Förordning om Bergsskolan i Filipstad

Denna förordning innehåller föreskrifter som utgör villkor för statsbidrag till Bergsskolan i Filipstad. Stiftelsen Bergsskolan i Filipstad är huvudman för skolan.

Ledningen av skolan utövas av styrelsen för skolan.

Statens skolverk har tillsyn över utbildning vid skolan.

I denna förordning avses med redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår, årselevplats en elevplats i en heltidsutbildning som pågår under minst 30 arbetsveckor under ett redovisningsår.

När det i denna förordning hänvisas till gymnasieförordningen (1987:743), gäller vad som föreskrivs om styrelsen för utbildningen Bergsskolans styrelse.

För undervisningen får elevavgifter tas ut med de belopp som styrelsen bestämmer. Avgiften skall vara skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i övrigt.

För ledningen av utbildningen skall det finnas en rektor. Rektorn skall vara förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och skall särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.

Skolan har till huvuduppgift att meddela undervisning på gymnasial nivå inom de metallurgiska samt bergoch mineraltekniska ämnesområdena. Vid skolan får, efter samråd med statens skolverk, även anordnas kurser som anknyter till skolans verksamhetsområde i den mån detta inte inkräktar på skolans huvuduppgift.

Utbildningen vid skolan omfattar tre läsår som uppdelas på sex terminer (terminskurserna 1--6). Terminskurserna 1--3 anordnas gemensamt för alla elever, medan terminskurserna 4--6 delas upp på en metallurgisk samt en berg- och mineralteknisk gren. Termin 5 består av ingenjörspraktik inom industrin som anvisas av skolan (industriterminen).

För utbildningen gäller en läroplan som innehåller mål och riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner. Statens skolverk fastställer läroplanen.

En elev som har påtagliga studiesvårigheter kan befrias från undervisningen i högst två ämnen (mindre studiekurs).

Skolans styrelse får besluta om jämkning i en timplan eller en kursplan. Det sammanlagda antalet lektioner i en lärokurs får inte ökas. Det antal lektioner i ett visst ämne som fastställts i timplanen får ökas under viss del av lärokursen om motsvarande minskning sker under en annan del av lärokursen.

Läromedel antas av skolans styrelse efter förslag av rektor. Innan rektor lämnar förslag till antagande av läromedel skall han samråda med berörda lärare och med företrädare för eleverna.

Om inte annat följer av denna förordning eller andra föreskrifter som regeringen meddelar skall föreskrifterna i 2 kap. 12, 14, 15, 20--24, 27 och 30 §§ samt 9 kap. 55, 56, 59--63, 69, 71--74, 81--84 och 93 §§ gymnasieförordningen (1987:743) tillämpas vid Bergsskolan.

Eleverna skall fördelas på klasser och grupper.

Ett läsår skall omfatta 40 veckor som fördelas på en hösttermin och en vårtermin. I läsåret inräknas tid för inträdes- och flyttningsprövningar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier.

Behörig att tas in som elev vid början av utbildningen i terminskurs 1 är den som 1. är behörig att tas in som elev vid början av utbildningen på teknisk linje i gymnasieskolan och 2. under minst tolv månader har deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan.

Behörig att tas in som elev vid början av utbildningen i terminskurs 2 är den som 1. efter genomgång i gymnasieskolan av årskurs 1 på den tvååriga linjens maskintekniska eller kemitekniska gren eller genomgång av motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser flyttas upp till årskurs 2 samt 2. under minst tolv månader har deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan.

Behörig att tas in som elev vid början av utbildningen i terminskurs 4 är den som 1. fått sådant avgångsbetyg från årskurs 3 på teknisk linje, maskinteknisk eller kemiteknisk gren, i gymnasieskolan vilket avser fullständig studiekurs eller fått sådant slutbetyg från årskurs 3 i gymnasieskolan vilket avser fullständiga studiekurser och en lärokurs som i årskurs 3 omfattar maskinteknisk eller kemiteknisk gren på teknisk linje samt 2. under minst sex månader har deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan.

Behörig att tas in som elev vid början av utbildningen i terminskurs 2 eller högre terminskurs är, utöver vad som följer av 18 och 19 §§, den som 1. har de kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och 2. i godtagbar omfattning har deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan.

Behörighet enligt 20 § 1 får styrkas genom inträdesprövning eller på annat sätt.

Rektor bestämmer när och hur ansökan om intagning i skolan skall göras. Beslut om intagning fattas av styrelsen.

För industriterminen används något av uttrycken Godkänd eller Icke godkänd som betyg.

En elev får avgångsbetyg när eleven avgår från skolan eller övergår till annan skola. Avgångsbetyg utfärdas av rektor eller den rektor bestämmer.

Avgångsbetyget från skolan skall innehålla uppgifter om den studieväg och terminskurs vilken eleven senast tillhört. I avgångsbetyget anges om eleven slutfört lärokursen eller terminskursen och om eleven följt fullständig eller mindre studiekurs. Avgångsbetyget skall innehålla uppgifter om dels de betyg eleven fått vid avgången, dels, i fråga om ämnen som avslutats under tidigare termin och för vilka betyg då bestämts, det betyg eleven senast fått, dels elevens arbete och det betyg eleven fått under industriterminen. Närmare föreskrifter om avgångsbetyg meddelas av statens skolverk.

En elev som slutfört en fullständig lärokurs vid skolan i alla föreskrivna ämnen är bergsskoleingenjör.

Frågan om en elevs fortsatta skolgång prövas vid slutet av terminskurserna 1--5. Vid prövningen avgörs om eleven skall flyttas upp med fullständig studiekurs, sättas kvar eller skiljas från vidare studier i skolan.

En elev får flyttas upp med fullständig studiekurs även under en terminskurs, om eleven önskar det och har goda förutsättningar att följa undervisningen i den högre terminskursen.

Rektor får medge en elev som genomgått terminskurs 6 att helt eller delvis gå om terminskursen.

Skolans elever skall erbjudas skolhälsovård motsvarande den som ges åt elever i kommunala gymnasieskolor.

Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

För varje klass vid skolan skall det finnas ett klassråd. I fråga om klassråd gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 7 kap. 26 § gymnasieförordningen (1987:743).

Bestämmelserna i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall tillämpas vid skolan.

Statsbidrag lämnas som ett allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten. Statsbidraget beräknas per årselevplats och redovisningsår.

För statsbidrag till Bergsskolan gäller en organisation på högst 180 årselevplatser. Statsbidrag för ett visst redovisningsår lämnas för det antal årselevplatser som regeringen fastställer i särskilt beslut.

Bidrag lämnas med ett belopp per årselevplats som regeringen bestämmer särskilt.

Statens skolverk skall inför varje redovisningsår besluta om statsbidraget.

Statens skolverk skall, utan rekvisition, vid början av varje månad till Bergsskolan betala ut en tolftedel av det beslutade statsbidraget enligt 37 §.

Skolans huvudman är skyldig att för uppföljning och utvärdering lämna de statistiska uppgifter och den verksamhetsredovisning avseende sin skolverksamhet som statens skolverk föreskriver. Utöver vad som föreskrivs i första stycket gäller att huvudmannen på begäran av statens skolverk eller av riksrevisionsverket är skyldig att lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för granskning av de enligt första stycket lämnade uppgifterna.

Statens skolverk får i beslutet om statsbidrag för ett redovisningsår förordna att bidraget skall minskas med så mycket som enligt slutligt fastställd anmärkning felaktigt betalats ut till huvudmannen i bidrag för tidigare redovisningsår.

Åsidosätter styrelsen för skolan vad som enligt lag eller annan författning åligger styrelsen i fråga om skolan, får statens skolverk besluta att högst 10 procent av det statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas inne i avvaktan på rättelse. Vinns inte rättelse, får statens skolverk besluta att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Detta beslut får överklagas hos regeringen.

Statens skolverks beslut enligt denna förordning får, om inte annat sägs, inte överklagas.

------ 1. Denna förordning, som träder i kraft den 1 juli 1991, skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). 2. För redovisningsåret 1991/92 skall i stället för bestämmelserna enligt 38 § gälla följande. I slutet av juli 1991 skall tre tolftedelar av beräknat bidrag för redovisningsåret betalas ut. Varje månad under tiden oktober--juni utbetalas en tolftedel av beslutat bidrag enligt 37 §.

3. Äldre föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. På regeringens vägnar GÖRAN PERSSON Ulla-Stina Ryking (Utbildningsdepartementet)