om lokalisering av kemikalieinspektionen
Regeringens proposition = 1985/86: 19 EY
om lokalisering av kemikalieinspektionen Prop
1985/86: 19
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 oktober 1985.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Svante Lundkvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen beslutade i maj 1985 om dels en ny lag om kemiska produkter,
dels en ny myndighet för kemikalickontroll benämnd kemikalieinspek-
tionen (prop. 1984/85: 118, JoU 30, rskr 340). Inspektionen ersätter produktkontrolinämnden och enheten för toxikologisk informationsservice
vid karolinska institutet. I den proposition som nu läggs fram föreslås en oförändrad lokalisering
av kemikaliekontrollverksamheten, vilket innebär att kemikalieinspektionen lokaliseras till Solna-Sundbybergsområdet i Stockholms län.
I Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 19
Prop. 1985/86: 19 Jordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1985
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,
Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, I.eijon, Peterson, Bodström, Görans-
son, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Lundkvist
Proposition om lokalisering av kemikalicinspektionen
1¶Inledning
I prop. 1984/85: 118 om kemikaliekontroll redovisade jag att en organisationskommitté skulle tillkallas för att bl. a. utforma förslag till organisation av den nya kemikalicinspektionen. Kommittén skulle också få i uppdrag
att överväga den lämpligaste lokaliseringen av kemikalicinspektionen. Riksdagen godkände vid sin behandling av propositionen bl. a. de förordade riktlinjerna för organisationen av kemikaliekontrollen (JoU 1984/85: 30, rskr 340).
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i juni 1985 en kommitté för att utarbeta förslag till organisation m.m. av kemikalieinspektionen. Kommittén har överlämnat förslag i bl. a. lokaliseringsfrågan.
Organisationskommitténs promemoria om lokalisering av komikalieinspektionen bör fogas till protokollet i detta ärende som en bilaga.
2¶Kemikalieinspektionens lokalisering
Mitt förslag: Kemikalieinspektionen lokaliseras till Solna-Sundbybergsområdet i Stockholms län.
Organisationskommitténs förslag: Överensstänmmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Som jag frambållit i prop. 1984/85: 118 behövs nu en effektivisering och samordning av samhällskontrollen på kemikalicområdet. Den myndighetsorganisation som skapas måste vara väl anpassad för
att kunna medverka till att de uppställda målen för kemikaliekontrollen
skall uppnås. Liksom hittills kommer flera olika myndigheter att ha till-
1 synsuppgifter på kemikalieområdet. Ansvaret för den grundläggande kemi-
kaliekontrollen läggs emellertid på den nya myndighet, kemikalieinspek- Prop. 1985/86: 19 tionen, som enligt riksdagens beslut inrättas fr.o.m. den 1 januari 1986.
Kemikalieinspektionen ersätter produktkontrollnämnden men får också andra uppgifter. Till inspektionen förs resurserna vid naturvårdsverkets produktkontrollbyrå och enheten för toxikologisk informationsservice vid karolinska institutet. Härtill kommer viss resursförstärkning. Den nya organisationen innebär således i huvudsak en fortsättning av pågående verksamhet men i nya former och med ökade resurser. Kemikalieinspektionen får, till skillnad från produktkontrollnämnden, en fristående ställning, men med uppgiften att samordna kemikaliekontrollen.
Organisationsförändringarna är som jag tidigare nämnt ett uttryck för en strävan att koncentrera och samordna resurserna för att ge kemikaliekontrollen en ökad slagkraft och effektivitet. Detta måste givetvis beaktas vid ställningstagandet i lokaliseringsfrågan. Jag är starkt medveten om angelägenheten av att pröva lokaliseringen vid tillkomsten av varje ny myndighet också från regionalpolitiska utgångspunkter.
Kemikalieinspektionen delar ansvaret för samhällets kemikaliekontroll med främst naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Såväl när det gäller utredningar om kemiska ämnen som 1 författningsarbetet och tillsynen kommer dessa myndigheter att vara inspektionens viktigaste samarbetsorgan bland myndigheterna. Även i andra frågor kommer ett samarbete mellan kemikalicinspektionen, naturvårdsverket och arbetarskyddssty-
goda förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan dessa myndigheter. Härutöver behövs omfattande kontakter också med en rad andra myndigheter, bl. a. socialstyrelsen, konsumentverket och livsmedelsverket.
De nämnda myndigheterna har bibliotek, laboratorieresurser och forskningskompetens av stor betydelse för kemikalieinspektionens verksamhet. Vidare är bl.a. organ som karolinska institutet och statens miljömedicinska laboratorium samt olika universitetsinstitutioner av intresse, Av resursskäl och för att onödig dubblering av kompetens inte skall ske bör kemikalieinspektionen koncentrera sin egen kompetensuppbyggnad till frågor av central betydelse för inspektionens myndighetsutövning. Inspektionen kommer därför att i stor utsträckning behöva utnyttja den kompetens och de resurser som finns hos olika befintliga organ.
En avgörande förutsättning för en effektivisering av kemikaliekontrollen är ett väl fungerande samarbete mellan kemikalicinspektionen och de övriga myndigheter som har tillsynsuppgifter på kemikalieområdet. Detta samarbete innebär inte bara överföring av information mellan olika organ, utan i första hand ett meningsutbyte inför ställningstaganden i ofta komplicerade frågor av vetenskaplig och teknisk natur. Till stor del behöver kontakterna ske i form av organiserat samråd i arbetsgrupper, referensgrupper eller vid andra slag av överläggningar. I en effektiv kemikaliekontroll behövs också ett fortlöpande underhandssamråd av mer informell karaktär som kräver personliga sammanträffanden. De möjligheter som den moderna tekniken på telc- och datakommunikationsområdet ger när det gäller rörlighet i fråga om tid och plats för kontakter skall självfallet
Prop. 1985/86: 19 utnyttjas för att decentralisera statlig verksamhet. I den fortsatta utvecklingen av kemikaliekontrollen bör därför prövas i vilken mån decentralise-
ring av olika uppgifter inom denna verksamhet kan ske till regional eller lokal nivå. För kemikalicinspektionens nu aktuella verksamhet är dock den samordnade lokaliseringen av utomordentlig betydelse,
Kemikalieinspektionen kommer som jag tidigare berört att ta över, fortsätta och utveckla en verksamhet som nu bedrivs vid naturvårdsverket och karolinska institutet. Kemikalieinspektionen måste replicra på såväl
naturvårdsverket som arbetarskyddsstyrelsen i den dagliga funktionen. Av dessa skäl och med stöd av organisationskommitténs övriga argument har
jag inte funnit det möjligt att av regionalpolitiska skäl föreslå en utflyttning av kemikalieinspektionen.
Jag föreslår mot bakgrund av vad jag nu har anfört att kemikalicinspek-
tionen lokaliseras till Solna-Sundbybergsområdet i Stockholms län.
3¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen :
att besluta att kemikalieinspektionen skall lokaliseras till Solna-
Sundbybergsområdet i Stockholms län.
'4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
ÖOrganisationskommittén för PM Prop. 1985/86: 19
kemikalieinspektionen 1985-08-27
Lokalisering av kemikalieinspektionen
Innehållsförteckning
Sid
] Utgångspunktlef oooosssoresresreeserere reser er er er rear sr rr sAr 6
2 KontaktbehOV —sosssosoeserrrersoreres rer rer ss ss rr rr ss reser sa 7
2.1.1 Utredningsverksamhet ...osooosssosseossssssss ers rs sa 8
2.1.2 Författningsarbet€ ..ssoosososserssrsesessser erste reses 9
2.1.3 Förhandsgranskning s.ossssssseseosssers reser r ros oa 10
2.1.4¶TillsYyft ooossosereeeerresersre rr eress esse rr ere res rea u
2.1.5 TLitteralurservic€ ooossosseseeserserseressrtr ser reses oa 11
2.1.6 InformatiON osossosoreseresrrarerssrrsss sees reser s ansa 12
2.1.7 Internationellt arbete sossooossosssosossss rs ss s eo r aa 13
2.2 Kontakter med regeringskansliet soosossssssssosssrssss so aa 13
Kontakter med näringslivet och arbetsmarknadens organisatio-
MÖT ooseeseererrrerereresr ere reser Kr rr Fr rs KKR Ks Rss ss sk sa 14
2.4 Samarbete i FOU-frågOr sesssosssrersrssressrs rr reser ess 14 3 Varligger de viktigaste kontakterna = sssoossesrsrsssresserss resa 15
4¶Överväganden och försläg -.sssssssesserssesrsrssere rr reses 17
$ SAMrÅA oososreeeeeresrrerreererer raser ske ssk Ks sr sasse ses nn 23
t1- Riksdagen 1985186. I saml. Nr 19
Lokalisering av
kemikalieinspektionen
1¶Utgångspunkter
Riksdagen har beslutat att kemikaliekontrollen skall organiseras om (prop. 1984/85:118. JoU 30, rskr 340). Produktkontrollnämnden och enheten för toxikologisk informationsservice vid Karolinska institutets bibliotek och dokumentationscentral, Tox-info, skall båda upphöra. En ny fristående kemikaliemyndighet, kemikalticinspektionen, inrättas. Personalresurser som beräknas motsvara storleksordningen 40 resp. 10 ärsarbetskrafter överförs från naturvårdsverkets produktkontrollbyrå och från Tox-info. Därutöver tillförs inspektionen nya resurser motsvarande 15 ärsarbetskrafter.
Såväl produktkontrollbyrån som Tox-info är belägna i Solna. Kemikalieinspektionen övertar i allt väsentligt produkikontrollnämndens och Toxinfos och en stor del av produktkontrollbyråns nuvarande arbetsuppgifter inom den centrala kemikaliekontrollen.
Kommittén har bl.a. att redovisa förslag till lokalisering av den nya kemikaliemyndigheten, I direktiven (Dir. 1985:16) framhålls med hänvis- ' ning till propositionen att lokaliseringsfrågan bör bedömas med utgångspunkt i målsättningen att det nu är nödvändigt att kemikaliekontrollen effektiviseras. Ett nära samarbete med arbetarskyddsstyrelsen, naturvårdsverket m. fl. centrala myndigheter och intresseorganisationer är nödvändigt. Kommittén bör enligt direktiven därför med beaktande av vad som i Övrigt anförts i propositionen noga studera för- och nackdelar från olika utgångspunkter med fortsatt lokalisering till nuvarande område jämfört med en annan lokalisering.
Propositionen innehåller bl. a. följande.
Kemikalieinspektionen skall bl. a. svara för:
tillsyn enligt lagen om kemiska produkter av tillverkare, importörer och
andra leverantörer av kemiska produkter, - utarbetande av föreskrifter och allmänna råd om 1. ex. produktunder-
sökningar och produktinformation, — registrering av bekämpningsmedel samt annan förhandsgranskning, — utredningsverksamhet avseende kemiska produkters hälso- och miljö-
risker, sammanställningar och dokumentation avseende användningen
av kemiska produkter samt framtagande av underlag i övrigt för plane-
ring och prioritering av olika myndigheters arbete, — drift och utveckling av produktregistret, — informationsservice till övriga myndigheter på kemikalieområdet, — stöd till regionala och lokala tillsynsorgan, — information till bl. a. företag och allmänhet, — internationellt samarbete på kemikaliekontrolleris område.
Det finns ett betydande antal grundläggande frågor om kemiska hälsooch miljörisker som berör flera olika miljösektorer. Det gäller särskilt för
den ämnes- och produktinriktade kemikaliekontrollen. — — — Det gäller Prop. 1985/86: 19
också sådan bevakning av utvecklingen inom toxikologi och kemi som behövs för den grundläggande kemikaliekontrollen och som är av stor
nytta för myndighetsarbetet inom olika miljösektorer.
Det bör ankomma på kemikalicinspektionen att ha ansvaret för tillämpningen av sådan generell reglering av ämnen och produkter som kommer att föreskrivas med stöd av den nya lagen om kemiska produkter. Det kan gälla t.ex. förhandsanmälan av nya ämnen, deklaration till produktregis-
tret, klassificering och produktinformation. Inspektionen bör också ha det övergripande ansvaret för prioritering av kontrollen av befintliga kemiska
ämnen som allmänt sett är otillräckligt undersökta samt ansvaret för översiktliga faroanalyser rörande kemiska ämnen och produkter. - + —
Inspektionen bör vara den myndighet som i första hand får regeringens
bemyndigande att, inom ramen för de begränsningar och krav på samråd som regeringen ställer upp. meddela tillämpningsföreskrifter till den nya
lagen.
Kemikalieihspektionens kontrollverksamhet bör i första hand avse till-
verkar- och leverantörsleden, dvs. de led som har det grundläggande
ansvaret för utredningar, bedömningar och informalion när det gäller äm-
nens och produkters egenskaper. I myndighetens uppgifter bör till bety-
dande del ingå föreskrifts-, informations- och rådgivningsverksamhet men
också direkt övervakning av lagens efterlevnad. Tillsynen är bl.a. en
förutsättning för den nödvändiga erfarenhetsåterföringen och kontakten
med den praktiska kemikaliehanteringen i samhället. I motsats till arbetar-
skyddsstyrelsens och naturvårdsverkets tillsyn bör kemikalieinspektionens tillsyn vara inriktad på leverantörsledets skyldigheter i fråga om
främst produktutredningar och produktinformation. Denna uppgift kräver
kompetens i form av toxikologisk expertis som inte f.n. finns hos någon
annan myndighet.
För att kemikalieinspektionen skall kunna arbeta på ett ändamålsenligt
sätt krävs ett nära samarbete med regeringskansliet, andra centrala myn-
digheter och intresseorganisationer. Ett särskilt nära samarbete förutses
ske med naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Vidare är det ange- ' läget att kemikalieinspektionen upprätthåller nära kontakter med toxikologisk forsknings- och laboratorieverksamhet. Omfattande sådan verksamhet bedrivs bl.a. vid Karolinska institutet och statens miljömedicinska laboratorium. Även vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning bedrivs toxikologisk forskning. I samma område som nu nämnda myndigheter finns också giftinformationscentralen och en stor del av landets toxikologiska forskningsresurser. Området har utvecklats till något av eu toxikologiskt centrum. En utveckling av detta skulle vara till gagn för samtliga de
berörda miljömyndighetlerna.
2¶Kontaktbehov
2.1¶Kontakter med andra myndigheter
I propositionen betonas mycket starkt vikten av ett fungerande samarbete
mellan olika myndigheter med uppgifter inom kemikaliekontrolien. Det är ett gemensamt ansvar för alla de berörda organen att väl fungerande
samarbetsformer byggs upp där den nya myndigheten får den roll inom den
Prop. 1985/86: 19 grundläggande kemikaliekontrollen som är avsedd. Det är också ct gemensamt ansvar för berörda organ att se till att tillgängliga resurser på olika håll utnyttjas effektivt och i samverkan. Dot gäller både den kompetens på det toxikologiska området som byggs upp vid den nya myndigheten och de resurser för bl. a. forskning, undersökningar och tillsyn som finns hos andra myndigheter. Departementschefen betonar vikten av att formerna för kemikalicinspektionens samarbete med naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, övriga berörda myndigheter och med forskningsinstitutioner utvecklas på ett positivt sätt.
F.n. förekommer samråd och samarbete mellan å ena sidan den nuvarande kemikaliemyndigheten, produktkontrolnämnden, och å andra sidan andra myndigheter med ansvar för kemiska hälso- och miljöfrågor. Produktkontrollnämnden, naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen har t.ex. haft ett organiserat samarbete i stora fleråriga projekt som uppbyggnaden av produktregistret och utarbetandet av nya regler för klassificering och märkning av hälso- och miljöfarliga varor. Ett fortlöpande samarbete förekommer dessutom 1 informationsfrågor, utredningsarbete, i handläggning av enskilda ärenden osv.
Det finns rationaliseringsvinster att göra för de enskilda myndigheterna genom ett ökat utbyte av kunskaper och erfarenheter och genom samarbete vid inhämtande av ny kunskap. Ett nära samarbete behövs för att samhällets samlade resurser skall kunna användas på ett så ändamålsenligt sätt som rmmöjligt. Det behövs vidare för att företagen skall bemötas på ett konsekvent och ensartat sätt av samhällsorganen.
Kemikalieinspektionen delar tillsammans med främst naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen ansvaret för samhällets kemikalickontroll. Inspektionen kommer därför att behöva ett kontinuerligt och ingående samarbete med dessa myndigheter. Även flera andra myndigheter har viktiga uppgifter inom området kemiska hälso- och miljörisker. Kemikalieinspektionen kommer därför att behöva samarbeta också med socialstyrelsen, sprängämnesinspektionen, konsumentverket, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, livsmedelsverket, sjöfartsverket, räddningsverket, industriverket, strålskyddsinstitutet samt statens giftinformationscentral. Samarbetsbehov kommer att finnas inom alla delar av den nya myndighetens verksamhet. Kontaktbehovet är inte ensidigt. Var och en av de nämnda myndigheterna behöver för sin verksamhet ha samarbete och samråd med kemikalieinspektionen. Särskilt de centrala miljömyndigheterna, naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen, kommer att behöva fortlöpande kontakter med kemikalieinspektionen. För de övriga myndigheterna kommer samarbetsbehov att finnas i vissa frågor inom delar av deras verksamhet.
2.1.1 Utredningsverksamhet Kemikalicinspektionens utredningsverksamhet måste innefatta bl.a.
art följa utvecklingen inom området kemiska hälso- och miljörisker särskilt i fråga om toxikologisk forskning,
att sammanställa lägesrapporter om toxikologiska forskningsresultat av betydelse för kemikaliekontrollen,
aft ta fram underlag för bedömningen av behovet av forsknings- och Prop: 1985/86: 19 utredningsverksamhet avseende kemiska ämnens hälso- och miljöfarlichet,
att ta fram underlag för prioritering av ämnen som behöver studeras
närmare,
att utarbeta dokument över kemiska ämnens (ämnesgruppers) hälso-
och miljöfarlighet. att ta fram underlag till nya eller förbättrade kriterier för bedömning av kemiska ämnens och produkters hälso- och miljöfarlighet samt till föreskriftsprojekt, tillsynsprojekt och annan tillsyn,
art bevaka utbudet från toxikologiska informationskällor såsom data-
baser, tidskrifter o. d., att ta fram underlag för informationsverksamhet. Resultaten från kemikalieinspektionens utredningsverksamhet kommer
atl vara av stort intresse även för andra myndigheter som arbetar med
kemiska hälso- och miljörisker. På motsvarande sätt kommer kemikalieinspektionen att kunna dra nytta av andra myndigheters utrednirgsresultat.
Från rationalitets- och effektivitetssynpunkt är det angeläget att myndighe-
terna samråder och samarbetar med varandra.
De klart största samarbetsbehoven kommer kemikalicinspektionen att ha med arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket. Myndigheterna
måste fortlöpande samverka och samråda om behovet av utredningar om hälso- och miljörisker på grund av kemikalieanvändningen. Det kan t. ex.
gälla utredning av hälso- och miljöfarligheten hos enskilda ämnen, produkter och produktgrupper, kartläggning av förekomsten av kemikalier
och hälso- eller miljörisker i en viss bransch. Samarbetet kommer att kräva
täta kontakter i olika former, informella eller formella. En betydande del
av samverkan måste ske i organiserad form t.ex. i arbetsgrupper och
liknande. Direkta personkontakter kommer att krävas i betydande utsträckning även om möjligheterna till telefonkontakter och telesammanträden "wtnyttjas.
Uppbyggnaden och utnyttjandet av produktregistret för utrednings- och
kantläggningsändamål kräver ingående samarbete mellan främst kemikalieinspektionen, naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Också med
industriverket behövs samarbete i detta sammanhang. Visst samarbete kommer också att behövas med konsumentverket och giftinformationscentralen.
2.1.2 Författningsarbete Flera myndigheter har befogenheter att ge ut föreskrifter och allmänna råd för alt förhindra hälso- eller miljöskador av kemikalier. Det är därför
nödvändigt med samarbete för att myndigheternas samlade kunskaper och
erfarenheter skall kunna tillvaratas och för att undvika dubbelarbete och
onödig reglering. Det kan t.cx. ofta vara effektivast att reglera en viss hälso- eller miljörisk genom att gå in med regler i leverantörstedet i stället för att flera myndigheter går in med åtgärder i olika hanteringsled. I speciella situationer kan det motsatta gälla. Företagen är betjänta av att ha
möjligt att hålla kontakt med.
Kemikalieinspektionen kommer i siu författningsarbete att behöva samråda främst med arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket. Dessa har viktig kunskap om hur kemiska ämnen och produkter används och om de risker användningen medför. De kan därför ge värdefulla bidrag vid inspektionens prioritering av författningsarbetet och vid utformningen av författningar som rör t. ex. produktinformation, kompetenskrav osv. Samråd är vidare nödvändigt för att inspektionens regler för tillverknings- och importledet blir väl avstämda mot reglerna från de myndigheter som har att se till att användningen av kemikalier inte orsakar skada.
Om en föreskrift kan ha väsentlig inverkan på handeln mellan Sverige och andra länder, skall samråd ske mellan den föreskrivande myndigheten och kommerskolegium.
Vid utarbetande av allmänna regler om klassificering och produktinformation kommer samråd alt behövas också med t.ex. konsumentverket, sprängämnesinspektionen och sjöfartsverket. Det internationella samarbetet kräver att reglerna avseende hälso- och miljöfarlighet samordnas med reglerna för brand- och explosionsfara som ges ut av sprängämnesinspektionen. På motsvarande sätt behövs samråd med enheten för landtransport av farligt gods vid sjöfartsverket som ger ut bestämmelser om klassificering och märkning av farligt gods. |
Alla nämnda myndigheter, i särskilt hög grad naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen, kommer i sitt författningsarbete på kemikalieområdet att ha behov av samråd med kemikalieinspektionen. Därvid behövs såväl organiserad samverkan i arbetsgrupper, referensgrupper o.d. som fortlöpande informella personkontakter.
2.1.3 Förhandsgranskning Den centrala kemikaliemyndighetens förhandsgranskning av ämnen och produkter måste normalt innefatta flera olika skyddsaspekter, Så är t. ex. fallet med produktkontrollnämndens nuvarande prövning av bekämpningsmedel. Det blir för kemikalieinspektionen därför angeläget att samråda med andra berörda myndigheter. Inför godkännande av yrkesmässigt använda bekämpningsmedel behöver inspektionen ta del av arbetarskyddsstyrelsens synpunkter. Finns risk för den yttre miljön behövs samråd med naturvårdsverket. Inför godkännande av preparat som används inom jordoch skogsbruk och trädgårdsnäringen finns regelmässigt ett behov av kontakter med båda myndigheterna. Då kan också behövas samråd med lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Godkännande av preparat som används inom livsmedelsproduktionen kommer att kräva samråd även med livsmedelsverket. En rad frågor berör problem inom den allmänna hälsovården. I dessa behövs kontakt med socialstyrelsen.
I propositionen aviseras ett system för förhandsanmälan av nya ämnen. Det kan antas att detta liksom fallet är i USA, och inom EG kommer att avse såväl hälso- som miljörisker. Kemikalicinspektionen kommer därvid att ha behov av fortlöpande organiserat samråd i första hand med natur-
vårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. 1 vissa fall kan också behövas Prop. [985/86: 19 kontakter med livsmedelsverket, socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen eller skogsstyrelsen. Det kan förväntas att samrådet i betydande utsträckning
måste ske i form av personkontakter. Värderingen av forsknings- och
undersökningsresultat kommer sannolikt att kräva en hel del samråd som inte enbart kan ske per telefon eller skriftligen.
2.1.4¶Tillsyn
Flera myndigheter har tillsynsuppgifter inom kemikaliekontirollen, dels
inom ramen för den särskilda lagstiftningen om kemiska produkter (f.n, lagen om hälso- och miljöfarliga varor) dels enligt bl. a. miljö-, arbetsmiljöoch hälsoskyddslagstiftning. Det är angeläget från effektivitetssynpunkt att tillsynsmyndigheterna samråder om tillsynen, bl.a. för att undvika onödig dubbelkontroll.
Kemikalieinspektionen tilldelas viktiga tillsynsuppgifter avseende tillverkares och importörers efterlevnad av lagstiftningen. Arbetarskyddssty-
relsen och naturvårdsverket har att utöva tillsyn i främst brukarledet. Konsumentverket har uppgifter i fråga om konsumentskyddet. Kemikalie-
kontrollen i brukarledet är emellertid, liksom räddningstjänsten, starkt beroende av att leverantörerna av kemiska produkter uppfyller sina skyldigheter. Arbetarskyddsstyreisen, naturvårdsverket, konsumentverket
och räddningsverket kommer därför att ha stort intresse av al följa kemikalieinspektionens tillsyn mot leverantörsledet. På motsvarande sätt kan myndigheternas tillsyn i brukarledet ge för kemikalieinspektionen viktig information om användningen av kemikalier samt om hälso- och miljöaspekter på denna. I myndigheternas tillsynsarbete kommer det därför att finnas stora behov av samråd. Detta gäller såväl planering och uppläggning av tillsynen som den löpande dagliga tillsynen. För en stor del av samrådet kan det bli erforderligt med personkontakter.
2.1.5 Litteraturservice Ansvarsbibliotek finns sedan år 1983 vid arbetarskyddsstyrelsen (arbets-
miljöområdet) och sedan den 1 juli 1984 vid Karolinska institutet (området medicin). Humantoxikologi ingår som en naturlig del av det medicinska
ansvarsbibliotekets ansvarsområde. Då humantoxikologi är av största betydelse för kemiska arbetsmiljöfrågor bevakas detta område även av arbe-
tarskyddsstyrelsens bibliotek. Enligt riksdagsbeslutet blir naturvårdsverkets bibliotek ansvarsbibliotek för den yttre miljön och kommer att täcka området ekotoxikologi.
Ansvarsbiblioteken skall erbjuda litteratur- och dokumentationsservice,
inkl. möjlighet till sökningar i olika databaser och till utbildning i informa-
tionssökning.
Kemikalieinspektionen måste i stor utsträckning stödja sig på de ansvarsbibliotek som täcker human- och ekotoxikologi, även om den självfallet måste ha cgna biblioteksresurser inom sitt centrala verksamhetsområ-
de. Närheten till dessa ansvarsbibliotek är mycket betydelsefull för inspek-
Prop. 1985/86: 19 tionens verksamhet. Det är angeläget att litteratur kan skaffas fram med
kort varsel och att det inte är alltför besvärligt för inspektionens personal
att besöka ansvarsbiblioteken. Sökningar där personkontakter är helt nödvändiga kan förväntas bli vanliga i inspektionens verksamhet.
2.1.6 Information För att lagstiftningens allmänna syften och de olika tillämpningsföreskrifterna skall efterlevas är det nödvändigt att alla som berörs av kemikalie-
hanteringen är tillräckligt informerade. Myndigheterna har här viktiga uppgifter, som i sin betydelse för alt uppnå praktiska resultat kan jämställas med kontrolluppgifterna. Myndigheterna bör informera om de mål för kemikaliekontrollen som satts upp av samhället, om gällande författningar och deras tolkning och om olika parters ansvar. De bör sprida allmän
information om kemikaliers hälso- och miljöeffekter, om risker vid hante-
ring och om lämpliga skyddsåtgärder. De viktigaste målgrupperna för sådan information är levererande före-
tag, hanterande företag, skyddsombud, anställda, allmänheten och andra myndigheter.
Information till allmänheten och till näringslivet är enligt propositionen en viktig del av myndighetsarbetet också inom kemikalicomrädet. Det är
av stort värde för mottagarna att myndigheternas information om kemiska hälso- och miljörisker samordnas.
Tillverkare och importörter har centrala upppifter att fylla för att säker-
heten på kemikaliecområdet skall bli tillfredsställande. Myndighetsinsatser som riktas till dessa kan få stor indirekt verkan på användande företag genom att dessa i sin tur får bättre produktinformation och genom att
utvecklingen av nya produkter mera påverkas av hälso- och miljöhänsyn.
Den allmänna informationen till tillverkare och importörer kan t.ex. innehålla upplysningar om nya toxikologiska fakta som har nått myndigheten. Därigenom kan myndighetsarbetet med att följa den vetenskapliga litteraturen och myndighetens medverkan till undersökningar av ämnen
nyttiggöras även av andra. Information till tillverkare och importörer bör också kunna vara av värde för andra som har intresse av att noga följa dessa frågor, t. ex. företagshälsovården och de fackliga organisationerna.
Ansvaret för myndighetsinformation till dem som yrkesmässigt brukar kemikalier ligger i första hand på arbetarskyddsstyrelsen och naturvårds-
verket.
Det är nödvändigt att den kunskap och kompetens som samlas hos
kemikalicinspektionen kan komma också andra myndigheter på kemikalickontrollens område tillgodo. Det gäller bl. a. information från produktregistret samt resultaten av sådan utrednings-, sammanställnings- och dokumentationsverksamhet som inspektionen kommer att bedriva. Såväl arbe-
tarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket som andra myndigheter har behov av t. ex. uppgifter om vilka ämnen och produkter som förekommer och om de egenskaper hos produkterna som kan vara av betydelse från hälsooch miljöskyddssynpunkt. Det är enligt propositionen också en central
uppgift för kemikalieinspektionen att utifrån sin sakkunskap på kemika-
lieområdet svara för en informationsservice till andra myndigheter som Prop. 1985/86: 19 arbetar inom detta omräde. På motsvarande sätt ankommer det självfallet
på övriga berörda myndigheter att tillhandahålla information inom områ-
det.
De centrala miljömyndigheternas information om kemiska hälso- och
miljörisker till företag, allmänhet, massmedia osv. måste liksom tillsynen vara samordnad för att dubbelarbete och oklara budskap skall kunna undvikas. Organiserad samverkan behövs för större informationsinsatlser.
Det dagliga informationsarbetet kräver fortlöpande informell samverkan
som delvis måste ske i form av personkontakter. Det största kontaktbeho-
vet kommer kemikalieinspektionen att ha med naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Kemikalieinspektionen kommer också att behöva samarbeta med konsumentverket och giftinformationscentralen.
2.1.7 Internationellt arbete
Kemikalieinspektionen, arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket har var och en inom sitt ansvarsområde att bevaka den internationella utvecklingen och representerar Sverige i internationella samarbetsorgan. Även andra myndigheter deltar, liksom flera departement (se nedan), i det internationella arbetet inom kemikaliecområdet. De internationella frågorna krä-
ver ett omfattande samarbete mellan myndigheterna och med departementen för att garantera ett ensartat uppträdande. Nära kontakter behövs
också för informationsåterföring från det internationella arbetet. Det internationella arbetet med prioritering och utredning av sådana ämnen som
redan är i bruk kommer att kräva ett organiserat samarbete mellan flera av
de myndigheter som arbetar med kemiska hälso- och miljöfrågor, inte
minst mellan kemikalieinspektionen, arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket. I flera sammanhang kommer kemikalieinspektionen att bli den naturliga företrädaren för Sverige inom de internationella samarbetet
kring kemikaliekontrollen men får då ofta behov av samråd med andra
myndigheter.
2.2¶Kontakter med regeringskansliet
Kemikalieinspektionens ansvarsområde och arbetsuppgifter innebär att dess ställningstaganden kommer att beröra åtskilliga departements an-
svarsområden. Jordbruksdepartementet blir berört som ansvarigt för kemikaliekontrollen i allmänhet, för miljöfrågor, Jordbruksfrågor och för
livsmedelsfrågor. Arbetsmarknadsdepartementet berörs som ansvarigt för arbetsmiljöfrågor, finansdepartementet som ansvarigt för konsumentfrå-
gor och socialdepartementet som ansvarigt för frågor om allmän hälsovård. Kemikalieinspektionens verksamhet berör även försvarsdeparte-
mentet (räddningstjänst), kommunikationsdepartementet (transport av farligt gods), industridepartementet (industripolitik, säkerhetsfrågor rörande brandfarliga och explosiva kemikalier) utrikesdepartementet och utbild-
ningsdepartementet. Sammantaget kommer kemikalicinspektionen således att behöva omfattande kontakter med regeringskansliet. 13
Prop. 1985/86: 19 2.3 Kontakter med näringslivet och arbetsmarknadens organisationer
Kemikalieinspektionens ställningstaganden blir av särskilt stor betydelse för tillverkare och importörer. Eftersom deras utredningar, bedömningar och information är av största vikt för brukarföretagens kemikaliekontroll är även dessa intresserade av att följa och vid behov ge synpunkter på bl.a. regel- och tillsynsarbetet vid kemikalieinspektionen. Också brukarföretagens anställda har detta intresse. .
Kemikalieinspektionen måste för att få god överblick över kemikalieanvändningen och de problem den medför liksom för att kunna agera vid rätt tidpunkt på rätt sätt, i alla delar av sin verksamhet arbeta i fortlöpande kontakt med de nämnda intressenterna, i praktiken ofta med deras organisationer.
Av särskild vikt är kontakterna vid författningsarbete och tillsyn. Föreskriftsarbetet måste ske i organiserat samråd med intressenterna. Det blir inför alla slags regleringar nödvändigt att kemikalicinspektionen inhämtar de olika intressenternas syn på aktuella hälso- eller miljöproblem liksom på hur dessa kan lösas. Inspektionen skall göra de konsekvensanalyser och risk-nyttovärderingar som behövs för att finna de bästa regleringsmetoderna.
Det är också angeläget att kemikalieinspektionen i sin utredningsverksamhet håller löpande kontakter med tillverkar- och importörsorganisationerna, De kan få fram utredningsmaterial, t. ex. toxikologiska undersökningar och uppgifter om användning av olika kemiska ämnen. Samråd behövs också för informationsverksamheten. På båda områdena bör det i större projekt vara lämpligt med organiserat samråd.
Kontakten med organisationerna måste till stor del ske i form av personkontakter. Därigenom kommer det att finnas bättre möjligheter till insyn i kemikaliemyndighetens verksamhet samt ökade möjligheter till samråd, något som både näringslivs- och arbetstagarsidan efterlyst.
I sin tillsynsfunktion kommer kemikalieinspektionen att ha omfattande kontakter med de företag som tillverkar och importerar kemikalier. Såväl inspektionsbesök som kontakter per brev och telefon kommer att behövas. Direkta kontakter med företagen kommer att vara viktiga även för inspektionens utredningsverksamhet och författningsarbete, Ett besök vart tredje år skulle innebära ungefär 700 inspektionsbesök om året.
2.4¶Samarbete i FoU-frågor
I propositionen framhålls vikten av att myndigheterna avsätter tillräckliga resurser åt kunskapsuppbyggnad och åt att följa utvecklingen inom området. Särskilt viktigt är detta på det toxikologiska området. Den toxikologiska forskningen ger oss kontinuerligt nya rön om kemikaliers skadliga effekter på hälsa och miljö. Det är därför angeläget att kemikalieinspektionen har fortlöpande och nära kontakter med den toxikologiska forskningen men även med anknytande arbetsmedicinsk och miljömedicinsk 14 forskning. Kontakterna kan ibland behöva utformas så att en eller flera experter lånas in till myndigheten för längre eller kortare tid.
Kemikalieinspektionen kommer också att behöva lägga ut uppdrag till Prop. 1985/86: 19 forskningsinstitutioner, såväl rena forskningsuppdrag som utredningsuppdrag. Detta erfordras för kemikalicinspektionens egna prioriteringar och överväganden om åtgärder. Ett gott kunskapsunderlag är nödvändigt för en omsorgsfull prioritering mellan olika problemområden. Det är också nödvändigt för att kemikalieinspektionen skall kunna ge informationsservice till andra myndigheter som arbetar med kemiska hälso- och miljöfrågor.
Sammantaget kommer kemikalicinspektionen att ha ett omfattande behov av fortlöpande och nära kontakter med den toxikologiska, arbetsmedicinska och miljömedicinska forskningen såväl inom som utom landet. Bland de svenska forskningsinstitutioner som är mest aktuella att hålla nära kontakt med kan nämnas statens miljömedicinska laboratorium, Karolinska institutet, arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, naturvårdsverkets laboratorier samt olika universitetsinstitutioner.
3¶Var ligger de viktigaste kontakterna
I tabell I redovisas var de för kemikalieinspektionens kontakter viktigaste myndigheterna, organisationerna, forskningsinstitutionerna och laboratorierna är belägna. Kontaktobjekten är grupperade efter hur omfattande behovet av personkontakter med inspektionen har bedömts vara. Det framgår tydligt av tabellen att kemikalieinspektionens viktigaste kontakter ligger i Stockholmsområdet med en koncentration till Solna.
Tabell 2 redovisar belägenheten av kemikalieinspektionens viktigaste tillsynsobjekt, de ca 2000 företag som tillverkar eller importerar kemikalier. De flesta av företagen, ca 3120, ligger i Stockholms län varav ca 30 96 i Storstockholmsområdet. I Malmöhus län ligger ca 1422 och i Göteborgsoch Bohus län ca 1276 av företagen. Inget annat län har en andel av tillverkare och importörer som överstiger 595 av det totala antalet. Av uppgifter i kemikommissionens huvudbetänkande framgår att de företag som marknadsför fler än 100 produkter per företag svarar för 7026 av det totala antalet produkter. Dessa företag, ca 1096 av det totala antalet, blir de viktigaste tillsynsobjekten för kemikalieinspektionen. Bland dessa stora leverantörer är koncentrationen till Stockholms län än större, ca 3896, medan Malmöhus och Göteborgs- och Bohus län har 17 resp 1895 av de stora företagen.
Prop. 1985/86:19 — Tabell1
Kontaktobjekt Beläget i
1. Dagliga eller veckovisa personkontakter Statens naturvårdsverk Solna Arbetarskyddsstyrelsen Solna Karolinska institutet Solna Statens miljömedicinska laboratorium Solna Sveriges kemiska industrikontor Stockholm Landsorganisationen i Sverige och LO-förbunden Stockholm! Plast- och kemikalieleverantörers förening Stockholm Svenska petroleuminstitutet Stockholm
2. Flera personkoniakter varje månad Sprängämnesinspektionen Solna Konsumentverket Vällingby Statens livsmedelsverk Uppsala Lantbruksstyrelsen Jönköping Lantbruksuniversitetet Uppsala Statens giftinformationscentral Solna Socialstyrelsens läkemedelsavdelning Uppsala Regeringskansliet Stockholm Toxikologiska forskningslaboratorier?
vid Stockholms universitet Stockholm
Institutet för vatten- och luftvård Stockholm!
Svenska arbetsgivareföreningen och arbetsgivarförbunden — Stockholm! Industrins övriga branschorganisationer Stockholm!
3. Mindre täta personkontakter Kommerskollegium Stockholm Socialstyrelsen (utom läkemedelsavdelningen) Stockholm Sjöfartsverket Norrköping Skogsstyrelsen Jönköping Stråälskyddsinstitutet Solna Statens industriverk Stockholm Statens räddningsverk Karlstad Naturhistoriska riksmuseét a Stockholm Toxikologiska forskningslaboratorier”
vid Uppsala universitet Uppsala Statens veterinärmedicinska anstalt Uppsala "Fjänstemännens centralorganisation Stockholm Centralorganisationen SACO/SR Stockholm
! Delvis är angivna verksamheter lokaliserade utanför Stockholm. Tyngdpunkten i kontakterna ligger dock i Stockholm. ? Toxikologisk forskning förekommer även vid flera andra högskolor. Utanför Stockholm är Uppsala den viktigaste universitetsorten vad avser toxikologi.
Tabell 2. (Uppgifter ur produktregistret i maj 1985) Prop. 1985/86: 19 Antal tillverkare Andel tillverkare och importörer och importörer (96) Län Totalt Med mer Av samtliga Av företag än 100 med mer produkter än 100 produkter -— [ve] 594 66 us S 38.4 NO LW NO LA TACO WE Bim me
FORTITO AKOON- W=-=ONMN SDELA 271 AJ — 17,4 58 wWe 239 ma 18,0 7 PVOZZ 50 NVU=DSD NA noERoR 45 62 VN 31 35 KEC-P 32 OOCChm me NYOANW 30
NA 9
AC 15 BD 38 -5SO0Om cCEDO- BPRUAI Summa = 1922 I72 3 DS =
! Varav i Storstockholm 573 63 29.8 36,6
4¶Överväganden och förslag
Riksdagen har beslutat om åtgärder för att nu kraftsamla samhällets insatser inom kemikaliekontrollen. Lokaliseringsfrågan måste enligt propositio-
nen bedömas med utgångspunkt i målsättningen att det nu är nödvändigt att kemikaliekontrollen effektiviseras. Samtidigt behöver hänsyn tas till
den rådande statsfinansiella situationen. Vid valet av lokaliseringsort mås-
te därför enligt kommitténs uppfattning särskilt beaktas art kemikaliemspektionen delar ansvaret för samhällets kemikaliekontroll med främst statens naturvårdsverk och arbetarskyddsstyrelsen, varför det är utomordentligt viktigt att åstadkomma förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan dessa myndigheter att orten väljs för att underlätta de mycket omfattande kontakter kemikalieinspektionen måste ha med myndigheter, näringslivs- och arbetsmarknadsorganisationcr, företag och forskningsinstitutioner att kemikalieinspektionen behöver komma i gång med verksamheten med minsta möjliga dröjsmål och därför med minsta möjliga kompetensför-
luster och nyanställningssvårigheter 17
Prop. 1985/86: 19 att de önskade rationaliseringsfördelarna genom samlokalisering med annan likartad verksamhet kan uppnås
art lokaliseringen inte medför onödigt kostsamma och tidsödande resor.
Kommittén har i det föregående gett en översikt över de personkon-
takter som behövs för att få till stånd det nödvändiga samarbetet med myndigheter och andra intressenter i kemikalicinspektionens verksamhet.
Verksamheten kommer att vara kunskapsintensiv och kommer att kräva hög kompetens inte minst inom det toxikologiska området. Samarbetet kommer inte bara att bestå i överföring av information mellan de olika intressenterna utan i första hand i ett meningsutbyte inför ställningstaganden i ofta komplicerade frågor av vetenskaplig och teknisk natur. Nedan-
stående figur är hämtad ur rapporten Regional mångfald till rikets gagn,
Liber förlag 1984. Figuren visar hur betydelsen av direkta personkontakter för informationsöverföringen ökar med inslagen av kunskap, kompetens
och kreativitet i verksamheten.
INFORMATION
- IG
KUNSKAP
2 |
KOMPETENS
- ; b
KREATIVITET
Personkontakter
Den tidigare genomgången ger vid handen att kemikalieinspektionen har ett synnerligen stort behov av kontakter med en rad andra myndigheter, med regeringskansliet, med näringslivs- och arbetsmarknadsorgan och
andra externa intressenter, med enskilda företag samt med vissa delar av
forskningsvärlden. Till betydande del måste kontakterna ske i form av organiserat samråd i arbetsgrupper, referensgrupper, eller vid andra slag av överläggningar. I andra fall behövs ett fortlöpande underhandssamråd av mer informell karaktär. Även för en stor del av de informella kontakterna kommer det att krävas personliga sammanträffanden. Tillsynsverk-
samheten kommer att kräva företagsbesök. Det är mot bakgrund av det mycket stora behovet av kontakter angeläget alt kemikalieinspektionen
lokaliseras så att kontakterna underlättas.
18 För kemikaliekontrollen är det som tidigare anförts angeläget att myn-
digheterna kan utnyttja sin samlade toxikologiska sakkunskap så effektivt Prop. 1985/86: 19
som möjligt. Av många skäl kommer tillgången till toxikologisk expertis
även framdeles att vara begränsad. För att arbetsuppgilterna skall kunna fördelas rationellt och dubbelarbete undvikas behövs ett fortlöpande samarbete om grundläggande toxikologisk utrednings- och bedömningsverksamhet, dels myndigheterna emellan dels mellan myndigheter och extern
toxikologisk sakkunskap. Lokaliseringen får inte lägga hinder i vägen för ett sådant samarbete.
I propositionen betonas att det är en avgörande förutsättning för en
fungerande kemikaliekontrolt att kunskapsnivån är tillräcklig bl.a. hos ansvariga myndigheter. Kemikalieinspektionens viktigaste resurs kommer att vara dess personal. Det är därför av största vikt alt vid valet av
lokaliseringsort beakta möjligheterna att få högsta möjliga kompetens hos personalen.
Den personal som redan finns vid produktkontrollbyrån och Tox-info har erfarenhet inom flera av kemikalieinspektionens verksamhetsområ-
den. Under de senaste åren har personalens toxikologiska kompetens ökat dels genom nyanställningar dels genom vidareutbildning. Det är självfallet
angeläget att kunna föra över befintlig kompetens till den nya myndigheten. Kunskapsnivån hos kemikalieinspektionen mäste emellertid höjas ytterligare jämfört med produktkontrollbyrån. I första hand behövs förstärkningar av kompetensen för utredningsverksamhet och för kvalificera-
de tillsynsfrågor. En hög kompetens i dessa avseenden är nödvändig om
kemikaheinspektionen skall kunna bedriva en effektiv verksamhet med angivna resurser. Även ledningsfunktionerna behöver väsentliga förstärk-
ningar.
Förstärkningarna måste ske omgående och kan därför bara åstadkom-
mas genom nyanställningar. Sådana behövs också rent resursmässigt. Valet av lokaliseringsort får stor betydelse för möjligheterna att få tillräcklig kompetens till myndigheten. Det är angeläget att myndigheten lokaliseras så att den får så lätt som möjligt att attrahera personer med önskvärd kompetens,
Lokalisering utanför Storstockholmsområdet
Utanför Stockholmsområdet är det endast Uppsala som i någon mån kan
tillgodose det intensiva kontaktbehov med myndigheter och forskningsinstitutioner som kemikalieinspektionen kommer att ha i sin verksamhet. I
Uppsala finns en inte obetydlig toxikologisk verksamhet och där ligger också ett par av de myndigheter inspektionen kommer att samarbeta med, livsmedelsverket och socialstyrelsens läkemedelsavdelning. En lokalisering till Uppsala skulle emellertid medföra stor tidsförlust genom resor för kemikalieinspektionens personal. De nödvändiga kontakterna med de för kemikalieinspektionen viktigaste hälso- och miljömyn-
digheterna och forskningsinstitutionerna i Solna måste upprätthållas. Den totala restiden till Solna, järnvägsresa plus ansiutningsresor, skulle bli ca
två timmar enkel resa. Med så långa resor skulle det bli svårt att tillgodose
det stora behovet av personkontakter. Även kontakterna med centrala 19
Prop. 1985/86: 19 näringslivs-, arbetstagar- och andra organ skulle försvåras liksom kontakterna med regeringskanstliet. Resorna skulle också innebära fördyringar av verksamheten och risk finns att angelägna kontakter skulle eftersättas.
Uppsala skulle tack vare en inte oväsentlig toxikologisk verksamhet och på grund av närheten till Stockholm kunna erbjuda vissa möjligheter vid personalrekrytering. Rekryteringsbasen är dock så begränsad att det ändå sannolikt skulle bli betydande övergångsproblem under flera år genom avgångar i samband med en omlokalisering. Den långsiktiga kompetensuppbyggnaden skulle sannolikt underlättas av den vittomspännande forskningsmiljö som Uppsala kan erbjuda, Å andra sidan skulle de försämrade möjligheterna till kontakter med de viktigaste myndigheterna och forskningsinstitutionerna få en negativ inverkan på kompetensnivän. "Kommittén anser att starka skäl talar mot en lokalisering av kemikalieinspektionen till Uppsala. Ingen annan region utanför Stockholm-Uppsalaområdet kan heller erbjuda tillfredsställande möjligheter till kontakter med toxikologisk forskning. Därtill är denna forskning för begränsad även på orter som Umeå eller Linköping. Ett lika allvarligt avbräck för verksamheten skulle de stora rescavstånden bli. Även med flyg blir tiden för enkel resa från t.ex. Umeå till Solna 3 timmar eller mer. Med sådana restider skulle en stor del av de nödvändiga personkontakterna omöjliggöras. Resorna blir också mycket betungande ekonomiskt. Den effektiva arbetstiden skulle reduceras på ett oacceptabelt sätt.
Möjligheten till rekrytering av personal med nödvändig kompetens skulle begränsas. Detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser på kort sikt eftersom personalavgången med säkerhet skulle bli mycket stor. För en myndighet som har så speciella krav på kompetens som kemikalicinspektionen kan det bli svårt att alls få tag i personal med nödvändig kompetens. 1 viss utsträckning skulle problemen kanske efter några år kunna reduceras genom vidareutbildning. Sådana särskilda utbildningsinsatser skulle dock bli ekonomiskt betungande, eftersom det rör sig om flerårig utbildning.
Kommittén vill i sammanhanget erinra om att riksdagen vid besluten om utlokalisering av statlig verksamhet i början av 1970-talet undantog miljömyndigheterna, arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket, med hänvisning till deras stora behov av kontakter med regeringskansliet och andra centrala organ. Detta motiv gäller även för kemikalieinspektionen.
Kommittén: avstyrker således att kemikalieinspektionen lokaliseras utanför Storstockholmsområdet.
Lokalisering till Stockholmsområdet Vid övervägandena rörande lämpligaste lokalisering inom Stockholmsområdet av kemikalieinspektionen är det enligt kommittén viktigt att konstatera att det inte är fråga om en helt ny verksamhet utan om en fortsättning. om än I nya former och med förstärkta insatser, av en pågående verksamhet. Det är därför nödvändigt att beakta dels de allmänna för- och nackdelarna den nuvarande lokaliseringen erbjuder jämfört med andra tänkbara lokaliseringar, dels de särskilda praktiska övergångsfördelar som kan ligga i att verksamheten kan fortsätta på samma eller i stort sett samma plats som f.n.
Den pågående verksamhet som skall omstruktureras när kemikalicin- Prop. 1985/86: 19 spektionen inrättas finns nu i Solna.
Den helt dominerande delen av de myndigheter, organisationer och forskningsenheter kemikalieinspektionen kommer att samarbeta och samräda med ligger i Storstockholmsområdet med en koncentration till de inre norra och nordvästra delarna av regionen. I Storstockholm finns också det största antalet tillverkare och importörer av kemikalier. Från kontaktsyn-
punkt är därför en lokalisering av inspektionen till Storstockholmsområdet
och särskilt till Solna-Sundbybergsregionen mycket gynnsam. Genom att
Solna-Sundbyberg har mycket goda trafikförbindelser med centrala Stock-
holm kan nödvändiga kontakter med de viktigare samråds- och samarbetsorgan som ligger utanför Solna-Sundbyberg lätt upprätthållas. Det blir
också lätt att vid inspektionsverksamheten nå 1/3 av aktuella företag och 2/5 av de största företagen.
Ansamlingen av tidigare nämnda myndigheter och forskningsinstitutio-
ner till Solna-Sundbybergsområdet har lett till uppkomsten av ett kunskapscentrum i kemiska hälso- och miljöfrågor. En lokalisering av kemikalicinspektionen till Solna-Sundbybergsregionen, dvs. oförändrad lokalisering jämfört med produktkontrollnämnden och Tox-info, skulle förstärka
detta centrum.
Ansvarsbiblioteken för medicin och för arbetsmiljö finns i Solna-Sundbyberg liksom det blivande ansvarsbiblioteket för yttre miljö. Goda möjlig-
heter till täta personkontakter med dessa ansvarsbibliotek är nödvändiga för kemikalicinspektionen. Inspektionen kan inte rimligen bygga upp egna
resurser som kan ersätta närheten till dessa bibliotek.
Det kan med fog sägas att Solna-Sundbybergsregionen utgör en s.k. kreativ miljö inom området hälso- och miljörisker (jfr Regional mångfald till rikets gagn, Liber Förlag 1984). Här finns hög kompetens, mångfald
samt en närhet som möjliggör de täta personliga kontakter som behövs för
att kreativa processer kan starta och fortgå. En förläggning av kemikalieinspel'tionen i denna miljö kan därför förväntas befrukta inte bara inspektionens egen verksamhet utan också arbetet inom de andra miljömyndighelerna och, vilket är inte minst viktigt, forskningen vid de laboratorier som
är belägna i området.
Även från personalrekryteringssynpunkt har en fortsatt lokalisering till
Solna-Sundbyberg stora fördelar. Huvuddelen av de personer som i dag är intressanta från kompetenssynpunkt är sysselsättningsmässigt inriktade på
Solna-Sundbybergsregionen med dess många myndigheter och forskningsinstitutioner inom hälso- och miljöområdet. Det är angeläget att kemika-
lieinspektionen snabbt kommer igång med sin verksamhet. Av personalen på de upphörande myndigheterna bor två tredjedelar i de norra eller västra förorterna (inkl. 4 personer 1 Uppsala) en sjättedel i
centrala Stockholm och en sjättedel söder om Stockholms innerstad.
En fortsatt lokalisering till Solna-Sundbyberg ger goda förutsättningar för att snabbt komma igång med verksamheten. Lokaliseringen tull ett geografiskt centrum för toxikologi samt hälso- och miljöskydd bidrar till ati
ge inspektionen hög attraktionskraft. Personalavgången blir sannolikt liten och möjligheterna att nyanställa personal blir de bästa möjliga. 21
Prop. 1985/86: 19 En lokalisering av kemikaliemyndigheten till detta centrum skulle starkt bidra till den nödvändiga kraftsamlingen av samhällets kemikaliekontroll. Kemikalicinspektionens verksamhet förstärker det hälso- och miljöcentrum som ansamlingen av hälso- och miljömyndigheter och toxikologiska forskningslaboratorier till Solna-Sundbyberg utgör. Detta får positiva effekter både på kemikalieinspektionen och på de övriga verksamheterna som syftar till att undanröja kemiska hälso- och miljörisker.
Genomgången av kontaktbehoven visar att kemikalieinspektionen behöver mycket omfattande kontakter med både naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Sett uteslutande från kontaktsynpunkt är därför en samlokalisering med någon av dessa myndigheter önskvärd. Några lokaler i tillräckligt nära anslutning till arbetarskyddsstyrelsen finns inte tillgängliga f.n.
I anslutning till naturvårdsverket finns däremot ändamålsenliga lokaler till låg kostnad tillgängliga från den 1 januari 1986 när kemikalieinspektionen inrättas. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen kan dessa lokaler (ca 400 kr. per m? och år) för kemikalieinspektionen innebära en besparing om ca I milj. kr./år jämfört med nya lokaler (ca 900—1 000 kr. per m? och år).
I de ckonomiska beräkningarna i propositionen förutsätts att vissa rationaliseringsfördelar kan uppnås genom samlokalisering med annan likartad verksamhet. Ett samutnyttjande med naturvårdsverket av vissa resurser för administrativ service i form av personaladministration, ekonomiadministration, kontorsservice (repro, förråd m. m.), telefonväxel, lokalvård, informationstjänster, datateknik och litteraturservice kan ge kemikalieinspektionen en årlig besparing på ca 1 milj. kr. Därvid minskar också inspektionens investeringskostnader med 0,8-1 milj. kr. (telefonväxel, repro, arkiv, förråd).
Om kemikalieinspektionen samlokaliseras med naturvårdsverket får inspektionen alltså goda förutsättningar att bedriva sitt arbete effektivt redan | från början.
Kommittén konstaterar här ati det aktuella nytillskottet av arbetstillfällen (15 årsarbeten) till Solna-Sundbyberg avsevärt understiger de pågående personalminskningarna i området.
När det gäller andra kommuner i Storstockholmsområdet än Stockholm, Solna och Sundbyberg är andelen arbetstillfällen per invånare betydligt lägre än t.ex. i Solna. En lokalisering t. ex. till en kommun i södra Stockholmsområdet skulle emellertid innebära flera nackdelar, en del av allvarlig art.
Inga av kemikaliemyndighetens samarbetsorgan återfinns i södra Stockholmsområdet. Den enda forskningsmiljö som existerar i Stockholmsområdets södra delar finns vid Huddinge sjukhus. I anslutning till sjukhuset planeras ett centrum för tillämpad forskning och utveckling inom biotekniken. Denna verksamhet är dock inte inriktad på att bygga upp kunskaper om kemikaliers hälso- eller miljöeffekter. Forskningen vid sjukhuset och vid detta centrum får därför ingen nämnvärd relevans för kemikalieinspektionen.
Den nya myndigheten får begränsade resurser. Restiden till myndigheha rd terna och forskningsinstitutionerna i Solna blir ca I timme enkel resa från
orter som t.ex. Handen eller Botkyrka. Eftersom kemikalicinspektionen Prop. 1985/86: 19 behöver ha omfattande kontakter med dessa myndigheter och institutioner kan en lokalisering till de södra förortskommunerna förväntas ge påtagligt negativa eftekter. Resor drar i sig ned effektiviteten på grund av bortfall av effektiv arbetstid. Det finns också risk för att man vid längre restider av arbetsbelastningsskäl avstår från kontakter som egentligen skulle behövas. Kemikalicinspektionens personkontakter riskerar då att försämras. En sådan utveckling kan inte godtas med de stora samarbeisbehov som föreligger. Det finns också anledning att tro att kemikalicinspektionens möjligheter att upprätthålla den nödvändiga kompetensen skulle påverkas negativt på grund av försämrade kontakter.
En omlokalisering kan medföra risk för en betydande avgång av befintlig personal. Därtill kommer att det är den bäst utbildade personalen som är mest benägen att lämna verksamheten vid en omlokalisering.
Med hänvisning till nu redovisade överväganden föreslår kommittén att kemikalieinspektionen lokaliseras till Solna-Sundbybergsområdet.
5 Samråd
Kommittén har samrått med arbetsgruppen för decentralisering av statlig verksamhet. Av samrådsyttrandet framgår att arbetsgruppen delar kommitténs uppfattning att det utanför Stockholmsområdet endast är Uppsala som kan komma i fråga som lokaliseringsort och att det inom Stockholmsområdet är Solna-Sundbyberg som är den lämpligaste lokaliseringen för inspektionen. Vid sin prövning utifrån statsmakternas regionalpolitiska målsättningar finner arbetsgruppen att Uppsala som lokaliseringsort bör tillmätas större intresse.
Mcd anledning av arbetsgruppens yttrande vill organisationskommittén framhålla att kommitténs tidigare redovisade överväganden innebär att kommittén från verksamhetssynpunkt funnit fördelarna vara mycket stora med en lokalisering till nuvarande område jämfört med en omlokalisering till Uppsala.
Kommittén har informerat arbetsmarknadens parter och de närmast berörda näringslivsorganisationerna och gett dem tillfälle att framföra synpunkter på lokaliseringsfrågan. De har därvid förklarat sig stödja förslaget om fortsatt lokalisering till Solna-Sundbyberg. Regionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen i Stockholms län har också informerats.
6 Sammanfattning
Enligt propositionen är inrättandet av kemikalieinspektionen ett uttryck för en strävan att koncentrera och samordna resurserna på kemikaliekontrollens område för att åstadkomma en ökad slagkraft och effektivitet. Också lokaliseringsfrågan måste bedömas med utgångspunkt i målsättningen alt det nu är nödvändigt att kemikaliekontrollen effektiviseras. Med hänsyn till detta ställningstagande från statsmakternas sida och med hänsyn till
Prop. 1985/86: 19 dels den nya myndighetens utomordentligt stora behov av kontakter
med andra myndigheter främst naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen, forskningsinstituttoner samt intressenter inom näringsliv och arbetsmarknadsorganisationer,
dels behovet av hög kompetens hos kemikalicinspektionen,
dels kostnadsskäl,
anser kommittén att det inte är lämpligt att omlokalisera den centrala kemikaliemyndigheten.
Kommittén föreslår att kemikalicinspektionen lokaliseras till Solna-
Sundbybergsområdet och att därvid möjligheterna till rationaliseringsvins-
ter genom samlokalisering med naturvårdsverket utnyttjas så långt möjligt.
24 Norstedts Tryckeri, Stackholm 1985