Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (1978:2) med förteckning över behandlingar enligt 8 § grupp 3 förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling m.m.

Åtgärder: 1. Avspänningsbehandling. Behandling som genom kroppskännedomsträning och avslappningstekniker får patienten att förbättra sin förmåga att reglera sitt muskulära spänningstillstånd.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall behandlingen ha inneburit Autogen träning, Mental träning eller Progressiv avspänning enligt Jacobson. På ordinationen skall läkaren ha angett psykiatrisk eller neurologisk diagnos.

2. Andningsgymnastik. I andningsgymnastiken skall ingå de flesta av följande tekniker: avslappning, andningstekniker, dränagebehandling, hostteknik, hållning, konditionsträning, inhalationsträning samt träning i användande av läkare ordinerad inhalationsapparat.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett diagnoserna Bechterews sjukdom eller reumatoid artrit samt att betydande nedsättning av rörelsefunktionen föreligger.

3. Faciliterande behandling vid pareser. Behandling för att underlätta normal motorik genom

a) rytmisk stabilisation - långsam växling, rytmteknik, upprepade kontraktioner, irradiation;

b) utnyttjande av synergier, reflexer och associerade reaktioner;

c) utnyttjande av posturala reaktioner, balans och skyddsreaktioner.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett neurologisk diagnos.

4. Fobiträning. Beteendeterapi. Systematisk desensibilisering i form av avspänningsterapi mot situationsutlöst ångest.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett psykiatrisk diagnos.

5. Gånganalys. Värdering av gångrubbningens art, lokalisation och svårighetsgrad med tanke såväl på ursprung i nervsystemet som i rörelse- och stödjeapparaten.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett diagnoserna Bechterews sjukdom eller reumatoid artrit samt att betydande nedsättning av rörelsefunktionen föreligger.

6. Inhiberande behandling vid spasticitet. Behandling för att hämma hyperton - spastisk eller rigid - muskel. Används även vid förhöjd tonus i muskulatur med normal neurologi genom

a) autogenetisk, reciprok, postkontraktorisk hämning;

b) utnyttjande av synergier och reflexer;

c) reflexhämmande mönster, hämning via nyckelpunkter.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett neurologisk diagnos.

7. Kroppskännedomsträning. Träning att medvetandegöra kroppsliga upplevelser och resurser samt kroppens relation till fysisk och psykisk omvärld och därigenom ge ökad kroppsbehärskning.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall behandling ha meddelats enligt Feldenkrais, Dropsy eller i form av eutoni. På ordinationen skall läkaren ha angett psykiatrisk eller neurologisk diagnos.

8. Ortosanpassning med träning. Anpassning av ortos som är ett stödbandage för att ge möjlighet att utnyttja en nedsatt funktion.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett diagnoserna Bechterews sjukdom eller reumatoid artrit samt att betydande nedsättning av rörelsefunktionen föreligger.

9. Specifik ledfrigöring Selektiv mobilisering eller riktad traktion av ett rörelsesegment i ryggraden eller en extremitetsled. Omkringliggande rörelsesegment eller leder skall låsas, fixeras eller stabiliseras genom adekvat teknik.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett diagnoserna Bechterews sjukdom eller reumatoid artrit samt att betydande nedsättning av rörelsefunktionen föreligger.

För tilläggsarvode enligt 8 § andra stycket förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling skall behandlingen dels ha utförts av sjukgymnast med minst motsvarande steg 3-utbildning i ortopedisk manuell terapi, dels ha

inneburit specifik funktionsdiagnostik med analys av smärta, ledfunktion, muskelfunktion och perifera nervsystemets funktion.

10. Suggestionsbehandling. Inlärning av självsuggestion för att patienten ska kunna förändra ett neurotiskt fixerat handlingsmönster.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall behandlingen ha inneburit suggestionsbehandling eller hypnos. På ordinationen skall läkaren ha angett psykiatrisk diagnos.

11. Perceptionsträning. Träning i att kunna omsätta sinnesintryck till adekvata motoriska svar. Även t ex att med känsel kunna orientera sig i rummet (synskadade).

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett psykiatrisk eller neurologisk diagnos.

12. Akupunktur. Omfattande akupunktur i smärtlindrande syfte. Behandling med akupunktur skall vara ordinerad av legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare. Vid behandlingen gäller Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om akupunkturbehandling inom hälso- och sjukvården samt tandvården (SOSFS 1984:33) samt Socialstyrelsens allmänna råd om utbildning i akupunktur för hälso- och sjukvårdspersonal (SOSFS 1989:2).

13. Psykomotorisk behandling/psykodynamisk kroppsterapi. Behandling som avser psykisk påverkan av muskelrörelser, ofta utan viljekontroll.

För tilläggsarvode som avses i 1 § tredje stycket skall läkaren på ordinationen ha angett psykiatrisk eller neurologisk diagnos.

(FOTNOT: Senaste lydelse RFFS 1991:9)

Denna författning träder i kraft den 1 juli 1993.

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

GUSTAV JÖNSSON

Birgitta Norin Catharina Lindberg