Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m.
Upphäver
- LSFS 1991:22
Bemyndigande
Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539).
Bestämmelser om tillstånd för att visa vilda djur i djurparker finns i artskyddsförordningen (1998:179)
Bestämmelser om transport av djur finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2000:133) om transport av levande djur. Bestämmelser om lanbrukets djur m.m. finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m. Bestämmelser om sällskapsdjur finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby.
Denna författning innehåller föreskrifter om hur ryggradsdjur och bläckfiskar, som hålls i djurpark eller liknande anläggning för offentlig förevisning i minst sju dagar per år, ska hållas. Djurhållning vid cirkus, teater och liknande företag omfattas dock inte.
Där vedertagna svenska namn finns för arter och släkten används dessa, annars anges det vetenskapliga namnet.
Exempel på de djurarter som ingår i de olika djurgrupperna finns i bilaga 1 till denna författning.
Definitioner
I dessa föreskrifter avses med bakhägn: ett djurutrymme där djur kan hållas en kortare tid på ett för arten och årstiden acceptabelt sätt utan direkt publik insyn. burfåglar: fågelarter, utom rovfåglar och ugglor, som i Sverige vanligtvis och av tradition föds upp och hålls i bur för sällskap och hobby. delbart hägn: ett hägn som ska kunna delas för kortare tid då behov uppstår att skilja djuren å t. djup: minsta vattendjupet på 50% av minimiytan om inte annat anges. djuphål: en mindre/större del av bottenytan som måste ha angivet djup för djuphål.
UPPHÄVD
Saknr L 108
djurutrymme: ett stall, en bur, ett terrarium, ett akvarium, en voljär eller en annan behållare, ett rum, en inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme, där djur hålls flyghinder: buskar, träd, säckväv eller liknande mjuka hinder som förhindrar att fåglarna flyger in i nätet eller motsvarande begränsning av voljären frianläggning: utomhusutrymme som ej är täckt av tak eller nät. höjd: minsta höjd, från golv eller alternativt biobädd till taket, på angiven minimiyta om inte annat anges i 2-16 kapitlet. inomhusutrymme: inomhusutrymme där djur vistas regelbundet och/eller under längre tid, med eller utan publik visning. mjukgjort underlag: sand, jord, torv, bark, spån, halmbädd eller liknande material som ger ett mjukt underlag offentlig förevisning: djur som förevisas för allmänheten och där förevisningen sker med eller utan entréavgift i minst 7 dagar eller mer per år i en anläggning, affär, restaurang eller liknande lokal. regn- och vindskydd: en byggnad som ska ge skydd mot nederbörd och vind, samt tillhandahålla en ren och torr viloplats och för hovdjur ska den normalt bestå av minst tre väggar och tak. reträttutrymme: utrymme eller del av utrymme där djuren inte kan beröras av allmänheten stall/nattkvarter: inomhusutrymme med publik visning endast i guidad grupp, i direkt anslutning till utomhusutrymme. säsongsförvaring: där djuren hålls mer än tre månader per år termisk komfort: ett jämnvarmt djur har termisk komfort inom det temperaturintervall då djuret utan svårighet kan upprätthålla sin värmebalans utan att öka värmeproduktionen i kroppen eller värmeavgivningen från kroppen tillflyktsställen: en plats där djuren kan hålla sig undan andra djur utomhusutrymme: utomhusutrymme där djur vistas regelbundet med eller utan publik visning utrymme: utrymme där djur vistas regelbundet utan specifikation om det är ute eller inomhusutrymme med eller utan visning utrymme med visning: utrymme inomhus eller utomhus där djuren visas för publik
Godkännande
Ansökan om godkännande för offentlig förevisning av djur ska skickas eller lämnas in till länsstyrelsen. Ansökan om godkännande ska innehålla följande uppgifter: − sökandens namn, organisationsnummer eller personnummer och adress.
UPPHÄVD
Saknr L 108 − uppgift om vem som ansvarar för djurhållningen och dennes kompetens, − situationsplan, − detaljerad skalenlig planritning och beskrivning av varje djurutrymme, − uppgift om djurart och djurgrupp samt planerat djurantal för respektive djurutrymme, − uppgift om veterinär och ett av denne skriftligt åtagande, av vilket framgår att veterinären svarar för de uppgifter som anges i 11 §, − uppgift om djurparkszoolog, detta gäller endast för de djurslag som omfattas av 2 – 9, 11, 14 och 15 kapitlen och ett skriftligt åtagande av denne, av vilket det framgår att zoologen svarar för de uppgifter som anges i 12 §, Godkännandet gäller i högst 10 år.
För godkännande krävs att djurutrymmet ska besiktigas. Detta gäller inte färre än fyra akvarier där varje akvaries volym understiger 1000 liter. Bestämmelserna avseende fisk enligt 16 kap. gäller dock även dessa akvarier.
Allmänna bestämmelser
Den som ansvarar för djurhållningen och för den överg ripande skötseln av djuren vid anläggningen ska ha lämplig utbildning eller erfarenhet av aktuella djurslag och ska i de fall zoolog inte krävs svara för de uppgifter som anges i 12 §.
En veterinär ska finnas som svarar för sjukdomsförebyggande åtgärder, veterinärmedicinsk rådgivning och behandling, journalföring, rådgivning i djurskydds- och smittskyddsfrågor, upprättande av hygienprogram, provtagningar, fodersammansättning och övriga skötselfrågor. Veterinären ska besöka anläggningen regelbundet, dock minst varje kvartal.
En djurparkszoolog ska finnas som svarar för rådgivning gällande utformning och berikning av miljön, antal och sammansättning av djur i djurutrymmen, avel, djurskyddsfrågor, fodersammansättning och övriga skötselfrågor samt svarar för förande av en uppdaterad djurförteckning. Djurparkszoologen ska ha en utbildning som omfattar minst 80 högskolepoäng i biologi med fördjupningskurser om minst 10 högskolepoäng i etologi och 10 högskolepoäng i zoomorfologi/zoosystematik, eller motsvarande kunskaper. Zoologen ska besöka djurparken regelbundet, dock minst varje halvår.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Veterinär och zoolog ska informeras före anskaffande eller avyttrande av djur. Veterinären ska också informeras omgående vid sjukdom och dödsfall hos djur.
Varje art av däggdjur eller fågel ska hållas i grupp om två eller flera individer så att en för djurarten socialt lämplig grupp skapas . Dock får ett djur hållas ensamt om det finns artspecifika, medicinska eller beteendemässiga skäl för detta. Vidare får enstaka djur hållas ensamma under kortare perioder om det finns avelsmässiga skäl för detta. Ytterligare bestämmelser om hur djur får hållas finns i 2 – 16 kapitlen.
Djurutrymmen ska utformas enligt artspecifika krav och berikas på ett sådant sätt att djuren har möjlighet att bete sig naturligt. Berikningen omfattar såväl fysiska egenskaper i djurets miljö, som de dagliga skötselrutinerna.
Finns nöjesanordningar i anslutning till en djurpark får de inte vara belägna så nära djuranläggningen att nöjesanordningarna förorsakar djuren lidande. Det området som är avsett för djuren ska kunna stängas av från nöjesområdet.
Djurutrymmen
Måttföreskrifter
Djurutrymmen ska hålla minst de mått som anges i 2 – 16 kapitlen. I de fall mått saknas för inomhusutrymmen som inte är avsedda för visning, gäller samma mått som för utrymmen för visning. Detta gäller ej bakhägn. För utomhusutrymme med visning gäller samma mått och krav på utformning som för inomhusutrymme med visning om inget annat anges.
Djur, som får hållas året om i inomhusutrymme, får även visas i utomhusutrymme som ej uppfyller måttföreskrifterna, om djuren har ständig tillgång till inomhusutrymmet.
Arter som saknar uppgifter om minimimått för inomhusutrymme med visning får ej visas publikt inomhus.
Om måttföreskrifterna anger utrymme per individ avses vuxna djur. I utrymmet får då dessutom finnas avkomma till dess de är avvanda och/eller självständiga. I de fall vikt anges, avses medelvikten för vuxna djur. I de fall det föreligger en stor könsdifferens med avseende på medelvikten, räknas medelvikten på det storvuxna könet. Om inget annat
UPPHÄVD
anges gäller utrymmet för fler än ett djur.
Saknr L 108 Första stycket gäller inte djurarterna i 15 och 16 kapitlen.
Om inte annat anges ska takhöjden inomhus vara minst 2,2 m.
Om inte annat anges i 2 – 14 kapitlen ska både inomhus- och utomhusutrymme finnas.
Utöver vad som anges i 2-16 kapitlen får nattaktiva djur i 2, 3, 5, 9 och 11 kapitlen visas inomhus året om.
Utformning
Djurutrymmen ska vara utformade så att − de är rymningssäkra − de är lätta att göra rena − det finns godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand − risken för att djuren skadar sig minimeras − djuren inte utsätts för rovdjursangrepp − djur i angränsande utrymmen inte kan skada eller stressa varandra. − det finns möjlighet att avskilja eller behandla djur. − de kan inspekteras utan att utsätta djuren för onödig stress. Visningsutrymmen ska vara konstruerade så att de är insynsskyddade från minst ett håll eller ha en storlek, utformning eller inredning som ger motsvarande skydd. Närmare bestämmelser om utrymmets utformning för vissa arter finns i 2 – 16 kapitlen.
Stängsel ska vara utformat och anordnat på sådant sätt att djur som hålls inom stängslet under normala förhållanden inte skadas. Taggtråd får inte sättas upp på ett sådant sätt att djuren kan komma i kontakt med den.
Fönster och elektriska installationer som dju ren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att skaderisk inte föreligger.
Djur som vistas ute hela dygnet ska ha tillgång till vind- och regnskydd eller annan byggnad som ger dem skydd mot nederbörd och vind samt en torr och ren liggplats, där samtliga djur samtidigt kan söka skydd. Om inte annat anges i 2 – 14 kapitlen behöver djur som tas in i inomhusutrymme nattetid inte ha tillgång till sådant skydd. De ska dock ha tillgång till skugga under den varma årstiden.
Om allmänheten har möjlighet att beröra djuren, ska djuren alltid ha tillgång till ett reträttutrymme. Hägn där allmänheten kan gå in i, ska ha kontinuerlig övervakning och reträttutrymmet ska vara tydligt avgränsat, UPPHÄVD
Saknr L 108 fritt tillgängligt för djuren samt ligga i anslutning till bolåda, stallutrymme eller annan form av skydd. Kontinuerlig övervakning behövs inte för hägn med enbart flygande fåglar.
Behandlingsutrymme
För djur som behöver särskild vård ska ett tillräckligt antal närbelägna utrymmen finnas där de ska kunna tas om hand och till vilka allmänheten inte har tillträde. Utrymmena ska vara försedda med artificiellt ljus samt möjlighet till uppvärmning. Utrymmena ska vara anpassade till samtliga arter som hålls.
Hygien
Terräng och markbeskaffenhet i utomhusutrymmen ska vara lämpliga för djurarten ifråga. Marken ska vara tillräckligt dränerad så att inte hela ytan blir blöt och söndertrampad under normala väderleksförhållanden. God hygien ska upprätthållas särskilt runt utfodrings- och vattenplatser.
Vattnet i dammar och bassänger ska renas och ha en fungerande pump - och filteranläggning eller fungerande vattenomsättning, så att en god hygien upprätthålls.
Golv, väggar och tak ska vara av lämpliga material och vara lätta att rengöra.
Klimat
Ventilation, temperatur och luftfuktighet i inomhusutrymmen ska anpassas efter varje djurarts behov.
I ett inomhusutrymme får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden. Ammoniak 10 ppm Koldioxid 3 000 ppm Svavelväte 0,5 ppm Organiskt damm 10 mg/m³
Vintertid får däggdjur och fåglar endast tillfälligtvis utsättas för mer än 80 procent relativ luftfuktighet i värmeisolerade byggnader. Detta gäller inte arter som naturligt lever i regnskogs- eller vattenmiljö. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten endast tillfälligtvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Ventilationen ska vara så utformad att drag och stora temperaturskillnader undviks.
Ljusförhållande
Inomhusutrymmen där däggdjur och fåglar hålls ska vara försedda med fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Detta gäller inte för nattaktiva djur som hålls under omvända dygnsrytmförhållanden under förutsättning att den artificiella belysningen är av dagsljuskvalitet för dagperioden. Dessutom får arter som är anpassade till dygnsrytmer som avviker från de svenska hållas med endast tidsstyrd belysning av dagsljuskvalitet.
Belysningen ska vara tillräcklig så att tillsyn och vård av djuren kan ske. Belysningen ska anpassas till varje djurarts normala behov vad gäller dygnsrytm och intensitet. Möjligheter till dämpad belysning ska finnas under natten. Belysningen ska inte förorsaka djuren obehag.
Buller
Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dBA.
Foder och vatten
Utfodring och vattning ska ske på ett sådant sätt, för de arter där det är möjligt, att samtliga individer samtidigt har tillgång till foder och vatten.
Landlevande djur som hålls vid temperaturer överstigande 0°C ska ha fri tillgång till för djuret tjänligt dricksvatten. Djur som hålls vid lägre temperatur ska ges uppvärmt dricksvatten minst två gånger dagligen om de inte har tillgång till vatten i fryssäker automat, fryssäker källa eller motsvarande.
Djur ska dagligen ha tillgång till foder av för arten och årstiden lämplig sammansättning, struktur och mängd. Fiskar, groddjur, kräldjur samt köttätande däggdjur får utfodras med längre tidsintervall.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Tillsyn och skötsel
Djur ska hållas på sådant sätt att tillsynen över djuren kan ske utan svårigheter. Tillsyn ska ske minst en gång dagligen.
Ströbäddar och bolådor ska hållas torra och rena. Djurutrymmen ska vara försedda med botten- och bomaterial av god hygienisk kvalitet i tillräcklig mängd och materialen ska vara anpassade efter djurarten.
Det ska finnas minst en särskild plats för rengöring av utrustning m.m. som kommit i kontakt med djur. Rengöring ska ske på ett sådant sätt att smittspridning förebyggs. Rengöring av utrustning och föremål som kommit i kontakt med reptiler får inte ske på de platser där utrustning från andra djur hanteras.
Djur får inte hållas tjudrade annat än tillfälligtvis. Undantag ges för vissa djur inomhus enligt 10 kapitlet. Djurens rörelsefrihet får inte begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds samman. För djur som hålls utomhus gäller vidare att dess rö relsefrihet inte får begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästes vid djuret.
Daglig utevistelse krävs för alla djur utom för arter som får hållas inomhus med visning året om och/eller kan hållas i säsongsförvaring. Kravet på daglig utevistelse gäller dock inte vid väderleksförhållanden som innebär en uppenbar risk för djurens hälsa och välbefinnande.
Dispens
Om det finns särskilda skäl kan Statens jordbruksverk medge undantag från föreskrifterna i denna författning.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 2 KLOAKDJUR OCH PUNGDJUR
Allmänt
Alla arter får säsongsförvaras inomhus i utrymme alternativt inomhusutrymme med visning.
Myrpiggsvin
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 20 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter
Känguruer > 25 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 4 m²/individ, dock minst 50 m² Stall/nattkvarter: 4 m²/individ, dock minst 24 m² Utomhusutrymme med visning: 1000 m²
Känguruer 10 - 25 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² Utomhusutrymme med visning: 500 m²
Känguruer < 10 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m för trädkänguruer Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² höjd 3 m för trädkänguruer Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter för trädkänguruer.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Vombater och pungdjävul
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 4 m²/individ, dock minst 50 m² Stall/nattkvarter: 4 m²/individ, dock minst 8 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter.
Koala
Koala får hållas inomhus året runt. 8 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 50 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Klättermöjligheter, tre insynsskyddade sidor.
Övriga marklevande kloakdjur och pungdjur 1 - 5 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 10 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter för näbbdjur och Macrotis. Bassäng 10 m², djup 0,5 m för näbbdjur.
Övriga marklevande pungdjur 0,25 - 1 kg
Arterna få r hållas inomhus året runt. 11 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 4 m² Utrymmets utformning: Bassäng 1 m², djup 0,3 m för Chironectes.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Övriga marklevande pungdjur < 0,25 kg
Arterna få r hållas inomhus året runt. 13 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 2 m² om insynsskyddat ovanifrån, annars 4 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter för pungmullvad.
Övriga trädlevande pungdjur 1 - 5 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 10 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 10 m² Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter.
Övriga trädlevande pungdjur 0,25 - 1 kg
Arterna får hållas inomhus året runt. 16 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 4 m² Utrymmets utformning: Klättermöjligheter.
Övriga trädlevande pungdjur < 0,25 kg
Arterna får hållas inomhus året runt. 18 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 2 m² om insynsskyddat ovanifrån, annars 4 m² höjd 1,5 m Utrymmets utformning: Klättermöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 3 SYDAMERIKANSKA TANDFATTIGA DÄGGDJUR, INSEKTÄTARE, SPETSEKORRAR, PÄLSFLADDRARE, KLIPPGRÄVLINGAR, JORDSVIN, MYRKOTTAR, ELEFANTNÄBBMÖSS
Allmänt
Alla arter får säsongsförvaras inomhus i utrymme alternativt inomhusutrymme med visning.
Myrkottar > 4 kg, jordsvin och jättebälta
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 6 m²/individ, dock minst 50 m² Stall/nattkvarter: 6 m²/individ, dock minst 12 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter.
Myrkottar < 4 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 10 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 10 m² höjd 3 m Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter.
Bältor 1 - 15 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 10 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Bältor < 1 kg
Arterna får hållas inomhus året runt. 6 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 4 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter.
Sengångare
Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: volym 75 m med minsta yta 15 m² och minsta höjd 3 m Utrymmets utformning: Klättermöjligheter i hela utrymmet, med markkontakt.
Jättemyrslok
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 6 m²/individ, dock minst 50 m² Stall/nattkvarter: 6 m²/individ, dock minst 24 m² Utomhusutrymme med visning: 2000 m²
Tamanduor
Tamanduor får hållas inomhus året runt. 10 § Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 20 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 3 m Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Dvärgmyrslok
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 4 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m² Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter.
Igelkottar
Tropiska arter får hållas inomhus året runt. 13 § Arter som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till bolåda. 14 § Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmenas utformning: Övervintringsmöjligheter för arter som går i vinterdvala.
Övriga insektätare > 0,25 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 10 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter för snabelslidmöss. Bassäng 1 m², djup 0,3 m för Potamogale.
Övriga insektätare < 0,25 kg
Arterna får hållas inomhus året runt. 17 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 2 m² höjd 1,5 m Utrymmets utformning: Grävmöjligheter för Hemicentetes, Microgale, guldmullvadar, mullvadar UPPHÄVDoch myskmöss. Bassäng 1 m², djup
Saknr L 108 0,3 m för myskmöss.
Spetsekorrar
Spetsekorrar får hållas inomhus året runt. 19 § Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 5 m² Stall/nattkvarter: 5 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m² Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter.
Pälsfladdrare
Pälsfladdrare får hållas inomhus året runt. 21 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 20 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Klättermöjligheter.
Klippgrävlingar
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med v isning: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 3 m för Dendrohyrax Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter för Dendrohyrax.
Elefantnäbbmöss
Elefantnäbbmöss f år hållas inomhus året runt. 24 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 4 m²
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 4 FLADDERMÖSS
Alla fladdermöss
Alla arter får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: Vingspannet (i meter) i kvadrat, multiplicerat med 40. Dock minst 20 m² Höjd 3 m Utrymmets utformning: Längsta väggen eller diametern minst 10 gånger vingspannet, dock minst 5 m. Eko-lokalisering hos vissa arter kräver ljuddämpande väggmaterial och en oregelbunden rumsform.
Arean beräknas genom att vingspannet mäts i meter och kvadreras, därefter multipliceras talet med 40 och avrundas till närmaste heltal. Med vingspann avses största vuxna djuret mätt från vingspets till vingspets.
Exempel:
Vingspann Längsta vägg Area
0,7 m 7 m 20 m² 1,0 m 10 m 40 m² 1,3 m 13 m 68 m² 1,7 m 17 m 116 m²
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 5 PRIMATER
Allmänt:
Bakhägn ska finnas.
Om inte annat anges ska minst hälften av ytan bestå av mjuk mark eller vara mjukgjord. Detta gäller såväl inomhus- som utomhusutrymmen.
Utomhusutrymmet ska vara utrustat med skydd för regn, vind och sol.
Viloplatserna ska vara så stora att aporna kan ligga utsträckta i hela sin längd.
Alla arter får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visnin g.
Trädlevande halvapor > 5 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 150 m³ med minsta yta 30 m² och minsta höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 200 m² i frianläggning alt 150 m³ i bur höjd 4 m Utrymmenas utformning: Klätter- och hoppmöjligheter, upphöjda viloplatser.
Trädlevande halvapor 1,5 - 5 kg utom ringsvanslemur
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 20 m³ med minsta yta 5 m² och minsta höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: Volym 40 m³ med minst yta 10 m² och minsta höjd 3 m Utrymmenas utformning: Rikligt med klätter- och hoppmöjligheter, vertikala och horisontella stammar el.motsv. boholkar, upphöjda viloplatser.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Ringsvanslemur
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 100 m med minsta yta 30 m² och minsta höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 50 m höjd 3 m Utrymmenas utformning: Rikligt med klätter- och hoppmöjligheter, vertikala och horisontella stammar el.motsv. boholkar, upphöjda viloplatser.
Spökdjur och trädlevande halvapor < 1,5 kg och apor < 1 kg
Arterna få r hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 10 m³ med minsta yta 3 m² Utomhusutrymme med visning: volym 20 m³ med minsta yta 5 m² Utrymmenas utformning: Rikligt med klätter- och hoppmöjlig heter vertikala stammar el. motsvarande, boholkar.
Trädlevande apor 9 - 20 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m² höjd 5 m Utomhusutrymme med visning: 350 m² i frianläggning alt 250 m³ i bur höjd 5 m Utrymmenas utformning: Rikligt med klätter- och hoppmöjlig heter, högt belägna viloplatser. I utomhusutrymmet ska dessutom finnas regn- och vindskydd.
Trädlevande apor 5 – 9 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m²
UPPHÄVD
höjd 3 m
Saknr L 108 Utomhusutrymme med visning: 250 m² i frianläggning alt 150 m³ i bur höjd 4 m Utrymmenas utformning: Rikligt med klätter- och hoppmöjlig heter, högt belägna viloplatser. I utomhusutrymmet ska dessutom finnas regn- och vindskydd.
Trädlevande apor 1 - 5 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 20 m³ med minsta yta 5 m² och minsta höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: volym 40 m³ med minsta yta 10 m² och minsta höjd 3 m Utrymmenas utformning: Rikligt med klättermöjligheter, vertikala stammar el. motsvarande, högt belägna viloplatser, boholkar.
Marklevande apor 5 - 20 kg utom babianer
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter, nivåskillnader med upphöjda viloplatser. I utomhusutrymmet ska dessutom finnas vind- och regnskydd.
Babianer
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 500 m² Utrymmenas utformning: Upphöjda viloplatser. I utomhusutrymmet ska dessutom finnas nivåskillnader samt vind- och regnskydd
UPPHÄVD
Saknr L 108
Gibbonapor
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 250 m³ med minsta yta 30 m² och minsta höjd 5 m Utomhusutrymme med visning: 200 m² i frianläggning alt 250 m³ i bur höjd 5m. Utrymmenas utformning: Rikligt med klättermöjligheter, samt utrymme och horisontella greppanordningar för ”sving-hopp”, högt belägna skyddade viloplatser. I utomhusutrymmet ska dessutom finnas högt belägna vind- och regnskyddade sittplatser.
Människoapor
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: volym 1000 m³ med minsta yta 150 m² och minsta höjd 5 m Utomhusutrymme med visning: 500 m² i frianläggning alt 1000 m³ i bur höjd 5 m. Utrymmenas utformning: Rikligt med klättermöjligheter, vilo platser på olika nivåer, tillflyktsställen. Minst 2 st. vind- och regnskydd.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 6 ROVDJUR OCH SÄLDJUR (UTOM DOMESTICERADE FORMER AV ILLER)
Allmänt
Bakhägn ska finnas.
Rovdjur som naturligt lever i kallt klimat får hållas utomhus enbart med tillgång till lyor eller skyddad lega.
Kattdjur > 100 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m . Utrymmet ska kunna delas. höjd 3m 2 2 Stall/nattkvarter: 6 m/individ, dock minst 24 m, utrymmet ska kunna delas Utrymmenas utformning: Upphöjda liggplatser på olika nivåer, vertikala trädstammar. Utomhusutrymme med visning: 1000 m Utrymmets utformning: Upphöjda liggplatser, vertikala stammar, naturmark, alt. minst ½ av markytan mjukgjord.
Kattdjur 30 - 100 kg
Trädleopard får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m , utrymmet ska kunna delas höjd 3 m 2 2 Stall/nattkvarter: 5 m/individ, dock minst 20 m, utrymmet ska kunna delas höjd 3m Utrymmenas utformning: Upphöjda liggplatser på olika nivåer, vertikala trädstammar, klättermöjligheter. Utomhusutrymme med visning: 1000 m i frianläggning, alt. 500 2 UPPHÄVDm med höjd 5 m i bur.
Saknr L 108
Utrymmets utformning: Upphöjda liggplatser, naturmark, alt. minst ½ markytan mjukgjord, klättermöjligheter.
Kattdjur 5 - 30 kg
Arterna får säsongförvaras i inomhusutrymmet för visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 25 m , utrymmet ska kunna delas höjd 3 m Utrymmenas utformning: Goda klättermöjligheter, högt belägna liggplatser. 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m, utrymmet ska kunna delas Utomhusutrymme med visning: 500 m i frianläggning alt. 300 m med höjd 3 m i bur Utrymmets utformning: Klättermöjligheter, högt belägna liggplatser, naturmark alt. minst ½ av markytan mjukgjord .
Kattdjur < 5 kg
Tropiska arter får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme året runt med visning: 25 m , utrymmet ska kunna delas höjd 2,5 m Inomhusutrymme med visning: 10 m , utrymmet ska kunna delas höjd 2,5 m Utrymmenas utformning: Goda klättermöjligheter, högt belägna liggplatser. 2 2 Stall/nattkvarter: 2 m /individ, dock minst 8 m Utomhusutrymme med visning: 250 m i frianläggning; alt. 200 m med höjd 3 m i bur. Utrymmets utformning: Goda klättermöjligheter, högt belägna liggplatser, naturmark, alt. minst ½ av markytan mjukgjord.
UPPHÄVD
Saknr L 108 Hunddjur och hyenor > 30 kg
Brun hyena får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m för hyena höjd 3 m för hyena 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m Utomhusutrymme med visning: 2000 m Utrymmets utformning: Tillgång till lya, upphöjda liggplatser, naturmark, grävmöjlig heter.
Hunddjur och hyenor 10 - 30 kg
Jordvarg får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 25 m höjd 3 m 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m Utomhusutrymme med visning: 1000 m Utrymmets utformning: Tillgång till lya, upphöjda liggplatser, naturmark, grävmöjlig heter.
Hunddjur < 10 kg
Tropiska arter < 3 kg får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme året runt med visning: 50 m Inomhusutrymme med visning: 25 m 2 2 Stall/nattkvarter 4 m /individ, dock minst 16 m Utomhusutrymme med visning: 600 m . Utrymmets utformning: Tillgång till lya, grävmöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Svartbjörn brunbjörn och isbjörn
För vintersovande björnar får säsongsförvaring ske i utrymmet för stall/nattkvarter.
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: 1 box/vuxen individ om vardera 6 m , samt 1 extra box; hona med ungar får hållas i samma box. Utrymmets utformning: Klättermöjligheter . Utomhusutrymme med visning: 1500 m , utrymmet ska kunna delas, minsta delen ska minst vara 500 m . Utrymmets utformning: Svart- och brunbjörn: grävmöjligheter, klättermöjlig heter, tillgång till bassäng i alla utrymmen. För isbjörn: grävmöjligheter, damm med simoch dykmöjligheter i alla hägndelar, damm 600 m , 3 m djup, om björnar hålls i två separata hägn, får vardera ej understiga 1000 m .
Övriga björnar utom liten panda
För säsongsförvaring av icke vintersovande björnar gäller samma mått och krav på utformning som gäller vid inomhusutrymme med visning. För vintersovande björnar får säsongsförvaring ske i utrymmet för stall/nattkvarter.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m , Höjd 3 m Stall/nattkvarter: 1 box/vuxen individ om vardera 6 m , samt 1 extra box, hona med ungar får hållas i samma box Utomhusutrymme med visning: 800 m , hägnet ska kunna delas Utrymmets utformning: Den minsta delen minst 1/3 av totala ytan, grävmöjligheter, klättermöjligheter, tillgång till bassäng i alla hägndelar, om
UPPHÄVD
Saknr L 108
björnar hålls i separata hägn får vardera ej understiga 500 m .
Övriga rovdjur, huvudsakligen trädlevande > 3 kg
Tropiska arter får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme året om med visnin g: 50 m , höjd 3m. Inomhusutrymme med visning: 25 m höjd 3 m 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m . Utomhusutrymme med visning: 200 m , om bur: höjd 3 m. Utrymmenas utformning: Rikligt med klättermöjligheter, högt belägna liggplatser, boh ålor, naturmark alt. minst ½ av markytan mjukgjord, beroende på art ska grävmöjligheter och/eller damm finnas.
Övriga rovdjur, huvudsakligen trädlevande < 3 kg
Tropiska arter får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme året om med visning: 50 m höjd 3 m. Inomhusutrymme med visning: 25 m höjd 3m. 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m . Utomhusutrymme med visning: 100 m , om bur: höjd 3 m. Utrymmenas utformning: Rikligt med klättermöjligheter, högt belägna liggplatser, beroende på art ska täckta bolådor finnas, grävmöjligheter, naturmark alt. minst ½ av markytan mjukgjord.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Övriga rovdjur, huvudsakligen marklevande > 5 kg
Tropiska arter får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme året om med visning: 100 m Inomhusutrymme med visning: 50 m 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m . Utomhusutrymme med visning 600 m Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter, naturmark alt. minst ½ av markytan mjukgjord, gömställen, tillgång till lya, klättermöjligheter. Gäller ej stallutrymmet.
Övriga rovdjur, huvudsakligen marklevande < 5 kg
Tropiska arter får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme året om med visning: 50 m Inomhusutrymme med visning: 25 m 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m Utomhusutrymme med visning: 100 m ; (om bur höjd 2 m) Utrymmets utformning: Grävmöjligheter, gömställen, upphöjda ligg-/sittplatser i terrängen, naturmark alt. minst ½ av markytan mjukgjord. Gäller ej stallutrymmet.
Uttrar > 20 kg, utom havsutter
Arterna få r hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmets utformning: Tillgång till damm och/eller rinnande vatten, platser för pälsvård, gömställen, lyor
UPPHÄVD
Utomhusutrymme med visning: 400 m²
Saknr L 108 Utrymmets utformning: 100 m² damm, alt. rinnande vatten, med djupdelar på 100 cm och lång strandlinje, tillgång till platser för pälsvård, gömställen, lyor.
Uttrar < 20 kg
Tropiska arter får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m Utrymmets utformning: Tillgång till damm och/eller rinnande vatten; platser för pälsvård, gömställen, tillgång till lyor. 2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /individ, dock minst 16 m . Utomhusutrymme med visning: 200 m Utrymmets utformning: 30 m damm, med djupdelar på 100 cm alt. rinnande vatten med 50 cm djupdelar, samt lång strandlinje, platser för pälsvård, gömställen, tillgång till lyor.
Valross och sjöelefant
Utrymmeskrav enligt följande:
Utomhusutrymme med visning: 400 m damm med djuphål på minst 5 m, landdel 100 m . Utrymmets utformning: Varierande bottentopografi, avskiljningsmöjligheter, liggutrymme för alla individer samtidigt på landdelen. För valross ska sandbotten finnas på någon del av bottnen (kan vara fristående).
UPPHÄVD
Saknr L 108
Öronsälar
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter med isfri utomhusdamm: Tillgång till varmutrymme med landdel på 4 m /djur Stall/nattkvarter med isbelagd eller torrlagd utomhusdamm: 100 m bassäng, djupdel på 3m. Landdel på 4 m /individ, dock minst 20 m . Utrymmenas utformning: Landpartier med sand eller grus ska finnas. Sanden och gruset ska vara av sådan kvalitet att den ej skadar sälarnas matsmältning. Utomhusutrymme med visning: 400 m damm, djuphål minst 3m, landdel 200m . Utrymmets utformning Varierande bottentopografi, viloutrymme för alla individer samtidigt på landdelen.
Övriga sälar
Utrymmeskrav enligt följande:
Utomhusutrymme med visning: 400 m damm, djuphål på 3m, tillgång till landutrymme för vila. Utrymmets utformning: Varierande bottentopografi, landdelen ska rymma alla individer samtidigt vid vila, avskiljningsmöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 7 VALAR OCH SIRENDJUR
Allmänt
Vattnets salthalt ska vara anpassad till den aktuella arten.
Djuren ska ha tillgång till direkt solljus sommartid.
Flasknosdelfin och vanlig tumlare
Arterna får hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: 800 m bassängyta, för flasknosdelfin. 400 m för tumlare. Bassängens djup ska vara minst lika med den aktuella artens kroppslängd. Djuphål med minst 2 gånger kroppslängden ska finnas. Djuren ska ha tillgång till frostfritt vinterutrymme vintertid. Utrymmets utformning: Bassängerna ska ha oregelbundna väggar, och vågdämpande kanter. Avskiljningsmöjligheter. Inga bassängutrymmen får vara mindre än 100 m .
Sirendjur
Sirendjur få r hållas inomhus året runt.
Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: 200 m bassängyta. Bassängen ska ha varierat djup där största djup ska vara minst lika med artens kroppslängd.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 8 ELEFANTER
Allmänt
Djuren ska tillgång till dusch eller bassäng, djup minst 1 m.
Bakhägn ska finnas.
Afrikansk elefant och asiatisk elefant
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Inomhusutrymme med visning: 50 m /djur, dock minst 200 m med takhöjd 6 m. Golvet ska vara försett med golvvärme. Utrymmets utformning: Avskiljningsmöjligheter, där minsta utrymme ska vara 50 m /djur. Skrubbställe. Utomhusutrymme med visning: 4000 m . Utrymmets utformning: Mjuk markbeläggning, sand eller jord, tillgång till skrubbställe.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 9 UDDATÅIGA OCH PARTÅIGA HOVDJUR (UTOM DOMESTICERADE FORMER)
Allmänt
Bakhägn ska finnas.
Hästdjur som naturligt lever i kallt klimat får hållas utomhus enbart med tillgång till vind- och regnskydd.
Vilda hästdjur
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Stall/nattkvarter: 6 m /djur, dock minst 12 m 2 2 Inomhusutrymme med visning: 6 m/djur, dock minst 12 m för zebra, övriga arter får inte visas inomhus. Utomhusutrymme med visning: 2 500 m Utrymmets utformning: Väl dränerat och fast underlag. Skrubbställen.
Tapirer och dvärgflodhäst
Arterna får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m 2 2 Stall/nattkvarter: 12 m /djur, dock minst 24 m , ska vara delbart. Utrymmets utformning: Golvet ska vara försett med golvvärme. Badmöjlighet eller tillgång till egenstyrd dusch. Utomhusutrymme med visning: 500 m Utrymmets utformning: Tät undervegetation eller motsvarande, damm 100 m och 1,5 m djup, samt vindskydd.
Noshörningar
Utrymmeskrav enligt följande:
UPPHÄVD2
Inomhusutrymme med visning: 50 m /djur
Saknr L 108 Utrymmets utformning: Skrubbmöjlighet Utomhusutrymme med visning: 4000 m Utrymmets utformning: Gyttjebad, skrubbmöjlighet.
Svin och navelsvin
Tropiska arter får säsongförvaras i inomhusutrymme med visning.
Vildsvin får hållas enbart utomhus med tillgång till vind- och regnskydd eller hyddor.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m Stall/nattkvarter: 12 m /familjegrupp Utomhusutrymme med visning: 2 500 m Utrymmenas utformning: Bökmöjligheter, gyttjebad, tät undervegetation eller motsvarande med trånga passager, material för bobyggnad.
Flodhäst
Flodhäst får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Inomhusutrymme med visning: 40 m /djur, dock minst 200 m Utrymmets utformning: Uppvärmd bassäng, 100 m med djup 1,5 m. Utomhusutrymme med visning: 2 500 m Utrymmets utformning: Damm 200 m och minst 1,5 m djup, alt fri tillgång till inomhusbassängen.
Giraff
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Inomhusutrymme med visning: 25 m /djur, dock minst 50 m , höjd 6 m. Utrymmets utformning: Tillgång till djupströbädd eller golv försett med golvvärme. UPPHÄVDHögt placerade utfodringsplatser.
Saknr L 108 Utomhusutrymme med visning: 4 000 m Utrymmets utformning: Högt placerade utfodringsplatser.
Tropiska idisslare > 300 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Inomhusutrymme med visning: 8 m /djur, dock minst 12 m Utomhusutrymme med visning: 3 000 m Utrymmenas utformning: Möjlighet att isolera handjur resp. hondjur med kalv ska finnas.
Tropiska idisslare 150 – 300 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Inomhusutrymme med visning: 6 m /djur, dock minst 12 m Utomhusutrymme med visning: 3 000 m Utrymmenas utformning: Möjlighet att isolera handjur resp. hondjur med kalv ska finnas.
Tropiska idisslare 50 – 150 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Stall/nattkvarter: 4 m /djur, dock minst 6 m 2 2 Inomhusutrymme med visning: 6 m/djur, dock minst 12 m för bläsbock och addaxantilop. 2 2 4 m/djur, dock minst 24 m för övriga arter Utomhusutrymme med visning: 2 500 m Utrymmenas utformning: Möjlighet att isolera handjur resp. hondjur med kalv ska finnas. Siktbarriär inomhus i gruppbox.
Tropiska idisslare 20 - 50 kg
Arterna får säsongsförvaras i stall/nattkvarter.
UPPHÄVD
Utrymmeskrav enligt följande:
Saknr L 108
2 2 Stall/nattkvarter: 2 m /djur, dock minst 12 m Utrymmets utformning: siktbarriärer, separat handjursbox om mer än ett könsmoget handjur. Utomhusutrymme med visning: 1 000 m
Tropiska idisslare 11 – 20 kg
Arterna får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Stall/nattkvarter: 2 m /djur, dock minst 12 m Inomhusutrymme med visning: 50 m /familj Utrymmets utformning: Siktbarriärer. Utomhusutrymme med visning: 400 m Utrymmenas utformning: Tät undervegetation eller motsvarande.
Tropiska idisslare < 11 kg
Arterna får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Stall/nattkvarter: 2 m /djur, dock minst 12 m Inomhusutrymme med visning: 50 m /familj Utomhusutrymme med visning: 200 m Utrymmenas utformning: Tät undervegetation eller motsvarande.
Nordliga och bergslevande idisslare > 50 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Utomhusutrymme med visning: 3 000 m Utrymmets utformning: Flera olika vind- och regnskydd. Regn- och vindskydd krävs ej för Cervus, Odocoileus och älg. Myskoxe ska ha skydd för regn och dessutom solskydd under UPPHÄVDden varma årstiden. Fast,
Saknr L 108 kuperad och väl dränerad mark, som medger klättermöjligheterf för bergs-levande arter. Fejningsmöj-ligheter. Sölgrop för Cervus. Endast ett könsmoget handjur under brunstperioden vid angivet mått.
Nordliga och bergslevande idisslare < 50 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Utomhusutrymme med visning: 1 000 m Utrymmets utformning: Flera olika vind- och regnskydd. Fast kuperad och väl dränerad mark, som medger klättermöjligheter för bergslevande arter. Fejningsmöjligheter, siktbarriärer. Endast ett könsmoget handjur per utrymme.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 10 DOMESTICERADE FORMER AV UDDATÅIGA OCH PARTÅIGA HOVDJUR
Allmänt
Djurens hovar alt. klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
Djuren ska ges möjlighet att beta dagligen under vegetationsperioden. Med bete avses för getter och kameldjur buskar eller färskt hugget sly. För övriga djur avses gräs. Beteskravet i första stycket gäller inte svin.
Domesticerade former av hästdjur
Mellan spiltor eller boxar ska det finnas en avskiljningsanordning som hindrar djuren att skada varandra.
Om fölning sker i stall ska fölningsbox finnas.
Vid uppbindning i spilta eller box ska grimma eller halsrem och löpande grimskaft användas. En grimma eller halsrem får inte bestå av material som kan skada djuret.
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskraven finns i bilaga 1 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m. gäller. Mankhöjder som anges för häst är tillämpbara även för åsna, mulåsna och mula. Inomhusutrymme med visning: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav för boxar i ovanstående bilaga gäller. Utomh usutrymme med visning: 250 m /djur, arean kan fördelas på flera hagar. Minsta area ska dock vara 500 m .
UPPHÄVD
Saknr L 108
Domesticerade former av svin
Grundläggande bestämmelser finns i 2 kap 29-30, 33-35 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) o m djurhållning inom lantbruket m.m.
Grisar ska ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskraven finns i bilaga 3 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m.. Inomhusutrymme med visning: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav enligt ovanstående bilaga. Dessutom ska djuren ha reträttmöjligheter. Utomhusutrymme med visning: 250 m² Utrymmenas utformning Möjlighet att böka samt sommartid tillgång till gyttjebad och torra partier.
Domesticerade former av kameldjur
Det ska finnas möjlighet att hålla könsmogen kamelhingst i separat hage.
Kamel, lama och alpacka får hållas utomhus med tillgång enbart till vind- och regnskydd.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: Dromedarer ska ha ett boxutrymme om 10 m²/djur, dock minst 15 m². Utomhusutrymme med visning: 2 500 m².
UPPHÄVD
Saknr L 108
Domesticerade former av nötkreatur utom watussi, zebu och dvärgzebu
Grundläggande bestämmelser finns i 2 kap, 7-17, 19-24, 27 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m.
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav finns i bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m. Inomhusutrymme med visning: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav för boxar och lösdrift enligt ovan nämnda bilaga. Djuren ska dessutom ha reträttmöjligheter. Utomhusutrymme med visning: 250 m /djur, arean kan fördelas på flera hagar. Minsta arean ska dock vara 500 m².
Watussi, zebu, dvärgzebu och andra domesticerade former av bufflar och oxdjur
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 12 m²/djur. Dvärgzebu: 6m²/djur, dock minst 12 m². Utomhusutrymme med visning: 2 500 m². Utrymmets utformning Jak och vattenbuffel ska sommartid ha tillgång till badmöjligheter eller individstyrd dusch.
Domesticerade former av får
Får ska hållas i lösdrift.
Får ska klippas minst en gång per år.
Vid lamningen ska ett avskilt utrymme kunna ordnas för tacka med lamm.
UPPHÄVD
Saknr L 108 19 § Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav finns i bilaga 4 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m.. Djuren ska dessutom ha reträttmöjligheter. Utomhusutrymme med visning: 125 m /djur, dock minst 250 m².
Domesticerade former av getter
Getter av ullras ska klippas minst en gång per år.
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav finns i bilaga 5 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:6) om djurhållning inom lantbruket m.m.. Inomhusutrymme med visning: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav för ströbädd enligt ovan nämnda bilaga. Djuren ska dessutom ha reträttmöjligheter. Utrymmenas utformning Klättermöjligheter Utomhusutrymme med visning: 50 m /djur, dock minst 250 m². Utrymmets utformning Klättermöjligheter, foderhäckar.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 11 GNAGARE OCH HARDJUR (UTOM DOMESTICERADE FORMER)
Allmänt:
Alla arter ska ha bolåda om inget annat anges i detta kapitel.
Kapybara
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmets utformning: Bassäng 20 m², djup 0,5 m. Bolåda behövs ej. Stall/nattkvarter: 20 m²/familj Utrymmets utformning: Bassäng 2 m², djup 0,5 m. Bolåda behövs ej. Säsongsförvaring: 20 m /familj Utrymmets utformning: Bassäng 2 m², djup 0,5 m. Bolåda behövs ej. Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 100 m², djup 0,5 m. Bolåda behövs ej.
Bävrar
Utrymmeskrav enligt följande:
Säsongsförvaring: 20 m²/familj Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 0,5 m. Utomhusutrymme med visning: 300 m² Utrymmets utformning: Damm eller bassäng med vattenyta 100 m², djup 0,5 m, strandlinje 40 m med varierande kontur. Hydda (1 m² invändigt) (ej bolåda) med ingång under vattnet. Hålls fler än ett par ska flera hyddor finnas. Grävmöjligheter samt bygg- och gnagmaterial ska finnas.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Stora jordpiggsvin
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² Säsongsförvaring: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Utomhusutrymme med visning: 600 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter. Bolåda behövs ej.
Stora trädpiggsvin och pakarana
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 20 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² höjd 3 m Säsongsförvaring: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 3 m Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter. Bolåda behövs ej.
Maror
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² Säsongsförvaring: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter.
Sumpbäver
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmets utformning: Bassäng 20 m², djup 0,3 m Bolåda behövs ej Stall/nattkvarter: UPPHÄVD2 m²/individ, dock minst 12 m²
Saknr L 108 Utrymmets utformning: Bassäng 6 m², djup 0,3 m. Bolåda behövs ej. Säsongsförvaring: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Utrymmets utformning: Bassäng 6 m², djup 0,3 m. Bolåda behövs ej. Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 100 m², djup 0,3 m. Bolåda behövs ej.
Rörråttor och pakor
Arterna får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning. 9 § Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter för Agouti taczanowskii. Bolåda behövs ej
Agutier
Agutier får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmenas utformning: Bolåda behövs ej.
Präriehundar och murmeldjur
Utrymmeskrav enligt följande:
Säsongsförvaring: 20 m²/familj Utomhusutrymme med visning: 50 m²/familj Utrymmets utformning: Grävmöjligheter. Bolåda behövs ej.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Övriga marklevande gnagare 1 - 5 kg
Arterna får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 20 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter för ekorrbäver, bisamråtta, hamsterråttor, rotråttor, springhare och Lagostomus. Bassäng 5 m², djup 0,3 m för bisamråtta. Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter för arter som ovan. Bassäng 3 m², djup 0,3 m för bisamråtta. Utomhusutrymme med visning: 20 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter för arter som ovan. Bassäng 5 m², djup 0,3 m för bisamråtta.
Övriga marklevande gnagare 0,25 - 1 kg
Arterna får hållas inomhus året runt i utrymme. 16 § Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: 4 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter för sislar, jordekorrar, kindpåsråttor, hamstrar, bandicootråttor, mullvadsråttor, rotråttor, blindråttor, mullvadsgnagare, kamråttor, lansråttor. Bassäng 2 m², djup 0,3 m för Hydromys.
Övriga marklevande gnagare < 0,25 kg
Arterna får hållas inomhus året runt in i utrymme. 18 § Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: 2 m² om insynsskyddat ovanifrån, annars 4 m² Utrymmets utformning: UPPHÄVDGrävmöjligheter för alla utom Menetes,
Saknr L 108 Zapus, Clethrionomys, taggmöss, gräsmöss, äkta råttor, stenmöss, gräsråttor, vitsvansad råtta, hjortråttor, storörade möss, bomullsråttor och pygmémöss. Bassäng 1 m², djup 0,3 m för Arvicola.
Övriga trädlevande gnagare 1 - 5 kg
Arterna får säsongsförvaras i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 10 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 10 m² höjd 3 m Utrymmenas utformning: Klättermöjligheter.
Övriga trädlevande gnagare 0,25 - 1 kg
Arterna får hållas inomhus året runt i utrymme . 22 § Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: 4 m² Utrymmets utformning: Klättermöjligheter.
Övriga trädlevande gnagare < 0,25 kg
Arterna får hållas inomhus året runt i utrymme .
Utrymmeskrav enligt följande:
Utrymme: 2 m² om insynsskyddat ovanifrån, annars 4 m² höjd 1,5 m Utrymmets utformning: Klättermöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Harar
Tropiska arter får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning. 26 § Arter som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till bohåla. 27 § Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 100 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 12 m² Säsongsförvaring 2 m²/individ, dock minst 20 m² Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmenas utformning: Tät undervegetation, eller motsvarande.
Kaniner
Tropiska arter får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning. 29 § Arter som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till bohåla. 30 § Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 20 m² Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m² Utomhusutrymme med visning: 50 m² Utrymmenas utformning: Grävmöjligheter för Oryctolagus.
Pipharar
Pipharar får hållas inomhus året runt i utrymme. 32 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 4 m² Utrymmets utformning: Grävmöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 12 DOMESTICERADE FORMER AV ILLER, GNAGARE OCH HARDJUR
DOMESTICERADE FORMER AV ILLER
Grundläggande bestämmelser för hållande av tamiller finns i 7 kap 1- 3, 5-9 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. 2 § Domesticerad iller får hållas inomhus året runt i utrymme. 3 § Utrymmeskrav enligt följande: 2 2 Säsongsförvaring: 1 m /djur, dock minst 5 m . Höjd 1m. Utrymme: 10 m². Utrymmets utformning: Grävmöjligheter. I övrigt gäller 5-9 §§ i det kapitel som nämns i 1 §.
DOMESTICERADE FORMER AV GNAGARE
Allmänt
Grundläggande bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare finns i 8 kap, 2-6, 8, 12-18, 20 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. 5 § Gnagare som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till bolåda eller liknande. 6 § Arterna får hållas inomhus året runt i utrymme.
Utrymmeskrav
Arter > 0,25 kg
Utrymmeskrav enligt följande: Säsongsförvaring: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav finns i bilaga 4 till den i 4 § nämnda författningen.
UPPHÄVD
Saknr L 108 2 2 Utrymme: 0,5 m /djur, dock minst 3 m . Höjd 1 m. Minsta skyddade sida 2 m. Utrymmets utformning: Bolåda ska finnas. I övrigt gäller 12-18 §§ i det kapitel som nämns i 4 §.
Arter < 0,25 kg
Utrymmeskrav enligt följande:
Säsongsförvaring: Gällande bestämmelser avseende utrymmeskrav finns i bilaga 4 till den i 4 § nämnda författningen. 2 2 Utrymme: 0,25 m/djur dock minst 1,5 m. Höjd 1 m. Minsta skyddade sida 1 m. Utrymmets utformning: Bolåda ska finnas. Ökenråttor ska ha grävmöjligheter. I övrigt gäller 12-18 §§ i det kapitel som nämns i 4 §.
DOMESTICERADE FORMER AV HARDJUR
Allmänt
Särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare finns i 8 kap 3-6, 13, 14, 20 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby.
Utrymmeskrav
Domesticerade former av hardjur får hållas inomhus året runt i utrymme.
Utrymmeskrav enligt följande:
2 2 Säsongsförvaring. 0,5 m /djur dock minst 1 m . Höjd 1 m. Utrymme. 1 m²/djur dock minst 5 m². Den kortaste skyddade sidan ska vara 2 m. Utrymmets utformning: Grävmöjligheter, bolåda i publika utrymmen.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 13 ANDFÅGLAR, BURFÅ GLAR OCH DOMESTICERADE FORMER AV HÖNSFÅGLAR OCH DUVOR
Allmänt
Fåglarna ska ha tillgång till värpreden eller ges motsvarande häckningsmöjlighet. 2 § Betande andfåglar ska ges möjlighet att beta gräs dagligen under vegetationsperioden. 3 § Fåglar får inte hållas på nätgolv. 4 § Fåglar som hålls utomhus under vintern ska ha tillgång till frostfri viloplats. Dock kan vilda andfåglar som naturligt lever i kallt klimat hållas enbart utomhus med tillgång till ett frostfritt regn- och vindskydd alternativt tillgång till öppet vatten. 5 § Andfåglar ska tillgång till bad året runt. 6 § Med storleksmått avses medellängden för vuxna fåglar, från näbbspets till stjärtspets, inklusive ev. förlängda fjädrar även om dessa bäres enbart under en del av året.
DOMESTICERADE FORMER AV ANDFÅGLAR
Andfåglar >100 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 2 m /fågel. Inomhusutrymme med visning: 2 m²/fågel, dock minst 15 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m²/fågel, dock minst 300 m² Utrymmets utformning: 200 m² damm. Ö eller flotte ska finnas.
Andfåglar 60-100 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 2 m /fågel. Inomhusutrymme med visning: 2 m²/fågel, dock minst 15 m²
UPPHÄVD
Utomhusutrymme med visning: 10 m²/fågel, dock minst 300 m²
Saknr L 108 Utrymmets utformning: 100 m² damm. Ö eller flotte ska finnas.
Andfåglar < 60 cm längd
Tropiska andfåglar < 40 cm, får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning. 11 § Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 0,3 m /fågel. Inomhusutrymme med visning: 0,3 m²/fågel, dock minst 10 m² Utomhusutrymme med visning: 3 m²/fågel, dock minst 100 m² Utrymmets utformning: 50 m² damm.
DOMESTICERADE FORMER AV ANDFÅGLAR
Domesticerad gås och myskand
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 2 m /fågel. Inomhusutrymme med visning: 2 m²/fågel, dock minst 15 m². Utomhusutrymme med visning: 10 m²/fågel, dock minst 100 m² Utrymmets utformning: 20 m damm.
Domesticerad and
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 1 m /fågel. Inomhusutrymme med visning: 1 m²/fågel, dock minst 10 m². Utomhusutrymme med visning: 3 m²/fågel, dock minst 50 m² Utrymmets utformning: 10 m damm.
DOMESTICERADE FORMER AV HÖNSFÅGLAR
Allmänt
Fåglarna ska ha tillgång till sandbad och sittpinne. Samtliga fåglar ska samtidigt kunna sitta på pinne. Sittpinnar ska placeras så att ingen del av fågeln behöver vidröra vare sig golv, vägg eller tak.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Arter > 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: 2 m²/fågel. 2 2 Inomhusutrymme med visning: 2 m /fågel, dock minst 50 m . Höjd 2,5 m. Utomhusutrymme med visning: 100 m². Höjd 2,5m
Arter < 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: 0,3 m²/fågel. 2 2 Inomhusutrymme med visning: 0,3 m /fågel, dock minst 25 m . Höjd 2,5 m Utomhusutrymme med visning: 50 m². Höjd 2,5 m.
BURFÅGLAR OCH DOMESTICERADE FORMER AV DUVOR
Bestämmelser om burfåglar finns i 6 kapitel 2-4, 7 och 9-17 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. För djurutrymmen som inte visas offentligt, gäller för burfåglar och duvor mindre än 20 cm bilaga 1 i samma föreskrifter. För arter >20 cm gäller samma mått som för visningsutrymmet.
Fåglarna får hållas inomhus året runt.
Fåglars flygförmåga får inte begränsas genom stäckning eller vingklippning eller motsvarande åtgärd.
Papegojor ska ha klättermöjligheter.
Utrymmeskrav enligt följande: Fågelns längd Minsta tillåtna Minsta yta per Minsta höjd (cm) yta fågel (m ) 2 2 (m ) (m ) <20 4 0,5 2 20-40 10 1 2,5 >40 30 2 3
Exempel på burfåglar finns i artlistan.
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 14 ÖVRIGA FÅGLAR
Allmänt:
För fåglar som omfattas av avsnitten 14.7, 14.9 - 14.11 i detta kapitel gäller att deras flygförmåga inte får begränsas genom exempelvis stäckning eller vingklippning. Dock med undantag för sekreterarfågel och Bucorvus. 2 § Med storleksmått avses medellängden fö r vuxna fåglar, från näbbspets till stjärtspets, inklusive ev. förlängda fjädrar även om dessa bäres enbart under en del av året.
14.1 STRUTSARTADE FÅGLAR
Arter > 90 cm längd
Struts får ej användas som riddjur. 4 § Kasuarer får säsongförvaras inomhus i inomhusutrymme med visning. 5 § Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 10 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m för struts Stall/nattkvarter: 10 m²/individ Utomhusutrymme med visning: 2500 m²
Arter < 90 cm längd
Arterna får hållas inomhus året runt i utrymme. 7 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 10 m²/individ, dock minst 50 m² Utrymmets utformning: Tät undervegetation eller motsvarande, mjuk eller mjukgjord mark.
UPPHÄVD
Saknr L 108
14.2 PINGVINER
Klimatanläggning med luftfiltrering krävs för inomhusutrymmen. Detta gäller ej Spheniscus. 9 § Alla arter utom Spheniscus får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning. Spheniscus får säsongförvaras i inomhusutrymme med visning.
Arter > 85 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² Utrymmets utformning: Bassäng 20 m², djup 2 m på minst halva ytan. 2 2 Stall/nattkvarter: 2 m /individ, dock minst 25 m Utrymmets utformning: Bassäng 10 m², djup 2 m på minst halva ytan. Utomhusutrymme med visning: 200 m² Utrymmets utformning: Bassäng 100 m², djup 2 m på minst halva ytan.
Arter < 85 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 25 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m på minst halva ytan. Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 25 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m på minst halva ytan. Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmets utformning: Bassäng 50 m², djup 2 m på minst halva ytan.
14.3 LOMMAR OCH DOPPINGAR
Arter > 50 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 20 m² UPPHÄVDUtrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m.
Saknr L 108 Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Utomhusutrymme med visning: 100 m² Utrymmets utformning: Bassäng 75 m², djup 1 m.
Arter < 50 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Stall/nattkvarter: 0,5 m²/individ, dock minst 5 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Utomhusutrymme med visning: 50 m² Utrymmets utformning: Bassäng 40 m², djup 1 m.
14.4 PELIKANER, SKARVAR OCH ORMHALSFÅGLAR
Arter > 60 cm längd
Ormhalsfåglar får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 75 m² Utrymmets utformning: Bassäng 50 m², djup 1 m. Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Säsongsförvaring: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Utomhusutrymme med visning: 150 m² Utrymmets utformning: Bassäng 100 m², djup 1 m.
Arter < 60 cm längd
Får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 25 m² Utrymmets utformning: UPPHÄVDBassäng 10 m², djup 1 m.
Saknr L 108 Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 12 m² Utrymmets utformning: Badmöjlighet. Säsongsförvaring: 1 m²/individ, dock minst 15 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Utomhusutrymme med visning: 50 m² Utrymmets utformning: Bassäng 40 m², djup 1 m.
14.5 MARKLEVANDE HÖNSARTADE FÅGLAR
Arter som betraktas som burfåglar behandlas i kapitel 13.
Säsongsförvaring gäller endast tropiska arter.
Arter som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till vind- och regnskydd.
Arter > 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Säsongsförvaring: 2 m²/individ, dock minst 25 m² Utomhusutrymme med visning: 200 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Flyghinder för tjäder.
Arter 25 - 60 cm längd
Alla tropiska arter får säsongförvaras i stall/nattkvarter.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 0,5 m²/individ, dock minst 25 m² höjd 2,5 m Stall/nattkvarter: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² Utomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 2,5 m Utrymmets utformning: Flyghinder för orre.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Arter < 25 cm längd
Arterna får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 0,5 m²/individ, dock minst 6 m² Stall/nattkvarter: 0,5 m²/individ, dock minst 4 m² Utomhusutrymme med visning: 50 m² höjd 2,5 m
14.6 STORKARTADE FÅGLAR
Flamingor
Flamingor får säsongförvaras i stall/nattkvarter.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 15 m². Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 15 m² Utrymmets utformning: Badmöjlighet. Utomhusutrymme med visning: 100 m² och höjd 3 m i bur, alt. 150 m² i frianläggning Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 2 m²/individ, dock minst 50 m² med största djup 0,3 m, och med lång grund strandlinje och lera för bobygge.
Övriga arter > 65 cm längd
Alla tropiska arter får säsongsförvaras i stall/nattkvarter.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 10 m² (behövs ej för storkar). Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Utrymmets utformning: Badmöjlighet (behövs ej för storkar). Utomhusutrymme med visning: 100 m² och höjd 4 m i bur,
UPPHÄVD
alt. 150 m² i frianläggning
Saknr L 108 Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 50 m², med lång grund strandlinje (behövs ej för storkar).
Övriga arter < 65 cm längd
Arterna får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 25 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 8 m². Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 12 m² Utrymmets utformning: Badmöjligheter. Utomhusutrymme med visning: 50 m² och höjd 4 m i bur, alt. 75 m² i frianläggning Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 10 m², med lång grund strandlinje.
14.7 ROVFÅGLAR
Allmänt
Rovfåglar som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till vind- och regnskydd.
Rovfåglar får säsongsförvaras i stall/nattkvarter.
Arter > 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: 10 m²/individ, dock minst 30 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 300 m² höjd 5 m på minst halva ytan Utrymmets utformning: Badmöjligheter.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Arter 35 - 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Utomhusutrymme med visning: 200 m² höjd 3 m på minst halva ytan Utrymmets utformning: Badmöjligheter, flyghinder för falkar.
Arter 20 - 35 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 10 m² Utomhusutrymme med visning: 50 m² höjd 2,5 m på minst halva ytan Utrymmets utformning: Badmöjligheter, flyghinder för falkar.
Arter < 20 cm längd
Arterna får hålla s inomhus året runt i utrymme . 39 § Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 10 m² Utrymmets utformning: Badmöjligheter
Sekreterarfågel
Utrymmeskrav enligt följande: Stall/nattkvarter: 10 m²/individ, dock minst 20 m² Utomhusutrymme med visning: 300 m med höjden 4 m alt. 1000 m² i frianläggning.
14.8 TRANOR, TRAPPAR OCH VÄRNFÅGLAR
Fåglarna får säsongsförvaras i stall/nattkvarter.
Arter > 85 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: UPPHÄVD
Saknr L 108 Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 2,5 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 15 m² höjd 2,5 m Utomhusutrymme med visning: 300 m² höjd 2,5 m i bur Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 10 m².
Arter < 85 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 25 m² Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 10 m² Utomhusutrymme med visning: 50 m² och höjd 4 m i bur, alt. 100 m² i frianläggning.
14.9 VADARFÅGLAR OCH VATTENLEVANDE RALLFÅGLAR
Alkor
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 0,5 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 40 m², djup 2 m. Mycket god ventilation och luftfiltrering. Stall/nattkvarter: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Mycket god ventilation och luftfiltrering. Säsongsförvaring: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 5 m², djup 1 m. Mycket god ventilation och luftfiltrering. Utomhusutrymme med visning: 50 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 40 m², djup 2 m.
Övriga arter > 50 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 50 m² höjd 3 m UPPHÄVDUtrymmets utformning: Bassäng 20 m².
Saknr L 108 Stall/nattkvarter: 1 m²/ individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Bassäng 3 m². Säsongsförvaring: 1 m²/individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Bassäng 3 m². Utomhusutrymme med visning: 50 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 20 m².
Övriga arter 25 - 50 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 0,5 m²/individ, dock minst 30 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 10 m². Stall/nattkvarter: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Badmöjlighet. Säsongsförvaring: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² Utrymmets utformning: Bassäng 3 m². Utomhusutrymme med visning: 30 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 10 m².
Övriga arter < 25 cm längd
Arterna får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning.
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 0,5 m²/individ, dock minst 10 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Bassäng 3 m². Stall/nattkvarter: 0,5 m²/individ, dock minst 4 m² Utrymmets utformning: Badmöjlighet. Säsongsförvaring: 0,5 m²/individ, dock minst 4 m² Utrymmets utformning: Bassäng 1 m². Utomhusutrymme med visning: 10 m² höjd 3 m Utrymmets utformning: Damm eller bassäng 3 m².
UPPHÄVD
Saknr L 108
14.10 UGGLOR OCH SKÄRRFÅGLAR
Allmänt
Ugglor som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus med tillgång till bolåda eller vind- och regnskydd.
Ugglor och skärrfåglar får säsongsförvaras i stall/nattkvarter.
Arter > 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: 10 m²/individ, dock minst 30 m² höjd 3 m Utomhusutrymme med visning: 100 m² höjd 4 m på minst halva ytan Utrymmets utformning: Sandbad.
Arter 30 - 60 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 25 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 15 m² Utomhusutrymme med visning: 50 m² höjd 3 m på minst halva ytan Utrymmets utformning: Sandbad.
Arter < 30 cm längd
Arterna får hållas inomhus året runt. 54 § Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 10 m² höjd 2,5 m Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 5 m² Utomhusutrymme med visning: 30 m² höjd 2,5 m på minst halva ytan Utrymmets utformning: Sandbad.
UPPHÄVD
Saknr L 108
14.11 DUVOR, PAPEGOJOR, GÖKFÅGLAR, KOLIBRIER, MUSFÅGLAR, TROGONER, BLÅKRÅKARTADE FÅGLAR, HACKSPETTARTADE FÅGLAR OCH TÄTTINGAR
Allmänt
Arter som betraktas som burfåglar behandlas i kapitel 13.4. 57 § Arterna får hållas inomhus året runt i inomhusutrymme med visning alternativt i utrymme. 58 § Fåglarna får säsongsförvaras i stall/nattkvarter alternativt utrymme.
Arter > 40 längd
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 30 m² höjd 3 m Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 10 m² Utomhusutrymme med visning: 30 m² höjd 3 m
Arter 20 - 40 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: Inomhusutrymme med visning: 1 m²/individ, dock minst 10 m² Stall/nattkvarter: 1 m²/individ, dock minst 4 m² Utomhusutrymme med visning: 10 m²
Arter < 20 cm längd
Utrymmeskrav enligt följande: Utrymme: 0,5 m²/individ, dock minst 4 m²
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 15 KRÄLDJUR OCH GRODDJUR
Allmänt
Kräldjur och groddjur får hållas inomhus året runt.
KRÄLDJUR
Allmänt
Ljusintensiteten och ljussammansättningen ska vara anpassad efter aktuell arts behov. Dagaktiva djur ska ha tillgång till UV-ljus.
Ormar och ödlor
Grundläggande bestämmelser för hållande av ormar och ödlor finns i 9 kap. 1-4, och 6-20 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. För djurutrymmen till vilka allmänheten inte har insyn gäller för ormar bilaga 5 och för ödlor bilaga 6 till samma föreskrifter.
Visningsutrymme för trädlevande ormar enligt följande, där ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen:
ormens längd minsta tillåtna minsta yta per djur minsta höjd cm yta m² m m² <100 0,5 0,12 0,6 100 - 150 1,0 0,27 1,0 >150 1,5 0,50 1,2
Visningsutrymme för marklevande ormar enligt följande, där ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen: ormens längd minsta tillåtna minsta yta per djur minsta höjd cm yta m² m m² <100 0,5 0,12 0,4 100 - 200 2,0 0,50 0,7 200 - 400 7,0 2,0 1,3 >400 15 4,5 1,5
UPPHÄVD
Saknr L 108 6 § Visningsutrymme för ödlor av trädlevande och klipplevande arter enligt följande, där ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen, vid avbruten eller regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd:
ödlans längd minsta tillåtna minsta yta per djur minsta höjd cm yta m² m m² <30 0,5 0,12 0,7 30 - 75 2,0 0,75 1,4 75 - 150 4,0 1,5 1,8 >150 8,0 2,5 2,2
Visningsutrymme ödlor av marklevande arter enligt följande, där ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen, vid avbruten eller regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd:
ödlans längd minsta tillåtna minsta yta per djur minsta höjd cm yta m² m m² <30 0,7 0,15 0,4 30 - 75 2,5 0,9 0,75 75 - 150 5,0 2,0 1,0 150 - 300 10 3,0 1,0 >300 20 4,5 1,5
För havsormar (underfamiljer Hydrophiinae och Laticaudinae)gäller samma mått som för benfiskar i 16 kap. 4 §.
Sköldpaddor
Grundläggande bestämmelser för hållande av sköldpaddor finns i 10 kap 1-2 och 4-15 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. För djurutrymmen till vilka allmänheten inte har insyn gäller bilaga 7 till samma föreskrifter.
Visningsutrymme för land- och sumpsköldpaddor enligt följande, där sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten:
UPPHÄVD
Saknr L 108 sköldpaddans minsta tillåtna minsta yta per djur minsta höjd längd yta m² m cm m² <10 1,0 0,1 0,4 10 - 25 4,0 0,4 0,6 25 - 50 10 1,4 0,8 >50 20 2,6 1,0
Visningsutrymme vattensköldpaddor enligt följande, där sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten:
sköldpaddans minsta tillåtna minsta vattenyta per minsta längd vattenyta djur vattendjup cm m² m² m <10 1,0 0,06 0,2 10 - 30 4,0 0,4 0,3 30-50 6,0 1 0,4
Krokodildjur
Grundläggande bestämmelser för hållande av glasögonkajmaner finns i 11 kap 3, 8 och 9 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Dessa bestämmelser ska gälla även för övriga krokodildjur.
Vattentemperaturen ska vara anpassad efter arten. Samtliga djur ska samtidigt kunna ligga på en uppvärmd landyta med olika temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur.
För nykläckta och ungdjur av krokodildjur med en kroppslängd upp till en meter gäller bilaga 8 till den i 12 § nämnda författning under förutsättning att det på anläggningen finns utrymmen som är godkända för att hålla exemplar av arten som vuxen.
Visningsutrymme för krokodildjur enligt följande, där krokodilens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen:
UPPHÄVD
Saknr L 108 krokodilens längd minsta tillåtna vattenyta cm m² < 150 20 150 - 250 40 >250 60
GRODDJUR
Grundläggande bestämmelser för hållande av groddjur finns i 12 kap 1-3 och 5-14 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. För djurutrymmen till vilka allmänheten inte har insyn gäller bilaga 9 i samma föreskrifter.
Visningsutrymme groddjur av trädlevande och marklevande arter enligt följande, därdjurets längd för salamander mäts från nosspetsen till svansspetsen och djurets längd för grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.
djurets längd minsta tillåtna minsta yta per minsta höjd salamandrar yta djur cm m m² m² <10 0,35 0,05 0,4 >10 0,5 0,12 0,4
djurets längd minsta tillåtna minsta yta per minsta höjd grodor och yta djur paddor m cm m² m² <5 0,35 0,05 0,4 >5 0,5 0,12 0,4
Visningsutrymme groddjur av halvalvakvatiska arter enligt följande, därdjurets längd för salamander mäts från nosspetsen till svansspetsen och djurets längd för grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet. Minsta höjden är mätt från landdelens yta till terrariets innertak, om sådant finns.
UPPHÄVD
Saknr L 108 djurets minsta minsta yta minsta minsta minsta längd tillåtna yta per djur vattenyta höjd vatten salamandrar m² m² m² djup cm m m <10 0,35 0,05 0,15 0,3 0,1 >10 0,5 0,07 0,25 0,3 0,15
djurets minsta minsta yta minsta minsta minsta längd tillåtna yta per djur vattenyta höjd vatten grodor och m² m² m² m djup paddor m cm <5 0,35 0,05 0,15 0,3 0,1 >5 0,5 0,07 0,25 0,3 0,15
Visningsutrymme Groddjur av helakvatiska arter enligt följande, där djurets längd för salamander mäts från nosspetsen till svansspetsen och djurets längd för grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.
djurets djurets minsta minsta vatten- minsta längd längd tillåtna yta per djur vattendjup salamandrar grodor vattenyta och mask- och m² m groddjur paddor m² cm cm <10 <5 0,25 0,04 0,2 10 - 20 5 - 10 0,5 0,085 0,2 20 - 60 1,5 0,5 0,5 >60 3,0 1,0 0,75
UPPHÄVD
Saknr L 108
KAPITEL 16 FISKAR OCH BLÄCKFISKAR
FISKAR
Allmänt
Fiskar få r hållas inomhus året runt.
Grundläggande bestämmelser för hållande av fiskar finns i 13 kap 1- 3, 5 och 7-10 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby.
Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det som finns i varje arts naturliga miljö.
Benfisk
I visningsutrymmen får akvariets volym aldrig understiga 40 liter och vattenytans storlek får inte vara mindre än 7 dm². Kortaste sidan och minsta höjden ska vara minst lika lång som aktuell fiskarts längd, dock minst 0,25 m. Längden på akvariet ska minst vara 4 gånger fiskens längd.
Broskfisk
För pelagiska broskfiskar över 0,3 m krävs att akvariet är runt eller minst sexsidigt och samtliga hörn > 90°.
Visningsutrymme för bottenvilande broskfiskar enligt följande, där fiskens längd är det fullvuxna djurets förväntade längd i fångenskap mätt från nosspetsen till den längsta stjärtfenslobens spets. Rockor kan mätas mellan vingspetsarna. Djupet är det för fisken tillgängliga vattendjupet.
fiskens längd area kortaste sida Djup (m) (m²) (m) (m) 0-1 10 2 1 1 - 1,7 40 3 1,5 1,7 - 2,5 100 4 2 > 2,5 300 6 3,5
UPPHÄVD
Saknr L 108
Visningsutrymme för pelagiska broskfiskar enligt följande, där fiskens längd är det fullvuxna djurets förväntade längd i fångenskap mätt från nosspetsen till den längsta stjärtfenslobens spets. Rockor kan mätas mellan vingspetsarna. Djupet är det för fisken tillgängliga vattendjupet.
fiskens längd area kortaste sida Djup (m) (m²) (m) (m) 0-1 40 2 2,0 1 - 1,7 100 3 2,5 1,7 - 2,5 200 5 3,0 > 2,5 600 7 4,0
Yngel och ungfisk får dock hållas i mindre akvarier under förutsättning att det på anläggningen finns akvarier som är godkända för att hålla exemplar av arten som vuxna.
BLÄCKFISKAR
Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det som finns i varje arts naturliga miljö. För åtta-armade bläckfiskar ska minst ett gömställe per individ finnas. Detta ska rymma hela djuret. Akvariet ska vara rymningssäkrat.
I publika utrymmen får akvariets volym aldrig understiga 40 liter och vattenytans storlek får inte vara mindre än 7 dm². För tio-armade bläckfiskar ska en sida av akvariet vara minst tre gånger bålens längd.
--------------------------
UPPHÄVD
Saknr L 108
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 15 februari 2004, då Lantbruksstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LSFS 1991:22) om djurhållning i djurparker m.m. ska upphöra att gälla. De djurutrymmen som är godkända före denna författnings ikraftträdande får användas fram till den 15 februari 2014, utan hinder av föreskrifterna i denna författning. Äldre föreskrifter och allmänna råd gäller fortfarande ifråga om djurhållningen i dessa djurparker.
MATS PERSSON
Christina Lindgren (Djurskyddsenheten)
UPPHÄVD
Saknr L 108
Bilaga
Taxonomiska referenser
Däggdjurens systematik och vetenskapliga nomenklatur följer:
Wilson, D.E. & Reeder, D.M. (red.) 1993. Mammal species of the world. A taxonomic and geographic reference. 2:a uppl. Smithsonian Institution Press, Washington, D.C.
Fåglarnas systematik och vetenskapliga nomenklatur på familje- och ordningsnivå följer:
Morony, J.J., Bock, W.J. & Farrand, J. 1975. Reference list of the birds of the world. American Museum of Natural History, New York, N.Y.
Fåglarnas systematik och vetenskapliga nomenklatur på artnivå följer:
Sibley, C.G. & Monroe, B.L. 1990. Distribution and taxonomy of birds of the world. Yale University Press, New Haven, Connecticut.
och
Sibley, C.G. & Monroe, B.L. 1993. A supplement to: Distribution and taxonomy of birds of the world. Yale University Press, New Haven, Connecticut.
Däggdjur och fåglar som omfattas av föreskrifterna
Denna bilaga är indelad motsvarande föreskrifternas huvudkapitel 2 – 16. För varje kategori (ex. känguruer > 25 kg) listas djurslag (ex. jättekänguruer och vallaroer) som ingår med svenska och vetens kapliga namn.
Vid varje djurgrupp återfinns paragraf- och sidhänvisning så att djurgruppen lättare ska återfinnas i kapitlen för utrymmesföreskrifterna.
Förkortningen etc. används i kolumnen med svenska namn för att ange att listningen av djurslag ino m kategorin är exemplifierande. Saknas förkortningen är listningen av djurslag fullständig.
Förkortningen etc. används i kolumnen med vetenskapliga namn för att ange att listningen av släkten och/eller arter inom djurslaget är exemplifierande. Saknas förkortningen är listningen av arter resp. släkten fullständig.
UPPHÄVD
Saknr L 108
När vetenskapliga namn på hela släkten anges (t.ex. Tachyglossus, Sarcophilus och Dasyurus), avses att samtliga arter i resp. släkte ingår i djurslaget/kategorin. När vetenskapliga namn på arter anges (t.ex. Macropus antilopinus och Wallabia bicolor), avses att släktets arter återfinns i flera olika djurslag och/eller kategorier. I uppräkningar av flera arter inom samma släkte används förkortningar (t.ex. Macropus fuliginosus, M. giganteus, M. rufus).
Artföteckning
KLOAKDJUR OCH KAPITEL 2
PUNGDJUR Sid 11
Myrpiggsvin
myrpiggsvin Tachyglossus, Zaglossus
Känguruer > 25 kg
jättekänguruer Macropus fuliginosus, M. giganteus,
M. rufus
vallaroer Macropus antilopinus, M. robustus
Känguruer 10 - 25 kg
vallabyer, stora Macropus agilis, M. bernardus, M. dorsalis, M. parryi,
M. rufogriseus, Wallabia bicolor
Känguruer < 10 kg
trädkänguruer Dendrolagus vallabyer, små Lagorchestes, Macropus eugenii, M. irma, M. parma, Petrogale, Setonix, Thylogale etc.
Vombater och pungdjävul
pungdjävul Sarcophilus vombater Lasiorhinus, Vombatus
Koala
koala Phascolarctos
Övriga marklevande kloakdjur och pungdjur 1 - 5 kg
näbbdjur UPPHÄVDOrnithorhynchus
Saknr L 108
punggrävlingar, stora Isoodon, Macrotis, Peroryctes etc. pungmårdar Dasyurus råttkänguruer Aepyprymnus, Bettongia, Potorous etc.
Övriga marklevande pungdjur 0,25 -
1 kg
myrpungdjur Myrmecobius myskkänguru Hypsiprymnodon punggrävlingar, små Perameles etc. pungråttor, medelstora marklevande Chironectes, Philander etc. etc.
Övriga marklevande pungdjur < 0,25 kg
dvärgpungmöss Planigale etc. inkanäbbmöss Caenolestes etc. pungmullvad Notoryctes pungmöss Dasycercus, Sminthopsis etc. pungråttor, små marklevande Monodelphis etc. pungspetsekorrar Antechinus etc. etc.
Övriga trädlevande pungdjur 1 - 5 kg
jätteflygfalanger Petauroides kuskusar Phalanger, Spilocuscus, Strigocuscus, Ailurops etc. pungråttor, stora Didelphis etc. pungrävar Trichosurus ringsvansopossum Pseudocheirus etc.
Övriga trädlevande pungdjur 0,25 -
1 kg
flygpungekorrar Petaurus pungråttor, medelstora trädlevande Caluromys etc. etc.
Övriga trädlevande pungdjur < 0,25 kg
chiloepungråtta Dromiciops dvärgflygfalanger Acrobates dvärgpungsovare Burramys dvärgsovarpungmöss Cercartetus
UPPHÄVD
Leadbeaters falanger Gymnobelideus
Saknr L 108 pungmöss Phascogale etc. pungråttor, små trädlevande Marmosa etc. snabelpungdjur Tarsipes etc.
SYDAMERIKANSKA KAPITEL 3
TANDFATTIGA Sid 14
DÄGGDJUR, INSEKTÄTARE, SPETSEKORRAR, PÄLSFLADDRARE, KLIPP- GRÄVLINGAR, JORDSVIN, MYRKOTTAR, ELEFANTNÄBBMÖSS
Myrkottar > 4 kg, jordsvin och jättebälta
jordsvin Orycteropus jättebälta Priodontes myrkottar, stora Manis crassicaudata, M. giganteus,
M. pentadactyla, M. temminckii
Myrkottar < 4 kg
myrkottar, små Manis javanica, M. tetradactyla,
M. tricuspis
Bältor 1 - 15 kg
bältor, medelstora Cabassous, Chaetophractus, Dasypus,
Euphractus, Tolypeutes, Zaedyus
Bältor < 1 kg
bältor, små (mantelbältor) Chlamyphorus
Sengångare
tretåiga sengångare Bradypus tvåtåiga sengångare Choloepus
Jättemyrslok
jättemyrslok Myrmecophaga
Tamanduor
tamanduor UPPHÄVDTamandua
Saknr L 108
Dvärgmyrslok
dvärgmyrslok Cyclopes
Igelkottar
igelkottar Atelerix, Erinaceus, Hemiechinus,
Mesechinus
Övriga insektätare > 0,25 kg
råttigelkottar, stora Echinosorex etc. snabelslidmöss Solenodon tanrekar, stora Potamogale, Tenrec etc. etc.
Övriga insektätare < 0,25 kg
guldmullvadar Chrysospalax, Eremitalpa etc. mullvadar Condylura, Talpa etc. myskmöss Desmana, Galemys näbbmöss Crocidura, Sorex, Suncus etc. råttigelkottar, små Hylomys etc. tanrekar, små Echinops, Hemicentetes, Setifer, Microgale etc. etc.
Spetsekorrar
spetsekorrar Anathana, Dendrogale, Ptilocercus,
Tupaia, Urogale
Pälsfladdrare
pälsfladdrare Cynocephalus
Klippgrävlingar
klippgrävlingar Dendrohyrax, Heterohyrax, Procavia
Elefantnäbbmöss
elefantnäbbmöss Elephantulus, Macroscelides,
Petrodromus, Rhynchocyon
UPPHÄVD
Saknr L 108
FLADDERMÖSS KAPITEL 4
Sid 18
Alla fladdermöss
fladdermöss Ordn. Chiroptera
PRIMATER KAPITEL 5
Sid 19
Trädlevande halvapor > 5 kg
diademsifaka Propithecus diadema indri Indri
Trädlevande halvapor 1,5 - 5 kg, utom ringsvanslemur
fingerdjur Daubentonia lemurer Eulemur, Hapalemur, Varecia sifakor, små Propithecus verreauxi etc. ullmaki Avahi
Ringsvanslemur
ringsvanslemur (katta) Lemur catta
Spökdjur och trädl evande halvapor < 1,5 kg och apor < 1 kg
björnmakier Arctocebus dvärgmakier Cheirogaleus, Phaner galagoer Euoticus, Galago, Galagoides,
Otolemur
Goeldis tamarin Callimico lejonapor Leontopithecus lorier Loris, Nycticebus musmakier Allocebus, Microcebus potto Perodicticus silkesapor Callithrix spökdjur Tarsius tamariner Saguinus vesslemakier Lepilemur
Trädlevande apor 9 – 20 kg
guerezor, stora UPPHÄVDColobus, Procolobus pennantii etc.
Saknr L 108
langurer, stora Pygathrix, Semnopithecus, Trachypithecus johnii etc. makaker, stora trädlevande Macaca assamensis, M. nemestrina etc. mangaber Cercocebus, Lophocebus markattor, stora Cercopithecus diana, C. neglectus etc. näsapor, stora Nasalis larvatus ullapor, stora Lagothrix flavicauda ullspindelapa Brachyteles
Trädlevande apor 5 – 9 kg
guerezor, små Procolobus badius, P. verus etc. langurer, små Presbytis, Trachypithecus auratus, T. francoisi etc. makaker, små trädlevande Macaca fascicularis, M. sinica, M. silenus etc. markattor, stora Cercopithecus diana, C. neglectus etc. näsapor, små Nasalis concolor spindelapor Ateles ullapor, små Lagothrix lagotricha vrålapor Alouatta
Trädlevande apor 1 - 5 kg
dvärgmarkattor Miopithecus dödskalleapor Saimiri kapuciner Cebus markattor, små Cercopithecus cephus etc. nattapor Aotus plymsvansapor Pithecia sakier Chiropotes springapor Callicebus uakarier Cacajao
Marklevande apor 5 - 20 kg utom babianer
husarapa Erythrocebus grön markatta Chlorocebus makaker, marklevande Macaca arctoides, M. fuscata, M. mulatta, M. nigra, M. sylvanus etc. sumpapa Allenopithecus
Babianer
babian Papio drill Mandrillus leucophaeus gelada Theropithecus
UPPHÄVD
mandrill Mandrillus sphinx
Saknr L 108
Gibbonapor
gibbonapor Hylobates
Människoapor
dvärgschimpans (bonobo) Pan paniscus gorilla Gorilla orangutang Pongo schimpans Pan troglodytes
ROVDJUR OCH SÄLDJUR KAPITEL 6
(UTOM DOMESTICERAD Sid 23
FORM AV ILLER)
Kattdjur > 100 kg
lejon Panthera leo tiger Panthera tigris
Kattdjur 30 - 100 kg
gepard Acinonyx jaguar Panthera onca leopard Panthera pardus puma Puma snöleopard Uncia trädleopard Neofelis
Kattdjur 5 - 30 kg
bergskatt Oreailurus fiskarkatt Prionailurus viverrinus guldkatter Catopuma temminckii, Profelis jaguarundi Herpailurus lodjur Lynx ozelot Leopardus pardalis leopardkatt Prionailurus bengalensis serval Leptailurus vildkatter, stora Felis chaus, F. silvestris etc. ökenlo Caracal
Kattdjur < 5 kg
Geoffroys katt Oncifelis geoffroyi manul Otocolobus margaykatt Leopardus wiedii marmorkatt Pardofelis rostfläckig katt UPPHÄVDPrionailurus rubiginosus
Saknr L 108
vildkatter, små Felis nigripes etc. etc.
Hunddjur och hyenor > 30 kg
hyenor, stora Crocuta, Parahyaena varg Canis lupus
Hunddjur och hyenor 10 - 30 k g
afrikansk vildhund Lycaon dhol Cuon dingo Canis familiaris hyenor, små Hyaena, Proteles manvarg Chrysocyon prärievarg Canis latrans sjakaler Canis aureus etc. etc.
Hunddjur < 10 kg
mårdhund Nyctereutes rävar Alopex, Atelocynus, Cerdocyon, Dusicyon, Pseudalopex, Urocyon,
Vulpes
skogshund Speothos öronhund Otocyon
Svartbjörn, brunbjörn och isbjörn
brunbjörn Ursusarctos isbjörn Ursus maritimus svartbjörn Ursus americanus
Övriga björnar utom liten panda
glasögonbjörn Tremarctos jättepanda Ailuropoda kragbjörn Ursus thibetanus läppbjörn Melursus malajbjörn Helarctos
Övriga rovdjur, huvudsakligen trädlevande > 3 kg
binturong Arctictis fossa Cryptoprocta maskpalmmård Paguma mindre panda Ailurus mårdar, stora Martes pennanti etc. näsbjörnar Nasua, Nasuella
UPPHÄVD
tvättbjörnar Procyon
Saknr L 108
Övriga rovdjur, huvudsakligen trädlevande < 3 kg
bandad palmmård Hemigalus fanaloka Fossa genetter Genetta linsanger Poiana, Prionodon leopardmård Nandinia olingoer Bassaricyon småtandad palmmård Arctogalidia veckelbjörn Potos äkta palmmårdar Paradoxurus
Övriga rovdjur, huvudsakligen marklevande > 5 kg
grävlingar, stora Arctonyx, Meles, Mellivora, Taxidea järv Gulo sibetkatter, stora Civettictis, Viverra
Övriga rovdjur, huvudsakligen marklevande < 5 kg
bandillrar Ictonyx, Poecilogale cacomixtler Bassariscus celebespalmmård Macrogalidia grison Galictis grävlingar, små Melogale, Mydaus Hoses palmmård Diplogale illrar (ej tamiller) Mustela putorius etc. liten indisk sibetkatt Viverricula manguster Galidia, Galidictis, Mungotictis, Salanoia, Atilax, Bdeogale, Crossarchus, Cynictis, Dologale, Galerella, Helogale, Herpestes, Ichneumia, Liberiictis, Mungos,
Paracynictis, Rhynchogale, Suricata
minkar Mustela vison etc. mårdar, små Martes martes etc. Owstons palmmård Chrotogale sibetmangust Eupleres skunkar Conepatus, Mephitis, Spilogale tayra Eira tigeriller Vormela utterpalmmård Cynogale vattengenett Osbornictis vesslor Lyncodon, Mustela erminea,
UPPHÄVD
M. nivalis etc.
Saknr L 108
Uttrar > 20 kg, utom havsutter
afrikanska klolösa uttrar Aonyx jätteutter Pteronura
Uttrar < 20 kg
uttrar, små Amblonyx, Lontra, Lutra, Lutrogale
Valross och sjöelefanter
sjöelefanter Mirounga valross Odobenus
Öronsälar
päls sälar Arctocephalus, Callorhinus sjölejon Eumetopias, Neophoca, Otaria,
Phocarctos, Zalophus
Övriga sälar
blåssäl Cystophora gråsäl Halichoerus grönlandssäl Phoca groenlandica sjöleopard Hydrurga knubbsäl Phoca vitulina krabbätarsäl Lobodon munksälar Monachus Ross säl Ommatophoca storsäl Erignathus weddellsäl Leptonychotes vikare Phoca hispida etc.
VALAR OCH SIRENDJUR KAPITEL 7
Sid 31
Flasknosdelfin och vanlig tumlare
flasknosdelfin Tursiops truncatus vanlig tumlare Phocoena phocoena
Sirendjur
dugong Dugong manater Trichechus
UPPHÄVD
Saknr L 108
ELEFANTER KAPITEL 8
Sid 32
Afrikansk elefant och asiatisk elefant
afrikansk elefant Loxodonta africana asiatisk elefant Elephas maximus
UDDATÅIGA OCH KAPITEL 9
PARTÅIGA HOVDJUR Sid 33
(UTOM DOMESTICERADE FORMER)
Vilda hästdjur
halvåsnor Equus onager etc. vildhäst (Przewalskis häst) Equus caballus vildåsna Equus asinus zebror Equus burchellii etc.
Tapirer och dvärgflodhäst
tapirer Tapirus dvärgflodhäst Hexaprotodon
Noshörningar
noshörningar Ceratotherium, Dicerorhinus,
Diceros, Rhinoceros
Svin och navelsvin
busksvin Potamochoerus hjortsvin Babyrousa navelsvin (pekarier) Catagonus, Pecari, Tayassu skogssvin Hylochoerus vildsvin Sus vårtsvin Phacochoerus
Flodhäst
flodhäst Hippopotamus
Giraff
giraff Giraffa
Tropiska idisslare > 300 kg
afrikansk buffel Syncerus
UPPHÄVD
Saknr L 108
banteng Bos javanicus elandantiloper Taurotragus gaur Bos frontalis kouprey Bos sauveli vattenbuffel, vild Bubalus bubalis
Tropiska idisslare 150 - 300 kg
anoa Bubalus depressicornis barasingahjort Cervus duvaucelii bergsanoa Bubalus quarlesi bergsnyala Tragelaphus buxtoni bongo Tragelaphus eurycerus ellipsvattenbock Kobus ellipsiprymnus gemsbock Oryx gazella gnuer Connochaetes koantilop Alcelaphus Lichtensteins hartebeest Sigmoceros nilgau Boselaphus okapi Okapia roanantilop Hippotragus equinus sabelantilop Hippotragus niger sabeloryx Oryx dammah sambarhjort Cervus unicolor större kudu Tragelaphus strepsiceros tamarau Bubalus mindorensis
Tropiska idisslare 50 – 150 kg
addaxantilop Addax arabisk oryx Oryx leucoryx axishjort Axis axis bläsbock Damaliscus pygargus buskbock Tragelaphus scriptus dykare, stora Cephalophus silvicultor etc. gaseller, stora Gazella dama, G. granti etc. impala Aepyceros iransk dovhjort Dama mesopotamica lyrhornshjort Cervus eldii mindre kudu Tragelaphus imberbis nyala Tragelaphus angasii rusahjortar Cervus mariannus, C. timorensis rörbockar, stora Redunca arundinum etc. sitatunga Tragelaphus spekii sumphjort Blastocerus sydlig serov Naemorhedus sumatraensis topi Damaliscus lunatus
UPPHÄVD
vattenbockar, små Kobus leche, K. megaceros etc.
Saknr L 108
Tropiska idisslare 20 - 50 kg
Alfreds hjort Cervus alfredi bergsrörbock Redunca fulvorufula besoarantilop Antilope dibatag (lamagasell) Ammodorcas dykare, medelstora Cephalophus dorsalis etc. fyrhornsantilop Tetracerus gaseller, små Gazella dorcas, G. leptoceros, G. thomsonii etc. gerenuk Litocranius muntjakhjortar, tropiska Muntiacus muntjak etc. pampashjort Ozotocerus råbocksantilop Pelea röd spetshjort Mazama americana springbock Antidorcas svinhjort Axis porcinus tofshjort Elaphodus
Tropiska idisslare 11 - 20 kg
spetshjortar, små Mazama gouazoupira etc. dykare, små Cephalophus natalensis etc. grådykare Sylvicapra klippspringare Oreotragus oribi Ourebia steenbok Raphicerus campestris vattenmyskdjur Hyemoschus
Tropiska idisslare < 11 kg
beira Dorcatragus dik-dikar Madoqua dvärgantiloper Neotragus dvärgmyskdjur (mushjortar) Moschiola, Tragulus dykare, mycket små Cephalophus monticola etc. grysbokar Raphicerus sharpei etc.
Nordliga och bergslevande idisslare > 50 kg
bison Bison bison blåfår Pseudois davidshjort Elaphurus dovhjort Dama dama formosaserov Naemorhedus swinhoei får, vilda Ovis gaffelantilop Antilocapra
UPPHÄVD
getter, vilda (stenbockar) Capra
Saknr L 108 guanaco Lama guanicoe halvfår (tahrer) Hemitragus huemuler Hippocamelus jak, vild Bos grunniens japansk serov Naemorhedus crispus kamel, vild Camelus bactrianus kronhjort Cervus elaphus manfår Ammotragus myskoxe Ovibos ren Rangifer sikahjort Cervus nippon snöget Oreamnos takin Budorcas vikunja Vicugna visent Bison bonasus vitläppad hjort Cervus albirostris vitsvanshjort Odocoileus virginianus åsnehjort Odocoileus hemionus älg Alces
Nordliga och bergslevande idisslare < 50 kg
chiru Pantholops gemsar Rupicapra getgaseller Procapra goraler Naemorhedus caudatus etc. myskdjur Moschus puduer Pudu rådjur Capreolus röd muntjak Muntiacus reevesi saiga Saiga vattenrådjur Hydropotes
DOMESTICERADE KAPITEL 10
FORMER AV UDDATÅIGA Sid 38
OCH PARTÅIGA HOVDJUR
Domesticerade former av hästdjur
häst Equus caballus dom
.
mula Equus asinus dom. × E. caballus dom. mulåsna Equus asinus dom. × E. caballus dom. åsna Equus asinus dom.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Domesticerade former av svin
svin Sus scrofa dom.
Domesticerade former av kameldjur
alpacka Lama pacos dromedar Camelus dromedarius kamel Camelus bactrianus dom. lama Lama glama
Domesticerade former av nötkreatur utom watussi, zebu och dvärgzebu
nötkreatur Bos taurus dom.
Watussi, zebu, dvärgzebu och andra domesticerade former av bufflar och oxdjur
watussi Bos taurus dom. zebu Bos taurus dom. dvärgzebu Bos taurus dom. baliboskap Bos javanicus dom. gayal Bos frontalis dom. jak Bos grunniens dom. vattenbuffel (kerabau) Bubalus bubalis dom.
Domesticerade former av får
f å r Ovis aries dom.
Domesticerade former av getter
get Capra hircus dom.
GNAGARE OCH HARDJUR KAPITEL 11
(UTOM DOMESTICERADE Sid 42
FORMER)
Kapybara
kapybara Hydrochaeris
Bävrar
bävrar Castor
Stora jordpiggsvin
jordpiggsvin, stora UPPHÄVDHystrix
Saknr L 108
Stora trädpiggsvin och pakarana
nordamerikanskt trädpiggsvin Erethizon pakarana Dinomys
Maror
maror Dolichotis
Sumpbäver
sumpbäver Myocastor
Rörråttor och pakor
pakor Agouti rörråttor Thryonomys
Agutier
agutier Dasyprocta
Präriehundar och murmeldjur
murmeldjur Marmota präriehundar Cynomys
Övriga marklevande gnagare 1 - 5 kg
bisamråtta Ondatra bäverråttor, marklevande Geocapromys ekorrbäver Aplodontia hamsterråttor, stora Cricetomys kvastpiggsvin Atherurus rotråttor, stora Rhizomys springhare Pedetes viscachor Lagidium, Lagostomus etc.
Övriga marklevande gnagare 0,25 - 1 kg
bandicootråttor Bandicota blindråttor, stora Spalax microphthalmus etc. chinchillaråttor Abrocoma chinchillor, vilda Chinchilla hamstrar, stora Cricetus jordekorrar, stora Xerus etc. kamråttor, stora Ctenomys tucumanus etc. kindpåsråttor, stora Cratogeomys, Geomys, Thomomys bulbivorus etc. lansråttor, marklevande Proechimys etc.
UPPHÄVD
Saknr L 108
marsvin, vilda Cavia, Galea, Kerodon etc. mullvadsgnagare, stora Bathyergus mullvadsråttor Myospalax nordafrikansk gundi Ctenodactylus gundi rotråttor, mellanstora Cannomys, Tachyoryctes macrocephalus etc. sislar, stora Spermophilus beecheyi etc. skogsråttor Neotoma svansagutier Myoprocta vattenråttor, stora Hydromys chrysogaster etc. äkta råttor, stora marklevande Rattus norvegicus etc. etc.
Övriga marklevande gnagare < 0,25 kg
australmöss Pseudomys blindråttor, små Nannospalax etc. bomullsråttor Sigmodon buskråttor, marklevande Spalacopus etc. ekorrar, små marklevande Menetes etc. fickspringmöss Perognathus etc. gräsmöss Lemniscomys gräsråttor Arvicanthis gundier, små Ctenodactylus vali, Pectinator etc. hamstrar, små Mesocricetus, Phodopus etc. hamsterråttor, små Saccostomus etc. hjortråttor Peromyscus hoppråttor Notomys jordekorrar, små Ammospermophilus, Tamias etc. kamråttor, små Ctenomys talarum etc. kindpåsråttor, små Thomomys talpoides etc. känguruspringmöss Dipodomys etc. lämlar Dicrostonyx, Lemmus etc. mullvadsgnagare, små Cryptomys, Georychus, Heterocephalus etc. mushamstrar Calomyscus möss Mus etc. pygmémöss Baiomys rotråttor, små Tachyoryctes splendens etc. sislar, små Spermophilus tridecemlineatus etc. skogsmöss Apodemus sorkar Arvicola, Clethrionomys, Microtus, Phaulomys etc. springråttor Allactaga, Jaculus, Zapus etc. stenmöss Zyzomys
UPPHÄVD
storörade möss Phyllotis
Saknr L 108
taggmöss Acomys taggspringmöss Liomys etc. trädmöss, marklevande Malacothrix etc. vitsvansad råtta Mystromys äkta råttor, små marklevande Rattus argentiventer etc. ökenråttor Desmodillus, Gerbillurus, Gerbillus, Meriones, Tatera etc. etc.
Övriga trädlevande gnagare 1 - 5 kg
barkråttor Phloeomys borstträdpiggsvin Chaetomys bäverråttor, stora trädlevande Capromys, Plagiodontia etc. ekorrar, stora Ratufa flygekorrar, stora Aeromys, Petaurista etc. jätteråttor Crateromys etc. långsvansat piggsvin Trichys trädpiggsvin, små Coendou, Echinoprocta, Sphiggurus etc.
Övriga trädlevande gnagare 0,25 - 1 kg
buskråttor, trädlevande Octodon etc. bäverråttor, små trädlevande Mesocapromys etc. ekorrar, medelstora Callosciurus, Funisciurus, Paraxerus
palliatus, Sciurus, Sundasciurus
hippurus etc. lansråttor, stora Echimys etc. manråtta Lophiomys savannråttor Mesembriomys taggsvansekorrar, stora Anomalurus etc.
Övriga trädlevande gnagare < 0,25 kg
buskmöss Sicista dvärgmöss Micromys ekorrar, små trädlevande Exilisciurus, Paraxerus cepapi,
Tamiasciurus, Sundasciurus tenuis
etc. flygekorrar, små Glaucomys, Petinomys, Pteromys, Pteromyscus etc. guldmöss Ochrotomys lansråttor, små Clyomys etc. sovmöss Graphiurus, Dryomys, Eliomys,
UPPHÄVD
Muscardinus, Myoxus etc.
Saknr L 108 taggsvansekorrar, små Idiurus etc. trädmöss, trädlevande Dendromus etc. trädråttor Thamnomys äkta råttor, små trädlevande Rattus rattus etc. etc.
Harar
harar Lepus
Kaniner
kaniner Brachylagus, Oryctolagus, Sylvilagus etc.
Pipharar
pipharar Ochotona
DOMESTICERADE KAPITEL 12
FORMER AV ILLER, Sid 48
GNAGARE OCH HARDJUR
DOMESTICERADE FORMER AV ILLER
tamiller Mustela putorius furo dom.
DOMESTICERADE FORMER AV GNAGARE Arter > 0,25 kg
brun råtta Rattus norvegicus dom. degu Octodon degus dom. liten chinchilla Chinchilla lanigera dom. marsvin Cavia porcellus stor chinchilla Chinchilla brevicaudata dom.
Arter < 0,25 kg
dvärghamstrar Phodopus dom. husmus (labbmus) Mus musculus dom. strimmig gräsmus Lemniscomys barbarus dom. syrisk guldhamster Mesocricetus auratus dom. taggmus Acomys cahirinus dom. vanlig ökenråtta (gerbil) Meriones unguiculatus dom.
DOMESTICERADE FORMER AV HARDJUR
kanin UPPHÄVDOryctolagus cuniculus dom.
Saknr L 108
ANDFÅGLAR, BURFÅGLAR KAPITEL 13
OCH DOMESTICERADE Sid 50
FORMER AV HÖNS- FÅGLAR OCH DUVOR
VILDA ANDFÅGLAR Andfåglar > 100 cm längd
svanar Coscoroba, Cygnus
Andfåglar 60 - 100 cm längd
gravänder Tadorna grågås Anser anser hönsgås Cereopsis kanadagås Branta canadensis nilgås Alopochen simänder, stora Anas melleri etc. skatgås Anseranas storskrake Mergus merganser sädgås Anser fabalis etc.
Andfåglar < 60 cm längd
bläsand Anas penelope dykänder, små Aythya ejdrar Somateria gräsand Anas platyrhynchos mandarinand Aix galericulata rödhalsad gås Branta ruficollis stjärtand Anas acuta etc.
DOMESTICERADE FORMER AV ANDFÅGLAR Domesticerad gås och myskand
tamgås Anser anser dom. tam myskand Cairina moschata dom.
Domesticerad and
tamanka Anas platyrhynchos dom.
UPPHÄVD
Saknr L 108
DOMESTICERADE FORMER AV HÖNSFÅGLAR Arter > 60 cm längd
domesticerad påfågel Pavo cristatus dom. tamkalkon Meleagris gallopavo dom.
Arter < 60 cm längd
domesticerad hjälmpärlhöna Numida meleagris dom. jaktfasan Phasianus colchicus dom. tamhöns Gallus gallus dom
.
BURFÅGLAR OCH DOMESTICERADE FORMER AV DUVOR
skrattduva ”Streptopelia risoria” = S. roseogrisea dom. tamduva (brevduva, stadsduva) Columba livia dom. burfåglar Definieras som i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby (d.v.s främst arter ur ordningarna hönsfåglar, duvfåglar, papegojor och tättingar)
Exempel på burfåglar:
afrikansk silvernäbb Lonchura cantans alexanderparakit Psittacula eupatria bandfink Amadina fasciata beostare Gracula religiosa blågul ara Ara ararauna blåpannad amazo n Amazona aestiva blåryggad bladfågel Irena puella ceresastrild Neochmia modesta diamantduva Geopelia cuneata dominikaneränka Vidua macroura Goffins kakadua Cacatua goffini gouldsamadin Chloebia gouldiae grå astrild Estrilda troglodytes gråblå astrild Estrilda caerulescens grönvingad ara Ara chloropterus gulnackad amazon Amazona auropalliata halsbandsparakit Psittacula krameri helenaastrild Estrilda astrild
UPPHÄVD
Saknr L 108
indigofink Passerina cyanea jako Psittacus erithacus kanariefågel Serinus canaria kinesisk dvärgvaktel Coturnix chinensis kortstjärtad bältesfink Poephila cincta mindre gultofskakadua Cacatua sulphurea mindre soldatara Ara militaris mjölnaramazon Amazona farinosa morhuvad papegoja Poicephalus senegalus mozambiksiska Serinus mozambicus muskotfink Lonchura punctulata måsfink Lonchura striata dom. nandayparakit Nandayus nenday nymfparakit Nymphicus hollandicus orangekindad astrild Estrilda melpoda oryxvävare Euplectes orix pennantrosella Platycercus elegans plommonhuvad parakit Psittacula cyanocephala praktrosella Platycercus eximius prinsessparakit Polytelis alexandrae påvefink Passerina ciris regnbågslori Trichoglossus haematodus risfågel Padda oryzivora rosenhuvad dvärgpapegoja Agapornis roseicollis röd tigerfink Amandava amandava rödhuvad dvärgpapegoja Agapornis fischeri rödkindad fjärilsfink Uraeginthus bengalus rödnäbbad mesia (kinesisk näktergal) Leiothrix lutea rödpannad kakariki Cyanoramphus novaezelandiae rödörad bulbyl Pycnonotus jocosus shamatrast Copsychus malabaricus skatnäktergal Copsychus saularis solparakit Aratinga solstitialis större gultofskakadua Cacatua galerita svarthuvad dvärgpapegoja Agapornis personatus svarthuvad munia Lonchura malacca svarthuvad vitbukspapegoja Pionites melanocephala sångparakit Psephotus haematonotus toviparakit Brotogeris jugularis turkosparakit Neophema pulchella tygelastrild Estrilda rhodopyga undulat Melopsittacus undulatus venezuelaamazon Amazona amazonica zebrafink Poephila guttata ädelsångare Serinus leucopygius
UPPHÄVD
Saknr L 108
ÖVRIGA FÅGLAR KAPITEL 14
Sid 53
STRUTSARTADE FÅGLAR KAPITEL 14.1 Arter > 90 cm längd
emu Dromaius kasuarer Casuarius nanduer Rhea struts Struthio
Arter < 90 cm längd
kivier Apteryx
PINGVINER KAPITEL 14.2 Arter > 85 cm längd
kejsarpingvin Aptenodytes forsteri kungspingvin Aptenodytes patagonicus
Arter < 85 cm längd
humboldtpingvin Spheniscus humboldtii klipphopparpingvin Eudyptes chrysocome etc.
LOMMAR OCH DOPPINGAR KAPITEL 14.3 Arter > 50 cm läng d
jättedopping Podiceps major lommar Gavia skäggdopping Podiceps cristatus svandoppingar Aechmophorus
Arter < 50 cm längd
smådopping Tachybaptus ruficollis svarthakedopping Podiceps auritus etc.
PELIKANER, SKARVAR OCH KAPITEL 14.4 ORMHALSFÅGLAR Arter > 60 cm längd
ormhalsfåglar Anhinga pelikaner Pelecanus storskarv Phalacrocorax carbo etc.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Arter < 60 cm längd
småskarv Phalacrocorax niger etc.
MARKLEVANDE HÖNSARTADE KAPITEL 14.5 FÅGLAR
Arter som betraktas som burfåglar behandlas i kapitel 13.
Arter > 60 cm längd
fasaner, stora Argusianus, Catreus, Chrysolophus,
Crossoptilon, Lophophorus, Lophura
nycthemera, Phasianus, Rheinardia, Syrmaticus etc. hockohöns, stora Crax, Mitu, Ortalis poliocephala, Pauxi, Penelope etc. kalkoner, vilda Agriocharis, Meleagris påfåglar, vilda Afropavo, Pavo pärlhöns, stora Acryllium seriemafåglar Cariama, Chunga storfothöns, stora Alectura, Leipoa tjäder Tetrao urogallus etc.
Arter 25 - 60 cm längd
duvrallar Mesitornis etc. fasaner, små Ithaginis etc. flyghöns Pterocles etc. frösnäppor Thinocorus etc. hjälmvaktel Rollulus hockohöns, små Nothocrax, Ortalis vetula etc. järpar Bonasa kagu Rhynochetos orre Tetrao tetrix pärlhöns, små Guttera, Numida etc. rapphöns Alectoris, Perdix etc. ripor Lagopus solrall Eurypyga storfothöns, små Megapodius, Talegalla etc. stubbstjärthöns, stora Eudromia, Tinamus etc. sånghöns Arborophila tandvaktlar, stora Dendrortyx etc. trumpetarfåglar Psophia etc.
UPPHÄVD
Saknr L 108
Arter < 25 cm längd
halsbandsspringhöns Pedionomus springhöns Turnix stubbstjärthöns, små Taoniscus etc. tandvaktlar, små Colinus, Cyrtonyx, Philortyx etc. vaktlar Ammoperdix, Coturnix, Perdicula etc. etc.
STORKARTADE FÅGLAR KAPITEL 14.6 Flamingoer
flamingoer Phoenicopterus
Övriga arter > 65 cm längd
hägrar, stora Ardea, Botaurus, Casmerodius albus, Tigrisoma etc. ibisar, stora Geronticus, Theristicus, Threskiornis etc. skedstorkar Ajaia, Platalea storkar Ciconia, Leptoptilos, Mycteria etc. träskonäbb Balaeniceps
Övriga arter < 65 cm längd
hägrar, små Ardeola, Bubulcus, Butorides, Cochlearius, Egretta garzetta, Ixobrychus, Nycticorax etc. ibisar, små Eudocimus, Plegadis etc. skuggfågel Scopus
ROVFÅGLAR KAPITEL 14.7 Arter > 60 cm längd
fiskgjuse Pandion Gamla Världens gamar Aegypius, Gypaetus, Gypohierax,
Gyps, Necrosyrtes, Neophron, Torgos
etc. gråhuvad fiskörn Ichthyophaga ichthyaetus havsörnar Haliaeetus hökar, stora Accipiter gentilis, Polyboroides etc. kondorer Gymnogyps, Vultur Nya Världens gamar Cathartes, Coragyps, Sarcoramphus röd glada Milvus milvus vråkar, stora Buteo rufinus, Geranoaetus, Harpyhaliaetus etc. örnar, stora Aquila, Circaetus, Hieraeetus
UPPHÄVD
fasciatus, Harpia, Pithecophaga,
Saknr L 108
Polemaetus, Spizaetus tyrannus etc. etc.
Arter 35 - 60 cm längd
bivråkar Pernis caracaror Daptrius, Milvago, Phalcoboenus,
Polyborus
falkar, stora Falco biarmicus, F. Peregrinus F. rusticolus, Micrastur etc. glador, medelstora Aviceda jerdoni, Chelictinia, Elanus leucurus, Haliastur, Milvus migrans, Rostrhamus etc. hökar, medelstora Accipiter cooperi, Melierax etc. kärrhökar Circus mindre fiskörn Ichthyophaga humilis vråkar, små Butastur, Buteo buteo, B. lagopus,
Buteogallus, Leucopternis, Parabuteo
etc. örnar, små Hieraeetus pennatus, Spilornis, Spizaetus nanus, Terathopius etc. etc.
Arter 20 - 35 cm längd
falkar, små Falco columbarius, F. tinnunculus, Polihierax insignis, Spiziapteryx etc. glador, små Aviceda leuphotes, Elanus caeruleus etc. hökar, små Accipiter nisus, Micronisus etc. etc.
Arter < 20 cm längd
dvärgfalkar Microhierax, Polihierax
semitorquatus
Sekreterarfågel
sekreterarfågel Sagittarius
TRANOR, TRAPPAR OCH KAPITEL 14.8 VÄRNFÅGLAR Arter > 85 cm längd
tranor Balearica, Grus trappar, stora Ardeotis kori, A. nigriceps, Neotis denhami, Otis etc. värnfåglar Anhima, Chauna
UPPHÄVD
Saknr L 108
Arter < 85 cm längd
trappar, små Ardeotis arabs, Chlamydotis, Eupodotis, Neotis nuba, Tetrax etc.
VADARFÅGLAR OCH KAPITEL 14.9 VATTENLEVANDE RALLFÅGLAR Alkor
grisslor Uria lunnefåglar Fratercula tordmule Alca etc.
Övriga arter > 50 cm längd
jakanor, stora Hydrophasianus labbar Catharacta, Stercorarius måsar, stora Larus argentatus, L. marinus etc. rallar, stora Eulabeornis castaneoventris, Fulica gigantea, Gallirallus australis etc. ralltrana Aramus simrallar, stora Heliopais, Podica snäppor, stora Numenius arquata etc. tjockfotar, stora Burhinus giganteus, B. grallarius etc. tärnor, stora Sterna caspia etc. etc.
Övriga arter 25 - 50 cm längd
hägerpipare Dromas ibisnäbb Ibidorhyncha jakanor, medelstora Actophilornis etc. pipare, stora Pluvialis apricaria, Vanellus spinosus, V. vanellus etc. rallar, medelstora Amaurornis phoenicurus, Aramides,
Crex, Fulica atra, Gallicrex, Gallinula
chloropus, Gallirallus philippensis, Porphyrio, Rallina eurizonoides, Rallus aquaticus etc. simrallar, små Heliornis skärfläckor Recurvirostra snäppor, medelstora Bartramia, Catoptrophorus, Gallinago media, Limnodromus, Limosa, Numenius phaeopus, Philomachus, Scolopax rusticola, Tringa nebularia, Tringa totanus etc.
UPPHÄVD
tjockfotar, små Burhinus oedicnemus etc.
Saknr L 108
vadarsvalor, stora Glareola pratincola etc. ökenlöpare, stora Rhinoptilus cinctus etc. strandskator Haematopus styltlöpare Himantopus etc. slidnäbbar Chionis måsar, små Larus minutus, L. ridibundus, Rissa etc. tärnor, medelstora Gygis, Larosterna, Sterna hirundo etc. saxnäbbar Rynchops etc.
Övriga arter < 25 cm längd
jakanor, små Irediparra, Jacana, Microparra etc. pipare, små Charadrius, Vanellus cayanus etc. rallar, små Amaurornis bicolor, Coturnicops noveboracensis, Gallinula angulata, Laterallus, Porzana, Rallina fasciata, Rallus limicola, Sarothrura etc. rallbeckasiner Rostratula snäppor, små Arenaria, Calidris, Lymnocryptes, Numenius minutus, Phalaropus, Scolopax minor, Tringa glareola, T. hypoleucos etc. tärnor, små Chlidonias, Sterna albifrons etc. vadarsvalor, små Cursorius, Pluvianus, Rhinoptilus africanus etc. ökenlöpare, små Glareola lactea, Stiltia etc. etc.
UGGLOR OCH SKÄRRFÅGLAR KAPITEL 14.10 Arter > 60 cm längd
fiskugglor Scotopelia fiskuvar, stora Ketupa blakistoni etc. fjälluggla Nyctea jättehökuggla Ninox strenua lappuggla Strix nebulosa uvar, stora Bubo bubo , B. lacteus etc.
Arter 30 – 60 cm längd
fiskuvar, små Ketupa zeylonensis etc. glasögonuggla Pulsatrix grodmunnar, stora Batrachostomus auritus, Podargus etc. hornuggla Asio otus
UPPHÄVD
hökugglor, medelstora Ninox connivens, Surnia etc.
Saknr L 108
jorduggla Asio flammeus kattuggla Strix aluco nattskärror, stora Caprimulgus ruficollis etc. oljefågel Steatornis skrattuggla Sceloglaux slaguggla Strix uralensis tandnattskärror, stora Nyctibius griseus etc. tornugglor Phodilus, Tyto uvar, små Bubo virginianus etc. etc.
Arter < 30 cm längd
dvärguvar Otus grodmunnar, små Batrachostomus javensis etc. hökugglor, små Ninox boobook etc. kaktusuggla Micrathene minervaugglor Athene nattskärror, små Caprimulgus europaeus, Chordeiles etc. prärieuggla Speotyto pärlugglor Aegolius sparvugglor Glaucidium tandnattskärror, små Nyctibius bracteatus etc. ugglegrodmunnar Aegotheles etc.
DUVOR, PAPEGOJOR, KAPITEL 14.11 GÖKFÅGLAR, KOLIBRIER, MUSFÅGLAR, TROGONER, BLÅKRÅKARTADE FÅGLAR, HACKSPETTARTADE FÅGLAR OCH TÄTTINGAR
Arter som betraktas som burfåglar behandlas i kapitel 13.4
Arter > 40 cm längd
duvor, stora Columba guinea, Ducula aenea, Goura cristata, Otidiphaps etc. gökar, stora Centropus senegalensis, Eudynamys
scolopacea, Scythrops
novaehollandiae etc. gökblåkråka Leptosomus hackspettar, stora Dryocopus martius etc. honungsätare, stora Anthochaera paradoxa etc. kotingar, stora Cephalopterus etc.
UPPHÄVD
kråkfåglar, stora Corvus corax, Urocissa
Saknr L 108
erythrorhyncha etc. kungsfiskare, stora Dacelo novaeguineae etc. lyrfåglar Menura markblåkråkor, stora Uratelornis motmoter, stora Baryphthengus ruficapillus etc. murarkråka Corcorax melanoramphos näshornsfåglar, stora Buceros bicornis, Bucorvus leadbeateri, Ceratogymna brevis, Tockus erythrorhynchus etc. papegojor, stora Anodorhynchus, Ara rubrogenys,
Calyptorhynchus, Probosciger
paradisfåglar, stora Paradisaea apoda etc. trupialer, stora Psarocolius decumanus etc. tukaner, stora Andigena laminirostris, Ramphastos toco etc. turakoer, stora Corythaeola, Musophaga violacea etc. törnkråkor, stora Gymnorhina, Strepera vävare, stora Euplectes progne etc. zigenarfågel Opisthocomus etc.
Arter 20 - 40 cm längd
biätare, stora Merops apiaster etc. bladfåglar, stora Chloropsis sonnerati etc. blomsterpickare, stora Paramythia blåkråkor Coracias etc. brednäbbar, stora Psarisomus dalhousiae etc. bulbyler, stora Pycnonotus goiavier etc. drongoer Dicrurus etc. duvor, medelstora Caloenas nicobarica, Geopelia striata, Ptilinopus perlatus,
Streptopelia turtur, Zenaida macroura
etc. flikkråkor Callaeas, Creadion gyllingar Oriolus etc. gärdsmygar, stora Campylorhynchus turdinus etc. gökar, medelstora Coccyzus americanus, Cuculus canorus, Guira guira etc. hackspettar, medelstora Colaptes auratus, Dendrocopos major etc. honungsätare, medelstora Entomyzon härfåglar Upupa härmtrastar Mimus etc. jakamarer, stora Galbula ruficauda etc. juveltrastar, stora Pitta guajana etc.
UPPHÄVD
kardinaler, stora Pheucticus aureoventris etc.
Saknr L 108
kotingar, medelstora Procnias nudicollis etc. kråkfåglar, medelstora Cyanocitta cristata, Garrulus
glandarius, Nucifraga caryocatactes
etc. kungsfiskare, medelstora Ceryle rudis, Halcyon leucocephala etc. lärkor, stora Certhilauda curvirostris etc. lövsalsfåglar Ailuroedus etc. madagaskartörnskator, stora Vanga curvirostris etc. markblåkråkor, små Brachypteracias squamigera etc. motmoter, medelstora Eumomota superciliosa etc. musfåglar Colius etc. myrfåglar, stora Taraba major etc. nålfåglar, stora Coracina novaehollandiae etc. näshornsfåglar, små Tockus camurus etc. papegojor, medelstora Amazona leucocephala, Ara nobilis,
Aratinga acuticaudata, Cacatua
sanguinea, Eclectus, Lorius lory, Pionus, Poicephalus robustus,
Psittacula roseata, Trichoglossus
flavoviridis etc. paradisfåglar, medelstora Parotia carolae etc. ralltrastar, stora Pteroptochos tarnii etc. sidensvansar, stora Hypocolius etc. skatlärkor, små Grallina, Struthidea skratthärfåglar Phoeniculus etc. skäggökar, stora Megalaima chrysopogon etc. snårfåglar, stora Atrichornis clamosus solfåglar, stora Arachnothera robusta etc. starar, stora Cosmopsarus regius, Sturnus roseus etc. timalior, stora Garrulax leucolophus etc. trastar, stora Zoothera sibirica etc. trogoner Harpactes etc. trupialer, små Icterus galbula etc. trädklättrare, stora Dendrocolaptes certhia etc. trögfåglar, stora Monasa nigrifrons etc. tukaner, små Pteroglossus torquatus, Selenidera culik etc. turakoer, små Tauraco leucolophus etc. tyrannflygsnappare, stora Pitangus sulphuratus etc. törnkråkor, små Cracticus törnskator, stora Laniarius ferrugineus etc. ugnfåglar, stora Upucerthia dumetaria etc. vävare, medelstora Bubalornis niger, Vidua paradisaea
UPPHÄVD
etc.
Saknr L 108
ärlor, stora Motacilla aguimp etc. etc.
Arter < 20 cm längd
asitier Philepitta etc. astrilder Erythrura, Pyrenestes etc. australträdkrypare Climacteris biätare, små Merops pusillus etc. bladfåglar, små Aegithina tiphia etc. blomsterpickare, små Dicaeum hirundinaceum etc. brednäbbar, små Eurylaimus ochromalus etc. bulbyler, små Pycnonotus squamatus etc. duvor, små Columbina passerina etc. filippinträdkrypare Rhabdornis finkar Fringilla, Pyrrhula etc. flugsnappare, små Niltava davidi etc. fältsparvar, små Tiaris olivacea etc. glasögonfåglar Zosterops etc. gärdsmygar, små Troglodytes troglodytes etc. gökar, små Chrysococcyx lucidus etc. hackspettar, små Jynx torquilla etc. hawaiihonungsfåglar Hemignathus etc. honungsvisare Indicator etc. honungsätare, små Myzomela obscura etc. jakamarer, små Jacamaralcyon etc. juveltrastar, små Pitta versicolor etc. järnsparvar Prunella klättersmygar Xenicus etc. kolibrier Amazilia, Calypte, Selasphorus etc. kotingar, små Pachyramphus viridis etc. kråkfåglar, små Pseudopodoces humilis etc. kungsfiskare, små Alcedo atthis, Ispidina picta etc. lärkor, små Alauda arvensis etc. madagaskartörnskator, små Hypositta etc. manakiner Chiroxiphia, Pipra etc. motmoter, små Hylomanes momotula etc. myggätare Conopophaga myrfåglar, små Thamnophilus doliatus etc. nålfåglar, små Lalage sueurii etc. nötväckor Sitta etc. palmtrast Dulus papegojor, små Forpus, Loriculus, Micropsitta etc. paradisfåglar, små Cicinnurus regius etc. pungmesar Remiz etc. ralltrastar, små Scytalopus unicolor etc.
UPPHÄVD
sidensvansar, små Bombycilla garrulus etc.
Saknr L 108
| skogsångare skäggökar, små snårfåglar, små solfåglar, små starar, små stjärtmesar strömstarar svalstarar sångare tangaror timalior, små todifåglar trädklättrare, små trädkrypare trögfåglar, små tyrannflugsnappare, små törnskator, små ugnfåglar, små vassnäbb vireosångare vävare, små växtmejare äkta mesar ärlor, små etc. | Dendroica etc. Eubucco bourcierii etc. Atrichornis rufescens Nectarinia jugularis etc. Lamprotornis superbus etc. Aegithalos etc. Cinclus Artamus Sylvia atricapilla etc. Cyanerpes cyaneus, Tangara chilensis etc. Minla ignotincta etc. Todus Glyphorhynchus spirurus etc. Certhia etc. Bucco macrodactylus etc. Sayornis phoebe etc. Lanius ludovicianus etc. Furnarius minor etc. Oxyruncus Vireo etc. Euplectes afer, Ploceus cucullatus etc. Phytotoma Parus etc. Motacilla alba etc. |
| KRÄLDJUR OCH GROD- | KAPITEL 15 |
| DJUR | sid 64 |
De vanligaste kräl- och groddjuren finns listade i Statens jordbruksverks allmänna råd (2003:2) i anslutning till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:24) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby.
UPPHÄVD
Saknr L 108
FISKAR OCH BLÄCK- KAPITEL 16
FISKAR sid 69
EXEMPEL
Bottenvilande broskfiskar
amhajar(sköterskehajar) brunhaj
darrocka,
citronhaj gitarrfisk havsängel
hundhaj, knaggrocka,
klorocka leopardhaj pigghaj sandtigerhaj småfläckig rödhaj slätrocka stingrocka svartfenad revhaj sötvattenrocka tigerhaj tjurhaj vitfenad revhaj örnrocka
Pelagiska broskfiskar
blåhaj
hammarhajar (eftersom hammarhajar behöver simma konstant så får
dessa arter klassas som pelagiska)
håkärring,
makrillhajar oceanic whitetip silkeshaj vithaj
UPPHÄVD