Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande inkomst
Ändrar
beslutade den 19 december 1991.
Med stöd av Kungl. Maj:ts brev till riksförsäkringsverket den 25 maj 1962 (1962:403) föreskriver riksförsäkringsverket i fråga om verkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande inkomst att 2 och 3 §§ skall ha följande lydelse. (FOTNOT: Senaste lydelse av författningens rubrik RFFS 1989:13)
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst får hänsyn tagas till ersättning för praktiktjänstgöring som en försäkrad erhåller under utbildning, om tjänstgöringen ingår i utbildningen och pågår i minst sex månader eller är förlagd till utbildningens sista eller näst sista termin. (FOTNOT: Senaste lydelse 1990:3. Ändringen innebär att andra stycket upphävs).
Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten skall inte sänkas och får anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde för försäkrad som inte fyllt 65 år och
1. som är omfattad av bestämmelserna i 3 kap. 5 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. som inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till ersättning enligt 3 kap. 7,7 a och 7 b §§ samt 22 kap. lagen om allmän försäkring eller motsvarande ersättning enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring eller om annan jä mförbar ekonomisk förmån,
3. som är arbetslös före ingången av den månad varunder han fyller 65 år och är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,
4. som avbryter sitt förvärvsarbete eller minskar sin arbetstid för kortare tid än sex månader i följd,
5. som är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet,
6. som bedriver studier inom det egna yrkesområdet i annat fall än som nämns i 5., dock för högst ett år.
Ändras den försäkrades inkomstförhållanden efter det att hans sjukpenninggrundande inkomst fastställts och överensstämmer de inte med den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten vid den tidpunkt, då omständighet som anges i
punkt 2-6 inträffar, får den sjukpenninggrundande inkomsten med tillämpning av 3 kap. 5 § första och andra styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring likväl sänkas till den nivå den skulle ha haft om försäkringskassan hade känt till de ändrade inkomstförhållandena. (FOTNOT: Senaste lydelse 1989:13.
Denna författning träder i kraft den 1 januari 1992. RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET KARL GUSTAF SCHERMAN Birgit Strand Anna-Stina Röcklinger