Ayn un Sjöfartsverkets kungörelse med IULCTCINIE d föreskrifter am fartvac ctahilitot ac TIG VI 1a1l1it

cm

-— un Denna kungörelse gäller svenska passagerarfartyg och andra svenska

fartyg med en bruttodräktighet av minst 20.

2 8 För utländska fartyg skall enligt 3 kap. 3 $ fartygssäkerhetsförord-

ningen (1988: 594) ICLL eller motsvarande bestämmelser tillämpas. Utländska fartyg skall i den mån de omfattas av konventionen uppfylla

fordringarna beträffande stabilitet i SOLAS.

Yara AA rn fran mms ofta lit > FR föl FE OS Fann i och SO Oo Om de uppgifter om stabilitet och fribord, som enligt ICLL och SOLAS skall medföras ombord, inte finns på ett utländskt fartyg, skall fartygets stabilitet- och fribordsförhållanden bedömas med ledning av föreskrifterna i denna kungörelse. För utländska fartyg, som inte omfattas av ICLL och SOLAS avgörs

stabilitets- och fribordsförhållandena med ledning av den av flaggstaten godkända dokumentationen, som finns ombord, och med ledning av före-

skrifterna i denna kungörelse.

3 & Vid tillämpningen av denna kungörelse gäller följande fribordsområden.

skränkt oceanfart, och oceanfart)

Fribordsområde I, II och II kan, efter Sjöfartsverkets medgivande och efter samråd med berörd utländsk sjöfartsadministration tillämpas även för motsvarande utländska farvatten.

4 3 Sjöfartsverket kan, om det inte strider mot internationeli överenskommelse som biträtts av Sverige, meddela eftergift från föreskrifterna i denna kungörelse om det är skäligt med hänsyn till fartygets begränsade

användningsområde eller annan särskild omständighet.

denna kungörelse används nedannämnda uttryck med följande

tl SJÖFS 1993

Mallat djupgående (d,): 85 procent av minsta malldjupet

STABILITET Stabilitetshandlingar 6 8 Stabilitetshandlingar skall upprättas för svenskt fartyg som byggs eller byggs om på ett sådant sätt att det har betydelse för dess bärighet och stabilitetsförhållanden och för fartyg som köps från utlandet. Handlingarna skall ges in till Sjöfartsverket. De skall vara avfattade på svenska och engelska språket eller enbart på engelska språket. För fartyg, som används

enbart i nationell fart, kan handlingarna vara avfattade på enbart svenska språket. Uppgifterna i stabilitetshandlingarna skall vara verifierade med krängningsprov eller motsvarande undersökning som Sjöfartsverket kan godkänna. För fartyg som köpts från utlandet kan befintliga stabilitetshandlingar

godtas om Sjöfartsverket medger det. Språket i sådana handlingar får

förutom engelska vara danska, norska eller tyska om uppställningen av

handiingarnas innehåll följer vedertagna principer. Stabilitetshandlingarna skall vara tydligt skrivna och uppställda.

Sedan handlingarna kommit in till Sjöfartsverket prövar verket om

fartygets stabilitetsegenskaper kan godkännas och anger i beslutet de villkor som från stabilitets och flytbarhetssynpunkt skall gälla

för fartygets användning. De av verket godkända slutliga stabilitetshandlingarna skall förvaras ombord.

” € Stabilite etshandlingarna som ac la till [a EL SV rarlar skall ha Ao 8 Stabirtetsna iätingar iä, som ges in till Sjöfartsverket, skall na Get

innehåll och grunda sig på den utredning som framgår a v det följande.

Droliminärva stahilitatehandlingar okall går i FÖR InAInAr a Sståvilutetsa ATV SKall BV in senast tra månader föra Stlidt UV illallavuri VIL leverans av ett nybyggt fartyg. För ett fartyg som byggs om skall handlingar ges in innan ges in innan ombyggnaden nåbhärias Handlinearna skall unnrättas enliot om ggnaden påbörjas. ga skall upprättas enligt

bilaga I.

Krängningsprov med vävni för bestämmande av lätt fartves tvnodpunktsläge och egenvikt skall utföras enligt bilaga 2. Rapport över provet

skall ges in till Sjöfartsverket före leverans av ett nybyggt fartyg och innan

ett ombyggt eller inköpt fartyg används till sjöfart. Om möjligt skall

rullningsprov genomföras i samband med krängningsprovet. Slutliga stabilitetshandlingar baserade på godkänt krängningsprov skall ges in innan ett nybyggt, ombyggt eller inköpt fartyg används till sjöfart. Handlingarna skall upprättas enligt bilaga 3. Sjöfartsverket kan dock med-

ge att fartyget under kortare tid används till sjöfart med preliminära

stabilitetshandlingar ombord under förutsättning att dessa verifierats med

ett krängningsprov. Lastkonditioner skall redovisas enligt bilaga 4 och skall ingå i såväl de

preliminära som de slutliga stabilitetshandlingarna. Som ett komplement till stabilitetshandlingarna får en lastdator an vän-

das för stabilitetsberäkningar ombord. Lastdatorn ersätter inte obligatoriska godkända stabilitetshandlingar och användningen av en sådan fritar

inte befälhavaren från hans ansvar för fartygets stabilitet.

Stabilitetskriterier

Oo Oo NY € Cert fanteun olatt CU ldilyg SKåll Upplylid UC Std UH THEIR ma frlla då stalkhilitatleitareiar anm franmssår a ILCI ICE, SVH iTadiligadl dv UHtlUg hilaan

9 8 I3 kap. fartygssäkerhetslagen (1988:49) föreskrivs att Sjöfartsverket

skall fastställa minsta tillåtna fribord på fartyg, som har en bruttodräktig-

het av minst 20, som transporterar passagerare eller gods och som inte är

lustfartyg. I samma kapitel föreskrivs vidare att fartyg, för vilket minsta

t2 SJÖFS 1993

tillåtna fribord har fastställts, på vardera sidan skall ha fribordsmärken, som utvisar minsta tillåtna fribord. I samma kanitel föreskrivs dessutom kapitel föreskrivs dessutor att ett fartyg, som skall ha fribordsmärken, också skall ha ett fribordscertifikat.

10 $ Ett fartyg med en längd över 24 meter, som används i internationell trafik och som inte är ett fiskefartyg, skall vara försett med ett internationellt fribordsmärke och ett internationellt fribordscertifikat. Ett fartyg med en längd över 24 meter, som inte är ett fiskefartyg, får ha ett internationellt fribordsmärke och ett internationellt fribordscertifikat. Föreskrifter om vad som gäller för internationellt fribord finns i ICLL. Ett fartyg med en bruttodräktighet av minst 20, som inte har ett internationellt fribordsmärke och ett internationellt fribordscertifikat, skall ha ett nationellt fribordsmärke och ett nationellt fribordscertifikat. Föreskrifter om vad som gäller för nationellt fribord finns i bilaga 7 till denna kungörelse.

11 $ Ett fribordscertifikat får utfärdas endast för ett fartyg vars stabilitetsegenskaper och iastkonditioner godkänts eniigt föreskrifterna i bilaga 4 till denna kungörelse. Ett fartygs internationella och/eller nationelia fribordsmärke och fribordscertifikat får inte ange djupgående som är större än det djupgående som förutsatts i någon av de lastkonditioner, som godkänts av Sjöfartsverket vid granskningen av fartygets stabilitetshandlingar. TI 2 ban 1 3 KAD. 4 I FATTYBSSAKETNCISIagEn (1700: 47) IOTCSKri & fartvacsäkarhataolrgan £ 1092: AO föragctri vs al t får lastas djupare än som anges av dess fribordsmärken.

12 8 Ett fartyg, för vilket föreskrifterna i SOLAS om indelning och stabilitet i skadat skick gäller, skall förutom med fribordsmärken märkas enligt föreskrifterna i SOLAS såvitt gäller största tillåtna nedlastning.

13 $ Ett fartyg, som skall vara märkt med fribordsmärke, skall i för och akterskepp vara försett med en från båda sidor tydligt avläsbar åmning.

14 $ Föreskrifter om hur fribordsmärken och fribordscertifikat skall vara utformade finns i bilagorna 8 och 9 till denna kungörelse.

15 $ Ett nationellt fribordscertifikat utfärdas för ett eller flera av de i 3 $ föreskrivna fribordsområdena.

16 $& Ett fribordscertifikat får inte utfärdas för vidsträcktare fart än som anges i fartygets fartcertifikat eller passagerarfartygscertifikat eller, om fartyget inte skall vara försett med sådant certifikat, fart som framgår av anteckning i fartygets tillsynsbok. Ett fribordscertifikat gäller under högst fem år från den tidpunkten då fartyget besiktigades för fastställande av dess fribord. Om ett fartyg eller dess utrustning ändrats eller skadats på sådant sätt, att det har betydelse för fartygets bärighet och stabilitetsförhållanden, eller om risken för vatteninträngning i fartyget på annat sätt ökat, upphör fribordscertifikatet att gälla. Det åligger fartygets redare att under- [0.4] rätta Sjöfartsverket om sådant förhållande. a JV Ti sded

17 $ Innan ett fribordscertifikat för ett passagerarfartyg förnyas skall fartusaet vägag Om fältyget vägas. Im Cgenvi nvikten n ioranörats mer än iva procent eler om förändrats mer än två procent eller om trimmet förändras på ett avgörande sätt jämfört med vägningsresultatet vid det senaste krängningsprovet skall ett nytt krängningsprov genomfö- CC SCnaSsie Krangningsprövet Skall CH 2 YeSprov BCIHOHN ras. 18 8 När ett fartygs fribord fastställts skall vid besiktning kontrolleras att fribordsmärkena och åmningarna anbringats på ett riktigt och varaktigt sätt.

19 8 Ansökan om att få ett nationellt fribord fastställt ställs till ett sjöfartsinspektionsområde.

Preliminära stabilitetshandlingar

De preliminära stabilitetshandlingarna skall utgöras av de i denna bilaga uppräknade handlingarna. Dessa skall ges in till sjö-fartsverket i två exemplar om annat inte särskilt anges. Om en uppgift i de preliminära stabilitetshandlingarna ändras och den-

na avser förhållande av väsentlig betydelse för fartygets stabilitetsegenska-

per, skall nya preliminära handlingar snarast ges in. Såväl indata som resultatutskrift skall redovisas för de beräkningar som

har utförts med hjälp av dator.

Intakt stabilitet 1. Generalarrangemang. 2. Linjeritning med spantruta. 3 Skalenlig ritning utvisande dels vilka delar av fartyget som

ligger till grund för beräkning av pantokarener (KN- eller MS-

data). dels läget av den baslinie till vilkan djupgående och Gätladj, UViS idAalvt a HJT Viken Gjupgaende och trim i stabilitetsberäkningarna relateras. På ritningen skall aktuella flödningsöppningar markeras I8SOpPIlllgaf MMATrsctfras.

4. Tabell eller kurvor som anger kapacitet och tyngdpunktsläge i

långskeppsled, i höjdled och i tvärskeppsled för varje utrym-

me avsett för last, bränsle, färskvatten, övriga förråd eller vattenbarlast samt tabell eller kurva som anger kapacitet som funktion av vätskenivån för utrymmen avsedda för vätska.

5. Tabell som visar yttröghetsmomentet för vätska i varje tank

av väsentlig storlek. För lasttankar skall yttröghetsmomentet för vätska anges som funktion av fyllnadsgraden eller vätske-

nivån.

6. Hydrostatiska data som visar åtminstone följande storheter som funktion av djupgåendet:

— deplacement uttryckt i m? och ton (grekiska bokstaven ”rå” betecknar densitet = I respektive 1,025 ton/m”) — tvärskeppsmetacentrums läge över baslinjen (KM) — deplacementstyngdpunktens läge i långskeppsled (LCB)

— flytcentrums läge i långskeppsled (LCF) —- moment för trimändring (MCT)

> ton per centimeter nedsänkning (TP cm)

Deplacement, KM och LCB skall redovisas för olika trim

inom det trimintervall som fartyget avses användas i. Baslinjens läge skall anges i förhållande till underkant köl. Hydrostatiska data skall redovisas i intervall upp till väderdäck. 7. Datorplottad spantruta, samt datorplottad ritning av fartyg oe ork ggna som sade git inklusive de överbyggnader som medtagits vid beräkning av

pantokarener om fartygets hydrostater och pantokarener är datorberäknade. Pantokarener (KN- eller MS-data) skall beräknas åtminstone för krängningsvinklarna 107 (för fartyg avsedda för transport av lös spannmål dessutom 12”), 20”, 30”, 40” och 60”. För Fartr fartyg, för vilka trimmet har väsentlig inverkan på stabilite- för villa t t h ten, skall pantokarener beräknas för olika trim i trimintervall

inom vilket fartyget avses användas. I diagram eller tabell över KN- eller MS-data skall flödningsvinkeln för respektive

djupgående anges. Vid datorberäkning av KN- eller MS-data skall antas att

fartyget trimmar fritt vid krängning. Vid beräkning av KN- eller MS-data får förutom fartygs-

skrovet följande utrymmen medtas: — Överbyggnader och däckshus som har tillräcklig styrka och kan tillslutas vädertätt och som, om de innehåller bostäder och arbetsutrymmen, har invändig utrymnings-

väg till ovanliggande däck. — Trunkar som kan tillslutas vädertätt.

För fartyg som används i fribordsområde I och II får för

överbyggnad och däckshus som inte kan tillslutas vädertätt bidrag till uppdrift räknas till flödningsvinkeln. Dränering av utrymmet till kölen skall i så fall finnas.

För fartyg som för däckslast av trä på sätt som anges i regel

44 i ICLL och i timmerdäckslastkoden, medges att däckslas-

tens bidrag till uppdriften tillgodoräknas på det sätt som föreskrivs i Uummerdäckslastkoden. Då trädäckslast medtagits vid beräkning av pantokarenerana slall angao för villan Adärlkelaocthäsd dacca aällar TYäokolaco nå SKaån anges iör VUKCT däcKSiaStnöja UT3Sbdd pdilti. LaNDidy tens vikt skall antas öka med 10 procent.på grund av vattenabsorbtion.

Lastkonditioner skall redovisas på sätt som anges i bilaga 4.

En eller flera gränskurvor som anger högsta tillåtna värde för fartygets tyngdpunkt, korrigerad för effekten av fria vätskeytor, över baslinjen (KG-gränskurva) som funktion av djup-

gående/deplacement. KG-gränskurvan skall grundas på

tillämpliga stabilitetskriterier, varvid det strängaste kravet

vid varje djupgående/deplacement skall återges. Särskilda

gränskurvor skall redovisas för fartyg vars trim har väsentlig

inverkan på stabiliteten. Alternativt kan GM-gränskurvor godtas. För fartyg som för enbart däckslast skall gränskurvan utvi-

sa lastens högsta tyngdpunkt över däck som funktion av las-

tens vikt eller fartygets djupgående.

Ritning och beskrivning av eventuellt antikrängningssystem.

Stabilitet för fartyg i skadat skick som enhet kuneör Dn n särsk För fartyg, Som enigt Kungöreisen kall uppfylla särskilda krav på fiytbarhet och stabilitet även i skadat skick, skall dessutom följande handlingar unnrättas och inges, ar Uuppiattas Vv: ov 12. Skalenlig ritning som visar placering (med måttangivelse) och storlek på öppningar såsom luftrör, vädertäta dörrar och luckor genom vilka vatteninströmning (progressive flooding) kan ske. För varje öppning skall typ av tillslutningsanordning anges.

13. Ritning som visar de rörsystem vilka vid skada kan leda till att oskadade utrymmen vattenfylls. 14. Skalenlig ritning som visar placering (med måttangivelse) av vattentäta skott och dörrar och som anger dörrarnas och manövreringsanordningarnas typ. 15. Koordinatbeskrivning för rum och tankar som vattenfylls vid skada samt uppgifter om antagna permeabiliteter. 16. Beräkningar skall för varje antaget skadefall redovisas med — skiss utvisande skadans utbredning — kurvor för den rätande hävarmen (Gz-kurvor) som representerar slutläget efter vattenfyllningen. För passagerarfartyg skall det krängande momentet till följd av att passagerarna samlas på ena sidan, till följd av sjösättning av fullastade livbåtar och till följd av vindtrycket, som funktion av krängningsvinkeln, redovisas. För plattformar skall det krängande momentet till följd av vindtrycket som funktion av krängningsvinkeln redovi- Sas. — fartygets trim och djupgående före och efter skada — uppgift om de i punkt 12 angivna öppningarnas läge, för passagerarfartyg även marginallinjens läge, i förhållande till flytvattenlinjen — gränskurva som utvisar största värde på KG för uppfyllande av tillämpliga stabilitetskriterier för fartyg 1 skadat skick. 17. Sammanställning som utvisar fartygets stabilitetsegenskaper efter skada, i form av en gränskurva utgörande envelop till de i punkt 16 angivna kurvorna. 18. Skadekontrollplan enligt regel 23, kapitel II-I i SOLAS.

Krängningsprov med vägning

Krängningsprov med vägning skall utföras i närvaro av kontrollant som

Sjöfartsverket utsett. Resultatet av provet skall, om Sjöfartsverket inte

medger annat, redovisas på formulär enligt SIS standard i två exemplar.

Sjöfartsverkets kontrollant kan besluta att krängningsprovet skall upp-

skjutas om omständigheterna bedöms vara såda tar Av Am otöse dish atom hadänmao het inte kan uppnås.

1. Krängningsvikterna skall vara kontrollvägda och märkta med

sin vikt eller försedda med aktuell viktsattest. Sjöfartsverket

kan, om användande av krängningsvikter är praktiskt oge-

nomförbart, medge att fartygets tankar används vid kräng-

ningsprov. 2. Krängningsvinklarna skall om fartyget har en längd större än 50 meter mätas med minst två vinkelmätningsinstrument. Minst ett av dessa skall om möjligt vara en pendel.

4, Minst fyra tillfredsställande krängningar åt vardera sidan skall utföras. in Krängningsvinklarna skall vara minst 1? och högst 3”, räknat la å Rd val , FARNAL

från upprätt läge.

6. Tankar bör vara tomma eller fulla. För delfylid tank kan korrektion för fria vätskeytor medges om noggrann beräkning

av korrektionen presenteras.

7. En noggrann inventering av avgående och tillkommande vik-

ter med bestämning av storlek och tyngdpunktslägen skall göras.

8. Väderleksförhållandena skall vara goda och fartyget skall lig-

ga fritt från kaj med slacka förtöjningar. tr kk AG IUICO SaCKd LOTLOjPNBAr

9. Fartyget skall vid provet vara så färdigt och så fritt från vikter

som inte tillhör fartyget som möjligt. Initialslagsidan får inte överstiga 0,5”. 10. Djupgåendebestämning skall ske med avläsning, dels midskepps, SB och BB, dels för och akter, SB och BB. Avläsning-

en bör ske med en metod som innebär att vattenytans rörelse

dämpas. 11. Vattnets densitet och temperatur vid provet skall fastställas.

För från utlandet inköpt fartyg, kan i det enskilda fallet befintlig rapport

över krängningsprov godtas, förutsatt att fartyget ej undergått förändring

som inverkar på stabiliteten och flytbarheten och att vägning visar att fartygets lätt vikt inte förändrats med mer än två procent, samt att fartygets trim inte förändrats påtagligt.

Samtliga fartyg ingående i en byggnadsserie skall genomgå individuella krängningsprov. Dock kan Sjöfartsverket medge avsteg från detta krav från och med 3:dje fartyget i serien om vägning visar att fartygens lättvikt inte skiljer mer än två procent, samt att fartygets trim inte skiljer sig påtagligt från något av de tidigare systerfartygen.

Slutliga stabilitetshandlingar

De slutliga stabilitetshandlingarna, vilka skall inges i två exempiar, skail grundas på godkänt krängningsprov och på de preliminära stabilitetshand-

lingarna. LR Skal: värda upprättade eniigt Sly Sltändara eler annan Uutrorm- PEST EOS TNA ala fl Ava uwnventta da avnlist CIC stan tand oflaan mma tba ning som Sjöfartsverket kan godta och skall utarbetas i form av en stabilitatchak

Stabilitetsboken, vars främsta syfte är att ge fartygsbefälet sådan infor-

mation om fartygets stabilitetsegenskaper att fartygets stabilitet kan bestämmas för varje tänkbart driftförhållande, skall förutom innehållsför-

teckning och allmänna upplysningar till befälhavaren, med innehåll liknande exemplet i bilaga 5, innehålla följande uppgifter.

1. Grunddata 1.1 Fartygets namn, byggnadsvarv, byggnadnummer och byggnadsår, klassbeteckning , registerbeteckning, bruttodräktig-

het, huvuddimensioner samt största mallade djupgående och

dödvikt.

1.2 Skalenlig ritning som visar samtliga lastrums, tankars och

förrådsutrymmens användningssätt och läge samt maskin- adNSU fössådlt OC fagt Sd! rums, passagerarutrymmens och besättningsbostäders läge. i.3 Tabell enligt punkt 4 1 bilaga i.

1.4 Tabell enligt punkt 5 i bilaga I.

1.5 Hydrostatiska data enligt punkt 6 och 7 i bilaga 1.

1.6 KN- eller MS-data enligt punkt 8 i bilaga 1 inklusive flöd-

ningsvinkeldata.

1.7 Resultat av krängningsprov enligt bilaga 2.

2. Lastkonditioner Dessa skall redovisas på sätt som anges i bilaga 4.

3. Information Här skall medtas den ytterligare information som erfordras för att

fartygsbefälet skall kunna bestämma fartygets stabilitetsegenskaper under olika driftförhållanden. Informationen skall särskilt innehålla följande.

3.1 En KG-gränskurva utgörande envelopen till KG-gränskurvorna som nämnts i punkterna 10 och 17 i bilaga 1. Om

fartyget har flera specificerade användningsområden kan en gränskurva för varje område medges. Kurvornas användningssätt skall förklaras med instruktioner samt exemplifieras. De stabilitetskriterier som legat till grund för kurvorna

skall anges. Alternativt kan GM-gränskurvor godtas. 13 SJÖFS 1993

Exemplet skall även innefatta instruktion för beräkning av — deplacement och viktstyngdpunkt — trim och djupgående — korrektion för fria vätskeytor — korrigerat KG, alternativt GM.

+ Årliga nsnnlysningar UVvViga upplysningar I stabilitetsboken skall, i tillämpliga fall, nedan angivna punkter tas med. 4.1 Begränsningar beträffande fartygets djupgående och trim. 4.2 Restriktioner i fråga om lastens placering. 4.3 Instruktion för hur effekten av fria vätskeytor skall begränsas så att stabiliteten inte understiger föreskrivna värden vid barlastning. 4.4 För passagerarfartyg och torrlastfartyg skall redovisas en Skadekontrollplan enligt regel 23, kapitel II-1 i SOLAS. 4.5 Beskrivning av statiska och/eller dynamiska antikrängningssystem samt entuella restriktioner för användning av dessa. 4.6 Instruktion för hur fartyget skall hanteras från stabilitetssynpunkt vid kranlyft och lastnings- eller lossningsoperationer, som väsentligen kan påverka fartygets stabilitet i hamn eller till sjöss. 4,7 Instruktion för beräkning enligt punkt 1 i bilaga 4 av hur nedisning påverkar fartygets stabilitet. 4.8 För fartyg som är arrangerade för att föra fisk i bulk skall instruktion för hur bulklastutrymmena får nyttjas bifogas stabilitetsboken. När det med hänsyn till fartygets typ och användningssätt bedöms erforderligt skall ytterligare upplysningar lämnas om sådana särskilda egenskaper hos fartyget som kan antas påverka dess stabilitet. Sådana upplysningar kan lämnas exempelvis genom 4.9 Beskrivning och dimensionering av spannmålsskott och andra säkringsanordningar för spannmål 4,10 Surrningsmanual!|? 4,11 För fartyg som är arrangerat för att föra lastenheter? med kända risker för lastförskjutning skall redovisning av fartygets överlevnadsförmåga vid maximal lastförskjutning bifogas stabilitetsredovisningen.

! För information om surrningsmanualen hänvisas till IMO's dokument MSC/Circ. 385 2 För information om stuvning och surrning av lastenheter hänvisas till CSS-koden.

4.12 För fartyg som är arrangerat för att föra fasta bulklaster med SJÖFS 1993: 3 till lasten knutna särskilda risker skall instruktion för hur

lasten skall hanteras bifogas stabilitetsboken?.

5. Spannmål

Fartyg som för spannmål som bulklast i internationell fart, i fribordsområde IV och i fribordsområde III utan väderrestriktioner skall vara försedda med separata spannmålsstabilitetshandlingar i enlighet med vad som

föreskrivs i SOLAS kap. VI.

3 För information om risker förknippade med och hantering av fasta bulklaster hänvisas till BC-koden och Sjöfartsverkets kungörelse (1970: A8) om transport till sjöss av malmer, sliger och liknande material i bulk samt beträffande säkerheten för fartyg som för fasta bulklaster, se även IMO”s dokument res. A.713(17).

SJÖES 1993:3 Bilaga 4

Lastkonditioner

Lastkonditioner skall redovisas i den omfattning som motsvarar farty-

gets avsedda användningssätt.

Varje lastkondition som presenteras i stabilitetsboken skall innehålla

följande uppgifter.

Tydlig skiss av fartyget som visar placering av last, barlast och bunkers och förråd och i förekommande fall flödningspunkt.

Uppställning som visar fartygets vikt tomt, fördelning och vikt av alla i dödvikten ingående komponenter, dessas långskepps- och vertikala tyngäpunktsiägen, dl NESK tppse UL mm gdarrnbtalnigan IA nmgocltaneo,. sank vartil ala VCIliKaia VIKUMOMCDI Samt feSune- ilktmamant camt raciulta rande uppgifter för den aktuella konditionen. Uppställningen skall även

visa storleken av yttröghetsmomentet för de tankar som ger upphov till korrektion för fria vätskeytor. Därvid skall antas att för varje slag av

vätska görs korrektion för åtminstone ett sidotankpar eller en centertank. Den tank eller kombination av tankar som ger den största korrektionen skall därvid väljas. Aktuella samt högsta tillåtna böjmoment och tvärkrafter (avser lastfartyg med en längd av minst 100 meter).

Mallat medeldjupgående, deplacement, deplacementtyngdpunktens läge i långskeppsled, trim, samt djupgående till underkant av köl vid

perpendiklarna. Beräkning av GM» med och utan hänsyn tagen till korrektion för fria vätskeytor. Diagram utvisande den rätande hävarmen (Gz) som funktion av kräng-

ningsvinkeln. I detta diagram skall även flödningsvinkeln framgå.

Gz-kurvans värde vid krängningsvinklarna 107, (127), 207, 30”, 40” och

607.

Arean under Gz-kurvan upp till krängningsvinklarna 30? och 40? (eller i tillämpliga fall andra krängningsvinkiar i enlighet med 8 8. Arean mellan rätande och krängande hävarmskurvorna i tillämpliga fall 04 QR enligt 8 $.

Lastkonditioner som skall redovisas

1. Samtliga fartyg

För samtliga fartyg skall, såvida det inte är klart obehövligt, följande

lastkonditioner redovisas. l | Lätt fartyg. 1 2 Barlastkondition med 100 procent bunkers och förråd. 3 Barlastkondition med 10 procent bunkers och förråd. 4 Speciella lastkonditioner, sådan som ofta förväntas uppträda.

Bland dessa märks särskilt — ej homogent lastat fartyg — avgångskonditioner med reducerad bunkermängd.

Ingen lastkondition får innebära en inte försumbar initialslagsida. SJÖFS 1993: 3 För fartyg som trafikerar farvatten där risk för nedisning föreligger kan

krav på redovisning ställas för ankomstkonditionerna (10 procent bunkers och förråd) med antagande av nedisning enligt följande, — 30 kg/m? av väderdäck inklusive gångbord, luckor, tak på låga däckshus etc.

— 15 kg/m? av den projicerade lateralarean över vattenlinjen. Den härvid beräknade ismängden skall multipliceras med 1,05 såsom korrektion

för rigg m.m.

— Läget av isens tyngdpunkt i höjdled så noggrant bestämt som möjligt.

Lateralareans statiska moment skall multipliceras med 1,1.

— Skrovdelar belägna högre än åtta meter över konstruktionsvattenlinjen behöver inte antas bli nedisade.

2. Lastfartyg Utöver vad som angetts ovan, skall lastkonditioner med fartyget i fullastat tillstånd med homogen last i samtliga lastrum, dels med 100 procent bunkers och förråd, dels med 10 procent bunkers och förråd, redovisas

Spannmål

Består lasten av lös spannmål eller last med liknande egenskaper skall

dessutom anges — krängande moment till följd av förskjutning av lasten, dels för varje lastrum, dels för hela fartyget,

maximalt tillåtet krängande moment för aktuellt djupgående och KG,

I kurvan för det krängande moment som uppstår till följd av lastens

förskjutning skall läggas in i Gz-diagrammet, resterande area mellan de två kurvorna upp till en krängningsvinkel av

40? eller flödningsvinkeln om denna är mindre, I fartygets krängningsvinkel på grund av lastförskjutning och den krängningsvinkel vid vilken väderdäcket når vattenytan,

lastkonditionerna skall redovisas för minst 4 stuvningsfaktorer.

Malmsliger eller liknande

Består lasten av malmsiiger eller liknande skall dessutom anges — krängande moment till följd av lastens förskjutning, — maximalt tillåtet krängande moment för aktuellt djupgående och KG, — kurvan för det krängande momentet som uppstår till följd av lastens fer a 4 ola ll farsan vn v TA sansa nn at An förskjutning skall läggas in i Gz-diagrammet och resterande area mellan de två kurvorna upp till en vinkel som är 30”

större än det krängda jämviktsläget eller till flödningsvinkeln om denna är mindre, — fartygets krängda iämviktsläge på grund av lastförskjutning och den

krängningsvinkel vid vilken väderdäcket når vattenytan.

Fisk i bulk Består lasten av fisk i bulk skall lasten antas vara flytande.

Fartyget i fullastat tillstånd med homogen last i samtliga lastrum, last på däck, och med dels 100 procent bunkers och förråd, dels 10 procent bunkers och förråd. Stuvningsfaktorn för däckslasten, dess tyngdpunkt över baslinjen och långskepps samt dess utsträckning (längd, bredd och höjd) skall anges.

3. Passagerarfartyg Utöver vad som angetts under 1. skall redovisas fartyget i fullastat

tillstånd med fullt antal passagerare. Redovisningen skall göras med dels

100 procent bunkers och förråd, dels med 10 procent bunkers och förråd.

Dessutom skall för aktuella lastfall anges krängningsvinkel orsakad av gir och av maximalt passagerarmoment. Om maximal krängningsvinkel på

grund av passagerarmomentet kan erhållas för ett lägre passagerarantal

skall detta istället redovisas.

4, Fiskefartyg

Inverkan av lyftinrättning skall redovisas i samtliga lastkonditioner.

Lastkonditionerna skall beräknas för den största däckslast fartyget avser att föra. Dock skall största däckslast alltid antas vara minst (L x B)/20 ton. Utöver vad som angetts under !. ac SOM angetts UNGESr i. Ovan SKaåu fÖ:jande iaSstKkonditioner ovan skall fölande lastkonditione redovisas varvid fiskeredskap skall medräknas i sin helhet.

4.1 Fartyget i homogent fullastat tillstånd med 100, 40 och 10

procent bunkers och förråd, Härvid skall största däckslast alltid ingå. 4.2 Fartyget lastat med största däckslast, tomt lastrum och 10 procent bunkers och förråd. ww ERe Ffaolaf. tyg som

4. För fiskefartyg som även är inrättade för att föra fisk i bulk

skall repr resentativ va lastfall för detta, och en instruktion för hur bulklastutrymmena får utnyttjas, redovisas. 4.4 För fiskefartyg med en längd som är mindre än 15 meter

behöver endast följande lastkonditioner redovisas varvid fis-

keredskap skall medräknas i sin helhet.

4.4.1 Utrustat fartyg, sämsta bunkerfall,

4,4.2 Maximal last inklusive maximal däckslast, 100 procent bun-

kers och förråd,

4.4.3 Maximal last inklusive maximal däckslast, 10 procent bun-

kers och förråd,

4.4.4 Enbart maximal däckslast, sämsta bunkerfall. Om fartyget används i fribordsområde III och IV skall för lastfall 4.4.2 flytvattenlinjeläget vid 60? krängning redovisas.

Vid större trimavvikelser än 0,05 x L skall flytvattenlinjeläget

vid 60” krängning även redovisas för dessa lastfall. Härvid får ingen risk för fyllning av fartyget föreligga. Alla öppningar

fredsställande vattentätt sätt räknas som Öppna.

5. Försörjningsfartyg Utöver vad som angetts under 1. och 2. skall följande lastkondition redovisas. Fartyget lastat med full däckslast av rör och med 50 procent bunkers och förråd. Hänsyn skall tas till det vatten som är uppsamlat i och mellan rören. För fartyg med fribord som är lika med eller mindre än 0,015 L skaii antas att den uppsamlade vattenvolymen uppgår till 30 procent av volymen 1 och meilan rören. För fartyg med fribord som är lika med eller större än 0,03 L skall antas att motsvarande volym vatten är 10 procent. För mellanliggande värden på fribord beräknas vattenvolymen genom 1” Mr ino: tar Alati nm unjär interporation.

6. Pråmfartyg För pråmar som för enbart däckslast skall pråmens stabilitet i homogent fullastat tillstånd med maximal lasthöjd redovisas. För pråmar som inte har vädertäta lastluckor skall stabiliteten i fullastat tillstånd med fullt utbildad fri vätskeyta i lastrummet redovisas.

7. — Övrigt När det med hänsyn till fartygets typ och användingssätt bedöms erforderligt skall ytterligare upplysningar, t.ex. volymetrisk momentkurva eller tabell för spannmål och t.ex. barlastkonditioner föranledda av krav i enlighet med Sjöfartsverkets kungörelse, (SJÖFS 1986: 14) med föreskrifter om finsk-svensk isklass lämnas.

21

SJÖFS 1993: 3 Bilaga 5

Allmänna råd angående fartygs stabilitetsegenskaper

Exempel på meddelande till befälhavaren angående allmänna åtgärder för att minska risken för kapsejsning och för att bibehålla godtagbara stabilitetsegenskaper, (se bilaga 3). ”Att fartyget uppfyller de allmänna stabilitetskriterierna och har godkända stabilitetshandlingar ombord är ingen garanti för att fartyget oberoende av omständigheterna inte kan kapsejsa och sjunka. Inte heller befriar det far tygets befälhavare från någon av hans skyldigheter i samband med lastning och framförande av fartyget. Befälhavaren skall hantera sitt fartyg med gott omdöme och gott sjömanskap med avseende på väderlekssituation, väderleksutsikter och geografiska förhållanden och vidta lämpliga åtgärder avseende kurs och fart med hänsyn till råda ande omständigheter. Fartyget skall lastas och barlastas på sådant sätt att kraven på stabilitet, bärighet och styrka uppfylls under hela resan. Innan resan påbörjas skall åtgärder för att förhindra lastförskjutning vidtas. Nödvändig trimning skall utföras och i förekommande fall, skott sättas upp i lastrummen. Nödvändiga lastsurrningar skall utföras. I stabilitetsboken ingår stabilitetsinformation om ett antal för fartyget typiska lastfall och ytterligare information, som gör det möjligt för fartygets befälhavare att beräkna fartygets stabilitetsegenskaper i alla tänkbara lastkonditioner.”

22

Bilaga 6 Stabilitetskriterier 1. Intakt stabilitet li Allmänt Ett fartyg skall uppfylla fordringarna enligt denna punkt om inte annat framaår av nunkterna I 2 — 1.12. HH dillgal Gr PURPRRILI TIG 1. 2. 0, år ue UH

0,40

0.30 FaR G230

220 SE 0, /

Q/0 2390 Z -åd N N

Ö iv JA ad 2A [Md 2A TU LIA [VE 94] OC LA Å Ao jla a 0 Fig. 3

Gz 4 [m] Van AEA

GMO Zz

O.40 SZ

0.z30t

GZrmar

220 VMA IN I I J

o.10t fp | N

| Na

10 20 3 40 30 £0 oe PG mar of lrad Vv Fig. 4 LIGA Arean under kurvan för den rätande hävarmen (Gz-kurvan), den dynamiska stabiliteten (e) skall vara L.ALd ex” > 0.055 m rad räknat till krängningsvinkeln 30? 23

SJÖES 1993:3 LI. ex.” > 0,090 m rad räknat till krängningsvinkeln 40? eller flödningsvinkeln (Of) om denna är mindre

(e30" — 230") =0,030 m rad mellan kr. rängningsvinkeln 30” och svinkeln (Op) om denna är mindre, denna är mindre

Den rätande hävarmen (GZ) skall vara minst 0,20 meter vid

en krängningsvinkel av minst 30”.

GZ-kurvans största värde (GZ,a) skall inträffa vid en kräng Al UC Ur

ningsvinkel som är minst 30?.

Begynnelsemetacenterhöjden (GMp), korrigerad för effekten av fria vätskeytor, skall vara minst 0,15 meter.

Stabilitetsvidden (O,) skall vara minst 602.

som är mindre än 24 meter och som används i fribordsområde III och IV skall den rätande hävarmen GZ vid en krängningsvinkel av 60? vara minst ä vin av £AD synen ing 0,2 — —) meter ( 120

Om särskilda skäl föreligger kan Sjöfartsverket, för fartyg med en längd som är större än 24 meter, medge avvikelse från

de i I, 2,3 och 5 angivna kraven om följande krav uppfylls. Stabilitetsvidden O, får vara mindre än 60? och GZ-

kurvans största värde får inträffa vid en vinkel Ogzmax Som är mindre än 30”, dock inte mindre än 15”, om arean under Gzkurvan är minst [0,055 + 0,001 (30? — ey m rad räknat till är är em onde ä äv sia lln ana OA OLJA 9, där O är den minsta av vinklarna Sg,max och Ov/2.

Sjöfartsverket kan medge avvikelse från de i 5 och 6 angivna värdena för öppna fartyg med en längd som är mindre än 15 meter. För dessa får stabilitetsvidden inte understiga 40?. De får inte användas i fribordsområde III och IV. Avvikelsen gäller ej bogserfartyg.

För fartyg med en längd som är mindre än 15 meter och som används i fribordsområde III och IV gäller dessutom att däcksöppningar som inte kan hållas permanent stängda på ett tillfredsställande vattentätt sätt, skall ligga ovanför flytvatten-

linjen vid 60? krängning,

[od IH och vars yB SOm används en i och I och vars på ssagerarutrymme fir ns i ett plan samt för fartyg som inte? ärp passagerarfartyg och som använd 3 endast i

givna kriterier tillämpas. S Metacenterhöjden GMo. skall bestämmas genom ett rullningsprov och får, vid den minst gynnsamma konditionen, inte FENA NS understiga U, /U ineter. Mr ATA FR GM beräknas med formeln:

24 ;

GM = 0,5 - (B/T)

där B = mallade bredden i meter T = tiden i sekunder för en hel rullningsperiod. 1.1.10.2 För dessa fartyg skall dessutom ett belastningsprov utföras, vid vilket ett krängande moment skall belasta fartyget, motsvarande det maximala moment, som passagerarna kan utöva då de är samlade på det från stabilitetssynpunkt minst gynnsamma sättet vid fartygets ena sida med sex personer per kvadratmeter fri däcksyta eller det maximala krängande mo- CALCRSYyid CUCI UC ment som lasten kan utöva. 1.1.10.3 Krängningen får vid belastningsprovet inte överstiga 12” och resterande fribord skall vara minst 0,20 meter. Om dessa kriterier inte uppfylls skall en fullständig stabilitetsundersökning utföras och övriga tilllämpliga kriterier i punkt I.i Ullaällpad. let If 4illänmsnar 1.1.1 Yrkesbåtar som omfattas av NBSY. För dessa får reglerna i NBSY istället tillämpas så länge de används endast i fribordsområde I och IH.

Ett bogserfartygs stabilitetsvidd får inte i något fall understiga 60?. Rätande hävarmen Gz skall vara minst O,i meter vid 60? krängning, om fartygets bogserkrok inte är av krängningshämmande typ. Stabilitetskraven för s.k. pushers avgörs i varje ensKUL lan. oblila FN

1.3 — Fiskefartyg Ett fiskefartygs GMo. skall vara minst 0,35 meter. Stabilitetsvidden får inte i något fall understiga 607.

1.4 — Försörjningsfartyg med en längd som är större än 24 meter Försörjningsfartyg får i stället för att motsvara kraven under 1.1 och 1.2 vara så konstruerade att de uppfyller kraven i IMO:s Resolution A.469(XI1), Guidelines for the Design and Construction of Offshore Supply Vessels.

1.5 — Vägfärjor och bemannade pråmar som används i II samt obemannade pråmar i fribordsområdena II, IIT och TV För fartyg som detta avsnitt gäller med en längd som är större än 24 meter skall punkt 1.1.7 tillämpas. För fartyg med en längd som är mindre än 24 meter skall 1.5.1 arean under GZ-kurvan vara minst 0,070 meterradianer, räknat till den vinkel vid vilken GZ-kurvan har sitt maximum och 1.5.2 stabilitetsvidden vara minst 307. 25

Ett fartyg med däckslast av trä skall vara lastat enligt timmerdäckslastkoden och regel 44 i lastlinjekonventionen för att nedannämnda kriterier skall få tillämpas.

1.6.1 Arean under GZ-kurvan skall vara minst 0,080 m rad räknat till krängningsvinkeln 40? eller flödningsvinkeln om denna är mindre.

1.6.2 GZ-kurvans största värde skall vara minst 0,25 meter.

1.6.3 GM>, korrigerad för effekten av fria vätskeytor och i tillämp-

liga fall för däckslastens absorbtion av vatten enligt vad som föreskrivs i punkt 5.2 Annex B, till timmerdäckslastkoden, får inte understiga 0,10 meter.

1.7 Fartyg som transporterar lös spannmål eller laster med liknande egenskaper

Föreskrifterna om transport av lös spannmål eller gods med liknande egenskaper i SOLAS" skall tillämpas för fartyg som i fribordsområdena III och IV transporterar lös spannmål eller annan last med liknande egenska-

per. Vid fart i fribordsområde III mellan svenska hamnar behöver, för-

utom kraven enligt punkt 6.1.1, endast kraven på trimning uppfyllas under förutsättning att fartyget söker skydd när otjänlig väderlek förväntas.

1.8 — Fartyg som transporterar fasta bulklaster För samtliga typer av fasta bulklaster, som transporteras med ett

fartyg, gäller att fartyget i stabilitetshänseende skall lastas i enlighet

med bestämmelserna i BC-koden, och Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A8) om transport till sjöss av malmer, sliger och liknande material i bulk. Dessutom får last, lastnings- och Le SSninEsop fåtionen inte äventyra säkerheten med avseende på fartygets styrka. Om lasten har en fuktighetshalt som överstiger fuktighetser änsen UBUCISDdR Son LAM (transportable moisture limit) i BC-koden skall följande gälla. 1.8.1 Lasten skall antas förskjuten 25”. Hänsyn skall även tas till

lastens tyngdpunktsförflyttning i vertikal led.

1.8.2 Fartygets krängningsvinkel, på grund av lastförskjutning en-

ligt 1.8.1, får inte överstiga 65 procent av den krängningsvinkel vid vilken väderdäcket når vattenytan. 1.8.3 Arean under GZ-kurvan mellan krängningsvinkeln i det

krängda läget och den krängningsvinkel som är 30? större skall vara minst 0,10 meterradianer,

Om lastens fuktighetshalt understiger fuktighetsgränsen skall, om

rasvinkeln är mindre än 30”, spannmålsreglerna tillämpas.

! För tolkning av spannmålsreglerna i SOLAS hänvisas till IMO”s dokument Res. 26 MSC 23(59).

1.9 — Segelfartyg

För segelartyg som används i fribordsom Ar csooplfart som i råde III och IV gäller att vid 60 krängning skall den rätande hävarmen (GZ;,) vara minst O,1 meter större än den kr ängandet hävarmen (GZ,). Den dynamiska reststabiliteten skall vara positiv vid 60? krängning (e,40” —exre0”) > 0. Vid beräkning av den krängande hävarmen antas fartyget föra fullt

normalsegelställ i vindstyrkan 14 m/s. Vinden antas verka horisontellt

vinkelrätt mot segelplanet. GZ. = Mkr k

Myr = Fy th > cosO io

Fy = CC: ACOO : år — : 10"

varvid Gr = krängande hävarmen i meter Mkr = krängande momentet i tonmeter F, = vindkraften i ton hcosO = vertikala avståndet mellan lateral plancentrum och segelcen-

trum i meter. C strömningskoefficienten = 1.3 [4 = luftens densitet i kg/m?.

w = vindhastigheten i m/s. A = deplacementet i: ton

A = normalsegelställets area i m”.

Öppning, genom vilken vatten kan strömma in, får inte nå flytvattenlinjen vid krängningsvinklar som är mindre än 60”. För segelfartyg som huvudsakligen är avsedda att föra last fastställer Sjöfartsverket stabilitetskrav i varje enskilt fall.

1.10 Passagerarfartyg

1.10.1 Krängningsvinkeln får inte överstiga 12” i någon lastkondi-

tion, när passagerarna är samlade på det från stabilitetssyn-

punkt minst gynnsamma sättet vid fartygets ena sida med

fyra personer per kvadratmeter fri däcksyta. 1.10.2 Krängningsvinkeln på grund av gir får inte överstiga 10? i

någon lastkondition. Detta skall verifieras genom ett fullskaleprov med olastat fartyg i närvaro av en fartygsinspektör från Sjöfartsverket. Det krängande momentet M kan beräk-

nas enligt formeln 2 M= NV "AA : (KG — 3) tonmeter, BE IN A varvid,

V = fartygets maximala hastighet i m/s, R = girradien i meter (får inte ansättas större än 5 L) 27

= medeldjupgåendet i meter, KG = vertikala tyngdpunktsläget över köl i meter.

1.11 Borrplattformar och andra liknande off-shoreenheter För borrplattformar och andra liknande offshoreenheter skall föreskrifterna i MODU-koden, i den mån den är tillämplig, gälla.

1.12 Övriga

För övriga fartyg fastställer Sjöfartsverket stabilitetskraven i varje enskilt fali.

2 Stabilitet för fartyg i skadat skick TCälianda faetgscla Följande rt yBSKaNegorier skall utöver det som föreskrivs i punkt I uppfylla nedannämnda på flytbarhet och stabilitet i skadat skick. — Passagerarfartyg i internationell trafik och viss nationell trafik — Oljetankfartyg, gastankfartyg och kemikalietankfartyg — Torrlastfartyg samt fartyg med reducerat B-fribord i enlighet med ICLL — Fartyg inrättade för särskilda verksamheter — Försörjningsfartyg konstruerade enligt fordringarna i IMO's resolutio få A 469 (XII) ”Guidelines for the Design and Construction of Offshore Supply Vessels” — Borrplattformar och andra liknande offshore enheter — Dynamiskt uppburna fartyg

2.1 — Passagerarfartyg i fribordsområde IV och internationell resa oavsett fribordsområde, samt passagerarfartyg i fribordsområde III med mer än 1000 passagerare. För de fartyg, som detta avsnitt gäller, skall kapitel II-1, del A och Bi SOLAS gälla. Dessutom skall för fartyg med fler än 1000 passagerare i fribordsområde III samt för fartyg med fler än 300 passagerare i fribordsområde IV, minst fullständig två-avdelningsstandard tillämpas. I stället för föreskrifterna i SOLAS får bestämmelserna i IMO:s Resolu- ÅA IL VTT oclte tion A.265 (VII) tillämpas. Vid beräkning av fartygets förmåga att i skadat skick uppfylla stabilitetskraven får endast motfyllningsarrangemang som är självverkande beaktas.

2.2 — Oljetankfartyg För oljetankfartyg gäller Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1985:19) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg (MARPOL Annex 2).

2.3 Gastankfartyg För gastankfartyg skall reglerna i gasbulkkoden elter IGC-koden tillläm- 28 pas.

2.4 - Kemikalietankfartyg

Fär kamibka rör KCIMIRKA ste i koden tillämpas.

2.5 — Torrlastfartyg samt fartyg med reducerat B-fribord För torrlastfartyg gäller bestämmelserna i SOLAS kap. Il-1, se res. MSC.

19(58), eller, för att kunna erhålla reducerat B-fribord enligt regel 27 i

ICLL, att fartygets flytbarhet och stabilitet i skadat skick uppfyller de krav som anges i denna regel.

AL rm a föolmaa BO fe LS RSEDA snel sånn Omnia 2.0 Fartyg inraättgae 10r SaärsKiuida VerKSamneter, Spetia För ett fartyg inrättat för särskilda verksamheter kan de krav som anges i

SPS-koden tillämpas oavsett fartygets storlek under förutsättning att ko-

dens krav i övrigt uppfylls.

Ett fartyg med en längd som är mindre än 50 meter och med special

purpose personnel som är färre än 50 personer kan undantas från kraven på stabilitetsegenskaper i skadat skick om kraven i SPS-koden i övrigt är uppfyllda.

2.7 — Försörjningsfartyg med en längd som är större än 24 meter

Ett försörjningsfartyg som konstruerats för att uppfylla fordringarna för

intakt stabilitet i IMQO”s resolution A.469(XID, ”Guidelines for the Design INLd AL SLU VIIILL I alvANs I LUSVI MR ås RU DiCtiIl and Construction of Offshore Supply Vessels” skall uppfylla fordringarna

för stabilitet i skadat skick i resolutionen.

2.8 — Borrplattformar och andra liknande offshoreenheter För borrplattformar och andra liknande offshoreenheter skall föreskrif-

terna i MODU-koden, i den mån den är tillämplig, gälla.

2.9 - Dynamiskt uppburna fartyg

För dynamiskt uppburna fartyg kan i stället för föreskrifterna i SOLAS föreskrifterna i DSC-koden tillämpas om kraven i denna kod i övrigt är uppfyllda.

2.10 Övriga För Övriga fartyg fastställer Sjöfartsverket stabilitetskraven i v skilt fall.

29

Bilaga 7

Fribord 1 Allmänt Vid bestämning av ett fartygs nationella fribord skall hänsyn tas till dess stabilitetsegenskaper och styrka på sätt som angivits i I 1 $. För fastställande av ett nationellt fribord fordras därutöver att ett fartyg uppfyller de under 2 angivna konstruktiva villkoren i tillämpliga delar. Ett nationellt fribord får inte vara mindre än vad som motsvaras av det största djupgåendet som förekommer i fartygets godkända stabilitetshandlingar och vad som erhålls vid beräkning enligt 3 — 5. Ett fribord får aldrig understiga 25 millimeter.

Vid fastställande av ett nationellt fribord skall följande konstruktiva villkor gälla: 2.1 Lastrums- och andra lucköppningar skall i fråga om konstruktion och tillslutningsanordningar inom fribordsområde III och IV uppfylla kraven i ICLL. Inom fribordsområde II skall karmhöjden vara minst hälften av regelkravet och inom fribordsområde I minst 150 mm. Täckluckor, skalkningsanordningar och dylikt skall vara av tillförlitlig konstruktion och i gott skick. 2.2 Öppningar som leder till maskinrum och underliggande utrymmen skall uppfylla kraven i regel 17 i lastlinjekonventionen. Inom fribordsområde I och II får tröskelhöjden vara hälften av regelkravet. Dörrarna behöver då inte uppfylla regel 12 i ICLL men skall vara av kraftig och tillförlitlig konstruktion. 2.3 Övriga öppningar på fribordsdäck och överbyggnadsdäck ckall inam frikardoamråda ITF Ach ITV nns fuölla beasvan I ragal SKA INOM ITiDOrGSOMraGe ill OCh iv uppilynua Kraven i regel 18 i ICLL. Inom fribordsområde II skall tröskelhöjden vara minst hälften av kravet i regel 18 i ICLL och inom fribords område I minst 150 mm. Dörrar och tillslutningsanordningar skall vara av kraftig och tillförlitlig konstruktion. För passagerarfartyg gäller att tröskelhöjden vid dörröppning i sluten överbyggnad som inte leder till maskinrum får vara: — 300 mm i fribordsområde II — 230 mm i fribordsområde II — 150 mm i fribordsområde I. I fribordsområde I och II får tröskeln vara helt fällbar. För passagerarefartyg som används i fribordsområde I och II får 20 procent av skillnaden mellan det verkliga och det beräknade minimifribordet enligt punkterna 3 och 4 tillgodoräknas som del av tröskelhöjden.

30

2.4 För fartyg med en längd som är mindre än 15 meter, som används i fribordsområdet IT och IV, skall för punkt I, 2 och

3 gälla att karm- och tröskelhöjder skall vara minst 450 mm

[Ne AA Vantila törer YCnHalorer kraven i rege höiden över nOjden Over

2.6 Luftrör skall uppfylla kraven i regel 20 i ICLL. Inom fribordsområde I och II får dock höjden över däck vara hälften av det angivna kravet. Inom fribordsområde I krävs inte tillslutningsanordningar.

2.7 Lastportar och andra liknande öppningar i fartygssidan skall

uppfylla kraven i regel 21 i ICLL samt kraven i punkt 2.17

nedan och punkt 3.5.

2.8 Spygatt, vattenintag och avlopp skall inom fribordsområde

UT och IV uppfylla kraven i regel 22 i ICLL. Inom fribords-

område I och II skall de vara utförda enligt Sjöfartsverkets

anvisningar. 2.9 För fartyg, med en längd som är mindre än 15 meter, utom fiskefartyg som används i fribordsområde III och IV, kan beträffande punkt 2.5, 2.6, 2.7 och 2.8, krav enligt NBSY tillämpas. 2.10 En fönsterventil till ett rum under fribordsdäcket eller till en

sluten överbyggnads första däck eller däckshus skall på insidan vara försedd med en ändamålsenlig stormlucka med gångjärn, anordnad så att den kan tillförlitligt stängas och

säkras vattentätt. I fribordsområde I och II får sådan stormlucka undvaras. 2.11 En fönsterventil får inte ha sin lägsta punkt belägen under en linje som dras parallell med fribordsdäcket på ett avstånd

från respektive fribordslinje som vid däckets lägsta punkt är: — 500 mm i fribordsområde IV — 375 mm i fribordsområde III — 250 mm i fribordsområde II

— 100 mm i fribordsområde = I

Under fribordsdäck skall en fönsterventil vara monterad i

en metallram. Ventilen får inte vara öppningsbar. 2.12 Fönster och ljusöppningar i överbyggnader och däckshus skall i fribordsområde HI och IV vara monterade i metallramar. I fribordsområde I och II kan andra lösningar med ett glas större än hålet godtagas, Laminerat glas, härdat glas, karbonat och akrylglas med tillräcklig styrka! skall användas.

i För information om erforderliga glastjocklekar m. m. hänvisas tili klassreglementen, tillämpliga ISO-standarder och för fartyg med en längd som är mindre än 15 m NBSY. 31

skall finnas för att snabbt befria däcket från vatten på sådana ställen där brädgången på oskyddade delar av däcket bildar brunnar. Den totala arean av dessa öppningar skall i fribordsområde III och IV uppfylla kraven i regel 24 i ICLL, i fribordsområde II vara minst fem procent av brädgångsarean i brunnen och 1 fribordsområde I vara minst 2,5 procent av brädgångsarean. För fartyg med en längd som är mindre än 15 m beräknas länsportarean enligt formeln: A = 0,02 - V där A = länsportarean i m?/sida V = brunnens volym i m? Fartyg med en längd som är större än 50 meter och som regelbundet anländer till kaj vars utformning försvårar avläsning av fribord och trim skall vara försedda med utrustning för avläsning av djupgående och trim. Nn in För fiskefartyg i fribordsområde III och IV skall generellt läge I enligt ICLL gälla. Dock får område på shelterdäcksnivå, där brädgången inte bildar brunnar, betraktas som läge 2. Om shelterdäck är försett med brädgång skall karm och tröskelhöjd innanför brädgången vara högre än denna, dock högst 600 millimeter. Fluschluckor på öppet däck skall ha tillräcklig styrka och hållas vattentätt stängda till sjöss. Fiskefartyg med slutna arbetsutrymmen på fribordsdäck skall vara försatt mad nunnmnar får Iänoning vaäla IULSEtt II U pUuUilipar Ur länsning av Åaocea utrummaen dv UC3SSd ULL YTTELLICIH. Länsningen skall ske från brunnar i utrymmets båda sidor. Pumparnas kapacitet skall vardera vara minst lika stor som den största ordinarie länspumpens eller det flöde som alstras vid fiskhanteringen om detta är större. Länsledningarna skall mynna på en nivå minst 1,3 meter ovanför fribordsdäcket och vara försedda med från arbetsdäcket manuellt stängbara backventiler. Spillvatten får dräneras ut genom utrymmets sida, om ledningsarean är högst 20 cm? och om dräneringen sker genom en automatisk backventil som skall hållas manuellt stängd till sjöss. Inloppet skall vara försett med permanent monterad sil. Varken dräneringsledningen eller dess länsgrop får vara så placerade att de hamnar under vattenytan vid en krängningsvinkel av fem grader eller mindre. Om en sådan dräneringsledning inte finns skall dränering ske till ordinarie länslåda i fartygets botten. 2.17 Större inte helt slutna utrymmen på fribordsdäck, s.k. öppna shelterdäck, får inte förekomma på fartyg som används i fribordsområde III och IV, såvida dessa inte betraktas som förhöjda brädgångar och förses med länsportar i enlighet med vad som sägs 1 2.13. Fiskefartyg får ha öppen back som inte är längre än 15 32 procent av L.

tion i slutet arbetsutrymme på fribordsdäck godtas, under förutsättning att schaktet har en slussfunktion och att schaktets inre vattentäta lucka alltid är belägen ovanför flytvattenlinjen vid krängningsvinklar som är mindre än 30”. Schaktets yttre lucka skall ha backventilsfunktion. Schaktets tvärsnittsarea får inte överstiga 0,1 m”?. Den inre luckan skall alltid hållas vattentätt stängd då schaktet inte används. Schaktets slussfunktion får uteslutas om den vattentäta inre luckan alltid är belägen ovanför flytvattenlinjen vid 60” krängning.

2.19 För fartyg med en längd om 24 meter eller mer, som används i fribordsområde IV, utom pråmar, skall ICLL boghöjdskrav i regel 39 tillämpas. För däckade fartyg utom pråmar med en längd mindre än 24 meter skall boghöjden beräknas på följande sätt:

va THidUt i råda TV. — för fartyg med en längd som är större än 15 meter, skall bhasckädaen vara minct boghöjden vara minst [56 + L(1 — L/500) + 1,17] mm — för fartyg med en längd som är mindre än 15 meter, skall boghöjden vara minst (17: L + 700) mm.

2.19.2 I fribordsområde H får boghöjden reduceras med 25 procent. 2.19.3 I fribordsområde I får boghöjden reduceras med 50 procent. Boghöjdskravet för fartyg i fribordsområde III ges i punkt 3.2.2.

3 Beräkning av nationellt fribord ” Da occAanAaraf - - S Ö me - i m [2 > & - mn - 31 rFfassagerari 5 te [ta Nationellt fribord för passagerarfartyg och fiskefartyg längre än 24 meter fastställs genom prövningen av fartygens stabilitetsegenskaper.

3.2 Däckade fartyg och pråmar med en längd av 24 meter och mer, som inte är passagerarfartyg eller fiskefartyg Det nationella fribordet skall vara det största av det som erhålls genom t prövningen av fartygets stabilitetsegenskaper, och det som beräknas på Scen fartygoeta ot > etsegens följande sätt: 3.2.1 I fribordsområde IV skall fribordet vara det sommarfribord som erhålles vid beräkning enligt ICLL. 3.2.2 I fribordsområde III skall det minsta fribordet vara fribord IV reducerat med en tjugofjärdedel av djupgåendet för fribord IV mätt från kölens överkant. Boghöjden får minskas lika mycket.

33

SJÖES 1993:3 3.2.3 I fribordsområde II skall det minsta fribordet vara tre fjärdedelar av fribordet i fribordsområde III beräknat enligt 3.2.2

ovan. Det behöver dock inte vara större än 200 millimeter

eller för tankfartyg (typ A-fartyg enligt ICLL) 100 mm.

3.2.4 I fribordsområde I skall det minsta fribordet vara 50 millimetar |

3.3 — Däckade fartyg och pråmar med en längd mindre än 24 meter

Det nationella fribordet för däckade fartyg och pråmar med en längd mindre än 24 meter fastställs genom prövningen av fartygens stabilitets-

egenskaper.

3.4 — Fartyg eller pråmar med direkt förbindelse mellan lastrum och omgivande vatten eller avsedda att föra vätskeblandad last

Under förutsättning att ett fartyg har en stabilitetsvidd om minst 60? beräknas det nationella fribordet på följande sätt:

3.4.1 I fribordsområde IH och IV enligt vad som gäller för lastfar-

tyg enligt punkt 3.1 —3.3 ovan

3.4.2 I fribordsområde II 100 millimeter

3.4.3 I fribordsområde I 50 millimeter.

3.5 — Fartyg och bemannade pråmar med portar i fartygssidan Fartyg och bemannade pråmar med portar i fartygssidan under nivån för det första däcket över fribordsdäcket skall ha en indikering till bryggan för öppen och stängd port. En stängd och reglad port skall indikeras med en grön lampa och en inte stängd och inte reglad port skall indikeras med en röd lampa.

34

4 Stabilitetsegenskaper relaterade till olika fribordsområde Fartyg skall uppfylla stabilitetskriterierna i bilaga 6 till denna kungörelse i de olika fribordsområdena på sätt som anges i nedanstående tabeller: Fartygsslag Storlek L<24mlI|L>24m Fribordsområde Passagerarfartyg i I, II, Hi och IV Bil. 6.1.10

Fartygsslag Storlek L <24m |L>24m Fribordsområde Fiskefartyg och Foch II 6.1.1 arbetsfartyg HI och IV 6.1.1 6.1. Försörjningsfartyg 1, IL ITIL II och 6.1.1 6.1.1 IV 6.1.2 6.1.4 Vägfärjor I och II 6.1.5

porterar spannmål och andra laster med liknande egenskaper HI och IV 6.1.1 6.1.7

36

Fartygsslag Storlek L<24m L2>24m Fribordsområde Fartyg som trans- I och II 6.1.1 porterar malmer, sliger och andra iaster med liknande egenskaper III och IV 6.1.1 6.1. Segelfartyg HT och IV 6.1. 6.1. Special purpose I och II 6.1.1 ship HI och IV 6.1.1 6.2.6

burna fartyg iii och IV 6.1.1 6.2.

Utmärkning av fribord

I Däckslinjen är en vågrät linje, 300 mm lång och 25 mm bred; som skall utmärkas midskepps på vardera sidan av fartyget. Däckslinjens överkant skali normait gå genom den punkt där fribordsdäckets bordvarts utdragna övre yta skär bordläggningens utsida, Om så befinnes lämpligt, kan dock däckslinjen placeras med utgångspunkt från annan fast punkt på fartyget, varvid fribordet skall korrigeras på motsvarande sätt. Den valda punktens läge skall alltid framgå av fribords- & if t 2 Fribordsmärket är en ring med 300 mm yttre diameter och 250 mm inre diameter, vilken skärs av en horisontell linje, 450 millimeter lång och 25 mm bred. Linjens överkant skall gå genom ringens mittpunkt. Denna mittpunkt skall vara placerad midskepps på ett vertikalt avstånd under däckslinjens överkant som är lika med det fastställda fribordet för det mest vidsträckta fribordsområdet. Ringens övre halva får fribordet understiger 150 mm eller om andra skäl därt ill kan anses föreligga. Sjöf artsve et lan kan för fart tyg med speciell SKIrOviorm rtvg med snecie HI oskravförm eter CHer e av speciell k onstruktion föreskriva att märket skall placeras nå annan nlats än midske a Gilla Pias enna eHer att två märken skall an- Cpps vu bringas på vardera fartygssidan. [Se För varje fastställt internationellt fribord skall detta utmärkas 1 enlighet med ICLL bestämmelser (se figur 1). För varje fastställt nationellt fribord skall en linje på fartygssidan, 230 mm lång och 25 mm bred, med sin övre kant ulvisa respektive fribord. Linjerna placeras för om och vinkelrätt utgående från en vertikal linje belägen 300 mm för om fribordsringens mittpunkt. (Se även figur 2). På fartyg som har internationellt fribord skall Urägavarande linjer) placeras 100 mm för om få ras åävv mm IoT OM iO bordslinjerna. Om internationellt certifikat utfärd eller klassificeringsanstalt skall dennas initiale er a S för bokstäverna SF. Initialerna skall ha en höjd av ungefär 115 mm och en bredd av ungefär 75 mm. 4 Har endast ett fribord fastställts, och fartyget saknar internationellt fribord, kan fribordslinjen utelämnas. mel: bal För om SANN fribordstinje skall med romersk siffra

5 För fartyg som uppfyller kraven på indelning och stabilitet i 38 skadat skick i enlighet med SOLAS, skall minsta tillåtna

fribord markeras i enlighet med SOLAS (sc figur 3). OBS

märke för färskvattenavdrag o.d. får ej markeras ovanför

märket för minsta fribord enligt SOLAS. on IM e faetrg Crn ie För fartyg som uppfyller kraven i timme föll le ita

motsvarande fribord markeras i enlighet med ICLL.

300

LTF

LT IC3EE

LS LW md

| F

i

LWNA CC LIL 3:38 NÅ

Y j 85

450 ÖT — 25

Fig. 1 Load Line Mark and lines to be used with this mark

NNNS

We Oo 230

3/0 | AD —

230 | Fig. 2 ilg. I La 2 Subdivision Load Line Mark and lines to be used with this mark

Internationellt fribord Nationellt fribord

39

> YERIG CURR TA td

O

Fartygets namn Registrerings- Hemort Fartygets fribordslängd i nummer eller meter signalbokstäver

Minsta tillåtna fribord mätt från däckslinjen

över Däckslinjen är placerad fribordsdäckets övre yta. mm under

OE

Detta certifikat är utfärdat till bevis om att ovan angivna märke riktigt och varaktigt anbragts på fartygets sidor. Detta certifikat gäller intill den Utfärdat i den

Enligt Sjöfartsverkets uppdrag:

40 Detta certifikat gäller endast för resa på vilken ej erfordras internationellt fribordscertifikat. This certificate is valid only on voyages when an international load line certificate is not required.

INTERNATIONELLT FRIBORDSCERTIFIKAT (1966)

INTERNATIONAL LOAD LIN E CERTIFICATE (1968) Utfärdat enligt bestämmelserna i 1968 års internationella iaatlinje- SVERIGE konvrentlon på svenska regeringens vägnar av Sjölartsverket, SWEDEN issueu under the proviswar ut the international Cunsentur on Lvud iines 1966. unger the author or (he GÖuvemment ot Sweuen ov Ihe Nona Man ume Adminisranon. Rewwirenae- Fu Some or ers At une or Sto serna Dunnenmne Sumder IMO Numae: Hemon Maria Renman är Letters

4 Trålssrvistortriberds | Narra Atlnetre Tiunder winter North Atlantic sr nn MMS ILWNAD nn SM ändar (LB) bese 11.5) i - oe se AR Aysrag for hörrkverten ov nuvborer Miowancg tor fre väte för Im? Perodstn - me

: omer nns nm skar Sim aMekas Boren skalat

— SS YE ooo Sa Woo; S LWNA oo: "+ Sterk dor et Ulllmpliva, Delete wostever is INappUcebie Anna Pn bere sch ilnjar som leka ar Uilim pure he Note: Frerboarus und load tinar watch are dot aDPIkTDle Ner Bot be eatereu rek. + snieekAns vå esrufikavst. an the cerufteata

41

Datum för förra beviktalug slet periodisk besiXtalar Date of tnillal or pariodicat survey omm

Dusta certifikat år extkrdat GU devis om on förtyget AvmrNUgate mast utt frikerden fortitålibe och stmårkis mod oven ARNES Mårke saligt 1968 års 1atormatnesiia lamtlasekestontiga This la to cerdfy that thle sålD bus been murerred ond that the fresbosrds häve been ksalgned end loml Unas showa serve Keve been marked In socerjanev With: the [aternatonel Coovendon on Loed Linge, 1968

Anmärksimrarer 1. När fartyg evpår vån kare belägen: brämalo och alle aneira rid flod sillen teve tsrvattom, skald dem djupare ovinvevmp Kilkten, soc TenRNER ER viker 3 2 När b lärskvaidem. får tillämsike shah nvd veta arvu RET demsiveomn. Notes: 1. When a ship daparts from a port altustad oc 4 Mrer or iland waters derper Iediog shal de permitted corrempording to the wugh Sf fusk am all aller meterlals fequinei för uns pÖem briwerm ite posi of deparwra and äs sen Z When a skip le In fresh wacer shown abora Where ibe density i4 ocber Wen aDite. an Miowener shail be made proporticont w UM Jiffermer betwexs 1.025 sot Lå of unit denuty ie epyroprate bed liDe Mer De submersged by ie UNI OC Lö fresh ORLer Bilowane lensuty.

42

Am RTIFU K AT

TERNATIONELLT FRIBORDSDISPENSCERTIFIKAT

INTERNATIONAL LOAD LINE EXEMPTION CERTIFICATE Utfördsi eniigt bestämmelserna tr Ci in a V : konvention på svenska regeringens vägnar av Sjölartsverket. SWEDEN Paued uoder tbe provisions of the International Conveatior on Load Lines, 1966, under the authority of the Gov ernmeat of Sweden by the Nacional Administration of Shipping and Navigai ju sama i Rerleteocinesnnmmer eller enalbnista Kersort Fartre dec H Port of Registry Name of Ship

Till boris meddalan mvd oldd av bostimmalserma i ortikel € (2) & (4)? I 1766 ars komvsnton. art färtremnt fått dispeme frko försokritterna I kosvantivnsn. - This la to cerdfy that the sbarmmentioaed ship is exenpted [rom Uv Prutisions ol the 1966 Coavenden, under the authority conferret by Article & 12) & (4) of tbe Convmton referred to abora. Saligt sraka år såna Rare mt The provisions ot ine Convennsa trom much De ship la atempred under Article & (2) are

nn bina : a” ker faran fåta diopaae ox 2 masted und under Aruce 8 (0 I jär Podem 10 un

6 (13 aller $ (ty på modem angTvne vi tona. if any, om which Ume senpton oa k mentet user uber Arucke & (2) or Artlele & (47

Der eersttikar rillar Intil de orsa so [9 rs | bremen

Utfärdat I Enligt. Sjöfartsverkets uppdrag:

By order of the Nattonsek Administranan of Spuppwg end Navupstion:

” äte dere man en schichever la ioappllesble

åjov. ff er TKO. 100 MtReteren

Dessa föreskrifter träder i kraft den I juli 1993. Genom kungörelsen upphävs Sjöfartsverkets stabilitetskungörelse (1983:21) och Sjöfartsverkets fribordskungörelse (1974: A14)!. Ett fiskefartyg med shelterdäck skall senast den 1 januari 1994 uppfylla de konstruktiva kraven beträffande ett sådant däck enligt denna kungörelse. Alla fartyg, som sjösatts före den 1 juli 1993, skall senast den 1 januari 1994 åsättas fribordsmärke utom fiskefartyg med träskrov och lustfartyg. Beslut om godkännande av ett fartygs stabilitets och fribordsförhållanden, som har meddelats med stöd av de bestämmelser, som upphävs genom denna kungörelse, skall fortfarande gälla om — fartyget inte är ett segelfartyg, — fartyget inte används i ett annat fribordsområde än det som fastställts enligt de upphävda bestämmelserna. Om ett fartyg används för trafik i fartområde II enligt äldre fribordsbestämmelser gäller godkännandet endast under förutsättning att fartyget inte används i geografiskt område, om detta enligt denna kungörelse ingår i fribordsområde III, som fartyget tidigare inte trafikerat, — fartygets användningssätt inte förän ndras eller — i förekommande fall — största antalet tillåtna passagerare inte ökas med mer än fem procent, — fartyget inte byggs om så att dess bärighet elle ilitetsegenskaper förändras i betydelsefull mån eller risken för vatteninträngning i fartyget på annat sätt ökar, — fartyget inte är ett passagerarfartyg i internationell trafik, för vilket bestämmelser enligt SOLAS skall tillämpas. Sjöfartsverket kan beträffande enskilda fartyg besluta att dessas stabilitets- och fribordsförhållanden skall omprövas när detta med hänsyn till säkerheten för fartyget är nödvändigt.

BENGT ERIK STENMARK (Sjöfartsinspektionen)

Roger Sundström

11974: A14 och SIÖFS 1983:21 uttages ur författningshandboken - be

Utgivare: Johan Franson, Sjöfartsverket. Norrköping ISSN 0347-531 X Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1993