med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Regeringens skrivelse ÅN

| (2)

1985/86: 81 zz

med redogörelse för svenska företags Skr

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1985/86: 81

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 december 1985 samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

På regeringens vägnar

Olof Palme

Mats Hellström

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1984.

Vidare lämnas en redovisning av sådana uppgifter som svenska juridiska personer enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia skall lämna om dels överlåtelser och upplåtelser av patent och tillverkningsrätter till sydafrikanska eller namibiska företag, dels förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv). Denna redovisning, som nu lämnas för första gången, avser perioden den I april—den 30 juni 1985.

I Riksdagen 1985/86, I saml. Nr 81

Utrikesdepartementet Skr. 1985/86: 81

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

1 Inledning

Den 1 april 1985 trädde en ny lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i kraft (prop. 1984/85:56, UU 6, rskr. 127, SFS 1985:98). Denna lag (1985 års Sydafrikalag) ersatte 1979 års lag i samma ämne (1979 års Sydafrikalag). I 1985 års Sydafrikalag har investeringsförbudet kom-

pletterats med ett förbud mot finansiell Icasing. Vidare har den uppgiftsskyldighet som enligt 1979 års Sydafrikalag ålåg svenska moderföretag

med dotterföretag i Sydafrika utvidgats till att omfatta även uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Härutöver har i 1985 års Sydafrikalag införts bl.a. en skyldighet för svenska juridiska personer att lämna uppgifter om dels överlåtelser och upplåtelser av patent och tillverkningsrätter till sydafri-

kanska och namibiska företag, dels förvärv av utländska företag som äger

aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Jag kommer i föreliggande skrivelse att i avsnitt 2 redogöra för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1984 eller motsvarande verksamhetsår. I enlighet med övergångsbestämmelser till 1985 års Sydafrikalag (se förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia) får den redovisning som upprättas första

gången efter ikraftträdandet av lagen. såviltl avser tiden före april 1985,

lämnas 1 enlighet med äldre bestämmelser. Nu aktuell redovisning har lämnats i enlighet med äldre bestämmelser.

Vidare kommer jag att i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter, som svens-

ka juridiska personer, i enlighet vad jag nyss har sagt, skall lämna om viss tekniköverföring och indirekta företagsförvärv. Redovisningen, som nu lämnas för första gången, avser tiden den 1 april—-den 30 juni 1985.

rd

2 Redogörelse för företagens verksamhet Skr. 1985/86: 81

Enligt 3§ i 1979 års Sydafrikalag (liksom enligt 5§ i 1985 ärs Sydafrikalag) är svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att ärligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia samt i kommerskollegets kungöretse (KFS 1979:20). Redovisningen skall avse det räkenskapsär som tillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag, dels ock fordringar på grund av penninglån eller annan kredit eller ställda säkerheter för sydafrikanskt företags skulder.

Skyldighet att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia.

Kommerskollegium skall, enligt 12§ förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avscende verksamhetsåret 1984 har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse ligger förutom de svenska moderföretagens redovisningar även årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Inom utrikesdepartementet har, i likhet med vad som skett under de närmast föregående åren, utarbetats en redogörelse för de berörda företagens verksamhet i dessa länder. Redogörelsen, som i allt väsentligt bygger på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till Skr. 1985/86: 81 föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Antalet svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia uppgick under år 1984, liksom vid utgången av år 1983, till elva.

AB Bahco har efter utgången av år 1984 avyttrat sin sydafrikanska rörelse.

De clva svenska moderföretag som omfattas av redovisningsskyldigheten ägde vid utgången av år 1984 tillsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 17 kan betecknas som rörelsedrivande. Övriga bolag är i flertalet fall vilande.

För de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia kan följande totaluppgifter lämnas.

De svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital som sammanlagt uppgår till ca 9,5 milj. rand (ca 43 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under år 1984 och uppgår till ca 81 milj. rand (ca 369 milj. kr.). Ökningen förklaras av att vinstmedel balanserats och att det i vissa fall har tillämpats en annan lagervärderingsprincip.

Omsättningen hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1984 till omkring 315 milj. rand (ca 1436 milj. kr.) vilket innebär en ökning med ca 1826 jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika som under år 1984 låg på 13,25 20, har omsättningen ökat med 495.

Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca 164 milj. rand till ca 198 milj. rand (ca 902 milj. kr.). Denna ökning förklaras, liksom vad gäller det egna kapitalet, bl.a. av att vissa företag övergått till en annan lagervärderingsprincip. Anläggningstillgångarnas värde uppgick oförändrat till ca 25 milj. rand (ca 114 milj. kr.).

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till drygt 14 milj. rand (ca 63 milj. kr.) vilket innebär en viss ökning jämfört med föregående år. Även i detta fall förklaras en del av resultatökningen av de ändrade lagervärderingsprinciperna samt i ett fall av att en fastighet försålts. Ett par av företagen redovisade förlust.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden från 2880 till 2705 personer. :

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda omsättning, resultat före skatt m. m. under de år redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagstiftningen förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980—1984. Värden i milj... Skr. 1985/86: 81

rand

1980 1981 1982 1983 1984

Aktiekapital 8.7 8,8 9.1 9.5 9,5 Sammanlagda egna

kapital 53 55 65 65 81 Värdet av totala

tillgångar 158 188 184 164 198 Värdet av anlägg-

ningstillgångar 25 25 29 25 25 Omsättning 238 275 287 268 315 Sammanlagda resul-

! I rand —= 5,86 kr. år 1980

HF rand = 5,82 kr. är 1981

I rand = 6,82 kr. år 1982

1 rand = 6,60 kr. år 1983

I rand = 4,56 kr. år 1984

1985 års Sydafrikalag föreskriver — i likhet med vad 1979 års Sydafrikalag gjorde — förbud för svenska juridiska personer att företa eller bidra till

att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen innehåller dock bestämmelser enligt vilka regeringen kan medge undantag från förbudet.

Undantag får endast medges en sådan juridisk person som sedan den 1 juli

1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantaget från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Som exempel på investeringar för vilka i princip undantag borde kunna medges angavs i förarbetena till

1979 års Sydafrikalag (prop. 1978/79: 196 s. 38 ff) sådana investeringar som är nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftar till en förbättring av de sociala villkoren för de svarta, t. ex. investeringar i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständighe-

ter i ärendet. I 1985 års Sydafrikalag har också införts en bestämmelse (8§) enligt

vilken regeringen kan medge rätt för ett företag som sedan den 1 juli 1979

själv eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika elter Namibia att

tills vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra

sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda på villkor att företaget åtar sig att

se till att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och

Namibia. Medgivandet kan återkallas om verksamheten i Sydafrika eller

Namibia utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl.

Under år 1984 har regeringen inte medgett några undantag från investeringsförbudet.

Av de elva företag som lämnat redovisning anger tre, Fagersta AB, Sandvik AB och AB SKF, att anskaffning av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. För samtliga dessa investeringar har rege-

ringen under ären 1981—1983 medgett undantag från investeringsförbudet.

Skr. 1985/86: 81

Anskaffningarna har avsett ersättningsinvesteringar och investeringar för

att förbättra arbetsmiljön för de anställda.

Av den redogörelse som föregående år lämnades till riksdagen tskr. 1984/85: 106) framgick att de slutliga kostnaderna för genomförda investeringar i flera fall blivit större än vad som förutsatts i företagens ansökningar. Regeringen uttalade att detta var otillfredsställande. Samtidigt konstaterades att kostnadsöverskridandena i huvudsak orsakats av omständigheter som berörda företag inte kunnat råda över och att det med hänsyn därtill saknades grund för vidare åtgärder.

Av den nu aktuella redovisningen framgår att endast i något fall kostnadsöverskridande ägt rum. Investeringen, som genomfördes under verk-

samhetsåret 1984, skedde i enlighet med regeringens tillstånd i april 1981. Kostnadsökningen förklaras med valutakursförändringar och den länga tid som förflutit från tiden för ansökan fram till investeringens faktiska genomförande. Inflationen i Sydafrika har under de senaste åren uppgått till ca 15 22.

Den sydafrikanska randen föll under år 1984 kraftigt i värde mot alla utlandsvalutor, i förhållande till US-dollarn med ca 40 &. Den s.k. effekti-

va växelkursen sjönk under år 1984 med 30 72 i jämförelse med 4,3 6 för år

1983. Med hänsyn till dessa omständigheter saknas grund för vidare åtgärder.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande.

Sandvik AB:s sydafrikanska dotterbolag Sandvik (Pty) Ltd som år 1983 övertog en del av rörelsen från ett annat av Sandvik AB:s sydafrikanska dotterbolag, The Spooner Machinery Company (Pty) Ltd, har under år

1984 bedrivit viss verksamhet i sistnämnda bolags namn samt även behållit

intäkterna av denna verksamhet. Överskottet i The Spooner Machinery Company (Pty) Ltd har redovisats som en långfristig fordran på Sandvik (Pty) Ltd. Genom ifrågavarande förfarande skulle kunna hävdas att The Spooner Machinery Company (Pty) Ltd lämnat ett långfristigt lån till

Sandvik (Pty) Ltd. Det är dock fråga om ett rent koncerninternt förhållande som inte är ägnat att påverka verksamhetens omfattning vid de båda

dotterbolagen. Syftet är vidare att verksamheten vid The Spooner Machinery Company (Pty) Ltd i framtiden helt skall läggas ned. Jag anser därför inte att förfarandet kan anses stå i strid med syftet med Sydafrikalagstift-

ningen. I regeringens skrivelse som avsåg verksamhetsåret 1983 (skr.

1984/85: 106) angavs att ett av Esselte AB:s sydafrikanska dotterbolag

lämnat ett långfristigt lån till ett utomstående sydafrikanskt företag. Med hänsyn till att länet lämnats utan moderföretagets kännedom eller godkännande samt till att lånet uppgick endast till ett mindre belopp fann jag då inte anledning att gå vidare med ärendet. Av den nu aktuella redovisningen framgår att det utomstående bolaget under år 1984 löst sin skuld till Esselte AB. Fordringsförhållandet har således numera helt upphört.

Skr. 1985/86: 81

3 Redovisning av uppgifter om tekniköverföring och indirekta företagsförvärv

Enligt 9§ i 1985 ärs Sydafrikalag skall svensk juridisk person i den omfattning och till den myndighet som regeringen bestämmer lämna uppgifter om dels överlåtelse eller upplåtelse av patent eller tillverkningsrätt till ett sydafrikanskt eller namibiskt företag, dels förvärv av utländskt företag som äger aktier eller andelar i ett sydafrikanskt eller namibiskt företag (indirekta företagsförvärv). Enligt förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia skall uppgifterna lämnas till kommerskollegium senast en månad efter det överenskommelsen om överlåtelsen eller upplåtelsen träffades resp. en månad efter det företaget förvärvades. :

Kommerskollegium skall varje år före den I oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de uppgifter som i enlighet med vad jag nyss sagt har inkommit till kollegiet under det senaste budgetåret.

Av kommerskollegiums redogörelse framgår att uppgift om tckniköverföring lämnats av ett företag, Uddeholms AB. Uppgifterna avser ett under år 1985 ingått avtal om upplåtelse av licens mellan Uddeholm International AB och ett sydafrikanskt företag, SA Manganese Amcor Ltd. Upplåtelsen ger det sydafrikanska företaget en icke exklusiv rätt att utnyttja en patenterad metod att göra granuler av smält metall.

4 Avslutning

Sydafrikalagstiftningen har till syfte att genom en begränsning av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia öka det politiska trycket på den sydafrikanska regimen och härigenom medverka till en förändring av Sydafrikas samhällssystem och till ett avskaffande av apartheid. Det är viktigt att vår politik kan påverka andra länder att, i avvaktan på bindande beslut i FN:s säkerhetsråd, ensidigt besluta om åtgärder mot Sydafrika. Det är därför tillfredsställande att den avvaktande hållning till sådana åtgärder som många länder tidigare intagit nu i stor utsträckning har ändrats och att FN:s säkerhetsråd också uppmanat medlemsländerna att vidta konkreta åtgärder mot Sydafrika. Den uppläggning som Sverige valt för att genomföra sina åtgärder torde ha fungerat som en modell för flera av de länder som nu beslutat om egna åtgärder.

Det är angeläget att Sverige även fortsättningsvis söker påverka andra länder bl. a. genom att ge exempel på åtgärder som är möjliga att genomföra i avvaktan på beslut av FN:s säkerhetsråd om bindande sanktioner.

Skr. 1985/86: 81

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det

föregående,

2. till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upp-

rättade redogörelsen för svenska företags verksamhet i Sydafrika

och Namibia.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Bilaga I Skr. 1985/86: 81

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Allmän bakgrund

Kommerskollegium har i enlighet med förordningen (1985:99) omm förbud

mot investeringar i Sydafrika och Namibia i skrivelse den 30 september

1985 till utrikesdepartementet lämnat en redogörelse för de redovisningar som svenska företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia avgett till

kollegiet. Redogörelsen avser huvudsakligen perioden den I januari-den

31 december 1984. I övergångsbestämmelserna till 1985 års förordning anges att redovisning såvitt avser tiden före april 1985 får lämnas i enlighet

med äldre bestämmelser, dvs. den numera upphävda förordningen (1979: 488) om förbud mot investeringar 1 Sydafrika och Namibia.

Enligt 3§ lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia skall redovisning lämnas av svensk juridisk person som själv eller

genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia.

Redovisning skall enligt 68 förordningeti (1979: 488) om förbud mot inves-

teringar i Sydafrika och Namibia upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper som skall tillämpas av den svenska juridiska personen.

Svenska företag i Sydafrika och Namibia

Antalet svenska företag med dotterbolag i Sydafrika och Namibia uppgick under år 1984 till elva. Företagen är Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, AB

Bahco, Esselte AB, Fagersta AB, A: Johnson & Co HAB, Sandvik AB, SAS, AB SKF, Skega AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic.

AB Bahco har efter utgången av år 1984 avyttrat sin sydafrikanska rörelse.

De av redovisningsskyldigheten omfattade elva svenska företagen ägde

vid utgången av år 1984 tillsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia. Av

dessa kan 17 betecknas som rörelsedrivande.

Redovisningsskyldigheten

Kollegiet har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta AB, A. Johnson & Co

HAB, Sandvik AB, SAS, AB SKF, Skega AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic. Samtliga redovisningar utom den för SAS avser verksamhetsåret 1984. SAS redovisning avser verksamhetsåret den I oktober 1983—den 30 sep-

tember 1984.

Verksamhetens utveckling Skr. 1985/86: 81

Av de redovisningar som företagen lämnat till kommerskollegium framgår att de rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 315 milj. rand under den senaste verksamhetsperioden. Detta innebär en ökning med ca 1876 sedan föregående period. Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till drygt 14 milj. rand. Jämfört med året innan innebär detta en

viss ökning. Ett par av företagen redovisade dock förlust. Redovisat på

koncernnivä har de svenskägda dotterbolagen ew aktiekapital på ca 9,5 milj. rand. Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden och uppgår till 81 milj. rand. Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under verksamhetsperioden från ca 164 milj. rand till ca 198 milj. rand.

Antalet anställda minskade från 2 880 till 2705.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafri-

ka och Namibia under åren 1983 och 1984 framgår av bifogade tabell.

Efterlevnaden av lagen

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att tre av de elva företag som lämnat redovisning anger att anskaffningar av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. I samtliga fall är det fråga om investeringar som medgivits av regeringen under åren 1981-1983. Undantag från

investeringsförbudet har beviljats för investeringar avsedda att ersätta

förslitna maskiner samt investeringar i byggnader och utrustning som

bedömts kunna förbättra arbetsmiljön för de anställda. I något fall har

utgiften för investeringen blivit större än vad som angivits i företagets ansökan om undantag från investeringsförbudet.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande. Sandviks

sydafrikanska dotterbolag Sandvik (Pty) Ltd övertog år 1983 en det av rörelsen från ett annat av Sandviks sydafrikanska dotterbolag, The Spooner Machinery Company (Pty) Ltd. Sandvik (Pty) Ltd har under 1984 drivit viss verksamhet i Spooner Machinery Companys namn och även behållit intäkterna av denna verksamhet. Överskottet har i Spooner Machinery Company redovisats som en långfristig fordran på Sandvik (Ptry).

Esseltes sydafrikanska dotterbolag som, utan moderföretagets känne-

dom, tidigare lämnat ett långfristigt lån till ett utomstående sydafrikanskt företag ålades av Essclte AB att vidta erforderliga åtgärder för att bringa förhållandet till ett upphörande. I nu aktuell redovisning har Esselte uppgett att fordringsförhåltandet helt upphört under år 1984 på så sätt att det

utomstående bolaget löst sin skuld.

Sammanfattningsvis konstaterar kollegiet att efterlevnaden av Sydafri-

kalagen, såsom den framgår av ingivna redovisningar, är god.

Uppgiftsskyldigheten beträffande tekniköverföring och Skr. 1985/86: 81 indirekta företagsförvärv

Uddeholms AB har i enlighet med 1985 års Sydafrikalag (9 §) lämnat uppgift om ett i maj 1985 ingånget avtal om upplåtelse av licens till ett sydafrikanskt företag. Parter i avtalet är Uddeholm International AB och SA Manganese Amcor, Etd, Johannesburg.

.

- Skr. 1985/86 [1

- .

+F86I LU FT €E Fl TC $'19 €'€9 90 1'6F on SLÖT

BuuPReswWO (pues .

: "Lt fru) Sy! 089 99 Si S'tS TBS 9'0 8'0F 98 O'SSc E861 Nn

.

t86I Oc £85 ss 901 §i Scb SOL 0 TOC c8c 995

c

-UP

epI[e1s [P]Uy 651 8c9 £9 +$Ol ac c0S LsL Or £81 9LT Opec £861

10 +t86I 00 t9r 08 01 LLQ 001 050 fd 6c1€

[ENdeYa0AV (PurI I

1'0 000 00f 08 Ol LL9 001 0c0€ fd 6cit €£86I1 t9P

1) I

(861

= YSUIAS -3NYe 2pue 18 ZI! 001 [<A 001 001 001 001 001 001 001 9c

EYLJEPAS

-2QP24 -SBUuLu 0c6I Ipal 1861 8L6IT 1861 8re6l 8v6T LAU! 9961

Je

I Selogs3uruffgstoj

(FR61)

BLY PY 9S'r yYINOS PITT aydern -eW py (04) seny SJaNS SJO0JL (£1d) (Ad) HIS Bej09 (04) SJanpoud 12u00dg (Od) (414) 02 YINOS

[BAB PITT

Bejogsäuru 8 [MeRLY:N PITT VISIITLA PYTT 13setn27T AAPUeS Aug O20SIeH Yao 430 HLENOT sold 02d02 PIOJDA RISSA PLV JV LAd) LÄd) | ANS (AM) (861) pv Uv dyr pri

-SZuIuYISATT! .

fjesioj

09'9

MAS Yo

-s3uruHsaANLL = 0ado00N Av Adv ofred dv

PURI av

EYSUJAS VSB MAPUeS ANS ass eV IPART seny | Fe13104 SINA av dv HV

"Vv I 'z 'g '9 CL

Skr. 1985/86 81

+86I €'T Lv fs $'l O'rI S Sn re £'0 Lä SITE 6'FlE LOT FuruPneswugO (puea

'fjrur) £861 UT LT Lr 9'0 röt INSTA 1's97 8€c +$'0 CE 1'$97 €'89c .

+$86T au HH SS 6€ ec 99Cc £89c 0c T cc £897 SOL

-UPe

eps

Je)JUY cc Opec €861 HI cc 0 81 8587 02 rå cc 858c 0887

+$00'0 +t00'0 z00'0

+$86T 007 Ost IT [ReKdeHanyNy

(PUea

P00'0 +$00'0 T00'0

"0£-60-$861

£861 002 OS€ I

I)

YNSUJAGS

(SVS) —10-01-E861

-2NYe 12pue PYLIJEPAS EYLUJEPAS 21 001 001 001 001 001 001

— -3IQvI -S3uN I Fe(OUYSFUUYBSIOJ Ly6I TS61 ZTL6I LT6I I Fejoas3uruljes10j 420

Ie

0E-60-€861—-10-01-Z861

"SVS

$861

40] PITT 3eJuRpuUN

I PYTT

UIO ydo (Ad) PITT

BIQNUEN (Ad)

(eanNJy (A1d) -SFUTUALJAJ[N yrnog -sZuruyraAln

02 SNULPReSUelj, £0u33y (A1d)

palu

LIQuuen

& 1u0uag EUISPOLIId

32109 03d020 uosuyof YInosS) Pay pgg] «PI Burddrys J[E407T eds I 3ejogsBuruffes10J e32ys 12IBISPUaJEN

(Ad) di seny ISM da Sys -PIT SUL .

'y + + I9sAR

SYS

128e[0Q31AELSpPaA IISAR "JUIUSTAOPaJUI3JUOM

Bejoqsäuruljesiod 103

SNUPPesueIL

UDJWIUSIAOPIY UaZUTIUSIAOPaY

uosuyogf HVH 053d029 av

tv

EYSuaAS

e32xs 00? SVS seny e32yS HEIOL Fe)J04

'y av

"4 '8 '6 'OI II

'I 'z

- nm om

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 13