Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m.

Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539).

Dessa föreskrifter och allmänna råd innehåller bestämmelser om djurhållning inom lantbruket m.m. Bestämmelserna omfattar djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä utom strutsfåglar, samt pälsdjur.

Djur får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om en veterinär av veterinärmedicinska skäl har ordinerat detta.

Ord eller uttryck som används i denna författning har följande betydelse: allmänna råd: definieras i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) som sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende, amko: ko som ger di till kalvar som inte är hennes egen avkomma, daglig dödlighet (%): antalet slaktkycklingar som har dött i en stallavdelning samma dag, inklusive sådana som har avlivats på grund av sjukdom eller av andra skäl, dividerat med totala antalet slaktkycklingar i stallavdelningen den aktuella dagen, multiplicerat med 100. dBA: enhet för mätning av bl.a. ljudnivå (ljudtrycksnivå). "A" anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dBskalan är logaritmisk. En ökning eller minskning av ljudnivån med 10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som en fördubbling respektive halvering av ljudet, diko: ko som ger di till egen kalv eller egna kalvar, djurhållare: fysiska eller juridiska personer som enligt avtal eller lag ansvarar för eller handhar djur, oavsett om detta sker stadigvarande eller tillfälligt, dräktighetsperiod: begreppet används för suggor och gyltor och avser tiden från fyra veckor efter betäckning till en vecka före beräknad grisning, dränerande golv: UPPHÄVDett samlingsbegrepp för genomsläppliga golv. Gödseldränerande

golv är golv som är konstruerade för att släppa igenom träck, urin och i viss mån strömedel till ett underliggande utrymme. Urindränerande golv är golv som är konstruerade för att enbart släppa igenom urin och annan vätska, foderliggbås: bås som är både utfodringsplats och liggplats för lösgående djur, forcerad ventilation: ventilationsflöden som överstiger det dimensionerade maxventilationsflödet i ett slaktgrisstall enligt Svensk Standard (SS 95 10 51). För slaktkycklingstallar avses ventilationsflöden som överstiger 75 procent av maxventilationsflödet, fångbås: bås där nötkreatur står uppstallade på båsplatsen med fångbåge eller fånggrind. Båsplatsen är djurens utfodrings- och liggplats. Systemet innebär att djuren kan släppas lösa; mjölkkorna framför allt i samband med mjölkningen, gödseldeflektor: utrustning i vissa hönsburar. En från fodertrågets bakkant utstickande plåt som har till syfte att skydda äggen mot bl. a. nedsmutsning och

hackning samt att förhindra rymning och gödselnedfall i underliggande burvånings fodertråg, gödseldränerande golv: se dränerande golv, hårdgjord yta: ytan anses vara hårdgjord om den består av betong, asfalt eller annat likvärdigt material, kalv: ett nötkreatur som är högst sex månader gammalt, kalvgömma: ett avskilt utrymme som bara kalvarna har tillträde till i lösdriftsstallar för am- eller dikor. Kalvgömman byggs vanligen upp i samband med kalvningen med flyttbara boxväggar eller dyl., kalvningsbox: en box som enbart är avsedd att användas för kor eller kvigor när de ska kalva och fram till några dagar efter kalvningen. En kalvningsbox kan vara utformad som en ensambox avsedd för en ko eller kviga eller som en gruppbox avsedd för flera kor eller kvigor. En kalvningsbox kan vara byggd som permanent box eller byggas upp med flyttbara boxväggar eller dyl. inför kalvning, killningsbox: en box som enbart är avsedd att användas för getter när de ska killa och fram till några dagar efter killning. Killningsboxar byggs vanligen upp i gemensamboxen med flyttbara boxväggar eller dyl. inför killning, kontinuerlig uppfödning: hållande av, i normalfallet, djur av olika åldrar i stall eller stallavdelning. Insättning av nya djur sker efterhand, kontrollprogram: ett program som tagits fram i syfte att säkra en god djuromsorg och som är godkänt av Jordbruksverket, samt är knutet till en bestämmelse i denna författning, konventionell uppfödning i grisningsbox: suggan hålls lösgående tillsammans med smågrisarna i en box. Smågrisarna har tillgång till avskilt ligg- och utfodringsutrymme som är skyddat mot drag och som oftast är uppvärmningsbart, kortbås: bås för bundna nötkreatur där djuren ständigt kan hålla huvudet in överfoderbordet, lamningsbox: en box som enbart är avsedd att användas för tackor när de ska lamma och fram till några dagar efter lamningen. Lamningsboxar byggs vanligen upp i gemensamboxen med flyttbara boxväggar eller dyl. inför lamning, liggarea: avser boxareor som är godkända som liggytor. Anordningar för utfodring som inkräktar på liggarean inräknas inte i denna, liggbås: bås som endast är liggplats för lösgående djur, ligghall: stall med liggplatser för lösgående djur. Djuren hålls inte instängda i stallet utan kan själv välja när de vill använda det, långbås: bås för bundna nötkreatur där djuren i regel bara tillåts att nå in över UPPHÄVD

foderbordet i samband med att de äter och i övrigt är utestängda från foderbordet, mellanbås: bås för bundna nötkreatur. Mellanbåset är en kombination av kort- och långbås. Foderbordsgrinden är i regel rörlig, mottagningsstall: ett stall eller stallavdelning avsedd för mottagning och inhysning av kalvar som kommer från annan djurbesättning i syfte att minska smittspridning till de djur som redan finns på anläggningen, omgångsuppfödning: hållande av djurgrupp/flock med individer av likartad ålder i eget stall eller egen stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidsperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt, ppm: koncentration av ett visst ämne mätt i miljondelar (parts per million), rede: avskilt utrymme för äggläggning, slaktgrisar: grisar mellan ca 35 kg och slaktvikt, spalt: mellanrummet mellan stavarna i ett spaltgolv,

spaltgolv: spaltgolv är en typ av dränerande golv som består av stavar av t.ex. betong, trä, metall eller plast vilka läggs med visst avstånd från varandra, stall: byggnad för hållande av djur, stallavdelning: del av ett stall som är avskilt från andra delar av stallet, normalt med täta väggar, ströad liggyta: en bädd av strö som i regel kräver daglig tillsyn och daglig utgödsling. Förbrukat och blött strömedel ersätts med nytt, ströbad/sandbad: utrymme med luckert strömedel där värphöns i bur kan tillfredsställa sina beteendebehov såsom att picka, sprätta och utföra sandbadsbeteende, ströbädd: en bädd av strö som gödslas ut med ett intervall från någon eller några veckor upp till ett år. En ströbädd hålls torr genom att nytt strömedel tillförs ovanpå det gamla. En ströbädd som "brinner", dvs. utvecklar värme under en biologisk nedbrytningsprocess, kallas vanligen djupströbädd, termisk komfort: djuren har termisk komfort inom den s.k. termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans. Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturen och uppåt av den övre kritiska temperaturen. När omgivningen har en temperatur under den undre kritiska temperaturen måste djuren öka sin ämnesomsättning och äta mer foder för att behålla sin kroppstemperatur. Vid temperaturer över den övre kritiska temperaturen kommer djurens kroppstemperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av med sin överskottsvärme. De kritiska temperaturgränserna påverkas av en mängd faktorer såsom djurets vikt, djurets hälsa, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen samt djurens möjlighet till rörelse, tillgänglig area: för hönsen ständigt tillgängliga areor med minst 0,3 m bredd och minst 0,45 m fri höjd. Redesarean får inte medräknas. För unghöns avses ständigt tillgängliga areor, totalarea: begreppet avser areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring som inkräktar på totalarean inräknas inte i denna, dock får ätbås i ströad liggbox för grisar inräknas i totalarean under förutsättning att funktionen i boxen inte påverkas negativt, ungdjur: nötkreatur som är högst 24 månader gamla, dock ej kalvar och dräktiga kvigor som har mindre än två månader kvar till förlossning, urindränerande golv: se dränerande golv, utegångsdjur: UPPHÄVDdjur som går ute eller har möjlighet att gå ut på betesmark eller i

rasthage halva dygnet eller mer under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker, växande grisar: avvanda grisar med en vikt upp till ca 130 kg, ätbås: bås som endast är ätplats för lösgående djur, samt övertemperatur: skillnaden mellan lokal och omgivande temperatur i fråga om pälsdjur. Skillnaden mellan förväntad och rådande, högre stalltemperatur.

Djurägaren och djurhållaren har ansvaret för djurens välbefinnande. Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen om inte annat framgår av denna författning. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter. Personer som handhar djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter samt vara tillräckligt många för att dessa föreskrifter ska kunna följas.

När ett djur hålls på bete får djurets rörelsefrihet inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästs vid djuret. Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds samman eller genom att djuret binds samman med ett annat djur.

Djur ska hållas tillfredsställande rena.

Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa ska kontrolleras dagligen.

Föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkomliga för dessa.

Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär och då endast när denne anser det nödvändigt av veterinärmedicinska skäl.

Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd mot

UPPHÄVD

brand samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt som innebär en ökad brandrisk.

Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta. Boxar eller liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och hälsa. Detsamma gäller utformningen av dränerande golvytor.

Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat (termisk komfort).

Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För utegångsdjur och för djur som under den kalla årstiden hålls i stallar med utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på annat sätt vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses. För mjölkkor ska sådant utrymme som avses i första stycket vara utformat och anpassat så att mjölkning kan ske i utrymmet. Första stycket gäller inte fjäderfästallar där sjuka eller skadade djur omedelbart avlivas.

Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att djuren lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten. Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna

UPPHÄVD

ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren.

Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.

Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott.

De mått som anges i denna författning är minsta mått och centrummått för normal inredning om inte annat anges. Mindre avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls: 1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, 2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret avseende den funktion som måttföreskriften syftar till, 3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, samt 4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras. Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad av stallar om länsstyrelsen vid prövningen bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god. 1 b § djurskyddsförordningen ska tillämpas när det gäller mått för djurkategori som inte är upptagen i denna författning.

I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen (termisk komfort).

I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern inte annat än undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10°C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.

I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden om inte annat anges i denna författning: - ammoniak: 10 ppm, - koldioxid: 3 000 ppm, - svavelväte: 0,5 ppm, - organiskt damm: 10 mg/m³.

UPPHÄVD

Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i direktkontakt med gödsel från annan avdelning. Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller smittämnen som kan påverka djurens hälsa negativt. Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte används.

I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.

Djurstallar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster.

Grisstallar som saknar fönster för dagsljus och som var i bruk före den 1 juli 1989 behöver inte förses med fönster om inte förprövningspliktig till- eller ombyggnad genomförs. Detsamma gäller för fjäderfästallar som var i bruk före den 1 januari 1994.

Stallar ska vara försedda med fast monterad belysning som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar under förutsättning att tillräcklig belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt.

Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. I stallar får djur endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dBA. I stallar med slaktgrisar eller slaktkycklingar får dock bullernivån 65 dBA överstigas vid forcerad ventilation då väderleken kräver detta under förutsättning att bullernivån inte överstiger 75 dBA.

Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur. Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Ytterligare bestämmelser om foder finns bl.a. i 3 § djurskyddslagen.

UPPHÄVD

Djur ska få dricksvatten minst två gånger per dygn om inte annat anges i denna författning. Ytterligare bestämmelser om vatten finns bl.a. i 3 § djurskyddslagen.

Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. Fjäderfästallar ska dessutom desinficeras innan en ny omgång djur sätts in.

Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.

Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat på ett sådant sätt att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte skadas. Stängseltrådar och stängselnät ska vara väl sträckta. Stängsel som innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Elektrifierad elstängseltråd får dock monteras på stängsel som innehåller taggtråd om fastsättningsanordningen utförs på ett sådant sätt att ett horisontellt minimiavstånd av 150 mm mellan elstängseltrådarnas och taggtrådarnas vertikalplan säkerställs. Därutöver ska taggtråden jordas på återkommande avstånd och elstängseltråden monteras på den sida som djuren hålls på.

Betesmarker, rastgårdar och drivningsvägar ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada djuren.

Markytor som är hårt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion.

Endast djur som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas som utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såsom terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för djuren.

Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.

Utan hinder av 36 § får utegångsdjur i besättningar, som är anslutna till ett kontrollprogram för utegångsdjur, hållas i enlighet med kontrollprogrammet.

Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig. Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i denna författning. Första stycket gäller inte sådana bestämmelser där djurhållning får ske på annat sätt i enlighet med ett kontrollprogram som är i drift. Från sådana bestämmelser kan Jordbruksverket endast medge undantag om det är nödvändigt som en följd av oförutsedda extraordinära omständigheter.

I nybyggda stallar som tas i bruk efter denna författnings ikraftträdande ska nötkreatur hållas i lösdrift. UPPHÄVD

Första stycket gäller dock inte sådana nybyggda stallar för uppbundna nötkreatur där ansökan om förprövning kommit in till länsstyrelsen före den 1 april 2007.

Handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017.

Kalvar får inte hållas bundna.

Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

2 Bestämmelser om förprövning finns i 5 - 6 b §§ djurskyddsförordningen samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:95) om förprövning av djurstallar.

I besättningar med kor eller kvigor som ska kalva ska det inför kalvning finnas kalvningsboxar.

Kalvningsboxar och andra stallutrymmen som används som kalvningsplats ska vara utformade och användas på ett sådant sätt att de kan rengöras regelbundet utan svårigheter samt vid behov kunna desinficeras. Ytterligare bestämmelser om rengöring finns i 1 kap. 30 §.

Endast i värmeisolerade stallar får liggytan för nötkreatur innehålla dränerande golv utan ströbädd och då endast i följande fall: 1. för kalvar som är äldre än en månad, ungdjur och vuxna tjurar i boxar med heltäckande spaltgolv av gummi eller annat eftergivligt material, 2. fram till den 1 augusti 2012 för kalvar som är äldre än en månad och högst fyra månader gamla i boxar med annat heltäckande spaltgolv än vad som avses i punkt 1, 3. för kalvar som är över fyra månader gamla, ungdjur och vuxna tjurar i boxar med annat heltäckande spaltgolv än vad som avses i punkt 1 och som: a) var i bruk före denna författnings ikraftträdande, eller

UPPHÄVD3

b) ingår i ansökan om förprövning som kommit in till länsstyrelsen före den 1 april 2007 och godkänts av länsstyrelsen, 4. för ungdjur och vuxna tjurar i bås där det gödseldränerande golvet ligger i båsets bakre del och resterande golvytor i båset har helt golv eller annan godtagbar liggyta på minst 80 procent av minimilängden för kortbås, 5. för ungdjur och vuxna djur i bås där det gödseldränerande gummispaltgolvet ligger i båsets bakre del och resterande liggytor i båset har helt golv med gummimatta eller motsvarande på minst 80 procent av minimilängden för kortbås.

Ensamboxar för kalvar, med undantag för sjukboxar, ska ha genombrutna mellanväggar som tillåter ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna, dock ska mellanväggarna vara täta upp till 0,80 meters höjd.

3 Bestämmelser om förprövning finns i 5 - 6 b §§ djurskyddsförordningen samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:95) om förprövning av djurstallar.

En kalv får inte hållas i ensambox efter åtta veckors ålder. Vad som anges i andra stycket gäller inte för anläggningar med färre än sex kalvar såvida kalvarna inte kan hållas i lämpliga åldersgrupper.

I lösdriftsstallar för amkor eller dikor ska det finnas särskilda utrymmen för kalvar upp till tre månaders ålder (kalvgömmor). Första stycket gäller inte för ligghallar när djuren hålls på bete i enlighet med 10-11 §§ djurskyddsförordningen.

När fler än 50 kalvar som är yngre än 4 månader årligen tas emot från mer än 1 besättning ska kalvarna tas emot och hållas i mottagningsstall med plats för högst 100 kalvar. Om djuren hålls kvar i mottagningsstallet under hela uppfödningen fram till slakt får antalet djurplatser dock uppgå till högst 150 under förutsättning att omgångsuppfödning tillämpas. Om antalet besättningar enligt första stycket är mer än 5 ska omgångsuppfödning ske i mottagningsstallet. Insättning av djurgruppen ska då göras inom en tidsperiod på 3 veckor.

En uppfödningsavdelning som årligen tar emot högst 50 kalvar som är yngre än 4 månader från mer än 1 besättning, utan att kalvarna först tagits emot i mottagningsstall, får bestå av högst 100 djurplatser.

Ett mottagningsstall ska vara utformat så att djuren kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en annan stallavdelning.

Vid datorstyrd individuell utfodring ska antalet djur per kraftfoderstation anpassas till gruppens avkastningsnivå och utfodringsmodell. Då hela kraftfodergivan ges i kraftfoderstationer får antalet kor per station inte överstiga 20 i

UPPHÄVD

högmjölkargrupper, 25 i blandgrupper och 35 i sinkogrupper.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med kalvar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för: 1. övertemperatur, 2. strömavbrott och 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur. I stallavdelningar där kalvar hålls tillsammans med kor behöver dock larmanordningen enbart larma för övertemperatur.

Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska anses hållna på bete om de varje dygn kommer ut på bete och har tillgång till betesmarken under minst 6 timmar. Andra nötkreatur med krav på bete eller annan utevistelse ska vistas ute hela dygnet.

Nötkreatur ska i enlighet med 10 - 11 §§ djurskyddsförordningen hållas på bete eller ges tillfälle att vistas ute under en sammanhängande tidsperiod som infaller under perioden 1 maj – 15 oktober enligt följande: 1. Blekinge, Skåne och Hallands län – minst 4 månader, 2. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län – minst 3 månader, 3. Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län – minst 2 månader.

Nötkreatur får utan hinder av 25-26 §§ hållas inne hela dygn eller delar av dygn i följande fall: 1. om det är nödvändigt för att skydda djuren vid onormala väderleksförhållanden, 2. om det är nödvändigt för att skydda marken från skador vid onormala väderleksförhållanden, 3. om det är nödvändigt för att skydda djur mot allvarliga insektsangrepp, 4. om det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp som rimligen inte kan undanröjas på annat sätt, 5. om djuren är anmälda för slakt och ska slaktas före den 15 juni, 6. kvigor för seminering under högst 30 dygn, förutsatt att betesperiodens sammanlagda längd minst motsvarar den tid som framgår av 26 §, eller 7. om djuren måste skötas, vårdas eller behandlas på ett sätt som inte är lämpligt utomhus. Om djur hålls inne hela dygn i enlighet med någon av ovanstående punkter ska detta journalföras.

Djurbeläggningen på betesmarken får inte vara högre än att ett växttäcke bibehålls på minst 80 procent av arealen i den aktuella betesfållan.

Undantag enligt 13 a § första stycket 2 djurskyddsförordningen från kravet i 10 § samma förordning om att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion sommartid ska hållas på bete kan medges om villkoren i något av nedanstående fall är uppfyllda. 1. Dispensmyndigheten har funnit att det inte är möjligt att anordna betesdrift för samtliga djur som omfattas av beteskravet och att:

a. samtliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod av minst sex veckor, b. samtliga kvigor som är äldre än sex månader hålls på bete, c. verksamheten inte utvecklas så att fler djur behöver omfattas av undantag, d. stallmiljön och djurhälsan i besättningen är dokumenterat mycket god, samt e. alla djur som omfattas av undantaget ges möjlighet till motion under en sammanhängande period om minst två månader per år. 2. Dispensmyndigheten har funnit att oförutsedda eller speciella omständigheter förhindrar djurhållaren att hålla djur på bete och att djurhälsan och stallmiljön hålls på högsta möjliga nivå.

Undantag enligt 29 § får medges för perioder om högst fem år i fråga om punkt 1 och högst ett år i fråga om punkt 2.

Minsta utrymme vid rakt foderbord vid samtidig utfodring av lösgående djur.

Foderbordsytans eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller gödselgång ska vara minst 0,10 m.

Foderbordets kant mot båspallen får i kortbås, foderliggbås och fångbås inte vara högre än 0,2 m över båspallytan.

Antalet drickplatser per djur med automatisk vattenförsörjning ska vara minst: - 1 drickplats per 10 mjölkande kor som hålls för mjölkproduktion, - 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur.

Minsta utrymme i kalvningsbox: 1. ensambox – 9 m , kortaste sidan 3 m, 2. ensambox på båspall för uppbundna djur – 8 m , kortaste sidan föreskrivna minsta båsbredden multiplicerad med 2, 3. gruppbox – 8 m /ko, kortaste sidan 3 m i boxar för högst 3 kor, 4. gruppbox – 8 m /ko, kortaste sidan 5 m i boxar för mer än 3 kor. 36 § Minsta utrymme i ensambox.

Minsta utrymme i gemensambox.

Minsta utrymme i bås.

Gångar i lösdriftsstallar får inte vara så smala att djuren riskerar att fastna.

Minsta gångbredder i lösdriftsstallar.

Mått för dränerande golv.

Grisar ska hållas i par eller grupp. Under veckan före grisning och under grisning får dock suggor och gyltor hållas individuellt och utom synhåll för andra grisar. Första stycket gäller inte galtar som hålls individuellt i boxar under förutsättning att galtarna kan höra, känna lukten av och se andra grisar.

En gris som är särskilt aggressiv mot andra grisar får tillfälligt hållas individuellt i box som den kan vända sig i utan svårigheter.

En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling.

Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder.

Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten.

Klövarna på vuxna grisar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses.

Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden.

I ett stall ska grisar ha tillgång till utrymme som ger dem möjlighet att utnyttja olika delar av utrymmet för att ligga, äta och gödsla. Liggplatsen får inte bestå av gödseldränerande golv.

Minst tre fjärdedelar av föreskriven liggarea i en ströad liggbox för digivande sugga ska bestå av ett golv som inte är dränerande golv. Denna del av liggarean ska vara en sammanhängande rektangulär yta som spänner över hela boxbredden. Övrig del av den föreskrivna liggarean får bestå av dränerande golv med en största spaltöppning på 11 mm och med en minsta stavbredd på 11 mm. Om det dränerande golvet är av betong ska stavbredden dock vara minst 80 mm.

Inför grisning ska suggor och gyltor kunna disponera utrymmet i en grisningsbox så att de kan utföra bobyggnadsbeteenden.

Vid konventionell uppfödning i grisningsbox ska smågrisar under den första levnadsmånaden ha en liggplats som är avskild från suggan.

Bås för grupphållna grisar ska vara utrustat med en skyddsanordning baktill som hindrar grisarna från att skada varandra.

En transponder- eller responderstyrd foderstation får inte användas för fler grisar än att alla hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.

Vid vakuumutgödsling ska gödselledningarnas diameter minst vara 300 mm. Systemet ska i övrigt utformas och skötas så att luft förhindras att strömma in i stallet via utgödslingssystemet. Utgödsling ska ske med högst 14 dagars intervall.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för 1. övertemperatur, 2. strömavbrott, 3. fel på larmanordningen, och 4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny

UPPHÄVD

omgång djur. Första stycket gäller inte för avdelningar med plats för färre än 30 vuxna grisar eller för avdelningar med plats för färre än 150 växande grisar över 20 kg, under förutsättning att nödventilationen öppnas automatiskt vid övertemperatur och vid strömavbrott.

I stallar för slaktgrisar med kontinuerlig uppfödning får en stallavdelning bestå av högst 200 grisplatser. I stallar för slaktgrisar med omgångsuppfödning och rekrytering från mer än en besättning får en stallavdelning bestå av högst 400 grisplatser. En stallavdelning med omgångsuppfödning av växande grisar ska vara utformad så att djuren kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en annan stallavdelning.

Grisar som hålls utomhus under den varma årstiden ska ha tillgång till plats som ger skydd mot direkt solstrålning, stark vind och nederbörd.

Minsta utrymme per djur i boxar eller hyddor för vuxna djur.

Minsta utrymme i bås.

Minsta utrymme per djur i boxar med växande grisar, 10 - 130 kg.

Minsta utrymme per djur vid rak foderplats vid samtidig utfodring av grupphållna grisar.

Vattenförsörjning för grupphållna grisar.

Minsta utrymme per djur i ligghall eller hydda för grisar som hålls som utegångsdjur ska vara lika med liggarean i ströad liggbox.

Får ska hållas i lösdrift.

Får ska hållas i par eller grupp. Baggar får dock hållas individuellt under en kortare period om det är nödvändigt.

Fårens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

Får ska klippas vid behov och med högst ett års intervall.

Får ska ha tillgång till hö, halm eller annat lämpligt grovfoder som kan tillgodose deras sysselsättningsbehov.

Får ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute under en sammanhängande tidsperiod som infaller under perioden 1 maj – 15 oktober. Den sammanhängande tidsperioden som avses i första stycket ska minst vara enligt följande: 1. Blekinge, Skåne och Hallands län – 4 månader, 2. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län – 3 månader, 3. Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län – 2 månader.

Det är tillåtet att utan hinder av 6 § hålla inne får hela dygn i följande fall: 1. om det är nödvändigt för att skydda djuren vid onormala väderleksförhållanden, 2. om det är nödvändigt för att skydda marken från skador vid onormala

UPPHÄVD

väderleksförhållanden, 3. om det är nödvändigt för att skydda djur mot allvarliga insektsangrepp, 4. om det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp som rimligen inte kan undanröjas på annat sätt, 5. om djuren är anmälda för slakt och ska slaktas före den 15 juni, eller 6. om djuren måste skötas, vårdas eller behandlas på ett sätt som inte är lämplig utomhus. Om djur hålls inne hela dygn i enlighet med någon av ovanstående punkter ska detta journalföras.

Fårens liggytor får inte bestå av gödseldränerande golv.

I fårbesättningar ska lamningsboxar kunna iordningställas under lamningen. Hela golvytan i en lamningsbox ska vara försedd med ströbädd. 10 § En transponder- eller responderstyrd foderstation får inte användas av fler får än att alla hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.

Minsta utrymme i gemensambox.

Minsta utrymme vid foderhäck eller foderbord.

Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. 2 § Getter av ullras ska klippas vid behov och med högst ett års intervall.

Getter ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute under en sammanhängande tidsperiod som infaller under perioden 1 maj – 15 oktober, minst enligt följande: 1. Blekinge, Skåne och Hallands län – minst 4 månader, 2. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län – minst 3 månader, 3. Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län – minst 2 månader.

Getter får utan hinder av 3 § hållas inne hela dygn eller delar av dygn i följande fall: 1. om det är nödvändigt för att skydda djuren vid onormala väderleksförhållanden, 2. om det är nödvändigt för att skydda marken från skador vid onormala väderleksförhållanden, 3. om det är nödvändigt för att skydda djur mot allvarliga insektsangrepp, 4. om det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp som rimligen inte kan undanröjas på annat sätt, eller 5. om djuren måste skötas, vårdas eller behandlas på ett sätt som inte är lämpligt utomhus. Om djur hålls inne hela dygn i enlighet med någon av ovanstående punkter ska detta journalföras.

I getbesättningar ska killningsboxar kunna iordningställas under killningen. Hela golvytan i en killningsbox ska vara försedd med ströbädd.

Minsta utrymme i gemensambox.

Utrymme vid foderhäck eller foderbord ska vara minst 0,35 m per djur om djuren hålls i lösdrift och minst 0,45 m om djuren hålls bundna. 8 § Gödseldränerande spaltgolv ska ha en stavbredd som är minst 80 mm och en spaltbredd som är högst 25 mm. 9 § Antalet drickplatser med automatisk vattenförsörjning ska vara minst en per 15 getter.

Endast raser som har en medelvikt under 2,4 kg får hållas i burar. Djuren får hållas i burar högst två år. 2 § Unghöns ska vara uppfödda i inhysningssystem som förbereder dem för det system som de ska hållas i som vuxna.

UPPHÄVD

Ströbadet i burar för värphöns ska vara tillgängligt för hönsen under en sammanhängande period på minst fem timmar per dygn under den för hönsen aktiva delen av dygnet.

Unghöns ska ha ständig tillgång till strömedel som kan tillfredställa deras beteendebehov av att picka, sprätta och sandbada.

Unghöns ska ha tillgång till sittpinnar.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med fler än 2 000 djur ska vara utrustade med larmanordning som varnar för: 1. övertemperaturer, 2. strömavbrott, samt 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur.

Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av ett stall med gödseldränerande golv ska stallet ha mekaniskt utgödslingssystem som medger att regelbunden utgödsling kan ske under det gödseldränerande golvet.

I stallar med envåningssystem får djuren endast tillfälligtvis utsättas för ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften.

I system för frigående värphöns med plats för mer än 350 djur får sittpinnar inte vara placerade över ströbädden. I flervåningssystem för frigående unghöns eller värphöns ska våningsplanen utföras så att spillning inte kan falla ner på lägre våningsplan. Även i övrigt ska inredning i stallar vara utformad så att djuren inte blir nedsmutsade av foder-, vatten- eller gödselspill.

I anläggningar där djuren har möjlighet till utevistelse ska utomhusytorna ha en area som är anpassad till beläggningsgraden och markytans beskaffenhet så att föroreningar undviks. Utomhusytorna ska vara försedda med skydd mot dåligt väder och rovdjur. I anläggningar med plats för mer än 350 djur ska flera öppningar ge tillträde till utomhusytorna.

Dränerande golv ska vara så konstruerat att det ger stöd åt de främre klorna på varje fot.

Burar för värphöns eller unghöns ska ha täta sidoväggar.

Burar för värphöns ska vara försedda med klonötare.

Ströbadet i burar för värphöns ska vara utformat så att hönsen kommer i direktkontakt med strömedlet vid ströbadning samt avgränsat så att strömedlet hålls kvar i ströbadet.

Golvet i ett rede får inte vara utfört så att fåglarna ligger direkt på rutnät av metall.

Minsta utrymme för värphöns i bur.

Övriga mått m.m. för värphöns i bur.

Utrymme för frigående värphöns.

Utan hinder av 19 § får stallar hos äggproducenter som är anslutna till ett kontrollprogram, beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 20 höns per m golvarea.

UPPHÄVD

Övriga mått m.m. för frigående värphöns.

Utrymme för unghöns i bur.

Utrymme för frigående unghöns.

Utan hinder av 23 § får stallar hos unghönsuppfödare som är anslutna till ett kontrollprogram, beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 18 unghöns per m tillgänglig area vid 18 veckors ålder.

Övriga mått för frigående unghöns.

Tabell 22 Utrymme vid Utrymme vid vattentråg Ålder, rakt Vatten, veckor fodertråg, Rakt, Runt, djur/nippel mm/djur mm/djur mm/djur

Slaktkycklingar som föds upp inomhus ska hållas på ströbädd med en torr och lucker yta. Anordningar för dricksvatten ska placeras och underhållas så att

UPPHÄVD

vattenspill i ströbäddar minimeras. Slaktkycklingar ska ses till minst två gånger dagligen.

Slaktkycklingar ska med undantag av första uppfödningsveckan och de sista tre dagarna före slakt, ha en mörkerperiod om minst sex timmar per dygn, varav en sammanhängande mörkerperiod på minst fyra timmar. I stallar för slaktkycklingar ska belysningen på minst 80 % av den tillgängliga ytan vara minst 20 lux mätt i fåglarnas ögonhöjd. På veterinärs inrådan får ljusstyrkan tillfälligt minskas.

Om fler än 500 djur hålls på anläggningen, ska relevanta fakta om uppfödningen (antal djur, totalarea, hybrid, daglig dödlighet, samt – om möjligt - orsak) journalföras. Journalerna ska bevaras i minst tre år.

Personer som hanterar slaktkycklingar på anläggningar med plats för fler än 500 slaktkycklingar ska ha genomgått en utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper för att kunna sköta slaktkycklingar på ett djurskyddsmässigt korrekt sätt. Framförallt gäller detta kunskap om regelverk, djurens fysiologi, behov och beteende, varsam hantering i samband med infångning, lastning och transport, akutvård och avlivning samt förebyggande smittskydd.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med fler än 2 000 djur ska vara utrustade med larmanordning som varnar för: 1. övertemperaturer, 2. strömavbrott, samt 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur.

Djuren ska ha ständig tillgång till foder eller måltidsutfodras med för djuren lämpliga intervall. Fodret får tas bort från djuren tidigast 12 timmar före beräknad slakttidpunkt.

Utrymme för slaktkycklingar.

Utan hinder av 7 kap, 7 § får stallar hos slaktkycklinguppfödare som är anslutna till ett kontrollprogram, beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 36 2 2 kg per m och högst 25 djur per m .

Kalkoner ska hållas frigående och ska ha tillgång till ströbädd om de föds upp inomhus.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med fler än 2 000 djur ska vara utrustade med larmanordning som varnar för: 1. övertemperaturer, 2. strömavbrott, samt 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur.

Utrymme för avelsdjur och slaktdjur.

Tabell 24 Minsta Minsta Golvarea Minsta mått utrymme utrymme på Djurkategori Högsta Högsta 1) vid runt vid runt värprede , antal antal fodertråg, vattentråg,

UPPHÄVD

Utan hinder av 3 § får stallar hos slaktkalkonuppfödare som är anslutna till ett kontrollprogram, beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst med 40 kg 2 2 per m för djur < 7 kg och högst 45 kg per m för djur > 7 kg.

Ankor och gäss som föds upp inomhus ska hållas på ströbädd.

Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med fler än 2 000 djur ska vara utrustade med larmanordning som varnar för: 1. övertemperaturer, 2. strömavbrott, samt 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur.

Utrymme för ankor och gäss.

Infångade vilda minkar eller rävar får inte hållas i burar för pälsproduktion.

Minkar och rävar ska, beträffande avelsdjur och valpar upp till fyra månaders ålder, ha fri tillgång till dricksvatten. Övriga minkar och rävar ska ha tillgång till dricksvatten minst två gånger per dygn.

Mink- och rävburar ska vara så konstruerade eller uppställda att djuren inte kan skada varandra genom näten.

Bottennät i minkburar ska bestå av rostfri eller plastbelagd tråd eller av galvaniserad järntråd. Nätbotten ska vara stabil och tråden ska ha en sådan kvalitet att djurens tassar inte skadas av den.

Mink- och rävburar ska vara försedda med en lya. Lyan ska vara utformad så att den medger god hygien och att djuren kan inta naturliga viloställningar i den. En avelshonas lya ska dessutom ge honan utrymme att föda och vårda sina valpar.

Minkar och rävar ska ges föremål som de kan sysselsätta sig med.

Ett skugghus ska vara konstruerade på sådant sätt att minkar och rävar inte utsätts för oacceptabel övertemperatur.

En kull minkvalpar ska delas senast vid tio veckors ålder.

En minklya ska vara försedd med strömedel. Detta är dock inte erforderligt vid stark värme under sommaren.

Utrymme i bur.

Mått för nät.

Djuren, särskilt valparna, ska skötas på ett sådant sätt att de blir vana vid människor. 13 § En rävbur ska vara försedd med en spaningshylla. En lyas tak får användas som spaningshylla och spaningshyllan ska då ha tät botten. ------------------------

UPPHÄVD