1990/91:62

Regeringens skrivelse TS

1990/91:62 (=

med redogörelse för svenska företags

verksamhet i Sydafrika och Namibia Skr.

1990/91:62

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 november 1990. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1989. BI.a. lämnas uppgifter om omsättning, antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redovisning ges även av de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

I Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 62

Skr. 1990/91:62

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 november 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

I Inledning

Enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (i det följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som själv celler genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Slutligen skall uppgifter även lämnas om förvärv av utländska företag som äger akticr eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv).

Kommerskollegium skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, varje år före den I oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avscende verksamhetsåret 1989 har nu lämnats och omfattar svenska företags dotterbolag i såväl Sydafrika som Namibia. Till grund för kollegicts redogörelse ligger, förutom de svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Namibia utropade sin självständighet den 21 mars 1990. Med anledning härav ändrades investeringsförbudslagen och förordningen den 1 april 1990 (SFS 1990:78 resp. 1990:80). Ändringen innebär att investeringar i Namibia inte längre är förbjudna. Detta berör dock inte den nu aktuella redogörelsen.

Min redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

[ND

Skr. 1990/91:62

2¶Redogörelse för företagens verksamhet

2.1¶Ekonomisk redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare föreskrifter om innehället i de årliga redovisningarna har getts i förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.

Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Vidare skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt eller namibiskt företag. dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på grund av penninglån eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt eller namibiskt företags skulder.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets slut.

Antalet redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1989 till sju. Antalet bar ökat jämfört med föregående år genom att Inter Forward AB och Svedala Industri AB genom indirekt företagsförvärv driver verksamhet i Sydafrika.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium

Företag Verksamhetsår Antal rörelse-

drivande dotter-

bolag i Sydafrika

och Namibia

1989-12-31

Scandinavian Airlines System (SAS) ägde vid utgången av år 1989 ett icke rörelsedrivande dotterbolag i Sydafrika, Scandinavian Airlines System (South Africa) (Pty) Ltd. Verksamheten avvecklades redan år 1986, och bolaget har avregistrerats den 21 september 1990.

Av kollegicts redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utveck-

tl Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 62

lingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia. Sålunda Skr. 1990/91:62 hade de svenska företagen ett avgörande inflytande i 22 bolag i Sydafrika och Namibia vid utgången av år 1989. Av dessa torde 10 få betraktas som rörelsedrivande. Motsvarande siffror vid utgången av år 1988 var 20 resp. 9. I denna och de följande jämförelserna mellan 1988 och 1989 års siffror är Inter Forward AB:s och Svedala Industri AB:s andel medräknad.

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital som sammanlagt uppgår till ca 6,7 milj. rand (ca 16 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden med 1296 och uppgick vid utgången av år 1989 till ca 95 milj. rand (ca 233 milj. kr.).

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1989 totalt till omkring 445 milj. rand (ca 1.109 milj.kr.), vilket innebär en ökning i löpande penningvärde med ca 1990 jämfört med föregående period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika, begränsas dock ökningen till 390.

Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden med 29 90 och uppgick vid slutet av år 1989 till 251 milj. rand (ca 615 milj. kr.)

Anläggningstillgångarnas värde uppgick oförändrat till ca 12 milj. rand (ca 29 milj. kr.).

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 28 milj. rand (ca 69 milj. kr.). Jämfört med året innan innebär detta en minskning med ca 2290.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen i Sydafrika och Namibia ökade från 1 609 till I 740 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia i ovannämnda avseenden under de senaste åtta åren framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1982— 1989. (Värden i milj. rand” .)

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

+ 1 rand = 6,82 kr. år 1982 = 6,60 kr. år 1983 = 4,56 kr. är 1984 = 2,93 kr. år 1985 = 3 11 kr. år 1986 = 3,04 kr. år 1987 = 2.60 kr. är 1988 = 2,45 kr. år 1989

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1988 och 1989

bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska perso-

ner att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Skr. 1990/91:62 Lagen innehåller dock i 6 § bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investeringar för vilka undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftat till en förbättring av villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.

Regeringen har genom beslut den 11 maj 1989 beviljat ett undantag från investeringsförbudet. På ansökan av Akticbolaget SKF har SKF:s sydafrikanska dotterbolag fått förvärva aktier till ett belopp av 42 000 rand i ett sydafrikanskt aktiebolag som bildats för att förse ett bostadsområde, där en stor del av SKF:s svarta arbetare bor, med elektricitet. Undantaget enligt detta beslut har utnyttjats under år 1989.

Enligt 8 § investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för ett företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia. Medgivandet kan återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. Regeringen har hittills inte lämnat något sådant medgivande.

Enligt 2 § investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte gcenom handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar anskaffas. Inte heller får egendom hyras för att stadigvarande brukas celler innehas i ett dotterbolags rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till egendomens ekonomiska livslängd, s.k. finansiell leasing. Utan hinder av detta förbud får dock årligen anskaffas tillgångar och cgendom hyras till ett sammanlagt värde av högst 100 000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.

Av de företag som lämnat redovisning har tre angett att anskaffning av anläggningstillgångar skett under verksamhetsåret. Dessa tre företag är Skega AB, AB SKF och Uniroc AB. De investeringar som gjorts av SKF täcks delvis av undantag från investeringsförbudet som regeringen medgivit år 1983. De investeringar som SKF i övrigt gjort liksom Uniroc AB:s investering överskrider något den uppsatta gränsen om 100000 kronor; med 7.410 resp. 5.000 kronor. Såvitt framgår av redovisningarna har investeringarna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksamhet.

2.2¶Social redovisning Skr. 1990/91:62

Enligt 5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de anställda i nu angivna avseenden. De lämnade uppgifterna är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara.

Svedala Industri AB har inte kunnat lämna någon fullständig social redovisning med hänvisning till att det sydafrikanska dotterbolaget i huvudsak anlitar konsulter (4 av 5 anställda).

Tillsammans har företagen 1 740 anställda varav mer än hälften (964) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade m.fl. Tot. anställda Atlas Copco 62 (76) 25 (30) 6 (8) 93 (114) Inter Forward 4 (—) I (—-) 0 (- 5 (—-)

Sandvik 241 (218) 282 (276) 18 (7) 541 (511)

SKF 283 (232) 174 (155) 151 (106) 608 (513) Skega 32 (29) 21 (21) 8 (10) 61 — (60) Svedala 5 (—-) Uniroc 149 (147) 246 (232) 32 (32) 427 (411) Totalt 771 (722 749 (714) 215 (173) 1740 (1609) Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för föregående redovisningsperiod.

Segregation på arbetsplatserna förekommer inte. Vid ctt av företagen är dock arbetarnas omklädningsrum inte integrerade.

Vid samtliga företag. med undantag för Skega AB:s och Inter Forward AB:s dotterbolag, var de anställda organiserade i olika fackföreningar, och fackligt arbete tilläts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid. Villkoren reglerades vanligtvis i överenskommelser mellan företaget och berörda fackföreningar. Skega, med totalt 61 anställda, och Inter Forward med totalt 5 anställda, har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. |

Vad avser löner hade samtliga företag uppgivit sig tillimpa principen om lika lön för lika arbete. Företagen hävdade att ingen diskriminering förekommer vid cxtern celler intern rekrytering. Målsättningen var att få fram fler kvalificerade svarta kandidater till olika högre befattningar. Flertalet företag tillämpade i genomsnitt en minimilön om ca 5,44 rand i timmen (motsvarande 870 rand i månaden), vilket i jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika låg över det normala. Minimilönen var i Sydafrika och Namibia 258 rand.

Utöver löner svarade företagen för olika sociala förmåner såsom pen- " sioner. olycksfalls-, liv- och invaliditetsförsäkringar. semester och sjukvård. Därutöver bidrog flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker. stipendier m. m. Detta stöd omfattade även barns högre studier. Även lån för

anskaffning av bostad eller förbättring av bostadsstandarden har tillhanda- Skr. 1990/91:62 hållits. Vidare gavs subventionerade eller fria måltider och transporter.

Flertalet företag satsade också på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslogs och all yrkesutbildning skedde på betald arbetstid. |

3¶Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv m. m.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirckt företagsförvärv inlämnats av två företag. Svedala Industri AB har meddelat att företaget den 9 augusti 1989 förvärvat det amerikanska bolaget Mc Nally Inc. vilket ägde samtliga aktier i det sydafrikanska bolaget Kennedy Van Saun (SA)(Pty) Ltd. Mc Nally Inc har därefter fusionerats med det amerikanska bolaget Boliden Allis Inc. Boliden Allis Inc, som numera äger samtliga aktier i det sydafrikanska bolaget, är ett helägt dotterbolag till Svedala Industri AB.

Atlas Copco AB har meddelat att ett av företagets dotterbolag i England den 16 mars 1990 förvärvat det engelska bolaget Desoutter Brothers (Holding) Ltd, vilket äger samtliga aktier i det sydafrikanska bolaget Desoutter (SAYPty)Ltd i Sandton, Transvaal.

4¶Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av investeringsförbudslagen varit i stort sett god under den aktuella perioden. Jag detar denna uppfattning.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

Skr. 1990/91 62 Bilaga

DåDjg

6861 E€'v6 €'SIt O'bE 0'61 6'6b1 Sur

8861 vi8 9TOl 8'67 S'8Tl ELLE

BFurupeswuQ (pure

"fru L861 08 ITE I'ST 5001 UL6T

|

6861 IpS c0c 90r S Lev 1851

ePI[EISUP S6I

8861 TS 81€ [IV SEb

I

JP)UV L861 905 £0C LIE Läkd Orpt

I

r'o

6861 0os0f€ 6CIf€ 1000 001

8861 OS0Of 6TI€ 001

[Pudexanyyv (Pure 6861

— — 1'0

0001) OS0E

L£861 6CIE 001 IF AB ud3uRZ)N —

NsuaAS (6861) -a19e Ppure

201 001 001 001 001 001

pA StF'z — — EYLYJBPÄS -ajqerg IRSBULI 420 8v6l +tl6l 9961 6861 8761

(8861) I Sej[0oqs3urufjesioj

09'Z UneS

PITT BILJYy P1 PI

Sejoqs3urmufjesioj

420 (41) (41d) uPA P71 (44)

BeIOQ

YInNOS (1861) (£1d)

AApues p2T APauusy e1sr3e4

053sIe4

NEAOT YdO IAS (14) (VS) bO'€ -s3uruyuaAjjn 420 (FULUSTAOPIIUIJ3UOY) MAS

-s3uruytroAlir

= tv AV

av PUL

YrApues NS PIEPpaAS tisnpuj

SoJtuM EYSUJAG BejdIOd I :SINA Av

"Vv "I 7 '€ "b

Skr. 1990/91 62

Bilaga

6861 v'LI VT TC 0'z€ fur Svbp 8'0 Öppr ESbp

8861 0'91 56 ATA EE 9'0 PELE FUIUPRSWUO 8 TLE 8 TLE (puei

"fjuwu) =L861 r'T T6 NTA TZ6) LIE +$'0 CST I'61€

6861 €6 g 09 8SI 1851 6£L1 [ 6€LT OpLI

Pp[lelsug «8861 §lI 65 €LI SEvt 8091 I 8091 6091

= I[P1Uy 1861 €£tl 65 T8I OvpIt TT9I zT TT9T bT9I

6861 c00'0 007 bv 007

8861 z00'0 [eNdex211Ny (Pues 007 007

000 1861 7z00'0 EYLIJEPAS 007 002 1)

NSUIAGS -SIYNe I92pur SejoqssurufjesI0j I Se[OqsBurufjesI0j 96 001 001 001 001 I — -2[Qe14 Jpsun 6£61 6861 TL6I

P2 Yao 430 07 (Ald) -sBuruyrdAj -sZurunyusAjn JFotawyueg EXIJJEPAS P1 eIQuueN PIQHUEN Bejog paeplosuod PITT PITT Stewundug (£1d) EYLIJEPAS (Ad) (Al) 1/PY0T 2 e33xg dn e3ays dun HeI0L ISnZ I Be[OQS3UrufjesLOj I 3ejogs3urufjgsI0J vs vs + + I

Sejoqsåurufesioq

dv

oxdoj Fv tv Tv PJEMIOJ Fe1dOg EYSUdJAG seny 2031u[ BIS EXsuaAg e30yS

"HA "I T '€ "I

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1950