om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m. m.

e= Regeringens proposition vy 1988/89: 135

om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068) m. m. Prop

1988/89: 135

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoltet den 16 mars 1989.

På regeringens vägnar

Sten Andersson

Anita Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ett antal ändringar i tulltaxelagen (1987: 1068, omtryckt 1987: 1186). De flesta av dessa ändringar är av redaktionell natur. Vissa ändringar är dock av saklig betydelse. Bl. a. föreslås — mot bakgrund av de erbjudanden som Sverige har framfört inom ramen för de pågående GATT-förhandlingarna — tullfrihet för ett antal s. k. tropiska produkter.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner tilläggsprotokoll till Sveriges frihandelsavtal med dels den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), dels den Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) och dess medlemsstater. Tilläggsprotokollen innebär en fullständig avveckling av tullarna för industrivaror med ursprung i Spanien.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

1 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 135

Propositionens lagförslag Prop. 1988/89: 135

1¶Förslag till Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)

Härigenom föreskrivs att 4 kap., 6-7 kap., 28 kap., 34 kap., 44 kap., 46 kap., 48—49 kap., 56 kap., 59 kap., 61-63 kap., 70—72 kap., 82 kap., 84

kap., 90 kap., 93—94 kap., 96 kap., samt anmärkningarna till elfte avdel-

ningen tulltaxelagen (1987: 1068)! skall ha följande lydelse.

4 kap. Mejeriprodukter; fågelägg; naturlig honung; ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans

Anmärkningar 1. Med mjölk förstås oskummad mjölk och helt eller delvis skummad mjölk. 2. Produkter som erhållits genom koncentrering av vassle och som är försatta med

mjölk eller mjölkfett skall klassificeras som ost enligt nr 04.06. under förutsätt-

ning att de: a. har en halt av mjölkfett av minst 5 viktprocent beräknat på torrsubstansen: b. har en torrsubstanshalt av minst 70 men högst 85 viktprocent; och c. är gjutna eller kan gjutas i formar.

04.01¶Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta

04.02¶Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med

04.03 Kärnmjölk, filmjölk. gräddfil, yoghurt, kefir och annan

fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även kon-

centrerade, försatta med socker eller annat sötnings-

medel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter

eller kaka0 sssoseeeerereeterrrerrr reser ers e str rea fri 04.04 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker

eller annat sötningsmedel; produkter bestående av na-

turliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker

eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna

NÅgON aNNANStaNS Lossssseerersrerrrrrr rer r se rer ess fri

04.05 Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk . fri 04.06 Öst och OStMASSå ..sssossseesessesss ess sees sosse fri

04.07¶Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta . fri

04.08 Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ång-

kokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat

SÖtNIiNgSMedel sosoooserrerrrsrreser rss sr reses ess fri

04.09¶Naturlig hONUNg «.sossssossrr reses ses er sera 100 kg 25:—

04.10 Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda

! Lagen omtryckt 1987: 1186. 2

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o. d.; Prop. 1988/89: 135

snittblommor och snittgrönt

Anmärkningar 1. Bortsett från andra delen av nr 06.01 omfattar detta kapitel endast levande träd

och varor (inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av

trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller pryd-

nadsändamål; kapitlet inbegriper dock inte potatis, ätbar lök och andra produkter

enligt 7 kap. 2. Enligt nr 06.03 eller 06.04 klassificeras även buketter, blomsterkorgar, kransar

och liknande artiklar, som är heh eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material. Dessa nummer skall dock inte tillämpas för collage och liknande prydnadstavlor enligt nr 97.01.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, un-

der tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor)

och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 12.12:

A. inte planterade:

6. andra: Prop. 1988/89: 135

a. under tiden I mars—-30 november ... 100 kg 1000:—b. under tiden I decermber—29 februari 100 kg 500:—-

B. andra slåg ..sssosssoeseesrrer sr rr reses sr sees sa fri 06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller

blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande

varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller

annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade,

blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:

B. andra slåg sosssoeessererrererrrrer rer r rss er sa fri

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte djurfoder enligt nr 12.14. 2. Till köksväxter i nr 07.09. 07.10,-07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, pumpor, auberginer, sockermajs (Zea mays var. saccharata), frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana). . Nr 07.12 omfattar alla torkade köksväxter av sådana slag som är nämnda eller inbegripna i nr 07.01—07.11 med undantag av: a. torkade, spritade baljväxtfrön (nr 97.13); b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02—11.04; c. mjöl och flingor av potatis (nr 14.05): d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr 11.06). . Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade, krossade eller malda frukter av släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).

07.01 Potatis, färsk eller kyld:

Minimitull: per 100 kg 25:— B. aNNäN oosoosseeeeserereeerer ere rr rer s sr ss sees fri 07.02 Tomater, färska eller kylda:

. Minimitull: per 100 kg 70:—- D. under tiden I oktober—-31 oktober ...sssoo0000ss. 17

Minimitull: per 100 kg 50:—- E. under tiden 1 november- 15 april ...ss000000 css. fri 07.03 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda: A. kepalök (vanlig lök) och schalottenlök: 1. nyskördad (”buntlök"”): a. kepalök under tiden I juni-30 november ... 1096 b. kepalök under tiden I december—-31 maj ... fri c. schalottenlök under tiden 1 maj-30 novem-

(TT 10 d. schalottenlök under tiden 1 december—-30

API ooo oereeereseeesreseeeer ess sees ss ess fri 2. annan:

Minimitull: per 100 kg 25:—

B. vitlök soooossossrerrsrrersrer ere reses rss ser sa fri

C. purjolök och lök av andra Allium-arter: Prop. 1988/89: 135

B. svampar och tryffel: Prop. 1988/89: 135

1. Champinjoner Lososoreseresesssess se ss sist

2. ANTA sossosoereeresereese reses ere se reses C. frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pi-

menta; SOCKerMajS ..sssossosessssssess reses ses fri

D. kronärtskockor:

produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med ett stabiliseringsmedel Prop. 1988/89: 135 som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;

produkter nämnda i a, b, c eller d ovan. försatta med ett damningshindrande medel eller med ett färgämne för att underlätta deras identifiering eller av

säkerhetsskäl. under förutsättning att tillsatserna inte gör produkten mera

lämpad för speciell användning än för allmänt bruk. Le Förutom ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater, stabiliserade med organiska

ämnen (nr 28.3D, karbonater och peroxokarbonater av oorganiska baser (nr 28.36), cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.37), fulminater, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.38),

organiska produkter inbegripna i nr 28.43—28.46 samt kaurbider (nr 28.49) skall

endast följande kolföreningar klassificeras enligt detta kapitel:

a. Koloxider, hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.11);

b. karbonylhalogenider (nr 28.12):

c. koldisulfid (nr 28.13);

d . tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater, tetratiocyanatodiamminkromater ("”reineckater'') och andra komplexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.42);

hydrogenperoxid i fast form (i förening med karbamid) (nr 28.47), karbonyl-

sulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid

och metallderivat av cyanamid (nr 28.51), andra än kalciumcyanamid, även

ren (31 kap.). Om inte annat följer av anm. I till sjätte avd. omfattar detta kapitel inte: a. natriumklorid och magnesiumoxid, även rena, samt andra produkter enligt

femte avd.:

metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, andra än de som är

nämnda i anm. 2 ovan; produkter nämnda i anm. 2, 3, 4 och 5 till 31 kap.; ev oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, enligt nr 32.06;

konstgjord grafit (nr 38.01); produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13; bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23; odlade

kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetalter, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23;

ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)

samt stoft och pulver av sådana stenar (nr 71.02—-71.05) ävensom ädla metaller och legeringar av ädla metaller, enligt 71 kap.; 8. metaller, även rena, och metallegeringar enligt femtonde avd.; h. optiska element, t. ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord-

artsmetaller (nr 90.01). Kemiskt definierade komplexa syror som består av en syra enligt underavdel-

ning II till detta kapitel och en metalloxidsyra enligt underavdelning IV skall klassificeras enligt nr 28.11. Nr 28.26—-28.42 skall endast tillämpas för salter (inbegripet peroxosalter) av metaller elter ammonium. Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse skall dubbelsalter och komplexa salter klassificeras enligt nr 28.42.

Nr 28.44 skall endast tillämpas för:

a. teknetium (atomnummer 43), prometium (atomnummer 61), polonium (atomnummer 84) och alla grundämnen med högre atomnummer än 84; b. naturliga eller konstgjorda radioaktiva isotoper (inbegripet sådana av ädla

eller oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.) även blandade med varandra; Led oorganiska eller organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de inte är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra; legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter och blandningar som innehåller dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar av dessa och som har en specifik radioaktivitet som är högre än 74 Bq (0,002 mikrocurie) per gram; förbrukade (bestrålade) bränsleelement till kärnreaktorer; radioaktiva återstoder, även användbara. Med isotoper förstås i denna anmärkning och i nr 28.44 och 28.45: — isolerade nuklider, dock inte sådana som finns i naturen i form av enkla

isotoper;

— blandningar av isotoper av ett och samma grundämne, anrikade på en eller

flera av isotoperna, dvs. grundämnen hos vilka den naturliga isotopsam-

mansättningen har modifierats på konstgjord väg.

7. Enligt nr 28.48 skall klassificeras sådan kopparfosfid (fosforkoppar) som inne- Prop. 1988/89: 135 håller mer än 15 viktprocent fosfor. 8. Kemiska grundämnen (1. ex. kisel och selen) som är dopade för användning inom elektroniken skall klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. När de är skurna till skivor, plattor eller liknande former skall de klassificeras enligt nr 38.18.

Kemiska grundämnen

28.01 Fluor, klor, brom och jod:

A.klOr oooooeorsersesrserrseerer sr esse reses seen nes 4,17

B. andfå sosososssses esse eer ser reses rer rss essens fri

28.16 Magnesiumhydroxid och magnesiumperoxid; oxider, Prop. 1988/89: 135

hydroxider och peroxider av strontium eller barium fri tå 8.17 Zinkoxid; zinkperoxid = oossssssrsrsrerrrsess sana ea fri

tå 8.18 Aluminiumoxid (inbegripet konstgjord korund); alu-

miniumhydrOxid =sososossesererrerer rr rr rer rr sea fri 28.19 Kromoxider och kromhydroxider = ...ssossssoo. sve. fri

28.20¶ManganOxider osssssosssseerererrrr rer ee rear r aa fri

28.21¶Järnoxider och järnhydroxider; jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som

Fe.Oz sr rA see r a sa rad rer sr rr RA KRK FR RR KRA fri 28.22 Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella ko-

boltoxider sosososssrersserrererrrrererre rss rer rea

28.23 TilaåNnOXidef oooososeersrreresrsessr ers rer ers sees es ss

28.25 Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av

dessa ämnen; andra oorganiska baser; andra metalloxider, metallhydroxider och metallperoxider:

B. ANdfå sossoosoereereserrerre reser sees reser sea

Vv. Metallsalter (inbegripet peroxosalter) av oorganiska syror

28.26 Fluorider; fluorosilikater, fluoroaluminater och andra

fluorkomplexa salter s..sssoossssssrsrsrssess ess sa fri 28.27 Klorider, kloridoxider och hydroxidklorider; bromider

28.28 Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; klori-

ter; hypobromiter: A. kommersiellt kalciumhypoklorit och andra kalcium-

B. andfå sossososeessererss errors rr sees ers esse ena Klorater och perklorater; bromater och perbromater;

jodater och perjodater:

A. perklorater ososoossossssers reser esse sr s sera e ses B. ändra oodoooososrersr reser r ee ess s res s rss ens

28.30 Sulfider: polysulfider sossosossssssssssss ess sens 28.31 Ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater:

A. natriumformaldehydsulfoxylat =...sssssosss ss sea B. andfå ooooossssresererees sees rs ers reser se ses

28.32 Sulfiter; tiosulfater soosssssssssrssrrsr ers rer rensas 28.33 Sulfater; alunarter; peroxosulfater (persulfater):

A. aluminiumsulfat =ooooossosssseerserrorsers ere ers B. aluminiumkaliumsulfat (kalialun), järn(IDsulfat (fer-

rosulfat) och koppar(Il)sulfat = ..sssssssss svs es ss

[OME:T:T: I

28.34¶Nitriter: Nitråter oooossosssssererere reses ere i rensa

28.35 Fosfinater (hypofosfiter), fosfonater (fosfiter), fosfater och polyfosfater: A. fosfater och polyfosfater av natrium eller kalium samt fosfater och polyfosfater av kalcium, andra än

kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) 3,57

B. andfå dosoosoereeesreseese sees see reser esse sea fri 28.36 Karbonater; peroxokarbonater (perkarbonater); kom-

mersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat:

A. kommersiellt ammoniumkarbonat och andra am- Prop. 1988/89: 135

moniumkarbonater s.ssssesesssreresrr rss rs ert

B. aNdfå oosoooeeesereerer reser er rer ere ss sr er sea

28.39¶Silikater; kommersiella silikater av alkalimetaller:

A. natrium- och kaliumsilikater, även kommersiella

B. andra sosoossseresererrerer ers ere reses er ss era

28.40 Borater; peroxoborater (perborater):

Å. natriumperoxXObOrat sosssesessererrr ers sasse rea

B. ANA sosooeeeerseererrssssrs rss ser e reser erna

28.41¶Salter av metalloxosyror och metallperoxosyror

28.42 Andra salter av oorganiska syror eller peroxosyror,

med undantag av azider s..sssossssssosssssss ss rer

VI. Diverse 28.43 Ädla metaller i kolloidal form: oorganiska och orga-

niska föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt

28.44 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva iso-

toper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska grund-

ämnen och isotoper) samt föreningar av sådana grund-

ämnen och isotoper; blandningar och återstoder inne-

hållande dessa produkter s.sssososssessssss ss senses fri

28.45 Isotoper som inte omfattas av nr 28.44; oorganiska och

organiska föreningar av sådana isotoper, även inte ke-

miskt definierade s.ssossossessrrssrrss res ser ss rer fri

28.46 Oorganiska och organiska föreningar av sällsynta jord-

artsmetalier, yttrium eller skandium eller av blandning-

ar av dessa metaller =sossosssossesrsererss ses e sars fri 28.47 Hydrogenperoxid (väteperoxid). även i fast form (i

förening med karbamid) sossssssssseesrssss rss rr rs 5,87 28.48 Fosfider, även inte kemiskt definierade, med undantag

av järnfosfid (fosforjärn) = .ososssseseesssssese rss rs fri 28.49 Karbider, även inte kemiskt definierade:

A. kalciumkarbid =sosoooososorerssseree rss sr ss senta SK

B. andra oososoeeesrerrerasee rer rer rs rr sr ss er sea fri

Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även

inte kemiskt definierade sossoososssrsssser esse rss fri

Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vat-

ten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsva-

rande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelga-

serna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörj- — Prop. 1988/89:135

medel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus

och liknande artiklar, modelleringspastor, s.k. dentalvax samt dentalpreparat på basis av gips

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter

eller oljor av sådana slag som används som formsläppmedel (nr 15.17); b. isolerade kemiskt definierade föreningar; c. schamponeringsmedel, tandrengöringsmedel, rakkräm, raklödder och bad-

preparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.05,

33.06 eller 33.07). 2. Med tvål och såpa i nr 34.01 avses endast vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t.ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat. 3. Med organiska ytaktiva ämnen i nr 34.02 avses produkter som, då de blandas med vatten till en koncentration av 0,5 22 vid 20C och får stå i en timme vid samma temperatur: a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan att några

olösliga ämnen fälls ut, samt b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 Xx 1077 N/m (45 dyn/cm). 4. Med oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 34.03 avses de produkter som är definierade i anm. 2 till 27 kap. An Med konstgjorda vaxer och beredda vaxer i nr 34.04 avses, med de undantag som anges nedan, endast: A. kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlös-

liga; B. produkter som erhållits genom att blanda olika vaxer; C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på ett eller flera vaxer och

innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen. Numret skall inte tillämpas för:

a. produkter enligt nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om de har vaxkaraktär;

b. oblandade animaliska eller vegetabiliska vaxer, även färgade, enligt nr 15.21;

c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med

varandra eller enbart färgade;

d. vaxer blandade med eller dispergerade eller lösta i någon vätska (nr 34.05,

38.09 etc.).

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och prepa-

rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap-

per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över-

dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengö-

ringsmedel: A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska yt-

aktiva produkter och preparat avsedda att användas

som toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna

59.02 100 kg 35:-

B. andra släg ososossseeererrrrerr reser rr res ss sena 6,27

34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa): ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpme-

del) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller

såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:

A. organiska ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsför-

packningar ooooseoreseeesrrrerererre reser ere reta 15

B. andra släg sososssoseressserssrs rss ers ess sansa 5,84

34.03 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skär-

oljor, preparat för losstagning av bultar och muttrar, 1

rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt Prop. 1988/89: 135 formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt preparat av sådana slag som används för otlje- eller fettbehandling av textilmarerial, läder, pälsskinn eller andra material, med undantag av preparat som innehåller som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktpro-

cent oljor erhålina ur petroleum eller ur bituminösa MiNCFAL ooooeeeeeeereeereees er er ser r ess sas sees na fri Konstgjorda vaxer och beredda vaxer: A. vaxliknande glycerider: 1 vatten lösliga eller direkt

emulgerbara VAX€r omososossesssssessre rss ss sr 5.84 B. andra slåg osoooosesserserere reser sr res s ers es fri

34.05 Puts- och polermedelt för skodon, möbler, golv, karosserier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och lik-

nande preparat (även i form av papper, vadd, filt. bon-

dad duk, porös plast eller poröst gurami som impregne-

rats, överdragits eller belagts med sådana preparat), med undantag av vaxer enligt nr 34.04 =..ocoo0000 ss. 327

34.07 Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn; s.k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken. stänger e. d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis AV LIPS oorseseseeeererrer rss res rss ers rst r resa fri

44 kap. Trä och varor av trä; träkol

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. trä i form av flis eller spån eller krossat, malet eller pulveriserat, av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål (nr 12.11); bambu och annat flätningsmaterial enligt nr 14.01; oc trä i form av flis eller spån eller malet eller pulveriserat, av sådana slag som används främst vid färgning eller garvning (nr 14.04); aktiverat kol (nr 38.02): . artiklar enligt nr 42.02; varor enligt 46 kap.; skodon och delar till skodon, enligt 64 kap.,; sense varor enligt 66 kap. (t.ex. paraplyer och promenadkäppar samt delar till sådana varor); varor enligt nr 68.08; bijouterivaror enligt nr 71.17: varor enligt sextonde och sjuttonde avd. (t. ex. maskindelar, höljen och skåp till maskiner och apparater samt vagnmakeriarbeten); . varor enligt artonde avd. (t. ex. urfoder och musikinstrument samt delar till sådana varor); delar ti!l eldvapen (nr 93.05);

artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt monterade eller monteringsfärdiga byggnader); artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); artiklar enligt 96 kap. (t.ex. rökpipor och delar till rökpipor samt knappar och blyertspennor), med undantag av borstträn samt borst- och kvastskaft av trä;

I. artiklar enligt 97 kap. (t.ex. konstverk). a Med förtätat trä avses i detta kapitel trä som har underkastats en kemisk eller fysikalisk behandling (som då det gäller varor bestående av flera sammanlimmade lager går längre än den behandling som behövs för att erhålla god samman- 12

hållning), och som därigenom erhållit ökad täthet eller hårdhet jämte förbättrad Prop. 1988/89: 135 mekanisk styrka eller motståndskraft mot kemisk eller elektrisk påverkan. 3. Nr 44.14—44.21 skall också tillämpas för artiklar av spånskivor eller liknande skivor, träfiberskivor, trälaminat eller förtätat trä i samma utsträckning som de är tillämpliga för artiklar av trä. 4. Produkter enligt nr 44.10, 44.11 och 44.12 får vara bearbetade till former som anges i nr 44.09, böjda, korrugerade, perforerade, bearbetade till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller bearbetade på annat sätt, under förutsättning att bearbetningen inte ger dem karaktär av artiklar enligt andra nummer. 5. Nr 44.17 skall inte tillämpas för verktyg och redskap i vilka blad, egg, bearbetande yta eller annan verksam del består av något av de material som anges i anm. I till 82 kap. 6. Vidtillämpning av detta kapitel anses som srä också bambu och andra vedartade material, om inte annat följer av anm. I b eller I f ovan.

44.01 Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar,

risknippen e. d.; trä i form av flis eller spån, annat än träspån enligt nr 44.04; sågspån och annat träavfall,

även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller

liknande former s.ssoeerserrserrserreer ere trees sa fri

44.02 Träkol (inbegripet kol av nötter eller nötskal), även

agglomereTat L.soseerererrresereeres reses ert rss fri

44,03 Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller

44.11 Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även Prop. 1988/89: 135 innehållande harts eller andra organiska bindemedel rv I

drar e rea ee ease rer rese re rese rise ess senere 100 kg

44.12¶Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande

trälaminat:

A. kryssfäner oosoooseeeerrerr rr rr ere r reser ers ess 2,50

B. andra släg sosssserserrrererrs rr rr rr rr rskr ses erna 3,5Z 44.13 Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade fOIMET oosoeeererseseerrrrrrrer er rr rer rer rr rer ket fri 44.14 Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. 327

44.15¶Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor, andra

än tunnor enligt nr 44.16, och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä: A. kabeltrummor; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar os.ssserseseersererrrerer ers rr raset 3,84 B. andra slag: 1. varor bestående huvudsakligen av fiberskivor

enligt nr 44.11 oosooeoeseessrsr ess es sosse 3.247

2. ANÄTA mosososrerererererr ere r reser esse r ra fri 44.16 Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunn-

SlåV ooeeeeeeereesseeeeserre reser rr rr rs ss ses ses os 2,57

44.17 Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä:

A. verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg och redskap, borstträn samt borstoch kvastskaft: 1. av hickOry sosoosoreeereresrses rr ser r er es ra fri

2. av annat träslag —-..sssssssosrsssrersr ses sr ra 2270 B. skoläster och skoblock: 1. grovt tillformade ämnen —s...ssssssesssossossa fri

2. andra släåg s.ssosseessersesessres rss ss ses erna 3,82

44.18 Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatt parkettstav samt

vissa takspån ("shingles'' och ”shakes"'):

A. cellplattOr oooooosoreerseereeere ere res sr rer ss rss 3,57 B. andra slag: 1. varor bestående huvudsakligen av fiberskivor

enligt nr 44.11 oosososossssesesrsersess osar sea 3,22

3. vissa takspån (”shingles” och ”shakes”') 3,84

4. aANÄfA ooosossserrreserrrrrr ser rer rr res sr ess fri

44,19 Bords- och köksartiklar av trä ssossssososssssss rss 3,82

44.20¶Trä med inläggningar; skrin, askar, etuier och fodral

för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä; statyetter och andra prydnadsföremål, av trä; rumsin-

ventarier av trä, inte inbegripna i 94 kap.: A. trä med inläggningår ooossssossessssersesse rs resa 3,5 20

B. andra slåg sosossossoeseseeserrrrrr rss ser e ses ra 3,87 44.21 Andra varor av trä:

B. andra slåg sosooosoersesessersrrsesress ss ses se ver 3,87

46 kap. Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korg- Prop. 1988/89: 135 makeriarbeten

Anmärkningar 1. Med flätningsmaterial avses i detta kapitel material av sådan beskaffenhet eller i sådan form som är lämplig för flätning e. d., bl.a. halm, vide, pil. bambu, säv, vass, träspån, remsor av andra vegetabiliska material (t. ex. rafia, smala blad och remsor skurna ur breda blad) eller bark, ospunna naturliga textilfibrer, enfibertråd, remsor o. d. av plast samt pappersremsor, men däremot inte remsor av läder, konstläder, filt eller bondad duk, människohår, tagel, förgarn och garn

av textilmaterial samt enfibertråd, remsor o. d. enligt 54 kap. [Se Detta kapitel omfattar inte:

a. tapeter enligt nr 48.14; b. surrningsgarn och tågvirke, även flätade (nr 56.07): c. skodon och huvudbonader samt delar till sådana artiklar. enligt 64 och 65

kap.;

d. fordon och vagnskorgar med karaktär av korgmakeriarbeten (87 kap.);

e. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys-

ningsartiklar).

3. Med flätningsmaterial, flätor och likhande produkter av flätningsmaterial, hopbundna i parallella parter i nr 46.01 förstås flätningsmaterial. flätor och liknande

produkter av flätningsmaterial som lagts sida vid sida och bundits ihop till platta produkter, även med användande av textilgarn.

46.01 Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, även sammanfogade till band; flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, hopbundna i parallella parter eller vävda till platta produkter, även utgörande färdiga artiklar (t. ex. mattor och gallerverk):'

Å. AV PläSt oososesse see esse e ser er rer str rr r res 127

B. av annat material s.ssosossssseseseeser rr er res fri

46.02 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt av flätningsmaterial eller tillverkade av varor enligt nr 46.01; artiklar av luffa: ÅA. av PläSt sosse sees esse rreree rr ess se ses es ena T27

B. av annat material sosososssorsssess sees er ers rea fri

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte:

varor enligt 30 kap.;

IT» brons- och färgfolier enligt nr 32.12: parfympapper och sminkpapper (33 kap.);

en papper och cellulosavadd, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål,

såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel

eller liknande preparat (nr 34.05); papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr 37.01—37.04;

ML pappersförstärkta laminerade plastplattor samt varor som består av ett skikt av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana

material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.);

varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter); artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial);

pappersgarn och textilvaror av pappersgarn (elfte avd.);

varor enligt 64 och 65 kap. ;

rese slippapper och slippapp (nr 68.05) samt glimmer på underlag av papper eller

papp (nr 68.14); papper eller papp överdragna med glimmerpulver skall dock klassificeras enligt 48 kap.;

m. metallfolier på underlag av papper eller papp (femtonde avd.);

n. artiklar enligt nr 92.09;

Prop. 1988/89: 135

o. artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap.

(t.ex. knappar). 2. Om inte annat följer av anm. 6 skall nr 48.01—48.05 tillämpas för papper och papp som har underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller liknande efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som ytlimmats samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som färgats eller marmorerats i mälden, oberoende av förfaringssättet. Med undantag för vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inte tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats på annat sätt, t.ex. belagts, bestrukits eller impregnerats. 3. Med tidningspapper förstås i detta kapitel obelagt och obestruket papper som är av sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en halt av träfibrer, erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viktprocent av det totala fiberinnehållet, är olimmat eller mycket lätt limmat, har en ytjämnhet på varje sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m? och har en askhalt av högst 8 viktprocent. 4. Nr 48.02 omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och papp som framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk process och som uppfyller något av följande kriterier: I fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m? gäller: a. att de skall innehålla minst 1022 fibrer erhållna genom en mekanisk process

och

1. väga högst 80 g/m? eller

2. vara färgade i mälden; eller b. att de skall ha en askhalt av mer än 8 26 och

1. väga högst 80 g/m? eller

2. vara färgade i mälden; eller c. att de skall ha en askhalt av mer än 3 26 och en ljushet av minst 60 9c" eller d. att de skall ha en askhalt av mer än 3 26 men högst 8 2, en ljushet av mindre

än 60 7" och en sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/m'; eller e. att de skall ha en askhalt av högst 3 Zo, en ljushet av minst 60 96" och en

sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/m".

I fråga om papper och papp som väger mer än 150 g/m? gäller: a. att de skall vara färgade i mälden; eller b. att de skall ha en ljushet av minst 60 26" och

1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller

2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst 508 mikrometer och en

askhalt av mer än 3 26; eller c. att de skall ha en ljushet av mindre än 6096", en tjocklek av högst 254

mikrometer och en askhalt av mer än 84. Nr 48.02 omfattar emellertid inte filtrerpapper (inbegripet tepåspapper), filtrerpapp, grålumppapper och grålumppapp. S. Med kraftpapper och kraftpapp förstås i detta kapitel papper och papp som har en halt av sulfatmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala fiberinnehållet. 6. Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosaftbrer som motsvarar varubeskrivningen i två eller flera av numren 48.01—-48.11 skall klassificeras enligt det nummer av dessa som står sist i tulltaxan. 7. Nr 48.01, 48.02, 48.04—-48.08, 48.10 och 48.11 skall endast tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i: a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skick) den ena sidan är

längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm. Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inte annat följer av anm. 6, enligt nr 48.02, oavsett form och storlek. 8. Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr 48.14, avses endast: a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm och högst 160 cm, som är

lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:

1. är kornat, präglat, ytfärgat, mönstertryckt eller på annat sätt ytdekorerat

(t.ex. med textilstoft), även med överdrag eller beläggning av genom-

skinlig plast som skydd; eller

2. har ojämn yta på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår; eller

+ Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan likvärdig, internationellt erkänd metod för ljushetsmätning. 16

3. är på utsidan överdraget eller belagt med ett kornat, präglat, färgat, Prop. 1988/89: 135

mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt; eller 4. är på utsidan belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella

parter eller vävt; . b. bårder och friser av papper som är behandlade på ovannämnda sätt och är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak, oavsett om de föreligger i rullar eller inte; c. väggbeklädnad som består av flera våder, i rullar eller ark, som är försedda med sådant tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat motiv när de anbringas på en vägg. Produkter av papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbeläggning och som väggbeklädnad skall klassificeras enligt nr 48.15. . 9. Nr 48.20 omfattar inte lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även om de är tryckta, präglade eller perforerade. 10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner samt pappersspetsar. 11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21 skall papper, papp och cellulosavadd samt varor av dessa material, som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

48.01¶Tidningspapper i rullar eller ark ..ssosos00s 00000 sa fri

48.02 Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana

slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och

hålremsor, i rullar eller ark, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, hand-

gjorda: A. karbonråpapper s.sossesosererrersrr ere rr es ert 1,82

B. andra släg sosossosssesesersrere rese rr srt erna 2,27

48.03 Papper av sådan typ som används till toalettpapper,

ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt

liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd

och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade,

präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller

tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick)

48.04 Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03: . A. kondensatorpapper oosoossoosssesessrsrse sees ns 1,42 B. andra släåg sosossosssessersrsesess ss esse reas aa 2,27 48.05 Annat papper och annan papp, obelagda och obe-

strukna, i rullar eller ark:

B. andra slåg osssososooserereeserrerrs ere sr sr rea 2,27 48.06 Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, ge-

nomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt an-

nat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i

rullar eller ark sooosoososssesee rs ere reses ester rens 2,27

48.07 Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna el-

ler impregnerade, även armerade invändigt, i rullar

eller ark sososossssesrsereer ers rr ers reses sees net 2,27

48.08 Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller per-

forerade, i rullar eller ark, med undantag av varor 17 enligt nr 48.03 eller 48.18 sossososososssos sosse ess 2,20 2 Riksdagen 19881/89. I saml. Nr 135 omtryckt S. 26, anm. 6 a Står: längdvara, med Rättat till: längdvara — — — längder,

48.09 Karbonpapper, självkopierande papper och annat ko- Prop. 1988/89: 135

pierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt,

bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 CIM moseeeeeserrerresrsers ere rr rr rss est rss ss

48.10¶Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda

eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska äm-

nen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark oosososeserseserreeser rr rer sr reser ess 220

48.11 Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa-

fibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark,

med undantag av varor enligt nr 48.03, 48.09, 48.10

eller 48.18 ooooooosesererreserr reser esse rer er rss 270

48.13 Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsOr ooosseseereerereerrrerrre reser sars ss rr ere es 2,27

48.14 Papperstapeter och liknande väggbeklädnad; s.k. fön-

sterpapper: A. papperstapeter och liknande väggbeklädnad av pap-

per som på utsidan är överdraget eller belagt med ett kornat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på

B. papperstapeter och liknande väggbeklädnad av pap-

per som på utsidan är belagt med flätningsmaterial

AV PÅASt sosse eeseeresee re rerer rer esse rss ess sans 124 C. andra släg sosossesssesreseressr rss ses sets sena 3,84

48.15 Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller papp, även tillskuret s.ssssossssssrsrserr rss rs resas 3,87 48.16 Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar: A. karbonpapper och liknande kopieringspapper i rul-

lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm 20

B. andra släg sosssssserserssersrer ere sr ess sens s 3,20

48.17 Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett

48.18 Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av an-

sikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddukar, bordsservetter, blöjor. tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt klä-

der och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper,

cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

B. hushållspapper i rullar sosssosssssss sissors ses Nera 20 C. andra släg sosossoroesseresererererrerss rer s era 3,27

48.19 Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra för-

packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer; kortregisterlådor, brevkorgar och lik-

nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i Prop. 1988/89: 135

48,20 Kontorsböcker, = räkenskapsböcker, <:antecknings-

böcker, orderböcker, kvittensböcker, brevpapper i

block, anteckningsblock, dagböcker och liknande ar-

tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlingspärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankettsatser, även interfolierade med karbonpapper, samt

liknande artiklar, av papper eller papp; album för prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag, av papper eller PAPP .osossoosssessese reser ers r era 3,27

48.21¶Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även

tryCktå ooosseeesrsersrerrerers ser reser er rr rare sa 3,27

48.22 Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härda-

[+ (3) 3,27

48.23¶Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av

cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: A. papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa-

fibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form:

1. kondensatorpapper sossssossssssssrer ser sera 1,42

PANIE: TC € 2,57

B. andra släg osssosossesorsererser ers res r rer ss ena 3,27

49 kap. Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt rit-

ningar

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. fotografiska bilder, negativa eller positiva, på genomskinligt underlag (37 kap.); I kartor och glober i relief, även försedda med tryck (nr 90.23); spelkort och andra artiklar enligt 95 kap.; Rn konstgrafiska originalblad (nr 97.02), frimärken och beläggningsstämplar, poststämplar, förstadagskuvert, helsaker o. d., enligt nr 97.04, antikviteter med en ålder av över 100 år samt andra artiklar enligt 97 kap. Vid tillämpning av 49 kap. skall också varor som framställts i dupliceringsmaskin eller med hjälp av en dator eller genom prägling, fotografering, fotokopiering, värmekopiering eller maskinskrivning anses vara framställda genom tryckning. - Tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar eller tidskrifter som omfattar mer än ett nummer i gemensamt omslag skall klassificeras enligt nr 49.01 även om de innehåller reklam. «Nr 49.01 skall också tillämpas för: a. samlingar av tryckta reproduktioner av t. ex. konstverk eller teckningar med tillhörande text, föreliggande som paginerade blad i sådan form att de är lämpliga för bindning i ett eller flera band; b. bildbilagor som tillhör och medföljer böcker; c. tryckta delar till böcker eller broschyrer, i form av hopfogade eller lösa blad eller ark, som utgör kompletta verk eller delar av ett verk och är avsedda att bindas eller häftas. Tryckta bilder utan text, i form av ark eller lösa blad, klassificeras dock enligt nr 49.11. tin Om inte annat följer av anm. 3 till detta kapitel skall nr 49.01 inte tillämpas för publikationer som är utgivna huvudsakligen i reklamsyfte (t.ex. broschyrer,

häften, affärskataloger, årsböcker utgivna av näringslivsorganisationer samt . Prop. 1988/89: 135

turistpropaganda). Sådana publikationer skall klassificeras enligt nr 49.11. 6. Med bilderböcker för barn i nr 49.03 förstås böcker för barn i vilka bilderna utgör

huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.

49.01 Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande tryck-

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade eller inne-

hållande reklam osssossoseererrsererser rr ere r era fri 49.03 Bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn fri 49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även häftade,

bundna eller illustrerade = .s.ssssosssssesrre rr ere st fri 49.05 Kartor av alla slag, inbegripet atlaser, väggkartor, to-

49.06 Planritningar, andra ritningar samt teckningar för arki-

tektoniskt, ingenjörstekniskt, industriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål, i form av handgjorda original; handskrivna texter; karbonkopior samt fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt

papper av de varor som nämnts tidigare i detta nummer fri 49.07 Omakulerade frimärken, beläggningsstämplar o.d.,

gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade; stämpelpapper; sedlar; checkblanketter:; aktier, obligationer och liknande vär-

dehandlingar soomosossesssesessrssrerr rer ss tres rea fri 49.08 Dekalkomanier = ososososerseseeerrerersrrs ser rer area 3,24 49.09 Brevkort och vykort, med bildtryck eller annat tryck;

tryckta kort med personliga hälsningar, meddelanden

eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller

utan kuvert eller utstyrsel oossososossssssssss ess sa 3,27 49.10 Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet alma-

nacksblocCk = sososssossseersererereesses esse sees saa fri 49.11 Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder samt foto-

1:41 fri

ELFTE AVDELNINGEN Prop. 1988/89: 135

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. borst och andra djurhår för borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall (nr 05.03); b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03 eller 67.04, med undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar o.d. (nr 59.11); o bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.;

asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkter enligt nr

68.12 och 68.13; varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande

artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt sterila kirurgiska suturmaterial); strålningskänsliga varor av textilmaterial, enligt nr 37.01-37.04;

enfibertråd av plast med ett största tvärmått av mer än I mm samt remsor

o.d. (t. ex. konstbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5

mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av v sådan enfibertråd

eller sådana remsor (46 kap.); . vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast samt varor av sådana pro-

dukter, enligt 39 kap.; . vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade,

överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor av sådana produkter, enligt 40 kap.;

hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn

samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligt nr 43.03 och 43.04;

varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; m. produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd);

3 skodon och delar till skodon samt damasker och liknande artiklar, enligt 64

kap.; hårnät och andra huvudbonader samt delar till huvudbonader, enligt 65 kap.;

varor enligt 67 kap.;

2790 textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 68.15; glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en synlig textilbotten (70 kap.); artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, sängkläder, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar):; artiklar enligt 95 kap. (t. ex leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät). . Varor som kan klassificeras enligt något nummer i 50—55 kap. eller enligt nr 58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om de helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen. . Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller:

a. Överspunnet tagelgarn (nr 51.10) och metalliserat garn (nr 56.05) skall

vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall

anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassi-

ficering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial:

b. vid fastställandet av tillämpligt nummer skall först kapitlet och sedan det

tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall

bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga; c. när både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något

annat kapitel skall 54 och S5 kap. behandlas som ett enda kapitel; d. där ett kapitel eller ett tulltaxenummer omfattar varor av olika textilma-

terial, skall varje sådan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett

enda textilmaterial.

Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som

avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan.

C: 1 Produkter enligt 56-63 kap. som innehåller två eller flera olika textilmate- Prop. 1988/89: 135

rial skall anses bestå helt av det textilmaterial som skulle fastställas med -

tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en produkt erligt 50—55 kap. som består av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C:1 gäller: a. i förekommande fall skall hänsyn endast tas till den del av varan som är

bestämmande för varans klassificering med tillämpning av 5§ 3 (se allmänna bestämmelser i början av denna lag):

b. ifråga om textilvaror som bestär av en bottenväv och en yta av öppen lugg eller öglelugg skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffen-

het;

c. i fråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till bottenvä-

ven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter broderigarnets beskaffenhet. 3. A. I denna avdelning gäller, med de undantag som framgår av B nedan, att garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigt), som motsvarar någon av följande beskriv-

ningar skall klassificeras som surrningsgarn och tågvirke:

a. garn av natursilke eller avfall av natursilke, med en längdvikt av mer än

20000 decitex; b. garn av konstfibrer (inbegripet garn av två eller flera monofilamentgarn

enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex: c. garn av mjukhampa eller lin:

— polerat eller glättat, med en längdvikt av minst 1429 decitex;

— opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex: d. garn av kokosfibrer, bestående av tre eller flera parter;

e. garn av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer, än 20000

decitex; f. garn som är förstärkt med metalltråd. B. Undantag: a. garn av ull eller andra djurhår samt pappersgarn, annat än garn som är

förstärkt med metalltråd;

b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt multifilamentgarn utan snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.:;

c. gut enligt nr 50.06 samt monofilamentgarn enligt 54 kap.:

d. metalliserat garn enligt nr 56.05; garn som är förstärkt med metalltråd

omfattas av bestämmelserna i A f ovan;

e. sniljgarn, överspunnet garn och chainettegarn, enligt nr 56.06.

4. A. Med garn i detaljhandelsuppläggningar i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. förstås, med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat t(flertrå-

digt), som föreligger:

a. påkartor, rullar, hylsor eller liknande spolstommar, med en vikt (inbegri-

pet spolstomme) av högst:

— 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av

konstfilament;

— 125 g i andra fall;

b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst:

- 85 gifråga om garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än

3 000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke: - 125 gifråga om alla andra garner med en längdvikt av mindre än 2000

decitex; —- 500 g i andra fall;

c. i härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan

enhetlig vikt av högst:

— 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av

konstfilament; - PS giandra fall.

B. Undantag:

a. enkelt garn, oavsett textilmaterialet, annat än:

— enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är oblekt;

— enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex; b. tvinnat (flertrådigt) garn, som är oblekt:

— av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art; — av annat textilmaterial med undantag av ull och. fina djurhår, i härvor:;

c. tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex:

ta ta

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn. oavsett textilmaterialet: Prop. 1988/89: 135

—- i korshasplade härvor;

— på sådana spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvi-

sar att det skall användas inom textilindustrin (t. ex. på Cops, tvion-

spolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av

kokonger för brodermaskiner). Med sysråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigt) garn som: a. föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spol-

stomme) av högst I 000 g; b. är appreterat: och c. har avslutande Z-snodd.

Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning garn som har en tenacitet, uttryckt

i cN/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

tvinnat (flertrådigt) garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar seder eeesera sasse res s ser ers re rer es Frrrts rr rs KR rs Arrese es 53 cN/tex

Som konfektionerade anses i denna avdelning varor som är: a. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär; b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning) och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhanddukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar); c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av kanterna, dock inte sådana

varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn

eller på annat enkelt sätt;

d. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar; :

e. hopfogade genom sömnad, klisiring eller på annat sätt (andra än längdvaror

som består av två eller flera längder av ett och samma material som hopskar-

vats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra

lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning); f. stickade eller virkade till sin slutliga form och föreligger i i sammanhängande

längder.

50-55 kap. och, där inte annat framgår av tulltaxenumrens lydelse, 56—60 kap. skall inte tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i

anm. 7 ovan. 50—5S kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56—59 kap. Som vävnader enligt 50—55 kap. anses också textilvaror som består av lager av

parallella trådar av textilmaterial, lagda på varandra på så sätt att trådarna i ett

lager bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i ett annat lager. Lagren är

sammanfogade i bindpunkterna med bindemedel eller genom sammansmältning.

. Elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning. 1. Med impregnering avses i denna avdelning även "doppning”. 12. Med polyamider avses i denna avdelning även aramider.

13. Om inte annat är föreskrivet skall klädesplagg av textilvara, vilka omfattas av

olika tulltaxenummer, klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln.

56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och

tågvirke samt varor av sådana produkter

Anmärkningar '

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda

med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa

eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknan-

4 gy Para enligt nr 34.05 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr

b. textilvaror enligt nr 58.11; C. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.05); d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.14); e. metallfolier på underlag av filt eller bondad duk (femtonde avd.). Med filt avses också nålfilt samt fibermaskbondad duk (textilvaror som består av ett flor av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid vilken endast använts fibrer från floret). 23

3. Nr 56.02 och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, Prop. 1988/89: 135 överdragna, belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa material (kompakta eller porösa). Nr 56.03 omfattar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som bindemedel. Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte: a. filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast eller gummi men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt filt som är helt inbäddad i plast eller gummi (39 eller 40 kap.); bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller helt överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring (39 eller 40 kap.); plattor, duk och remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning (39 eller 40 kap.) 4. Nr 56.04 omfattar inte textilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 5S0—55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft

och noppor av textilmaterial: A. vadd samt varor av vadd o.osooossssossss ess ss 90

B. andra släåg sossoossoeseresresrsrsrreser rss etsas rea fri

56.02 Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller lami-

1413 1 1026

56.03 Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd

eller laminerad oososssosseserereerereerr es er reses i02

56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:

A. högstyrkegarn av polyestrar, av nylon eller andra

polyamider eller av viskos impregnerat eller över-

[VT AA 1327 B. andra släg soosososoererserreerrr rer rss rr rr er rs 6,27 56.05 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs. textilgarn

eller remsor 0. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall: A. remsor 0. d. enligt nr 54.04 = ossooscssosss ss so ses fri B. andra slag —s.ssososersrrereerrsrer errors es or. 120

56.06¶Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54. 04

eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05

och överspunnet tagelgarn); sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock); chainettegarn: ÅA. sniljgarn: 1. av bomull =osoososossseserrerreres sr ses set 10 2. av annat textilmaterial .sssoscsossesse ss ers 1026 B. andra slag: 1. av regenatfilament o.ssssossssssssssss rer s oss 167 2. av annat textilmaterial ..so.ossoossoso.so ses 122

56.07 Surrningsgarn och tågvirke, även flätade och även im-

pregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller

plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:

A. av syntetfilament ...ssssessserssressoere ser res 132 24

. av regenatfilament ...sssosssssessrsssrs esse rr ess 167 Prop. 1988/89: 135

. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

enligt nr 53.03. av sisal eller andra textilfibrer av

släktet Agave, av manillahampa (Musa textilis Nee) .

Med textiltapeter i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd Prop. 1988/89: 135

av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp). Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilflock eller

-stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07). Med gummibehandlade textilvävnader i nr 59.06 förstås:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller Jaminerade

med gummi och som:

— väger högst 1 500 g/m”; eller

- väger mer än 1 500 g/m” och innehåller mer än 50 viktprocent textilmate-

rial; b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi,

enligt nr 56.04;

c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med

gummi, oavsett vikten per m?;

d. plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad, i vilka

vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr S8.11. Nr 59.07 skall inte tillämpas för:

a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses

med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring:

b. vävnader med målade mönster (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder

0. d.); c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e.d.

på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassi-

ficeras enligt nr 59.07;

d. vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stär-

kelseprodukter eller liknande produkter; e. träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08); f. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag

av textilvävnad (nr 68.05); g. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr

68.14);

h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.).

Nr 59.10 skall inte tillämpas för:

a. drivremmar och transportband av textilmaterial, som längdvara eller i av-

skurna längder, med cen tjocklek av mindre än 3 mm: b. drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, över-

dragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10).

Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i något annat nummer i elfte avd.:

a. följande textilvaror i form av längdvara, I avpassade längder eller skurna till

kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av

produkter enligt nr 59.08-59.10):

textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda

eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana

slag som används till kardbeslag samt liknande varor av sådana slag som används för annat tekniskt bruk; — siktduk:

— filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmate-

rial eller människohår;

—- flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem,

även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i

maskiner eller för annat tekniskt bruk;

— textilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för

tekniskt bruk; .

—- snören, flätor o.d., även med överdrag eller impregnering eller med

förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål; b. artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08—-59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt.

ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som

används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för mas-

sa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01¶Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. Prop. 1988/89: 135

eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o. d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar: A. textilvävnader överdragna med gummi arabicum

e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag

c. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr Prop. 1988/89: 135

90.21). 3. För tillämpning av nr 61.03 och 61.94 gäller: a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som består av två eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt: — ett plagg för nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får inte ha vare sig hängslen eller bröstlapp; — ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka, vars utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken; dessutom får en väst ingå. Samtliga plagg som ingår i en kostym eller dräkt måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta byxor eller kjol eller byxkjol och långa byxor), skall endast de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten: övriga plagg skall klassificeras för sig. Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor: | — jacketter, som består av en omönstrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor; - frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill; - smokingar, hos vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart) men som har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke. b. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 61.07, 61.08 och 61.09), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen: — ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget är en väst eller, i fråga om s.k. twinset, en jumper eller tröja; och — ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha hängslen och bröstlapp. Samtliga plagg som ingår i en ensemble måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 61.12. 4. Nr 61.05 och 61.06 omfattar inte plagg som har fickor under midjan, ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten och inte heller plagg som har ett medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst 10X 10 cm. Nr 61.05 omfattar inte ärmlösa

plagg. |

5. För tillämpning av nr 61.11 gäller: a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn; b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.11 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 61.11. 6. Med skiddräkter i nr 61.12 förstås sådana kläder elter omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av: a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg ha fickor eller hällor; eller av : b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen — ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e.d., försett med blixtlås som tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och — ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan, eller ett par knäbyxor. En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen. Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ 28

och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen Prop. 1988/89: 135

måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. 7. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.13 och enligt andra

nummer i detta kapitel. med undantag av nr 61.11, skall klassificeras enligt nr

61.13. 8. Artiklar enligt detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män

eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt

numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor. 9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.

61.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skid-

jackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för män eller pojkar:

61.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för kvinnor eller flickor:

700:—- C. av ull eller fina djurhår o.sosossossse sosse es es rss 15

Minimitull: per 100 kg 400:—- 61.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 61.01) och byxor (andra än badbyxor), av trikå, för män eller pojkar: A. av syntetfilament o...sssoosoosessssaser rer ser era 1327

700:—- C. av ull eller fina djurhår o.sosososssosssssr orre rs 152 D. av annat textilmaterial oosososssssssssrser erna 152

Minimitull: per 100 kg 400:- 61.04 Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 61.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, av trikå, för kvinnor eller flickor:

Minimitull: per 100 kg 61.05 Skjortor av trikå, för män eller pojkar:

A. av syntetfilament ...sssoosssososessssssser rs e ra 1026

560:—-

C. av ull eller fina djurhår sosssssssssssssess ses ras 152

D. av annat textilmaterial = ...oosososssss sosse sr es 152

Minimitull: per 100 kg 61.06 Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor

eller flickor:

Minimitull: per 100 kg 700:-

61.10 Tröjor (andra än sådana enligt nr 61.09), pullovrar, Prop. 1988/89: 135

koftor, västar och liknande artiklar, av trikå: A. av syntetfilament ..sossorssrrsserssressr ers erat 137

700:—-

C. av ull eller fina djurhår = oooosossssesssesssers sees 157

D. av annat textilmaterial osssoososossssersss ess ss 159

Minimitull: per 100 kg 400:—

61.11¶Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå:

A. underkläder:

400:—- B. vantar:

1. av syntetfilament s..sssoosssssssrress ere r ert 6,27

Minimitull: per 100 kg 400:—- 61.15 Strumpbyxor, trikåer, strumpor, sockor o. d., inbegri-

pet åderbrocksstrumpor samt skodon utan påsatt sula,

av trikå:

A. av syntetfilament:

4. långa strumpor och knästrumpor för damer (and-

ra än åderbrocksstrumpor) av garn hos vilket

enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67

decitex (60 denier), med ett tullvärde per par av:

B. av regenatfilament:

C. av ull eHer fina djurhår:

D. av annat textilmaterial:

61.16 Handskar och vantar av trikå:

61.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av trikå;

delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå:

62 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå

Anmärkningar 1. Detta kapitel skall endast tillämpas för konfektionerade artiklar av textilmate-

rial, dock inte för trikåväror (andra än sådana som omfattas av nr 62.12). 2. Detta kapitel omfattar inte:

a. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09;

b. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr

90.21). 32

3. För tillämpning av nr 62.03 och 62.04 gäller: Prop. 1988/89: 135 a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som består av två eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt: — ett plagg för nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får inte ha vare sig hängslen eller bröstlapp; — ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka vars utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken; dessutom får en väst ingå. Samtliga plagg som ingår i en kostym eller dräkt måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta byxor eller kjol eller byxkjol och långa byxor), skall endast de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten; övriga plagg skall klassificeras för sig. Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor: — jacketter, som består av en omönstrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor; —- frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill; — smokingar, hos vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart), men som har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke. b. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 62.07 och 62.08). vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen: — ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget är en väst; och —- ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha hängslen och bröstlapp. Samtliga plagg som ingår i en ensemble måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 62.11. För tillämpning av nr 62.09 gäller: a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn; b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.09 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 62.09. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.10 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 62.09, skall klassificeras enligt nr 62.10. Med skiddräkter i nr 62.11 förstås sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av: a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg också ha fickor eller hällor; eller av b. en skidensemble. dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen —- ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och — ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan. eller ett par knäbyxor. En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen. Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Scarfar och liknande artiklar, som är kvadratiska eller nästan kvadratiska och inte har någon sida som är större än 60 cm, skall klassificeras som näsdukar (nr 62.13). Näsdukar som har någon sida som är större än 60 cm skall klassificeras 33 enligt nr 62.14.

Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 135

8. Artiklar enligt detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män Prop. 1988/89: 135

eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.

9. Antiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.

62.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skid-

jackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män

eller pojkar:

62.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för

kvinnor eller flickor:

A. av syntetfila ment .sossossosesrererressss ere s ns 1327

C. av annat textilmaterial oossossosossosess esse osa 142 62.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra

än sådana enligt nr 62.01) och byxor (andra än bad-

byxor), för män eller pojkar:

Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 62.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, för kvinnor eller flickor:

62.05 Skjortor för män eller pojkar:

62.06 Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller flickor: .

C. av annat textilmaterial .oss.osssssresssrsrsres sr ra 142 62.07 Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badroc-

kar, morgonrockar och liknande artiklar, för män eller pojkar: : A. av syntetfilament s..ssososssesrersressrrs ere sr ra 1327 B. av regenatfilament ...ssosssssleserseserr rss es 1790 C. av annat textilmaterial:

1. badrockar, morgonrockar och liknande artiklar 142

2. ANTA ooosoreresererer reser reser rest rr rr rr r a 157

62.08 Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, un-

derbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för kvin-

nor eller flickor: i A. av syntetfilament s...sssoossssissesereserr er tas 137

C. av annat textilmaterial: ;

1. negligéer, badrockar, morgonrockar och liknan-

de artiklar oosssssssesssse issn eseer rss 142 34 VINET: Tele 1527

62.09 Babykläder och tillbehör till sådana kläder: Prop. 1988/89: 135 A. vantar, strumpor, sockor och strumpskyddare:

1. av syntetfilament o.ssosooosssosesssess ess esa 2. av regenatfilament s.sssosssersssersrr ss sera

3. av annat textilmaterial =..sooscssssssrsers resa

B. andra slag:

1. av syntetfilament s..sssoossssssseseser reset 2. av regenatfilament ...sssssssresser sees ser ra 3. av annat textilmaterial = ...ssososososssosssss

62.10 Kläder av textilvaror enligt nr 56.02, 56.03, 59.03,

59.06 eller 59.07: A. underkläder av textilvaror enligt nr 56.02 eller 56.03 B. andra kläder oososoosossssrserersr er rsre rss rent

62.11 Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och bad-

byxor; andra kläder: A. av syntetfilament o..oososssssssrserrrsere rss st B. av regenatfilament ..sssoosossssssreserr rss sr rea C. av annat textilmaterial o.sssssssseeessrser ers ra

62.12 Bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, även av trikå:

Å. av syntetfiläment oosssoosorssssesererer ers enes 1397

C. av annat textilmaterial .ososssossssessssrs ess ses 1596 62.13 Näsdukar: A. av syntetfila ment ..ssooooossssereserr res r orerar 6,27 B. av regenatfilament s.sssosoosossssssserrrsse rss rs 87

C. av annat textilmaterial s.ssssososeseses isso ert T2Z

62.14¶Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o. d.:

A. av syntetfilament s.ssososorssssseersrsser ere es 6.270 B. av regenatfilament ..sssssssssssssrsssss sees ora EX C. av annat textilmaterial = ..sss.oosssssossss sees rs 727

a - a Slipsar och liknande artiklar o.ssosossssessere oro rs 7,5N

62.16 Handskar och vantar: Å. av syntetfilament ...soososssossserssessr sera 6,27

C. av annat textilmaterial sosssooosssssssessess ses 7,20 62.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder; delar till kläder eller till tillbehör till kläder, andra än sådana enligt nr 62.12: ÅA. av regenatfilament ..sssosososesessrrsere rss res

63 kap. Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begag-

nade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

Anmärkningar 1. Underavdelning I skall tillämpas endast för konfektionerade artiklar av alla slags textilvaror. 2. Underavdelning I omfattar inte: a. varor enligt 56-62 kap.; b. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09. 3. Nr 63.09 omfattar endast följande varor: a. artiklar av textilmaterial: —- kläder och tillbehör till kläder samt delar till sådana varor; — res- och sängfiltar; 35

— sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande Prop. 1988/89: 135

artiklar; — inredningsartiklar, andra än mattor enligt nr 57.01—57.05 och tapisserier

enligt nr 58.05; b. skodon och huvudbonader av annat material än asbest. För att klassificeras enligt detta nummer måste ovannämnda artiklar uppfylla följande båda villkor: — de måste vara synbart begagnade och —- de måste föreligga i oförpackat skick eller i balar, säckar eller liknande

förpackningar.

I. Andra konfektionerade textilvaror

63.01¶Res- och sängfiltar: A. av ull eller fina djurhår sssssssosssssssss isso rss 1372

300:—- B. av annat textilmaterial oocossossssosssss rss ers 139 63.02 Sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar:

A. av filt eller bondad duk = ssoooosssssssss sosse era 1056 B. andra slag:

63.03 Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor

och sängomhängen:

A. av trikå:

400:—- B. andra slag:

63.04 Andra inredningsartiklar, andra än sådana enligt nr

94.04:

A. av trikå:

400:—-

B. andra slag:

63.05 Säckar och påsar av sådana slag som används för för-

packning av varor:

A. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

enligt nr 53.03 = sosooooosesss oss ss esse ror s orre fri

B. andra släåg ssssoseseresrsrrersss rr rer rr rr r rr ra 627

63.06¶Presenningar och markiser: tält; segel till båtar, segel- Prop. 1988/89: 135

brädor eller fordon: kampingartiklar:

c. med absorberande eller reflekterande skikt förstås en mikroskopiskt tunn Prop. 1988/89: 135 beläggning av metall eller av någon kemisk förening (t. ex. någon metalloxid) vilken absorberar exempelvis infrarött ljus eller förbättrar glasets reflekterande egenskaper utan att glaset därigenom förlorar sin genomsynlighet eller genomskinlighet. 3. Varor som är nämnda i nr 70.06 klassificeras enligt detta nummer även om de har karaktär av färdiga artiklar. 4, Med glasull i nr 70.19 förstås: a. mineralull med en halt av kiseldioxid (Si03) av minst 60 viktprocent; b. mineralull med en halt av kiseldioxid (5103) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid (K;0 eller Na-0) av mer än 5 viktprocent eller en halt av bortrioxid (B203) av mer än 2 viktprocent. Mineralull som inte överensstämmer med någon av dessa beskrivningar klassificeras enligt nr 68.06. S. Med glas avses i hela tulltaxan också smält kvarts och annan smält kiseldioxid.

70.02¶Glas i form av kulor (andra än reflexpärlor o. d. enligt

70.03 Gjutet eller valsat planglas och profilglas, även för-

sedda med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetade på annat sätt: A. profilgläS osoossssesesrereererererr ere rr rr era 5,82X

B. andra släg oosoososersssserssrssrsss ere rr rr rr sort 5,37 70.04 Draget eller blåst planglas, även försett med ett absor-'

berande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på

annat sätt Losooosesesssssssr ess reses ere ror res s a 5,87

70.05¶Flytglas och ytslipat eller ytpolerat planglas, även försett med ett absorberande elier reflekterande skikt men

70.06 Glas enligt nr 70.03, 70.04 eller 70.05, böjt, bearbetat

på kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inte i förening med

annat material Losossrsseseseererrreeere rs rer sera 5,87 70.07 Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas:

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och

andra behållare av glas, av sådana slag som används

för transport eller förpacknirig av varor; konserverings-

burkar av glas; proppar, lock och andra tillslutningsan-

ordningar av glas: A. ampuller dosoooerererrreerereerere sr ses sees era fri

B. andra släg oososorsseserrseeserr rer reser rer ora 5,37 70.11 Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elek-

triska lampor, katodstrålerör e. d. samt delar av glas till sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer fri

70.12¶Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:

ÅA. utan metallbeläggning —.sssssossssesssssssse nos 4,4 96

B. aAa sosse eeeseerereser rss ers ers er rer ess ss 5.196 70.13 Glasvaror av sådana slag som används som bords-,

köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål (andra än så-

70.14 Glasvaror för signaleringsändamål samt optiska ele-

ment av glas (andra än sådana som omfattas av nr

70.15), inte optiskt bearbetade = ..sssosssssssssse ss. 6,27

70.15 Urglas och liknande glas, glas för icke synkorrigerande Prop. 1988/89: 135 eller synkorrigerande glasögon, böjda, kupiga eller formade på liknande sätt, inte optiskt bearbetade; ihåliga glasglober och segment av glasglober för tillverkning av sådana gläS sossssoseseseseesererersers ser sera fri 70.16 Block, plattor, murstenar och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana slag som används i byggnader eller andra konstruktioner; glastärningar och andra små glasbitar, även på underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål; s. k. blyinfattade rutor o. d., av glas; cellglas i form av block, plattor, skivor, isolermantlar e. d.: A. glastärningar och andra små glasbitar för mosaikar-

B. s.k. blyinfattade rutor O.d. ...s.sosssssss.esessea 6,27 C. andra släåg sosossessessererererrrrr eter ess ess fri 70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade 6,27 70.18 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar, andra än bijouterivaror; ögon av glas, andra än pro- : teser; statyetter och andra prydnadsartiklar av glas, framställda genom s.k. lamparbete, andra än bijouterivaror; reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst I mm: A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar oo.ossosossesererrersererer sr s ess 3,87

70.19 Glasfibrer (inbegripet glasull) och varor av glasfibrer (t.ex. garn och vävnader): A. garn, vävnader, band, flätor o.d. samt artiklar tillverkade av dessa Varor osossososssssseoss sees oa 97 B. andra släg sosoooeeeoserrrererer reser ere rss sea 190 70.20 Andra varor av glå$ soosososoesrssrsssse rss sasse nr 6,22

71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt

Anmärkningar 1. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmelser skall alla varor som helt eller delvis består: a. av naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, klassificeras enligt detta kapitel. a. Nr 71.13, 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metal! ingår endast som mindre väsentliga beståndsdelar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag). b. Nr 71.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall elter metall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar). Detta kapitel omfattar inte: a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.43): 39

b. sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk, tandfyllningsmedel och andra varor Prop. 1988/89: 135

enligt 30 kap.: c. varor enligt 32 kap. (t. ex. lysterfärger); d. handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02 samt artiklar enligt nr 42.03; e. varor enligt nr 43.03 och 43.04; f. varor enligt elfte avd. (textilvaror): g. skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och 65 kap.; h. paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.; ij. slipskivor och Jiknande artiklar enligt nr 68.04, 68.05 och 82 kap., som

innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska); artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade); maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar till sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernålar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

k. artiklar enligt 90, 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikin-

strument); 1. vapen och delar till vapen (93 kap.); m. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.; n. artiklar enligt 96 kap., andra än sådana enligt nr 96.01—96.06 och 96.15; 0. originalskulpturer (nr 97.03), föremål för samlingar (nr 97.05) samt antikvi-

teter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.

a. Med ädla metaller förstås silver, guld och platina. b. Med platina förstås platina, iridium, osmium, palladium, rodium och ruten-

ium. c. Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte något av de ämnen som är

omnämnda i anm. 2 b till 96 kap. För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad blandning eller en intermetallisk förening) som innehåller en eller flera ädla metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall klassificeras enligt följande regler: a. enlegering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som

platinalegering; b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre

än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering; c. andra legeringar som innehåller minst 2 viktprocent silver skall klassificeras

som silverlegeringar. Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall, men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och inte heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller platinerade. Med metall med plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en eller flera ytor belagts med ädel metall genom lödning, svetsning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall. Med bijouterivaror i nr 71.13 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t. ex. ring-

ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken,”kravattnålar, manschettknappar och bröstknappar samt medaljer och märken, även av religiös karaktär);

b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metallflätning samt tablettdosor).

Med guldsmedsvaror i nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål, bords-, toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk. . Med bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16 i nr 71.17 förstås artiklar av de slag som sägs i arm. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall med plätering av ädel metall.

I. Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar Prop. 1988/89: 135

71.01 Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller

sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, tempo-

71.02 Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller

infattade sossososseesserrereser ers ere rr errors srt fri 71.03 Ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar,

även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda

för att underlätta transporten = ...sssossossssrsrs ss ss fri 71.04 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halv-

ädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta trans-

1210) 807; fri 71.05 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar

och halvädelstenar sosossossssesersesssers ser sr sa fri

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall 71.06 Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver), obear-

betat eller i form av halvfabrikat eller pulver:

A. obearbetat ...sssososorsesssesser er ere restore fri

B. fÖR ooo eeeer rer rerses ses re rer rer erste ers rss es fn

C. andra släg sossoooseeeserseress rr orre rr errors sa 1,47 71.07 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i

form av halvfabrikat s.osossossesssss se ress rss rss 1,42 71.08 Guld (inbegripet platinerat guld), obearbetat eller i

form av halvfabrikat eller pulver ...sssos0sss0 os vs. fr 71.09 Oädel metall eller silver, med plätering av guld, obear-

71.10 Platina, obearbetad eller i form av halvfabrikat eller

TS fri 71.11 Oädel metall, silver eller guld, med plätering av platina,

71.12 Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med

plätering av ädel metall = ..ssosososssssesese rss nea fri

HI. Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor 71.13 Bijouterivaror och delar till sådana varor, av ädel me-

71.14 Guldsmedsvaror och delar till sådana varor, av ädel

metall eller av metall med plätering av ädel metall 3,87 71.15 Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte-

ring av. ädel metall: A. artiklar för tekniskt bruk = ..ssssssssssosssss sor.

B. andra slag sosooosoroseressessss res rss ere s ss sa 3,82 71.16 Varor bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller

av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade) = .osossssssssssersssersrrs resa fri

71.17 Bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16: A. manschettknappar och bröstknappar av oädel me-

[EU 4,47

B. andra slag:

1. AV Plast mosooosessesssseereeeerrerers reses 122Zz 2. av annat material o.ssssosssssssssssssss nns 3,87

71.18 MYVO oosoooeeesereeserersrereseeess sees ses ses ss ss fri

72 kap. Järn och stål

Anmärkningar 1. I detta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Tackjärn: legeringar av järn och kol, som inte är lämpliga för valsning eller smidning, som efter vikten räknat innehåller mer än 226 kol och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — högst 1020 krom — högst 670 mangan — högst 3 4 fosfor — högst 8 kisel — sammanlagt högst 10 26 andra ämnen. . Spegeljärn: legeringar av järn och kol, som efter vikten räknat innehåller mer än 6 § men högst 30 26 mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. Ferrolegeringar: legeringar som (1) föreligger i form av tackor, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom kontinuerlig gjutning eller i form av granulat eller pulver, även agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid järnoch stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller minst 490 av grundämnet järn och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — mer än 107 krom — mer än 30 26 mangan —- mer än 37 fosfor — mer än 8 § kisel —- sammanlagt mer än 1072 andra ämnen, med undantag av kol, i fråga om

koppar dock högst 102. . Stål: järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 2z kol. Kromstål kan dock innehålla större mängd kol.

Rostfritt stål: |

legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1,29e kol och minst 10,5 26 krom men som också kan innehålla andra ämnen. Annat legerat stål: stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder: — minst 0,3 2 aluminium — minst 0,0008 Z bor — minst 0,3 Zo krom —- minst 0,3 20 kobolt — minst 0,4 20 koppar — minst 0,4 2 bly — minst 1,65 Z mangan — minst 0,08 26 molybden — minst 0,3 20 nickel — minst 0,06 26 niob — minst 0,6 26 kisel — minst 0,05 2 titan

— minst 0,3 20 volfram Prop. 1988/89: 135 — minst 0,1 96 vanadin — minst 0,05 26 zirkonium — minst 0,17 av något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol

och nitrogen). : Omsmältningsgöt av järn eller stål: : produkter i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller tackor, som har tydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar. Granulat: produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av I mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm. - Halvfärdiga produkter: stränggjutna produkter med massivt tvärsnitt. även underkastade en förberedande varmvalsning; samt andra produkter med massivt tvärsnitt som endast underkastats en förberedande varmvalsning eller som grovt tillformats genom smidning, inbegripet ämnen till profiler. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller rullar. Valsade platta produkter: valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger: —- i regelbundet upprullade ringar eller rullar eller - iraka längder som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en

bredd av minst tio gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av

minst 4,75 mm, har en bredd som överstiger 150 mm och uppgår till minst

två gånger tjockleken. Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna direkt vid valsningen (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade, korrugerade eller poierade, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk eller rektangulär skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar: varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och som har ett massivt tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn). . Annan stång: produkter som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k eller I ovan eller definitionen på tråd och som har ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Dessa produkter kan också: — ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer

åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn): — vara vridna efter valsningen. Profiler: produkter som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k, I eller m ovan eller definitionen på tråd. 72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02. Tråd: kallformade produkter som föreligger i ringar eller på spolar, som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter. Ihåligt borrstål: ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, som är lämplig för borrar, som har ett största yttermått av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermåttet. Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04.

2. Produkter av järn eller stål med plätering av järn eller stål av annan beskaffenhet Prop. 1988/89: 135 skall klassificeras som produkter av det slags järn eller stål som dominerar viktmässigt. 3. Järn- och stålprodukter som framställts genom elektrolys, pressgjutning eller sintring skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter framställda genom varmvalsning.

I. Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver

72.01 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra

obearbetade former .sosssesoseseerserer ere rss er sa fri

72.02 Ferrolegeringar: A. ferrokisel och ferrokiselmangan, innehållande mer

B. andra släg sosssesoserseseerserssr rr ers rr rss ess fri 72.03 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järn-

malm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar

eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av

minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna styc-

ken eller pelletar eller i liknande former:

Å. järfiSValMpP oososseoerrersreserrasrs ss e esse reses fri

B. andra släg sosossssorserererrserer ers rer reses 2,57 72.04 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av

järn eller Stål oLossosssesesersser esse rr ser rr ess esta fri

72.05 Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål: Å. granUlat oosoooosesersersresrr rese ser er ess sr es 2,54X B. pUlVef ooo oseeress reses er rar ere rer rss ses sket fri

H. Järn och olegerat stål

72.06 Järn och olegerat stål i form av göt elter i andra obearbetade former (med undantag av järn enligt nr 72.03):

A. smältstycken och råskenor = ..sssossosssisirssssa fri

B. andra släg sosoososesereress rr rrrrs res rr rer rea 2,57

72.08 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och var-

ken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. i ringar eller rullär oossssooooss sera ses orre reses 3,27 B. andra slag:

1. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av högst I 250 mm och med en tjocklek av

2. ANÄTA mosse eeeeeeseseerere rs rrre rer res sne SK

Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken

pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat ÖVerdrag s...sossssssssserssss sorts 5

72.10 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, Prop. 1988/89: 135 med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-

nium, bly eller tefnfa sossosossoeeressrrsrerr essens fri B. andra släg —sossosesorererererrserrr rester rear 57 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte-

rade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda

med annat överdrag:

A. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av

B. andra släg sososoososssseeersrrrese rs ss reser rss 57 72.12 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat

överdrag: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-

nium, bly eller teff sososoossserrer rss ser ss rerna B. andra släåg sosocsossessersereserr rer rr ere rr rss SK T2.13 Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregel-

bundet upprullade ringar oosososssseseser ers rs nea 5

72.14 Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmval-

sad, varmdragen eller varmsträngpressad, även vriden

Profiler av järn eller olegerat stål: A. pläterade, på annat sätt överdragna eller på annat

sätt ytbehandlade:

1. profilerade valsade platta produkter, pläterade

eller på annat sätt överdragna med aluminium,

bly eller ten mosse ooeseserserere rss ee rr ess fri

2. ANÅTA mososserserreeeerer ere rss ers tees erna 5K

B. andra slag:

1. varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade:

a. H-profiler, oavsett vikten per löpmeter; and-

ra profiler vägande minst 60 kg per löpmeter fri

b. andra oosososessesesseseses ess reor rr ra SR

2. tillformade eller färdigbehandlade på annat sätt 50

72.17¶Tråd av järn eller olegerat stål ..sssssosssssis sosse SK

HI. Rostfritt stål

72.18¶Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål:

B. halvfärdiga produkter o.ossssossossses ss ss ere es 327

72.19¶Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd

av minst 600 mm:

A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar

eller rullar sosoosossrsssrrrer rr er rr e rer rr ser es

B. andra slåg sososssesssesererserse rer er reses rss 5” Prop. 1988/89: 135 72.20 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av mindre än 600 MIM s.sssosereressrrrrrrere rss ra 594

72.21 Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upp-

rullade ringar oooosososssssrsereser reser ere rss tess ss SK 72.22 Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål . 5Z

72.23¶Tråd av rostfritt stål ssssssosssossssossrssrs ess es os 5

IV. Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål

72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbe-

tade former; halvfärdiga produkter av annat legerat stål:

B. halvfärdiga produkter s..sossssosssss rss rr ss ss 3,27 72.25 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en

bredd av minst 600 mm: A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar mossor osseseseresreessres ere rs ere ena

B. andra slag: 1. pläterade eller på annat sätt överdragna med alu-

minium, bly eller ten = .ososssosesssssss ess fri 2. ANTA mosoosereererersereer rer reses see resa Sv

72.26 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm:

A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-

nium, bly eller teff .ososossssossererrsssss rss sa fri B. andra Ssläg sosooososeeesssrerseseer ere rss res ss Sv

72.27¶Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ossssossesrerrerrres rer ser rensas 5

72.28 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstäl av legerat eller olegerat

stål: A. profiler: 1. pläterade, på annat sätt överdragna eller på an-

nat sätt ytbehandlade: a. profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn = sososossssssrerserea fri Db. ANdrå oososeessserereeee rer reser r ss rest 5

2. andra: a. varmvalsade, varmdragna eller varmsträng-

pressade: a. H-profiler, oavsett vikten per löpmeter;

andra profiler vägande minst 60 kg per löp-

MCCT ooseeeeererrerrere rer rer rr rss ess ss fri

8. andra sossssosseserr rese res sees esta St

b. tillformade eller färdigbehandlade på annat

Sätt eos ese see es rer rr rer ers sees serna SK

B. andra Släåg sossoosssossersrerrrers ess sees es ses SK

72.29¶Tråd av annat legerat stål o.ssssossssssssso isso ora 5K

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; Prop. 1988/89: 135 delar av oädel metall till sådana artiklar

Anmärkningar Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt varor enligt nr 82.09 omfattar detta kapitel endast artiklar med blad. skär, bearbetande yta eller annan verksam del av: a. oädel metall: b. hårdmetall eller annan kermet; c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) på

underlag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet; d. slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att varorna har

skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion

efter det att slipmedlet lagts på. LA Delar av oädel metall till artiklar enligt detta kapitel skall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel. Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater och elektriska hårklippningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10. Satser som består av en eller flera knivar enligt nr 82.11 och minst lika många artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.

82.01 Handverktyg och handredskap av följande slag:

spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande

huggverktyg; sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag: liar, skäror, höknivar, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller

skogsbruk sosoooosssssesssssssss rss ss s reses ses sa 32 AX

82.02 Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfrä-

sar, spårfräsar och otandade sågblad):

A. sågkedjor för motorsågar samt delar till sådana ked-

879) fri

B. andra släg sossooosossssessssssses ess rss ses sa 4497 82.03 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincet-

ter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg:

B. andra släg sosooooosssesssessssess ss ss rss ess sa 4,4Z .04 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet moment-

nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar. med eller

utan handtag sosooosoosseesseesssersr rss reses sera 4,47 82.05 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter). inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans: blåslam-

por; skruvstycken, skruvtvingar o. d., andra än tillbehör och delar till verktygsmaskiner; städ: transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning: A. handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,

twubpressar och skärcirklar samt delar till sådana

181.455 32970

B. andra slåg oosososseseeeseeersr rese ers ere er osa 4,40 82.06 Satser av handverktyg enligt två eller flera av numren

82.02—82.05, föreliggande i detaljhandelsförpackning-

ar:

A. innehållande något eller några av följande verktyg Prop. 1988/89: 135

som karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare.

handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,

tubpressar och skärcirklar oososssossssss ses rss es B. andra släg oososooseseserssssssear ss ss esse rea

82.07 Utbytbara verktyg för "handverktyg, även mekaniska,

eller för verktygsmaskiner (t. ex. för pressning, stans-

ning, gängning, borrning, arborrning, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning av

e. elektromekaniska handverktyg enligt nr 25.08 samt elektromekaniska hus- — Prop. 1988/89: 135

hållsapparater enligt nr 85.09: f. mekaniska mattsopare utan motor (nr 96.03). to Om inte annat följer av anm. 3 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat som motsvarar en varubeskrivning i ett efler flera av numren 84.01—84.24 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.25 -84.80 klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den senare. Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för: a. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar tnr 84.36): b. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.37); c. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.38): d. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader

eller andra textilvaror (nr 84.51): e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd-

ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse. Nr 84.22 skall inte tillämpas för: | a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.52); b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72. 3. En verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst. som motsvarar en varubeskrivning i ar 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56. 4, Nr 84.57 skall tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbetning (andra än svarvar) som kan utföra olika slags bearbetningar antingen: a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett maga-

sin e.d. (fleroperationsmaskinen): eller b. genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automa-

tiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet): eller . .

c. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsen-

heter (transfermaskiner). S. A. Med datorer i nr 84.71 förstås:

a. digitalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram

samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra

programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan

utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan

utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så

behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning:

b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består

av minst analogielement. styrelement och programelement:

c. hybridmaskiner som består antingen av en digitalmaskin med analogiele-

ment eller av en analogimaskin med digitalelement. | B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal

enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor: a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter; | b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system och måste i synnerhet, om den inte utgör en strömförsörjningsenhet, kunna ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet. Aven sådana enheter av detta slag som föreligger särskilt skall klassificeras enligt nr 84.71.

Nr 84.71 omfattar inte maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer. 6. Nr 84.82 skall tillämpas för bl. a. polerade stälkulor, vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 196, dock högst med 0,05 mm. Andra stålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. 7. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inte är beskriven i något tulltaxenummer elier för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd, textilgarn eller något annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).

4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 135

84.01 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärn- Prop. 1988/89: 135

reaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation 3,87

84.02¶Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana

varmvattenpannor för centraluppvärmning som också

84.03 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än så-

dana enligt nr 84.02 oososooossosssssssssss sosse sr et 4,40 84.04 Hjälpapparater för användning tillsammans med ång-

generatorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller

84.03 (t. ex. economisers, överhettare, sotningsappara-

ter och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för ångmaskiner sosossoseessresersersers ser rer era 3,87

84.05 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gas-

renare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasre-

LET 3,87

84.06 Ångturbiner rer eere sr reres er rr rer re rs sr ss ks sees 3,87 84.07 Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med

fram- och återgående eller roterande kolvar:

84.08¶Förbränningskolvmotorer med kompressionständning

(diesel- eller semidieselmotorer) -..ssssossssssse rss 3,87 84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 eller 84.08: A. delar till luftfartygsmotorer o.ssosssossssssss ers fri

B. andra sosooossereserrersser rr ers rss sr ses ss rss ss 3,87 84.10 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för

sådana maskiner oossooosssesserersrsrerss ss rs erna 3,87

84.11 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer: A. turbojetmotorer och turbopropmotorer samt delar

till sådana MOLOrer oo ooosooeeererereeser res reser fri B. andra gasturbinmötOrer oosssssssresrsrs ere ser ers 3,84 84.12 Andra motorer: A. reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer, samt

delar till sådana Motorer os.ssssessseserssre sees fri

B. andfå sossooerereesererrsr rr rer reses sr rr sr rss 3,87 84.13 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatOref os.sssooesssserrsrrrreser ere rena 392 84.14 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller

andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventila-

tions- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även

försedda med filter:

A. bords-, golv-, vägg-, fönster- eller takfläktar med

inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125

W:; ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar till dessa

artiklar ooosossssseee rer rer reses er rer sr sek sees 4,42 B. andra släg oosoooosoossrrserer rr rr ss sr rr ere rs 3 84.15 Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka

84.16¶Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle Prop. 1988/89: 135

eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för sådana apparater:

84.29 Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor, Prop. 1988/89: 135 grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar . 3,84 84.30 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm;

pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar Och snÖSluNgOr .osososoeseseeeesres ses nea 3,86

84.31 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr

84.25—84.30 mosooooeessereee reser reses sis ere oa 3,87

84.32 Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller

84.33¶Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller foderpressar: gräsklippningsmaskiner

och slåttermaskiner: maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra

än maskiner enligt nr 84.37 sossossosssssssssos sr 3,896

84.34¶Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mMejerihanteriNngen s.sssossrersreserersss ss er sera 3,82

84.35¶Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater

som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft

eller liknande dryCker —.ssososossssssessrsssrssr rna 3,87

84.36 Andra maskiner och apparater för lantbruk, träd-

gårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäavel eller biodling, in-

begripet groningsapparater försedda med maskinell utrustning eller uppvärmningsanordning: äggkläcknings-

apparater och kycklingmödrar =oossssssssssseses era 3,87

84.37 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av

spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski-

ner och apparater som används inom kvarnindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön, andra än maskiner och apparater av lant- DrukstyP sosseseererereesersrerer esse rr rer rer rss 3,87 84.38 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna

någon annanstans i detta kapitel, för industriell bered-

ning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta OljOr sossoseseressererr rss rr e rer rer rs rss 3,87 84.39 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av

fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning

84.40 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegri-

pet trådhäftmaskiner —.sssssosssesessrs ers sr ser s a 3,87

84.41 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pap-

persmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner av alla Släg oocsooseseeesesse rer esse rer ars ers sees 84.42 Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller

typsättning eller för preparering eller tillverkning av

klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryckformar: typer, tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A. tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra Prop. 1988/89: 135

tryckfOormäar ososssssseserereresa reser tre rer rea 3,87

B. andra slåg sosoosserrssrsse reser rer ret e rer rn fri

84.43 Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryck-

NING ooseeeerererersseer ere rr rst rr rer rr ret etss fri 84.44 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller

84.45¶Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för

spinning, tvinning eller snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av

textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46

eller 84.47 3,87

84.46¶MENELIO ET 3,87

84.47 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för

tillverkning av överspunnet garn, tyll. spetsar, brode-

rier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning —.ooosssssssosese reser rss

84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning till-

sammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller

84.47 (t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kam-

mar, spinnmunstycken, skyttlar, solv, skaftramar och

trikåmaskinsnålar): A. trikåmaskinsnålar oossosssssssssreesrsrs sr r era fri

B. andra slag sosossssossersrsersrrrs rer r isens rea 3,82 84.49 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar; hattformar —...osososoossoios.ss.ss 3,87 84.50 Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten 3,8 84.51 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektio-

nerade, samt maskiner för anbringande av massa på

underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller lik-

nande golvbeläggning; maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av textilmaterial s.ssossossrssssrsseressr ere rer e na 3,87

84.52¶Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40;

möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för

symaskiner; symaskinsnålar: A. symaskinsnålar o.oooosooosssssssssess sees rea fri B. andra slag sosssossrerseserres ere ses rer ers rna S3Z

84.53 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller Prop. 1988/89: 135

annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar. skinn eller läder, andra än symaskiner 3,87

84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner

av sådana slag som används inom metallurgin eller i

metallgjuterier:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar till

sådana Maskiner osososossoseessssssss ss ss ess oa fri

84.63 Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbet- Prop. 1988/89: 135

84.64¶Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska

produkter, betong, asbestcement eller liknande minceraliska material eller för bearbetning av glas i kallt

tillstånd oooooosesereresrere rer sera rer r ers tr ts 3,87

84.65 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring, limning eller annan sammansättning) för be-

arbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material: A. barknings-, hyvel, såg-, lim- och pressmaskiner

$aMt SVATVAr oosoososesess ere reser ere rea ease 5,37 B. andra slag:

1. maskiner för avverkande bearbetning, andra än

sådana som omfattas aVÅ ...soisssssssosss. fri 2. ANÄfA oosoeosrssersererese reser r ter se rr erna S3Z7

84.66 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.56—84.65, inbegripet hållare för arbetsstycken eller

verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner;

84.67 Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke

elektrisk MOtOF sosse eerererees ers ere ere reses 3.87

84.68 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning, dock inte sådana som omfattas av nr 85.15; maskiner och apparater för ythärdning Med gås = sososossosseersreserese rer ee rea 3,87

84.70 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater, frankostämplingsmaskiner. biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räk-

LA: & 3,8

84.71 Datorer och enheter till datorer; magnetiska och op-

tiska läsare, maskiner för överföring av data till data-

bärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon an-

NANStaåNS ooseeseerersererererer ere rss resas esse sa 3,87

84.72¶Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t. ex.

dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilappara-

ter, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning

av mynt, pennformeringsapparater, hålslag och häftap- PATater) oososoesrreseeeeresss ess rss ss rs sens sa 3,87

84.73¶Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor

o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69—84.72 3,8

84.74 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska

ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform):

maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra minera-

liska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för

84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elek- Prop. 1988/89: 135 troniska lampor, rör eiler blixtlampor i glashöljen: maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i

varmt tillstånd:

Å. Maskiner doosoooosessrerseresesrs ers ers rer resten 3,87 B. delar sosossoseeserererereererrrs rer rr rer ns sa fri 84.76 Försäljningsautomater för varor (t. ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater). inbegripet växlingsautOMater sosssiserseesserserer rer ers ss sa 3,84 84.77 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller

plast eller för tillverkning av varor av dessa material,

inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta Kapitel mossor srrserrrrrresere ere rr rr rss reser 3,89 84.78 Maskiner och apparater för beredning elter bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel oosossososessesseresr ere ss es sa 3,89 84.79 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans i detta kapitel: A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar till sådana

maskiner ooossoseererarserseerer sees stress res rss fri

B. andra slåg sossssssssesesererer reser ers ere sosse 3,87

84.80¶Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjutformar; gjutmodeller; gjutformar och andra formar för

metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast ...sososossssss ss ss es 3,87

84.81 Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu-

84.82 Kullager och rullager omosoososeresssserrer rr rss ss 3,87 84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kulskruvar: växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar: svänghjul, remskivor, linskivor, block och block-

skivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar

84.84 Packningar av metallplåt i förening med annat material

eller av två eller flera skikt av metall; satser av pack-

ningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar soossosesresrrsererrrsere rs e res sees 3,87 84.85 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi-

1 3,87

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, Prop. 1988/89: 135 instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. artiklar av sådana slag som används för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr

40.16), av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av textilmaterial (nr 59.11); b. eldfasta varor enligt nr 69.03; laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt

eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material, enligt nr 69.09; c. speglar av glas, inte optiskt bearbetade, enligt nr 70.09, samt speglar av oädel

eller ädel metall, inte utgörande optiska element (nr 83.06 eller 71 kap.); d. varor enligt nr 70.07, 70.08, 70.11, 70.14, 70.15 eller 70.17;

e. delar med allmän användning enligt definition I anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.):

f. pumpar försedda med mätanordning, enligt nr 84.13; räkne- och kontrollvågar samt särskilt föreliggande vikter för vågar (nr 84.23); maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 84.25-—84.28); skärmaskiner

av alla slag för papper eller papp (nr 84.41); hjälputrustning för inställning av

arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nr 84.66, inbegripet

hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska del-

ningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen

utgör optiska instrument (t.ex. inställningsmikroskop): räknemaskiner (nr

84.70); ventiler och andra artiklar enligt nr 84.81;

g- sökarlyktor och strålkastare av sådana slag som används på cyklar eller

motorfordon (nr 85.12); bärbara elektriska lampor enligt nr 85.13; kinoappa-

rater för inspelning eller återgivning av ljud samt apparater för kopiering av ljudinspelningar (nr 85.19 eller 85.20); tonhuvuden (nr 85.22); radarappara-

ter, apparater för ve onavigering samt apparater för radiomanövrering eller

radiostyrning (nr 85.26); s.k. sealed beam lamp units enligt nr 85.39; optiska

fiberkablar enligt nr 85.44;

h. sökarlyktor och strålkastare enligt nr 94.05: ij. artiklar enligt 95 kap.;

k. mätkärl, vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet;

I. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.23 eiler femtonde avd.).

2. Om inte annat följer av anm. I ovan, skall delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt

följande regler:

a. delar och tillbehör som utgör varor som är inbegripna I något nummer i detta

kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.85, 85.48 och 90.33)

skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer: b. andra delar och tillbehör skall, om de är lämpliga att användas uteslutande

eller huvudsakligen till en maskin eller apparat eller ett instrument av speci-

ellt slag eller till flera maskiner, apparater eller instrument som omfattas av

samma nummer (inbegripet maskiner, apparater eller instrument enligt nr

90.10, 90.13 eller 90.31) klassificeras enligt samma nummer som dessa ma-

skiner, apparater eller instrument; c. alla andra delar och tillbehör skall klassificeras enligt nr 90.33. 2:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag)

om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas för en vara enligt 90 kap. vars delar anges till förtullning vid skilda tilifällen, om den tullskyldige yrkar det. 3. Bestämmelserna i anm. 4 till sextonde avdelningen skall även tillämpas i detta

kapitel.

4. Nr 90.05 skall inte tillämpas för kikarsikten för montering på vapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel eller enligt sextonde avd.:; sådana kikarsikten,

periskop och kikare skall klassificeras enligt nr 90.13.

5. Optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt numrens lydelse skulle kunna klassificeras både enligt nr 90.13 och enligt nr 90.31 skall

klassificeras enligt nr 90.31.

6. Nr 90.32 skall tillämpas endast för:

a. instrument och apparater för automatisk reglering av gasers eller vätskors

strömning, nivå, tryck e.d. eller för automatisk temperaturreglering, oavsett

om deras funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras eller ej;

b. instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter Prop. 1988/89: 135 samt instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter, vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras.

90.01 Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska fiber-

kablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och

plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska ele-

ment, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana

B. andra slag, inbegripet delar och tillbehör till appara- Prop. 1988/89: 135

ter enligt Å sososossseerserererer ers eri sis resa 3,87 90.10 Apparater och utrustning för foto- eller kinolaboratorier (inbegripet apparater för projicering av ledningsmönster på strålningskänsliga halvledarmaterial), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi-

A. hörapparater för hörselskadade samt delar till så- Prop. 1988/89: 135

dana apparater o.sssssosssssssssrrsess ss es ess 2,27 B. andra släg sossoosossosssssserersrre reses n a fri Apparater baserade på utnyttjandet av röntgen-, alfa-, beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet radiografi- och radioterapiapparater, röntgenrör och andra röntgengeneratorer, högspänningsgeneratorer, manöverpaneler och manöverpulpeter, skärmar samt bord, stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbehandling:

90.32 Instrument och apparater för automatisk reglering ... 3,87 Prop. 1988/89: 135 90.33 Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 1 detta kapitel) till maskiner, instrument

och apparater enligt JO kap. s.s.ssososssssssss esset 3,80

93 kap. Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt 36 kap. (t. ex. tändhattär, sprängkapslar och signalraketer); b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); c . pansrade stridsfordon (nr 87.10); d. kikarsikten och andra optiska artiklar som är lämpliga att användas till vapen, med undantag av sådana som är monterade på eldvapen eller föreligger tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras (90

kap.);

e. pilbågar och pilar till pilbågar, fäktvapen för sportändamål samt leksaksvapen (95 kap.); f. föremål för samlingar samt antikviteter (nr 97.05 och 97.06). [NS Med delar till sådana artiklar i nr 93.06 avses inte radio- eller radarapparater enligt nr 85.26.

93.01¶Vapen för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler samt vapen enligt nr 93.07 sosssosososssessr iris est fri

93.02¶Revolvrar och pistoler, andra än sådana som omfattas av nr 93.03 eller 93.04 sossosososesssss ers error ens fri

93.03 Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar ge-

nom förbränning av en explosiv laddning (t. ex. jaktgevär, mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart ljussignalering, pistoler och

revolvrar för lös ammunition, slaktapparater och lin-

kastningsapparater) ..sssososersessrssssserer ser as 2,57

93.04¶Andra vapen (t. ex. fjäder-, luft- eller gasdrivna gevär

och pistoler samt batonger), med undantag av vapen enligt fr 93.07 ooooooooosesesessesse ss rs rr se ss osa 3,27 93.05 Delar och tillbehör till artiklar enligt nr 93.01 -—-93.04: A. delar och tillbehör till vapen för militärt bruk; delar

och tillbehör till revolvrar och pistoler enligt nr

55 I fri B. andra slag:

LE: VV 5 VR fri

2. andra:

b. till ändra Vapen s.ossoossssssssess sosse sa wi ro NN

93.06 Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler och liknande krigsammunition samt delar till sådan ammunition; annan ammunition (t. ex. patroner) och andra projektiler samt delar till sådana artiklar. inbegripet hagel och förladdningar: A. ammunition och delar till ammunition, för militärt

bruk eller för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 fri B. andra släg sososoooeeerrrsersssesss rss reses ss ert 3,27 93.07 Värjor. sablar, bajonetter, lansar och liknande vapen

samt delar till sådana vapen, ävensom slidor och baljor till sådana Vapen s.sssosssreerersss rss res rr rer res fri 61

94 kap. Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, Prop. 1988/89: 135

kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar; belysningsarma-

tur och andra belysningsartiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o. d.; mon-

terade eller monteringsfärdiga byggnader

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, enligt 39, 40 eller 63 kap.; b. speglar som är avsedda att placeras på golvet eller marken (t.ex. stora svängbara toalettspeglar), enligt nr 70.09; c. artiklar enligt 71 kap.: delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) och motsvarande varor av plast (39 kap.) samt kassaskåp enligt nr 83.03; möbler som är speciellt konstruerade för att utgöra delar till kyl- eller frysutrustning enligt nr 84.18; möbler som är speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.52); lampor och andra belysningsartiklar enligt 85 kap.; möbler som är speciellt konstruerade för att utgöra delar till apparater enligt nr 85.18 (nr. 85.18), enligt nr 85.19-—85.21 (nr 85.22) etter enligt nr 85.25- 85.28 (nr 85.29); . artiklar enligt nr 87.14; ij. tandläkarstolar med inbyggd tandläkarutrustning enligt nr 90.18 samt spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.18); artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder); leksaksmöbler samt belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, av leksakskaraktär (nr 95.03), biljardbord och andra möbler som är speciellt konstruerade för spel (nr 95.04), möbler för trollerikonster samt dekorationer (andra än elektriska girlander), såsom s. k. kulörta lyktor (nr 95.05). 2. De artiklar (andra än delar) som är nämnda i nr 94.01—94.03 skall klassificeras enligt dessa nummer endast om de är avsedda att placeras på golvet eller marken. Följande artiklar skall dock klassificeras enligt ovannämnda nummer även om de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg eller att ställas på varandra: a. skåp, bokhyllor, andra möbler med hyllor samt möbler bestående av flera sammanhörande enheter; b. stolar, bänkar och sängar. 3. a. Med delar till artiklar omnämnda i nr 94.01—-94.03 avses inte skivor eller plattor (även tillskurna men inte förenade med andra delar) av glas (inbegripet speglar), marmor eller annan sten eller av något annat material som är omnämnt i 68 eller 69 kap. b. Varor som är omnämnda i nr 94.04, särskilt föreliggande, skall inte klassificeras enligt nr 94.01, 94.02 eller 94.03 som delar till de varor som avses där. 4. Med monterade eller monteringsfärdiga byggnader i nr 94.06 förstås byggnader som färdigställts i fabrik eller sorn består av byggnadselement som föreligger tillsammans och skall hopmonteras på byggplatsen, såsom bostadshus, arbetsbodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader.

94.01 Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 94.02), även bäddbara, samt delar till sittmöbler:

ÅA. av rotting, vide, bambu eller liknande material ... fri B. andra slåg ..sosssssesereesrrr er rer ere rt r ee era 3,82

94.02 Möbler för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk (t. ex. operations- eller undersökningsbord,

sjukhussängar med mekaniska anordningar, tandläkar-

stolar); frisörstolar och liknande stolar som kan både vridas, lutas bakåt och höjas; delar till i detta nummer nämnda artiklar ooossssssersssrseseess sr res esse rea 3,20

94.03 Andra möbler samt delar till sådana möbler: A. av rotting, vide, bambu eller liknande matenal ... fri B. andra släg s.ossosserereresrr ser res rr esse ere ra 3,87 62

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande in- Prop. 1988/89: 135 redningsartiklar (t. ex. madrasser, sängtäcken, kuddar och puffar) försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vilket material som helst eiler tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag: A. elektriska värmedynOr = .sssossessessesrsssnsrr sa 5,30 B. andra slag:

1. av metall, trä eller poröst gummi, utan överdrag 3,87

2. ANAfa oosooreerererserrerereerr res rss rr sr na 72970 94.05 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar (inbegripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o.d. med fast, varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. julgransbelysningar sososossoesesessrserse rs reser 4,47 B. andra slag:

94.06 Monterade eller monteringsfärdiga byggnader:

A. av trä, av spånskivor enligt nr 44.10, av trälaminat

96 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar inte: pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel (33 kap.);

artiklar enligt 66 kap. (t. ex. delar till paraplyer eller promenadkäppar); bijouterivaror enligt nr 71.17;

delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

knivar och andra artiklar enligt 82 kap. med skaft eller andra delar av material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock för särskilt föreliggande skaft och andra delar till sådana artiklar: artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr 90.03), dragstift (nr 90.17)

samt borstar som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt,

kirurgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18);

artiklar enligt 91 kap. (1. ex. urfoder);

musikinstrument samt delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.):; . artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till vapen);

artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys-

ningsartiklar):

artiklar enligt 95 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

- konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap.).

LA Med vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial i nr 96.02 förstås: a. - hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter samt liknande vegetabiliska material av sådana slag som används för snidning (t. ex. stennöt och fruktkärnor av dumpalmen);

b. bärnsten, sjöskum, rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum samt gagat och mineraliska ersättningsmaterial för gagat.

Med bindlar för borsttillverkning i nr 96.03 avses endast oinfattade knippen av

djurhår, vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga att utan isär-

tagning sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en kompletterande mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för att göra 63

dem färdiga för sådan insättning.

4. Numren i detta kapitel skall, med undantag av nr 96.01—-96.06 samt 96.15, Prop. 1988/89: 135 tillämpas för varor av i numren nämnda slag, även om varorna helt eller delvis består av ädel metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade). Nr 96.01—96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.

96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, pärlemor och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material (inbegripet varor erhållna ge- NOM gjutning) sossseseerererereer rer rer re ere rear fri

96.02 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial, be-

arbetade, samt varor av dessa material; varor, gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade av

vax, stearin, naturliga gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,

inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; bearbetat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin enligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial samt varor av sådana material: 1. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vi-

dare bearbetning = .ssossossesersses ses ers sa fri 2. andra Släåg oossssssossresesess ss rss ess ss era 3,87 B. andra vVarOrf sossosssssseserersssere ses r ess ss fri

96.03¶Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör

delar till maskiner, apparater eller fordon), penslar,

mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och dammvippor; bindlar för borsttillverkning; målnings-

rullar och målardynor; avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material: A. mekaniska mattsopare sosssoosossssssssseossra 3,87 B. kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller utan skaft oLosooosoesesersererererers res s rerna 3,87 C. bindtar för borsttillverkning:

beläggs med samma tull som motsvarande borstmaterial

D. andra släg oososorssserersrrerss sees r es ses resta 5,37

96.04¶Handsiktar och handsåll = sossssosssssssssssss ess 3,8ZX

96.05¶Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad

96.06 Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen: A. knappar aV pläSst ososososssesessrrrsr ess reses es 6,27

B. andra släg oosssoserrsserrrerrrrrrses reses issn 4,49

96.07¶Blixtlås och delar till blixtlås ...sosoosssssss essens 6,27

96.08 Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för

duplicering; stiftpennor: pennskaft, pennförlängare

o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar

enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 96.09:

A. skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar till skriv- Prop. 1988/89: 135

pennor:

1. av ädel metall sosososssossssssrsersses sr r sa 3,82

2. ANAITA sosoosoeerrreesesrrese ses re re rss rer rss fri B. andra släg .ssosossssessserese rer ere rss ee rs ess 27 96.09 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt

nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pas-

tellkritor och andra färgkritor, ritkol, skriv- och ritkrita samt skräddarkrita = oocosssssssers ser rr ers rer rr rst 3,87 96.10 Skrivtavlor, även försedda med ram ...ssososser ess 3,87 96.11 Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier 327

96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, in-

dränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att

kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor (även sådana som inte är indränkta med

färg), med eller utan ask s.sssssssssseeererrr reser 5,37 96.13 Cigarettändare och andra tändare, även mekaniska eller elektriska, samt delar till sådana tändare, andra än

tändstenar och vekar =.osssssssssssssss reses rs es sa 3,20

96.14 Rökpipor (inbegripet piphuvuden), cigarr- och cigarett-

munstycken samt delar till sådana artiklar: A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller

rot till FÖKPIPOF oooeoeseeeess esse ere rr rese es fri B. andra släg oosossosseesreerrrerreer rr rs rr seat 3,89

96.15 Kammar, hårspännen o. d.; hårnålar, hårklämmor, papiljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr 85.16, samt delar till sådana artiklar:

A. kammar, hårspännen O.d. sossosssssssssss oss sa 6,27

B. andra slag:

| BE: VI CET 1227

96.16 Rafräschissörer och beslag till sådana; pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmetiska pre-

parat eller toalettmedel:

B. andra släg sossooseoseesereerersrr rise es es rr rea 3,87 96.17 Termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med ytterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas .. 5,39 96.18 Provdockor, skyltdockor o. d.; rörliga figurer och ställ

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

5 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 135

2¶Förslag till Prop. 1988/89: 135

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1967: 340) om prisreglering

på jordbrukets område! skall ha följande lydelse.

Bilaga” Förteckning över varor som avses i I $ andra stycket

Nuvarande lydelse

04.02 Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker

eller annat sötningsmedel K 04.03 Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil. yoghurt, kefir och annan

fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär eller kakao K

04.04 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller

annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans K

04.02 Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker

eller annat sötningsmedel K 04.03 Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan

fermenterad eller syrad mjötk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao K

04.04 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller

annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans K

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

! Lagen omtryckt 1984: 199, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. > Senaste lydelse 1988: 633. 66

Utrikesdepartementet Prop. 1988/89: 135

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande: statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson |

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)

m.m.

I Inledning

Handeln med s.k. tropiska produkter är ett av de områden som är föremål för de pågående multilaterala handelsförhandlinganrna, den s. k. Uruguayrundan, som äger rum inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT).

I den ministerdeklaration som ligger till grund för förhandlingarna och som anger målsättning och riktlinjer för dessa understryks att handeln med tropiska produkter har betydelse för ett stort antal utvecklingsländer. 1 deklarationen framhålls att förhandlingarna inom detta område skall ges särskild uppmärksamhet, inklusive prioritet i tiden.

Förhandlingarna om tropiska produkter har också erhållit prioritet, och Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna försökt att konstruktivt bidra till att resultat skall kunna uppnås. Ett tidigt positivt resultat på detta område kan förbättra förhållandena för vissa utvecklingsländer och dessutom främja förhandlingarna i stort i Uruguayrundan, vilket är ytterst väsentligt för Sverige.

Sverige har redan vidtagit omfattande åtgärder för att underlätta import från utvecklingsländerna. Ett stort antal tropiska produkter är tullfria enligt tulltaxelagen (1987: 1068, omtryckt 1987: 1186), och i flertalet fall där tull fortfarande utgår enligt tulltaxelagen kan emellertid tullfrihet medges enligt förordningen (1987: 1285) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Genom denna förordning tillämpar Sverige det s.k. GSP-systemet (Generalized system of preferences). Många utvecklingsländer har dock beträffande tropiska produkter efterfrågat generell tullfrihet eller tullnedsättning. En sådan tullfrihet eller tullnedsättning kan nämligen bli föremål för förhandlingar och bindning inom ramen för GATT medan den särskilda tullfrihet som kan erbjudas inom ramen för GSP-systemet beslutas ensidigt av det land som erbjuder förmånerna. Tullfrihet eller tullnedsättning som binds i GATT eger följaktligen större långsiktig säkerhet om tullsatsernas nivå. | 67

Kommerskollegium har efter samråd med berörda myndigheter och Prop. 1988/89: 135 näringslivsorganisationer föreslagit tullfrihet för ett antal tropiska produkter. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört tar jag i det följande upp frågan om tullfrihet enligt tulltaxelagen för ett antal tropiska produkter.

Tulltaxelagen är utformad i överensstämmelse med konventionen rörande ett nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Tullsamarbetsrådet (Customs Cooperation Council, CCC) har i juli 1988 godkänt vissa redaktionella ändringar i konventionens nomenklatur.

Generaltullstyrelsen har anfört att motsvarande ändringar bör göras i tulltaxelagen. Samtidigt har styrelsen föreslagit en del andra redaktionella ändringar i tulltaxelagen för att avhjälpa vissa brister i den svenska översättningen av nomenklaturen. Jag kommer därför i det följande att föreslå vissa redaktionella ändringar i tulltaxelagen.

Spanien är sedan den 1 januari [986 medlem av de Europeiska gemenskaperna (EG). Dessförinnan hade Spanien ett frihandelsavtal med EG från år 1970 och ett multilateralt frihandelsavtal med medlemsländerna i den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) från år 1979.

Anslutningsfördraget till EG innehåller övergångsbestämmelser för industrivaror till den 31 december 1992 och för vissa jordbruksvaror till den 31 december 1995. Genom fördraget tillträdde Spanien även den Europceiska kol- och stålgemenskapen (CECA).

Förhållandet mellan Sverige och Spanien regleras av frihandelsavtalen med dels den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), dels CECA och dess medlemsstater och av tilläggsprotokoll till dessa avtal. Tilläggsprotokollen innehåller anpassnings- och övergångsbestämmelser.

Övergångsbestämmelserna innebär bl. a. en gradvis ömsesidig avveckling av kvarvarande tullar för industrivaror t.o.m. den 31 december 1992. Tidtabellen är identisk med den som gäller för handeln med industrivaror mellan Spanien och de tidigare EG-länderna.

I en av EG- och EFTA-länderna gemensamt antagen deklaration den 2 februari 1988 anges en utjämning av de ekonomiska och sociala skillnaderna inom deras resp. regioner vara ett mål i samband med ett fördjupat EG/EFTA-samarbete.

EG beslutade i början av år 1989 att fr.o.m. den I maj 1989 ensidigt tidigarelägga kvarvarande tullavveckling för industrivaror från Spanien.

I syfte att uppnå en parallell utveckling inom hela det västeuropeiska området har även EFTA-länderna nått cnighet om principerna för en överenskommelse om att, med förbehåll för sina resp. parlaments godkännande, i förtid genomföra tullavvecklingen gentemot Spanien. Enligt dessa principer planerar EFTA-länderna att den 1 juli 1989 ha avvecklat kvarvarande tullar för industrivaror från Spanien.

Förhandlingarna om tullavvecklingen har resulterat i ett tredje tilläggsprotokoll till Sveriges frihandelsavtal med EEC samt ett andra tilläggsprotokoll till Sveriges frihandelsavtal med CECA och dess medlemsstater. Tilläggsprotokollen bör i engelsk och svensk text fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna I och 2. Jag ämnar i det följande föreslå att riksdagen godkänner tilläggsprotokollen. 68

Prop. 1988/89: 135

2¶Föredragandens överväganden

2.1¶Tullfrihet för vissa tropiska produkter

Mitt förslag: Tullfrihet införs i tulltaxelagen för vissa tropiska produkter.

Skälen för mitt förslag: Kommerskollegium har inför förhandlingarna om tropiska produkter i Uruguayrundan anmodats att efter samråd med statens jordbruksnämnd undersöka skyddsbehovet och därefter lägga fram förslag till liberaliseringar av importskyddet för ett antal tropiska produkter, för vilka tull enligt tulltaxan fortfarande utgår. Beträffande flertalet av dessa varor föreligger, som inledningsvis anförts, i och för sig möjlighet att besluta om tullfrihet enligt förordningen om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Kollegiets undersökning gäller växter och blommor, varor av flätningsmaterial, jute och hårdfibrer och varor därav, naturgummi och gummiprodukter samt tropiskt trä och tropiska trävaror.

Kommerskollegium har inhämtat synpunkter från berörda näringslivsorganisationer och från importkontoret för u-landsprodukter, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen samt statens jordbruksnämnd. Jordbruksnämnden har samordnat synpunkter från branschorganisationer på trädgårdsnäringens område. Efter sammanvägning av erhållna synpunkter har kommerskollegiet i yttrande den 13 juni 1988 föreslagit att generell tullfrihet borde erbjudas för följande slag av varor:

— blomsorterna ”Heliconia” och ”Strelitzia”” (ur tulltaxenr 06. 03.A.6),

— fanér av vissa tropiska träslag (ur tulltaxenr 44.08), — flätningsmaterial och varor därav (tulltaxenr 46.01 B. och 46.02 B.), — varor av sisal och vissa andra textilfibrer (ur tulltaxenr 56.07 D.),

— möbler och möbeldelar av rotting, vide, bambu eller liknande vegetabiliska flätningsmaterial (ur tulltaxenr 94.01 och ur 94.03).

Dessutom har kollegiet föreslagit att s. k. GSP-tullfrihet skulle erbjudas för nejlikor och rosor under vissa perioder.

Efter att ha samrått med chefen för jordbruksdepartementet har jag ställt mig bakom kommerskollegiums förslag. Förslaget har därför förts fram som ett svenskt erbjudande i förhandlingarna. Efter särskild förfrågan från vissa utvecklingsländer utökades erbjudandet enligt följande:

— varor av elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, pärlemor och andra animaliska snidningsmaterial (tulltaxenr 96.01 B.).

Importen till Sverige för de varor för vilka kommerskollegium sålunda har föreslagit tullfrihet sker huvudsakligen från utvecklingsländer. Eftersom GSP-tullfrihet redan gäller utom för de två blomsorterna ”Heliconia” och ”Strelitzia” innebär den av kollegiet föreslagna tullfriheten i realiteten en mycket begränsad förändring av tullförhållandena i fråga om de aktuella varorna. Utvecklingsländerna har dock, som jag inledningsvis har nämnt, efterfrågat generell tullfrihet för att erhålla större säkerhet om framtida svenska tullförhållanden. Därför är erbjudandet av intresse för dem.

När det gäller naturgummi och gummivaror föreslår kollegiet inga tullsänkningar i detta sammanhang. Gummiråvaror är tullfria. Övriga varor --importeras i huvudsak från länder utanför kretsen av utvecklingsländer

och beträffande varor som kommer från sådana länder föreligger emeller- Prop. 1988/89: 135 tid möjlighet till GSP-tullfrihet.

Jag vill betona att det har framförts ett mycket stort intresse från olika utvecklingsländer om ett förbättrat marknadstillträde för färska snittblommor. Även de svenska blomstergrossisterna har framfört önskemål om borttagande eller sänkning av tullar för vissa snittblommor. Utöver nejlikor och rosor rör det sig om tulpaner, orkidéer och andra tropiska blommor.

Kommerskollegium har i anledning av blomstergrossisternas önskemål haft uppdrag att utreda importbilden och den svenska blomsterodlingens villkor i ljuset av inte bara utvecklingsländernas utan även blomstergrossisternas önskemål. Kollegiet har, som jag nyss har nämnt, föreslagit endast GSP-tullfrihet för nejlikor och rosor under vissa perioder. Som skäl härför anger kollegiet att den svenska importen till stor del sker från andra industriländer och att generell tullfrihet enligt tulltaxelagen således främst skulle gynna dem och inte utvecklingsländerna. Det ankommer på regceringen att besluta om tullfrihet inom ramen för GSP-systemet. Jag ämnar därför i dag föreslå regeringen att besluta om ändring i förordningen (1987: 1285) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Ändringen innebär GSP-tullfrihet för nejlikor och rosor under vissa perioder.

Beträffande de produkter för vilka kommerskollegium har föreslagit generell tullfrihet ansluter jag mig till kollegiets förslag och förordar således att tulltaxelagen ändras i enlighet härmed. Jag vill i sammanhanget framhålla att den föreslagna tullfriheten givetvis inte innebär att den införselreglering som i Sverige gäller för vissa av de nu aktuella varorna, t. ex. elfenben, enligt bestämmelserna i den s. k. Washingtonkonventionen (konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter) sätts ur spel.

De svenska erbjudandena om generell tulifrihet har givetvis lämnats med förbehåll för riksdagens godkännande. Från svensk sida har antytts att den erbjudna tullfriheten skulle kunna träda i kraft den 1 juli 1989. Förhandlingarna om tropiska produkter och Uruguayrundan i övrigt förutses fortsätta till år 1990. Den tullfrihet som Sverige nu skulle genomföra avses inte bindas i GATT i nuvarande skede. Bindningar kan emellertid aktualiseras i förhandlingarnas slutskede om det samlade resultatet av förhandlingarna bedöms som tillfredsställande. Den nu föreslagna tullfriheten är därför preliminär ur GATT-synpunkt. Sverige behåller således rätten att ta tillbaka tullfriheten om utfallet av de samlade förhandlingarna skulle påkalla detta. Om detta skulle bli aktuellt beträffande något eller några slag av de varor för vilka jag nu har föreslagit tullfrihet, avser jag givetvis att återkomma till regeringen med förslag till riksdagen om ett återinförande av tullskydd för ifrågavarande varor.

2.2¶Tullskyddet för kepalök

Mitt förslag: Tullfrihet införs i tulltaxelagen för nyskördad kepalök (vanlig lök) även under maj månad.

Skälen för mitt förslag: Nyskördad kepalök ur tulltaxenr 07.03 A. tulltaxelagen är tullfri under perioden den I december—-den 30 april och är under resten av året belagd med en värdetull på 1096.

Kommerskollegium har i skrivelse den 12 januari 1989 påtalat att Sveriges tullbindning i GATT för den aktuella varan stipulerar tullfrihet under perioden den 1 mars-den 31 maj och att tullbeläggningen under maj månad därför inte står i överensstämmelse med tullbindningen.

Enligt tillgänglig statistik importerades lök av det aktuella slaget till ett värde av 300—400 000 kr. under maj månad år 1988.

Enligt vad jag erfarit kan den inhemska löken börja skördas först i juni månad. Företrädare för den svenska näringen har dock till kommerskollegium framfört önskemål om en oförändrad tullbeläggning.

Mot bakgrund av att en omförhandling av tullbindningen i GATT sannolikt leder till kompensationskrav och att något reellt skyddsbehov inte finns för den aktuella tidsperioden, ansluter jag mig — efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet — till kollegiets förslag att den tullfria perioden bör förlängas till att omfatta även maj månad.

2.3¶Övriga ändringar i tulltaxelagen

Mitt förslag: Vissa redaktionella ändringar införs i tulltaxelagen. Till. följd härav införs också en redaktionell ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område.

Skälen för mitt förslag: Generaltullstyrelsen har i skrivelser den 27 september 1988 och den 15 februari 1989 föreslagit ändringar i tulltaxelagen företrädesvis av redaktionell art. Dessa ändringar föranleds dels av rättelser antagna av tullsamarbetsrådet (CCC), dels av justeringar av den svenska översättningen för att uppnå bättre överensstämmelse med originaltexterna. Förslaget till ändring av tulltaxenr 04.03, som gäller mejeriprodukter, smaksatta eller innehållande bl.a. nötter, nödvändiggör en följdändring i lagen om prisreglering på jordbrukets område.

Kommerskollegium har i yttrande den 31 januari 1989 tillstyrkt generaltullstyrelsens ändringsförslag. Dessutom har kollegiet föreslagit att tullvärdet resp. minimitullen för vissa damstrumpor (tulltaxenr 61.15 A. 4) skall ändras från nuvarande per dussin par till per 100 par. Generaltullstyrelsen har anmärkt att en dylik ändring i stället bör utformas så att strumpor anges per par. Grunden härför är enligt styrelsen de krav på enhetligt utformade regler som användandet av datorer i tullverksamheten kommer att medföra. .

Jag finner generaltullstyrelsens förslag till redaktionella ändringar väl-

grundade, varför de bör genomföras. Styrelsens förslag till ändring av Prop. 1988/89: 135 tulltaxenr 85.28, som upptar videobandspelare m. m., synes dock förutsätta att HS-konventionen först ändras, varför jag inte är beredd att nu föreslå någon ändring i tulltaxelagen i denna del. Vad gäller förändringar i fråga om damstrumpor bör de aktuella uppgifterna redovisas per par utan någon ändring av tullnivån.

2.4¶Tullfrihet för varor med ursprung i Spanien

Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna det tredje tilläggsprotokollet till frihandelsavtalet med den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) resp. det andra tilläggsprotokollet till avtalet med den Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) och dess medlemsstater rörande tidigarelagd avveckling av kvarvarande tullar för industrivaror från Spanien.

Bakgrunden till mitt förslag: Vid det gemensamma EG/EFTA-minister-

mötet den 2 februari 1988 förklarade EG- och EFTA-länderna att ett mål för samarbetet är att utjämna de ekonomiska och sociala skillnaderna inom resp. regioner. I deklarationen från mötet sägs vidare att ett ytterligare mål för EG/EFTA-samarbetet skall vara att integrationsprocessens kostnader och vinster balanseras i alla deltagares intresse.

Det är främst de nytillkomna sydligare EG-länderna som har behov av stöd för att bättre kunna integreras i det västeuropeiska samarbetsområdet (EES, European Economic Space). Portugal har på grund av sitt tidigare EFTA-medlemsskap redan uppnått tullfrihet för industrivaror vid import till Sverige. Spanien däremot har inte kommit lika långt i integrationsprocessen. Förutom en hög arbetslöshet har Spanien drabbats av ett kraftigt ökat underskott i handelsbalansen mot EG-länderna och i synnerhet mot EFTA-länderna. Enbart den svensk-spanska handeln uppvisade år 1988 eti underskott på 3,3 miljarder kr. till Spaniens nackdel. Medan Sverige under samma år exporterade för ca 6,5 miljarder kr. till Spanien uppgick importen därifrån till ca 3,2 miljarder kr.

I detta sammanhang vill jag också nämna att EG:s råd genom rådsförordning EEC 839/88 den 28 mars 1988 beslutat att ensidigt avveckla alla tullar om 29 eller lägre på importerade varor från Spanien och Portugal fr.o.m. den I juli 1988. Beslutet gällde dock inte jordbruksprodukter och CECA-varor.

I syfte att uppnå likvärdiga förutsättningar inom hela EES-området har EG hemställt att EFTA-länderna skall genomföra en tullavveckling gentemot Spanien motsvarande den som EG har beslutat om. Redan vid EFTA:s ministermöte i Tammerfors den 15 juni 1988 nåddes enighet om principerna för en sådan överenskommelse mellan EEC och resp. EFTAland. Den överenskommelse som sedermera nåtts, har formen av ett andra tilläggsprotokoll till Sveriges frihandelsavtal med EEC. Den innebär ett åtagande att avveckla tullar för industrivaror från Spanien om 246 eller

lägre, vilket är ett första steg mot den generella tullavveckling som jag nu Prop. 1988/89: 135 förordar. Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter om tullfrihet eller tullnedsättning med anledning av internationella handelsöverenskommelser som Sverige har ingått eller anslutit sig till. Jag ämnar därför senare denna dag föreslå regeringen att besluta om den ändring i frihandelsförordningen (1987: 1185) som krävs för att nämnda tullnedsättning skall kunna genomföras. |

I början av år 1989 beslutade emellertid EG-länderna att gå ett steg längre genom att avskaffa samtliga kvarvarande tullar gentemot Spanien och Portugal med verkan fr. o. m. den 1 maj 1989. För att uppnå parallellitet i handeln mellan EG och EFTA -länderna har på spansk begäran och i samförstånd med EG-kommissionen enighet nåtts mellan EFTA-länderna om att fr. o. m. den 1 juli 1989 tidigarelägga sin tullavveckling på spanska industrivaror, även vad gäller tullar över 276. Denna generella tullavveckling omfattar även CECA-varor.

Även denna överenskommelse kommer att för Sveriges del att utgöras av tilläggsprotokoll (tredje resp. andra) till frihandelsavtalen med EEC resp. CECA och dess medlemsstater. Tilläggsprotokollen har paraferats den 14 mars 1989.

Hösten 1988 beslutade även Spanien att tidigarelägga nästa steg av sina tullsänkningar till den 1 oktober 1988 mot såväl EG som EFTA-länderna.

Kommerskollegium har avgivit yttranden i ärendet och har i samband därmed inhämtat yttranden från jordbruksnämnden, generaltullstyrelsen, Industriförbundet, Grossistförbundet, Kemikontoret, Exportrådet, Textilrådet/Konfektionsindustriföreningen, Mekanförbundet och Jernkontoret.

Samtliga remissinstanser utom Textilrådet/Konfektionsindustriföreningen har tillstyrkt förslaget om en generell tullavveckling avseende industrivaror gentemot Spanien.

Textilrådet/Konfektionsindustriföreningen avstyrker dock ett ensidigt slopande av tullarna på tekoområdet. Enligt rådet bör ett påskyndande av tullavtrappningen övervägas endast under förutsättning att detta gäller båda parter, dvs. handeln i bägge riktningarna. Ett tillmötesgående från svensk (eller EFTA:s) sida i form av en ensidig åtgärd skulle få karaktären av en goodwill-gest vilken knappast skulle gynna svensk tekoindustri. Tekoområdet borde enligt rådet följaktligen undantas vid ett eventuellt svenskt tillmötesgående.

Enligt kommerskollegiets beräkningar innebär den tidigarelagda tullavvecklingen gentemot Spanien ett bortfall av tullintäkter om sammanlagt ca 52 milj. kr. I beloppet ingår tullar om 2 2 eller därunder för EEC-varor under tiden den 1 april till 30 juni 1989 och alla tullar på EEC- och CECAvaror under tiden den 1 juli 1989 till den 31 december 1992. Beräkningarna har dock av kollegiet angetts som osäkra eftersom de baseras på importsiffror under en tidigare period (år 1987).

Enligt kollegiet kommer tekoindustrin att förlora ett tullskydd om genomsnittligt ca 476 år 1989 och ca 3 Z år 1990, 2976 år 1991 och mindre än 196 år 1992. Med hänsyn till att importen från Spanien av tekovaror endast utgör 1,22 av totalimporten av tekovaror och 2,196 av importen av tekovaror från EG bedömer kollegiet att tullskyddsförlusten är av margi- 173 nell betydelse för branschen som helhet.

Skälen för mitt förslag: Regeringen har vid flera tillfällen, bl. a. i proposi- Prop. 1988/89: 135 tionen 1987/88: 66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen, redogjort för den vikt regeringen fäster vid ett fördjupat samarbete med EG samt vid ansträngningarna att uppnå det gemensamma målet att skapa ett dynamiskt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde.

Den överenskommelse som nu är aktuell skall ses som ett led i denna politik. Den skall också ses i ljuset av strävandena att bidra till utjämningen av ekonomiska och sociala skillnader i Västeuropa. Överenskommelsen innebär att den vid Spaniens EG-anslutning beslutade tullavvecklingen tidigareläggs tre och ett halvt år.

Eftersom Spanien är det enda EG-land mot vilket EFTA-länderna fortfarande tillämpar tullar på industrivaruområdet och eftersom EG nu beslutat att avveckla kvarvarande tullar mot Spanien och Portugal, finner jag det naturligt att även Sverige, i likhet med övriga EFTA-länder, avvecklar kvarvarande tullar i' handeln med Spanien. För Sverige och de övriga EFTA-länderna är detta sista steg mot en beträffande industrivaror total tullavveckling i Västeuropa inte stort eftersom tullarna, i enlighet med de tilläggsprotokoll som överenskoms meilan Sverige och EG i anledning av Spaniens EG-anslutning, i dag bara uppgår till ca hälften av den bastull som utgick vid tullavvecklingens början år 1986.

Tekoindustrin har vänt sig emot förslaget. Mot bakgrund av den marginella betydelse det kvarvarande tullskyddet mot Spanien, enligt kommerskollegiets beräkningar, har för den svenska tekoindustrin och de allmänna strävandena för ökad integration i Västeuropa, har jag emellertid funnit det angeläget att Sverige i likhet med övriga EFTA-länder tillmötesgår önskemålen om en generell tullavveckling gentemot Spanien.

Överenskommelsen om en generell tidigareläggning av tullavvecklingen gentemot Spanien är enligt min mening av sådan beskaffenhet att regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av tilläggsprotokollen. Jag ämnar senare återkomma till regeringen med förslag till de ändringar i frihandelsförordningen som behövs för genomförandet av den generella tullavvecklingen. a

Tilläggsprotokollen är för närvarande föremål för viss detaljgranskning inom EG-rådet. De förändringar som därvid kan bli aktuella är av teknisk art och är av mindre betydelse för svenskt vidkommande. Det får ankomma på regeringen att ta ställning till dessa ändringar.

3¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

I. lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068),

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område.

Lagförslagen är lagtekniskt okomplicerade och av en sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.

Prop. 1988/89: 135

4¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna tredje tilläggsprotokollet till avtalet mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen enligt den till protokollet i detta ärende fogade bilagan I,

2. godkänna andra tilläggsprotokollet till avtalet mellan Konungariket Sverige, å ena sidan, och medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen å andra sidan, enligt den till protokollet i detta ärende fogade bilagan 2,

3. anta lagförslagen.

5¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram:

Bilaga I

THIRD ADDITIONAL PROTOCOL TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLLET

to the Agreement between the European till avtalet mellan Konungariket Sverige Economic Community and the Kingdom of och Europeiska ekonomiska gemenskapen Sweden consequent on the accession of the med anledning av Spaniens och Portugals an- Kingdom of Spain and the Portuguese Re- slutning till gemenskapen public to the Community

THE EUROPEAN ECONOMIC COM- KONUNGARIKET SVERIGE, å ena si- MUNITY, of the one part, and dan och

THE KINGDOM OF SWEDEN, of the EUROPEISKA EKONOMISKA GEother part, MENSKAPEN, å andra sidan

HAVING REGARD to the Agreement be- VILKA BEAKTAR avtalet mellan den tween the European Economic Community Europeiska ekonomiska gemenskapen och and the Kingdom of Sweden signed in Brus- Konungariket Sverige, undertecknat i Bryssels on 22 July 1972, hereinafter called the sel den 22 juli 1972 och nedan kallat ”avta- Agreement, and to the Additional Protocol to let”, och tilläggsprotokollet till det avtalet that Agreement consequent on the accession med anledning av Spaniens och Portugals anof the Kingdom of Spain and the Portuguese slutning till gemenskapen undertecknat i Republic to the European Communities, sig- Bryssel den 14 juli 1986, ned in Brussels on 14 July 1986,

CONSIDERING that a total suspension by VILKA BEAKTAR att en fullständig susthe Kingdom of Sweden of duties on imports pension av tullar av Konungariket Sverige på from Spain of products covered by the importen från Spanien av varor som omfattas Agreement would facilitate trade between the av avtalet skulle underlätta handeln mellan two countries, de två länderna,

CONSIDERING however that the Addi- VILKA BEAKTAR likväl att tilläggsprotional Protocol does not make provision for tokollet inte innehåller bestämmelser om att the Kingdom of Sweden to suspend customs Konungariket Sverige skall suspendera tullar duties on goods imported from Spain, på varor som importeras från Spanien,

CONSIDERING that no further measures VILKA BEAKTAR att inga ytterligare åtare necessary in trade between the Kingdom gärder är nödvändiga i handeln mellan of Sweden and Portugal since duties on pro- Konungariket Sverige och Portugal då tullar ducts covered by the Agreement imported på varor som omfattas av avtalet och som into the Kingdom of Sweden from Portugal importeras till Konungariket Sverige från had already been abolished prior 10 that co- Portugal redan avskaffats före det landets anuntry's accession to the Community, slutning till gemenskapen,

HAVE DECIDED by common accord to HAR BESLUTAT att gemensamt föreskriprovide for the total suspension of duties on va om fullständig suspension av tullar på proproducts covered by the Agreement imported dukter som omfattas av avtalet och som iminto the Kingdom of Sweden from Spain, and porteras till Konungariket Sverige från Spa-

nien och

TO CONCLUDE THIS PROTOCOL: ATT SLUTA DETTA PROTOKOLL:

Article I Artikel I

The collection of customs duties applicable Uppbörd av tullar tillämpliga i Konungariin the Kingdom of Sweden, pursuant to Ar- ket Sverige, enligt artiklarna 3 och 5.3 i tillticles 3 and 5.3 of the Additional Protocol to läggsprotokollet till avtalet, på varor som imthe Agreement, on products imported from porteras från Spanien skall helt upphöra. Spain shall be-totally suspended.

Prop. 1988/89: 135

Article 2 Artikel 2

This Protocol forms an integral part of the Detta protokoll utgör en integrerande del

agreement. av avtalet.

Article 3 Artikel 3

This Protocol shall be approved by the Detta protokoll skall godkännas av de av- Contracting Parties in accordance with their talsslutande parterna enligt deras egna förfaown procedures. It shall enter into force on randen. Det skall träda i kraft den första da-

the first day of the second month following gen i den andra månaden som följer den dag the date on which the Contracting Parties då de avtalsslutande parterna har underrättat

have notified each other that the procedures varandra om att de härför erforderliga förfa-

necessary to this end have been completed. randena slutförts.

Article 4 Artikel 4

This Protocol is drawn up in duplicate, in Detta protokoll är upprättat i dubbla exemthe Danish, Dutch, English, French, Ger- plar på danska, engelska, franska, grekiska, man, Greek, Italian, Portuguese, Spanish and holländska, italienska, portugisiska, spanska, Swedish languages, each of these texts being svenska och tyska språken. Var och en av

equally authentic. dessa texter har lika vitsord.

Prop. 1988/89: 135

Bilaga 2

SECOND ADDITIONAL PROTOCOL ANDRA TILLÄGGSPROTOKOLLET

to the Agreement between the Member till avtalet mellan Konungariket Sverige, å States of the European Coal and Steel Com- ena sidan, och medlemsstaterna i Europeiska munity and the European Coal and Steel kol- och stålgemenskapen och Europeiska Community on the one hand and the King- kol- och stålgemenskapen å andra sidan, med dom of Sweden on the other consequent on anledning av Spaniens och Portugals anslutthe accession of the Kingdom of Spain and ning till gemenskapen the Portuguese Republic to the Community THE KINGDOM OF BELGIUM, KONUNGARIKET SVERIGE, å ena sidan THE KINGDOM OF DENMARK. och THE FEDERAL REPUBLIC OF GERMA- KONUNGARIKET BELGIEN, NY, KONUNGARIKET DANMARK. THE HELLENIC REPUBLIC. FRANSKA REPUBLIKEN, THE KINGDOM OF SPAIN, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, THE FRENCH REPUBLIC, GREKISKA REPUBLIKEN. IRELAND, IRLAND, THE ITALIAN REPUBLIC, ITALIENSKA REPUBLIKEN. THE GRAND DUCHY OF LUXEM- STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, BOURG, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, THE KINGDOM OF THE NETHERLANDS., PORTUGISISKA REPUBLIKEN, THE PORTUGUESE REPUBLIC. KONUNGARIKET SPANIEN, THE UNITED KINGDOM OF GREAT FÖRENADE KONUNGARIKET STOR- BRITAIN AND NORTHERN IRELAND, BRITANNIEN OCH NORDIRLAND. Member States of the European Coal and medlemmar av Europeiska kol- och stålge- Steel Community, menskapen, å andra sidan of the one part, and THE KINGDOM OF SWEDEN, of the other part.

HAVING REGARD to the Agreement be- VILKA BEAKTAR = avtalet mellan tween the Member States of the European Konungariket Sverige, å ena sidan. och med- Coal and Steel Community and the European lemsstaterna i Europeiska kol- och stålge- Coal and Steel Community on the one hand menskapen och Europeiska kol- och stålgeand the Kingdom of Sweden on the other menskapen, å andra sidan, undertecknat i signed in Brussels on 22 July 1972, hereinaf- Bryssel den 22 juli 1972 och nedan kallat ”avter called the Agreement, and to the Additio- talet”, och tilläggsprotokollet till det avtalet nal Protocol to that Agreement consequent med anledning av Spaniens och Portugals anon the accession of the Kingdom of Spain and slutning till gemenskapen, undertecknat i the Portuguese Republic to the European Bryssel den 14 juli 1986, Communities, signed in Brussels on 14 July 1986,

CONSIDERING that a total suspension by VILKA BEAKTAR att en fullständig susthe Kingdom of Sweden of duties on imports pension av Konungariket Sverige av tullar på from Spain of products covered by the importen från Spanien av varor som omfattas Agreement would facilitate trade between the av avtalet skulle underlätta handeln mellan two countries, de två länderna,

CONSIDERING however that the Addi- VILKA BEAKTAR likväl att tilläggsprotional Protocol does not make provision for tokollet inte innehåller bestämmelser om att

Prop. 1988/89: 135

the Kingdom of Sweden to suspend customs Konungariket Sverige skall suspendera tullar duties on goods imported from Spain, på varor som importeras från Spanien,

CONSIDERING that no further measures VILKA BEAKTAR att inga ytterligare åtare necessary in trade between the Kingdom gärder är nödvändiga i handeln mellan of Sweden and Portugal since duties on pro- Konungariket Sverige och Portugal då tullar ducts covered by the Agreement imported på varor som omfattas av avtalet och som into the Kingdom of Sweden from Portugal importeras till Konungariket Sverige från had already been abolished prior to that co- Portugal redan avskaffats före det landets anuntry's accession to the Community, slutning till gemenskapen,

HAVE DECIDED by common accord to HAR BESLUTAT att gemensamt föreskriprovide for the total suspension of duties on va om fullständig suspension av tullar på vaproducts covered by the Agreement imported ror som omfattas av avtalet och som importeinto the Kingdom of Sweden from Spain, and ras till Konungariket Sverige från Spanien,

och

TO CONCLUDE THIS PROTOCOL: ATT SLUTA DETTA PROTOKOLL:

Article I Artikel I

The collection of customs duties applicable Uppbörd av tullar tillämpliga i Konungariin the Kingdom of Sweden, pursuant to Ar- ket Sverige. enligt artikel 3 i tilläggsprotokolticle 3 of the Additional Protocol to the let till avtalet, på varor som importeras från Agreement, on products imported from Spain Spanicn skall helt upphöra. shall be totally suspended.

Årticle 2 Artikel 2

This Protocol forms and integral part of the Detta protokoll utgör en integrerande del agreement. av avtalet.

Article 3 Artikel 3

This Protocol shall be approved by the Detta protokoll skall godkännas av de av- Contracting Parties in accordance with their talsslutande parterna enligt deras egna förfaown procedures. It shall enter into force on randen. Det skall träda i kraft den första dathe first day of the second month following gen i den andra månaden som följer den dag the date on which the Contracting Parties då de avtalsslutande parterna har underrättat have notified cach other that the procedures necessary to this end have been completed. randena slutförts.

Article 4 Artikel 4

This Protocol is drawn up in duplicate, in Detta protokoll är upprättat i dubbla exemthe Danish, Dutch, English, French, Ger- plar på danska, engelska, franska, grekiska, man, Greek, Italian, Portuguese, Spanish and holländska, italienska, portugisiska, spanska, Swedish languages, each of these texts being svenska och tyska språken. Var och en av equally authentic. dessa texter har lika vitsord.

Innehåll Prop. 1988/89: 135

PrOpOSillONCA. sosoeeerereererererrrer ers rrr rr reses rer rer reses ! Propositionens huvudsakliga innehåll s.ssossossorserserrserr rer ret I Propositionens lagförsläg. ..sssessesrsassereererrerres res sees es as 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989. 67 I Inledning. ..sssosesereerreerererererereer reser er rer rer reser er era 67

2.2 Tullskyddet för kepalök :.ssososssorsseeeersrrsrrsr rr sr rr rea 71

3 Upprättade lagförslåg. s.osssssseseesserrrr reser ers ss ser ss es era 74 4 Hemställan s.ssoossoersserser sees ssr sasse rss rer arsa rss sr rss 75 5 BeslUt sosooosssrrsesesrer ere reere rer e str rer rr rr sr rer rr rek 75

Bilaga I Tredje tilläggsprotokollet...sssssssosessrrer sees er ere era 76 Bilaga 2 Andra tilläggsprotokollet «.soossssssssssssrs er ss re rs orena 78

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 80