1986/87:169

Regeringens skrivelse >

Py Es

1986/87: 169 ja]

med redogörelse för den svenska Skr

krigsmaterielexporten år 1986 1986/87: 169

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att tå del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 maj 1987 samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1986.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Anita Gradin

Skr. 1986/87: 169

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1987

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson. Bodström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1986

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel regleras genom lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. och förordningen (1983: 1036) i samma ämne. Båda författningarna trädde i kraft den I januari 1984. Lagen ersatte därvid äldre lagstiftning, ursprungligen från är 1935.

1] lagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel. Regeringen får förena tillståndet med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För att möjliggöra kontroll av tillverkning och försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMD, som numera finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i kontrotlarbetet är berörda företag skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande tillverkning resp. försäljning av krigsmateriel.

Statliga myndigheter såsom affärsverket FFV står inte under KMI:s kontroll och har ingen redovisningsskyldighet. KMI får ändå årligen uppgifter om de statliga tillverkarnas export.

På grundval av uppgifterna från de privata och statliga företagen upprättar KMI statistik. Detta sker årsvis. Arbetet med statistiken är med hittillsvarande rutiner slutfört fyra till fem månader efter kalenderårets slut. Vid den övergång till automatisk databehandling som tidigare förutskickats kommer tiden att kunna förkortas. Arbetet med en sådan övergång har nu inletts.

I Sverige råder sedan länge ett gencrellt förbud mot export av krigsmateriel. Regeringen kan dock medge undantag (dispens) från förbudet. Att en utförsel på detta sätt tillåts har sin grund i vår säkerhetspolitik och den därav betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad med avscende på krigsmateriel. [I

Skr. 1986/87: 169

Reglerna om krigsmaterielexport återfinns i lagen (1982: 513) om förbud

mot utförsel av krigsmateriel, m.m. och dithörande förordning

(1982: 1062). Båda författningarna trädde i kraft den I januari 1983. Genom utförsellagen krävs sålunda tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel

finns i den nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också för ullverkare

av krigsmateriel att till någon utom riket upplåta eller överläta tillverk-

ningsrättigheter m. m. till materielen. Vidare krävs tillstånd för att inom

riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas som nyss sagts av regeringen. Regeringsärendena bereds av KME. Nära samråd sker

därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdeparte-

mentet och i vissa fall med industridepartementet. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt har utrikeshan-

delsministern bemyndigats att fatta dispensbesluten.

Riksdagen har år 1971 (prop. 1971: 146. UU 21, rskr. 343) fastslagit och sedermera genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. bekräftat de riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen tprop. 1981/82: 196, UU 26, rskr. 345).

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär och tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga uppgift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att

alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse.

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen (RF) skall regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring än i regeringen. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85: 82) om ökad insyn och samräd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrägor skulle inrättas (UU 1984/85: 5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den har under år 1986 hällit

nio sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigs-

materielinspektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet till det föredragande statsrådet. Nämndens tillkomst har inneburit att omfattningen av de ärenden som görs till föremål för ökat samråd har breddats. Nämnden har självfallet inte

ersatt utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om. Genom de relativt täta, regelbundna sammanträdena får den rådgivande nämndens ledamöter ock-

så en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av de frågor som rör

krigsmaterielexport.

I nyssnämnda proposition uttalade regeringen även sin avsikt att varje är Skr. 1986/87: 169

lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en breddning av den allmänna debauen.

I enlighet härmed företade regeringen är 1985 riksdagen en skrivelse (1984/85: 223) med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1984. År 1986 lämnades en motsvarande redogörelse för krigsmaterielexporten under är 1985 (Skr. 1985/86: 178). Inom KMI har nu utarbetats

en liknande redogörelse avseende år 1986. Redogörelsen bör fogas till

protokollet i detta ärende som biluga tbilaga 1).

Av den statistiska redovisningen framgår bl. a. att den svenska exporten

av krigsmateriel under är 1986 uppgick till 3 242,9 milj. kr. mot 2 137,4 milj: kr. under år 1985. Detta innebär räknat i 1968 års priser en ökning med 235

milj. kronor eller 46 2. Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten utgjorde 1.22 57 mot 0,82 4 för år 1985. Genomsnittssiffran för den senaste tioärsperioden är 1.06 52.

Som ett led i en eftersträvad vidgad information om svensk krigsmaterielexport ingår i arets redogörelse också värdet av den berörda exporten till enskilda länder även under perioden 1971 till 1985. Uppgifter om dessa

värden återfinns i bilaga (bilaga 2).

Vad gäller krigsmaterielexportens geografiska spridning kan konstateras att Sverige under lång tid har sålt krigsmateriel till ett fyrtiotal länder. Uppdelade på regioner dominerar Västeuropa med cirka hälften av värdet

av leveranserna.

Under år 1985 mottog de nordiska länderna en större andel av exporten än tidigare. Denna utveckling har fortsatt under år 1986 och exporten till Norden svarar nu för 36,1 Ze av den samlade exporten av krigsmateriel.

När det gäller krigsmaterielexportens värdemässiga fördelning på olika

huvudområden är vapen och ammunition den dominerande kategorin.

Denna kategori omfattar ett rikt register av den vapen- och ammunitionstillverkning som förekommer i Sverige. Även krut och sprängämnen samt ”Övrig materiel”, vilken innefattar bl. a. elektronisk apparatur, är betydelsefulla exportvaror på den västeuropeiska marknaden.

En hög självförsörjningsgrad när det gäller försvarsmateriel ingår som

ett viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På viktiga försvarsmate-

rielområden är det därför en fördel för Sverige att ha en inhemsk produk-

tionskapacitet. Härom råder en bred enighet. Det svenska försvaret är

emellertid en alltför liten avnämare för att den inhemska industrin skall kunna få önskvärd bredd och effektivitet. De svenska försvarsbeställningarna kan exempelvis i regel inte ge kontinuitet I produktionen. En export av försvarsmateriel från Sverige är av stort värde för att kunna hålla uppe produktionskapaciteten och den tekniska utvecklingsnivån. Även härom råder en bred politisk enighet. Men villkoret är att detta sker med en

betydande restriktivitet och i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har

uppställt.

Allvarliga misstankar har riktats mot att en del krigsmaterielleveranser

från Sverige inte skett i enlighet med gällande bestämmelser. Sedan en

längre tid har dessa misstankar utretts av polis- och tullmyndigheter. Den Skr. 1986/87: 169 26 maj 1987 åtalade åklagaren två personer, varav en i ledande ställning vid Nobel Kemi AB för bl.a. grov varusmuggling avseende krut och sprängämnen. Såvitt avser annan materiel pågår förundersökningen fortfarande. Det är som regeringen tidigare framhållit ett oeftergivligt krav att företagen respekterar och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som skärptes så sent som år 1983.

Under år 1985 tillkallade regeringen en särskild utredare — landshövdingen i Södermanlands län, Bengt Gustavsson — med uppgift att företa en kartläggning och genomgång av den svenska försvarsindustrins verksamhet i utlandet. Med utgångspunkt i denna genomgång skulle utredaren överväga de åtgärder som kan visa sig påkallade för att från samhällets sida styra utvecklingen så att de riktlinjer för krigsmatericlexporten som riksdagen har uppställt kan fullföljas.

I april överlämnade utredaren sitt betänkande (SOU 1987:8&) Försvarsindustrins utlandsverksamhet. Det är nu föremäl för remissbehandling.

Parallellt med denna remissbehandling har särskild uppmärksamhet riktats mot två områden. En referensgrupp har tillsatts med uppdrag att ta fram förslag om en utbyggd tullkontroll över krigsmaterielexporten. Detta arbete har samordnats med en inom utrikesdepartementets handelsavdelning bedriven intern genomgång av KMI:s kontroll- och handläggningsrutiner m. m.

En särskild utredare. ambassadören Torsten Örn, tillsattes under våren för att göra en administrativ översyn och utvärdering av krigsmaterielinspektionens verksamhet. Denna utredning är avslutad. En rapport överlämnades till utrikeshandelsministern den 25 maj 1987.

Jag hemställer att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det

föregående,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigsmaterielexporten år 1986.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

An

Bilaga I Skr. 1986/87: 169

Svensk krigsmaterielexport år 1986

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMD följer utvecklingen av den svenska till-

verkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för närvarande omkring 130 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva — är skyldiga att

lämna uppgifter i olika hänseenden till KML Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom

KMI. Den statistik som därvid tas fram presenteras för regeringen i inspektionens ärsberättelse som normalt avlämnas under juni månad. I pro-

positionen (1984/85: 82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigs-

materielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande promemoria redogör för den svenska krigsmaterielexporten år 1986.

Utförseltillstånd

I budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år uppgift om värdet av de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående kalen-

derår. I årets budgetproposition har värdet för år 1986 angetts till 4262 milj. kr.

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1500 och 2000. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större

omfattning eller inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att

föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillstånd. Som framgär av tabell I har ca 977 av värdet av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1982—1986,

Av tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförseltillstånd beräknad i 1968 års priser ökat under år 1986 med 31,3 7 eller med 233,3 milj.kr. Det bör påpekas att utförseltillstånden ofta täcker en annan och längre tidsperiod än den till vilken tabelluppgifterna hänför sig.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1982—1986 i löpande Skr. 1986/87: 169

priser och i 1968 års prisnivå" jämte den procentuella volymförändringen

! Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

Det förekommer olika uppgifter om det årliga värdet av svensk krigsmaterielexport. KMI:s statistik grundar sig på de uppgifter inspektionen tar in

direkt från varje exportföretag rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport

under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års

prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1977—1986 i löpande

priser och 1968 års prisnivå”, m. m.

? Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

Krigsmaterielens andel av vår totala varuexport för år 1986 uppgår till

1,22, dvs. en ökning i förhåltande till 1985 års siffror. Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag

för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 visar att det sammantagna värdet

av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet

av faktiska leveranser under samma år.

Krigsmaterielens fördelning Skr. 1986/87: 169

Huvudområdet vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmaterielexporten. För år 1986 svarar detta område för 78 Z, vilket är högre än

. ven en ar oo co ÅA . o

genomsnittet för de närmaste föregående åren. Ökningen på flygplansom-

rådet hänför sig till nordiska köpare.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i mkr. under åren 1976—1985 fördelat

på sex olika huvudområden.

1977 1978 1979

a) Vapen och ammunition tinkl. för jakt och sport) 340,8 638.838 1114,3 b) Krut och sprängämnen samt vissa tändmedel inkl. för civilt bruk) 32.4 45.1 39,7 c) Pansrade fordon jämte utrustning 21.8 3,60 0,7 d) Krigsfartyg jämte utrustning = - 326,1

e) Militära luftfartyg och

a) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) 1 588,0 1 364,1 1 156,1 b) Krut och sprängämnen samt vissa tändmedel (inkl.

för civilt bruk) 44,9 53.0 103.1

c) Pansrade fordon jämte

utrustning 9.6 6,7 7,4

d) Krigsfartyg jämte utrustning 101,2 - =

e) Militära luftfartyg och

a) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) LIST 1640,7 1490,3 b) Krut och sprängämnen samt vissa tändmedel (inkl. för civilt bruk) 117,8 137,0 68.3

ce) Pansrade fordon jämte

utrustning 6,5 1,2 87,7 d) Krigsfartyg jämte utrustning - = -

e) Militära luftfartyg och

Skr. 1986/87: 169

a) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) 2531,7

b) Krut och sprängamnen

samt vissa tandmedel tinkl.

för civilt bruk) 89.7

c) Pansrade fordon jämte utrustning 4,3 d) Krigsfartyg jämte

utrustning 24,5 e) Militära Juftfartyg och

Kategorin övrig materiel omfattar bl. a. övningsmateriel, radar, under-

hålls- och tullverkningsutrustning samt elektronik.

Geografisk spridning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande sammanställningar av exportens fördelning, dels på skilda regioner under den senaste tioårsperioden (tabell 5) och dels på enskilda länder

under år 1986 (tabell 6).

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1977—1986.

1977 1978 1979 1980 1981

? Västeuropa inkl. Jugoslavien.

Sedd över ett längre uidsavsnitt visar sammanställningen att den svenska Skr. 1986/87: 169 krigsmaterielexporten i stort sett till över hälften av sitt värde gått till

Västeuropa och till knappt 30 7 till Asien. Afrika kommer år 1986 inte upp till I 2 efter att några är tidigare med Nigeria som största köpare legat på

relativt höga siffror.

Tabell 6. Exporten i tkr. av krigsmateriel är 1986 fördelad på länder (inom parentes exporten år 1985)

Amnerikas Förenta Stater 87447 (92 395) Argentina 5 (35494) Australien 88 154 (32210) Bangladesh 35 764 (11188) Belgien 4218 (2695) Brasilien 276215 (89 088)

Canada 39472 (74733)

Danmark 199253 (86739) Finland 514 607 (335623)

Frankrike 3494 (4050)

Förbundsrepubliken Tyskland 59310 (29376) Ghana 117 (1250) Grekland 780 (23053) Hongkong 861 (169)

Indien 312215 (77.528)

Indonesien 104 409 (26798) Irland 16693 (5244) Isländ 49 (20)

alien 158 080 (18177)

Japan 10835 (37074) Jugoslavien 68 686 (85 164) Malaysia 81771 (106 138) Nederländerna 13413 (22 308)

Nigeria 10325 (94962) Norge 457 513 (251908) Nya Zeeland 1518 (3 183)

Pakistan 239418 (4030) Peru 3607 (19390)

Portugal 100 (372) Schweiz 90996 (69780)

Singapore 251581 (307 516)

Spanien 1424 (2039)

Storbritannien 46 120 (112418) Tjeckoslovakien 16 (86)

Tyska Demokratiska Republiken Äl (CIN

Tunisien 134 (—-) Uruguay 26 (—)

Österrike 64 238 (28 200) Summa 3 242935 (2137 355Y'

4 Slutsumman anger totalvärdet i vilket också i tabellen icke förtecknade länder ingår.)

Under år 1986 omfattade exporten 38 länder mot 40 är 1985. Till 10 av dessa 38 länder understeg exportvärdet I milj. kronor. I flera av dessa fall

har exporten rört sig enbart om vapen för jakt eller sport.

Som framgått av tabell 5 utgör Västeuropa den dominerande regionen för svensk krigsmaterielexport. Den ökade andel som denna marknad tagit i förhållande till 1985 beror, förutom den anmärkningsvärda ökningen vad avser de nordiska länderna, också på större försäljningar till länder som Förbundsrepubliken Tyskland, Italien och Schweiz. Nordamerikas andel av berörd svensk export har sjunkit i förhållande till föregående år vilket främst beror på minskat värde för Canada.

Skr. 1986/87: 169

I Sydamerika är Brasilien det allt dominerande mottagariandet för den

svenska exporten. Liksom under år 1985 består den i allt väsentligt av luftvärn och luftvärnsutrustning. Redovisningen för år 1986 visar att Asien efter en nedgång under år 1984

åter har nått en andel av den svenska krigsmaterielexporten på cirka 3096.

Indien, Indonesien och Pakistan har ökat starkt medan Singapore minskat.

Till Bangladesh består exporten fortsatt av materiel för bevakning av kust-

och havsområden. Till Afrika där Nigeria är huvudmottagarlandet fortsätter exporten att

sjunka.

För Australiens vidkommande kan en exportuppgäng i förhållande till är

1985 konstateras.

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m.

Under är 1986 har regeringen lämnat ett tillstånd till upplåtelse av tillverkningsrättigheter utom riket. Det gäller för tillverkning i Pakistan. I ett annat fall har regeringen godkönt en ändring av ett licensavtal med ett

norskt företag. Regeringen har också lämnat ett tillstånd för militärt inriktad utbildning i

Sverige av utländska medborgare.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår

varje tillstånd till export av krigsmateriel, görs en genomgång av relevanta

delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Det finns för närvarande drygt ett 50-tal exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av dessa är ca 25 mindre företag med tillstånd att handla med jakt- och skyttevapen. Dessa senare företag exporterade under år 1986 tillsammans för något över 4 milj. kronor. Under samma tid exporterade 19 företag vardera för värden över 1 milj. kronor.

De främsta exportföretagen är Bofors och affärsverket FFV. Bofors är det ojämförligt största. Tillsammans svarade de båda företagen för 70 6 av den svenska krigsmaterielexporten för år 1986. Efter dessa kommer i tur och ordning försvarets materielverk. Saab Missiles AB och Philips Elektronikindustrier AB. Dessa tre exporterade var och en för värden översti-

gande 100 milj. kr. I intervallet 50 till 100 milj. kr. återfinns Nobel Kemi AB och Volvo Flygmotor AB. Åtta företag har exporterat för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa är FFV Norma AB, SATT Communications AB, Saab Scania AB, Karlskronavarvet AB. Lindesbergs Industri AB, Contraves Svenska AB. SA Marine AB och Ericsson Radio Systems AB. De

övriga företagen med en export överstigande en milj. kronor är Saab Instruments AB, Air Target Sweden AB, Hägglund & Söner AB och FFV Mipro AB.

Tillsammans svarade dessa 19 företag för 99.892 av hela den svenska krigsmaterieclexporten under år 1986.

Skr. 1986/87 169

gbg £861 - = 6 " VO6r Iz 881 - S697 IR068 = - - €LLvL = - YLY8 - = fTOSET USsUR 9LE6T = Osch = tSDET - 691 ATSLL B6LIT = pros 0c LLI8I FLOLE

T6 SE Il

+861 - - IFOCTI ” SSTSEt MB - 09 SSI IröbF - tl91 - OIfTE = - SPUSB8 cOl6r - OPNBOI OLTOFZ OTISS Utf9 - = FIS - rt ISGES TLO69 = COPET sö STEBOT SR06E

t86I pet = BETT - TNG - - TISEI LYtI = - 8rörE OCTSK = - SSPrreL - = fOeffSs LOFTS OEEIOT - - - 1972 = — ODGIET VLT = TOG (4N SITOSI KfrItF

T861 Sstlc - FOI 07 - ÖLEBLT - - SBLS (4. - - LICET - - VILTY = - OrPOS OSTI GHSLIL = - = VLEE - c85 FOTTS FTerTO - cctT ct0I I9rO0S 8009

— 1861 SsciT = GHÖGTT - = 6VCII - - TIBt tira - = - tP9 - - IOFS - = FPIOLS KTBLI FI9GII töcr 0l6c - 1eS - — VEVEET ItBtF - KC 06 NTLE9 IrTTE

0861 Oscc 00C TIG - s8l TYrIT - - Oper 685 - - 98c 068 = sKt VIGYS = = LBEtb ÖLINOT FIrYR - [405 - I - vå MLVTS Olf9T I TIIST Iz FBSEL BOTT

0 — 6161 UsSL - OIBOT = ct 686C - - DOSKI 69L - - StEBL - - LE9O9 - - YISLT 6E89T TTLSP = LI 9019 OSTTL isvl LST) - - - - | TVGUEI 9IMA86

sJIapurt — 8L6I - = 90181 au 6SC LEE - - SFEB 9t0 - - = 008 = - OFIIP - = IBESt LPOTI XOVBE - - = - - - TB SOC FE6IT SEBT - 60919 60CI

I ed pejapuoj LLOI = = 9IMGL = l6c töc - - OV6T $POcII = - le GLPLT = - IKGSL - = GIGS OPs ILE9T - 9cL LÖ = = - 19T8T Por FI8IR KLOT $ b899t 0001

— ygel— 9L61 - = LSI = 6C LPOX - - l6s St6 - - = 6886 - - TVESPI = CIBTE FFOl OTEL - LLTS 9 2 - - SOTFI 8sr 9918 LYcI I SLIBI LL9

€ 1461 — SL6I - sl! LOC8 = SpE 995 - = c90r I - = = 1765 = - LIB9S - - 1689 86 988S1 - valt - - - 999T5 - I86F) LEcV c S$t001 BLET Uatg

Iapun — Ost NET v8r - - IOSP = set - - 0691 6 99 I96Ef - - PIRIFI 168 TOPP o- - - - tB0rlo - 9ELc P6 c L89L FO9T $L6l - = 1 [ALIDIEWUSTLUY — £L6l - = 6IES L8 eps - - $c9 = - - Iz Set 001 106 > 6Ytst = 91 TOSTG 6Lt COYPT - = - - oLLETT - 699t S0r § s68sl Ol

5 I — Ar cCL6I - = 9r8s 001 cI€ - - 9c0 - - - 8 catr vac t9r sS69f - - 1961 §89 PILET - - - - OsTLt - 160 te F LO6L YccT "Ijl I I I — — I UJNOdXA IZ61 - - LOST St ISt - - 6cL1 = = - Ict £99 868 908 19£957 L - 0691 1951 SET - - cg — 6080 tl - L£01 - 988c L6PI

6 8t LT

Peusaurddijt4y uaynandas usapej3ueg PUeSÅL uarsduopuj e1Ud1Od uatjensny -Spunq10:] 3uoy3uoH SPYUIWY euluadly sopegIeg uanue3nag erYquwWojoJ MNIPUWUBTC] SALIYUEIJ 1eYBIQIOD puejyalrn UStuegiy RRJLANN PIIOPUYy uanrsesq sOpen34 rRURÄND II uarsjag epeur) puerjuIij tauntg Puwng uogqen eureyDN uarpuj pueu puPIs] uael uedef purT ET any) ueJ]

Skr. 1986/87 169

FI = BEI - - - WETT 86601 TIGFO6 806 - t8l OcOr 06t = TLÉ OIL UBL69 JGISLUY 6t0T = gIpzll - = - 98 - - - - 16 S TIISE VUT8Z SSE S861 - 1 483u1 SR 901 IST rt 61 LET = = djur 7 Fs6l ASte6t - sr crLe9 - - - Sl6TI — UPLYGT IOSSEL sl v6s Spy EU - 6ILF S8c JYEFIl YIT6LBI LÖLPY - TIlZ8l - — - - - = £T091 - 8 - YI169t0 ILYSL 976 NoOdxa LLIT = €861 TSOLE 198 L6 LSIOVDL - 9c tl07 S6HOI - 69L BRS09 8F Fys VILRF I9ETE - TISP - LYGER LIFT 6€T - VUCRF9 - = - b = - 60 = 9 r o- SKE SLI seutejpueyuadea 96] 8591 = T861 ÖSLFUST LETEL 98 BLOTTI - 6 6[618 BLLUT = VOIG6R 09904 6 GEL OTOZ 0801 - OTILE 0061 NMIVIFI ITFRGl 090€ Ssc6l ISkTII - - - 8 = - - = Lr - 81 BSEGE 569 LBS = = oo Oc Be epjrysta 1861 PRLTtlI - bs LFERIYT = - — S9S6 2 S6S9 OILEYI - c0F dIOUST SKE - OMSK — SLHIYI ÖSTER Ssr9l - €LUBBI - - - = - = 65891 - - BOCIS I EO

L69 = TSL 99P Yr ap O861 ÉOFSLE - ul fO6R19T - - - OÖMVEFT - K€TOFT LTTSLI 08 crt od6FI S98LE - HUSL TOOPI PFO6SÖT TRBOT - FIFSL - - - - = TLL - - FVVLE I 198 WOsyt 10 LLOT

6461 UPYGOT - L8 EVLYEE - — - 1OBGUI - I6IEI TIT69 6l tul BFOT I19É6T 88 - o- BI9LT SYEO9I O8EL - LEOSLI - = - 66 = —- — = 95 S - KELYLI FIP s: AMN ILO siapur| BP BLGI SSTSL = 91 FELB6 - — - YVEEL = 09887 TOIF9 - ts öo+rL!|crE TLUBV Iz - - 9G6ESOI 661 TS - VLRSF 1E8tE = - 06 6 - - = s8 02 JBOE VTESI TI 611506 IP apuefjojarya ed pejaptoj ÅLOI ÖSSTSP - vt Y9EYS c - - BEIB - —- SPTI9 - 901 BOTT -— - - - IITER $1S8TI 997 - I191EP - - - SS Y - - - - cl occhl TSO8E SSES69

sg6l—1261 MET BOLOI - LI OIEOI ti - - PSEOL - BTTT Bripp 901 CIBOL - 90 - - OMMPF 98981 Or - LOLEF - = Ni 801 = - - - - 9 obalT BITOI 99ETOS paw T HePqIOJwEef SL6E LI9tT - bc 1106 - - - LOST = 60 IPBRS ul 007 TBLL - 99 - = €ITS9 LPFIOI ll - TVTFS - - - - = - - - - IS OSST TFÖFI OIEIES UdIe

IIPUN o Hay bPLOK Grått - Et Orig - - = ABSI = - LTBBS - 96C BOLI - - 96 - BEE 1ISPT LEE - TirLlT - = - - - - - = = 81 8B98T L66S OGGILV JULIE [ALIIIEtUSBLY KLOT Ockv - €! —BsES = - - o€STT - - Ot6ty - ST Vist - = 09 - TLITE PIOST - t6v6l - 8 £01 - - - - - - €I och oDbROS TITSEE SL6I-TLET rå

— AR LOI €L - 8 —BssTI = - - fort = = öLPppIS - 10 NlOvT - - 1901 - 6198 N6ILT - - 61900 - sp - = - - - - SI P6KI —TBLS9 PVO06SE NV USIG — Japun uauodxg 1461 9ET - LI SchP - -— - LvcS - - tOT8C - 007 ASS - - p6c - 10918 £t67 - - 1T8Fc - Iz - - - - S- - Li +rO0LG pE9979

uayodxa

UaruopajeD PeYSNLIYJOUQ BUJIPURIIIPAIN UUURTUIQIOIS puejaaZ uaynanday uaraejsognf FinquiaxnT Uuarpesojs ed anbiunteW 22 ejanzauaA UnIaWEY SADUNEW uaruewun4 a10deguts eyYUeT erupzueL o8eqor IALLINSO vISÅLJEW uPISTjRd [e3nuHod ZIIAYIS WPUNUNS puelteyL PEPIuLIL uarstun 1pteA OSXSN BIIZIN uamueds -OHIL 1yInL un3un Bwwns IedaN a310N EYSÄL pued udlod oO801L BÅN eÅN nIad MUS | ;

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 13