Prop. 1980/81:22

om insyn i statliga företag

Prop. 1980/ 81: 22

Regeringens proposition 1980/ 81: 22

om insyn i statliga företag

beslutad den 2 oktober 1980

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN ' NILS G. ÅSLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas olika åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra riksdagens insyn i de statliga företagen. Genom dessa åt- gärder blir det inte längre nödvändigt att överlämna Statsföretag AB:s och Svenska Varv AB:s årsredovisningar till riksdagen. Denna ordning föreslås därför upphöra.

] Riksdagen I980/81. I saml. Nr 22

Prop. 1980/81: 22 2 Utdrag lNDUSTRlDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980-10-02

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Wikström, Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling, Söder. Krön- mark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén. Holm, Andersson. Boo. Win- berg, Adelsohn, Danell, Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om insyn i statliga företag

1. Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den l7juni 1976 tillkallade då- varande chefen för industridepartementet tre sakkunnigal med uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra informationen om och insynen i de statli- ga företagen. De sakkunniga antog namnet redovisningsutredningen.

Redovisningsutredningen avlämnade i september 1978 betänkandet (SOU 1978: 63) Riksdagens insyn i statliga företag. En sammanfattning av förslagen i betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I .

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av bokförings- nämnden. postverket. televerkct, statens järnvägar (SJ). luftfartsverket, statskontoret. statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV). patent- och registreringsverket, statens industriverk. domänverket. för- enade fabriksverken (FFV). statens vattenfallsverk. Statsföretag AB, Sveriges Investeringsbank AB, PKbanken, Statskonsult AB. Systembola- get AB. AB Svcnsk Bilprovning. Apoteksbolaget AB. Landsorganisationeni Sverige (LO). Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Centralorgani- sationen SACO/SR och Föreningen Auktoriserade Revisorer.

Yttrande över betänkandet har dessutom inkommit från Svenska Civil- ekonomföreningen.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det- ta ärende som bilaga 2.

'Generaldirektören Sven Moberg. ordförande. samt riksdagsledamöterna Olle Svensson och Daniel Tarschys.

Prop. 1980/81: 22 3 2 Föredragandens överväganden '

Den statliga företagssektornsl betydelse inom näringslivet har ökat snabbt under 1970-talet. Den totala omsättningen inom sektorn uppgår till ca 50000 milj. kr. per år. Antalet sysselsatta är ca 270000. vilket utgör ca 6 % av landets förvärvsarbetande befolkning. Staten äger direkt eller ge- nom affärsdrivande verk mer än hälften av aktiekapitalet i ca 70 bolag. To- talt sett äger staten direkt eller genom juridisk person aktier i ca 800 aktie- bolag.

Särskilt under senare år har den statliga företagssektorn ökat påtagligt i ' betydelse. Betydande strukturrationaliseringar har genomförts inom han- delsstål- och tcxtilbranscherna. Staten har gått in som dominerande ägare i dessa branscher och i varvsindustrin. Det statliga ägandet har blivit ett allt- mera omfattande inslag i svenskt näringsliv. Ägandet är spritt över stora delar av näringslivet. om än numera med en tyngdpunkt i basnäringarna. Det statliga företagandet har fått särskilt stor betydelse inom vissa regio- ner av landet.

Det är enligt min mening uppenbart att insynen i och informationen om de statliga företagen har en stor betydelse. De frågor om de statliga företa— gen som riksdagen har att ta ställning till har ofta stor räckvidd och inte säl- lan aktualiseras beslut som rör olika branscher och många människor. Riksdagen bör därför garanteras en god insyn i och information om de stat- liga företagen liksom ökade möjligheter att sätta sig in i deras villkor. ln- formation är en förutsättning för att riksdagsledamöterna skall kunna fort- löpande följa verksamheten.

De statliga företagen bedriver i de flesta fall "en omfattande informations— verksamhet. Företagen lämnar en öppen och utförlig information till riks- dag och allmänhet. Flera av företagen brukar också ta initiativ till särskilda informationsmöten med riksdagsledamöterna. När det gäller Statsföretag AB finns särskilda regler för riksdagens insyn. 1 samband med riksdagens beslut om att bilda Statsföretag (prop. 1969: 121, SU 1969: 168. rskr 1969: 381) behandlades sålunda frågan om information om och insyn i de statliga företagen. Riksdagens beslut innebär att Statsföretags årsredovis— ning skall överlämnas till riksdagen varje år. Vidare utser riksdagen varje år 18 riksdagsledamöter som får närvara vid Statsföretags bolagsstämmor och som då har rätt att ställa frågor. Fr.o.m. år 1978 skall också årsredo— visningen för Svenska Varv AB överlämnas till riksdagen (prop. 1976/77: 139. NU 1976/77: 53. rskr 1976/77: 343).

Enligt min mening får den särskilda ordning som gäller för Statsföretag anses fylla högt ställda krav på insyn och information. Antalet statliga fö- retag som ligger utanför Statsföretag har emellertid vuxit och det finns där-

' Till statliga företag hänförs i detta sammanhang statligt ägda aktiebolag och de af- färsdrivande verken, dvs. postverket, televerket. statens järnvägar. luftfartsverket. domänverket. förenade fabriksverken och statens vattenfallsverk.

Prop. 1980/81: 22 4

för anledning att pröva om inte motsvarande regler för insyn och informa- tion skulle kunna tillämpas för dessa företag.

De åtgärder som jag i det följande förordar grundar sig huvudsakligen på redovisningsutredningens förslag. De syftar främst till att förbättra infor- mationen om de statliga företagen till riksdagen och därmed förse den med ett förbättrat informations— och beslutsunderlag. En sådan förbättrad infor- mation om och insyn i de statliga företagen är värdefull även för allmänhe— ten.

Jag vill poängtera att åtgärderna inte syftar till att påverka beslutspro- cessen i de statliga aktiebolagen. Ansvaret för verksamheten i bolagen lig- ger enligt aktiebolagslagen(1975: 1385) på bolagsstämman. styrelsen och verkställande direktören. Regeringen har ägaransvaret beträffande de di- rekt ägda statliga aktiebolagen och utövar detta genom att representera statens aktier vid bolagsstämmorna. Anställda och ledning i statliga före- tag måste dock åtnjuta en arbetsro som inte alltför mycket skiljer sig från den som gäller företagen inom andra sektorer.

De statliga företagens offentliga redovisning

För de statsägda aktiebolagens redovisning gäller liksom för andra aktie- bolag bestämmelserna i aktiebolagslagen(1975: 1385) och bokföringslagen (1976:125). Redovisningsutredningen framhåller att årsredovisningen är företagens viktigaste informationsinstrument som skall tillgodose en rad olika gruppers krav. Till dessa kan räknas aktieägare. anställda. kreditgi- vare. kunder. leverantörer. statliga och andra myndigheter samt massme- dia. Målgrupperna för ett statligt eller ett enskilt ägt företags årsredovis- ning är väsentligen desamma. De statliga företagens och de enskilt ägda fö- retagens årsredovisningar bör bl.a. av denna anledning följa samma ut- veckling. Utredningen framhåller, att de statliga företagen dock bör kunna ange takten i utvecklingen såsom föregångare för en öppnare och mer full- ständig redovisning. Jag delar utredningens uppfattning i dessa avseenden.

Redovisningsutredningen har undersökt informationsinnehållet i årsre- dovisningarna för de statligt ägda företagen ochjämfört detta med informa- tionsinnehållet i vissa börsregistrerade aktiebolags årsredovisningar. Un- dersökningen visar att det inte finns några väsentliga skillnader mellan de större statliga och de börsrcgistrerade företagens årsredovisningar. Av un- dersökningen framgår dock att de statliga företagens ekonomiska redovis- ning inbördes skiljer sig åt i en del avseenden. Utredningen finner det önskvärt att de statliga företagen utvecklar enhetligarc principer än som f.n. är fallet i enskilda delar av den ekonomiska redovisningen och söker finna mer likartade former för presentation av boksluten. Utredningen anger ett antal exempel där informationen bör kunna förbättras. Affärsver- ken berörs inte direkt av utredningens förslag med hänsyn till att det ålig- ger RRV att utfärda anvisningar för verkens årsredovisningar.

Prop. 1980/81: 22 5

Redovisningsutredningen har föreslagit att en särskild redovisnings- grupp med uppgift att i detalj utforma regler och anvisningar för de statliga aktiebolagens årsredovisningar skall utses av regeringen.

Flertalet remissinstanser ansluter sig till vad utredningen har föreslagit om årsredovisningarnas innehåll. Förslaget om en särskild redovisnings- grupp som skulle utses av regeringen har däremot mötts av tveksamhet från en del håll. Förslaget avstyrks bl. a. av bokföringsnämnden och För- eningen Auktoriserade Revisorer.

Bokföringsuännu/en anför sålunda att flertalet av de frågor som föreslås bli behandlade av den särskilda redovisningsgruppen står på bokförings— nämndens arbetsprogram. Bokföringsnämnden' har enligt sin instruktion (1976: 377) till uppgift att främja utvecklingen av en god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. l nämnden ingår ledamö- ter för revisorsorganisationerna, arbetstagarorganisationerna, riksskatte- verket. Sveriges Industriförbund m.fl. De anvisningar och cirkulär som nämnden utger är giltiga för alla bokföringsskyldiga näringsidkare.

Bokföringsnämnden anser vidare att redovisningsutredningens krav på en enhetlig terminologi. enhetliga värderingsprinciper, en likartad form för presentation av bokslut samt en öppnare och mer fullständig redovisning för de statliga företagen borde kunna uppnås genom en intern redovis— ningskommitte' för statligt ägda bolag.

Jag anser att de synpunkter på öppnare redovisning och utveckling av redovisningsstandardcn som framförs av redovisningsutrcdningen är vär— defulla och att en utveckling av denna standard bör eftersträvas.

Jag finner dock efter samråd med chefen för justitiedepartementet och i likhet med vissa remissinstanser att ytterligare ett statligt organ inom redo- visningsområdet skulle medföra risk för onödigt dubbelarbete och kompe- tenstvister. Därför bör någon särskild av regeringen utsedd redovisnings- grupp inte inrättas. De tankegångar som redovisningsutredningen har framfört ligger väl i linje med det arbete som bokföringsnämnden utför. Fr.o.m. den [juli 1979 ingår en ledamot som representerar de statliga ak- tiebolagen i bokföringsnämnden. De statliga bolagen har härigenom goda möjligheter att konkret påverka utvecklingen av redovisningspraxis i aktu- ella frågor.

Arbetet med att i övrigt utveckla redovisningen bör de statliga aktiebola- gen enligt min mening kunna genomföra på frivillig väg. De statliga bola- gen kan t. ex.. såsom har föreslagits av bokföringsnämnden, bilda en intern redovisningsgrupp med uppgift att göra detta arbete. Gruppen skulle lämp- ligen kunna fUngera som referensgrupp till den ledamot. som representerar de statliga bolagen i bokföringsnämnden.

Prop. 1980/81: 22 6

Regeringens årliga redovisning till riksdagen av de statliga företagens verk- samhet

Den enda samlade informationen om statlig verksamhet i företagsform finns i den av industridepartemcntet årligen utgivna skriften Statliga före- tag. Denna innehåller redogörelser för de affärsdrivande verken och stat— ligt ägda aktiebolag. Som jag tidigare har nämnt överlämnas årsredovis- ningarna för Statsföretag och Svenska Varv till riksdagen. Utredningen har föreslagit att regeringen varje år skall överlämna en fullständig redogö- relse till riksdagen över det statliga företagsägandet. Redogörelsen skall enligt förslaget överlämnas genom en skrivelse från regeringen till riksda— gen. vilken skall medföra motionsrätt och utskottsbehandling. Redogörel- sen föreslås i första hand grundas på uppgifter från aftärsverken och aktie— bolag där staten direkt eller indirekt äger mer än 50 (ji- av aktierna. Uppgif- ter skall lämnas också om minoritetspostcr.

Redogörelsen skall enligt förslaget i första hand bygga på de enskilda fö- retagens årsredovisningar och anpassas till vad som vid varje tidpunkt an- ses vara av mer allmänt intresse rörande statliga företag. 1 redogörelsen skall ingå vissa ekonomiska data om företagen. Likaså skall uppgifter om förändringar i det statliga företagsägandet ingå. Med några års mellanrum. t.ex. en gång per riksdagsmandatperiod. bör rapporten göras mer omfat- tande och innefatta en principdeklaration från regeringen om det statliga företagen — dels mål och riktlinjer samt en översiktlig redogörelse för hur de övergripande mål som gäller för verksamheten har uppnåtts.

De remissinstanser som har yttrat sig om förslaget tillstyrker detta. PKbanken t. ex. framhåller att en icke oväsentlig del av insynsproblemet torde för riksdagens det ha sin grund i ren tidsbrist och finner därför för- slaget om en samlad årlig rapport över den statliga företagssektorn välmo- tivcrat.

Jag delar utredningens uppfattning att riksdagen bör ges möjlighet att få en samlad riksdagsbehandling av verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen kan därigenom regelbundet diskutera utvecklingen av det statli- ga företagandet. Så som utredningen har föreslagit anser jag en lämplig ordning härför vara att regeringen årligen överlämnar en redogörelse till riksdagen över de statliga företagens verksamhet. Denna redogörelse bör enligt min mening med vissa mellanrum också omfatta en principdeklara- tion om det statliga företagandets mål och riktlinjer liksom en översiktlig redogörelse för i vad mån uppställda mål har uppnåtts.

Om regeringen varje år avger en redogörelse till riksdagen av det slag som jag här har nämnt, kan den nuvarande ordningen — riksdagsgransk- ning av årsredovisningarna för Statsföretag och Svenska Varv — upphöra. Något behov av att överlämnat årsredovisningarna för dessa aktiebolag till riksdagen torde då inte längre föreligga. Eftersom överlämnandet av dessa båda årsredovisningar sker på grundval av beslut av riksdagen. bör riksda- gens godkännande inhämtas att upphöra med denna ordning.

Prop. 1980/81: 22 7

Regeringens årliga redogörelse över de statliga företagens verksamhet bör enligt utredningen få ett sådant innehåll och en sådan utformning att den kan fungera som informationskälla för alla som söker uppgifter om statliga företag. Den bör innehålla en allsidig och överskådlig information om den statliga företagsamheten. Redogörelsen bör ges stor spridning även utanför riksdagskretscn. Jag delar utredningens uppfattning rörande redogörelsens innehåll. utformning och spridning.

i fråga om motionsrätten gäller f.n. enligt tilläggsbestämmelse 3.ll.2 riksdagsordningen att motion får avlämnas med anledning av skrivelse från regeringen med årlig redovisning för verksamheten inom Statsföretag. med redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet samt med årsredovisning för Svenska Varv. (')m motionsrätten skall gälla den redogörelse jag nu har behandlat. förutsätter detta en ändring i denna tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen.

Jag föreslår att regeringen ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört rörande den årliga redogörelsen till riksdagen.

Register över statliga företag

Redovisningsutredningen har föreslagit att ett register över statliga före— tag skall inrättas och att det skall föras av statistiska centralbyrån (SCB). Utredningen framhåller att ett register över statliga företag bör föras med hänsyn till omfattningen av det statliga företagandet och de stora förän- dringar som sker i detta. På uppdrag av utredningen har SCB lämnat ett för— slag till uppläggning av ett sådant register. De remissinstanser som uttalar sig om utredningens förslag i denna del stöder förslaget.

En del remissinstanser. t. ex. SCB och RRV. påpekar svårigheterna med att få in uppgifter till ett sådant register. Sannolikt skulle det krävas sär- skilda föreskrifter för de statliga företagen att de skall rapportera förvärv och försäljning av aktier och andelar.

Flera remissinstanser framhåller att man bör undvika att belasta företa- gen med ett ökat uppgiftslämnande. vilket skulle bli följden om ett särskilt register inrättades.

För att det föreslagna registret skall kunna fylla uppställda krav på snabb uppdatering måste enligt min mening de statliga företagen åläggas särskild uppgiftsplikt. Företagen måste i sådant fall ha skyldighet att konti- nuerligt rapportera alla förändringar i aktieinnehav. Jag är inte beredd att föreslå åtgärder som skulle ålägga företagen en sådan uppgiftsplikt.

Jag delar dock utredningens uppfattning att det finns ett behov av en samlad överblick över det statliga företagandet. Jag anser det viktigt att olika intressenter. t.ex. riksdag. regering och allmänhet kan få uppgifter om det statliga företagsägandet. En sammanställning över det statliga före- tagsägandet aVses därför liksom hittills varje år utarbetas inom industride- 3 Riksdagen l980/8I. I saml. Nr 22

Prop. 1980/81: 22 8

partcmentet och publiceras i anslutning till regeringens nyssnämnda redo- görelse till riksdagen. Denna årligen uppdaterade sammanställning bör va- ra så utförlig som det är praktiskt genomförbart och omfatta de bolag som nämns i redovisningsutredningens förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Riksdagsledamöters närvaro vid statliga aktiebolags bolagsstämmor

Sedan år l97l har den ordningen gällt att l8 av riksdagen utsedda riks— dagsledamöter haft möjlighet att närvara vid Statsföretags bolagsstämmor och där kunna ställa frågor om_ Statsföretags och dess dotterbolags verk- samhet. Enligt redovisningsutredningens förslag skall samtliga riksdagsle- damöter garanteras närvarorätt vid bolagsstämmor i vissa direkt ägda stat- liga aktiebolag och därvid ha rätt att ställa frågor. Utredningen föreslår att en särskild lag stiftas med denna innebörd.

Utredningen påpekar att bildandet av nya statliga företagsgrupper ak- tualiserar frågan om det inte även i sådana fall är motiverat att riksdagen får samma rätt till insyn som nu gäller för Statsföretag. En allmän närvaro- rätt kan utnyttjas när riksdagsledamöterna finner detta lämpligt. Ledamö- terna får därigenom möjlighet till insyn i de företag som för tillfället tilldrar sig uppmärksamhet av exempelvis närings- eller sysselsättningspolitiska skäl. Ledamöterna kan dessutom kontinuerligt följa verksamheten i ett el— ler flera statliga aktiebolag.

Utredningen har föreslagit att närvarorättcn vid bolagsstämmor skall omfatta aktiebolag med mer än 50 anställda. om staten direkt äger minst hälften av aktierna. Närvarorätten föreslås alltså begränsas till aktiebolag vilkas verksamhet har viss storlek. Närvarorätten föreslås inte omfatta dotterbolag till de direkt ägda bolagenf Frågor som berör eventuella dotter- bolag förutsätts kunna behandlas vid moderbolagets stämma.

För egen del vill jag anföra följande. F.n. gäller som nämnts att 18 riks- dagsledamöter har möjlighet att delta i Statsföretags bolagsstämmor. Erfa- renheterna av denna ordning har varit goda. Tiden är nu mogen att införa en allmän möjlighet för riksdagsledamöter att närvara vid bolagsstämmor i aktiebolag där staten har det dominerande ägarinilytandet. Möjligheten att närvara bör i första hand omfatta aktiebolag i vilka staten äger mer än 90 'Fr- av aktierna. Jag avser dessutom att verka för att riksdagsledamötcrna får möjlighet att närvara vid bolagsstämmor även i andra delägda statliga ak- tiebolag.

Jag delar utredningens uppfattning att möjligheten att närvara inte bör omfatta de minsta bolagen. En förutsättning bör vara att bolaget har minst 50 anställda. Dock bör rätten gälla även förvaltningsbolag. även om dessa har mindre än 50 anställda, såvida bolagen äger rörelsedrivande dotterbo- lag som har minst 50 anställda.

Prop. 1980/81: 22 9

När det gäller genomförandet av förslaget har flertalet remissinstanser riktat kritik mot den lag som redovisningsutredningen har föreslagit. De anser att samma syfte skulle kunna uppnås genom andra lösningar.

Även jag anser att möjligheten att närvara för riksdagsledamöterna kan genomföras utan att lagstiftning tillgrips. Regeringen kan som utövare av aktieägarinflytandet i de statliga aktiebolagen genomföra förslaget t. ex. genom att en bestämmelse med denna innebörd införs i bolagsordningarna för berörda aktiebolag.

Genom de utvidgade möjligheterna till insyn i statliga företag behöver riksdagen inte längre utse ledamöter att närvara vid Statsföretags bolags- stämmor.

Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om riksdagsledamöternas möjlighet att närvara vid vissa statligt ägda aktiebolags bolagsstämmor.

Informationsmöten med Statsföretag och Svenska Varv

Redovisningsutredningen har enligt sina direktiv utvärderat resultatet och erfarenheterna av den nuvarande ordningen att 18 riksdagsledamöter har möjlighet att närvara vid Statsföretags bolagsstämmor.

Riksdagsledamöternas närvaro vid Statsföretags bolagsstämmor har se- dan år l97l i praktiken utvidgats. De kallas även till informationsmöten vid sidan om bolagsstämmorna. Riksdagsledamöterna har då getts möjlighet att ställa frågor till Statsföretags ledning och till cheferna för dotterbola- gen.

Redovisningsutredningen anför att riksdagsledamöterna varit allmänt positiva till det sätt på vilket Statsföretag har besvarat de frågor som ställts. Det rådde dock enighet om att möten vid sidan om ordinarie bolags- stämmor har givit mest information. Framför allt ansågs det informations- möte som brukar ordnas varje vår med verkställande direktörerna för dot- terbolagen vara värdefullt. Även Statsföretag finner den nuvarande ord- ningen vara av värde.

Utredningen har föreslagit att den nuvarande ordningen skall bibehållas såsom den har kommit att fungera i praktiken och att den skall utvidgas att omfatta även Svenska Varv. Flera remissinstanser delar utredningens in- ställning att en utförligare information kan lämnas vid sidan av bolagsstäm- man och anser att man kan bygga vidare på detta system.

Denna sålunda utformade praxis innebär att ett betydande antal riks- dagsledamöter får en fördjupad kunskap om statlig företagsamhet och att en värdefull kontinuitet har kunnat upprätthållas i relationerna mellan riks- dagen och Statsföretag. Utredningen har pekat på att erfarenheterna är så goda att denna ordning bör bibehållas. Både Statsföretag och riksdagsleda- mötcrna har funnit kontakterna givande.

Prop. 1980/81: 22 10

Det är därför enligt min mening lämpligt att den nuvarande ordningen med informationsmöten bibehålls och att den utvidgas till att omfatta även Svenska Varv. Jag är beredd att föreslå att en bestämmelse införs i bolags- ordningarna för de båda bolagen av innebörd att resp. bolag skall bereda högst 18 av riksdagen för ändamålet särskilt utsedda ledamöter tillfälle del- taga i årliga informationsmöten.

Jag föreslår att regeringen ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om möjlighet för vissa av riksdagen utsedda riksdagsledamöter att delta i informationsmöten med Statsföretag och Svenska Varv.

3. Hemställan

Jag hemställer att regeringen ]. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregå- ende om a. årlig redogörelse över de statliga företagens verksamhet, b. riksdagsledamöternas möjlighet att närvara och ställa frågor vid bo- lagsstämmor med vissa statligt ägda aktiebolag. c. möjlighet för vissa av riksdagen utsedda riksdagsledamöter att delta i informationsmöten med Statsföretag AB och Svenska Varv AB. 2. föreslår riksdagen att godkänna vad jag anfört i fråga om årsredovis- ningarna för Statsföretag AB och Svenska Varv AB.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till fördragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1980/81: 22 l 1

Bilaga ]

Sammanfattning av förslagen i betänkandet (SOU 1978: 63) Riksdagens insyn i statliga företag, lämnad av redovis- ningsutredningen

Enligt direktiven har redovisningsutredningen haft i uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder som kan förbättra informationen om och insynen i de statliga företagen.

Vi har sett det som en huvuduppgift att försöka förbättra informationen till regering och riksdag och därmed skapa ett bättre beslutsunderlag för statsmakterna. En förbättrad information till riksdagen bör även allmänhe- ten kunna dra nytta av. Med hänsyn till vårt utredningsuppdrag har vi ej haft anledning att ompröva de former i vilka beslut om enskilda affärsverk eller bolag fattas.

Till de statliga företagen har vi räknat de sju affärsdrivande verken och aktiebolag i vilka staten äger minst hälften av aktiekapitalet. Den statliga företagssektorns betydelse inom näringslivet har ökat under l970-talet. Den totala omsättningen inom sektorn uppgick för år 1977 till drygt 50 mil- jarder kronor. Antalet sysselsatta uppgår till ca 270000. Produktionens förädlingsvärde utgör f.n. ca 6 % av bruttonationalprodukten. Antalet an- ställda utgör 6 9'2 av landets förvärvsarbetande befolkning. Det statliga ägandet är spritt över stora delar av näringslivet. om än numera med en tyngdpunkt i de klassiska svenska basnäringarna. Detta har fått till konse- kvens att de statliga företagen spelar en avgörande roll på det regionala planet i främst Norrbottens län. En stor del av de statliga aktiebolagen är samlade i Statsföretag AB som bildades ljanuari 1970. Ett större antal av de statliga aktiebolagen har under de senaste åren kommit att ligga utanför Statsföretag. Staten har bl.a. gått in som aktieägare i flera viktiga bransch- er föratt medverka i omfattande och nödvändiga strukturrationaliseringar.

I kapitel 6 redovisar vi en undersökning över de statliga företagens års- redovisningar. Dcnna undersökning. som gjorts av Bohlins Revisionsbyrå AB, visar bl. a. att det inte torde föreligga några väsentliga skillnader mel- lan informationsinnehållet i de större statliga och de börsregistrerade före- tagens årsredovisningar. Undersökningen visar dock att de statliga företa- gens ekonomiska redovisning sinsemellan skiljer sig åt i viktiga avseenden. Vi anser det önskvärt att de statliga företagen utvecklar enhetligarc princi- per än f.n. i enskilda delar av den ekonomiska redovisningen och söker finna mer likartade former för presentation av boksluten. Detta skulle möj- liggöra en ökad tillgänglighet och överskådlighet av informationen från de statliga företagen. Det skulle också möjliggöra en mer ingående analys av den statliga företagssektorn.

Prop. 1980/81: 22 12

Vi har funnit det lämpligt att i årsredovisningen skilja mellan grundinfor- mation och kompletterande information. Med grundinformation avser vi sådana uppgifter som krävs enligt lagstiftning och redovisningspraxis. Det är till övervägande delen uppgifter av ekonomisk karaktär. Den komplette- rande informationen omfattar sådana uppgifter som har nära anknytning till och kompletterar den ekonomiska redovisningen. Det är uppgifter som ger en fylligare bild av ett företags olika resurser. problem och framtida möjligheter än vad enbart de ekonomiska redovisningshandlingama kan ge. Exempel på kompletterande information är uppgifter om bl. a. mark- nad. organisation. framtidsprognoser. personal och arbetsmiljö.

När det gäller grundinformation bör de statliga företagen utveckla en en- hetlig terminologi och enhetliga värderings- och redovisningsprinciper. Vad gäller den kompletterande informationen anser vi — med hänsyn till att det ännu inte ftnns någon utvecklad praxis inom detta område — att man inte kan ställa samma krav på enhetlighet för denna som för grundin- formationen. Det är dock önskvärt att man finner fastare former för hur den kompletterande informationen bör vidareutvecklas.

Vi föreslår att arbetet med att närmare utforma regler och anvisningar för de statliga företagens årsredovisningar överlämnas till en av regeringen utsedd redovisningsgrupp med bl. a. representanter för de större statliga företagen. Gruppens arbete kan lämpligen anknyta till det utvecklingsarbe- te i redovisningsfrågor som Statsföretag bedriver. Vi föreslår att ansvaret för redovisningsgruppen organisatoriskt knyts till Statsföretag som är det största statliga aktiebolaget. Redovisningsgruppen bör ha till uppgift dels att utfärda rekommendationer i värderings- och redovisningsfrågor. dels att bedriva utvecklingsarbete rörande särskilda frågor. I gruppen bör ingå representanter för olika statliga aktiebolag. Redovisningsgruppen bör få särskilda medel för att kunna genomföra utredningar och för sekretariats- uppgifter. Vårt förslag innebär att de statliga aktiebolagen skall tillskjuta de medel redovisningsgruppen kan behöva.

I kapitel 7 föreslår vi att regeringen varje år överlämnar en mer fullstän- dig redogörelse till riksdagen över det statliga företagsägandet. Den årliga redogörelsen bör i första hand bygga på de enskilda företagens årsredovis- ningar och kan överlämnas i skrivelse från regeringen till riksdagen vilket medför motionsrätt och utskottsbehandling. Redogörelsen bör bl.a. om- fatta uppgifter om de statliga företagens resultat. omsättning och syssel- sättning. Den bör även innehålla uppgifter om det statliga ägandets utveck- ling och förändring inom olika branscher och inom olika företag.

Vi föreslår vidare att rapporten ges en sådan utformning att den kan an- vändas som informationskälla för alla intressenter som söker uppgifter om statliga företag. Rapporten bör ges spridning även utanför riksdagskretsen. Rapporten bör ge regering och riksdag möjlighet och underlag att diskutera utvecklingstendenser och principer för statlig företagspolitik.

Med några års mellanrum, t.ex. en gång per riksdagsmandatperiod. bör

Prop. 1980/81: 22 13

rapporten göras mer omfattande och då innefatta en principdeklaration från regeringens sida om det statliga företagandets mål och riktlinjer. Re- geringen bör i ett sådant sammanhang redogöra för hur de statliga företa- gen levt upp till riksdagens näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska viljeyttringar, exempelvis hur arbetsmiljön förbättrats. hur företagen bi- drar till att skydda och förbättra den yttre miljön. hur den vidgade arbets- rätten tillämpats m.m.

Vårt förslag innebär att hittills tillämpad riksdagsgranskning av årsredo- visningar för Statsföretag och Svenska Varv bör upphöra.

Publikationen Statliga företags syfte att ge en samlad information över statens verksamhet i företagsform bör också bli tillgodosett genom rege- ringens årliga rapport över de statliga företagens verksamhet. Utgivningen av publikationen Statliga företag kan därför upphöra.

1 kapitel 8 föreslår vi att ett register läggs upp över de företag där staten har ett aktieägarintresse. Ett företagsregister bör kunna bli ett viktigt un- derlag för regeringens rapport till riksdagen. Registret bör även kunna till- godose regeringens, riksdagens och allmänhetens behov av löpande infor- mation om de statliga företagen. Rapporteringen till registret skulle kunna ersätta den rapportering som f.n. årligen sker till industridepartemcntet. Registret bör omfatta Uppgifter om affärsverken och alla hel- och delägda bolag som staten äger direkt samt dotter- och dotterdotterbolag till bolag som staten äger till 50 % eller mer. Det bör även omfatta vissa uppgifter om minoritetsintressen. För varje företag bör anges statens andel av aktie- kapitalet, omsättning. resultat. eget kapital. anställda. verksamhetens in- riktning m.m. Vi föreslår att registret förs vid Statistiska Centralbyrån.

] kapitel 9 föreslår vi att varje riksdagsman får rätt att närvara och ställa frågor på bolagsstämmor i direkt ägda aktiebolag med mer än 50 anställda där staten har ett ägarintlytande på 50 % eller mer av aktiekapitalet eller röstetalet. Ledamöterna får därigenom möjlighet till insyn i företag som för tillfället tilldrar sig uppmärksamhet av exempelvis närings- och sysselsätt— ningspolitiska skäl. Ledamöterna kan dessutom kontinuerligt följa verk— samheten i ett eller flera statliga aktiebolag och bevaka verksamheten i bo- lag med anknytning till den egna valkretsen.

Kommittén har gjort en utvärdering av erfarenheterna av den nuvarande ordningen med 18 riksdagsledamöters närvarorätt vid Statsföretags bo- lagsstämmor. Vi har därvid funnit att erfarenheterna är så goda att syste- met bör behållas på det sätt som det kommit att fungera i praktiken. De in- tervjuer som vi gjort med riksdagsledamöter som deltagit i bolagsstämmor- na och fått del av övrig information från Statsföretag visar att de till över— vägande del är nöjda med den information och insyn de härigenom får. Statsföretag finner den nuvarande faktiska ordningen med inf ormationstill- fallen vid sidan av själva bolagsstämmorna vara av värde. Vi anser att nu- varande praxis skall behållas. Vi föreslår att. förutom en allmän närvaro- rätt, de hittills utsedda 18 riksdagsledamöterna ges möjlighet att deltaga vid särskilda informationskonferenser med Statsföretag.

Prop. 1980/81: 22 14

Vi vill vidare föreslå att denna ordning utvidgas att omfatta även Svens- ka Varv. Denna företagsgrupp kan hittills ses som det viktigaste exemplet på helstatliga företagsbildningar som tillkommit utanför Statsföretag. Vi föreslår att de 18 riksdagsledamöterna även utses att delta i informations- konferenser med Svenska Varv.

Kommitténs förslag är inte av sådan karaktär att kostnaderna för dem kan kvantifieras på ett meningsfullt sätt. Vi nöjer oss därför med att kon- statera att ett genomförande av våra förslag kräver ökade resurser både i inhämtandet och publiceringen av uppgifter om statliga företag. Dessa merkostnader bör enligt vår mening till stor del kunna bestridas genom omprioriteringar i existerande verksamheter.

Den av oss föreslagna redovisningsgruppen föreslås få vissa medel från de statliga aktiebolagen för att kunna genomföra särskilda utredningar och för sekretariatsuppgifter. Kostnaden för att lägga upp ett ADB—baserat re- gister över statliga företag har av Statistiska Centralbyrån beräknats till ca 50000 kr. Den årliga kostnaden för uppdatering och skötsel av registret har angivits till 20—30000 kr.

Våra förslag innebär en konkretisering av det enhälliga uttalande som näringsutskottet gjorde vid riksdagen våren 1976 att insynen i och redovis- ningen från de statliga bolagen borde kunna förbättras.

Prop. 1980/81: 22 15

Bilaga .?

Remissammanställning över Redovisningsutredningens betänkande Riksdagens insyn i statliga företag (SOU 1978: 63)

Svar har inkommit från följande remissinstanser. Bokföringsnämnden. postverket. televerket. statensjärnvägar (SJ). luft- fartsverket. statskontoret. statistiska centralbyrån (SCB). riksrevisions- verket (RRV). patent- och registreringsverket. statens industriverk. do- mänverket. förenade fabriksverken (FFV). statens vattenfallsverk. Stats- företag AB. Sveriges lnvesteringsbank AB. PKbanken. Statskonsult AB. Systembolaget AB. AB Svensk Bilprovning. Apoteksbolaget AB. Sveriges industriförbund. Centralorganisationen SACO/SR. Tjänstemännens Cen- tralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO) och Föreningen Aukto- riserade Revisorer (FAR).

Därutöver har synpunkter på utredningsförslaget inkommit från Svens- ka Civilekonomföreningen.

Allmänna synpunkter

Flertalet remissinstanser är positiva till de principiella tankegångar ut- redningen framför. Beträffande de olika förslagen till konstruktioner finns delvis skilda åsikter. På en del punkter avstyrks utredningens förslag av vissa remissinstanser. ] andra frågor framlägger vissa remissinstanser al- ternativa förslag.

Några remissinstanser. nämligen donränvcrkut. statskontoret. Statskon- sult. TCO och LO. påpekar att utredningen tolkat sina direktiv väl snävt och begränsat sitt arbete till att avse riksdagens och regeringens informa— tionsbehov. När det gäller informationen från företagen har ytterligare en begränsning skett till informationen i årsredovisningen.

Statskontoret konstaterar sålunda att utredningens förslag inte grundas på någon modell eller genomgripande analys av redovisningens roll i sam- hället eller dess betydelse för olika intressentgrupper. Förslagen är mer in- riktade på att för främst regering och riksdag sammanställa information som finns eller bör utvecklas och att den utvidgade informationen till rege- ring och riksdag även kommer att kunna användas av övriga intressenter.

Domänverket anser att en analys av olika intressenters (riksdagsmän. kommunal- och landstingsmän. kunder. leverantörer. anställda m. m.) be- hov av information och insyn i statliga bolag hade varit värdefull för bl. a. en avvägning av informationsinnehållet i årsredovisningen.

Prop. 1980/81: 22 16

T("O stödjer utredningens förslag inom ramen för ovan angivna begräns- ningar.

LO har till sitt remissvar bifogat synpunker från Beklädnadsarbetarnas förbund. Förutom de nämnda invändningarna ställer sig LO positiv till öv- riga förslag. såsom en särskild årlig rapport till riksdagen från regeringen rörande företagsägandet. ett särskilt register över de statliga företagen. etc.

Det finns enligt RR V:s mening även anledning att undersöka vilka meto- der som kan eller bör användas för att föra ut information till en större all- mänhet. vilken måste betraktas som en ganska heterogen intressentgrupp. Ett klarläggande vilka intressenterna är. vilken information dessa efterfrå- gar eller behöver samt hur denna information skall utformas och förmedlas torde kräva en mer brett upplagd kartläggning och analys. RRV vill i detta sammanhang göra en distinktion mellan informationspublicering som kan vara mer eller mindre styrd och informationslämnande på begäran. Båda formerna medger insyn i ett företags verksamhet. Den första formen ger företaget stora möjligheter att välja vilken information som skall lämnas och i vilka former det skall ske. Den andra formen kräver aktivt sökande från informationsrnottagarens sida men erbjuder större möjlighet att få re- levant information. Det finns goda skäl att anta att ökade möjligheter att få information på begäran i många fall ger bättre insyn än av företaget utfor- mad rapportering.

De affärsdrivande verken. FFV. postverket. televerket. luft/artsverket och vattenfallsverket. framhåller att förslagen i betänkandet till övervägan- de delen berör de statliga aktiebolagen. Affärsverken berörs barai mindre utsträckning. Pt.:stt'erket tillstyrker de förslag som berör verket. Luftfarts- verket har inget att erinra mot att utredningens förslag genomförs.

Statens industriverk och Sveriges Investeringsbank har inte något att in- vända mot utredningens förslag.

PKbanken delar helt utredningens uppfattning att de statliga företagen bör föregå med gott exempel när det gäller öppenhet och information om den egna verksamheten. PKbanken gör dock en reservation för det fåtal fall där konkurrensen med andra företag kan lägga vissa hinder i vägen för en alltigenom öppen redovisning.

Sveriges lndustriförbrurd anser att det är viktigt att staten som ägare läg- ger ner stor omsorg på arbetet med att styra och utveckla de statliga företa- gen. Eftersom inköpen av dem har gjorts huvudsakligen genom skatteme- del är det viktigt att företagen sköts på ett effektivt sätt. En väg är att så- som r'edovisningsutredningen föreslagit förbättra informationen om och in- synen i de statliga företagen och därmed ge regering och riksdag ett bättre beslutsunderlag.

Prop. 1980/81: 22 17

De statliga företagens offentliga redovisning

Flertalet remissinstanser. däribland statskontoret. Statsföretag. Sveri- ges lnvesteringsbank. PKbanken. TCO och LO. ansluter sig till utredning- ens synpunkter om årsredovisningarnas innehåll samt försla- get om en redovisningsgrupp för de statliga företagen även om man i några fall är tveksam till den praktiska utformningen av förslaget. ln- rättandet av en särSkild redovisningsgrupp avstyrks av bokföringsnämn- den, FAR. [('lt't't'rket, SACO/SR samt Svenska Civilekononzji'ireningen.

Bokföringsnämnden avstyrker inrättandet av en särskild av regeringen utsedd redovisningsgrupp för de statliga företagen. Flertalet av de frågor i betänkandet som föreSIås bli behandlade av den särskilda redovisnings- gruppen står på bokföringsnämndens arbetsprogram. [ nämndens arbets- uppgifter ingår att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentlig redovisning (SFS 1976: 377).

Bokföringsnämnden konstaterar emellertid med tillfredsställelse det in- tresse för en utveckling av redovisningsstandarden samt den strävan efter en öppnare och mer fullständig redovisning hos statligt ägda bolag som be- tänkandet ger uttryck för. Bokföringsnämnden anser dock att utredningens krav på enhetlig terminologi, enhetliga värderingsregler och redovisnings- principer. likartad form för presentation för bokslut samt en öppnare och mer fullständig redovisning för de statliga företagen skall kunna uppnås ge- nom en intern redovisningskommitté för statligt ägda bolag som utfärdar för dessa bolag anpassade regler och rutiner med utgångspunkt från bokfö- rings- och aktiebolagslagamas bestämmelser.

Bokföringsnämnden delar också utredningens uppfattning att de statliga och enskilt ägda bolagens redovisning bör följa samma utveckling. Inrät- tandet av en särskild av regeringen utsedd redovisningsgrupp för statligt ägda företag kan leda till att olika redovisningspraxis utvecklas för statligt resp. enskilt ägda bolag. Det vore ytterst olämpligt om speciella värde- rings- och redovisningsregler, utfärdade av officiella organ kommer att gäl- la för statligt resp. enskilt ägda bolag. Risken för dubbelarbete är enligt bokföringsnämnden uppenbar. Inrättandet av ytterligare ett officiellt redo- visningsorgan innebär dessutom risk för misshushållning med den begrän- sade redovisningsexpenisen i landet.

Statsföretag framför i sitt remissvar att man ser positivt på den föreslag- na redovisningsgruppen. Bolaget delar utredningens uppfattning om årsre- dovisningens betydelse som informationsgivare till olika intressentgrupper och att de statliga bolagen. om inte som föregångare så åtminstone i främs- ta ledet. bör arbeta för en öppnare. korrekt och mer fullständig redovis- ning. Förhållandet att de statliga bolagen intar en speciell ställning vad av- ser ägarförhållandena rubbar emellertid inte de enskilda bolagens primära samhörighet med den egna branschen och dess problem. Det innebär att redovisningsgruppen när det gäller den redovisningstekniska utvecklingen

Prop. 1980/81: 22 18

inte kan utgöra annat än ett komplement och en inom etablerade ramar standardhöjande faktor.

I de avseenden de statliga bolagen skiljer sig från övriga företag, nämli- gen i fråga om ägare och därmed i fråga om den kompletterande informa— tionsgivning som en följd härav kan bli aktuell. bör dock gruppen ha en pri- mär utvecklings- och normföreskrivande uppgift.

Skulle redovisningsgruppen etableras förutsätts att krav ställs på att en nära kontakt upprätthålls mellan de statliga bolagens revisorer och redo- visningsgruppen. Det är vidare väsentligt att ett nära samarbete kommer till stånd med existerande organ. De problem som sammanhänger med all- mänhetens och riksdagens svårigheter att tillgodogöra sig redovisningsma- terial från skilda branscher och problemområden bör delvis kunna elimine- ras om gruppen även får i uppdrag att fungera som teknisk rådgivare vid uppläggningen av den föreslagna redogörelsen till riksdagen över det statli- ga företagsägandet.

Utredningen föreslår att resultatet av redovisningsgruppens arbete ut— värderas av Statsföretag i samråd med övriga bolag efter en försöksperiod om tre år. Statsföretag föreslår dock att redovisningsgruppen årligen avger en kortfattad redogörelse avseende sitt utvecklingsarbete. iakttagna pro- blem och eventuella svårigheter att uppnå genomslagskraft i de enskilda bolagen.

Statsföretag föreslår vidare att staten/ägaren bör svara för kostnaderna eftersom redovisningsgruppen tillkommer för att ge ägarintressena speciell och fylligare information utöver vad som krävs enligt lagstiftning och god redovisningssed och eftersom fördelandct av kostnader är ett administra— tivt och konfliktskapande system. Under försöksperioden kan dessa exem- pelvis bestridas via kommitteanslag. Ställning till den eventuellt långsikti- ga finansiering som kan bli aktuell bör tas i samband med att redovisnings- gruppens arbete utvärderas.

Statskontoret ställer sig positivt till kommitténs förslag till förbättringar av informationen om statliga företag. Statskontoret påpekar vidare att man i förslaget inte har berört hur olika intressenter skall ges möjligheter att på- verka den föreslagna redovisningsgruppens arbete. Mot denna bakgrund föreslår statskontoret att den föreslagna redovisningsgruppen får en mer intressentinriktad sammansättning. T. ex. borde fackliga och politiska in- tressen vara företrädda för att närmare precisera deras behov av informa- tion. Därmed skapas möjligheter till en mer allsidig belysning av informa- tionsfrågt.)rna i den rapport kommittén föreslår skall avlämnas till regering- en efter tre år. Denna bör även innehålla en precisering av det organisato- riska ansvaret för vidareutveckling. sammanställning, bearbetning och di- stribution av den utvidgade informationen.

RRV anser i likhet med utredningen att årsredovisningarnas utformning måste ägnas stor uppmärksamhet. Kravet från olika intressentgrupper på en bättre information om verksamheten i de statliga företagen bör till viss

Prop. 1980/81: 22 19

del kunna uppfyllas genom insatser för att öka kvaliteten på årsredovis- ningarna. RRV anser vidare att en förbättring av den information som läm- nas till statsmakterna också bör kunna komma andra intressentgrupper till godo. Enligt RRV:s uppfattning torde det emellertid vara svårt att nå olika målgrupper med ett och samma informationsmedium. Med tanke på den betydelse som de statliga företagen har i regional- och sysselsättningspoli- tik borde det vara värdefullt med en information speciellt riktad till de oli— ka regionerna i landet.

RRV säger sig ha uppfattat utredningens förslag på det sättet att affärs- verken inte omfattas av förslaget om utveckling av redovisningsprinciper och inte heller skall inbegripas i redovisningsgruppens arbetsfält. Detta är också RRV:s mening. Däremot bör. vilket också nämns i betänkandet. samarbete etableras mellan RRV och det organ som skall svara för utveck- ling av redovisningsprinciper för statliga bolag.

RRV delar utredningens åsikter när det gäller likformiga värdcrings- och redovisningsprinciper samt utvecklandet av den s.k. kompletterande in- formationen. RRV vill särskilt framhäva vikten av att ett utvecklingsarbete kommer till stånd betr. kompletterande information. God redovisningssed är väl utvecklad och dokumenterad vad avser det utredningen benämner grundinformation. Så är emellertid inte fallet när det gäller den komplette- rande informationen. För att t.ex. undvika att företagen undertrycker in— formation som kan uppfattas som negativ är det önskvärt att fasta former utvecklas för vilken information som bör lämnas och hur denna informa- tion skall vara sammansatt. Med den terminologi utredningen använder . kommer denna information successivt att innefattas i begreppet god redo— visningssed och därmed överföras till gruppen grundinformation. Om ett nonnsystem utvecklas inom detta område ökar dessutom möjligheten att genomföra en fullständig revision'av ett företags årsredovisning.

F.nligt RRV:s uppfattning bör den föreslagna redovisningsgruppens roll i förhållande till bokföringsnämnden klarläggas närmare. RRV anser att till— sättandet av en redovisningsgrupp inte bör leda till en inskränkning i de uppgifter som normalt skulle ha åvilat bokföringsnämnden. Om redovis- ningsgruppens uppgifter såsom utredningen föreslår begränsas till årsredo— visningens innehåll och utformning bör som en alternativ lösning övervä- gas att utöka bokföringsnämnden med en ledamot representerande de stat- liga aktiebolagen. En ev. redovisningsgrupps uppgifter skulle därvid kun- na begränsas till frågor av mindre principiell art. Gruppen skulle då lämpli- gen kunna utses av Statsföretag i samråd med övriga berörda företag i den statliga gruppen. RRV vill i detta sammanhang även framhålla att det i många fall kan vara väl så viktigt att utveckla enhetliga redovisningsprinci- per för företag som tillhör en viss bransch. t. ex. skogsindustrin. som för företag som tillhör en viss ägargrupp.

Patent- och rcgistreringsvcrket är positivt till kommitténs förslag. Efter- som verket har till uppgift att granska aktiebolagens årsredovisningar. an-

Prop. 1980/81: 22 20

ser verket det vara lämpligt att en representant för verket ingår i den före— slagna redovisningsgruppen. Även SCB föreslår att verkct representeras i den föreslagna redovisningsgruppen.

FAR har sedan länge utfärdat rekommendationer eller förslag därtill i olika centrala redovisningsfrågor. Flera av de exempel som anges i utred- ningens betänkande har hittills täckts av FAR och en del av de övriga cxemplifieradc områdena bearbetas såväl inom FAR som inom bokfö- ringsnämnden. FAR påpekar vidare att ett utvecklingsarbete inom områ- det kompletterande information sannolikt skulle ha ett värde även utanför den statliga ramen eftersom praxis inte uppvisar någon enhetlighet. Grund- informationens utveckling kommer även framdeles att drivas av FAR och bokföringsnämnden. Tillkomsten av ytterligare en institution på detta om- råde befarar FAR kunna bli mer hämmande än utvecklande. Att skapa yt- terligare en institution med samma eller liknande status som bokförings- nämndens är enligt FAR:s bedömning varken nödvändigt eller önskvärt. Den eftersträvade effekten torde kunna uppnås utan en av regeringen ut- sedd redovisningsgrupp. Ett uttalande från regeringen till de statliga före- tagen att bedriva angivet utvccklingsarbete och med en av regeringen angi- ven målsättning torde leda till den önskade effekten.

LO konstaterar med tillfredsställelse att utredningens förslag står i god överensstämmelse med de förslag L(Ä) i ett annat sammanhang tillställt bokföringsnämnden vad beträffar årsredovisningarnas utformning. LO ser dock med viss tveksamhet på tillskapandet av en redovisningsgrupp med den status det kommer att innebära. Risken måste vara uppenbar att kom- pctenstvister kommer att uppstå gentemot bokföringsnämnden som är den myndighet som har till uppgift att ansvara för motsvarande frågor gent- emot alla redovisningsskyldiga företag. Samtidigt tycker LO att det vore till fördel om någon intern grupp inom de statliga företagen arbetade med dessa frågor så att förutsättningarna för att de statliga företagens årsredo- visningar blir föregångare som informationsgivare underlättas. I en sådan intern redovisningsgrupp förutsätter LO att representanter för de anställda kommer att ingå. En sådan konstruktion borde ändå kunna innebära ett samarbete i nära kontakt med bokföringsnämnden. För bokföringsnämn- den bordc en sådan kontakt vara en utmärkt inspirationskälla genom den frihet och de långtgående informationsambitioner en sådan grupp skulle ha. .

Vuttvnjirllxverket ställer sig tveksamt till kommitténs förslag gällande ar- betsuppgifterna för den särskilda redovisningsgruppen. De nytillkomna la- gar och olika organ som reglerar årsredovisningens utformning torde inne- bära att kravet på allmänna riktlinjer för årsredovisningens utformning med hänsyn till olika intressenters krav på information torde vara väl till- godosett. När det gäller att precisera vilken kompletterande och annan sär- skild information som kan vara önskvärd om de statliga företagen med hänsyn till speciella informationskrav från det allmännas sida kan däremot

Prop. 1980/81: 22 21

behov föreligga av mer fasta riktlinjer. I den mån en'särskild redovisnings- grupp etableras bör den i första hand utarbeta riktlinjer i dessa avseenden. När det gäller av affärsverken förvaltade bolag bör dessas redovisningar i angivna sammanhang samordnas nred affärsverkcts redovisning så långt detta är möjligt. Riktlinjer för denna bolagsgrupp utarbetas bäst i anslut- ning till lösande av motsvarande frågor för affärsverken.

FFV finner förslagen om årsredovisningarnas innehåll i stort välmotive- rade men vill föreslå att de får formen av rekommendationer. Det torde nämligen alltid kunna påvisas välgrundade skäl för att utesluta viss infor- mation. t.ex. på grund av konkurrenssituationen eller som i FFV:s fall, verksamhetens art (försvarsindustri).

Postverket anser att kontakter mellan den föreslagna redovisningsgrup- pen och affärsverken vore värdefulla. så att affärsverken kan få del av det utvecklingsarbete som kommer att bedrivas inom gruppen. lnom riksrevi- sionsverket pågår visserligen ett arbete med att få fram en bokföringsför- ordning för statlig verksamhet. Den skall gälla alla statliga verk och myn- digheter. Affärsverken ligger dock i de flesta avseenden närmare de statli- ga bolagen än myndigheterna. Det kan därför ifrågasättas om inte också af- färsverkens årsredovisningar borde behandlas inom redovisningsgruppen.

S.! anser att de statliga bolagen är varandra så olika i fråga om verksam— het och struktur att en likformighet i redovisningen svårligen kan uppnås. Viktigare är att värderingsprincipcr inte ändras från år till år i ett och sam- ma bolag. något som måste försvåra bedömningen av bolagets utveckling. Utredningens förslag bör ej föranleda att de statliga bolagen får sina kon- kurrensförutsättningar försämrade ijämförelsc med andra företag. Med de förbehåll som innefattas i det anförda godtager SJ förslaget om en särskild redovisningsgrupp. Med tanke på att andra aktieägarintressen än statens berörs synes det dock få ifrågasättas om gruppen bör knytas till Statsföre- tag.

PKbanken instämmer i utredningens önskemål om mer enhetliga redo- visningsprinciper inom den statliga företagssektom. men betonar samtidigt angelägenheten av att redovisningspraxis inom denna sektor utvecklas i samma riktning som för näringslivet i dess helhet. När det gäller förslaget att bygga ut redovisningen med vad som brukar gå under benämningen so- cial redovisning finns det visserligen goda skäl för en sådan utbyggnad men frågan kan ändå ställas om inte årsredovisningarna blivit alltför voluminö- sa. Det finns en tendens hos företagen att låta en större del av informa- tionsflödet — det gäller inte minst den sociala redovisningen — gå vid sidan av verksamhetsberättelsema. Till bilden hör också att företagen numera lämnar delårsrapporter. inkl. prognoser för den närmaste framtiden. Ge- nom en sådan ökning av antalet kanaler och informationstillfällen har det blivit lättare att anpassa informationen till olika målgrupper. Därmed är det inte sagt att årsredovisningarna skulle vara på väg att förlora sin bety- delse i väsentliga sammanhang. Utredningen konstaterar att det finns hos

Prop. 1980/81: 22 22

företagen en tendens att låta den positiva informationen undantränga den negativa och att blanda väsentligt och oväsentligt i verksamhetsberättel- serna. PKbanken anser att det finns all anlcdning att betona värdet av en korrekt och på väsentliga områden uttömmande information framför en glättad redovisning i påkostad förpackning. Banken delar utredningens uppfattning att det utvecklingsarbete i redovisningsfrågor som påbörjats i Statsföretags regi bör fortsätta.

Apoteksbolaget tillstyrker förslagen som berör de statliga företagens of- fentliga redovisning.

Svensk Bilprovning finner indelningen i grundinformation och komplet- terande information ändamålsenlig men menar att det hade varit motiverat att behandla den kompletterande informationen mer utförligt. Många stal— liga företag har tillkommit eller övertagits av särskilda skäl. Ofta kan då gälla att verksamheten bedrivs i en monopolställning. När det gäller att värdera och följa utvecklingen i dessa företag är det uppenbart att vinstut- vecklingen endast ger en del av sanningen. Som exempel från bolagets egen verksamhet kan det nämnas att det torde vara minst lika angeläget att se på utvecklingen av förrättningsavgifterna som att se på vinstutveckling- en. Den föreslagna redovisningsgruppen bör alltså verka för att den kom- pletterande informationen innehåller uppgifter som kompletterar vinstmåt- tet när det gäller att bedöma ett företags nytta/effektivitet. Sådan informa- tion bör inte enbart belysa hittillsvarande utveckling utan även ge möjlig- het till framtidsbedömningar om t.ex. avgiftsutvecklirrg och servicegrad. Förslaget att utse en särskild redovisningsgrupp finner bolaget väl värt att pröva. En ökad enhetlighet förefaller värdefull i redovisningsterminologi samt värderingsprinciper. En sådan utveckling borde inte endast underlät- ta läsrringen av en årsredovisning utan också kunna begränsa det utveck- lingsarbete i dessa frågor som f. n. pågår i många av de statliga företagen.

Statskonsult är beredda att deltaga i arbetet med en särskild redovis- ningsgrupp. Statskonsult anser vidare att det vore önskvärt med ett ställ— ningstagande till frågan om det inte borde ställas andra krav på statliga fö— retags redovisning än på börsnoterade företags eftersom ändamålet med informationen inte är detsamma.

SACO/SR konstaterar att det för det redovisningsproblem som påtalats i utredningen redan i flertalet fall finns rekommendationer av bokförings- nämnden och FAR. Rekommendationer om övriga frågor kan förväntas inom en inte alltför avlägsen framtid. Med beaktande av att de statliga fö- retagens årsredovisningar redan anges vara i klass med de börsregistrerade företagens och det arbete som redan bedrivs av bokföringsnämnden och FAR anser SACO/SR att detinte föreligger skäl att inrätta ytterligare ett statligt organ inom redovisningsområdet. Statens resurser bör i stället helt koncentreras på en fortsatt utveckling av det arbete som bokföringsnämn- den bedrivit sedan dess start år 1977. Liknande synpunkter framförs av Svenska Civilekonomfircningen.

Prop. 1980/81: 22 23

Regeringens årliga redovisning till riksdagen av de statliga företagens verk- samhet

De remissinstanser som yttrat sig om utredningens förslag ansluter sig till förslaget att regeringen årligen skall överlämna en redovisning till riks- dagen över de statliga företagens verksamhet och att denna redovisning skall medföra motionsrätt och utskottsbehandling.

SCB finner att de krav utredningen ställer på redogörelsen — utöver fö- retagens årsredovisningar — helt ligger i linje med verkets allmänna roll som statistikproducent. SCB föreslår med hänsyn till detta. att verket fåri uppdrag att utforma förslag till och genomföra sammanställning av siffer- underlaget för den föreslagna årsrapporten.

RRV påpekar att rapporten enligt förslaget skall få en sådan utformning att den kan användas som informationskälla för alla intressenter som söker uppgifter om statliga företag. RRV anser att det är mycket svårt att nå oli- ka intressenter med samma informationsmedium. RRV tror att en publika- tion av typen Statliga företag kan fylla en väsentlig uppgift när det gäller att ge en lättillgänglig och överskådlig information om det statliga företags- ägandet till en större allmänhet. Enligt RRV:s uppfattning bör den före- slagna redogörelsen från regering till-riksdag inte utesluta fortsatt utgiv- ning av denna publikation.

Vattenfallsverkel har i princip ingenting att erinra mot förslaget. Ej hel- ler har verket någon invändning mot att publikationen Statliga företag upp- hör.

PKbanken framhåller att en icke oväsentlig del av insynsproblemet tor- de för riksdagens del ha sin grund i ren tidsbrist. Förslaget om en samlad årlig rapport över den statliga företagssektorn förefaller därför väl motive- rat. PKbanken ställer sig dock något tveksam till regeringens möjligheter att med rimliga arbetsinsatser leva upp till utredningens högt ställda krav i fråga om utförlighet och jämförbarhet i en sådan årsrapport. Sett som ett långsiktigt mål är dock utredningens förslag på denna punkt värt all upp- märksamhet.

Statskonsult anser att det är angeläget att närmare utveckla formerna för regeringens redovisning till riksdagen för att ge kunskap om det instrument som det statliga företagandet utgör. Redovisningen bör kanske i första ' hand beskriva de statliga företagens samlade betydelse för olika bransch—' er. sysselsättning. nyföretagande. utveckling av ny teknologi m.m. i stället för de enskilda bolagens.

Indusrriförbmzdct tycker förslaget är bra. Det är också bra att man på grundval av detta någon gång då och då från regeringens sida lägger fram en principdeklaration om det statliga företagandets mål och riktlinjer så att det kan bli föremål för debatt i riksdagen.

SACO/SR anser utredningens förslag vara väl underbyggt. Detta gäller särskilt den redovisade ambitionen att med några års mellanrum göra en

Prop. 1980/81: 22 24

mer omfattande rapport som även skulle innefatta en principdeklaration från regeringens sida om det statliga företagandets mål och riktlinjer. Lik- nande synpunkter framförs av Svenska Civilvkmmmjöruningen.

Register över statliga företag

Utredningen har föreslagit att ett register över statliga företag skall upp- rättas och föras av SCB. På uppdrag av utredningen har SCB lämnat ett för- slag på uppläggning av ett sådant register. De remissinstanser som har ut- talat sig om utredningens förslag stöder förslaget.

SCB har till utredningen fört fram sina synpunkter på uppläggning. inne- håll. rutiner för uppdatering m.m. samt kostnader för ett sådant register. SCB konstaterar att utredningen följt de krav på utformning och hantering av registret som SCB ställt upp. SCB tillstyrker därför utredningens förslag om register. SCB förutsätter samtidigt att berörda departement och företag medverkar till att utarbeta rapporteringsrutiner för att få ett effektivt fun- gerande register. Utredningen har diskuterat huruvida ett datorbaserat re- gister skulle vara att föredra framför ett manuellt upplagt register. Hur denna tekniska fråga löses på lämpligaste sätt får enligt SCB:s mening an- komma på registermyndigheten att avgöra med beaktande av kostnader och effektivitet. l detta sammanhang påpekar SCB att den kostnadskalkyl som SCB redovisat för utredningen bygger på beräknade kostnader för uppläggning och vård samt ett begränsat antal bearbetningar av ett statligt företagsregister. I den mån ytterligare bearbetningar görs ökar givetvis kostnaderna.

Statskontoret tillstyrker att det av kommittén föreslagna registret över företag inrättas och att det förs av SCB.

RRV tillstyrker i princip utredningens förslag. Utredningen har inte tagit ställning till det tekniska utförandet av ett sådant register. RRV föreslår att det uppdras åt statskontoret att vidareutveckla förslaget. Enligt RRV:s mening bör därvid också alternativ till att föra registret hos statistiska centralbyrån undersökas. Möjligheterna att överföra arbetet med att ge ut publikationen Statliga företag från industridepartemcntet till den myndig- het som har ansvaret för registret skulle också kunna övervägas. Dess— utom bör denna myndighet kunna svara för erforderliga bearbetningar av det material som skall ligga till grund för regeringens ärliga redogörelse. Ytterligare en fråga som bör studeras vid en fortsatt utredning är hur upp- gifter om statligt aktieinnehav skall kunna insamlas till registret på ett snabbt och effektivt sätt. Sannolikt krävs särskilda föreskrifter för statligt ägda aktiebolag samt affärsverken att de till registerföraren utan dröjsmål skall rapportera förvärv eller avyttring av aktier eller andelar.

Patentverket framhåller att om det föreligger behov att upprätta ett spe- ciellt register över statliga aktiebolag bör uppgiften att föra registret av praktiska skäl ges åt bolagsbyrån inom patentverket. Aktiebolag skall en-

Prop. 1980/ 81: 22 25

ligt aktiebolagslagen årligen sända in sin årsredovisning till bolagsbyrån samt dessutom kontinuerligt anmäla beslutade ändringar om de uppgifter som är införda i aktiebolagsregistret. De flesta av de uppgifter som är tänk- ta att ingå i registret finns alltså redan registrerade på bolagsbyrån. Det bör avsevärt förenkla företagens uppgiftslämnande. om även de ytterligare uppgifter som skall ingå i det föreslagna registret kan sändas till samma myndighet. Dessa uppgifter kan lämpligen lämnas i samband med ingivan- det av årsredovisningen. Om uppgifterna kommer att finnas till hands inom en och samma myndighet slipper man arbetet att från olika myndigheter samla in data till det nya registret över statliga företag. Dessutom blir in- formationen om olika företag mer lättillgänglig för allmänheten. Affärsver— kens årsredovisningar som f. n. skickas till berörda departement bör även sändas till patentverket.

PKbanken instämmer i utredningens uttalande att det finns behov av en mer samlad överblick av den statliga företagssektorn änvi f.n. har. t.ex. i form av ett centralt register. Tillgång till ett sådant företagsregister tillsam- mans-med en del basuppgifter om företagen bör vara ägnade att underlätta en öVersiktlig bedömning av den statliga affärsdrivande verksamheten. Å andra sidan kan det finnas skäl att iaktta en viss försiktighet när det gäller att belasta företagen med ett ökat uppgiftslämnande. vilket troligen blir följden av ett sådant register som föreslagits i utredningen.

ÄVen FFV. televerket och vattenfallsverket framhåller att man bör und- vika att belasta företagen med omfattande uppgiftslämnande.

Riksdagsledamöternas närvarorätt vid de statliga aktiebolagens bolagsstäm- mor

Redovisningsutredningen har föreslagit att en lag bör stiftas med inne- börd att varje riksdagsledamot skall ha rätt att närvara och ställa frågor på bolagsstämmor vid direkt ägda aktiebolag med mer än 50 anställda. där staten äger 50 % eller mer av aktiekapitalet. De remissinstanser som yttrat sig över förslaget har i princip inget att invända mot detta. Flera framhåller att bolagsstämman förmodligen inte ger den bästa informationsmöjligheten utan anser att särskilda informationstillfallen vore att föredra.

Flera av remissinstanserna har riktat kritik mot utredningens förslag att en lag bör stiftas med denna innebörd. Några remissinstanser anser att andra lösningar än lagstiftning är att föredra.

SJ framhåller att förvaltningen av statens i aktier nedlagda förmögenhet uteslutande är en statlig angelägenhet. Riksdagens och dess ledamöters in- syn i statens angelägenheter — vid sidan av den insyn som tillkommer medborgarna i allmänhet — bestäms i grundlag. Det synes icke böra ifråga- komma att genom lagstiftning rörande statens enskilda rätt i aktiebolagen. eller med andra ord genom ingrepp i aktiebolagsrätten grundlägga sådana befogenheter för riksdagens ledamöter vilkas motivering är att söka i det

Prop. 1980/81: 22 26 konstitutionellt reglerade förhållandet mellan riksdag och regering. [ de bolag där staten är ensam aktieägare kan det med den föreslagna lagstift- ningen avsedda ändamålet utan större problem och oberoende av andra in- tressenter uppnås i kraft av statens enskilda rätt. Ifråga om dessa bolag är lagstiftningen för den skull obehövlig. Vad angår övriga bolag finner SJ det svårt att inse varför staten skulle. med förbigående av den procedur som gällande rätt anvisar. genom lagstiftning bereda'sig befogenheter som ak- tieägare vilka icke tillkommer aktieägare i allmänhet. Skall ändå lagstift- ning tillgripas'bör den avse rätt för riksdagens ledamöter att påkalla erfor- derlig information inom statsapparaten. dvs. hos regeringen och förvalt- ningen. Eftersom en sådan rätt efter vad nyss sagts hör hemma i det kon- stitutionella förhållandet mellan riksdag och regering bör det övervägas att ge lagstiftningen formen av tillägg i grundlagen.

Statsft'jretug ifrågasätter om en allmän närvarorätt för riksdagsmännen vid bolagsstämman är den bästa informationskanalen. Enligt Statsföretags uppfattning vore det ändamålsenligare att bygga vidare på det nuvarande systemet med de "18 riksdagsmännen". Den erfarenhet som utvunnits ur detta system är att det ej kan anses tillfredsställande ur insynsvinkel med en möjlighet per år att erhålla information från Statsföretag och dess dot- terbolag. Skälen härtill är dels att riksdagsmännen inte fortlöpande kan hålla sig informerade om företagsgruppens utveckling. dels att de tillfällen som tilldrar sig uppmärksamhet är koncentrerade till perioden närmast fö- re bolagsstämman. För att ytterligare förbättra de l8 riksdagsmännens möjligheter att skaffa sig en breddad och fördjupad insyn i Statsföretags- gruppens företag inbjuds årligen de verkställande direktörerna i dotterbo- lagen till överläggningar med riksdagsmännen. Detta ger möjligheter till detaljerade informationer och en övergripande insyn i speciell bransch- problematik. Beträffande det särskilda lagförslaget tvivlar Statsföretag på att en sådan närvarorätt ger riksdagsmännen den kontinuerliga information och insyn som de har behov av. Statsföretag föreställer sig att varje riks- dagsgrupp genom sina representanter bland de 18 riksdagsmännen i första hand kan hålla sig informerad om det eller de företag som riksdagsgruppen i sin helhet eller enskild ledamot har intresse av att följa. Därutöver torde riksdagsmännen genom direkta kontakter med Statsföretag eller berört fö- retag kunna fördjupa sin insyn i önskat företag..

PKbanken ställer sig i princip positiv till förslaget men vill ändå ifråga- sätta om inte särskilt anordnade informationstillfällcn vore att föredra framför de mycket formella sammanträden som bolagsstämmorna utgör. De positiva erfarenheter utredningen redovisar från 18 riksdagsledamöters speciella kontakt med Statsföretag antyder att så är fallet.

Apoteksbolaget anser att andra alternativ än lagstiftning kan vara mer ändamålsenliga från insyns- och bevakningssynpunkt. Sålunda har Apo- teksbolaget vid flera tillfällen inbjudit samtliga ledamöter och suppleanteri socialutskottet till särskilda informations- och diskussionsmöten om bola-

Prop. 1980/81: 22 27

gets verksamhet och utvecklingsplaner. Därvid har tillfälle givits till en djupgående genomlysning av bolagets roll i den svenska läkemedelsför- sörjningen inför de riksdagsledamöter som särskilt har att bevaka detta område. Apoteksbolaget anser att en sådan typ av kontakter mellan riks- dagen och företagen är mer meningsfull än sporadiska besök vid bolags- stämmorna. Apoteksbolaget har för sin del inte något emot ett åläggande i den ena eller den andra formen att exempelvis en gång per år redovisa sin verksamhet för socialutskottet. Liknande synpunkter framförs av System- boluget.

Enligt televerkets uppfattning måste det finnas bättre sätt för riksdags- männen att få information om ifrågavarande bolag hos televerkct än genom att delta i bolagsstämmorna. För av staten delägda aktiebolag bör gälla samma regler som för helt privatägda aktiebolag. eftersom det skulle kun- na uppstå problem för en samarbetspartner i ett aktiebolag som till en del ägs av staten. om avvikande insynsregler skulle gälla i sådana aktiebolag.

Enligt industriförbtmdt'ts uppfattning strider lagförslaget mot grundläg- gande aktiebolagsrättsliga principer. När det finns ett bestämmande infly- tande synes lagstiftning inte vara påkallad. Förbundet anser att förslaget inte kan läggas till grund för lagstiftning.

LO ställer sig tveksam till lagförslaget. Enligt LO är det bättre att den befintliga gruppen på 18 utsedda riksdagsledamöter tilldelas särskilt ansvar gentemot de berörda statliga företagen enligt redan utvecklad praxis. För kontinuiteten och överblicken måste en sådan lösning vara till fördel.

Beklädnudsarbetarnas förbund finner att motiven för lagförslaget inte är övertygande. Utredningen föreslår dessutom att regeringen årligen skall överlämna en redogörelse över det statliga företagandet till riksdagen vil- ken skall medföra motionsrätt och utskottsbehandling. Vidare represente- rar de 18 riksdagsmännen riksdagens olika politiska partier och måste an- scs ha skyldighet att lämna information inom resp. partis riksdagsgrupper. Därutöver finns rätten att till riksdagen interpellera eller ställa fråga. Enligt förbundets mening ger de nu nämnda åtgärderna tillfredsställandc möjlig- heter för riksdagen och enskilda riksdagsmän att följa verksamheten i stat— liga bolag. Beklädnadsarbetarnas förbund finner att det finns skäl att. så- som utredningen föreslår. systemet med 18 riksdagsmän fortsätter och ut- vidgas-till att gälla alla statliga företag. Enligt förbundets mening bör verk- samheten ges fastare former säsom en riksdagens företagsdelegation.

Utredningens förslag tillstyrks av SACO/SR och Svenska Civilekonom- föreningar.

Vattenfizllsverket har ej något att erinra mot förslaget. Verket vill dock framhålla i likhet med vad som tydligt framgår av utredningen att den bästa informationen lämnas under hand. dvs. vid sidan av bolagsstämmorna. Det är därför mer meningsfullt att försöka utveckla lämpliga former för uppgiftslämnande vid sidan om bolagsstämmorna för samtliga statliga ak- tiebolag i likhet med det som även fortsättningsvis avses gälla för Statsfö- retag.

Prop. 1980/81: 22 28

RRV anser att de begränsningar som intagits i lagförslaget kan komma att på ett icke avsett sätt inskränka riksdagsledamöternas insynsmöjlighe- ter. Om det av staten direktägda företaget exempelvis är ett aktiebolag som förvaltar aktier i en grupp av dotterbolag skulle riksdagsledamöterna inte få insyn i dotterbolagen ifall moderbolaget/förvaltningsbolaget har mindre än 50 anställda. Det skulle därvid inte spela någon roll hur stora de rörelsedrivande dotterbolagen är.

Domänverket anser att lagförslaget för de affärsdrivande verken skulle kunna motsvaras av en rutinlagd samverkan mellan affärsverk och det el- ler de riksdagsutskott inom vilkas områden verket arbetar.

FAR finner den föreslagna åtgärden att stifta en ny lag vara att föredra framför övriga i utredningens betänkande nämnda. Möjligen behöver. av praktiska skäl, föranmälningsplikt alltid gälla även om riksdagsledamot ej . önskar yttra sig.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980