lagen.nu
RFFS 1985:5

Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:41) om tillämpning av arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)

Titel
Kungörelse (RFFS 1985:5) om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:41) om tillämpning av arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)
Utgivare
Riksförsäkringsverket
Normkedja
SFS 1966:368RFFS 1985:5
Källa
lagrummet.forsakringskassan.se

Ändrar

Bemyndigande

1 §

Vid beräkning av dagpenning enligt 16 § andra stycket arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) skall inkomst av förvärvsarbete, som av erkänd arbetslöshetskassa anges i belopp per vecka eller månad, divideras med 5 respektive 22 vid omräkning till inkomst per dag. Första stycket har motsvarande tillämpning vid beräkning av dagpenning enligt 17 § nämnda kungörelse.

2 §

Dagpenning som utgår enligt 17 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) skall ej omräknas på grund av sådan förändring av pension eller livränta som föranletts av ändrat basbelopp.

3 §

Vid beräkning av dagpenning enligt 18 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) fastställs det sjukpenningbelopp per dag, varmed dagpenningen skall minskas, genom att sjukpenningen per dag multipliceras med 30 och produkten divideras med 22.

4 §

För deltagare i arbetsmarknadsutbildning som åtnjuter lärlings- eller praktiklön skall dagpenning minskas med sådan lön. Detsamma gäller för sådan deltagare som enligt kollektivavtal eller annat skriftligt avtal uppbär lön under utbildningen. Avdrag skall även göras för permitteringslön som kursdeltagare åtnjuter under utbildningstiden. Utbildningsbidrag skall inte minskas på grund av sidoinkomst av förvärvsarbete under utbildningstiden eller lön som utgår under uppsägningstid. Erhåller kursdeltagare löneutfyllnad mellan utbildningsbidrag och tidigare lön skall bidraget inte minskas.

5 §

Särskilt bidrag till kursavgift enligt 21 § första stycket 1) arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) utges med belopp som motsvarar den faktiska kostnaden. Överstiger kostnaderna för kost och logi vid internatskola inom det reguljära utbildningsväsendet av arbetsmarknadsstyrelsen fastställt belopp, utges ersättning för överskjutande del av sådana kostnader i form av särskilt bidrag för kursavgift. Har kursdeltagare till kursanordnaren erlagt betalning för kostnader för utbildning, som tillfälligt förlagts till annan ort inom landet än den ordinarie utbildningsorten, anses sådan kostnad som kursavgift.

6 §

Traktamente som avses i 21 § första stycket 2) arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) får inte lämnas med högre belopp än vad som skulle ha utgivits enligt de bestämmelser om reseförmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet (allmänt reseavtal).

7 §

Särskilt bidrag till dyrare läromedel, som ej bekostas av kursanordnaren, utgår endast om sådant läromedel inte kunnat hyras och samråd om inköp skett med försäkringskassa.

8 §

Vid bestämmande av utbildningsbidrag för kortare tid än en hel månad beräknas karensbeloppen enligt 21 § första stycket 4) och 5) arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) i förhållande till den tid, för vilken utbildning beviljats. Uppkommer öretal vid beräkning av karensbelopp per dag avrundas beloppet till närmaste hela krontal.

9 §

Resekostnader som avses i 21 § första stycket 5) arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) beräknas efter billigaste färdsätt. Används särskilt transportmedel på grund av handikapp beräknas bidraget efter de faktiska kostnaderna. Uppgår tidsvinsten per dag vid färd med bil regelmässigt till två timmar sammanlagt för fram- och återresa, får bidrag för dagliga resor beräknas på kostnaderna för resa med egen bil. Därvid skall resekostnaden beräknas enligt bestämmelserna i 11 § första stycket 2 och 12 § sjukreseförordningen (1975:964). Tidsvinst enligt andra stycket beaktas endast för kursdeltagare som har sin ordinarie bostad inom rimligt pendlingsavstånd från utbildningsplatsen eller som av särskilda skäl ej utnyttjar tillfällig bostad på utbildningsorten.

10 §

Uppehåll i utbildningen som avses i 22 § första stycket 1. arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) skall anses föreligga om skol- eller kursledningen beslutat om sådant uppehåll samt vid längre helger. Uppehåll i utbildningen skall också anses föreligga om kursdeltagaren varit frånvarande från utbildningen på grund av sjukdom, som varat minst sju kalenderdagar.

11 §

Resekostnadsersättning enligt 22 § första stycket 2) arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) utges för en månadsresa under förutsättning att kursdeltagaren är berättigad till utbildningsbidrag för minst sju dagar under den månad resan företas och för två månadsresor om kursdeltagaren är berättigad till utbildningsbidrag för minst sjutton dagar under den månad resorna företas. För kursdeltagare i AMU-kurs och yrkesinriktad rehabilitering beräknas det sammanlagda antalet månadsresor i förhållande till den tid, för vilken utbildningsbidrag beviljats.

12 §

Överstiger utbildningstid inte 15 dagar skall traktamente enligt 22 § första stycket 3) arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) beräknas enligt 12 § nämnda kungörelse.

13 §

Under tillfällig praktik eller utbildning på annan ort än den ordinarie utbildningsorten har 22 § första stycket 1) och 2) samt andra stycket arbetsmark-

nadskungörelsen (1966:368) motsvarande tillämpning. Tillfällig bostad i den ordinarie utbildningsorten likställs därvid med ordinarie bostad. Vid beräkning av traktamente för sådan praktik tillämpas de bestämmelser om reseförmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet (allmänt reseavtal). Pågår sådan praktik eller utbildning under mer än 15 hela dygn i följd på samma ort beräknas dock traktamentets belopp för tid därefter enligt 22 § första stycket 3) nämnda kungörelse. Pågår praktiken eller utbildningen under mer än 30 hela dygn i följd på samma ort utgår traktamente för tid därefter helt enligt 22 § första stycket 3) nämnda kungörelse. Under praktik- eller utbildningstid som avses i första stycket utgår traktamente för kostnader för tillfällig bostad på den ordinarie utbildningsorten under högst 30 dagar.

14 §

Uppgår utbildningstiden inte till ett år beräknas det högsta antal dagar under vilka utbildningsbidraget får behållas enligt 24 § första stycket 1. och 2. arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) i förhållande till den tid, för vilken utbildning beviljats. Vid ledighet enligt 24 § första stycket 1. nämnda kungörelse för ändamål som anges i 4. kap. 8 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring får dock utbildningsbidraget behållas under den tid som anges i 4 kap. 9 § nämnda lag för sådant fall. Vid ledighet enligt 24 § första stycket 3) nämnda kungörelse utges utbildningsbidrag under sammanlagt högst det antal dagar sådan ledighet får beviljas enligt föreskrift av arbetsmarknadsstyrelsen.

15 §

3 kap. 7 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 1-3 §§ riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1979:16) om kontroll i sjukförsäkrings- och föräldraförsäkringsärenden har motsvarande tillämpning vid ledighet som avses i 24 § första stycket 1. samt tredje stycket arbetsmarknadskungörelsen (1966:368).

16 §

Utbildningsbidrag betalas ut månadsvis i efterskott. Har utbildningen pågått mer än två kalenderveckor får bidrag utbetalas i förskott endast om särskilda skäl föreligger. Utestående förskott får dock inte överstiga belopp motsvarande fyra kalenderveckor. Utan hinder av andra stycket får utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag utges i förskott även för tid efter två kalenderveckor.

Denna kungörelse träder i kraft en vecka efter den dag då kungörelsen enligt uppgift på den utkommit från trycket i riksförsäkringsverkets författningssamling.

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

KARL GUSTAF SCHERMAN

Birgit Strand Lennart Öjelind