med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

Regeringens skrivelse >

ry ry

1985/86: 164 ey

med överlämnande av allmänna Skr pensionsfondens fjärde fondstyrelses | 1985/86: 164

årsredovisning i

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 april 1986 allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1985.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson |

G. Sigurdsen

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 164

Socialdepartementet Skr. 1985/86: 164

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses

årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas til! riksdagen (NU 1974: 37, rskr. 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 25 mars 1986 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1985 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen har tagits in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31 december 1985. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år 1985 uppgick till 393,7 milj. kr. mot 502,4 milj. kr. för år 1984. I den aktuella redovisningen har också ett realt resultat beräknats genom att ej realiserade kursvinster/kursförluster beaktats. Det då erhållna nominella resultatet har sedan belastats med det belopp som åtgår för att bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1985 års verksamhet blir då 1983.5 milj. kr. att jämföra med —:563 milj. kr. år 1984.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de regler som gäller från år 1984 (prop. 1983/84: 50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983: 1092) att överföra ett belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1985 utgör bidraget 112,2 milj. kr. mot 103,3 milj. kr. år 1984.

I verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet år 1985 konstateras att fondens resultat av verksamheten under år 1985 blev mycket gott. Fondkapitalet — som inte ökats genom något tillskott utifrån — har ökat från 6 100 milj. kr. till närmare 8 200 milj. kr. Medan aktiekurserna i genomsnitt stigit med 25 procent från årsskifte till årsskifte har fondens värdepappersportfölj ökat med drygt 35 procent. Pensionssystemets avkastningskrav — som innebär ett bibehållande av realvärdet på tilldelade medel och tre procent ”utdelning” på detta realvärde, dvs. för år 1985 310 milj. kr. — överträffades med 1871 milj. kr. att jämföra med ett underskott om 666 milj. kr. år 1984.

Orsakerna till den mycket starka resultatförbättringen är i första hand Skr. 1985/86: 164 uppgången i aktiekurserna och den gynnsamma utvecklingen av fondens portfölj i förhållande till totalindex men också i någon mån att inflationen varit lägre år 1985 än år 1984.

Fondens grundkapital består av de belopp som under årens lopp successivt överförts från första — tredje fondstyrelsernas förvaltning. Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fjärde fondstyrelsen. Det senaste beslutet fattades i december 1984 (prop. 1984/85:65, Nu 10, rskr. 84, SFS 1984: 1034) och innebar att rambeloppet höjdes med 500 milj. kr. till 2350 milj. kr. Sammanlagt har fonden lyft 1850 milj. kr. Fonden har således möjlighet att lyfta ytterligare 500 milj. kr.

Fonden köpte under år 1985 värdepapper för 1510 milj. kr. och sålde värdepapper för 1415 milj. kr. Branschmässigt har inga större förändringar skett i fondens aktieportfölj. Dominansen för de två branscher fonden valt att koncentrera sig på — verkstadsindustri och kemisk industri — har ökat ytterligare, främst på grund av kursutvecklingen.

Sedan år 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning göra placeringar i utländska värdepapper. Sådana placeringar får uppgå till högst en procent av de medel som styrelsen förvaltar. Innehavet av utländska aktier har under år 1985 uppgått till i genomsnitt ca 25 milj. kr.

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1985/86: 164 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN F,arCe fonciiyrelsen Bilaga

ÅRSREDOVISNING 1985

Skr. 1985/86: 164

1985 1 SAMMANDRAG

Fondens grundkapital (d v s summan av de belopp som tilldelats fonden seden dess tillkomst 1974) har varit oförändrat 1.850 mkr under året. Fonden har möjlighet att lyfta vtterligare 500 mkr.

Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden, passerade B-miljardersstrecket. Värdepappersportföljen hade ett marknadsvärde på drygt 7.5 mdr.

Fonden köpte under 1985 värdepapper för 1.510 mkr (1.376 mkr) och sålde

värdepapper för 1.415 mkr (1.316 mkr). Totalt nettoplacerades alltså 95

mkr (60 mkr).

I nyemissioner i icke börsnoterade företag satsades 60 mkr (103 mkr). Fonden har under 1985 varit "neutral" i andrahandsmarknaden med nettoköp på 15

mkr (-96 mkr).

Branschmässigt har inga större förändringar skett i portföljen. Dominansen

för de två branscher fonden valt att koncentrera sig på - verkstadsindustri

och kemisk industri - har ökat ytterligare, främst på grund av kursutvecklingen.

Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, volvo, Electrolux, ASEA och AGA, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 3.079 mkr svarade för drygt 40 av portföljvärdet.

Reglementets resultatkrav - att bibehålla arundkapitalets realvärde och betala 35 direktavkastning på detta - överträffades 1985 med 1.871 mkr (-666 mkr). Sedan fondens tillkomst 1974 har fonden med bred marginal -

över 4.400 mkr - överskridit målet att bevara realvärdet på grundkapitalet

och betala "utdelning".

Aktiekurserna steg under 1985 med 25 &. Ett index för fondens portfölj visar en ökning med drygt 35 2.

Skr. 1985/86: 164

VD-ÖVERSIKT

Fjärde AP-fonden kan se tillbaka på ett mycket gott resultat av verksamheten under 1985. Fondkapitalet - som inte ökats genom något tillskott utifrån

- har ökat från 6.1 mdr till närmare 8.2 mdr. Medan aktiekurserna i genomsnitt

stigit med 25 4 från årsskifte till årsskifte har fondens värdepappersportfölj ökat med drygt 35 5. Pensionssystemets avkastningskrav (som innebär ett |

bibehållande av realvärdet på tilldelade medel och 3 & "utdelning" på detta

realvärde), för 1985 310 mkr, överträffades härigenom med 1.871 mkr (förra

året ett underskott på 666 mkr).

Självfallet bör man glädja sig åt ett gott år. Men det kan inte nog under-

strykas att ett år är en alltför kort period för att fälla ett omdöme om förvaltningen av en aktieportfölj. Bokslutet för 1984 redovisades i massmedia under starkt negativa rubriker. Jag hoppas att rapporteringen beträffande resultatet för 1985 inte blir lika missvisande - åt andra hållet. Ser man på verksamheten i ett längre perspektiv (och det längsta perspektiv

som kan redovisas är tiden från fondens tillkomst 1974) kan man emellertid

konstatera, att avskiljandet av en mindre del av ATP-avgifterna för placering i aktier genom fjärde AP-fonden varit en god affär, även om man tar hänsyn till att direktavkastningen på aktier är lägre än på obligationer. De 1.850 mkr som under årens lopp tilldelats fjärde AP-fonden representerar ett real-

värde på ungefär dubbelt så mycket, 3.743 mkr. Men fondens tillgångar -

värdepappersportföljen och likvida medel - hade vid utgången av 1985 ett värde på över 8 mdr.

Mot bakgrunden av en analvs as den ekonomiska situationen och en bedömning av utvecklingen av de fundamentala faktorer som stvr aktiekurserna räknade vi i början av 1985 med att kursnivån skulle komma att vara relativt oförändrad under året eller t o m korma att falla något. Kursuppgången i början av året (som kom att vara fram till mitten av februari) bedömde vi som tillfällig. Med dessa grundförutsättningar nettosålde fonden aktier i början

av året och ökade sina likvida medel, som gav hög direktavkastning. Sedan

kursnivån fallit under våren och sommaren gjordes nettoköp i begränsad omfattning, och likviditeten återgick till ungefär samma nivå som vid års-

skiftet. Bedömningen av kursutvecklingen visade sia riktig fram till mitten

av oktober. När den oväntat kraftiga kursuppgången satte in, nettoköpte fonden aktier i begränsad omfattning.

Skr. 1985/86: 164

Mot bakgrunden av fondens marknadsbedömning är det naturligt att fonden inte planerade för något ytterligare medelstillskott inom den ram på 500 mkr som riksdagen beviljade i slutet av 1984.

Med den tilltagande institutionaliseringen av aktiemarknaden och tillskapan-

det av nva (och ibland snabbt skiftande) makt- och inflytandeblock i närings-

livet har frågan om de aktieförvaltande institutionernas ägarroll aktuali-

serats. Fjärde AP-fonden har i egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal börsbolag både rättighet och skyldighet att på de vägar som står en

aktieägare till buds utöva ett ägarinflytande i företagen. Å ena sidan är

det helt klart att fonden inte skall åta sig ett företagaransvar. Fonden

saknar både kompetens och resurser för en sådan roll, och den stämmer inte överens med fondens uppgift som aktieförvaltande institution. Å andra sidan kan fonden inte spela en helt passiv roll och reagera enbart genom att sälja ut sitt aktieinnehav. Redan storleken av fondens engagemang i många företag (absolut och/eller relativt sett) innebär en betydande inskränkning i fondens

handlingsfrihet. Fondens karaktär av samhällelig institution (och dess re-

nommé) skulle vidare i många fall kunna medföra att en försäljning av aktierna genom effekterna på andra aktieägares agerande skulle vara ägnad att skada företaget.

Styrelsen har diskuterat fondens ägarroll mot bakgrunden av sitt förvalt-

ningsuppdrag och fondens position på kapitalmarknaden. Sammanfattningsvis anser styrelsen att fonden skall utöva sitt ägarinflytande i företagen så att den inom ramen för fondens långsiktiga avkastningsintresse - som är det primära måjiet för fondens verksamhet - gagnar dels det berörde företaget, dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också samhällsintresset.

I VD-översikten för 1984 uttalade jag farhågor för följderna av ett ökat korsägande. I syfte att bidra till en upplösning av de ömsesidiga ägarförhållanden med vissa andra bolag som berört ABV har fonden under 1985 tillsammans med ire försäkringsbolag från ABV förvärvat en större aktiepost i Företagsfinans, som är den röstmässigt största aktieägaren i ABV.

Skr. 1985/86: 164

I förra årets VD-översikt kommenterade jag också några former av diskutabelt

utnyttjande av marknadens växande resurser. Jag uttryckte en förhoppning om en tillnyktring av marknaden med ökat spelrum för fundamentala företagsekonomiska principer. Denna förhoppning har kommit på skam, åtminstone i fråga om börsåret 1985. Tvärtom har marknaden karakteriserats av en starkt ökad volym uppmärksammade "affärer".

De traditionella nyemissionerna och nyintroduktionerna på marknaden minskade markant under 1985, trots en gynnsam aktiekursutveckling. 1 bjärt kontrast

till denna utveckling står den sammanlagda volymen i storleksordningen

15 miljarder kronor - av apportemissioner för förvärv av företag och uppköpserbjudanden, som till betydande del finansierats med nyemissioner.

Det är både rimligt och riktigt att ett noterat företag använder egna aktier, konvertibler eller optionslån som likvid vid företagsförvärv (det är ju bl a därför man sökt notering), men utnyttjandet av Jen egna sedelpressen

har under 1985 fått sådan omfattning att man har anledning känna viss oro

för konsekvenserna i olika avseenden.

Ägar förändringarna i de noterade företagen har varit så många och skett

i sådan takt (ibland t o m med förhandlingar om vidareförsäljning av delar

av företag innan den ursprungliga affären genomförts) att också professionella betraktare haft svårigheter att följa med. Det finns en uppenbar risk för att en sådan utveckling leder till en desorganisation av marknaden.

Lättheten att genomföra affärer har också lett till ett visst lättsinne vid värderingen av uppköpskandidater - man betalar ju inte med reda pengar utan med - ofta högt värderade - egna papper. Köparna tycks inte alltid vera på det klara med att avkastningskraven vid apportemissioner är precis

desamma som vid kontantaffärer. Ytterligare en konsekvens av marknadens

lättillgänglighet och villighet att acceptera nya instrument har varit en rad ägarförändringar utan industriell eller kommersiell bakgrund och med aktörer som inte tillfört företagen någon kompetens.

Slutligen - och kanske mest oroväckande -- lämnar hanteringen av minoriteter i många av affärerna mycket övrigt att önska. Det handlar här i sista hand om ett agerande som på sikt kan allvarligt undergräva förtroendet för aktiemarknaden.

Skr. 1985/86: 164

Det är inte lätt att ordinera botemedel mot marknadens sjukdomstendenser.

Ingripanden med lagstiftning i en marknadsekonomi måste alltid ske med stor

varsamhet, och några av de företeelser jag berört är över huvud taget inte

åtkomliga för lagstiftning. Överdrifter åt ena eller andra hållet är inte

ovanliga i en marknadsekonomi och korrigeras av marknadskrafterna - men det tar tid. Förhoppningsvis kommer den etikdiskussion som nu tagit ny fart att leda fram till ett system av - skrivna eller oskrivna - spelregler, som accepteras av marknaden. Bl a ter det sig önskvärt att vi får skärpta

krav vid förvärv av kontrollposter - med likabehandling av aktieägarna -

och att företagen efter ett noteringsstopp på ett mer konkret sätt informerar både om avsikterna med och konsekvenserna av affärer, så att aktieägarna ,

får ett rimligt beslutsunderlag.

Stockholm i januari 1986

Sten Wikander

Skr. 1985/86: 164

RISKKAP I TALMARKNADEN 1985

Tidigare har rubriken på detta avsnitt av fondens årsberättelse varit "Aktie-

marknaden". Den har nu ersatts med den vidare och mer adekvata rubriken "Riskkapitalmarknaden". Nya instrument och delmarknader har tillkommit och fått en allt större betydelse, både för företagens finansiering och för aktörerna på marknaden. De nya riskkapitalinstrumenten är emellertid relaterade till aktiemarknaden i egentlig mening, och denna spelar alltså

en central roll, både tekniskt och volymmässigt.

DIACRAM 1

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex (högsta resp lägsta noteringar månadsvis) under 1983 och 1984 samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna veckovis 1985.

Totalindex steg under året med drygt 25 2 (föregående år - 12 5). Efter

en fast utveckling under januari planade kurserna successivt ut för att

under sommarmånaderna och början av hösten falla tillbaka till årsskiftes-

nivån. I slutet av oktober steg kurserna åter och låg vid årsskiftet nära

den tidigare högstanoteringen, som uppnåddes i februari 1984.

I ett något längre perspektiv - tre år bakåt - har totalindex med få undan-

tag varierat mellan nivåerna 450 och 600. Under större delen av denna period

har intervallet varit betydligt snävare än så. Det har således tagit närmare

tre år för börsen att etablera en ny kursnivå efter den uppgångsfas sam inleddes under hösten 1980.

Den branschmässige kursutvecklingen i fjol var mycket heterogen. Index för kemisk industri steg med hela 63 X. Klart bättre än totalindex utvecklades också verkstäder (+348) och banker (+325). Fastighets- och byggföretagen

(+22) stec i stort sett i samma takt som totalindex. Övriga branschindex

utvecklades sämre än totalindex inom intervallet +6 till +18 4. Anmärkningsvärt är att OTC-index (som inte representerar. börsbolag och som alltså inte ingår i totalindex) under året sjönk med 1 2.

Kursutvecklingen för enskilda aktier har givetvis varit än mer oenhetlia.

Skr. 1985/86: 164

Ett genomgående drag är emellertid att exportinriktade storföretag hävdat

sig väl. Dessa företag väger också tungt i index för såväl kemisk industri

(i vilket läkemedelsbolagen ingår) som verkstäder. Undantaget inom kategorin exportinriktade storföretag utgör skogsindustrin, vars vinstnivå visat en klart sjunkande tendens.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Fondbörs (A I- och A I1I-

listorna) steg från 70.7 mdr 1984 till 83.3 mdr 1985. Eftersom kurserna i genomsnitt för de båda åren legat på ungefär samma nivå tyder detta på

att omsättningshastigheten i fjol ökat efter en viss tillbakagång under 1984. Under den senaste treårsperioden har börsomsättningen stabiliserats på mellan en fjärdedel och en tredjedel av det totala börsvärdet, vilket är en avsevärt högre nivå än tidigare. Marknadens likviditetsskapande funk-

tion har alltså permanentats på en efter svenska förhållanden hög nivå.

En starkt bidragande orsak härtill är sannolikt tillkommande placerargrupper med en mer gynnsam skattesituation än andra placerare. Så t ex ökade utländska placerares andel av omsättningen på den svenska marknaden med mer än 50 procent och närmade sig en tiondel av den registrerade börsomsättningen.

I ett internationellt perspektiv blev 1985 ett mycket gott börsår. Enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International Perspectives” index för 20 större börser stec kurserna under året med i genomsnitt 37 procent

(f å +290) i lokal valuta. Speciellt god har utvecklingen av aktiekurserna

varit på den västeuropeiska kontinenten. Tabellen nedan visar tendensen för ett urval viktigare utiändska börser.

PROCENT

Ett gemensamt drag som troligen i hög grad påverkat kurserna internationellt, är det sjunkande ränteläget.

Skr. 1985/86: 164"

Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen - 290 mdr - närmade sig vid det senaste årsskiftet en värdering kring 100 ? av bolagens justerade egna kapital. I ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt skall överträffa den riskfria alternativa marknadsräntan med några procent. Förväntningarna på börsföre-

tagen, sådana de avspeglas i den allmänna kursnivån, nådde härmed en hög nivå sett i ett längre perspektiv.

Även Stockholmsbörsen blev räntestyrd. Under våren och försommaren skärptes

ränteläget successivt, och kursutvecklingen var svag. Mot slutet av året steg börsen kraftigt när marknadsräntorna föll. Styrkan i kursuppgången

tyder på att de korta räntorna i högre grad än tidigare påverkat kursut-

vecklingen. Den långa räntan, som vanligtvis anses styra aktiemarknadens

långsiktiga effektivavkastningskrav, föll inte tillnärmelsevis så mycket

som de kortare räntorna. £n orsak till att de korta räntorna fått ökad betydelse kan vara att allt fler placerare ser den korta marknaden som ett alternativ till aktier. Detta gäller troligen såväl nya inhemska placerarkategorier med en relativt gynnsam skattesituation som en stor del av de utländska placerarna. Den högre omsättningshastigheten på börsen pekar också

på att placeringshorisonten förkortats.

Även andra fundamentala faktorer har haft betvdelse för kursutvecklingen.

Den första fasen - då kurserna stagnerade och långsamt sjönk - känneteckna-

des av en alltmer tilltagande oro för konjunkturutvecklingen. Lönsamheten i utpräglat cykliska branscher vek också markant. Sjunkande dollarkurs och lägre oljepriser mot slutet av året förändrade dolvis konjunkturbilden. Det internationella konjunkturförloppet föreföll nu bli mer utdraget än vad man tidigare trott.

Även de marknadstekniska faktorerna har under året påverkat aktiekurserna i en gynnsam riktnina. Företagens efterfrågan på nytt riskkapital minskade markant. Talrika uppköpserbjudanden har i stället gjort börsföretagen till nettoköpare av aktier. Samtidigt har löntagarfonder, allemansfonder och några större försäkringsbolag uppträtt som stora nettoköpare av aktier. Vidare har till utlandet nettoexporterats aktier för närmare 5 mdr. även om antalet enskilda aktieägare kan ha stigit, torde gruppen privatpersoner beloppsmässigt ha varit mycket stora nettosäljare i andrahandsmarknaden.

Skr. 1985/86: 164

Aktiemarknadens tilltagande institutionalisering har också under året uppmärksammats i debatter kring börsen.

I flera tidigare årsberättelser för fonden har sambandet mellan den allmänna kursnivån och emissjonsvolvymen behandlats. Detta samband illustreras i diagram 2.

DIAGRAM 2

Under 19585 sjönk emissions- och introduktionsvolvmen till ca 2 mdr, medan

1984 års totala riskkapitaltillskott kunde beräknas till drygt 9 mdr. Ny-

emissioner i marknadsbolag föll till 0.3 mdr (4.4 mdr). På marknaden in-

troducerades 22 (63) bolag till ett sammanlagt belopp av 1.7 mdr (3.4 mdr).

Ett bolag svarade för drygt hälften av introduktionsbeloppet. Inga emissioner av rena konverteringslån förekom. Kombinationsemissicser (förlagslån med

teckningsoptioner) uteblev likaså helt på grund av en förändrad skattelag-

stiftning.

En förklaring till den påfallande låga emissionsvolymen är säkert de mycket höga volymerna under 1983 och 1984. Många börsbolag tillgodosåg sitt externa kapitalbehov under denna period. Detta gällde även för marknadsintroduktionerna. Samtidigt kunde näringslivet arbeta under relativt gynnsamma förhållanden. Företagens finansiella ställning stärktes successivt. Ytterligare en bidragande orsak till den låga emissionsaktiviteten var troligen den relativt svaga aktiemarknad som rådde under den traditionella emissionssäsongen,

d v s senvåren och börjar. av hösten.

Stockholms fondbörs tillfördes under 1985 femton nya bolag. Nio företag upphörde att börsnoteras till följd av fusioner, uppköp etc. Två börsbolag

avregistrerades på grund av konkurs.

Ett nytt instrument har tillförts den svenska marknaden, nämligen standardi-

serade köpoptioner (d v s optioner att förvärva redan utelöpande aktier). Lanseringen av detta instrument, som är ett investeraralternativ och inte ett finansieringsinstrument, har varit framgångsrik och omsättningen har

varit hög trots ett ännu begränsat urval av optioner.

Det under senare år starkt ökade antalet noterade bolag (inklusive OTC-företagen), det ökade antalet institutionella placerare på marknaden, en starkt ökad omsättning och nva, förfinade placeringsinstrument har ökat mångfalden

Skr. 1985/86: 164

på den svenska riskkapitalmarknaden och ökat dess kapacitet. På sikt är detta starkt positivt på en marknad vars egentliga ändamål är att allokera stora ekonomiska resurser. Den positiva marknadsutvecklingen har emellertid också möjliggjort flera. omdebatterade affärer. Denna sida av utvecklingen

kommenteras något närmare i VD-översikten. I detta sammanhang har de börs-

etiska frågorna fått ökad uppmärksamhet. Under året har införts en ny och väsentligt skärpt insiderlagstiftning och börsens resurser för information och kontroll har förstärkts.

Skr. 1985/86: 164

FONDEN 1985

Crundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som under årens lopp successivt överförts från första-tredje AP-fonderna till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Fjärde AP-fonden har inte någon "automatisk" medelstillförsel.

Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta samman-

lagda belopp som får tillföras fjärde AP-fonden. Det senaste beslutet fattades i december 1984 och innebar att rambeloppet höjdes till 2.350 mkr.

Fonden har sedan sin tillkomst 1974 lyft sammanlagt 1.850 mkr i grundkapital. Ingen ökning har skett under 1985. Nuvärdet av grundkapitalet (d v s summan av de successiva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram till december 1985) uppgår till 3.743 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet är basen för reglementets krav på 3 § direktavkastning till första-tredje APfonderna.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1985 har sammanfattats

i följande tabell med jämförelsetal för 1984 (belopp i mkr):

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTOPLACERINGAR

(marknadsvärden) (likviditetseffekt)

1985 1984 1985 1984 1985 1984 SVENSKA VÄRDEPAPPER

i nyemissioner/ny-

introduktioner, no-

terade företag 5 37 - - 5 37

i nyemissioner, icke

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en totalsumma på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan av delposterna.)

Skr. 1985/86: 164

Fondens totala nettoköp av värdepapper 1985, 95 mkr, var något större än 1984 (60 mkri. Nyemissionerna och nyintroduktionerna på marknaden har, som framgått av avsnittet "Aktiemarknaden 1985", haft avsevärt mindre omfattning än 1982 och till mycket stor del gällt företag som fonden antingen inte kan äga aktier i (t ex Skandia International? eller inte har praktiska möj-

ligheter att placera större belopp i (OTC-aktier). Insatserna i onoterade

företag, 6C mkr, har minskat jämfört med 1984 (103 mkr). Detta är dock inte

något uttryck för ett minskat intresse från fondens sida för dessa företaao utan mer ett slumpmässigt resultat av den tidsmässiga fördelningen av enga-

gemangen.

I andrahandsmarknaden har fonden under 1985 varit i stort sett "neutral"

(de närmast föregående åren nettoförsäljningar i storleksordningen 100 resp

200 mkr). Utfallet för året som helhet fördelar sig på kvartal (enligt

fondens kvartalsrapporter) som framgår av diagram 3, som också visar kursutvecklingen under resp kvartal.

DIAGRAM 3

Fondens köp i andrahandsmarkneden skedde framför allt under andra och tredje

kvartalen, då kursnivån ver låg. 1 kursuppgångarna i början av året och

under fjärde kvartalet har fonden nettosålt aktier.

Omsättningen i den utländska värdepappersportföljen behandlas närmare på sid 18.

I fondene balansräkning är värdepappersinnehavet upptaget till anskaffninasvärde. Or försäljningarna redovisas tili historiska anskaffningsvärden (1 stället för som i tabellen till marknadsvärden) uppgick de totala försäljningarna till 1.135 mkr (903 mkri,. Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffnincsvärden består av netto realisationsvinster. Mätt 1 anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under året ökat med 375 mkr (£72 mkr) tili 3.483 mkr.

Omsättningen i fondens värdepapperspaortfölj har under 1985 i absoluta tal varit något högre än 1984 men i relation till portföljens cenomsnittlige marknadsvärde nåcot lägre. Det kan måhända te sig överraskande att omsättnincen i fondens värdenapoersportfölj är så pass hög som 1.500-2.000 mkr köp P resp försäljningar I 0 per år de. seneste åren, Fonden är ju en långsiktig J

2 Riksdagen 198586. I saml. Nr 164

Skr. 1985/86: 164

placerare, 'och då borde rimligtvis omsättningssiffrorna vara låga. Det bör

då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp

och försäljningar) utgjorde ca 1.6 & (ca 1.75) av den officiella börsom-

sättningen, d v s fondens andel av omsättningen var lägre än fondens andel av börsvärdet, 2.8 5. Men det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen. Långsiktiga placeringar innebär inte att fonden enbart köper aktier och avyttrar dessa först efter 35-10 år, när en fundamentalanalys

av ett företag ger vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om

fondens "strategiska" placeringar är det med hänsyn till fondens avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av företaget och marginellt - säg med t 10-20 & - förändrar sitt engagemang. Ett sådant agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant aktör på marknaden. Om fondkommissionärerna visste att fonden i princip aldrig sålde

aktier (och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens

levande kontakt med marknaden snabbt upphöra.

: I omsättningssiffrorna ingår, förutom "normala" omplaceringar, kupongaffärer och omfattande arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. Genom dessa affärer utnyttjar fonden ofullkomligheter i marknaden och ökar avkastningen på portföljen. Fonden bidrar också till att effektivisera marknaden och att förbättra dess likviditetsskapande funktion.

Skr. 1985/86: 164

Vid slutet av 1985 ingick totalt 66 företag (58 företag) i fondens svenska

portfölj. Antalet noterade företag och antalet onoterade företag har ökat

med vardera fyra.

Antal företag

Noterade” Icke noterade?” Summa

Enbart aktier 42 (35) 14 (10) 56 (45)

Aktier och konverterings-

eller optionslån, options-

rätter 3 (5) é (6) 9 (17)

övrigt?” 1 (2) 2 - 1 (2)

Summa 46 (42) 20 (16) 66 (58)

Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid det senaste årsskiftet aktier i 29 utländska företag, varav ett schweiziskt, sju engelska, ett italienskt, ett belgiskt, sju japanska och tolv amerikanske

(jfr sid 00).

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värde-

papper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1985 på följande sätt:

1: Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade. 2) Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl formellt uppdelade

på två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande redovisas

sådana fall som ett företag.

3) Enbart förlagslån efter avskiljande och försäljning av optionsrätter

(1985); enbart konverteringslån resp optionsrätter (1984).

: Skr. 1985/86: 164

Av de 18 företag i vilka fondens engagemang överstiger 100 mkr återfinnes 14 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. De 18 representerar tillsammans ungefär en fjärdedel av antalet företag i portföljen och drygt 80 » av portföljvärdet.

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande

företaa:

1 (2) Astra 751 mkr

2 (1) Volvo 704 mkr

3 (3) Electrolux 618 mkr

46 (4) ASEA 543 mkr

5 (8) ACA 464 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för drygt 40 £ av portföljens

marknadsvärde. Astra har - med undantag för 1984 - sedan 1978 varit fondens

största enskilda placering. Pharmacia var 1984 fondens femte största placering. Förändringen i gruppens sammansättning beror dels på köp av AGA-aktier, dels på försäljning av Pharmaciaaktier. ”örändringen i rangordningen de största innehaven emellan beror däremot på olikheter i kursutvecklingen.

Av de ovan redovisade tabellerna framgår att fondens portfölj är förhåilandevis koncentrerad. De 10-15 största engagemangen är "strategiska" i den meningen att deras utveckling är avgörande för utvecklingen av fondens värdepapperssort följ. Några placeringar som är strategiska i betydelsen att de avser att säkerställa ett inflytande 1 näringslivet eller utgör en del i en fast jgaragrupoering har fonden inte. Engagemangen har bvggts upp enbart från placeringssvnpunkt.

I diagram & illustreras förhållandet mellan fondens kapitalandel och rösträttsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. Den streckade cia-

gonala linien i diagrammet anger värden där andelarna överensstämmer. Det

är för en institution som fjärde AP-fonäen en naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering att antelet företag där rösträttsandelen är lägre än kapitalandeler överväger. 1 fråga om de största engagemangen ken mar dock notera att antalet företag med samma rösträttsandel som kapitalandelen eller med högre rösträttsandel är lika många som antalet företag med lägre rösträttsandel. Till den förra gruppen hör bl & Ericsson och Voive

och till den senere bl & Electrolun och Swedish Match. Uppgifter om kapita!l-

och rösträttsandelar i de enskilda

Skr. 1985/86: 164

företagen återfinnes i värdepappersförteckningen på sidorna 00-00.

DIACRAM 4

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska

värdepappersportfölj framgår av följande tabell. Förändringarna i portfölj-

sammansättningen sedan föregående år är små och beror till största delen

på olikheter i kursutvecklingen. Inom branschen kemisk industri spelar för

fondens del Astra (+785) en stor roll. Fonden har också ökat sitt innehav

i AGA. I fråga om utvecklingsbolagen (minskning med D.4 procentenheter före

avrundning till hela procent) inverkar det förhållandet att onoterade aktier tagits upp till - oförändrade - anskaffningsvärden. Kursutvecklingen för den heterogena gruppen ”övriga” företag har varit väsentligt svagare än ökningen av totalindex.

Sammansättningen av .fondens portfölj skiljer sig i ett par avseenden från

aktiemarknadens fördelning på branscher. Andelen förvaltningsbolagsaktier är bara en tiondel av dessa aktiers marknadsandel. Också andelen aktier

i fastighets- och byggföretag är avsevärt lägre (ca hälften) än marknadens.

Å andra sidan har fonden väsentligt högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utveck-

lingsbolag med tillsammans i det närmaste tre fjärdedelar av portföljvärdet

jämfört med drygt hälften för marknaden).

4) Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försäkringsbolag.

5) Siffrorna avviker på arund av ändrad branschindelning i några fall från

de procentsatser som återgavs i årsberättelsen för 1984.

Skr. 1985/86: 164

I fråga om fondens portfölj av noterade värdepapper har följande viktigare

förändringar skett under året:

> Nya företag i portföljen är Frico, Företagsfinans, Malmros, PLM, Scapa

Inter, SMZ-Industrier och Sydkraft

+ Fem engagemang har avyttrats: FABEGE (konvertibler), Grafoprint (options-

rätter), IRD (aktier och optionsrätter, i samband med uppköpserbjudande),

Lundbergföretagen (aktier) och Papyrus (aktier)

+ Nettoköp av aktier har gjorts i ACA (direkt och via Uddeholmsaktier),

Alfa-Laval, ASEA, ESAB, Euroc, Gullspång, Incentive, Saab-Scania, SCA, Skanska och Volvo

> Nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Atlas Copco, Electrolux,

Ericsson, MoDo, Pharmacia och SKF. Aktier i Electrolux har sålts, men ett under året ökat innehav av konvertibler har bytts ut mot aktier

> A-aktieinnehaven i ESSELTE och Trelleborg har sålts i utbyte mot B-

aktier

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sidorna 00-00.

Som framgått av redogörelsen för utvecklingen på aktiemarknaden har en marknad i köpoptioner”? uppstått under året. Fonden har ställt ut optioner i några företag. Vid årsskiftet utestod optioner på tillsammans ca 110.000 aktier i Atlas Copco, SCA och Volvo. Dessa aktier ingår i fondens aktieportfölj per den 31 december men skyldigheten att under 1986 sälja aktierna (för ett sammanlagt belopp av drygt 20 mkr) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen.

Fondens placeringar i icke noterade företag har fortsatt att öka. Med nysatsningar under 1985 på 60 mkr har fonden sedan 1980, då denna verksamhet startade, placerat över 300 mkr i nvemissioner i icke noterade företag. Tabellen nedan visar placeringarna år för år sedan 1980. Att antalet företag i port-

6) Optioner (to v finns endast köpoptioner) medför rätt att förvärva redan

utelöpande aktier, medan optionsrätter innebär rättighet att köpa aktier

i en nyemission.

Skr. 1985/86 164

SB6L” 113 (o5St (2092 Or sol Ot 02 Ae ZI”

Jei3aj1tTwa LE

fUeTSÖUTII]taALON Sö u0vz act - Ot SOL 6 62 [ed 096t

IVLRINA (utt (009 SB6L Jetaj0u £ £ £z 9

JOVUILON väg6L. aIr Zz [TA 9 SOL 8 z£l

ja — SAIT £H6L FÅ Ze vå 02 9 LS AR

a Dju IT ONVWOJVIND z86L g £ 6 £ öv 9 6Y Iehut

"BuewaBehua

Ly6t = SNIGNOJ - - Zz 81 z BL BUIOIJJSTSS[ejUuR

OU6L - - l G l g - alrÖåtTprd)

AV I TI IOUSINTPADDA ajut 110ASTIT]) ”(OI4ert)

uaw

Du Du I - ateÖTTJag3A LOT au Bea1nj ddötaq OVITRAVD "ddorag "ddarag Sddortan SVACRIDA teauy Teguy 12 "udotTag 7uy essap jJ2e1a7o0ou

OUNINZA Pul VITHAN VWHNS | (Lu (0

Skr. 1985/86: 164

följen - f n 20 - och det totala engagemanget - 260 mkr - per den 31 decemver 1985 är mindre än de ackumulerade talen för perioden 1980-85 beror väsentligen på att ett antal företag sedermera marknadsintroducerats. I några fall - under 1985 Svenska Aluminiumkompaniet/The Empire - har engagemanget upphört.

"TABELL

En tredjedel av de pengar som satsats i onoterade företag har avsett venture

capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag). Insatserna i sådana

bolag innebär att fondens resurser står till förfogande också för företag som i flertalet fall är alltför små för ett direktengagemang från fondens sida.

Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin natur långsiktiga.

Det kan dröja 5-10 år innan fonden kan placera om eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska utfallet av placeringarna har i allt väsentligt formen av realisationsvinster/-förluster. Till den del resultaten av denna verk-

samhet kan avläsas i dag (på grund av att innehav sålts eller att företag

blivit noterade) har utfallet blivit följande (belopp i mkr):

Anskaffnings- Realisa- Marknads- Summa realisa-

Placeringar i onoterade företag - inte minst då venture capitalbolag, som i stor utsträckning satser pengar i projekt och nystartade företag - är mer riskfyllda än placeringar i större, noterade företag. De drygt 50 mkr i reslisationsvinster och orealiserad värdestegring fonden hittills uppnått på dessa placeringar kan därför komma att åtminstone delvis tas i anspråk för framtida förluster.

Nytillkomna icke noterade företag under 1985 är utvecklingebolagen Alma Invest, Convectus och T-län Invest samt Centrum Invest, Cruvkraft och

Skr. 1985/86: 164

Mercurius Communication Mercom. Fonden har vidare deltagit i en nyemission i Four Seasons Venture Capital AB (inkl nvemission av ett konvertibelt för-

lagslån i dess managementbolag). '

Kortfattade beskrivningar av de onoterade företag som ingick i portföljen vid det senaste årsskiftet återfinnes på sidorna 00-00.

I december 1985 bildade fonden tillsammans med AB Fortos (ett dotterbolag till Volvo), försäkringsbolaget VECETE och AB Vestator (ett bolag inom Hexagongruppen) Näringslivskredit NLK ARB, ett kreditaktiebolaa för medel- och långfristiga lån till näringslivet. Bolagsordningen kräver regeringens godkännande. Fondens planerade insats i bolaget är ca 25 mkr.

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning placera i utländska värdepapper. Ramen för dessa placeringar är 1 % av det bokförda fondkapitalet, d vs för 1985 drvgt 37 mkr. Syftet med utlandsplaceringearna är inte att söke nya marknader utan att skaffa ett hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betvdelse för fondkapitalets utveckling, nämligen engagemangen i stora, internationellt inriktade svenska företag. Cenom ett livligt affärsutbyte med några inernationella mäklerfirmor får fonden tillgång till dessa mäklarfirmors företagsbedömningar och branschanalyser och - vilket med hänsyn till Stockholmsbörsens ökande internationalisering kanske är lika viktigt - del av mäklarföretagens marknadskunnande. Fonden kan i sitt agerande i den svenska andrahandsmarknaden nyttiggöra denna information.

Omsättningen i den utländska värdepappersportföljen har varit livlig (köp 99 mkr, försäljningar 84 mkr). Under fjärde kvartalet har affärerna av tek-

hiska skäl (jfr not 2 till portföljförteckningen på sid DO) varit obetydliga.

Innehavet av utländska aktier har uppgått till i genomsnitt ca 25 mkr under året. Man kan därför säga att portföljen omsatts ungefär en gång per kvartal. Der höga omsättningen är en förutsättning för att utlandsplaceringarna skall

fylla sitt ändamål.

Med hänsvnr till syftet med den utländska värdepappersportföljen och det begränsade engagemanget är det direkt mätbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet (d v s utan hänevn till effekterna på den svenska portföljen?

måhända av sekundär betydelse. Fondens "utlandsandel" (utländska värdepapper

+ valutakanton) på i genomsnitt drygt 30 mkr har givit en effektiv avkastning

på ca 8 5 (ca 125) räknat i SEK och har påverkats negativt av en fallande

dollarkurs.

Skr. 1985/86: 164

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid utgången av året uppgick till 758 mkr, har ökat relativt obetydligt från årsskifte till årsskifte (med 38 mkr).Medelbeloppet likvida medel under året har emellertid varit avsevärt högre 1985

(790 mkr) än under 1984 (547 mkr). I förhållande till det totala fondkapitalet

med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden var likviditeten vid det senaste årsskiftet drygt 9 &£ (12 2). Minskningen av likviditetsprocenten beror i allt väsentligt på ökningen av portföljens marknadsvärde.

I följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden för 1985 med jämförelsetal för 1984 (belopp i mkr).

1985 1984

Överföring till 1-3 AP-fonderna (för föreg. år) -103' -116 Förvaltningskostnader -7 -9

Ökning av korta fordringar resp minskning

av korta skulder oc 4 30

SUMMA ANVÄNDA MEDEL -209 -214

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 38 138

Likviditetspolitiken och förvaltningen av de likvida medlen är ett komplement till portföljförvaltningen, och fonden agerar på penningmarknaden. Reglementet medger placeringar i bankinlåning, statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat och företagscertifikat. Vid utgången av 1985

fördelade sig placeringarna (nominella belopp) på följande sätt:

Skr. 1985/86: 164

Specialkonto i bank, bankcertifikat 14 Företagscertifikat 17 Statsskuldväxlar 69 «

100 5

De under året starkt varierande penningmarknadsräntorna (mellan ca 11 och ca 16 5) har givit utrymme för en aktiv likviditetsförvaltning. Medellöptiden på fondens likvida medel har förlängts från en lägsta nivå i maj på ca 80 dagar till ca 160 dagar vid årsskiftet.

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 13.4 2

(12.4 2). |

Skr. 1985/86: 164

Bok föringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensiosnfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.

Det bör i detta sammanhang kanske framhållas att realisationsvinster och

realisationsförluster (som ingår i det bokföringsmässiga resultatet) i en

aktieförvaltande institution har samma karaktär som orealiserade kursvinster

och kursförluster. I och med att försäljningslikviden reinvesteras i värde-

papper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de:

orealiserade kursförändringarna.

Aktieutdelningarna, 120 mkr, var ungefär oförändrade 1985 jämfört med 1984

(121 mkr). Detta berodde dels på utdelningsstoppet, dels på att utdelnings-

intäkterna 1985 minskats med 20 mkr (3 mkr) genom att aktier sålts före

avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.

Ränteintäkterna ökade kraftigt och uppgick till totalt 113 mkr (80 mkr). varav på likvida medel 106 mkr (66 mkr). Av ökningen av räntor på likvida medel jämfört med 1984 hänförde sig 30 mkr till en högre genomsnittlig lik-

viditet än 1984 och återstoden till en högre medelförräntning.

Förvaltningskostnaderna sjönk från 8.6 mkr 1984 till 6.6 mkr. Minskningen beror helt på att 1984 belastades med extraordinära kostnader på ca 2.5 mkr för program- och maskinkostnader för fondens datasystem och för lokalkostnader. Förvaltningskostnaderna (med uppdelning på viktigare kostnadsslag under avsnittet "Administration" på sid 23) motsvarade ca 1.7 promille (ca 2.5 promille) av det genomsnittliga fondkapitalet under året och under 1 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och ränte-

intäkter minskade med förvaltningskostnader) på 227 mkr (193 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1985 medförde reelisationsvinster på

321 mkr (437 mkr) och realisationsförluster på 41 mkr (24 mkr). Realisations-

vinster och realisationsförluster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av omplaceringar i den löpande affärsverksamheten.

Skr. 1985/86: 164

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna maximeras. Intäkterna 1985 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1986 har inte resultatförts.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belcpp motsvarande 3 % av reealvärdet av förvaltade

medel vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1985 till 112 mkr (103

mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 394

mkr? (502 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

En årsredoviening för en aktieförvaltande institution som inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste sägas vara ofullständig eller missvisande, även om aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Valet av "stickdag" kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett

enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett lånosiktiot perspektiv.

Medan fonden 1982 - ett år då aktiekurserna sjönk med drygt 12 &£ - redovisade en minskning av icke realiserade kursvinster med 906 mkt blev utfallet 1985 - efter "uttag" av realisationsvinster på netto 279 mkr - en ökning med 1.675 mkr. Fondens totala kapital - som inte påverkats av något nytillskott under året - ökade med 2.181 mkr eller 35.7 7 (1954: minskning med 301 mkr resp 4.8 10.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller också ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till regle-

mentets krav på 3 &X real avkastning. Efter avsättning med 198 mkr (263 mkr?

för Sevarande av grundkapitalets köpkraft?” blev det reala resultatet 1.954

mkr (-562 mkr). Med hänsyn till kravet på överföring till första-

9; Kravet på bibehållet realvärde på fondens kapital gäller grundkapitalet,

dv 5 summan av tillskjutna medel, inte under tidigare år uppkommen "Över-

avkastning".

| Skr. 1985/86: 164

tredje AP-fonderna visade fonden 1985 ett överskott på 1.871 mkr jämfört med ett underskott på 666 mkr föregående år. Orsakerna till den utomor-

dentligt starka resultatförbättringen är i första hand uppgången i aktiekurserna och den gynnsamma utvecklingen av fondens portfölj i förhållande

till totalindex men också i någon mån att inflationen varit lägre än 1984.

Liksom när det gäller det totala nominella resultatet är det inte särskilt

meningsfullt att bedöma det reala resultatet ett enskilt år. I diagram 5

belyses därför fondens resultatutveckling i ett längre perspektiv, i detta

fall från fondens tillkomst 1974. Man kan då konstatera, att sett från fon-

dens tillkomst kom ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981 och att vid det senaste årsskiftet det samlade resultatet översteg motsvarande krav med över 4.400 mkr.

DIAGRAM 5

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter (se sid 00) förordnades av regeringen i april 1985 för en tid av tre år, d v s till dess fondens

balansräkning för år 1987 fastställts. Av de numera fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföran-

den utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen. De två sistnämnda mandaten har tillkommit 1985.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit oförändrat sju.

Två av analytikerna, Liselotte Hjorth och Gunnar Bergstrand, har lämnat

sina anställningar och efterträtts av Per Ström och Arne Lööw.

Skr. 1985/86: 164

Det totala förvaltningskostnaderna, 6.615 tkr, fördelade sig på följande

sätt:

Löner och ersättningar

styrelse och verkställande direktör 1.043

Övriga anställda 935

Revisorer | 327 2.303

Pensioner, pensionsavgifter, lönebikostnader,

övriga personalkostnader 1.444

lokalkostnader 675 Införmationskostnader, prenumerationer,

Stockholm i januari 1986

Sten Wikander 10) Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid anskaffningen.

Skr. 1985/86 164

S

Lr HYVA0VT

utv

: ba

=

ti

tr s

€

pf

11 TS

S8-T806 Li

TA

(co,

AMINDauN =

Uv VÄJJA ZY 02 me uz ”sBGI 'KaUnt

SNIUVNAAN/HII I

oLd

S22msv

sovnIsa]) ll Ka

LIV |

dd

SE

FE a

kh SU NOM

=l--t09"1 006 -1. —u00 —LURRS —UUYv ll UNT ans väv

2 I

TIACRAM 2 Skr. 1985/86: 164

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ NYINTRODUKTIONER - MKR (STAPLAR) - 11000 10000 TIOTALINDEX, . 8000 ” ARSGENOMENITT N NYEMISSIONER PLACERADE I UTLANDET: = "8000 - FÅ NYINTRODUKTIONER NYEMISSIONER PLACERADE .- 7000 I SVERIGE Sn

LL 8009

"|- 5000

- 4000 - 3000

FÖR ped NEN L 2000

100C

75 76 77 78 73 80 81 82 83 84 85

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 164

Skr. 1985/86: 164

EE HVADVIT

OG [19 —— san SR I] == = HA

=

far Az AR

2t- HR

Al va [14 KR VR VAR VR —E3 d. a Un 7 — = Ton || | I I i 1 I JE 1 I I ! | | t || I I i I I ÅR I NAC 1 I I ad

En = VÄ SO

YNAUVASONYHYRONY KR

on St SAR

IG+ ÄR -

OR - HO [09 HR VAR OR I ! U I | | I ! I I I I I OMR I

VO st SANN 1

I 2VaNlddIVIdOLLaN VXJJA

SE enes fö =E = SES = ÄN land

== ZTOL+ SG Oz

I ltlond-t fund ”So6t fs JA jag IR ja OR OR 1 st — - DR (nr) I i l I I I I i H i i I I t ! I I I I i I I I I SR I ! VV 1 FJ HAS - X0hmvi0e. MA [Te NEN FOA EEE

bör

i JA I AA

- .

MAA 5 HR HA HR DR Xaan — —0Q06 — —QuB — Vu — —DU9 — —QV0S — —L0V — —v0c -—40Z vr BUD” . I

Skr. 1985/86: 164

| DAGRAM hb

FJÄRDE AP-FONDENS RÖSTRÄTT: TS ÅKNPITA] TAL-.

Ze KAPITALANDEL ANDELAR | NOTERADE SVENSKA FÖRETAG

2 FAR 1986. VARJE PRICK (REPRESENTERAR, ETT FÖRETAG (rozart 45) i : —- I LL [RE - - -— pod dn ns

rodd

0: ENGAGEMANG” 2100 HRT - -

or 2 E0£ 100 HUR a a

er Översa ENGACEHANG : oo

i. I : : > jon - ot - i RA

S- EE : H re os : : Te

oo i H : : ! H lo mo oa enn a : mer ee ena oa | PT i ! OL ml 1 a sun . I de dona ! I - OL . Pot DL

: - : st

TT H I TT - väsen en me menn I . me sr sn me sota . — : et menn gr seten mn 2

' I ! a H : 0 H mma i ! : I ! — EA : i bes] ir : åå : : mes on . Ön i I . noe fl , n i on

Prod dl e cv

on e me | a ; Å -

. e ! AA ee NE "gg - - or - om

- KE 6 - —Ö -

ot — ne oo - | - - : 4

0 grroöfrö —- cs s--------e- >>

= AE > - musen an oe Zoe! a

- I AO een senses

nee nn ee

. -.0-/.—-— — 09 - - 2

- = — l = om en mes on ” r : : ! Oo

pA la Do -

, eos enn

i OR - nn -

: da I mess mmm i en

(Kurver)

Skr. 1985/86: 164

I N S fred

TTT

DIAGRAM 5 > S [4

pe

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974--85 a a -— 5.000 Mkr. Totalt resultat inkl ej realiserace vinster/loduster'jamlört med resultatkrav enl nuvarande reglemente. :

(Staplar Totalt resultat . L 4.000 rst Staplar (vänstra skalan): totat! resultat årsvis; r överskoniv underskott i torhållande til resulkat- r Urs krav. : --

2.000¶Kurvor (högra skalan): totalt resultat resp Er resultatkrav. ackumulerade värden sedan g

lasso fondens tillkomst. L

— 3.000 rr tas

+ darra

dare

löärgair —1.000 | tr

LR

1.000 lösta

|

UN EK Or AE pA a sa |

1974 75 76 77 75 79 8C 81 EZ 8 83 85

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Skr. 1985/86: 164

Fjarge fondstyretsen ,

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december

1985 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa

återfinnes på sid 00-00.

RESULTATRÄKNING, TKR

NETTORESULTAT FÖRE ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA 506.050 605.861

Överföring till 1-3 AP-fonderna!” ef. 112.280 4. 103.375

BOKFÖRINGSMAÄSSIGT NETTORESULTAT 393.770 502.486

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till

1-3 AP-fonderna enl ovan 506.050 605.861

Ukning/minskning av ej realiserade

vinster/förluster?2) 1.675.249 /. 906.373

NOMINELLT RESULTAT INKL EJ REALISE- ' RADE VINSTER/FÖRLUSTER 2.181.299 4. 300.512

Avsättning för bevarande av grund-

kapitalets köpkraft3) /. 197.735 /. 262.531

REALT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/FÖRLUSTER 1.983.564 - 563.043

Överföring till 1-3 AP-fonderna ÅA. 112.280 10 103.375

UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖRH TILL RESUL TATKRAY 1.871.284 - 666.418

1) 38 på grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i december

resp år.

2) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i vär-

depappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen. 3) Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex (1985:ca 5.65, 1984:ca 8.200).

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Skr. 1985/86: 164

Fjarde tongsiyrelsen a

BALANSRÄKNNG, TKR

1985-12-31 1984-12-31

Bokförda Marknads- Bok förda Marknads-

värden värden värden värden TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden, statsskuld-

växlar, företaoscertifikat 758.228 758.228 720.183 720.183

Fondlikvider 18.808 18.808 14.715 16.715 Upplupna intäkter 240 240 459 459

Aktier 3,362.8214) — 7.404.5735) 2.871.83268) — 5.201.3495:

Konvertibla skuldebrev, lån med s |

optionsrätter, optionsrätter 120.730) 141.6745) 236.8804) 294.8105:

SUMMA TILLGÅNGAR ooo ooo 4.260.827 — 8.323.523 — 3.B44.069 > 6.231.516

SKULDER OCH FOÖNDKAPITAL

Kortfristiga skulder Fondlikvider 23.752 23.752 11.577 11.577 Skuld till 1-3 AP-fonderna 112.280 112.280 103.375 103.375 Upplupna kostnader och förutbe talade intäkter : 2.811 2.811 605 605

Övriga kortfristiga skulder 217 217 515 515

139.060 139.060 116.072 116.072

Fondkapital Tillskjutet grundkapital 1.850.000 1.850.000

Uppindexerat grundkapital6) 3.742.673 3.544.938

Ackumulerat överskott från föregående år 1.8727.997 1.375.511

Ackumulerat överskott i förhållande

till resultatkrav 2.570.506 3,.236.924

Årets nettoresultat 393.770 502.486 Årets underskott/överskott i för-

hållande till resultatkrav 1.871.28£ - 666.418

4.121.767 8.184.463 3.727.997 6.115.444

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 4.260.827 8.323.523 3.844.069 6.231.516 Ansvarsförbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffende aktier i tre företag i

fondens portfölj till ett sammanlagt försäljningsvärde av 23 mkr.

Stockholm 1986-01-29 Sören Mannheimer Gunnar Leo Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik Hans Werthén Nils Landqvist Ingemar Essén Stig Lundahl Tharsen Andersson Stig Malm Dan Andersson Lage Andréasson Kurt Lanneberg Hans Hellers Sten Wikander

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

. Stockholm 1986-02-05 Gösta Renlund Jonas Forssman Anders Larsson Cösta Telestam

4); Anskaffningsvärden 5) Icke noterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden 6) Tillskjutna belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till

penninavärdet i december resp år.

— Skr. 1985/86: 164

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1985. ”

"Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som läncnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskapersa har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1985, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett auledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 5 februari 1986

Gösta Renlund sd — 2 PA . er —

| fr 2 NAN C AT GS tern Så E an Seas

£” Jonas Forssmnan Anders Larsson ”) Gösta Telestam ”(

” i j

Skr. 1985/86: 164 '

FJÄRDE AP--FONDEN

Styrelse

Ledamöter Suppleanter

Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande Vakant!”

Gunnar Leo, direktör, vice ordförande Aina Westin, rikdagsledamot

Lars £ric Ericsson, kommunalråd Ingegerd Karlsson, utbildningssekreterare

Cun Hellsvik, kommunalråd Perolof Holst, kommunalråd

Hans Werthén, tekn dr Karl Erik Önnesjö, disponent Nils Landqvist, docent Lars Nabseth, professor Ingemar Essén, direktör Christofer Friis, administrativ chef Stig Lundahl, ekonomidirektör Eric Forsberg, direktör Thorsten Andersson, direktör Bertil Svenson, direktör

Stig Malm, LÖs ordförande Uno Ekberg, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom Bertil Jonsson, förbundsordförande Lage Andréasson, förbundsordförande Hans Olsson, utredningschef Kurt Lanneberg, ekonomichef Jaan Kolk, sekreterare Hans Hellers, förbundsordförande Tobias Lund, direktör

Revisorer

Cösta Renlund, bankdirektör, ordförande Jonas Forssman, direktör

Cösta Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, direktör Per Ström

Cunnel Johansson, kamrer Arne Lööw

Margareta Passad

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Kungsgatan 44 IV

Postadress: 30x 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: 08-24 33 90 Telex: 105845 APFOND S

1; Bengt K Å Johansson avgick i dktober 1985 efter utnämning till statsråd.

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFOÖNDEN Fjärde fondstyrelsen

VÄRDEPAPPERSINNEHRAV PER DEN 31 DECEMBER 1985 Svenska värdepapper Aktier, noterade

Företag Antal Förändring?? Marknadsvärde 2 av

under 1985 tkr aktie- röster

kapital

ABV 689.964 84.866 9,9 6,&

A 172.774

B 517.190 AGA - 2.792.253 + 2.137.602 464.456 5,9 7,6

A -2072.092

B 720.161 Alfa Laval 751.968 + 341.000 195.628 5,1 0,3

A 23.200

B 728.768

A 254.912

B 116.755

A 324.295

B 414.184 ESAB 199.969 + 47.500 86.193 9,3 9,5

A 154.008

B 45.961 Esselte B 514.400 - 10.50C 221.592 6,4 1.9

Eurac 703.250 + 441.950 82.280 6,0 6,0

A 522.600

B 180.650

4 Riksdugen 1985/86. 1 saml. Nr 164

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFOÖNDEN

" Fjärde fondstyrelsen

A 67.621 B 204.382

Carphyttan Hessel-

A 646.985

B 469.015

A 192.534 A1 344 462 g 93.466

A 198.800

B 26.800

Promotion B 396.065 97.823 11,7 7,8

Rockhammar 220.000 7.260 10.5 8,8

A 80.000

g 140.000.

SCA 2.445.156 + 176.092 427.902 4,9 3,2

ÅA 504.300

B 1940.856

Skr. 1985/86: 164

- ALLMÄNNA PENSICONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

[ 35.008 B 18906.500

SKF 974.819 - 241.000 276.520 3,6 4,7 A 576.950 B 240.369 C 157.500

A 1810.421

B 698.480

Totalt marknadsvärde 7.183.653 Totalt anskaffningsvärde 3,.139.675

1) Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultat av flera olika

föräncringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombins-

tion med försäljning.

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFOÖNDEN

Fjärde fondstyrelsen

Aktier, onoterade

Företag Antal = Förändring Anskaffnings- 2 av under 1985 värde aktie- röster tkr kapital

100.000 + 100.000 5.004 16,7 10,4 Alma Invest

Å 15.000 B 85.000

A 1.200

eg 38.000

Convectus 77.500 + 77.500 15.500 19,4 21,0

A 42.810

B 34.690

A 16.950

B 133.050

A 1.400 B. 3.600

A 14.000 B 51.000

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

A 5.500

B 4.100 Visentkraft pref 1 82.509 + 55.006 10.314 12,6 27,7

Totalt anskaffningsvärde 194.020

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN,

Fjärde fondstyrelsen

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter [A], förlagsbevis med options-

rätter [B], förlagslån [C] )

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSTONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag Naominellt Förändring Anskaf fningsvärde

Four Seasons Vv C Management I 2.500 2.500 Four Seasons Vv C Management II 2.500 2.500 Four Seasons VC

Skr. 1985/86: 164

ALLMÄNNA PENSIONSFOÖNDEN ! Fjärde fondstyrelsen

Utländska värdepapper

Företag Antal Marknadsvärde

tkr

CHF

JPY

USD

Skr. 1985/86: 164

-ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN "Fjärde fondstyrelsen

Företag Antal Marknadsvärde

tkr

Övriga värdepapper 2) företag : Marknadsvärde

tkr

2; Fonden her före årsskiftet överfört den utländska portföljen (inkl valutakonton?

till några utländska mäklare. M h t bestämmelserna i valutaregleringen har det

då av tekniska skäl varit lämpligt att temporärt förvärva räntebärande utländska

värdepapper.

31 Marknadsvärdena på utländska värdepapper har räknats om till SEK efter valuta-

kurserna den 31 december 1985, utan tillägg för värdet av switchpremie.

Skr . 1985/86: 164

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNINGARNA Mkr

Anskaffningsvärden = Marknadsvärden

3) Onoterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.

Skr. 1985/86: 164

KORTFATTADE UPPGIFTER OM ONOTERADE FÖRETAG

A) Venture Capitalföretag AB Convectus är ett utvecklingsbolag med

(tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag) anknytning till Trelleborg AB. Bolagets

viktigaste affärsområden är legotillverk- Alma Invest AB är ett regionalt utvecklings-

ning till verkstadsindustrin, polymerer

bolag med anknytning till Uppsala Universi-

samt vattenbruk/vattenteknik. Förutom

tet och Lantbruksuniversitet. Affärsidén

Trelleborggruppen och fonden är ägarna är att bygga upp en koncern med handels-,

till bolaget SPP/AMF-P, Småföretagsfonden

industri- och teknologiföretag som basen-

och News Leasing AB. Bolagets kapital är

heter. Eget kapital: 24 mkr.

95 mkr.

VD: Göran Ångesten VD: Bo Lundquist

Fondens ägarandel: 179 Fondens ägarandel: 16.52

Aphelandra AB är kommanditdelägare i Ven- Four Seasons Venture Capital AB (inkl FSVC

otura Kommanditbolag. Stockholm. Övriga del- Management AB) är ett venture capitalbolag

ägare är Ahlsell, Eldon, Ferax och Lunden. bildat 1983 med säte i Stockholm. Med ett

Venturas bolagskapital är ca 25 mkr. eget kapital på 135 mkr är FSVC ett av de

största venture capitalföretagen i landet. Aphelandra har bildats för att möjliggöra Övriga aktieägare är Alfa-Laval, SPP och

för några institutioner som inte kan äga AMF <P. kommanditlotter att engagera sig i Ventura.

VD: Gösta Oscarsson VD: (Aphelandra och Ventura): Bertil Dahl- Fondens ägarandel: 225

gren.

Fondens ägarandel: 275 i Ventura via 435 i Aphelandra.

H-Invest är ett regionalt utvecklingsbolag

med hemort i Kalmar, bildat 1984. Bolagets

egna kapital är 26 mkr. Större aktieägare Blekinge-Invest är ett regionalt utveck-

är ett antal institutioner (förutom fonden

lingsbolag. Det bildades 1982 av närings-

Sparbankernas Förvaltnings AB, Småföretagslivet, banker och fackliga organisationer

fonden, Folksam m fl) och ett antal företag och har dessutom ett antal kapitalmarknads-

och företagare i regionen.

institutioner som delägare. Aktier har också

placerats hos allmänheten. Bolagets egna VD: Bernt Johansson kapital uppgår till 21 mkr. Fondens ägarandel: 165 VD: Hans Krona Fondens ägarandel: 109

Skr. 1985/86: 164

Kooperationsinvest, Stockholm, bildades 1982 Venture Electronics (Ventronic), Stockpå initiativ av Svenska Sparbanksföreningen holm, bildades 1983 med ett eget kapital

med uppgift att tillskjuta riskkapital till på 40 mkr (huvuddelen konverteringslån).

kooperationen och denna närstående företag. Bolaget äger (helt eller delvis) och ko- Bolagets egna kapital är 30 mkr. Bolagets ordinerar verksamheterna i ett antal ininsatser av förlagskapital i kooperativa novationsföretag och projekt inom främst företag finansieras till stor del genom områdena elektronik, mikrodatorer, preci-

upplåning. Övriga aktieägare är Sparbanker- sionsmekanik och laseroptik. Övriga ak-

nas Förvaltnings AB, KF, Kooperationens tieägare: Spiran Förvaltnings AB och le- Pensionsstiftelse, Folksam, Riksbyggen och dande befattningshavare i företagsgrupnågra fackförbund. pen. i

VD: Ingvar Rindborg VD: Gerhard Westerberg

Fondens ägarandel: 208 Fondens ägarandel: 249

Nord-Invent är ett under 1984 bildat venture capitalföretag i Cöteborg. Bolaget samverkar B) Övriga företag med industriföretag, högskolor och forsknings-

institutioner och bygger sin verksamhet på Avesta Kraft (+ Visentkraft har överta-

idéer och projekt som kommer fram i nordiska git Avesta AB:s vattenkrafttillgångar. uppfinnartävlingar. Företaget, som har ett Ägare är - förutom Avesta och fonden -

eoet kapital på drygt 20 mkr, ägs av ett an- ett konsortium av försäkringsbolag. 5o-

tal institutioner i Sverige och övriga nordis- lagskonstruktionen och ett kraftleveka länder. ransavtal med Avesta är sådana, att pre-

ferensaktierna ger 3,52 real avkastning. VD: Arne Jöneman Fondens ägarandel: 85 VD: Bengt Lindström

Fondens ägarandel: 135

T-Län Invest AB är ett regionalt utvecklingsbolag i Örebro. Verksamheten är uppdelad i en Centrum Invest AB bildades 1985 i anhandels- och en industrigrupp. Övriga större slutning till konsultföretaget Centrumaktieägare är Sparbankernas Förvaltnings AB, Utveckling för att möjliggöra engagemang Folksam och Småföretagsfonden. Eget kapital: i projekt för förnvelse av stadskärnor

24 mkr. och köpcentra. Övriga ägare är - för-

utom ledande befattningshavare - SPP VD: Rutger Ahlbeck Fondens ägarandel. 158 och Folksam.

VD: Håkan Karlsson

Fondens ägarandek: 395

An ta

Skr. 1985/86: 164

Energiekonomi i Göteborg tillverkar och mark- VD: Jimmie Ahrgren nadsför system för energistyrning, inbrotts- Fondens ägarandel: 3028 larm, brnadlarm och vattendetektering i fastigheter. Omsättning 1985: 2 mkr.

NKR är möbeltillverkare i Tranås med VD: Sven Hedly

Fondens ägarandel: 105 speciell inriktning på inredningar för

kontor och offentlig miljö. Sverige är

huvudmarknad, men en växande andel av

produktionen exporteras. Omsättning CGruvkraft AB bildades 1985 och har övertagit

1985: 264 mkr. delar av Bolidens vattenkrafttillgångar. Tekniken med realavkastande preferensaktier är VD: Henrik Ros

Fondens ägarandel: 235

densamma som i Avesta Kraft. Ägare är ett konsortium av försäkringsbolag och Boliden.

VD: Lennart Wellenius

Ryd-Gruppen, Stockholm, är en koncern

Fondens ägarandel: 9.55

bestående av en fasad- och byggsystem-

grupp, glasmästerier, glasgrossistföre-

tag och ett aluminiumprofilpressverk. Inter Innovation, Stockholm, producerar i

- Omsättning 1985 uppgick till ca 170 mkr Sverige och marknadsför internationellt

VD: Johan Sandström sedelhanteringssystem med inriktning främst

Fondens ägarandel: 465 på bankområdet. Omsättning 1985: 260 mkr.

Koncernchef: Leif Lundblad Fondens ägarandel: 45 (före konvertering)

SwedeChrome i Malmö är ett under 1984

nybildat bolag, som uppför en anläggnin

för produktion av ferrokrom med anlitan

Junkaravan, Örnsköldsvik, bildades 1983 av de av plasmateknik. Anläggningen beräk-'

MoDo och ett konsortium av försäkringsbolag

nas komma att tas i drift vid årsskifte: för att överta MoDo:s vattenkrafttillgångar.

1986/87. Bolaget har ett eget kapital p: Liksom i Avesta Kraft ger preferensaktierna

ca 180 mkr. 3,54 real avkastning.

VD: Cöran Wahlberg VD: Hilding Brändström Fondens ägarandel: 135 Fondens ägarandel: 55

Mercurius Communication Mercom AB är ett Utöver dessa företag ingår bland fondene datakommunikationsföretag i Stockholm med placeringar i onoterade värdepapper nom speciell inriktning på internationell 8,4 mkr av ett icke noterat konvertibelt

blomsterförmedling (Interflora). Övriga förlagslån emitterat av AB Bahco.

ägare är företagsledningen och Förvaltnings AB Spiran.

Skr. 1985/86: 164

FEM ÅR I SIFFROR i

(Mkr där ej annat anges. Avrundningar till heltal, utom betr räntesatser.)

1981 1982 1983 1984 1985

Tillskott av grundkapital under året 150 150 150 150 - D:o ackumulerat 1.400 1.550 1.700 1.850 1.850 Crundkapital vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) 2.345 2.726 3.132 3.545 3.743 Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden 1.613 1.916 3.076 3.728 4.12 Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden 2.362 3.868 6.369 6.115 8.184 Köp av värdepapper under året 477 565 1.922 1.376 1.510 Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden | 368 423 1.967 1.316 1.415

Nettoplaceringar under året, marknadsvärden 109 142 -46 60 9” Placeringar i nyemissioner 57 9” 168 140 65

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden 1.332 1.702 2.636 3.109 3.484 Värdepappersportfölj vid årets slut, marknads-

värden 2.181 3.654 5.930 5.496 7.546

Antal företag i portföljen vid årets slut, st 45 53 57 58 66

(varav icke börsnoterade) (3) (9) (11) (16) (20)

Aktieutdelningar och ränteintäkter 107 127 151 201 233

Realisationsvinster/förluster, netto 70 128 980 413 279

Värdeändring i portföljen 630 1.203 1.342 -906 1.675 Överföring till första-tredje AP-fonden -83 -98 -116 -103 -112 Effektiv avkastning, 57 65 67 -5 38

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), > +58 +36 +65 -12 +25 Förändr av konsumentprisindex (1949=100), 3 9 10 9 8 [3

Börsomsättning (aktier A:I + A:II) 18.500 29.100 75.800 70.700 83.300

Nyemissioner och nyintroduktioner på markna-

den, plac i Sverige 1.658 3.376 7.089 9.199 1.966

Nyemissioner och nyintroduktioner på markna-

-15 -14,5 13,75 -13 -13,5

DEFINITIONER:

Crundkanitaletz summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag). Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet= grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital-balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden. Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Skr. 1985/86: 164

Överföringen till 1-3 AP-fonderna motsvarar pensioneringssvstemets "utdelning" från fjärde AP-fonden. Under den tid tabellen omfattar har två olika regler tillämpats. För åren 1981-83 skulle fonden betala 80 % av aktieutdelningar + ränteintäkter - förvaltningskostnader. För åren 1984 och 1985 betalar fonden 3 § på det uppindexerade

grundkapitalet.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av

värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna

anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar.

Värdeändring i portföljen visar hur mycket den "dolda reserven" förändrats under året

på grund av orealiserade kursvinster/kursförluster.

Effektiv avkastning på värdepappersförvaltningen har mätts på följande sätt: Aktieut-

delningar + räntor på lån + realisationsvinstnetto t värdeändring i portföljen, allt

ställt i relation till marknadsvärdet på värdepappersportföljen vid årets början.

Noterade bolag avser här antalet bolag på A:I och A:11-listorna samt OTC-listan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 nn tin