärsverk kunde inte en aktiebolagsrättslig koncern bildas. Man gick bl. a. miste om möjligheter till resultatutjämning genom koncernbidrag och om möjligheterna att utnyttja en koncerns finansiella styrka och en effektiv finansiell styrning.

För att komma till rätta med detta bildades den 31 december 1975

Domänföretagen AB, som nu äger och förvaltar aktierna och andelarna i domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse, bl.a. jord-

bruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med drygt 50 bolag.

Skr. 1984/85: 20 129

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger alla sin verksamhet på

produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats

i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet. Eftersom sysselsättningen och verksamheten i skogsbruket successivt beräknas komma att minska, är bolagens verksamhet ett sätt att minska koncernens stora beroende av skogsbruket genom att utveckla och marknadsföra andra produkter med anknytning till naturresurserna mark och

skog.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogsbruk, turism och fritid, tomtexploatering, grus- och vägentreprenader. Koncernens omsättning för år 1983 uppgick till 928.7 milj. kr. vilket

är en ökning med 92,4 milj. kr. mot föregående år. Av koncernomsättning-

en svarade virkesförädlingen för 647,4 milj. kr. eller 7076.

Verksamheten under år 1983

Förändringar i koncernen. Huvuddelen av de beslutade strukturåtgär-

derna har genomförts under året.

Den 1 januari 1984 har Domänföretagen AB avyttrat samtliga aktier i

Vida Timber AB. Under år 1984 har Domänföretagen AB sålt samtliga aktier i AB Credentia.

Domänföretagen AB har under år 1983 tillsammans med Hasselfors AB avvecklat verksamheten samt likviderat tillgångar och skulder i Forestema

HB, i vilket bolag dessa företag ägde hälften vardera. Forestema HB har

bedrivit utveckling av ny metod för skogsodling. Till viss begränsad del har verksamheten övertagits av domänverket.

Domänverket har efter regeringens godkännande per den I januari 1983

förvärvat samtliga aktier i Svenska Torv AB. I samband därmed har per

den 1 januari 1984 Domänföretagen AB:s 80 22-andel i HB Torvfiber över-

låtits på Svenska Torv AB. Under år 1983 har Domänföretagen AB vidare

avyttrat sin 50 Z6-andel i HB NyDo Energi. Därmed har Domänföretagen

AB avvecklat sitt totala engagemang inom energiområdet.

Domänföretagen AB har under året avyttrat sin 50 Z6-andel i HB Sedab- Dalarna. Detta företag säljer datortjänster.

Under år 1983 har Domänföretagen AB vidare avyttrat de vilande bolagen AB Burseryds Såg samt Trävaru AB Larsson & Westlund.

Nordforest AB har under året avyttrat samtliga aktier i Svedbro Smide

AB.

Forest Contracting AB har under år 1983 avyttrat hela sitt engagemang i

Swedforest GmbH. Detta företag har bedrivit skogsentreprenader och

9 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 130

konsultverksamhet i Västtyskland. Därefter är Forest Contracting ett vilande bolag.

Striberg AB har per den I januari 1984 avyttrat sin verksamhet i Förena-

de Arabemiraten. Bolaget har vidare under år 1984 avyttrat sin Grön- Miljö-verksamhet. Denna verksamhet omfattar anläggning, vård och underhåll av grönytor samt odling och försäljning av stora svenska lövträd. Därefter är Striberg AB ett enbart fastighetsförvaltande företag.

Rörelsen samt därmed hörande tillgångar i Wirewood International AB

har under året avyttrats. Wirewoods verksamhet har utgjorts av utveckling

och försäljning av patenterad lättbalk. Företaget har vidare i ett konsortium med ABV varit engagerat i projektförsäljning av anläggningar för

tillverkning av nämnda lättbalk i Algeriet. Wedde & Co AB har under år 1983 från Domänföretagen AB genom apportemission förvärvat samtliga aktier i Särna Såg & Hyvleri AB. De båda företagen drivs därefter med gemensam ledning, försäljning och

administration. Under året har Särna Såg avyttrat fritidshustillverkningen.

AlgoTimber AB har under år 1984 avyttrat sin byggelementtillverkning, samt sålt samtliga aktier i Algot Byggköp AB. Algot Byggköp AB driver byggmaterialhandel i Örkelljunga och Markaryd.

Koncernens omsättning uppgick till 928,7 milj. kr.. vilket är en ökning

med 92,4 milj. kr. eller 11.096. Av koncernomsättningen svarade virkes-

förädlingen för 647,4 milj. kr. eller 69,7 2c (61,4). Rörelseresultatet före avskrivningar enligt plan ökade från 35,5 till 81,1 milj. kr. Räntenettot, skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, förbättrades med 8,8

milj. kr., till — 19,0 milj. kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades med 37,5

milj. kr. till 1,6 milj. kr. (—35,9). Resultatet har förbättrats främst genom

en stark resultatökning för de virkesförädlande företagen. Denna resultatförbättring har motverkats av betydande kostnader för strukturåtgärder. Utgångspunkten för dessa åtgärder har varit att genomföra en koncentration till företag som har en nära anknytning till Domänverkets verksam-

heter, avyttra förlustverksamheter samt att på lång sikt konsolidera kvar-

varande verksamheter. Domänföretagen AB:s styrelse beslutade under år

1983 att genomföra omfattande strukturförändringar inom koncernen. Resultatet för år 1983 har belastats med extraordinära kostnader på 32,1 milj. kr. avseende genomförda och planerade strukturåtgärder. I dessa extraordinära poster har lagts dels rörelseförluster för under året avvecklade verksamheter dels kostnader och intäkter i samband med

avveckling och försäljning av verksamheter (tillsammans 15 milj. kr.) samt

beräknade kostnader för framtida nödvändiga strukturåtgärder (17).

Om den verksamhet som kvarstår efter avvecklingen urskiljs ur totalen

för år 1983, visar den rörelseintäkter på 747 milj. kr. och ett resultat efter finansiellt netto på 37 milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 131

Årets nettoinvesteringar uppgick till 26,8 milj. kr. mot 36,3 föregående

år. Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 23,3 milj. kr.. vilket är en minskning med 4,2 milj. kr.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1983 till 35,9

milj. kr. (38.7).

Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 1307 (1415). Minskningen beror främst på försäljning av företag.

Framtidsutsikter

De under år 1983 beslutade strukturförändringarna har i huvudsak genomförts. Kostnader för dessa åtgärder, rörelseförluster för avvecklade verksamheter samt huvuddelen av kostnaderna för fortsatta nödvändiga strukturåtgärder har belastat 1983 års resultat. Koncernen bedöms efter genomförda åtgärder ha förutsättningar att visa en tillräckligt god lönsamhet så att utdelning till ägaren kan lämnas.

Resultatet för Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, torde under år 1984 kunna bibehållas på i stort sett

samma nivå som under år 1983. Osäkerhet föreligger dock för efterfrågeutvecklingen på sågade trävaror liksom för prisutvecklingen på timmer till sågverken under senare hälften av år 1984.

För hela Domänföretagskoncernen torde dock förutsättningar föreligga för en fortsatt resultatförbättring under år 1984.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att

sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekom-

munikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklingsoch konstruktionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1983

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick

för år 1983 till 309,7 milj. kr. (187,4). Av de tidigare erhållna och under året

Skr. 1984/85: 20 132

inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1983 års utgång

269,1 milj. kr. (216,9).

Faktureringen uppgick till 257,4 milj. kr. (241,1).

Verksamheten år 1983 har i huvudsak bedrivits inom produktområdena

publika telefonstationer, publika datanät och företagsväxlar.

Inom telefonstationsområdet har första etappen i utvecklingen av nya processer för småstationer avslutats och driftsättningar har skett vid slutet av året. Utvecklingsprojekt för att anpassa AXE-systemet till datakom-

munikation på samma abonnentledning som talförbindelserna har startat.

Det stora projektet för det nordiska datanätet avslutades helt under året

med en sista etapp innebärande kompletterande drift och underhållsfunk-

tioner.

Utveckling av den nya digitala kontorsväxeln har fortsatt med nya funktioner bl. a. datakommunikationsfaciliteter.

FFV Företagen AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bolaget är ett holdingbolag som har till uppgift att förvalta aktier i dotterbolagen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

FFV Elektronik AB tillhandahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största kund är det svenska försvaret.

Dotterbolaget Telub AB marknadsför tjänster och utför service inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem. Företaget är vidare leverantör och tillverkare av elektroniska vågar och vägningssystem, utrustningar för trafikstyrning samt tillverkare av styr- och reglerutrustningar på legobasis.

FFV Elektronikgruppens fakturering år 1983 uppgick till 401,5 milj. kr. med en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 56,1 milj. kr., en ökning med 13,2 milj. kr. jämfört med föregående år. Antalet anställda har varit ca 1 100. Ett gott resultat förutses även för år 1984.

Skr. 1984/85: 20 133

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i USA, England och Tyskland. År 1983 blev ett mycket framgångsrikt år för företaget med en fakturering på 99,1 milj. kr. och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 21,6 milj. kr. Antalet anställda var ca 170. Trots bortfallet av tillverkningen av registreringsskyltar för motorfordon förväntas ett bra resultat även år 1984.

Cipro AB kommer under år 1984 att bli ett specialistföretag för fordonselektronik. Verksamheten inom transmissionsområdet har från årsskiftet överförts till ett eget bolag, FFV Transmission AB. Dotterbolaget Alfredeen Metem AB har överlåtits till C E Johansson AB som ett led i koncernens samordning av verksamheten inom affärsområdet Mätteknik. Faktureringen uppgick under verksamhetsåret 1983 till 44,6 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var —8,6 milj. kr. Antalet anställda var ca 100. Bolaget kommer från den 1 juli 1984 att ingå i FFV Elektronikkoncernen.

FFV Norma AB med ca 270 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Faktureringen uppgick till 76,8 milj. kr. under år 1983 och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 6,7 milj. kr.

FFV Allmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övenalig och utrangerad materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhus på halvdussinet platser runt om i Sverige. Faktureringen under verksamhetsåret 1983 uppgick till 180,0 milj. kr. och vinsten före bokslutsdispositioner och skatt var 9,3 milj. kr. jämfört med 4,2 milj. kr. året före. Antalet anställda ca 150. Resultatförbättringen beror bl.a. på att den avveckling av förlustkällor och omstrukturering av företaget som påbörjades år 1981 nu fått full genomslagskraft. Ett positivt resultat förväntas även år 1984.

Ostermans Aero AB sysslar huvudsakligen med underhåll och reparation av helikoptrar och helikopterkomponenter, försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och flyginstrument. Dessutom utbildar man helikopterpiloter och mekaniker samt bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar. Faktureringen uppgick år 1983 till 53,8 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 3,0 milj. kr. Antalet anställda var ca 110.

Den I maj 1983 förvärvades C E Johansson AB. Förvärvet innebär inte bara en förstärkning av FFV-konvernens resurser inom områdena mätoch kvalitetsteknik utan tillför även en erfaren utlandsorganisation. C E Johanssongruppens fakturering uppgick år 1983 till 90,0 milj. kr. varav 58,8 milj. kr. är hänförliga till tiden efter förvärvet. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev —-16,5 milj. kr. respektive —8,4 milj. kr. Medelantalet anställda var 285. Året präglades av rationaliseringar och strukturförändringar och för år 1984 förväntas ett nollresultat.

Skr. 1984/85: 20 134

Det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering Inc. levererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motortillverkare och verkstäder. Genom det helägda dotterbolaget ASE Texas marknads-

förs s.k. ”hush houses”, små hangarliknande byggnader som är ljuddämpande och specialutrustade så att kompletta flygplan kan rullas in i och miljövänligt få sina motorer fullständigt provkörda utan demontering. Kontrakt har funnits med amerikanska flygvapnet om leverans av 25 st.

sådana hus till ett värde av 50 milj. dollar. Merparten därav har levererats

under år 1982 och år 1983.

Faktureringen uppgick år 1983 till 284,3 milj. kr. och resultatet till 45,9

milj. kr. enligt svenska redovisningsprinciper. Av resultatet hänför sig 17,6

milj. kr. till en ändring av redovisningsprinciperna. För år 1984 förutses ett avsevärt lägre resultat. Sammantaget har utvecklingen inom bolagsgruppen varit synnerligen positiv med en resultatökning från 55,2 milj. kr. till 111,8 milj. kr. Även för år 1984 beräknas ett mycket gott resultat, vilket dock inte förväntas nå

1983 års nivå.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

Översikt 1983 1982 (milj. kr.) (milj. kr.)

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilket statens vattenfallsverk äger 74,5 Zo och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 26, har till syfte att uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden sker i två etapper. Den första etappen, som omfattar två kärnkraftblock om vardera 900 MW. är numera avslutad och blocken har tagits i kommersiell drift. Produktionen vid de båda blocken under år 1983 uppgick till sammanlagt 11410 GWh. Den andra utbyggnadsetappen omfattar ett kärnkraftblock om 1050 MW med ursprunglig planerad idrifttagning år 1982.

Den ovisshet om kärnkraftens användning i Sverige som har rått under ett antal år har kraftigt försenat uppförandet av det tredje blocket i stationen. Idrifttagningen planeras nu till mitten av år 1985.

Investeringarna i bolagets anläggningar under år 1983 har uppgått till 1978 milj. kr. Större delen härav, 1816 milj. kr., har investerats i block 3.

Skr. 1984/85: 20 135

GDG Biltrafik AB

Översikt 1983 1982

Historik

GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år 1932, då under namnet BJ Omnibus AB. för att bedriva den buss- och lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning till järnvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnförändring skedde till GDG Biltrafik

AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick

aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärs-

verksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstatio-

nerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har

affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverk-

städer. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbils-

trafik (1983 års omsättning 76,5 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver

försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning (omsättning 76,0 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med

buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa

samt Turkiet och Iran. Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn.

Trafikrörelsen omfattade år 1983 613 bussar, 224 lastbilar och 212 släpvagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 38,6 milj. km

och för lastbilarna 9,0 milj. km. Antalet resebyråer uppgick till 25. Affärs-

rörelsen omfattade 15 kiosker och cafeterior, 20 bilservicestationer, 2

Skr. 1984/85: 20 136

motell och 21 gummiverkstäder inkl. regummeringsfabrik. Härtill kommer

konferenshotellet Bjertorp Slott i Västergötland.

Verksamheten under år 1983 Koncernens omsättning under år 1983 uppgick till 753,4 milj. kr., inne-

bärande en ökning gentemot föregående år med 67,6 milj. kr., eller 9,9.

Den övervägande delen av omsättningsökningen, ca 60 milj. kr., hänför sig till trafikrörelsen, medan ökningen för affärsrörelsen uppgick till ca 5 milj.

kr. Inom trafikrörelsen har busstrafiken ökat, dels beroende på utökade

trafikinsatser för länstrafikbolagen men också tack vare en större omfattning på linjetrafiken till utlandet samt förvärv av andra bussföretag till

koncernen. Konjunkturförbättringen under år 1983 medförde en viss ökning av den transporterade godsmängden för lastbilstrafiken. Detta ledde till en ökning av antalet bilkilometer med ca 3 20 och av trafikintäkterna med ca 8 4.

Under senare år har stora satsningar gjorts på att utveckla den egna researrangemangsverksamheten liksom på att utöka nätet av resebyråer, vilket resulterat i betydande omsättningsökningar för resebyrårörelsen. Inom affärsverksamheten noteras gummiverkstadsrörelsen för den största omsättningsökningen. Även bilservicerörelsen har ökat, medan övriga rörelsegrenar endast uppvisar obetydliga förändringar. För bilservicerörelsen har försäljningen av bensin fortsatt att sjunka under året,

främst beroende på konkurrensen från helautomatiserade stationer med lägre priser. Dieseloljeförsäljningen var dock något större än under år 1982.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till

29,2 milj. kr., en förbättring med 3,2 milj. kr. i jämförelse med år 1982.

Investeringarna utgjorde 76,7 milj. kr. mot 69,6 milj. kr. föregående år.

Antalet årsanställda i medeltal under år 1983 uppgick till 1856 personer, varav 1433 kollektivanställda och 423 övrig personal.

Framtidsutsikter Det föreligger stora risker för att länsbolagen av kostnadsskäl kommer att minska entreprenadtrafiken antingen direkt genom turindragningar eller indirekt som en följd av kraftiga taxehöjningar. För att minska beroendet av länsbolagen görs därför stora ansträngningar för att utveckla annan busstrafik, såsom beställningstrafik, utlandstrafik och arrangemangsverk-

samhet. Ett led i denna utveckling utgjorde förvärvet år 1983 av ett företag som bedriver beställningstrafik med buss i Stockholm. Härjämte har en limousinerörelse övertagits i Stockholm och en ny sådan verksamhet etablerats i

Göteborg. Beträffande lastbilstrafiken är utvecklingen svårbedömbar under år 1984

på grund av den omstrukturering som sker hos de stora kunderna. Den

Skr. 1984/85: 20 137

högkonjunktur som för närvarande råder har dock en gynnsam inverkan på verksamheten.

Konjunkturen påverkar också försäljning av dieselolja och bildäck, speciellt till den tunga trafiken. Bensinförsäljningen har däremot varit i avtagande under senare år. Dock sker en utveckling även inom affärsrörelsen. Sålunda har påbörjats uppförandet av en hotell- och bilserviceanläggning, centralt belägen i Borlänge.

Det totala resultatet i koncernen under år 1984 beräknas bli något lägre än det, som uppnåddes år 1983.

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett

helägt dotterbolag till statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB

Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala-

Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (OKB) för

att gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete.

Faktureringen har i stort legat på ungefär samma nivå som under år 1982 och uppgick till 206,4 milj. kr. för år 1983 mot 200,9 milj. kr. för år 1982.

Under slutet av året har för Statens Järnvägar tillverkats en ny typ av sluten godsvagn med speciella fördelar vid i- och urlastning.

De allt kortare tillverkningsserierna medför stora omställningskost-

nader, vilket påverkar rörelseresultatet. De korta serierna kan förutses

fortsätta även kommande år. Likviditeten har under året varit god.

Leveransåtagandena tillsammans med den tyska firman Linke-Hofmann-Busch om gemensam tillverkning av personvagnsboggier till Statens

Järnvägar pågår planenligt. Under året har leveranser och övriga åtaganden för Zambia Railways

slutförts. I slutet av året påbörjades vid Zambia Railways utprovning av en speciell boggityp för godsvagnar, vilken konstruerats och tillverkats vid

Skr. 1984/85: 20 138

företaget. Boggin är specialkonstruerad för att på sikt kunna tillverkas i Afrika.

Resultatet av gjorda satsningar inom produktdivision traktionsutrust-

ningar (tidigare gruvutrustningar) har kunnat skönjas under slutet av året.

Intresset har dessutom varit positivt på marknaden för ett nykonstruerat

rangerlok, för i första hand rangering av vagnar på industribangårdar.

Utveckling av anordningar för överförandet av laster från lastbilar till järnvägsvagnar och omvänt har fortsatt.

De beslutade byggnadsinvesteringarna, om- och tillbyggnad av kontoret samt uppförande av ett separat personalhus, har färdigställts.

Företaget firade sitt 50-årsjubileum den 18 oktober 1983. Med hänsyn till beräknat lägre nyanskaffningsbehov av godsvagnar hos

SJ under den kommande femårsperioden tvingades företaget i slutet av året att varsla 94 personer om uppsägning. Sedan dess har orderingången förbättrats, varför större delen av varslen återkallats under våren 1984.

AB Göta kanalbolag

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i

bolaget.

AB Göta kanalbolags verksamhet består av kanalrörelse, skogs- och

fastighetsförvaltning samt varvs- och reparationsverksamhet. Kanaltrafiken omfattar numera huvudsakligen fritidsbåtar och passage-

rarbåtar. Antalet fritidsbåtar som trafikerar Göta kanal har under flera år ökat men under år 1983 har trafiken minskat något i jämförelse med år 1982

som hade mycket omfattande trafik. Dagturstrafiken har ökat med flera fartyg i trafik än tidigare. Utveckling-

en går mot ytterligare passagerarbåtar i framtiden. Skogs- och fastighetsförvaltningen omfattar dels marken utmed kanalen,

dels skogs- och jordbruksegendomar. De senare huvudsakligen belägna i Västergötland.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs f.n. i första hand vid

varvs- och dockanläggningen i Sjötorp.

Skr. 1984/85: 20 139

Verksamheten under år 1983 har framför allt präglats av upprustningen

av kanalen. Arbetena har bestått i upprustning av hamnar och pirar,

röjning av kanalbankar, anläggande av bryggor samt vissa muddrings- och strandskoningsarbeten. Dessutom kan nämnas att åtgärder för fjärrstyrning av broar i Östergötland slutförts och motsvarande arbeten påbörjats i

Västergötland.

Ekonomiskt går kanalrörelsen sedan lång tid tillbaka med underskott.

Dessa underskott har tidigare täckts med överskott från skogs- och fastighetsförvaltningen genom fastighetsförsäljning. Tillsammans med bidrag från landstingen har dock dessa intäkter inte räckt till att täcka kanalrörelsens kostnader. Kommunikationsdepartementet har under året initierat en utredning med syfte att finna en långsiktig lösning för bolagets ekonomi.

För framtiden räknas med en fortsatt ökning av fritids- och passagerar-

båtstrafiken. Åtgärder vidtas för att kunna erbjuda båtägare och andra

kanalbesökare möjligheter till rekreation och service.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har till föremål för sin

verksamhet att genom samordning av aktieägarnas insatser åstadkomma leverans av flygplan och typbundna underhållsresurser för JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs till lika delar av:

Saab-Scania AB Volvo Filygmotor AB Telefonaktiebolaget LM Ericsson Ericsson Radio Systems AB

Förenade Fabriksverken

Bolagets aktiekapital uppgår till 5 milj. kr.

AB Kurortsverksamhet

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet.

142 Skr. 1984/85: 20

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

1983 1982 Översikt

(milj. kr) (milj. kr.)

2648,8 2084,2 Omsättning

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i

Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot

Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens

ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och

dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten

levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet, påverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977 gått med förlust — järnmal-

men svarar för 90 20 av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock

ett trendbrott och företaget visade vinst.

Verksamheten under år 1983

Stålproduktionen i världen ökade under år 1983 med ca 20 Mt eller 3 26, främst tack vare ett bättre produktionsutfall i USA och Östeuropa. I

Västeuropa och Japan fortsatte däremot nedgången. EG:s stålproduktion

stannade vid 109 Mt, en minskning med 2 Mt. Stålindustrin i utvecklings-

länderna återhämtade sig efter en stagnation under år 1982.

Den sålunda något förbättrade världsproduktionen av råstål resulterade

dock inte i någon ökning av den internationella handeln med järnmalm. Under år 1983 fortsatte några av de stora järnmalmsimporterande länderna att minska sina lager av järnmalm. Samtidigt ökade förbrukningen av billigt skrot. Detta tillsammans med nedgången av stålproduktionen i de två största importområdena EG och Japan resulterade i den negativa utvecklingen av malmhandeln.

För LKAB vände dock försäljningen uppåt under fjolåret och totalt levererades 14,7 Mt mot 13,1 Mt år 1982. Exportkvantiteten ökade med 1,3

Mt och leveranserna inom landet med 0,3 Mt. LKAB kunde genom bl. a.

Skr. 1984/85: 20 143

ökade leveranser till EG-länderna återta en del av tidigare förlorade marknadsandelar.

Trots den högre leveransnivån sänktes produktionen år 1983 till 11,2 Mt (13,7) i syfte att minska den vid årets början höga lagervolymen. Lagervo-

lymen minskade härigenom under året med 3,5 Mt.

I enlighet med förslag i den strukturutredning som antogs i LKAB:s styrelse i början av februari 1983 avställdes pelletsverket i Svappavaara.

Gruvbrytningen upphörde i Svappavaara redan under första halvåret 1982.

Koncernens rörelseintäkter ökade med 565 milj. kr. till 2649 milj. kr. Av förändringen kan ca 395 milj. kr. hänföras till högre leveranser och ändrad produktsammansättning medan prisförändringar och en gynnsam dollarkurs svarade för ca 170 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader steg trots volymökningen endast med 254 milj. kr. Detta förklaras främst av de personalinskränkningar som genom-

förts under år 1983.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar blev netto 281 milj. kr. (—118) och det finansiella nettot blev —179 milj. kr. (—288). Resultatet efter finansiellt netto uppgick till 101 milj. kr. (—406).

Riksdagen antog i maj 1983 regeringens förslag om att LKAB skulle

tillföras 1000 milj. kr. för finansiell rekonstruktion. Detta beaktades redan

i 1982 års bokslut, där nedskrivning av anläggningstillgångar och lager gjordes med 800 milj. kr. respektive 200 milj. kr. Rekonstruktionsbeloppet

utbetalades i juni, vilket innebar en kraftigt förbättrad likviditet.

Koncernens investeringar uppgick till 208 milj. kr. (359), varav 64 milj. kr. hänförde sig till Kiruna, 21 milj. kr. till Malmberget och 69 milj. kr. till LKAB Viscaria AB.

I 1983 års strukturutredning konstaterades vikten av att LKAB tillförsäkras internationellt konkurrenskraftiga järnvägsfrakter. Under året pågick förhandlingar om ett nytt fraktavtal utan att en överenskommelse

kunde nås. För att komma ur den låsta förhandlingssituationen tillsattes en

skiljenämnd under riksdagsman Gunnar Strängs ledning. Skiljenämndens utslag kom i februari 1984 och innebär att malmfrakterna i Sverige sjunker från 310 milj. kr. 1983 (fast avgift upp till 20 Mt per år) till 235 milj. kr. per år vid en årlig transportvolym om 11 Mt och till 270 milj. kr. vid en årlig

transportvolym om 16 Mt.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid årets slut till 4856 (6 545).

Den dominerade frågan inom personalområdet var övertaligheten i mo-

derbolaget. Antalet anställda i moderbolaget minskade under året med

1692 och uppgick vid årets slut till 4231. Nedgången förklaras av att effekterna av såväl 1982 som 1983 års uppsägningar och förtidspensioneringar så gott som helt slagit igenom under år 1983. Vid de svenska enheterna kvarstår en övertalighet på drygt 100 personer vid 1983 års slut. Denna övertalighet avvecklas under år 1984.

Skr. 1984/85: 20 144

Framtidsutsikter

År 1984 bedöms allmänt komma att bli ett bättre stålår än år 1983, med

fortsatt produktionsökning över så gott som hela världen. Med redan nedskurna järnmalmslager hos stålverken och med stigande skrotpriser finns det därför förutsättningar för att år 1984 även för järnmalmsprodu-

centerna skall kunna bli ett kvantietsmässigt bättre år än 1983. Prisuppgörelserna för 1984 års malmleveranser har emellertid inneburit sänkta priser i dollar räknat på mellan 7 och 10.

Mot bakgrund av de förbättrade marknadsförutsättningarna räknar LKAB med en fortsatt ökning av leveransvolymerna år 1984.

Den tidigare nämnda finansiella rekonstruktionen får fullt genomslag under år 1984. Det medför framför allt ett förbättrat finansnetto. Detta tillsammans med gjorda terminsaffärer i dollar förväntas leda till en klar

resultatförbättring år 1984.

Luxor AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell

rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genom-

brott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den

största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av omsättningen har successivt ökat under senare år.

Luxor-koncernen genomgick under år 1982 en betydande förändring

både vad gäller koncernens struktur och inriktning. Det omfattande rekon-

struktionsprogrammet, som inleddes år 1981 och syftade till att anpassa

kapacitet och kostnader till konkurrenskraftig nivå, genomfördes i allt väsentligt under år 1982 och medförde bl. a. en kraftig reduktion av personalen i Motala.

Luxorkoncernen utvecklades under år 1983 på ett gynnsamt sätt. Koncernens fakturerade försäljning ökade med 133 milj. kr. eller med 18 26 till

865 milj. kr. För moderbolaget registrerades en ökning med 21296 till en fakturering på 780 milj. kr. (644).

Skr. 1984/85: 20 145

I början av år 1984 sålde staten aktiemajoriteten (7096) till det finska

bolaget Nokia Oy. I årsberättelsen för det föregående verksamhetsåret förutsågs att Luxor-

koncernen under år 1983 skulle ge ett mindre överskott. Årets resultat

överträffade dessa bedömningar. Koncernen uppvisade för året en vinst på drygt 27 milj. kr. före bokslutsdispositioner och skatt mot en förlust på 51,6 milj. kr. för år 1982. Moderbolagets vinst uppgick till 31 milj. kr.

(—36,8). Avkastningen på det i koncernen genomsnittligt arbetande kapitalet, efter justering för inte räntebärande skulder, uppgick tll 1596, för

moderbolaget till 1676. Koncernens genomsnittligt egna kapital efter juste-

ring för obeskattade reserver förräntades efter skatt till 1490. Den upp-

nådda lönsamheten får anses vara tillfredsställande.

Luxor bedriver kontinuerligt en intensiv produktutveckling, som under

året ledde fram till marknadsintroduktion av en rad nya produkter. Bl. a.

lanserade Luxor två nya mikrodatorer som komplement till ABC 800, en helt ny TVgeneration samt ett utvidgat produktprogram av utrustning för satellitmottagning för den nordamerikanska marknaden. Luxors verksam-

het inom området bilelektronik, som bl. a. ställer stora krav på utveck-

lingsinsatser, fortsatte att växa.

Från och med den I januari 1984 är Luxor AB dotterbolag till det finska

bolaget Ab Nokia Oy. Genom förvärv från staten samt en riktad nyemis-

sion på 67,5 milj. kr. erhöll Ab Nokia Oy 7090 av aktierna i Luxor. Staten kvarstår som ägare till 30 Zz av aktierna i Luxor. Samtidigt övertog Nokia

majoriteten i det finska elektronikföretaget Salora. Samgåendet med No-

kia/Salora och förstärkningen av Luxors kapitalbas innebär klart förbättrade möjligheter för den vidare utvecklingen av Luxors verksamheter.

Nora Bergslags Järnvägs AB

Bolaget (NBJ) bildades år 1905 genom övertagande av järnvägarna Nora—- Ervalla, Bredsjö-Degerfors och Nora—Karlskoga. Staten (SJ)

övertog NBJ från Broströms Rederi AB år 1979.

NBIJ bedriver godstrafik på järnväg på bandelen Gyttorp—-Otterbäcken med ca 110 km spårlängd. 10 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 146

Til! följd av det pressade konjunkturläget har kapacitetsutnyttjandet varit fortsatt lågt, varför NBJ på en trafikomsättning av 11,3 milj. kr. visar

en driftsförlust om 1.2 milj. kr.

Efter realisationsvinster på försålda anläggningstillgångar utvisar NBJ en vinst om 1,3 milj. kr.

För år 1983 beräknas rörelseresultatet bli ett underskott om ca 1,8 milj. kr.

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska staten samtliga aktier i bolaget från Statsföretag AB.

Under åren 1978-1982 har de delar av verksamheten, som inte ingick i överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

NJA hade inte någon försäljning år 1983. Försäljningen, vilken tidigare bestod i försäljning av kol till SSAB, upphörde år 1982 i och med utgången av ett avtal om kolleveranser.

Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till —0,3 milj. kr. Däri ingick 0,1 milj. kr. som kostnad vid förlikning i tvist vilken inte täcktes av gjorda reserveringar.

Efter finansiellt netto om 58,8 milj. kr. uppgick resultatet efter finansiella intäkter och kostnader till 58,5 milj. kr.

Efter tillfällig vinstskatt om 9,0 milj. kr. blev årets vinst 49,5 milj. kr.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

147 Skr. 1984/85: 20

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet år 1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norrut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979—1981 äger svenska staten 7076 av aktiekapitalet som uppgår till 432,5 milj. kr.

Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden:

— Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret till-

verkades 152 600 ton cellulosa.

— Papper. Totalt tillverkades år 1983 434400 ton fördelat på: kraftpapper — Dynäs

finpapper — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) mjukpapper — Lilla Edet, Tilburg (Holland)

— Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid

fabriker i Lilla Edet, Köpenhamn (Danmark), Bury (England) och Til-

burg (Holland). Säckar tiliverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbunds-

republiken), delägda Charfa (Frankrike), S&M (Belgien), Solem (Lux-

emburg), och Emballage de Quevilly (Frankrike). — Kemikalier. 28300 ton tillverkades dels som biprodukter vid massa-

framställning, dels vid en klor/alkalifabrik i Köpmanholmen.

— Sågade trävaror. 176700 m? tillverkades vid tre sågverk i Mockfjärd,

Kilafors samt Edsbyn. — Board, plywood och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1983 produ-

cerades 58900 m?.

— Hus. Permanenthus tillverkas vid Elementhus i Mockfjärd. År 1983

levererades och monterades 410 hus.

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på

170 milj. kr. efter avdrag av extraordinära poster på —33,1 milj. kr.

Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår årsresultatet till 90,6 milj.

kr.

Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbojag. I moderbolaget Dynäs pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik samt Forss klorfabrik. Dotterbolaget Edet AB, AB Elementhus, Edsbyn-Kilafors AB, Hannover Papier (majoritetsandel 54 26). Koncernen har 4488 anställda.

Ett investeringsprojekt i Dynäs fabriker har påbörjats under år 1984. Investeringskostnaderna har beräknats till 400 milj. kr. och omfattar en

genomgripande modernisering av sulfatfabriken samt en kapacitetsökning

till ca 200 000 ton säckpapper per år. Projektet finansieras med egna medel

och genom att staten i egenskap av majoritetsägare i bolaget omvandlar ett

lån på 100 milj. kr. till eget kapital i bolaget. Regeringen har också beviljat Ncb ett lokaliseringslån på 150 milj. kr. för finansiering av investeringar. För Nceb-koncernen bedöms resultatet år 1984 bli i nivå med utfallet för år 1983.

Skr. 1984/85: 20 148

Oljeprospektering AB (OPAB)

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969. Av aktiekapitalet 5 milj. kr. äger Svenska Petroleum AB drygt 62 220 och åtta enskilda företag och OK drygt 37 2. Syftet med bolagets verksamhet är att inom Sverige eftersöka och utvinna olja och gas samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall genom geofysiska mätningar och genom borrning eller på annat sätt utforska hela det havsområde på vilket lagen den 3 juni 1966 om kontinentalsockeln har sin tillämpning. Undantagna är Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som ligger norr om 59:e breddgraden samt inre

delen av Hanöbukten och ett område söder om Skåne. Bolaget skall

dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden i Skåne, på

Gotland och på Fårö. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och tillstånd, på ovan angivna områden har beviljats bolaget

för en tid av fem år räknat från den 1 januari 1983. Om bolaget påträffar en kommersiellt utvinningsbar fyndighet, skall bolaget kunna få utvinningstillstånd. Det skall innefatta rätt för bolaget att under 40 år bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten. Genom ett avtal mellan Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration) och OPAB har SP Exploration fr. o. m. den 1 oktober 1979 anställt OPABs personal och övertagit OPABs kontor, maskiner och inventarier i Stockholm. SP Exploration utför fr. o. m. den I oktober 1979 på uppdrag av OPAB den prospekteringsverksamhet som OPABs styrelse fattar beslut om.

Under år 1983 har undersökningsarbetena varit förlagda till Gotland och

omfattat seismiska mätningar och borrningar. Inom ramen för det fastställda arbetsprogrammet har 138 km seismisk mätning utförts.

Borrningarna har totalt omfattat 15 borrhål. Borrningarna har resulterat i fyra fynd och ytterligare ett oljeförande borrhål inom ett tidigare fyndområde. Under år 1983 har bolaget beviljats bearbetningskoncessioner för en tidsrymd av 25 år gällande ett område på Gotland benämnt Rutemyr där oljefynd gjorts. Oljeproduktionen på Gotland har pågått under hela året

och totalt har 14547 m? råolja utvunnits. Den hittills utvunna volymen

uppgår därför vid årets utgång till 47 969 m? råolja.

Skr. 1984/85: 20 149

Den utvunna oljan har liksom tidigare med en mindre tankbåt skeppats från lagringsanläggningen i Fårösund till fastlandet.

Sedan verksamhetens början i augusti 1969 har i och med utgången av år 1983 geologiska och geofysiska undersökningar samt borrningar utförts till en kostnad av 243,6 milj. kr.

Verksamheten under år 1983 har täckts genom intäkter från råoljeproduktionen.

AB Oljetransit

AB Oljetransit äger en oljelagringsanläggning vid Trondheimsfjorden

uppförd under åren 1956— 1962 på av Norske Statsbaner arrenderad mark.

Lagringsutrymmena har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till svensk statlig myndighet som utnyttjat desamma för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel. Till 2/3 har de varit uthyrda till

ett norskt oljeföretag som utnyttjat sina utrymmen för mottagning, lagring och distribution till den norska marknaden. Ett markområde har likaså varit uthyrt till ett annat norskt oljeföretag som där uppfört en lagrings- och distributionsdepå för gasol. Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid

anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som

berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer.

Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget, AB Oljetransit, har för perioden redovisat vinst eller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

Skr. 1984/85: 20 150

Postbolagen AB

Översikt 1982/1983” 1981/1982 (milj. kr.) (milj. kr.) 18 mån. 12 mån. Omsättning 435,5 246,4 Resultat före disp. och skatt 9.8 1,6 Redovisat årsresultat 0,8 0,3 Balansomslutning 82.8 56.7 Redovisat eget kapital 7.0 6,6 Investeringar 3,0 2,5 1982/83 1981/82 Antal anställda 3847 3933 + Räkenskapsåret 1982/83 har förlängts och omfattar tiden 1 juli 1982-31 december 1983. I fortsättningen utgör kalenderåret räkenskapsår.

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att

vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost AB och AB Repris. De två sistnämnda bolagen

har under det senaste budgetåret inte bedrivit någon verksamhet. Omsätt-

ningen för koncernen uppgick till 435,5 milj. kr. Tidningstjänst AB bildades år 1969 på uppdrag av regeringen i samband med att samdistributionsrabatt infördes som en statlig stimulans till att samordna och förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsikten med bildandet av bolaget var främst att på denna distributionsmarknad skapa konkurrens med de tidningsägda företag som tidigare varit ensamma om denna verksamhet. Samdistributionsrabatten, som administreras av Pressstödsnämnden, förmedlas till tidningarna av distributionsbolagen. Samdistribution utförs åt de tidningsföretag som antagit bolagets offerter, vilka avges i konkurrens med de tidningsägda distributionsföretagen. Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och adresseringstjänster. Totala antalet anställda var 3 847, varav ca

3 700 tidningsdistributörer. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick personal-

styrkan till I 863. Under räkenskapsåret har ingen större förändring i bolagets uppdrags-

volym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick under det arton månader långa räkenskapsåret till 391,1 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 4000 kr. Bolagets förmedling av samdistributionsrabatt

uppgick under år 1983 till 18,9 milj. kr. |

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets

och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och specialtransporter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsätt-

ningen uppgick till 21,7 milj. kr. och antalet anställda var 46, fördelade på Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet blev ca 21000 kr.

Skr. 1984/85: 20 151

Postens Värdeservice AB samverkar med handeln, bankerna och post-

verket för att med tekniska och organisatoriska hjälpmedel uppnå samord-

nade och väl skyddade transporter av pengar och värden. Bolaget befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede och har kompletterat sitt program med marknadsföring av ett par produkter som anknyter till den övriga

verksamheten. Bolaget omsatte under året 20,3 milj. kr. och redovisar ett resultat på 5000 kr. Antalet anställda uppgick till 5.

Under verksamhetsåret har det vilande bolaget Pickos Budbilar i Stockholm AB, vars verksamhet helt uppgått i Postens Transporttjänst AB, namnändrats till Swedpost AB. Detta bolag skall marknadsföra postala produkter och postalt kunnande på utlandsmarknaden. Bolaget har redovisats som vilande och den förberedande aktivitet som hittills kommit till

synes i räkenskaperna har redovisats av moderbolaget.

AB Statens Anläggningsprovning

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildan-

de i maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 användes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda

vid årsskiftet 1976/77.

Bolagets syfte

SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containers, lyftanordningar,

maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den officiella provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning

och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran

utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Skr. 1984/85: 20 152

Verksamheten under år 1983

Verksamheten har i stort sett flutit störningsfritt. Bostadsdepartementet

har övervägt förlängning av intervallet för hissbesiktningar. En sådan

ändring kunde ha inneburit märkbar minskning av arbetsvolymen. I avvaktan på beslut har erforderlig nyrekrytering hållits tillbaka varvid eftersläp-

ning av återkommande besiktning av lyftanordningar uppstått på en del

inte var att vänta, sker nyrekrytering och eftersläpningen kommer att inhämtas under år 1984. I övrigt har leveranstiderna varit normala.

Framtidsutsikter

I företagets planering antas att verksamheten i framtiden skall bedrivas i nuvarande form och omfattning och att endast smärre förändringar kom-

mer att uppstå.

AB Statens Skogsindustrier (ASSD

ASSI, Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, som bildades år 1941, är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag med produktionsanläggningar i Sverige och utomlands. Under senare års strukturomvandling av koncernen har en strävan varit att koncentrera verksamheten till områden med långsiktig lönsamhet samt att söka produktområden som kan dämpa konjunktursvängningarnas kraftiga effekt på koncernens resultatutveckling. En bärande tanke har varit att öka förädlingen av den tillverkade cellulosan genom konvertering till papper och kartong. Verksamheten bedrivs i en decentraliserad resultatorienterad organisation med fastställd finansiell målsättning. Verksamheten är uppbyggd kring fyra produktgrupper — sågade trävaror, papper och kartong för förpackningar, blekt cellulosa samt förpackningar.

Under år 1983 förbättrades marknaden för koncernens produkter, speciellt under andra halvåret. Höjt kapacitetsutnyttjande, vidtagna strukturåtgärder, hög dollarkurs och minskade ränteutgifter efter 1983 års finansiella rekonstruktion bidrog till en kraftig resultatförbättring. ASSI-koncernen redovisar för år 1983 ett nettoleveransvärde på 5076 milj. kr., en ökning

Skr. 1984/85: 20 153

med 17 26 mot år 1982. Resultatet efter finansiella kostnader blev 245 milj. kr., en resultatförbättring med 768 milj. kr. jämfört med år 1982. Den finansiella rekonstruktionen som genomfördes i 1982 års bokslut innebar

att ASSI efter riksdagsbeslut fick ett kapitaltillskott på 2000 milj. kr. Investeringarna uppgick år 1983 till 276 milj. kr. Antalet anställda minskade till följd av strukturomvandlingar och uppgick till i medeltal 8 300.

Produktgrupp Byggmaterial redovisar en försäljning på 1158 milj. kr.

Byggmaterialområdet har under senare år helt omstrukturerats. Sedan år

1980 har tio företag sålts eller avvecklats på annat sätt.

Sågverksrörelsen bedrivs fr.o.m. år 1984 i en särskild juridisk enhet, ASSI Timber AB, ett helägt dotterbolag till ASSI. En av ASSI:s fram-

gångsrikaste resultatenheter under år 1983 var ASSI Timber. Rekordstora

leveranser och en kraftig resultatförbättring gjorde att räntabiliteten på totalt kapital steg till över 2096. ASSI Timber har en produktionskapacitet

på ca 675000 m? vid fem sågverk och är Sveriges största producent av

sågade trävaror med ca 5 20 av den svenska produktionen.

Under år 1983 såldes de två boardfabrikerna i Piteå och Skinnskatteberg till Swanboard Masonite AB i vilket bolag ASSI har en ägarandel på 25 9.

Pappersbruken redovisar en försäljning på 2867 milj. kr. och en kraftig

resultatförbättring. De omfattar tre sulfatfabriker integrerade med pappersbruk och tre kartongbruk. År 1983 tillverkades sammanlagt 823 000 ton papper och kartong samt 180000 ton cellulosa för avsalu.

ASSI:s största investering under senare år är kartongmaskinen i Frövifors. Huvudprodukten är bestruken oblekt vätskekartong. Vätskekartong är en konjunkturstabil produkt som används bl. a. till mjölk- och juiceförpackningar. Frövifors har planenligt förbättrat resultaten under åren 1982 och 1983 samt beräknar i stort sett täcka kapitalkostnaderna under inneva-

rande år. ASSI Karlsborg är ett av världens nordligaste cellulosa- och pappersbruk och producerar blekt cellulosa samt oblekt och blekt papper. Expor-

ten ligger över 8020 och huvudmarknaden är Västeuropa.

ASSI:s största vinstgivare under år 1983 var ASSI Kraftliner i Lövholmen utanför Piteå. Kraftlinerbruket har en produktionskapacitet på ca 460000 ton. Kapaciteten utnyttjades för fullt under år 1983.

Produktgruppen Förpackning redovisade en försäljning på 1 309 milj. kr. Den omfattar wellpappfabriker i Sverige, Danmark, England och Schweiz.

Lönsamheten är fortsatt god.

För ASSI är det nödvändigt att fortsätta de senaste årens finansiella konsolidering. Rörelseresultatet samvarierar med konjunkturutvecklingen i Västeuropa. Även om resultatet med den nuvarande produktstrukturen är mindre känsligt för svängningar i konjunkturen är ändå en betydande resultatvariation trolig. En ökning eller minskning av försäljningspriserna med en procent påverkar resultatet med ca 50 milj. kt. En motsvarande ändring av leveransvolymen ger en resultatpåverkan med ca 20 milj. kr.

Skr. 1984/85: 20 154

Resultatet är också mycket känsligt för variationer i dollarkursen liksom även för prisutvecklingen på vedråvara.

För att klara konjunktursvängningarnas inverkan på resultatet bör ASSI:s soliditet stärkas ytterligare i framtiden. Detta innebär bl. a. ett krav på en fortsatt minskning av räntebärande skulder. En ytterligare konsolidering av koncernen är en viktig utgångspunkt i den finansiella målsättningen inför de närmaste åren. I målsättningen ingår också att samtliga resultatenheter inom koncernen når en sådan lönsamhetsnivå att konsolideringsmålet kan uppnås.

Statskonsult AB

+ Ändrade redovisningsprinciper.

Historik

Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgift var i första hand att

tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaliseringsexpertis. Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom

branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle

drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag. Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och pro-

gramneeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering

som en direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades år 1971 sektorer för projektstyrning, utbildning och organisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med allmän kursverksamhet.

Bolagets syfte

Syftet är att aktivt sälja och utföra konsulttjänster för effektivisering av

organisationer inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet. Statskonsultkoncernen skall i fri konkurrens och med lönsamhet, inom varje verksamhetsgren och totalt, tillhandahålla kvalificerade och resultatinriktade konsulttjänster främst inom områdena företagsledning och administration.

Skr. 1984/85: 20 155

Företagets basmarknad skall vara den offentliga sektorn, i första hand statliga myndigheter. Inom denna skall koncernen vara marknadsledande.

En väsentlig del av verksamheten skall riktas och aktivt marknadsföras

mot övriga delar av marknaden.

Integrerat i och stödjande konsultverksamheten skall närliggande tjänster, såsom allmänna och företagsinterna kurser, nyckelfärdiga ADB-sy-

stem, programvaror och handböcker, tillhandahållas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Expansion mot näringslivet har skett dels inom ramen för Statskonsult AB's verksamhet enligt ovan, dels genom förvärv av igångvarande konsultbolag. Bolaget har även expanderat geografiskt genom öppnande av regionkontor i Örebro, Norrköping, Malmö, Sundsvall, Karlstad, Göteborg och Falun. Denna expansion initierades av utlokaliseringen av statliga verk och myndigheter, men den har framförallt inneburit att företaget vänder sig till det regionala näringslivet med sitt tjänsteutbud.

Genom Statskonsult International AB inleddes år 1976 även konsultation utanför Norden. Uppdragen har som kunder statlig förvaltning i tredje

världen.

Ytterligare en professionell breddning skedde år 1978 genom inrättandet

av ett separat bolag för arbetstagarkonsultation.

Vid ingången av år 1979 överlät Statskonsult AB sin rörelse på fem

nybildade dotterbolag. Statskonsult AB utövar numera endast koncernledning.

De rörelsedrivande konsultföretagen i koncernen är Statskonsuit Administrationsutveckling AB, Statskonsult Projektstyrning AB, Statskonsult International AB, Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB, Statskon-

sult Data AB och Bohlin & Strömberg AB. |

Verksamheten under år 1983

Verksamhetsåret har i stort präglats av en stabil uppdragsingång för merparten av organisationen. Den nedgång som märkts i efterfrågan på konsulttjänster från den statliga sektorn i början av år 1983 bröts och en

ökning skedde i slutet av året. För vissa kontor inom den regionala verksamheten i Statskonsult Administrationsutveckling har det varit låg beläggning och därmed dålig lön-

samhet. Informationssystemsektorn i Statskonsult Administrationsutveck-

ling AB har emellertid uppnått bra lönsamhet. Lönsamheten i övriga

rörelsedrivande dotterbolag har varit tillfredsställande.

Ett erbjudande som lämnades till de anställda i Statskonsult Administrationsutveckling AB, Statskonsult Arbetatstagarkonsultation AB och Statskonsult Projektstyrning AB att förvärva aktier i det egna bolaget fick ett positivt mottagande.

Skr. 1984/85: 20 156

Under verksamhetsåret har beslut fattats att bolaget skall etablera sig som återförsäljare av persondatorer och programvara för dessa samt att marknadsföra konsulttjänster i Mellaneuropa.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på konsulttjänster är för närvarande god. Allt tyder på att nivån på efterfrågan kommer att bestå under år 1984. Man kan konstatera att efterfrågan från den statliga sektorn har ökat.

Statskonsults ambition för år 1984 är att stärka konkurrenskraften inom nuvarande affärsområden och samtidigt inmuta nya verksamhets- och marknadsnischer. För att åstadkomma detta kommer Statskonsult bl. a. att

— satsa på att etablera det nybildade dotterbolaget Statskonsult Data AB som återförsäljare av persondatorer och tillhörande programvaror

— genom Bohlin & Strömberg AB placeras en konsult i Lausanne för att

marknadsföra konsulttjänster i Mellaneuropa

— utveckla verksamheten mot områden där marknadsefterfrågan ökar — fullfölja och utvidga utbildningsverksamheten

— fullfölja den satsning som gjorts på att bredda underlaget för Statskonsult Internationals verksamhet

— söka samarbetspartners som kan komplettera och stärka den egna kompetensen.

Stiftelsen Samhällsföretag

Översikt 1983/84" 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 1700 1371 Resultat före disp. och skatt 0 2 Redovisat årsresultat 0 2

> Preliminära siffror baserat på utfall per 1984-02-28.

Historik

Samhällsföretagsgruppen etablerades den 1 januari 1980 och övertog

ansvarct för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscen-

traler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete. Hu-

vudmannaskapet för denna verksamhet var tidigare splittrat på över 100

olika huvudmän.

Den nya organisationen tillskapades för att genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ekonomi. Syftet var att

få jämnare tillgång till skyddat arbete i olika delar av landet, större enhet-

Skr. 1984/85: 20 157

lighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat

utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och resurser.

Syfte

Samhällsföretagsgruppen har till uppgift att bereda meningsfullt, avlönat arbete för de arbetshandikappade som inte kan få arbete på den reguljära

arbetsmarknaden och som efter anvisning av arbetsförmedlingen erhållit

anställning inom företagsgruppen.

Företagsgruppen har sin primära uppgift inom arbetsmarknadspolitiken.

Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en resurs

inom det svenska näringslivet. Detta innebär bl. a. att företagsgruppen har att iaktta vad som är normalt inom näringslivet i övrigt.

En anställning inom företagsgruppen skall också ge den arbetshandikappade möjligheter till personlig utveckling och förstärka förutsättningarna att gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen omfattar Samhällsföretag och 24 regionala fö-

retag med huvudkontor och verkstäder i varje län. Till Samhällsföretag är

knutet dels ett säljbolag — SAMHALL AB —, dels en fastighetsfond som

äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter.

De regionala företagen har ansvar för företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1984 totalt 30 500 anställda fördelat på 350 verkstäder och 25 huvudkontor. Av de anställda är ca 25300

arbetshandikappade.

Följande företag ingår i företagsgruppen: AVEBE-industrierna, Stockholms län, UPSAM, Uppsala län, ALEA VERKEN, Södermanlands län,

KLINTLAND, Östergötlands län, HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings

län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMARSUNDSGRUP-

PEN, Kalmar län, VISBY-PRODUKTER, Gotlands län, BLEKINGE-

PRODUKTER, Blekinge län, LAVI, Kristianstads län, PILEPRO-

DUKTER, Malmöhus län, LUMATIC-FÖRETAGEN, Hallands län, BO-

HUSGRUPPEN., Göteborgs och Bohus län, DAL-VÄST, Älvsborgs län,

SAV, Skaraborgs län, ERRESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län,

WMP, Västmanlands län, DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXEL- LAN, Gävleborgs län, MIDLANDPRODUKTION, Västernorrlands län,

JH-PRODUKTION, Jämtlands län, SAFAC, Västerbottens län, FOR- MELPRODUKTER, Norrbottens län och SAMHALL AB, marknadsfö-

ringsbolag, Tullinge.

Samhällsföretag, med staten som stiftelsebildare, är moderföretag och svarar för den övergripande ledningen och samordningen av gruppens företag. Samhällsföretag skall bl. a.: —- fördela de statliga medel som tilldelas företagsgruppen och fastställa

budget för företagen,

Skr. 1984/85: 20 158

— fatta övergripande beslut beträffande ekonomi, planering, personal- och rehabiliteringspolitiska frågor,

— tillgodose behovet av branschmässig samordning, — utse vissa styrelseledamöter och VD.

Verksamhetsinriktning

Samhällsföretagsgruppens verksamhet utgörs i huvudsak av tillverk-

ningsindustri. Gruppens andel av den svenska tillverkningsindustrins salu-

värde är ca 0,40. Antalet anställda är 372 av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Större delen (ca 65 20) av företagsgruppens omsättning utgörs av underleverantörs- och legoförsäljning. Ca 1526 exporteras. De största exportartiklarna är innemöbler, utemöbler och trätofflor.

Företagsgruppen finns representerad inom de flesta branscher inom

tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs dock inom metallvaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen.

Tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och Svenska Handelskammarförbundet har Samhällsföretag ett gemensamt

kontaktråd för marknadsfrågor. Detta råd är bl.a. till för att bedöma otillbörliga konkurrensförhållanden på marknaden. De regionala företagen

är medlemmar i handelskammare och i andra näringslivsorganisationer i sina resp. län.

Verksamheten under åren 1982/83 och 1983/84

Under verksamhetsåren 1982/83 och 1983/84 har företagsgruppens posi-

tiva resultatutveckling fortsatt såväl sysselsättningsmässigt som ekono-

miskt. Detta trots att den långdragna lågkonjunkturen satte sina spår i verksamheten under år 1982/83. En förbättrad konjunktur, framgångsrika exportsatsningar och en förbättrad struktur i produktion och marknadsföring är några av de faktorer som bidragit till ett positivt resultat år 1983/84. Under år 1982/83 nyanställdes 3789 arbetshandikappade efter anvisning från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med ca 1200 personer. För år 1983/84 beräknas en motsvarande ökning med ca 800 personer.

Personalökningen har skett utan utbyggnad, varför kapacitetsutnyttjandet ökat betydligt.

Den totala personalavgången inom gruppen uppgick till 10,8 20 år 1982/ 83. 317 personer (1,3 70) övergick till arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom arbetsförmedlingens försorg. Under år 1983/84 beräknas arbetsförmedlingarna kunna bereda ca 340 anställda en övergång till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Aktiva insatser för utbildning, arbetsanpassning m. m. har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen. Detta har också varit en viktig förutsättning för att produktionsvolymen kunnat ökas.

Företagsgruppens försäljningsintäkter uppgick år 1982/83 till totalt 1371 milj. kr., vilket var en ökning med 22 Z jämfört med föregående år. För år

Skr. 1984/85: 20 159

1983/84 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytterligare 24 24 till totalt 1700 milj. kr. För år 1982/83 erhöll Samhällsföretagsgruppen ett statligt bidrag på totalt 2 385,4 milj. kr. Bidraget kan ses som samhällets ersättning för de sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Driftunderskottet i procent på lönekostnaderna för arbetshandi-

kappade anställda uppgick år 1982/83 till 13196. För år 1983/84 beräknas

driftunderskottet motsvara 12820. Detta innebär att underskottet minskat med 15 procentenheter sedan företagsgruppen startade år 1980. För år

1984/85 har företagsgruppen tilldelats en bidragsram om 124 20 av lönekost-

naderna för arbetshandikappade anställda.

År 1981/82 påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete inom företags-

gruppen. Detta arbete har sin utgångspunkt i företagsgruppens starkt

splittrade produktion som varit det väsentligaste hindret för en effektivi-

sering av verksamheten. Ett omfattande strukturarbete inom och mellan

gruppens företag pågår därför sedan några år. Utvecklingsplaner har utarbetats för samtliga företag. Samverkansformer mellan företagen har eta-

blerats inom flera affärsområden. Inom bl.a. teko, leksaker, microfilm-

ning, tekniska hjälpmedel och pärmar har påbörjats försäljnings- och produktutvecklingssamarbete mellan företagen.

Framtidsutsikter

I december 1982 tillsatte arbetsmarknadsministern en interdepartemental arbetsgrupp för att behandla Samhällsföretags översynsutredning (december 1981). Gruppen fick också till uppgift att pröva andra åtgärder som

ytterligare kunde minska behovet av statligt stöd till verksamheten. I

oktober 1983 redovisade denna arbetsgrupp ett förslag till ändrad organisa-

tion av företagsgruppen bl.a. innebärande en minskning av antalet regio-

nala företag från 24 till 11. Detta skulle enligt arbetsgruppen ge ett lägre behov av statliga bidrag än vad Samhällsföretag tidigare bedömt. Flertalet remissinstanser, inkl. Samhällsföretag har därefter under våren 1984 erhållit regeringens uppdrag att pröva åtgärder för att minska bidragsbehovet fram t. 0. m. år 1988/89. Inom Samhällsföretag har en särskild effektivitets-

grupp genomfört ett sådant utredningsarbete under första halvåret 1984.

Samhällsföretags slutliga bedömnir.g och förslag till åtgärder överlämnas till regeringen i augusti 1984.

Samhällsföretagsgruppen kommer de närmaste åren att fortsätta arbetet

med förändringar i produktions- och marknadsstrukturen. Gruppen som

helhet kommer dock att behålla en bred inriktning på flera olika affärsområden. Förändringarna berör framför allt det enskilda företaget med renodling av dess verksamhetsinriktning, kompetens och exportsatsningar. Utvidgat samarbete mellan de regionala företagen, ökad export, utveckling

av system för materialadministrations- och produktionsstyrning, intensi-

fierad personalutveckling, utveckling av nya verksamhetsområden och utvidgat samarbete med reguljära företag är andra viktiga inslag i de

Skr. 1984/85: 20 160

närmaste årens utvecklingsarbete inom gruppen. Detta beräknas leda till en ytterligare minskning av behovet av statligt stöd, räknat som bidrag av arbetshandikappades lönekostnader, och en högre andel av kostnaderna täcks genom försäljning.

Studsvik Energiteknik AB

Översikt 1982/83” 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.)

> Uppgifter för bå 1983/84 har inte kunnat inhämtas.

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studsvik ca 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost om Nyköping, är ett svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad,

men omfattar numera också annan energiteknik. Studsvik Energiteknik

AB arbetar t. ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesystem m. m. STUDSVIK är internationellt mycket välkänt bl.a. för sina resurser för utveckling och provning av kärnbränsle.

Bolagets huvuduppgift är att utveckla ny förbättrad och anpassad teknik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivet

inom energisektorn. Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av dotterföretagen är etableringar som kommit till stånd för att exploatera den

teknik som kommit fram genom moderbolagets utvecklingsverksamhet.

Svalöf AB

Skr. 1984/85: 20 161

Historik

I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal

överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i

form av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och utsädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22,4 milj. kr. Efter

genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten

och SLR. Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79: 130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet den I januari 1980.

Bolagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning

Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv medan trädgårdsrörelsen är fördelad på Hammenhög och Svalöf ABs dotterbolag, J. E.

Ohlsens Enke A/S, Köpenhamn. Verksamhet avseende växtförädling och

trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets centrala administration är förlagd till Svalöv. Koncernomsättningen uppgick till 389 milj. kr. och för moderbolaget till 308 milj. kr. Totalt antal anställda inom koncernen utgör 782 och för moderbolaget 603.

Bolaget har under år 1983 kunnat stärka sina marknadsandelar för huvuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektivi-

serats.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

11 Riksdagen 198384. I saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 162

Historik År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om

miljöfarligt avfall (SFS 1975: 346) och sker på non-profit bas.

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och

Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytill-

komna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets

stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget

Industridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lös-

ningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall. I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende. SAKABSs verksamhet började med en inventering av befintliga behandlingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstaterades att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKAB att låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kom-

mun.

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens natur-

vårdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggning-

en prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av konces-

sionsnämnden lämnade tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för verksamheten i flera avscenden skärpts. Vid årsskiftet 1983/84 är anläggningen uppförd och i drift.

Bolagets syfte

SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och

industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för de-

struktion eller återvinning. Företaget arbetar f.n. med att bygga upp re-

surser för att så småningom kunna ta hand om allt miljöfarligt avfall som

insamlats av landets kommuner inom ramen för det kommunala monopolet.

Skr. 1984/85: 20 163

Bolagets omfattning

Bolagets egna resurser är för närvarande endast de våtkemiska anläggningarna i Norrtorp och Göteborg.

Bolaget har etablerat ett lager för emballerat avfall i Göteborg samt lager för pumpbart avfall i Göteborg, Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Göteborg, Gävle, Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxidslam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

SAKAB siktar mot att successivt minska exporten av miljöfarligt avfall så att all export till förbränningsanläggningar utomlands skall vara avslutad senast år 1985.

Verksamheten under år 1983

Bolagets verksamhet har liksom tidigare år varit inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

En ny mottagningsstation för Stockholmsregionen byggs f.n. i Högbytorp.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av mark, luft, vatten m. m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startats under året, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga till grund för en kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kommunekemi A/S i Danmark anslagit medel för att låta analysera rökgaserna och kontrollera förbränningsbetingelserna vid det senare företagets nyuppförda förbränningsanläggning. Man vill få bakgrundserfarenheter till den svenska och den finska anläggningen.

Under året har stora delar av den centrala behandlingsanläggningen i -Norrtorp färdigställts. Totalt har i anläggningen per den 31 december 1983 investerats 235,4 milj. kr. (162.0). Vidare har med Kumla kommun slutits avtal om spillvärmeleveranser till Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del till 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått till 33 460 milj. kr. (29060). Antalet anställda under året uppgick i medeltal till 70 (47).

Skr. 1984/85: 20 164

AB Svensk Bilprovning

Översikt 1983/84" 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Preliminära siffror Historik AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen trädde i kraft. Från den 1 januari 1971 gäller den årliga kontrollbesiktningsskyldigheten för samtliga registrerade fordon som är två år eller äldre. Sedan den i juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon, terrängfordon och släpfordon till motorfordon.

Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den officiella provningen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometerräknarapparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga fordon

samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför

bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar

samt vägningar av fordon.

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna

från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under verksamhetsåret 1983/84 Under verksamhetsåret 1983/84 utförde bolaget 4,21 miljoner fordonsbesiktningar (1982/83 4,20), vilket innebär en ökning med 0,20. Under verksamhetsåret 1983/84 godkändes 80.5 20 av de kontrollbesiktade fordonen (1982/83 79,5) medan 19,5 Z6 underkändes på grund av en

eller flera bristfälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

För besiktningsverksamheten disponerades 175 bilprovningsstationer i 161 kommuner. Bolaget äger 99 anläggningar, övriga är förhyrda. Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett överskott på ca 44 milj. kr.

Framtidsutsikter

Tillväxttakten i fordonsbeståndet är och förutses också bli låg. Underla-

get för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen

Skr. 1984/85: 20 165

förefaller de närmaste åren att öka med endast omkring en halv procent per år. Svensk Energiteknisk Utveckling AB

Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registre-

ringsdatum är den 10 september 1981. Som följd av den dåvarande rege-

ringens principbeslut att ej lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de närstående

bolagen, Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Transportsystemutveckling AB, bl.a. genom gemensam styrelse och företagsledning.

Bolagets syfte

Bolagets verksamhet syftar primärt till att skapa förutsättningar för en

internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster inom

energiteknikområdet, genom initiering av och medverkan i teknikupphand-

ling av referensanläggningar.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under bolagets inledande operativa fas är verksamheten inriktad på ett aktivt sökande efter projekt lämpade för bolagets engagemang. Sökandet

efter projektet sker genom kontakter med såväl användare (primärt inom

den offentliga sektorn) som utvecklingsorgan och tillverkare. Projektuppslagen bedöms i samverkan med potentiella andra intressenter, bi. a. med hänsyn till konkurrenskraft, exportförutsättningar och förutsättningar för utveckling och produktion i teknikupphandlingsformer.

Verksamheten under år 1983

Ett samarbetsavtal har ingåtts med två andra svenska företag syftande till utveckling av system för solenergibaserad avsaltning av havsvatten.

Skr. 1984/85: 20 166

Projektet baseras på två relativt väl etablerade teknologier. Syftet är att integrera dessa teknologier och anpassa det resulterande systemet till specifika behov och krav på den mycket snabbt växande avsaltningsmarknaden. Bolagets roll i projektets första etapp har primärt omfattat projektledning.

Bolagets resurser har under året också utnyttjats för betalda uppdrag, bl.a. inom ramen för den av Energiupphandlingsdelegationen genomförda utredningen om ökad export av svensk energiteknik.

Bolaget har vidare under året initierat ett projekt vars huvudmål är att

skapa förutsättningar för en varaktig export och exploatering av svensk

teknik och svenskt kunnande inom området lågenergihus. Projektet inriktas mot USA-marknaden och avser i sin första etapp att ta fram en specifikation som i detalj anger kraven på den svenska teknikens anpassning till den lokala marknadens krav. I en andra etapp avser bolaget att i samarbete med andra intressenter och med den ovannämnda specifika-

tionen som bas genomföra en teknikupphandling av en referensanläggning

i USA bestående av ett antal enfamiljshus.

Framtidsutsikter

I regeringens proposition 1983/84:135 föreslås att Svensk Energiteknisk

Utveckling AB och de närstående Svensk Miljöteknikutveckling AB och

Svensk Transportsystemutveckling AB förs samman till ett bolag. I samma

proposition föreslås också att det så bildade bolaget under budgetåren 1984/85 och 1985/86 årligen tillförs 1 miljon kronor till stöd för företagets

kompetensuppbyggnad.

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

Historik

Statens vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistribu-

tionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en

målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende

landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i eldistributionsbo-

Skr. 1984/85: 20 167

lag parallellt med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksam-

het. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal företag.

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt

förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika eldistributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB — SEAB - starta sin verksamhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen — genom att

förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Bolagets syfte

Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta

eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl

statens som Övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägare-

funktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengage-

mang på ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna underlättas.

Verksamheten under år 1983

År 1983 var SEAB:s och SEAB-koncernens fjärde verksamhetsår.

I SEAB-koncernen ingick år 1983 utöver moderbolaget, som är helägt av statens vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix

Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, Väster-

bergslagens Energi AB och AB Ånge Elverk. |

Moderbolaget ägde härutöver aktieandelar i följande bolag: Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB

Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB.

Koncernens omsättning uppgick till 911 milj. kr. och årets resultat till 8.7

milj. kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1983 var 999

milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 3690 GWh (inköp 9592,

produktion 5 260) till en kostnad av 557 milj. kr. Intäkterna av elförsäljningen uppgick till 810 milj. kr., varav 248 för högspänning och 562 för lågspän-

ning. Av lågspänningsförsäljningen uppgick försäljning för elvärme till 233 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca 188000 varav ca 43500 elvärmeabonnemang.

Under året investerades 270 milj. kr. inom koncernen.

Koncernen hade 775 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entreprenadbasis 31 årsanställda. Moderbolagets omsättning uppgick till 45,8 milj. kr. varav erlades 44,1 milj. kr. som räntor till statens vattenfallsverk motsvarande en förräntning

av det statliga kapitalengagemanget i SEAB med 12,5 4.

Skr. 1984/85: 20 168

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För admini-

strativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos sta-

tens vattenfallsverk.

Framtidsutsikter

Förändringar i ägarförhållandena avseende vissa helägda dotterbolag kan komma att genomföras under år 1984 genom kommunalt engagemang i

dessa bolag.

Statens förräntningskrav stiger från 12,5 26 under år 1983 till prognosti-

serat 13,1 92 under år 1984. SEAB torde kunna uppfylla även detta förräntningskrav.

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan Statens vattenfallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB träffat konsortialavtal.

Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den 1 juli 1981 äger Vattenfall 3676, Forsmarks Kraftgrupp AB 3096, OKG AB 2296 och Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 1290 av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr. 1972/73 till ca 193 milj. kr. år 1982.

Bolagets syfte

Bolagets syfte är att företa utredningar om behov och tillgångar beträffande nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer, främja en samordnad upphandling, ta initiativ till projekt inom bränslecykeln samt samordna, planera och vidta åtgärder för åstadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, liksom utöva annan med kärnbränslecykeln förenlig verksamhet.

Skr. 1984/85: 20 169

Verksamheten under år 1983 Verksamheten under året har omfattat forskning, utredningar och pro-

jekt av gemensamt intresse för de svenska kärnkraftproducenterna främst

beträffande natururan, anrikningstjänster, reservlager av anrikat uran och slutdelen av kärnbränslecykeln. Slutdelen innefattar upparbetningstjäns-

ter, mellanlagring av använt kärnbränsle och aktivt avfall, transportsystem och slutlig förvaring av radioaktivt avfall resp. använt kärnbränsle.

En mer detaljrik redogörelse för verksamheten och dess bakgrund inlämnades av bolaget till industridepartementet i december. Efter riksdagens beslut om beredskapslagring av kärnbränsle har SKBF tecknat avtal med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) beträffande reservlagret. Avtalet innebär, att SKBF skall beredskapslagra anrikat uran och zirkaloy motsvarande en elproduktion av 35 TWh. SKBFs tager uppgår till ca 36 TWh. SKBFs uranprospektering har under år 1983 inriktats mot lokala undersökningar. De svenska behoven av anrikningstjänster har tidigare helt täckts genom kontrakt med USAs energidepartement och Techsnabexport i Sovjetunionen. Inom ramen för SKBFs verksamhet har OKG, Sydkraft och Vatten-

fall tecknat kontrakt med det statliga italienska kraftföretaget ENEL om

leveranser av anrikning motsvarande fyra reaktorer under perioden 1986— 1990. Anrikningen sker via ENELs andel i EURODIFSs anläggning i Frankrike. Partiella uppsägningar har gjorts av motsvarande anrikningskontrakt med USAs energidepartement. Det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att ta fram erforderligt underlag för att genomföra en säker slutlig hantering och

förvaring av använt kärnbränsle, har fortsatt. En sammanfattande rapport

— KBS 3 har redovisats och använts som underlag av Forsmarks Kraft-

grupp AB och OKG AB vid deras i maj 1983 inlämnade ansökningar om att

få tillföra kärnbränsle till reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Under året har enligt den s.k. finansieringslagen en samlad plan för kärnkraftens radioaktiva restprodukter (Plan 83) presenterats för nämnden för hantering av använt kärnbränsle (NAK). Planen innefattar en kostnads-

kalkyl över ett svenskt scenario. Anläggningsarbetena för ett centralt slutförvar för driftavfall från de svenska kärnkraftverken, SRF, påbörjades i juli månad under året, sedan alla erforderliga tillstånd erhållits. Anläggningen beräknas stå färdig år 1988. Överenskommelse har träffats med Studsviks Energiteknik AB om

att även radioaktivt avfall från annan industriell och medicinsk verksamhet skall slutförvaras i SFR. Byggnadsarbetet på ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle

(CLAB) vid Oskarshamnsverket fortskrider i stort sett normalt. Anlägg-

ningen beräknas stå färdig under första delen av år 1985.

Skr. 1984/85: 20 170

Arbetet med ett transportsystem för använt kärnbränsle har fortsatt. Med fartyget Sigyn som ägs av det franska dotterbolaget SOFRASAM har under året sammanlagt 57 ton (uran) använt kärnbränsle transporterats till

Frankrike (La Hague). Denna mängd använt kärnbränsle tillhör de s.k. 70-

talsavtalen med COGEMA. För år 1984 förutses ej några ytterligare transporter. Utöver använt kärnbränsle har utarmad uranhexafluorid transpor-

terats till Frankrike. Dessutom har under år 1983 provturer genomförts med transportsystemet vid samtliga kärnkraftslager i Sverige.

Med anledning av rekommendation från den av regeringen tillsatta un-

dersökningskommissionen i samband med Sigyns grundkänning i Barse-

bäcks inseglingsränna, tillsatte SKBF en expertgrupp med uppgift att granska transportsystemet. Expertgruppens arbete har resulterat i rekommendation till ett mindre åtgärdsprogram för Sigyn samt breddning av inseglingsrännan till Barsebäck samt viss förbättring i hamnbassängen.

Man har också rekommenderat att förhållandena i Ringhals studeras. Justeringsarbetena på fartyget har utförts under mars-april 1984 på Os-

karshamns Nya Varv. COGEMA har i juni informerat sina kunder under det s. k. 1980-talsavtalet om att man nu — bland annat mot bakgrund av erfarenheter från driften av den befintliga upparbetningsanläggningen UP2 — bedömer att man

kommer att kunna upparbeta 7000 ton använt bränsle under de första tio

åren i stället för tidigare 6000 ton. Härigenom skulle den svenska delen

kunna öka från 672 till 784 ton. Detta ändrar inte någonting i kundernas

åtaganden eller för övrigt i de avtalsenliga relationerna mellan kunderna

och COGEMA.

Företagets VD, sedan det bildades år 1972, Erik Svenke, avgick med

pension vid bolagsstämman den 14 juni. Som ny VD tillträdde Sten Bjur-

ström. Finansieringen av de framtida kostnaderna för använt kärnbränsle m. m.

(inkl. rivning av kärnkraftsstationerna) sker genom en avgift som utgår i

förhållande till den från reaktoranläggningen levererade energin. För år 1983 utgick den med 1,7 öre per kWh och utgår enligt regeringsbeslut med 1,9 öre per kWh för år 1984. Inbetalda medel förvaltas av NAK och

utbetalas till SKBF och kraftföretagen allteftersom medlen erfordras för sitt ändamål.

De internationella kontakterna har under året skett bl.a. genom deltagande i arbetet inom Urantum Institute och IAEA. Ett omfattande flerna-

tionellt samarbete sker beträffande radioaktivt avfall. Med systerorganisationer i USA, Kanada, Schweiz och Frankrike finns därvid formella samarbetsavtal. Undersökningar på ca 350 m djup i graniten i Stripa f.d.

järnmalmsgruva sker i form av ett samarbetsprojekt organiserat inom

OECDS ram och med deltagande av åtta nationer. Löpande program

sträcker sig fram till mitten av år 1986.

Skr. 1984/85: 20 171

Medelantalet anställda, beräknat enligt bokföringsnämndens anvisning-

ar, utgjorde 31. I löner och arvoden har betalats sammanlagt 4752 000 kr

varav till styrelsen och verkställande direktören 549 000 kr.

AB Svensk laboratorietjänst (Svelab)

Översikt 1983/84" 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 49.5 30.3 Resultat före disp. och skatt -0.4 0.2 Redovisat årsresultat 0,0 0,2 Balansomslutning 15.0 14.6

> Preliminära uppgifter. Räkenskapsåret 1983/84 förlängt till 18 månader. (Ändring i bolagsordn. ang. räkenskapsår.)

Svelab bedriver vid elva regionlaboratorier laboratorieverksamhet inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagno-

stik, fodermedelskontroll och miljökontroll. Verksamheten bedrivs på af-

färsmässig grund och dess kostnader finansieras via avgifter för utförda uppdrag.

Historik

År 1969 beslöt riksdagen att ett halvstatligt laboratoriebolag med namnet AB Svensk laboratorietjänst skulle bildas. Bolagets ändamål var att driva veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet och därmed förenlig verksamhet i syfte att i första hand främja animalieproduktionen. Vid Svelabs start

år 1970 övertogs den veterinära laboratorieverksamhet som hushållnings-

sällskapen dittills bedrivit.

Från starten år 1970 och fram t. o. m. år 1974 var staten och dåvarande

Sveriges Lantbruksförbund ägare med 52 Ze resp. 48 26 av bolagets aktieka-

pital på 1 milj. kr. År 1975 ägde en riktad nyemission rum, varigenom

aktiekapitalet ökades till 2 milj. kr. och ägarkretsen utökades med Kooperativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp. Vid årsskiftet 1982/83 inträdde Svenska kommunförbundet bland ägarna och en ny- och fond-

emission ägde rum. Aktiekapitalet ökades därmed till 4560 milj. kr. Ett

konsortialavtal om aktieägarsamarbete har träffats mellan de nuvarande ägarna.

Det nuvarande ägarförhållandet är följande: staten (jordbruksdepartementet) 34 26, Svenska kommunförbundet 34 Zz, jordbruksnäringen (Lantbrukarnas Riksförbund) 16 70, konsumentkooperationen (KF) 826 och den privata livsmedelsindustrin (Köttbranschens Service AB och Sveriges Livsmedelsindustriförbund) 8 Ze.

Skr. 1984/85: 20 172

Bolagets syfte Svelabs huvuduppgift är att mot ersättning ge laboratorieservice inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagno-

stik och miljökontroll. Viss laboratorieservice kan också ges inom t. ex.

det lantbrukskemiska området. Vidare bedrivs provtagning, utvärdering

och rådgivning inom ramen för Svelabs verksamhetsområden. Svelab byggs upp successivt för att på sikt bli rikstäckande och driva

laboratorieverksamhet vid ett med hänsyn till intressenternas krav och vad som är ekonomiskt försvarbart erforderligt antal laboratorier.

Verksamheten under år 1983 Den tidigare noterade ökningen av bakteriologiska och kemiska under-

sökningar av vatten har fortsatt.

Nya lokaler för Malmölaboratoriet har byggts under året och inflyttning i dessa sker i början av år 1984. Samtliga laboratorier i Svelab-kedjan har därmed fått nya eller renoverade lokaler sedan starten år 1970. För att effektivisera utskrift av analysprotokoll och fakturor samt underlätta statistikarbetet har en övergång från manuell behandling till ADB skett under år 1983. Det ekonomiska resultatet för verksamhetsområdet blev sämre än för-

väntat, vilket delvis beror på tidigareanskaffning av utrustning för ADB

samt prisstopp, delvis på det allmänna ekonomiska läget i landet.

Framtidsutsikter

Svelabs hittillsvarande verksamhet har i stor utsträckning koncentrerats på veterinärmedicin och livsmedels- samt vattenkontroll. Den under året

gjorda satsningen på trädgårdsjordanalyser har visat att här finns en ny nisch. En utvidgning av verksamheten till att omfatta även rent ”klassisk”

miljökontroll synes trolig med hänsyn till samhällets behov på detta områ-

de.

Svensk Miljöteknikutveckling AB

Skr. 1984/85: 20 173

Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registre-

ringsdatum är den 28 augusti 1981. Som följd av den dåvarande regeringens

principbeslut att ej lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts

den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i Östersund. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de närstående

bolagen Svensk Energiteknisk Utveckling AB och Svensk Transportsy-

stemutveckling AB, bi. a. genom gemensam styrelse och företagsledning.

Bolagets syfte

Bolagets verksamhet syftar primärt till att skapa förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster inom

miljöteknikområdet, genom initiering av och medverkan i teknikupphand-

ling av referensanläggningar.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under bolagets inledande operativa fas är verksamheten inriktad på ett aktivt sökande efter projekt lämpade för bolagets engagemang. Sökandet efter projektet sker genom kontakter med såväl användare (primärt inom den offentliga sektorn) som utvecklingsorgan och tillverkare. Projektuppslagen bedöms i samverkan med potentiella andra intressenter, bl. a. med hänsyn till konkurrenskraft, exportförutsättningar och förutsättningar för

utveckling och produktion i teknikupphandlingsformer.

Bolagets verksamhet i nästa fas syftar till ett aktivt engagemang i teknik-

upphandlingsprojekt med bra exportförutsättningar.

Verksamheten under år 1983

Bolagens resurser har under året till stor del tagits i anspråk för en relativt omfattande kartläggning av forsknings- och åtgärdsbehov inom

arbetsmiljöområdet. Studierna har gällt vibrationsområdet och betalats av Arbetarskyddsfonden. Ett annat betalt studieuppdrag har gällt former för projektadministration inom det nationella mikroelektronikprogram som

riksdagen senare under året fattade beslut om.

Analyser av genomförandeförutsättningarna för ett tiotal projekt har lett till koncentration av bolagets insatser på fem projekt för vilka överlägg-

ningar om samarbetsformer och -villkor inletts med respektive partners.

Projekten syftar i två fall till system och produkter för förbättrad arbetsmiljö och berör i övriga fall system för processvattenrening, kontroll av luftföroreningars spridning samt övervakning och prognos av marin miljö.

Skr. 1984/85: 20 | 174

Framtidsutsikter

I regeringens proposition 1983/84:135 föreslås att Svensk Miljöteknikutveckling AB och de närstående Svensk Transportsystemutveckling AB

och Svensk Energiteknisk Utveckling AB förs samman till ett bolag. I

samma proposition föreslås också att det så bildade bolaget under budget-

åren 1984/85 och 1985/86 årligen tillförs I miljon kronor till stöd för företa-

gets kompetensuppbyggnad.

Svensk Transportsystemutveckling AB

Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 juli 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att ej lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts

den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund. Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti är 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de närstående

bolagen Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Energiteknisk Ut-

veckling AB, bl. a. genom gemensam styrelse och företagsledning.

Bolagets syfte

Bolagets verksamhet syftar primärt till att skapa förutsättningar för en

internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster inom

transportsystemområdet, genom initiering av och medverkan i teknikupp-

handling av referensanläggningar.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under bolagets inledande operativa fas är verksamheten inriktad på ett aktivt sökande efter projekt lämpade för bolagets engagemang. Sökandet efter projektet sker genom kontakter med såväl användare (primärt inom den offentliga sektorn) som utvecklingsorgan och tillverkare. Projektuppslagen bedöms i samverkan med potentiella andra intressenter, bl. a. med hänsyn till konkurrenskraft, exportförutsättningar och förutsättningar för utveckling och produktion i teknikupphandlingsformer.

Skr. 1984/85: 20 175

Verksamheten under år 1983

Avtal om projektsamarbete har ingåtts med tre olika parter. Gemensamt för dessa tre samarbetsprojekt är att de baseras på samarbetspartners teknologi och att bolagets arbetsinsatser koncentreras till anpassning av

dess teknologier till marknadens krav i samband med utveckling av referensprodukter. Att identifiera Köpare av referensprodukterna och att med-

verka till referensprojektens finansiering tillhör likaså bolagets åtaganden

inom ramen för dessa samarbetsprojekt, som berör områdena godstran-

sportövervakning, luftburen kommunikation och fartygsnavigering.

Framtidsutsikter

I regeringens proposition 1983/84:135 föreslås att Svensk Transportsy-

stemutveckling AB och de närstående Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Energiteknisk Utveckling AB förs samman till ett bolag. I

samma proposition föreslås också att det så bildade bolaget under budgetåren 1984/85 och 1985/86 årligen tillförs I miljon kronor till stöd för företa-

gets kompetensuppbyggnad.

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

Översikt 1982/83 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.)

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riksprovplats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används

i hem och hushåll. SEMKO:s uppgift är att efter provning enligt av myndigheter lämnade föreskrifter godkänna eller underkänna materiel.

Aktieägare är svenska staten med 51 26, Svenska Elverksföreningen med 29,40 och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,66. Genom regeringsbeslut har SEMKO fr.o.m. den 1 augusti 1977 utsetts till riksprovplats.

SEMKO:s uppgift är att svara för all officiell provning, dvs. av myndighet föreskriven provning på sådana produkter som ingår i SEMKO:s objektområde. Den helt övervägande delen av provningen har förskrivits av statens industriverk, SIND, och gäller elsäkerheten, dvs. säkerheten mot elektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har SIND kunnat delegera rätten att fatta beslut om godkännande. Viss prov-

Skr. 1984/85: 20 176

ning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t.ex.

uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning från TV-apparater och kontrolt av mikrovågsugnar. När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkten och fabrikanten kan då genom S-

märkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stickprovskontroller på marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycksfall, får

SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utförande som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i svårare

fall anmäla förseelsen till ansvarig myndighet för åtgärd.

Verksamheten under verksamhetsåret 19821/83

Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 229 personer och vid dess slut 224. SEMKO har byggt nytt hus i Kista. Huset färdigställdes planenligt och flyttningen genomfördes under en femveckorsperiod februari— mars 1983. Samtidigt genomfördes betydande förändringar i den interna organisationen. Framför allt innebar detta att provningsavdelningarna delades upp i flera och mindre avdelningar.

För att avlasta avdelningscheferna har införts ett antal befattningar,

kallade tekniska rådgivare, som har i uppgift att ta hand om tidskrävande tekniska diskussioner och utredningar.

Likaså har arbetsberedning nu införts för alla slag av produkter och

sköts av en särskild grupp. Syftet är att provningsuppdragen skall vara kompletta när provningsavdelningen tar itu med dem. Den gamla datorn med det administrativa datorsystemet som i huvudsak

använts oförändrat i åtta år hade tjänat ut före flyttningen.

En ny dator och ett nytt datorsystem togs därför i bruk samtidigt med flyttningen och förväntas bidra till effektivisering av arbetet. För att inte göra överföringsproceduren mellan det gamla och det nya

systemet alltför komplicerad var bolaget nödsakat att avstå från en del

statistiska uppgifter för verksamhetsåret, främst sådana som gäller behandlade ärenden. Dessa uppgifter saknas därför i denna presentation. I samband med flyttningen till nya lokaler begagnades tillfället att byta ut en del försliten provningsutrustning och åstadkomma sådana förbättringar

som möjliggjordes av lokalerna. Ett särskilt stort projekt var utrustningen för provning av installationsmateriel och komponenter. Denna utrustning har givit en väsentlig kapacitetsökning som utgör en god hjälp för de övriga avdelningarna och eliminerar vissa plancringspro-

blem. Den tekniska utvecklingen har som vanligt speglats i att provföremål blivit mer och mer komplicerade.

Skr. 1984/85: 20 177

Det internationella arbetet har varit mycket krävande på grund av den höga arbetstakt som hålls i syfte att det internationella underlaget för provningsbestämmelser skall vara så aktuellt som möjligt.

Svenska Penninglotteriet AB

Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Avser lottsedelsförsäljning

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lotterispel samt driva rörelsen så att den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1983

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 37 dragningar med penningvinster under år 1983. Till det s. k. Penninglotteriet som omfattade 24 dragningar såldes 26,2 milj. (25,2) lotter. Till Bellmanlotteriets 12 dragningar såldes 13,3 milj. (11,9). Till 1983 års Kulturlotteri till

förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning

disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 252 000 (335 000) lotter å 100 kr. Den totala försäljningen omfattade sålunda 39,8 milj. (37,5) lotter till ett sammanlagt värde av 1210,6 milj. kr. (1 146,9). Priset på penningoch bellmanlotterna var 30 kr. Nettovinsten uppgick till 401,5 milj. kr. (388,1). I vinstskatt har för boiagets samtliga lotterier inlevererats 144,1

milj. kr. (138,3). Vid bifall till styrelsens förslag till vinstdisposition erhåller staten hela nettovinsten, 401,5 milj. kr. inkl. utdelningen på aktier

med 5000 kr. Sammanlagt skulle staten därmed erhålla 545,6 milj. kr. (526,4), varav 5,8 milj. kr. (7,8) avsatts för Kulturlotteriets ändamål.

Till vinnare har utbetalts 594,2 milj. kr. (560,9).

Den fakturerade försäljningen uppgick till 1211,8 milj. kr. (1 148,1), de administrativa kostnaderna till 110,0 milj. kr. (102,3).

De likvida tillgångarna var 64,6 milj. kr. (55,9), fordringarna 74,4 milj. kr. (67.0) och anläggningstillgångarna 97,5 milj. kr. (108,8).

Kortfristiga skulder uppgick till 170,4 milj. kr. (160,0), långfristiga till 27,2 milj. kr. (27,2) samt det egna kapitalet till 402,1 milj. kr. (388,7) varav i aktiekapital 0,1 milj. kr. (0,1). 12 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 20

Skr. 1984/85: 20 178

Investeringar 0,7 milj. kr. (0,2) och personalkostnader 15,2 milj. kr. 03,7).

Medeltal anställda under året var 115.

Svenska Petroleum AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975 och började med oljehan-

delsverksamhet under år 1976.

SP marknadsför främst eldningsoljor och diesel genom egen försäljningsorganisation samt genom dotterbolagen VISAB Värmecenter 1 Sverige

AB, AB Gefle Kolimport, Värmecenter i Sörmland Ulf Taléus & Co.

Under år 1984 har Svenska Fina AB förvärvats. SP:s totala försäljningsvolym inom landet uppgick under år 1983 till 2,3 milj. kubikmeter (2,1). Den marknadsandelsgrundande försäljningen upp-

gick till 1,3 milj. kubikmeter (1,7). Marknadsandelen inkl. drivmedel var

8276 (9). Icke marknadsandelsgrundande försäljning avser försäljning av

eldningsolja och diesel till lokala oljebolag samt försäljning av bensin till

bl.a. UNO-X och Din-X. Utöver inhemsk försäljning omsätter bolaget råolje- och produktvolymer genom sin internationella tradingverksamhet. Företagets totala försäljning av råolja och produkter uppgick under året till 4,1 milj. kubikmeter

(5,0).

SP lagrar och distribuerar olja över hela landet genom Svensk Oljedistribution AB, ODAB, där SP har en ägarandel på 35260 och BP resterande andel. Den övervägande delen av SP:s oljeproduktförsäljning härrör sig från

egen raffinering av råoljor. Företaget har en ägarandel på 1496 i Scanraff i Lysekil och 22 20 i BP:s raffinaderi i Göteborg. Under år 1983 inköptes 2,6 milj. kubikmeter (3,0) råolja, varav 2,3 milj.

kubikmeter (1,7) raffinerades i de delägda raffinaderierna.

SP bedriver genom dotterbolaget SP Exploration egen oljeprospektering

och har härutöver köpt in sig i Ulafältet i den norska delen av Nordsjön.

Ulafältet beräknas gå i produktion årsskiftet 1986/87.

Skr. 1984/85: 20 179

Under år 1983 har SP avyttrat sina aktier i Swedegas AB till statens vattenfallsverk.

Resultatet efter finansiellt netto blev år 1983 —29,9 milj. kr., vilket är 98 milj. kr. sämre än under år 1982.

Det negativa resultatet är främst föranlett av pressade försäljningsmar-

ginaler på den svenska marknaden och under året realiserade lagerförlus-

ter. Genom ett relativt högt raffinaderiutnyttjande har dessa negativa effekter dock kunnat mildras.

För år 1984 bedöms utvecklingen på oljemarknaden medföra en fortsatt

pressad lönsamhet för branschen i sin helhet. Strukturrationaliseringar

såsom uppköp av oljebolag och utvidgade samarbeten mellan oljebolag

kommer att bli nödvändiga. SP har i början av år 1984 förvärvat Svenska

Fina AB och avser att aktivt deltaga i den fortsatta strukturomvandlingen, bl. a. genom ökat samarbete med OK.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid utgången av året till 184 (176),

varav i moderbolaget 104 (102).

Svenska Petroleum Exploration AB

Bolaget bildades år 1973 och har som syfte att utomlands eftersöka och utvinna råolja och naturgas. Fr.o.m. den 1 januari 1979 är bolaget ett helägt dotterbolag till Svenska Petroleum AB sedan de enskilda aktieägarna i bolaget överlåtit sina aktier till Svenska Petroleum AB. Under år 1979 har bolaget ändrat firma från Petroswede AB till Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration). Finansiering av verksamheten har t. o. m. utgången av år 1978 skett genom bidrag från aktieägarna och fr. o. m. den 1 januari 1979 genom statliga bidrag.

Bolagets och Svenska Petroleum AB:s styrelser har under år 1979 antagit vissa riktlinjer för SP Explorations verksamhet. Dessa riktlinjer har legat till grund för en verksamhetsplan för tiden 1980-1984 som har redovisats i prop. 1979/80: 100 bil. 17.

Genom avtal mellan bolaget och Oljeprospektering AB (OPAB) har

bolaget fr.o.m. den 1 oktober 1979 övertagit OPABs personal liksom kontorslokaler med inventarier och maskiner och har vidare åtagit sig att

som operatör svara för OPABs verksamhet.

Skr. 1984/85: 20 180

Under året har Svenska Petroleum ABs dotterbolag Svensk Petroleum A/S fusionerats med bolagets norska dotterbolag Svenska Petroleum Ex-

ploration A/S. Samtliga aktier i det fusionerade bolaget har överlåtits till

Svenska Petroleum AB. Skötseln av verksamheten skall i fortsättningen handhas av bolaget.

Bolagets verksamhet under året har förutom prospektering inriktats på

att aktivt söka efter utvinningsprojekt, dvs. förvärv av andelar i oljefält, vilka antingen redan är utbyggda eller företrädesvis vilka upptäckts och

utvärderats men ännu ej utbyggts. Möjligheten till stöd för finansieringen

av sådana förvärv finns genom den statliga garantin för utvinning m. m. av olja, naturgas celler kol. Som ett resultat av detta arbete ingick Svenska Petroleum Exploration A/S i slutet av året ett slutligt avtal med det ameri-

kanska bolaget Continental Oil Company om att överta en 15 Zc-andelt i det

s.k. Ula-fältet beläget på den norska kontinentalsockeln i södra Nordsjön.

Prospekteringsverksamheten har under de elva åren den hittills pågått

omfattat prospektering i bl.a. Norge, Storbritannien, Irland, Italien, Spanien, Egypten, Tunisien och Trinidad. Prospekteringsarbetet har i regel bedrivits i samarbete med andra oljebolag. Bolaget har härigenom deltagit i sammanlagt trettiosju borrhål varav tio under år 1983. Fyra av de senare — i brittiska Nordsjön och i Tunisien — har varit utvärderingsborrningar i tidigare lovande oljefynd. Vid årets slut pågick dessutom tre borrningar.

För verksamheten under år 1983 har kostnaderna uppgått till 188,2 milj.

kr. Bolaget har därmed under perioden 1973—1983 lagt ner 545,3 milj. kr.

varav 494,3 milj. kr. har finansierats med intressentbidrag och statliga bidrag och återstående belopp huvudsakligen genom överlåtelse av licens-

andelar.

För ansökan om och innehav av prospekteringslicenser har SP Explora-

tion dotterbolag i Storbritannien, Irland och Spanien. Samtliga bolag är

f.n. vilande.

Svenska rymdaktiebolaget

Svenska rymdaktiebolaget, som bildades år 1972, har följande huvud-

uppgifter:

Skr. 1984/85: 20 181

— att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet

— att projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jord-

observation och rymdforskning

— att bedriva teknisk konsultverksamhet t högteknologisektorn, inte bara inom rymdområdet, åt myndigheter och företag

— all ta emot bilder från fjärranalyssatelliter vid Esrange, bearbeta alla

slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som

utom Europa — att utveckla och driva operativa fjärranalyssystem för miljökontroll

t.ex. oljespillövervakning — att driva Esrange raketskjutfält och markstation för satelliter.

Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret i Solna samt vid raketskjutfältet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

I koncernen ingår dotterbolaget Satellitbild i Kiruna AB. Dotterbolaget, som bildades år 1982 under firman Skandinaviska Satellit AB, har verksamheten att mottaga, bearbeta samt marknadsföra data från fjärranalyssatelliter.

Under år 1983 hade koncernen i medeltal 155 anställda och en omsätt-

ning på 541,6 milj. kr.

Koncernens resultat för år 1983 utgjorde efter bokslutsdispositioner och

skatt en förlust på 2773 000 kr. varav moderbolaget redovisar en vinst på

750000 kr. och dotterbolaget en förlust på 3 522 000 kr. Enligt villkoren för det statliga stöd som beviljats dotterbolaget torde staten komma att medge

eftergift av lämnat lån med ett belopp motsvarande förlusten.

Svenska Statens Språkresor AB

Svenska Statens Språkresor AB bildades år 1979 och övertog då den

verksamhet som sedan år 1938 drivits av Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Detta enligt riksdagens beslut hösten 1979.

Bolaget har till syfte att utan egentligt vinstintresse förmedla utlandskontakter för främst svensk skolungdom, såsom språkkurser utomlands, vistelser i USA under ett läsår eller kortare tid med studier i high schools,

deltagande i brittiska internatskolor, skolungdomsutbyte samt brevväns-

förmedling.

Skr. 1984/85: 20 182

Bolagets verksamhet med resor till USA visar en fortsatt uppåtgående trend och här har också inletts samarbete med övriga nordiska länder. Språkreseverksamheten inom Europa har minskat något, vilket främst gäller studier i de s.k. B-språken, tyska och franska.

Framtidsutsikterna är svåra att bedöma med hänsyn till den allmänna åtstramningen och viss försiktighet hos föräldrar att investera i ungdomarnas utbildning.

SSAB Svenskt Stål AB Översikt 1983 1982

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

SSAB Svenskt Stål AB — som är Skandinaviens ledande ståltillverkare — bildades år 1978 för att skapa förutsättningar att rekonstruera Sveriges tre största handelsstålverk till lönsamhet. De tre tidigare konkurrerande verken Domnarvet, Oxelösund och Luleå blev efter riksdagsbeslut och utökat statligt ägarengagemang sammanförda i SSAB-koncernen tillsammans med de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen TGOJ.

Under en rekonstruktionsperiod på fem år som den nybildade koncernen genomgått har tillverkningen moderniserats och rationaliserats samtidigt som en koncentration skett och olönsamma enheter avvecklats. Totalt har närmare 3 miljarder investerats i anläggningar, vilket bl. a. resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i stålverken i Luleå och Oxelösund samt en av världens mest moderna tunnplåtanläggningar i Domnarvet.

SSAB-koncernen ägs numera till 75960 av staten samt till 2590 av Gränges AB.

Verksamheten under år 1983

För fösta gången på tre år ökade under år 1983 världens stålproduktion. Ökningen i förhållande till föregående år blev 326. Överkapaciteten i produktionsledet och den ökande konkurrensen från vissa utvecklingsländer medförde att stålpriserna på de flesta marknader inom OECD var synnerligen låga. Inom USA och EG har stålkapaciteten reducerats avsevärt. Trots detta var kapacitetsutnyttjandet år 1983 endast ca 60 90.

Skr. 1984/85: 20 183

Den låga efterfrågan och överkapaciteten har föranlett fortsatta restrik-

tioner i handeln med stålprodukter. Sverige ökade råstålsproduktionen år 1983 med 877 till 4,2 Mton. Av ökningen svarade handelsstålet för 10 9c. Tillförseln till svensk marknad ökade år 1983 med ca 3976. Den blev därmed den högsta sedan år 1964. Orsaken till den ökade stålefterfrågan

var i första hand den förbättrade verkstadskonjunkturen.

SSAB-koncernens fakturerade försäljning ökade år 1983 till 10315,2

milj. kr. (8872,2). Den genomsnittliga prisökningen för sålda produkter uppgick till 796 (16). Leveransvolymen ökade med ca 992 (8).

Förbättringen av rörelseresultatet före avskrivningar blev 307,7 milj. kr. Förbättringen var huvudsakligen en effekt av de fortsatta marknadsan-

strängningarna, högre kapacitetsutnyttjande i stålrörelsen och förbättrad kostnadseffektivitet.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 303,4 milj. kr. (23,1).

SSAB-koncernens investeringar år 1983 uppgick till 315,9 milj. kr. (457,8) varav en tredjedel avsåg investeringar inom SSABs strukturpro-

gram.

Medelantal anställda uppgick till 14711 (14709). Vid årets utgång hade

koncernen anställningsavtal med 14342 personer vid de svenska arbetsplatserna — en minskning med 233.

Framtidsutsikter

Trots de stora förbättringar som skett inom koncernen måste konstateras att företagets framtida utveckling i hög grad hänger samman med hur den påbörjade omstruktureringen i Västeuropa lyckas.

SSAB fortsätter arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten och öka marknadsorienteringen. Genom fortsatt satsning på hög kvalitet, korta

ledtider och säkrare leveranser kan SSAB genom framsynt planering be-

hålla konkurrensförmågan. Resultatet måste ytterligare förbättras för att den långsiktiga överlevna-

den ska tryggas. För år 1984 förväntas resultatet bli minst på samma nivå

som år 1983.

Sveriges geologiska AB (SGAB)

Skr. 1984/85: 20 184

Sveriges geologiska AB (SGAB) övertog den 1 juli 1982 uppdragsverk-

samheten från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Bolaget är hel-

ägt av staten genom industridepartementet.

Bolagets övergripande affärsidé är att sälja och genomföra konsulttjäns-

ter inom geo-området i Sverige och utomlands.

SGAB är ett specialistföretag för jord- och bergundersökning med tilllämpningar inom mineralprospektering och anläggningsgeologi. Företaget har 518 medarbetare med lång erfarenhet inom geo-området. Huvudkontoret ligger i Luleå och filialer finns i Malå, Uppsala och Göteborg.

Bland större uppdragsgivare kan nämnas nämnden för statens gruvegendom (NSG), länsstyrelser, kommuner, gruv- och kraftföretag samt privata företag, Utomlands genomförs uppdrag för bl.a. SIDA, NORAD, utvecklingsbanker, myndigheter och företag.

SGAB:s tyngdpunkt kommer även i fortsättningen att ligga inom prospektering och ingenjörsgeologi. Bolagets kunskaper kommer att utvecklas och användas inom anläggnings-, energi-, vatten- och miljösektorn.

Swedair AB

Översikt 1982/83 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 252.2 225,4 Resultat före disp. och skatt 4,7 5,9 Redovisat årsresultat 0,1 0,5

Swedair AB ägs till 50 26 av staten genom försvarsdepartementet och till vardera 25 22 av AB Aerotransport och Linjeflyg AB. Bolaget bedriver flygoperativ verksamhet innefattande bl. a. anslutningstrafik till Linjeflygs

och SAS:s reguljära nät, reguljär trafik på egna trafiktillstånd, målflygning

för försvaret, kartfotoflygning, ambulansflygning samt annan specialflyg-

verksamhet. Bolaget har vidare en omfattande affärsflygverksamhet. Sammantaget opererar Swedair med dotterbolag nära 50 flygplan. Vid sidan av

flygverksamheten bedriver bolaget flygverkstadsrörelse samt betjänar för-

svarets robotförsöksplats i Vidsel. Bolaget svarar även för driften av vissa kommunala flygplatser. I anslutning till flygverkstadsrörelsen bedriver

bolaget vidare en omfattande agenturverksamhet, främst inriktad på allmänflygsektorn.

För målflygverksamheten utnyttjas två jet- och nio turbopropflygplan. Den flygoperativa verksamheten i övrigt inom moderbolaget bedrivs med 23 tvåmotoriga flygplan, fördelade på jet-, turboprop- och kolvmotorflyg-

Skr. 1984/85: 20 185

plan med en kapacitet varierande från 8 till 20 passagerare. Bolaget opererar också flygplan och helikoptrar som ägs av det svenska försvaret. Huvudbas för den flygoperativa verksamheten är Bromma flygplats, men företaget har i anslutning till uppgifterna flygplan baserade även på andra

platser i landet. Verkstadsrörelsen är lokaliserad till Bromma, Sturup och Vidsel. Det helägda dotterbolaget Swedair Trade AB marknadsför på agenturba-

sis fiygplan och komponenter m. m.

Det helägda dotterbolaget Swedair i Växjö AB bedriver reguljärt flyg på uppdrag av SAS och affärsflyg med fem turbopropflygplan.

Bolaget äger vidare drygt 90 2 av Basair AB, som bedriver affärsflyg med basering i Västerås. Basair opererar fyra jet-, turboprop- och kolvmotorflygplan.

Antalet årsarbetare inom koncernen har framräknats enligt riksförsäkringsverkets normer och uppgick den 31 december 1983 till 551.

Koncernens totala omsättning för verksamhetsåret 1982/83 uppgick till 252,2 milj. kr. och för verksamhetsåret 1983/84 till preliminärt ca 300 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för verksam-

hetsåret 1982/83 till 4,7 milj. kr.

Koncernens utveckling bestäms främst av utvecklingen av den framtida sekundärtrafiken inom det reguljära flyget, av försvarets framtida beställningar samt av allmänflygets tillväxttakt, vilken starkt påverkar verkstadsrörelsens och agenturverksamhetens volym.

AB Swedcarrier

Historik

Swedcarrier började sin verksamhet år 1937 under namnet Svenska

Lastbil AB. Bolaget, som då var ett dotterbolag till Stockholm— Westerås— Bergslagens Järnväg (SWB) införlivades i SJ-koncernen år 1945, när SWB förstatligades.

Från början bestod verksamheten mest av utkörning av gods från järn-

vägsstationerna. Idag omfattar den ett rikstäckande transportnät för stycke- och partigods.

Skr. 1984/85: 20 186

Statens Järnvägar var sedan 1930-talet engagerade i färjetrafik i Öre-

sund. Delar härav överläts i mitten av 1970-talet till Swedcarrier. Ungefär samtidigt blev Swedcarrier även involverat i färjetrafiken mellan Skåne

och Tyskland genom övertagande av verksamhet från SJ.

Färjetrafikens kärna utgörs idag av linjerna Helsingborg— Helsingör och Trelleborg-Travemöände. Denna grundstruktur är resultatet av ett flertal förändringar av ägarförhållandena till färjelinjerna i södra Östersjön samt även av deras geografiska sträckningar.

Bolagets omfattning

AB Swedcarrier är moderbolag i en koncern. Huvuddelen av verksamheten utföres av dotterbolag, varav de största är AB Svelast (omsättning 358 milj. kr.) och Scandinavian Ferry Lines AB (omsättning 496 milj. kr.).

AB Svelast, som bedriver lastbilstrafik, förfogar över 1300 fordonsen-

heter. Regionkontor finns på 24 orter i landet.

Scandinavian Ferry Lines AB med huvudkontor i Helsingborg driver

färjefart i Öresund och södra Östersjön.

För övrigt omfattar koncernens verksamhet in- och utrikes flyttningsrö-

relse samt entreprenadrörelse med en unik teknik för tunga, avancerade

montagelyft.

Verksamheten under år 1983

Förändringar i koncernens sammansättning

I början av året övertogs Johnson Line AB:s aktieinnehav i Scandinavian Ferry Lines AB (SFL), som därigenom blev ett helägt dotterbolag till AB Swedcarrier.

Vidare har landtransportverksamheten, som under år 1982 bedrevs av moderbolaget, brutits ut och lagts i ett särskilt bolag, AB Svelast.

Landtransportverksamheten

Utvecklingen präglades främst av ”C-sam”', som är ett containersystem

(i samtrafik järnväg-bil), som fungerar utan kranar genom att bilen själv

hanterar sin container. Den speciella transportteknik, som utvecklats,

bygger på användandet av en container (16 m?) särskilt lämpad för parti-

och styckegods. C-samtekniken har lanserats i ett samarbete mellan statens järnvägar

och AB Svelast, där AB Svelast åtagit sig att svara för marknadsföringen

av SJ:s styckegodstrafik med primär målsättning att eliminera förlusterna inom denna före utgången av år 1985. Inom ramen för detta samarbete ställer Svelast också fordonsresurser till SJ:s förfogande. Omsättningsmässigt svarade C-sam för ca 6072 av koncernens land-

transportverksamhet.

Skr. 1984/85: 20 187

Färjetrafiken

Trafiken på Danmark, där linjerna i södra Öresund drivs i poolsamarbete

med A/S Dampskibsselskabet Öresund (DSA) — ägt av Danske Statsbaner — visade en svag utveckling under första halvåret 1983, delvis som följd av restriktioner i passagerarnas införselrätt från Danmark. En förbättring av

både trafikvolym och resultat ägde emellertid rum under andra halvåret.

Flygbåtstrafiken Malmö— Köpenhamn lämnar dock ett fortsatt otillfredsställande resultat. Tysklandstrafiken upprätthålls i poolsamarbete med TToHG, Hamburg. Den omfattade under perioden den 1 januari — 30 april 1983 såväl passa-

gerar- som lasttrafik. Från den 1 maj ingår enbart lasttrafiken i samarbetet, eftersom SFL avvecklade sin andel i passagerartrafiken. SFL deltager numera i poolen med två trailerfärjor, som chartrats från moderbolaget. I

början av år 1983 koncentrerades tysklandstrafiken till ex hamn på den

svenska sidan, vilket tillsammans med satsningen på enbart lasttrafik, minskad tonnageinsats och ökade trafikvolymer lett till att resultatet utvecklats positivt trots mycket hård priskonkurrens.

Resultatutveckling

Koncernens resultat före dispositioner och skatt uppgick till 92,6 milj.

kr.

Inom landtransportsektorn förbättrades resultatet genom bl. a. ökad balans i trafiken.

För färjetrafiken noterades en resultatuppgång under senare hälften av

året. Utvecklingen initerades av ökad efterfrågan och effektivitetshöjning.

Framtidsutsikter

Koncernen bedöms ha goda förutsättningar att inom sina speciella nischer väl hävda sig trots en mycket hård konkurrenssituation.

Landtrafiken kommer att präglas av en fortsatt kraftig satsning på Csamsystemet. Verksamheten skall i första hand omfatta distribution och uppsamling av gods samt containertransporter.

Färjetrafikens marknadsposition kommer att förstärkas under år 1984 genom kapacitetshöjande ombyggnader av fartyg både i tysklandstrafiken

och på leden Helsingborg— Helsingeér. Vidare pågår förhandlingar om avveckling av Scandinavian Ferry Lines AB:s förlustbringande engagemang i flygbåtstrafiken på linjen Malmö— Köpenhamn.

För år 1984 förutses ett resultat av ungefär samma storleksordning som

år 1983.

Skr. 1984/85: 20 188

Swedec International AB

Historik

Genom ett riksdagsbeslut år 1978 etablerades SWEDEC International AB, vars verksamhet startade år 1979. Företaget ägs av svenska staten