om omstrukturering av det svenska ägandet i Scandinavian Airlines System (SAS)
Prop.
1992/93:59
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-gade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 december 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Mats Odell
I propositionen föreslås att staten accepterar ett erbjudande från Svensk In-terkontinental Lufttrafik AB (SILA) att i en av bolaget beslutad nyemissionteckna 35 250000 aktier motsvarande halva aktiekapitalet i SILA. Betalningerläggs enligt förslaget genom att apportegendom bestående av samtliga sta-tens aktier i AB Aerotransport (ABA) och samtliga aktier i ett av staten hel-ägt bolag tillförs SILA. ABA blir genom affären ett helägt dotterbolag tillSILA och kommer även i fortsättningen att äga 3/7 i SAS.
Det framtida samarbetet mellan staten och övriga huvudägare i SILAkommer att regleras i ett konsortialavtal. Den föreslagna omstruktureringenunderlättar en framtida privatisering av statens ägande i SAS.
1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 59
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkel-spiel, Wibble, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Odell
Konsortiet SAS ägs till 3/7 av Sverige genom AB Aerotransport (ABA) ochtill 2/7 vardera av de danska och norska moderbolagen Det Danske Luftfart-selskab A/S (DDL) resp. Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL). ABA ägstill 50 procent av Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) och till 50procent av svenska staten.
Samarbetet mellan de skandinaviska moderbolagen regleras genom ettkonsortialavtal. Detta avtal som ursprungligen slöts den 8 februari 1951 harförlängts i olika omgångar och gäller numera t.o.m. september 2005. Detskandinaviska luftfartssamarbetet grundas förutom på detta avtal på att detförs en gemensam luftfartspolitik mellan Danmark, Norge och Sverige.
Det skandinaviska luftfartssamarbetet har till syfte att kunna utveckla engod flygtrafikförsörjning som utgår från de skandinaviska ländernas spe-ciella förutsättningar. Samarbetet kring SAS har också till syfte att driva ochvidareutveckla ett flygföretag med internationell slagkraft.
Sedan SAS bildades har de luftfartspolitiska förutsättningarna ändrats vä-sentligt. SAS ensamrätt och företrädesrätt till internationell trafik som variten hörnsten i den gemensamma politiken har successivt förändrats. Genomdet avtal som Norge och Sverige slutit med EG är det numera EG:s principerom konkurrens och marknadstillträde som gäller för de skandinaviska län-derna. Den ägarstruktur som tillkom vid bildandet av SAS med tre moder-bolag i vilka resp, stater och näringsliv är hälftenägare är däremot oföränd-rad.
Luftfartsmarknaden, särskilt i Europa, förändras radikalt. Konkurrenseninom flyget hårdnar. Med de alltmer öppna marknader som skapas följerockså att flygföretagen måste få möjligheter att arbeta och agera på så långtmöjligt samma villkor som andra företag. Samarbete, fusioner, kapitalan-skaffning är exempel på sådana element som måste kunna hanteras med storsmidighet. I det följande förordar jag mot denna bakgrund en omstrukture-ring av det svenska ägandet för att lägga en grund för ökad flexibilitet på deområden som jag har nämnt.
Mina förslag:
- Staten skall, i avsikt att genomföra den föreslagna omstrukture-ringen, teckna 35 250 000 aktier i den nyemission som beslutats påextra bolagsstämma i SILA den 18 december 1992.
- Staten skall förvärva aktierna i ett bolag utan skulder och utanandra tillgångar än ett aktiekapital på 50000 kronor. Staten skallvidare ställa ut en skuldförbindelse på 119300000 kronor vilkensom ovillkorat aktieägartillskott skall tillföras det nyss nämnda avstaten förvärvade bolaget.
- Som betalning för de nyemitterade aktierna skall staten till SILAöverlåta samtliga statens aktier i ABA samt samtliga aktier i detnyss nämnda av staten förvärvade bolaget.
Bakgrund till mina förslag: Aktieägarna i SILA har, på förslag av bolagetsstyrelse, vid en extra bolagsstämma den 18 december 1992 fattat beslut omnyemission i SILA, varvid staten skall erbjudas att teckna aktier i SILA ienlighet med ett förslag till apportavtal. Enligt detta avtal skall staten erbju-das att teckna 35250000 aktier, varav 17625 000 A-aktier och samma antalB-aktier om nominellt 10 kronor per aktie. Betalning skall erläggas genomatt staten tillför bolaget viss apport egendom. Denna består dels av statenssamtliga aktier serie A i ABA, dels av samtliga aktier i ett av staten ägt bo-lag, som inte har några skulder och vars enda tillgångar är en revers på119300000 kronor utfärdad av staten samt banktillgodohavanden på 50000kronor motsvarande bolagets aktiekapital. Skuldreversen motsvarar de till-gångar som finns i SILA utöver innehavet av aktier i ABA. Teckningstidenför staten är satt till senast den 31 mars 1993.
Skuldförbindelsen skall lösas in 30 dagar efter uppsägning från statenssida, dock senast den 1 november 1997. På kapitalbeloppet skall vidare frånden 1 november 1992 t.o.m. återbetalningsdagen utgå ränta efter en ränte-sats motsvarande Stockholm interbank offered rates (STIBOR fixing) förlån med ett års löptid. Ränta betalas första gången den 1 november 1994 ochdärefter årligen den 1 november. Räntan avseende det första året skall läggastill kapitalet och betalas den 1 november 1994.
Staten förutsätts vidare ingå ett konsortialavtal med Investor AB, ABVolvo, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Handelsbankens Pen-sionskassa samt Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, vilka tillsammansmed staten representerar ca 71 procent av aktiekapitalet i SILA. Avsiktenmed konsortialavtalet är att reglera frågor beträffande ägande, inflytandeoch framtida inriktning såvitt avser SILA, ABA och SAS.
Enligt avtalet skall konsortiemedlemmarna verka för en vidareutvecklingav SILA, ABA och SAS. I avtalet fastslås att avsikten är att genom ett för-troendefullt samarbete inom SILA stödja SAS långsiktiga utveckling och attverka för att eventuella erforderliga strukturåtgärder avseende SAS genom-förs. Samarbetet skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och målet skall
vara att uppnå god lönsamhet i SILA genom en positiv utveckling i SAS. Prop. 1992/93:59Vidare fastslås i avtalet att avsikten är att verka för att verksamheten i SILAoch ABA renodlas så att dessa bolag endast äger och förvaltar andelar i SAS.
I avtalet förbinder sig parterna slutligen att under en tid av två år från detatt avtalet undertecknas inte överlåta någon del av sitt aktieinnehav i SILAutan samtliga konsortiemedlemmars medgivande. Efter utgången avnämnda tvåårsperiod skall staten ha rätt att under en tremånadersperiodöverlåta så stort antal aktier i SILA att köpeskillingen uppgår till högst120 miljoner kronor. Högst 8 miljoner aktier får dock säljas under denna tid.
Genom avtalet får staten vidare rätt att utse hälften av antalet ledamöteroch suppleanter i SILA:s styrelse. Antalet ledamöter och suppleanter bliridentiskt med det som gäller för ABA. Styrelsens ordförande skall väljasbland de ledamöter som utsetts av de privata ägarna och vice ordförandebland de ledamöter som utsetts av staten.
Skälen för mina förslag: SAS utgör ett unikt exempel på hur tre ländergenom samägande mellan staten och näringslivet kunnat utveckla ett slag-kraftigt företag och en flygtrafikförsörjning anpassad till den skandinaviskamarknaden. En viktig förutsättning för detta samarbete har varit att manhaft enhetliga regler för flygverksamheten och en gemensam politik gent-emot övriga länder.
Genom Norges och Sveriges avtal med EG har också förutsättningar ska-pats för att föra samarbetet vidare inom ramen för den gemensamma euro-peiska luftfartsmarknad som Norge och Sverige ingår i. Med detta avtal ochmed ett EES-avtal följer också en snabb utveckling mot en i princip fri luft-fartsmarknad i Europa. Till detta kan läggas den avreglering av inrikesflygetsom genomförts i Sverige under år 1992. För den internationella luftfartengäller sedan länge en hård konkurrens med lönsamhetsproblem som följdför många bolag.
En förändrad marknadssituation påverkar också flygbolagens agerande.Erfarenheterna från avregleringen av inrikesflyget i USA visade på hur nyaflygbolag snabbt kom in på marknaden samtidigt som andra slogs ut. Samar-bete, uppköp och fusioner blev ett normalt inslag i marknadsbilden. Ett lik-nande mönster har kunnat iakttas i Europa.
Samarbete och allianser mellan flygbolag kommer att bli allt viktigare påen fri luftfartsmarknad som präglas av en hård konkurrens och som för när-varande av dålig lönsamhet. De skandinaviska ländernas mångåriga samar-bete har lagt grunden för ett flygföretag som under sin hittillsvarande exi-stens kunnat uppvisa i stort sett en god lönsamhet och som inte haft behovav subsidier. Den ökade konkurrensen ställer emellertid nya krav. Den nurådande marknadssituationen har påverkat SAS resultat negativt. Även denomfattande förnyelsen av flygplansflottan har medfört betydande kostnaderför företaget.
SAS förvärv av Linjeflyg AB var en av förutsättningarna för att kunnarationalisera och sänka kostnaderna på den svenska inrikesmarknaden efteravregleringen. Uppköp och fusioner kommer även framgent att bli nödvän-diga inslag för att möjliggöra en utveckling av SAS som företag. Det samar-bete som redan bedrivs mellan SAS, Swissair och Austrian Airlines är ettuttryck för nödvändigheten av samarbete för att klara konkurrensen från de
allra största flygbolagen. När detta samarbete initierades fanns också planerpå ett visst samägande. Det kunde vid det tillfället noteras att den nu rå-dande ägarstrukturen försvårade en sådan lösning vilket gjorde att planernapå detta övergavs.
På den fria luftfartsmarknad som nu är under utveckling måste företagenskapa förutsättningarna för sin egen utveckling och överlevnad. Med dettamåste rimligen följa att företagen och företagsledningarna skall kunna ageralångsiktigt, smidigt och snabbt. Den förändring av den svenska ägarstruktu-ren som följer av SILA:s förslag bidrar till detta. Med staten och näringslivetsom gemensamma ägare i SILA uppnås en klar förenkling av ägarbilden påden svenska sidan. Balansen mellan staten och det privata näringslivet änd-ras inte. Däremot uppnås som nyss nämnts en ökad tydlighet i det svenskaägandet som också mer kommer att likna det danska och norska ägandet.
Med en förenklad ägarstruktur i SAS underlättas även värderingen avSAS och statens aktieinnehav i SILA. Genom att staten biir aktieinnchavarei ett börsnoterat bolag underlättas också en framtida privatisering av statensägande i SAS vilket tidigare godkänts av riksdagen (prop. 1991/92:69, bet.1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). Den nya strukturen underlättar vidare ka-pitalanskaffning och skapar dessutom ökade möjligheter att använda aktiensom betalning.
SAS arbetar för närvarande i en svår marknadssituation. Lönsamhetenmåste förbättras genom rationaliseringar men även genom andra åtgärder. Idenna svåra situation är det extra värdefullt att staten och de privata aktie-ägarna är eniga om att genom ett förtroendefullt samarbete stödja SAS lång-siktiga utveckling. Ett sådant arbete måste vidare baseras på ett väl funge-rande samarbete med de båda danska och norska moderbolagen. Detta gäl-ler i högsta grad när det gäller frågor om förändring av staternas ägande iSAS-konsortiet.
Jag anser att det förslag till omstrukturering av det svenska ägandet somjag redogjort för bör genomföras. Med detta följer att en framtida privatise-ring kommer att avse SILA istället för ABA. För detta skall riksdagens god-kännande inhämtas bl.a. för att förvärva ett aktiebolag utan skulder med ettaktiekapital på 50 000 kronor och för att utfärda ett skuldebrev på119300000 kronor.
När det gäller kostnaderna för förvärvet av aktiebolaget bör detta belastadet under tolfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget B 4. Kostnader föromstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. Samma anslag bör ävenbelastas med kostnaderna för och inlösen av den tidigare nämnda skuldre-versen som skall tillföras det förvärvade bolaget. I denna fråga har jag sam-rått med chefen för Näringsdepartementet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-slår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-
mer att förvärva aktierna i ett bolag utan skulder med ett banktillgo-dohavande på 50000 kronor motsvarande bolagets aktiekapital,
2. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-mer att i enlighet med vad jag har anfört utfärda en skuldrevers på119 300 000kronor och att tillföra denna revers som ovillkorat aktie-ägartillskott till det enligt punkt 1 förvärvade bolaget,
3. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-mer att i enlighet med vad jag har anfört teckna 35 250 000 aktier omnominellt 10 kronor per aktie i Svensk Interkontinental LufttrafikAB,
4. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-mer att som betalning för de tecknade aktierna i Svensk Interkonti-nental Lufttrafik AB tillföra samtliga statens aktier i AB Aerotrans-port och samtliga aktier i det av staten enligt punkt 1 förvärvade bola-get som apportegendom,
5. bemyndiga regeringen att ingå ett konsortialavtal i överensstäm-melse med vad jag har anfört,
6. godkänna vad jag i övrigt har anfört om försäljning av statensaktier i Svensk Interkontinental Lufttrafik AB efter genomförd om-strukturering samt
7. godkänna att kostnaderna för förvärvet av bolaget i punkt 1 samtkostnaderna för och inlösen av skuldreversen under punkt 2 får be-lasta tolfte huvudtitelns förslagsanslag B 4. Kostnader för omstruktu-rering av vissa statligt ägda företag, m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandenhar lagt fram.
gotab 42675, Stockholm 1993