1987/88:15
Regeringens skrivelse e Ae
1987/88:15 | E
med redogörelse för verksamheten inom Sk
o >» a ss o Sr.
Europarådets ministerkommitté under år 1987/88: 15 1986
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1987 redogörelse för verksamheten inom Euro-
parådets ministerkommitté under år 1986.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Sten Andersson
1 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 15
Utrikesdepartementet Skr. 1987/88:15
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl. R. Carlsson, Hellström, Johansson, 6G. Andersson,
Lönnqvist, Thalén
Föredragande: statsrådet S. Andersson
Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1986
I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rädgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommittté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967—85, senast med skr. 1986/87:59. En redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1986 har utarbe-
tats inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justitie-,
social-, utbildnings-. jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri-, civil- och miljö- och energidepartementen samt det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om kultur och vissa skolfrågor och det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om flyktingar och invandrare. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
[Ne
Bilaga Skr. 1987/88:15
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1986
I. Ministerkommittémöten
1. Allmänt
Ministerkommittén höll i likhet med tidigare år två ordinarie möten under år 1986, medan ställföreträdarna samlades 11 gånger. Till de sistnämnda
har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde när ministrarna inte är samlade. |
Sex ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året. Sålunda avhölls en arbetsmarknadsministerkonferens den 20-
22 januari i Madrid, en ministerkonferens om jämställdhet mellan kvinnor
och män den 4—5 mars i Strasbourg, en justitieministerkonferens den 17—
19 juni i Oslo, en idrottsministerkonferens den 30 september — 2 oktober i Dublin, en civilministerkonferens den 8—-10 oktober i Salzburg samt en
ministerkonferens om massmediafrågor den 9—10 december i Wien.
Härtill kom ett extraordinarie ministermöte om den internationella terro-
rismen den 4—5 november i Strasbourg. | | | Europarådets budget uppgick år 1986 till ca 369 miljoner franska francs.
Sveriges bidrag var totalt 12,3 miljoner kronor.
2. 78:e ministerkommittémötet
Europarådets 78:e ministerkommittémöte ägde rum den 23—24 april i Strasbourg under ordförandeskap av Irlands utrikesminister Peter Barry.
Den svenska delegationen leddes, i utrikesminister Sten Anderssons från-
varo, av ambassadör Jan Eliasson, chef för utrikesdepartementets politiska avdelning.
Dagordningen för mötet omfattade bl. a. följande ämnen: den internationella terrorismen, öst-väst-relationerna, Stockholms-konferensen samt europeiskt kulturellt samarbete.
Under mötet löstes slutligen frågan om Turkiets ordförandeskap i minis-
terkommittén. Turkiet inträdde vid detta möte som vice ordförande i
Frågans lösning krävde ett extraordinarie informellt möte och en n formell
omröstning. .
Frågan om terrorismen ägnades stor uppmärksamhet. Man enades om alt sammankalla en fackministerkonferens snarast möjligt. Denna extra fackministerkonferens ägde rum den 4-5 november i Strasbourg.
I fråga om den nya byggnaden för kommissionen för de mänskliga
rättigheterna rådde enighet om att en ny byggnad behövdes. I det nuvarande läget kunde endast ett principbeslut härom fattas, eftersom kostnader '
tl Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 15
etc. icke diskuterats tillräckligt ingående. Ministrarna uppdrog därför åt Skr. 1987/88:15
ställföreträdarkommittén att fortsätta arbetet.
En resolution om europeiskt kulturellt samarbete antogs under mötet.
Schweiz såg bl.a. ett utvidgat kultursamarbete som en motvikt mot ett vidgat gap mellan EG- och icke-EG-länderna i Europarådet.
Ministrarna uttryckte en stark förhoppning att de avslutande mötena under Stockholms-konferensen skulle leda till en substantiell överenskom-
melse. När det gällde situationen i Centralamerika redogjorde Italien och
Nederländerna för EG:s kontakter med Contadora-gruppen och med län-
derna i området. Schweiz redogjorde för utvecklingen under Bern-mötet
(ESK), medan Turkict, liksom vid tidigare möten, tog upp frågan om den turkiska minoritetens ställning i Bulgarien.
Före ministerkommitténs möte hölls i den parlamentariska församlingen
en debatt om ”European Construction”, vari även ministerkommitténs medlemmar deltog. Denna nya procedur hade föreslagits i Colombo-kommitténs rapport i syfte att öka kontakterna mellan ministerkommittén och den parlamentariska församlingen och denna typ av åsiktsutbyte ägde nu rum för första gången.
3. 79:e ministerkommittémötet
Ministerkommitténs 79:e" möte hölls den 19—20 november i Strasbourg under ordförandeskap av den italienske utrikesministern Giulio Andreotti. Den svenska delegationen leddes av statssekreterare Bernt Carlsson, se-
dan utrikesminister Sten Andersson, liksom sin österrikiske kollega, valt
alt stanna hemma i reaktion mot den franska regeringens beslut att införa visumtvång mot bl. a. Sverige.
Bland de viktigaste dagordningspunkterna fanns bl. a. samarbetet mellan Europarådet och EG, kampen mot den internationella terrorismen, öst-väst-relationerna samt Europarådets nya MR-byggnad.
En stor del av den inledande sessionen ägnades åt relationerna mellan Europarådet och EG. Bland det tiotal delegationer som yttrade sig, däribland den svenska, förelåg den allmänna uppfattningen att samarbetet utvecklades i en positiv riktning. men att det var nödvändigt att undvika dubbelarbete mellan de båda organisationerna. Ministrarna gav ställföreträdarkommittén i uppdrag au bl. a. studera ett förslag om en ny brevväxling mellan Europarådet och EG, syftande till att fastställa EG-kommissionens roll i samarbetet.
Ministerkommittén och generalsekreterare Marcelino Oreja uttryckte sin tillfredsställelse med resultatet av den fackministerkonferens om kam-
pen mot terrorismen som hållits tidigare i månaden, där från svensk sida
bl. a. justitieminister Sten Wickbom deltog. Beslut togs att som en uppföljning av denna konferens snarast sammankalla ett möte med de närmaste rådgivarna till ministrarna med ansvar för terroristbekämpning i respektive länder. |
Vad beträffade relationerna mellan öst och väst uttalade ministerkom-
mittén sedvanligt stöd för en fullständig tillämpning av Helsingfors-avtalet.
De välkomnade Stockholms-konferensen som ett viktigt steg på vägen i Skr. 1987/88:15
arbetet med företroende- och säkerhetsskapande åtgärder.
Vissa beslut fattades även om den nya byggnaden för kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Bl. a. fastställdes en kostnadsram på högst 240 miljoner FF samt att MR-dircktoratet inom Europarådets sekretariat ock-
så skall få inrymmas i den nya byggnaden.
Vid mötet genomfördes också det numera sedvanliga kollokviet mellan ministerkommittén och den parlamentariska församlingen. Vid mötet framfördes bl. a. kritik mot det franska visumtvånget.
II. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer
I. Mänskliga rättigheter
Ministerkommittén har i enlighet med vad som åvilar den enligt Europakonventionen övervakat verkställandet av Europadomstolens domar och granskat och överprövat de rapporter som Europakommissionen avgivit
över enskilda klagomål. Ministerkommittén har under året avgett elva resolutioner i sådana ärenden.
The European Human Rights Prize, en utmärkelse som instiftades år 1980 och utdelas vart tredje år till personer eller organisationer som på olika sätt främjat arbetet för mänskliga rättigheter, har utdelats under året.
Priset delades mellan den argentinske presidenten Raul Alfonsin och den
förre österrikiske justitieministern Christian Broda. Det var första gången som priset utdelades till enskilda personer och ej till organisationer.
Det löpande arbetet har i övrigt liksom under tidigare år bedrivits i
styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och i dess tre expertkom-
mittéer.
Efter direktiv från den europeiska ministerkonferensen i Wien år 1985 om mänskliga rättigheter har styrkommittén särskilt uppmärksammat dels utvärdering och konsolidering av Europarådets hittillsvarande verksamhet
inom området för mänskliga rättigheter, särskilt kontrollorganens (domsto-
lens och kommissionens) funktion, dels Europarådets roll i det fortsatta arbetet med att främja mänskliga rättigheter och dels den inverkan de nya forskningsrönen inom områdena medicin, biologi och biokemi kan ha på mänskliga rättigheter. I anslutning till det sistnämnda kan nämnas att
styrkommittén under året avgett ett remissvar till expertkommittén för
biomedicinska frågor rörande ett av denna kommitté utarbetat förslag till etiska principer för hantering av embryos samt för nyttjande av artificiell
inseminationsteknik och andra metoder för att lösa barnlöshetsproblem.
Kommittén har däri sökt belysa de problem som den nya forskningstekniken rymmer utifrån mänskliga rättighetsaspekter.
Styrkommittén har under året antagit och till ministerkommittén överlämnat ett förslag till rekommendation om gemensamma riktlinjer rörande
vapenfri tjänstgöring för dem som av samvetsskäl vägrar fullgöra militär-
tjänst. Ett remissyttrande har avgivits av den parlamentariska församling- Skr. 1987/88:15 en. Ärendet behandlas för närvarande i ministerkommittén.
En av de styrkommittén underställda expertkommittéerna, expertkommittén för utvidgning av de i den europeiska konventionen upptagna rättigheterna (DH-EX), har under året färdigställt och till styrkommittén överlämnat ett förslag till en europeisk konvention till förebyggande av tortyr.
Förslaget innebär att en särskild kommission inrättas med uppgift att
granska förhållandena på fängelser, polisstationer, häkten, mentalsjukhus
och andra platser där människor hålls frihetsberövade. Konventionsförsla-
get har granskats och bearbetats av styrkommittén som överlämnat det till ministerkommittén. Konventionen torde kunna bli antagen under år 1987.
En annan expertkommitté, kommittén för förbättrande av proceduren enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna (DH-PR), har under året fortsatt uppföljningsarbetet av de förslag som framlagts om förändringar i proceduren inför domstolen och kommissionen. Av störst allmän betydelse är de diskussioner som förts om rätt för enskild klagande att själv föra sin sak till domstolen och om möjligheterna för ministerkommittén att behandla frågor om skälig gottgörelse till den klagande i mål där den konstaterat brott mot konventionen. Den mer långsiktiga frågan om en eventuell sammanslagning av kommissionen och domstolen har också diskuterats. Medan kommittén ställt sig klart positiv till att ministerkom-
miltén i förekommande fall prövar också frågan om skälig gottgörelse till
den klagande, förekommer olika meningar när det gäller frågorna om rätt
för den enskilde att föra sin sak till domstolen och om en eventuell
sammanslagning av kommissionen och domstolen. I samtliga tre frågor kommer rapporter att avges till styrkommittén under år 1987.
Den tredje expertkommittén, kommittén för information och undervisning om mänskliga rättigheter (DH-ED), har arbetat med att ta fram undervisningsmaterial för olika yrkeskategorier. En handbok om mänskliga rättigheter, avsedd för personal inom kriminalvården, har färdigställts. Ett journalistseminarium har avhållits och ett liknande seminarium planceras under år 1987 för socialarbetare. En av Europarådet antagen rekommendation om undervisning i frågor rörande mänskliga rättigheter har publicerats på svenska och handledningar för lärare som underlag för
undervisning i sådana frågor är under utarbetande.
Slutligen kan nämnas att det sjätte tilläggsprotokollet tull Europakonventionen, som förbjuder användning av dödsstraff i fredstid, tillträtts av sammanlagt åtta stater, Sverige inräknat, varav tre stater, nämligen Frankrike, Nederländerna och Portugal tillträtt protokollet under år 1986. Protokollet trädde i kraft den I mars 1985. De sjunde och åttonde tilläggsprotokollen har ännu inte trätt i kraft.
2. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor
a) Social trygghet
Ministerkommittén antog år 1986 tre rekommendationer som berör det sociala trygghetsområdet. nämligen R(8&6)I om skydd av persondata som
används inom socialförsäkringen, R(86)4 om användande av ett standard- Skr. 1987/88:15 formulär för att lämna sjukvårdsförmåner till personer som tillfälligt vistas
utomlands samt R(86)5 om att utsträcka rätten till sjukvårdsförmåner till
hela befolkningen.
Styrkommittén för social trygghet avslutade under år 1986 sitt mångåriga
arbete med revisionen av den europeiska socialförsäkringsbalken för senare delgivning med den parlamentariska församlingen. Den reviderade socialförsäkringsbalken är avsedd att utgöra ett modernare och mer flexibelt minimistandardinstrument på socialförsäkringens område än den gamla balken. :
Samtidigt ställs på flera områden kraven på ratificerande stater högre i
den reviderade balken. Ett exempel på mer moderna bestämmelser gäller efterlevandepensioneringen som enligt den reviderade balken i princip skall vara könsneutral.
Styrkommittén avslutade även under året för sin del arbetet med en
rekommendation om att gradvis utsträcka rätten till invalid- och ålderspen-
sioner till ländernas hela befolkning. Genom det svenska folkpensionssystemets utformning uppfyller Sverige redan den föreslagna rekommendationens syfte.
Under året beslöt styrkommittén-att inrätta två underkommittéer. Den ena skall syssla med frågor om flexibel pensionsålder och den andra skall ägna sig åt frågan om att anpassa socialförsäkringen till de socioekonomiska och demografiska förändringarna i samhället. |
En särskild kommitté har vidare tillsatts för att förbereda den fjärde
europeiska ministerkonferensen med ministrar med ansvar för social
trygghet, vilken kommer att äga rum i Schweiz under år 1989.
b) Socialtjänst och arbetsmarknadsfrågor Styrkommittén för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor (CDSO) har hållit två ordinarie möten under år 1986. Vad gäller arbetsmarknadsfrågor behandlades under året bl. a. tillfälliga arbetsförmedlingar, lönegaranti vid konkurs och arbetstagares och deras representanters mötesrätt i företag. På det socialpolitiska området har en studie om synpunkter på fattigdomen i Europa slutförts som resultatet av en konferens i ämnet som hölls under hösten 1986. I samarbete med styrkommittén för hälso- och sjukvårdsfrågor (CDSP) har ett förslag om inrättandet av ett kommunikationscentrum för äldre diskuterats, och en rapport om förutsättningarna för ett sådant centrum presenterats. Under år 1986 har styrkommittén för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor vidare beslutat anordna en konferens om våld i familjen under hösten 1987.
I januari 1986 hölls Europarådets tredje arbetsministermöte i Madrid. De ämnen som särskilt diskuterades var ”Employment Trends between 1983-86 and Future Prospects”, ”Measures to Combat Youth Unemploy-
ment” och ”Scientific and Technological Development and their Effect on
Employment and Working Conditions”. Flera länder ställde en rad frågor till Sverige om framför allt åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Vid mötet
beslutades att nästa arbetsministermöte skall äga rum år 1989 i Köpen- Skr. 1987/88:15 hamn. |
Sociala stadgan Regeringskommittén för sociala stadgan sammanträdde vid tre tillfällen under år 1986. Vid mötena genomgicks rapporter om olika medlemsstaters tillämpning av stadgan. Sverige lämnade i juli 1986 en rapport rörande åren 1984-1985. Detta dokument skall granskas av kommittén under år 1987. Övergripande diskussioner fördes också beträffande vissa av stadgans bestämmelser, bl. a. om strejkrätten.
c) Migration Styrkommittén för migrationsfrågor (CDMG) fortsatte under år 1986 planeringen av den tredje curopeiska migrationsministerkonferensen. som ägde rum i Portugal i maj 1987. Huvudrapporten ”Migrants in Western Europe: Present situation and future prospects” skrevs av statssekreteraren I arbetsmarknadsdepartementet Jonas Widgren. En utgångspunkt för huvudrapporten är en uppföljning av de slutsatser som antogs vid migra-
tionsministerkonferenserna i Strasbourg år 1980 och i Rom är 1983. Sveri-
ge bidrog bl. a. med en nationell rapport på temat ”Community relations and participation by migrants in the society of the host countries”. Raäpporten beskriver utvecklingen på migrationsområdet i Sverige under 1980-talet. Dessutom diskuteras olika scenarios inför framtiden.
Kommittén har under året slutfört en kartläggning av invandrarnas organisationer i Europa. |
Den expertkommitté som, under svenskt ordförandeskap, arbetar med det integrerade projektet vad gäller insatser för att åstadkomma goda relationer mellan invandrare och majoritetsbefolkningen (Community relations) har initierat en rad aktiviteter.
På kommitténs initiativ har det andra av två möten om s.k. illegal invandring ägt rum. Mötet var en uppföljning av migrationsministerkonferensen I Rom.
På grundval av en konsultrapport om invandrarnas boende har arbetet
fortsatt med en revision av den europarådsresolution (69)8 som behandlar invandrarnas boendeförhållanden.
Kommittén har tillsammans med Kulturstyrelsen (CDCC) tillsatt en gemensam ledninggrupp med fyra Iedamöter för programmet ”Experi-
ments in intercultural education". Sverige ingår som en av CDMG:s före-
trädare i ledningsgruppen.
Sverige ingår år 1986— 1987 i kommitténs arbetsutskott. En viktig förändring i COMG:s arbete framöver är att kommitténs mandat ändrats så att ansvarsområdet fr. o. m. år 1987 även omfattar sociala
förhållanden för flyktingar. Det förtjänar att nämnas att kommitténs namn ändrats till European Committee on Migration, vilket innebär att den tidigare begränsningen till inom-europeisk migration upphävts. Av nor-
diskt intresse är att Finland fr.o.m. år 1987 deltar som observatör i Skr. 1987/88:15 CDMG.
d) Jämställdhetsfrågor
På inbjudan av Frankrikes regering hölls Europarådets första jämställdhetsministerkonferens i Strasbourg den 4 mars 1986. Konferensen behandlade kvinnors deltagande i det politiska livet samt strategier för att uppnå | jämställdhet i beslutsprocessen. Sverige var ett av fyra länder som utarbe-
tat underlag för diskussionen. Ministerkommittén antog en resolution om
politik och strategier för att uppnå jämställdhet i det politiska livet och i
beslutsprocesser samt en deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och
män i politiskt och offentligt liv. |
Kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män (CAHFM) höll sitt femte möte i maj 1986. Mötet ägnades främst åt diskussionen om hur jämställdhetsfrågorna skulle kunna genomsyra den tredje medelfristiga planen för åren 1987-1991. Det kan konstateras att jämställdhetsfrågorna fått en betydligt större tyngd i den tredje planen jämfört med tidigare.
Kommittén var vidare medarrangör av en konferens i september 1986 i
Athén med temat kvinnors deltagande i lokala och regionala politiska”
församlingar. Konferensen antog rekommendationer som betonar vikten
av att kvinnor deltar på samma villkor som män i beslutsprocessen samt
redogör för hur kvinnors representation i beslutande organ kan ökas.
e) Befolkningsstudier
Europeiska befolkningskommittén (CDDE) höll sitt årliga möte i september 1986. En av huvuduppgifterna för kommittén är att utbyta synpunkter
på den demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Länderrapporterna (alltid de mest aktuella befolkningsuppgifterna av sitt slag) och en samman- ' fattande kommentar finns publicerade under namnet ”Recent demographic developments in the member states of the Council of Europe” (CDDE(86)1). Varje år utbyts även information och synpunkter på något
speciellt demografiskt område, vilket förbereds av någon medlem i kom-
mittén. År 1986 var detta spéciella område ”Åsikter och attityder till demografiska problem” (CDDE(86)2). Man-beslöt att 1987 års specialarbete skall behandla ”Trends and consequences of male and female life expectancy”.
Arbete har påbörjats, med svenskt deltagande, inom expertkommittén "Parental responsibilities and other life-style options” på att göra en översikt av nyligen tillkommen och möjlig framtida politik-inom området.
Expertkommittén ”Houschold structures” har genomfört en studie av
tillgången till data för att belysa hushållsstrukturen, en uppgift som har '
blivit allt svårare i och med det ökande informella samboendet, fler skils-
mässor etc.
Kommittén beslöt att under år 1987 starta två nya studier:
— Ökningen av världsbefolkningen och dess konsekvenser för Europa — Kohortfruktsamhet.
I den senare av dessa expertkommittéer, som alltså studerar födelseta- Skr. 1987/88:15 len för kvinnor födda ett visst år, ingår en expert från Sverige.
1 september 1986 arrangerade CDDE ett seminarium om demografiska problemområden i Europarådets medlemsländer. Olika statistiska och demografiska data samlades in på regional nivå. Med dessa uppgifter som utgångspunkt definierades olika regionala problemområden. De demografiska ämnesområden som behandlades gällde fruktsamhet och aborter, spädbarnsdödlighet, befolkningstäthet, ålderstruktur samt in- och utflyttningsområden vid internationell flyttning.
Uppsatser, kartmaterial och en sammanfattande rapport kommer att publiceras.
3. Utbildning, kultur och idrott
a) Utbildning och kultur
Kulturstyrelsen (CDCC) är det samordnande organet för frågor inom kultur- och utbildningsområdet. Genom att ansluta sig till 1954 års Kulturkonvention kan länder som inte är medlemmar i Europarådet delta i kultursamarbetet. Detta gäller f.n. Finland, Vatikanstaten och San Marino.
Arbetet i kulturstyrelsen bedrivs i projekt, konferenser och s. k. serviceaktiviteter. Till kommittén hör också att förbereda utbildnings- och kulturministerkonferenser. Detta sker i särskilda kommittéer.
Under år 1986 har CDCC behandlat frågor om den långsiktiga inriktningen av sitt arbete, dels som ett resultat av att Europarådet antagit en ny långtidsplan för sin verksamhet, dels som konsekvens av särskilt EG:s växande insatser inom utbildnings-, forsknings- och i någon mån också kultursamarbetet. För att särskilt belysa Europarådets och CDCC:s roll och uppgifter i det europeiska kultursamarbetet har en särskild arbetsgrupp inom ministerkommittén utarbetat en rapport med olika förslag till framtida inriktning av arbetet. Vissa allmänna riktlinjer för detta antogs i form av en rekommendation i juni. Utöver frågor om långsiktig inriktning av arbetet har CDCC ägnat särskild uppmärksamhet åt dels behovet av bättre uppföljning av de projekt m.m. man satsat på, dels behovet av effektivare informationsspridning om och kring de verksamheter man bedriver.
Under året har projekten om vuxenutbildning, utbildning för invandrare och ett projekt rörande kulturindustrier avslutats och förslag har presenterats för uppföljning av dessa aktiviteter.
Ett projekt om moderna språk pågår liksom ett om vissa frågor rörande grundskolans låg- och mellanstadium.
Inom högskolans område pågår arbete med att främja samarbetet mellan de europeiska universiteten. .
På kulturområdet pågår ett projekt om regional kulturpolitik. Vidare har arbetet med översyner av olika länders nationella kulturpolitik — från början ett svenskt förslag — påbörjats. « Under året har förberedelsearbete pågått såväl för en kulturministerkon-
ferens (i Portugal) som en utbildningsministerkonferens (i Finland), vilka Skr. 1987/88:15 båda hölls år 1987 över teman rörande kulturens roll i samhällsekonomin och finansieringen av kulturen respektive vissa lärarutbildningsfrågor.
Kurser för lärare arrangeras I skilda medlemsstater. Svenska lärare har deltagit i kurser utomlands och man har också arrangerat en kurs i Sverige.
b) Idrott Under år 1986 avhölls den femte europeiska idrottsministerkonferensen i
Dublin. Konferensens dominerande tema blev på svenskt initiativ apart-
heid i idrotten. Trots en viss oenighet antog idrottsministrarna en resolution som avsevärt flyttade fram Europarådets positioner i ämnet. Minist-
rarna beslöt bl.a. att vidta alla tänkbara åtgärder för att uppmuntra de
idrottsorganisationer som ännu inte gjort det att avbryta sina idrottskon-
takter med Sydatrika samt regelbundet utbyta information om de framsteg som görs i detta hänseende. Vidare beslöt ministrarna att inte bidra med
ekonomiskt eller annat stöd som kan möjliggöra för idrottsorganisationer,
lag eller individer att delta i idrottsaktiviteter i Sydafrika. Idrottskommit-
tén skall till nästa konferens lägga fram förslag till ytterligare åtgärder som kan vidtas för att främja syftet att avskaffa apartheid i idrotten. En särskild
konvention om läktarvåld har antagits och tillträtts av bl. a. Sverige.
4. Ungdomsfrågor
a) Ungdomskommittén (CAHJE) En särskild arbetsgrupp har under året arbetat med frågan om hur ung- domsfrågorna framgent skall hanteras inom Europarådet. Ett förslag väntas bli färdigt vid årsskiftet 1987/88, i-god tid före den andra ungdomsministerkonferensen, som äger rum.i Norge i april 1988.
b) Europeiska ungdomsfonden och Europeiska ungdomscentret Sverige bidrar liksom tidigare år med eu frivilligt bidrag till fonden utöver | de reguljära medel som anslås. Fonden ger bidrag till skilda verksamheter arrangerade av europeiska ungdomsorganisationer. Sverige innehar f.n. ordförandeskapet i fondens styrelse. Ungdomscentret har under året ar-
rangerat ett antal kurser och seminarier om aktuella ungdomsfrågor samt språkkurser. | |
5. Hälso- och sjukvård
Styrkommittén för hälso- och sjukvårdsfrågor (CDSP) har under året hållit två möten och därvid slutbehandlat rapporter om "långsiktiga hälsoeffek-
ter av arbetslöshet”. ”psykologens roll i hälsoupplysningsarbetet” och "vidareutbildning av allmänpraktiker och geriatriker i insatser för att främja hälsan hos de äldre” samt rekommendationer om ”samarbete med
massmedia kring drogberoendefrågor” och ”lärarnas roll och utbildning i Skr. 1987/88:15 förebyggande insatser och hälsoupplysning”.
För är 1987 planerades arbete dels inom de mera permanenta områdena, d. v.s. blodområdet samt stipendieverksamheten och viss kursverksamhet. Dessutom planeras särskilda aktiviteter rörande hälsoupplysning, epidemiologiska data i primärvården. organisation av multidisciplinär vård av cancerpatienter, betydelsen av ny teknologi för hälso- och sjukvården
särskilt på primärvårdsnivå. Andra aktiviteter gäller AIDS — främst etiska
frågor och lagstiftningsfrågor — samt lämpligheten av ett formaliserat utbyte av information om insatser för att förbättra de äldres situation.
Under året har en särskild grupp förberett det hälso- och sjukvårdsmi-
nistermöte som skall äga rum i november 1987 i Paris för att diskutera olika
transplantationsfrågor. Expertkommittén för biomedicinsk utveckling (CAHBI) slutförde i prin-.
cip arbetet med en rekommendation om konstgjord befruktning. Vidare har den särskilda expertgruppen för medicinsk forskning, som involverar
försök på människa (CAHBI-RE), haft två möten under året.
6. Miljöfrågor och regionala planeringsfrågor
a) Miljöfrågor
Den vid miljöministerkonferensen i Bern den 19—21 september 1979 öpp-
nade konventionen rörande skyddet av vilda växter och djur i Europa och deras naturliga biotoper har trätt i kraft. Sammanlagt 15 medlemsstater samt EG och Finland har hittills ratificerat konventionen. Sverige ratificerade konventionen under år 1983.
Ändamålet med konventionen är att förbättra skyddet och vården av den vilda faunan och floran. med särskild tonvikt lagd på utrotningshotade. sårbara och sällsynta arter samt deras biotoper. Flyttande och endemiska arter nämns som särskilt angelägna. Som bilaga till konventionen har
fogats förteckningar på växt- och djurarter, som skall åtnjuta skydd. Dessa
är nu föremål för viss revidering. Förslag finns om att även ta med fiskar och vissa ryggradslösa djur. Ytterligare arbete med formerna för urval och
skydd av lokaler -— biotoper återstår.
I resolutionerna (79)9 och (79)10 fastlades regler för ”det europeiska
nätverket av biogenetiska reservat”. vilket syftar till att bevara represen-
tativa naturtyper och landskap. Arbetet med att välja ut och avsätta biogenetiska reservat pågår i medlemsländerna. Våtmarker, hedar, alluvialskogar och havsstrandängar hör till de naturtyper, som i första omgången
skall inrymmas i nätverket. Biotoper för hotade fåglar och herptiler samt
vissa grupper av evertebrater (ryggradslösa djur) kommer att inkluderas
bland de biogenetiska reservaten. Sverige har anmält ett antal våtmarker
till nätverket. I resolution (86)10 har ministerkommittén understrukit betydelsen av utvidgning av nätverket. |
Arbetet inom Europeiska naturvårds- och naturresurskommittén
(CDSN) har under år 1986 koncentrerats till frågor om natur- och land-
skapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurarter.
Speciella studier rörande olika naturtyper som hedar, kalkomräden. mari- Skr. 1987/88:15
na områden m.fl. samt rörande olika djur- och växtgrupper pågår och publiceras vartefter de färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur,
fåglar, grod- och kräldjur, fiskar och vissa evertebratgrupper som fjärilar samt för kärlväxter. Under året har ministerkommittén antagit en rekommendation ”A charter on invertebrates” R(86)10. Antalet ryggradslösa djur i Europa kan anges till mellan 150 000 och 200 000 arter (mot 902 arter
ryggradsdjur). Många arter är av stor betydelse för jord- och skogsbrukets
produktivitet, som markförbättrare m. m.
Arbetet med naturvårdens plan- och skötselfrågor är föremål för omor-
ganisation för att bredda verksamheten. Frågor rörande tätorternas när-
miljö samt bevarandet av jord- och skogsbrukslandskapets mångfald prioriteras. Ministerkommittén har antagit en rekommendation om ”urban open space” R(8O11.
Information och naturvärdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet.
Bl.a. förbereds 1987-88 års kampanj om ”Agriculture and Wildlife” Denna utgör en del av Europarådets stora ”Campaign for the Countryside”, vilken får sin tyngdpunkt kring det kulturhistoriska arvet, skydd av byggnadsminnen och kulturlandskapet. Bland aktuella frågor kan i övrigt nämnas naturvårdsundervisning i samband med jord- och skogsbruk. Här kan särskilt hänvisas till arbetet inom Europarådets "Information Centre
for Nature Conservation” En fackministerkonferens kommer att hållas i Portugal år 1987. Den
skall särskilt behandla frågor om en ny europeisk strategi för naturvård
samt frågor om jordbrukslandskapet och naturvården.
b) Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering Styrkommittén för regional planering (CDAT) har avvecklats fr.o.m. år 1986. Europarådet kommer emellertid även fortsättningsvis att biträda med personella och ekonomiska resurser i arbetet med att förbereda de särskilda konferenserna för ministrar ansvariga för regional planering (CEMAT). Nästa planministerkonferens planeras äga rum under är 1988 i Schweiz. Huvudtemat vid konferensen kommer att vara rationell markanvändning som förutsättning för utveckling.
Styrkommittén för stadsplanering och byggnadsvård (CDUP) har under året haft följande verksamhet.
Inom stadsplancringsområdet hölls en internationell konferens i Pireus
rörande hamnstäders planeringsproblematik. I projektet "Conservation Policies and Urban Management” binds båda
ansvarsområdena samman och under äret hölls en internationell konferens
på detta tema i Rennes.
Inom ansvarsområdet byggnadsvård har årets arbete inneburit = två internationella konferenser, dels en om finansiering av bygg-
nadsvård i York och dels en om industriminnesvård i Madrid — beredning av kommande aktiviteter inom områdena ”arkeologi och
planering”. ”landsbygdsutveckling samt luftföroreningars inverkan på
kulturminnen”
Arbetet med tekniskt bistånd liksom stödet till Venedig-centret för Skr. 1987/88:15 hantverksutveckling har legat på oförändrad nivå.
En stor del av kommitténs resurser läggs på information genom utgivandet av bulletinen ”A Future for Our Past”.
Styrkommittén för Europarådets landsbygdskampanj har etablerats under år 1986 och påbörjat förberedelscarbetet för kampanjen 1987—288.
7. Regionala och kommunala frågor
Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM) höll sitt 18:e plenarmöte i Strasbourg den 25—27 juni 1986. Mötet ägnades bl. a. åt
förberedelserna för den 7:e kommunministerkonferensen i Salzburg i Ös-
terrike den 8—-10 oktober 1986. För närvarande behandlas följande verksamheter inom CDRM: kommunal självstyrelse, kommunal demokrati. kommunal administration, kommunal ekonomi och regionala frågor.
En särskild kommitté för gränskommunalt samarbete (CAHCT) har behandlat frågor som rör framtida samarbete mellan kommuner över nationsgränserna. .
Den sjunde kommunministerkonferensen hölls i Salzburg den 8—10 oktober 1986. Den svenska delegationen leddes av civilminister Bo Holm-
berg. Vid konferensen behandlades som tema 1: ”Utlänningars deltagande
i det politiska livet på kommunal nivå” och som tema I1: ”Kommunala
finanser”.
Vad gäller det första temat uttalade sig en majoritet för en konvention för medlemsländernas medborgare att rösta i kommunalval i det land där de vistas. En minoritet kunde emellertid inte acceptera en konvention av
bl.a. konstitutionella skäl. Konferensen rekommenderade Europarådets
ministerkommitté att överväga lämpliga åtgärder med hänsyn till den föreliggande situationen,
1 fråga om det andra temat på konferensen ”Kommunala finanser” pekade ministrarna på det nära sambandet mellan kommunal självstyrelse och tillgängligheten av lämpliga ekonomiska resurser på kommunal nivå med hänsyn till situationen i den nationella ekonomin. Betydelsen av att finna balans mellan statsmakternas ansvar för ekonomin och principen om ett system med stark kommunal självstyrelse betonades.
Vid nästa kommunministerkonferens, som kommer att hållas i Irland år 1988. kommer överläggningarna att gälla
— Kommunernas roll och erfarenheter när det gäller att bekämpa arbets-
löshet |
— Olika sätt och medel att minska regional och lokal obalans genom ökad
resursutjämning — Olika Europarådsaktiviteter som har ägt rum inom området kommunal
självstyrelse sedan den 7:e kommunministerkonferensen.
8. Rättsfrågor Skr. 1987/88:15
a) Rekommendationer och konventioner I rekommendationen R(86)1 om skydd för persondata som används för sociala förmåner ges vissa riktlinjer för att skydda den enskildes privatliv ' när uppgifter samlas in, används och bevaras inom den sociala sektorn och när sådana uppgifter överförs från ett land till ett annat.
Rekommendationen R(86)8 behandlar frågan om hur en medborgare i annan medlemsstat än bosättningsstaten bör få utöva sin rösträtt i hemlan-
det. Staterna uppmanas att tillåta medborgare i andra medlemsstater, som
är bosatta på deras territorium, att få utöva sin rätt att rösta i hemlandets : val genom röstning på ambassader/konsulat eller genom poströstning eller genom fullmakt. I andra hand uppmanas staterna att underlätta hemresan
för den som måste återvända till hemlandet för att rösta. Dessutom bör
informationsflödet till de röstberättigade underlättas.
I rekommendationen R(86)12 om åtgärder för att hindra respektive minska en alltför stor arbetsbörda för domstolarna ges riktlinjer för att förbättra
enskildas möjligheter att få sin sak prövad i domstol inom rimlig tid. BI. a.
föreslås ökade möjligheter till medling, till skiljedom och till avgöranden av ensamdomare. Dessutom föreslås att vissa ärenden av icke-juridisk karaktär förs över till andra instanser.
Rekommendationen R(86)13 om den praktiska tillämpningen av den
europeiska utlämningskonventionen beträffande frihetsberövande i avvak-
tan på utlämning antogs i september 1986. Rekommendationen syftar till
att förbättra skyddet för personer som är frihetsberövade i avvaktan på
utlämning och att åstadkomma en enhetlig tillämpning av utlämningsförfarandet i detta avseende.
b) Kommittéarbetet
1. Under styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) pågår utrednings-
arbete på en rad områden i syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under år 1986 kan nämnas fosterfamiljefrågor, s.k. ”insider trading”, vissa dataskyddsfrågor, allmänhetens deltagande i administrativa förfaranden som rör ett stort antal enskilda personer, konkursrättsliga frågor och arbetsmöjligheter för medlemmar i diplomatfamiljer.
CDCJ har under året haft sina 45:e och 46:e möten. Kommittén har föreslagit ministerkommittén att anta de tidigare nämnda rekommendatio-
nerna R(86)1, 8 och 12. Dessutom har den till: ministerkommittén överläm-
nat två rekommendationer, den ena med ett modellavtal angående arbets-
möjligheter för medlemmar i diplomatfamiljer, den andra med riktlinjer för
fosterbarnsplaceringar i syfte att tillvarata barnens intresse i synnerhet.
CDCIJ har också avgivit ett positivt yttrande beträffande den tredje
medelfristiga planen för åren 1987-1991 och tagit ställning till sin egen och
" expertkommittéernas verksamhet under denna tid.
2. Styrkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll sitt 36:e möte i juni 1986
med överdirektör Bo Svensson, Sverige, som ordförande. CDPC besluta-
de bl. a. att föreslå ministerkommittén att anta den tidigare nämnda rekom- Skr. 1987/88:15 mendationen R(86)13 och en rekommendation angående fängelseregler. Vidare lämnade CDPC förslag om framtida aktiviteter för kommittén.
Bland de frågor som under året behandlats i arbetsgrupper under CDPC kan nämnas straffrättsligt ansvar för juridiska personer, ungdomsbrottslighet och datorrcelaterad brottslighet. :
En av CDPC oberoende grupp arbetar med frågor som rör terroristbekämpning.
3. Styrkommittén för massmediafrågor (CDMM) ansvarade för genomförandet av Europarådets första ministerkonferens om massmediapolitik,
vilken ägde rum i Wien den 9—10 december 1986. Konferensens viktigare
beslut var att anmoda CDMM att skyndsamt söka utarbeta bindande juridiska instrument för gränsöverskridande programsändningar i Europa. Två huvudfrågor behandlades, nämligen dels möjligheterna att främja curopeiskt samarbete kring programproduktion och -distribution m. m., dels . ”public service”-TV och privat-TV samt behovet av ökat samarbete för
att reglera gränsöverskridande program. Frankrike svarade för det första
ämnet och Sverige för det andra. I konferensen deltog utöver Europarådets 21 medlemmar också medlemmarna av den europeiska kulturkonventionen. -
Sverige har inbjudit Europarådet att hålla den andra ministerkonferen-
sen om europeisk massmediapolitik i vårt land. Konferensen kommer att
äga rum i november 1988. |
Vidare har på COMM:s förslag Europarådets ministerkommitté antagit en rekommendation om principer för tillämpningen av upphovsrättslagstiftning vid TV-överföring via satellit och kabel.
Underkommittén för massmediapolitik, MM-PO., har inlett ett arbetesom rör frågor om videovåld. Sverige ingår i en särskild expertkommitté. Arbetet beräknas fortgå under hela år 1987.
Den juridiska underkommittén (MM-JU) har framför allt sysslat med olika upphovsrättsliga problem och utarbetat förslag till två rekommendationer, den ena om kopiering för enskilt bruk av ljud- och bildinspelningar och den andra om frågor som rör olovlig kommersiell kopiering av upphovsrättsligt skyddat material, s.k. piracy. Denna underkommitté har nu inlett sitt arbete med upphovsrätt och reprografi, främst fotokopiering.
4. Expertkommittén för frågor rörande asylrätt och flyktingar
(CAHAR). i vilken Sverige innehar ordförandeskapet, fortsatte under år
1986 arbetet med att nå överenskommelser beträffande dels den s.k. förstaasyllandsfrågan, dels territoriell asyl, dels slutligen skydd för de facto-flyktingar. I den förstnämnda frågan tillsattes en särskild. arbetsgrupp. Arbetsgruppen utarbetade ett förslag till konvention för behandling vid CAHAR:s
möten under är 1987.
I CAHAR fördes också ingående diskussioner rörande situationen för asylsökande i olika länder och olika slag av problem för mottagarländerna.
Efter ett beslut av ministerkommittén våren 1986 kan CAHAR på begäran av en medlemsstat extrainkallas med kort varsel för att diskutera
brädskande frågor. Deltagande i dessa möten förutsätts ske på hög tjänstemannanivå.
På begäran av Förbundsrepubliken Tyskland ägde ett sådant möte rum i Skr. 1987/88:15 oktober 1986. Vid mötet diskuterades främst det ständigt ökande antalet asylsökande till Västeuropa och olika staters åtgärder med anledning av det.
Expertkommittén för frågor om passbestämmelser och åtgärder mot förfalskning av reschandlingar (CAHID) fortsatte under år 1986 sin-undersökning av vilka juridiska och administrativa åtgärder som krävs för att underlätta för medborgare i Europaråds-staterna att förflytta sig mellan
länderna. Diskussioner fördes bl. a. om möjligheterna att få fram förfalsk-
ningssäkra och enhetliga resehandlingar.
CAHID fortsatte också arbetet med att skapa användbara kanaler för
informationsutbyte mellan länderna när det gäller åtgärder för att upptäcka och begränsa användningen av förfalskade resehandlingar.
c) Övrigt
Det femtonde curopeiska justitieministermötet hölls i Oslo den 17—19 juni 1986. Vid mötet diskuterades bl. a. straffrättsliga aspekter på missbruk av och handel med narkotika samt civilrättsligt ansvar och ersättning för miljöskada. I det senare ämnet stod Sverige för den rapport som utgjorde underlag för diskussionerna i denna del. Rapporten presenterades av justitieminister Sten Wickbom. Vid mötet antogs en resolution vari ministerkommittén bl. a. rekommenderades att ge en hög prioritering åt frågan om ersättning för skador på miljön.
Vidare hölls i Lund den 15-17 september: 1986 det sextonde kollokviet om europeisk rätt med temat ”Asyl- och flyktingrätt”. Kollokviet organiserades av Europarådet i samarbete med Lunds universitet och Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter.
Efter förberedelsearbete inom Europarådets kommitté för terroristfrå-
gor ägde den 4-5 november 1986 en ministerkonferens rum i Strasbourg med deltagande från större delen av medlemsländerna av deras justitie-
eller inrikesministrar. Från svensk sida deltog statsrådet Sten Wickbom.
Konferensen antog en deklaration om principer i kampen mot terrorism samt tre resolutioner huvudsakligen med angivelser om arbetsprogram för Europarådets framtida befattning med terroristfrågor. En kommitté tillsattes för att följa upp dessa beslut. För att markera ämnets vikt är kommitténs benämning ”Ministers” closest counsellors on terrorism”.
III. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling
Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bildades är 1956. Samtliga Europarådets medlemsländer utom Irland, Storbri-
tannien och Österrike är anslutna till fonden. Härutöver är Vatikanstaten
medlem. I början av år 1986 har dessutom Jugoslavien associerats som medlem under en femårsperiod.
Fonden bildades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken, Skr. 1987/88:15 men är numera inriktad huvudsakligen på att finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med inhemska flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar fonden en framträdande roll, eftersom den är rådets enda konkreta instrument för att påverka utvecklingen inom detta
område. | | |
Medlemsländernas insatser i fonden uppgår för närvarande till sammanlagt 68,5 milj. US dollar i form av inbetalda medel, garantiåtaganden och vinstmedel som tillförts enskilda medlemsländer. Härtill kommer att fon-
den vid utgången av år 1986 hade reserver och vinstmedel på 204.2 milj.
US dollar. .
Med dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor låna upp pengar på den internationella kapitalmarknaden. Dessa pengar lånas sedan ut till projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En liten del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, för närvarande en procents årlig ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del! av fondens vinstmedel.
Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1986 har fonden finansierat
projekt i medlemsländerna om totalt 4 226,4 milj. US dollar räknat i löpan-
de valutakurs. Vid årsskiftet utestående lån omräknade till aktuell valuta-
kurs uppgick till 4 566,3 milj US dollar, varav 54,4 milj. US dollar som
subventionerade lån. De största låntagarna har varit Italien (35 zz av
lånemedlen) och Turkiet (26 22). Under senare år har nyutlåningen fått en
jämnare geografisk fördelning och flera andra sydeuropeiska länder har
erhållit stora lån.
Fondens verksamhet har under de senaste åren expanderat mycket starkt. Nyutlåningen under år 1986 uppgick således till 667,7 milj. US dollar. Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1986/87 godkända projekt för I 830,2 milj. US dollar på finansiering. Fondens redovisade
vinst uppgick under år 1986 till 58,0 milj. US dollar. De två senaste årens
resultat har varit exceptionellt goda och motsvarar tillsammans närmare hälften av fondens sammanlagda vinster sedan dess grundande. Inför framförda önskemål av fondens verkställande ledning om bl.a. ökade kapitalinsatser från medlemsländerna tillsatte fondens beslutande organ, på svenskt initiativ. under sommaren 1986 en arbetsgrupp med uppgift att närmare överväga hur fonden bör utvecklas i framtiden.
Sverige inträdde i fonden är 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till 910 000 US dollar, vilket motsvarar 1,33 56. Av detta belopp har 280 000 US dollar betalats in och 630 000 US dollar är ett garantiåtagande. Sverige har möjlighet att inom ramen för de beslut som fonden fattat öka sin insats med ytterligare 1 400 000 US dollar. Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåningen skall få en bättre geografisk fördelning och koncentreras till de socialt angelägnaste projekten, att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till fonden.
Skr. 1987/88:15
IV. Övrigt
a) Europafarmakopén Sedan år 1975 har Sverige varit anslutet till konventionen om utarbetandet av en europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser och vissa färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de
17 länder som f.n. är anslutna till konventionen. Spanien har dessutom
ratificerat konventionen och-inträdde i arbetet som fullvärdig medlem från sommaren 1987.
Den första editionen av europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den I januari 1978. Under år 1980 påbörjades utgivningen av den andra editionen av farmakopén. Denna innehåller dels reviderade bestämmelser från den första editionen, dels nya föreskrifter. 'Revisionsarbetet kunde avslutas år 1985 och detta betyder att den andra editionen i alla dess delar kan tillämpas i medlemsländerna från den I juli 1987. Samtidigt sätts den gamla edition I ur kraft.
Sverige var representerat vid samtliga tre farmakopékommissionsmöten under år 1986. I de totalt 25 expertgrupper, som förbereder och bearbetar material som skall ingå i farmakopén. medverkar 14 svenska representanter, hämtade från statliga laboratorier, farmacevtisk industri och apoteksbolaget. De olika experterna ansvarar för ett omfattande experimentellt förarbete på sina respektive laboratorier. De statliga laboratorierna repre-
senteras av socialstyrelsens läkemedelsavdelning, statens bakteriologiska
laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt. Arbetet samordnas i Sverige av den svenska farmakopékommittén vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning.
Europafarmakopén har stor betydelse som normgivande för läkemedelsindustrin vid registrering och kontroll av läkemedel samt vid apoteksbolagets läkemedelsberedning och -hantering. År 1985 genomfördes en ny prioritering av arbetet, varvid fastlades vilka nya läkemedelssubstanser och läkemedelsberedningar som skall ingå i kommande delar av europafarmakopén. Arbetet med de nya monografierna påbörjades under år 1986. Samtidigt har vidare diskussioner tagits upp beträffande möjligheterna att utveckla samarbetet inom läkemedelsområdet och blodförsörjningsområdet med den gemensamma marknaden i Bryssel. Arbetet under året kännetecknas också av en ökad samordning med WHO i Genéve samt en önskan till förbättrade informations- och publiceringsinsatser.
b) Pompidougruppen (Narkotikafrågor) Samarbetet, som under år 1986 omfattade Belgien, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Turkiet, inleddes år 1971 på initiativ av den franske presidenten George Pompidou. Sedan år 1980 är det inkorporerat i Europarådet. Samarbetet är multidisciplinärt. De ministrar som är ansvariga för samordning-
en av narkotikafrågor möts ungefär en gång vart tredje år och gör de 19
gemensamma uttalanden, som påkallas av utvecklingen och gjorda utred- Skr. 1987/88:15 ningar samt bestämmer inriktningen på samarbetet under åren fram till nästa ministermöte. Mellan ministermötena sammanträder två gånger om
året representanter för de olika medlemsländerna (s. k. permanenta korrespondenter) för att genomföra ministrarnas beslut samt för att rapportera om pågående och planerade insatser i medlemsländerna.
Det andra ministermötet efter inkorporering i Europarådet — det sjunde
totalt — hölls under franskt ordförandeskap i Paris den 12-13 september 1984.
Under år 1986 har arbetet i gruppen varit inriktat på att fullfölja de beslut
som fattades vid ministermötet år 1984 samt på att förbereda det minister-
möte som ägde rum i januari 1987 i Storbritannien.
En arbetsgrupp har tillsatts för att undersöka vilken roll rättsväsendets
olika delar — t.ex. polis, åklagare, domstolar och kriminalvård — spelar för att missbrukare skall få vård i de olika medlemsländerna. Ett seminari-
um har vidare genomförts under hösten 1986 och ytterligare ett har plane-
rats att äga rum under år 1987. Under år 1986 har ett särskilt möte ägt rum
om efterforskning, beslag och förverkande av tillgångar åtkomna genom
narkotikabrott. Genom gruppens arbete på detta område har det skett en
samordning mellan medlemsländerna inför diskussioner i FN:s narkotikakommission om en ny konvention om illegal handel med narkotika. Vidare har under våren 1986 ägt rum ett seminarium om narkotikakontroll vid flygplatser. En särskild arbetsgrupp har arbetat med samordning av epidemiologisk forskning. Arbetet är inriktat på att genomföra en s.k. multicity-studie samt förbättra skolundersökningarna.
Under året hölls två möten om metoder att nå ungdomar som särskilt riskerar att hamna i missbruk. Ett seminarium om dessa frågor planerades och ägde sedan rum under vären 1987. Vidare har en arbetsgrupp diskute-
rat frågan om behandling av kvinnliga missbrukare. Gruppen har också
diskuterat frågan om AIDS och narkotikamissbruk. Under året hölls också ett möte om möjligheter att ingripa på internationellt vatten mot fartyg som misstänks smuggla narkotika.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987