1985/86:178

Y

Regeringens skrivelse = 1985/86: 178 [2]

med redogörelse för den svenska Skr krigsmaterielexporten år 1985 | > 1985/86: 178

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 maj 1986 samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1985. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats Hellström

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 178

Utrikesdepartementet Skr. 1985/86: 178

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1986

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1985

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel regleras genom lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m. och förordningen (1983: 1036) i samma ämne. Båda författningarna trädde i

kraft den I januari 1984. Lagen ersatte därvid äldre lagstiftning, ursprungligen från år 1935. :

I lagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan

regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot

vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel. Regeringen får förena tillständet med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För att möjliggöra kontroll av tillverkning och försäljning av krigsmate-

riel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMD, som finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i kontrollarbetet är

berörda företag skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande tillverkning resp. försäljning av krigsmateriel.

Statliga myndigheter säsom Affärsverket FFV står inte under KMI:s kontroll och har ingen redovisningsskyldighet. KMI får ändock årligen uppgifter om de statliga tillverkarnas export.

På grundval av uppgifterna från de privata och statliga företagen upprättar KMI statistik. Detta sker årsvis. Arbetet med statistiken är med hittillsvarande rutiner slutfört fyra till fem månader efter kalenderårets slut. Vid

övergången till automatisk databehandling kommer tiden att kunna förkor-

tas.

I Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmateriel. Regeringen kan dock medge undantag (dispens) från förbudet. Att

en viss utförsel på detta sätt tillåts har sin grund i vår säkerhetspolitik och

den därav betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög

självförsörjningsgrad med avseende på krigsmateriel.

Reglerna om krigsmaterielexport återfinns i lagen (1982: 513) om förbud

LJ mot utförsel av krigsmateriel, m.m. och dithörande förordning

(1982: 1062). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1983. Skr. 1985/86: 178

Genom utförsellagen krävs sålunda tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också för tillverkare av krigsmateriel att till nägon utom riket upplåta eller överlåta tillverkningsrättigheter m. m. till materielen. Vidare krävs tillstånd att inom riket bedriva mihtärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas som nyss sagts av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning. försvarsdepartementet och i vissa fall med industridepartementet. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt har utrikeshandelsministern bemyndigats att fatta dispensbesluten.

Riksdagen har år 1971 (prop. 1971: 146, UU 21, rskr. 343) fastslagit och sedermera genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m. m. bekräftat de riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen (prop. 1981/82: 196, UU 26, rskr.

345).

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär och tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga upp-

gift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att

alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att

prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse.

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen (RF) skall regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet. om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden erfordras. Även om inte sådana överläggningar behövs, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring än i regeringen. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk

grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den har under året hållit åtta

sammanträden. Enligt sin instruktion har nämnden till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet till det föredragande

statsrådet.

Nämndens tillkomst har inneburit att omfattningen av de ärenden som görs till föremål för ökat samråd har breddats och att utrikesnämnden

kunnat avlastas vissa ärenden, dock självfallet inte sådana som regeringen

enligt grundlagen har att överlägga med utrikesnämnden om. Genom de relativt täta, regelbundna sammanträdena får den rådgivande nämndens

ledamöter också en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av de

frågor som rör krigsmatericlexport.

I nyssnämnda proposition uttalade regeringen även sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

tl Riksdagen 1985/86.1 saml. Nr 178 Rättelse: S. 10 rad 4 (Bangladesh) i tabell vänsterspalt

Tillkommer: 11188

Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om krigs- Skr. 1985/86: 178

materielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en breddning av den allmänna debatten.

I enlighet härmed förelade regeringen år 1985 riksdagen en skrivelse (1984/85: 223) med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1984. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten under år 1985. Redogörelsen bör fogas till protokol-

let i detta ärende som bilaga.

Av den statistiska redovisningen framgår bl. a. att den svenska exporten av krigsmateriel under år 1985 uppgick till 2 137,4 milj. kr. mot 2 177,9 milj. kr. under år 1984. Det innebär räknat i 1968 års priser en minskning med 7.890. Krigsmaterielexportens andel av den totala exporten utgjorde

0,82 7 mot 0,90 96 för år 1984.

Sedd över tiden ligger den svenska krigsmaterielexporten på en stabil nivå, omkring en procent av Sveriges totala export.

Vad gäller krigsmaterielexportens geografiska spridning kan konstateras att Sverige under lång tid har sålt krigsmateriel till ett fyrtiotal länder. Uppdelade på regioner dominerar Västeuropa med cirka hälften av värdet av leveranserna. Under år 1985 har de nordiska länderna mottagit en större del av exporten till de västeuropeiska länderna än tidigare.

När det gäller värdet av krigsmaterielexportens fördelning på olika hu-

vudområden är vapen och ammunition den dominerande kategorin. Denna kategori omfattar ett rikt register av den vapen- och ammunitionstillverkning som förekommer i Sverige. Även krut- och sprängämnen samt ”övrig materiel", vilken innefattar bl. a. elektronisk apparatur, är betydelsefulla

exportvaror på den västeuropeiska marknaden. En hög självförsörjningsgrad när det gäller försvarsmateriel ingår som

ett viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På viktiga försvarsmate-

rielområden måste därför Sverige ha en inhemsk produktionskapacitet.

Härom råder en bred enighet. Det svenska försvaret är emellertid en alltför

liten avnämare för att den inhemska industrin skall kunna få den bredd och

effektivitet som är nödvändig. De svenska försvarsbeställningarna kan exempelvis i regel inte ge kontinuitet i produktionen. Vi måste därför tillåta en export av försvarsmateriel från Sverige för att kunna hålla uppe produktionskapaciteten och den tekniska utvecklingsnivån. Även härom råder en bred politisk enighet.

Men villkoret är att detta sker med en betydande restriktivitet och i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har uppställt.

Allvarliga misstankar har riktats mot att en del krigsmaterielleveranser från Sverige inte skett i enlighet med gällande bestämmelser. Sedan en

längre tid utreds dessa misstankar av polis- och tullmyndigheter. Denna

förundersökning pågår fortfarande.

Under år 1985 har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppgift

att företa en kartläggning och genomgång av svensk utlandsverksamhet på

krigsmaterielområdet (UD 1985: 03, Dir. 1985: 28). Till utredare har förordnats landshövdingen i Södermanlands län, Bengt Gustavsson.

Inom utrikesdepartementets handelsavdelning görs vidare en intern genomgång av KMIE:s kontroll- och handläggningsrutiner m. m.

När resultaten av de pågående utredningarna föreligger kommer jag att Skr. 1985/86: 178 redovisa de åtgärder som kan visa sig vara påkallade. Det är som regeringen tidigare framhållit ett oeltergivligt krav att företagen respekterar och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som skärptes så sent

som år 1983.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigsmate-

rielexporten år 1985. |

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

'n

Bilaga Skr. 1985/86: 178

Svensk krigsmaterielexport år 1985

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer noga utvecklingen av den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel. De företag

som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för

närvarande omkring 120 stycken, varav ett sextiotal är aktiva — är skyldiga att lämna uppgifter i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. Den statistik som därvid tas fram presenteras för regeringen i inspektionens årsberättelse som normalt avlämnas under juni månad. I

propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör

krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. I regeringens skrivelse (1984/85:223) med redogörelse för den svenska krigsmaterielex-

porten år 1984 gavs riksdagen för första gången tillfälle att ta del av KMI:s

statistik i enlighet med intentionerna i ovannämnda proposition. Föreliggande promemoria redogör för den svenska krigsmaterielexporten år 1985.

Utförseltillstånd

I budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år uppgift om värdet av de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående kalenderår.

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan I 500 och 2000. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillstånd. Som framgår av tabell I har ca 9726 av värdet av krigsmaterielexporten

skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförseltillstånd (försäljningar) av krigsmateriel under åren 1981—1985.

Av tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförseltillstånd ökat med 30,9 76 under år 1985, vilket omräknat till 1968 års priser innebär en ökning med 176,2 milj. kr. Under samma tid ökade exporttillstånden till de nordiska länderna och de neutrala staterna i Euro-

pa med 196,8 milj. kr. Värdet i fasta priser av beviljade utförseltillstånd till Skr. 1985/86: 178

länder i den övriga världen minskade således med 3,6Z under år 1985

jämfört med året innan. Det bör dock påpekas att utförseltillstånden ofta

täcker en annan och längre tidsperiod än den till vilken tabelluppgifterna

hänför sig.

Tabell 2. Utförseltillstånd (försäljningar) av krigsmateriel under åren 1981—1985 i löpande priser och i 1968 års prisnivå' jämte den procentuella volymförändringen.

! Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

Det förekommer många olika uppgifter om det årliga värdet av svensk

krigsmaterielexport. KMI:s statistik grundar sig på de uppgifter inspektionen tar in direkt från varje exportföretag rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges

totala export.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1976—1985 i löpande priser och 1968 års prisnivå?, m. m.

? Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

Krigsmaterielens andel av vår totala export för år 1985 uppgår till 0,82Z, dvs. en minskning i förhållande till 1984 års siffror. Andelen för år

1985 ligger under genomsnittssiffran för den redovisade tioårsperioden som är 1.092.

Skr. 1985/86: 178

för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Av tabellen framgår dock att den svenska krigsmatericlexporten, sedd över tiden,

ligger på en stabil nivå, omkring en procent av Sveriges totala export.

En jämförelse av tabellerna I, 2 och 3 visar att det sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år.

Krigsmaterielens fördelning

Huvudområdet vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmaterielexporten. För år 1985 svarar detta område för 70 4. Genomsnittssiffran

för de fem närmaste föregående åren är knappt 75. Orsaken till den

minskade andelen för vapen och ammunition beror på den kraftigt ökade försäljningen inom områdena pansrade fordon och militära luftfartyg. Försäljningen av krut- och sprängämnen har däremot halverats. Fördelningen

framgår av tabell 4.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i mkr. under åren 1976—1985 fördelat på sex olika huvudområden

1976 1977 1978 1979 a) Vapen och ammunition (inkl. för

jakt och sport) 225,4 340.8 638,8 1 114.3 b) Krut- och sprängämnen samt vissa

ce) Militära luftfartyg och delar därtill

1980 1981 1982 a) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) 1588.0 I 364,1 1 156,1 b) Krut- och sprängämnen samt vissa tändmedel

er) Militära luftfartyg och delar därtill samt fall-

1983 1984 1985 al Vapen och ammunition (inkl. för jukt och sport) 11511 1640,7 1490,3 b) Krut- och sprängämnen samt vissa tändmedel

e) Militära luftfartyg och delar därtill samt fall-

skärmar 51.8 101.9 167.8 f) Övrig materiel 330,9 297.2 323,3

Summa 1658,1 2178,0 = 2137,4

Kategorin övrig materiel omfattar bl. a. övningsmateriel, radar, under- Skr. 1985/86: 178 hålls- och tillverkningsutrustning samt — en växande andel — elektronik.

Geografisk spridning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-

exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i föl-

jande sammanställningar av exportens fördelning, dels på skilda regioner

under den senaste tioårsperioden och dels på enskilda länder under år 1985.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1976—1985.

1976 1977 1978 1979 1980

> Västeuropa plus Jugoslavien.

Av tabell 5 framgår att fördelningen mellan de olika regionerna i stort sett är oförändrad sedan år 1984 med undantag för Asien, som ökat sin andel med åtta procentenheter, och för Afrika, vars andel minskat med tio procentenheter. Dessa två regioners andelar av krigsmaterielexporten för år 1985 ansluter väl till genomsnittet för den redovisade tioårsperioden. Tabellen i sin helhet visar att tämligen starka fluktuationer kan förekomma

vid en jämförelse mellan två enstaka år. Det är således inte möjligt att dra

några säkra slutsatser om tendenser vid en sådan jämförelse.

Tabell 6. Exporten i tkr. av krigsmateriel år 1985 fördelad på länder (inom parentes Skr. 1985/86: 178 exporten år 1984).

Amerikas Förenta Stater 92 395 (123 641)

Argentina 35 494 (35 255)

Australien 32211 (26 848)

Bangladesh 11188 (—-) Belgien 2695 (1855)

Brasilien 89088 (44 941) Canada 74773 (32310) Danmark 86739 (85 045)

Finland 335623 (108 840) Frankrike 4050 (24927)

Förbundsrepubliken Tyskland 29376 (55 120) Ghana 1250 (—-) Grekland 23053 (564) Hongkong 169 (34)

Indien 77528 (53 986)

Indonesien 26 798 (69 072)

Irland 5244 (13 103)

Island 20 (75)

ltalien 18177 (298 325)

Japan 37 074 (39085)

Jugoslavien 85 164 (39357)

Malaysia 106 138 (63 742) Nederländerna 22308 (12975) Nepal 10998 (—-)

Nigeria 94 962 (293 740) Norge 251908 (135801) Nya Zeeland 3183 (596) Pakistan 4030 (6 545) Peru 19390 (113)

Portugal 372 (4719)

Rumänien 710 (285) Schweiz 69 780 (16436)

Singapore 307 516 (187 926) Spanien 2039 (34 707) Storbritannien 112418 (182112) Tjeckoslovakien 86 (—) Tyska Demokratiska Republiken 91 (8) Ungern S (—-) Venezuela 35112 (39916)

Österrike 28 200 (75671)

Summa 2137 355 (2177 926)

Under år 1985 omfattade exporten 40 länder mot 42 år 1984, Till länder med låga värden har exporten huvudsakligen bestått av enstaka vapen för

jakt eller sport och ammunition till sådana vapen. Exporten till de nordiska länderna har under år 1985 ökat betydligt som framgår av tabell 6. Sammanlagt är ökningen 345 milj. kr. Motsvarande ökning mellan åren 1983 och 1984 uppgick till 136 milj. kr. Genom dessa

ökningar har Finland och Norge kommit att inta första resp. tredje plats

bland de länder som är mottagare av svensk krigsmaterielexport. Andra

länder i Västeuropa som visar en ökning av någon betydelse under år 1985 är Schweiz och Grekland medan exporten till Italien, Storbritannien och Österrike minskat under samma period.

För Nordamerikas vidkommande kan noteras att exporten till Canada fördubblats medan den sjunkit till USA. Exporten till Sydamerika har i absoluta tal ökat under år 1985. Här svarar Brasilien för den största ökningen. Exporten till denna region består i allt väsentligt av luftvärnsutrustning.

Av tabell 6 framgår vidare att exporten till Asien ökat under år 1985. Skr. 1985/86: 178

Ökningen innefattar främst export till Singapore. Till Indonesien har ex-

porten däremot minskat med nästan två tredjedelar. Utförseln till detta

land är ett fullföljande av åtaganden som hänger samman med tidigare luftvärnsförsäljningar. Vidare kan noteras att det i denna region tillkommit två nya mottagarländer, nämligen Nepal och Bangladesh. Exporten till den sistnämnda staten utgörs av materiel för bevakning av kust- och havsområden och till Nepal av materiel av sådan typ som används av dess FN-styrka.

I Afrika intar Nigeria den dominerande ställningen inom regionen. Exporten dit har dock minskat till en tredjedel av värdet för år 1984, Såvitt avser Ghana utgörs den levererade materielen av utrustning för marin bevakning.

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m.

Under år 1985 har regeringen i tre fall lämnat tillstånd till upplåtelse av tillverkningsrättigheter utom riket. Dessa gäller för tillverkning i Danmark. Grekland och Norge. Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår varje tillstånd till export av krigsmateriel. görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess utsträckning i tiden, rcexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Det finns för närvarande ca 50 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av

dessa är ca 15 mindre företag med tillstånd att handla med jakt- och

sportskyttevapen. Tillsammans exporterade dessa företag för 1,5 milj. kr. under år 1985. Under samma tid exporterade 18 företag för mer än 1 milj.

kr. vardera. |

De främsta exportföretagen är AB Bofors och Affärsverket FFV. Bofors är det ojämförligt största. Tillsammans svarade de två företagen för 66 & av den svenska krigsmaterielexporten under år 1985. Tidigare har under en rad av är andelen för Bofors och FFV varit ca 8076. Philips Elektronikindustrier AB kommer närmast efter dessa båda dominerande företag följt av försvarets materielverk. Dessa fyra exporterade för mer än 100 milj. kr. vardera. I intervallet mellan 50 och 100 milj. kr. återfinns fyra företag, nämligen AB Hägglund & Söner, Nobel Kemi AB, Saab Missiles AB och FFV Norma AB. Sex företag har exporterat för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa är Lindesbergs Industri AB. Volvo Flygmotor AB, FFV Aerotech, Contraves Svenska AB. Saab-Scania AB och SA Marine AB. De övriga exportörerna med en export överstigande I milj. kr. är Air Target Sweden AB, Saab Instruments AB, Ericsson Radio Systems AB och FFV Elektronik AB.

Tillsammans svarade dessa 18 företag för 99,7 Zz av den svenska krigs-

materielexporten år 1985.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986