Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fem nya fondstyrelser. benämnda löntagar- fondstyrelser. inrättas inom ramen för allmänna pensionsfonden. Styrel- sernas uppgift blir att förvalta en del av den allmänna pensionsfondens medel.

Löntagarfondstyrelserna. var och en bestående av nio ledamöter och fyra suppleanter. tillsätts av regeringen. Av ledamöterna skall minst fem företräda löntagarintressen. Styrelsernas sammansättning skall återspegla en regional förankring. Styrelserna skall vara av varandra oberoende och var och en ha eget kansli.

Enligt förslaget skall löntagarfondstyrelserna i första hand placera pen- sionsmedlen pä aktiemarknaden. Möjlighet skapas dock för fondstyrel- serna att tillskjuta riskkapital även till ekonomiska föreningar.

De fem löntagarfondstyrelserna skall enligt propositionen dela lika på de medel som inflyter dels från vinstdelning (inkl. den tillfälliga vinstskatten), dels från en särskild del av tilläggspensionsavgiften. Denna avgift höjs därför fr.o.m. är 1984 med 0.2 procentenheter. För varje styrelse finns ett övre tak för medelstilldelningen. Taket är för är 1984 satt till 400 milj. kr. och justeras sedan upp med 20000 basbelopp. motsvarande f.n. ca 400 milj. kr.. varje år fram t.o. m. är [990

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra avkastning på det för- valtade kapitalet till de pensionsutbetalande fondstyrelserna (första — tredje styrelserna). Avkastningen skall motsvara 39? real l'örräntning. vil- ket innebär att löntagart'ondstyrelserna skall överföra 392- räknat på det förvaltade kapitalet sedan detta uppräknats med hänsyn till inflationen. | Riksdagen NM.-"134. I saml. .-'Vr5(). Bilaga Å

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84: 50

r»)

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva aktier i ett börsnoterat aktiebo- lag om förvärvet medför att fonden får ett röstintlytande i bolaget som uppgår till 8% eller mer.

Om de lokala fackliga organisationerna i ett aktiebolag begär det. skall en löntagarfondstyrelse till organisationerna överföra 50% av rösträtten för de aktieri bolaget som styrelsen förvaltar.

De tre pensionsutbetalande fondstyrelserna får enligt förslaget i uppgift att årligen göra en sammanställning av löntagarfondstyrelsernas verksam- het. Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket åläggs att var för sig göra en utvärdering.

Den föreslagna vinstdelningen är utformad som en särskild skatt och omfattar aktiebolag. ekonomiska föreningar. sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter. Underlaget för vinstdelningsskatten beräknas för varje företag för sig och bestäms av taxeringsnämnden i samband med den årliga inkomsttaxeringen.

Vid beräkningen av underlaget för vinstdelningsskatten tas hänsyn till inflationen. Avdrag medges för årets inkomstskatt och för avsättning till investeringsfond men inte för ökning av lagerreserv och liknande reserve- ringar.

.! propositionen föreslås att mindre vinster skall undantas från vinstdel- ningen. Vid fastställande av underlaget för vinstdelningen medges därför ett avdrag (fribelopp) på antingen 500000 kr. eller 670 av företagets löne- summa. Företaget får självt välja mellan det fasta och det lönebaseradc fribeloppet. Närstående företag. t.ex. företag som tillhör samma koncern, betraktas som ett företag vid beräkning av det fasta fribeloppet.

Vinstdelningsskatten utgör 20% av underlaget. Skatten är avdragsgill vid nästa års inkomsttaxering.

[De föreslagna reglerna om löntagarfonderna skall i princip träda i kraft den [januari 1984. Vinstdelningsskatten kommer enligt förslaget att tas ut fr.o.m. 1985 års taxering eller - såvitt gäller företag med brutna räken- skapsår — fr.o.m. 1986 års taxering.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 50 3

1. Förslag till Lag om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Svenska aktiebolag. svenska ekonomiska föreningar, svenska spar- banker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall erlägga vinstdelningsskatt enligt denna lag. Skatt skall dock inte erläggas av livför- säkringsanstalter och inte heller av bostadsföretag som avses i 24 ä 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller av företag som avses i 53 s" 1 mom. första stycket d nämnda lag.

Skatten tillfaller staten och förs till allmänna pensionsfonden.

2 & Vinstdelningsskatten är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet.

Fribeloppet är 6 procent av företagets lönekostnader (lönebaserat fribe- lopp) eller — om företaget så önskar — 500000 kronor (fast fribelopp). Företag mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning) får dock tillsammans tillgodoräknas högst ett fastfribelopp. Det fasta fribeloppet skall i första hand tillgodoräknas det företag inom gruppen som har den största reala vinsten såvida inte yrkande framställs om att fördelningen skall ske på annat sätt. Har det lönebaserade fribeloppet utnyttjats bortfaller rätten till fast fribelopp för övriga företag inom gruppen.

Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats .med inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader, markanlägg- ningar och lager enligt 4 och 5 så samt justerats med hänsyn till inflations- effekter pä företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 s.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall. såvitt gäller företag som redovisar inkomst av handelsbolag. hänsyn tas till så stor andel av handelsbolagets lönekostnader. tillgångar och skulder som motsvarar före- tagets andel av handelsbolagets inkomst.

3 & Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta be— lopp minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt. i den mån in- komsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,

]. ökats med påförd kommunalskatt. minskats med restituerad. avkortad eller avskriven kommunalskatt. ökats med avdrag för tidigare ars förlust. ökats med avdrag för aktieutdelning. _. ökats med investeringsavdrag. särskilt forskningsavdrag och ex- portkreditavdrag.

6. ökats med belopp varmed lagerreserv. resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat samt

7. minskats med belopp varmed lagerreserv. resultatutjämningsfond el- ler annan liknande reserv minskat.

Med beskattningsårets inkomstskatt avses summan av 32 procent av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst och 30 procent av företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

lut-Ldb)

4 g" lnflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 50 4

restvärde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det enligt 75 fastställda inflationstalet för beskattningsåret. Med inventarier avses till- gångar som behandlas enligt bestämmelserna i punkterna 3—6 av anvis- ningarna till 29 % kommunalskattelagen (1928: 370).

Inflationsavdraget för byggnader utgör skillnaden mellan realt beräkna- de värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för byggnader som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 3 och 6 av anvisningarna till 22 s. punkterna 2 a och 4 av anvisningarna till 25 .b" och punkt 7 av anvisningarna till 29 å kommunalskattelagen.

Inflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 22 å och punkt 16 av anvisningarna till 29 & kommu- nalskattelagen.

De reala avdragen beräknas genom att tillgodoräknade avdrag multipli- ceras med det enligt 7 & fastställda omräkningstalet avseende det beskatt- ningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom som utgör omsättningstillgäng i rörelse. '

5 & Inflationsavdraget för lager utgör lagrets värde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. Med lagrets värde avses det belopp varmed lagret och liknande omsättningstillgångar tagits upp i räkenskaperna före avsättning till lagerreserv och liknande reserv.

Inflationsavdrag enligt första stycket medges inte i fråga om lager av obligationer. lånefordringar och andra monetära tillgångar. Sådana till- gångar skall. oavsett om de utgör omsättningstillgångar eller inte. beaktas vid tillämpningen av 6 ä.

6 & Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet

1. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal och

2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära tillgångar vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets infla- tionstal. '

De monetära skulderna är

1. växel-. leverantörs- och skatteskulder.

2. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter".

3. förskott från kunder.

4. avsättningar till pensioner.

5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (19793609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond samt

6. övriga skulder. Som monetära skulder räknas belopp som under beskattningsåret utskif— tats till företagets ägare.

De monetära tillgångarna är kassa- och banktillgodohavanden. obligationer. lånefordringar och liknande tillgångar. växelfordringar och kundfordringar. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. förskott till leverantörer.

6. värdet av inte färdigställda byggnader. markanläggningar och inven- tarier som inte utgör omsättningstillgångar i rörelse samt

magar-.)—

• Sida 5
•  Original

'JI

Prop. 1983/84: 50

7. övriga fordringar. _ Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om det är positivt samt vad företaget uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder intressegemenskap mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening. '

De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till vid räkenskapsårets ingång.

7 5 Med beskattningsårets inflationstal avses det tal som uttrycker den allmänna prisutvecklingen sedan föregående år. Omräkningstalet anger förhållandet mellan beskattningsårets prisläge och prisläget under tidigare beskattningsår.

Beräkningen av den allmänna prisutvecklingen skall göras med ledning av en på konsumentprisindex grundad indexserie. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer årligen inflationstal och om— räkningstal.

Vid beräkning av inflationstal och omräkningstal skall även ett brutet räkenskapsår anses sammanfalla med året närmast före taxeringsåret. Omfattar beskattningsåret annan tid än tolv månader eller taxeras företa— get för mer än ett beskattningsår skall dock inflationstalet justeras så att det per månad motsvarar en tolftedel av det för helår fastställda talet. Motsvarande justering skall göras vid beräkning av fast fribelopp.

8 & Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor. Vinstdelningsskatt utgår i helt antal kronor. varvid öretal bortfaller. Beteekningar som används i kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

9 5 Ett företag som enligt 1 & skall erlägga vinstdelningsskatt är skyldigt att i sin självdeklaration lämna uppgifter 'till ledning för beräkning av vinstdelningsunderlag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formu- lär som fastställs av riksskatteverket.

10 & Bestämmelserna i taxeringslagen(19561623) om taxering för in- komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinstdel- ningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifteri nämnda lag skall dock inte tillämpas. Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt genom dom av länsrätt. kammarrätt eller regeringsrätten skall domstolen även besluta om den ändring av Vinstdelningsunderlaget som föranleds härav.

] fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272). Vidare tillämpas 51 & lagen (1959: 552) om upp- börd av vissa avgifter enligt lagen (1981 : 691 ) om socialavgifter på vinstdel- ningsskatten. Riksförsäkringsverket får dock som förskott tillgodoföra sig 70 procent av summan av den vinstdelningsskatt som kan beräknas bli

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 50 6

debiterad under året. Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Därvid iakttas följande.

1. Lagen tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har. börjat före ikraftträdandet.

2. Vid omräkning enligt 4 & skall byggnader och markanläggningar. som. anskaffats före ingången av år 1973. anses anskaffade år 1973.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 50 2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskriVS i fråga om lagen (1979:609) om allmän investe-

ringsfondl

dels att i 16 & ordet "styrelsen” skall bytas ut mot "verket". dels att 1 och 4 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

153

Vid beräkning av nettointäkt av jon/bruksfltstighet eller av rörel- se enligt kommunalskattelagen ( 1928: 370) och lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt har svenskt ak- tiebolag. svensk ekonomisk _för- ening och svensk sparbank rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank fåri balansräkningen ta upp allmän investeringsfond under benämning- en investeringskonto.

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig in- komstskatt har svenskt aktiebolag. svensk ekonomisk förening. svensk sparbank och svensk ömsesidig skadetörsäkringsansrall rätt till av- drag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp allmän investeringsfond under benämning— en investeringskonto.

anmdsfärerag som avses i 24 Q' 3 mom. kommunals/(attelagen kan inlefii avdrag/ör avsättning till in— resreringsfond.

Ett företag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för avsättning till allmän investeringsfond i mer än en förvärvskälla.

453

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. statens industriverk kan besluta att allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk för ändamål som avses i 5 & första stycket. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. statens industriverk kan vidare besluta att belopp som framdeles avsätts till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslut som nu sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Beslut kan gälla samtliga företag, företag av viss beskaffenhet eller visst eller vissa företag.

Allmän investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom in- komstslagenjordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller. efter re- geringens bemyndigande, statens

' Senaste lydelse av 16 .5 19832668. 1 Senaste lydelse 1981: 299. "1 Senaste lydelse 1983: 668.

Allmän investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom in- komstslagenjordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller. efter re- geringens bemyndigande. statens

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 50 Nuvarande lydelse

industriverk kan dock. om särskil- da skäl föreligger. medge att allmän investeringsfond tas i anspråk i för- värvskälla i inkomstslaget annan fastighet.

Föreslagen lydelse

industriverk kan dock. om särskil- da skäl föreligger. medge att allmän investeringsfond tas i anspråk i un- nan förvärvskälla än nu sagts.

Företag. som ansöker om att ta allmän investeringsfond i anspråk. skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle att avge yttrande över ansökningen. Saknas sådana organisationer. skall i stället de anställda på lämpligt sätt beredas tillfälle att avge yttrande. Yttrandena skall fogas till

ansökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 50. 3 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35 ä 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny bestämmelse. 46 ä 5 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

355

I ntom.' Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs ]) intäkt som SkattSkyldig haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital.

2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 ä, 3) restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (l981:691) om socialavgifter, som inte utgör intäkt av jordbruksfas- tighet eller rörelse. i den mån av- drag har medgetts för avgifterna. . och

4) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke yrkesmässig avyttring (realisa- tionsvinst).

' Senaste lydelse 1981: 1150.

3) restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter. som inte utgör intäkt av jordbruksfas- tighet eller rörelse, i den mån av- drag har medgetts för avgifterna.

4) restituerad. avkortad eller av- skriven vinstdelningsskatt [ den mån avdrag har medgetts för skat- ten. och

5)" vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke yrkesmässig avyttring (realisa- tionsvinst).

Har sådan fusion mellan aktiebo- lag eller föreningar ägt rum. som avses i 28.6 3 mom.. skall resti- tuerad. avkortad eller avskriven skatt. som enligt vad ovan sagts skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlå- tande föreningen. utgöra skatte- pliktig intäktför moderbolaget eller den övertagande föreningen. Vad nu sagts ska/[ äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan spar- banker enligt 78 _5 lagen (l955:416) om sparbanker samt då ett bankak- tiebolags hela bankrörelse överta- gits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags helaförsäkrings- beställd övertagits av ett annat för- säkringsbolag och beloppet i fråga icke uppgetts till beskattning hos det överlåtande bolaget.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 50 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

465

5 mom. [ hemortskommunen får skattskyldig göra avdrag för t'instdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. Bestämmelserna i 4 mom. gäller också i fråga om så- dant avdrag. -

Har sådan fusion mellan aktiebo- lag eller föreningar ägt rum. som avses i28 53 mom.. äger moderbo- laget eller den övertagande för- eningen åtnjuta avdrag för sådan bolagets eller den överlåtande för- eningens skatt som skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall. äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan spar- banker enligt 78 .6 lagen ll955:416) om sparbanker samt då ett bankak- tiebolags hela bankrörelse överta- gits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkrings- bestånd övertagits av ett annatför- säkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdra- get ifråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 50 4. Förslag till

11

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4 & 1 mom. lagen- (1947:576) om statlig in- komstskattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

45

1 m 0 m .2 Från sammanlagda be- loppet av den skattskyldiges in- komster från olika förvärvskällor får. med iakttagande av föreskriften i 22 &. avdrag göras för underskott i förvärvskälla. Vidare får annan skattskyldig än fysisk person. dödsbo och familjestiftelse avdrag för allmän kommunalskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas att

Föreslagen lydelse

1 mom. Från sammanlagda be- loppet av den skattskyldiges in- komster från olika förvärvskällor får. med iakttagande av föreskriften i 22 &. avdrag göras för underskott i förvärvskälla. Vidare får annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjcstiftelse avdrag för allmän kommunalskatt och vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. ] fråga om under- skott i förvärvskälla iakttas att

]) avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst.

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlan- det. - '3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpekontrakt. som avser sådan tillgång. i vidare mån än som följer av 46 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

4) avdrag inte får göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Skattskyldig. som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller del av detta. får avdrag för periodiskt understöd. egenavgifter, försäk- ringspremier m.m. i den omfattning som anges i 46 5 2 mom. kommunal-

skattelagen.

l-Iar sådan fusion'mellan aktiebo- lag eller föreningar ägt rum. som i 28 ä 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen av- ses. äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta av- drag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt. vilken enligt första stycket skulle hava varit avdragsgill för dotterbo- laget eller den överlåtande för- eningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 & lagen den 3 juni 1955 om sparbanker samt

Har sådan fusion mellan aktiebo- lag eller föreningar ägt rum. som avses i 28 ä 3 mom. kommunalskat- telagen. äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets el- ler den överlåtande föreningens skatt. vilken enligt första stycket skulle ha varit avdragsgill för dot- terbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 & lagen (1955-416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrö-

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. 3 Senaste lydelse 1979: 1150.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 50 Nuvarande lydelse

då ett bankaktiebolags hela bank- rörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbo- lags hela försäkringsbestånd över- tagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget i fråga.

Föreslagen lydelse

relse övertagits av ett annat bank- bolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbcstånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget i fråga.

Att avdrag icke är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisning- arna till 20 & kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 50

5. Förslag till

13

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 1 s. 3 15 1 mom. och 27 ä 1 mom. uppbördsla- gen (1953: 272)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt. crsättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgift. egenavgifter enligt la- gen (1981:691) om socialavgifter. hyreshusavgift. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringsla- gen ( 1956: 623) samt annuitet på av- dikningslån. -

Föreslagen lydelse

153

Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhctsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt, ' kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgift. t'instdelningsskatt,

egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. hyreshusavgift. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen(1956:623) samt annuitet på avdikningslån.

Regeringen får. om särskilda omständigheter föranleder det. föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall. om inte annat anges. vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som avses med föreskriften.

3å

1 m 0 m.3 I den omfattning nedan anges skall skattskyldig bctala pre- liminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsva- ra i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmö- genhetsskatt. egenavgifter. kom- munal inkomstskatt. skogsvårdsav- gift och hyreshusavgift.

1 m 0 m. 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala prc- liminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsva- ra i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmöv genhctsskatt. vinstdelningsskatt. egenavgifter. kommunal inkomst- skatt. skogsvårdsavgift och hyres- husavgift.

27 & ] mom.4 Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas: att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomstårct gäller i beskattningsorten: att kommunal inkomstskatt uträknas i en post. varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal: att skogsvårdsavgi/i uträknas en- ligt lit-'stätntnelse/'na i [# lagen

! Lagen orutryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 3 Senaste lydelse 1982: 11%. '( Senaste lydelse 1982: 1196. 4 Senaste lydelse 1982: 1196.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84:50

Nuvarande lydelse

( I 946 : 324 ) om .s*k(_)g.s-rård.vm'gifl; att hyreshusavgift arräknas en-

ligt besn'immelserna [ lagen (1982: 1194) om hyrexlmsat'gifi;

14

Föreslagen lydelse

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen:

att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen ( 1981: 691 ) om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäk- ringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan. varvid öretal bortfaller: samt

att egenavgifter enligt lagen (1981:69l) om socialavgifter debi- teras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som läm- nas av den allmänna försäkrings- kassan. varvid öretal bortfaller: samt

att i 1 lå nämnd annuitet eller. om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter. summan av dessa påförs i helt antal kronor. varvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1984 samt slutlig skatt på grundval av 1985

o . Hl'S taxering.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 50 15

6. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623.)

Härigenom föreskrivs att 22ä ] mom. och 68.5 taxeringslagen(1956: 623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 å

] nu)/71.3 Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat följer av stadgan- det i 3 mom.. skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (själtdeklaration). nämligen:

1) aktiebolag. ekonomisk för- ening. sparbank. ömsesidig skade- jörsz'ikringmnslalr och aktiefond ävensom sådan stiftelse. fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa familjers eller bestämda per- soners ekonomiska intressen.

2) annan juridisk person. om dess bruttointäkter av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kro- nor.

31 fysisk person. vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått. om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid'icke erlagt sjömansskatt. till sam- manlagt minst 6000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.

4) fysisk ellerjuridisk person. vilkens tillgångar av den art som anges i 3 s 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. vid beskatt- ningsårets utgång haft ett värde överstigande 400000 kronor eller. såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 s 1 mom. b) nämnda lag. 25000 kronor. samt '

5) fysisk ellerjuridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

llaktiebolag. ekonomisk för— ening och aktiefond ävensom sådan stiftelse. fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa fa— miljers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyl— dighet enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet. för vilken den fysiska ellerjuridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunal— skattelagen. lagen om statlig in— komstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Hara makar. som ingått äkten— skap före ingången av beskattnings— året och levt tillsammans under

' [.agen omtryckt l97l:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 3 Senaste lydelse 1981: 1003.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyl- dighet enligt punkterna 21—41 skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet. för vilken den fysiska ellerjuridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunal- skattelagen (I928:3701. lagen (1947.'576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhets- skatt.

Hur makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större

• Sida 16
•  Original

Prop. '1983/84: 50 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

större delen därav. var för sig haft delen därav. var för sig haft in- inkomst eller förmögenhet. skall komst eller förmögenhet. skall var- vardera makens deklarationsskyl- dera makens deklarationsskyl- dighet bedömas med hänsyn till ma- dighet bedömas med hänsyn till ma- karnas och boets sammanlagda in- karnas sammanlagda inkomst och komst och förmögenhet. förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet. som tillhör barn eller annan. skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat. skall svensk medborgare. som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt. svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisa- tion eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens. delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands. anses ha varit bosatt häri riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år. om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Person. som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare. så ock sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare. om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare. anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varit här i riket bosatta.

Ifråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig. som har avlidit ttnder beskattningsåret. skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

68 &

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

] skattelängden antecknas särskilt dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 11 ä 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A- inkomst eller B—inkomst. medgiyet avdrag för underskott i förvärvskälla. sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvs- källor. minskad med avdrag för underskott). medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla. taxerad och beskattningsbar inkomst samt räntetillägg och underlag för tilläggsbelopp.

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 & lagen (1958:295) om sjömans- skatt oeh enligt 1 & 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret. samt sjömansskattenämndens be- slut omjämkning enligt 12 s 4 mom. lagen om sjömansskatt.

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst.

dels beslut i övrigt. som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä 2 och 3 motn. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 s 4 mom. uppbördslagen (1.953: 272).

" Senaste lydelse 1983: 444.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 50 17 Nlll'arande lydelse Föreslagen lydelse

dels beslut. som avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 så lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer.

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres— sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

dels uppgift om underlag. varpå skogsvårdsavgift skall beräknas. dels uppgift om underlag. varpå hyreshusavgift skall beräknas.

del s t'ins[de/nings/mclerlt'lg. dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet. om skatt skall utgå enligt 11 s lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgär den enligt lagen om .statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6000 kronor för makar. som varit gifta vid ingången av beskattnings- året och under detta år levt tillsammans. skall den beräknade taxerade inkomsten införas. även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämn- dens beslut.

Denna lag träder i kraft den .] januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

2 Riksdagen ”83/84. ! sunt/. Nr 50. Bilaga A

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 50

7. Förslag till

18

Lag om ändring i skattebrottslagen(1971: 69)

Härigenom föreskrivs att 1 & skattebrottslagenl197.1z69) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lå'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (19081128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommu- nalskattelagen (1928z370). förord- ningen (1933:395) om ersättnings- skatt. lagen (1941:416) om arvs- skatt och gåvoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift. la- gen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt. lagen (1947:577) om stat- lig förmögenhetsskatt. lagen (1958: 295) om sjömansskatt. lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift. la- gen (1983:219) om tillfällig vinst- skatt.

- 1. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommu- nalskattelagen (1928: 370). förord- ningen (1933:395) om ersättnings- skatt. lagen (194lz416) om arvs- skatt och gävoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift. la- gen (1947:576) om statlig inkomst- skatt. lagen (1947:577) om statv lig förmögenhetsskatt. lagen (1958: 295) om sjömansskatt. lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift. la- gen (1983:219) om tillfällig vinst- skatt. lagen (1983:(.)00) om vinstdel- ningsskafi.

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om to- baksskatt. stämpelskattelagen (1964: 308). lagen (1968: 430) om mervärde- skatt. lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam. lägen (1972: 820) om skatt på spel. lagen ( 1973: 37) om avgift på vissa dryekesförpackningar. vägtrafikskattelagen(1973z6'01). lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. bilskrotningslagcn (19752343). lagen (1977:306) om dryc- kesskatt. lagen (1978z69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft.

3. lagen ( 198lz691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen ( 1953: 272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

' Senaste lydelse 1983z220.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 50 19

8. Förslag till Lag med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs följande.

I Inledande bestämmelse

[ & De penningmedel. som enligt 4 kap. 3 & lagen (1981:691) om social- avgifter. l 5 lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt samt 1 & lagen . (1983:000) om vinstdelningsskatt skall ingå till allmänna pensionsfonden. skall förvaltas av nio styrelser. nämligen första—fjärde fondstyrelserna samt första— femte löntagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första—tredje fondstyrelserna finns i 2—25 ts samt om fjärde fondstyrelsen och Iöntagarfondstyrclserna i 26—43 så.

11. Första—tredje fondstyrelserna

Medelstilldelning 2 & Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som er- läggs av staten. kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag. föreningar och stiftelser. i vilka staten. kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande. ,

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som er- läggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1 och som debiterats på grundval av ett avgiftsunderlag som överstiger 225 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter samt , .

4. till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten _

Vad som sägs i första stycket 1—4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna ] 26 och 27 5.4 om fjärde fondstyrelsens och löntagar- fondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall ocksa hänlölas avkastningen av de medel som styrelsen för altar

Pensionsuthera/ningar m. m. 3 & Pensionsutbetalningar. förvaltningskostnader och andra utgifter av- seende försäkringen för tilläggspension skall. i den mån andra medel inte står till förfogande. betalas genom tillskott som riksförsäkringsverket er- håller från fondstyrelserna. De medel som behövs för ett kalenderår skall tillskjutas av varje fondstyrelse i förhållande till de avgifter som under det närmast föregående året har överförts till dess förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala kostna- derna för dess verksamhet och för revision av dess försfaltning.

Organisation 4 & Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar. som företrä- der kommunerna och landstingskommunerna. och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 50 20

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betsgivare. en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsu- mentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betsgivare. fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erläg- ger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta svenska medborgare. '

5 & Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess balansräk- ning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om den tid för vilken han är förordnad inte har gått ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han förordnats. skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 4 få.

6 5 Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första fondstyrelsen förord- nar regeringen en till ordförande. 1 andra och tredje fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara ordförande. Varje fondstyrelse väljer inom sig vice ordförande.

7 5 En fondstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen skall också kallas samman om en ledamot begär det.

Styrelsen är beslutför om de närvarande vid sammanträdet är fler än hälften av antalet ledamöter. Ett ärende får dock inte tas upp till behand- ling om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter eller. vid förfall för någon av dem. en suppleant för denne har fått tillfälle att delta i ärendets behandling.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsesammanträden skall protokoll föras. Om någon ledamot i samband med beslutet anmäler skiljaktig mening. skall denna antecknas i protokollet.

8 5 Varje fondstyrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller tjänstemän hos styrelsen att var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning. Det åligger styrelsen att meddela föreskrifter om den befogenhet som ett sådant uppdrag med- för. Om uppdraget avser beviljande av lån skall grunderna för långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller inskrän- kas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag.

9 & Fondstyrclsen får anställa dc tjänstemän som behövs samt bestämma deras löner och övriga anställningsvillkor.

10 & Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till leda- möter och suppleanter i fondstyrelserna.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 50 2]

Förvaltning . 11 & Fondstyrelserna skall. inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt. förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att de blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Fondmedlen'skall placeras så att kraven på god avkastning. tillfredsstäl- lande betalningsberedskap och betryggande säkerhet tillgodoses.

12 $$ Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

]. i obligationer utfärdade av staten. kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter. Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypo- tekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebo- lag som står under tillsyn av bankinspektionen.

2. i obligationer garanterade av staten. kommuner eller därmed jämför- liga samfälligheter.

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldför- bindelser som har offentligen utbjudits av svenska bankaktiebolag. Sveri- ges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år. som har utfärdats av bankaktiebolag. sparbanker eller centralkassor för jord- brukskredit.

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten. kommuner eller där- med jämförliga samfälligheter. riksbanken. bankaktiebolag. sparbanker. centralkassor för jordbrukskredit eller andra kreditinrättningar som rege- ringen godkänner. eller av bolag. föreningar eller stiftelser som i 2 5 första stycket ] sägs. såvida staten. en kommun eller en därmedjämförlig samfäl- lighet har iklätt sig borgen för förbindelserna.

5. i skttldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse samt

6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna om återlån.

13 & Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedel pla- ceras hos riksbanken. annan bank eller postgirot.

14 5 Om det är uppenbart att allmänna pensionsfonden annars skulle lida en avsevärd förlust får en fondstyrelse. i avsikt att skydda en fordran. på Offentlig auktion eller fondbörs köpa in egendom som. är utmätt eller pantsatt för fordringen eller överta egendom som betalning för fordringen. Egendom som förvärvats på detta sätt skall avyttras så snart det är lämp- ligt och senast då det kan ske utan förlust.

15 & För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får varje fondstyrelse ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hosen annan fondstyrelse.

16 & Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före den I februari varje år redovisa för sin förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna förvaltnings- berättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende ställningen vid årets utgång. _

I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffningskostnaden:

• Sida 22
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . 22

En osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som kan beräknas komma att inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp som tillgång.

17 & Första—tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser. Sam- manställningen skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret. Å rer/ån 18 & Riksbanken. bankaktiebolag. sparbanker. centralkassor för jord- brukskredit. Sveriges allmänna hypoteksbank. Svenska skeppshypoteks- kassan och andra kreditinrättningar som regeringen godkänner får varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja (len som erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen (l962: 381) om allmän försäk- ring återlån. Detta får ske med högst hälften av de avgifter som erlagts

l. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren. i den mån avgiftsbetalningar- na inte redan utnyttjats som underlag för återlän.

Äterlän får inte beviljas. om lånebeloppet skulle understiga femtiotusen kronor. Äterlän enligt första stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen kronor. '

19 & En kreditinrättning. som har lämnat återlån enligt l8 &. får i sam- band därmed till motsvarande belopp erhålla lån från en fondstyrelse.- Länet skall lämnas av den fondstyrelse som enligt 2 & har att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet beviljats. De lån som kreditinrättningar erhåller ttnder ett kalenderår på grund av återlån till kommuner och landstingskommttner får uppgå till sammanlagt högst ett- hundra miljoner kronor.

Räntesatsen för lån från fondstyrelser till kreditinrättningar enligt första stycket skall motsvara räntesatsen för det senaste i Sverige utgivna lång- fristiga statsobligationslånet. om inte regeringen har fastställt en annan räntesats. Räntesatsen för länet skall omprövas vart femte år under dess löptid. En fondstyrelse och en kreditinrättning kan komma överens om att den nya räntesatsen skall gälla även för övriga lån" vilkas räntesats skall omprövas under samma kalenderår.

20 & Amortering skall varje år göras på återlån. som inte i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet. Varje amortering skall göras med minst en tiondedel eller. såvitt avser återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast föregående års avgifter. minst en femtonde- del av lånesumman. '

Det lån som en kreditinrättning erhållit från en fondstyrelse enligt" 19 & skall återbetalas i samma takt som äterlånet. Återbetalningen får dock inte ske långsammare än som föreskrivits i villkoren för återlånet. Har ett återlån sagts upp till betalning får kreditinrättningens lån hos fondstyrelsen ändå. till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, återbetalas på de villkor som gällde före uppsägningen.

Om långivaren och låntagaren är överens får ett återlån överföras till en annan kreditinrättning som har rätt att bevilja sådana lån.

Revision 21 & För varje fondstyrelse förordnar regeringen fyra revisorer att grans- ka styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankin-

• Sida 23
•  Original

Prop. 1983/84: 50 .- 23

spektionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 4 5 får föreslå ledamöter i fondstyrelsen. De revisorer som utses utan samråd skall vara gemensamma. '

Den revisor som utsetts utan förslag eller samråd skall som ordförande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde.

22 & Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fast- ställts nästa gång.

Regeringen får entlediga en revisor. även om den tid för vilken han blivit utsedd inte har gått ut.

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit utsedd. skall för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans ställe.

23 & Regeringen beslutar om arvoden "och andra ersättningar till reviso- rerna.

24 9" För varje kalenderår skall revisorerna avge en revisionsberättelse. som skall överlämnas till fondstyrelsen inom en månad efter det att förvalt- ningsberättelsen enligt l6 & har kommit revisorerna till handa.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfattningen och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under styrel- sens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift om anmärkning förelig- ger mot förvaltningsberättelsen med resultaträkning. mot balansräkningen. mot fondstyrelsens bokföring eller i övrigt mot fondstyrelsens förvaltning. Om det föreligger anledning till anmärkning skall den anges i revisionsbe- rättelsen. Revisorerna får också meddela de erinringar i berättelsen som de anser påkallade.

En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskilt uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen. om han inte avger en särskild sådan berättelse.

25 5 Sedan revisionsberättelsen har kommit fondstyrelsen till handa. skall styrelsen genast överlämna förvaltningsberättelsen och revisionsbe- rättelsen till regeringen. som före den I maj samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.

111. Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna

Medelsrilldeining 26 & Riksförsäkringsverket skall till fjärde fondstyrelsens förvaltning överföra de medel. som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräk- ningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fondstyrelsens förvaltning skall också. med den begränsning som följer av 28 &. hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

De medel som överförs till fondstyrelsens förvaltning får uppgå till högst 1850 miljoner kronor.

27 & Riksförsäkringsverket skall till varje löntagarfondstyrelses förvalt- ning överföra de medel som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avräk-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1983/84: 50" 24

nas på de medel som riksförsäkringsverket enligt 2 5 första stycket l—4 skall överföra till första. andra och tredje fondstyrelserna med lika fördel- ning mellan dessa styrelser.

Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får överföras dels en femtedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten. dels av tilläggspensionsavgif— terna ett belopp motsvarande 0.04 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Summan av de medel som överförs till en löntagar- fondstyrelses förvaltning får dock inte överskrida den medelsram som anges i fjärde stycket.

Till varje löntagarfondstyrelses förvaltning skall också. med den be- gränsning som följer av 28 &. hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

För varje löntagarfondstyrelse är medelsramen 400 miljoner kronor år 1984 och ökar därefter årligen till och med år 1990 med ett belopp motsva- rande 20 000 basbelopp för respektive år enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Avkastning m. m.

28 & Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall varje år före utgången av maj månad till första. andra och tredje fondstyrelsernas för— valtning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår be- räknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räken- skapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket. omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räken- skapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde fondstyrelsen skall fördelas mellan första. and- ra oeh tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26% första stycket till och med det år som avkastningen avser. Avkastningen från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan förs- ta. andra och tredje fondstyrelserna.

29 & Envar av fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verk- samhet och för revisionen av dess förvaltning.

Organisation

30 & Fjärde fondstyrelsen skall bestå av tolv ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstaga- re. Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta svenska medborgare.

31 5 Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För leda- möterna skall finnas fyra suppleanter. - Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1983/84: 50 25

Ledamöter och" suppleanter skall vara myndiga och bosatta här i riket. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

32 & Ledamöter och suppleanter i fjärde fondstyrelsen förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad. skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive sttppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 såå.

33 & Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde fondstyrelsen för- ordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande.

Förvaltning 34 & Fondstyrelserna skall. inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt. förvalta anför- trodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning. långsik- tighet och riskspridning tillgodoses.

35 & Fjärde fondstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse. '

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op- tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1 samt

3. i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med'optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag.

Fondstyrelsen får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 3 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att överstiga en procent av värdet av de medel som styrelsen förvaltar.

365. En löntagarfondstyrelse får placera de medel som styrelsen förval- tar '

1. i aktieri svenska aktiebolag.

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op- tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1 samt

3. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar.

37 & Fjärde fondstyrelsen får inte förvärva mer än tio procent av aktierna i ett aktiebolag. om aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Har aktierna olika röstvärde. får fondstyrelsen inte förvärva större antal än

• Sida 26
•  Original

, Prop. 1983/84: 50 26

att röstetalet för aktierna utgör högst tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid fondbörsen inre- gistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till åtta procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller. om aktierna har olika röstvärde. att röstetalet för aktierna uppgår till åtta procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

38 & En löntagarfondstyrelse skall på begäran av en lokal facklig organi- sation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller. om bolaget ingår som moderbolag i en koncern. dess svenska dotterbolag överlåta åt organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av aktiernas röstetal.

Om flera lokala fackliga organisationer vid ett bolag eller inom en kon- cern begär att få utöva rösträtt för aktier skall löntagarfondstyrelsen över- låta åt organisationerna att var för sig för högst ett år i sänder utöva rösträtt för sammanlagt hälften av aktiernas röstetal. Styrelsen skall därvid fördela rösträtten i enlighet med vad som överenskommits mellan organisationer- na. Om någon överenskommelse inte har träffats. skall styrelsen fördela rösträtten med ledning av det antal medlemmar i respektive organisation som är anställda i bolaget och dess svenska dotterbolag.

39 & Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedel pla- ceras hos riksbanken. annan bank eller postgirot. I samma syfte får fond- medel placeras i statsskuldväxlar. skattkammarväxlar. bankcertiftkat och företagscertifikat.

Revision 40 9" För fjärde fondstyrelsen förordnar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspcktionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30 & får föreslå ledamöter i fondstyrelsen.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i 2] &.

41 5 För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde fondstyrel- sen och en eller flera löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.

42 & Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen avge ut- låtande över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvalt- ning av medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den I april året efter räkenskapsåret.

Gemensamma bestämmelser 43 & Föreskrifterna i 5 5 andra stycket. 7—10 och 14—l6 55 samt 22— 25 åå gäller också i fråga om fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrel- serna.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1983/84: 50 27

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Genom lagen upphävs reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i lagen (l983:000) med reglemente för allmänna pensionsfonden. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. I samband med att regeringen utser ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse bestämmer regeringen vid vilken tidpunkt under år 1984 som styrelsen skall starta sin verksamhet.

4. I fråga om återlån. som avser avgifter betalda före den ljanuari 1978 eller som har beviljats före den 1 januari 1980. och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14— 16 && reglementet (19592293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning i sin närmast före den 1 januari 1980 gällande lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt nu angivna 15 5 första stycket får dock avtal träffas om tillämpning av 19 å andra stycket i den nya lagen.

5. I fråga om sådana lån från en fondstyrelse till en kreditinrättning. som hänför sig till återlån beviljade före den 11 april 1981. gäller fortfarande 15 å andra stycket första meningen reglementet (1959: 293) angående all- männa pensionsfondens förvaltning i sin närmast före den 1 april 1981 gällande lydelse.

6. I andra fall än som avses i 4 och 5 gäller bestämmelserna i den nya lagen i fråga om återlån och lån till kreditinrättning på grund av återlån som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet.

7. Summan av de medel som enligt 27 å andra stycket första meningen får överföras till en löntagarfondstyrelses förvaltning skall för år 1984 minskas med ett belopp om 20 miljoner kronor.

8. Bestämmelserna i 28 & skall tillämpas första gången för räkenskaps- året 1984.

9. Vid tillämpningen av 28 5 skall de medel som tidigare överförts till fjärde fondstyrelsens förvaltning beräknas till ett nuvärde för augusti 1983 av 3042 miljoner kronor. 10. lnnehar fjärde fondstyrelsen den 1 januari 1984 aktier i något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 37 5. får fondstyrelsen även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1983/84: 50 28

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att i lagen (19621381) om allmän försäkring skall införas en ny paragraf. 19 kap. 3 a &. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. . . 3 a #

Försäkringen för tilläggspension finansieras. förutom genom av- gifter som avses i l 5. av vinstskatt enligt lagen (l983:219) om tillfällig vinstskatt samt vinstdelningsskatt

enligt lagen (l983 : 000) om vinstdel- ningsskatt.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1984.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1983/84: 50

10" Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 och 3åå aktiebolagslagen (1975: 1385)[ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

25

Aktieägares rätt vid bolagsstämma utövas av aktieägaren personligen eller genom ombud med skriftlig. dagtecknad fullmakt. Fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Aktieägare kan vid bolagsstämma medföra ett biträde.

Innehar i enlighet med reglemen- tet (1959.'293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning fjärde fondstyrelsen aktier i visst aktiebo- lag, får efter f(mdstyrelsens bemyn— digande rösträtt för aktieinnehavet utövas genom ett ellerflera ombud, som föreslagits avfacklig organisa- tion med medlemmar anställda hos bolaget.

3ä

Om två ellerflera styrelser i all- männa pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst aktiebolagfår varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar. En fond- styrelsefärför högst ett år i sänder överlåta åt en eller flera fackliga organisationer med medlemmar _anställda hos bolaget och. om bo-

laget är moderbolag i en koncern. hos dess dotterbolag att varför sig utöva rösträtt för aktier som styrel- sen _h'irvaltar.

Ingen kan rösta för egna och andras aktier för sammanlagt mer än en femtedel av de på stämman företrädda aktierna. om ej annat följer av

bolagsordningen.

Aktieägare får icke själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot honom.

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent- emot bolaget. eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande annan. om aktieägaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare äger motsva- rande tillämpning på ombud för aktieägare.

Om två elle/'_llera styrelser i all- männa pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst aktiebolag. anses varje styrelse för sig som aktieäga- re vid tillämpning av första (It'll tredje styckena.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1984.

' Lagen omtryckt 1982: 739.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Uidrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Andersson. Rainer. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om löntagarfonder

] Inledning

Utredningen (Fi 1975: 03) om löntagarna och kapitaltillväxten avslutade sitt arbete med en slutrapport (SOU 1981:44). Rapporten innehöll inte något färdigt förslag till löntagarfonder. Vid sidan av slutrapporten över- lämnade utredningen ett antal expertrapporter. där frågor med anknytning till löntagarfonder behandlades.

I slutet av år 1982 tillkallades en expertgrupp (B 1982z08) med uppdrag att utarbeta ett förslag till vinstdelning. Gruppen. som antog namnet vinst- delningsgruppen'. lade i maj 1983 fram betänkandet (Ds Fi 1983: 13) En modell för vinstdelning. Sammanfattningen och författningsförslagen i be— tänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] (Je/1 2.

Vidare tillkallades en expertgrupp (Fi 1983201) med uppgift att arbeta fram underlag för en placeringspolitik för löntagarfonder. Gruppen. som antog namnet placeringsutredningenz. avlämnade ijuni 1983 betänkandet (SOU 1983: 44) Kapitz'tlplaceringz'tr pä aktiemarknaden. Sammanfattningen i betänkandet och ett däri intaget underlag för placeringsreglemente bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3 (N'/14.

Vissa frågor angående löntagarfondernas organisation m.m. samt vissa ändringar i reglementet angående AP-fondens förvaltning har behandlats i ' Ledamöter: fil. kand. Per-Olof Edin. ordförande. direktinen Anders Althin. eko- nomen Dan Andersson, departementsrädet Stig von Bahr. aukt. rev. Hans Eden— hammar. aukt. rev. Lars Jernberg. utredningssekreteraren Clas Nykvist och skatte- direktören Olle Roos.

_ Ledamöter: riksbankschefen Bengt Dennis. ordförande. docenten Villy Berg- ström. ftl. kand. Per-Olof Edin. direktören Nils-Axel Frisk. ekonomen Anna Hed- borg. 1:e ombudsmannen Lennart Lundgren. direktören Sten Wikander och direk— tören Björn Wolrath.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . 32

en interdepartemental arbetsgrupp. fondgruppenJ. Gruppen har redovisat sina överväganden i promemorian (Ds Fi 1983: 20) Löntagarfonder i ATP- systemet. Sammanfattningen och författningsförslagen i promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5 oeh 6.

Betänkandena och promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena såvitt angår betänkandet En modell för vinstdelning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7. Vinstdelningsgruppens betänkande bygger på förslag som framlagts av realbeskattningsutrcdningen (B 1978:07) i betän- kandet (SOU 1982: 1) Real beskattning. Även detta betänkande har remiss- behandlats. Med hänsyn till detta bör — såvitt gäller inflationskorrigerad företagsbeskattning — en förteckning över remissinstanserna och en sam- manställning av remissyttrandena i dessa delar fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.

En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av re- missyttrandena såvitt avser betänkandet Kapitalplaceringar på aktiemark- naden och promemorian Löntagarfonder i ATP-systemet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.

2. Allmän motivering

2.1. Bakgrund och utgångspunkter

2.1.1. Inledning

Som framgått av vad jag nyss anfört har löntagarfondsfrågan varit före— mål för omfattande diskussion och åtskilliga utredningar under de senaste åren. På grundval av överlämnade betänkanden. remissvaren samt de överläggningar om löntagarfonder som regeringen haft med de. politiska partierna och vissa andra organisationer har föreliggande förslag om lönta- garfonder i ATP-systemet arbetats fram. Det innebär i korthet att fem löntagarfondstyrelser inrättas inom ATP-systemet. De medel som dessa fondstyrelser skall förvalta kommer från en speciell vinstdelningsskatt och från en lönebaserad avgift. Medlen skall användas till att köpa aktier i svenska företag. och avkastningen skall tillföras ATP-systemet. Placering- arna skall vara sådana att de ger långsiktigt god avkastning. En löntagar- fondstyrelses rösträtt i ett börsnoterat företag skall vara lägre än 8 % av det totala röstetalet. Regeringen utser fondstyrelserna. i vilka en majoritet av ledamöterna bör ha förankring pä löntagarsidan.

Jag övergår nu till att närmare redogöra för förslaget och övervägandcna bakom det. I de frågor som har samband med ATP-systemet har förslaget utarbetats i samråd med chefen för socialdcpartementet.

3 Fil. kand. Per-Olof Edin samt statssekreterarna Sture Korpi och Ulf Larsson.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1983/84: 50

'...) '.»:

3. En kompletterande övervinstdelning i de större företagen bör övervä- gas av fördelningspolitiska skäl. Betalningen bör inte ske genom tvångs- emitterade aktier. '

4. Medlen bör samlas i ett antal konkurrerande fonder på nationell nivå med olika sammansättning ("medborgarfonder'").

5. Fonderna skall ha individuella andelar och eftersträva bästa möjliga långsiktiga avkastning på sina placeringar. De skall inte ha några särskilda näringspolitiska uppgifter.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 50 42

("e/zteipttrtier har inte utformat något program för löntagarfonder. 1 en partimotion till riksdagen (1978/79: 115) diskuteras lämpliga former för de anställda att bidra till det egna företagets kapitalförsörjning. Det kan ske genom att de anställda bildar ekonomiska föreningar. De anställda blir därigenom delägare i de företag där de arbetar. Denna form av löntagar- kooperation finansieras genom löntagarnas sparande. Medlen spärras i minst fem år. .

Moderata sumlingsparriat har varit-starkt kritiskt mot tanken på lönta- garfonder och har i stället förordat stimulanser av frivilligt sparande. En arbetsgrupp inom partiet framlade våren 1978 ett lO—punktsprogram för ökad kapitalbildning och ett spritt enskilt ägande. Programmet betonar vikten av privat ägande. fri konkurrens och en social marknadsekonomi. Det kräver ökad lönsamhet i näringslivet och ett spritt ägande.

Under de första åren på [9550-talet kom folkpartiet och centerpartiet att inta en alltmer negativ inställning till löntagarfonder. I 1982 års valrörelse redovisade de tre borgerliga riksdagspartierna en gemensam och närmast kompromisslös negativ inställning till löntagarfonder.

Denna tilltagande polarisering i fondfrågan var också huvudorsaken till att lönnzgarf'nna'smredaingen avslutade sitt arbete på våren 1981 utan att ha kunnat fullgöra sitt utredningsuppdrag. Utredningen lyckades aldrig ena sig om ett gemensamt principbetänkande. Det bör emellertid framhållas att det tiotal delbetänkanden som utredningen överlämnat till regeringen varit av stor betydelse för det fortsatta utredningsarbetet. Detsamma gäller en av utredningens sekretariat bearbetad version av det centrala sjätte kapit— let i fondutredningens aldrig fullbordade principbetänkande. "Principfrä- gör för fondmodeller". Denna version publicerades av utredningens sista ordförande. Berndt Öhman. under sommaren 1981.

Där redovisades bl. a. vilka finansiella krav som måste uppfyllas för att få till stånd en utveckling mot samhällsekonomisk balans i Sverige. Det framgick därvid att om man på en och samma gång skulle återställa näringslivets soliditet till nivån i början på 1970-talet och få till- stånd den nödvändiga kapacitetsutbyggnaden enbart genom tillskott av internt gene- rerade vinstmedel skulle det krävas en real räntabilitet på eget kapital på inte mindre än 12% per år. Det är emellertid. konstaterade man. förenat med problem att åstadkomma och varaktigt bibehålla en' sådan hög lön- samhet:

Det är osannolikt att en sådan förskjutning av fördelningen av. produk- tionsresultatct skulle kunna komma till stånd och bli bestående någon längre tid. Den skulle också stå i strid med allmänt accepterade fördel- ningsmål. Erfarenheterna från mitten av 1970-talet visar också — här finns dock olika tolkningar inom kommittén '— att en kraftig vinstuppgång kan få ett genomslag i lönebildningen. vilket verkar destabiliserande på den eko- nomiska utvecklingen.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 50 43

Utredningen studerade därför också möjligheten att skapa de finansiella förutsättningarna för den nödvändiga kapacitetsutbyggnaden genom en kombination av internt genererade vinstmedel och nyemissioner. Dessa undersökningar visade. att det vid en ökning av den reala räntabiliteten till 5—6% — dvs. i stort sett en tredubbling i förhållande till 1970-talet — föreligger ett mycket omfattande behov av nyemissioner: drygt 4 miljarder kr. per år under 1980-talet. Det skall jämföras med att nyemissionerna under 1970-talet sammanlagt uppgick till ca 5 miljarder kr. (allt uttryckt i 1979 års priser). Det krävs således en avsevärt ökad tillgång på externt riskkapital. Och sekretariatet kommenterade:

Under de senaste årtiondena har en rad reformer genomförts i syfte att öka sparande och realkapitalbildning. bidra med riskkapital till näringslivet samt bredda inflytandet i näringslivet. Dessa åtgärder har i större eller mindre utsträckning medverkat till att uppnå de för utredningens uppdrag angivna målen. Det står emellertid. mot bakgrund av 1970-talets erfarenhe- ter och med insikt om de svårigheter som präglar 1980-talct. klart att nya medel krävs för att få till stånd en fira'elningspolitisk! acceptabel tillväxt- och smhi/iseringspolilik.

Diskussionen om behovet av ökat sparande och kapitalbildning avsatte också resultat i socialdenm/trarer/tax behandling av löntagarfondsfrågan . vid 1978 års kongress. Där antogs vissa mål och grundläggande principer. som överensstämde med dem som antagits av LO-kongressen år 1976. Dock tillfogades ett nytt mål. nämligen att löntagarfonderna skulle med- verka till att öka sparandet och kapitalbildningen.

Partikongressen förelades också ett förslag angående löntagarfondernas konstruktion. Förslaget godtogs emellertid inte. I stället fick partistyrelsen i uppdrag att tillsammans med L-O utreda löntagarfondsfrågan vidare och förelägga 1981 års partikongress ett nytt förslag. Ett sådant förslag lades fram i rapporten Arbetarrörelsen och löntagarfonderna. [ rapporten anges fem motiv för att införa ett fondsystcm: ' .

1. Löntagarfonderna skall stödja den solidariska lönepolitiken och bidra till en rimlig lönekostnadsutveckling.

2. Fonderna skall bidra till enjämnareförmögenhetsfördelning. . 3. Fonderna skall genom medägande stärka löntagarinllytandet.

4. Fonderna skall förbättra.kapitalbildningen.

5. Fonderna skall stärka ATP-systemet. Det nytillkomna sistnämnda motivet angavs bero på att pensionsfonder- nas avtagande betydelse för den totala kapitalmarknaden var en väsentlig förklaring till ekonomins . sparandeproblem. och att AP-fondcn under 1980-tal'et behöver ytterligare tillskott av kollektivt sparande. Vidare utgör pensionssystemet det ur administrativ synpunkt enklaste sättet att återföra den kapitalavkastning som uppkommer inom löntagarfondsystcmet till löntagarna. Rapportens slutsats var därför ”att såväl ekonomiska. admini-

• Sida 44
•  Original

' Prop. 1983/84: 50 44

strativa och politiska skäl talar för att koppla ihop ett framtida löntagar- fondsystem med det befintliga ATP-systemet. Det är vår övertygelse att bägge systemen kommer att tjäna på en sådan ihopkoppling". Kongressen godkände rapporten utan att fatta något bindande beslut angående den exakta utformningen av ett fondsystem. Det beslut som fattades av kongressen på grundval av rapporten framgår av ett särskilt uttalande om löntagarfonderna. Uttalandet innehöll bl. a. följande:

Ett system för vinstdelning tillämpas i alla aktiebolag. som redovisar vinst över en viss nivå. En lönebaserad avgift tas ut. varigenom löntagarna avstår från en del av det framtida löneutrymmet.

Det kapital som därmed skapas tillförs löntagarfonderna. Fondernas kapital satsas genom aktieköp i näringslivet för industrins utbyggnad och utveckling. Kapitalinsatserna skall ske i livskraftiga företag. Fondernas kapital måste således ge en normal avkastning.

Löntagarfonderna ska ägas gemensamt. Fonderna ska ha en decentrali- serad förvaltning och cn bred demokratisk bas. som ger största möjliga spridning av inflytandet i det ekonomiska livet. En del av ägarintlytandet skall direkt utövas av de anställda i de företag där fondernas kapital arbetar.

Kongressen ger vidare partiledningen i nära samarbete med fackför— eningsrörelsen ett betydande handlingsutrymme. när det gäller den tek- niska utformningen och tidsplanen för genomförandet av löntagarfon- derna. Öppenhet måste visas i dessa frågor och hänsyn kunna tas till andra uppfattningar.

Fondfrågan efter regeringsskiftet

Den socialdemokratiska regering som tillträdde hösten 1982 lade — vilket jag strax kommer att utveckla närmare — med kraft om den ekono- miska politiken i syfte att öka konkurrenskraften i näringslivet och stärka investeringar, sysselsättning och produktion. Bl.a. genom den It)-procen- tiga devalveringens effekter stiger nu lönsamheten kraftigt inom industrin. Härigenom skärps än en gång det stabiliseringspolitiska problemet att förena stegrade vinster och ökad egenfinansiering av företagen med en lugn pris- och kostnadsutveckling. Regeringen har därför ägnat stor upp- märksamhet åt de frågor som utgjort utgångspunkten för hela den intensiva debatten om löntagarfonder. Strävan har varit att finna en praktisk "och fungerande lösning på det stabiliseringspolitiska problemet. vilken på en och samma gång uppfyller partikongressens beslut och kan få bredast möjliga politiska anslutning.

Den första uppgiften blev att utforma ett förslag till en tillfällig vinstdel- ning avseende aktiebolagens vinster under år 1983. Denna är utformad som en ZO-procentig skatt på utdelningarna.

Under vintern 1982/83 tillsatte regeringen två expertgrupper. Den ena. vinstdelningsgruppen, hade i uppgift att utforma ett förslag till permanent

• Sida 45
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 45

vinstdelning. Gruppen lade fram sitt betänkande (Ds Fi l983: B) En mo- dell för vinstdelningi början av maj 1983. Förslaget innebar i sina huvud-

drag följande:

— Systemet omfattar aktiebolag, ekonomiska föreningar. sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter. — Underlaget för vinstdelningen beräknas för varje företag för sig och bestäms av taxeringsnämnden i samband med den årliga inkomsttaxe- ringen. — Vid beräkning av underlaget medges avdrag för årets inkomstskatt och för avsättning till investeringsfond men inte för ökning av lagerreserv och liknande reserveringar.

— Vid beräkningen av underlaget tas hänsyn till inflationen. — Mindre vinster undantas genom ett fribelopp på antingen 500000 kr. eller 69"?- av lönesumman. '

— Vinstdelningsskatten är 209? av underlaget. — Vinstdelningsskatten är avdragsgill vid nästa års inkomsttaxering.

Den andra expertgruppen. placeringsutredningcn. hade i uppdrag att utarbeta ett underlag för placeringspolitik för löntagarfonderna. Betänkan- det (SOU 1983z44) Kapitalplaceringar på aktiemarknaden offentliggjordes i slutet av juni 1983. Utredningen föreslår där att placeraren åläggs att uppfylla ett realt avkastningskrav på tilldelade medel sett över en längre tid. För att ge tyngd åt kravet skall dessutom placeraren varje år till sin uppdragsgivare betala in ett belopp. svarande mot 3592 av de tilldelade medlen. Avkastningskravcts konstruktion innebär att placeraren bör fästa större vikt vid långsiktig utdelningstillväxt än kortsiktig värdestegring.

I en interdepartemental arbetsgrupp. fondgruppen. behandlades samti- digt vissa frågor angående löntagarfondernas organisation. Resultatet av detta arbete redovisades också i slutet avjuni 1983 i form av promemorian (Ds Fi l983: 20) Löntagarfonder i ATP-systemet. Huvuddragen i prome- morian var följande: — För att ge goda planeringsförutsättningar bör en lagstiftning om löntagar- fonder utformas sa att reformens utveckling kan överblickas för en rimligt lång period. Denna tidsperiod bör sträcka sig fram t.o.m. år l990.

— Fem löntagarfonder inrättas under är l984. Varje löntagarfond får karak- tären av en självständig styrelse inom AP-fonden.

— Löntagarfondernas styrelser tillsätts av regeringen. Av ledamöterna skall en majoritet företräda löntagarintressen. Styrelsernas sammansätt- ning skall återspegla cn regional förankring.

— Löntagarfonderna skall vara av varandra oberoende. sinsemellan själv— ständiga och var och en ha eget kansli.

— l..öntt-tgarfondernas uppgift blir att förvalta pensionsmedel. i första hand genom placeringar på aktiemarknaden. Möjlighet skapas dock också för fonderna att tillskjuta riskkapital till ekonomiska föreningar.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1983/84: 50 46

—Placeringarna skall göras i svenska företag och ha det grundläggande syftet att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produk- tion och sysselsättning.

— De fem fonderna delar lika på de medel som inflyter dels från vinstdel- ning. dels från en särskild del av ATP—avgiften. Ett övre tak för medels- tilldelningen till varje fond är satt till 400 milj. kr. för år 1984. — Löntagarfonderna skall varje år överföra avkastning på det förvaltade kapitalet till de pensionsutbetalande AP-fondstyrelserna. Enligt place- ringsutredningens betänkande skall denna avkastningsnivå motsvara 3070 real förräntning. . — Det. ankommer på varje enskild fond att själv avgöra när och hur stor del av medelsramen som skall utnyttjas. - Löntagarfonderna och fjärde fondstyrelsen får inte tillsammans inneha så stort ägarinflytande i ett företag att det medför företagaransvar. Det samlade röstetalet i AP-fonden får därför inte i något företag uppgå till 50 % eller däröver.

—Om de lokala fackliga organisationerna i ett företag begär det. skall löntagarfonderna till organisationerna överföra 50 % av rösträtten för sina aktieinnehav i företaget. — De tre pensionsutbetalande fondstyrelserna får i uppgift att årligen göra en sammanställning och utvärdering av lt'intagarfondernas verksamhet.

Som jag tidigare har nämnt har de tre rapporterna remissbehandlats. Jag återkommer senare till hur remissbehandlingen utfallit och vilka föränd- ringar i de olika förslagen som bör föranledas därav.

I enlighet med utfästelser av socialdemokratiska partiet i valrörelsen 1982 inbjöd regeringen sensommaren l983 till överläggningar om löntagar— fonder och andra frågor som rörde näringslivets utveckling. Inbjudna var oppositionspartierna och näringslivs— ocn löntagarorganisationer. [)et hu- vudsakliga syftet var att undersöka möjligheterna att nå breda lösningar i fondfrägan och andra frågor av betydelse för näringslivets och den svenska ekonomins utveckling.

Fem av de tjugoen inbjudna organisationerna avböjde att delta i över- läggningarna. Eftersom dessa organisationer representerade industrin och handeln. innebar detta att en stor del av näringslivet ställde sig utanför. De tre borgerliga riksdagspartierna meddelade redan på förhand att de inte var beredda att diskutera huvudämnet på överläggningz'trna. Dessa överlägg- ningar blev därför av begränsad betydelse för den fortsatta handläggningen av fondfrz-"tgan.

Härmed har jag redovisat fondfrågans utveckling och de ekonomiska problem. som ställt den på dagordningen. Jag övergår nu till de allmänna överväganden. som enligt min mening bör ligga till grund för ett ställnings- tagande till löntagarfonder.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 47

2.1.4 Allmänna överväganden Regeringen har under det gångna året koncentrerat sitt arbete på att bryta krisförloppet i den svenska ekonomin. En rad ekonomisk—politiska åtgärder har vidtagits. Dessa åtgärder har utformats i syfte att genom förstärkt sysselsättning och ökad produktion angripa tre grundläggande problem. ' — Den samlade produktionen understiger den samlade förbrukningen. Det- ta kommer till uttryck i underskottet i våra utrikes affärer. Den otill— fredsställande produktionsutvecklingen under senare år förklarari bety- dande utsträckning även underskottet i statsbudgeten.

— Investeringsverksamheten för att utveckla. producera och försälja varor och tjänster motsvarar inte vad som krävs för att häva denna obalans. — Den otillfredsställande produktionsutvecklinge'n under senare är har lett till ett lågt kapacitetsutnyttjande i näringslivet. Det föreligger ett sam- band mellan problemet med den svaga produktionen och problemen med de sviktande investeringarna. Sålunda torde en varaktig investerings- uppgång vara möjlig att uppnå först sedan kapaciteten bättre utnyttjas i redan existerande produktionsanläggningar.

Dessa tre grundproblem hade förblivit olösta under en längre tid. Den allvarligaste konsekvensen härav är att arbetslösheten ökat. Full syssel- sättning är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Men arbete åt alla kan bli en realitet enbart om den grundläggande balansen i ekonomin återupprättats. Skall detta kunna ske utan att sysselsättningsläget dessför- innan ytterligare förvärras måste de nuvarande obalanscrna hävas genom ökad produktion.

Till problemet med ökad arbetslöshet skulle komma ytterligare svårighe— ter om man nu underlät att gripa sig an de grundläggande bristerna i den svenska ekonomin. Särskilt allvarliga skulle konsekvenserna bli inom de sociala trygghetssystemen. Dessa bärs ju ytterst upp av vår produktion. Under senare tid har särskilt ATP-systemet och dess direkta beroende av produktionens utveckling uppmärksammats.

Regeringen inledde det ekonomiska rekonstruktionsarbetct med en rad åtgärder under hösten I982 i syfte att höja kapacitetsutnyttjandet i närings- livet. Genom devalveringen förbättrades förutsättningarna för avsättning av svenska varor och tjänster såväl på export som inom landet i konkur- rens med utländska producenter. Vidare genomfördes ett omfattande in- vesteringsprogram med tyngdpunkten i energiförsörjning. byggande och transportväsende. samtidigt som åtgärder sattes in mot arbetslösheten.

Samtidigt präglades det budgetarbete som utmynnade i regeringens bud- getförslag av stor stramhet. Den snabba urholkningen av statsfinanserna har stoppats upp: budgetunderskottct kommer under innevarande budget- år att minska. för första gången sedan mitten av l970-talet.

Sammantaget utgjorde dessa åtgärder under hösten och vintern HBL/83

• Sida 48
•  Original

Prop. 1983/84: 50 48

det första steget i arbetet med att rekonstruera den svenska ekonomin. Detta steg kännetecknades av att produktion. investering och sysselsätt- ning prioriterades framför konsumtion. Allt detta skedde i det uttryckliga syftet att höja kapacitetsutnyttjandet i ekonomin och därmed jämna vägen för en varaktig produktions- och investeringsökning.

Våra möjligheter att uppnå detta mål är först och främst beroende av vår förmåga att vidmakthålla de förbättrade förutsättningar för en industriell expansion som uppnåtts genom regeringens inledande åtgärder. Detta avgörs i betydande utsträckning av den fortsatta kostnadsutvecklingen. Därför inriktas rekonstruktionsarbetets andra steg. vilket inleddes våren 1983. på att bryta senare års snabba inflation. Så har regeringen antagit målet att under loppet av år 1984 halvera inflationen. I detta syfte har också ett omfattande program för inflationsbckämpning presenterats. inne- hållande åtgärder för att hålla tillbaka kostnadsstegringarna. bryta infla- tionsförväntningarna och förhindra en inflationsdrivande utveckling av budgetunderskottet.

Med dessa båda steg jämnas vägen mot det primära målet för de ekono- misk-politiska ansträngningarna — en varaktig tillväxt av sysselsättning. produktion och export.

Förutom en tillfredsställande kostnads- och lönsamhetsutveckling måste ytterligare två förutsättningar vara uppfyllda om en sådan varaktig indu- striell tillväxt skall kunna säkerställas: =— Såväl de nödvändiga bördorna och uppoffringarna som de positiva resul—

taten av gjorda satsningar måste fördelas rättvist mellan olika medbor- gargrupper. Endast en rättvis fördelning kan skapa en anda av delaktig- het och gemensamt ansvar. där hela folket får visa sitt engagemang i uppgiften att stärka svenskt näringsliv. , En varaktig industriell tillväxt förutsätter ett stabilt utbud av riskvilligt investeringskapital. Huvuddelen av kapitalet bör ha en långsiktig inrikt- ning. ha ett nationellt ursprung samt riktas mot de produktiva och utvecklingsbara delarna av svenskt näringsliv.

Fördelningspolitiken och kapitalbildningen har alltså avgörande betydel- se i arbetet med att rekonstruera den svenska ekonomin. Det finns dock också ett starkt och delvis konfliktfyllt inbördes beroende mellan dessa. En industriell tillväxt förutsätter en god lönsamhet. Regeringens insatser under hösten och vintern l982/83 och en förhållandevis låg uppgång av lönekostnaderna har gjort att denna nu är uppnådd. Men devalveringens negativa konsekvenser för reallöncrna och den starkt positiva effekten på företagsvinsterna och aktiekurserna innebär påfrestningar på fördelnings- politiken. Snabba vinstökningar innebär inte bara fördelningsproblem mel- lan löntagare och kapitalägare utan kan också lätt skapa instabila förhållan- den för lönebildningen och påfrestningar på solidariteten mellan olika löntagargrupper. Sådana konflikter" och instabila förhållanden riskerar att

• Sida 49
•  Original

Prop. 1983/84: 50 49

undergräva de hittills uppnådda resultaten. Därför spelar åtgärder för att göra löntagarna delaktiga i företagens vinster en viktig roll i regeringens strävanden att överbrygga motsättningarna och ge löntagarna goda förut- sättningar att medverka till en återhållsam kostnadsutveckling.

I detta sammanhang är det löntagarfondernas väsentligaste uppgift att medverka till att skapa en fördelningspolitiskt acceptabel tillväxt- och stabiliseringspolitik.

— Löntagarfonderna kan medverka till att minska de fördelningspolitiska motsättningarna och därmed ge löntagarnas organisationer bättre förut- sättningar att medverka till att bevara en hög lönsamhet i näringslivet.

— Fonderna kan. i första hand genom sin vinstdelning. bidra till att bryta den onda cirkel som består i att höga vinster alltid tenderar att följas av kraftig löneglidning vilket i sin tur leder till högre inflation och försämrad tillväxtkraft.

— Fondernas inträde på aktiemarknaden kan motverka att en höjd efterfrå- gan på riskkapital verkar uppressande på kapitalavkastningskravet vil- ket skulle hämma företagens expansionsförmäga.

— Fonderna innebär att löntagarna ges ett direkt ansvar för riskkapitalets användning och allokering samtidigt som de får del i framtida vinster och ett ökat inflytande i företagen. Detta bör kunna medverka till en utveck- ling som kan överbrygga vissa av de starka motsättningar som i dag finns mellan kapital och arbete.

Mot bakgrund av vad som här redovisats bör ett system med löntagar- fonder införas. Flera remissinstanser har starkt ifrågasatt säväl löntagar- fondernas grundläggande mål som deras förmåga till att bidra till att uppnå dessa mål. Som framgått av det anförda är det dock min bestämda mening att löntagarfonderna är en nödvändig del av regeringens politik för att återföra Sveriges ekonomi lillen balans som präglas av rättvisa och stabili— tet. Jag anser att fondsystemet i allt väsentligt bör byggas upp på det sätt som angetts i de tre remissbehandlade delförslagen.

Ett skäl för att knyta löntagarfonderna till ATP-systemet är att fonderna därigenom utnyttjar en befintlig organisation som är beprövad och väl etablerad. En sådan konstruktion innebär vidare att fondsystemet får en nära anknytning till löntagarna och deras ekonomiska intressen samtidigt som systemet är neutralt i den meningen att det inte gynnar vissa grupper av löntagare framför andra. Ett annat viktigt skäl är att det innebär en finansiell förstärkning av ATP-systemet genom att alla de medel som förvaltas av löntagarfonderna i sin slutliga användning helt kommer att användas för pensionsutbetalningar. Det övervägande antalet remissin- stanser är också av uppfattningen att It'öntagarfondernas knytning till ATP- systemet utgör en stabiliserande faktor.

Löntagarfonderna hör finansieras av dels en vinstdelning. dels en sär skild ATP-avgift. Vinstdelningen bör få karaktären av en särskild vinst-

4 Riksdagen 1983:-"84. I saml. Nr 50. Bilaga A

• Sida 50
•  Original

Prop. 1983/84: 50 50

skatt. Den bör utformas så att den bidrar till en rättvisare fördelning av förmögenhetstillväxten och en ökad samhällsekonomisk stabilitet genom en dämpning av löneglidningen och avtalskraven. Dess utformning bör vidare vara sådan att den får en så begränsad effekt som möjligt på företagens kapitalkostnad. Inte minst av det senare skälet bör vinstdel- ningen utformas som en delning av vinst över en viss nivå — en övervinstdelning. Vinstdelningen bör vidare grundas på ett realt vinstbe- grepp.

Några remissinstanser har ifrågasatt det lämpliga i att vinstdelningsskat- ten skall betalas även av ekonomiska föreningar och sparbanker. Jag återkommer i det följande till denna problematik (avsnitt 2.2.2).

Från skattemyndigheternas sida har anförts att den föreslagna vinstdel- ningen pä ett olyckligt sätt komplicerar ett redan synnerligen invecklat skattesystem. Jag kan till en del instämma i detta. En ny skatt innebär oundvikligen ett merarbete för skatteadministrationen och de skattskyldi- ga. Jag vill dock erinra om att vinstdelningsgruppcn i valet mellan å ena sidan en enkel lösning och a andra sidan en materiellt riktigare men svärtillämpad lösning ofta prioriterat enkelheten. Min avsikt är också att under det närmaste året återkomma med förslag som leder till förenklingar av företagsbeskattningen. En viktig fråga i det sammanhanget är taxering- en till kommunal inkomstskatt av juridiska personer. Min uppfattning är sammanfattningsvis att de administrativa problemen inte kan anses utgöra ett hinder mot att införa löntagarfonder.

Lt'intagarfondcrnas placeringskapacitct bör avgöras främst mot bak- grund av näringslivets behov av externt riskvilligt kapital. Som framgår av det tidigare citerade kapitlet frän den statliga löntagarfondsutredningens arbete kan industrins nycmissionsbehov komma att uppgå till 3.5—4 mil- jarder kr. per år under l980—talet. [ dagens penningvärde svarar det mot ca 5 miljarder kr.

Under 1970-talet uppgick nyemissionerna till ca en halv miljard kr. per år. Utbudet av riskvilligt kapital mäste alltså höjas kraftigt under inneva- rande decennium. Olika former av skattestimulerat sparande kan förväntas lämna ett väsentligt bidrag. Brutto har skattefondsparandet tillfört aktie- marknaden ca 2 miljarder kr. under vart och ett av de senaste åren. Nettoeffekten blir dock avsevärt lägre dels beroende på att denna typ av sparsystem medför ett visst bortfall av hushållens direktinvesteringar på aktiemarknaden. dels beroende på att tidigare års insättningar börjar beta- las ut är 1985. Som en följd av den exceptionellt kraftiga kursuppgängen på den svenska aktiemarknaden har också kapital från andra häll strömmat till marknaden ttnder de senaste åren. 'l'ill stor utsträckning kommer det från utländska kapitalplaccrare och de svenska börsföretagen själva. vilka pä- tagligt ökat sitt ägande i varandra. Den senare företeelsen innebär inte något egentligt nytillskott av riskvilligt kapital och nivån på _de utländska placeringarna mäste förväntas sjunka i takt med att kursutvecklingen sta- biliseras.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 50 5!

Mot denna bakgrund synes det rimligt att löntagarfondernas placerings- kapacitet blir av storleksordningen 2 miljarder kr. per år. Även med detta tillskott blir det nödvändigt att den svenska aktiemarknaden också för andra kapitalplacerare framstår som mer attraktiv under resten av l980-ta- let än vad den gjorde under-l97U-talet.

Enligt fondgruppens förslag mäste AP-fondens samlade röstetal i ett börsnoterat företag understiga 50%. Åtskilliga remissinstanser har påpe- kat. att det är svårt att se hur denna regel skall tillämpas i praktiken om de olika fondstyrelserna skall vara självständiga och oberoende av varandra. Mot bakgrund av denna kritik anser jag att envar av Iöntagarfondernas röstetal i ett visst börsnoterat företag bör begränsas till 895. Jag återkom- mer i det följande med en närmare redogörelse i denna fråga (avsnitt 2.3.7).

När det gäller fondernas placeringspolitik vill jag också framhålla. att förvärven i första hand bör avse företag med produktionskaraktär. När det gäller de stora. börsnoterade företagen bör placeringarna huvudsakligen göras i form av aktieförvärv direkt i dessa företag. Vad gäller kapitalenga- gemang i de mindre och medelstora företagen torde det däremot i många fall vara mest ändamålsenligt att gå via investmentföretag av typ tillväxt- företag. venture-capitalföretag o.d. Enligt min mening kan fjärde fondsty- relsens placeringsprincipcri dessa avseenden tjäna som vägledning.

Fonderna skall i sin kapitalförvaltning syfta till god avkastning. långsik- tighet och riskspridning. De bör åläggas ett kapitalavkastningskrav som är rimligt avvägt både i förhållande till riskkapitalmarknadens funktionssätt och till samhällsekonomiska överväganden. Ett treprocentigt realt avkast— ningskrav synes väl avvägt. Motsvarande avkastningskrav bör i fortsätt- ningen också gälla för den fjärde AP-fondstyrelsens medelsförvaltning.

[ likhet med den ordning som gäller för ATP-systemet i övrigt bör löntagarfondernas styrelser utses av regeringen. En majoritet av styrelsen bör ha sitt huvudsakliga förankring på löntagarsidan genom engagemang i facklig organisation eller på annat sätt. .

I detta sammanhang villjag också framhålla. att jag tillstyrker fondgrup- pens förslag att en del av den rösträtt som tillkommer löntagarfondstyrel- serna bör kunna överföras till de lokala fackliga organisationerna i berörda företag. Detta är ägnat att stärka de anställdas inflytande och ytterligare decentralisera ägarinflytandet.

Många remissinstanser har instämt i det önskvärda i att löntagarfondsre- formen ges en klar avgränsning i tiden och att de regler som skall gälla bestäms så att reformen kan överblickas för en rimligt lång period. Endast därigenom får näringsliv. löntagarorganisationer och allmänhet goda pla- neringsförutsättningar.

Mot denna bakgrund villjag anföra följande. Förslaget om löntgarfonder bör sättas in i två sammanhang. Det ena är arbetet att föra Sverige ur den ekonomiska krisen — ett arbete som enligt min mening kommer att ta större delen av l980-talet i anspråk. För att fonderna skall kunna medverka

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: 50 5 I»)

i detta arbete är det rimligt att systemets regler och totala omfattning läggs fast för resten av l980-talet. Därmed ges samhälle och näringsliv även fullständigt kunskapsunderlag i detta avseende för sin planering.

Det andra sammanhanget är strävandena att skapa mer av delaktighet - och löntagarinflytande i det ekonomiska livet och att motverka privat makt- och förmögenhetskoncentration. dvs. de mål som brukar samman- fattas i begreppet ekonomisk demokrati. Dessa mål kan inte uppnås genom en enda åtgärd. De kräver samverkande insatser och åtgärder inom en rad olika områden —— beskattningen. sysselsättnings- och utbildningspolitiken. medbestämmandeavtal osv. Det är inte heller enbart fråga om samhällsåt- gärder. Delaktighet och medinflytande för alla grupperi näringslivet förut— sätter i hög grad förändringar inne i företagen och på de enskilda arbets— platserna — förändringar som bara kan åstadkommas av anställda och arbetsgivare i samverkan.

Förslaget om löntagarfonder avser att på en väsentlig punkt komplettera denna utveckling. Genom att möjligheter öppnas för löntagarna att även bli delägare i företagen. kan de få insyn i och inflytande över hur de finansiellt strategiska besluten utformas av aktieägarna och hur företagens styrelser utses. Samtidigt får de även delaktighet i ägaransvaret. framför allt ägarens roll som övervakare av att företagens ekonomi är god och lönsamheten tillfredsställande.

Med hänsyn till att demokratiseringen av det ekonomiska livet sker på olika vägar ter det sig riktigt att löntagarnas inflytande via ägandet blir klart avgränsat. Det bör ta sig uttryck i att löntagarnas ägarcngagement i varje enskilt företag begränsas. Men det leder också till slutsatsen att löntagarfondernas totala omfattning begränsas på det sätt som föreslås av fondgruppen. Deras utbyggnad skall Således vara avslutad i och med att de år 1990 uppnått den avsedda volymen.

Fondgruppen föreslog vidare att löntagarfondernas verksamhet årligen bör utvärderas av det gemensamma kansliet för de tre pensionsutbetalande fondstyrelserna. Jag bedömer att en utvärdering kan bli av stort värde för fondsystemet. Med hänsyn till de synpunkter som framkommit vid remiss- behandlingen synes dock vissa förändringar motiverade. Jag återkommer senare till frågan om hur utvärderingen bör anordnas ("avsnitt 2.3.8).

Slutligen vill jag här beröra två frågeställningar. som inte föranlett några konkreta förslag i detta sammanhang.

Det har i löntagarfondsdebatten. bl. a. från småföretagshåll. hävdats att de mindre företagen får vara med och finansiera fondsystemet — främst via den förhöjda A'l'P-avgiften — men att de inte får del av det riskkapital som fonderna placerar på aktiemarknaden. [ det sammanhanget måste framhål- las att den förhöjda ATP-avgiften. genom avräkning i löneförhandlingarna. kommer att "bekostas" av löntagarna. Genom löntagarfondernas koppling till A'l'P-systemet tillgodogörs alla löntagare. inkl. de som är anställda i de mindre företagen. dessa medel. Vidare kommer det att vara väl förenligt

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 50 53

med löntagarfondernas uppgifter att inte bara använda sina medel för förvärv av aktier i börsnoterade företag utan också att i olika former delta i att förbättra riskkapitalförsörjningen för mindre och medelstora företag. Detta kan ske både genom direkt engagemang i dessa företag eller genom engagemang i s.k. tillväxtföretag. venture-capital-företag eller andra typer av företag med inriktning mot riskkapitalmarknaden för icke börsnoterade företag.

Trots detta anserjag, som i denna fråga samrått med chefen för industri- departementet. att det finns skäl att överväga en ordning där en del av fondmedlen i särskilda former kan kanaliseras till småföretagssektorn. Detta skulle kunna ske genom att ett belopp i storleksordningen [00 milj. kr. avsätts till en särskild fond knuten till lnvesteringsbanken. Dessa medel kunde sedan i olika finansiella former tillföras småföretagssektorn. Syftet skulle vara att dels stimulera tillkomsten av investmentbolag typ Tillväxtinvest dels att bidra med olika typer av mer riskvilliga lån typ villkorslån. royaltylån etc. Om det senare skulle visa sig behövligt kunde den angivna medelsramen höjas i viss omfattning.

Något förslag framläggs inte i detta sammanhang men det finns anled- ning att återkomma till denna fråga i sådan tid att förslag kan föreläggas riksdagen under våren l984.

När det gäller det sätt. på vilket ledamöterna i fondernas styrelser skall utses. har jag i det föregående föreslagit att fondernas styrelse skall utses genom beslut av regeringen. Detta bör gälla t.v.

Mot bakgrund av de tankar som bär upp det förslag somjag nu presente- rar finns det starka Skäl att utse ledamöterna i fondernas styrande organ genom direkta val. I så fall borde ett direktvalssystem omfatta även all- männa pensionsfondens nuvarande fyra styrelser. Anordnandet av sådana val inrymmer emellertid åtskilliga principiella frågor som måste belysas innan slutlig ställning kan tas. De valtekniska problem som kan vara förknippade med ett sådant system måste också prövas.

Jag anser att det bör uppdras åt en särskild utredning att överväga den nu behandlade frågan. Denna utredning bör arbeta i nära samråd med riksskatteverket. som är central valmyndighet. Utredningen bör få i upp— drag att överväga olika lösningar på frågan om fondens demokratiska förankring.

Jag kommer inom kort att för regeringen anmäla frågan om direktiv till en sådan utredning. Jag vill emellertid redan nu förutskicka att utredningen bör få i uppgift att överväga direktval också till de nuvarande första—fjärde fondstyrelserna.

2.2. Vinstdelningen 2.2.l Inledning

Vinstdelningsgruppens förslag innebär i sina huvuddrag att svenska aktiebolag. svenska ekonomiska föreningar. svenska sparbanker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter — med vissa undantag — skall betala en vinstdelningsavgift motsvarande 20% av den reala vinsten till den del denna överstiger en viss nivå.

Remissinstanserna har i allmänhet inte framfört några principiella in- vändningar mot den föreslagna utformningen av ett vinstdelningssystem. Däremot har kritik och synpunkter av huvudsakligen teknisk natur anförts på olika punkter.

Enligt min mening bör vinstdelningen i allt väsentligt utformas i enlighet med Vinstdelningsgruppens förslag. Jag kommer dock att föreslå ett antal justeringar. främst med hänsyn till vad som framförts under remissbehand- lingen. Jag avseri det följande att först ta upp grunddragen i systemet och därefter behandla vissa särskilda frågor.

Redan inledningsvis vill jag ta upp en terminologisk fråga. Vinstdel— ningsgruppen har använt beteckningen vinstdelningsavgift. Under remiss- behandlingen har framförts att vinstdelningsskatt är en riktigare benäm- ning. Jag kan instämma i att det statsrättsligt är fråga om en skatt. I och för sig förekommer det i viss utsträckning att beteckningen avgift används om vad som rätteligen är en skatt. Jag anser emellertid att beteckningen skatt bör användas här. I fortsättningen kommer jag att genomgående använda uttrycket vinstdelningsskatt. således även när jag talar om vinstdelnings- gruppens förslag.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1983/84: 50 57

2.2.2. Grunddragen i vinstdelningen

Berörda företags/Writer

Enligt Vinstdelningsgruppens förslag omfattas svenska aktiebolag. svenska ekonomiska föreningar. svenska sparbanker och svenska ömsesi- diga skadeförsäkringsanstalter av vinstdelningssystemet. Undantagna är dock livförsäkringsbolag. allmännyttiga bostadsföretag. bostadsrättsföre- ningar och företag som är befriade från statlig inkomstskatt.

Från remissinstanserna har önskemål framförts om såväl inskränkning som utvidgning av kretsen av berörda företag. I det förra hänseendet har föreslagits att kooperativa föreningar. sparbanker och ömsesidiga försäk- ringsbolag inte skall omfattas av vinstdelningen. I några remissyttranden har å andra sidan det berättigade i att undanta ideella föreningar. stiftelser. allmännyttiga bostadsföretag samt näringsliknande statlig och kommunal verksamhet ifrågasatts.

En given utgångspunkt är enligt min mening att aktiebolagen skall omfat- tas av vinstdelningssystemet och detta har inte heller ifrågasatts av remiss- instanserna. Beträffande undantag för vissa speciella aktiebolag återkom- mer jag i det följande. lnvändningar har i allmänhet inte heller riktats mot att verksamhet som bedrivs av enskild person i direktägd form eller genom handelsbolag eller av familjestiftelse lämnas utanför vinstdelningen. An- ledningen till att så sker är att verksamheten redan enligt nuvarande regler träffas av progressiv beskattning.

När det sedan gäller att bedöma övriga företagsformer finns det olika aspekter att beakta. Bland dessa är konkurrensneutralitet. möjligheten att ta emot koncernbidrag från företag som omfattas av vinstdelningen och möjligheten att använda sig av investeringsfondssystemet. Avsikten är att koncernbidragen och investeringsfonderna skall kunna användas för resul- tatutjämning mellan koncernföretag och olika beskattningsår.

Från alla dessa utgångspunkter är det uppenbart att de ekonomiska föreningarna bör omfattas av vinstdelningen. Av hänsyn till konkurrens- neutraliteten bör även sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsbolag omfattas. De senare kan f.n. inte använda investeringsfondssystemet. En sådan möjlighet bör nu öppnas för dem. Motsvarande bör gälla aktiebolag och ekonomiska föreningar som innehar konventionellt taxerade fastighe- ter.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse som koope- rativ om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt. De kooperativa föreningarna har inget vinstsyfte i traditionell mening. Det kan sålunda inte hävdas att överskottet i deras verksamhet förstärker den privata makt- och förmögenhetskoncentrationen. Med hänsyn till detta kan det i och för sig sättas i fråga om inte kooperativa föreningar borde undantas från vinstdelningen. Mot ett undantag av detta slag talar dock vad jag nyss anfört om konkurrensneutralitet. koncernbidrag och investe-

• Sida 58
•  Original

Prop. 1983/84: 50 58

ringsfondssystemet. Det finns också anledning att betona att en kooperativ förening kan minska underlaget för vinstdelning genom att _ i form av återbäring eller efterlikvider - dela ut sitt överskott till medlemmarna. Föreningen har nämligen full avdragsrätt för s.k. kooperativ utdelning. Statsrådet R. Carlsson kommer senare denna dag att föreslå regeringen att lagrådets yttrande inhämtas över ett förslag om kooperationens kapitalför- sörjning. Enligt detta förslag skall en kooperativ förening få avdrag även för utdelning på inbetalda insatser. Till skillnad mot vad som gäller i fråga om aktiebolag bör dessa utdelningsavdrag inte återföras vid vinstdelningen (jfr avsnitt 4. l ). '

Vid bedömningen av om kooperativa föreningar skall omfattas av vinst- delningen bör vidare beaktas att såväl AP-fondens fjärde fondstyrelse som It'intagarfondernas styrelser kommer att ges möjlighet. att placera vinstdel- ningsmedel i kooperativa företag (avsnitt 2.3.7). Det kan mot den bakgrun- den inte anses orimligt att de — åtminstone formellt — får bidra till syste- mets finansiering. 'l'illräckliga skäl att undanta de kooperativa företagen föreligger därför enligt min uppfattning inte.

Vid remissbehandlingen har anförts att investmentföretag och andra förvaltningsföretag. dvs. företag som uteslutande eller så gott som uteslu- tande förvaltar värdepapper e.d.. intar en särställning vid bedömningen av kretsen av skattesubjekt. Förvaltningsföretagen kan nämligen varken läm- na eller ta emot koncernbidrag och inte heller utnyttja investeringsfonds- systemet. Eftersom de inte själva bedriver någon egentlig näringsverksam- het skulle det mot den angivna bakgrunden kunna hävdas att de inte borde ingå i vinstdelningssystemet. En sådan lösning skulle dock vara förenad med väsentliga problem. eftersom karaktären av förvaltningsföretag inte nödvändigtvis är varaktig. Vidare förekommer värdepappersförvaltning även hos bolag som är rörelsedrivande. vilket skulle kunna medföra ojämnheter i beskattningen. Förvaltningsföretagen bör därför ingå i syste- met. Jag vill dock påpeka att detta i många fall kommer att sakna praktisk betydelse eftersom vinstdelningens konstruktion medför att de normalt inte kommer att påföras någon skatt.

Ideella föreningar och stiftelser bedriver i vissa fall näringsverksamhet. De skiljer sig emellertid i åtskilliga hänseenden från de tidigare behandlade associationsformerna. Många av dem är i större eller mindre omfattning befriade från inkomstskatt. Deras verksamhet ärinte inriktad på att främja enskildas ekonomiska intressen. I stället skall resultatet av verksamheten användas för ett i stadgarna angivet — ofta allmännyttigt — ändamål. Mot bl. a. denna bakgrund finns det inte skäl att ta med ideella föreningar och stiftelser i vinstdelningen. Verksamhet som bedrivs av stat och kommun direkt bör av liknande skäl lämnas utanför vinstdelningen. Däremot saknas det anledning att undanta aktiebolag endast av den anledningen att ak- tierna ägs av staten eller av en kommun.

Vinstdelningsgruppen har föreslagit att livförsäkringsanstalter och all-

• Sida 59
•  Original

Prop. 1983/84: 50 59

männyttiga bostadsföretag. liksom bostadsrättsföreningar o.d.. inte skall omfattas av vinstdelningen. Gruppen motiverar detta med de speciella skatteregler som gäller för dessa företag. Jag delar gruppens uppfattning på denna punkt. Vad särskilt gäller bostadsföretagen får undantagandet från vinstdelningsskatt vägas in vid bostadspolitiska bedömningar. Även vissa andra juridiska personer bör enligt min mening lämnas utanför vinstdel- ningen. nämligen häradsallmänningar och andra juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt sådana bolag som är befriade från all annan inkomstskatt än kommunal inkomstskatt på fastighetsinkomster. Till sist- nämnda kategori företag hör Svenska Penninglotteriet AB och AB Tips- tjänst.

Prinripernu för t'ilzsrberiikninj.)?"

Vinstdelningsgruppens förslag innebär att vinstdelningen grundas på företagets reala vinst. Denna beräknas med utgångspunkt i företagets statligt beskattningsbara inkomst genom att denna justeras i två hänseen- den.

Först omvandlas den beskattningsbara inkomsten till ett mer verkligt nominellt resultat. Detta sker genom att avdrag för påförd kommunalskatt. förlustavdrag och s.k. stimttlansavdrag återförs. Vidare-återförs avsättning till lagerreserv o.d. (vilket blir en minuspost om reserven har minskat). Slutligen dras årets inkomstskatt av.

Det nominella resultatet omvandlas sedan till ett realt resultat. Ett avdrag för årets inflation görs på ingående lager, maskiner och andra inventarier. monetära tillgångar (kassa. banktillgodohavanden. fordring- ar). årets nominella vinst och nyemitterat kapital. Vidare får avdrag göras för extra inflationsavskrivning på byggnader och markanläggningar. Ett tillägg görs för årets inflation på ingående skulder (inkl. investeringsfond).

Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan anser att det i och för sig är en fördel att ett realt vinstbegrepp kommer till användning. Från åtskilli— ga håll understryks dock de praktiska problemen. Det anförs också att inflationsredovisning är en omdiskuterad fråga i många länder. att någon enighet om metoderna inte uppnåtts och att den föreslagna metoden inte anknyter till någon av dem som används. Den föreslagna metoden för inflationsjustering av fordringar och skulder anses emellertid i och för sig bättre än den som realbeskattningsutredningen föreslog. Enligt realbe- skattningsutredningens förslag skall en räntebetalning delas upp i en infla- tionskompensationsdel och en realräntedel. varav endast den senare på- verkar beskattningsunderlaget. Förslaget innebär att fordringar utan ränta eller med ränta understigande inflationstakten inte påverkar beskattnings- underlaget.

För egen del vill jag anföra följande. Med hänsyn till vinstdelrtingens inriktning på vinster över en viss nivå är det givetvis angeläget att använda ett vinstmått som så långt detär möjligt speglar det faktiska ekonomiska resultatet av företagets verksamhet.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1983/84: 50 60

Detta innebär till en början att sådana avdrag som i stimulanssyfte medges vid sidan av egentliga kostnadsavdrag inte bör få minska beskatt- ningsunderlaget. Sådana avdrag är t.ex. investeringsavdrag och avdrag för utdelning på aktier. Inte heller bör skatteunderlaget få påverkas av resul- tatreglerande åtgärder såsom lagernedskrivning. Eftersom vinstdelningen endast bör avse den del av vinsten som återstår efter bolagsskatt bör däremot avdrag få göras för den på beskattningsåret belöpande inkomst- skatten.

Den nominella inkomstbeskattningen innebär att i viss utsträckning så- dana vinster som inte är verkliga utan enbart en följd av inflationen träffas av beskattning. Detta motverkas till en del av möjligheten att bilda obe- skattade reserver. Å andra sidan innebär de reala inslag som finns i realisationsvinstbeskattningen att verkliga vinster på belånade fastigheter kan undgå beskattning.

Enligt min mening bör ett realt vinstbegrepp ligga till grund för vinstdel- ningen. Vid den närmare utformningen måste här som i andra sammanhang en avvägning ske mellan principiella och praktiska överväganden.

Denna problematik illustreras redan av ett grundläggande spörsmål om tekniken. En principiellt riktig och lättbegriplig metod är nämligen att utgå från det egna kapitalet i företaget (sedan hänsyn har tagits till utdelningar och tillskott). ] den mån vinsten är större än vad som krävs för att bibehålla det egna kapitalets reala värde föreligger en real vinst.

I praktiken möter emellertid en sådan beräkning åtskilliga problem. Som vinstdelningsgruppen framhållit bör en sådanjämförelse baseras på in- och utgående balansräkningar i vilka alla tillgångar och förpliktelser har tagits upp till sitt marknadsvärde på balansdagen. omräknat till samma penning- värde. Att upprätta sådana balansräkningar är emellertid förenat med stora praktiska och principiella problem. De beräknade reala värdena kan inte användas i företagets årsbokslut, eftersom tillgångar normalt inte får tas upp till högre belopp än anskaffningsvärdet. Att grunda beräkningen på en real balansräkning av detta slag innebär vidare att man inte gör någon skillnad mellan realiserad och orealiserad värdestegring. något som strider mot vedertagna beskattningsprinciper.

Det är därför — som såväl vinstdelningsgruppen som realbeskattnings- utredningen funnit —— nödvändigt att utgå från det nominella resultatet och därefter göra de justeringar som föranleds av ändringar i penningvärdet.

När det gäller byggnader. inventarier och lager överensstämmer i allt väsentligt realbeskattningsutredningens och Vinstdelningsgruppens meto- der för intlationsjustering.

I den nominella inkomstbeskattningen dras utgifter för anskaffande av byggnader av genom värdeminskningsavdrag. vilka sammantagna motsva- rar anskaffningsvärdet fördelat på byggnadens beräknade livslängd. Vid en livslängd på tjugo år medges alltså avdrag som om S% av byggnaden ”'förbrukadeS” varje år. I ett realt system bör i stället varje års resultat

• Sida 61
•  Original

Prop. 1983/84: 50 61

belastas med ett belopp som motsvarar vad det skulle kosta att återställa den ”förbrukade” delen. Värdeminskningsavdragen bör alltså beräknas på återanskaffningsvärdet. Vid en justering av det nominella resultatet inne- bär detta att ett extra värdeminskningsavdrag (inflationsavdrag) medges med skillnaden mellan ett realt och ett nominellt beräknat värdeminsk- ningsavdrag. Återanskaffningsvärdet bör enligt min mening antas motsva- ra anskaffningsvärdet uppräknat efter förändringarna i det allmänna prislä- get.

Motsvarande bör i princip gälla för maskiner och andra inventarier. Här tillämpas emellertid vid inkomstbeskattningen ett annat systern för värde- minskningsavdrag. Detta innebär att avskrivning sker kollektivt för samtli- ga inventarier. Vidare sker avskrivning i betydligt snabbare takt än för byggnader. Detta innebär att den för byggnader föreslagna metoden inte är lämplig. I stället bör det extra värdeminskningsavdragct beräknas på det skattemässiga restvärdet på inventarierna (den oavskrivna delen) vid årets ingång och det senaste årets inflation. Jämfört med den för byggnader föreslagna metoden innebär det en viss tidigareläggning av inflationsavdra- get.

Om ett lager som har inköpts vid en viss tidpunkt ökar i värde i takt med inflationen. uppkommer vid en försäljning en nominell vinst. Någon real vinst har emellertid inte uppkommit. Som vinstdelningsgruppen funnit krävs därför en inflationsjustering genom ett avdrag beräknat på lagrets värde och förändringen i penningvärdet.

När det gäller behandlingen av fordringar (inkl. kassa. bankmedel m.m.) och skulder föreligger en betydande skillnad mellan realbeskattningsutred- ningens och Vinstdelningsgruppens förslag.

Realbeskattningsutredningens förslag innebär — som tidigare nämnts — att räntor delas upp i en inflationskompensation och en realt'änta. Endast den senare är avdragsgill/skattepliktig. Dock föreslås inte någon beskatt- ning hos utgivaren resp. avdragsrätt hos mottagaren vid negativ realränta (vid fordringar utan ränta eller med ränta understigande inflationen). Ut- redningen motiverar detta med att en beskattning av negativa realräntor —— vilken från teoretisk synpunkt är riktig — skttlle vålla alltför stora problem vid exempelvis räntelösa lån inom hushållssektorn.

Vinstdelningsgruppens förslag innebär-att man beräknar ett inflationsav- drag på fordringar och ett inflationstillägg på skulderna. Så länge positiv realränta utgår kan detta sägas bara vara en annan teknik att återlägga den icke avdragsgilla/ej skattepliktiga inflationskompensationsdelen i den no- minella räntan. Man uppnår emellertid en konsekvent behandling också av räntelösa eller lågförräntade fordringar/skulder.

Vid remissbehandlingen har från åtskilliga håll kritik riktats mot realbe- skattningsutredningens förslag i detta hänseende. Bl.a. har man pekat på att uppdelningen i inflalionskompensation och rcalränta är administrativt besvärlig och att det bristande hi-insynstagandet till negativa realräntor kan

• Sida 62
•  Original

Prop. 1983/84: 50 62

ge utrymme för manipulationer. exempelvis genom att monetära tillgångar placeras i lager över bokslutstillfällcna.

Enligt min mening är den metod som vinstdelningsgruppen anvisat över- lägsen realbeskattningsutrcdningens modell. Ett avdrag bör alltså beräk- nas på grundval av fordringarna vid årets början och inflationen under det senaste året samt ett tillägg på grundval av skulderna och inflationen. Som vinstdelningsgruppen föreslagit bör nominell vinst för året räknas som en fordran. liksom nyemitterat kapital. medan däremot utskiftat kapital be— handlas som en skuld. Detta förslag är främst avsett att gagna expande- rande företag.

Under remissbehandlingen har uttalats att inllationstillägget för skulder innebär en beskattning av icke realiserade vinster. Resonemanget synes vara baserat på uppfattningen att inflationstillägget på en skuld inte mot- svaras av någon ”verklig" intäkt. Läntagaren skulle därför kunna bli tvungen att låna pengar för att betala sin skatt.

För egen del vill jag först konstatera att det nu återgivna resonemanget saknar fog såvitt gäller skulder med ränta överstigande inflationstakten. [ dessa fall är det bara fråga om att korrigera det redan medgivna ränteav- draget till ett realt avdrag. Enligt min mening är emellertid resonemanget. inte heller hållbart i fråga om räntelösa län eller län med låg ränta. Den verkliga innebörden av ett räntelöst lån i inflationstider är att låntagaren får en del av sin skuld efter—skänkt. Jag kan inte finna annat än att denna skuldminskning utgör en realiserad inkomst för låntagaren.

Av vad jag nu anfört följer att inflationstillägget på skulder inte skall sammanblandas med beskattning av värdestegringsvinster. En sådan be- skattning kan. om den riktar sig mot egendom som fortfarande är i den skattskyldiges ägo, otvivelaktigt komma i strid med realisationskritcriet. [ underlaget för vinstdelningen finns dock inte några orealiserade värdesteg- ringsvinstcr.

Med hänsyn till de begränsningar som föreligger i den nominella beskatt- ningen vid avyttring av fast egendom och aktier samt till att utdelning på aktier i viss omfattning är skattefri bör någon inllationskorrigering inte ske på grundval av mark och aktier som inte utgör lagertillgängar.

Frihelupp — skattesats — avdragsrätt

Som nyss nämnts tar vinstdelningen sikte på vinster över en viss "nor- malnivå". vilket innebär att den reala vinsten skall delas upp i en normal- vinst och en övervinst. Vinstdelningsgruppen har som beteckning för norrnalvinsten använt termen fribelopp och föreslagit att ttnderlaget för vinstdelningsskatten skall utgöras av den reala vinsten minskat med ett fribelopp. motsvarande 69%- av företagets lönesumma eller 500000 kr. Skatten föreslås uppgå till 20% av underlaget och vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Flera remissinstanser har uttalat att fribeloppet bör beräknas med ut-

• Sida 63
•  Original

Prop. 1983/84: 50 63

gängspunkt i företagets egna kapital eller att en sådan beräkning i vart fall bör få ske alternativt. Från något håll har anförts att det lönebaserade fribeloppet synes väl högt. Beträffande skattesatsen har från ett par håll anförts att den synes otillräcklig i vart fall om vinstdelningsskatten är avdragsgill. något som också ifrågasatts. Åtskilliga remissinstanser. som i och för sig anser sig kunna godta förslaget. påpekar att systemet bör bli föremål för utvärdering.

För egen del får jag anföra följande. Som vinstdelningsgrtrppen och flera remissinstanser har uttalat kan det egna kapitalet sägas utgöra en naturlig utgångspunkt för att beräkna en normalvinst. Man stöter emellertid här på samma svårigheter som vid försök att beräkna dct reala resultatet som den reala ökningen av det egna kapitalet. En sådan metod är inte genomförbart Inte heller är det — som gruppen funnit - en användbar metod att grunda korrigeringarna på ett högre procenttal än den verkliga inflationen. Detta skulle nämligen i vissa fall kunna öka det reala resultatet i stället för att ta undan en del därav.

I direktiven nämns som en tänkbar beräkningsgrund förädlingsvärdet i företaget. dvs. löner. räntor och vinst. Att fastställa räntenettot ger upp- hov till betydande svårigheter. Till detta kommer att den dominerande delen av förädlingsvärdet normalt består av löner. Som vinstdelningsgrup- pen funnit talar därför övervägande skäl för att beräkna fribeloppet med utgångspunkt endast i lönesumman. Den i och för sig tilltalande lösningen att knyta fribeloppet till antalet anställda bör av praktiska skäl inte komma i fråga. '

Den valda konstruktionen innebär en fördel för sysselsättningsintensiva företag medan andra drag i systemet — att avdrag för avsättningar till investeringsfond inte återförs och att inkomstbeskattningens generösa avskrivningsregler för inventarier godtas — gynnar expansiva företag. Sådana företag som inte tillhör någon av dessa kategorier kommer däremot att belastas i högre grad. .

Vinstdelningsgruppen har grundat sitt förslag till fribelopp — se:-e- av lönestrmrnan — påatt lönesumman och det egna kapitalet i industrisektorn uppgår till ungefär lika stora belopp och att de börsnoterade industriförett't- gens utdelningar ryms inom denna ram. Genom den reala beräkningen och fribeloppet blir således vinstdelning för ett genomsnittsföretag aktuell först sedan företagets reala kapacitet bevarats och aktiemarknadens utdel- ningskrav har kunnat tillgodoses. Enligt min mening innebär detta en rimlig avvägning.

Av administrativa skäl är det påkallat att vinster under ett visst tak helt undantas från vinstdelningen genom ett fast fribelopp. Jag kan ansluta mig till det föreslagna beloppet 500000 kr.

Frågan om skattesatsenoch avdragsrätten för vinstdelningsskatten mås- te enligt min mening ses i ett sammanhang. Jag finner vinstdelningsgrup- pens förslag väl avvägda.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1983/84: 50 64

Som vissa remissinstanser anfört är det naturligt att ett nytt system kan behöva bli föremål för en utvärdering och förnyad prövning efter någon tid, varvid de vunna erfarenheterna kan föranledajämkningar i reglerna.

2.2.3. Särskildafrågor Koncernfrågor m.m.

Vinstdelningsgruppen har föreslagit att företag mellan vilka intressege- menskap råder skall tillgodoräknas högst ett fast fribelopp. Härmed avses moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam led- ning.

I flera remissyttranden har påpekats svårigheterna att avgöra när intres- segemenskap föreligger. Vidare har önskemål framställts om större möjlig- heter till vinstutjämning inom koncerner än reglerna om koncernbidrag medger. Slutligen har framhållits att särskilda komplikationer uppkommer när ett aktiebolag är delägare i ett handelsbolag.

Det är uppenbart att det fasta fribeloppet om 500000 kr. — i avsaknad av någon form av koncernregel — skulle innebära att det blev fördelaktigt att dela upp verksamheten på formellt fristående företag. En regel som tar sikte på företag som ingår i en grupp är därför nödvändig. Vinstdelnings- gruppens förslag anknyter till det intrcssegemenskapsbegrepp som f.n. används vid bl.a. lagervärdering. Jag anser detta vara en lämplig lösning.

Inom inkomstskattesystemet tillåts genom reglerna om koncernbidrag under vissa förutsättningar en utjämning av vinsterna inom koncernen. Dessa regler bör som vinstdelningsgruppen föreslagit få verkan även inom vinstdeIningssystemet. Det skulle i vissa fall också kunna vara till fördel för företagen att kunna lämna koncernbidrag i särskild ordning för vinst- delningsskattens del. Båda de lösningar som är tänkbara — att göra en gemensam beräkning av skatteunderlaget och att tillåta särskilda koncern- bidrag i vinstdelningssystemet — skulle emellertid medföra sådana admini- strativa komplikationer att de måste avvisas.

När det gäller handelsbolag bör som jag tidigare anfört handelsbolag med endast enskilda personer som delägare lämnas utanför vinstdelningen. När det däremot gäller handelsbolag där någon av delägarna är ett aktiebo- lag eller annat företag som omfattas av vinstdelningssystemet är detta inte möjligt. Om t.ex. flera aktiebolag bildar ett handelsbolag för genomföran- det av ett projekt. bör naturligtvis deras vinst på denna verksamhet med- räknas vid vinstdelningen.

Delägarskap i ett handelsbolag kan ha olika inriktning. I det nyss nämnda exemplet är det fråga om att bedriva den normala verksamheten i samarbete med ett eller flera andra företag. 1 andra fall kan det närmast vara fråga om en kapitalplaccring. Någon skarp gräns mellan de olika formerna torde inte kunna dras. En enhetlig behandling är därför nödvän- dig.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1983/84: 50 65

Ett handelsbolag utgör en självständigjuridisk'person med egen inkomst och egna tillgångar och skulder. Handelsbolaget är emellertid inte något skattesubjekt utan dess verksamhet beskattas hos de olika delägarna på ungefär samma sätt som om de själva hade bedrivit verksamheten i fråga. 1 den beskattningsbara inkomsten hos ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ingår således eventuell inkomst som företaget erhållit i egenskap av delägare i ett handelsbolag. Handelsbolagets inkomst kommer därige- nom automatiskt att ingå i underlaget för vinstdelningen. De återföringar som skall ske av vissa avdrag och reserveringar skall grundas även på förhållandena i handelsbolaget.

Som påpekats av några remissinstanser har vinstdelningsgruppen inte närmare diskuterat hur det lönebaserade fribeloppet och inflationskorri- geringarna skall beräknas för företag som är delägare i handelsbolag. Vad gäller fribeloppet bör enligt min mening. en delägare få tillgodoräkna sig den del av handelsbolagets lönekostnader som belöper på den egna ande-. len av handelsbolagets resultat. Ett aktiebolag som tar upp 25% av ett handelsbolags inkomst eller förlust i sin deklaration bör alltså — vid beräk- ning av det lönebaserade fribeloppet — få inräkna 25 % av handelsbolagets lönekostnader.

Den nu redovisade principen bör tillämpas även vid intlationskorrige- ringen. Företaget bör således få den på resultatandelen belöpande delen av ett inflationsavdrag baserat på handelsbolagets byggnader. inventarier och monetära tillgångar och ett inllationstillägg baserat på dess skulder.

Internationella frågor

Vinstdelningsgruppen har inte föreslagit några särskilda regler för före- tag som bedriver verksamhet såväl i Sverige som utlandet eller koncerner som består av företag såväl i Sverige som i utlandet.

Vid remissbehandlingen har det framhållits att det i fråga om koncerneri praktiken finns mycket begränsade möjligheter att ingripa mot överförande av vinster mellan Sverige och utlandet genom oriktig prissättning. Frågan om behandlingen av svenska företag med verksamhet i utlandet har också tagits upp i något yttrande.

Verksamhet i flera länder kan ske i olika former. Ett svenskt aktiebolag kan driva verksamhet utomlands antingen direkt eller genom ett i det landet bildat dotterbolag. Vilket alternativ som väljs kan naturligtvis bero på olika faktorer. Det kan dock vara naturligt att anta att det vanligaste är att verksamheten drivs direkt av det svenska bolaget, dvs. i filialform. om det rör sig om ett tidsbegränsat engagemang t.ex. inom byggnads- eller anläggningsområdet. Motsvarande kan gälla när verksamheten är av ringa omfattning. Avser företaget att anskaffa en fabriksanläggning inom till- verkningsindustrin eller bygga upp en permanent försäljningsorganisation torde detta oftare ske genom bildande av en särskild — i det landet hemmahörande — juridisk person (dotterföretag).

• Sida 66
•  Original

Prop. 1983/84: 50 66

Mot denna bakgrund framstår den gränsdragning som vinstdelningsgrup- pens betänkande innebär. nämligen att vinstdelningen får omfatta svenska aktiebolag m.m. oavsett om de driver verksamhet i Sverige eller utom- lands. som en rimlig avvägning. Omvänt gäller att verksamhet som ut- ländska juridiska personer bedriver i Sverige omfattas av vinstdelningen endast om den bedrivs genom cttsvcnskt dotterföretag. .

I inkomstskattelagstiftningen och dubbelbeskattningsavtalen finns regler som ger möjligheter till ingripanden mot oriktig prissättning inom kon- cerner. Mot denna bakgrund kan jag inte dela den bedömning som vissa remissinstanser gör av riskerna för att skatteunderlaget skall nedbringas genom sådana åtgärder. Härtill kommer att skattebelastningen på bolagsin- komster på många håll utomlands kommer att vara väl så hög som i Sverige även efter införandet av vinstdelningsskatten.

Återstår så att ta ställning till om den skattemässiga behandlingen av inkomst från utlandet bör påverka underlaget för vinstdelningen. l vinst- .delningsgruppens förslag är den statligt beskattningsbara inkomsten även i dessa fall utgångspunkt för beräkningen av underlaget för vinstdelningen. Gruppen diskuterar inte närmare om underlaget börjusteras om företagets inkomst t. ex. beskattas också i utlandet.

Ett svenskt företag är enligt svenska interna skatteregler skattskyldigt för all inkomst oavsett om den intjänats i Sverige eller utomlands. Det förhållantlet att utländsk inkomst. t.ex. vinst från entreprenad i utlandet eller räntor eller royalty från utlandet. beskattas även i ursprungslandet inverkar således i princip inte på den svenska taxeringen. Det är emellertid givet att en generell internationell dubbelbeskattning av detta slag skulle försvåra handel och annat ekonomiskt samarbete mellan olika länder. Regelsystem har därför införts i syfte att undvika eller lindra dubbelbe- skattningcn. 'l're huvudmetoder kommer därvid till användning. nämligen credit of lax-metoden. exempt-metoden och omkostnadsmetoden. För ett svenskt företag innebär credit oftax-metoden att den utländska skatt som belöper på den utländska inkomsten får räknas av mot företagets svenska inkomstskatt. Vid tillämpning av exempt—metodcn undantas den utländska inkomsten från beskattning i Sverige. Är omkostnadsmetoden tillämplig behandlas den utländska skatten som en driftkostnad vid inkomsttaxering- en i Sverige.

Ett svenskt företag kan begära avräkning (credit) för utländsk skatt med stöd av antingen regler i dubbelbeskattningsavtal eller interna svenska skatteregler. Skatteavräkningen påverkar inte taxeringen. utan företaget taxeras statligt och kommunalt för såväl svenska som utländska inkoms- ter. Vid debiteringen avräknas dock eventuell utländsk skatt från (len statliga inkomstskatten och — om statsskatten är lägre än den utländska skatten — från den kommunala inkomstskatten.

Exempt-metoden förekommer i två varianter. Vid den ena ("ordinarie exempt") skall den i utlandet bcdrivna verksamheten inte taxeras i Sveri—

• Sida 67
•  Original

Prop. 1983/84: 50 67

ge. Företaget måste därför i sin självdeklaration eliminera samtliga ('i årsredovisningen medtagna) intäkter och kostnader som hänför sig till utlandsverksamheten. Den beskattningsbara inkomsten kommer därige— nom att spegla endast den svenska verksamheten. Vid den andra varianten ("alternativ exempt”) taxeras företaget i Sverige även för den utomlands bedrivna verksamheten. Den på den sammanlagda inkomsten beräknade skatten sätts ned med den del därav som belöper på den utländska inkoms- ten. '

Vid tillämpning av omkostnadsmetoden taxeras den utländska inkoms- ten både i utlandet och Sverige. Vid taxeringen i Sverige är dock den utländska skatten avdragsgill. Avdraget eliminerar inte dubbelbeskattning— en men innebär en viss lindring i denna. '

Är credit oftax-metoden tillämplig kommer således företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst att grundas på all inkomst som företaget haft oavsett om verksamheten bedrivits i Sverige eller i utlandet. Lindras dubbelbeskattning genom omkostnadsmetoden ingår den utländs- ka inkomsten efter skatt i den beskattningsbara inkomsten. Skall "ordina- rie exempt" tillämpas påverkar den utländska verksamheten över huvud taget inte taxeringen i Sverige. Vid "alternativ exempt" ingår den utländs- ka inkomsten i den beskattningsbara inkomsten på samma sätt som vid credit oftax.

_ Av det anförda följer att — såvida underlaget för vinstdelningen baseras på den beskattningsbara inkomsten — vinstdelningsskatten normalt blir större om den internationella dubbelbeskattningen undviks genom credit of tax-metoden än om omkostnadsmetoden eller — i synnerhet — den ordinarie exempt-metoden används. Enligt min mening kan det dock inte komma i fråga att justera företagets beskattningsbara inkomsteri syfte att eliminera skillnader hos olika metoder för undvikande av dubbelbeskatt- ning. En sådan ordning skulle i alltför hög grad komplicera vinstdeIningssystemet. Till detta kommer att den utländska inkomst. som kan bli föremål för dubbelbeskattning. normalt utgör en mycket liten del av företagets totala inkomst. Jag anser därför att den beskattningsbara in- komsten skall utgöra utgångspunkt för vinstdelningen oavsett vilken tne- tod för undvikande av dubbelbeskattning som tillämpats-Likaså bör inllationskorrigcringarna baseras på företagets samtliga tillgångar och skulder och hela årsvinst även om en viss del av dessa poster kan anses hänförlig till verksamhet som företaget bedriver utomlands. '

Vinstdelningsskatten bör i dubbelbeskattningssammanhang anses som en statlig inkomstskatt. Fråga uppkommer om i vad mån vinstdelnings- skatten skall få bli föremål för avräkning mot utländska skatter. Enligt min uppfattning bör sådan avräkning medges endast med stöd av dubbelbe- skattningsavtal. De interna avräkningsreglerna bör liksom f.n. enbart ta sikte på den "vanliga" statsskatten och kommunalskatten. Nedsättning av vinstdelningsskatten till följd av ett dubbelbeskattningsavtal som bygger

• Sida 68
•  Original

Prop. 1983/84: 50 68

på ""alternativ exempt" bör likaledes tillåtas bara om vinstdelningsskatten omfattas av avtalet.

Beskattningsårets inkomstskatt

Underlaget för vinstdelningen skall minskas med den inkomstskatt som belöper på beskattningsåret. I normalfallet torde detta avdrag kunna be- räknas utan större svårigheter. Problem kan dock uppkomma om företaget bedriver verksamhet på olika ställen i landet eller i'utlandet. I sistnämnda fall måste. som påpekats i några remissyttranden. ställning tas till i vad mån utländsk skatt skall beaktas vid beräkningen av skatteavdraget. En ytterligare fråga som måste lösas i detta sammanhang är vilka regler som skall gälla om den av företaget deklarerade inkomsten ändras av taxerings- myndigheterna. '

Vad gäller företag med verksamhet på olika ställen inom Sverige kan till en början konstateras att den taxeringsnämnd som svarar för den statliga taxeringen i regel också taxerar företaget kommunalt i samtliga kommuner i hemortslänct. Den statliga och kommunala inkomstskatt som följer av dessa taxeringar torde därför vara relativt enkel att fastställa. Större före- tag bedriver emellertid ofta verksamhet i flera län. En riktig beräkning av kommunalskattens storlek måste då grundas på den beskattningsbara in- komstcns fördelning på olika kommuner (och eventuellt församlingar) och den exakta kommunala skattesatsen (inkl. landstings- och församlings- skatt) på varje ort. En sådan beräkning ger dock enligt min mening upphov till ett merarbete som inte står i rimlig proportion till behovet av precision. Av praktiska skäl bör därför kommunalskatteavdraget beräknas på grund— val av en antagen kommunal skattesats av 30 %. Ett företag vars beskatt- ningsbara inkomst uppgår till | milj.kr. bör alltså — oavsett faktisk skatte- sats — vid beräkningen av underlaget för vinstdelningen få avdrag för kommunalskatt med 300000 kr.

Jag är medveten om att mitt nu redovisade förslag kan tyckas otillbörligt gynna företag med verksamhet i lågskattekommuner. Avdraget för kom- munalskatt kan då överstiga den kommunalskatt som företaget verkligen betalar. Med tanke bl.a. påatt skattesatsen för vinstskatten endast är 20 % synes dock. som nyss antytts, denna effekt försumbar. Förslaget kan också ses som provisorium till dess frågan om den kommunala taxeringen av juridiska personer får sin definitiva lösning.

Det av vinstdelningsgruppen föreslagna avdraget för beskattningsårets inkomstskatt avser endast svensk inkomstskatt. Denna begränsning skulle leda till ett omotiverat lågt avdrag i de fall då företagets svenska inkomst- skatt ncdsatts genom avräkning av utländsk skatt. Den omständigheten att svensk inkomstskatt "bytts ut" mot utländsk skatt bör rimligen inte höja vinstdelningsunderlaget. Vid beräkningen av detta underlag bör man alltså även i avräkningsfallen utgå från att företaget har att betala ftlll statlig och kommunal inkomstskatt.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1983/84: 50 69

Regeringen aviserade i våras en sänkning av den statliga skattesatsen för bl. a. aktiebolag från nuvarande 40% till 32 %. Om detta förslag genomförs får samtliga företag som omfattas av vinstdelningen 3292 som skattesats vid den statliga taxeringen. Med hänsyn till detta och till vad jag nyss anfört om avdraget för kommunal inkomstskatt kan avdraget för beskatt— ningsårets inkomstskatt bestämmas till summan av 32 % av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst och 3092. av företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst (i en eller flera kom— muner"). Avdragsberäkningen påverkas inte av den faktiska kommunala skattesatsen eller av förekomsten av utländska skatter.

Det underlag för vinstdelning som företaget redovisar för taxerings— nämnden är självfallet baserat på bl.a. det skatteavdrag som följer av företagets deklarerade statligt och kommunalt beskattningsbara inkoms— ter. Det är emellertid inte säkert att inkomstskattedeklarationen godtas. Varje avvikelse från deklarationen kan i sin tur påverka såväl utgångs— punkten för beräkning av Vinstdelningsunderlaget (den statligt beskatt— ningsbara inkomsten) som skatteavdraget. Antag exempelvis att taxerings— nämnden vägrar företaget avdrag för viss representation. Ändringen med- för en höjning av både den statliga och den kommunala taxeringen med 10000 kr. Höjningen ökar den statligt beskattningsbara inkomsten med 10000 kr. samtidigt som skatteavdraget blir (62 % av 10000 =) 6200 kr. större. Underlaget för vinstdelningen skall därför höjas med (10000 — 6200 =) 3 800 kr. Vid fastställande av underlaget mäste taxeringsnämnden säle- des beakta samtliga under taxeringsperioden gjorda avvikelser pä in- komstskattesidan.

Företagets inkomsttaxering kan ändras även efter det att taxeringsnämn- den avslutat sitt arbete. Även i sådana fall är det nödvändigt att besluta om konsekvensändringar för vinstdelningsskattens del. Ändringen bör komma till stånd samtidigt som takeringsändringen. För att garantera detta bör skattedomstolarna ges behörighet att även utan särskilt yrkande besluta om den ändring i vinstdelningsunderlaget som direkt föranleds av en höj- ning eller sänkning av företagets inkomsttaxering.

Resullututjämning mellan åren

Vinstdelningsgruppen har ansett att investcringsfondssystemet och möj- ligheten att variera avskrivningarna på inventarier bör utgöra det huvud- sakliga utrymmet för resultatutjämning i vinstdeIningssystemet. .

[ åtskilliga remissyttranden har anförts att de föreslagna möjligheterna är, _" otillräckliga. särskilt för vissa typer av företag.

Som vinstdelningsgruppen funnit är det inte möjligt att låta förlustavdra- gen vid inkomstbeskattningen få verkan även vid beräkning av underlaget för vinstdelningsskatt. Detta underlag grundas nämligen på företagets re- sultat även om detta är negativt. Ett beaktan'dmtr då underlaget under- stiger fribeloppet skulle därför förutsätta en särskild förlustutjämning inom

• Sida 70
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 70

vinstdeIningssystemet. En sådan ordninglkan av administrativa skäl inte komma i fråga. '

inte heller de andra varianter som vinstdelningsgruppen pekat på. nämli- gen att införa någon form för förskjutning av en del av underlaget för skatten eller att medge restitution av vinstdelningsskatt. erbjuder en fram- komlig väg. ' '

Reglerna för avskrivning av inventarier får allmänt sett sägas ge ett betydande utrymme för resultatrcglering. Ännu större möjligheter i detta hänseende erbjuder investeringsfondssystemet som tillåter avsättning med tipp till 50% av årsvinsten (före avsättningen och före skatt). Jag anser därför att något system därutöver för resulta'tutjämning vid vinstdelningen inte är påkallat. Som vinstdelningsgruppen föreslagit bör emellertid möjlig-. het till investeringsfondsavsättningar i sammanhanget öppnas för fastig- hetsl'öretagen och ömsesidiga skadeförsäkringsbolag. vilka nu är uteslutna från fondsystemet. Med hänsyn till särskilda regler för inkomstbeskatt- ningen som gäller för investmentföretag och andra förvaltningsföretag bör emellertid systemet inte utvidgas till att omfatta dessa företagskategorier.

Administrativa frågor

Vinstdelningsgruppcn har föreslagit att underlaget för vinstdelningsskat- ten skall bestämmas av taxeringsnämnden och att skatten skall uppbäras i samma ordning som inkomstskatten.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar häremot men invänt att sanktionssystemet (skattetillägg och förseningsavgift) inte är avpassat för vinstdelningsskatten. I sammanhanget har också framhållits att den nya skatten komplicerar ett redan besvärligt skattesystem och innebär en ad- ministrativ belastning.

Enligt min mening är det från administrativa synpunkter en lämplig ordning att förfarandet i fråga om vinstdelningsskatten så nära som möjligt anknyter till inkomsttaxeringen. Det är givetvis oundvikligt att en ny skatt — oavsett hur den utformas — medför merarbete. Genom den nära anslut- ningen till ett befintligt förfarande och genom att administrativa hänsyn har tagits vid utformningen av skatten så långt detta har varit möjligt synes dock detta merarbete bli av rimlig omfattning.

Beträffande det skatteadministrativa sanktionssystemet kan jag hysa förståelse för remissinstansernas invändningar. Behovet av att tillämpa- reglerna om skattetillägg måste också bedömas som begränsat eftersom de belopp. som skall ligga till grund för vinstdelningen. väsentligen hämtas från uppgifter som lämnas redan för inkomstbeskattningen. Åtminstone inledningsvis anser jag därför att reglerna om skattetillägg och försenings— avgift inte behöver göras tillämpliga på vinstdelningsskatten. Jag vill emel- lertid i sammanhanget påpeka att ett motsvarande undantag inte bör göras i fråga om mer kvalificerade former av oriktigt uppgiftslämnande. Skatte- brottslagen (1971 : 69) bör därför göras tillämplig även på vinstdelningsskat- ten.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 71

2.3. Organisationen

2.3.1. AP-f'ona'ens tillkomst oc'hjuritlis/(n status

AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om allmän tilläggs- pensionering genomfördes år 1959. Bestämmelser om AP-fonden finns i reglementet (19591293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (APR) och i 4kap. 3.5 lagen (1981:691) om socialavgifter. Enligt sist- nämnda bestämmelse skall ATP-avgifterna föras till AP-fonden. med vars tillgångar kostnaderna för ATP skall täckas.

Pensionssystemet har karaktären av. ett fördelningssystcm. dvs. varje års utgifter för pensionerna skall i princip bestridas med årets avgiftsuttag. Enligt förarbetena (prop. 1958: 55 resp. 1959: 100) skall dock avgiftsuttagen vara så avvägda att de utöver finansieringen av de löpande pensionsutbe- talningarna också kan leda till en betydande fonduppbyggnad. Syftet med fonden är dels att klara tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet. dels att möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället. .

Förvaltningen av fonden uppdrogs från början åt tre fondstyrelser be- nämnda första. andra och tredje fondstyrelserna. Efter riksdagsbeslut år 1973 inrättades. i samband med att AP—fonden fick rätt att placera medel i aktier, fjärde fondstyrelsen fr.o.m. år 1974. '

Till sin rättsliga karaktär är AP—fonden en särskild institution vars orga- nisation och verksamhet är exklusivt reglerad i APR. I konstitutionellt hänseende utgör AP-fondens tillgångar statliga medel som i lag avsatts till särskild förvaltning (jfr 9kap. Så regeringsformen). Detta sammanhänger med att ATP-avgifterna trots beteckningen avgifter får anses ha karaktär av skatt och att förvaltningen av medlen är offentligrättsligt reglerad. Fondens tillgångar får användas endast på det sätt som föreskrivs i APR" och de kan inte tas i anspråk av staten för något annat ändamål än som anges där. Fonden företräds utåt av resp. fondstyrelse såvitt avser de medel som styrelsen förvaltar. Styrelser—na kan i viss ordning delegera beslutanderätten till enskilda ledamöter eller hos styrelserna anställda tjänstemän.

2.3.2. AP-ftmdwis reglemente

l APR finns bestämmelser om AP-fondens förvaltning. '

Fonden förvaltas av fyra styrelser. Första. andra och tredje fondstyrel- serna har var och en nio och fjärde fondstyrelsen tolv'ledamöter och lika '- många suppleanter. De förordnas av regeringen för en tid av tre är. delvis efter förslag av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. 1 reglementet finns för varje fondstyrelse angivet hur många ledamöter som skall föreslås av vardera sidan. Föreskrifter om vilka organisationer som har förslagsrätt ges i kungörelsen (1973:504) om förslag på ledamöter i styrelserna för allmänna pensionfonden. m.m. ' '

För första—tredje fondstyrelserna finns ett gemensamt kansli. som före- stås av en för dessa styrelser gemensam verkställande direktör. Fjärde fondstyrelsen har ett eget kansli och egen verkställande direktör.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1983/84: 50 72

Riksförsäkringsverket (RFV) uppbär de avgifter som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen om socialavgifter skall betalas av arbetsgivare och försäkrade för att bekosta ATP. Medlen överförs till AP-fonden enligt föreskrifterna i 25 APR.

Till första fondstyrelsens förvaltning förs tilläggspensionsavgifter som erläggs av arbetsgivare inom den offentliga sektorn samt av bolag och andra associationer i vilka staten. kommun eller därmed jämförlig samfäl- lighet har ett bestämmande inflytande.

Till andra fondstyrelsens förvaltning förs tilläggspensionsavgifter som erläggs av större företag inom den enskilda sektorn.

Till tredje fondstyrelsens förvaltning överförs öv riga tilläggspensionsav- gifter.

För fjärde fondstyrelsens del finns inga regler om direkt överföring av avgifterna. I stället gäller att fjärde fondstyrelsen får rekvirera medel hos RFV efter hand som behov uppstår. Det belopp som styrelsen får rekvirera har höjts efter hand och uppgår f.n. till 1850 milj. kr. Totalt har fjärde fondstyrelsen rekvirerat ca 2840 milj. kr. omräknat i årets penningvärde (1983). dvs. i genomsnitt ca 320 milj. kr. per år.

De medel som fjärde fondstyrelsen rekvirerar belastar proportionellt första—tredje fondstyrelserna med ledning av behållningen enligt senaste balansräkning.

Till resp. fondstyrelses förvaltning förs ocksä avkastningen på de förval- tade medlen. För fjärde fondstyrelsen gäller dock att 80 % av avkastningen skall överföras till de övriga fondstyrelsernas förvaltning och fördelas dem emellan efter samma grunder som gäller vid fjärde fondstyrelsens rekvisi- tion av medel från RFV.

Pensionsutbetalningar och kostnader för RFV:s och försäkringskassor— nas administration av tilläggspensioneringen skall täckas av de tre första fondstyrelserna i proportion till deras kapitalbehållning vid utgången av närmast föregående år.

1 11 & APR anges de allmänna krav som ställs på fondstyrelsernas för- valtning av medel. Styrelserna skall. inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kredit- marknadens funktionssätt. förvalta AP-fonden på ett sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för ATP-försäkringen. Placeringen av fondme- del skall bl.a. tillgodose kraven på god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap samt riskbegränsning.

Vid årsskiftet 1982/1983 förvaltade första—tredje fondstyrelserna 195 miljarder kr. Kapitalförvaltningen avser dels obligationer (ca 75 %). dels förlags- och reverslån (ca 20%). huvudsakligen till kommuner. landsting" och ett antal s.k. mellanhandsinstitut. Härutöver refinansierar första— tredje fondstyrelserna de återlän hos bankerna som en arbetsgivare kan beviljas på grund av inbetalningar av ATP-avgifter. Av det förvaltade kapitalet har 213 gått till staten. kommunerna och bostadssektorn. 1/4 till

• Sida 73
•  Original

Prop. 1983/84: 50 73

det industriella näringslivet och återstoden till kraftverksbyggande och till lantbruk.

Fjärde fondstyrelsen får placera medel i aktieri svenska aktiebolag med undantag av banker och försäkringsbolag samt i konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utgivna av svens- ka aktiebolag med angivna undantag.

Det samlade värdet av fjärde fondstyrelsens värdepapperstillgångar upp- gick vid senaste årsskiftet till 3654 milj. kr. ("värderade till aktuellt mark- nadsvärde). Dä'rtill kan läggas nettovärdet av likvida tillgångar på drygt 200 milj. kr. Värdet på fondens aktieportfölj svarar i grova drag mot 2.59?- av det samlade börsvärdet.

Regeringen förordnar för varje fondstyrelse fyra revisorer att granska förvaltningen. Två av revisorerna utses efter samråd med de organisatio- ner som äger rätt att föreslå ledamöter i fondstyrelsen och en på förslag av bankinspektionen.

Sedan revisionsberättelsen avgivits skall fondstyrelsen överlämna denna tillsammans med förvaltningsberättelse. resultaträkning samt balansräk- ning till regeringen som har att avgöra frågan om fastställande av balans- räkningen. Något förfarande där ansvarsfrihet för förvaltningen beviljas fondstyrelserna förekommer alltså inte.

2.3.3 Löntrigmjfana'styrt'lscr [ A TP-systwnet Fondgruppens förslag innebär att löntagarfonderna ingår i AP-fonden och ges formen av särskilda fondstyrelser. Remissinstanserna har ganska genomgående ställt sig positiva till den valda konstruktionen. RFV uttrycker tveksamhet huruvida löntagarfond- styrelsernas förvaltade medel verkligen skall ingå som fullvärdig del i AP- fondens förmögenhet. För egen del vill jag anföra följande. Ett av de grundläggande motiven bakom tillskapandet av löntagarfonder är att förstärka löntagarinflytandet i näringslivet genom medägande. En naturlig utgångspunkt vid valet av förvaltningssystem för fondmedlen är därför att de organ som anförtros förvaltningen av medlen får en nära anknytning till löntagarna. Systemet bör vara neutralt i den meningen att' det inte gynnar vissa grupper av löntagare framför andra". De nya organen bör också på ett smidigt sätt och utan onödiga störningar kunna infogas- bland andra kapitalförvaltande organ på marknaden. Ett annat motiv för att införa löntagarfonder är att dessa kan bidra till en förstärkning av ATP-systemet. som kommit att urholkas till följd av ut- vecklingen på 1970-talet. . Mot denna bakgrund ter det sig naturligt att i första hand söka utnyttja det system som redan finns för förvaltningen av avgifterna till allmän tilläggspension. dvs. AP-fonden. En sådan lösning ger också möjlighet till en viss flexibilitet i aktieplaCeringarnas volym. Medel som inte tas i an-

• Sida 74
•  Original

Prop. 1983/84: 50 74

språk av löntagarfondstyrelserna kan nämligen förvaltas inom andra delar av ATP-systemet. Därtill kommer att den tillfälliga vinstskatten enligt redan tidigare fattade beslut skall föras till AP-fonden.

Knyts löntagarfonderna till ATP-systemet kan avkastningen på löntagar- fondskapitalet användas för framtida pensionsutbetalningar. Behovet av att finansiera dessa genom att ytterligare belasta företagens lönekostnader minskar därmed i motsvarande grad. Genom en sådan koppling till pen- sionsutbetalningarna anknyts löntagarfonderna till den enskilde löntaga- rens ekonomi. '

Vid ett inlemmande av löntagarfonderna i ATP-systemet ges dessa en organisatorisk form som är väl beprövad. De kan vidare ges en självständig ställning samtidigt som de inordnas under statsmakternas lagstiftande myndighet. Goda skäl talar således för att löntagarfonderna knyts till AP-fonden och ges formen av särskilda fondstyrelser. Därmed kommer alla medel som flyter in till AP-fonden att i sin slutliga användning kunna nyttjas för pensionsutbetalningar. ] ekonomiskt avseende innebär en sådan konstruktion en förstärkning av ATP-systemet. De av löntagarfondstyrel- serna förvaltade medlen utgör en fullvärdig del av AP-fondens samlade förmögenhet. I första hand kommer detta till uttryck genom att fonderings- behovet på första—tredje fondstyrelsernas område minskar i samma mån som fonderingen ökar på löntagarfondstyrelsernas område.

2.3.4. Refbrmens låsning [ tiden

Fondgruppens förslag innebär att löntagarfondstyrelsernas rätt att rekvi- rera medel för sin förvaltning låses till en period av sju år. dvs. fram t.o.m. är 1990.

Flertalet av de remissinstanser som har berört frågan har inga invänd- ningar mot förslaget.

] likhet med vad som gäller för fjärde fondstyrelsen bör ett övre tak sättas för löntagarfondstyrelsernas årliga kapitalförsörjning. Frågan om hur lång den period under vilken fondstyrelserna skall tilldelas medel bör vara hänger naturligtvis intimt samman mcd hur stor den årliga kapitaltill- delningen blir. Denna fråga kommer att behandlas närmare i nästa avsnitt.

Som jag pekat på tidigare (avsnitt 2.1.4) bör — för att ge goda planerings- förutsättningar för näringsliv. kapitalmarknad. löntagarnas organisationer och allmänhet — lagstiftningen enligt min mening utformas så att utveck- lingen för löntagarfondstyrelserna någorlunda säkert kan överblickas för en längre period.

Mot bakgrund av reformens klara kopplingl— genom lönebildning och kapitalmarknad — till de nuvarande strukturellå problemen i svensk eko- nomi bör perioden vara så pass lång att den ger utrymme för en rekon- struktion och anpassning av vår ekonomi.

Den av fondgruppen föreslagna kapitalförsörjningsperioden får från des- sa synpunkter anses vara välavvägd-.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1983/84: 50 75

2.3.5. Kupilulf'c'irsöljning

Fondgruppens förslag innebär att löntagarfondstyrelserna tillförs medel från två håll nämligen dels genom vinstdelning (inkl. den tillfälliga vinst- skatten). dels genom en särskild del av tilläggspensionsavgiften.

Åtskilliga remissinstanser har ifrågasatt om vinstdelningen kan fylla den avsedda funktionen att bidra till en bättre riskkapitalförsörjning och äter- hållsamhet i lönekraven. Andra remissinstanser har bedömt vinstdelningen som ett utomordentligt centralt inslag i systemet. '

För egen del får jag anföra följande. Ett av syftena med vinstdelning genom löntagarfonder är att skapa förutsättningar för en lönepolitisk återhållsamhet. Vinster måste finnas för att näringslivet skall fungera och kunna investera för sysselsättning och tillväxt. Somjag tidigare redovisat är det min bestämda uppfattning att en stabil och god lönsamhet kan förenas med en lugn och stabil löneutveck- ling enbart om löntagarna får delaktighet i de vinster som skapas och delaktighet i hur dessa vinster skall användas. Därmed kan löntagarna medverka till att vinsterna används till produktiva investeringar."

Genom vinstdelningen får löntagarna kompensation för sin återhållsam- het. De medel som flyter in till AP-fonden genom vinstdelning bör ställas till löntagarfondstyrelsernas förfogande.

De beräkningar som gjorts av vinstdelningsgruppen visar att vinstdel- ningen sedd över en längre tidsperiod kan komma att i genomsnitt inbringa 1,5—2 miljarder kr. per år.

Motivet för att i systemet inbegripa också en lönebaserad avgift är att även löntagarna — genom motsvarande avräkning i löneförhandlingarna — skall bidra till en ökad kapitalbildning: Fondstyrelserna får härigenom en medelstilldelning som inte är så konjunkturkänslig som vinstdelningen.

Fondgruppens förslag om att 0.2 procentenheter av tilläggspensionsav- giften skall gå till löntagarfondstyrelserna bör godtagas. Som följd av detta bör tilläggspcnsionsavgiften höjas med motsvarande 0.2 procentenheter fr.o.m. 1984. Jag kan också godta gruppens förslag om att avgiften inte bör överstiga 0,5 procentenheter under perioden fram t.o.m. år 1990. De årliga avgifter till AP-fonden som kan överföras till löntagarfondstyrel- serna skulle därmed komma att bli-av storleksordningen 2—2.5 miljarder kr. För det första året. l984. skulle summan dock stanna vid ca l.5 miljarder kr. .

Även om osäkerhet kan råda både om börsens samlade värdetillväxt fram t.o.m. år 1990 och om den andel av löntagarfondstyrelsernas.place- ringar som kommer att riktas_mot börsföretagen. kan man utgå från att styrelsernas samlade ägarandel-i börsföretagen kommer att understiga 10%. . ' _

Såsom fondgruppen föreslagit bör. som garanti för att placeringskapaci- teten håller sig inom den angivna ramen. redan nu läggas fast ett övre tak för överföring av medel till löntagarfondstyrelserna. En sådan medelsram

• Sida 76
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' ' 76

bör konstrueras så att om de ackumulerade inkomsterna från vinstdelning och den särskilda ATP-avgiften överstiger en placeringskapacitet på 2—2.5 miljarder kr. under ett år får inte löntagarfondstyrelserna förfoga över de medel som överstiger sistnämnda belopp. Dessa bör i stället förvaltas av första—tredje fondstyrelserna.

Konstruktionen innebär också att en fondstyrelse kan. om den under ett eller ett par års tid bedömer konjunkturerna vara mindre goda för placering av fondmedel i värdepapper. begränsa sina rekvisitioner av medel och något eller några år senare ta i anspråk den på detta sätt dittills outnyttjade delen av medelsramen.

Medelsramarna bör såsom fondgruppen föreslagit bestämmas för var ' och en av löntagarfondstyrelserna. Om man utgår från att antalet fondsty- relser blir fem Ufr avsnitt 2.3.6) bör vid en total kapitalförsörjningsnivå om 2—2,5 miljarder kr. per år medelsramen sättas till 400 milj. kr. för kalender- året 1984. Under vart och ett av de följande åren fram t.o.m. 1990 bör medelsramen höjas med ett belopp motsvarande 20000 basbelopp. Beräk- ningen får göras med ledning av aktuellt basbelopp för det år höjningen avser ("basbeloppet för 1983 är 19400 kr..) Den totala medelsramen för placeringarna aren 1984— 1990 skulle alltsa bli 400 milj. kr. plus sex ganger 20000 basbelopp.

Var och en av de fem löntagarfondstyrelserna skall maximalt kunna lyfta en femtedel av influtna vinstdelningsmedel och medel från den särskilda ATP-avgiften. Detta gäller dock bara om beloppet ligger inom medelsra- men. Utformningcn av det avkastningskrav som föreslås gälla för en lönta- garfondstyrelse gör vidare att styrelsen. oavsett rätten att rekvirera medel. alltid måste pröva om det finns placeringsalternativ som med rimlig säker- het kan bedömas uppfylla avkastningskravet.

2.3.6 Antalet löntagarfondstyrelser Fondgruppens förslag innebär att fem löntagarfondstyrelser inrättas inom AP-fonden. Remissinstanserna har inte ifrågasatt det föreslagna antalet löntagar- fondstyrelser. Däremot har ett par remissinstanser ifrågasatt om en upp- delning av verksamheten på skilda styrelser verkligen medför någon de- centraliserad förvaltning". Jag har redan tidigare föreslagit att det kapital som tillförs AP-fonden i form av tillfällig vinstskatt. vinstdelningsskatt och särskild del av ATP- avgiften skall förvaltas av särskilda löntagarfondstyrelser. När det gäller att bedöma hur många fondstyrelser som lämpligen bör inrättas för förvalt- ningen av medlen bör följande omständigheter beaktas. Kravet på en decentraliserad förvaltning och ett spritt inflytande måste tillgodoses. En fondstyrelses kapacitet bör inte bli så stor. vare sig när det gäller årliga nyplaceringar eller totalt innehav. att det finns risk för att den kommer att spela en alltför dominerande roll pa aktiemarknaden. Å andra

• Sida 77
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' - 77

sidan bör den vara så pass stor att den ger underlag för en effektiv förvaltning.

Viss ledning vid bedömningen av den övre storleksgränsen kan hämtas från erfarenheterna av fjärde fondstyrelsens verksamhet. Några negativa effekter för aktiemarknadens funktionssätt till följd av fondens placeringar har inte kunnat påvisas. Räknat i dagens penningvärde har fjärde fondstyr- elsen i genomsnitt nyplacerat ca 320 milj. kr. per år på aktiemarknaden. Efter nio års verksamhet förvaltar fonden aktier till ett marknadsvärde motsvarande 2,5 % av det totala börsvärdet. Omräknat till nuvarande börsvärde motsvarar det en årlig placeringsvolym på drygt 500 milj. kr.

En rimlig utgångspunkt är att varje löntagarfondstyrelse skall ha en placeringsvolym som ungefärligen motsvarar fjärde fondstyrelsens. Med hänsyn till den antagna årliga nivån på kapitaltillförseln om 2—2.5 mil- jarder kr. bör då antalet fonder vara fem eller sex. För min del kan jag godta fondgruppens förslag om att fem fonder inrättas.

Såsom tidigare redovisats utgör AP-fonden en särskild institution. Lön- tagarfondstyrelserna får samma ställning inom fonden som övriga fond- styrelser. En grundläggande tanke med att tillskapa flera separata löntagar- fondstyrelser är emellertid att de som riskkapitalplacerare och som aktie- förvaltare skall vara av varandra oberoende och sinsemellan självständiga. Varje styrelse bör i konsekvens härmed ha ett eget kansli. För att varje löntagarfondstyrelse skall kunna uppträda som en" ägare i samband med utövande av rösträtt för förvaltade aktier föreslås en ändring i aktiebolags- lagen. Jag äterkommer till denna fråga i ett senare avsnitt.

2.3.7 Placering av medel 2.3.7.1 Löntagarfondstyrelserna

Enligt placeringsutredningens förslag skall en löntagarfondstyrelse få placera de medel som styrelsen förvaltar i aktier i svenska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med opitionsrätt till nyteckning som har utfärdats av sådana aktiebolag. Enligt förslaget bör ' i reglementet anges de allmänna krav som skall ställas på förvaltningen av tilldelade medel. nämligen att förvaltningen skall syfta till god avkastning. långsiktighet och riskspridning. Placeringsutrcdningen har närmare redovi- sat sin syn på hur dessa allmänna krav bör tolkas.

Fondgruppen har föreslagit ett en löntagarfondstyrelse också skall kun- na placera medel som riskkapital i ekonomisk förening.

Remissinstanserna har genomgående varit positiva till den föreslagna placeringsinriktningen. Några remissinstanser har dock framhållit att pla- ceringsutredningens resonemang kring fondstyrelsernas möjligheter att göra omplaceringar mellan olika aktier är alltför begränsade. vilket kan vara negativt både för fondernas ekonomiska resultat och marknadens funktionssätt. Någon remissinstans uttrycker också tveksamhet om lämp- ligheten av att öppna möjlighet för placering av medel som riskkapital i

• Sida 78
•  Original

Prop. 1983/84: 50 78

ekonomisk förening. Från sparbankernas sida krävs att fondstyrelserna skall få möjlighet att investera riskkapital i sparbankerna.

Jag delar remissinstansernas positiva inställning och anser för min del att placeringsutredningens synpunkter bör kunna vara till god vägledning för löntagarfondstyrelserna när dessa utformar sin placeringspölitik. På lönta- - gar—fondstyrelsernas medelsförvaltning bör alltså säsom placeringsutred- ningen föreslagit ställas krav på god avkastning. långsiktighet och risk- spridning. Verksamheten bör inriktas på aktieköp i svenska företag till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Löntagarfondstyrelserna bör emellertid också kunna medverka till en förbättrad riskkapitalförsörj- ning i kooperativa företag. Statsrådet R. Carlsson kommer att senare denna dag lägga fram förslag till lagstiftning om kooperationens kapitalför- sörjning. Det kan även finnas anledning att öppna en möjlighet för fond- styrelserna att göra någon form av riskkapitaltillskott till sparbankerna. Den frågan får emellertid tas upp i ett senare sammanhang. Vad gäller frågan om fondstyrelsernas möjligheter att göra omplaceringar mellan oli— ka aktier delarjag remissinstansernas bedömning. att fondstyrelserna mäs— te ges förutsättningar för ett ekonomiskt och marknadsmässigt riktigt agerande. Jag anser därför att fondstyrelserna bör ha ett något större handlingsutrymme än det placeringsutredningen dragit upp. De riktlinjer som enligt min mening bör gälla framgår av specialmotiveringen till 34.5 i det nya reglementet. Dessa ändrar dock inte den huvudsakliga placerings- inriktningen att aktieförvärven skall ske med sikte på ett mera varaktigt innehav. '

Placeringsutredningens förslag till placeringsregler för löntagarfondsty- relserna bör godtas med endast ett tillägg som gör placeringar i kooperativa företag möjliga.

23.73. Fjärde fondstyrelsen Fondgruppens förslag innebär att fjärde fondstyrelsens plaeeringsmöj- ligheter utvidgas till att omfatta aktier i utländska. bolag samt sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till ny- teckning som utfärdats av utländska bolag. allt till ett värde av högst léffc- av de av styrelsen förvaltade medlen.

De llesta av de remissinstanser som berört frågan anser att det är bra elleri varje fall rimligt att det öppnas en möjlighet för fjärde fondstyrelsen att i begränsad omfattning placera medel i utländska aktier. Fjärde fond- styrelsen vill för sin del att möjligheten vidgas ytterligare.

För egen del anser" jag att det — även om syftet med såväl fjärde fondstyrelsens som löntagarfondstyrelsernas verksamhet är att stödja svenskt näringsliv med riskkapital — kan finnas skäl att för en institution av den storlek som fjärde fondstyrelsen nu uppnått medge ett litet. tekniskt betingat innehav av rrtländska aktier. Bl.a. talar den omständigheten att riksbanken numera godkänt några utländska företag för introduktion på

• Sida 79
•  Original

Prop. 1983/84: 50 79

den svenska börsen härför. Möjligheten att förvärva utländska aktier kan även bidra till en förbättrad information om utvecklingen på den internatio- nella marknaden. Det finns dock starka skäl att vara återhållsam här och jag delar därför fondgruppens bedömning att I % av hela det av fondstyrel- sen förvaltade kapitalet är en lämplig nivå på innehavet av utländska värdepapper.

Enligt min mening finns det inte tillräckligt starka skäl att medge lönta- garfondstyrelserna rätt att förvärva utländska aktier.

2.313. Särskilda placeringsregler

Fondgruppen har föreslagit att den begränsning till 10% av röstetalet. som nu gäller för fjärde fondstyrelsens aktieförvärv upphävs och ersätts med en begränsningsrcgel innebärande att AP-fondens samlade aktieinne- . hav i ett företag måste understiga 50%. Därmed skulle en gemensam begränsningsregel komma att gälla för löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen.

Fondgruppen har också föreslagit att fjärde fondstyrelsen medges ytter- ligare alternativ för placering av likvida medel samt att motsvarande regel skall gälla även för löntagarfondstyrelserna.

Flera av remissinstanserna påtalar att en gemensam begränsningsregel för de sex aktieförvaltande fondstyrelserna kan komma att medföra en viss samordning mellan de olika fondstyrelserna. Detta skulle strida mot den grundläggande tanken att styrelserna skall vara sinsemellan oberoende och självständiga menar remissinstanserna. [ många remissvar påtalas också att även aktieinnehav som avsevärt understiger 50% av röstetalet kan medföra företagaransvar. ' ' '

De föreslagna reglerna för fondstyrelsernas likvida placeringar godtas dock av remissinstanserna.

För egen del vill jag anföra följande. Syftet bakom den nuvarande begränsningsrcgeln för fjärde fondstyrelsen och den av fondgruppen före- slagna regeln är väsentligen att förhindra att institutioner av den typ som de aktieförvaltande fondstyrelserna representerar får ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas ta på sig ett företagaransvar. Jag delar bedömningen att fondstyrelserna inte skall ta på sig företagaransvar. Med detta bör i första hand förstås att fondstyrelserna inte skall påta sig ett fortlöpande huvudansvar för något företags förvaltning. Däremot bör fond- styrelserna ta på sig ett för denna typ av aktieägare normalt delägaransvar. vilket bl.a. innebär att de tillsammans med andra ägare bör ange målsätt- ningen för företagen och verka för att företagen har väl fungerande lcd- ningsorgan.

Å andra sidan finns det. vilket placeringsutredningen framhållit. en risk för att varje typ av begränsningsregler som maximerar aktieinnehavet i ett visst företag får störande effekter på aktiemarknaden. Om en sådan be- gränsningsregel även omfattar aktier som inte är inregistrerade på fondbör-

• Sida 80
•  Original

Prop. 1983/84: 50 80

sen kan den. vilket betonas av fjärde fondstyrelsen. i många fall hindra ändamålsenliga satsningar av riskkapital i utvecklingsbara mindre företag.

Jag finner för egen del att övervägande skäl talar för att fjärde fondstyr- elsen och löntagarfondstyrelserna åläggs begränsningsregler som maxi- merar aktieinnehavet i varje enskilt börsnoterat företag. För att fullt ut bevara styrelsernas oberoende och självständighet bör dock begränsnings- reglerna inte få den gemensamma utformning som fondgruppen föreslagit utan gälla separat för var och en av fondstyrelserna. Härvidlag bör för fjärde fondstyrelsens del nuvarande begränsning till l097c av röstetalet kvarstå samt för var och en av löntagarfondstyrelserna gälla att innehavet inte får motsvara S% eller mer av röstetalet. Ifråga om företag som inte är börsnoterade bör ingen motsvarande begränsning finnas.

En placerare på riskkapitalmarknaden har alltid behov av en viss likvidi- tet i form av banktillgodohavanden o.d. Marknaden för lik-vida medel har under de senaste åren utvecklats snabbt. Det finns därför skäl att medge fondstyrelserna att placera medel också i statsskuldväxlar. skattkammar- växlar. bank- och företagscertifikat. De likvida medlen bör dock inte vara större än vad som motiveras av behovet i den ordinarie verksamheten med riskkapitalplaceringar.

2.3.7.4 Avkastningskravet Placeringsutredningen föreslår att fjärde fondstyrelsen och löntagar- fondstyrelserna skall till första—tredje fondstyrelserna årligen överföra en avkastning motsvarande 347? av nuvärdet av de medel som styrelsen för- valtar.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. Några anser dock att av- kastningskravet är för högt.

För egen del vill jag anföra följande. Avkastningskravet bör fixeras mot bakgrund av de bedömningar man i dag kan göra av den långsiktiga framtida tillväxttakten i svensk ekonomi. Denna bestäms i sin tur av arbetskraftstillväxten och den tekniska utveck— lingen. Det av utredningen föreslagna avkastningskravet baserar sig på utredningens bedömningar av dessa olika faktorer. För min del är jag beredd att acceptera vad utredningen kommit fram till i denna fråga.

2.3.8 Inflytande 2.3.8.l Löntagarfondstyrelsernas sammansättning Varje löntagarfondstyrelse bör enligt fondgruppens förslag bestå av ord- förande. vice ordförande och sju övriga ledamöter. Regeringen föreslås utse samtliga ledamöter för ett år i taget. Av ledamöterna skall minst fem företräda löntagarintressen. För dessa fem skall finnas minst två supplean- ter. För ordförande och vice ordförande skall Iiksom för övriga två leda- möter finnas en suppleant. Remissinstanserna har ingen erinran mot det föreslagna antalet ledamöter i fondstyrelserna. Några remissinstanser an-

• Sida 81
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - 81

ser dock att antalet löntagarrepresentanter bör begränsas. Ett par remiss- instanser föredrar en treårig mandattid. Det har också påpekats att något kravpå svenskt medborgarskap inte uppställs när det gäller ledamöterna i löntagarfondstyrelserna.

För egen del vill jag anföra följande. En löntagarfondstyrelse bör ses som ett organ för att bevaka löntagarnas intressen av en sund ekonomisk utveckling. full sysselsättning och ett ökat inflytande genom medägande i företagen. Därför bör en majoritet av leda- möterna ha förankring på löntagarsidan. Självfallet är det dock värdefullt om det i styrelserna också ingår personer med erfarenheter från näringsliv och kapitalmarknad. En uttrycklig regel härom anserjag inte böra uppstäl- las. Inte heller anser jag att det bör uppställas krav på svenskt medborgar- skap för att vara ledamot i en löntagarfondstyrelse. En har bosatt utländsk medborgare bör'inte utestängas från möjligheten att representera löntagar- intressena i en löntagarfondstyrelse.

Ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse bör utses av rege- ringen. Regeringen bör kunna påverka styrelsens sammansättning varje år. Därför bör mandatperioden för ledamöter och suppleanter bara vara ett år. Frågan om direktval till löntagarfondstyrelse har berörts tidigare.

13.82. Regional anknytning

Fondgruppen har föreslagit att löntagarfondstyrelserna ges en regional anknytning som skall komma till uttryck i rekryteringen av ledamöter och suppleanteri styrelserna. '

Flera av remissinstanserna har påtalat att innebörden av fondgruppens förslag i detta avseende är diffus och svårtolkad.

För egen del vill jag anföra följande. I syfte att sprida inflytande bör. löntagarfondstyrelserna ges en decentraliserad förvaltning. 1 reglementet. bör därför slås fast att löntagarfondstyrelsens regionala inriktning skall komma till uttryck i rekryteringen av styrelseledamöter. Detta innebär dock inte att fondstyrelserna skall tilldelas ett regionalpolitiskt ansvar eller att kapitalplaceringarna skall begränsas till vissa regioner.

Däremot innebär den föreslagna regeln att varje löntagarfondstyrelse genom sin personsammansättning skall ges en klar förankring i en geogra- fiskt sammanhållen region. Ledamöter och suppleanter i en styrelse bör alltså genom bosättning eller på annat sätt ha anknytning till den geografis- ka regionen.

Någon formell eller strikt geografisk avgränsning av de fem regionerna är inte nödvändig. En region bör dock omfatta norra Sverige. Mellansveri- ge bör indelas i två regioner samt västra och södra Sverige i var sin region.

Frågan om kansliernas geografiska lokalisering får avgöras av resp. fondstyrelse mot bakgrund av vad som kan bedömas som praktiskt möjligt och i övrigt lämpligt. Det framstår dock som önskvärt att åtminstone på några års sikt uppnå en, även i detta avseende:decentraliserad förvaltning. 6 Riksdagen 1983/84. ! saml. Nr 50. Bilaga A

• Sida 82
•  Original

Prop. 1983/84: 50 82

23.83 Överföring av rösträtt . .

Fondgruppen har föreslagit att rösträtten för hälften av de aktier som en löntagarfondstyrelse förvaltar. skall överföras till den lokala fackliga orga- nisationen. Detta bör enligt förslaget ske på begäran av den fackliga organisationen. Finns det flera fackliga organisationer som begär att få utöva rösträtt bör rätten på visst sätt fördelas mellan organisationerna.

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt fondgruppensförslag. Nå- gon remissinstans har pekat på risken för målkonflikter genom att de anställdas organisationer- har andra intressen i företaget än löntagarfond- styrelsen. I övrigt har vissajuridiskt tekniska invändningar gjorts.

Jag får för min del anföra följande. Löntagarfondstyrelsernas formella inflytande i portföljbolagen utövas liksom för andra aktieägare på bolagsstämma-. Frågan om löntagarfond- styrelserna bör låta sig representeras i styrelserna för bolag där de har betydande aktieposter bör avgöras av varje löntagarfondstyrelse för sig med ledning bl. a. av de erfarenheter som fjärde fondstyrelsen gjort. En del av den rösträtt som aktier och andra ägarandelar ger bör kunna överföras till de lokala fackliga organisationerna i berörda företag. Om berörda lokala fackliga organisationer begär det bör därför löntagarfondstyrelserna överföra 50 % av rösträtten för aktierna i varje bolag. En sådan fördelning av rösträtten är ägnad att ytterligare decentralisera ägarintlytandet och stärka de anställdas inflytande. Det är i och för sig tänkbart att de anställ- das representanter röstar på ett annat sätt än löntagarfondstyrelsen i en konkret fråga. Vid röstningen t.ex. i frågor om styrelsesammansåttning och bolagets ledning är de inte bundna av löntagarfondstyrelsens önske- mål. I regel torde emellertid de anställdas och löntagarfondstyrelsens intressen rörande företaget komma att sammanfalla. Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa särskilda frågor om överföring av rösträtt.

2.3.8.4 Utvärderingen

Enligt fondgruppens förslag bör löntagarfondernas förvaltning av pen- sionsmedel en gång per år utvärderas av första—tredje AP-fondstyrel- serna.

Flertalet remissinstanser instämmer i fondgruppens bedömning i detta. avseende. Vissa invändningar har dock framförts. RFV anför sålunda att en sådan utvärdering i praktiken kommer att grundas på vissa kriterier och en jämförelse mellan de fem olika löntagarfondernas verksamhet. Detta skulle kunna leda till en alltför långtgående anpassning från löntagarfon- dernas sida vilket i sin tur skulle minska utrymmet för självständigt ageran- de. Några remissinstanser hävdar också att det är mindre lämpligt att låta en del av AP-fonden utvärdera-och granska en annan del av fonden.

För egen del vill jag anföra följande. Löntagarfondstyrelsernas förvalt- ning av pensionsmedel bör såsom fondgruppen föreslagit fortlöpande bli föremål för en utomstående granskning och offentlig debatt. Jag anser

• Sida 83
•  Original

Prop. 1983/84:50 ' ' 83

dock att .det är mindre lämpligt att som fondgruppen föreslagit låta en sådan utvärdering göras av första-tredje fondstyrelserna. Styrelserna inom AP-fonden är i övrigt helt sidoordnade och den föreslagna ordningen skulle kunna tolkas som att några styrelser skall utöva huvudmannaskap över de övriga. Det finns därför skäl att begränsa de pensionsutbetalande fondsty- relsernas uppgift till att upprätta en sammanställning av de fem fondsty- relsernas verksamhetsberättelser.-

Även om jag inte finner att riskerna för att en granskning skulle leda till ett alltför homogent uppträdande från löntagarfondstyrelsernas sida skulle vara oroväckande stora. finns det dock skäl att följa riksförsäkringsverkets förslag att garantera en smula pluralism i utvärderingen. Därför bör riks- revisionsverket och riksförsäkringsverket få i uppdrag att var för sig göra en årlig utvärdering av löntagarfondstyrelsernas verksamhet. Utvärdering- en bör göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en trygg avkastning på det av löntagarfonderna förvaltade kapitalet samt en god tillväxt i ekonomin. Utvärderingen bör även innefatta fjärde fondstyrel- sens verksamhet.

4. Specialmotivering 4,1 Lagen om vinstdelningsskatt

15

Svenska aktiebolag. svenska ekonomiska föreningar. svenska sparban- ker och svenska ömsesidiga skadcförsäkringsanstalter skall erlägga vinst- delningsskatt enligt denna lag. Skatt skall dock inte erläggas av livförsäk- ringsanstalter och inte heller av bostadsföretag som avses i 245 3mom. kommunalskattelagen (l9281370) eller av företag som avses i 53.5 [ mom. första stycket d nämnda lag.

Skatten tillfaller staten-och förs till allmänna pensionsfonden.

ljörsm stycket anges vilka företag som omfattas av vinstdelningen. Gränsdragningen har i allt väsentligt behandlats i den allmänna motivering- en (avsnitt 2.2.2). Här skall bara-nämnas att undantagen avser. förutom livförsäkringsbolag. sådana äkta bostadsföretag som schablontaxcras en- ligt 24€å 3 mom. kommunalskattelagen (1928z370). KI,. och företag som avses i 535 ! mom. första stycket d KL. De förra utgörs av bostadsrätts- föreningar o.d. samt allmännyttiga bostadsföretag. ] det senare lagrummet - upptas dels en lång rad institutioner som är sådanajuridiska personer som över huvud taget inte omfattas av vinstdelningen. dals några aktiebolag av speciell karaktär. nämligen Bokbranschens. Finansieringsinstitut AB. Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

I Vinstdelningsgruppens förslag fanns i andra stycket intaget bestämmel- sen om avdragsrätten vid taxeringen till inkomstskatt. Några remissinstan- ser har anfört att bestämmelser härom har sin plats i KL. Jag delar denna åsikt. särskilt som avdragsrätten mäste förenas med skattskyldighet för restituerad vinstdelningsskatt något som lämpligen bör regleras i KL. I andra stycket böri stället tas in en föreskrift om att skatten tillfaller staten och förs till allmänna pensionsfonden. '

' l bilagan har lagförslagen under 2—7. 9 och ll uteslutits. De är likalydande med dem som är fogade till propositionen.

• Sida 85
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . 85

2 5

Vinstdelningsskatten är 20 procent av underlaget. Vinstdelningsunderla- get är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet..

Fribeloppet är 6 procent av företagets lönekostnader (lönebaserat fribe- lopp) eller — om företaget så önskar — 500000 kronor (fast fribelopp). Företag mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning) får dock tillsammans tillgodoräknas högst ett fast fribelopp. Det fasta fribeloppet skall i första hand tillgodoräknas det företag inom gruppen som har den största reala vinsten såvida inte yrkande framställs om att fördelningen skall ske på annat sätt. Har det lönebaserade fribeloppet utnyttjats bortfaller rätten till fast fribelopp för övriga företag inom gruppen. '

Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats med inflationsavdrag för företagets inventarier. byggnader. markanlägg- ningar och lager enligt 4 och 5 åå samtjusterats med hänsyn till inflations- effekter på företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 5.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall. såvitt gäller företag som redovisar inkomst av handelsbolag. hänsyn tas till så stor andel'av handelsbolagets lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar före- tagets andel av handelsbolagets inkomst.

Skattesatsen anges iförsta s—rycketNid en jämförelse mellan vinstdel- ningen och inkomstbeskattningen måste hållas i minnet dels att vinstdel- ningsskatten beräknas på ett underlag som avviker från inkomstskattens. dels att inkomstskatten är avdragsgill vid beräkning av. underlaget. dels ock att vinstdelningsskatten är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.

Det principiella samspelet mellan vinstdelning och inkomstbeskattning kan belysas med ett exempel. Om ett aktiebolag varje år har en beskatt- ningsbar inkomst till kom'munal inkomstskatt med 100 och till statlig in- komstskatt med 70 (efter kommunalskatteavdrag motsvarande 30% av 100) blir inkomstskatten (30% av 100 + 32% av 70 =) 52.4. Jag utgår då från den av mig tidigare aviserade nya skattesatsen för aktiebolagen. I vinstdelningssystemet blir vinstdelningsskatten — med bortseende från andra korrigeringar än återföringen av kommunalskatteavdraget — 8.7 och inkomstskatten minskar till 47.8 enligt följande. Kommunalt beskattnings- bar inkomst minskar med 8.7 till 91.3. varvid kommunalskatten minskar till 27.4. Statligt beskattningsbar inkomst blir(l00 — 8.7 —27.4 =) 63.9. varvid den statliga skatten minskar till 20.4. Inkomstskatten blir således totalt 47.8. Underlaget för vinstdelningsskatt blir (63.9 + 27.4 — "47.8 =) 43.5 och vinstdelningsskatten således (20 % av 43.5 =) 8.7.

Andra stycket innehåller bestämmelserna om fribeloppet. Detta kan beräknas antingen som en del av företagets lönekostnad (lönebaserat fribe- lopp) eller som ett fast krontalsbelopp (fast fribelopp). Vilket fribelopp som är förmånligast för företaget beror givetvis på storleken av lönekost- naden. Begreppet Iönekostnad används här i samma betydelse som vid beräkning av avsättning till resultatutjämningsfond (41 då KL). Som påpe- kats vid remissbehandlingen omfattar begreppet enbart kontant lön och inte naturaförmåner.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1983/84: 50 86

För ett företag som tillhör en företagsgrupp gäller vissa begränsningar i fråga om möjligheten att utnyttja det fasta fribeloppet. Rätten till fast fribelopp bortfaller således helt så snart något företag inom gruppen tillgo- dogör sig det lönebaserade fribeloppet. Vidare gäller att de företag som tillhör gruppen får tillgodoräkna sig sammanlagt högst ett fast fribelopp. Nu nämnda regler avser att hindra att en uppdelning av verksamheten på flera formellt fristående företaglmedför otillbörliga skattelättnader.

Om företagen inom en koncern väljer att tillämpa det'fasta i stället för ,det lönebaserade fribeloppet färde själva bestämma hur detta skall förde- las. Framställs inget yrkande beträffande fördelningen skall fribeloppet i första hand tillgodoräknas det företag som har den största reala vinsten. Kan hela beloppet inte utnyttjas får återstoden tillgodoräknas det företag som har näst störst vinst osv.

Med företag som tillhör samma grupp avses moder- och dotterföretag och andra företag under-'i huvudsak gemensam ledning. Motsvarande uttryck finns i 575 3 mom. och punkt 2 sjunde och elfte styckena av anvisningarna till 41.5 KL samt i blå lagen (1973:—121) om särskilt forsk- ningsavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Förutom företag som ingår i samma koncern hör hit s.k. oäkta koncerner. t. ex. aktiebolag som ägs av samme fysiske person. Det saknar i detta sammanhang betydelse om det föreligger något samband mellan den typ av verksamheter som bolagen bedriver. ' ' .

Under remissbehandlingen har Sveriges föreningsbankers förbund tagit upp frågan hur en organisation av den typ föreningsbanksrörelscn utgör skall bedömas i detta avseende.. Organisationen består av lokala förenings- banker (kooperativa föreningar) anslutna till regionala föreningsbanker som i sin tur bildar förbundet. Enligt förbundets mening måste varje förening inom en organisation av detta slag anses utgöra en självständig enhet och någon gemensam beräkning av fribelopp följaktligen inte ske. Jag delar denna bedömning. ' _

Det lönebaserade fribeloppet påverkas liksom det reala resultatet i prin— cip inte av förändringar i penningvärdet. Värdet av ett fribelopp i kronor minskar däremot i takt med'inllationen. Frän teoretisk synpunkt borde därför även det fasta fribeloppet uttryckas i reala termer. t.ex. som ett visst antal basbelopp. En sådan ordning framstår dock som opraktisk. Det fasta fribeloppet har därför inte kopplats till något index mcnjag anser att. beloppet vid behov bör höjas så att det behåller sitt reala värde.

Tredje styckar innehåller en allmän definition'av begreppet real vinst. Med företagets reala vinst avses sålunda det nominella resultatet sedan detta minskats med inflationsavdrag avseende anläggnings- och omsätt— ningstillgängar enligt 4 och 5 ss samtjusterats med hänsyn till intlationsef— fekter pä företagets monetära kapital enligt 61%. Hur det nominella resulta- tct beräknas framgår av 3 s.

l.,fjiirde stycket har tagits in en regel om beräkningen när ett företag som

• Sida 87
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - 87

skall betala vinstdelningsskatt är delägare i ett handelsbolag. Företagets . andel av handelsbolagets inkomst (i förekommandefall underskott) ingår automatiskt i företagets beskattningsbara inkomst och de justeringar som skall göras av denna inkomst enligt 3 ;" omfattar genom paragrafens utform- ning även vad som är att hänföra till handelsbolaget. Beträffande fribelopp. inflationsavdrag på lager, byggnader. markanläggningar och inventarier samt justering med hänsyn till inflationens inverkan på företagets mone- ' tära tillgångar och skulder behövs däremot en särskild fördelningsregel för_ att också handelsbolagets lönekostnader. tillgångar och skulder skall kun- na beaktas. Fördelningsregeln innebär att företagets andel i' handelsbola- gets inkomst är avgörande vid beräkningen av- fribelopp och inflationsav- ' drag.

35

Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta be- lopp minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt. i den mån in- komsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster.

[. ökats med päförd kommunalskatt. minskats med restituerad. avkortad eller avskriven kommunalskatt . ökats med avdrag för tidigare ärs förlust.

. ökats med avdrag för aktieutdelning. . _. ökats med investeringsavdrag. särskilt forskningsavdrag och ex- portkreditavdrag. .

6. ökats med belopp varmed lagerreserv. resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat samt

7. minskats med belopp varmed lagerreserv. resultatutjämningsfond el- ler annan liknande reserv minskat.

Med beskattningsårets inkomstskatt avses summan av 32 procent av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst och 30 procent av företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

'.)J lx)

Ju-k

Utgångspunkten för beräkning av vinstdelningsunderlaget är den bc- skattningsbara inkomsten vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Syftet med justeringen i $% är att förvandla denna inkomst så att den bättre överensstämmer med det inkomstbelopp som i verkligheten tillfaller före- tagets ägare. För att åstadkomma detta krävs en lång rad korrigeringar.

Den vanliga inkomsttaxeringen mynnar ut i att företagets statligt och kommunalt beskattningsbara inkomster fastställs. Vid den statliga taxe- ringen medges avdrag för den kommunalskatt som påförts företaget under året före taxeringsåret. Ett aktiebolag erlägger f.n. statlig inkomstskatt med 4092 av den beskattningsbara inkomsten (flertalet ekonomiska för- eningar med 32%). Regeringen har tidigare aviserat en sänkning av bola- gens skattesats. vilken skullc innebära att samtliga företag som omfattas av vinstdelningen får 32 % som skattesats. Den kommunala inkomstskatten uppgår i genomsnitt till omkring 30% av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1983/84: 50 88

Den inkomstskatt som belöper på visst är är avdragsgill vid beräkningen av underlaget för vinstdelningen för samma år. Avgörande för ägarnas förmögenhetsökning ärju vinsten efter — och inte före — inkomstskatt. I inledningen avförsta stycket anges att företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade förlust skall minskas med beskattningsårets inkomstskatt.

Till skillnad mot vad som gäller vid inkomstbeskattningen kan det vid vinstdelningen bli nödvändigt att beräkna hur stor förlusten är. Vid denna - beräkning skall inkomstbeskattningens allmänna regler tillämpas. Något avdrag för statlig inkomstskatt kan givetvis inte förekomma i förlustfallen men inget hindrar att företaget samtidigt beskattas kommunalt. t.ex. för garantibelopp. I en sådan situation blir utgångspunkten för. de fortsatta korrigeringarna summan av två negativa poster (förlusten och kommunal-

. skatten). Om exempelvis förlusten är 100 och kommunalskatten 42 blir startpunkten minus 142.

Eftersom den på beskattningsåret belöpande kommunalskatten här dras av redan-under det löpande året bör eventuellt avdrag för tidigare års kommunalskatt återföras till beskattning vid beräkning av underlaget för vinstdelningen. I annat fall skulle samma kommunalskatt bli avdragsgill två gånger. Iförsta .styc'ket punkt I anges därför att vid inkomstbeskatt- ningen medgett avdrag för tidigare års kommunalskatt skall återföras vid beräkningen av företagets nominella resultat. ] konsekvens med detta anges iförsta stycket 2 att underlaget för vinstdelningen skall minskas med tidigare påförd kommunalskatt som återbetalats till företaget eller som

' avskrivits e.d.

Som jag framhållit tidigare bör,vinstdelningen baseras uteslutande på förhållandena under det löpande året. Någon rätt till avdrag för tidigare års förluster e.d. skall inte förekomma. Mot denna bakgrund föreskrivs i första stycket punkt 3 att den beskattningsbara inkomsten skall ökas med eventuellt avdrag enligt lagen (1960: 63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst. Förlustavdrag vid inkomstbeskattningen påverkar alltså inte underlaget för vinstdelningen.

I vinstdelningssystemet skall i princip avdrag ske endast för verkliga kostnader. Avdrag för aktieutdelning skall således inte medges. Enligt första stycket punkt 4 skall därför eventuella avdrag enligt lagen (l967194) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning (Annell-avdrag) tilläggas vid beräkning av beskattningsunderlaget. Detsamma gäller avdrag enligt lagen (l982z336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier. Något tillägg görs däremot inte för ekonomiska föreningars utdel- ningsavdrag (jfr avsnitt 2.2.2). Även andra typer av s.k. stimulansavdrag, t.ex. investeringsavdrag och extra avdrag för forskning och utveckling skall. som framgår av förstu stycket punkt 5. i förekommande fall återläg- gas vid beräkningen av underlaget för vinstdelningen. .

Som framhållits i det föregående bör utgångspunkten för beräkning av . vinstdelningsskatten vara företagets verkliga vinst. Skattens storlek bör

• Sida 89
•  Original

Prop. 1983/84: Sl) . 89

därföri princip inte påverkas av bokslutsdispositioner. Har dessa minskat den statligt beskattningsbara inkomsten bör avdraget återföras. Har de ökat den beskattningsbara inkomsten bör underlaget för vinstdelningen minskas i motsvarande män.

I enlighet med detta anges i_)9')'rsta stycket punkterna 6 och 7 att avsätt- ningar till lagerreserv. resultatutjämningsfond och liknande "fria" re- server skall återföras vid beräkning av underlaget för vinstdelningen. Upp- lösning av de fria reserverna medför å andra sidan att underlaget skall minskas i motsvarande mån. Med lagerreserv avses skillnaden mellan lagrets anskaffningsvärde eller — om det verkliga värdet på balansdagen är lägre — lagrets verkliga värde och det bokförda värdet." Denna skillnad Skall enligt l4å tredje stycket bokföringslagen (1976: 125) redovisas som en lagerreserv. '

En nedjustering av lagrets värde som är nödvändig med hänsyn till _ konstaterad värdenedgång på balansdagen har inte karaktär av en konsoli— dering. Avdrag för inkurans som håller sig inom ramen för inkomstbeskatt- ningens regler bör inte heller återföras vid beräkningen av underlaget för vinstdelningen.

De allmänna reglerna om lagernedskrivning gäller inte i fråga om lager av värdepapper och fastigheter. Enligt punkt 3 av anvisningarna till 4115 KL får lager av värdepapper inte tas upp till lägre belopp än vad som med hänsyn till risk för prisfall m.m. framstår som skäligt. Fastigheter får normalt tas upp till lägst 85 % av anskaffningsvärdet.

Riksskatteverket (RSV) har meddelat anvisningar om värdering av bankers. finansbolags och försäkringsföretags lager av lånefordringar, ob- ligationer m.m. (senast RSV Dt 1982: 29). I dessa anvisningar anges exem- pelvis att en bank får ta upp svenska obligationertill lägst 85 % av antingen marknadsvärdet på balansdagen eller anskaffningsvärdet. En aktiepost i ett visst bolag får tas upplägst till anskaffningsvärdet eller till 60% av marknadsvärdet på balansdagen. Lånefordringar — dvs. utlåning till all- mänheten — får enligt anvisningarna skrivas ned med högst 45% av beviljat belopp. .

De av RSV anvisade värdenivåerna innehåller inslag av såväl konsolide— ring som företagsekonomiskt motiverade reserveringar för framtida för- lustrisker. Någon enkel metod att dela upp det totala nedskrivningsbelop- pet i en konsolideringsdel och en del avseende framtida förlustrisker finns dock inte. Vinstdelningsgruppen ansåg det av bl. a. praktiska skäl nödvän- ' digt att behandla hela reserveringen på ett enhetligt sätt och att hela reserveringen borde återföras med hänsyn till att konsolideringsdelen torde vara långt större än förlustriskdelen. Om företaget kunde visa att en upplösning av hela eller viss del av nedskrivningen skulle strida mot god redovisningssed borde denna del av nedskrivningen dock inte återföras. Företagsekonomiskt nödvändiga reserveringar skulle Således godtas både vid inkomstbeskattningen och vinstdelningen. Detta synsätt borde enligt

• Sida 90
•  Original

Prop. 1983/84: 50 90

vinstdelningsgruppen tillämpas också beträffande reserveringar avseende fastigheter.

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om bankers m.fl. innehav av fordringar. obligationer m.m. Härvid framhålls att företagsekonomiskt motiverade nedskrivningsbchov föreligger beträffande fordringar. valutor och obligationer m.m.. inte minst pågrund av de hastiga värdcförändringar på obligationer som kan inträda på grund av förändringar i ränteläget. Vidare uttalas att reserveringar för s.k. länderriskcri sin helhet bör godtas.

Med den angivna utgångspunkten att företagsekonomiskt nödvändiga reserveringar skall godtas kan man enligt min mening inte ange som en huvudprincip att hela nedskrivningen på dessa slag av tillgångar alltid måste återföras. om inte särskild utredning förebringas. I stället torde en viss schablonisering vara nödvändig. Det får ankomma på RSV att lämna anvisningar för vilken reservering som normalt kan godtas vid vinstdel- ningen. Jag kan också ansluta mig till uppfattningen att avsättning för s.k. - länderrisker i enlighet med bankinspcktionens anvisningar måste bedömas som företagsekonomiskt motiverade.

Beträffande försäkringsanstaltcrna har anförts att avsättningar till utjäm- ningsfond och säkerhetsreserv bör anses som sådana företagsekonomiskt motiverade reserveringar som inte bt'iräterföras. Jag kan ansluta mig till denna åsikt.

I fråga om lagerfastigheter kanjag ansluta mig till Vinstdelningsgruppens uttalande att hela nedskrivningen normalt bör återföras.

Som en fri reservering behandlas vidare det belopp varmed pågående arbeten skrivits ned enligt punkt 3 a av anvisningarna till 4] .S KL. Enligt denna anvisningspunkt får sådana pågående arbeten som utförs till fast pris i byggnads-. hantverks- eller anläggningsrörelse normalt tas upp till belopp motsvarande 85% av de direkta kostnaderna. Nedskrivning får alltså ske med belopp motsvarande samtliga indirekta kostnader och 1597. av de direkta kostnaderna. Äterföringcn bör här avse sistnämnda del av reser- veringen. om inte belopp motsvarande även indirekta kostnader redovisas som en obcskattad reserv i bokslutet. Härigenom kvarstår ett visst reser- veringsutrymme och uppnås stora praktiska fördelar. Någon återföring bör dock inte äga rum om företaget kan styrka att nedskrivningen varit nöd- vändig för att uppfylla kravet på god redovisningssed. Till de fria reser- verna hör också. som tidigare nämnts. avsättning till resultatutjämnings- fond enligt 41 då KL. I motsats till vinstdelningsgruppen anserjag att som en sådan reserv också bör anses avsättning till internvinstkonto enligt punkt 15 av anvisningarna till 29?) KL.

ldetta sammanhang kan slutligen påpekas att en vid vinstdelningen godtagen reservering för exempelvis inkurans eller förlustrisker bör behandlas som skuld — och-inte som lagerreserv — vid inflationskorrige- ringen (ifr 65 andra stycket). Avdragsrätten vid vinstdelningen motsvaras således av ett inllationstillägg.-

• Sida 91
•  Original

Prop. 1983/84: 50 91

Vid remissbehandlingen har tagits upp frågan om avskrivning på skepps- kontrakt. Jag vill i anledning härav påpeka att det med hänsyn till utform- ningen av reglerna om kontraktsnedskrivning och kontraktsavskrivning inte finns anledning att göra någon särskild återföring vid beräkning av underlaget för vinstdelningsskatt. I vad mån företagets åtgärd är befogad får prövas vid inkomstbeskattningen. '

Det kan förekomma att'en i bokslutet gjord reservering inte godtas vid inkomstbeskattningen. Ett lager har exempelvis tagits upp till lägre värde än som är tillåtet eller en aVsättning för framtida utgifter har ansetts utgöra en konsolidering. Någon särskild åtgärd för att återföra en sådan reserve- ring krävs inte vid vinstdelningen. eftersom detta har skett" redan vid inkomstbeskattningen.

Flertalet företag redovisar skillnaden mellan kalkylmässiga och bokfö-- ringsmässiga avskrivningar på inventarier och andra anläggningstillgångar som en bokslutsdisposition. Någon fast redovisningspraxis finns dock inte - på detta område. Med hänsyn bl.a. till detta skall eventuella över- eller underavskrivningar godtas vid beräkning av underlaget för vinstdelningen. Inte heller detta föranleder någon särskild åtgärd vid beräkning av under- lag för vinstdelningsskatt utan denna grundas helt på bedömningen" vid inkomstbeskattningen.

Som anförts i den allmänna motiveringen skall avsättningar till investe- ringsfonder inte återföras-vid beräkning av Vinstdelningsunderlaget. Inte heller skall någon återläggning ske av koncernbidrag. - .

Vid sidan av investeringsfonder finns det andra "bundna” fonder. Med bundna fonder avses i första hand fondavsättningar som är kombinerade med inbetalning på konton hos riksbanken. således förutom de allmänna investeringsfonderna t.ex. vinstfonder och särskilda investeringsfonder. Som bundna fonder räknas vidare tidsbegränsade avsättningar som kan komma i fråga endast under särskilda omständigheter. t. ex. fartygsfonder. fonder för återanskaffning av fastighet och eldsvådefonder. Den omstän- digheten att den statligt beskattningsbara inkomsten påverkats av avsätt- ning till eller utnyttjande av någon av nu nämnda fonder föranleder inte någon korrigering vid beräkning av underlaget för vinstdelningsskatten.

I samband med att ett förlustföretag tas över av en ny ägargrupp — exempelvis av företagets anställda — kan det hända att den tidigare ägaren lämnar ett engångsbidrag för att täcka befarade förluster under de när- maste åren. Någon möjlighet för mottagaren att fördela ett sådant bidrag på flera år föreligger normalt inte utan företaget torde — om bidraget över huvud taget är skattepliktigt — omedelbart beskattas för detta. Följden kan bli att företaget träffas av vinstdelningsskatt trots att lönsamheten sett över en längre period är relativt måttlig.

Vinstdelningsgruppen har övervägt att införa särskilda regler för att hindra vinstdelning i dessa speciella situationer. Mot bakgrund av de nya regler som under våren beslutats av riksdagen (prop. l982/83: 94. SkU .44.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1983/84: 50 92

rskr 281. SFS l983z3ll) har den dock ansett att detta inte kan anses påkallat. De nya reglerna innebär att ett företag har rätt till omedelbart avdrag för bidrag som utan villkor lämnas till en regional utvecklingsfond medan bidrag från utvecklingsfonden till den slutlige mottagaren behandlas enligt reglerna för statliga näringsbidrag. Genom att slussa förlusttäck- ningsbidrag över utvecklingsfonden kan det givande företaget- få omedel- bart avdrag samtidigt som bidraget skattemässigt delas upp på flera år hos mottagaren. Jag delar Vinstdelningsgruppens uppfattning att specialbe— stämmelser för aktieägartillskott av detta slag inte är nödvändiga.

De korrigeringar som företas enligt-3 å avser. som framgått av det anförda, förutom inkomstskatt endast poster som påverkat storleken av den beskattningsbara inkomsten. Hänsyn tas inte till skattefria inkomster eller till utgifter som inte är avdragsgilla. Detta innebär'bl.a. att realisa- tionsvinster och statliga bidrag undgår. vinstdelningsskatt i samma ut- sträckning som de undgår inkomstskatt.-Kostnader som inte är avdrags- gilla. t.ex. vissa registreringsavgifter och representationskostnader. kan å andra sidan träffas av både inkomstskatt och vinstdelningsskatt. Det finns anledning att utgå från att intäkter och kostnader av detta slag i regel är av ' underordnad betydelse. Att utforma särskilda — konsekvent reala — regler för vinstdelningen av exempelvis realisationsvinster torde f.ö. vara uteslu- tet av praktiska skäl.

Andra smeker innehåller en definition av det i första stycket använda uttrycket beskattningsårets inkomstskatt. Som närmare utvecklats i. den' allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3) bygger avdragsberäkningen på att den aviserade sänkningen av skattesatsen för den statliga inkomstskatten för aktiebolag m.fl. från 40 % till 32 % genomförs. Avdraget för kommunal- skatt beräknas schablonmässigt på grundval av en'antagen kommunal skattesats om 30%. Skatteavdragcts storlek påverkas inte av förekomsten av utländska inkomster eller utländsk skatt.

455

lnflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga rest- värde vid beskattningsårets ingång multiplicerat medbeskattningsårets inflationstal. Med inventarier avses tillgångar som behandlas enligt be- stämmelserna 1 punkterna 3— 6 av anvisningarna till 29.5 kommunalskatte- lagen (1928: 370).

lnflationsavdraget för byggnader utgör skillnaden mellan realt beräkna- de värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för byggnader som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 3 och 6 av anvisningarna till 225, punkterna 2 a och 4 av anvisningarna till 25.5 och punkt 7 av anvis- ningarna till 299' kommunalskattelagen. '

lntlationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för. markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 22.6 och punkt 16 av anvisningarna till 29.5 kommunal- skattelagen. .

De reala avdragen beräknas genom att tillgodoräknade avdrag räknas

• Sida 93
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' . 93

om med hänsyn till prisutvecklingen från det beskattningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fraga om egendom som utgör omsättningstillgång 1 rörelse.

] 4—7 55 ges bestämmelser om hur den enligt 3 å beräknade nominella vinsten eller förlusten skall förvandlas till ett realt resultat. 4 och 5 åå innehåller bestämmelser om inflationsavdrag på anläggningar och lager. De monetära tillgångarna och skulderna behandlas i ö??" och i 7.5 ges särskilda regler för företag med brutna räkenskapsår.

Av 4s$försra stycket framgår att inflationsavdraget för inventarier utgör inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång multi— plicerat med beskattningsårets inflationstal. Intlationstalet uttrycker pen- ningvärdets förändring mellan beskattningsåret och året dessförinnan.

Den metod som valts förberäkning av inflationsavdraget för inventarier överensstämmer helt med den metod som realbeskattningsutredningen föreslagit. Några egentliga praktiska problem torde inte uppstå. Det vid inkomstbeskattningen medgivna värdeminskningsavdraget behöver inte återföras utan inflationsavdraget medges vid sidan av det ordinarie avdra- get. . _ '

Med inventarier avses inte bara maskiner och andra fysiska tillgångar utan också t. ex. patenträtter och andra tidsbegränsade immateriella rättig- heter. Hit hör även hyresrätter. goodwill. aktiverade etableringsutgifter o.d. [ anledning av vad som framförts vid remissbehandlingen om att förslaget innebär en olikformig behandling av bostadsrätt och hyresrätt eftersom endast den senare får ligga till grund för inflationsavdrag vill jag påpeka att en motsvarande skillnad föreligger vid inkomstbeskattningen. Skillnaden grundar sig på att som inventarier behandlas tidsbegränsade rättigheter. vilket bostadsrätt inte är. Den omständigheten att vissa inven— tarier — t. ex. dyrbara konstföremål — i praxis har undantagits från rätten till värdeminskningsavdrag_vid inkomsttaxeringen hindrar i och för sig inte att inflationsavdrag kan komma i fråga. En förutsättning är dock att till- gången har ställning av ett inventarium i näringsverksamheten. Vid en eventuell försäljning skall alltså vederlaget inte beskattas enligt realisa- tionsvinstreglerna utan tas upp som löpande inkomst. Inflationsavdrag medges däremot inte förbeställda men inte levererade inventarier. För sådana beställningar kan i stället vid förskottsbetalning reglerna i 6?" om monetärt kapital bli tillämpliga.

Vad gäller byggnader och andra tillgångar som skrivs av enligt plan skall värdeminskningsavdragen vid bestämningen av den reala vinsten uppräk- nas så att de i fast penningvärde tillsammans motsvarar tillgångens an- skaffningsvärde. Detta sker enklast genom att det vid inkomstbeskz-tttning- en medgivna värdeminskningsavdraget räknas om med hänsyn till föränd- ringarna i det allmänna prisläget under innehavstiden. Eftersom företaget tillgodoräknas nominella värdeminskningsavdrag vid inkomstbeskattning-

• Sida 94
•  Original

Prop. 1983/84: 50 94

en blir den reala korrigeringen skillnaden mellan det reala och det nomi- nella avdraget. Detta anges i andra—"fj'ärde styckena. '

Omräkningen avser förändringar i penningvärdet mellan-tidigare _åt och det aktuella året. Förändringar under det löpande året beaktas inte. Något inflationsavdrag kan således inte komma i fråga det år en byggnad eller en markanläggning anskaffas.

Med en byggnads anskaffningsvärde avses i allmänhet företagets utgifter för byggnaden. Detta gäller oavsett om företaget självt uppfört' byggnaden eller om den förvärvats i färdigt skick tillsammans med marken. Har investeringsfond eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffningen. räknas som anskaffningsvärde skillnaden mellan den verkliga utgiften och det ianspråktagna beloppet. Motsvarande gäller om en byggnad skrivits av mot exempelvis en eldsvådefond.

Vid inkomstbeskattningen inträder rätten till avdrag för värdeminskning 'vid den tidpunkt då en byggnad eller markanläggning är färdigställd. Mot- svarande gäller beträffande inventarier som företaget självt tillverkar. Nå- got inflationsavdrag enligt 45 kan därför inte medges för värdet av en anläggning som vid beskattningsårets ingång är påbörjad men'inte färdig- ställd. l stället behandlas värdet av anläggningar under uppförande som en monetär tillgång (jfr ös? fjärde stycket punkt 6).

Den som förvärvat en byggnad eller. markanläggning genom arv. gåva eller annat benefikt fång sätts. vad avser värdeminskningsavdrag vid in- komstbeskattningen. i samma ställning som den föregående innehavaren. Förvärvet påverkar alltså inte de årliga avdragens storlek. Även vid upp— räkningen av anskaffningsvärdet bör fastigheten anses ha oavbrutet inne- hafts av en och samme ägare. Någon uttrycklig föreskrift om detta har inte ansetts nödvändig.

Byggnader utgör ibland lager i rörelse. lnflationskorrigeringen sker i sådana fall enligt bestämmelserna i 5 5. Om inflationsavdrag skulle medges också enligt förevarande paragraf skulle företaget få ett omotiverat dubbel- avdrag. [femte stycket föreskrivs därför att paragrafens bestämmelser inte tillämpas i fråga om egendom som utgör lager i rörelse.

Genom att inflationsavdragct bygger på vid inkomstbeskattningen med- givna värdeminskningsavdrag kommer Kl.: s regler rörande den skatte- mässiga behandlingen av byggnader och markanläggningar att få verkan även vid vinstdelningen. Av detta följer-bl.a. att såväl primäravdrag som reguljära värdeminskningsavdrag kan ge upphov till inflationsavdrag. Vi- ' dare kan nämnas att vid inkomstbeskattningen omedelbart avdragsgilla utgifter för en byggnad eller markanläggning också är avdragsgilla i vinst- deIningssystemet. Något behov av reala korrigeringar föreligger därför inte i fråga om byggnader och markanläggningar som är avsedda att användas endast ett fåtal år.

'l'eorctiskt sett borde även skogsavdrag och avdrag för substansminsk- ning (punkterna 7—9 av anvisningarna till 22.3 samt punkt lt) av anvisning-

• Sida 95
•  Original

Prop. 1983/84: 50 | ' . 95

arna till 25% och punkt 8 av anvisningarna till 2955 KL) räknas om med hänsyn till förändringarna i pcnningvärdet från anskaffningstidpunkten till avdragstillfället. Av olika skäl framförs emellertid inte några förslag i den riktningen. Vad gäller skogsavdragen kan mot en indexuppräkning fram- hållas att avdragens reala värde sakligt sett bör minska med innehavstidens längd. Ju längre tid företaget ägt fastigheten desto större del av avverk- ningarna kan nämligen anses hänförliga till avkastning och inte till kapital- uttag. Beträffande avdraget för substansminskning talar starka praktiska skäl i förening med att avdragsbeloppen ofta ligger påen förhållandevis låg nivå mot en indexuppräkning. .

5 #

lnflationsavdraget för lager utgör lagrets värde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. Med lagrets värde avses det belopp varmed lagret och liknande omsättningstillgångar tagits upp i räkenskaperna före avsättning till lagerreserv och liknande reserv.

Inflationsavdrag enligt första stycket medges inte i fråga om lager av obligationer. lånefordringar och andra monetära tillgångar. Sådana till- gångar skall. oavsett om de utgör omsättningstillgångar eller inte. beaktas vid tillämpningen av 6 ä.

lji'irxm stycke! anges att intlationsavdraget för lager utgör produkten av lagervärdet och beskattningsårets inflationstal. Till skillnad mot vad real- beskattningsutredningcn föreslagit skall avdraget beräknas på grundval av det bokförda värdetjöre eventuell nedskrivning (alltså före avsättning till lagerreserv men efter inkuransavdrag). Skillnaden hänger samman med att vinstdelningen bygger på resultatet före lagernedskrivning medan realbe- skattningsutredningen godtar all nedskrivning som är förenlig med KL:_s regler. Pågående arbeten som utgör omsättningstillgångar behandlas här — liksom vid tillämpning av 3 & första stycket punkterna 6 och 7 — på samma sätt som lager.

Andra stycket innehåller ett undantag från rätten till inflationsavdrag för omsättningstillgångar. Undantaget gäller lager av obligationer. låneford- ringar och liknande monetära tillgångar. Av systematiska skäl behandlas samtliga monetära tillgångar och skulder i 65. Eftersom samma inflations- tal används i 5 och (>>—'s har detta dock inte någon materiell betydelse.

Det bör betonas att aktier inte räknas som monetära tillgångar. Ett företag som bedriver handel med värdepapper får alltså grunda inflations- avdraget enligt 5 & på värdet av aktierna men inte på värdet av t.ex. obligationerna. Obligationerna beaktas i stället vid tillämpning av 6 "5.

6.3 .

Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet l. ökas med ett belopp motsva-trande företagets monetära skulder vid beskattningsårets ing-äng multiplicerat med beskattningsårets inflationstal och '

• Sida 96
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 96

2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära tillgångar vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets infla- tionstal. '

De monetära skulderna är växel-. leverantörs- och skatteskulder. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. . förskott från kunder. . avsatt till pensioner

5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (1979: 609) om allmän" investeringsfond och annan liknande fond samt

6. övriga skulder. Som monetära skulder räknas belopp som under beskattningsåret utskif- tats till företagets ägare.

De monetära tillgångarna är ]. kassa— och banktillgodohavanden. obligationer. lånefordringar och liknande tillgångar. växelfordringar och kundfordringar. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

. förskott till leverantörer

6. värdet av inte färdigställda byggnader markanläggningar och inven- tarier som inte utgör omsättningstillgångar 1 rörelse samt

7. övriga fordringar.

Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om det är positivt samt vad företaget uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder intressegemenskap mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening. -

De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetäia tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till vid räkenskapsårets tngang.

JLL—JL)—

UJ rJ "U] 4:—

Som diskuterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.2) kan den reala transformeringen av det monetära kapitalet utföras på två olika sätt. Den ena metoden. som valts av rcalbeskattningsutredningen. är att dela upp samtliga räntor i en real del och en inllationsdel. Endast den reala delen av räntan är skattepliktig resp. avdragsgill. Storleken av fordringar och skulderpå balansdagen saknari princip betydelse.

Med tillämpning av realbeskattningsutredningens metod tas inte hänsyn till negativa realräntor. dvs.. till räntor som understiger inflationen. Den som fått låna räntefritt beskattas alltså inte för denna förmån och långi— varen får inte något avdrag för sin av inflationen föranledda förlust. Detta måste. åtminstone om man endast ser till beskattning av näringsverksam-' het. betecknas som en nackdel. En annan nackdel med den av utredningen förordade metoden är att den förutsätter en individuell behandling av varje räntebärande län. Det kan bli mycket arbetskrävande att dela upp samtliga ränteutbetalningar under ett år i en realräntcdel och en intlationsdel.

Den andra metoden för behandling av det monetära kapitalet är att utgå

• Sida 97
•  Original

Prop. 1983/84: 50 97

från storleken på företagets tillgångar och skulder i stället för räntorna. Även denna metod har vissa svagheter. t. ex. svårigheten att med säkerhet avgöra hur stora tillgångarna och skulderna är vid en given tidpunkt. Av skäl som redovisats i det föregående har emellertid denna s.k. balansmetod ansetts lämpligast för vinstdelningens vidkommande. Balansmetoden kan sägas bygga på antagandet att de i balansräkningen upptagna tillgångarna och skulderna på ett tillförlitligt sätt speglar företagets finansiella situation under hela året.

Mot bakgrund av det anförda anges i första stycket punkt I att som tilläggspost i vinstdelningssystemet skall redovisas ett belopp motsvarande produkten av företagets monetära skulder och inflationstalet. 'filläggspos- ten representerar — i förening med det fulla avdraget för räntekostnaderna — den inflationsvinst som företaget gjort på sina skulder. [ konsekvens med detta skall det nominella resultatet enligtförsta stycket punkt 2 mins- kas med produkten av de monetära tillgångarna och inflationstalet.

De i andra stycket uppräknade skuldposterna torde inte föranleda några större gränsdragningsproblem. Att avsättning till investeringsfonder och liknande fond — till skillnad från fria Obeskattade reserver — tagits med beror på att avsättningen minskat underlaget för beräkning av vinstdel- ningsskatten Ufr 35). En annan behandling av fondavsättningen skulle vidare göra det mindre attraktivt att ta fonden i anspråk för investeringar. Om fonden inte skulle räknas in bland de monetära skalderna skulle nämligen fondutnyttjandet öka företagets monetära underskott (eller mins- ka det monetära överskottet). En sådan inlåsningseffekt har ansetts olämp- lig.

Som skulder räknas inte reserver som inte ansetts avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Poster av detta slag skall behandlas som eget kapital.

1 konsekvens med att belopp som under beskattningsåret betalats för nyemitterade aktier skall räknas som monetär tillgång föreskrivs i tredje stycket att utskiftat belopp skall räknas som monetär skuld. Avgörande för skuldberäkningen är hur stort belopp som faktiskt skiftats ut under räken- skapsåret.

lfjärde stycket anges vad som avses med monetära tillgångar. Beräk- ningen av storleken av dessa poster hänför sig till förhållandena vid rä- kenskapsårets ingång. Detta överensstämmer med vad som gäller i fråga om inflationsavdrag för anläggningar och lager.

Vad gäller de poster som återfinns ijjära'e stycket punkterna l—3 torde några gränsdragningsproblem knappast behöva uppkomma. Till banktill- godohavanden hör bl.a. medel på spärrkonto för investeringsfond hos riksbanken. Som redan framgått skall inflationskorrigeringen för pågående arbeten ske enligt 5.5 och inte enligt 65.

Fjärde stycket punkt 4 gäller förutbetalda kostnader och upplupna in- täkter. Som förutbetalda kostnader räknas exempelvis den del av en av företaget giord förskottsbetalning avseende hyra eller ränta som hänför sig 7 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 50. Bilaga A

• Sida 98
•  Original

Prop. 1983/84: 50 98

till tiden efter det ifrågavarande räkenskapsårets utgång. Upplupen intäkt kan sägas avse det motsatta fallet. nämligen att företaget självt är fastig- hetsägare eller långivare och hyran resp. räntan betalas i efterskott.

Posten ijjärde stycket punkt 5. förskott till leverantörer. avser såväl förskott för varor och tjänster som förskott i samband med förvärv av anläggningstillgångar. Detta innebär att förskott avseende inventarier. som ännu inte levererats vid balansdagen. eller avseende byggnader. som vid denna tidpunkt ännu inte är färdigställda. kommer att redovisas som ford- ran. Som monetär tillgång skall likaså enligtjjärde stycketpunkt 6 behand- las värdet av anläggningar — byggnader. markanläggningar och inventarier — som är under uppförande eller tillverkning i egen regi och inte utgör omsättningstillgångar i rörelse (jfr kommentaren till 4 5).

Den ijjärde stycket punkt 7 angivna posten övriga fordringar kan avse både långfristiga och kortfristiga fordringar och lån till såväl utomstående som företaget närstående personer. ,

För att gynna företag med 'ftet eget kapital men hög lönsamhetföre- skrivs ifemte stycket att bes';.—.ttningsårets nominella vinst skall räknas som en monetär tillgång. Med nominell vinst avses den statligt beskatt- ningsbara inkomsten efter korrigeringar enligt 3.5 (om resultatet blir posi- tivt). Som monetär tillgång skall vidare räknas vad som under beskatt- ningsåret inbetalats för nyemitterade aktier. Avsikten är att främja anskaff- ningen av riskvilligt kapital. Någon anledning att premiera överflyttning av kapital från ett företag till ett annat inom samma företagsgrupp föreligger dock inte. Av denna anledning beaktas inte vederlag för nyemitterade aktier som erlagts av t.ex. ett moderbolag. Det är därvid tillräckligt att intressegemenskap föreligger antingen före eller efter ökningen av aktieka- pitalet. Motsvarande gäller också vid ökning av insatskapitalet i en ekono— misk förening.

Det är givet att värderingen av tillgångar och skulder kan ge upphov till skilda meningar. Fordringar kan vara tvistiga och det kan också vara osäkert om gäldenären har förmåga att infria sin förbindelse. Vad gäller balansräkningens passivsida gäller det givetvis att först skilja mellan verk- liga skuldposter och poster som har karaktär av eget kapital (vinstdisposi- tioner). Därefter måste skäligheten i värderingen av skuldposternas storlek bedömas. Värderingsproblem kan uppkomma exempelvis vid beräkning av tvistiga skulder, skulder i utländsk valuta och den på året belöpande inkomstskatten.

Enligt sjätte stycket får skulder inte tas upp till lägre värde och tillgångar inte till högre värde än vad de tagits upp till vid räkenskapsårets ingång. Den ingående balansräkningen. vilken för företag som inte påbörjat sin verksamhet under räkenskapsåret motsvarar det föregående årets ut- gående balansräkning. blir alltså avgörande för värderingen. Denna vär- deringsregel är i hög grad ägnad att motverka en felaktig värdering av de monetära posterna. En alltför hög värdering av en fordran eller en för låg

• Sida 99
•  Original

Prop. 1983/84: 50 99

värdering av en skuld leder normalt till att den beskattningsbara inkomsten ökar.

I detta sammanhang bör också erinras om att en ökning av de monetära tillgångarna genom försäljning av t. ex. lagertillgångar inte medför att un- derlaget för vinstdelningen minskar. Avdragsbeloppet enligt 6.5 är lika stort som det avdrag som går förlorat vid tillämpning av 5 &. Nu nämnda omständigheter i förening med att det är tillgångarna och skulderna vid räkenskapsårets ingång som är avgörande för bedömningen gör att risken för manipulativa åtgärder måste betecknas som förhållandevis liten.

79'

Med beskattningsårets inflationstal avses det tal som uttrycker den allmänna prisutvecklingen sedan föregående år.

Beräkningen av den allmänna prisutvecklingen skall göras med ledning av en på konsumentprisindex grundad indexserie. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer årligen omräkningstal enligt 45 och inflationstal enligt 5 och 6 55.

Vid beräkning av omräkningstal och inflationstal skall även- ett brutet räkenskapsår anses sammanfalla med året närmast före taxeringsåret. Omfattar beskattningsåret annan tid än tolv månader eller taxeras företa- get för mer än ett beskattningsår skall dock inflationstalet justeras så att det per månad motsvarar en tolftedel av det för helår fastställda talet. Motsvarandejustering skall göras vid beräkning av fast fribelopp.

ljörsta stycket anges att inflationstalet uttrycker förändringen i det allmänna prisläget mellan beskattningsåret och det närmast föregående året. .

Den i andra stycket omnämnda indexserien överensstämmer med den indexserie som ligger till grund för beräkning av realisationsvinst vid fastighetsförsäljningar. Omräkningstalen i indexserien fastställs årligen i augusti månad av RSV. Omräkningstalet för det aktuella året (år 11) sätts till 1.00. Omräkningstalen för tidigare år beräknas som kvoten mellan å "ena sidan konsumentprisindex för juli månad år n och å andra sidan genom- snittligt konsumentprisindex för samtliga månader under det tidigare året.

I syfte att förenkla beräkningen av inflationsavdrag m.m. föreskrivs i tredje stycket att samtliga beskattningsår som är föremål för bedömning vid ett visst års taxering skall anses sammanfalla med kalenderåret när- mast före taxeringsåret. Omfattar företagets räkenskapsår längre period än tolv månader skall dock inflationstal och fast fribeloppjusteras uppåt så att de per månad motsvarar en tolftedel av de för helår fastställda talen. Vid kortare räkenskapsår än tolv månader skall inflationstalet och fribeloppet justeras nedåt på samma sätt.

85

Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor. Vinstdelningsskatt utgår i helt antal kronor. varvid öretal bortfaller. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (l928: 370) och lagen

• Sida 100
•  Original

Prop. 1983/84: 50 100

(19471576) om statlig inkomstskatt har samma-betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

lförstu och andra st)-'ckemt ges regler om avrundning av vinstdelnings- underlaget och skatten.

Med hänsyn till kopplingen mellan inkomstbeskattningen och vinstdel- ningen är det givet att reglerna om vinstdelningsskatten i terminologiskt hänseende knyter an till beteckningarna i KL och lagen om statlig inkomst- skatt. En bestämmelse härom har tagits in i tredje stycket.

9 och 10 55

9.5 Ett företag som enligt 1 & skall erlägga vinstdelningsskatt är skyldigt att i sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av vinstdelningsunderlag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formu- lär som fastställs av riksskatteverket. 105 Bestämmelserna i taxeringslagen (l9561623) om taxering för in- komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinstdel- ningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tillämpas. Andras taxeringen till statlig inkomstskatt genom dom av länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten skall domstolen även besluta om den ändring av Vinstdelningsunderlaget som föranleds av detta. I fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272'). Vidare tillämpas 51 s' lagen (1959: 552) om tipp- börd av vissa avgifter enligt lagen ( 1981 : 691) om socialavgifter på vinstdel- ningsskatten. Dock får riksförsäkringsverket varje år som förskott tillgo- doföra sig 70 procent av summan av den vinstdelningsskatt som kan beräknas bli debiterad under året. Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten.

Underlaget för vinstdelningsskatten bör fastställas i anslutning till in- komstbeskattningen i första instans. närmare bestämt av den taxerings- nämnd som handhar företagets taxering till statlig inkomstskatt. Med hän- syn till de många korrigeringar som måste göras för att förvandla den statligt beskattningsbara inkomsten till vinstdelningsunderlag är det nöd- vändigt att företaget lämnar sina vinstdelningsuppgifter på en särskild. av RSV fastställd blankett. Exempelvis måste i den allmänna självdeklara- tionen lämnas uppgift om företagets sammanlagda beskattningsbara in- komst vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. även om denna taxering skall ske på annan ort. Blanketten bör kunna utformas så att företag med reala resultat som klart understiger fribeloppet inte skall behöva utföra samtliga korrigeringar. För ett stort antal företag torde det sålunda vara möjligt att snabbt slå fast att den beskattningsbara inkomsten ökad med stimulansavdrag. bokslutsdispositioner o.d. samt inflationstillägg för mo- netära skulder är mindre än fribeloppet. ] dessa fall saknas anledning att beräkna storleken av inflationsavdragen avseende företagets olika tillgång- ar.

Genom hänvisningen till taxeringslagens (1956: 623) regler blir de be- stämmelser om t. ex. besvär och eftertaxering. som gäller beträffande den

• Sida 101
•  Original

Prop. 1983/84: 50 lOl

statliga inkomstskatten. tillämpliga även i fråga om vinstdelningsskatten. I likhet med några remissinstanser anserjag. som tidigare framhållits. där- emot att de skatteadministrativa sanktionsåtgärderna inte är utformade så att de utan ändringar kan tillämpas på vinstdelningsskatten. Reglerna om t. ex. skattetillägg skall alltså inte gälla i fråga om felaktiga eller ofullstän- diga uppgiftcr rörande underlaget för vinstdelningsskatten. Vidare regleras skyldigheten för skattedomstol att i samband med ändring av taxeringen till statlig inkomstskatt göra en följdändring i fråga Om vinstdelningsunder- laget.

Vinstdelningsskatten bör debiteras och betalas enligt uppbördslagens (19531272) regler. Vinstdelningsskatten för ett visst är kommer därmed att ingå i den slutliga skatt som påförs företaget året därpå. Överföringen till AP-fonden bör ske på samma sätt som i fråga om tilläggspensionsavgifter som uppbärs i form av egenavgifter. Enligt dessa regler får riksförsäkrings- verket varje år tillgodoföra sig de under föregående år debiterade avgif- terna. Här bör emellertid verket ges rätt att uppbära ett förskott för att inte en alltför stor förskjutning skall ske av medelstillförseln. Denna rätt bör avse en viss andel av den skatt som på grundval av de i deklarationerna lämnade uppgifterna kan beräknas bli påförd under året. Andelen kan lämpligen bestämmas till 70%. En någorlunda tillförlitlig beräkning bör kunna göras före utgången av juli månad.

Öi'crgångshesttimme/ser '

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gången vid l985 ars taxering. Därvid iakttas följande.

]. Lagen tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har börjat före ikraftträdandet.

2. Vid omräkning enligt 45 skall byggnader och markanläggningar, som anskaffats före ingången av år 1973. anses anskaffade år 1973.

Vinstdelningssystemet är avsett att börja tillämpas vid l985 års taxering. För företag med kalenderåret som räkenskapsår kommer alltså de föreslag- na reglerna att gälla på det räkenskapsår som börjar den ljanuari l984.

För företag med brutna räkenskapsår skall vinstdelningsskatten inte tillämpas vid 1985 års taxering. Den skall tillämpas i fråga om räkenskapsår som börjar den I januari 1984 eller senare.

Vid beräkning av reala avdrag på byggnader och markanläggningar skall anskaffningsvärdena räknas upp med hänsyn till den allmänna prisutveck- lingen under innehavstiden. [ det sammanhanget måste ställning tas till i vad mån anskaffningsvärden. som hänför sig till tid före ikraftträdandet. skall få räknas upp. Med hänsyn till bl. a. den omläggning av avskrivnings- reglerna för byggnader som slutfördes år 1972 synes det lämpligt att påbör- ja uppräkningen tidigast år 1973. Byggnader som anskaffats dessförinnan skall således anses anskaffade nämnda år.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ml

4.2 Ändringarna i lagen om allmän investeringsfond

] 5

Vid beräkning av nettointäkt avfastighet eller av rörelse enligt kommu- nalskattelagen ( 1928: 370) och lagen (l947: 576) om statlig inkomstskatt har svenskt aktiebolag. svensk ekonomisk förening. svensk sparbank och svensk ömsesidig .tkadeförsiikringsanslalt rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp allmän investeringsfond under be- nämningen investeringskonto.

Bastzulsförelag som avses i 24 5 3 mom. komm"nalskattelagen kan inte få avdrag för avsättning till investeringsfond.

Ett företag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för avsättning till allmän investeringsfond i mer än en förvärvskälla.

Genom ändringarna iförxta mycket har möjligheten att utnyttja fondsy- stemet utvidgats i två hänseenden. För det första har kravet på att avsätt- ningen måste göras i förvärvskälla tillhörande inkomstslagcn rörelse eller jordbruksfastighet slopats. Enligt förslaget godtas fondavsättningar även vid beräkning av inkomst av annan fastighet. För det andra har ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter tagits med i kretsen av fondsubjekt (jfr l 5 lagen om vinstdelningsskatt).

Bostadsföretag som schablontaxeras enligt 24å3 mom. KL omfattas enligt lå lagen om vinstdelningsskatt inte av vinstdelningen. Schablon- taxeringen torde vidare i sig utesluta möjligheten till avdrag för avsättning till investeringsfond. I tydlighetens intresse har dock i det nya andra stycket införts en regel om att fondsystemet inte får utnyttjas av de schab- lontaxerade bostadsföretagen.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att vinstdelningsskatten vid tillämpning av 25 lagen om allmän investeringsfond utgör en allmän svensk skatt. Vid beräkning av den justerade årsvinsten skall således vinstdel- ningsskatten behandlas på samma sätt som den nuvarande inkomstskatten.

45

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. statens industriverk kan besluta att allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk för ändamål som avses i 5 & första stycket. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. statens industriverk kan vidare besluta att belopp som framdeles avsätts till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslut som nu sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkori övrigt som läget på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Beslut kan gälla samtliga företag. företag av viss beskaffenhet eller visst eller vissa företag.

Allmän investeringsfond som har avsattsi viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstsla- gen jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan dock. om särskilda skäl förelig- ger. medge att allmän investeringsfond tas i anspråk i annan förvärvskälla (in )11! sagts.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1983/84: 50 103

Företag. som ansöker om att ta allmän investeringsfond i anspråk. skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle att avge yttrande över ansökningen. Saknas sådana organisationer. skall i stället de anställda på lämpligt sätt beredas tillfälle att avge yttrande. Yttrandena skall fogas till ansökningen.

F.n. godtas avsättning till investeringsfond endast i förvärvskällor som tillhör inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse. En fond som avsatts i rörelse kan utan särskilt medgivande tas i anspråk för investeringar i jordbruk och vice versa. För att ett företag. som bedriver exempelvis både rörelse och fastighetsförvaltning. skall få utnyttja sin fond i den fastighets- förVaItande verksamheten fordras emellertid ett speciellt tillstånd.

1 det föregående har föreslagits att investeringsfond skall få avsättas även vid beräkning av nettointäkt av annan fastighet (! 5). Av andra stycket framgår att en sådan fond får tas i anspråklutan särskilt medgivande i den egna förvärvskällan eller — om företaget dessutom bedriver rörelse eller jordbruk — i förvärvskälla inom något av dessa inkomstslag. I likhet med vad som nu gäller bör det emellertid krävas ett speciellt tillstånd för att en rörelse eller jordbruksfond skall få utnyttjas i fastighetsförvaltning. Detsamma bör gälla om en fastighetsfond skall utnyttjas i annan förvärvs- källa inom inkomstslaget annan fastighet.

Till undvikande av missförstånd bör framhållas att det förhållandet att ett speciellt tillstånd inte är nödvändigt för att få utnyttja en fastighetsfond i rörelse eller jordbruk inte innebär att fonden alltid kan användas inom den egna förvärvskällan. En grundförutsättning för allt ianspråktagande är givetvis att det föreligger ett individuellt eller allmänt beslut om fondfri- släpp eller att företaget kan begagna sig av den s.k. fria sektorn (% första stycket). Det får ankomma på regeringen att bedöma om de fastighetsför- valtande företagens fonder skall vara frisläppta på samma villkor som de fonder som avsatts i rörelse ellerjordbruk.

4.3 Ändringarna i kommunalskattelagen

35.5 ! mom.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs

l) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital.

2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt l9 ä. 3) restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialavgifter. som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. iden mån avdrag har medgetts för avgifterna.

4) restituerad. avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgettsför skatten. och .

5) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

llar sådatrfusion mellan aktiebolag ellerföreningar ägt rum. som avses i 28,6 3 mom., skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt som enligt vad ovan sagts skulle ha utgjort skattepliktig intäktför dotterbolaget eller

• Sida 104
•  Original

Prop. 1983/84: 50 l()4

den överlåtande föreningen. utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande Fire/tingen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78.6 lagen (I955:4l6) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd över- tagits av ett annatför-säkringsbolag och beloppet ifråga icke uppgetts till beskattning hos det överlåtande bolaget.

Eftersom påförd vinstdelningsskatt skall vara avdragsgill vid inkomstbe- skattningen måste naturligtvis vinstdelningsskatt som återbetalas eller av- kortas utgöra en intäkt. Bestämmelserna härom har intagits i 35å ] mom. som redan innehåller motsvarande bestämmelser i fråga om egenavgifter. Genom en hänvisning i 2.5 lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. SIL. blir regeln automatiskt tillämplig också vid taxeringen till statlig inkomst- skatt. Någon motsvarighet till den regel som finns i sistnämnda lagrum i fråga om kommunal inkomstskatt behövs alltså inte. Eftersom avdraget skall ske i form av ett allmänt avdrag (jfr 465 5 mom.) skall återbäringen tas upp som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

På samma sätt som gäller beträffande restituerad kommunalskatt vid taxeringen till statlig inkomstskatt övergår vid fusion skatteplikten på moderbolaget resp. den övertagande föreningen.

46 5 5 mom.

[ hemortskommunen får skattskyldig göra m'dragför vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under åretföre taxeringsåret. Bestäm- melserna i4 mom. gäller också ifråga om sådant avdrag.

Har sådanfitsion mellan aktiebolag ellerh'jreningar ägt rum. som avses i28 ä' 3 mom.. äger moderbolaget eller den övertagandeföreningen åtnjuta avdrag för sådan bolagets eller den överlåtande fi'ireningens skatt som skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande för- eningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mel- lan sparbanker enligt 785 lagen (l955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annatför- säkringsbolag och det överlåtande bolaget avstårfrån att _vrka avdraget i fråga.

Vinstdelningsgruppens förslag innebar att avdraget för vinstdelnings- skatt skulle ske i den förvärvskälla till vilken skatten hänförde sig.

Flera remissinstanser har anfört att detta skulle innebära en onödig komplikation i taxeringsarbetet och att avdraget bör ha formen av ett allmänt avdrag.

Enligt min mening talar starka praktiska skäl för att ge avdraget formen av ett allmänt avdrag på samma sätt som det nuvarande kommunalskat- teavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Bestämmelsen härom har tagits in i ett nytt moment i 46 &. Avdraget skall liksom andra allmänna avdrag i första hand medges i hemortskommunen och i andra hand i annan kommun där den skattskyldige har inkomst. Eftersom regleringen av de allmänna avdragen sker separat för den statliga och den kommunala in- komstbeskattningen får regeln verkan bara för den senare.

• Sida 105
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ttt5

På samma sätt som i fråga om kommunalskatteavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt bör — med hänsyn till att avdraget erhålls vid taxeringen året efter det taseringsär då skatten påförts — avdragsrätten övergå till det övertagande företaget vid fusion o.d.

4.4 Ändringarna i lagen om statlig inkomstskatt

4 så ] tnom.

Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får. med iakttagande av föreskriften i 22 s. avdrag göras för underskott i förvi'irvskälla. Vidare får annan skattskyldig än fysisk person. dödsbo och familjestiftclse avdrag för allmän kommunalskatt och vinstdel- ningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. ] fråga om underskott av förvärvskälla iakttas att

[) avdrag för realisationsförlust får göras endast frän realisationsvinst eller lotterivinst.

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlan- det.

3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpekontrakt. som avser sådan tillgång. i vidare mån än som följer av %& ! mom. kommunalskattelagen (l9281370).

4) avdrag inte får göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Skattskyldig. som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller delav detta. får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter. försäk- ringspremicr m.m. i den omfattning som anges i 469" 2 mom. kommunal- skattelagen.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum. som avses i 28.5 3 mom. kommunalskattelagen. äger moderbolaget eller den överta- gande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlå-_ tande föreningens skatt. vilken enligt första stycket skulle ha varit av- dragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 & lagen (I955:4I6) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrö- relse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlå- tande bolaget avstår från att yrka avdraget i fråga.

Att avdrag iekc är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisning- arna till 20% kommunalskattelagen.

Beträffande den statliga inkomstbeskattningen ansluter utformningen av regeln om avdrag för vinstdelningsskatten till nuvarande regel om avdrag för kommunal inkomstskatt. [ övrigt är ändringen av paragrafen av formell karaktär.

• Sida 106
•  Original

Prop. 1983/84: 50 106

4.5 Ändringarna i uppbördslagen m.m.

ls'

Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogsvårdsavgift. i'instdelningsskatt. egenavgifter enligt la- gen ('l98I169l) om socialavgifter. hyreshusavgift. skattetillägg och förse- ningsavgift enligt taxeringslagen (l9561623) samt annuitet på avdiknings- län.

Regeringen får; om särskilda omständigheter föranleder det. föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall. om inte annat anges. vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som avses med föreskriften.

Som framhållits i det föregående bör vinstdelningsskatten betalas i den ordning som gäller för den statliga inkomstskatten. De iförsta stycket uppräknade skatterna och avgifterna har därför kompletterats med vinst- delningsskatten.

3 sf I moln. .

I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp. vilket sa nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten ingående statlig-inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. vinstdel- ningsskatt. egenavgifter. kommunal inkomstskatt. skogsvårdsavgift och hyreshusavgift.

Företagens preliminärskatt för ett visst är baseras normalt på den senast kända debiteringen av slutlig skatt (skatten hänför sig till inkomsten två år tidigare). lngår vinstdelningsskatt i den slutliga skatten synes det motiverat att detta avspeglas också vid debiteringen av preliminär skatt. Vinstdel- ningsskatten har därför tagits med bland de skatter och avgifter som utgör underlag för den preliminära skatten.

27 så 1 mom.

Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas: att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten:

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post. varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal:

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter enligt lagen (l98l:69l) om socialavgifter debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som har lämnats av den allmänna försäkringskassan. varvid öretal bortfaller: samt

att i | ?) nämnd annuitet eller. om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter. summan av dessa påförs i helt antal kronor. varvid öretal bortfaller.

• Sida 107
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . lt)7

Paragrafen innehåller vissa regler om vad som skall iakttas vid debite- ring av slutlig skatt. Vinstdelningsgruppen har föreslagit att den komplet- teras med en hänvisning till lagen om vinstdelningsskatt samt en föreskrift om avrundning av skatten till helt krontal.

Vid remissbehandlingen har invänts att en sådan hänvisning är onödig och att avrundningsregeln bör ges i lagen om vinstdelningsskatt.

Det är självklart att de regler som gäller för vinstdelningsskatten skall iakttas vid debitering av skatten. Jag kan därför hålla med om att den föreslagna hänvisningen inte är nödvändig. Avrundningsregeln bör då tas in i lagen om vinstdelningsskatt. Av systematiska skäl har därför också befintliga erinringar av samma art rörande skogsvårdsavgift. hyreshusav- gift och egenavgifter tagits bort ur lagrummet.

4.6 Ändringarna i taxeringslagen"

225” ] mom.

Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat följer av stadgandet i 3 mom.. skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration ( själ vd e klarat io n ). nämligen:

l) aktiebolag. ekonomisk förening. sparbank. ("inatt/sidig .rkudqförxiik- ringxunxia/t och aktiefond. ävensom sådan stiftelse. fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

?.) annan juridisk person. om dess bruttointäkter av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst l00 kro- nor.

3) fysisk person. vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått. om han varit häri riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt. till sam- manlagt minst 6000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.

4) fysisk ellerjuridisk person. vilkens tillgångar av den art som anges i 35 1 mom. lagen (l9471577) om statlig förmögenhetsskatt. vid beskatt- ningsårets utgång haft ett värde överstigande 400000 kronor eller såvitt angår sådan juridisk person som avses i (is I mom b) nämnda lag. 25000 kronor. samt

5) fysisk eller juridisk person. för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskvldighet enligt punkterna 2)—4 4.) skall hänsyn icke tagas till sadan inkomst eller förmögenhet. för vilken den fysiska ellerjuridiska personen icke är skatte- pliktig enligt kommunalskattelagen (1928:.370). lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var för sig haft inkomst eller förmögenhet. skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller annan. skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1983/84:51) ' 108

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat. skall svensk medborgare. som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt. svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisa- tion eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens. delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands. anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make satnt barn under låt är. om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Person. som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare. så ock sådan persons make. barn under IR år och enskilda tjänare. om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare. anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varit här i riket bosatta.

l fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig som har avlidit under beskattningsåret. skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

l-inligt % lagen om vinstdelningsskatt skall företaget i sin allmänna självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för fastställande av under- laget. Därvid förutsätts att företaget är tleklarationsskyldigt och så är i praktiken också fallet. Enligt taxeringslagen är emellertid inte deklara- tionsplikten absolut för alla dejuridiska personer som vinstdelningen om- fattar. Absolut deklarationsplikt föreligger för aktiebolag och ekonomiska föreningar. För övriga av vinstdelningen omfattade juridiska personer — sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsbolag — föreligger deklara- tionsplikt om bruttoinkomstcrna uppgår till minst [00 kr. eller garantibe- lopp skall tas upp som inkomst. Detta innebär naturligtvis att sådana jttridiska personeri praktiken blir deklarationsskyldiga. Emellertid bör den ovillkorliga deklarationsskyldighcten också formellt utsträckas till att gälla dem. Övriga ändringar är av redaktionell art.

6855

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

[ skattelängden antecknas särskilt dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i llä 3 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A—in- komst eller B-inkomst. medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla. sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvs- källor. minskad med avdrag'för underskott). medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskällt't. taxerad-och beskattningsbar inkomst samt räntetillägg och underlag för tilläggsbelopp.

dels beskattningsbar inkomst enligt 25 lagen (I958z'295) om sjömans- skatt och enligt lå 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret. samt sjömt-tnsskattenämndens be- slut omjämkning enligt IZä 4 mom. lagen om sjömansskatt.

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1983/84: 50 | 109

de'/s beslut i övrigt. som avser förutsättning för avdrag enligt 48 s 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt :s 4 mom. uppbördslagen (1953: 272).

dels beslut. som avser förutsättning för skattereduktion enligt Zä lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer.

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres- sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

dels uppgift om underlag. varpå skogsvårdsavgift skall beräknas. dels uppgift om underlag. varpå hyreshusavgift skall beräknas.

dels |'iusIdel/|ingsunderlug. '

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet. om skatt skall utgå enligt 11 .6 lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6000 kronor för makar. som varit gifta vid ingången av beskattnings- året och under detta år levt tillsammans. skall den beräknade taxerade inkomsten införas. även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämn- dens beslut.

Ändringen i paragrafen föranleds av att underlaget för vinstdelningsskatt skall beslutas av taxeringsnämnden och beslutet antecknas i skatteläng- den.

4.7 Ändringen i skattebrottslagen

1.5

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmi'tner och rättigheter. förordningen (1.927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebo- lags tillgångar. kommunalskattelagen (1928: 370). förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt. lagen (l94l:416) ont arvsskatt och gävoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvärdsavgift. lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958: 295) om sjö- mansskatt. lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift. lagen (1983z219) om tillfällig vinstskatt. lagen (1983: ()()0) om |'insldulningss/rurl.

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (l961:394) om 10— baksskatt. stämpelskattelagen (1964: 308). lagen (1968: 430) om mervärde— skatt. lagen ( 1972: 266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen ( 1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtrafikskattelagen (19731601). lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (19751343). lagen tl977:306) om dryc- kesskatt. lagen (1978:69) om försz'iljningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft.

3. lagen ( 198lz69l) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkonununde skatt som avses i uppbördslagen ( 1953: 272).

• Sida 110
•  Original

Prop. 1983/84: 50 1 10

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.

Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3) bör reglerna om skattetillägg och förseningsavgift åtminstone inledningsvis inte göras till- lämpliga på vinstdelningsskatten. Däremot bör reglerna i skattebrottslagen för mera kvalificerade former av oriktigt uppgiftslämnande bli tillämpliga på den nya skatten. Skatten har därför införts i paragrafen.

4.8 Lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden

Regleringen av löntagarfonder i ATP-systemet medför sådana ingripan- de ändringar i APR att det har ansetts-befogat att helt arbeta om reglemen- tet. Denna omarbetning har gjorts i samråd med chefen för socialdeparte- mentet.

För att åstadkomma större överskådlighet har det nya reglementet delats in i tre skilda avdelningar. Avdelning ] (1 5) innehåller en inledande be— stämmelse. [ avdelning 11 (2—25 åå) har de regler som gäller första—tredje fondstyrelserna samlats. Avdelning 111 (26—42 ss) innehåller bestämmelser för fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna jämte en hänvisning till vissa av bestämmelserna för första—tredje fondstyrelserna vilka be- stämmelser skall gälla också för de förstnämnda styrelserna. Den nya lagen benämns "lag med reglemente för allmänna pensionsfonden".

Det avgörande skälet för att systematisera reglementets bestämmelser på sätt som beskrivits nu är de olikartade regler som gäller för första— trcdje fondstyrelserna å ena sidan samt tjärde l'tmdstyrelsen och löntagar- fondstyrelserna å den andra.

Vid omarbetningen av reglementet har språket i äldre bestämmelser moderniserats. Vissa paragrafer har också ändrats redaktionellt. Bl.a. har de lagregler i avdelning 11 som tog sikte på tjärde fondstyre.scn brutits ut för att bilda självständiga paragrafer i avdelning 111. Vidare har beteckning- en vinst- och förlusträkning på ett par ställen ersatts av beteckningen resultaträkning.

I anslutning till specialmotiveringen lämnas en sammanställning med hänvisningar mellan lagrummen i lagförslaget och'reglementet i nu gällan- de lydelse.

1 det följande kommenteras i huvudsak bara de lagrum som undergått någon saklig ändring i förhållande till gällande rätt eller som är helt nya.

I ä'

De penningmedel. som enligt 4kap. 3ä lagen (1981:691) om socialav- gifter. lé lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt samt 1 * lagen ( 1983: 000) om vinstdelningsskatt skall ingå till alhnt'inna pensionsfonden. skall förval- tas av nio styrelser. nämligen första—fjärde fondstyrelserna stunt första— femte Iöntagarfondstyrelserna.

• Sida 111
•  Original

Prop. 1983/84: 50 1 | !

"Bestämmelser om första—tredje fondstyrelserna finns i 2—25 åå samt om fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna i 26—42 åå.

Denna paragraf har sin motsvarighet i lä gällande lag. Det har inte ansetts erforderligt att i reglementet ge de olika löntagarfondstyrelserna annan särskiljande beteckning än första—femte löntagarfondstyrelserna. Detta bör dock inte hindra att de olika styrelserna därutöver antar benäm- ningar som gör det lättare att särskilja och identifiera de olika löntagar- fondstyrelserna.

Bestämmelserna om medelsramen för fjärde fondstyrelsens förvaltning har flyttats från l 5 till 265.

I ett nytt andra stycke anges vilka bestämmelser i reglementet som har avseende på första—tredje fondstyrelserna och vilka som rör fjärde fond- styrelsen och löntagarfondstyrelserna.

.? #

Riksförsäkringsverket skall varje år överföra ]. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som er- läggs av staten. kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag. föreningar och stiftelser. i vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande.

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som er- läggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under I och som debiterats på grundval av ett avgiftsunderlag som överstiger 225 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (19621381) om allmän försäkring.

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter samt .

4. till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskattemedlen och vinstdelningsskatterna.

Vad som sägs i första stycket l—4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 och 27% om fjärde fondstyrelsens och löntagar- fondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

Denna paragraf motsvarar 25 gällande lag. Bestämmelserna där om överföring av medel till fjärde fondstyrelsen och om avkastningen av de av fjärde fondstyrelsen förvaltade medlen har förts över till 26 resp. 2855. I paragrafens första stycke har tillagts en punkt 4. Vidare har som ett nytt andra stycke införts en hänvisning till den begränsning av medelstilldel- ningen som kan följa av fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

5.5

Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om den tid för vilken han är förordnad inte har gått ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans

• Sida 112
•  Original

Prop. 1983/84: 50 l lZ

uppdrag av annat skäl upphör ttnder den tid för vilken han ft'irordnats. skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 4 ;

Denna paragraf har sitt motsvarighet i Så i nu gällande lag. Tillägget i sista stycket syftar bl. a. på det fall att uppdraget som ledamot eller suppleant i en fondstyrelse förfallit på grund av att ledamoten eller suppleanten inte längre är kyrkobokförd här i riket.

135

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedel placeras hos riksbanken. annan bank eller postgirot.

Bestämmelserna i denna paragraf är överförda från 12% i nu gällande lag. Liksom tidigare kan medel placeras på bank eller på postgiro. ] denna del föreslås den ändringen att placering kan ske även i andra banker än bankaktiebolag. dvs. även i sparbanker och föreningsbanker. Som regel skall det dock vara fråga om relativt kortvariga placeringar.

För fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna föreslås vissa yt- terligare placeringsmöjligheter (jfr 39 5).

[7.5

Första—tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en samman- ställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.

Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtan— de över fjärde fondstyrelsens och löntt'tgarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

Sammanställningen och utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Denna paragraf har ingen motsvarighet i det nuvarande reglementet. F.nligl paragrafen har det ålagts första—tredje fondstyrelserna att årligen gemensamt göra en sammanställning av fjärde fondstyrelsens och löntagar— fondstyrelsernas verksamhetsberältelser.

Det finns skäl att låta någon utomstående instans göra en utvärdering av dessa fondstyrelsers verksamhet. Därför har riksförsi'tkringsverket och riksrevisionsverket ålagts att avge utlåtanden över styrelsernas förvaltning av fondmedlen. Utlåtandena får göras pa basis av styrelsernas verksam- hetsberättelser.

22 s*"

Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts nästa gång.

Regeringen får entlediga en revisor. även om den tid för vilken han blivit utsedd inte har gått ut.

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit utsedd. skall för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans ställe.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 1 13

[ paragrafens tredje stycke har tillagts att en ny revisor skall förordnas också då en revisors uppdrag upphör av annat skäl än genom att han entledigas eller avlider. Därmed när man överensstämmelse med de be- stämmelser som enligt Så gäller i fråga om ledamot eller suppleant i fondstyrelse.

26.5

Riksförsäkringsverket skall till fjärde fondstyrelsens förvaltning över- föra de medel. som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrelserna i förhållan- de till kapitalbehällningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar avse- ende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fondstyrelsens förvaltning skall också. med den begränsning som följer av 28 s. hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

De medel som överförs till fondstyrelsens förvaltning får uppgå till högst 1850 miljoner kronor.

I denna paragraf finns regler om fjärde fondstyrelsens medelsförsörj- ning. Första stycket motsvarar nu gällande 2.5 första stycket 4. Andra stycket har sin motsvarighet i 2.5 andra stycket och tredje stycket motsva- rar [ & sista meningen.

Ingen ändring föreslås i fråga om fjärde fondstyrelsens möjligheter att rekvirera medel från riksförsäkringsverket och det avräkningsförfarande som därvid tillämpas i förhållande till förstzrftredje fondstyrelserna.

Av andra stycket framgår att till fondstyrelsens förvaltning skall hänfö- ras också avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Hänvisningen till 285 avser bestämmelserna om skyldighet för fondstyrelsen att överföra en på visst sätt beräknad avkastning till första—tredje fond-styrelserna.

27.5

Riksförsäkringsverket skall till varje löntagarfondstyrelses förvaltning överföra de medel som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrelserna med lika fördelning mellan dessa styrelser.

Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får överföras dels en femtedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten. dels av tilläggspensionsavgif— terna ett belopp motsvarande 0.04 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Summan av de medel som överförs till en löntagar- fondstyrelses förvaltning får dock inte överskrida den medelsram som anges i fjärde stycket.

Till varje löntagarfondstyrelses för 'altning skall också. med den be- gränsning som följer av 28.5; hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. .

För varje löntagarfondstyrelse är medelsramen 400miljoner kronor år 1984 och ökar därefter årligen till och med år 1990 med ett belopp motsva— rande 20000 basbelopp för respektive år enligt lagen (l962: 381 ) om allmän försäkring.

[ denna paragraf finns bestämmelser om riksförsäkringsverkets över- föring av medel till löntagarfondstyrelsernas förvaltning.

• Sida 114
•  Original

Prop. 1983/84: 50 | 14

För löntagarfondstyrelserna föreslås ett förfarande som i huvudsak överensstämmer med det som nu tillämpas av fjärde fondstyrelsen. En löntagarfondstyrelse skall alltså. i den takt som styrelsen har behov av medel för förvärv av värdepapper. rekvirera medel hos riksförsäkringsver- ket. Beloppet som en löntagarfondstyrelse rekvirerar avräknas på de me- del som riksförsäkringsverket enligt 2.3 första stycket 1—4 skall överföra till första—tredje fondstyrelserna med lika fördelning mellan dessa tre styrelser. ' ,

En löntagarfondstyrelses rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsver- ket är dock begränsad på visst sätt. Den första begränsningen är bestämd så att var och en av de fem löntagarfondstyrelserna får rekvirera dels en femtedel av vinstskatten och vinstdelningsskatten. dels en summa motsva- rande 0.04 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. vilken procentsats för l984 (SFS 19812700) utgör 9.80 procent av det avgiftsunderlag som anges i 3—sss lagen ('I981:69l) om socialavgifter.

Denna rätt är inte periodicerad på något sätt. En fondstyrelse kan alltså. om den under ett eller ett par års tid bedömer konjunkturerna vara mindre goda för placering av fondmedel i värdepapper. begränsa sina rekvisitioner hos riksförsäkringsverket och något eller några år senare rekvirera den dittills outnyttjade andelen av vinstdelningsskatten m.m.

Den del av en löntagarfondstyrelses kvot som inte rekvireras överförs tillsammans med avgifterna i övrigt till första—tredje fondstyrelserna. ()m löntagarfondstyrelsen senare vill rekvirera den "reserverade" andelen tillgår det i praktiken så att man hos riksförsäkringsverket delvis tar i anspråk tilläggspensionsavgifter som inte ingår i den för löntagarfondsty- relserna då avsedda kvoten. Någon återföring från första—tredje fondsty- relserna skall alltså inte behöva äga rum.

En fondstyrelses rätt att rekvirera medel av kvoten av vinstdelningsskatt m.m. beräknas endast nominellt. Reserverade medel räknas alltså inte upp efter basbeloppets förändringar efter den tidpunkt då fondstyrelsen fått rätt att rekvirera medlen i fråga. Inte heller beräknas någon ränta eller motsvarande för denna tid. Hur stora belopp en löntagarfondstyrelse får rekvirera från riksförsäkringsverket blir beroende av vad som flyter in i form av vinstskatt. vinstdelningsskatt och tilläggspensionsavgifter.

Av tredje stycket framgår att till resp. löntagarfondstyrelses förvaltning skall hänföras också avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Hänvisningen till 28.5 avser bestämmelserna om skyldighet för löntagar- fondstyrelsen att överföra en på visst sätt beräknad avkastning till första— tredje fondstyrelserna.

I paragrafens fjärde stycke ges också en yttersta gräns för hur mycket medel som kan överföras till en löntagarfondstyrelses förvaltning. En styrelse får för 1984 inte rekvirera mer än 400milj. kr. Varje år fr.o.m. I985 t.o.m. l990 ökas medelsramen med en summa motsvarande 20000 basbelopp för resp. år. Detta innebär att medelsramen 1985 för varje

• Sida 115
•  Original

Prop. 1983/84: 50 I 15

löntagarfondstyrelse blir 400 milj. kr. + 20000 gånger det för 1985 bestäm- da basbeloppet. Under 1986 blir medelsramen 1985. års ram + 20000 gånger det för år l986 bestämda basbeloppet osv. Denna årliga ökning av medelsramen upphör med år 1990. Den totala medelsramen för placering- arna åren 1984—1990 blir alltså 400 milj. kr. + sex gånger 20000 basbelopp. Det förhållandet att någon löntagarfondstyrelse dröjer över ett årsskifte med att utnyttja en del av medelsramen föranleder inte någonjustering av ramen även om basbeloppet förändrats. Den medelsram som här har redovisats kommer att få praktisk betydelse endast om summan av lönta- garfondstyrelsens andel av vinstskatt. vinstdelningsskatt och tilläggspen- sionsavgifter överstiger medelsramen.

Det ligger i sakens natur att riksförsäkringsverket skall kontrollera att en löntagarfondstyrelse inte rekvirerar medel utöver sin kvot resp. medels- ram.

28 s .

Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall varje år före utgången av maj månad till första. andra och tredje fondstyrelsernas för- valtning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår be- räknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räken- skapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket. omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räken- skapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde fondstyrelsen skall fördelas mellan första. and- ra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26é första stycket till och med det år som avkastningen avser. Avkastningen från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan förs- ta. andra och tredje fondstyrelserna.

[ denna paragraf anges avkastningskravet på fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna. Den anknytning till faktisk avkastning som nu tillämpas för fjärde fondstyrelsen har övergivits (jfr 2.5 andra stycket nu gällande lydelse). I stället bestäms kravet på avkastning så att fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall till första—tredje fondsty- relserna årligen överföra 39% av nuvärdet av de medel som styrelsen förvaltar. Överföringen skall ske före maj månads utgång. Avkastning beräknas på de medel som styrelsen förvaltade vid utgången av senaste rä- kenskapsåret (= kalenderåret. jfr 42 och l6åå). Beräkningen av nuvärdet går till så att varje rekvirerat belopp justeras efter förändringar i konsu- mentprisindex. Omräkningen sker efter förändringarna i index från den kalendermånad då beloppet rekvireradcs till räkenskapsårets sista månad.

Om en styrelse förvaltat medel under endast en del av räkenskapsåret skall. enligt andra stycket. avkastning beräknas endast för denna del.

• Sida 116
•  Original

Prop. 1983/84: 50 llö

Denna regel avser alltså uteslutande medel som rekvirerats under det senast förflutna räkenskapsåret. Avkastning bör beräknas från den dag som styrelsen mottagit medlen för förvaltning. Vid beräkning av avkast- ningen görs inga avdrag för kostnader för styrelsens verksamhet.

Avkastningen från fjärde fondstyrelsen fördelas mellan första—tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som skett vid överföring av medel till fjärde fondstyrelsen. Dessa bestämmelser som överförts från zs andra stycket är i sak oförändrade. Avkastningen från löntagarfond— styrelserna fördelas lika mellan första—tredje fondstyrelserna.

Av förvaltningsberättclserna för fjärde fondstyrelsen och löntagarfond- styrelserna kommer att framgå vilket belopp som resp. styrelse skall överföra till första—tredje fondstyrelserna som avkastning. [ berättelserna bör även lämnas en kort redovisning av de beräkningar som lagts till grund för avkastningen. dvs. beräkningarna av nuvärdet av rekvirerade medel.

[ förvaltningsberättclserna bör förutom en marknadsvärde-ring av de tillgångar som styrelserna förvaltar också redovisas en realt beräknad utdelningstillväxt. Vidare bör lämnas de uppgifter i övrigt som kan tjäna till ledning vid bedömning av det ekonomiska resultatet. sett i förhållande till det reala och långsiktiga avkastningskrav som fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna enligt förslaget skall uppfylla.

Enligt 16.5 tredje stycket APR skall de tillgångar som en styrelse förval- tar tas tipp till anskaffningsvärdet i balansräkningen. Denna form för redovisning är mindre väl anpassad till det avkastningskrav som här före- slås. På sikt bör därför en redovisningsteknik som är bättre anpassad till detta krav utvecklas. Nu föreslås emellertid inga ändringar i de värderings- principer som enligt [6.5 tredje stycket APR skall tillämpas.

29.5

Envar av fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen av dess förvaltning.

Bestämmelserna i denna paragraf har såvitt avser fjärde fondstyrelsen hämtats från 35 andra stycket. Motsvarande bestämmelser föreslås in- förda för Iöntagarfondstyrelserna.

305

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av tolv ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstaga- re. .

Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta svenska medborgare.

Bestämmelserna i denna paragraf har utan saklig ändring flyttats över från 4 så.

• Sida 117
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ll7

3! .5

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamö- terna skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter. . Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta här i riket. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

Reglerna om en löntagarfondstyrelscs sammansättning avviker i vissa avseenden från vad som gäller för första—fjärde fondstyrelserna. Rege- ringen förordnar. liksom i fråga om dessa. ledamöter och suppleanter. Något i lön—anning reglerat förslagsförfarande. som gäller för de övriga fondstyrelserna. har däremot inte ansetts erforderligt i fråga om löntagar- fondstyrelserna.

Ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse skall liksom i övri- ga styrelser vara myndiga. här i riket bosatta personer. Kravet på bosätt- ning är uppfyllt om personen i fråga är kyrkobokförd här i riket. Bosätt- ningskravet är utformat som ett behörighetsvillkor. Så snart en ledamot eller suppleant inte längre är kyrkobokförd i Sverige förfaller uppdraget.

Det har till skillnad från vad som gäller för övriga styrelser inte ställts upp något krav på att ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse skall vara svenska medborgare.

Minst fem av ledamöterna och minst två av sttppleanterna skall företrä- da löntagarintressen genom engagemang i en facklig organisation eller på annat sätt.

I sista stycket föreskrivs att det vid utseendet av ledamöter och supp- leanter skall tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning. Denna skall således komma till utryck i rekryteringen av ledamöter och suppleanter i styrelserna. Den regionala anknytningen innebär däremot inte att styrelsens placeringar skall vara begränsade till eller särskilt inrik- tade på aktier i företag inom en viss region. Den närmare innebörden av kravet på regional anknytning har berörts i avsnitt 2.3.8.2.

Suppleanterna är inte personliga. Det bör ankomma på ordföranden att bestämma i vilken ordning de skall kallas in. Om möjligt bör den suppleant som kallas in representera samma intressegrttpp som den ledamot han ersätter.

32.5”

Ledamöter och suppleanter i fjärde fondstyrelsen förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter det då förord- nandet meddelades. .

Ledamöter och suppleanteri löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör ttnder den tid för vilken han blivit förordnad.

• Sida 118
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ]]B

skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 ås'.

Bestämmelserna i paragrafens första stycke är hämtade från 5 &. Man- dattiden för ledamöter ooh suppleanter i fjärde fondstyrelsen är liksom i första—tredje fondstyrelserna tre år. För löntagarfondstyrelserna skall mandattiden vara ett år. Bestämmelser om detta har tagits in i andra stycket. Mandatperioden sträcker sig från det att förordnandet ges och till dess att balansräkning har fastställts året efter förordnandet.

Bestämmelserna i tredje stycket överensstämmer med dem som enligt 535 tredje stycket gäller för första—tredje fondstyrelserna.

33 s*"

Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde fondstyrelsen förordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande.

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser som utan saklig änd- ring hämtats från två gällande lag.

34 s'

Fondstyrelserna skall. inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt. förvalta anför- trodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

l—"ondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning. långsik- tighet och riskspridning tillgodoses.

[ denna paragraf anges de grundläggande principerna för fondstyrelser- nas placering av fondmedel. '

l—"ondstyrelsernas uppgift anges här vara att förvalta pensionsmedel ge- nom placeringar på riskkapitalmarknaden. För fjärde fondstyrelsen och löntagt'trfondstyrelserna har formulerats placeringsförutsättningar. som delvis avviker från vad som hittills gällt för fjärde fondstyrelsen. Krav på tillfredsställande betalningsberedskap har ansetts inte behöva uttryckligen anges. eftersom något direkt ansvar för pensionsutbetalningarna inte åvilar dessa styrelser.

För att understryka att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av spekulativ natur. har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav. om omständigheterna motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt innehav.

Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas placeringar kan i det

• Sida 119
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ] l9

enskilda fallet innebära en betydande ekonomisk risk. Placeringar av den karaktären fördelas emellertid på ett flertal företag. Det har mot denna bakgrund ansetts riktigare att beskriva den bakomliggande principen som ett krav på riskspridning än att. som f.n.. uttrycka den som en riskbe- gränsning. '

De allmänna principer för fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrel- sernas placering av fondmedel som här har angivits överensstämmer med vad placeringsutredningen föreslagit.

35.5

Fjärde fondstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvaltar l. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank— eller försäkringsrt'irelse.

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op- tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i ] samt

3. i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag.

Fondstyrelsen får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 3 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att överstiga en procent av värdet av de medel som styrelsen förvaltar.

I denna paragraf finns bestämmelser om fjärde fondstyrelsens placering av fondmedel. Första stycket 1 och 2 har överförts oförändrade från l2s'. andra stycket.

För fjärde fondstyrelsen öppnas möjlighet att placera en mindre del. högst l%. av de medel styrelsen förvaltar i sådana aktier. konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utgivits av utländskt aktiebolag. För att fjärde fondstyrelsen skall få göra placeringar enligt förevarande punkt kan naturligtvis inte krävas. att den juridiska person som emitterat värdepapperen i fråga exakt motsvarar ett aktiebolag enligt aktiebolagslagen eller att värdepapperenjuridiskt sett är helt likvärdiga med svenska aktier och skuldebrev av här angivna slag. Det bör vara tillräckligt att fråga är om den utländska motsvarigheten till de svenska företeelserna.

Vid tillämpningen av denna begränsningsregel beräknas. i överensstäm- melse med de principer som enligt 165 gäller för fondstyrelsernas redovis- ning. värdet av förvaltade medel och utländska värdepapper efter anskaff- ningskostnaden.

36.5

En löntagarfondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar ]. i aktieri svenska aktiebolag.

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op- tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i ] samt

3. som riskkapital i ekonomiska föreningar.

• Sida 120
•  Original

Prop. l983/84: 50 120

Liksom fjärde fondstyrelsen får en löntagarfondstyrelse placera de me- del. som styrelsen förvaltar i aktier i svenskt aktiebolag och i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till ny- teckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag. För löntagarfondstyrel- serna görs inget undantag för aktiebolag som driver bank- eller försäkrings- rörelse. Däremot får en löntagarfondstyrelse inte placera medel i utländska aktier eller motsvarande.

Enligt förslaget ges löntagarfondstyrelserna också möjlighet att placera fondmedel som riskkapital i ekonomiska föreningar. Statsrådet R. Carls- son kommer senare denna dag att föreslå att en ny form av riskkapital. förlagsinsz'ttser. skall kunna tillföras en ekonomisk förening. Som bevis för sådana kapitaltillskott skall utfärdas förlagsandclsbevis. Förlagsinsatser skall kunna göras av andra än medlemmar i föreningen. Fråga är om insatser som har en ställning mellan medlemskapitalet och det lånade kapitalet.

37.6

Fjärde fondstyrelsen får inte förvärva mer än tio procent av aktierna i ett aktiebolag. om aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Har aktierna olika röstvärde. får fondstyrelsen inte förvärva större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid fondbörsen inre- gistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till åtta procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller. om aktierna har olika röstvärde. att röstetalet för aktierna uppgår till åtta procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

l paragrafen anges de begränsningar av fondstyrelsernas placering i aktier i ett och samma börsnoterade företag. som gjorts i syfte att begränsa AP-fondens inljytande. Begränsningen gäller separat för var och en av fondstyrelserna. För fjärde fondstyrelsen gäller samma procentsats som f. n. Däremot skall begränsningen i fortsättningen endast omfatta aktier som är inregistrerade vid fondbörsen. Såväl fjärde fondstyrelsen som löntagarfondstyrelserna får således fritt förvärva andra aktier. Reglernas syfte är att undvika att styrelserna får ett så stort aktieinnehav att det ger vad man brukar beteckna löretagaransvar (jfr avsnitt 2.3.7.3). Reglerna tar sikte på situationen vid förvärvet. Skulle en fondstyrelse ha förvärvat fler icke börsrcgistrerade aktier i ett bolag än som motsvarar den i paragrafen angivna begränsningen och bolagets aktier därefter bli börsregistrcrade. behöver fondstyrelsen inte sälja överskjtttande aktier.

385

En löntagarfondstyrelse skall på begäran av en lokal facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier och. om bolaget ingår som moderbolag i en koncern. dess svenska dotterbolag bemyndiga företrädare för organisationen att utöva rösträtt för hälften av aktierna.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1983/84: 50 121

Om flera lokala fackliga organisationer vid ett bolag eller-inom en kon- cern begär att få utöva rösträtt för aktier skall löntagarfondstyrelsen be- myndiga företrädare för organisationerna att utöva rösträtt för sammanlagt hälften av aktierna. Styrelsen skall därvid fördela rösträtten i enlighet med vad som överenskommits mellan organisationerna. Om någon överens- kommelse inte har träffats. skall styrelsen fördela rösträtten med ledning av det antal medlemmar i respektive organisation som är anställda i bolaget och dess svenska dotterbolag.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om överföring av rösträtt från löntagarfondstyrelserna till lokal facklig organisation vid bolag där lönta- gai'fondstyrclsernz'i har aktier. Ingår bolaget i en koncern skall reglerna tillämpas också i fråga om bolagets svenska dotterbolag. För fjärde fond- styrelsen som f. n. inte har någon skyldighet att överföra rösträtt föreslås ingen ändring i detta avseende. Beträffande koncernbegreppet se 1 kap. 25 aktiebolagslagen (1975: 1385). . .

Med lokal facklig organisation avses sådan sammanslutning av arbetsta- gare som anges i 65 andra stycket lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet. dvs. sammanslutning av arbetstagare som har ställning av part i lokal förhandling med arbetsgivaren.

Rösträtten överförs genom att löntagarfondstyrelsen befullmäktigar fö- reträdare för resp. fackliga organisation att utöva rösträtten. Av 9kap. 25 första stycket aktiebolagslagen ( 1975: 1385) följer att löntagarfondstyrelsen skall utfärda en skriftlig. dagtecknad fullmakt för sådan företrädare. Enligt samma lagrum gäller fullmakten högst ett år från utfärdandet. Inför varje ordinarie bolagsstämma måste löntagarfondstyrelsen således utfärda ny" fullmakt.

Eftersom löntagarfondstyrelsen uttryckligen åläggs att överföra hälften av rösträtten. får en fullmakt om överföring anses vara i princip oåterkalle- lig för den tid fullmakten gäller. Inom svensk aktiebolagsrätt gäller sedan länge den s..k odclbarhetsprincipen. Denna innebär bl.a. att de med en aktie förenade olika rättigheterna inte kan på ett definitivt sätt skiljas från varandra (se prop. 1975: 103 s. 290). Den rösträtt som tillkommer en aktieägare får således inte överlåtas separat. Däremot kan det inte anses strida mot odelbarhetsprincipen att en fondstyrelse enligt bestämmelserna i denna paragraf för över hälften av rösträtten för en aktiepost till lokal facklig organisation. Bestämmelserna innebär endast ett sätt att för högst ett år åt gången fördela det med aktieposten förenade ägarinflytandet inom löntagarkollektivet.

Endast om en fullmakt fått ett felaktigt innehåll eller den person som utsetts att företräda en facklig organisation efter utfärdandet upphört att företräda organisationen eller i andra liknande fall bör fullmakten kunna återkallas. Skulle Iön-tagarfondstyrelsen överlåta sina aktier på tredje man. förfaller givetvis fullmakten.

Enligt aktiebolagslagen är huvudregeln att en aktieägare inte kan fördela rösträtten för sitt aktieinnehav på flera ombud. Ett undantag gäller f. n. i

• Sida 122
•  Original

Prop. 1983/84: 50 1 - IJ 'x)

fråga om fjärde fondstyrelsens aktieinnehav (9 kap. 2 9" tredje stycket aktie- bolagslagen). Som framgår av avsnitt 4.10 föreslås detta undantag bli utvidgat också till löntagarfondstyrelserna.

39.5

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedel placeras hos riksbanken. annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar. skattkammarväxlar. bankcertifikat och före- tagscertiftkat.

Bestämmelserna i paragrafens första mening överensstämmer med dem som enligt lagförslagets 13% skall gälla för första—tredje fondstyrelserna. Härutöver skall fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna ha möj- lighet att placera fondmedel i kortfristiga papper av vissa slag. nämligen statsskuldväxlar. skattkammarväxlar. bankcertiftkat och företagscertif- kat.

40.5

För fjärde fondstyrelsen förordnar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspek- tionen och två efter samråd med de sammanslutningar. som enligt 30.5 får föreslå ledamöter i fondstyrelsen.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i 21 &.

Bestämmelserna i denna paragraf om revisorer i fjärde fondstyrelsen har hämtats från 19 och 21 55 i reglementets nu gällande lydelse.

I sak innebär bestämmelserna endast den ändringen att fjärde fondsty- relsens revisorer inte ska vara gemensamma med första—tredje fondstyrel- sernas. Detta motsvarar vad som nu gäller i praktiken. Fjärde fondstyrel- sen har alltsedan sin tillkomst haft egna revisorer. Däremot ger 405 utrym- me för att göra vissa revisorer gemensamma för fjärde fondstyrelsen och en eller flera löntagarfondstyrelser.

4I5$

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag. av bankinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde fondstyrel- sen och en eller flera löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.

I denna paragraf ges bestämmelser om förordnande av revisorer för löntagarfondstyrelser och om utseende av ordförande.

För en löntagarfondstyrelse har det till skillnad mot vad som gäller för första—tredje fondstyrelserna bedömts vara tillräckligt med tre revisorer. Revisorerna förordnas av regeringen. en av dem efter förslag av bankin- spektionen. Om det bedöms vara lämpligt. får revisorer utses gemensamt för fjärde fondstyrelsen och en eller flera löntagarfondstyrelser.

• Sida 123
•  Original

Prop. 1983/84: 50 123

42.5 - Föreskrifterna i 5ä andra stycket. 7—10 och 14—1655 samt 22—25 åå gäller också i fråga om fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna.

Vissa bestämmelser om första—tredje fondstyrelserna skall enligt försla- get gälla också i fråga om fjärde fondstyrelsen samt löntagarfondstyrel- serna. Detta gäller reglerna i 5å andra stycket och 7—10ää som har avseende på organisationen. 14—165å om förvaltningen samt bestämmel- serna om revisionen i'22—25ää. Genom hänvisningen i 42.5 blir dessa regler tillämpliga också på fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrel- serna.

Övergångsbestämmelser"

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Genom lagen upphävs reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i lagen (1983z000) med reglemente för allmänna pensionsfonden, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. I samband med att regeringen utser ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse bestämmer regeringen vid vilken tidpunkt under år 1984 som styrelsen skall starta sin verksamhet.

4. I fråga om återlån. som avser avgifter betalda före den ljanuari 1978 eller som har beviljats före den 1 januari 1980. och lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfarande 14—1655 reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning i sin närmast före den 1 januari 1980 gällande lydelse. Ifråga om lån som kreditinrättning har erhållit enligt nu angivna [Så första stycket får dock avtal träffas om tillämpning av 19s' andra stycket i den nya lagen.

5. I fråga om sådana lån från en fondstyrelse till en kreditinrättning, som hänför sig till återlän beviljade före den 11 april 1981.gäller fortfarande 15.5 ' andra stycket första meningen reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning i sin närmast före den 1 april 1981 gällande lydelse. .

6. 1 andra fall än som avses i 4 och 5 gäller bestämmelserna i den nya lagen i fråga om återlån och lån till kreditinrättning på grund av återlån som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet.

7. Summan av de medel som enligt 27? andra stycket första meningen får överföras till en löntagarfondstyrelses förvaltning skall för år 1984 minskas med ett belopp om 20 miljoner kronor.

8. Bestämmelserna i 2815 skall tillämpas första gången för räkenskaps- året 1984.

9. Vid tillämpningen av 28% skall de medel som tidigare överförts till fjärde fondstyrelsens förvaltning beräknas till ett nuvärde för augusti 1983 av 3042 miljoner kronor. 10. Innehar fjärde fondstyrelsen den 1 januari 1984 aktier i något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 37.81. får fondstyrelsen även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna.

Som närmare redovisats i ett tidigare avsnitt är avsikten att lagstiftning- en om löntagarfondstyrelser skall kunna träda i kraft vid årsskiftet 1983/84.

• Sida 124
•  Original

Prop. 1983/84: 50 124

Av hänsyn bl. a. till löntagarfondstyrelsernas kapitalförsörjning kan det finnas skäl att successivt låta styrelserna börja sin verksamhet. Det har därför enligt punkten 3 överlämnats åt regeringen att i samband med att ledamöter och suppleanter i resp. styrelse utses också bestämma vid vilken tidpunkt under år 1984 som styrelsen skall börja sin verksamhet.

Bestämmelserna i punkterna 4—6 rör äterlån. De som finns i 4 och 5 motsvarar nu gällande övergångsbestämmelser som införts i samband med tidigare giorda ändringar i APR (SFS 1979: 1056 och 1981: 182). .

Enligt punkten 7 begränsas en löntagarfondstyrelses rätt att rekvirera medel under är 1984 genom att ett belopp om 20 milj. kr. skall avräknas från summan av de medel som anges i 27.5 andra stycket första meningen. Den direkta effekten av detta är att dessa medel. sammanlagt 100 milj. kr.. t.v. förvaltas av första—tredje fondstyrelserna. Syftet är att reservera dessa medel för särskilda insatser för de mindre och medelstora företagen i enlighet med vad som sägs i avsnitt 2.1.4. Detta syfte kan uppnås genom en ändring i lagen om tillfällig vinstskatt. som innebär att beloppet i stället för att föras till AP-fonden förs till Sveriges Investeringsbank AB. Frågan om en sådan lagändring får tas upp i ett senare sammanhang.

Av punkten 8 följer att bestämmelserna om överförande av avkastning i 285 tillämpas första gången för räkenskapsåret 1984. Oavsett att lagen träder i kraft den I januari 1984. skall fjärde fondstyrelsen för räkenskaps- året 1983 överföra avkastning till första—tredje fondstyrelserna enligt nu gällande bestämmelser.

Enligt punkten 9 skall för de medel som fjärde fondstyrelsen tidigare rekvirerat beräknas ett särskilt ingångsvärde. Detta har beräknats för augusti månad 1983. Utgångspunkten för denna beräkning är en indexupp- räkning enligt samma principer som föreslagits för den framtida förvalt- ningen. Den praktiska innebörden av denna övergångsregel är att vid framtida beräkningar av överföring av avkastning från fjärde fondstyrelsen enligt 28 & skall de tidigare överförda medlen anses motsvara en överföring i augusti månad 1983 på 3042 milj. kr.

Övergångsbestämmelsen i punkten 10 motsvarar en nti gällande över- gångsbestämmelse (SFS 1979: 1056).

• Sida 125
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Lagförslaget

motsvarar delvis

delvis

kli—SÅ'JJI—J— c.a—scania

65delvis 7——10.5.5 115 12.5 13.5 14.5 15.5 165 17.5 185 195 20.5 21 .5 22.5 235 245 255 26.5 275 28.5 295 305 315 325 335 34.5 3.55 365 375 38.5 39.5 405 415 425

Reglementet enligt dess nti gällande lydelse

..?—Lutu—

65 7—1055 11 5 12 5 första stycket 12 5 tredje stycket 135 175 185

14.5 155 16.5 19 .5 och 21 .5 20.5 2.25 23.5 24.5 2 .5delvis

J] J);

2 5 andra stycket delvis 3 .5 andra stycket delvis 4 5 delvis

5 5 6 5 delvis ll 5delvis 12 .5 andra stycket delvis

12 .5 tredje stycket delvis 19 och 21 .55 delvis

4.9 Ändringen i lagen om allmän försäkring

19 kap. 3 a 5

125

Försäkringen för tilläggspension finansieras. förutom genom avgifter som avses i 15. av vinstskatt enligt lagen ( 1983:219) om tillfällig vinstskatt samt vinstdelningsskatt enligt lagen (1983: 000) om vinstdelningsskatt.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1983/84: 50 126

Enligt en hänvisning i 19 kap. 15 lagen (19621381) om allmän försäkring finansieras försäkringen för tilläggspension enligt föreskrifter i lagen (1981:691) om socialavgifter. Av en ny paragraf. 19 kap. 3a5. framgår att försäkringen för tilläggspension förutom genom tilläggspensionsavgifter också finansieras av vinstskatt och vinstdelningsskatt.

4.10 Ändringarna i aktiebolagslagen

Som angivits i den allmänna motiveringen utgår förslaget från att envar av fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna från aktiebolagsrätts- lig synpunkt skall kunna uppträda som en självständig ägare av de aktier som styrelsen förvaltar. För den skull föreslås ändringar i 9 kap. 2 och 3 55 aktiebolagslagen.

9 kap. 2 5

Aktieägares rätt vid bolagsstämma utövas av aktieägaren personligen eller genom ombud med skriftlig. dagtecknad fullmakt. Fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Aktieägare kan vid bolagsstämma medföra ett biträde. Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst aktiebolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar. En fondstyrelse får bemyndiga ett eller flera ombud. som föreslagits av en facklig organisation med medlemmar anställda hos bolaget och. om bolaget är moderbolag i en koncern. hos dess dotterbolag att utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar.

Det är en huvudprincip i aktiebolagsrätten att en aktieägare inte får fördela rösträtten för sitt aktieinnehav på flera ombud eller motsvarande utan måste rösta enhetligt för sitt aktieinnehav.

Om fjärde fondstyrelsen och en eller flera av löntagarfondstyrelserna förvaltar aktier i samma bolag är det en ägare. AP-fonden. till samtliga aktier. Det föreslagna tillägget i 9kap. 25 tredje stycket aktiebolagslagen gör det möjligt för varje styrelse att utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar. Styrelserna kan naturligtvis då också rösta på olika sätt.

Vidare föreslås en ändring i samma stycke av innebörd att en löntagar- fondstyrelse. i likhet med fjärde fondstyrelsen. skall kunna bemyndiga ett eller flera ombud. som har föreslagits av facklig organisation med medlem- mar anställda hos bolaget eller inom koncernen. att utöva rösträtt för fondens aktier. De närmare reglerna för sådan överföring av rösträtt har redovisats i avsnitt 4.8. motiveringen till 385 APR.

35

Ingen kan rösta för egna och andras aktier. för sammanlagt mer än en femtedel av de på stämman företrädda aktierna. om ej annat följer av bolagsordningen.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1983/84: 50 127

Aktieägare får icke själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot honom.

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent- emot bolaget. eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande annan. om aktieägaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. .

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare äger motsva— rande tillämpning på ombud för aktieägare.

Innehar i enlighet med lagen (1983:000) med reglemente för allmänna pensionsfonden flera fondstyrelser aktier i ett visst aktiebolag. anses varje fondstyrelse som aktieägare vid tillämpningen av första och tredje styck— ena.

Enligt denna paragraf får ingen på bolagsstämma rösta för flera aktier. egna och andras, än som svarar mot en femtedel av de på stämman före- trädda aktierna. om inte något annat följer av bolagsordningen. Regeln gäller för aktieägarna och ombud för dem. Vid tillämpningen av regeln skall inte AP-fondens totala innehav av aktier räknas som en enhet ide fall där flera fondstyrelser förvaltar aktier i bolaget utan var och en av styrel- serna skall betraktas som en särskild aktieägare och varje styrelses inne- hav som en enhet. Det kan ifrågasättas om inte detta följer redan av den ändring som föreslås i närmast föregående paragraf. För att undanröja vaije tvekan har dock en uttrycklig bestämmelse av angivna innebörd föns in som ett nytt fjärde stycke i förevarande paragraf.

För en fondstyrelse som delegerar rösträtt enligt bestämmelserna i 9kap. 25 tredje stycket andra meningen aktiebolagslagen eller 385 lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden gäller självfallet förbudet i förevarande paragraf att rösta för mer än 20% av de på" stämman före- trädda aktierna.

kli-D-

JI-IÅWI'J

• Sida 129
•  Original

Prop. l983/84: 50 ' I29

företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst och 30 procent av företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

4 5 lnflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga restvärdevid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. Med inventarier avses tillgångar som behandlas enligt be- ' stämmelserna i punkterna 3—6 av anvisningarna till 29 5 kommunalskatte- lagen (l928: 370).

lnflationsavdraget för byggnader utgör skillnaden mellan realt beräkna- de värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag lör byggnader som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 3 och 6 av anvisningarna till

25. punkterna 2 a och 4 av anvisningarna till 255 och punkt 7 av anvisningar na till 295 kommunalskattelagen.

lnflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 22 5 och punkt 16 av anvisningarna till 29 5 kommu- nalskattelagen.

De reala avdragen beräknas genom att tillgodoräknade avdrag räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det beskattningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom som utgör omsättningstillgång i rörelse.

5 5 lnflationsavdraget för lager utgör lagrets värde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. Med lagrets värde avses det belopp varmed lagret och liknande omsättningstillgångar tagits upp i räkenskaperna före avsättning till lagerreserv och liknande reserv.

Inflationsavdrag enligt första stycket medges inte i fråga om lager av obligationer. lånefordringar och andra monetära tillgångar. Sådana till- gångar skall. oavsett om de utgör omsättningstillgångar eller inte. beaktas vid tillämpningen av 6 5.

6 5 Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet

l. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal och

2. minskas med ett belopp motsvarande fö1etagets monetära tillgång-cu

vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets infla- tionstal.

De monetära skulderna är växel-. leVerantörs- och skatteskulder. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. förskott från kunder. avsatt till pensioner 5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond samt 6. övriga skulder. Som monetära skulder räknas belopp som under beskattningsåret utskif- tats till företagets ägare. De monetära tillgångarna är ]. kassa- och banktillgodohavanden.

'» [*J—

P

9 Riksdagen 1983/84. ] sam/. Nr 50. Bilaga A

• Sida 130
•  Original

Prop. 1983/84: 50 I3t)

. obligationer. lånefordringar och liknande tillgångar. växelfordringar och kundfordringar. . förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

. förskott till leverantörer.

6. värdet av inte färdigställda byggnader. markanläggningar och inven- tarier som inte utgör omsättningstillgångari rörelse samt

7. övriga fordringar.

Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om det är positivt samt vad företaget uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder intressegemenskap mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening.

De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till vid räkenskapsårets ingång.

';.) IJ

lab

75. Med beskattningsårets inflationstal avses det tal som uttrycker den allmänna prisutvecklingen sedan föregående år. '

Beräkningen av den allmänna prisutvecklingen skall göras med ledning av en på konsumentprisindex grundad indexserie. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer årligen omräkningstal enligt 4 5 och inflationstal enligt 5 och 6 55.

Vid beräkning av omräkningstal och inflationstal skall även ett brutet räkenskapsår anses sammanfalla med året närmast före taxeringsåret. Omfattar beskattningsåret annan tid än tolv månader eller taxeras företa- get för mer än ett beskattningsår skall dock inflationstalet justeras så att det per månad motsvarar en tolftedel av det för helår fastställda talet. Motsvarandejustering skall göras vid beräkning av fast fribelopp.

8 5 Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor. Vinstdelningsskatt utgår i helt antal kronor. varvid öretal bortfaller. Beteckningar som används i kommunalskattelagen ( 1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

9 5 Ett företag som enligt l 5 skall erlägga vinstdelningsskatt är skyldigt att i sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av vinstdelningsunderlag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formu- lär som fastställs av riksskatteverket.

l0 5 Bestämmelserna i taxeringslagen (1956: 623) om taxering för in- komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinstdel- ningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tillämpas. Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt genom dom av länsrätt. kammarrätt eller regeringsrätten skall domstolen även besluta om den ändring av Vinstdelningsunderlaget som föranleds av detta.

I fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen ( 1953: 272). Vidare tillämpas 5l 5lagen (1959: 552) om upp- börd av vissa avgifter enligt lagen (1981: 691 ) om socialavgifter på vinstdel- ningsskatten. Dock får riksförsäkringsverket varje år som förskott tillgo-

• Sida 131
•  Original

Prop. 1983/84: 50 l3l

doföra sig 70 procent av summan av den vinstdelningsskatt som kan beräknas bli debiterad under året. Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten.

Denna lag träder i kraft den l januari l984 och tillämpas första gången vid 1985 ars taxering. Därvid iakttas följande.

]. Lagen tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har börjat före ikraftträdandet.

2. Vid omräkning enligt 4 5 skall byggnader och markanläggningar. som anskaffats före ingången av år 1973. anses anskaffade år l973.

• Sida 132
•  Original

Prop. 1983/84: 50 l32

45. Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

iförsta fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar. som företrä- der kommunerna och landstingskommunerna. och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

• Sida 133
•  Original

Prop. 1983/84: 50 133

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betsgivare. en efter förslag av sammanslutningar som företräder konstt- mentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betstagare samt -

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betsgivare. fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erläg- ger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här 1 riket bosatta svenska medborgare.

5 5 Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess balansräk- ning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om den tid för vilken han är förordnad inte har gått ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han förordnats. skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 4 5.

6 5 Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första fondstyrelsen förord- nar regeringen en till ordförande. I andra och tredje fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara ordförande. Varje fondstyrelse väljer inom sig vice ordförande.

7 5 En fondstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen skall också kallas samman om en ledamot begär det.

Styrelsen är beslutför om de närvarande vid sammanträdet är fler än hälften av antalet ledamöter. Ett ärende får dock inte tas upp till behand- ling om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter eller. vid förfall för någon av dem. en suppleant för denne har fått tillfälle att delta i ärendets behandling.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsesammanträden skall ptotokoll föras. Om någon ledamot i samband med beslutet anmäler skiljaktig mening. skall denna antecknas 1 protokollet.

8 5 Varje fondstyrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller tjänstemän hos styrelsen att var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning. Det åligger styrelsen att meddela föreskrifter om den befogenhet som ett sådant uppdrag med- : för. Om uppdraget avser beviljande av lån skall grunderna för långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller inskrän- kas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag.

9 5 Fondstyrelsen får anställa de tjänstemän som behövs samt bestämma deras löner och övriga anställningsvillkor.

10 5 Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till leda- möter och suppleanter i fondstyrelserna.

• Sida 134
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . 134

F örvaltning 11 5 Fondstyrelserna skall. inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt. förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att de blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning. tillfredsstäl- lande betalningsberedskap och betryggande säkerhet tillgodoses.

125. Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

l. i obligationer utfärdade av staten. kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter. Sveriges allmänna" hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotckskassa. Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypo- tekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebo- lag som står under tillsyn av bankinspcktionen.

2. i obligationer garanterade av staten. kommuner eller därmed jämför- liga samfälligheter.

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldför- bindelser som har offentligen utbjudits av svenska bankaktiebolag. Sveri- ges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år. som har utfärdats av bankaktiebolag. sparbanker eller centralkassor för jord- brukskrcdit. -

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten. kommuner eller där- med jämförliga samfälligheter. riksbanken. bankaktiebolag, sparbanker. centralkassor förjordbrukskredit eller andra kreditinrättningar som rege- ringen godkänner. eller av bolag. föreningar eller stiftelser som i 2 5 första stycket [ sägs. såvida staten. en kommun eller en därmedjämförlig samfäl- lighet har iklätt sig borgen för förbindelserna.

5. i skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse samt -

6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna om återlån. ' '

13 5 Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedel pla- ceras hos riksbanken. annan bank eller postgirot.

14 5 Om det är uppenbart att allmänna pensionsfonden annars skulle lida en avsevärd förlust får en fondstyrelse. i avsikt att skydda en fordran. på offentlig auktion eller fondbörs köpa in egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen eller överta egendom som betalning för fordringen. Egendom som förvärvats på detta sätt skall avyttras så snart det är lämp- ligt och senast dådet kan ske utan förlust.

15 5 För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får varje fondstyrelse ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos en annan fondstyrelse.

16 5 Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före den 1 februari va1je år redovisa för sin förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna förvaltnings- berättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende ställningen vid årets utgång.

• Sida 135
•  Original

Prop. 1983/84: 50 135

I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffningskostnaden. En osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som kan beräknas komma att intlyta. En värdelös fordran får inte tas upp som tillgång.

17 5 första—tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser. Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtan- de över tjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Sammanställningen och utlätandena skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Åter/("in 18 5 Riksbanken. bankaktiebolag. sparbanker. centralkassor för jord- brukskredit. Sveriges allmänna hypoteksbank. Svenska skeppshypoteks- kassan och andra kreditinrättningar som regeringen godkänner får varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring återlån. Detta får ske med högst hälften av de avgifter som erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren. i den män avgiftsbetalningar— na inte redan utnyttjats som underlag för aterlan.

Aterlan får inte beviljas. om lånebeloppet skulle understiga femtiotusen kronor. Äterlån enligt första stycket- "' får uppgå till högst femhundratusen kronor.

19 5 En kreditinrättning. som har lämnat återlän enligt 18 5. får i sam- band därmed till motsvarande belopp erhålla län från en fondstyrelse. Lånet skall lämnas av den fondstyrelse som enligt 2 5 har att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet beviljats. De lån som kreditinrättningar erhåller under ett kalenderår pågrund av återlån till kommuner och landstingskommuner får uppgå till sammanlagt högst ett- hundra miljoner kronor.

Räntesatsen för län från fondstyrelser till kreditinrättningar enligt första stycket skall motsvara räntesatsen för det senaste i Sverige utgivna lång- fristiga statsobligationslänet. om inte regeringen har fastställt en annan räntesats. Räntesatsen för lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid. En fondstyrelse och en kreditinrättning kan komma överens om att den nya räntesatsen skall gälla även för övriga lån vilkas räntesats skall omprövas under samma kalenderår.

20 5 Amortering skall varje år göras på äterlän. som inte i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet. Varje amortering skall göras med minst en tiondedel eller. såvitt avser återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast föregående års avgifter. minst en femtonde- del av lanesumman.

Det lån som en kreditinrättning erhällit fran en fondstyrelse enligt 19 5 skall aterbetalas 1 samma takt som aterlänet. Återbetalningen far dock inte ske långsammare än som föreskrivits i villkoren för äterlånet. Har ett återlän sagts upp till betalning fär kreditinrättningens lån hos fondstyrelsen ändå. till den del det motsvarar obetald återlåneskuld. återbetalas på de villkor som gällde före uppsägningen.

(.)m långivaren och låntagaren är överens får ett återlån överföras till en annan kreditinrättning som har rätt att bevilja sådana län.

• Sida 136
•  Original

Prop. 1983/84: 50 136

Revision 21 5 För varje fondstyrelse förordnarregeringen fyra revisorer attgrans- ka styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankin- spcktionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 4 5 får föreslå ledamöter i fondstyrelsen. De revisorer som utses utan samråd skall vara gemensamma.

Den revisor som utsetts utan förslag eller samråd skall som ordförande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde.

22 5 Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fast- ställts nästa gång. ' Regeringen får entlediga en revisor. även om den tid för vilken han blivit utsedd inte har gått ut. Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit utsedd. skall för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans ställe.

23 5 Regeringen beslutar om arvoden och andra ersättningar till reviso- rerna.

24 5 För varje kalenderår skall revisorerna avge en revisionsberz'ittelse. som skall överlämnas till fondstyrelsen inom en månad efter det att förvalt- ningsberättelsen enligt 16 5 har kommit revisorerna till handa.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfattningen och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under styrel- sens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift om anmärkning förelig- ger mot förvaltningsberättelsen med resultaträkning. mot balansräkningen. mot fondstyrelsens bokföring eller i övrigt mot fondstyrelsens förvaltning. Om det föreligger anledning till anmärkning skall den anges i revisionsbe- rättelsen. Revisorerna får också meddela de erinringar i berättelsen som de anser påkallade.

En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskilt uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen. om han inte avger en särskild sådan berättelse. ' _ '

25 5 Sedan revisionsberättelsen har kommit fondstyrelsen till handa. skall styrelsen genast överlämna förval[ningsberättelsen och revisionsbe- rättelsen till regeringen. som före den 1 maj samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.

lll Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyreIserna

!lledulxtilldulning 26 5 Riksförsäkringsverket skall till fjärde fondstyrelsens förvaltning överföra de medel. som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräk- ningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fondstyrelsens förvaltning skall också. med den begränsning som- följer av 28 5. hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. ' De medel som överförs till fondstyrelsens förvaltning får uppgå till högst 1 850 miljoner kronor.

• Sida 137
•  Original

Prop. 1983/84: 50 137

27 5 Riksförsäkringsverket skall till varje löntagarftmdstyrelses förvalt- ning överföra de medel som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen avräk- nas på de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrelserna med lika fördelning mellan dessa styrelser.

Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får överföras dels en femtedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten. dels av tilläggspensionsavgif- terna ett belopp motsvarande 0.04 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Summan av de medel som överförs till en löntagar- fondstyrelses förvaltning får dock inte överskrida den medelsram som anges i fjärde stycket. '

Till varje löntagarfondstyrelses förvaltning skall också. med den be- gränsning som följer av 28 5. hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

För varje löntagarfondstyrelse är medelsramen 400 miljoner kronor år 1984 och ökar därefter årligen till och med är 1990 med ett belopp motsva- rande 20000 basbelopp för respektive år enligt lagen ( 1962: 381 ) om allmän försäkring.

Avkastning m. m.

28 5 Fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall varje år före utgången av maj månad till första. andra och tredje fondstyrelsernas för- valtning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår be- räknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räken- skapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket. omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räken- skapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde fondstyrelsen skall fördelas mellan första. and- ra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26 5 första stycket till och med det år som avkastningen avser. Avkastningen från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan förs- ta. andra och tredje fondstyrelserna. '

29 5 Envar av fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verk- samhet och för revisionen av dess förvaltning.

Organisation 30 5 Fjärde fondstyrelsen skall bestå av tolv ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstaga- re.

Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta svenska medborgare.

31 5 Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För leda- möterna skall finnas fyra suppleanter.

• Sida 138
•  Original

Prop. 1983/84: 50 1323

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta här i riket. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

32 5 Ledamöter och suppleanter i fjärde fondstyrelsen förordnas för i tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad. skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 55.

33 5 Av de utan förslag utsedda ledamöterna i Ijärde fondstyrelsen för- ordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande.

För varje löntaga—ufondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande.

förvaltning 34 5 Fondstyrelserna skall. inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt. förvalta anför- trodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning. långsik— tighet och riskspridning tillgodoses.

355. Fjärde fondstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvaltar

|. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse.

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op— tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1 samt

3. i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag.

Fondstyrelsen får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 3 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att överstiga en procent av värdet av de medel som styrelsen förvaltar.

förvaltar.

Ingen kan rösta för egna och andras aktier för sammanlagt mer än en femtedel av de på stämman företrädda aktierna. om ej annat följer av

bolagsordningen.

Aktieägare får icke själv eller genom ombud rösta i fråga om I. talan mot honom.

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent- emot bolaget. eller

3. talan eller befrielse som avses i I och 2 beträffande annan. om aktieägaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare äger motsva- rande tillämpning på ombud för aktieägare.

Innehar i enlighet med lagen (1983: 000) med reglemente för all- männa pensionsjomlen flera fond- styrelser aktier i ett visst aktiebo- lag. anses varje fondstyrelse som aktieägare vid tillämpningen av första och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l984.

' Lagen omtryckt 1982: 739.

• Sida 142
•  Original

Prop. 1983/84: 50 142

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1983-11—03

Närvarande: f.d. regeringsrådet Lidbeck. regeringsrådet Brink.justitierä- det Heuman.

Enligt lagrådet den 13 oktober 1983 tillhandakommct utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1983 har regeringen på hemstäl- lan av chefen för finansdepartementet statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om vinstdelningsskatt. . lag om ändring i lagen ( 19791609) om allmän investeringsfond. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370). lag om ändring i lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. lag om ändring i uppbördslagen (l953z272). lag om ändring i taxeringslagen (l956:623). lag om ändring i skattebrottslagen( 1971 :69).

. lag med reglemente för allmänna pensionsfonden såvitt avser 17. 27. 28. 31 samt 34—3955.

9. lag om ändring i aktiebolagslagen (197521385). Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Stig von Bahr och hovrättsassessorn Ulla Lundquist.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

OCXION'Jlf—ZJJIJ

Allmänt

De remitterade förslagen ingår i ett komplett av lagförslag om införande av s.k. löntagarfonder. Sammanfattningsvis innebär förslagen att fem lön- tagarfondstyrelser inrättas för att förvalta en del av allmänna pensionsfon- dens medel. Dcnna del härrör dels från den tillfälliga vinstskatt som utgår enligt lagen (1983z2l9) om tillfällig vinstskatt dels från en ny skatt. kallad ' vinstdelningsskatt: även en viss del av den tilläggspensionsavgift som arbetsgivarna betalar ställs under löntagarfondstyrelsernas förvaltning. Vinstdelningsskatten erläggs av aktiebolag. ekonomiska föreningar. spar- banker och ömsesidiga försäkringsanstalter. Underlaget för vinstdel- ningsskatten beräknas för varje företag för sig och bestäms av taxerings- nämnden i samband med den årliga taxeringen. Vinstdelningsunderlaget är företagets reala vinst. Härmed förstås det nominella resultatet beräknat på visst sätt och justerat med hänsyn till inflationen. Vinstdelningsskatten utgör 20 procent av underlaget. Mindre vinster är undantagna från vinst- delningsskatt. Vissa gränser är satta för httr mycket en löntagarfondstyr-

• Sida 143
•  Original

Prop. 1983/84: 50 143

else får förvalta. Medelsramen är 400 miljoner kronor är 1984 och den ökar därefter årligen till och med är 1990 med ett lika stort belopp i fast penningvärde. Löntagarfondstyre[serna fär placera tilldelade medel i ak- tier eller som riskkapital i ekonomiska föreningar. För placering i aktier gäller en viss begränsning. Sålunda får en löntagarfondstyrelse inte förvär- va så många aktier i ett vid fondbörsen registrerat aktiebolag att de uppgår till åtta procent av samtliga aktiers röstvärde. Det åligger löntagarfondstyr- elserna att årligen till de pensionsutbetalande fondstyrelserna. dvs. till första — tredje fondstyrelserna. överföra en avkastning på det förvaltade kapitalet motsvarande tre procent real förräntning. l.öntagarfondstyrel- serna tillsätts av regeringen. Av en löntagarfondstyrelses nio ledamöter och-fyra suppleanter skall minst fem ledamöter och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Även på annat sätt är löntagarnas inflytan- de tillgodosett. Sålunda skall pä begäran av en lokal facklig organisation vid ett företag vari en löntagarfondstyrelse har aktier styrelsen bemyndiga företrädare för organisationen att utöva rösträtt för hälften av styrelsens aktier i bolaget.

Såsom antytts i det föregående har inte samtliga lagförslag remitterats till lagrådet. Remissen omfattar förslaget om vinstdelningsskatt och därav föranledda förslag till ändring i olika skatterättsliga lagar ( l—7). Den om- fattar vidare vissa paragrafer i förslaget (8) till lag med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR). I dessa paragrafer regleras i huvudsak riksförsäkringsverkets skyldighet att till löntagarfondstyrelserna överföra de medel styrelserna rekvirerar. begränsningar i medelstilldelningen. det avkastningskrav som gälleri fråga om förvaltade medel. styrelsernas orga- nisation och placeringen av förvaltade medel. Slutligen omfattar remissen förslag (9) till ändring i aktiebolagslagen( 1975: |385) föranledd av att lönta- garfondstyrelserna och lokala fackliga organisationer kan komma att utöva rösträtt vid bolagsstämma. Däremot har förslag till grundläggande bestäm- melser om pensionsmedlens användning och förvaltning inte underställts lagrådet. Här åsyftas förslaget att i lagen (1962z38ll om allmän försäkring införa en ny paragraf. 19 kap. 3 aä. vari föreskrivs att försäkringen för tilläggspension finansieras. förutom genom tilläggspensionsavgifter. av den tillfälliga vinstskatten och vinstdelningsskatten. Vidare har till lagrådet ej heller remitterats l ä i förslaget till APR. ett lagrum som får anses ge den grundläggande bestämmelsen om Iöntagarfondstyrelsernas rätt att delta i förvaltningen av pensionsmedlen. Med hänsyn till det nära sambandet mellan de remitterade förslagen och de enligt det anförda icke remitterade delarna anser sig lagrådet böra vid sin granskning ta upp frågor om vinst- skattemedlens användning och förvaltning även sävitt gäller delar som formellt inte har underställts lagrådet. .

Löntagarfondsfrågan har under de senaste åren stått i centrum för den politiska debatten i vårt land. Även i andra västeuropeiska länder har frågan diskuterats. Kännetecknande för debatten i Sverige har varit djup-

• Sida 144
•  Original

Prop. 1983/84: 50 144

gående motsättningar mellan förespråkare för ett fondsystcm och motstån- dare till systemet. Motsättningar har rätt mellan de politiska partierna samt mellan näringslivets företrädare och de fackliga organisationerna och även inom dessa organisationer. Bland de politiska partierna är det främst det socialdemokratiska och bland fackets organisationer främst LO som drivit frågan. ljanuari 1975 tillkallade dåvarande chefen för finansdepartcmentet ett antal sakkunniga med uppdrag att utreda frågor om löntagarfonder. den s.k. löntagarfondsutredningen. Denna avslutade sitt arbete på våren 1981 utan att ha kunnat fullgöra sitt utret'lningsuppdrag. Vid socialdemokratiska partikongressen 1981 förelåg en av partistyrelsen och LO gemensamt utarbetad rapport "Arbetarrörelsen och löntagarfonderna". [ denna rap- port angavs fem motiv för ett fondsystcm. Fonderna skulle 1. stödja den solidariska lönepolitiken och bidra till en rimlig lönckostnadsutveckling. 2. bidra till en jämnare förmögenhetsfördelning. 3. genom medägande starka löntagarinflytandet. 4. förbättra kapitalbildningen och 5. stärka ATP-syste- met. Kongressen godkände rapporten och framlade i ett särskilt uttalande vissa synpunkter på hur ett löntagarfondsystem borde utformas. Sedan socialdemokraterna övertagit regeringsansvaret på hösten 1982. påbör- jades ett utredningsarbete för att uppfylla partikongressens beslut från föregående år. Två expertgrupper tillkallades. vinstdelningsgruppen med uppgift att utforma ett förslag till permanent vinstdelning och placeringsut- redningen med uppdrag att utarbeta ett underlag för placeringspolitik för löntagarfonder. Vinstdelningsgruppen lade i början av maj 1983 fram sitt betänkande (Ds Fi 1983:]3) "En modell för vinstdelning". Placeringsut- redningen offentliggjorde i slutet av juni 1983 sitt betänkande "'Kapitalpla- ceringar på aktiemarknaden" (SOU 1983:44). En interdepartemental ar- betsgrupp. fondgruppen. redovisade likaledes i slutet av juni 1983 i en av gruppen utarbetad promemoria (Ds Fi 198320) "Löntagarfonder i ATP- systemet" sitt uppdrag att föreslå ett system med löntagarfonder inom den allmänna pensionsfonden. Vinstdelningsgruppens. placeringsutredningens och fondgruppens förslag bygger på partikongressens beslut 1981 och ligger till grund för de till lagrådet remitterade förslagen. De tre utredning- arna har avsett tekniska frågor och de har inte varit förutsättningslösa i den meningen att de sakkunniga haft att ta ställning till frågan om ett löntagar- fondsystem bör införas eller inte. Vinstdelningsgruppens arbete har rc- missbehandlats för sig och placeringsutredningens och fondgruppens ge- mensamt. Flera remissinstanser har hörts om endast delar av förslagen. Myndigheter och sammanslutningar har således inte varit i tillfälle att yttra sig över ett förutsättningslöst utarbetat och samlat förslag till löntagar- fonder. Frän flera håll har detta kritiserats och man har även anmärkt att remisstiden varit för kort. Också lagrådet ställer sig kritiskt till att en fråga av så stor principiell betydelse och med så kontroversiella inslag beretts på sätt som skett. Lagrådets granskning skall avse bl.a. om förslagen är så utformade att lagarna kan antagas tillgodose angivna syften. Som ett

• Sida 145
•  Original

Prop. 1983/84: 50 145

väsentligt sådant syfte framhåller departementschefen löntagarfondernas roll när det gäller att skapa förutsättningar för en ekonomisk stabilisering ägnad att förena en lugn kostnads- och prisutveckling med låg arbetslös- het. Lagrådet har vidare att granska de problem som kan uppstå vid tillämpningen av underställda förslag bl.a. förslagens inverkan på företa- gens ekonomi och kapitalförsörjning. Det sätt på vilket utredningsarbetet och remissbehandlingen skett försvårar för lagrådet att fullgöra dessa granskningsuppgifter.

[ nägra remissyttranden har satts i fråga om förslagen är grundlagsenliga och om de står i överensstämmelse med Sveriges internationella åtagan- den. Idet sistnämnda hänseendet torde åsyftas den konvention som Sveri- ge biträtt genom ratificering av tilläggsprotokollet den 20 mars 1952 (SÖ 195326) till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Enligt protokollets artikel 1 skall envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom lämnas okränkt och må ingen berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och av folkrättens allmänna grundsatser. De remissinstanser som tagit upp frågan om de föreliggande förslagens författningsenlighet har inte utvecklat saken närmare. Vad man synes vilja sätta i fråga är om vår rättsordning tillåter att medel förs över från vissa företag för att användas av löntagardominerade organ i löntagarkollekti- vets intresse. Lagrådet vill för sin del anföra följande. Medlen tas ut av företagen genom statliga skatter fastställda i den ordning regeringsformen föreskriver dvs. genom lag: även tilläggspensionsavgifterna torde få anses vara skatter. Skatterna är specialdestinerade till den allmänna pensions- fonden. Regeringsformen innehåller inga bestämmelser om begränsning av de ändamål för vilka statlig skatt får tas ut. Om användningen av statens medel bestämmer riksdagen och huvudregeln är att detta sker genom budgetreglering. Emellertid medger 9 kap. 2 5 regeringsformen att statsme- del får tas i anspråk för bestämda ändamål vid sidan av budgetregleringen. Specialdestination av statsinkomster är visserligen under avveckling och riksdagen (FiU 1979/80:4y) har framhållit att ny Specialdestination inte bör införas. Det möter likväl inte något konstitutionellt hinder att specialdes- tinera skatter. Inte heller föreligger något hinder att statens medel ställs till förfogande för organ i vilka en viss grupp av medborgare har tillförsäkrats ett avgörande inflytande. Enligt lagrådets mening kan sålunda någon erin- ran mot det föreslagna löntagarfondsystemet inte göras från grundlagsenlig synpunkt. Likaledes finner lagrådet att förslaget inte strider mot våra internationella åtaganden. Kravet i artikel 1 av det ovannämnda tilläggs- protokollet att ett sådant ingripande som avses i artikeln måste ha sin grund i "det allmännas intresse" får anses uppfyllt i och med att medlen tillfaller den allmänna pensionsfonden och förvaltas av offentligrättsligt reglerade organ. Det förhållandet att lagförslagen har även andra syften såsom att stärka löntagarinflytandet i näringslivet synes inte böra leda till en annan bedömning. 10 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr50. Bilugu A

• Sida 146
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 146

Förslaget till lag om vinstdelningsskatt

En viktig nyhet i detta förslag är att vinstdelningen skall grundas på företagens reala vinst. Den föreslagna principen för vinstberäkning innebär kort uttryckt följande. Utgångspunkten är företagets beskattningsbara in- komst vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Detta belopp ändras därefter i två steg. 1 det första steget omvandlas beloppet till ett mer verkligt nominellt resultat. Detta sker genom att beloppet å ena sidan minskas med beskattningsårets inkomstskatt och å andra sidan Ökas med påförd kom- munalskatt. förlustavdrag och s.k. stimulansavdrag. Vidare skall föränd- ringar i lagerreserv o.d. beaktas. Avsättning till lagerreserv skall återföras medan avdrag skall ske om reserven har minskat. Syftet med dessajuste- ringar är att förvandla den till statlig inkomstskatt beskattningsbara in- komsten så att den bättre överensstämmer med det inkomstbelopp som verkligen tillfaller ägaren. 1 det andra steget omvandlas det sålunda fram- tagna nominella beloppet till ett realt resultat. Härvid görs ett mot årets inflation svarande avdrag på bl.a. lager. byggnader. inventarier. monetära tillgångar och årets vinst. Tillägg skall göras för årets intlationseffekter på ingående skulder. Avdrag och tillägg beräknas med hänsyn till den all- männa prisutvecklingen under föregående år. Detta sker med ledning av en på konsumentprisindex uträknad indexserie. De uppgifter. som sålunda skall ligga till grund för vinstdelningsskatten. avses företagen skola lämna på en särskild blankett. Denna blankett skall som bilaga fogas till företa— gets årliga deklaration. Uppgifternas riktighet skall omfattas av den på deklarationen avgivna försäkringen.

En övergång till en beskattning av den reala vinsten hos företag är inte bara från principiell utan också från praktisk synpunkt av stor betydelse. Tanken bakom vinstdelningen är att den årliga vinsten över en viss nivå skall träffas av vinstdelningsskatten. Det har också uttryckts så att det är företag som gä *. verkliga övervinster som skall omfattas av vinstdelningen. Med detta syfte är det naturligt att vinstdelningsskattens underlag bör spegla det verkliga resultatet av företagets verksamhet.

lnförandet av ett nytt system för beskattning är emellertid förenat med administrativa besvär och är betungande för berörda skattskyldiga. Depar- tementschefen berör i lagrådsremissen endast den administrativa belast- ningen. Redovisningen frän företagen till skattemyndigheterna avses. som tidigare nämnts. skola ske genom att uppgifter lämnas i en bilaga till företagens årliga självdeklaration (se Ds Fi 1983213 5. 115 f). Bilagan torde kunna ges en sådan utformning att det stora flertalet företag. vilka med hänsyn till reglerna om fribelopp ej kommer att erlägga vinstdelningsskatt. endast behöver lämna ett begränsat antal. tämligen lätt framtagna tipp- giftcr. Enligt vad som tipplysts vid föredragningen inför lagrådet kan antalet skattskyldiga företag beräknas komma att uppgå till cirka 5000. llärtill kommer ytterligare 5000—10000 företag som har verksamhet av

• Sida 147
•  Original

Prop. 1983/84: 50 [47

sådan omfattning att de måste lämna fullständiga uppgifter för att deras skattskyldighet skall kttnna kontrolleras. I allt torde det finnas ca 175000 aktiebolag. Det är alltså förhållandevis få företag som behöver lämna mer omfattande upplysningar och vilkas uppgifter måste närmare granskas av skattemyndigheterna. Det är emellertid inte endast uppgiftslämnandet och granskningen som är betungande. De praktiska tillämpningssvärigheterna med en real vinstbeskattning vid sidan av nu gällande beskattningsreglcr ligger också däri att företagen samtidigt måste ta hänsyn till flera olika beskattningsmodeller. Det är därför beklagligt att detta lagstiftningsärende ansetts vara så brådskande att frågan om den kommunala beskattningen av bolag inte kunnat tas upp i förevarande sammanhang utan att lösningen av denna fråga måst anstå. Företagen kommer alltså att behöva beakta tre olika modeller för beskattning. nämligen en beträffande statlig inkomst- skatt. en för den kommunala beskattningen och nu ytterligare en för vinstdelningsskatten. Härigenom kompliceras arbetet med bokföring och bokslut och försvåras skatteplaneringen för berörda företag. Detta kom- mer att medföra inte oväsentligt ökade kostnader för många företag. Vid en samlad bedömning kan emellertid enligt lagrådets mening de nu påta- lade olägenheterna inte anses vara av sådan-styrka att man bör avstå från den reala vinstbeskattningen. Lagrådet har därför ingen erinran mot att ett sådant system läggs till grund för bestämmande av vinstdelningsskatt. Den utformning som reglerna härom föreslås få synes också godtagbar. Det torde — såsom departementschefen anfört — vara naturligt om efter någon tids erfarenhet förslagets olika detaljer tas upp till förnyad prövning.

Förslaget till lag med reglemente för allmänna pensionsfonden

De fem nya fondstyrelser som föreslås inrättade för att förvalta de medel i allmänna pensionsfonden som härrör från bl.a. vinstdelningsskatten skall enligt förslaget benämnas löntagarfondstyrelser. Benämningen leder när- mast tanken till att det är fråga om styrelser för löntagarfonder. Eftersom det inte finns några särskilda löntagarfonder — ordet förekommer överhu- vudtaget inte i lagförslagen — skulle det kunna hävdas att benämningen är oegentlig. Avsikten torde emellertid ha varit att genom benämningen mar- kera att de fem nya fondstyrelserna har en sammansättning som domineras av personer som företräder löntagarintressen. Ordet löntagarfondstyrelse är då sammansatt av leden "Iöntagar" och "fondstyrelse". Lagrådet, som förutsätter att ordet skall förstås på nu angivet sätt. har intet att erinra mot den föreslagna benämningen.

Förslaget till APR ställer inte upp något krav på att ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse skall vara svenska medborgare. Det kan ifrågasättas om förslaget i denna del — som motiveras med att en här bosatt utländsk medborgare inte bör utestängas från möjligheten att repre- . sentera löntagarintressena i en sådan styrelse — är förenligt med bestäm-

• Sida 148
•  Original

Prop. 1983/84: 50 143

melscrna i ll kap. att tredje stycket regeringsformen. I detta grundlags- stadgande föreskrivs bl.a. att endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag såsom ledamot av styrelse i myndighet som lyder omedel- bart under riksdagen eller regeringen.

Grundlagsstadgandet utgör undantag från huvudregeln att utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun. Undantaget har motiverats främst av hänsyn till rikets säkerhet och av önskemålet att beslut som rör enskil- das rättsliga ställning skall fattas av svenska medborgare (prop. l973z90 s. 404 0. Allmänna pensionsfonden är en unikt utformad institution. Även om fondens förvaltande organ. fondstyrelserna. skulle anses ingå i den statliga förvaltningsorganisationen. låter sig styrelserna inte jämställas med de förvaltningsmyndigheter som anges i grundlagsstadgandet. De motiv som enligt det anförda bär upp stadgandet, talar också emot att detta skulle vara tillämpligt på fondstyrelserna. Grundlagsstadgandet torde där- för inte hindra att också utländska medborgare utses till ledamöter i en löntagarfondstyrelse.

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen(1975 :l385l

Inrättandet av löntagarfondstyrelser föranleder enligt lagrådsremissen vissa ändringar i aktiebolagslagen. Den rättsliga utgångspunkten är — fastän den ej kommit till alldeles klart uttryck vare sig i något författnings- förslag elleri departementschefens uttalanden — att allmänna pensionsfon- den är ägare till samtliga aktier som fjärde fondstyrelsen och löntagarfond- styrelserna förvaltar men att varje fondstyrelse beträffande sina aktier är att anse som ställföreträdare för allmänna pensionsfonden. Envar fond- styrelse torde själv skola uppbära utdelningar — och bli registrerad hos VPC — för sina aktier. Detta är tekniskt nödvändigt med hänsyn till att varje fondstyrelse själv skall förvalta, förränta och redovisa de medel styrelsen tilldelats. Också då det gäller den med aktier förenade rösträtten skall enligt förslaget varje fondstyrelse för sig utöva denna rätt på bolags- stämman. Varjc fondstyrelse lär vidare få frågerätt vid bolagsstämma (9 kap. 12% aktiebolagslagen) och äga föra talan mot bolaget angående beslut vid bolagsstämma (9 kap. 17.5). Också eljest när aktiebolagslagen talar om aktieägare torde därmed böra förstås inte allmänna pensionsfonden utan den fondstyrelse som förvaltar aktuella aktier; som exempel kan nämnas aktieägares rätt att få minoritetsrevisor utsedd enligt 10 kap. 15. Mot konstruktionen att varje fondstyrelse skall i aktiebolagslagens mening be- traktas som ägare till de aktier styrelsen förvaltar har lagrådet ej någon erinran. l 9 kap. 2,5 tredje stycket aktiebolagslagen används uttrycket att ljärde fondstyrelsen "innehar” aktier. Med hänsyn till att det är allmänna pensionsfonden som formellt är ägare till fondstyrelsernas tillgångar är det nu föreslagna uttrycket att styrelserna "förvaltar” aktier att föredra.

• Sida 149
•  Original

Prop. 1983/84: 50 149

För närvarande gäller att fjärde fondstyrelsen får bemyndiga en facklig organisation med medlemmar anställda i ett aktiebolag vari styrelsen inne- har aktier att utöva rösträtt för aktieinnehavet (9 kap. 2.5 tredje stycket aktiebolagslagen). Bemyndigandet sker genom skriftlig. dagtecknad full- makt som gäller för högst ett är i sänder (9 kap. lå första stycket). Enligt sas förslaget till APR är en It'intagarfondstyrelse skyldig att efter begäran överlåta rösträtten för hälften av sina aktier på en eller i förekommande fall flera lokala fackliga organisationer vid aktiebolag vari fondstyrelsen har aktier. För övriga aktier får löntagarfondstyrelserna enligt förslaget över- låta rösträtten på samma sätt som gäller för fjärde fondstyrelsen. Enligt vad som upplysts inför lagrådet har fjärde fondstyrelsen i betydande ut- sträckning överlåtit rösträtt för sina aktier till fackliga organisationer. Härvid har fjärde fondstyrelsen inte ansett sig böra ge instruktioner för hur de fackliga organisationerna skall rösta. När löntagarfondstyrelserna nu . ges samma befogenhet för de aktier. som inte omfattas av 38ä förslaget till APR. innebär detta att de fackliga organisationerna kan få ett större inflytande än vad som direkt framgår av departementschefens uttalande i den allmänna motiveringen under avsnitt 2.3.8.3 om överföring av rösträtt. Eftersom de fackliga organisationerna inte blir bundna av styrelsernas instruktioner utan självständigt utövar den rösträtt som överlåtits till dem är det missvisande att säga att en fondstyrelse bemyndigar ombud att utöva rösträtten. Vad det i själva verket är fråga om är att en fondstyrelse avhänder sig rösträtten för aktierna och överlåter den på den eller de fackliga organisationerna. Detta bör komma till uttryck i lagtexten. Med det betraktelsesätt som här anlagts blir bestämmelserna i 25 första stycket om fullmakt och fullmaktens tidsbegränsning ej tillämpliga. Det krävs därför en särskild bestämmelse för att ange att överlåtelsen ej är definitiv. Bestämmelsen synes lämpligen kunna utformas så att överlåtelsen avser rösträttens utövande för ett år i taget. Däremot behövs i aktiebolagslagen inte ytterligare föreskrifter om överlåtelse av rösträtt. I den mån sådana föreskrifter fordras har de sin plats i APR. Lagrådet föreslår att 9 kap. Zå tredje stycket andra meningen ges följande lydelse.

En fondstyrelse får för högst ett år i sänder överlåta åt en eller flera fackliga organisationer att var för sig utöva rösträtt för aktier som styrelsen förvaltar.

Enligt 9 kap. 345 aktiebolagslagen får vid en bolagsstämma ingen rösta för egna och'andras aktier för sammanlagt mer än en femtedel av de på stämman företrädda aktierna. Avsikten med regeln är att öka möjligheten för aktieägare med mindre aktieinnehav att på stämman göra sig gällande mot de större aktieägarna. Regeln är dispositiv. En bolagsordning kan således innehålla avvikelse från bestämmelser om röstmaximum. Röst- maximum kan då sättas högre eller lägre än vad lagen föreskriver. lett nytt fjärde stycke föreslås nu det undantag från röstkvotsregeln att varje fond- styrelse skall anses som en aktieägare för sig. Detta medför att den röst-

• Sida 150
•  Original

Prop. 1983/84: 50 150

rättsbegränsning som eljest skulle gälla för allmänna pensionsfonden som sådan kommer att avse varje fondstyrelse. Någon närmare motivering härför har inte getts i lagrådsremissen. Mot bakgrund av regelns syfte att skydda mindre aktieägare är ändringen sakligt sett tveksam. Vad som föreslagits är dock en naturlig konsekvens av fondstyrelsernas självständi- ga ställning. Lagrådet anscr därför att regeln kan accepteras.

Vid beräkning av röstkvot kan tillämpningssvårigheter uppstå om en fondstyrelse själv röstar för en del av sina aktier medan rösträtten för återstoden utövas av flera fackliga organisationer. I sådant fall torde röst- rättsbegränsning böra bestämmas proportionellt först mellan styrelsen och de fackliga organisationerna och sedan mellan organisationerna inbördes.

Bestämmelser om jäv vid röstning på bolagsstämma finns i 9 kap. 3å andra stycket aktiebolagslagen. Enligt lagrådsremissen föreslås den ut- vidgningen avjävsregeln att det röstförbud som gäller för aktieägare skall smitta av sig så att. om en fondstyrelse är jävig. rösträtt inte heller får utövas för övriga styrelsers aktier. Även om förslaget i denna del innebär en avvikelse från grundsynen att varje fondstyrelse är att betrakta som självständig aktieägare. finner lagrådet stadgandet sakligt motiverat. Det bör emellertid redaktionellt överarbetas så att det bättre stämmer överens med den föreslagna lydelsen av 9 kap. 2.5 sista stycket. Lagrådet förordar följande formulering.

Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst aktiebolag. anses varje styrelse för sig som aktieägare vid tillämp- ning av första och tredje styckena.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas titan erinran.

l redaktionellt hänseende har lagrådet utöver vad som tidigare angetts föreslagit vissa ändringar i de remitterade lagtexterna.

• Sida 151
•  Original

Prop. 1983/84: 50 IS]

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET ' PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-l 1-04

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Feldt. Lei- jon. Peterson. Bodström. Holmberg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om löntagarfonder

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till . lag om vinstdelningsskatt. lagom ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond. lag om ändring i kommunalskattelagen ( l928:370). lag om ändring i lagen (19471576) om statlig inkomstskatt. lagom ändring i uppbördslagen (l953:272). lag om ändring i taxeringslagen (l956:623). lag om ändring i skattebrottslagen (1971 ;69). . lag med reglemente för allmänna pensionsfonden såvitt avser l7. 27, 28. 3l samt 34—39 55. 9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

'JIA'JJIJ—

oss*?-

Prop.1983/84:50

?öljande justeringar skall göras.

Lager. I ett realt vinstdelningssystem bör en försäljning av lagertillgångar inte träffas av avgift om värdet av lagret bara har ökat i takt med inflationen. Därför medges ett avdrag som svarar mot årets inflationseffekt på det ingå—

ende lagrets värde (inkl. lagerreserv).

Anläggningar. Med ett realt synsätt blir av— skrivningar som beräknas på historiska anskaff—' ningsvärden för små. Därför medges ett extra avdrag som gör att de sammantagna avskrivning— arna svarar mot återanskaffningsvärdet. För inventarier (inkl. maskiner) är avdraget schab— lonmässigt beräknat som årets inflationseffekt på det ingående värdet av inventarier.

Monetära tillgångar. I en inflationsekonomi är 100 kr. i kassan inte lika mycket värda i slu— tet av året som i början. Företagen får alltså en real urholkning av sina monetära tillgångar. Därför medges ett avdrag som svarar mot årets inflationseffekt på de ingående monetära till— gångarna (årets nyemissioner och positivt nomi— nellt resultat räknas också in i de monetära

tillgångarna).

Skulder. Vid inflation är en skuld på 100 kr.' .vid årets slut mindre-betungande än vid årets början. Därför skall årets inflationseffekt på

de ingående skulderna läggas till.

• Sida 165
•  Original

Prop. 1983/84: 50

BERÄKNINGSSCHEMA, VINSTDELNING

+

.Statligt beskattningsbar inkomst !

skattemässiga avdrag (kommunalskatte—, förlust—, investerings—, forsknings—, exportkredit- samt Annell— och andra utdelningsavdrag).

Avsättning till lagerreserv, resultatutjämnings—E Steg 1 fond o.d. (minuspost om reserven minSkats).

Årets beräknade skatt, statlig och kommunal. NOMINELLT RESULTAT

Årets inflationstal multiplicerat med vissa tillgångar (monetära tillgångar, lager, maskiner och inventarier vid årets.början) samt årets nominella resultat och nyemitterat kapital.

Extra inflationsavskrivning på byggnader och markanläggningar. '

Årets inflationstal multiplicerat med skulderna vid årets början (inkl. investeringsfond). REALT RESULTAT

Fribelopp (6 % av lönesumman alt. 500 000 kr).

AVGIFTSUNDERLAG

X

>

V

Steg 2

Steg 3

Vinstdelningsavgift utgår med 20 % av avgiftsunderlaget. AVgiften är avdnagsgill vid nästa års inkomsttaxering

• Sida 166
•  Original

Prop. 1983/84: 50

eehaedliegjx 11552 sPECialproelsm_

Vi har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan om vinstutjämning mellan olika år och mellan olika företag inom samma koncern. De administrativa skälen talar enligt vår uppfattning starkt mot att införa några särskilda utjämningsregler. Vi. har därför avstått från nya regler av detta slag. I stället har vi tagit fasta på vissa av de möj— ligheter till utjämning som finns i'dagens in— komstskattesystem. I vår modell godtas avsätt— ningar till investeringsfond. Det avsatta belop- pet skall alltså inte återföras vid beräkning av avgiftsunderlaget. Detsamma gäller för s.k. överavskrivningar på inventarier. Genom att ut- nyttja investeringsfondssystemet och variera inventarieavskrivningarna kan företagen i stor utsträckning jämna ut vinsterna över åren. Ön— skemålen om utjämning inom koncerner tillgodoses i huvudsak genom att skattereglerna om koncern— bidrag accepteras också i vinstdelningssystemet.

I direktiven har förutsatts att särskild hänsyn skall tas till expanderande företag med liten kapitalbas. De expanderande företagens intressen tillgodoses också på flera sätt i förslaget. Det fasta fribeloppet om 500 000 kr. är betydelse— fullt liksom möjligheten att nedbringa underlaget för vinstdelningen genom investeringsfondsavsätt— ningar och överavskrivningar på inventarier. Det kan också nämnas att inflationskorrigeringen-för inventarier har fått en generös utformning och att årets nominella resultat får räknas med vid

inflationskorrigeringen för monetära tillgångar.

• Sida 167
•  Original

Prop. 1983/84: 50

282. Praktiska teater—inses

Det medför naturligtvis problem att introducera ett realt vinstmått. Även om principerna bakom förslaget omfattas av de flesta kan förslaget

uppfattas som "annorlunda".

I sina detaljer kan förslaget framstå som Svår-' tillgängligt. Vi har dock försökt utforma regler— na så att den praktiska hanteringen inte skall leda till ett omfattande merarbete för företagen

och skatteadministrationen.

Den omständigheten att det kan vara svårt att förstå tekniken för att räkna om det nominella resultatet behöver inte innebära att själva ut— förandet av inflationskorrigeringarna är besvär— ligt. Av det tiotal justeringsposter som normalt blir aktuella kan ungefär hälften hämtas direkt ur deklarationen. Flertalet av de övriga kan fås genom att multiplicera en siffra i bokslutet med det för året gällande inflationstalet. Därtill kommer att byggnadsavskrivningarna i deklaration— en skall räknas upp med index. Enligt vårt blan— kettförslag behöver dock flertalet företag inte

utföra denna korrigering.

Vi har bedömt att vinstdelningsberäkningen i

nästan alla små och medelstora företag skall kunna utföras inom en tidsram om 10 minuter -

1 timme.

Vi har också bett riksskatteverket att överslags—

vis beräkna belastningen för skatteadministra—

tionen. Enligt beräkningarna kommer ungefär 15

• Sida 168
•  Original

Prop. 1983/84: 50

manår att krävas för granskningsverksamheten. Beräkningarna bygger blfa. på att ungefär 5 000

företag kommer att påföras vinstdelningsavgift.

Vad slutligen gäller den föreslagna lagen om vinstdelningsavgift har det inte varit möjligt att hålla den helt kort. Den har dock kunnat. hållas inom rimliga gränser — 10 paragrafer och fem sidor — tack vare att vi utnyttjat nuvarande skattemässiga begrepp.och undvikit att införa något nytt reserverings— eller utjämningsinstru—

ment .

• Sida 169
•  Original

Prop.1983/84:50 ' 9

Bilaga 2

VTMSTDELNTNGSGRUPPENS FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

gångar.

5 & InflatiOnsavdraget för lager utgör lagrets värde vid

beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal. Med lagrets värde avses det belopp Varmed lagret och liknande omsättningstillgångar tagits upp i räken— skaperna före avsättning till lagerreserv och liknande re— serv. _

Inflationsavdrag enligt första stycket medges inte i fråga om lager av obligationer, lånefordringar och andra monetära tillgångar. Sådana tillgångar skall, oavsett om de utgör omsättningstillgångar eller inte, beaktas vid tillämpningen av 6 $. '

6 & Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella

resultatet

l. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid beskattningsårets ingång multiplicerat med be— skattningsårets inflationstal och

2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära

• Sida 172
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 12

tillgångar vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal.

De monetära skulderna är

1 växel—, leverantörs—_och skatteskulder, 2 upplupna kostnader och förutbetaldatintäkter,

3. förskott från kunder, .

4 aVSatt till pensioner,

5. avsättningar till investeringsfond_ enligt lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond ooh_ annan liknande fond samt

6. övriga skulder. .

som monetär skuld räknas belopp som-under beskattningsåret utskiftats till företagets ägare;

De monetära tillgångarna är

1. kassa— och banktillgodohavanden,

2. obligationer, lånefordringar_ och liknande tillgångar,

3. växelfordringar och kundfordringar,

4. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter,

5. förskott till leverantörer,

6- värdet av inte färdigställda byggnader, markanläggningar och inventarier samt

7. övriga fordringar.

som monetär tillgång räknas beskattningsårets nominella resultat.om det är positivt samt vad företaget uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder intressegemenskap mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda belOppet dock inte räknas som monetär tillgång.

De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp vid räkenskapsårets ingång.

7 & Beräkningen av den allmänna prisutvecklingen sker med ledning av en på konsumentprisindex_grundad indexserie. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer faststäl—

• Sida 173
•  Original

Prop. 1983/84: 50 13

ler årligen omräkningstal enligt 4 å och inflationstal enligt 5 och 6'55. ' ' ' ' '

Vid beräkning av omräkningstal och inflationstal skall även ett brutet räkenskapsår anses sammanfalla med året närmast före taxeringsåret. Omfattar beskattningsåret annan tid än tolv månader eller taxeras företaget för mer än ett beskatt— ningsår skall dock inflationstalet justeras så att det per månad motsvarar en tolftedel av det för helår fastställda talet. Motsvarande justering skall göras vid beräkning av

fast grundavdrag.

8 & Beteckningar som-används i kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av

sammanhanget.

9 5 Ett företag är skyldigt att i sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av vinstdelningsavgift. Uppgifterna'skall Lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

10 5 Bestämmelserna i taxeringslagen (l956:623) om taxering för inkomst och förmögenhet skall gälla i fråga om underlaget "för vinstdelningsavgiften. I fråga om debitering och uppbörd av avgiften gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272).

Denna lag träder'i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid l985 års taxering. Därvid iakttas föl— jande. . ' '

1. I fråga'om företag vars räkenskapsår till ledning för 1985 års taxering börjar tidigare än den 1 september 1983, skall lagen tillämpas från och med 1986 års taxering.

2. Vid omräkning enligt 4 5 skall byggnader och markanlägg— ningar, som anskaffats före ingången av år 1973, anses an— skaffade år 1973.

• Sida 174
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Nuvarande lxdelse

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt kommunalskatte— lagen (l928:370) och lagen (l947:576) om statlig inkomst— skatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening EEE svensk sparbank rätt till av— drag enligt denna lag för be— lopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän'investe— ringsfond. Sparbank får i ba— lansräkningen ta upp allmän investeringsfond under benäm—

ningen investeringskonto.

151

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse

enligt kommunalskattelagen '-(l928. 370) och lagen (1947. 576)

om statlig inkomstskatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svensk ömsesidig

skadeförsäkringsanstalt rätt

till avdrag enligt denna_lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän inves— teringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp allmän investeringsfond'under benäm- ningen investeringskonto. Bostadsföretag som avses i

'24 5 3 mom. kommunalskattelagen kan inte få avdrag för avsätt—

ning till investeringsfond.

Ett företag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för

avsättning till allmän investeringsfond i mer än en förVärvs—

källa.

lSenaste lydelse l981:299.

• Sida 175
•  Original

Prop. 1983/84: 50 15

Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse 2 52

Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten,- i den mån den påverkats av nedan angivna poster,

a) ökats med erlagda eller _ a) ökats med erlagd eller beräknade allmänna svenska beräknad allmän svensk skatt

skatter, . eller avgift enligt lagen (l983:000) om vinstdelnings—

avgift,

b) ökats med belopp som har avsatts till allmän investeringsfond

och annan liknande fond, c) ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller

därmed jämförligt ändamål,

d) minskats med restituerade d) minskats med restituerad allmänna svenska skatter, - allmän svensk skatt eller

vinstdelningsvgift,

e) minskats med belopp som enligt 6 & har återförts från lager? investeringskonto jämte tillägg på sådant belopp samt

f) justerats med belopp som har föranlett ändring av årsvinsten på grund av överföring av allmän investeringsfond enligt 13 5.

Har belopp på lagerinvesteringskonto återförts till beskattning medges, utöver vad som följer av första stycket, avdrag för av— sättning till allmän investeringsfond med högst belopp som svarar mot det återförda beloppet, i förekommande fall ökat med tillägg på det återförda beloppet. _

4 å3

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens indu— striverk kan besluta att allmän investeringsfond skall eller får

—25enaste lydelse l981:299. 3Lydelse enligt prop. 1982/83:113.

• Sida 176
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Nuvarande lydelse-

16

Föreslagen lydelse

tas i anspråk för ändamål som avses i 5 5 första stycket. Rege-

ringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan vidare besluta att belopp som framdeles avsätts till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslut som nu sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. 'Beslut kan gälla samtliga företag, företag av viss beskaffenhet eller visst eller vissa företag. Allmän investeringsfond som har avsätts i viss förvärvs—

källa får tas i anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstsla- gen jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan dock,- om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investerings— fond tas i anspråk i förvärvs-l källa i inkomstslaget annan '

fastighet.

Allmän investeringsfond som har avsatts i viss förvärvs— källa får tas i anspråk i samma förvärVSkälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstsla— gen jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan dock, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investerings— fond tas i anspråk i annan förvärvskälla än nu sagts.

Företag, som ansöker om att ta allmän investeringsfond i ån—

språk,

att avge yttrande över ansökningen.

skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle

Saknas sådana organisationer,

skall i stället de anStällda på lämpligt sätt beredas tillfälle

att avge yttrande. Yttrandena skall fogas till ansökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om räkenskapsår som påbörjats före den 1 september 1983.

• Sida 177
•  Original

Prop. 1983/84: 50

och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956z623) samt

annuitet på avdikningslån.

Föreslagen lydelse

1 52

Med Skatt förstås i denna lag, om inte annat anges, stat— lig inkomstskatt, statlig för—' mögenhetsskatt, utskiftnings—l skatt, ersättningsskatt, kommu— nal inkomstskatt, skogsvårdsav— gift, avgift enligt lagen (l983:000) om vinstdelningsav- EÄÄE' egenavgifter enligt lagen (l981:69l) om socialavgifter, hyreshusavgift, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956z623) samt

annuitet på avdikningslån.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det,

föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har Sådan föreskrift meddelats skall, om inte annat anges, vad i denna

lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som

aVSes med föreskriften.

lLagen omtryckt l972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik l974:77l.

2Senaste lydelse 1982:1l96.

2 Rikxduyun IOM/84. ! .s'aml. Nr 50. Bilaga B _

• Sida 178
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Nuvarande lydelse

1. mclm.3 I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motSvara i” den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, egenavgif— ter, kommunal inkomstskatt,- skogsvårdsavgift och hyreshus—

avgift.

27 5

'nedan anges skall

18

Föreslagen lydelse

1 mom . I den omfattning skattskyldig betala preliminär skatt med

belopp, vilket så nära som

möjligt kan antas motsvara i" den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, ningsavgift, egenavgifter, kommunal inkomstskatt, '

vinstdel—

skogs— vårdsavgift och hyreshusav—

gift.

1 mom.4 Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas: att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten:

. att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebe— loppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal

avrundas nedåt till helt krontal;

att

(l946:324) om skogsvårdsaygift, att (1982:1194) om_hyreshusavgift;

3Senaste lydelse 1982:ll96. 4Senaste lydelse l982zll96.

skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 5 lagen

hyreshusavgift uträknas enligt beStämmelserna i lagen

att vinstdelningsavgift ut— räknas enligt bestämmelserna i lagen (l983:000) om vinstdel— ningsavgift, varvid öretal bortfaller;

• Sida 179
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . ' 19

Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter debiteras med ledning av beStämmelserna i lagen (198l:69l) om socialavgifter på grundval av uppgifter om försäk— ringsförhållanden som har lämnats av den allmänna försäkringskas- san, varvid öretal börtfaller; samt ' .

att i l 5 nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera sådana annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kro-

nor, varvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1984 och debitering av slutlig skatt på grund av 1985 års taxering.

• Sida 180
•  Original

• Sida 181
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - Zl

Bilaqa 3

SAMMANFATTNING AV PLACERINGSUTREDNINGENS BE- TÄNKANDE (sou l983:44)

Placeringsutredningen har haft två huvudupp— gifter. För det första skall utredningen analy— sera utformningen av det avkastningskrav, som utifrån kan åläggas en institutionell placerare på aktiemarknaden. För det andra har utredningen haft som uppgift att ge ett underlag till rikt—

linjer för placeringspolitiken. Kapitel 1

I kapitel 1 fastlägger utredningen i anslutning till direktiven en del kompletterande förutsätt— ningar för sitt arbete. Utredningen tar dock inte ställning för eller emot ett system med fonder utan ser sin diskussion av avkastningskrav och riktlinjer för placeringspolitiken som rent tek— nisk. Det ankommer på andra att göra den poli—

tiska värderingen av ett fondsystem.

Som en första förutsättning antas placerings— volymen hos en enskild placerare vara liten i förhållande till marknadens storlek. Förutsätt— ningen innebär att den enskilde placeraren inte

ensam kan påverka den allmänna kursutvecklingen

på aktiemarknaden.

Mellan placeringspolitiken och den organisato— riska utformningen av ett eventuellt fondsystem finns ett ömsesidigt samband. Utredningen har i denna fråga som en förutsättning antagit att uppdraget till den enskilde placeraren kan här- ledas ur intresset för en långsiktigt god avkast-

ning. Förutsättningen innebär att ekonomisk till—

• Sida 182
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 33

växt antas vara ett centralt mål för placerarens

huvudmän.

I utredningens direktiv förutsätts den insti— tutionelle placeraren ha en evig placerings— horisont. Utredningen tolkar detta som att de medel som ursprungligen placerats på aktiemark— naden skall stanna där, men där aktieportföljens utseende kan variera över tiden. Vidare antas den evige placeraren skilja sig från övriga aktörer på aktiemarknaden genom att man har ett mer långsiktigt perspektiv vid såväl ny— som omplace— ringar. Denna långsiktighet antas innebära att den evige placeraren i högre grad än andra skall se till den långsiktiga utdelningstillväxten och mindre till värdetillväxten i ett kortare tids—

perspektiv.

Direktiven talar entydigt för att utredningen skall begränsa sin analys till rollen som kapi— talplacerare. Placerarens ägarroll analyseras

ej.

I enlighet med direktiven koncentrerar utred— ningen sitt intresse på avkastningen som place— ringskriterium. Innebörden för placeringspoliti— ken av kompletterande kriterier behandlas ej. Det ligger också utanför utredningens uppdrag att analysera den samhällsekonomiska innebörden i en

eventuell sektorsavgränsning av placeringarna.

Utredningen förutsätter slutligen, utifrån ett grundläggande krav på marknadsmässighet i aktie—

placeringarna, att placeraren har möjlighet att i

• Sida 183
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 23

ett mer kortsiktigt tidsperspektiv hålla vissa

medel i likvid form. Kapitel 2

I kapitel 2 behandlar utredningen olika modeller för det avkastningskrav, som huvudmännen skall ställa på den institutionelle placeraren. Ett avkastningskrav uttrycker principiellt enskilda individers, individgruppers eller hela samhällets värdering av inkomster i dag jämfört med inkoms— ter i framtiden. Avkastningskraven på aktiemark— naden manifesteras i normala fall för aktieför— valtare och företag dels genom köp— och sälj- beslut på marknaden, dels genom att olika ägar— grupper meddelar sina krav genom "direkta utta- landen" på bolagsstämmor, genom styrelserepresene tation och vid andra kontakter med företagsled— ningarna. Den första metoden —— genom köp— och säljbeslut -— är därvid det vanliga sättet för

ägarna att signalera sina krav på avkastning.

Genom köp— och säljbeslut kan ägarna påverka aktieförvaltande institutioner genom att förnya eller att ta tillbaka uppdraget. Med denna förut— sättning finns inget direkt behov av något ' utifrån formaliserat placeringsreglemente med kvantitativt preciserade avkastningskrav.

För den typ av placerare utredningen behandlar är inte ovanstående förutsättning uppfylld. Utred—

ningen antar här att placerarens huvudmän på kort

• Sida 184
•  Original

Prop. 1983/84: 50 24

sikt endast i begränsad omfattning —— eller inte alls —— kommer att låta kapitaltilldelningen bli beroende av resultatet av placeringsverksamheten. Därigenom uppstår behov av placeringsreglementen

och preciserade avkastningskrav.

För att nivåmässigt kunna fixera ett avkastnings— krav i reala termer väljer utredningen en sam- hällsekonomisk utgångspunkt. Över längre tids- perioder under de senaste 100 åren har funnits en god överensstämmelse mellan räntenivån —— mätt som den långa realräntan —— och tillväxttakten i

den svenska ekonomin.

Denna observation sätts i relation till vissa resultat i modern, ekonomisk forskning, där man _inom ramen för visserligen starkt förenklade modeller visat att välfärden i samhället tenderar att bli den största möjliga då det råder en över— ensstämmelse mellan realränta och tillväkttakt i ekonomin. Denna s.k. "gyllene regel" ger ytterli— gare en utgångspunkt för att nivåmässigt fixera ett avkastningskrav.

I enlighet med den "gyllene regeln" bör avkast— ningskravet fixeras mot bakgrund av de bedömning— ar man i dag kan göra av den långsiktiga framtida tillväxttakten i svensk ekonomi. Den senare ä;.i Sin tur bestämd av arbetskraftstillväxten och den tekniska utvecklingen. Utredningen föreslår efter att ha gjort bedömningar av dessa faktorer att placeraren åläggs ett realt avkastningskrav om

3 %.

• Sida 185
•  Original

Prop. 1983/84: 50 25

För ovanstående nivå på avkastningskravet talar även den genomgång, som utredningen gjort av de' avkastningskrav som kapitalplacerande instie . tutioner som fjärde AP—fonden, Skandia och SPP

arbetar med.

Enligt direktiven skall utredningen pröva en koppling av avkastningskravet till.en eller annan obligationsränta. Utredningen avvisar emellertid en sådan koppling. Visserligen kan under ideala förhållanden realräntan på långa obligationer komma att överensstämma med den långsiktiga till- växttakten i ekonomin. Dessa ideala förhållanden är emellertid inte för handen, bl.a. beroende på trögheter i ränteanpassningen vid varierande inflationstakter. Den reala obligationsräntan utgör därför en dålig mätare på det reala avkast— ningskrav, som man enligt den "gyllene regeln" skall ställa på en kapitalplacerare.

tredningen föreslår i stället följande, mer direkta lösning. De medel placeraren tilldelas omräknas löpande med förändringen i konsument— prisindex. På dessa inflationsjusterade medel

ställs ett avkastningskrav om 3 %.

Utredningen föreslår att ovanstående reala ave kastningskrav utformas som ett flödeskrav, som ett krav på betalningar till huvudmännen. Place— raren skall varje år till huvudmännen inleverera ett belopp, svarande mot 3 % av det inflations— justerade kapitalet.

• Sida 186
•  Original

Prop. 1983/84: 50 26

Enligt utredningen kan det reala avkastningse kravets utformning som ett flödeskrav motiveras ur styrsynpunkt. Ett krav på placeraren'att årli—” gen leverera in en i reala termer definierad avkastning till huvudmännen bör bli ett väsent— ligt inslag i de senares övervakning och gransk— ning av placeraren. Det är därvid av stor vikt att det fixerade flödeskravet tillämpas kon— sekvent, särskilt om medelstilldelningen enbart i begränsad omfattning kommer att bli resultat—

beroende.

En förändring av det reala avkastningskravet om 3 % bör vidtas först om det framkommer avgörande indikationer på att de långsiktiga tillväxt— betingelserna förändrats i en eller annan rikt—

ning.

Utredningen framhåller avslutningsvis i kapitel 2 —4 utan att föreslå några rutiner -- att redovis— ningen av placerarens resultat måste utformas på ett enkelt och enhetligt sätt. Därigenom ges förutsättningar för en bred diskussion, där re— sultaten för olika placerare kan jämföras. Man bör därvid söka finna metoder, som tillåter jäm— förelser över längre tidsperioder. Resultatet ett enstaka år —— mätt genom totalavkastningen på gjorda placeringar —— för en långsiktig place— rare, kan inte tillmätas någon större vikt, då detta starkt kan påverkas av kortsiktiga kursför— ändringar på aktiemarknaden.

• Sida 187
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 27

Kapitel 3

Utredningen behandlar i kapitel 3 placeringspoli- tiska riktlinjer för en långsiktig placerare på aktiemarknaden. De rekommendationer utredningen ger är därvid av ett förhållandevis allmänt slag. Detta beror på att huvudmännen i ett reglemente enbart kan ange vissa förutsättningar för place— ringsverksamheten, dels i form av ett avkast— ningskrav, dels genom allmänna anvisningar vad gäller bedömningar av företag och de risker som

är förbundna med aktieplaceringar.

Utredningen anser inte att det finns några enkla tumregler som kan tillämpas, varken när det gäller att översätta det externa avkastnings— kravet till ett internt krav, som skall användas i den löpande placeringsverksamheten, eller när det gäller värderingen av företag. Det åligger den enskilde placeraren att genom egna bedöm— ningar av företag och branscher aktivt inhämta sådan information att man kan uppfylla place—

ringsreglementets bestämmelser.

Utredningen redovisar olika metoder att värdera företag. För en långsiktig placerare är det naturligt att utnyttja sådana värderingsmodeller, som tar hänsyn till företagens långsiktiga utdele ningstillväxt. Dessa modeller har visserligen en del svagheter, men de kan vara användbara hjälp—

medel, när placeraren jämför sin egen värdering

• Sida 188
•  Original

Prop. 1983/84: 50 28

av ett visst företag med den övriga marknadens

bedömningar.

Utredningen redovisar vidare vissa allmänna prin—. ciper för riskbedömningar, där huvudslutsatsen är att placeraren i sitt val av aktier måste bedöma, inte enbart den osäkerhet, som är förknippad med ett enskilt företags framtida utdelningsströmmar. Han måste därutöver ta hänsyn till hur den totala risken —= osäkerheten i den framtida avkastningen på placerarens samlade tillgångar —— påverkas av att man förvärvar en viss aktie. De riskpremier, som plaCeraren skall arbeta med, kommer därvid att variera beroende på vilken typ av företag det

är fråga om.

./

Enligt utredningens mening får det yttre kravet om 3 % uppfattas som ett minimikrav. I normal— fallet skall den förväntade avkastningen på en aktieplacering överstiga detta minimikrav. I det fall placeraren bedömer det totala riskinnehållet i sina samlade tillgångar som för stort, kan placeringar med en lägre avkastning än det exterj na kravet medges om den totala risken därmed reduceras. Så kan ske om placeraren förvärvar

aktier, på vilka avkastningen på lång sikt kan förväntas variera mot avkastningen på övriga- aktier. Det bör dock noteras att i praktiken är möjligheten att finna sådana "motkonjunkturella"

placeringar starkt begränsade.

Utredningen anser det motiverat att man i ett placeringsreglemente anger ett allmänt krav på

riskspridning. I praktiken kan placeraren upp—

• Sida 189
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . 39

fylla detta krav på olika sätt, exempelvis genom att sprida aktieinnehavet på olika branscher. Det är emellertid inte meningsfullt att söka ange

metoder för detta i ett reglemente.

Utredningen har vidare diskuterat på vilket sätt en långsiktig placerare i sitt beteende kan komma att avvika från övriga aktörer på marknaden. Enligt utredningen bör kravet på långsiktighet tolkas som att tekniskt motiverade värdeföränd— ringar på aktier och tillfälliga justeringar av lönsamhetsförväntningar inte skall motivera om— placeringar. Detta utesluter inte att en lång— siktig placerare gör korta omplaceringar under förutsättning att de senare svarar mot de bedöm— ningar man gör av företagens långsiktiga utdel—

ningstillväxt.

Utredningen utgår från att placeraren skall ha rätt att hålla vissa medel i likvid form. Ett tvång att omedelbart placera tilldelade medel i aktier kan leda till oönskade tekniska effekter på kurserna, som därmed kan komma att variera på ett sätt som inte svarar mot företagens långsik—

tiga utvecklingsmöjligheter.

Utredningen menar i detta sammanhang att det å andra sidan inte är önskvärt att placeraren för— sätts i situationer, där man tvingas till en mycket omfattande likviditetsförvaltning. Detta- kan inträffa under perioder, när man bedömer det omöjligt att uppfylla det yttre avkastningskravet genom placeringar i aktier. Utredningen föreslår

därför att huvudmännen i stället för automatisk

• Sida 190
•  Original

Prop. 1983/84: 50 30 .

tilldelning av medel ger placeraren rätt att efter egna bedömningar och inom en viss ram

rekvirera medel.

Om tilldelningen utformas som en rekvisitionsrätt kommer likviditeten att ligga på en nivå, som svarar mot placerarens behov. Detta behov bestäms av kravet att årligen inleverera medel till huvudmännen och av att man måste ha en viss placeringsberedskap. Utredningen anser här att det inte finns något behov av att kvantitativt reglera likviditetens omfattning: tvärtom skulle sådana regler kunna leda-till stelheter och nega—

tiva effekter på kursbildningen.

Utredningen anser vidare att placeraren bör ha relativt vida möjligheter när det gäller vilka

typer av likvida placeringar som skall göras.

Avslutningsvis noterar utredningen att även om den enskilde placeraren är liten i förhållande till hela aktiemarknadens storlek och även om kravet på riskspridning är uppfyllt, kan place— raren i princip bli stor ägare i ett enstaka företag. Som tidigare har framhållits har utred— ningen i enlighet med direktiven valt att inte analysera placerarens ägarroll. Utan att frångå denna förutsättning markerar utredningen att förekomsten av begränsningsregler, vad gäller aktieinnehavet i enskilda företag, i vissa lägen kan ge upphov till icke önskvärda aktiemarknads— reaktioner. I likhet med kvantitativa regleringar av likviditeten kan begränsningar av aktieinne— havet leda till stelheter och negativa effekter

på kursbildningen.

• Sida 191
•  Original

Prop. 1983/84: 50 31

Bilaga 4

APPENDIX Underlag för ett placeringsreglemente.

Våra förslag till avkastningskrav och placerings— politiska riktlinjer utgör ett underlag för det placeringsreglemente som skall gälla för den

institutionelle placeraren. Vi redovisar i detta appendix —— utan att ge något förSlag till lage text —- de punkter, som bör ingå i ett sådant" reglemente. 1

Som en första punkt skall anges att fondstyrelsen skall förvärva aktier i svenska aktiebolagr I detta sammanhang skall även markeras att man har rätt att förvärva sådana finansiella tillgångar, som är närbesläktade med aktier, exempelvis kon—- vertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med

optionsrätt.

För det andra skall i reglementet anges de all— männa krav som skall ställas på förvaltningen av tilldelade medely nämligen att förvaltningen skall syfta till god avkastning, långsiktighet _och riskspridning.

Med hänvisning till ovanstående allmänna krav skall placerarens rätt att rekvirera tilldelade

medel anges. Här skall även inkluderas rätten att

disponera avkastningen på tilldelade medel (se dock nästa punkt).

Som en fjärde punkt i reglementet skall ingå det årliga kravet på inbetalning av en del av avkast- ningen till huvudmännen. Detta kan formuleras som ett krav att inleverera ett belopp, svarande mot 3 % av de vid olika tidpunkter rekvirerade med—

len, justerade på visst sätt. Vid beräkningen av

• Sida 192
•  Original

Prop. 1983/84: 50 32

det leveranspliktiga beloppet skall för de under- det aktuella verksamhetsåret rekvirerade medlen hänsyn tas till när under året rekvisitionen

skett.

I denna punkt anges Vidare att varfe tilldelat belopp skall justeras med hänsyn till inträffade förändringar i konsumentpriserna. Därvid kan användas förändringar i långtidsindex för konsu— mentpriserna från den månad beloppet rekvirerades till sista månaden för det aktuella verksamhets—

året.

I en sista punkt i reglementet skall anges for— merna för placerarens likviditetsförvaltning. Här kan med hänvisning till krav på betalnings— beredskap och ändamålsenlig förvaltning ske en uppräkning av de olika typer av inlåningsräkning— ar och kortare skuldförbindelser —— med en maxi— mal löptid om 12 månader -— som skall tillåtas. Härvid inkluderas bankräkningar, postgiro, korta statspapper (statsskuld— och skattkammarväxlar) liksom andra korta papper utgivna av väl etable— rade företag.

• Sida 193
•  Original

Prop. 1983/84: 50 33

&&

SAMMANFATTNING AV FONDGRUPPENS BETÄNKANDE (DS Fi 198_3:20)

Vissa frågor angående löntagarfondernas organisation har behandlats i en interdepartemental arbetsgrupp. Uppdraget

har varit att utarbeta ett förslag till ett system av lön— tagarfonder inom den allmänna pensionsfondens (AP—fondens) ram. Gruppen har också haft att överväga vissa ändringar

i reglementet för AP-fonden såvitt_angår fjärde fondstyrelsen. Resultatet av gruppens överväganden redovisas i denna pro- memoria. I tillämpliga delar har förslag från placeringsut— redningens betänkande inarbetats.

Nedan återges huvuddragen i promemorian.

För att ge goda planeringsförutsättningar för näringsliv, löntagarorganisationer och allmänhet bör en lagstiftning om löntagarfonder utformas så att reformens utveckling kan överblickas för en rimligt lång period. Denna tidsperiod bör sträcka sig fram t.o.m. 1990.

Fem löntagarfonder inrättas under 1984. Varje löntagarfond

— får i likhet med t.ex. fjärde fondstyrelsen - karaktären av en självständig styrelse inom AP—fonden.

Löntagarfondernas styrelser, var och en bestående av nio ledamöter och fyra suppleanter,'tillsätts av regeringen. Av ledamöterna skall minst fem företräda löntagarintressen. Styrelsernas sannansättning skall återspegla en regional förankring.

Löntagarfonderna skall vara av varandra oberoende, sinsemellan ' självständiga och var och en ha eget kansli.

Löntagarfondernas uppgift blir att förvalta pensionsmedel, i första hand genom placeringar på aktiemarknaden. Möjlighet skapas dock också för-fonderna att tillskjuta riskkapital

till ekonomiska föreningar. 3 Riksdagen 198.3584. I mm!. Nr50. Bi/uyu B

• Sida 194
•  Original

Prop.]983/84:50 ' 34

Placeringarna skall göras i svenska företag och ha det grundläggande syftet att förbättra riskkapitalförsörj— ningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

De fem löntagarfonderna delar lika på de medel som inflyter dels från vinstdelning (inkl. den tillfälliga vinstskatten) dels från en särskild del av ATP—avgiften. För varje fond finns dock ett'övre tak för medelstilldelningen. Taket är

för 1984 satt till 400 milj. kr. och justeras sedan upp med 20 000 basbelopp, motsvarande f.n. cirka 400 milj. kr., varje år fram till och med 1990. '

Löntagarfonderna skall varje år överföra avkastning på

det förvaltade kapitalet till de pensionsutbetalande AP— fondstyrelserna (första-tredje styrelserna). Enligt place- ringsutredningens betänkande skall denna avkastningsnivå motsvara 3% real förräntning. Det innebär att löntagarfon- derna skall överföra 3% räknat på det förvaltade kapitalet sedan detta uppjusterats med hänsyn till inflationen.

Mot bakgrund av detta både långsiktiga och strikta förränt- ningskrav ankommer det på varje enskild fond att själv avgöra när och hur stor del av medelsramen som skall ut- nyttjas.

Genom denna konstruktion kan pensionssystemet tillföras en långsiktig och stabil inkomst. Samtidigt ger den en god eko- nomisk stadga åt löntagarfondernas placeringsverksamhet.

Löntagarfonderna och fjärde fondstyrelsen får inte tillsam— mans inneha så stort ägarinflytande i ett företag att det medför företagaransvar. Det samlade aktieinnehavet i AP— fonden får därför inte i något företag uppgå till 50%

eller däröver.

Om de lokala fackliga organisationer i ett företag begär det, skall löntagarfonderna till organisationerna överföra

50% av rösträtten för sina aktieinnehav i företaget.

• Sida 195
•  Original

Prop. 1983/84: 50 35

Det gemensamma kansliet för de tre pensionsutbetalande fond- styrelserna får i uppgift att årligen göra en sammanställning och utvärdering av löntagarfondernas verksamhet. Utvärderingen skall göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en trygg framtida avkastning på det av löntagarfonderna

förvaltade kapitalet och av en god tillväxt i den svenska ekonomin. '

• Sida 196
•  Original

• Sida 197
•  Original

Prop. 1983/84: 50

FONDGRUPPENS LAGFÖRSLAG

1 Förslag till

37

Bilaga 6

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allnänna

pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1959z293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

dels att 1, 2, 5, 6, 11, 12, 12 a,19 och 21 55 skall ha nedan an—

givna lydelse,— dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 12 b — 12 e och 18'a 55, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse 1 51

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 5 lagen (1981:5911 om socialav- * gifter skall ingå till allmänna pen-' sionsfonden, skall på det sätt som föreskrivs nedan förvaltas av fyra

särskilda styrelser, benämnda första,

andra, tredje och fjärde fondstyrels-

erna. Därvid får dock de medel som

överförs till fjärde fondstygelsens förvaltning uppgå till högst 1 850 miljoner kronor.

Föreslagen lydelse

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 5 lagen (1981:691) om socialav- gifter, 1 5 lagen (1983:219) om till— fälli vinstskatt samt la en

(0000:000) om vinstdelningsavgift skall ingå till allmänna pensions—

fonden skall på det sätt san föreskrivs

nedan förvaltas av nio särskilda

styrelser, nämligen första — fjärde fondstyrelserna samt första — femte

löntagarfondstyrelserna.

löntagarfondstyrelserna skall ha

regional anknvtning.

• Sida 198
•  Original

Prop. 1983/84: 50

2 52

Riksförsäkringsverket skall överföra

1. till första fondstyrel— sens förvaltning tilläggspen- sionsavgifter, scm erläggs av staten, kommuner och där— med jämförliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten,_ kcrmum eller därmed jämförlig samfällighet har ett bestämande inflytande;

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensions- avgifter, san erläggs av andra arbetsgivare än under 1 sägs, vilka för det år scm avgifterna avser debiteras avgifter på grundval av ett avgiftsunderlag som överstiger ett gränsbelopp motsvarande 225 gånger det bas- belopp san gäller enligt lagen (l962:381) en allmän försäkring;

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga ulläggspen- sionsavgifter; samt

2 Senaste lydelse l982:318.

1. till första fondstyrelsens förvaltning dei tilläggspen— sionsavgifter, som erläggs av staten, kommuner och därmed jäm- förliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, komun eller därmed jämförlig samfällighet har ett bestämmande inflytande, dels en tredjedel av vinst- skatteredlen och vinstdelning-

avgifterna; 2. till andra fondstyrelsens förvaltning dels tilläggspensions—

avgifter, scm erläggs av andra arbetsgivare än mde-r l sägs, vilka för det år scm avgifterna avser debiteras avgifter på grundval av ett avgiftsunderlag scm överstiger ett gränsbelopp motsvarande 225 gånger det bas— belopp scm gäller enligt lagen (l962:381) en allmän försäkring, dels en tredjedel av vinst—

skattemedlen och vinstdelnings— aygifterna; . 3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspen— sionsavgifter samt en tredje— del av vinstskattemedlen och

vinstdelningsaggifterna;

• Sida 199
•  Original

Prop. 1983/84: 50

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, scm'av styrel— sen rekvirerat-5 hos riksförsäk- ringsverket och san avräknas på medel san belöper på då övriga sgrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas balansräkningar av- seende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till varje fondstyrelses förvalt- ning skall jämväl hänföras avkast— ning av de av styrelsen förval"— tade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde fondstygelsen förvaltar skall. dock, efter avdrag av sådana kostnader som anges i 3 & andr _ stygket, nya femtedelar över— föras till de övriga fondsg- relsernas förvaltning i för- hållande till de avrälmingar som har skett enligt första

stycket 4 till och med det år

scm avkastningen avser .

39

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltming medel, scm av styrel— sen rekvirerats hos riksförsäk— ringsverket och som avräknas på medel som belöper på fö£t_a, W i förhållande till kapitalbe- hållningarna enligt styrelsernas balansräloimgar avseende ställ— ningen vid utgången av närmast

föregående år; samt

5. till varje löntagarfond- styrelses förvaltning medel scm av s_tgelsen rekvirerats hos riksförsäkringsverket och som avräknas E” medel som belöå 3” första, andra och tredje fondstEelserna med lika fördelning mellan dessa sty£el-

ser .

Till varje fondstyrelses förvalt— ning skall också, med dm gläns- ning som följer av 2 bg, hänföras . avkastningen av de medel som styr—

elsen förvaltar .

• Sida 200
•  Original

Prop.]983/84z50

2 b 5

40

Till fjärde fondstvrelsens förvalt— ning får överföras högst 1 850 miljo—

ner kronor.

Till en löntagarfondstygelses för— valtning får överföras dels en femte— del av vinstskattemedlen och vinstdel— ningsavgifterna, dels av tilläggspen- sionsavgifterna ett belopp notsvarande 0,04 enheter av procentsatsen för ut— tag av tilläggspensionsavgift. Sunnan av de medel som överförs till en lön—

tagarfondstvrelses förvaltning får dock inte överskrida den nedelsram

som anges i tredje stycket..

För varje löntagarfondstyzelse är nedelsramen för år 1984 400 miljoner kronor och ökar därefter årligen till och ned år 1990 med ett belopp mot- svarande 20 000 basbelopp för respek— tive år enlig; lagen (1962:381) om

a lmän försäkring.

Fjärde fondstygelsen och löntagar— fondstypelserna skall varje år före utgången av maj månad till första, andra och tredje fondstygelsernas förvaltning överföra en avkastning

beräknad till tre procent av nuvär— det av förvaltade nedel. Med nuvär—

det av förvaltade medel avses sunnen

av de medel som styrelsen intill rä— kenskapsåretsslut rekvirerat hos riks— försäkringsverket, omräknad efter de

förändringar av konsumentprisindex

• Sida 201
•  Original

Prop. 1983/84: 50 _ ' 41

som skett fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstypelse för— valtat under endast en del av räken— skapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen redu—

ceras i notsvarande mån.

Avkastningen från fjärde fondstypel—

sen skall fördelas mellan första,

andra och tredje fondstypelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligp 2 5 första stycket 4 till och med det år som avkastning— en avser. Avkastningen från löntagar— fondstyrelserna skall fördelas lika nellan första, andra och tredje fond- stypelserna.

Varje löntagarfondstypelse skall be— stå av nio ledamöter. För ledamöterna

skall finnas fvra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

ledamöter och suppleanter skall vara nwndiga och bosatta här i riket. Av

ledamöterna skall minst fem företräda

lontagarintressen. Ledamöter och supp: leanter skall utses med beaktande av

lontagarfondstypelsernas regionala an— EBES;

• Sida 202
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Ledamöter och suppleanter i fond-

styrelse förordnas för tiden intill dess balansräkning på sätt i 24 5 ' sägs fastställts under tredje året efter det, varunder förordnandet neddelats.

Ledamot eller suppleant må av rege— ringen entledigas, oaktat den tid för vilken han blivit utsedd ej gått

till ända. Därest ledanot eller suppleant ent—

ledigas eller avlider under den tid för vilken han blivit utsedd, skall

för den återstående tiden_i hans ställe ny ledanot eller suppleant förordnas i den ordning som angives i 4 5.

654

Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första och fjärde fond—

styrelserna förordnar regeringen i vardera styrelse en till ord—

förande och, såvitt gäller fjärde fondstyrelsen, en till vice ord—

förande. I andra och tredje fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara ordförande. Envar av första, andra och tred—

je fondstyrelserna väljer inom sig vice ordförande.

I varje löntagarfondstypelse förord— nar regeringen bland ledamöterna en

till ordförande och en till vice ord—

förande.

7295

Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt ned den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, för— valta allmänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspen—

sion. Placeringen av fondmedlen skall tillgodose kraven på god avkastning och tillfredsställande betalningsbered-

skap. I fråga om de medel som första,

andra och tredje fondstypelserna för— valtar skall placeringen även till- godose kravet på bepgyggande säkerhet och i fråga om.de medel som fjärde fondstyrelsen förvaltar kravet på risk— pggpänsning.

4 Senaste lydelse 1976:98.

3 Senaste lydelse 1981:182.

J Fondstyrelserna skall, inom ramen för

vad son är förenligt med den allmänna ekonuniska politiken och med beaktande av kreditnarknadens funktionssätt, för— valta allnänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspen—

sion.

De fondmedel som förvaltas av första,

andra och tredje fondspypelserna skall placeras så att kraven på god avkast— ning, tillfredsställande betalnings— beredskap och bepgyggande säkerhet till—

godoses.

De fondmedel san förvaltas av fjärde fondspyrelsen och löntagarfondstypel- serna skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och risk- spridning tillgodoses.

• Sida 204
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 44

12 5

Envar av första, andra och tredje.fondstyrelserna må placera de under

styrelsens förvaltning stående nedlen.

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därned jämförlig samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypo- tekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktie— bolag, som enligt vad därom finnnes stadgat står under tillsyn av bank-

inspektione ;

2. i obligationer garanterade av staten, kcnnmn eller därmed jämförlig samhällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv— ningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undan— tag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade ned optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som ha utfärdats av bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbruks- kredit;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kcnnpn eller därned jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, central— kassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som 2 5 första stycket 1 sägs. såvida staten, konnmn eller därned jämförlig samfällig— het iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse; samt

6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat

om återlån.

6 Senaste lydelse 1979 1056.

• Sida 205
•  Original

Prop. "1983/84: 50

Fjärde fondstgelsen må Elacera de under stgelsens förvaltning stående nedlen,

l. i aktier i svenskt aktie— bolag ned undantag av aktie— , bolag, scm driver bank- eller

försäkringsrörelse'I samt 2. i sådana konvertibla skulde—

brev eller skuldebrev förenade

ned Etionsrätt till nECkning san utfärdats av aktiebolag scm avses i l i detta Sacke.

I den mån så erfordras för en

tillfredsställande betalnings— beredskag eller eljest för

tillgodoseende av kravet Då '

ändamålsenlig förvaltning må- fondmedel även innestå lbs riksbanken, bankaktiebolag eller &tgirot.

12a57

Al &ionsfonden får icke

inneha mer än tio procent av aktierna

i sanma aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att röstetalet för aktierna utgör hOCISt tio Erocent av röstetalet för samtliga aktier.

_,

senaste lyåel se 1979: 1056 .

45

Fjärde fondstEelsen får glasera de medel som styEelsen förvaltar

1. i aktier i svenskt aktie- bolag ned undantag av aktiebolag, som driver bank— eller försäkrings— rörelse;

2. i sådana konvertibla skulde— brev eller skuldebrev förenade

ned oEionsrätt till nEecl-cning

som utfärdats av aktiebolag som avses i l i detta stvcke; samt

• Sida 206
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . 46

3. i aktier i utländskt bolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller

skuldebrev förenade med ogtionsrätt till nEeckning som har utfärdats av utländskt bolag.

Fjärde fondstgelsen får inte mot veder- lag förvärva värdeDaEEr enlig första stycket 3 i sådan omfattning att värdet av sådana värdeäbgr därigenom kommer att överstiga en Erocent av värdet av de medel som stgelsen förvaltar.

12b5

En löntagarfondstgelse får Elacera de medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i wenskt aktiebolag; 2. i sådana konvertibla skuldebrev

eller skuldebrev förenade med ogtions-

rätt till nEeckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1; samt

3. som riskkapital i ekonomisk före—

ning. 12 c 5

On det behövs för en tillfredsställ—

ande betalningsberedskag eller för att tillgodose kravet Rå en ändamålsenlig förvaltning får fondmedel stå inne hos riksbanken, annan bank eller pgstgirot. I samma syfte får fondmedel Elaceras i statsskuldväxlar , skattkamnarväxlar ,

bankcertifikat och företagscertifikat .

• Sida 207
•  Original

Prop. 1983/84: 50

12dg

12e5

47

En fondstxrelse får inte mot veder— laq förvärva aktier i ett bolag om allmänna &ionsfonden genom för—

värvet blir ägge till hälften eller mer av aktierna eller, om aktierna

har olika röstvärde, aktier motsvar— ande hälften eller mer av röstetalet

för samtliga aktier.

I ett svenskt aktiebolag där löntagar— fondstEelse inom allmänna Eggsions- fonden innehar aktier skall den löntagar—

fondst else som förvaltar aktierna " begäran av lokal facklig organisation vid bola et di a företrädare för

organisationen att utöva rösträtt för hälften av aktierna.

On flera lokala fackliga organisa— __ tioner vid ett bolag b_egär att få utöva rösträtt för aktier skall lön-

tagarfondstygelsen fördela rösträtten i enlighet med vad som överenskonmits mellan organisationerna. On någon överenskommelse inte har träffats skall

löntagarfondstgelsen fördela röst—

ratten ned ledning av det antal ned— lemmar i res tive or anisation som

ar anställda i bolaget.

• Sida 208
•  Original

Prop. 1983/84: 50

18 a 5

19 å

Regeringen förordnar för varje fond— styrelse fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av reviso- rernalltses en på förslag av bankin— spektionen och två efter samråd med. de sammanslutningar, som enligt 4 5 ägg föreslå ledanot.i fondstyrelsen. De revisorer som utses utan samråd

som nu sagts skola, där ej skäl där—

emot äro, vara gemensamma för samt—

liga fondstvrelser.

8 Senaste lydelse 1976:98.

8

48

Första, andra och tredje fondstyrel— serna skall årligen göra en sennen- ställnino av fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstvrelsernas verk-

samhetsberättelser samt avge utlåt— ande över dessa stvrelsers förvalt—

ning av medel. Sammanställningen och utlåtandet skall överlämnas till rege- ringen före den 1 april året efter

räkenskaosåret.

För var och en av första — fjärde fondstyrelserna förordnar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de sammanslut— ningar, som enligt 4 5 får föreslå ledamot i fondstyrelsen. De revisorer som utses utan samråd som nu sagts skall, om inga skäl talar därenbt, vara gemensamma för första — fjärde

fondstyrelserna.

För varje löntagarfondstyzelse för— ordnar rggerinoen tre revisorer att granska stvrelsens förvaltninQ. Av revisorerna utses en Rå förslag av bankinsggktionen. Revisor får vara gemensam för två eller flera styrel—

ser .

• Sida 209
•  Original

Prop. 1983/84: 50

Den utan förslag eller samråd som i 19 5 sägs utsedde revisorn skall såsom

ordförande leda revisionen.

Revisorerna äga vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita erforder— ligt biträde.

1. Denna lag träder i kraft den

49

Den utan förslag eller samråd som i 19 5 sägs utsedde revisorn skall såsom ordförande leda revisionen av första —

fjärde fondstyrelsernas förvaltning.

För respektive löntagarfondstyrelse utser rggeringen en av de utan för-

slag utsedda revisorerna att som ord-

förande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet

av sitt uppdrag anlita erforder— ligt biträde.

1984 och gäller även

dessförinnan i fråga om åtgärder som behövs för att lagen i sin helhet skall kunna tillämpas från och med den dagen.

2. I samband med att regeringen utser ledamöter och suppleanter i en löntagarfondstyrelse bestämmer regeringen vid vilken tidpunkt

under år 1984 som styrelsen skall starta sin verksamhet.

Remissammanställning avseende Vinstdelningsgruppens betänkande (st Fi 1983: 13)

] Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet (Ds Fi 1983: 13). En modell för vinstdelning avgetts av riksbanken. kammarrätten i Stockholm. bokfö- ringsnämndcn (BFN). kommerskollegium, bankinspcktionen. försäkrings- inspektionen. allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse. riksskatte- verket (RSV). allmänna ombudet för mellankommunala mål. statens indu- striverk (SIND), statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus och Västerbottens län. Beklädnadsarbetarnas förbund. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR). Finansbolagcns förening, Folksam, Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR), Handels- anställdas förbund. Hyresgästernas riksförbund. Kooperativa förbundet (KF). Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet, Lantbru- karnas riksförbund (LRF). Näringslivets byggnadsdelegation (NBD), Post- och kredilbanken (PK-banken). Skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU). Statsanställdas förbund. Statstjänstemannaförbundet (ST). Stiftel- sen Aktiefrämjandet. Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareför- eningen (SAF). Svenska bankföreningen. Svenska byggnadsarbetareför- bundet. Svenska byggnadsentreprenöd'öreningen (SBEF). Svenska fab- riksarbctareförbundet. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska gruvindustriarbetareförbundet. Svenska handelskammarförbundet. Svens— ka industritjänstcmannaförbundet (SIF). Svenska kommunalarbetareför- bundet. Svenska kommunförbundet. Svenska kraftverksföreningen. Svenska livsmedelsarbetareförbundet. Svenska metallindustriarbetareför— bundet. Svenska pappersindustriarbetareförbundet. Svenska revisor-sam- fundet SRS. Svenska skogsarbetareförbundel. Svenska sparbanksför— eningen. Svenska transportarbctareförbundet. Svenska träindustriarbeta— reförbundet. Sveriges advokatsamfund. Sveriges aktiesparares riksför— bund. Sveriges arbetsledareförbund (SALF). Sveriges bostadsrättsför— eningars centralorganisation (SBC). Sverige civilingenjörsl'örbund. Sveri— ges fastighetsägareförbund. Sveriges föreningsbankers förbund. Sveriges grossistförbund. Sveriges hantverks— och industriorganisation-Familje— företagen (SHlO-Familjeföretagen), Sveriges industriförbund. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF). Sveriges köpmannaförbund. Sveriges redareförening. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR). Yttranden har också kommit in från Elof Hansson AB. Fastighets AB Hufvudstaden. F'szarc mot fonder. Försäkringstjänstemannaförbun— det (FTF). HTanre för fondomröstning. Kommunaltjänstemäns rikskom— mitté för fondomröstning, Sleare mot fonder.- ST-medlemmar för

• Sida 214
•  Original

Prop. l983/84: 50 ' 54

fondomröstning. Svenska bankmannaförbundet, Svenska penninglotteriet AB, Sveriges finansanalytikers förening. Östergötlands och Söderman- lands handelskammare, TCO:-arc för font'lomröstning-och AB Trav och Galopp. Stiftelsen Aktiefrämjandet har avgett ett gemensamt yttrande över vinstdelningsbetänkandet samt betänkandena Kapitalplaceringar på aktie— marknaden (S(')U I983z44) och Löntagarfonder i ATP-systemet (Ds l-"i 198310). Företagareförbundet, SFR har — utan att avge eget yttrande — presenterat en av förbundet gjord kortfattad redovisning av remissvaren.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden frän L()-distriktet i Skåne. SAFzs regionkontor i Malmö och Skånes handelskammare. Kom- merskollegium har bifogat yttranden frånStockholms och Skänes handels— kammare. Skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU) har hänvisat till vad som anförts i yttrandet från Sveriges industriförbund. Sveriges redare- förening har anslutit sig till det yttrande som avgetts av SAF.

4.1. Allmänna synpunkter

Kammarrärlmz i Stor/(holm anför:

Ett redan alldeles för invecklat och 'oöverskädligt skatte- och '.ivgiftssy- stem kommer att ytterligare avsevärt kompliceras. Vidare kommer dubbel- beskattningseffekterna inom aktiebolagssektorn att förstärkas. Detta strider mot de tendenser som annars på senare tid har gett s_ig till känna.

Om det aktuella förslaget genomförs. kommer betydande medel att tas ifrån de drabbade företagen, särskilt de kapitalintensiva. Deras'investc- ringsförmäga beskärs. Risk föreligger även att deras investeringsvilja redu- ceras. En följd av den föreslagna ordningen måste också bli' att ägandet av de berörda företagen blir mindre attraktivt. Därmed "torde det också bli svårare att få fram friskt kapital genom nyemissioner. Över huvud torde intresset för placering i aktier att minska. Det är beklagligt att gruppen inte har analyserat dessa frågor liksom hur det samlade skattc= och avgiftstryc- ket för de berörda delarna av näringslivet kommer att te sig. om förslaget genomförs. '

Avslutningsvis kan framhållas att systemet är så invecklat att det måste bli utomordentligt svårt för det enskilda företaget att med tillräcklig säker- het beräkna effekterna av avgiften. bl.a. till följd av att denna och ut- gående inkomstskatter fär ömsesidigt dras av mot varandra.

Kornmcrs/(u/legitmz anför:

En från kollegicts utgångspunkter central fråga är vilken inverkan vinst- delningsavgiften skulle kunna få på utvecklingen av det svenska näringsli- vets internationella k()nkurrensl'örn||")ga. Betänkandet saknar emellertid helt underlag och analyser för bedömning i detta hänseende liksom för allmänna ekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar över huvud taget. Vinstdelningsavgiften är liktydig med en-skärpning av en internatio— nellt sett hög skattesats ifräga om företagsvinster. Även om omfattningen inte kan anges får man. räkna med en negativ inverkan på utvecklingen av den internationella konkurrensförmagan. Benägenhetcn till etableringar i Sverige torde komma att påverkas. Särskilt torde detta gälla satsningar i nya högteknologiska industrier med högt risktagande.

RSV anför:

Statsmakterna har i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utre- dare angående kontroll och f(")r'enk|ingsfrägor vid reformer pä skatteområ- ' det (Dir 198127) uttalat, att det är nödvändigt att bestämmelser och" administrativa rutiner inte utvecklas i en från kontrollsynpunkt kompliee—' rande riktning. Vinstdelningsgruppens förslag verkar i rakt motsatt rikt— ning. RSV vill ifrågasätta om det är lämpligt att ytterligare tynga ett redan synnerligen komplicerat skattesystem med en detaljreglering av den före- slagna arten.

• Sida 241
•  Original

Prop. 1983/84: 50 81

Ledamoten Hel/nemi RS V:s styre/.te anför:

Företagsskatteberedningen föreslog att nuvarande bolagsbeskattning borde ersättas med en enhetlig statlig bolagsskatt. Därtill kunde knytas regler för fördelning av uppburen skatt mellan stat och kommun om så önskades. Avsikten med detta förslag var att åstadkomma en förenkling för såväl de skattskyldiga som skatteadministrationen. Förutsättningarna för att använda bolagsskatten som samhällsekonomiskt styrmedel i vari- erande konjunkturlägen sktille därjämte något förbättras. Finansministern har i proposition om kommunalekonomiska frågor inför år l984 meddelat sin avsikt att tillsätta en utredning för att slopa den kommunala beskatt- ningen av bolagsinkomster. Som ledamot av beredningen stöddejag försla- get att avskaffa den kommunala beskattningen av bolagsinkomster och att införa en enhetlig statlig bolagsskatt. Något rimligt skäl för varierande skattesatser för bolagsbeskattningen kan nämligen inte anföras. Det nu framlagda förslaget innebär att två statliga bolagsskatter med olika skatte- bas, tillskapas. Ett sådant system avvisarjag bestämt. Avvägningen och samordningen ifråga om skattesatser med den ordinarie bolagsskatten är ej heller utredd. Skattesatsen för den progressiva bolagsskatten är dessutom helt godtyckligt vald. '

En progressiv bolagsskatt har diskuterats vid tidigare tillfällen men avvisats senast av företagsskatteberedningen. Docenten B-C Ysander har i sin bilaga ifrågasatt de samhällsekonomiska fördelarna med en progressiv bolagsskatt. Erfarenheten från andra länder visar därjämte att progressiva system leder till en mängd tekniska komplikationer betungande för såväl bolagen som administrationen. Denna erfarenhet finns dokumenterad och det hade varit på sin plats att gruppen satt sig in i och diskuterat frågan. Några bärande skäl för en progressiv bolagsskatt har inte anförts och torde ej heller kunna anföras varför införandet av en sådan skatteform av- styrkes. '

l förslaget har man godtyckligt valt en_progressionsteknik. Syftet att definiera en vinst utöver normal vinst har inte uppnåtts. Professor Sven- Erik Johansson har i sin bilaga fört ett resonemang om hur en sådan vinst skulle kunna definieras. Gruppen har inte redoviast någon diskussion av hans tankegångar. I stället för att uttryckligen ange att det är lagtekniskt omöjligt att formulera ett övervinstbegrepp har gruppen valt tystnaden och gripit en definition ur luften. -

Någon samhällsekonomisk analys av verkningarna av den valda progressiviteten och dubbla bolagsskatter har gruppen inte redovisat. Det är en tradition att söka utforma företagsbeskattningen så neutralt som möjligt och att till ett sådant system knyta särskilda stimulanser för att uppnå önskad tillväxt. Förslaget bryter helt mot denna inriktning. Vad angår de företagsekonomiska konsekvenserna av den nu föreslagna skat- ten kombinerad med ordinarie bolagsskatt har dessa ej heller belysts. Här hade erfordrats en genomgång av verkningarna för olika branscher under skilda konjunkturförutsättningar. Det dubbla systemet får effekter sotn är helt olika för t. ex. kapitalintensiva industriföretag. snabbt växande indu— Striföretag. serviceföretag. banker etc. Ingen redovisning av förväntade Verkningar har skett i det remitterade betänkandet. Huruvida förändringar- na är önskvärda eller inte har gruppen således ej kunnat diskutera." Endast räkncexempel på skatteutfallet har angivits.

6 Riksdagen [983f'84_ ! saml. Nr 50. Bilaga B

• Sida 242
•  Original

Prop. 1983/84: 50 82

Ej heller har gruppen studerat kostnaderna för eget kapital efter skatt. en_ för bedömningen helt avgörande effekt. lnvesteringskalkylcrna kompli- ceras också i hög grad av två bolagsskatter med olika bas och blir därför mycket osäkra. .

Gruppen har ej heller diskuterat syftet med och effekterna av nuvarande reserveringsmöjligheter. Företagsskatteberedningen gjorde här ingående analyser. Några sådana förekommer inte i det avgivna betänkandet som underlag för föreslagna ändringar. Ej heller har gruppen studerat t. ex. de föreslagna begränsningarna i varulagervärderingsreglerna för särskilt kon- junkturutsatta sektorer av industrin. t. ex. skogsindustrin. Hur blir effek- terna för nystartade och snabbt expanderade företag'? Ingen utredning presenteras. Gruppen har över huvud taget ej utnyttjat de erfarenheter från allmänna skatteberedningen och företagsskatteberedningen av hur utred- ningsarbete på bolagsbeskattningcns område bör bedrivas.

Ökad skattebelastning och oklara verkningar av systemet torde inte stimulera till utländska direktinvesteringar i Sverige. För den teknologiska utvecklingen är sådana investeringar av avgörande betydelse för vårt land.

Bolagsbeskattningen är en mycket viktig del av skattesystemet. Förslag till ändringar måste vara väl underbyggda och de samhälls- och företags- ekonomiska effekterna belysta. För långsiktigt planerad näringsverksam- het fordras klarhet och stabilitet i systemet. Det är beklagligt att gruppen inte visat prov på insikt härom.

Allmänna umbm/t'tför mallan/((mananala mål anför:

Resultatet har blivit ett teoretiskt elegant men för den praktiska hand- läggningen oerhört komplicerat system.

Delvis beror komplikationerna på att företagsskattesystemet i sig är ytterst komplicerat — det är vissa av dessa komplikationer som rensas bort i förslaget. Företagsbeskattningssystemet har dock utvecklats successivt under lång tid och bygger på och har påverkat och påverkats av ett regelsystem i bokförings- och aktiebolagslag m.m. som också utvecklats under lång tid. Kunskapen om företagsbeskattningen är därför god både hos företagen och skattemyndighcterna. ! stort sett fungerar systemet friktionsfritt — i vart fall gäller detta de större företag som vinstdelnings- förslaget är inriktat mot. En betydelsefull omständighet härvidlag är säker- ligen de generösa reserveringsregler som företagsbeskattningssystemct in- begriper — och som bidrar till att göra systemet så komplicerat. Många skatteprocesser rörande mera dubiösa eller rent av felaktiga reserveringar har säkerligen undvikits härigenom. även om tillämpningen varit oenhetlig. Fr.o.m. 1984 års taxering gäller att taxeringsnämnd-Ii normalfall skall bortse från felaktiga periodiseringar om "rätt" resultat ändå kunnat åstad- kommas med t.ex. ökad lagernedskrivning. Det tämligen schablonartade sättet att fastställa rörelseinkomst får därmed lagstöd.

Mot denna utveckling kontrasterar expertgruppcns förslag som kräver en exakt inkomstbestämning. Detta kommer att göra granskningen tyngre och processföringen svårare. Eftersom det handlar om övervinstdelning blir — anförs det i kommittédirektiven — systemet mycket känsligt även för mindre vinstöverflyttningar till utländska koncernft'iretag. Detta gäller säkerligen också för vinstöverföringar mellan beskattningsår — allra helst som systemet inte tillåter förlustutjämning.

• Sida 243
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - 83

Även om vinstberäkningen enligt den föreslagna lagen är tekniskt betyd- ligt enklare än kommunalskattelagens behöver därför inte tillämpningen bli enklare. Härtill kommer att systemen används parallellt och integrerade i varandra. Även den enkla vinstberäkningen för vinstdelningen skapar då tekniska komplikationer, felkällor och merarbete.

Förslaget innebär ett djupt och omfattande ingrepp i det gällande syste- met. varför det är ytterst svårt att bilda sig en uppfattning om förslagets alla konsekvenser och vilka anpassningsåtgärder det kan framkalla. Med hänsyn härtill och till att avgiften har karaktär av skatt — om än specialdes- tinerad — genom att den tas ut på ett underlag som liknar underlaget för en vinstskatt samt beräknas i samband med inkomsttaxeringen. ter det sig från skatteadministrativ synpunkt rimligare och avsevärt enklare att höja bolagsskatten med erforderligt belopp. För att i någon mån tillgodose direktivens krav på att avgiften inte skall verka höjande på lönsamhetskra- vet för industriella investeringar kunde en inflationskompensation byggas in i investeringsfondssystemet. Skatte- och avgiftsbelastningcn för ett litet företag som finansierar sin industriella expansion genom att utnyttjainve- steringsfondssystemet kan hållas nere. Vidare skulle också systemets kon- junkturpåverkande effekt i största allmänhet ökas. Jag får erinra om att företagsskatteberedningen i sitt slutbetänkande Beskattning av företag (SOU l977: 86, s. 401—403) diskuterade möjligheterna att införa en sådan konstruktion. Beredningen avstod dock av principiella och praktiska skäl från att framföra något förslag. De principiella skälen äger inte längre relevans. Jämfört med Vinstdelningsgruppens förslag till intlationsjustering ter sig de praktiska problemen helt obetydliga.

Slutligen vill jag erinra om det direktiv (l982: 27) som utgått till samtliga kommittéer och utredare angående kontroll och förenklingsfrågor vid re- former på skatteområdet. enligt vilket det är nödvändigt att bestämmelser och administrativa rutiner inte utvecklas i en från kontrollsynpunkt kom- plicerande riktning. Jag instämmer till fullo häri. Kraftfulla tag måste med hänsyn till såväl allmänheten och företagen som skatteadministrationen tas för att förenkla och schablonisera beskattningssystemet. Vinstdelnings— gruppens förslag kommer att göra skattesystemet avsevärt mera krångligt och svårövcrskådligt och står därmed i direkt motsättning till de ovan- nämnda direktiven. Lönsamheten av olika former av sofistikerad skatte- planering eller skattellykt kan befaras öka. Samtidigt utgör — sävittjag kan se — avgiften ingenting annat än en tilläggsskatt pa vinster över ”normal" nivå. Som framgår av en till betänkandet fogad expertrapport är normal- vinsten dock knappast ett entydigt begrepp.

Vinstdelningsgruppens förslag ger uttryck för ett precisionskrav vad gäller beräkningen av företagsvinst som synes orealistiskt. Från skattead- ministrativ synpunkt är det oacceptabelt att vid sidan av ett fungerande nettovinstbeskattningssystem införa ytterligare ett. Jag avstyrker därför förslaget i den i betänkandet givna utformningen.

SIN/) anför:

I direktiven till gruppen sägs att en övervinstdelning bör konstrueras så att den i så stor utsträckning som möjligt undviker att verka höjande på lönsamhetskravet för industriella investeringar. Detta är enligt industriver- kct en nyckelfråga. Det råder ingen tvekan om att minskade vinstutsikter

• Sida 244
•  Original

Prop. 1983/84: 50 84

fåren hämmande verkan på företagens investeringar. Ett flertal utredning— ar inom industriverket och på andra håll visar att det är lönsamheten och marknadsutsiktcrna som är de avgörande faktorerna bakom en investering i industrin. Även om man försöker undvika sådana effekter genom att undandra en viss normal avkastning från vinstdelning motsvarande en normal vinst torde systemet få en effekt i investeringshämmande riktning. om än marginell. Stöd för denna uppfattning kan också hämtas i rapporten (Ds Fi l983: 14) från experten Bengt-Christer Ysandcr.

I rådande situation för svensk industri. med stora förnyelsebehov i kapitalstrukturen under 8t)-talet. förefaller således en vinstdelning av aktu- ellt slag i princip medföra en konkurrenskrafthämmande effekt. SlND förordar därför det nuvarande systemet med proportionell vinstskatt fram- för den progressiva som den föreslagna vinstdelningsmodellen innebär.

Allmänna pen.vlonsjinalcnsfjärde fbndstvrelw anför:

Varje skattesystem påverkar företagens ekonomiska dispositioner. Be- skattningen är en så betydelsefull parameter i många beslut att den blir en integrerande del i den ekonomiska planeringsprocessen. Det är alltså inte så att skatten utgör enbart en restpost (som sedan kan påverkas av vissa bokslutsdispositioner) och att problemet att beräkna och kontrollera skat- ten är en väsentlig fråga. även om detta medför komplikationer och där- med ökande kostnader. Den viktigaste frågan är vilka effekter det nu aktuella förslaget får på sådana viktiga områden som avkastningskraven för investeringar. omfattningen och inriktningen av dessa. organisations- och ägandcftågor. valet av finansieringsformer etc. Företagens investe- ringar baseras på förväntningar om en framtida kostnads- och intäktsut- veckling. Avkastningskraven för investeringar kommer att påverkas av om företagen förväntar sig att lönekostnadsutvecklingen på sikt faktiskt påver- kas av införandet av ett vinstdelningssystem. Fondstyrelsen finner det ytterst'vanskligt att bedöma dessa förhållanden. som inte alls behandlas i utredningen.

I fråga om det lönebaserade fribelopp ("motsvarande en "normalvinst- nivå") med vilket företagens reala resultat skall minskas vid bestämningen av underlaget för vinstdelningsavgiften påpekar utredningen att företag som varken är investerings- eller sysselsättningsintcnsiva i särskild män kommer att drabbas av vinstdelningen. Utredningen nämner finansiella företag och fastighetsft'iri/altande företag som typföretag av detta slag. Fondstyrelsen vill framhålla att också medelstora och större högteknolo- giska företag. som kan komma att spela stor roll för landets framtida industriella struktur. riskerar att hamna i denna kategori.

.S'tatskt'mtarer anför:

Inte heller i det av utredningen angivna syftet —_ att dela en real vinst — är modellen konsekvent. Fribeloppen är godtyckligt konstruerade. över- avskrivningar tillåts. avsättningar till investeringsfond och koncernbidrag reducerar skatten. beskattningsårets nominella vinst räknas som monetär tillgång. re:-tlisationsvinster och statliga bidrag undgår vinstdelning. Detta är exempel på avsteg från syftet att dela den reala vinsten.

Läggs härtill att denna reala beskattning bara berör en mindre del av bolagsbeskattningcn. som i övrigt inte tar hänsyn till om vinsterna är reala eller bara nominella. att de nya bcskattningsreglerna medför ett merarbete

• Sida 245
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 35

i företag och myndigheter. att nya tolkningsproblem vid beskattningen uppstår och att 'nya skatteflyktsvägar kommer att prövas av företagen är statskontorets slutsats att om nya skatteintäkter från företagen eftersträ- vas detta kan åstadkommas på ett enklare vis. Detta kan exempelvis ske. genom att bolagsskatten höjs eller genom en höjd arbetsgivaravgift. En höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften med en procentenhet ger lika stora intäkter som vinstdelningsavgiften kan beräknas ge.

Statskontoret vill avslutningsvis lägga några skaltterättsliga synpunkter på förslaget. Så som vinstdelningen är konstruerad slår den hårdare mot kapitalintensiva företag än arbetsintensiva. liksom den slår hårdare mot företag med varierande än jämn vinstnivå och mot fristående företag än företag ingående i en koncern. Enskilda firmor och handelsbolag gynnas jämfört med bolag. Detta bereder dels ett rättviseproblcm. dels effekter på företagsstrukturen. som utredningen ej behandlat.

Eftersom beloppet är så litet — 2—3 miljarder kronor — förefaller det omotiverat att införa två helt nya beskattningsprinciper: real och progres- siv beskattning av bolagsvinster. Hellre än att införa ytterligare principer för bolagsbeskattningen borde denna ses över i sin helhet. En rad problem med den nuvarande bolagsskatten finns. bl.a. dess 'inflationskänslighet. dubbelbeskattning via hushållsskatten. gynnande av institutionella ägare. olikheter beträffande olika kapitalföremål och olika finansieringsformer. Förenklingar bör eftersträvas i stället för att öka företagsbeskattningens komplexitet.

Sammanfattningsvis anser statskontoret att vinstdelningsförslagets ef- fekter på lönekostnads- och prisnivån. liksom alternativa förslags effekter i dessa avseenden ej utretts. att realbeskattningen är inkonsekvent och bereder nya skatterättsliga problem och effekter vilka ej utretts samt att om syftet reduceras till att erhålla större skatteintäkter från företagen detta kan åstadkommas på enklare vis.

RR V anför: ,

Den nuvarande företagsbeskattningens (nettovinstbeskattningen) regel- system mäste anses vara omfattande och komplext. Hanteringskostna- derna för säväl skattskyldiga som berörda myndigheter är höga. Vinstdel- ningsmodellen är uppbyggd efter principen om real beskattning och vilar på den nominalistiska företagsbeskattningens regelsystem. Vinstdelnings- modellen i kombination med en bibehållen företagsbeskattning innebär att vinstdelningsavgift skall utgå vid sidan av den vanliga inkomstskatten". Tillkommande regler för vinstdelning. konsekvensändringar i befintliga författningar samt blandningen av real och nominalistisk beskattning inne- bär enligt RRV:s mening att det samlade regelsystemet blir än mer kom- plext. Framtida förenklingar och förändringar i företagsbeskattningens regelsystem innebär dessutom att den grund på vilken vinstdelningsmodel- len vilar ändras. Motsvarande förhållande uppstår om realbeskattnings- utredningens förslag till real beskattning genomförs.

Vinstdelningsmodellen bör enligt RRV:s mening vidare ses mot bak- grund av de åtgärder som kan bli aktuella att vidta för finansiering av ett fortsatt genomförande av inkomstskattereformen inom hushållssektorn. Att införa den föreslagna Vinstdelningsmodellen samtidigt med en produk- tionsfaktorskatt (enligt bruttoskattekommitténs förslag) och med en bibe- hållen företagsheskattning skulle medföra att företagssektorn omfattas av

• Sida 246
•  Original

Prop. 1983/84: 50 86

tre olika skattesystem (nettovinstbeskattning. vinstdelningsavgift. promsl jämsides med arbetsgivaravgifts- och mervärdeskattesystemen. Hante- ringskostnaderna för och regelkomplexiteten i ett sådant sammantaget skatte- och avgiftssystem blir enligt RRst mening betydande.

RRV anser sammanfattningsvis att den föreslagna vinstdelningsmodel- lcn inte kan ses isolerad från övriga skatte- och avgiftssystem. Sett i detta perspektiv blir enligt RRst mening vinstdelningsmodellen en faktor som ytterligare ökar komplexiteten i ett redan nu komplext regelsystem. En sådan utveckling bidrar inte till att åstadkomma den förenkling som enligt RRV:s mening bör eftersträvas även inom skatte— och avgiftssystemen för företagssektorn.

Länsari—relsen i .S'mc/t/m/ms [än anför:

Det är en allmän uppfattning att vårt skattesystem är mycket kompli- cerat. Under senare år har framförts starka önskemål om förenklingar. Regeringen har l980 i direktiv till samtliga kommittéer uttalat att ändrings- förslag bör vara så utformade att de kan genomföras inom ramen för oförändrade resurser. Sedan ungefär ett år tillbaka arbetar en särskild kommitté med att utarbeta förslag som skall radikalt förenkla både beskatt- ningsförfart'tndet och skattcprocessen. Vinstdelningsgruppens förslag går stick i stäv med dessa tankegångar.

I och för sig kan inget invändas mot själva principen att ge inkomstskat— ten en utformning så att intlationens inverkan på skatteunderlaget elimine- ras. Vad som i första hand skulle vara av intresse att motverka med en inllationskorrigering av skatteunderlaget är emellertid den betydande för- mögenhetsomfördelning mellan låntagare och långivare som nuvarande skattesystem automatiskt ger upphov till. Sätts åtgärder in enbart inom företagssektorn ställer det sig emellertid helt annorlunda. För företagens del skulle visserligen —- allt annat lika — möjligheterna att behålla produk- tionskapaeiteterna öka. Nu har emellertid detta inte setts som något större problem eftersom reserveringsreglerna är så gynnsamma att de. åtminsto— ne till viss del. kan sägas beakta inflationens verkningar. Inte minst gäller detta i ett internationellt perspektiv. Något uttalat önskemål om att i särskild ordning få korrigera bcskattningsunderlaget för inflationen har därför knappast funnits ens från företagarhåll. Anledningen är kanhända att man är medveten om den komplexitet i regelsystemet det skttlle medfö- ' ra. något som för övrigt framkommit vid de diskussioner som pågått och fortfarande pågår beträffande möjligheterna att i civillz'tgstiftningen införa regler som leder fram till ett intlationskorrigerat årsbokslut.

Mot bakgrund av dessa förhållanden — förenklingssträvanden samt ett befintligt företagsbeskattningssystem där inflationskompensation redan finns inbyggd — vore det olyckligt om det fördes in ytterligare ett regelsy- stem bara för att ta ut den extraskatt som vinstdelningsavgiften utgör. Ärsresultatet skulle då behöva beräknas på tre olika sätt — ett enligt civilrättslig lagstiftning och två enligt olika skattelagar. Det säger sig självt att en sådan utveckling inte är särskilt eftersträvansvärd.

Att det nu föreliggande förslaget inte är någon tilltalande lösning kan ses även från en annan utgångspunkt. Här har under lång tid byggts upp ett företagsbeskattningssystem. som trots sina många regler. fungerar tämli- gen väl. Vid sidan härav skulle då införas ett system som "sopar bort" de från tillväxtsynpunkt viktigaste reglerna samtidigt som de ersätts med en helt annan konstruktion. Länsstyrelsen är väl medveten om att vinstdel-

• Sida 247
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - 87

ningsgruppens uppgift varit att finna en mera renodlad vinst att lägga till grund för avgiftsuttag än vad nuvarande företagsbeskattningssystcm ger. Samtidigt ifrågasätter länsstyrelsen om exaktheten och rättvisan företagen emellan blir så mycket större.

En annan sorts kritik som kan riktas mot förslaget är att det medför ett "stelbent" system. Vinstdelningsavgiftens karaktär av definitiv kostnad. avsaknaden av reserveringsutrymme samt inverkan av det aktuella årets skattebelastning på avgiftsunderlaget medför att korrigeringar av felaktig- heter leder till en mängd följdändringar. Fördelen med nuvarande system är att åtgärder av det slaget många gånger kan företas utan att beskatt- ningsunderlaget ändras. en möjlighet som genom nytillkomna regler ökar vid 1984 års taxering.

Med hänsyn till det syfte uttaget av vinstdelningsavgift har borde det också rimligen vara ett önskemål att olika intressenter i företaget på ett någorlunda enkelt sätt skall kunna konstatera vad uttaget kan tänkas bli eller hur det beräknats. Inte minst torde de anställda ha ett sådant intresse. I stället för att krångla till beräkningarna bör även av det skälet enkelhet eftersträvas. Länsstyrelsen vill här erinra om det s.k. PLAN-projektets förslag om förtryckta räkenskapsutdrag för att kunna förbättra skattekon- trollen. Större enhetlighet i den redovisning som lämnas av företagen är alltså vad som behövs.

lnflationsavdraget utgör ett definitivt kostnadsavdrag. Det är därför viktigt att det blir en ordentlig kontroll av underlaget. Men från skattemyn- digheternas sida måste man fråga sig om det över huvud taget "lönar sig” att använda resurser för denna sorts kontroll. l säväl taxerings- som revisionsarbetct måste ställas vissa krav på effektivitet både avseende intäktskontroll och kontroll av avdrag. Ett av effektivitetsmåtten är givet- vis de skattemedel som kan förväntas inflyta till statskassan som en följd av kontrollen. Detta påverkas av den skattskyldiges marginalskatt. som vanligen är 60—80%. Även aktiebolagen kan inrymmas i detta skikt.

En kontroll av underlaget för inllationsavdraget liksom det i samband med skattereformen införda underlaget för tilläggsbelopp innebär att mar- ginalskatter pä 5—1594- är aktuella. Skatten på tilläggsbeloppet utgör 5— 1591 ovanför den s.k. brytpunkten och inflationsavdragct kan även det. med hänsyn till den förväntade penningvärdeutvecklingen. antas ha ett "värde" som ligger ungefär inom samma latitud. Ett för högt underlag på t. ex. 100000 kr. vid 8 % inflation medför ett oberättigat inflationsavdrag på 8000 kr. och en skattevinst med 5000—6000 kr.

Med den kännedom som finns om oredovisade inkomster och andra oegentligheter — den dolda sektorn har beräknats medföra ett årligt bort- fall av skatteunderlag med 20—30 miljarder kr. — och som från marginal- skattesynpunkt är betydligt intressantare skulle en strikt effektivitetstill- lämpning antagligen medföra att inllationsavdraget blir obetydligt kontrol- lerat. Ändä skulle man förmodligen. inte minst inledningsvis, vara tvingad att utöva en viss kontroll. något som då kan sägas gå ut över betydligt angelägnare uppgifter.

Från denna mera renodlade kontrollsynpunkt kommer således infla- tionskorrigeringen att medföra en klar försämring. Skattekontrollen blir totalt sett mindre effektiv. Till detta kommer den ökade komplexitet i själva regelsystemet som denna ytterligare dimension innebär.

Sammanfattningsvis är länsstyrelsen av den uppfattningen att förslaget medför onödigt mycket krångel för att "träffa" den s. k. övervinsten och

• Sida 248
•  Original

Prop. 1983/84: 50 88

därmed kunna ta ut den extra skatten. Länsstyrelsen avstyrker därför att ytterligare ett företagsbeskattningssystem införs. Om beslut fattas om vinstdelning föreslår länsstyrelsen i stället att de regler som gäller inneva- rande år för uttag av vinstskatt behålls. Företag som lämnat utdelning kan . sägas ha goda vinster. i vart fall över en längre tidsperiod. Med utdelningen som underlag bör rimligen också avgiftssuttaget att tillföras fonderna bli jämnare. Ett annat alternativ. som länsstyrelsen vill peka på. är att helt enkelt höja bolagsskatten. Det bör ge i stort sett samma resultat som att förstjustera upp underlaget och sedan ta ut en särskild skatt.

Lii/tssryrelsen :" Västerbottens län anför:

Utredningens målsättning att genom intlationskorrigering åstadkomma ett rättvisande vinstbegrepp. har resulterat i ett. komplicerat regelverk. som trots sina detaljbestämmelser inte utesluter möjligheter för företagen att genom olika åtgärder skapa fördelar ur vinstdelningssynpunkt. Härmed åsyftas åtgärder. som är fullt lagliga i inkomstskattehänseende.

SACO/SR anför:-

Organisationen beklagar att utredningen inte har analyserat vinstdel- ningsförslagets effekter för näringslivet i allmänhet och för investeringsut- vecklingen i synnerhet. Inte heller har utredningen analyserat de nya incitament och möjligheter till för samhället och företagen suboptimal skatteplanering som kan uppstå om vinstdelningen genomförs. Avsakna- den av konsekvensanalys begränsar ytterligare möjligheterna att bedöma modellen som sådan. .

Det är svårt att frigöra sig från misstanken att den snäva tidsramen är ett svepskäl till att slippa genomföra en sakligt och ekonomiskt motiverad kartläggning av förslagets effekter.

Sammanfattningsvis avvisar SACO/SR den föreslagna vinstdelningsmo- dellen både som finansieringskälla till löntagarfonder och som nytt perma- nent inslag i lönebildningen. Om obligatorisk vinstdelning trots detta kom- mer att införas anser SACO/SR att förslaget bör revideras på avgörande punkter.

[finansbolagmzs förening anför:

Såsom förslaget är utformat har avgiften tekniskt sett karaktären av en skatt som leder till en skärpning av bolagsskatten. l följd av att ett realt vinstbegrepp ligger till grund för vinstdelningsavgiften innebär denna att en i praktiken progressiv bolagsskatt delvis återinföres. Den progressiva ak- tiebolagsskatten avskaffades av en enig riksdag år l938 och tanken på införandet av en sådan skatt avvisades senast av en enig företagsskatte- bcredning i slutet av 1970-talet.

Vare sig erfarenheterna av den progressiva aktiebolagsbekattningen el- ler expertrapporten "Proportionell eller-progressiv vinstbeskattning" be- handlas av gruppen. Föreningen finner detta vara en brist i utredningen.

Gruppen anser att en fundamental fråga är vad som skall räknas som övervinst. Det är i princip denna vinst. som skall bli föremål för vinstdel- ningsavgift. '

• Sida 249
•  Original

Prop. 1983/84: SQ , 89

Expertrapporten "Begreppet normal vinst” pekar på några grundläg- gande teoretiska begrepp och samband. vilka är avsedda att ge vägledning "vid en praktisk utformning av system för övervinstdelning. Gruppen vare sig behandlar eller beaktar expertgruppens resultat.

Ett införande av en real vinstbeskattning medför att företagsbeskattning- en kommer att innehålla såväl nominella som reala principer. vilket kom- mer att medföra en ökad skatteplanering. .

Vinstdelningsgruppen föreslår en avgift på 20% av avgiftsunderlaget. Föreningen saknar utredningens underlag .för att _kunna bedöma huruvi- da avgiften bör bestämmas till denna storlek. Emellertid kan konstateras att en sådan anift skulle innebära en betydande skärpning av företagsbe- skattningen!

FAR anför:

Utredningen har genomförts under en ofattbart kort tid med hänsyn till att ämnet är kOmplext och mångfacetterat och att ett helt nytt system föreslås. Förslaget berör hela det svenska näringslivet. Av omständighe- terna har förslaget kommit att präglas av en pragmatisk syn på uppgiften. Utredningen har måst tillgripa vissa schablonlösningar och synes på flera punkter överförenkla och nedtona svårigheter och negativa effekter. Moti- veringarna är genomgående knapphändiga och analyserna är på flera områ- den i det närmaste obefintliga. Utredningen synes även ha varit låst av de detaljerade direktiven. vilket fått till följd att en mer allsidig belysning av ämnet ej genomförts.

Som nämnts har modellen utformats så att den kan likställas med en progressiv vinstskatt. Utredningen har noterat att progressiviteten skapar särskilda problem, men har ändock inte närmare analyserat frågan. På uppdrag av utredningsgruppen har docent Bengt Christer Ysanderunder- sökt huruvida en progressiv vinstskattning är'att föredra framför en pro- portionell. Yttrandet synes inte ha behandlats av utredningen. Frågan har även prövats av flera skatteutredningar och har i,samtliga fall avvisats. Eftersom uttaget blir en kostnad i företaget finns det skäl att anta att den kommer att få negativa effekter på investeringar. effektivitet och syssel- sättning i industrin. Det'bör även särskilt observeras att avgiften i första hand kommer att drabba de lyckosamma företagen med utvecklingsmöjlig- heter och låg kapitalbindning. I högteknologiska och utvecklingsföretag krävs goda vinster för att kunna finansierat den expansion som kan bli möjlig om man lyckas. Denna typ av företag har istället behov av att få uppskjuta beskattning genom ex.vis avsättning till fonder för marknadsin- vesteringar och utvecklingsinsatser och andra åtgärder för att förstärka soliditeten i ett expansionsskede. Metoder för skatteberäkningar och redo- visningskonventioner bör inte tillåtas få styrningseffekter som verkar hind- rande på drivkraften bakom företagens utveckling.

Svenskt näringsliv äri hög grad internationellt. En progressiv vinstskatt kan antagas försvåra kommunikation. kapitialanskaffning Och nyetable- ring.

[ ett realvinstskattesystem blir beräkningsproblemen sannolikt stora. FAR ifrågasätter därför om inte den negativa effekten av ett nominellt system lättare och säkrare skulle kunna begränsas genom speciella avdrag

• Sida 250
•  Original

Prop. "1983/84: 50 90

och uppskjutning av beskattningen i huvudsak inom ramen för nuvarande system med särskilda ned- och avskrivningsmöjligheter.

Redan införandet av ett realbeskattningssystem är i och för sig en så genomgripande förändring av skattesystemet. att detta först borde fullstän- digt utredas innan man överväger att införa en övervinstbcskattning base- rad på reala termer.

Utredningen har som nämnts ej behandlat det i direktiven". angivna vill- koret. atti så stor utsträckning som möjligt undvika att effekten resulterari en höjning av lönsamhetskravet på investeringar. FAR finner att det fram- lagda förslaget genom sin komplexitet skapar osäkerhet i kalkylsituationcn och att det i flertalet fall kan antagas komma att verka höjande på avkast- ningskravet.

Företagen kommer också att få avsätta ytterligare resurser för skatte- planering.

Nuvarande skattesystem medger som bekant vissa konsolideringsmöj- ligheter genom lagernedskrivningar. accelererade avskrivningar på anlägg- ningar etc. Dessa möjligheter har fått för industrins utveckling mycket gynnsamma effekter. och borde bibehållas även i. ett nytt system.

En vinstdelning i någon mening förutsätter att begreppet normal vinst kan definieras. Utredningens förslag innehåller dock ingen definition. men avvisar den naturliga utgångspunkten att utgå från avkastning på eget kapital med att det medför praktiska svårigheter. lställct väljs ett på andra grunder definierat s.k. fribelopp. vilket då skulle fylla samma funktion som normal vinst. Professor Sven—Erik Johansson har på utredningens uppdrag avgivit ett särskilt utlåtande om begreppet normal vinst. Någon diskussion av Johanssons tankegångar redovisas ej i förslaget. Johansson har framhållit att den traditionella redovisningen innehåller ofullkomlig- heter liksom att kunskapen om aktiemarknadens reala avkastningskrav är begränsad i synnerhet för individuella företags aktier. Johansson finner ingen bättre definition av normal vinst än det pris företaget måste betala för att trygga försörjningen av 'riskkapitalet. Johansson finner vidare att vinst och räntabilitetskrav då helst bör mätas i reala termer enligt någon form av inflationsredovisning. Johansson illustrerar också hur "normal vinst" kan härledas från den räntabilitet på det egna kapitalet som motsvaÅ rar aktiemarknadens avkastningskrav. _

Utredningen har också (s. 40) konstaterat att det vore naturligt att definiera fribeloppet (normalvinstcn) utifrån ränta-tbilitetskrav på eget kapi— tal. Med hänvisning till svårigheterna att beräkna den reala förmögenhets- ökningcn mellan två bokslutstillfällen finner utredningen dock att övervä- gande skäl talar emot att bestämma fribeloppet som en andel av företagets egna kapital. Utredningen finner istället att en "lämplig avvägning" nås genom att fribeloppet bestäms som 69? av lönesumman. Detta motiveras bl.a. med att lönesumman i industrisektorn motsvarar redovisat eget kapi- tal.

FAR finner att utredningen således i realiteten kommit fram till att den valda modellen möter så allvarliga praktiska hinder att den inte kan införas i ett lagstadgat system. Utredningen har konstaterat att real vinst bör beräknas som förändring i den reala förmögenheten men att detta är svårt att göra. Modellen begränsas därför till partiella omräkningar av den no- minella vinsten. Dessutom finner utredningen att den mest naturliga defini- tionen av normalvinst av praktiska skäl inte kan användas därför att man valt att utgå från reala termer. Vid motiveringen av den valda definitionen av fribeloppet görs däremot omotiveratjämförelser mellan det reala resul- tatet och det nominella redovisade egna kapitalet.

• Sida 251
•  Original

Prop. 1983/84: 50 91

FAR finner att utredningens förslag av angivna skäl inte kan göra an- språk pä att vara en modell för beräkning av övervinster.

En grundläggande fråga som inte berörts av utredningen är att normal— vinst definierad utifrän ett finansiellt synsätt måste vara individuell för varje företag. varför varje form av generellt definierat mätt inte kan bli helt neutralt mellan företag och företagsformer.

Eftersom utredningen som nämnts på ett tidigt stadium konstaterar att real förmögenhet inte praktiskt sett kan beräknas med rimlig" säkerhet och arbetsinsats hade utredningen bort överväga att definiera övervinsten ut- ifrån nominella mätt. Därigenomskulle även en bättre överensstämmelse med företagens tillämpade mätt uppnås. Vid en modell baserad på nomi- nella mätt finns det skäl att ytterligare överväga behovet av utrymme för konsolidering så att skattebetalningarna inte inkräktar på företagens kapa— citet eller hindrar en önskvärd expansion. Samma grundinställning präglar de skärpta restriktionerna för utdelning i 1975 års aktiebolagslag 12 kap. Zä. Som exempel på åtgärder som redan nu borde kunna vidtagas i detta syfte vill FAR peka på att mot denna bakgrund avskrivningarna på själva industribyggnaderna är omotiverat begränsade (3—5 %). Inventarierna kan som bekant avskrivas med 30 %. Ofta är anläggningenju en företagsekono- misk enhet. exempelvis i processindustrin.

FAR anser vidare att förslaget kommer att få ogynnsamma styrningsef— fekter på koncernstruktur. organisation. handlande och redovisning. Ut- över vad som anförts ovan vill vi bl.a. 'peka på att den progressiva vinstskatten kopplad med nuvarande inkomstskatteregler kan komma att styra verksamhet och resultat till utlandet och anknytningen av fribeloppet enbart till lönesumman kommer att verka hindrande för naturlig samver- kan i exempel serviceföretag och hindrar naturlig specialisering och in- hyrning av tjänster. Som nämnts kommer avgifter att främst drabba kapi- talintensiva företag med låg lönesumma och lyckosamma utvecklingsföre- tag. Förslaget missgynnar exempelvis företag som lägger ut tillverkningen på legobasis eller till ett delägt företag ijämförelse med att driva tillverk- ningen i egen regi. Avgiften kan sänkas exempelvis genom sammanslag- ning med låglönsamma och löneintensiva företag. Förslaget skulle också komma att styra tillämpade redovisningsprinciper. exempelvis aktivering av utgifter. '

Förslaget komplicerar det rådande redan komplicerade skattesystemet och det är som nämnts inte neutralt mellan företag med olika organisation och struktur och mellan företag som drivs i olika företagsformer. Effekter- na blir olika för olika branscher. och företag med varierande soliditet och kapitalbindning i anläggningar. De företagsekonomiska konsekvenserna härav har inte belysts av utredningen.

H_vrcs_uä.ti('rnas riksfi'irbum'l anför:

Den väsentliga frågan ur hyresgästernas synpunkt är huruvida förslaget kommer att få någon inverkan på hyresnivån. Gruppen har föreslagit att vinstdelningsavgift ej skall erläggas av bostadsföretag som avses i 24 ä 3 mom. kommunalskattelagen. Därmed kommer de allmännyttiga bostads- företagen. som är hyresledande. inte att omfattas av vinstdelningen. Hyresgästernas Riksförbund kan därför konstatera att förslaget inte kom- mer att få någon inverkan på hyresnivån.

• Sida 252
•  Original

Prop. 1983/84: 50 93 KF anför:

Vinstdelningsgruppen synes'i sina resonemang ha varit bunden till de gällande reglerna för att beräkna inkomstskatten för aktiebolag ochjämför- barajuridiska personer. Detta förhållande har medfört att förslaget i reali- teten endast innebär en höjning av inkomstskatten för juridiska personer samt att denna höjning sker med tillämpning av nya och än mer komplice- rade regler. Motsvarande effekt som förslaget ger torde kunna ha åstad- kommits med väsentligt enklare regler. Enligt KF:s mening skulle det ha varit möjligt att lägga fram ett förslag som var enklare och sannolikt mer ändamålsenligt, om vinstdelningsgruppen inte prioriterat en anpassning till det nu gällande administrativa systemet.

LO anför:

Att använda den beskattningsbara inkomsten som utgångspunkt för beräkningarna innebär en mycket gynnsam behandling av företagen. Före- tagen har därigenom goda möjligheter till bokslutsdispositioner utöver lagerreservering (som således inte är avdragsgill). Företagen har möjlighet till företagsekonomiskt ej motiverade överavskrivningar på inventarier och maskiner samt avsättningar till investeringsfond. Praktiskt sett torde ingen annan utgångspunkt än den beskattningsbara inkomsten kttnna användas för beräkningen av vinstdelningsavgiften. Det skulle föra med sig ett alltför omfattande lagkomplex, med definitioner som inte anslöt sig till någon befintlig lagreglering. om man skulle använda sig av en annan bas för beräkningarna. Det är enligt LO:s mening att beklaga att detta inte är möjligt.

Det är viktigt att vinstdelningen inte innebär några svårigheter för snabbt växande företag med liten kapitalbas. Systemet bör också undanta småfö- retag från vinstdelningen.

Vinstdelningsgruppen har. för det första. löst detta genom att föreslå ett väl tilltaget fribelopp om 500000 kronor som undantas från vinstdelning. Därigenom berörs ytterst få företag med färre än 20 anställda. Även av övriga företag kommer en minoritet att behöva betala vinstdelningsavgift. med utgångspunkt i den vinstnivå som rådde 1980. Det nominella fribelop— pet gör det dessutom administrativt betydligt enklare att hantera vinstdel- ningen eftersom det blir ett väsentligt färre antal företag som blir aktuella för vinstdelning. Det innebär också en väsentlig förenkling för företagen som i normalfallet inte behöver göra någon omfattande beräkning av un- derlaget för vinstdelning. Sakligt sett innebär det nominella fribeloppet inte något stort bortfall av vinstdelningsavgifter.

LO anser det värdefullt att ett sådant nominellt fribelopp finns med i vinstdelningsmodellen. De 500000 kronor som gruppen föreslagit är en rimlig nivå på fribeloppet.

För det andra har gruppen föreslagit att årets nominella vinst får infla- tionsuppräknas. vilket framför allt innebär fördelar för expanderande före- tag med god lönsamhet.

För det tredje innebär möjligheten för företagen att undanta avsättning- arna till investeringsfonder'o. d. möjligheter för expanderande företag att undandra vinster från vinstdelningsavgift.

Totalt sett är detta väl grundade avdragsmöjligheter som är särskilt

• Sida 253
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' ' 93

anpassade till småföretag och expanderande företag. Det är rimligt att modellen för vinstdelning innehåller sådana avdragsmöjligheter. LO vill därför tillstyrka dessa möjligheter till avdrag innan Vinstdelningsunderlaget fastställs.

Vinstdelningsgruppen föreslår att vinstdelningsavgiften bestäms till 20 % av det underlag som räknats fram genom infiationsuppräkning. fribelopp etc. Det utgör ingalunda en för stor del av den reala vinsten över fribelop-. pet. Vinstdelningsavgiften är förmånligt behandlad genom att den är av- ,. dragsgill vid nästa års inkomsttaxering.

LO accepterar det föreslagna lönebaserade fribeloppet och den föreslag- na vinstdclningsavgiften. Det finns emellertid anledning att utvärdera mo- dellens effektivitet efter en tid. Det kan vid detta tillfälle utvärderas om . modellen är tillräckligt effektiv. Utvärderingen "motiveras av att det är svårt att bedöma hur stor vinstdelningen kommer att bli på grund av de många möjligheter till avdrag som finns i modellen.

Det förslag som presenteras från vinstdelningsgruppen motsvarar i allt väsentligt de krav som kan ställas på en fungerande modell för vinstdel- ning. Den måste dock betraktas som generös för företagen. LO vill därför att en utvärdering av modellens effektivitet görs efter en tid.

Bak/('idm:dsurbeturnux förbund anför:

Vinstdelningsavgiften föreslås bli bestämd till 20% av det underlag som räknats fram genom inflationsjusteringen. fribelopp etc. Det utgör ingalun- da en för stor del av den reala vinsten över fribeloppet. Vinstdelningsavgif- ten är dessutom förmånligt behandlad genom att den är avdragsgill vid nästa års inkomsttaxering. _

Trots den generösa behandlingen av företagen kan Beklädnadsarbctar- nas förbund godta den föreskrivna vinstdelningsavgiften och de föreslagna fribeloppen. Enligt vår uppfattning finns det dock anledning att utvärdera modellen efter en tid. Då det bl.a. är svårt att uppskatta hur en från företagets sida ändrad bokslutspolitik kan komma att påverka storleken av vinstdelningsavgifterna bör modellens effektivitet bli föremål för utvärde- ring.

Beklädnadsarbetarnas förbund anser att vinstdelningsgruppens förslag i stort är väl avvägt när det gäller olika intressenters krav på ett vinstdel- ningssystem och kan med hänvisning till ovanstående tillstyrka förslaget.

HandeIsunxtäl/dax förbund anser att förslaget har gått företagsamheten tillmötes i olika avseenden. Förbundet anför:

lnom förbundets verksamhetsområde får den presenterade konstruk- tionen en begränsad räckvidd. Vi finner ingen anledning att i nuvarande situation och inom ramen för förslaget yrka på ändringar ifrån dylika utgångspunkter. Vi är dock medvetna om att företagsinspirerade vinstdel- ningssystem diskuteras även inom handeln. Företagens intresse för sådana system ser vi som ett tecken på att förutsättningar för obligatorisk vinst- delning kan finnas i större omfattning även inom handeln. Regeringen bör följa utvecklingen'härvidlag och anpassa det obligatoriska vinstdelnings- förslaget till sådana ändrade förutsättningar.

• Sida 254
•  Original

Prop. 1983/84: 50 94

SmHamid/Idasförbli/ut' anför:

Den föreslagna modellen anser förbundet från sina utgångspunkter vara väl genomarbetad och förbundet anser samtidigt att den inte medför några negativa konsekvenser för företagen. De fribelopp som diskuteras och den vinstdelningsavgift som föreslås bedömer förbundet som lämpliga i in— gångsskedet. Förbundet kan också ansluta sig till de förslag som har presenterats innebärande att en utvärdering av systemets effektivitet och ekonomiska betydelse kommer tillstånd en tid efter det att systemet varit i funktion.

Svens/ta byggnadsurbetureji'irhmzdt'r ställer sig bakom det i betänkandet presenterade förslaget. Enligt förbundet är det sannolikt att det i framtiden kan bli önskvärt att förbättra systemets effektivitet i vissa avseenden.

Svenska _filhrikxarhe!urdi'irbmulf't anför:

Vinstdelningsgruppen har i bilaga till sitt betänkande gjort sehablonbe- räkningar av vinstdelningen i moderbolagen i åtta stora koncerner.

Av dessa beräkningar framgår att löntagarnas vinstandel i samtliga fall blir blygsam — som högst 997.- av resultat före bokslutsdispositioner. [ fyra av fallen varierar på motsvarande sätt vinstandelen mellan 0 och 3 92...

Schablonmässiga beräkningar av moderbolag i koncerner som på mot- svarande sätt har gjorts av Svenska Fabriksarbetareförbundet uppvisar en likartad bild. Beräkningarna är gjorda på bokslut där inga särskilda disposi- tioner gjorts av företagen för att minska avgiftsunderlaget.

Svenska Fabriksarbetareförbundet finner. mot denna bakgrund. att det finns risk för att vinstandelen i många företag blir utan betydelse. Vi förutsätter därför att vinstdelningsmodellen. i samband med utvärdering. modifieras så att mer substantiella vinstandelar kan tas ut.

Som framgått ovan är Svenska Fabriksarbetareförbundet positivt till fribelopp för konsolidering av småföretag. Likaså anser förbundet att personalintensiva företag skall stödjas. såsom utredarna föreslagit. Vi menar dock. i motsats till vinstdelningsgrttppen. att börsföretagens utdel- ningspolitik och hänsyn till administrativa bördor för myndigheterna inte skall vara avgörande för hur många företag systemet skall omfatta.

_S'vcnsku kommuttalarhetureji'irlmnder har inget att erinra mot förslaget. Förbundet anser det dock nödvändigt att utvärdera modellen efter en tid.

Svens-ku livsmcu'elsurbez(trtif't'irbtmtfet anför:

Oavsett vilket resultatbegrepp man använder måste det också förutsät- tas att den stora kreativitet sotn företagen visat i skatteplaneringssamman- hang uppstår även här. Man måste emellertid räkna med att detta fenomen kan komma att innebära att systemet med vinstdelning blir väsentligt fördelaktigare för företagen än vad Vinstdelningsgruppens beräkningar vi- sar. I så fall undergrävs på sikt vinstdelningens syften.

• Sida 255
•  Original

Prop. 1983/84: 50 95

Vinstdelningsgruppen föreslår att vinstdelningsavgiften bestäms till 20 % av reala vinsten efter avdrag för fribelopp. Denna vinstdelningsavgift är i sig också avdragsgill vid nästa års inkomsttaxering. den verkligalkostna- den för företagen blir därigenom väsentligt lägre eller knappa IOC/n av den framräknade övervinsten. Svenska Livsmedelsarbetareförbundet har inget att invända mot förslaget i denna del. Skulle emellertid den totala effekten av de olika stegens förmånliga beräkningssätt innebära att vinstdelningsav- giften blir så låg att den bör höjas är det enligt Livs mening att föredra att höja vinstdelningsavgiftens procentuella nivå framför att sänka fribeloppet eller frångå principerna bakom beräkningen av nominellt och realt resultat.

Vinstdelningsgruppens förslag är sammantaget positivt ur flera aspekter. småföretag undantas i stort sett från vinstdelning. produktiva investering- ar gynnas ijämförelse med improduktiva placeringar. sysselsättningsinten- siv verksamhet får en förmånlig behandling. Detta innebär emellertid att stora producerande företag även vid beloppsmässigt mycket stora nomi- nella vinster kommer att erlägga mycket begränsade vinstdelningsavgifter. vilket kan visa sig vara en nackdel ur stabiliseringssynpunkt. Detta kan också innebära problem ur facklig synvinkel då stora medlemsgrupper är anställda i dessa företag.

Livsmedelsindustrin kännetecknas av små företag och höga löneandelar varför endast företag med verkliga övervinster kommer att beröras. Detta är enligt Svenska Livsmedelsarbetarcförbundet en riktig utformning av modellen för vinstdelning.

Svenska mera[lindas-triarberar'qf'örhrurdet anser det nödvändigt att noga följa utvecklingen inom internationellt verksamma företag.

Svenska pupp('ryindu.t'friarbelarqfr'irbllml'cl anför:

Med tanke på de kraftigt ökade vinster devalveringen inneburit är det nödvändigt att ett definitivt förslag till vinstdelning kan antas av riksdagen i höst. Förbundet ser därför mycket positivt på att vinstdelningsgruppen så snabbt kunnat ta fram ett hållbart förslag till en permanent vinstdelning.

Förslaget innebär att praktiskt taget inga mindre företag kommer att beröras av vinstdelningen. Förbundet är positivt till detta.

S t'cnska skugsarbclarefc'irbundul anför:

Det förslag som presenteras från vinstdelningsgruppen motsvarar i allt väsentligt de krav som kan ställas på en fungerande modell för vinstdel- ning. Vi anser dock att förslaget om att avgiften ska vara avdragsgill tar ned den reella vinstdelningen till en nivå som blir alltför låg. I hittills förda diskussioner har vi förutsatt att vinstdelningen ska ligga på en real nivå av 20 (?

Svenska transpartarherare/örhundct anför: Förslaget torde beröra cirka 5 000 företag i landet. Genom att medge ett särskilt avdrag på 5000th kr. alternativt 6'2'2 av lönesumman faller nämli- gen de flesta smä företagen utanför systemet. Förslaget kommer därför

• Sida 256
•  Original

Prop. 1983/84: 50 96

inte att komplicera redovisningen för småföretagare vilka bl.a. är talrikt förekommande inom vårt förbunds avtalsområden.

Det framräknade avgiftsunderlaget är enligt-förbundet generöst beräknat gentemot ägarna. Framförallt gäller detta gentemot företag som avsatt medel för investeringar. Vinstdelningsavgiften är lågt satt till 20 %.

Förbundet vill dock framföra kritik mot att modellen förutsätter att vinstdelningsavgiften är avdragsgill vid nästa'års inkomsttaxering. Därmed kommer densamma att minska bolagens skatt-påföljande år. Detta måste rimligtvis medföra ett lägre skatteunderlag för kommuner. landsting och stat. Förbundet finner det inte motiverat att underlätta den nuvarande skattenivån för företagen. Rimligtvis måste de uteblivna skatteinkom- sterna för samhället ersättas på annat vis. En skattereduktion för företagen torde innebära ökade skatter för löntagarna. Därför kan anföras att vinst- delningsavgiften i realiteten inte är så stor som 20% utan endast drygt hälften av uttagningsprocenten. Förbundet finner detta'omotiverat och föreslår att denna avdragsmöjlighct mot bolagsskatten borttages eller att vinstdelningsproccnten justeras på sådant vis att den reellt uppgår till 20%.

Ett förslag om vinstdelning innebär nödvändigtvis att företagen kommer att disponera sina bokslut på ett nytt sätt. Det är först efter en tid som man kan få en bild av modellens praktiska konsekvenser. Med hänsyn till förslagets försiktiga utformning torde det dock inte vara någon fara att praktiskt pröva detsamma och efter en tid låta analysera dess konsekven- ser.

Svenska rräina'm—rriarbetamfår/mader anser att modellen i'flera avseen- den — bl.a. vad gäller avdragsrätten för avgiften vid inkomsttaxeringen — är relativt förmånlig för företagen. Enligt förbundet bör framför allt det nominella fribeloppet få betydelse inom förbundets branscher eftersom företagen i allmänhet är förhållandevis smä. Förbundet anser vidare att det finns skäl att utvärdera modellens effektivitet efter en tid.

Landstings/örbundt'! (majoriteten) anför: -

F.nligt direktiven till expertgruppen gör ett system för vinstdelning det möjligt för löntagarna och deras organisationer att godta en återhållsam löneutveckling. Vinstdelningen kan därmed bidra till att de centrala löne- avtalen kan hållas på en måttlig nivå. Vidare minskar risken för kraftig löneglidning i de mest vinstgivande företagen. Genom vinstdelningen ska- pas enligt direktiven på detta sätt förutsättningar för ökad sysselsättning och tillväxt inom den svenska industrin. Om dessa förväntningar infrias kommer det enligt styrelsens bedömning att få positiva effekter även för löneutvecklingen inom den kommunala sektorn.

PK-banken anför:

Enligt förslaget skulle 65? av lönesumman räknas som s.k. fribelopp. vilket innebär att det avdrages från vinstdelningsunderlaget. Generellt sett missgynnar en sådan regel bankerna ganska kraftigt beroende på att rela- tionen kapital—personal är annorlunda i bankerna än inom svenskt nä- ringsliv i övrigt (personalandelen betydligt lägre i bankerna).

• Sida 257
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - ' 97

ST anser att modellen är överlägsen andra kända system och tillstyrker förslaget.

Stiftelser: aktid'rr'imjandel anför:

Vinstdelningsskatten är så konstruerad att den belastar arbetskraftsin-l tensiva företag'mindre än t. ex. finans- och fastighetsföretag. men också forskningsintensiva. högteknologiska. handels- och marknadsföringsinrik- . tade företag och företag med långsiktiga och omfattande investelringspro- . cesser. Detta motsvarar inte den verklighet varunder svenska företag nu och framöver måste utvecklas.

SAF anför:

Den nu aktuella löntagarfondsskatten har helt missvisande rubricerats som "en modell för vinstdelning". Skatteförslaget har hastats- fram på några få månader. Konsekvenserna för företagen har inte i något avseende beaktats. .

Från företagens horisont innebär den föreslagna skatten en extra pålaga. Den kan därför enbart ha negativa verkningar på företagens verksamhet.

Svenska bankfr'irenin gen anför:

Bankföreningen vill framhålla att den föreslagna skatten — och särskilt den för bl.a. bankerna diskriminerande konstruktionen — skulle medföra en ytterligare försämring av bankernas soliditet. dvs. eget kapital i förhål- lande till skulder eller balansomslutning.

Bankernas soliditet har kontinuerligt sjunkit under senare år. De väsent- ligaste orsakerna till detta är den höga inflationen och statens stora budget- underskott. Dessa faktorer har kraftigt expanderat bankernas balansom- slutning på flertalet poster utom just eget kapital. För att hålla soliditeten oförändrad trots inflation och budgetunderskott krävs att det egna kapita- let ökar i motsvarande grad. Affärsbankerna har sedan 70-talet gjort bety- dande avsättningar till eget kapital och värderegleringskonton och dessut- om erhållit närmare l.5 miljarder kronor i nytt kapital från ägarna men har trots detta inte kunnat motverka en sjunkande soliditeten sådan utveck- ling kan. om den fortgår. medföra negativa konsekvenser för främst företa- gens intcrnatiOnella handel och utlandsfinansiering.

Bankernas soliditet är mycket viktig dels som säkerhet för allmänhetens insättningar. dels i samband med bankernas utlandsrörelse och upplåning utomlands. Under senare år har de svenska affärsbankerna aktivt medver- kat i den för Sveriges ekonomi nödvändiga utlandsupplåningen och finansi- eringen av svensk export. Det är härvid av stor betydelse att de svenska bankerna är välkonsoliderade. eftersom de är utsatta för en ständig gransk- ning av utländska långivare. Ett lands kreditvärdighet påverkas av hur utlandet bedömer dess bankers kreditvärdighet.

Bankföreningen anser sammanfattningsvis att de av expertgruppen före- slagna tekniska lösningarna. om de oförändrade tillämpades på bankerna. skulle medföra skadliga effekter på kreditväsendet och på svensk ekono- ml.

7 Riksdagen 1983/84. I .t'aml. Nr 50. Bilaga B

• Sida 258
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 98 SBEF anför:

Inledningsvis må framhållas att förslaget om vinstdelning är invecklat och förenat med ett antal komplicerade beräkningar. Såväl företag som beskattningsmyndigheter kommer att få ägna mycket tid åt beräkning av Vinstdelningsunderlaget om förslaget genomföres. inte minst på grund av att systemet inte knyter an till principerna för gällande skatteregler.

Vinstdelningsavgiften skall enligt förslaget utgå med 20% av ett företags reala vinst. De beräkningar som gjorts för ett antal byggföretag tyder på att avgiften kommer att uppgå till stora belopp. För de byggföretag som har fler än 1000 anställda torde avgiften — beräknad på 1982 års resultat — komma att uppgå till ca 250 milj. kr. Anledningen till den höga belastningen står närmast att finna i det monetära tillägget. Byggnads- och anläggnings- företag arbetar traditionellt med en låg egenkapitalandel och hög skuld- sättning. Ett byggföretags skuldsida domineras normalt av tvåposter dels fastighetslån dels fakturering avseende icke avslutade pågående arbeten. .Satnmantaget uppgår dessa två poster till stora belopp _vilket som nämnts innebär att tillägget" blir betydande. Generellt torde man kunna säga att företag med låg soliditet missgynnas av förslaget.

()m förslaget genomförs kommer entreprenadföretagens möjligheter att bygga upp ett större eget kapital att starkt försämras. Detta är allvarligt eftersom ett av målen för många byggföretag är att förbättra soliditeten. En god soliditet är ett villkor för risktagande inte minst på utlandsmarknaden. Om entreprenadföretagens soliditet försämras minskar möjligheterna till utlandsuppdrag eftersom företag med låg soliditet som regel inte ens ges tillfälle att delta i anbudsgivningen.

S venska j9'5rsäkringsbolags riksförbund anför:

Det framlagda förslaget till vinstdelning leder i själva verket till att det skapas två sinsemellan olika bolagsskatter med helt skild skattebas. Detta är principiellt ej acceptabelt. De ekonomiska konsekvenserna härav är otillräckligt utredda. såväl på det företagsekonomiska som på det sam- hällsekonomiska planet. Vidare har utredningsgruppen ej klart definierat vad som är "normal vinst” och "övervinst". — Redan av dessa skäl avstyrks förslaget i sin helhet.

Svenska llande/skummm;/örhmzdul anför:

Det remitterade betänkandet "En modell för vinstdelning" är ett beställ- ningsarbete. Argumenteringen är genomgående knapphändig och betän- kandet avviker negativt från den vanligtvis höga utredningstckniska stan- dard som betänkanden för remissbehandling brukar hålla. Handelskam— marförbundet finner det anmärkningsvärt att ett så ofullständigt betänkan- de lagts till grund för remissbehandling.

Rubriceringen av betänkandet är helt missvisande. Förslaget innebär en ny form för beskattning av aktiebolagens vinster. Skatten är avsedd att utgå vid sidan av den ordinarie. bolagsskatten.

Betänkandet kännetecknas som nämnts genomgående av allvarliga bris— ter. Bl.a. har konsekvenserna för företagen inte alls beaktats. Här skall endast några exempel anföras.

• Sida 259
•  Original

Prop. 1983/84: 50 99

Någon samhällsekonomisk analys av verkningarna av den valda progressivitcten och dubbla bolagsskattcr har gruppen inte redovisat. Inte heller har någon avvägning och samordning mellan de båda skatterna utretts eller de företagsekonomiska konsekvenserna av den nu föreslagna skatten kombinerad med ordinarie bolagsskatt. Det dubbla systemet får effekter som är helt olika för t.ex. kapitalintensiva industriföretag. ser- viceföretag. banker etc. lngen redovisning av förväntade verkningar har skett i det remitterade betänkandet. __

Enligt förslaget skall statliga och kommunala aktiebolag omfattas av systemet. däremot inte sådan verksamhet som bedrivs direkt av stat eller kommun. Detta innebär bland annat att de serviceföretag som konkurrerar med den offentliga egen-regi-verksamheten får ett försämrat konkurrens- läge. Detta förhållande. som direkt påverkar sysselsättningen inom ser- vicesektorn. diskuteras överhuvudtaget inte i utredningen.

De internationella effekterna av ett dubbelt bolagsskattesystem har gruppen överhuvudtaget inte berört. Den viktiga frågan om vilka dubbel- beskattningsavtal som omfattar en skatt av den föreslagna typen har ej behandlats. Gruppen har undvikit frågan hur ökad skattebelastning och oklara verkningar av systemet påverkar utländska investeringar i Sverige. För den teknologiska utvecklingen ärju sådana investeringar av avgörande betydelse för vårt land. Enligt Handelskammarförbundets bedömning kommer förslaget om det genomförs få mycket allvarliga sysselsättningsef— fekter. Svenska och internationella s. k. högteknologiska företag kommer att undvika Sverige med minskad sysselsättning som direkt följd. Mot löntagarfondernas skadliga konsekvenser skall ställas de många och myc- ket förmånliga incentives denna typ av företag erbjuds i andra industrilän- der. "

SIF anför:

Sll: anser att utredningsförslaget jämfört med nu kända system för vinstdelning är intressant. Fördelen med real vinstdelning är. till skillnad från flera andra modeller. bl.a. att vinsterna definieras på ett sådant sätt att produktionskapaciteten inte urholkas vid inflation.

Den nu presenterade modellen från vinstdelningsgruppen är så utformad att den efter vissa modifieringar skulle kunna ingå i avtal mellan löntagare och arbetsgivare på olika nivåer. Modellen bör kunna utgöra ett intressant alternativ för dem som önskar införa vinstdelning.

Svenska krafttferksfc'ireningcn anför:

För kraftförctagen skulle ett genomförande av förslaget få konsekvenser ' som icke har berörts i betänkandet. Ett genomförande av förslaget skulle bl.a. kunna innebära att det internationellt sett välkända s.k. svenska systemet för produktion och distribution av elkraft med både konkurrens och samarbete mellan statliga. kommunala och privata företag slås sönder. Genom att de statliga och kommunala företagen undantages från vinstdel- ningen får dessa en avgörande konkurrensfördel jämfört med de privata ' företagen. För kraftföretagen gäller vidare att dessa i särskild hög grad uppvisar stora svängningar i resultatet som nödvändiggör konsolidering under goda är. Härvidlag åberopas vad som anförts i reservation av herrar

• Sida 260
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 100

Althin och Nilsson. För" de ytterst kapitalintensiva kraftföretagen gäller dessutom att de föreslagna fribeloppen — fast belopp om 500 kkr. alter'na- tivt 6 % av lönesumman — är helt orimliga. Det kan-i sammanhanget förtjäna nämnas att den till kapitalet hänförbara vinstförmägan för närva- rande mäts med hjälp av garantibeloppet (2 %'av taxeringsvärdet) och att detta förfarande innebär en god approximation.

Sveriges advokatsamfand anför:

Utredningen har enligt sina direktiv haft att utarbeta en teknisk modell för delning av företags vinster över en viss nivå. Eftersom behovet av vinstdelning i direktiven anges vara av central betydelse för den ekonomis- ka'politiken. finns ingen anledning att granska det framlagda förslaget från andra utgångspunkter är att det skall ingå som-lett led i ett obligatoriskt vinstdelningssystem. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det fram- lagda förslagets konstruktion kan samfundet inte finna annat än att en vinstdelningsavgift | realiteten för berörda företag kommer att innebära en ny form av beskattning. De tröskeleffektcr som uppstår till följd av be- stämmelserna om fribelopp gör emellertid att beskattningen inte får den likformighet som eljest eftersträvas i skattesystemet. .Risken för snedvri- den konkurrens och behovct av kontrollåtgärder från det allmännas sida torde därigenom bli betydande.

_För att bestämma underlaget för vinstdelningsavgiften föreslår utred- ningen ett realt vinstmått. vilket dock inte är konsekvent genomfört i alla hänseenden. Därmed skulle införas ett för skatteområdet helt nytt vinstbe- grepp. Samfundet hari sitt yttrande över realskatteutredningens betänkan- de tagit avstånd från införandet av realbeskattning. bl. a. med hänsyn till att ett redan alltför komplext beskattnin'gssystem darigenom ytterligare kompliceras. Även vid ett begränsat införande av ett sadant system kvar- står denna kritik. Ett vinstdelningssystem enligt den föreslagna modellan kan dessutom för 'äntas försvåra den angelägna uppgiften att reformera företag.—abcskattningen i stort.

Två skilda system med samtidig tillämpning. ett nominalistiskt och ett realt. kan dessutom förutses leda till en omfattande skatteplanering. Nästa steg i utvecklingen riskerar därför bli en utvidgning a'v området för tillämp- ningen av lagen (1980: 865) mot skattellykt.

Sveriges aktiesparares riks/"r'irband anför:

_ Utredningen borde ha tagit fasta på dessa tydliga varningar och begärt att först få klarlägga en vinstdelnings skadlighet för ekonomin. I edamoten Anders Althin och sakkunnige Göran Nilsson har gjo|t sa och | sin reserva- tion hart kritiserat utredningen.

Men majmiteten i utredningen avstår helt från att ta ställning till om statlig vinstdelning är skadlig för landets ekonomi eller ej. Den rz'ittfärdigar sig själv genom en inledande brasklapp. där man säger att uppdraget var ”rent tekniskt" och att man "inte haft att ta ställning till om vinstdel- ningssystem bör införas eller ej"

Det finns ingen lag som tvingar en utredning att fullfölja ett uppdrag som man misstänker är skadligt för landets ekonomi. Aktiespararna finner det därför betänkligt om viktiga politiska beslut drivs fram i en "brasklapp- process”. Istället behövs kurage att stå för en egen åsikt grundad på sakliga skäl.

• Sida 261
•  Original

Prop. 1983/84: 50 101

Sveriges civilingertjt'irsförband anför:

Systemet. som egentligen är ett förslag till progressiv beskattning av företag. tar inte hänsyn till konsolideringsbehov. ej heller till konjunktur-. mässiga eller andra variationer i avkastningen; Detta kommer att påverka. - företagens handlande så att företagens och koncernernas organisatoriska uppbyggnad blir skattemässigt anpassad och inte affärmässigt. Vidare kommer företagens risktagande att dämpas och därmed även deras innova- tiva verksamheter. Systemet bestraffar högteknologiska och konkurrens- kraftiga företag med ett ökat skattetrvck.

Vilka totala effekter som uppstar vid införandet av det föreslagna vinst— systemet har' |nte analyserats av utredningen. Den snäva tidsramen förefal- ler vara ett v pperligt svepskäl till att slippa genomföra en sakligt och ekonomiskt motiverad kartläggning. '

Det torde. trots franvaron av analys i betänkandet. stå klart att riskerna för samhällsekonomiskt negativa effekter är stora och att systemet motver- kar strävandena att nå en ekonomi i balans.

Sveriges faslig/wtsägareförbmtd anför:

Ett system med löntagarfonder kommer för fastighetsförvaltningens del innebära att konkurrensfäget successivt kommer att försämras. Detta-kom- mer att leda till successivt högre hy|or.

Den allvarligaste konsekvensen av löntagarfonderna är emellertid att incitamentet för långsiktiga åtgärder | förvaltningen kommer att försvinna. Ombyggnads- och reparationsverksamheten kommer att minska med där- av följande negativa konsekvenser för såväl sysselsättningen inom bygg- sektorn som för fastighetsbeståndets'skick.

Sverigesfinansmzaiytikersjörening anför:

Föreningen vill börja med ett konstaterande. Den belastning av företa- gens vinster som vinstdelningsgruppen föreslår är en ny företagsskatt. [ ' alla sammanhang där föreningens medlemmar försöker bedöma företagens vinster är det vinst ef'ter skatt som är av intresse och i dessa kalkyler kommer givetvis en ev vinstdelningsavgift att hanteras på i princip samma sätt som nuvarande skatter. Detsamma torde gälla även i de interna kal- kyler som utföres i företagen för att avgöra lönsamheten av övervägda investeringar. Det kan vara anledning'att framhålla denna självklarhet eftersom det ibland i debatten framkommer ett önsketänkande att vinst-' delningsavgiften inte avräknas i externa och interna lönsamhetsbedöm- ningar.

Föreningen behandlar således vinstdelningsgruppens förslag som ett förslag till en ny form av företagsbeskattning. Det nya förslaget innebär ett försök att utforma skattesystemet så att endast de reala vinsterna beskat- tas. Föreningen bejakar denna inriktning men vill framhålla att ett system med en real beskattning. en nominell inkomstbeskattning och därutöver lönebaserade avgifter innchålleri vartfall en variant för mycket. Förening- ens uppfattning är att en så komplicerad fråga som nytt system för före- tagsbeskattning inte kan avgöras på basis av en så begränsad utredning som den föreliggande. En jämförelse med det tidigare utredningsarbetet rörande företagsbeskattning äi tankeväckande.

• Sida 262
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 102

En avgörande förutsättning för att tinansanalytikern skall kunna lyckas i sin verksamhet är att han kan göra riktiga prognoser över företagens vinstutveckling. Det som räknas här är vinsten el'ter skatt. SFF har under hela den tid man varit verksam ägnat sig ät att förbättra företagens infor- mation föratt därigenom underlätta för analytikerna att göra prognoser. Vi noterar att vinstdelningsgruppen fäster stort avseende vid att underlaget för vinstdelningsavgifter är mycket enkelt att fastställa. Det talas om beräkningstider på upp till någon kvart. Detta må vara riktigt. Det bortser dock från att en extern bedömare helt torde sakna möjligheter att bedöma en eventuell vinstdelnings storlek. Ur en allmänekonomisk synvinkel är detta mycket olyckligt. Det innebär att vinstdelningsavgiften kommer att uppfattas som något som drabbar vissa företag tämligen slumpmässigt.

Föreningen vill också framhålla att om utredningen möjligen menar att den angivna kvarten i beräkningstid är ett mått på det totala räknearbetet som den nya skatten kommer att förorsaka så är man fullständigt orealis- tisk. Det blir naturligtvis ett avsevärt merarbete inom företagen innan det formella bokslutet. lnvesteringskalkyler och ekonomiska ('.)ve|'väg'.'|nden kommer att kompliceras högst avsevärt av de parallella skattesystemen. Och externa bedömare kommer att få ägna långt mer än en kvart ät tämligen osäkra försök att bedöma den nya skatten.

Vinsldc/ningsurgif'len är inte neutral

Vinstdelningsavgiften kan ses som en form av en progressiv bolagsskatt. För— och nackdelar med progressiva bolagsskatter har' diskuterats utförligt i den skatteteoretiska litteraturen och också i en bilaga till utredningen.- dock utan att sätta några spår i själva betänkandet.

En effekt är att projekt med hög risk kommer att påverkas mer än "säkra" projekt. Detta är allvarligt eftersom många andra mekanismer försvårar ett genomförande av denna typ av projekt som ändå i många fall är de som är väsentligast för den framtida industriella basen. Den nya skatten kan emellertid päverka rangordningen mellan olika investeringsal- ternativ också bortsett från riskproblematiken. Det är en följd av att den beräkningsmodell som utredningen föreslår gynnar vissa typer av företag och missgynnar andra. , .

Exempel på gynnade l'öretag är de som har stora maskininvesteringar samt höga lönekostnader i förhållande till eget kapital. Missgynnadc före- tag är främst de som har en stor andel fastigheter bland sina tillgångar. I det senare fallet kan man lätt hamna i den paradoxala situationen att ett företag tvingas erlägga vinstdelningsavgift trots att man redovisar förlust.

Ur aktiemarknadssynvinkel ät' detta olyckligt. Under senare är har kun- nat förmärkas en viss tendens till specialisering t.ex. vad gäller fastig- hetsförvaltning. Genom att fastigheter har tagits över av specialistförctag har produktiviteten kunnat ökas till gagn för hela näringslivet. Vinstdel- ningsavgil'ten kan verka i motsatt riktning. Det blir nu lönsamt att slå ihop - företag i olika branscher dät' ett överskott i det ena kan kvittas mot ett underskott i ett annat. Man riskerar alltså samgående mellan företag som enbart är skattemässigt betingade. -

Lönsum/u'tskrai'm höjt-'s I utredningens direktiv anges att övervinstdelningen .. bör vara kon- struerad så att den i så stor utst'räckning som möjligt undviker att verka

• Sida 263
•  Original

Prop. 1983/84: 50 . ' . |03

höjande på lönsamhetskravet för industriella investeringar". Föreningen finner det anmärkningsvärt att denna frågeställning över huvud taget inte behandlats av utredningen. Alla investeringsbedömningar innehåller osä- kerhetsmoment. Lockelsen är att få en "övernormal" vinst (.i bemärkelsen att företagets förräntningskrav'överträffas). Inträffar detta syftar det nya systemet till en extra beskattning av moroten — "övervinsten. Uppenbarli- gen kommer detta att höja lönsamhetskravet.

Eftersträvas en mer direkt koppling till löntagarnas uppoffringar bör ett skattesystem kunna konstrueras som baseras på den svenska löneutveck- lingen i förhållande till utvecklingen inom konkurrentländer t.ex. Väst- tyskland. '

S veriges föreningsbankers förbund anför:

SFF vill inledningsvis deklarera att SFF bestämt avstyrker en lagstift- ning grundad på vinstdelningsgruppens förslag. Utan att närmare gå in på den politiskt kontroversiella frågan om lämpligheten av en vinstdelning i svenska företag kan SFF konstatera att gruppens förslag i särskilt hög grad drabbar t. ex. banker och försäkringsbolag. SFF ansluter sig till den reser- vation som ledamoten Althin gjort med instämmande av sakkunnige Nils- son. Det är även SFF:s uppfattning att vinstdelningsgruppens förslag inte kan betraktas på annat sätt än som en skärpning och komplicering av gällande bolagsbeskattning. SFF är särskilt orolig för vilka konsekvenser ett genomförande av förslaget skulle få på nyföretagandet i Sverige.

[ reservationen anförs starka skäl för att förslaget förkastas. SFF an'slu- ter sig till de anförda skälen och vill i likhet med reservanterna avråda från en generell vinstdelning i form av skärpt bolagsskatt som i sin tur avses utgöra grunden för ett kollektivt löntagarfondssystem. '

Enligt utredningen kommer endast en relativt liten del av aktiebolagen och jämförbara skattesubjekt — kanske 5000 — att erlägga vinstdelnings- avgifter emedan i princip alla företag. ca 175 000. kommer att drabbas av mer komplicerade deklarations- och taxeringsförfaranden. SFF anser att det inte är samhällsekonomiskt försvarligt att införa en lagstiftning som innebär högre administrativa kostnader för samtliga företag trots att syftet i själva verket är att skärpa bolagsskatten endast för 3—49? av företagen. Det är knappast en sådan lagstiftning som bidrar till att förbättra de svenska företagens konkurrenskraft. '

Sveriges grossisrji'irblmd anför: Förslaget är från vår utgångspunkt helt oacceptabelt. och vi instämmer i ledamoten Althins reservation och hans bestämda avståndstagande från majoritetens t'örslag. '

SHIO-Fumiljdi'irelagen anför:

Det är uppenbart att en löntagarfondsskatt och ett löntagarfondssystem inte är den ordination svenskt näringsliv behöver för att gå stärkt ur den ekonomiska krisen." Löntagarfondsskatten medför att avkastningen på det

• Sida 264
•  Original

Prop. 1983/84: 50 ' 104

egna kapitalet sjunker. Eftersom sambandet mellan lönsamhet och syssel- sättningsutveckling är mycket starkt innebär det att sysselsättningen mins- kar. . ' .' .

Som redan tidigare visats i en expertrapport till den s.k. löntagarfondsi utredningen ger en löntagarfondsskatt ökade kapitalkostnader. som i sin tur medför skärpta krav på investeringars lönsamhet. Det medför att ett mindre antal investeringsobjekt än tidigare blir tillräckligt lönsamma för att bli genomförda. Företagen anpassar sig till ökade kapitalkostnader genom att minska sina investeringar jämfört med en utveckling utan löntagarfondsskatt. _

Anpassningen till en ny mindre investeringsvolym kan antas ske genom en neddragning av nyinvesteringarna och särskilt drabba de mest osäkra och riskfyllda projekten. vilket betyder att risktagandet kommer att mins- ka liksom satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete. Vinstdelning ger också minskad likviditet och företagen kan därför av rent finansiella skäl komma att hålla investeringarna nere.

Företagsskatteberedningen har i sitt betänkande (SOU 1977: 86) diskute- rat möjligheten av att införa en progressiv bolagsskatt '(s. 434) och därvid kommit fram till att denna skatteform inte borde införas. Utredningen har inte närmare berört de argument som därvid talar emot en progressiv _ bolagsskatt eller i övrigt på något sätt visat fördelar eller konsekvenser av en sådan bolagsskatt. Ej heller synes de på vinstdelningsgruppens begäran framtagna expertuttalandcna (t. ex. B. C.. Ysander) ha beaktats. '

Förslaget till införandet av en ny vinstskatt har framtagits på rekordtiden fem månader och genomgående är materialet helt otillfredsställande för en bedömning av effekterna av en ny skatt på kort och lång sikt. Förutom några räkneexempcl saknas helt analyser och redogörelser för hur vinst- delningsgruppen bedömt olika alternativ. -

Många av de frågor som aktualiserats genom detta lagförslag har tidigare behandlats av företagsbeskattningsutredningen och på flera punkter strider det förelagdalagförslaget mot de synpunkter som där redovisats (jfr SOU 1976: 86). ' _ - .

Särskilda svårigheter. och helt outredda skattekonsekvenser. ligga klart i det faktum att ett nytt realt beskattningsunderlag gälla för vinstskatten medan all övrig beskattning tar fasta på nominellt beskattningsunderlag. Såsom ledamöterna Althin och Nilsson påpekar kan dessa dubbla system lätt leda till icke samhälls-'företagsekonomiskt motiverade"uppdelningar eller sammanslagningar av verksamheter i företagen. '

Vilka ytterligare positiva återverkningar som avses med det föreslagna "reala synsättet" (avslutande synpunkter s. 53) framgår ej.

Enligt vår mening bör införandet av ett realt beskattningsunderlag anstå till dess frågan löses i ett större sammanhang och där effekterna av och ev. fördelar/nackdelar med ett sådant system har undersökts närmare.

TOR anför:

Redan det gällande skatte- och avgiftssystemet är oerhört svårtillgäng-q ligt. Ett genomförande av förslaget innebär enligt TOR:s uppfattning att detta förhållande förvärras avsevärt. Förbundet hänvisar här till sitt-ytt— rande över realbeskattningsutredningens betänkande om real beskattning.

• Sida 265
•  Original

Prop. 1983/84: 50 - . ' ' 105.

TCO anför:

Då erforderlig remisstid ej medgivits avstår TCO från att yttra sig i rubricerade ärende. -

TC Omre förjbndoutröstning anför:

Enligt det föreliggande förslaget till vinstdelning är det just dessa mest framgångsrika företag som skall drabbas av den så kallade vinstdelningen. Enligt utredningen skall pengarna i princip gå till förstklassiga expansiva företag. dvs. i stort sett samma företag som släppt till pengarna. Varför skall pengarna gå denna rundgång”?- .

Genom en av delutredningarna 1 den tidigare statliga löntagarfondsutred- ningen. genomförd av Anders Kristoffersson. pavisas att investeringskost- naderna ökar i samband med vinstdelning. Det betyder — allt annat lika — att kostnaderna ökar för investeringar om en vinstdelning genomförs. Vi tycker inte att man bör genomföra åtgärder som ökar kostnaderna för investeringarna. Istället borde åtgärder vidtagas för att minska svårigheter- na att sätta igång investeringar — t.ex. genom att minska kapitalkostna- derna.

Dessutom frågar vi oss varför man skall ta vinstmedel ifrån företag för att använda dessa pengar till att köpa aktier från befintliga aktieägare. Genom ett sådant förfarande tillförs inte företagen en enda ny krona i riskkapital. utan istället sker en dränering av kapital från företaget.

Som ett skäl till vinstdelning och löntagarfonder sägs att man vill stödja den solidariska lönepolitiken. Om inte vinstdelning införs kommer det att bli ett "kattrakande" lönemässigt i de vinstrika företagen. Det är möjligt- att i framtiden löneutvecklingen vid sidan av gällande kollektivavtal kom- mer att öka mer i höglönsamma än i mindre lönsamma företag. Erfarenhe- ten hittills visar emellertid att det inte nödvändigtvis finns något samband mellan löneglidning och vinstnivå i företagen. ”fill yttermera visso har regeringens löntagarfondsutredarf:. P. 0. Edin. i en studie för den MeidJ' nerska utredningen påvisat att det inte finns något sådant samband. Avgö- rande för löneglidning torde istället i första hand -vara brist på kompetent arbetskraft. Även ordföranden i den förra löntagarfondsutredningen Berndt Öhman har i sin doktorsavhandling gjort bedömningen att något samband mellan löneglidning och vinstnivå inte föreligger._

4.2 Företagskretsen

Beklädnadsarhemmus förbund tillstyrker att vinstdelningen träffar den grupp av företagsformer som gruppen föreslagit. S rens/cu grm'imluslriar- [wtarc'jörhumlel framhåller vikten av att systemet också omfattar statliga aktiebolag. Kammarrätten i Stock/mhn anser det naturligt att undantag görs för verksamhet som bedrivs av fysiska personer i enskild firma. enkelt bolag eller handelsbolag. eftersom inkomster av sådan verksamhet redan är föremål för progressiv beskattning. Kammarrätten anför vidare:

Enligt förslaget undantas emellertid också ideella föreningar. stiftelser. samfälligheter och vissa aktiebolag. liksom stat och kommun när verksam-

• Sida 266
•  Original

Prop. 1983/84: 50 106

heten ej bedrivs i aktiebolagsform. Detta begränsar kraftigt kretsen av avgiftsskyldiga och belastar därmed i praktiken ytterligare den del av näringslivet som blir avgiftsskyldigt. Det kan sättas i fråga om undantag verkligen är befogade i denna stora omfattning. Detta gäller särskilt i den mån verksamheten bedrivs under likartade former som inom den avgifts- drabbade sektorn.

Ledamoten Hellnersi RS V:.r styrelse anför:

Skattskyldighetens utformning har inte närmare analyserats från kon- kurrenssynpunkt. Så har t. ex. statlig och kommunal verksamhet i konkur- rens med det privata näringslivet ej diskuterats. Ej heller har koncernbe- greppet inom den offentligt ägda bolagssektorn med verk som moderföre- tag behandlats.

AB Trav och (Ia/opp anför:

Enligt ATG:s mening bör i första hand gälla att eventuella beslut om vinstdelning ej blir tillämpliga på ATG.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Gruppen föreslår att ideella föreningar och stiftelser skall vara undan- tagna från vinstdelningsavgift. Sannolikt har man'då haft de "skattefria" föreningarna i tankarna. Dessa föreningar är endast skattskyldiga om de har inkomster från fastighet eller rörelse och dessa inkomster inte i tillräck- lig omfattning används för den allmännyttiga verksamheten.

På senare tid har det förekommit att ideella föreningar drivit affärsmäs- sig verksamhet i sådan omfattning att föreningen mist sin skattefrihet. Det är taxeringsnämndemsom varje år tar ställning till om en förening upp- fyller kraven för skattebefrielse eller ej. '

Undantaget för föreningar bör enligt länsstyrelsens uppfattning begrän- sas till att gälla föreningar. som är hänförliga till 53 s l mom. e KL och som ej blir bcskattadc för inkomst. '

De kooperativa organisationerna ifrågasätter förslaget att ekonomiska föreningar skall omfattas av vinstdeIningssystemet.

KF anför:

KF vill först framhålla att vinstbegreppet i utredningens mening icke är applicerbart på kooperativa föreningar. vilka har till uppgift att stödja sina medlemmars ekonomi som konsumenter eller producentcroch således [t'/cc söker avkastning på kapitalet. dvs. vinst. KF önskari detta avseende hänvisa till det omfattande utredningsarbete som utförts av den statliga kooperationsutredningen. -

Därcst förslaget lägges till grund för lagstiftning förutsätter KF att till- lämpningen av lagstiftningen blir föremål för uppmärksamhet av den lag-.. stiftande myndigheten och att erforderlig översyn sker då konsekvenserna av lagstiftningen kan överblickas. KF förutsätter vidare att den kooperati- va företagsformens särart och arbetsformer beaktas och respekteras.

• Sida 267
•  Original

Prop. 1983/84: 50 107 LRF anför:

LRF finner det angeläget att fästa uppmärksamheten på den kooperativa ägandeformens särart. Denna bygger på ett spritt ägande som är individu- ellt och frivilligt. Målet för verksamheten är att tillförsäkra medlemmarna största möjliga nytta av medlemskapet. Den avsättningstrygghet lant- brukskooperationen bereder sina medlemmar är av grundläggande bety- delse för Sveriges bönders ställning som fria företagare inom nuvarande. samhällsekonomiska system. Samtidigt får de ett gemensamt inflytande på . marknaden.

Det kooperativa företaget har en demokratisk uppbyggnad. lntlytandet är kopplat till medlemskapet och inte till ägarkapitalet. Ett inllytande från en löntagarfond över det kooperativa företagets mål och verksamhet. via ett eventuellt ägarkapital. är således ej möjligt och skulle stå i strid med kooperationens grundläggande principer.

LRF finner det ytterligare angeläget att poängtera att kooperationen saknar vinstsyfte i traditionell mening. Det nettoresultat som ett lantbruks- kooperativt företag redovisar innehålls till fullo inom företaget som. ett kollektivt ägt kapital för att trygga en framtida rationell verksamhet till gagn för såväl befintliga och kommande medlemmar som anställda samt ytterst även för konsumenterna. Någon form av utdelning på ägarnas/ medlemmarnas insatskapital förekommer således ej. Medlemmen får inte heller del av värdctillväxten i egenkapitalet. Det stadgemässigt individuella insatskapitalet återfås till nominellt inbetalt värde. Nettoresultatet i ett lantbrukskooperativt företag utgör alltså till etthundra procent en konsoli- dering. ' . .

Under den mångåriga debattenom löntagarfonder har från vissa håll stora likheter förmenats finnas mellan" uppbyggnaden av eget kapital inom lantbrukskooperationen och uppbyggandet av föreslagna löntagarfonder. LRF tar bestämt avstånd från en sådan uppfattning. Anslutningen till Iantbrukskooperationen är individuell och frivillig. även om målet. med- lemsnyttan. kommer såväl den enskilde medlemmen som hela bondekårcn till del.

LRF :.t' synpunkter på "En "mt/elljör Masala/ning."

LRF finner det anmärkningsvärt att föreliggande förslag även omfattar företagsformen ekonomisk förening. Vinstdelningsgruppen har uppenbar- ligen ej beaktat den kooperativa företagsformens särart och avviker därige- nom från de tankegångar som förts fram både i LO,/SAP-rapporten "Arbe- tarrörelsen och löntagarfonderna" och i olika rapporter från "Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten".

LRF delar ej vinstdelningsgruppens synpunkt att möjligheten för ekono- miska föreningar. i likhet med aktiebolag. att utnyttja investeringsfonds- systemet är skäl nog för att omfattas av kollektiv vinstdelning. Av väsent- ligt större betydelse är de skillnader mellan aktiebolag och kooperativa föreningar som redovisats ovan vad gäller ägarspridning. inflytande. kapi- talavkastning och vinstsyfte.

LRF vill i detta sammanhang hänvisa till det sjätte kapitlet av ”Utred- ningen om löntagarna och kapitaltillVäxten”. som utredningen ej kunde enas om. men som publicerats av utredningens huvudsekreterare Berndt Öhman, med följande citat:

"Grundläggande organisations- och fördelningsprineiper innebär såle- des. att kooperativa företagsformer saknar vinstsyfte i kapitalassociativ

• Sida 268
•  Original

Prop. 1983/84: 50 108

mening. Dessa principer utesluter också uppkomsten av ett koncentrerat ägande till kooperativa företagsformers kapital och kapitaltillväxt. Detta talar för att kooperativa företagsformer inte bör omfattas av ett vinstba- serat avgiftsuttag. Ett ytterligare Skäl till att kooperationen bör undantas från kollektiv vinstdelning är avsaknandet av möjligheter att slussa tillbaka kapitalet 1 form av riskkapital till föreningarna. Enligt lagen om ekonomiska förening- ar kan enbart medlemmen tillskjuta ägarkapital i kooperativa föreningar. Eftersom även de vinstdelningsavgifter som härtör från kooperativa före- tag i första hand kommer att gå till aktieköp 1 börsföretag skulle koopera- tionens ställning gentemot aktiebolag ytterligare försämras.

l kooperationsutredningen föreslås införandet av B-insatseri kooperati- va föreningar. Om möjligheten till B-insatser införs skulle dessa i och för sig vara en möjlig placeringsform för löntagarfondsmedel. Då emellertid B- insatserna varken skulle vara berättigade till inflytande eller värdetillväxt torde kravet på avkastning i form av ränta bli mycket högt. Det skulle med andra ord bli en synnerligen dyr form av ägarkapital'för föreningenjämfört med om vinstmedlen kvarhållits som fonderingar inom föreningen.

Den kooperativa företagsformen möjliggör för föreningarna att sänka nettoresultaten genom att höja medlemeetalningarna. och därigenom minska eller undgå vinstbeskattningen. Denna utveckling är inte osannolik om de kooperativa företagen kommer att omfattas av den kollektiva vinst- delningen. På sikt skulle det-emellertid vara mycket allvarligt för lant- brukskooperationen då möjligheterna till konsolidering därigenom försäm- ras.

De "vinster" som skulle komma ifråga för en kollektiv vinstdelning stannar idag till fullo kvar inom lantbrukskooperationen som en konsolide- ring inför framtida verksamhet och investeringar. LRF konstaterar därmed att vinstdelningsavgiften skulle innebära en avtappning av riskkapital och en försämrad konsolidering. Detta skulle. tyärt emot uttalade intentioner. medföra försämrade möjligheter till utveckling och tillväxt-samt på sikt utgöra ett hot mot verksamhetens omfattning och sysselsättningen.

SBC anför:

Däremot kommer det föreslagna obligatoriska vinstdelningssystcmet att omfatta ekonomiska föreningar. dvs. även SBC. Det sägs i och för sig i utredningen att endast en mindre grupp företag med s.k: "övervinster" skall beröras av vinstdelningsavgiften. Med hänsyn till sin begränsade storlek borde SBC vara ett typexempel "på ett företag där sådan avgift aldrig borde bli aktuell. .

Beräkningarna visat att om det nu föreslagna vinstdelningssystemet hade tillämpats de senaste åren hade avgiften blivit noll för SBC. Relativt litet skulle dock ha behövts för att även SBC hade blivit berörd av denna extra beskattning - =

Detta beror på två förhållanden. För det föl sta är vår byggnadsverksam- het mycket konjunkturkänslig. Detta gör att år med goda resultat omväxlar med är med sämre resultat. För det andra ger inte utredningens förslag tillräckliga möjligheter till vinstutjämning mellan åren. .

Den vanliga beskattningen av ekonomiska föreningar ger möjligheter till resultatutjämning för konjunkturkänsliga företag. vilket kan användas för att stärka föreningens soliditet på sikt. Vinstdelningsgruppens förslag att