Prop. 1981/82:196

med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

Prop. 1981/82zl96

Regeringens proposition 1981/82: 196

med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m. m.:

beslutad den 30 mars l982'.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar BlRGl'l' FRIGGEBO

BJÖRN MOLIN '

Prop. 1981/82: 196 29

Kommitténs sammanfattning av betänkandet

l kommitténs direktiv framhålls att den svenska krigsmaterielcxporten trots sin begränsade omfattning är av stor betydelse för landets försvars- och neutralitetspolitik.

Sveriges säkerhetspolitik grundas i väsentliga avseenden på tilliten till den svenska industrins förmåga att utveckla och tillverka materiel som är av vikt för lörsvarskraften. Vårt land vill undvika att komma i en sådan beroendeställning till andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att landet i en krissituation står utan viktig materiel. Även om Sverige av tekniska och ekonomiska skäl i betydande utsträckning tvingas importera lörsvarsmateriel får det internationella beroendet inte i något sam- manhang bli så stort att de säkerhetspolitiska målen kan ifrågasättas.

Upprätthållandet av en egen försvarsindustri är emellertid mycket re- surskrävande. Ett sätt att begränsa kostnaderna är att genom export åstad- komma längre produktionsserier. Upprätthållandet av en egen tillverknings- kapacitet som är större än vad som krävs under fredstid innebär också en ökad beredskap att tillgodose de behov som kan uppkomma i ett avspärr- ningsläge.

Liksom l969 års krigsmaterielexportutredning anser kommitten att pro- blemen kring krigsmaterielexporten måste bedömas i samband med för- svarsfrågan i hela dess vidd. Tilltron till neutralitetspolitiken. dvs. viljan och förmågan att stå utanför en konflikt och att försvara oberoendet vid ett angrepp av främmande makt. kräver att landet har ett tillräckligt starkt försvar. Detta i sin tur förutsätter att de försvarsindustriella resurserna hålls på relativt hög nivå. En sådan beredskap kan i dag liksom tidigare inte tillgodoses utan en tilIverkningskapacitet som ligger något över fredsbehovet.

Läget har i dag i själva verket förändrats genom att försvarsanslagen krympt. [slutet av 1950-talet uppgick materielanskaffningsdelen till omkring hälften av lörsvarsanslagen. Denna andel hade i slutet av l970-talet sjunkit till en tredjedel. Exporten har bidragit till att reducera materielstyckekost- naderna vilket kommit försvaret tillgodo.

Kommittén anser det vara angeläget betona att den svenska försvarsin— dustrin och (less kapacitet dock i huvudsak bör vara anpassad till den svenska försvarsmaktens behov. Det utgör en av flera anledningar till att exporten måste vara underkastad en strikt kontroll. Denna kontroll ligger inbyggd i riktlinjerna för krigsmaterielexporten och utövas dessutom genom råd— givande överläggningar i Utrikesnämnden. vid utrikesutskottets ärendebe- handlingar och genom konstitutionsutskottets granskningsrätt.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1981/82: 196 30

Så utformad bidrar den svenska politiken i fråga om krigsmaterielexport till att upprätthålla neutralitetspolitiken. Vapenexporten sker således inte för dess egen skull.

Denna grundläggande syn har gammal hävd 1 de försvarspolitiska över- vägandena ] landet. Den utvecklas närmare i 1971 års proposition men har också långt tidigare varit riktgivande för svensk krigsmaterielexport. Den har en stark politisk förankring i svensk opinion.

Kommittén vill i detta sammanhang framhålla att den under utrednings- arbetet inte har funnit att påståenden som gjorts i den allmänna debatten av innebörd att svensk vapenexport skulle inverka menligt på Sveriges an- seende i internationella nedrustningssträvanden har fog för sig.

Exporten

Kommittén konstaterar att det under senare år skett en inte obetydlig ökning av exporten av krigsmateriel men att denna inte skett genom att tillstånd lämnats i strid mot 197] års riktlinjer eller genom en extensiv tolkning ' av dessa. Ökningen beror enligt kommitténs uppfattning huvudsakligen på större och dyrare försäljningar till traditionella köparländer. Ökningen är större i pengar räknat än i försålda enheter. Det-förklaras av att det för flera slag av vapen som väger tungt i exportstatistiken skett en fördyrande utveckling genom införandet av ny teknik. Ökningen i löpande priser är givetvis också betingad av inflationen. Kommittén anser det vara av vikt att dessa förhållanden beaktas.

Tillämpningen av 1971 års riktlinjer

Kommittén har företagit en grundlig genomgång av den praktiska tillämp- ningen av 1971 års riktlinjer. Denna har inte föranlett kommittén att annat än i något fall ifrågasätta de bedömningar som gjorts. Kommitténs tvek- samhet har därvid gällt bedömningar vilka kommittén granskat med vetskap om den senare faktiska utvecklingen. F.nligt kommitténs uppfattning un- derstryks nödvändigheten av stor noggrannhet och restriktivitet i fråga om ländervalet. Den nyss nämnda genomgången visar dock att de olika re- geringarna enligt kommitténs mening. tillämpat l97l års riktlinjer med en hög grad av restriktivitet.

Kommittén har vid sin prövning av 197l års riktlinjer och tillämpningen av dessa inte funnit anledning att ilrågasätta de grundläggande motiven för en fortsatt men noggrannt tillståndsprövad export av krigsmateriel från Sverige, som lades fram i 1969 års utredning i ämnet ochi 1971 års proposition härom. Kommittén ansluter sig till utrikesutskottets bedömning från år 1979 att 1971 års riktlinjer på det hela taget fyllt sin funktion väl. Kommittén anser därför att dessa regler mycket väl kan ligga till grund för tillstånds— prövningen även i fortsättningen. l)e bör emellertid liksom hittills tillämpas på ett restriktivt sätt. Kommittén anser att särskild försiktighet bör iakttas när det föreligger anledning befara att ett tilltänkt mottagarlands yttre eller

• Sida 31
•  Original

Prop. 1981/82: 196 31

inre stabilitet är i fara eller när eljest informationsundcrlaget om landet i fråga är bristfälligt eller motsägelsefullt.

Tanken på att förankra prövningen av större och"/eller känsligare krigs- materielexportärenden i ett bredare forum än regeringen har av olika skäl fått ny aktualitet. Riksdagen slog år 1979 fast att utrikesnämnden bör kunna fylla funktionen av samrådsorgan i vapenexportfrågor av mera betydande utrikespolitisk räckvidd. Kommittén har inte funnit anledning att ifrågasätta denna ståndpunkt. Kommittén föreslår emellertid att regeringen fortlöpande inhämtar utrikesnämndens råd i fråga om länderval. samarbetsavtal av- seende gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel samt även i övrigt i större ärenden av principiell innebörd.

Endast statlig myndighet eller av staten auktoriserad vapenimportör god- tas som köpare av svensk krigsmateriel. Systemet med att dättill begära intyg om att materielen skall användas av köparlandets egna försvarsstyrkor bör enligt kommittén. om inte särskilda skäl såsom materielens karaktär. föranleder annat. tillämpas regelmässigt.

Defensiva/ojfensiva vapen m. m.

Av 1971 års riktlinjer framgår att i varje exportärende måste köparlandets inrikespolitiska förhållande och utrikespolitiska situation. materielens be- skaffenhet och på vilket sätt materielen kan förväntas bli använd prövas. Att ett vapen i sig bedöms defensivt innebär sålunda inte någon garanti för att exporttillstånd kommer att beviljas. Kommittén ansluter sig till detta synsätt.

Krigsmaterielbegreppet och gränsdragningen mellan civil och militär materiel

Kommittén har inte funnit att det genom generella föreskrifter går att lösa de problem som förekommer vid gränsdragning mellan civil och militär materiel. Avgörandet måste oftast fattas med beaktande av samtliga om- ständigheter i det enskilda fallet.

Kommittén har emellertid erfarit att krigsmaterielinspektören vid bered- ningen av sådana frågor under hand brukar inhämta synpunkter från teknisk- vetenskaplig expertis inom skilda områden. Kommittén vill mot bakgrund härav framföra tanken på att ge denna ordning en fastare form. Sålunda skulle regeringen kunna utse ett antal fristående sakkunniga experter med erfarenhet av skilda tekniska områden. En eller flera sådana personer skulle sedan kunna anlitas för att avge råd vid bedömningen av sådana besvärligare tekniska avgränsningsproblem det här är fråga om. Därigenom skulle också en viss avlastning av krigsmaterielinspektionens utredande verksamhet på klassificeringsområdet kunna uppnås samtidigt som en snabb och allsidig bedömning underlättas.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1981/82: 196

'.:J IJ

Övningsmareriel

Kommitténs förslag. att bedömningar får göras från fall till fall, innebär att det nuvarande systemet skall bibehållas.

Reservdelar m. m.

Kommittén har anslutit sig till nu gällande riktlinjer för export av reservdelar och för ingående av samarbetsavtal mellan företag i Sverige och andra länder om gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel.

Försäljning av tillverkningsrä!tigheter

l kommitténs uppdrag har ingått att pröva i vad mån försäljning av till- verkningsrättigheter bör underställas kontroll av satnma slag som krigs- materielexporten.

Kommittén konstaterar att den inte funnit stöd för bl. a. i den allmänna debatten framställda påståenden att exportföretag utnyttjat försäljning av tillverkningsrättighcter till att kringgå eller undvika bestämmelser för krigs- materielexport. Emellertid omfattar inte det nuvarande — av företagen själva påtagna — förfarandet alltid uppgifter om vilken rätt till vidareexport som det köpande landet får genom licensavtalet. Det är enligt kommitténs mening en uppenbar brist i den nuvarande "ordningen. Kommittén har också funnit — genom den enkätundersökning som kommittén gjort — att det i något fall förekommit avtalsbestämmelser vilka knappast skulle hit-godkänts om de varit underkastade myndighetsprövning. Kommittén anser med hänsyn härtill och med beaktande av den brist i nuvarande ordning som kommittén påtalat att det föreligger tillräckliga skäl för en obligatorisk prövning även av försäljning av tillverkningsrättigheter avseende krigsmateriel. Kommittén föreslår därför att försäljning till utlandet av tillverkningsrättigheter avseende krigsmateriel underkastas likartad kontroll som försäljning av krigsmateriel.

Annan kunskapsöver/öring

Frågan om kontroll av kunskapsöverföring har aktualiserats i samband med den s.k. Telub-affären.

Kommittén konstaterar att Sverige intagit en restriktiv hållning till export av krigsmateriel. Kommittén slår vidare fast att utbildning inom riket av köpare av sådan materiel måste godtas. Kommittén anser emellertid att annan — utan samband med köp — utbildning med militär inriktning av utländsk medborgare bör regleras. Kommittén föreslår därför att militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare inte skall få anordnas inom riket utan tillstånd av regeringen.

En sådan reglering medför vissa avgränsningsproblem mot annan oftast önskvärd utbildning av utländska medborgare. Kommittén föreslår därför

• Sida 33
•  Original

Prop. 1981/82: 196 33

att visSa verksamhetsområden. där antingen tillräckliga möjligheter redan finns för statsmakterna att förhindra icke önskvärd utbildning eller där fullt legitima skäl för utbildning föreligger. skall undantas från lagens tillämpning. Den utbildning som föreslås undantagen är sådan som står under tillsyn av skolöverstyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet och som sker i enlighet med någon av dessa myndigheter fastställd läroplan eller anordnas av staten eller av företag i samband med försäljning av krigsmateriel eller för anställning i företaget.

Riktlinjer

Kommittén har anslutit sig till de redan nu gällande reglerna med innebörd att export inte skall beviljas till

El stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat. oavsett om - krigsförklaring har avgetts eller ej. El stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till

väpnad konflikt. stat som har inre väpnade oroligheter eller stat, som på grund av deklarerade avsikter eller rådande politiska för- hållanden kan antas använda materielen för att undertrycka mänskliga rättigheter i strid med FN-stadgan samt FN:s deklaration och konven- tioner på området.

[:||:]

F örfatmingsfrågor

Hittills har regleringen av exporten av krigsmateriel i författningsform kom- mit till uttryck i en av regeringen utfärdad kungörelse. Enligt kommitténs mening bör de grundläggande bestämmelserna härom vara fastlagda i lag.

3 Riksdagen l981/82. ! .vaml. Nr 196

• Sida 34
•  Original

Prop. 1981/82: 196 34

Kommitténs författningsförslag

Förslag till

Lag om förbud mot utförsel från Sverige av krigsmateriel m. m.

Härigenom föreskrivs följande

lå Krigsmateriel får ej utföras ur riket utan tillstånd av regeringen.

25 Den som inom riket tillverkar krigsmateriel får inte för tillverkning utom riket upplåta eller överlåta rätt att tillverka sådan materiel utan tillstånd av regeringen.

35 Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får ej inom riket anordnas utan tillstånd av regeringen. Första stycket gäller inte utbildning som står under tillsyn av skolöver- styrelsen eller universitets- och högskoleämbetet och som sker i enlighet med någon av dessa myndigheter fastställd läroplan eller anordnas av staten eller av företag i samband med försäljning av krigsmateriel eller för an- ställning i företaget.

45 Om ärendet inte avser förhållande av större omfattning eller eljest är av större vikt får chefen för handelsdepartementet meddela tillstånd enligt l—3 5.5.

55 Regeringen meddelar föreskrifter om vad som avses med krigsmateriel enligt denna lag. Chefen för handelsdepartementet får i brådskande fall förordna att lagen under viss kortare tid skall tillämpas i fråga om annan vara som kan få militär användning.

65 Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela fö- reskrifter om utförsel av skjutvapen för personligt bruk eller för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket.

75 Om ansvar för brott mot 1 & finns bestämmelser i lagen (19601418) om straff för varusmuggling. Den som bryter mot 2—3 %& döms. om gärningen skett uppsåtligen. till böter eller fängelse i högst två år eller. om gärningen skett av grov oakt- samhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. [ ringa fall skall ej dömas till ansvar.

Denna lag träder i kraft den

• Sida 35
•  Original

Prop. 1981/82: 196 35

Sammanställning av remissyttrandena

1 Allmänna synpunkter

De remissinstanser som yttrat sig om de allmänna bedömningar som inleder sammanfattningen av krigsmaterielkommitténs betänkande anslu- ter sig i allt väsentligt till dessa. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen anmäler en avvikande uppfattning och underkänner kommitténs arbete i dess helhet.

Överbefälltavaren konstaterar att 1978 års försvarskommitté och l979 års krigsmaterielexportkommitté ger uttryck för samma syn som överbe- fälhavaren har på den svenska försvarsindustrins betydelse för den svens- ka säkerhctspolitiken. Export kan verksamt bidra till en förbättrad situa- tion för att bibehålla en konkttrrenskraftig inhemsk försvarsindustri. Ex- port av försvarsmateriel kommer också försvarsmakten tillgodo i form av lägre kostnader som följd av längre tillverkningsserier.

Överbefälhavaren är följaktligen angelägen att den svenska försvarsin- dustrin under konkutrensmässiga förhållanden kan få avsättning för sina produkter såväl till det svenska försvaret som genom export med i stort de regler som gäller enligt 1971 års kungörelse.

Försvarets köpkraft har dock under senare år minskat och därmed den andel därav som kunnat avdelas för materiel. Detta har lett till omstruktu- reringar inom försvarsindustrin som om de fortsätter kan komma att ytter- ligare begränsa försvarsmaktens möjlighet att anskaffa lämplig materiel i framtiden.

Överbefälhavaren anser att en hög självförsörjningsgrad med krigsma- teriel är väsentlig. En hög själv-försörjningsgrad blir svår att bibehålla om exporten av krigsmateriel ytterligare begränsas. Försvarsmaktens mate- rielanskaffning är i flera fall inte tillräcklig för att bibehålla försvarsindus- trins kompetens och kapacitet mellan försvarsbeställningarna. Möjligheten till alternativ produktion för att fylla luckorna är starkt begränsad för denna typ av industri. Begränsas exporten av krigsmateriel ytterligare blir vårt beroende av utlandet större. Med minskande inhemska försvarsbeställningar blir export en viktig faktor för försvarsindustrins överlevnadsförmåga.

Försvarets civilförvaltning liksom jörsvarets materielverk ansluter sig till de grundläggande synpunkter beträffande riktlinjerna för krigsmateriel- export som kommittén anfört. Materielverket framhåller att utveckling och tillverkning inom landet av den organisations- och effektbestämmande delen av vår försvarsmateriel har många fördelar. Att vårt land har en så hög självförsörjning med högt kvalificerad materiel ger trovärdighet och respekt åt vår säkerhetspolitik och åt våra försvarsförberedelser i vid

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82: 196 36

bemärkelse. Detta bidrar klart till den fredsbevarande effekten av värt försvar. De olika maktblockens möjligheter till påtryckningar av skilda slag på oss minskar. Härigenom ökar tilltron till vår alliansfria politik och därmed också på våra möjligheter att förbli neutrala i krig.

Vi har genom en egen försvarsindustri goda möjligheter att skaffa mate- riel som i olika avseenden är anpassad till det svenska försvarets behov. En angripare kan därigenom inte generellt utnyttja de motmedel som han utvecklar mot huvudmotståndarens vapen och han torde inte kunna ut- veckla exklusiva motmedel mot oss. Materielens stridsvärde kan i vissa fall också lättare bibehållas och utvecklas under lång tid genom återkom- mande renoveringar och modifieringar. Detta har stor betydelse för våra möjligheter att till en rimlig kostnad hålla ett för våra förhållanden tillräck- ligt starkt försvar och en fredsproduktion som nödvändig bas för en even- tuell framtida krigsproduktion.

Mot angiven bakgrund står det klart att vår höga självförsörjning med försvarsmateriel har stort värde för vår säkerhetspolitik och för värt för- svar.

Svårigheterna att bibehålla vär försvarsindustri i tillräcklig omfattning ät emellertid stora. Försvarets köpkraft har minskat liksom andelen därav som kan avdelas för köp av materiel. Detta har lett till totalt sett mindre inköpsvolym och kortare serier. Också förändringen i de produkter som försvaret köper (t.ex. robotar i stället för granater) medför krav på om- struktureringar inom industrin.

Svårigheterna för den svenska försvarsindustrin gör det nödvändigt att i fortsättningen ägna ökat intresse åt industrifrågorna vid försvarsplane— ringen. Vår försvarsindustri måste vara konkurrenskraftig gentemot utlan- det. Men vi måste underlätta dess verksamhet genom samordning av'hela försvarets beställningar och tidsmässigt inpassa dessa så att vår inhemska försvarsindttstri får möjlighet att konkurrera om dem.

Det är omöjligt att bibehålla hög självförsörjningsgrad med krigsmateriel om förutsättningar för export av sådan materiel begränsas väsentligt mer än för närvarande. Försvarsmaktens materielanskaffning är inte tillräcklig för att ge inhemsk industri en något så när jätnn sysselsättning. vilket är nödvändigt för att till rimliga kostnader bibehålla dess kompetens och konkurrenskraft. Möjligheterna till s.k. alternativ produktion måste natur— ligtvis utnyttjas för att fylla luckorna i försvarsmaktens ställningar. Dessa möjligheter är dock för huvuddelen av den berörda industrin starkt begrän- sade. Export av minst samma omfattning som för närvarande är därför nödvändig om vårt beroende av utlandet i detta viktiga avseende inte ska öka.

Försvarets materielverk framhåller slutligen att kommitténs förslag i stort ansluter sig till nu gällande regler vilka enligt materielverkets uppfatt- ning fungerar väl. Detta är värdefullt för vårt försvar och vår säkerhetspo- Iitik.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82: 196 37

Försvarets forskningsanstalr ansluter sig till utredningens grundläggan- de bedömningar rörande behovet av krigsmaterielexport som en förutsätt-' ning för upprätthållandet av en svensk försvarsindustri av tillräcklig kapa- citet och betydelsen därav för möjligheterna att bibehålla ett tillräckligt starkt försvar och att uppnå de säkerhetspolitiska målen.

Granskningsn('i/mulen för försvursuppjinningar riktar uppmärksamhe- ten på betydelsen för svenskt försvar att få tillgång till utländsk erfarenhet. För att andra stater skall vara beredda att delge resultaten av sitt utveck- lingsarbete fordras att Sverige har en forskning och utveckling inom det militärindustriella området. För att möjliggöra för ett land som Sverige med begränsade ekonomiska och personella resurser att hålla ett starkt försvar krävs att den svenska krigsmaterielindustrin i fredstid kan tillverka långa serier av krigsmateriel. Genom en viss export av produktionen kan svensk krigsmaterielindustri uppnå långa produktionsserier;

Överstyrelsen _l'Ör ekonomiskt försvar framhåller dels betydelsen av ett icke allt för stort utlandsberoende vid utveckling och produktion av krigs- materiel för främst försvarsmaktens behov och dels vikten av en inhemsk produktionskapacitet som är större än vad som erfordras i fred för att vid beredskap och i krig ge ökad flexibilitet och snabbhet när det gäller att tillgodose då uppkomna behov. Dessa förhållanden-talar för att en stark svensk exportindustri är till fördel för försörjningsberedskapen.

Länsstyrelsen i Södermanlands län betonar att förutsättningen för en trovärdig svensk alliansfri politik måste vara ett så långt möjligt oberoende av omvärlden såväl ifråga om beväpning av den svenska försvarsmakten som av försörjningsviktig'a varor och tjänster. Inte minst gäller detta sådan materiel som behövs i stor omfattning i ett på allmän värnplikt uppbyggt folkförsvar. En väl fungerande och allsidig försvarsindustri. kompetent att ta fram för svenska förhållanden nödvändig materiel. är härvid erforderlig. Om den svenska försvarsindustrin endast dimensioneras för inhemska behov. föreligger en uppenbar risk att man hamnar i en kostnadsspiral. där korta serier ger orimligt dyra vapen. Anslutande sig till den restriktiva syn på vapenexporten som krigsmaterielexponkommitténs förslag innebär. vill länsstyrelsen betona att en bred förankring av reglerna för vapenexport och en tillfredsställz'tnde insyn i tillämpningen är angelägna krav.

Länsstyrelserna i Östergötlands. Värmlands. Örebro och Västermar- lands län ansluter sig alla i sak till kommitténs uppfattning att l97l års riktlinjer — med fortsatt restriktiv tillämpning — kan ligga som grund för tillståndsprövningen även i fortsättningen. Länsstyrelsen i Blekinge län framhåller att mot bakgrund av exportens betydelse för upprätthållandet av svensk krigsmaterielindustri borde i betänkandet också ha belysts möj- ligheterna av att i enlighet med av riksdagen angivna riktlinjer främja exporten både avseende omfång och sortiment. Nya områden som kan vara intressanta är tjänstexport t. ex. svensk teknik. Prefabricerade stom- konstruktioner skulle kunna komma i fråga för export. Även annan

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82: 196 ' 38

skyddsutrustning t. ex. skyddsmasker o.d. skulle kunna exporteras för att därigenom öka sysselsättningen i landet och samtidigt medverka till att vårt skyddsmaskprogram blev mera ekonomiskt. Mot bakgrund av landets säkerhetspolitiska målsättning bör även övervägas möjligheterna att ex— portera kompletta civilförsvarssystem.

Karlskronavarvet AB har i stort intet att erinra mot_l979 års krigsmate- n'elexportkommittés betänkande. men anser att försvarsindustrin bör ges klarare vägledning t.ex. genom en bättre klassificering och gruppering av olika typer av försvarsmateriel. Karlskronavarvet anser också att frågan om det ekonomiska ansvarsförhållandet vid eventuellt avslag på exportli- cens efter preliminärt beviljad export bör utredas.

Sveriges industriförhund — till vars yttrande också Svenska arbetsgiva- reföreningen hänvisar — anför följande:

Sverige tillämpar när det gäller export av krigsmateriel en utomordent- ligt restriktiv politikjämfört med andra länder.

Kommittén föreslår i huvudsak att nu gällande regler bör bibehållas. Det torde även föreligga en allmän enighet i landet om att export av krigsmate- riel skall bedrivas med restriktioner. Men det är samtidigt angeläget att framhålla — som också kommittén gör — att exporten av krigsmateriel ingår som en väsentlig del i förutsättningarna för att upprätthålla vår försvarsindustri och därmed vårt försvar i enlighet med de försvarspoli- tiska beslut som fattats.

För att kunna möta svenska försvarets behov vid krig och avspärrning och för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor vid löpande upphand- ling i fredstid måste industrin fortsätta att tillverka tillräckligt långa serier.

Export av krigsmateriel skiljer sig i väsentliga avseenden från övrig export eftersom — såväl på köpar- som på säljarsidan — en regering ofta är involverad. Det är därför angeläget att den svenska regeringen ger samma stöd till svensk industri som andra regeringar ger sina industrier i ansträng- ningarna att exportera. Det är därför också viktigt att exporten är så fri som möjligt från administrativa hinder.

Förbundet vill ta tillfället i akt att påpeka att i ett för landet utomordent- ligt allvarligt ekonomiskt läge en ökning av krigsmaterielexporten skulle kunna effektivt bidra till att förbättra bytesbalansen. Sveriges andel av den internationella krigsmaterielhandcln är obetydlig. En ökning av den svens- ka exporten behöver inte påverka den internationella krigsmaterielhandcln annat än symboliskt men skulle kunna få stor betydelse för möjligheten till fortlevnad och därmed också sysselsättning och ekonomi hos många svenska företag.

Centra[organisationen SACO/SR hänvisar med instämmande till ett ytt- rande från det till organisationen anslutna Ingery't'irsfi'irbnndet TLI där det heter:

Sveriges säkerhetspolitik och försvarsförmåga grundas i väsentliga av- seenden på den svenska försvarsmaterielindustrins förmåga att i första

• Sida 39
•  Original

Prop. l981/82:196 39

hand för svenska försvarets behov utveckla produkter som uppfyller allt högre tekniska krav samt tillverka dessa till ett sådant styckepris som medger anskaffning i erforderlig mängd. För att kunna upprätthålla denna förmåga krävs att utvecklade produkter tillverkas i tillräckligt stora serier. De därigenom nödvändiga seriestorlekarna har under lång tid överstigit svenska försvarets behov av materiel och försvarsmaterielindustrin har därför sökt sig ut på exportmarknaden.

Trenden inom svenska försvaret har under senare år varit en minskning av anskaffningsvolymerna och förefaller att förbli så inom överskådlig tid. Detta innebär att försvarsmaterielindustrin måste öka sin cxportandel i motsvarande grad för att kunna behålla ovan nämnda förmåga. Om detta ej är möjligt kommer således tillverkningsvolymerna att minska till en nivå som gör det omöjligt att konkurrera med i många fall bättre gynnande utländska industrier. Detta har också skett beträffande mer standardbeto- nade produkter där priset är utslagsgivande. Tendensen är också densam- ma idag för mer tekniskt avancerade produkter. Den rådande ekonomiska situationen i världen missgynnar också svensk export då många länder i första hand slår vakt om sin egen industri eller kräver kompensationsköp eller kreditvillkor som är oacceptabla.

Således bör exporten av försvarsmateriel vara av minst den genomsnitt- liga storlek som den är idag för att försvarsmaterielindttstrin skall ha en chans att överleva till gagn för det svenska försvaret.

Svensk försvarsindustri utvecklar och tillverkar idag mycket tekniskt avancerade produkter som ligger helt i nivå med andra framstående indu- strinationers förmåga. Svensk försvarsindustri är också i många fall före- gångare när det gäller-att utveckla och tillämpa ny teknik. Den höga tekniska kompetens som finns och utvecklas inom försvarsmaterielindu- strin överförs på olika sätt till den civila industrin som därigenom stärker sin förmåga att utveckla och tillverkat produkter konkurrenskraftiga på världsmarknaden. vilket otvivelaktigt är till fördel för Sverige.

Svensk export av försvarsmateriel har ringa betydelse i internationella sammanhang, .men är ett livsvillkor för svensk försvarsmaterielindustri och även för svensk försvarsförmåga. Idag när försvarsmaterielindustrin behöver öka sin export för att överleva samt Sverige behöver exportin- komster finns det inte något skäligt motiv för ökad begränsning av expor- ten då detta ej skulle påverka den internationella situationen i något avse- ende varken på kort eller lång sikt. De nu gällande reglerna för begränsning av exporten av försvarsmateriel är fullt tillräckliga och bör gälla oförändra- de. Förändringar får ej heller ske som förlänger handläggningstiden för tillståndsgivningen.

Landsorganisationen i Sverige erinrar om att i utredningen refereras till uttalanden av 1978 års försvarskommitté som å ena sidan betonar att återhållsamhet i den svenska vapenexporten är av betydelse för den svens- ka nedrustningspolitikens trovärdighet och å andra sidan framhåller att

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82: 196 40

export av försvarsmateriel inom givna politiska ramar kan vara ett värde- fullt tillskott i den industriella beläggningen för att få bättre ekonomi. Detta måste enligt LO påverka möjligheten att inom landet utveckla. tillverka och underhålla försvarsmateriel. vilket 1978 års försvarskommitté fram- håller vara av betydelse både för den svenska säkerhetspolitikens trovär— dighet och för försvarsmaktens utformning och utnyttjande. Formerna för den svenska vapenexporten bör således utformas så att båda dessa önske- mål från l978 års försvarskommitté kan tillgodoses.

Svenska hande[skarnmamförlmmlel understryker att den svenska för- svarsindustrin har avgörande betydelse för försvarets materielförsörjning och utgör en betydelsefull förutsättning för vår alliansfrihet och neutrali- tet. '

Upprätthållandet av en egen försvarsindustri är mycket resurskrävande. Anslagsramarna för materielanskaffning åt det svenska försvaret har under senare år minskat. Materielandelen i försvarsbudgeten har successivt sjun- kit.

Denna utveckling har redan medfört en överkapacitet inom delar av svensk försvarsindustri — ibland med undcrsysselsättning eller exportbe- roende som följd. Svenska handelskammarförbundetanser mot bakgrund av denna utveckling att en ökad export av krigsmateriel är nödvändig om vi skall kunna bevara en konkurrenskraftig försvarsindustri till rimliga kostnader. .

Sverige sägs spela en roll i nedrustningen som är betydligt större än vad som skulle kunna antas med hänsyn till landets storlek. Det bör emellertid observeras att denna roll minskar parallellt med att vi själva blir mer beroende av utländsk materieltillverkning och ökad import. Ett ökat bero— ende av utländska leverantörer kan utnyttjas i krissituationer och använ— das för påtryckningar. Än allvarligare är emellertid att ett ökat beroende av import av viktiga komponenter utgör ett allvarligt hot mot vår alliansfrihet och ytterst mot neutraliteten.

Svenska Freds- och Skil/'edunz.sf('irmzingen är starkt kritisk mot betän- kandet. Med utgångspunkt från åsikten att vapenhandeln — såväl export som import — inte är förenlig med den svenska neutraliteten eller de svenska nedrustningssträvandena utan totalt sett bidrar till att öka värl- dens krigspotential bedöms kommitténs förslag som svaga eller otillräck- liga. Kommittén har inte varit vuxen uppgiften att tackla de problem den satts att utreda. Det behövs en total omvälvning av de nuvarande export- reglerna.

Reglerna för krigsmatcrielexport måste skrivas restriktivt. Kontrollen av efterlevnaden måste ligga hos riksdagen. Exporten måste redovisas offentligt. Kryphål i lagen måste läppas till. En minskning av vapenexpor- ten måste omedelbart komma till stånd. En avvecklingsplan för vapentill— verkningen i Sverige måste utarbetas. En utvecklingsplan för övergång till civil produktion måste upprättas.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82: 196 41

Föreningen kräver tillsättande av en ny utredning. _ Kommitténs bedömning av tillämpningen av l97l års rikt- linjer för export av krigsmateriel ifrågasätts inte av någon av remissin- stanserna. De riktlinjer som utfärdades år 1971 har, framhåller förenade _thbriksvcrken (FFV) upplevts som ett betydande steg på vägen mot en klarare tillämpning av gällande regler. En ny produkt innebär omfattande investeringar såväl hos tillverkare (utveckling, produktion, marknadsfö- ring) som hos köpare (anskaffning. utbildning. organisation. underhåll). Avbrott i materielleveranser innebär således betydande svårigheter och kostnader för såväl köpare som säljare. Detta gäller också reservdelar. 1971 års riktlinjer har medfört att. även om garantier för fullföljande av påbörjade atfärslörhandlingar och ingångna avtal aldrig kan erhållas. indu- strin i praktiken känt större säkerhet än tidigare vid investeringar i pro- dukter och marknader. FFV har under det decennium som gått sedan nu gällande riktlinjer tillkom. inte på någon väsentlig punkt haft avvikande uppfattning om det sätt på vilket de tillämpats. Den administrativa hand- läggningen av utförselärendena har enligt FFV:s uppfattning skett på ett sätt som reducerat de av föreskrifterna förorsakade dröjsmålen till ett minimum. Handläggningen har inte försvårat marknadsföringen.

Landsorganisationen i Sverige anför: '

Utredningen konstaterar att 197l års riktlinjer för svensk krigsmateriel- export i huvudsak fungerat tillfredsställande. Den relativt kraftiga ökning- en av krigsmaterielexporten under senare år förklaras av utredningen huvudsakligen med större. och dyrare försäljning till traditionella köpar- länder. Utredningen bedömer att 1971 års riktlinjer väl kan ligga till grund för tillståndsprövningen även fortsättningsvis. LO har inte funnit anled- ningen att ifrågasätta denna bedömning. LO vill dock understryka utred- ningens uttalande att fortsatt stor restriktivitet och noggrannhet i tillämp- ningen av föreskrifterna är påkallad, speciellt när det gäller ländervalet.

Kommitténs förslag om att regeringen fortlöpande inhämtar utri ke snämnde n s råd i fråga om länderval. samarbetsavtal avseende gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel samt även i övrigt i större ärenden av principiell innebörd möter inga invändningar hos remiss- instanserna. Landsorganisationen. som betonar vikten av att prövningen av krigsmaterielexportfrägor förankras i ett bredare forum än regeringen, framhåller dock att en annan form för en ökad parlamentarisk insyn och medverkan i frågor rörande krigsmaterielexporten är inrättandet av en särskild rådgivande parlamentarisk nämnd. Detta föreslås också i betän— kandet ”Svensk krigsmaterielexport" från år 1970. L0 vill för sin del förorda att en särskild rådgivande parlamentarisk nämnd inrättas. En sådan särskild nämnd skulle ha bättre förutsättningar än Utrikesnämnden att grundligt följa tillämpningen av föreskrifterna för krigsmaterielexporten och medverka till att dessa preciseras när behov av detta uppstår. Detta hindrar givetvis inte att även Utrikesnämnden rådfrågas när frågor uppstår av stor utrikespolitisk räckvidd.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82: 196 43

Förenade fabriksverken anser att Utrikesnämnden är rätt forum för en bredare politisk förankring av principiellt viktiga frågor men vill erinra om nödvändigheten av snabb handläggning av frågor av kommersiell natur. typ samarbetsavtal. De alltmer komplexa och dyrbara vapensystemen kommer i framtiden att i allt större utsträckning nödvändiggöra utveck- lings- och produktionssamarbete med utländska företag. Det är angeläget att de föreskrifter som inrymts i 1971 års riktlinjer och som kommittén nu föreslår bli kvar tillämpas så att förutsättningarna för sådant samarbete underlättas.

Den av kommittén framförda tanken på att utse ett antal fristående experter för att bistå krigsmaterielinspektören i klassi- ficeringsfrågor stöds bl.a. av styrelsen för teknisk utt-'et'kling och jQ'irsvarets fbrskningsanstalt som erinrar om att svårigheterna att definiera den materiel som bör omfattas av det principiella exportförbudet ökat genom den snabba teknologiska utvecklingen. särskilt på elektronikområ- det. Förenade fabriksverken anför:

Definitionen av krigsmaterielbegreppet kan vålla problem, speciellt inom elektronik- och angränsande områden inom vilka systemuppbyggnad och applikationsområden har större betydelse än varudelen. De möjlighe- ter som finns till princip- och underhandsdiskussioncr med krigsmaterielin- spektören (KMI) inför nya affärsmöjligheter är härvid av mycket stor betydelse. Det "tekniska råd”" av fristående sakkUnniga experter som kommittén föreslår inrättat och ställt till KMl:s förfogande borde kunna medverka till ökad klarhet i gränsdragningsfrågorna. FFV biträder detta förslag förutsatt att KMl:s funktion och ansvar inte urholkas och att KM] ges befogenhet att utnyttja experterna på ett sådant sätt att handläggnings- tiderna inte förlängs och att nödvändig kommersiell- och varuskyddssekre- tess kan tryggas. KMI måste också få rätt att ta kontakt med andra externa experter.

Sveriges industriförbund aVVisar dock som enda instans tanken på ett expertråd. Förbundet konstaterar att nuvarande rutiner vid krigsmateriel- inspektionen, dvs. att krigsmaterielinspektionen vid behov i klassifice- ringsfrågor inhämtar råd från teknisk vetenskaplig expertis. fungerar till- fredsställande. Att formalisera detta förfaringssätt genom att regeringen utser särskilda sakkunniga experter för att bistå krigsmaterielinspektionen skulle endast binda den till ett begränsat antal rådgivare och skapa ett mer byråkratiskt system. Mot denna bakgrund anser förbundet att kommitténs förslag på denna punkt inte bör genomföras.

Kommitténs överväganden beträffande vad som kan anses utgöra of- fensiv respektive defensiv krigsmateriel möter inga invänd— ningar: inte heller de generella slutsatser kommittén redovisar efter att ha granskat frågan om gränsdragningen mellan civil och militär mate- riel. Försvarets fbrskningsanstalt understryker angelägenheten av att krigsmaterielbegreppet trots svårigheterna definieras med den grad av exakthet som ändå kan vara möjlig.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/82: 196 43

Påpekande av liknande innebörd görs av gra/tskningsnömnden för för- svnrsuppjinningar. Krigsmaterielbegreppets innebörd och/eller omfattning kommer att skifta från tid till annan: ändringar får övervägas i belysning av gjorda erfarenheter. Patent- och registreringsverket förklarar att krigsma- terielförteckningen har tjänat till ledning vid den förberedande bedömning som patentverket gör av patentansökningar rörande försvarsupptinningar innan den prövning vidtar som åvilar granskningsnämnden för försvars- uppfmningar. Krigsmaterielförteckningen har tid efter annan reviderats. och patentverket har möjlighet att i viss utsträckning följa teknikens ut- veckling på krigsmatericlområdet. Patentverket finner att någon ny revi- sion för närvarande inte är påkallad. C ivilförst'arsstyrelsen har den upp- fattningen att viss i krigsmaterielförteckningen uppräknad materiel kan användas för den humanitära verksamheten trots att den framtagits i ett annat syfte. Styrelsen utesluter inte att export av sådan materiel i humani- tärt syfte bör medges efter prövning från fall till fall. Lc'insstj-relsen i Värmlands län framhåller att det är angeläget från tillverkningsföretagens och samhällets synpunkt att både krigsmaterielförteckningen och krite- rierna för tillståndsprövningen kontinuerligt ses över så att dessa anpassas till utvecklingen och internationell praxis. Länsstyrelsen framhåller sär- skilt behovet av en översyn beträffande jakt- och tävlingsvapen så att inte onödiga belägganden med utförselförbud försvårar konkurrensen med länder där smidigare exportbestämmelser tillämpas i gränsfallen. Andra remissinstanser har också riktat uppmärksamhet på dessa speciella vapen.

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt framför följande synpunkter: Utredningen utgår från att utförsel av skjutvapen för personligt bruk eller för användning vid jakt, tävling eller övning även i framtiden skall regleras vid sidan av vapenlagen . Styrelsen delar inte denna uppfattning. Det kan inte göras gällande att vapenutförsel för sådana ändamål är att hänföra till export. i synnerhet inte när det är fråga om återutförscl. Det rör sig inte heller om krigsmateriel i egentlig bemärkelse. I många fall är vapnen inte ens upptagna i krigsmaterielförteckningen. Av dessa skäl anser styrelsen att den aktuella bestämmelsen bör utgå ur lagförslaget. Enligt styrelsens mening bör det närmare övervägas vilka bestämmelser som erfordras i detta sammanhang och att bestämmelserna förs in i vapen- lagstiftningen. En sådan lösning är både praktisk och ändamålsenlig. Det torde inte heller vara svårt att utforma bestämmelserna så att krigsmate— rielinspektionens anspråk tillgodoses.

Förenade fabriksverken föreslår att finkalibriga vapen och ftnkalibrig ammunition för civilt bruk snarast avförs från gällande förteckning över krigsmateriel och således undantas från utförselförbud. FFV anser att en rättvisande klassificering av vilka vapen respektive vilken ammunition som har utpräglat civilt bruk enkelt och entydigt skulle kunna genomföras. Ett sådant förfaringssätt skulle underlätta administrationen såväl för berör- da företag som för KMI. Det skulle dessutom innebära en anpassning till exponbestämmelserna i flera konkun-entländer.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82: 196 44

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att vapen och ammunition för jakt och sportskytte lämpligen kan undantas från reglerna för vapenexport. Också Sveriges industrifi'irbuna' föreslår att jaktvapen och jaktammunition undantas med motivering att de endast torde ha civil användning.

Kommitténs förslag att beträffande ö vningsmateriel bibehålla det nuvarande systemet med prövning från fall till fall står. framhållerförena— defabriksrerken. i Överensstämmelse l—"FV:s syn.

Saab-Scania AB framhåller att betänkandet visar att svårigheterna att dra gränser när det gäller övningsmateriel är stora. Detta får dock inte medföra att gränserna. för att vara på den säkra sidan. sätts så snävt att exportmöjligheterna i onödan försvåras. Det finns tvärtom goda skäl att vidga de gränser som idag gäller. Det förtroendefulla samarbetet med KMl kommer att fortsätta och detta möjliggör myndigheternas övervakning och ger därmed möjlighet att om nödvändigt ge direktiv i enskilda fall. .S'u-edair AB som tillverkar och exporterar målmateriel anser att en effektiv kontroll utan onödig byråkrati ställer krav på sådana definitioner eller tolkningsfö- reskrifter som inriktar kontrollen på materiel som har någon nämnvärd och direkt betydelse för militära stridsinsatscr. Detta krav på avgränsning bör i synnerhet gälla begreppet övningsmateriel. vars definition i dag är så bred att den kan innesluta i princip alla produkter som kan komma till fredstida utnyttjande inom en försvarsmakt — helt oavsett om produkten har någon koppling till en stridsinsats eller inte.

Swedair har tolkat direktiven till kommittén så att en viktig avsikt varit att utmönstra sådan kontroll som saknar praktisk betydelse för syftet med den restriktiva svenska krigsmaterielcxportpolitiken. Av direktiven fram- går t.ex. att ”sådan materiel. som inte kan utnyttjas för att påverka (len föreliggande krissituation. (bör) kunna tillåtas". I den sammanställning till ledning för myndigheter och tillverkare som krigsmaterielinspektören gjorde 1976 framhålls på motsvarande sätt att ”för att tillhöra begreppet krigsmateriel måste varan emellertid ha anknytning till en möjlig stridsin- sats". Mot den ovan anförda bakgrunden föreslår Swedair en omprövning av begreppet övningsmateriel så att sådan materiel, som inte kan ha något utnyttjande i en möjlig stridsinsats, exkluderas.

Till den statistis ka redo vis ni n ge n av krigsmaterielexporten ger statistiska centralbyrån (SCB) följande kommentar:

Mot bakgrund av det stora intresse som den svenska krigsmaterielexpor- ten under senare år rönt i samhällsdebatten anser SCB att allmänheten i större utsträckning än för närvarande bör ges statistisk information om den svenska krigsmaterielexportens omfattning och fördelning.

SCB ansvarar för publiceringen av _den officiella svenska Utrikeshandels- statistiken. Exportstatistikcn uppdelad på varor redovisas dels enligt tull— taxa med statistisk varuförteckning (statistiska nummer). dels enligt SlTC— nomenklaturen (summeringar av olika statistiska nummer). Uppgifterna fördelas även på länder. I syfte bl. a. att inte röja enskilda företags export

• Sida 45
•  Original

Prop. 1981/82: 196 45

görs vissa begränsningari redovisningen efter statistiska nummer bl. a. vad gäller länderfördelning. Begränsningar i redovisningen av denna anledning är relativt vanliga i fråga om krigsmateriel. SCB publicerar dock månads- vis exportvärdeuppgifter under varurubriken "Vapen och ammunition för militärt bruk (SITC 95). med fördelning på länder. SlTC 95 innehåller ett antal olika statistiska nummer som dock endast omfattar en del av de varor som av krigsmaterielinspektionen (KMI) bedöms utgöra krigsmateriel på grundval av den s. k. krigsmaterielförteckningen. Exportvärdet är därför ofta markant lägre än det värde för den årliga krigsmaterielexporten som KMl redovisar. Detta förhållande har skapat viss förvirring i den allmänna . debatten. '

SCB vill i detta sammanhang betona att den totala krigsmaterielexporten enligt KMl:s avgränsning f.n. inte kan särredovisas i utrikeshandelsstati- stiken. eftersom vissa varurubriker (statistiska nummer") i denna omfattar varor som har både militär och civil användning. där den militära delen i avsaknad av entydiga definitioner inte alltid kan särskiljas.

SCB är emellertid för sin del beredd att medverka till en utvidgad redovisning av krigsmaterielexporten inom ramen för sin publicering av den officiella utrikeshandelsstatistiken. För detta syfte får SCB föreslå följande. SCB:s uppgifter om exporten av vapen och ammunition för militärt bruk kompletteras. så långt detta är möjligt. med uppgifter om exporten enligt KMl:s avgränsning. Det lämpligaste förfarandet torde vara att SCB erhåller dessa uppgifter från KMI och publicerar dem i anslutning till exponstatistiken 1 övrigt.

Vidare vill SCB föresla att det uppdras åt KM] att undersöka möjlighe- terna att statistiskt belysa omfattningen av ltcensgtv ning för tillverkning av krigsmateriel i utlandet samt annan tjänsteexport som kan förekomma. Därjämte kan det finnas anledning att undersöka möjligheterna att inhämta motsvarande information om eventuell vidareexport av licenstillverkad - materiel. En sådan redovisning skulle ge allmänheten en bättre bild än f.n. av den totala omfattningen av svensk krigsmaterielexport.

Den särredovisning som görs beträffande FFV i betänkandets statistiska avsnitt kommenteras av jiiirenacle _f'abriksverken med att detta närmast torde vara betingat av skillnader i förekomsten av källmateriel. Utöver det faktum att FFV är ett statligt ägt affärsdrivande verk finns inga faktiska"- skillnader mellan FFV:s förutsättningar och verksamhetsbetingelser i för- hållande till övrig svensk försvarsindustri.

Genera[tu/[styrelsen tar i sitt remissvar upp frågan om gränskon- troll av utförseln. Styrelsen förutsätter att utförselförbud enligt låt i lagförslaget även avser sådan utförsel som sker efter transitering genom riket eller efter mellanlandning här. Krigsmateriel som finns på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik och som återutförs utan att ha lossats här i Sverige faller sålunda för närvarande under utförselförbudet. Generaltullstyrelsen vill i sammanhanget understryka att tullverkets möjligheter till kontroll av

• Sida 46
•  Original

Prop. 1981/82:196 ' 46

att exportörer av krigsmateriel har tillstånd till utförseln är beroende av att uppgifterna om exportvaran på exportanmälan och tillhörande handlingar är riktiga och fullständiga samt att varans handelsbenämning angetts nog- grant. Möjligheten att genom fysisk undersökning av varan konstatera huruvida den utgör krigsmateriel är mycket begränsade såvida inte varans beskaffenhet klart framgår av förpackning eller dylikt. Detta samman- hänger bl.a. med att tullverket på grund av resursknapphet mäste koncen- trera kontrollverksamheten till importen. Med hänsyn till tullverkets kon- trolluppgifter vid utförsel-av krigsmateriel är det angeläget att styrelsen får tillfälle att ge synpunkter på de föreskrifter och den varuförtcckning som regeringen kommer att utfärda. '

S y s s e l s ä t t ni 11 g sfrå g 0 r n a berörs av flera av remissinstanserna. Arbetsmarknadsstyrelsen anför:

Utredningens förslag får väsentligen bedömas från andra synpunkter än de arbetsmarknadsstyrelsen har att beakta. I betänkandet har inte syssel- sättningsfrågorna behandlats närmare eftersom frågor rörande alternativ produktion och sysselsättning är föremål för särskild utredning. I de fall förändringar kan bli aktuella vad gäller'svcnsk krigsmaterielexport. vill dock styrelsen framhålla betydelsen av att alla möjligheter till en omlägg- ning av produktionen tillvaratas så att sysselsättningen så långt möjligt kan upprätthållas.

Förenadefabriksverken framhåller att all erfarenhet. såväl i Sverige som i utlandet. visar entydigt att en omstrukturering av företag inom försvarsin- dustrin till civil verksamhet är en mycket lång. dyrbar och mödosam process. Ur samhällssynpunkt bör omstruktureringen om möjligt baseras på nya exklusiva produkter och/eller koncentreras till expansiva behovs- områden då annars redan etablerad industri riskerar att slås ut varigenom endast en omlokalisering av sysselsättningsproblemen har åstadkommits. Svensk försvarsindustri som i stor utsträckning är lokaliserad till syssel- sättningskänsliga orter har hög kompetens inom sina specialområden. Denna kompetens kan enklast utnyttjas genom satsningar på export. Här— igenom möjliggörs kostnadseffektivare produktion. vilket i sin tur verk- samt bidrar till de lönsamhetsnivåer som är en förutsättning för bibehållen sysselsättning. Kostnadseffektivare produktion genom längre scrievo- lymer kommer dessutom svenska försvarets materielanskaffning tillgodo.

Flera av länsstyrelserna betonar vikten av att exportbcstämmelserna så långt möjligt utformas på ett sådan sätt att de producerande företagens planering både på kort och lång sikt inte försvåras.

Sysselsättningen vid industrin är direkt beroende av försäljningens stor- lek. framhåller länsstyrelsen i Östergötlands län. Stora förändringar får tidigt sysselsättningseffekter oavsett om förändringarna sker på den in- hemska eller på exportmarknaden. Några större begränsningar i förhållan- de till dagens exportregler kan således inte göras utan att det får konse- kvenser för sysselsättningen. Östergötlands län har en arbetsmarknad som

• Sida 47
•  Original

Prop. 1981/82: 196 47

är mycket beroende av utvecklingen inom försvaret och försvarsberoende verksamhet. Antalet sysselsatta i sådan verksamhet är mera än 10000 personer. Huvuddelen av dessa finns vid Saab-Scanias flygdivision i Lin- köping där den huvudsakliga tillverkningen är militära flygplanssystem. De produkter som producerats har sålts såväl inom som utom landet.

Länsstyrelsen i Värmlands lätt uttrycker samma uppfattning. Snabba förändringar i exportreglcrna kan medföra att företagen med kort varsel tvingas genomföra genomgripande produktionsomställningar mcd åtföl- jande förändringar av arbetskraftsbehov och sysselsättning. lnom länet finns två ammunitionsfabriker varav en på en mindre ort med få alternativa sysselsättningsmöjligheter där en arbetskraftsminskning medför mycket svårlösta problem.

Också länsstyrelsen i Örebro län betonar att om ändrade regler med nya inskränkningar i exportmöjligheterna kommer att införas. måste detta ske i sådan takt att företaget hinner lägga om produktionen till andra produkter. En sådan omläggning skulle dock ta lång tid och kräva stora kostnader för produktutveckling och investeringar. Krigsmateriel tillverkas av många företag i länet. lett mindre antal av dem. däribland AB Bofors i Karlskoga. är produktion av försvarsmateriel den dominerande. Företaget. som är Karlskoga kommuns klart dominerande arbetsgivare och länets största privata arbetsgivare. har drygt 8000 personer anställda. Om exportreg- lerna — trots utredningens förslag — snabbt ändras så att möjligheterna att exportera företagets produkter minskas. kommer företaget och därmed Karlskoga kommun att få allvarliga problem.

Sysselsättningen är en viktig aspekt som utredningen helt förbigår. skriver Svenska ltandels-kammc'irfi'irbundet. En ytterligare minskning av exporten av krigsmateriel slår hårt mot sysselsättningen både direkt och indirekt. De faktiska verkningarna på sysselsättningen blir betydande. då även andra industrier än de som direkt tillverkar krigsmateriel berörs. Den forskning och utveckling som skeri krigsmaterielindustrin tillgodogörs inte sällan för civil produktion och export.

lndustrins ökade internationella beroende inom teknik och kunnande berörs av försvarets forskningsanstalt. försvarets fabriksverk och styre/sett för teknisk utveckling. Sistnämnda remnissinstans skriver:

STU finner att utredningen inte uppmärksammat att tekniköverföring genom export av materiel eller kunnande också många gånger innebär en reexport av tekniskt kunnande som vi tidigare importerat. Detta gäller såväl krigsmateriel som civila produkter. och härvidlag kanske främst elektronikprodukter. Att detta kan ha utrikespolitiska konsekvenser för vårt land illustreras av uppgifter nyligen om att i USA uttalats missnöje med den svenska exporten till Sovjetunionen av ett flygtrafikledningssys- tem. i vilket ingick teknik imponerad från USA. Andra exempel föreligger också.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1981/82: 196 48

Vår teknikimport är av grundläggande betydelse för bibehållande av svensk industris framtida internationella konkurrenskraft. lnskränkningar - i denna på grund av restriktioner från levererande parts sida. därför att denne motsätter sig eller fruktar reexport till tredje part. skulle skapa svårigheter. Detta problem må i och för sig falla något utanför utredning- ens mandat. men det hade ändock varit värdefullt med en belysning härav i utredningen.

2 Lagförslag

Kommitténs förslag att de grundläggande bestämmelserna rö- rande regleringen av exporten av krigsmateriel bör vara fastlagda i lag accepteras av samtliga remissinstanser.

Med några undnatag tillstyrker också remissinstanserna kommitténs . förslag om att försäljning av tillverkningsrättigheter avseen- de krigsmateriel till utlandet skall underkastas likartad kontroll som för- säljning av krigsmateriel. Kommitténs förslag om att militärt inrik- tad utbildning av utländsk medborgare inte skall få anordnas inom. riket utan tillstånd av regeringen möter invändningar endast från Svenska handelskammarförbundet. '

I de allmänna kommentarerna till lagförslagen anser över/Je/Zillmvaren att de nya regler för vapenexport som kommittén föreslår kan ligga till grund för lagförslag till riksdagen. Överbefälhavaren vill dock understryka att det vid tillämpningen av den nya lagen inte får skapas nya beslutsnivåer eller andra begränsningar utöver dagens väl fungerande system. Försvu- rets materielverk påpekar att de ytterligare restriktioner som kommittén föreslår sammantaget _vtterlig.——_.e begränsar möjligheterna till export och i många fall kommer att försvåra handläggningen av frågor angående ex— porttillstånd. Med hänsyn till-att föreslagna nya bestämmelser synes väl ägnade att skapa en bred politisk förankring för den export som medges. anser materielverkct att förslagen. trots sin ytterligare restriktiva karaktär, mäste accepteras.

F örsvarels_furskningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling. förenade _fiibriksverken och Landsorganisationen i Sverige uttalar sin anslutning till kommitténs förslag om att lieensförsäljning och militärt inriktad utbildning inom riket av utländsk medborgare regleras genom lag. Förenade fabriks- verken framhåller i anslutning till det senare förslaget att avgränsningen militärt - icke militärt bör ytterligare preciseras och förtydligas för att undvika tillämpningssvårigheter. Dessutom. fortsätter FFV. borde ett fri- stående utbildningsföretag antingen i egen regi eller i samarbete med varuexporterande företag utan att ansöka om tillstånd få genomföra åsyf- tad utbildning i Sverige på motsvarande materiel. Avgörande kriterium för undantagsbestämmelsen i lagförslaget 53 skulle således inte vara kopplat

• Sida 49
•  Original

Prop. 1981/82:196 49

till exportören utan i stället till det faktum att leverans avtalats för visst krigsmateriel och att exportlicens beviljats.

Komtnerskollegium framhåller att förslagen i betänkandet innebär i sak relativt små förändringar i förhållande till nu gällande ordning. Kollegiet har därför —- från de synpunkter kollegiet har att företräda — i stort inget att erinra mot föreliggande förslag. Vad gäller förslaget att i det reglerade området inlemma även tillverkningslicenser föreligger från handelspolitisk synpunkt ej något hinder mot ett sådant system. Det kan i sammanhanget noteras att de sanktioner mot Sydafrika i fråga om krigsmateriel som Sverige tillämpar med anledning av FN:s säkerhetsråds resolution 1977 även avser licensfall (förordning 1977: ] l27 om vissa sanktioner mot Syd- afrika). Enligt 5 .5 i den föreslagna lagen om förbud om utförsel från Sverige av krigsmateriel m.m. meddelar regeringen föreskrifter om vad som avses med krigsmateriel enligt lagen i fråga. Kollegiet förutsätter att regeringen i dessa föreskrifter tar in en förteckning i princip motsvarande den som nu är fogad till krigsmaterielexportkungörelsen.

Sko/Överstvrelsen har för sin del inget att invända mot att utbildning med militär inriktning av utländska medborgare regleras. SÖ anser i likhet med kommittén att utbildning som står under SÖ:s tillsyn och som anordnas i enlighet med av SÖ fastställd läroplan bör undantas från lagens tillämp- ning. Eftersom regeringen i några fall beslutar om läroplan eller del av läroplan (se bl.a. 8 kap lå skolförordningen — SFS l97l:235 med senare ändringar — och 11 & privatskoleförordningen — SFS [967270 med senare ändringar") bör även utbildning som anordnas i enlighet med av regeringen fastställd läroplan undantas. [ folkhögskolan används begreppet studieplan medan begreppet läroplan inte förekommer i folkhögskoleförordningen. Utbildning vid folkhögskolor som bedrivs i enlighet med av SÖ godkänd studieplan bör likaledes undantas från lagens tillämpning.

Sveriges industriförbmzd intar en starkt kritisk hållning till förslaget att reglera lieensförsäljning genom lag. Förbundet skriveri sitt remissvar:

Tyngdpunkten i krigsmaterielexporten ligger på varuexport. Emellertid tvingas svenska exportörer ibland ge licenser i samband med eller som förutsättning för varuexport. Endast undantagsvis förekommer försäljning av licensrättigheter utan samband med varuexport. Många licenser utnytt- jas dessutom aldrig.

Kommittén konstaterar också. att den inte funnit stöd för bl.a. i den allmänna debatten framförda påstående att exportföretag utnyttjat försälj- ning av tillverkningsrättigheter till att kringgå eller undvika gällande be- stämmelser för krigsmaterielexport.

Kommittén konstaterar vidare att licensgivningen i flertalet fall ger obetydliga inkomster och att licensintäkterna även totalt sett har ringa ekonomisk betydelse. Vidare noteras att företagen frivilligt ofta rådfrågar krigsmaterielinspektören i frågor om licensgivning som inte på annat sätt — vanligtvis till följd av att licensgivningen utgör en del av varuförsäljningen — underkastas prövning.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1981/82: 196 50

Trots detta föreslår kommittén att även försäljning av tillverkningsrät- tigheter skall underkastas obligatorisk prövning på likartat sätt som vid krigsmaterielexport. När det gäller varuexport är köparen vanligtvis en utländsk stat eller statlig myndighet. medan det vid försäljning av tillverk- ningsrättigheter av naturliga skäl i regel sluts ett avtal med ett företag i köparlandet. Stater som köpare är vana vid regleringar på detta område medan privata parter är vana vid att vara förhandlingskapabla. Att i licens- ärenden föra affärshandlingar som senare kräver beslut i administrativ ordning kan försvåra förhandlingarna och förorsaka sämre villkor eller rentav äventyra hela affären.

] detta sammanhang vill förbundet också peka på ett förhållande av närmast teknisk karaktär som lämnats helt obcaktat i betänkandet. Vad som härmed åsyftas är den konflikt som kan uppkomma mellan ett av svenska myndigheter pålagt exportförbud i samband med lieensförsäljning till företag inom EG och det förbud mot konkurrensbegränsande avtal som linn-_ intaget i artikel 85 i Romfördraget.

1 den mån konflikt föreligger kan det inte uteslutas att den utländska motparten i ett pressat förhandlingsläge åberopar-just konkurrensbegräns- ningsreglerna inom EG för att genomdriva sitt krav på möjligheter till export. En myndighetsprövning — med åtföljande tidsutdräkt — kan i ett sådant läge innebära att hela affären stjälps.

Förbundet vill av ovan angivna skäl avstyrka en lagreglering vid försälj- ning av tillverkningsrättigheter.

Saab—Scania AB förklarar att problemen i samband med lieensförsälj- ning är minst lika stora som för produktförsäljning. Försök till hårdare politiskt betingad styrning av licensavtal kan leda till att svenska försvars— företag inte längre blir attraktiva som licensgivare och därmed inte heller. på grund av kraven på licens och samproduktion som villkor för köp. som leverantör av utrustning. '

AB Hägglund & Söner refererari sitt yttrande till att kommittén konsta- terar att enligt hittills gällande riktlinjer och rutiner överlåtande av licenser bara i något fall skulle ha resulterat i avtalsbestämmelscr som knappast skulle ha godkänts om de hade varit underkastade myndighetsprövning. Förslaget om förbud mot överlåtande av licenser synes därför utomordent- ligt dåligt underbyggt. Ytterligare restriktioner som försvårar/fördröjer förhandlingar bör ej införas.

Svenska hande/skarnmm;/'örhmulet riktar uppmärksamheten på förslaget till lagstiftning på utbildningsområdet och anför: '

Med anledning av Telub-affären föreslår kommitten en viss begränsning av kunskapsöverföring från Sverige rörande krigsmaterielomrädet. Försla- get innebär att den utbildning som anordnas för utländska medborgare och har huvudsaklig militär inriktning skall regleras. Utbildningen skall emel— lertid ha viss varaktighet och omfattning. Enklare förevisningar eller infor- mationsträffar av sådan omfattning som normalt förekommer vid försälj-

• Sida 51
•  Original

Prop. 'l98l/82: 196 51

ning av krigsmateriel är således inte aktuell. Sådan utbildning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet och som sker i enlighet med av dessa myndigheter fastställd läroplan liksom av statlig myndighet anordnad utbildning undantas. '

I betänkandet sägs att kommittén är väl medveten om de svårigheter som en sådan reglering kan medföra. Man förutsätter att tillämpningen av lagen kan bli aktuell endast i enstaka fall. '

Av betänkandet framgår att kommittén mer eller mindre mot sin vilja tvingats åstadkomma en begränsning av kunskapsöverföring av krigsma- teriel. Svenska handelskammarförbundet anser att man inte skall accepte- ra ett ingrepp som inte är reellt motiverat.

Den föreslagna begränsningen strider enligt Svenska handelskammarför- bundet slutligen mot riksdagens beslut om ökade statliga insatser för att stimulera exporten av tjänster. Enligt detta riksdagsbeslut bör statliga företag. myndigheter och verk eftersträva och arbeta för en ökad export av kunskaper till utlandet.

Den av kommittén föreslagna begränsningen av kunskapsöverföring av krigsmateriel kan verka hämmande på exporten av svenskt kunnande, då gränsen mellan kunnande som kan utnyttjas civilt respektive militärt är svår att dra. Svenska handelskammarförbundet vill mot denna bakgrund allvarligt ifrågasätta kommitténs förslag till begränsning av kunskapsöver- föring.

Den del av kommitténs lagförslag som avser att reglera upplåtelse eller överlåtelse till utlandet av inhemsk tillverkningsrätt avseende krigsmate- riel granskas av en del remissinstanser med särskilt aktgivande på dess tillämpningsområde. Försvarets ('it'ilförvalrning som inledningsvis förkla- rar sig dela uppfattningen att det föreligger tillräckliga skäl för en obligato- risk kontroll av försäljningen av tillverkningsrättigheter anför följande:

] kommitténs Förslag till Lag om förbud mot utförsel från Sverige av krigsmateriel m.m. har därför i 25 införts en bestämmelse med lydelsen: "Den som inom riket tillverkar krigsmateriel får inte ...upplåta eller över- låta rätt... utan tillstånd av regeringen". Denna paragraf är alltså begrän- sad till en personkrets (person. företag, institution) som tillverkar krigsma- teriel. Ett företag eller en institution som inte tillverkar krigsmateriel kan väl tänkas konstruera eller projektera sådan materiel för tillverkning på annat håll. kanske utomlands. Det förefaller då rimligt och i överensstäm- melse med den viljeinriktning. som kan utläsas i betänkandet. att även sådan endast konstruerad eller projekterad krigsmateriel. som inte behö- ver innefatta försvarsuppfmningar. bör vara underkastad samma kontroll som "tillverkad" krigsmateriel.

Den nämnda 25 är vidare begränsad till en personkrets som "...inom riket tillverkar krigsmateriel...". Om ett företag i Sverige konstruerar eller projekterar men ej tillverkar krigsmateriel. som ej innefattar försvarsupp- l'mningar. och sedan låter annat svenskinfluerat företag utomlands tillver-

• Sida 52
•  Original

Prop. 1981/82: 196

'I! l—J

ka sådan krigsmateriel så skulle enligt förslaget sistnämnda företag fritt . kunna upplåta eller överlåta tillverkningsrättcn till främmande företag utomlands utan tillstånd av regeringen. Även sådana fall bör mot den bakgrund. som tecknats av kommittén. kunna fångas upp av eventuell ny lagstiftning av nu aktuellt slag. något som dock ej är möjligt med begräns- ningen "inom riket" i lagförslagets 2å. rad ]. .

Kommittén anser att utbildning med militär inriktning av utländsk med- borgare bör regleras. Detta har kommit till uttryck i lagförslagets 315. som inleds med orden: "Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får ej inom riket anordnas utan tillstånd av regeringen". Vad gäller begräns- ningen "inom riket" i denna sats kan motsvarande synpunkter anläggas som i det föregående framförts beträffande 2.5. Enligt eivilförvz-tltningens uppfattning bör sådan utbildning med svensk medverkan ej heller ske oreglerat utomlands.

Patent- och registreringsverket skriver i sitt remissyttrande: Förbudet att utan tillstånd av regeringen upplåta eller överlåta rätt att tillverka krigsmateriel utom riket är. såsom paragrafen är utformad, knutet till den som inom riket tillverkar.krigsmateriel. Den som inte tillverkar krigsmateriel. men ändå innehar en tillverkningsrättighet. skulle således inte omfattas av det föreslagna förbudet. Detta förefaller knappast moti- verat. Det synes mera följdriktigt att förbudet omfattar även sådana över— låtare eller tipplåtare av tillverkningsrätt som själva inte utövar tillverkning av krigsmateriel.

I detta sammanhang vill patentverket rikta uppmärksamheten på frågan om gränsdragningen mellan vad som omfattas av den föreslagna reglering- en oeh vad som faller utanför.

Till en början kan konstateras att det skall vara fråga om en upplåtelse eller överlåtelse av en rättighet och att följaktligen tillverkningen utom riket skall vara beroende av upplåtelsen eller överlåtelsen för att komma till stånd. Är tillverkningen i importlandetfri därför att tillverkningen inte . är patenterad där eller eljest saknar legalt skydd kan det inte gärna vara fråga om upplåtelse eller överlåtelse av en tillverkningsrättighet.

[ första hand får sålunda det föreslagna lagrummet sin tillämpning i fråga om tillverkning som i importlandet är skyddad genom patent. mönsterre- gistrering eller liknande rättsligt institut. Å andra sidan är det klart att enbart råd och biträde när det gälleren tillverkning som ärfri för utövning i landet ifråga inte kan drabbas av det föreslagna förbudet. Det ärju här inte fråga om överlåtelse eller upplåtelse av någon rättighet. inte heller träffar förbudet ett betydligt intimare samarbete, t.ex. iform av joint venture. så länge det inte är fråga om en överföring i en eller annan form av en skyddad tillverkningsrätt. Enbart kunskapsöverföring faller vid sidan om förbudet. Mera svårbedömd kantfrågan vara när det gäller överföring av hemlig know-how. Den föreslagna författningstexten lär dock knappast täcka andra know-how-licenser än sådana som är förenade med patentlicens eller eljest med en överlåtelse eller upplåtelse av en skyddad rättighet.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1981/82: 196 53

Enligt patentverkets mening har följaktligen det föreslagna lagrummet ett mycket snävt tillämpningsområde. Om lagstiftaren avser en vidare tillämpning av det nya förbudet mot "idéexport" måste-lagrummet ges en annan utformning. Därmed skulle emellertid gränsen för tillämpningsområ- det sannolikt bli oklar och lagrummet svårtolkat. Avlägsnar man sig från kravet att upplåtelsen eller överlåtelsen skall avse en juridisk rättighet; dvs. på det industriella rättsskyddets område' en ensamrätt på grund av t. ex. patent. hamnar man i ett område där gränserna flyter mellan know how-licenser. samarbetsavtal och kunskapsöverföring i andra former.

Gmnskningsnämnden för försvursuppfinningar fäster uppmärksamhe- ten på att förbudet att upplåta eller överlåta tillverkningsrätt utom riket är knutet till att krigsmateriel tillverkas inom landet. Paragrafen borde enligt granskningsnämnden utformas så att den gäller den som innehar tillverk- ningsrättigheter i Sverige avseende krigsmateriel. Granskningsnämnden har inget att erinra mot att den föreslagna lagparagrafen förs in under de förutsättningar kommittén tagit upp. såsom att vidareexporten skall tillmä- tas särskild vikt och att företagens beslutsmässighet i förhandlingar med andra länder inte påverkas genom att prövningen är alltför ingående och tidskrävande. '

Justitiekanslern finner i likhet med kommittén att de grundläggande bestämmelserna rörande regleringen'av exporten av krigsmateriel bör vara fastlagda i lag. Han fortsätter:

Frågor om tillstånd skall enligt huvudregeln i 1—3 5.5 i förslaget avgöras av regeringen. Enligt 4å får chefen för handelsdepartementet besluta en- sam i ärenden som inte är av större omfattning eller eljest av större vikt. Departementschefen får även enligt 59" andra stycket i förslaget i bråd- skande fall förordna att lagen skall vara tillämplig på andra varor som kan få militär användning än sådana som efter föreskrift av regeringen är att betrakta som krigsmateriel. Sistnämnda stadganden har sina motsvarighe- teri nu gällande krigsmaterielkungörelse. '

Jag vill i sammanhanget rikta uppmärksamheten på frågan om de bemyn- diganden som givits åt departementschefen'står i överenstämmelse med regeringsformens regler om beslutsform för regeringsärenden Samt delega- tion av normgivningskompetens. -

Av stadgandet i 7 kap. 3 & regeringsformen framgår att regeringsärenden skall avgöras av regeringen vid regeringssammanträde. Endast i ett fåtal fall har departementschefi särskild författning tillerkänts formell beslutan- derätt. Frågan om enskilda statsråds beslutanderätt har varit-föremål för granskning av konstitutionsutskottet (KU 1976/77244 s. 12 ff med bil. 5). Inom utskottet företogs en kartläggning av omfattningen av den beslutan- ' derätt som enligt författningsbestämmelser och särskilda regeringsbeslut tillkommer i första hand departementschefer men även övriga statsråd. Härvid uppmärksammades bl.a. bestämmelserna i krigsmaterielkungörel- sen enligt vilka frågor om utförsel av krigsmateriel prövas av chefen för

• Sida 54
•  Original

Prop. 1981/82: 196 . 54

handelsdepartementet. Utskottet uttalade avslutningsvis bl.a. att gransk- ningen inte gav anledning till erinran mot de beslut av regeringen varige- nom statsråd bemyndigats att avgöra visst ärende eller viss grupp av ärenden. Utskottet anförde vidare:

"Mot bakgrund av principen om kollektivt beslutsfattande inom rege- ringen vill utskottet framhålla att denna princip inte bör urholkas genom alltför vidsträckta bemyndiganden till enskilt statsråd. Liksom hittills bör därför enskilt statsråd utom i vissa undantagsfall endast ges beslutanderätt i frågor som har samband med departementsadministrationen och bered- ningsarbetet i vid mening".

Som ytterligare exempel på bestämmelser där enskilt statsråd fått beslu- tanderätt må nämnas 755!" utlänningslagen (l980:376). Bestämmelsen till- kom år 1976 genom en ändring av 1954 års utlänningslag. Härigenom infördes en möjlighet för det ansvariga statsrådet att i ett återbrytnings- ärende besluta om inhibition. dvs. förordna att verkställighet inte får ske förrän regeringen meddelat beslut i återbrytningsärendet. Sådant beslut kan således fattas oberoende av regeringssammanträde. Vid sin gransk-- ning av förslaget ansåg lagrådet att förslaget om delegering till det enskilda statsrådet kunde godtas med hänvisning till att det endast var fråga om interimistiska beslut och att besluten kunde bli av värde för den enskildes rättssäkerhet. Lagrådet anförde vidare att någon annan lämplig lösning av frågan om beslutsorgan knappast stod att finna (prop. l975/76: IB. 5. 202 0.

Även om konstitutionsutskottet genom ovan nämnda uttalande kan anses ha godtagit de i krigsmaterielkungörelsen gällande reglerna om en-' skilt statsråds beslutanderätt torde frågan få förnyad aktualitet genom att dessa bestämmelser nu överförs till lag.

Regler om delegation av normgivningskompetens återfinns i 8 kap. rege- ringsformen. l 8 kap. 35 stadgas att föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. skall meddelas genom lag. Av bl.a. bestämmelsen i 8 kap. 75 framgår att riksdagen i viss utsträckning kan delegera befogenheten att meddela före- skrifter av berört slag till regeringen. Någon möjlighet att delegera norm- givningskompetensen i sådana frågor till enskilt statsråd föreligger enligt min mening icke.

Stadgandet i Så andra stycket i kommitteförslaget motsvarar 35 krigs- materielkungörelsen. Bestämmelsen tillkom år l972 genom en ändring av kungörelsen. Motivet för att ge chefen för handelsdepartementet detta bemyndigande är uppenbarligen behovet att snabbt kunna stoppa export av civila varor som kan få militär betydelse. Med hänsyn till de regler som gäller för regeringsarbetet harjag svårt att inse i vilka fall stadgandet kan få praktisk betydelse. Något underlag för bedömningen av denna fråga har inte redovisats i förslaget.

Med begränsning till de frågor som rör den straffrättsliga regleringen anför riksåklagaren:

• Sida 55
•  Original

Prop. 1981/82: 196 55

Eftersom regeringen kommer att meddela föreskrifter om vad som enligt den föreslagna lagen avses med krigsmateriel kan detta begrepp godtas som grund för en kriminalisering i förevarande hänseende. Vad som avses med militärt inriktad utbildning är däremot förhållandevis oklart och har inte närmare kommenterats i betänkandet. Begreppet kan inte anses direkt uppfylla det krav på konkretisering som bör ställas på en ansvarsbestäm- melse och kan förväntas ge anledning till betydande tolkningssvårigheter. Jag anser därför att bestämmelsens innebörd bör närmare belysas under lagstiftningsärendets fortsatta handläggning.

Av specialmetiveringen till 79" kan utläsas att straffbestämmelserna i allt väsentligt avsetts skola motsvara de ansvarsbestämmelser som finns i varusmugglingslagen. För egen del finnerjag detta vara en ändamålsenlig lösning. Såvitt gäller utförsel av krigsmateriel har detta kommit till uttryck genom en direkt hänvisning till bestämmelserna i varusmugglingslagen. Uppsåtligt brott kan således föranleda ansvar för ringa varusmuggling. varusmuggling eller grov varusmuggling och latituden sträcker sig här från böter upp till fängelse i sex år och för brott som förövats av grov oaktsam- het kan ådömas böter eller fängelse i högst två år med undantag för ringa fall som lämnas straffria. När det gäller brott mot bestämmelserna i 2 och 35% har enligt förslaget straffet begränsats till böter eller fängelse i högst två vid uppsåtligt brott och böter eller fängelse i högst sex månader med undantag för ringa fall vid brott som förövats vid grov oaktsamhet. 1 denna del har således den föreslagna lagtexten fått en utformning som klart avviker från vad som gäller enligt varusmugglingslagen. För egen del kan jag inte finna annat än att gärningar bestående i olovlig överlåtelse av tillverkningsrättigheter och militärutbildning kan vara minst lika straff- värda som olovlig utförsel av krigsmateriel. Jag anser därför att de mot 2 och 3 ååå svarande ansvarsbestämmelserna till 7 &. omarbetas så att straffla- tituderna även har blir anpassade till bestämmelserna i varusmugglingsla- gen.

Svea hovrätt anser att utredningens förslag synes svara mot målsättning— en att vårt land skall inta en restriktiv hållning till export av krigsmateriel.

Från den av utredningen angivna utgångspunkten framstår det som logiskt att även försäljning av tillverkningsrättigheter avseende krigsmate- riel skall underkastas en obligatorisk prövning. Hovrätten har inget att erinra mot riktlinjerna för prövningen.

Det är likaledes följdriktigt att införa kontroll av militär utbildning. Som utredningen anför kan gränsdragningsproblem uppstå. Det vore önskvärt. om ytterligare försök till precisering kunde göras. Det kan i och för sig förefalla rimligt att — som utredningen har föreslagit-— undanta utbildning som redan står under viss tillsyn av statlig myndighet. Man kan å andra sidan även hävda att t.ex. läroplaner ibland kan ha en tämligen vag utform- ning. Man skulle därför kunna överväga att införa åtminstone ett anmäl- ningsförfarande för den utbildning som avses för att ge bättre möjligheter till kontroll och överblick.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1981/82: 196 56

Beträffande den lagtekniska utformningen framhåller hovrätten: Det ligger i linje med kommitténs allmänna inställning att ge grundläg- gande bestämmelser om krigsmaterielexport i lag som beslutas av riksda- gen i stället för som nu i kungörelse som regeringen utfärdar. Utredningen har emellertid valt att i lagen inte ange de kriterier enligt vilka prövningen skall ske. Motiveringen för detta (5 83) synes inte helt övertygande. Av utredningens egna överväganden framgår att man under cirka tio år har begagnat samma kriterier. Utredningen föreslår inte heller några föränd- ringar av dessa. Om man strävar efter att slå fast riksdagens inflytande över krigsmaterielexporten. bör man mot den bakgrunden överväga att föra in de kriterier som skall ligga till grund för prövningen i själva lagtex- ten. Dessa skulle i så fall kunna anges i ett andra stycke till l ä i kommit- téns lagförslag.

Vid den slutliga utformningen av 4å förtjänar övervägas att man närma- re preciserar i vilka fall handelsministern skall kunna besluta och när det skall fordras regeringsbeslut.

Brott mot lä — dvs. att föra ut krigsmateriel utan tillstånd — kan som framgår av bl.a. förslagets 7.5 1 st bestraffas enligt lagen om straff för varusmuggling. Utredningen föreslår dessutom en särskild straffsanktio- nering (7 &) för brott mot 25 och 3 & med ett straffmaximum på fängelse två år, Denna kriminalisering framstår som rimlig. Förslaget får emellertid den följden att brott mot Zä och $% i motsats till brott mot l 5 inte kan betecknas som grovt. För att undgå en sådan inkonsekvens bör en särskild förhöjd straffskala anges för grova brott.

Stockholms tingsrätt anför i sitt yttrande följande. Tingsrätten ansluter sig till tanken att för de grundläggande bestämmel- serna om reglering av krigsmaterielexport välja författningsformen lag.

[ förslaget till 4å synes ordet förhållande inte alldeles väl valt såsom beteckning på försäljning av tillverkningsrättigheter eller kunskapsöver- föring. Möjligen kan vad som avses komma till tydligare uttryck om texten inleds med orden "Om det ärendet gäller inte har...".

Enligt Så [ st avses regeringen få rätt att meddela föreskrifter om vad som avses med krigmateriel. [ andra stycket föreslås för vissa fall att chefen för handelsdepartementet skall äga förordna om tillämpning av lagen även på annan vara som kan få militär användning. Tingsrätten ifrågasätter om dylik beslutanderätt för enskilt statsråd — som väl icke är att uppfatta såsom förvaltningsmyndighet — står i god överensstämmelse med 8 kap flå regeringsformen. jämförd med- 7 och II 55 samma kap. Dessutom synes det strida mot sistnämnda lagrum att riksdagen namnger det organ. till vilket normgivningsrätten delegeras.

Enligt Specialmotiveringen motsvarar de föreslagna ansvarsbestämmel- serna. intagna i 75. i stort sett de som finns i lagen om straff mot varu- smuggling ( l960:418). Uttalandet ger tingsrätten anledning att något beröra ' det föreslagna innehållet i åcns andra stycke. Genom hänvisning i 7.5 1 st

• Sida 57
•  Original

Prop. 1981/82: 196 ' . _57

till varusmugglingslagens ansvarsregler föreslås som påföljd för ringa fall av uppsåtlig olovlig utförsel av krigsmateriel penningböter. högst 500 kr. För sådana brott är sålunda straff utsatt. Annorlunda blir enligt kommit— téns förslag förhållandet vid brott mot 2 och 3 åå. Med den lydelse förslaget till 75 2 st erhållit kommer nämligen varken uppsåtligt eller grovt oaktsamt brott mot dessa åå att föranleda ansvari ringa fall. Eftersom några exempel ej getts och Stadgandet inte närmare motiverats har tingsrätten över huvud taget svårt att inse vari n'nga fall av otillåten lieensförsäljning (Zå) eller otillåten kunskapsöverföring (3 ä) skulle kunna bestå. [ varusmugglingsla- gen föreskrivs (5.5 ] st) endast i fråga om grovt oaktsamt brott mot l få eller 4 & samma lag att ansvar ej skall ådömas i ringa fall. Kommitténs syfte med att tillfoga sista meningen av 7ä 2 st kan därför antagas ha varit att undanta endast ringa fall av grov oaktsamhet. om nu sådana kan tänkas, från det straffbara området. Om detta varit avsikten tarvas ett förtydligande. i lagtexten. ' '

• Sida 58
•  Original

Prop. 1981/82: 196 58

Förteckning över krigsmateriel enligt kungörelsen angående förbud mot utförsel från riket av krigsmateriell

Den i förteckningen använda bestämningen/ör militärt bruk inlämnade anger, att materielen med hänsyn till sin militära användning skall ha konstruerats, utrustats eller ändrats på sådant sätt att den påtagligt avviker från mot- svarande civila materiel. Bestämningarna speciel/a delar till och speciella lil/- behör till ange, att materielen icke skall ha civil användning utan vara särskilt konstruerad eller ändrad för att infogas i en slutprodukt som är krigsmateriel.

I Handeldvapen, kulsprutor m. m.

a. Pistoler, revolvrar, gevär, karbiner. kulsprutor, kulsprutegevär och kul- sprutepistoler.

Undantag: luft- och fjädervapen. slätborrade hagelgevär samt sådana skjut- vapen som icke äro underkastade bestämmelserna i vapenlagen (1973zl 176).

b. Bajonetter. c. Speciella delar till materiel under a.

2 Artilleri/ziäser, granatkastare, eldsprutor m. m.

a. Artilleripjäser, såsom kanoner, haubitser och mörsare samt granatkastare och pansarvärnsvapen inbegripet granatgevär och pansarskott. b. Eldsprutor samt för militärt bruk utformade anordningar för utskjutning av pyroteknisk materiel och rökmateriel. - c. För militärt bruk utformade anordningar och utrustningar för hantering och uppställning av materiel under a. och b. (1. Speciella delar till materiel under a.—c.

3 Ammunition m. m.

a. Ammunition till materiel under I och 2. b. Magasin och matningsutrustningar för ammunition. c. Speciella delar till materiel under a. och b.

' Bilagan ändrad senast 1978: 629.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1981/82: 196 59

4 Robotar. bomber, raketer, torpeder m. m.

a. Robotar, bomber, raketer, torpeder, land- och Sjöminor samt handgra- nater. b. För militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för han- tering. kontroll, armering. utskjutning, styrning. utläggning, lokalisering, röjning, svepning, desarrnering eller sprängning av materiel under a. c. Speciella delar till materiel under a. och b.

5 Materiel för stridsledning m. m.

a. Apparater och andra anordningar för stridsledning och för eldledning av vapen eller vapensystem. b. Apparater och andra anordningar för störning av vapen eller vapensystem. c. För militärt bruk utformade avståndsmätare, positionsangivare, höjdmä- tare och målsökare. d. För militärt bruk utformade elektroniska, gyroskopiska. akustiska och optiska anordningar för riktning. e. Periskop för vapenbärare eller vapenplattformar. f. Speciella delar till materiel under a.—e.

6 ABC -stridsmedel m.m.

a. Radiaktiva, biologiska och kemiska stridsmedel. b. Apparater och andra anordningar för insättande eller spridning av ABC- stridsmedel.

c. Speciell delar till materiel under a. och b.

7 Sprängämne/z m. m.

a. Sprängämnen, krut och tändmedel för materiel under 3, 4 och 6. b. För militärt bruk utformade sprängladdningar och tändmedel till sådan materiel. För militärt bruk utformad pyroteknisk materiel och rökmateriel. d. Drivmedel särskilt utformade för robotar. raketer och torpeder. e. Gelatineringsmedel för framställning av brandmedel. P

8 Fartyg m. m.

För militärt bruk utformade fartyg och båtar. Ackumulatorer för ubåtar. Ubåts- och torpednät. För militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för transport av stridsmedel under vatten eller för lokalisering av föremål under vatten. e. Speciella delar och tillbehör till materiel under a.—d.

.fi-”FTP

9 Luftfarrvg m. m.

a. För militärt bruk utformade luftfartyg och rymdfartyg. b. Motorer för materiel under a.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1981/82: 1.96 60

Undantag: kolvmotorer.

c. För militärt bruk utformade markutrustningar för hantering och betjäning av materiel under a. d. För militärt bruk utformade G-dräkter, tryckdräkter, isoleringsdräkter. llyghjälmar. syrgasutrustningar. utrustningar för övertrycksandning. fall- skärmar samt katapulter och andra utskjutningsanordningar för räddning av personal. e. Specialutrustningar för flygburen trupp. f. Speciella delar och tillbehör till materiel under a—e.

[0 Fordon

P

Stridsvagnar.

Bestyckade eller pansrade fordon'samt fordon med anordningar för vapen och andra stridsmedel.

Pansartåg.

. För militärt bruk utformade bandfordon. För militärt bruk utformade amfibiefordon

Övriga för militärt bruk utformade fordon och transportmedel för för- flyttning av materiel upptagen i denna förteckning. g. Speciella delar till materiel under a—f. P"

rann.-_a

Il Materiel för strålning m. m,.-

a. För militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för ljus- strålning (synligt ljus. infrarött ljus, laserstrålning) samt utrustningar för upptäckande av sådan strålning.

b. Speciella delar till materiel under a.

12 Fotomateriel

a. För militärt bruk utformade kameror. b. För militärt bruk utformade "apparater för fototydning och utvärdering av llygfotografier. ' c. Speciella delar till materiel under a och b.

13 Hjälmar m. m.

a. För militärt bruk utformade hjälmar och skottsäkra klädespersedlar b. Speciella delar till materiel under a.

14 Bromateriel

a. För militärt bruk utformad bromateriel som endast är lämpad för an- vändning inom försvarsmakten. b Speciella delar och tillbehör till materiel under a.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1981/82: 196 Gl

15 Övningsmaterie/

a. För militärt bruk utformad materiel för utbildning i handhavande av materiel upptagen i denna förteckning. b. Speciella delar till materiel under a.

16 Maskiner, verktyg m. m.

a. Maskiner, verktyg och utrustningar särskilt utformade för tillverkning, underhåll och kontroll av samt försök med annan i denna förteckning upptagen materiel. b. Speciella delar och tillbehör till materiel under a.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1981/82: 196 62

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1982-03-29

Närvarande:justitierådet Fredlund. regeringsrådet Brodén. f. d. justitierå- det Ljungar.

Enligt lagrådet den 29 mars l982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för handelsdepartementet beslutat inhämta lagrå- dets yttrande över förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessor Pernilla Lindh. '

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1981/82: 196 63

Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982—03-30

Närvarande: statsrådet Friggebo. ordförande. och statsråden Söder. JO- hansson. Wirtén, Andersson, Boo. Petri, Gustafsson. Elmstcdt. Molin

Föredragande: statsrådet Molin

Proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m.

'Förcdraganden anmäler lagrådets yttrandeI över förslag till lag om för- bud mot utförsel av krigsmateriel. m.m.

Föredragandcn upplyser att lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget.

Regeringen ansluter sig till föredragandcns överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträdc den l8 mars l982.

• Sida 64
•  Original

.Prop. 1981/82: 196

lnnehållsförteckning

Propositoncn ................................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. ..... Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1982 . . . 1 Inledning .................................................. 2 Allmän motivering ...... ' ..................... ' . ." ............ 2.1 Grundläggande synpunkter .............................. 2.2 197] års riktlinjer ....................................... 2.3 Krigsmaterielbegreppet m.m. ............................ 2.4 Kunskapsöverföring ................ ' .................... 2.4.l Upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt ....... 2.4.2 Militärt inriktad utbildning av utländsk" medborgare .'. . . 5 Handläggning m.m. ..................................... 6 Straftbestämmelser ..................................... .7 Övrigt ................................................. .8 Kostnader ................................ 3 Upprättat lagförslag ........................................ 4 Specialmotivering .................................. ' ........ 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut .................................................... Bilaga 1 Kommitténs sammanfattning av betänkandet ......... .. . Bilaga 2 Kommitténs författningsförslag ....................... Bilaga _? Sammanställning av remissyttrandena' ......... ' ........ Bilaga 4 Bilaga till kungörelsen tl949:6l4) angående förbud mot tit- försel från riket av krigsmateriel ......................

Bilaga 5 Det remitterade förslaget (bilagan har uteslutits här) ..... Utdrag av lagrådets protokoll den 29 mars l982 .................. Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars l982 . . .

, .. 2 2 2

64

ONÅJå—lwb—JIQ—_

53.3:

J

J | J | |

[JIJIJIJIJIJIJ cocoa-|namn.»

"34

35

58

62 63

. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982