1 §  I denna förordning meddelas föreskrifter om den kommunala vuxenutbildningen (komvux) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

2 §  I denna förordning avses med

arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanestyrd utbildning som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,

gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs inom gymnasial vuxenutbildning; en veckas heltidsstudier motsvarar i genomsnitt 20 gymnasiepoäng,

kärnämnen:

1. inom grundläggande vuxenutbildning: ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap, och
2. inom gymnasial vuxenutbildning: detsamma som avses med kärnämnen i 1 kap. 2 § första stycket gymnasieförordningen (1992:394), dock med undantag av idrott och hälsa samt estetisk verksamhet,

projektarbete: ett större arbete som eleverna genomför inom ramen för gymnasial vuxenutbildning,

undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,

yrkesämnen: ämnen som har en yrkesinriktad profil.

Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor. Förordning (2001:159).

3 §  För komvux gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (1994:738).

4 §  Grundläggande vuxenutbildning anordnas i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi.

För den som har ett annat modersmål än svenska och som behöver och önskar delta i undervisning i svenska som andraspråk skall sådan undervisning anordnas. Förordning (1994:1200).

5 §  För varje kurs och för projektarbete skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål eller målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut eller vid genomfört projektarbete. Kursplanen skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Kursplaner för kärnämnen och för projektarbete fastställs av Statens skolverk. Skolverket fastställer också kursplaner för övriga kurser, om inte annat följer av tredje stycket.

Kursplaner för lokala kurser skall fastställas av styrelsen för utbildningen efter de riktlinjer som framgår av första stycket och av 2 kap.

Kursplaner för yrkesämnen skall fastställas efter samråd med parterna på arbetsmarknaden. Om samrådsskyldighet i vissa andra fall finns särskilda föreskrifter. Förordning (2001:159).

5 a §  Av kursplanen för varje kurs och för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning skall det framgå hur många gymnasiepoäng kursen eller projektarbetet omfattar. Om styrelsen för utbildningen delar upp en kurs på flera delkurser, skall styrelsen bestämma hur många gymnasiepoäng som hänför sig till varje delkurs. För orienteringskurser beräknas inte gymnasiepoäng.

En kurs skall omfatta minst 50 gymnasiepoäng och bör inte omfatta mer än 200 gymnasiepoäng. Poängantalet skall vara jämnt delbart med 50. Förordning (2001:159).

6 §  I timplaner för grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning finns riktvärden för undervisningens omfattning.

Timplanen för grundläggande vuxenutbildning har den lydelse som framgår av bilagan till denna förordning.

Timplaner för påbyggnadsutbildningar fastställs av Statens skolverk. Förordning (2001:159).

7 §  Riktvärdena i timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i respektive kursplan. Styrelsen för utbildningen bestämmer antalet timmar som skall gälla för en kurs. Förordning (1996:1500).

8 §  För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1265).

9 §  Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning.

1 §  Kurser inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar får delas upp på flera delkurser. Om det finns särskilda skäl, får Statens skolverk föreskriva att en viss kurs i ett yrkesämne inte får delas upp i delkurser.

En delkurs får inte omfatta mindre än 30 timmar inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning eller 50 gymnasiepoäng inom gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2001:159).

2 §  Styrelsen för utbildningen bestämmer vilka kurser eller delkurser som skall anordnas.

3 §  Styrelsen för utbildningen får besluta att inrätta lokala kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Styrelsen får också besluta att som lokala kurser inrätta orienteringskurser inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.

Andra lokala kurser än orienteringskurser skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.

En orienteringskurs skall ha ett eller flera av följande syften, nämligen att

• medverka till väl underbyggda beslut om studie- och yrkesval,
• ge ökade studietekniska färdigheter,
• utgöra en introduktion till kurser i olika ämnen,
• kunna ge tillfälle till bedömning av en elevs kunskaper i olika ämnen eller kurser. Förordning (2001:159).

3 a §  Styrelsen för utbildningen fastställer det antal timmar som undervisningen på en lokal kurs inom grundläggande vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning omfattar och det antal gymnasiepoäng som undervisningen på en lokal kurs inom gymnasial vuxenutbildning omfattar.

En lokal kurs inom påbyggnadsutbildning får inte understiga 30 timmar och en lokal kurs inom gymnasial vuxenutbildning får inte understiga 50 gymnasiepoäng.

En orienteringskurs inom grundläggande vuxenutbildning får omfatta mindre än 30 timmar. Förordning (2001:159).

3 d §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om lokala kurser. Förordning (1992:735).

4 §  Grundläggande vuxenutbildning anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. Förordning (1994:1462).

6 §  Gymnasial vuxenutbildning får förekomma i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av vad som där hör till specialidrott. Dessutom får projektarbete förekomma inom gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2001:159).

7 §  Efter ansökan kan regeringen bestämma att gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning får anordnas på något annat språk än svenska.

7 a §  Om en kurs anordnas särskilt för döva eller hörselskadade skall kursplanen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Statens skolverk bestämmer. Förordning (1994:738).

8 §  För komvux som anordnas enligt 11 kap. 6 § skollagen (1985:1100) gäller, utöver vad som följer av 11 kap. 7 § skollagen, bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser om rektor avser alltid den rektor inom det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av utbildningen. Förordning (1993:1222).

10 §  Formerna för samverkan mellan elever och personal skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.

11 §  En elev får tas in för studier i en eller flera kurser eller delkurser.

Utbildningen får kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi). Förordning (1994:738).

11 a §  Om en elev har ett annat språk än svenska som modersmål får studiehandledning ges på detta språk. Förordning (1997:606).

12 §  Elever som inte når ett godtagbart studieresultat bör ges möjlighet till utökad studievägledning och till stödundervisning under en begränsad tid. Förordning (1997:606).

13 §  Undervisningen skall bedrivas som gruppundervisning. Enskild undervisning får anordnas om det finns särskilda skäl.

14 §  Rektor får befria en elev från delar av undervisningen med hänsyn till elevens kunskaper i delar av ett ämne eller av andra särskilda skäl.

15 §  Rektorn beslutar vilka delar av en kurs inom gymnasial vuxenutbildning som skall förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Styrelsen för utbildningen ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Förordning (1996:1500).

16 §  Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Om styrelsen inte kan anskaffa sådana platser får utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan.

17 §  En kommun som har tagit in en sökande från en annan kommun som elev på en påbyggnadsutbildning har enligt bestämmelserna i 18 och 19 §§ rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från den kommun som var elevens hemkommun vid tidpunkten för beslutet om intagningen till utbildningen. Detsamma gäller för ett landsting som har tagit in en elev till en sådan utbildning. Förordning (1999:1342)

18 §  Rätt till ersättning enligt 17 § föreligger om eleven har tagits in på en teknikerutbildning som anordnas enligt Statens skolverks föreskrifter om Teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning (SKOLFS 1996:6). Förordning (1996:338).

19 §  Rätt till ersättning enligt 17 § föreligger också för de utbildningar och det antal årsstudieplatser som Statens skolverk efter ansökan beslutar.

Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet årsstudieplatser.

En årsstudieplats skall anses motsvara heltidsstudier för en elev under minst åtta månader. Förordning (1999:4).

19 a §  Statens skolverk skall vid beslut enligt 19 § särskilt beakta om

1. utbildningen har betydelse i ett nationellt eller regionalt perspektiv, främst i fråga om arbetsmarknaden och dess behov,
2. arbetslivet medverkar i utbildningen,
3. utbildningen har förutsättning att ge fördjupad kunskap och kompetens inom ett visst yrkesområde, och
4. utbildningen främjar kvinnors och mäns otraditionella yrkesval. Förordning (1999:4).

19 b §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 17, 19 och 19 a §§. Förordning (1999:4).

20 §  Sådant yttrande som avses i 11 kap. 21 § första stycket skollagen behöver inte lämnas, om ansökan gäller en sådan utbildning som anges i 18 §. Förordning (1996:338).

1 §  I 11 kap.10 och 19 §§skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vem som är behörig att delta i komvux. I 4--9 §§ meddelas ytterligare bestämmelser om behörighet. Förordning (1994:738).

4 §  För att vara behörig att tas emot som sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall sökanden dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättningar att följa undervisningen. Förordning (1994:738).

5 §  Behörig att tas emot som sökande till en kurs i modersmål är endast den som har detta språk som modersmål. Förordning (1997:606).

6 §  Behörig att tas emot som sökande till en kurs i svenska som andraspråk inom gymnasial vuxenutbildning är den som har ett annat språk än svenska som modersmål. Förordning (1995:881).

7 §  En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot som sökande till en kurs i komvux i ett ämne som eleven under kurstiden eller under del av denna studerar i gymnasieskolan. Förordning (1993:805).

8 §  En elev vid Nationellt centrum för flexibelt lärande är inte behörig att tas emot som sökande till motsvarande kurs i komvux. Förordning (2001:1208).

9 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.

Styrelsen för utbildningen får meddela föreskrifter om särskilda förkunskaps- krav till lokala kurser. Förordning (1993:805).

10 §  Om antalet platser är mindre än antalet behöriga sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning eller till en påbyggnadsutbildning som inte bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning, skall, utan hänsyn till tidigare betyg, företräde ges dem som har störst behov av utbildningen.

Vid urvalet skall särskilt beaktas om en sökande

• har kort tidigare utbildning,
• behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksamhet eller står inför yrkesval,
• behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasieskolan eller för annan behörighetskomplettering, eller
• skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan. Förordning (1995:881).

11 §  Vid urval bland behöriga sökande till påbyggnadsutbildning som bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning skall betyg användas som urvalsgrund. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur urvalet på grundval av betyg skall göras. Styrelsen får bestämma att hänsyn också skall tas till intresse för sökt utbildning och verksamhet utöver grundskole- och gymnasieutbildning inom intresseområdet.

Ett skäligt antal platser skall dock avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande eller som kommer från utbildningar vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med de betyg som normalt sätts i gymnasieskolan eller i motsvarande vuxenutbildning eller som har motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt (fri kvot). Förordning (1994:738).

12 §  Om endast några platser vid en påbyggnadsutbildning kan ge rätt till ersättning enligt 2 kap.17 och 19 §§, skall intagning först göras till sådana platser. Denna intagning skall göras bland samtliga sökande. Förordning (1999:4).

18 §  Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller utgjort beviljad ledighet skall eleven anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det föreligger synnerliga skäl.

19 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

20 §  Rektor eller den rektor bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.

21 §  Om en elev inte kan anpassa sig till de arbetsformer som undervisningen bedrivs i eller, i fall där arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik ingår i utbildningen, visat sig uppenbart olämplig i den praktiska tjänstgöringen, får eleven skiljas från utbildningen.

22 §  Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, eller om eleven uppträtt olämpligt vid upprepade tillfällen eller elevens uppförande på annat sätt kan antas inverka skadligt på andra elever, får eleven avstängas från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor eller förvisas från kommunens eller landstingets komvux för en viss tid, högst ett och ett halvt år.

Om en elev står under åtal för gärningen får eleven förvisas på grund av den endast om han erkänt denna eller om en tingsrätt funnit utrett att eleven begått gärningen.

23 §  Fråga om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen.

Om det bedöms nödvändigt, med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal, får rektor i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev.

Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

24 §  Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om skiljande från utbildningen, eller om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen skall inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Eleven skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse skall höras under utredningen.

Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut som här avses skall gälla med omedelbar verkan.

1 §  Betyg skall sättas på varje slutförd kurs eller delkurs och på projektarbete, om inte annat är föreskrivet.

På orienteringskurser skall betyg inte sättas. Förordning (2001:159).

2 §  För en elev som har fått betyg från samtliga delkurser av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet.

3 §  Som betyg inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall användas någon av följande beteckningar

4 §  Som betyg inom gymnasial vuxenutbildning skall användas någon av följande beteckningar

5 §  Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. Förordning (2001:159).

6 §  Vid betygssättningen skall läraren som stöd använda de betygskriterier som har fastställts. Betygskriterier skall fastställas för varje kurs utom orienteringskurser och för projektarbete. Statens skolverk fastställer betygskriterier för andra kurser än lokala kurser och för projektarbete. För lokala kurser fastställer styrelsen för utbildningen betygskriterier.

Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få betyget Godkänd och för kurser och projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning också något av betygen Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd.

Lärarna bör använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Proven fastställs av Skolverket som också meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (2001:159).

7 §  En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen. Förordning (1994:55).

8 §  Den som har slutfört kurser inom komvux har rätt att få ett dokument som utvisar vilka kurser eller delkurser som eleven har slutfört inom komvux och vilka betyg som eleven har fått på de skilda kurserna (samlat betygsdokument). Den som vill ha ett samlat betygsdokument får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet.

Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2001:159).

9 §  Den som har fått minst betyget Godkänd i den grundläggande vuxenutbildningens samtliga kärnämnen har rätt till slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning.

Den som har fler betyg från grundläggande vuxenutbildning får själv bestämma vilka övriga betyg som skall ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs om eleven har fått betyg på kursen i sin helhet.

I slutbetyget tas in betyg från komvux och Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (2001:1208).

10 §  Rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning har den som har betyg i

1. samtliga kärnämneskurser, och
2. andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till sammanlagt minst 1 750 gymnasiepoäng.

Den som har fått betyg i kurser eller delkurser utöver vad som följer av första stycket har rätt att välja vilka kurser eller delkurser utöver kärnämneskurserna som skall ingå i slutbetyget. Detsamma gäller för projektarbete.

I slutbetyget skall elevens gymnasiepoäng specificeras. Gymnasiepoängen skall beräknas enligt vad som följer av 1 kap. 5 a §. Förordning (2001:159).

11 §  I slutbetyg som avses i 10 § får betyg tas in från gymnasial vuxenutbildning i komvux och Nationellt centrum för flexibelt lärande samt från gymnasieskolan eller motsvarande på projektarbete och på de kurser som får förekomma i gymnasial vuxenutbildning.

I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs, om eleven har fått ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet eller betyg på kurserna Idrott och hälsa A och Estetisk verksamhet enligt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:6) om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:10) om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet estetisk verksamhet i gymnasieskolan. Förordning (2001:1208).

11 a §  Om ett betyg på en lokal kurs skall ingå i slutbetyget, skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

För den som har flera betyg från samma eller en jämförbar kurs skall det högre betyget tas in i slutbetyget.

Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får tas in i slutbetyget endast om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (1999:1342).

12 §  För den som tidigare har fått ett slutbetyg från en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande får ett nytt sådant slutbetyg som avses i 10 § inte utfärdas. Förordning (1994:55).

13 §  Den som har slutfört en påbyggnadsutbildning har rätt till slutbetyg. Förordning (1994:55).

14 §  Betygsdokument skall utfärdas av rektorn.

Anteckning om att slutbetyg har utfärdats och om betygets innehåll skall göras i betygskatalogen. Förordning (1994:737).

15 §  Den som vill ha betyg från komvux har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får förekomma inom komvux och i projektarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte gå igenom prövning i en kurs eller ett projektarbete, om eleven har fått minst betyget Godkänd på kursen eller projektarbetet.

Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, såvitt gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (2001:159).

15 a §  Den som inte har gått igenom en kurs får, utan att ha gått igenom prövning enligt 15 §, av rektorn ges betyget Godkänd på kursen, om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att han eller hon genom studier vid folkhögskola, studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänd på kursen, och
2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. Förordning (1998:1210).

16 §  När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1--5 §§, 6 § första stycket samt 7--14 §§ tillämpas. Förordning (1994:55).

16 a §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning skall Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1996:1500).

17 §  I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Förordning (1994:55).

1 §  Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, skall i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas.

Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland. Förordning (1994:738).

2 §  En kommun som i sin komvux har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår vuxenutbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Ersättningens storlek fastställs av regeringen. Förordning (1993:805).

3 §  Ett landsting som i sin komvux tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer. Förordning (1993:805).

4 §  Ansökan om ersättning som avses i 2 och 3 §§ görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer.

Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen snarast möjligt. Förordning (1993:805).

1 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om skiljande från utbildningen, avstängning eller förvisning enligt 3 kap. 23 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 3 kap. 23 § får dock inte överklagas.

I 10 kap.kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. Förordning (1998:1210).

2 § har upphävs genom förordning (1998:1210).