Skolverkets föreskrifter om kursplaner för grundläggande vuxenutbildning

Bilaga

Biologi, fysik, kemi

Den grundläggande vuxenutbildningen skall skapa intresse för naturvetenskaperna och visa hur de utgör en del av kulturarvet. Naturvetenskaperna har verkat och verkar alltjämt stimulerande på utvecklingen inom många olika områden som religion, filosofi, litteratur, konst och musik. Strävan bör vara att utveckla en förståelse för naturvetenskapernas särart. Till denna hör det empiriska arbetssättet, som därför måste genomsyra undervisningen. Dit hör också den experimentella metoden, som kännetecknar mycket av naturvetenskapen. Utbildningen skall fördjupa förståelsen för den fysiska omvärlden. Studier i biologi, fysik och kemi ger ökade kunskaper bl.a. om materiens egenskaper och dynamik, om energins flöden, om livets villkor och utveckling och om människan som biologisk varelse. Kunskaper i naturvetenskap och dess tillämpningar skall bidra till ökad handlingsberedskap i samhälls- och vardagsliv. I den naturvetenskapliga verksamheten finns många frågor av etisk natur. Utbildningen skall utformas så att den stimulerar till självständig värdering av olika argument samt till granskning och eventuell omprövning av tidigare ställningstaganden. En kritisk och värderande inställning både till naturvetenskapen som sådan och dess tillämpningar skall genomsyra utbildningen. Många uppgifter ställer idag krav på naturvetenskapligt kunnande hos var och en -- inte minst gäller detta miljöfrågorna. Miljöfaktorer som är skadliga för hälsa och välbefinnande uppfattas inte alltid omedelbart av sinnesorganen. Ett viktigt syfte med studier i naturvetenskap är att ge insikter och kunskaper för att underlätta ställningstaganden i miljöfrågor. Studierna bör också bidra till granskning av egna vanor och handlingsmönster för att se om dessa kan förändras för att spara naturresurser och skona miljön. De naturvetenskapliga studierna skall bidra till att väcka intresse för företeelser i naturen och för olika sätt att förklara dessa. Tidigare förklaringar i folktro och äldre tiders naturvetenskap kan jämföras med vår egen tids uppfattningar. Därigenom tydliggörs den för alla tider gemensamma strävan att förstå och förklara naturens fenomen. Olika världsbilder skall behandlas med respekt, samtidigt som de måste sättas in i ett sammanhang och förklaras utifrån den kunskap vi har idag. De egna erfarenheterna och reflektion över dessa skall vara utgångspunkt för studierna. Undersökningar, diskussioner och slutsatser måste få stort utrymme i undervisningen. Alla sinnen bör engageras och stimuleras och utrymme ges för att gå vidare med egna frågor. Eftersom studierna skall utveckla förtrogenhet med naturvetenskaplig kunskapsbildning måste undervisningen stimulera till att eleverna ställer frågor, formulerar hypotetiska svar samt prövar sina hypoteser med egna experiment.

Den vuxne har genom erfarenhet och tidigare studier bildat sig en uppfattning om naturfenomen och naturvetenskapliga förlopp. Det är viktigt att knyta begrepp och teoretiska modeller till de föreställningar som de vuxenstuderande har med sig till studierna. Därigenom framträder begreppens och modellernas karaktär av teoretiska konstruktioner. Genom att koppla teorin till de tidigare föreställningarna blir den en tankemodell som kan ställas mot den egna erfarenheten och ett redskap för att vidareutveckla de egna föreställningarna. Skillnaden mellan modellen och den verklighet den avser att beskriva tydliggörs genom att man anlägger ett historiskt perspektiv på kunskapens utveckling. De studerande skall få viss kännedom om den naturvetenskapliga kunskapens utnyttjande och viktiga tillämpningar i ett modern samhälle samt en fördjupad förståelse för miljö- och energi frågor.

Gemensamma mål att sträva mot för bilogi, fysik och kemi

Den grundläggande vuxenutbildningen skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven,  känner upptäckandets och experimenterandets glädje och utvecklar sin lust och förmåga att ställa frågor om fenomen i naturen,  utvecklar kunskap om naturvetenskapliga begrepp och modeller och medvetenhet om att dessa är mänskliga konstruktioner,  får en fördjupad förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet och utvecklar sin förmåga att redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form,  blir medveten om hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människans världsbilder,  utvecklar sin omsorg om och respekt för naturen och sitt ansvar för miljön i såväl lokalt som globalt perspektiv,  får kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling,  får insikt i hur materien och livet inom naturvetenskapen studeras på olika organisationsnivåer, (t.ex. atom -molekyl -- cell -- organism -- population -- samhälle),  utvecklar kunskaper om energiflödet från solen genom olika naturliga och tekniska system på jorden samt om de naturliga kretsloppen.

Biologi

Ämne: Biologi Kurs: Biologi

Biologi är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och betingelser. Med utgångspunkt i naturupplevelser och iakttagelser skall studierna i biologi öka förståelsen för livets villkor och sammanhangen i naturen. Utbildningen skall fördjupa kunskaperna om människan som biologisk varelse och om livets evolution. Biologistudierna intar en central roll då de syftar till att utveckla omsorgen om och respekten för det levande och för naturen. Detta inbegriper att det ges möjligheter att, utifrån ett biologiskt perspektiv, bearbeta miljöfrågor och utforma handlingsmönster som skonar miljön. Studierna skall leda till en ökad medvetenhet om den biologiska vetenskapens allt större betydelse för utvecklingen inom teknik, medicin och miljövärd.

Mål att sträva mot

Utöver de mål som är gemensamma för biologi, fysik och kemi skall den grundläggande vuxenutbildningen i undervisningen i biologi sträva efter att eleven  utvecklar sina kunskaper om olika livsformer och deras livsbetingelser,  utvecklar förståelse för organismernas samspel med varandra och med sin omgivning,  ökar sina kunskaper om människokroppens byggnad och funktion och inser betydelsen av goda hälsovanor,  utvecklar kunskap om teorier om livets villkor och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv,  får sådana kunskaper om livsprocesserna i cellen, det genetiska arvet och den genetiska koden att det ger ökade möjligheter att ta ställning i praktiska och etiska frågor rörande den moderna bioteknikens tillämpningar, möjligheter och risker.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Ekosystem

Studier av enskilda organismer, populationer och samhällen utgör grunden för förståelse av organismernas samspel med varandra och med sin omgivning. Viktiga delsystem är producenter, konsumenter, nedbrytare och råmaterial. Exempel på dynamiska processer i ekosystemet är energins flöde genom systemet inklusive fotosyntesens roll, flödet av materia i kretslopp genom organismerna och deras miljö och reglering genom t.ex. konkurrens. Studier av olika ekosystem ger möjlighet att upptäcka och undersöka förändringar som beror på såväl naturliga variationer som på människans verksamheter. Genom att se miljöfrågorna i ett ekosystemperspektiv får de studerande en konkret grund för att bearbeta dessa.

Biologisk mångfald

Kunskaper om olika livsformer och om variationer i naturen är grundläggande för ett biologiskt tänkande. Till dessa kunskaper hör att kunna benämna, beskriva och systematisera arter. För förståelsen av effekterna av miljöpåverkan är kunskapen om växters och djurs livsbetingelser nödvändiga. Ett av biologins viktigaste bidrag till bearbetningen av miljöfrågorna är därför att belysa mångfalden av livsformer och hur de är beroende av varandra. Biologin ger också teorier som hjälp när vi skall söka kunskap om organismerna. En typ av teori är beskrivningsmodellen ekosystem, en annan är evolutionsläran. Kunskaperna om mångfald bör sättas in i dessa två sammanhang. Väsentliga begrepp blir organism, art, livscykel, beteende, population och biologiskt samhälle samt genetiskt arv, biologisk variation och naturligt urval.

Cellen och livsprocesserna

Med hjälp av alltmer förfinad teknik kan man nu studera cellernas inre struktur och processer. Förklaringar till flera av de fenomen och funktioner som eleven upplever och iakttar hos sig själv och i omvärlden och som förknippas med begreppet liv, står att finna i kunskapen om den minsta fungerande levande enheten, cellen. Studierna skall leda till medvetenhet om att det som tillförs cellerna är av avgörande betydelse för organismens hälsa och välbefinnande. Grundläggande är insikten om betydelsen av begreppen fotosyntes och förbränning och förståelsen av villkoren för dessa processer. Identifieringen av DNA-molekylen och tolkningen av den genetiska koden är komponenter i nya teorier om livets uppkomst, vissa sjukdomar och det genetiska arvet.

Människan

Biologistudierna skall leda till ökad kännedom om människan som biologisk varelse. Kunskaper om människokroppens olika organ och organsystem och hur de fungerar är grundläggande. Ett exempel på detta är kunskap om hur födan tas upp i kroppen och hur dess beståndsdelar transporteras till kroppens celler och hur avfalls- och restprodukter utsöndras. Insikt om sambanden mellan skötseln av den egna kroppen och hälsan och välbefinnandet är viktig. Alla bör ha kunskap om olika funktionshinder samt om villkor och möjligheter i samband med dessa. Var och en skall också ha insikt om hur droger och gifter, liksom faktorer i arbetsmiljön, kan skada kroppen. Möjlighet skall ges att, utifrån perspektivet att ta ansvar för sitt liv, tillsammans med andra få diskutera och bearbeta frågor om kärlek, sexualitet och samlevnad. Frågor om homosexualitet skall få en saklig belysning. Alla skall också ha kunskap om olika preventivmetoder och deras möjligheter och begränsningar samt om sexuellt överförbar smitta och hur den sprids.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxenutbildningen

Eleven skall  ha kunskap om några av jordens ekosystem, däri ingående växter, djur och hur dessa organismers samverkan kan beskrivas i s. k. näringspyramider,  kunna redogöra för fotosyntesens och vattnets betydelse för livet på jorden,  kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer och kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem,  ha elementär kunskap om hur celler är byggda och hur de fungerar,  veta något om det genetiska arvet samt ha kunskap om sexuallivets biologi och sexuellt överförbar smitta,  känna till grund dragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald,  ha kunskap om den egna kroppens organ och organsystem och hur de fungerar tillsammans,

 ha kunskap om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor och ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan,  känna till vanliga sjukdomar och funktionshinder.

Fysik

Ämne: Fysik Kurs: Fysik

Syftet med fysik i den grundläggande vuxenutbildningen är att utveckla kunskaper om fysikaliska begrepp och teorier av betydelse för att förstå och beskriva det vardagliga livets fenomen och företeelser. Den s.k. klassiska fysiken skall stå i förgrunden, men undervisningen skall också ge orientering om den moderna fysiken. Fysikämnet har ett särskilt ansvar för energifrågornas behandling i miljöundervisningen.

Mål att sträva mot

Utöver tidigare angivna gemensamma mål skall den grundläggande vuxenutbildningen i undervisningen i fysik sträva efter att eleven,  utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia, tyngd, massa rörelse och tröghet och om deras inbördes relationer,  fördjupar sina kunskaper om akustiska fenomen,  fördjupar sina kunskaper om värme och värmeöverföring,  utvecklar insikter i elektricitetsläran och magnetismen,  utvecklar kunskaper om den linjära optikens strålmodell och förståelse för att ljuset också kan uppfattas som en elektromagnetisk vågrörelse,  utvecklar kunskaper om olika slag av elektromagnetisk strålning och dess växelverkan med materia,  utvecklar kunskaper om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt om samhällets energiförsörjning,  utvecklar intresse för och kunskaper om den moderna fysiken.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Den klassiska fysiken kan delas in i två av varandra oberoende huvudområden, nämligen mekanik med akustik och värmelära samt elektromagnetism inklusive optik. Det förra behandlar bl.a. tyngd och tröghet, olika former av rörelse inklusive ljud och ljudvågor samt värmelära. Det senare omfattar elektricitet och magnetism samt elektromagnetisk strålning, framför allt det synliga ljuset och optiken. Ett för dessa båda områden gemensamt, överbryggande fenomen, som pekar fram mot den moderna fysiken, är energi. Begreppen energi och effekt, energi former, energiomvandlingar och energispill har också stor betydelse för vardagslivet och för den moderna tekniken. Den moderna fysiken skall behandlas översiktligt. Innehållet anpassas till elevernas intresse och förmåga. Viktiga resultat från atom-, kärn- och elementarpartikelfysik bör ingå, liksom något om modern kosmologi. Några tekniska tillämpningar, t ex kärnenergi och kärnvapen, transistorer och laserteknik bör behandlas.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxenutbildningen

Eleven skall  ha kunskap om att värme kan lagras i och överföras mellan olika objekt,  förstå hur ljud, beskrivet som en mekanisk svängningsrörelse, skapas, utbreder sig och dämpas,  veta vad som menas med en elektrisk krets och känna till begreppen ström, motstånd, spänning, elektrisk energi och effekt och hur elektrisk ström kan genereras ur mekanisk rörelse,  känna till hur ljuset utbreder sig, reflekteras, absorberas och bryts,  känna till olika energiformer och energiomvandlingar och känna till att energin vid dessa omvandlingar alltid bevaras samt därmed förenade miljö- och säkerhetsproblem,  ha kunskap om universums uppbyggnad och känna till något om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna,  känna till begreppen atomer, atomkärnor och elementarpartiklar.

Kemi

Ämne: Kemi Kurs: Kemi

Syftet med kemi i grundläggande vuxenutbildning är att utveckla kunskaper om elementär kemisk teori, främst atomteori med dess begrepp och modeller för att beskriva och förstå materiens egenskaper och omvandlingar. Eleverna skall få egna erfarenheter av kemins experimentella natur. Undervisningen skall leda till förtrogenhet med uppbyggnad och framställning av och reaktioner mellan ämnen och material i närmiljön och i samhället. Kemin skall ge kunskaper om råvarors omvandling till nya ämnen och förädling till industriella produkter och material samt hur dessa omhändertas efter användning. Utbildningen skall leda till medvetenhet om möjligheterna och fördelarna, men också om riskerna med vårt sätt att utnyttja jordens resurser av bl.a. luft, vatten och mark som bas för jord-, vatten- och skogsbruk. Syftet är att ge eleverna möjligheter att utnyttja de kunskaper kemin ger på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till miljön och det egna resursutnyttjandet.

Mål att sträva mot

Utöver tidigare angivna gemensamma mål skall den grundläggande vuxenutbildningen i undervisningen i kemi sträva efter att eleven  får kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet,  utvecklar kunskap om omvandlingar, faser och fasövergångar vid kemiska reaktioner,  utvecklar kunskap om atomteorin som förklaringsmodell för kemiska processer utifrån iakttagelser och tolkningar av experiment och inblick i äldre tiders kemiska tänkande och kunnande,  kan genomföra experiment och överföra resultat, iakttagelser, tolkningar och slutsatser till samhälls- och vardagsliv och tvärtom,  utvecklar förståelse för materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning samt effekterna av människans ingrepp i dessa förlopp.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Kemi är läran om materiens egenskaper, uppbyggnad och reaktioner. Utgångspunkt är vardagen och den närmaste omgivningen. Materiens egenskaper och omvandlingar kan i den grundläggande vuxenutbildningen främst studeras genom åskådliga modeller. Kemiämnet kan delas in i tre huvudområden, nämligen materiens egenskaper, materiens kemiska reaktioner samt materiens kretslopp och/eller spridning. Området materiens egenskaper innefattar de ca 100 atomslagen som utgör byggstenarna för all materia, skillnader mellan materia och icke-materia, beskrivning och klassificering av olika material och ämnen, gasers egenskaper, skillnader mellan blandningar och kemiska föreningar, separations- och reningsmetoder för blandningar, karakterisering av lösningar efter surhet, begreppen pH, indikator, neutralisation och buffert. Vidare ingår elementär atomteori som förklaring till materiens dynamiska egenskaper. Kemiska reaktioner har stor betydelse i industrisamhället, i vardagen, i naturen och i alla levande organismer. Malmer kan omvandlas till metaller, olja till många olika produkter såsom plaster, färger, rengöringsmedel, läkemedel och kosmetika, etc. Metaller korroderar och behöver därför ofta skyddas. Olja, bensin och andra energirika ämnen kan förbrännas och omvandlas till energifattigare ämnen. I naturen vittrar mineral och bergarter och frigör mineral som kan ha betydelse för jord- och skogsbruk. Genom växternas fotosyntes bildas energirika ämnen, i första hand kolhydrater, som är av grundläggande betydelse för människors och djurs ämnesomsättning. Centrala begrepp för att tolka kemiska reaktioner är att massan bevaras, men att dess atomära beståndsdelar kan omarrangeras till nya kemiska föreningar och att energi omsätts vid reaktionerna. Materiens kretslopp och/eller spridning förklaras till stor del av materiens dynamiska natur. Kol, kväve och vatten ingår i naturliga kretslopp. Kunskap om dessa kretslopp är avgörande för att förstå villkoren för jord- och skogsbruk och olika miljöfrågor. Kemiskt kunnande är en förutsättning för insiktsfull miljövård i det moderna samhället. Vid korrosion och förbränning samt vid industriella processer uppstår ofta icke önskvärda biprodukter, som kan ha skadlig inverkan på människor och miljö. Vatten fungerar som lösningsmedel för en mängd ämnen och vatten liksom luft spelar stor roll som transportmedel vid olika spridningsprocesser. Återanvändning och återvinning är viktiga delar i resurshushållningen.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxenutbildningen

Eleven skall  kunna genomföra och tolka enkla kemiska undersökningar och experiment,  känna till några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet,  känna till de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark,

 känna till viktiga egenskaper hos och kunna beskriva vattnets roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter,  känna till egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer såsom förbränning,  känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen.

Geografi

Ämne: Geografi Kurs: Geografi

Geografiämnet behandlar människan och hennes omgivning, natur- och kulturlandskapet, samspelet dem emellan och sambanden mellan olika geografiska områden. Ämnet, med hemort inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap, skall ge en förståelse för samband, sammanhang och helheter och en grund för att kunna se och bedöma alternativa lösningar på problem som har med människan och hennes omgivning att göra. Ämnet skall ge en grundläggande referensram av kunskaper om olika platser och områden samt deras belägenhet. Geografin skall ge kunskaper om de geografiska upptäckterna, skilda natur- och kulturgeografiska miljöer i världen och om de grundläggande levnadsvillkoren inom dessa i ett historiskt perspektiv. Detta skall leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad. Kunskaper om naturresursernas begränsningar skall utvecklas och strävan skall vara att detta leder till bättre hushållning med befintliga resurser. En ekologisk grundsyn skall prägla analysen av förhållandet mellan människan och hennes omgivning. För att analysera sambandet mellan människa och miljö krävs kunskaper om olika livsformer och deras konsekvenser för naturen, om de naturprocesser som format landskapet och om det komplicerade samspelet mellan mark, vatten och luft. Geografiämnet tar upp de naturgivna betingelserna för människans existens och verksamheter och behandlar konsekvenserna av hennes utnyttjande av jorden och dess resurser. Studierna i geografi skall ge insikter i frågor om människors ömsesidiga beroende, lokalt, regionalt och globalt. Ämnet skall också ge insikter i frågor som rör den ojämna resursfördelningen. I ämnet studeras den mänskliga populationens tillväxt och fördelning över jordytan samt förändringarna av detta. Vidare studeras de mänskliga verksamheternas utbredning och förändringar och hur detta sammanlänkar platser och regioner. Geografin ger kunskaper om omvärlden och syftar till att stärka rumsuppfattningen. Ämnet skall bidra till att bygga en grund för förståelsen av olika regioners naturbetingade, kulturella sociala och ekonomiska särart. Dessutom skall geografiämnet främja elevens intresse för att lära känna människors skilda levnadsvillkor. Det bidrar därigenom till en ökad förståelse och respekt för andras kultur, värderingar och sätt att leva.

Mål att sträva mot

Den grundläggande vuxenutbildningen skall i undervisningen i geografi sträva efter att eleven,  vidgar sina kunskaper om natur och samhälle och sambanden däremellan i olika delar av världen och därigenom får förståelse för människors levnadsvillkor,  får insikt i de processer som formar och förändrar naturlandskapet inklusive människans påverkan på dessa processer och konsekvenserna därav,  får kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika historiska betingelser och får insikt om hur landskapet fungerar som resurs,  utvecklar förmågan att reflektera kring och ta ställning till olika alternativ för resursfördelning och resursanvändning samt ökar förtrogenheten med ekologiskt tänkande,  vidgar sina kunskaper om hur människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter länkar samman platser och regioner och kan reflektera över följderna av sådana samband,  får kännedom om hur människans föreställningar om världen och om kartbilden skiljer sig mellan olika tider och kulturer.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Geografiämnet handlar om beskrivning, analys och konsekvensinriktning. Med beskrivning menas att lära känna världen. Analys innebär att kunna skaffa och använda hjälpmedel för att förklara och förstå. Med dessa kunskaper som grund skall möjliga konsekvenser av människans påverkan i naturen och av rumsliga samband förstås. Detta utgör ämnets konsekvensinriktning. Ämnets kunskapsinnehåll handlar om:

• jorden och jordytan, naturgivna processer och effekter på jordytan av människans verksamhet över tiden
• helheten och därmed begränsningen av sådant som utrymme och resurser,
• omvärlden och dess rumsliga mönster, processer och samband från den lokala till den globala skalan,
• de geografiska förutsättningarna för och konsekvenserna av förändringar i natur och samhälle.

Samspelet mellan människan och hennes omgivning studeras i olika landskap såsom hembygden, olika miljöer och olika länder och utvecklas till att omfatta världen/jorden som helhet. Globen är modellen av helheten inom vilken alla studerade landskap har en plats och kartan är ett nödvändigt hjälpmedel i studierna. Ett centralt begrepp är landskap i dess vida betydelse av både natur- och kulturlandskap. Andra begrepp är plats, läge och utbredning. Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studiet av huvuddrag och strukturer, t ex identifiering av globala klimat- och vegetationszoner, jordbruks- och gruvdistrikt, industriregioner m.m. Begrepp som avstånd, utrymme, lokalisering och flöden är hjälpmedel för att eleven skall få kunskaper som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid, utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden. Studier av landskapstyper leder till frågor om natur- och kulturlandskapens uppkomst, framväxt och förändringar. Bakgrunden till förändringar är regionala olikheter i den geografiska fördelningen av bl.a. naturförutsättningar, människor, resurser och verksamheter. En analys av landskapsförändringar måste vidare omfatta faktorer som omvärldsuppfattning, teknikens möjligheter, ekonomins restriktioner, attityder och politiska värderingar. Dessa faktorer ger upphov till flöden som flyttningar, handel eller andra kontakter mellan olika områden och därmed till rumsliga samband. En sådan allmängeografisk analys är en väsentlig del i en process- och konsekvensorienterad geografi. Det är geografiämnets uppgift att träna förståelse för förhållanden och processer i landskapet och att reflektera över konsekvenser därav, såväl i närmiljön som i global skala.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxenutbildningen

Eleven skall  ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer och genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap,  ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen samt kunna ange de viktigaste faktorerna bakom dagens landskapsbild och kulturlandskapets fram växt, ha kunskaper om några av de viktigaste processerna som formar och förändrar naturlandskapet och känna till huvuddragen i klimat- och vegetationszonerna i världen,  förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se sambanden mellan naturresurser och verksamheter och ge exempel på hur vi påverkar den lokala och den globala miljön genom vårt handlande,  ha kunskaper om hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer och handel har påverkat landskapet och människans levnadsvillkor,  kunna beskriva, jämföra och analysera områden genom att själv välja ut och göra kartor, bilder, texter och diagram.

Historia

Ämne: Historia Kurs: Historia

Studierna i historia skall ge sådana kunskaper att eleverna kan se sig själva och företeelser i nutiden som ett led i ett historiskt skeende. Undervisningen skall utveckla historiemedvetandet och bidra till att ge ett historiskt perspektiv på tillvaron. Kunskaperna om det förflutna skall fördjupa förståelsen av nutiden. Historieämnet innefattar en viktig del av den kultur som utbildningen skall föra vidare. Varje kulturkrets och generation definierar det kulturarv man vill överföra till nästa generation utifrån sin tids värderingar och bedömningar. Undervisningen i historia skall bidra till en förstärkning av den kulturella identiteten. Den skall uppmuntra till att granska, påverka och utveckla samhället och kulturen. Historieämnet skall ge instrument för att utveckla förmågan till kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt. Jämförelser med den historiska utvecklingen i andra länder bidrar till en förståelse både av den egna kulturkretsen och av andra människors historiska bakgrund. Samtidigt som undervisningen visar vad som skiljer olika länders historiska bakgrund åt skall den göra tydligt vad som förenar över tiden och över rummet. Undervisningen i historia skall utveckla förmågan till kritisk analys av olika framställningar av det förgångna i massmedier och i propaganda. Den skall ge ökad förmåga att göra allsidiga bedömningar av skeenden och händelser utifrån sammanställningar av fakta och analyser av samband. Den skall också stimulera till berättarglädje och förmåga att göra framställningar i skrift och tal.

Mål att sträva mot

Den grundläggande vuxenutbildningen skall i undervisningen i historia sträva efter att eleven  utvecklar kunskaper om historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser,

 tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska händelser, gestalter och epoker i Sverige, Norden och den övriga världen,  får ett brett och djupt kunnande om det historiska kulturarvet i ett europeiskt perspektiv, med utgångpunkt i Sveriges och Nordens historia samt kunskaper om det historiska arv som människor från andra länder bär med sig,  förvärvar en grundläggande historiesyn och ett historiemedvetande, som underlättar förståelsen för händelser och skeenden i nutiden och en beredskap inför framtiden,  förstår bakgrunden till och kan se samband mellan och förklara historiska företeelser och skeenden,  förstår att historiska företeelser och skeenden kan ses ur olika perspektiv och tolkas på olika sätt,  utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg i förståelsen av studierna inom andra ämnen,  blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att en gången tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,  förvärvar en förmåga att bedöma tillförlitlighet och värde hos olika typer av texter och källor,  får insikt om den identitet som det historiska arvet ger,  lär känna olika sätt att framställa historien i bild, musik och litteratur,  utvecklar förmågan att själv skildra förlopp och händelser i skrift och tal.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Undervisningen i historia omfattar inslag av såväl politisk historia som ekonomisk och social historia samt kulturhistoria. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den svenska och nordiska kulturen, inklusive den samiska och det som format den personliga och kollektiva historiska identiteten. Undervisningen skall ge övergripande sammanhang och historisk bakgrund till de olika företeelser som man möter i vardags- och samhällsliv.

Tid och historiemedvetande

Historieämnet är uppbyggt utifrån tiden och historiemedvetandet som överordnade begrepp. Genom kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen tillförs bilden av omvärlden en tisdimension. Kontinuitet, förändring och omvandling är viktiga i detta sammanhang. Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Det är väsentligt att historia också uppfattas som ett sätt att se tillvaron i ett tidsperspektiv och därmed också som ett verktyg i förståelsen av andra ämnen och områden. För att uppnå detta krävs en god grund av baskunskaper om årtal, epoker och omvälvande händelser. Ämnet skall bidra till en medvetenhet om att vi lever i tidsperspektivet: då -- nu -- sedan. Alla människor har, tillsammans med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskapen om detta ger förståelse för människor och livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Undervisningen i historia skall ge möjlighet till en djupare kulturell identitetsutveckling genom att den knyter ihop generationers erfarenheter. Vi lever i en tid som präglas av uppfattningen att samhället ständigt utvecklas linjärt. Men historien känner också cykliska förlopp och stillastående. Det är viktigt att undervisningen leder till insikt om att samhällsutvecklingen till sin karaktär är dynamisk och därför oförutsägbar, men också lika påverkbar för levande och framtida generationer som den var för gångna tiders människor. Historien har präglats av insatser och skeenden, konflikter och spänningar som påverkat utvecklingen i olika avseenden: kulturellt, socialt, ekonomiskt och tekniskt. Det mångfacetterade i skeenden och händelser skall lyftas fram. Dit hör de sociala, ekonomiska och kulturella framstegen, men också konflikter, Spänningar och maktförskjutningar inom och mellan länder. Inte minst i den moderna historien måste också de mörka och destruktiva sidorna, såsom exempelvis etniska och religiösa förföljelser, finnas med i undervisningen. Undervisningen måste leda till medvetenhet om att varje tid ser på historien utifrån sina erfarenheter och värderingar och att historiska källor måste studeras utifrån denna insikt. Ett interkulturellt perspektiv kan belysa skillnader och likheter mellan olika kulturer. Den utgångspunkt som aktuella händelser i nutiden, i elevernas egen historia, i den egna hembygden och det egna landet ger, skall reflekteras mot och berikas av det historiska arvet hos människor som kommer från andra länder. Den kultur som etniska minoriteter i vårt eget land har eller som invandrare har med sig skall tas tillvara i undervisningen så att den främjar tolerans och vidsynthet och motverkar ett etnocentriskt synsätt. Mängden av historiska fakta är näst intill oändlig. Ett väl genomtänkt urval och en struktur i baskunskaperna är en förutsättning för en meningsfull behandling av ämnet. Studierna får inte bli en fråga om att hinna få en ytlig kunskap om en så stor stoffmängd som möjligt, men ej heller nedslag utan struktur och sammanhang. Historieundervisningen skall bygga på de studerandes upptäckarglädje och lust att vidga kunskaperna om omvärlden i tiden och rummet. Möjligheterna att göra egna val när det gäller fördjupning och inriktning blir därför av stor betydelse. Detta kan göras till exempel genom en fördjupad studie kring någon historisk företeelse, ett skeende eller en epok med dess idéer och synsätt.

Användning av t.ex. databaser, hembygdsmuséer, tidningar och andra medier, är en naturlig del av historieundervisningen. De studerande får därmed tillfälle att stifta en viss bekantskap med historiska källor, liksom att dokumentera, berätta om och beskriva historiska företeelser och händelser.

En gemensam referensram

Kunskaper om den egna historien, hembygdens historia och grunderna i den svenska och nordiska historien hör till det som alla skall ta del av. Studierna skall ge kunskaper om betydelsefulla epoker, händelser och personer i den svenska och nordiska historien fram till idag med tillbakablickar och jämförelser mot tidigare skeden. Till den gemensamma referensramen hör skeden i svensk och nordisk historia som vikingatid, medeltid och svensk stormaktstid. Undervisningen skall också behandla den allmänna historien, särskilt den europeiska inklusive antiken, och ge utblickar mot andra forntida kulturer och några viktiga utomeuropeiska kulturkretsar. Vår tids historia, med dess folkmord, revolutioner, krig och fredssträvanden hör likaså till det som alla skall vara förtrogna med. Kvinnornas, männens och barnens olika världar är viktiga teman i den sociala och ekonomiska historien som visar hur människor levde, arbetade och skapade förr. Institutionella förhållandens samband med historiska händelser, epokskiften och förlopp bör belysas. Till den referensram som bör vara gemensam hör särskilt betydelsefulla händelser och förlopp, som reformationen, de senaste seklernas revolutioner i olika länder och världsdelar, övergången från bonde- till industrisamhälle och folkrörelsernas historia. Undervisningen får inte stanna vid de yttre händelserna utan måste ta upp hur de konkret påverkat människans vardag och liv. Alla skall få del av hur den historiska kartan sett ut i olika tider, med folkvandringar, statsbildningar, handelsvägar, etc.

Då tid -- nutid -- framtid

Historieundervisningen ger en bakgrund till nutida politiska, kulturella, ekonomiska och sociala förhållanden och skeenden. Historien får en belysning utifrån nutida förhållanden liksom nutiden blir belyst av historien. Undervisningen handlar om vad som påverkat utvecklingen under skilda tidsepoker och om sambanden mellan olika faktorer. Varje tid betraktar företeelser i ljuset av den egna tidens erfarenheter, framtidsutsikter och förhållanden. Förskjutningar i perspektiven sker ständigt och stoffvalet i historia skall spegla dessa förskjutningar. Undervisningen sätter på så sätt in aktuella frågor i ett historiskt sammanhang. I en tid som vår kan även sådana centrala samhällsfrågor som miljöfrågor mycket väl behandlas i ämnet historia. Avverkning av skogar under antiken med jordförstörelse som följd är ett exempel på händelser som givit effekter på miljön in i vår egen tid. Ett annat tydligt och aktuellt exempel är de omvälvande händelserna i Europa, främst Östeuropa, den historiska bakgrunden till och konsekvenserna av dessa förändringar.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxenutbildningen

Eleven skall  kunna viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige och Norden samt kunna jämföra med andra länder,  känna till den historiska utvecklingen i några ledande världsmakter förr och nu,  ha insikt i hur människor levde och försörjde sig i förindustriella samhällen och hur industrialiseringen och andra stora omvälvningar har förändrat människors livsvillkor,  kunna identifiera och reflektera kring några olika händelser eller skeenden med betydelse för vår egen tid,  vara medveten om att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,  kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används idag som ett medel för påverkan.

Religionskunskap

Ämne: Religionskunskap Kurs: Religionskunskap

Till den grundläggande vuxenutbildningens uppgifter hör att ge möjlighet till att skaffa sig kunskaper om och stimulera till reflektion kring olika religioner och livsåskådningar och sätta dessa kunskaper i relation till egna ställningtaganden. Religionskunskapen skall vidga och fördjupa erfarenhets- och begreppsvärlden, ge möjlighet till att reflektera över religiösa, moraliska och etiska frågor som påverkar förhållandet till medmänniskor och rollen som samhällsmedlem. Studierna skall präglas av respekt för varje människas rätt att ha en egen livsåskådning. Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess. Varje människa behöver reflektera över sådana frågor och skaffa sig de redskap i

form av traditioner, språk och symboler som behövs för att söka en mening i de situationer som man ställs inför i livet. Alla har rätt att få en saklig och allsidig undervisning om religioner och livsåskådningar. Undervisningen i religionskunskap syftar såväl till att öka kunskaper om religioner och livsåskådningar som till att ge möjlighet att arbeta med egna reflektioner och frågor kring existentiella och etiska problem. Undervisningen skall främja en öppen diskussion kring frågor om tros- och livsåskådning och bidra till att möten med människor från olika traditioner och kulturer sker med respekt för vars och ens egenart. Undervisningen skall ge faktiska kunskaper om olika trosriktningar och utveckla deras känsla för tolerans. Jämförelser mellan religioner ger viktiga bidrag till interkulturell förståelse. För att kunna tillgodogöra sig och förstå mycket av innehåll och uttryck i svensk och västerländsk konst, musik, litteratur, historia och samhällsutveckling är det nödvändigt med kunskaper om kristen tro och om den etik som förvaltats av den kristna traditionen.

Mål att sträva mot

Den grundläggande vuxenutbildningen skall i undervisningen i religionskunskap sträva efter att eleven  reflekterar över, vidareutvecklar och fördjupar sina kunskaper om religiösa, etiska och existentiella frågor som en grund för eget ställningstagande,  fördjupar sina kunskaper om kristendomen och de övriga stora världsreligionerna och om religiösa föreställningar från andra religioner i vår egen tid och i historisk tid, samt om icke-religiösa livsåskådningar,  förstår hur det svenska samhället har påverkats av Bibeln och kristen tro,  fördjupar sin förståelse och respekt för andra människors ställningstaganden i religiösa och etiska frågor och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck för sin religions eller livsåskådnings skull,  inser värdet av grundläggande etiska principer och kan reflektera över religiösa eller andra livsåskådningsmässiga skäl för värden som sanning, rätt och människovärde.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Tro och livsåskådning

I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i andaktsformer, texter och symboler och i ställningstaganden i moraliska och etiska frågor. Kristendomen har haft och har stor betydelse såväl för enskilda människor som för det svenska samhället. Dess inflytande sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och traditioner. Religionskunskapsämnet skall därför ge kunskaper om Bibeln, kyrkoåret och den kristna trons föreställningsvärld. Detta skall ge en grund för förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro. Bland annat som en följd av den ökande invandringen har många människor idag en annan religiös bakgrund än den kristna. I böcker och massmedia möter man olika trosuppfattningar. Även andra världsreligioner än kristendomen är på väg att bli en del av vår kultur, samtidigt som vi blir alltmer medvetna om hur religioner påverkar det världshistoriska skeendet och människor i andra kulturer. Det är därför väsentligt att såväl de stora världsreligionernas trosuppfattning, bärande begrepp och traditioner liksom de religiösa föreställningarna och traditionerna hos olika ursprungsfolk ingår i undervisningen i religionskunskap. Livstolkningar med agnostisk eller ateistisk innebörd som alternativ till de traditionella religionerna behöver de studerande också få tillfälle att bearbeta, diskutera och ta ställning till.

Etik

Etiska frågor berör varje människa. I konkreta upplevelser möter vi frågor som har med gott och ont, rätt och orätt att göra. Diskussioner kring sådana situationer kan fördjupas med utgångspunkt i etiska regler från olika religioner, t ex budorden, kärleksbudet och gyllene regeln, liksom från den klassiska humanismens tankar om att utveckla människans dygder. Genom att ta upp och ge tillfälle till reflektion och diskutera etiska frågor ur ett tros- och livsåskådningsperspektiv bidrar undervisningen i religionskunskap till att utveckla etiska ställningstaganden.

Bearbetning

I dagens svenska samhälle är valet av tro eller livsåskådning inte självklart. För att kunna göra sådana val behöver varje människa bearbeta trosfrågor och existentiella frågor. Att kunna betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig, livslång process. Undervisningen måste därför ge stort utrymme åt egna reflektioner och frågor liksom åt olika religioners och livsåskådningars svar.

Varje människa har en mer eller mindre uttalad strävan att finna sammanhang i samt tolka och tyda tillvaron. Detta kommer till uttryck i traditioner, riter, berättelser, legender och myter. Genom att följa kyrkoårets växlingar kan eleverna fördjupa kunskaperna om bakgrunden till religiösa helger och högtider. Bibeltexter, psalmer och sånger ger uttryck för kristen tro i olika tider. Studiet av kristendomens grundläggande begrepp kan tydliggöra varför skilda inställningar uppstått inom olika kristna kyrkor och samfund kring aktuella etiska frågor, samlevnadsfrågor och problem i det globala perspektivet. På liknande sätt kan andra religioners och livsåskådningars texter, sånger och högtider, etiska principer och traditioner bearbetas. Genom att möta och lära känna kyrkor och samfund i den egna kommunen får man en inblick i deras verksamhet, gudstjänster och andra sätt att uttrycka sin tro. Den nordiska mytologin och samernas forna myter och traditioner hör till undervisningen i ett historiskt-nordiskt perspektiv. Undervisningen skall ge tillfälle att diskutera samlevnadsfrågor och därigenom främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Frågor om äktenskap, sexualitet, trohet, äktenskap och föräldraskap skall belysas och kopplas till hur könsrollsmönster påverkar och påverkas av våra vardagliga ställningstaganden. Möjlighet skall ges till att, utifrån egna erfarenheter, diskutera problem och reflektera över samlevnadsfrågor. I ämnet religionskunskap ställs den vuxna människan inför frågor som rör grundläggande mänskliga rättigheter och respekt för andra. Frågor om människosyn, kulturarv, kulturmöten och relationer mellan människor liksom olika religioners kvinnosyn skall behandlas i undervisningen. Undervisningen skall också ge övning i att formulera och pröva, kritiskt granska, argumentera, värdera och ta ställning.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av den grundläggande vuxeautbildniagen

Eleven skall  kunna reflektera över och formulera sig kring för dem viktiga livsfrågor och religiösa och etiska frågor,  ha kunskap om kristen tro och livsuppfattning med utgångspunkt i Bibeln,  ha kunskaper om kristna traditioner som de visar sig i kyrkoår, högtider, gudstjänstliv och symboler  ha kännedom om de stora värlsdsreligionernas tro och livsuppfattning och kunna urskilja karakteristiska drag i religiösa föreställningar och myter från olika religioner och tider,  känna till grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning.