Skolverkets föreskrifter om kriterier för utmärkelsen Miljöskola
Bemyndigande
1998-11-27 Skolverket föreskriver följande med stöd av 7 § förordningen (SKOLFS 1998:22) om utmärkelsen Miljöskola.
Utmärkelsen Miljöskola kan tilldelas den som bedriver verksamhet som regleras i läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt fristående skolor och riksinternatskolor. Vad som sägs i dessa föreskrifter om skola gäller all verksamhet som bedrivs enligt ovanstående läroplaner.
I bilaga till dessa föreskrifter finns kriterier uppdelade i fyra områden för utmärkelsen Miljöskola.
För att erhålla utmärkelsen Miljöskola krävs följande. 1. Förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, fristående skola och riksinternatskola skall arbeta med samtliga kriterier inom områdena A och B, med tillämpliga delar av område C beroende på verksamhetsform och samt med 15 kriterier efter eget val bland de nio delområdena inom område D enligt bilagan. 2. Kommunal vuxenutbildning (komvux) och statens skolor för vuxna (SSV), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi) skall arbeta med område A, med tillämpliga delar av kriterierna inom områdena B och C och med tio kriterier efter eget val bland de nio delområdena inom område D enligt bilagan.
För att kunna utses till Miljöskola måste skolan dels avge en avsiktsförklaring och dels inlämna en ansökan enligt följande. 1. Avsiktsförklaring. Skolan skall anmäla sin avsikt att arbeta för utmärkelsen Miljöskola till Skolverket genom att skicka in ett handlingsprogram (Handlingsprogram 1). Handlingsprogrammet skall innehålla planer för förbättringar inom kriterier för områdena B och C samt inom valda kriterier inom område D. Handlingsprogrammet skall vara undertecknat av skolans ledning och huvudmannen för skolan. 2. Ansökan. När de förbättringar som angetts i Handlingsprogram 1 uppnåtts skall skolan ansöka hos Skolverket om att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Ansökan, som skall vara undertecknad av skolans ledning och huvudmannen för skolan, skall innehålla en dokumentation av hur kriterierna har uppnåtts inom områdena A, B, C och D, vilka resultat som uppnåtts samt ett nytt handlingsprogram (Handlingsprogram 2) med förslag till hur miljöarbetet kan förbättras inom områdena B och C, de tidigare valda kriterierna inom D samt hur skolan planerar att arbeta med ytterligare fem (komvux, SSV, särvux och sfi ) respektive tio (övriga skolformer) kriterier inom D.
Skolor som önskar erhålla utmärkelsen Miljöskola kan ansöka om detta när som helst under året.
Skolverket beslutar om huruvida skolan uppfyller kraven för utmärkelsen Miljöskola. De skolor som får utmärkelsen erhåller ett diplom och rätt att använda en logotyp. Utmärkelsen gäller för en period av högst tre år från och med den 1 januari eller den 1 juli efter det att beslut fattats.
För att få behålla utmärkelsen måste skolan före 3-årsperiodens utgång till Skolverket lämna dokumentation av uppnådda resultat enligt Handlingsprogram 2 samt ytterligare ett handlingsprogram (Handlingsprogram 3) med förslag till hur miljöarbetet kan förbättras inom områdena B och C, de
tidigare valda kriterierna inom D samt hur ytterligare fem (komvux, SSV, särvux och sfi) respektive tio (övriga skolformer) kriterier inom område D. Samtliga dokument skall vara undertecknade av skolans ledning och huvudmannen för skolan. Skolverket utfärdar på grundval av inkommet underlag en förlängning av utmärkelsen Miljöskola för ytterligare tre år. Processen upprepas sedan med intervall av högst tre år.
Bilaga Kriterier för utmärkelsen Miljöskola
Utgångspunkten för verksamheten i Miljöskolan är skrivningarna i läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) om värdegrunder, där det bl. a. betonas vikten av att "[…] främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö." I läroplanerna anges även att miljö skall vara ett av de övergripande perspektiven i undervisningen. Kriterier har utformats inom följande områden: A. Övergripande B. Verksamhet C. Arbetsmiljö och hälsoarbete D. Fysisk miljö
A. Övergripande
Utmärkande för Miljöskolan är att barn, elever och personal är engagerade och aktiva deltagare i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Verksamheten i Miljöskolan karaktäriseras av delaktighet samt medvetenhet och kunskap om relationen människa - natur ur miljömässigt, socialt, etiskt, estetiskt och kulturellt perspektiv. Arbetet för Miljöskola är en i skolan ständigt pågående process.
Kriterier:
- Stöd erhålles från huvudmannen för skolan och skolans ledning.
- En kartläggning av verksamheten och dess miljöpåverkan görs.
- Ett handlingsprogram för att främja hållbar utveckling upprättas gemensamt av ledning, lärare, övrig personal och barn/elever.
- Skolan framför en viljeyttring att arbeta för att erhålla utmärkelsen Miljöskola.
- En utvärdering och uppföljning av miljöarbetet görs varje år.
B. Verksamhet
I en Miljöskola tillägnar sig barnen/eleverna tillräckliga kunskaper för att kunna uppnå medvetenhet om miljöns betydelse och en kritisk och reflekterande attityd till miljöfrågor. Verksamheten/undervisningen bidrar till att barnen/eleverna utvecklar en livsstil och ett konsumtionsmönster för ekologiskt hållbar utveckling. Med utgångspunkt i problemområden och med närmiljön som arbetsfält medverkar alla till kreativa lösningar som bidrar till utveckling av handlingsberedskap för ekologisk hållbarhet. Arbetet bedrivs främst i den reguljära verksamheten men andra arenor som miljöting, miljögrupp, Agenda 21-grupp och miljöråd spelar också en viktig roll.
B1. Undervisning
Kriterier:
- En plan för pedagogisk verksamhet om ekologiskt hållbar utveckling i ett lokalt och globalt perspektiv finns, tillämpas, utvärderas och revideras.
- I arbetet för hållbar utveckling integreras teori med praktisk, handlingsinriktad verksamhet både vad avser den egna skolmiljön och närsamhället.
- Barnen/eleverna har en aktiv, stark och tydlig roll i
arbetet/undervisningen. De är delaktiga i planering av verksamheten och har reellt inflytande över sitt lärande.
- Miljöfrågorna integreras i teman och projektarbeten där flera ämnen/verksamheter samverkar.
- Naturstudier och andra utomhusaktiviteter ingår i verksamheten där så är möjligt.
B2. Personalens kompetens och kompetensutveckling
Kriterier:
- Personalen har kunskap om de viktigaste miljöproblemen och principerna för ekologiskt hållbar utveckling .
- Personalen har pedagogisk/didaktisk kompetens inom miljöområdet.
- En långsiktig plan för personalens kontinuerliga kompetensutveckling finns, tillämpas, utvärderas och revideras.
B3. Samarbete och integration mellan verksamheter
Kriterier:
- Samarbete kring miljöfrågor omfattar alla skolans personalgrupper och föräldrar där så är lämpligt.
- Miljöfrågor är integrerade i alla ämnen/verksamheter.
B4. Samverkan med det omgivande samhället
Kriterier:
- Samverkan med miljöinstitutioner/organisationer, företag, kulturinstitutioner och nätverk förekommer kontinuerligt.
- Skolan har kontakter med kommunens hälso- och miljöförvaltning.
- Skolan samarbetar med andra skolor inom landet eller internationellt.
C. Arbetsmiljö och hälsoarbete
Skolan verkar för att barn/elever och personal har bra arbetsmiljö - både fysisk och psykisk - som främjar säkerhet och hälsa på såväl kort som lång sikt. Det sker inom ramen för arbetsgivarens skyldighet att arbeta med den egna arbetsmiljön integrerat i övrig verksamhet. I skolan omfattas följande grupper av arbetsmiljölagstiftningen: elever i utbildning, lärare och övrig personal. I arbetsmiljöarbetet skapas förutsättningar för samverkan och demokratiska arbetsformer.
C1. Arbetsmiljö
Kriterier:
- Alla berörda grupper har kunskap om vad arbetsmiljön innebär för hälsa och säkerhet både i fysiskt avseende (t.ex. säkra laborationer, bra luftkvalitet) och psykosocialt (t.ex. aktivt förebyggande av kränkande särbehandling, hot och våld).
- Alla berörda grupper har kunskap om vilka krav arbetsmiljölagen och de i verksamheten tillämpliga föreskrifterna från Arbetarskyddsstyrelsens ställer på arbetsmiljön.
- Den systematik som anges i föreskrifterna om internkontroll av arbetsmiljön tillämpas.
- En handlingsplan för arbetsmiljöarbetet finns, tillämpas, utvärderas och revideras.
- Alla har möjlighet att vara med och forma skolans arbetsmiljöpolicy och ta ansvar för den.
- Elevskyddsombuden deltar i arbetet med skolans arbetsmiljö och är med när arbetsmiljöfrågor diskuteras.
- Elevskyddsombuden och eleverna får ledningens stöd i att engagera sig för en bra arbetsmiljö.
C2. Hälso- och friskvård
Kriterier:
- Aktiva och konkreta insatser görs för att främja såväl barnens/elevernas som personalens fysiska och psykiska hälsa samt för att främja en god
social miljö.
- Kunskapen finns hos såväl barn/elever som personal om samband mellan livsstil och hälsa.
- En väl fungerande barn/elev- och skolhälsovård finns.
- Skolmaten ingår som en del av skolans pedagogiska och hälsofrämjande verksamhet.
- Skolan gör insatser i olika former för fysisk aktivitet och skolgården ingår som en viktig del av skolans hälsofrämjande miljö.
D. Fysisk miljö
Skolan arbetar för en ekologiskt uthållig samhällsutveckling dvs. minskad belastning på miljön och effektiv användning av jordens resurser. I skolan skall användningen av naturfrämmande samt miljö- och hälsoskadande ämnen successivt minska. Genom en effektiv användning av energi och material bidrar skolan till att miljön inte skadas och att resurser sparas. I arbetet för en hållbar försörjning använder skolan i första hand förnybara resurser och beaktar att material bör återvinnas i kretslopp.
D1. Material och varor
Resursanvändningen är låg. Användning och förekomst av skadliga ämnen för miljön avvecklas och dessa ersätts med mindre skadliga ämnen. Förnybara/miljömärkta material används där så är möjligt.
Kriterier:
- Hushållning med material och varor sker medvetet.
- Miljömärkta lekmaterial/undervisningsmaterial och läromedel används.
- Miljömärkt material för fastighetsskötsel inklusive lokalvård/städning används.
- Miljömärkt material för administration och kontor används.
- Miljömärkt material för fritidsverksamheter eller motsvarande används.
- Kemikaliehantering sker på ett miljöanpassat sätt.
- Jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling sker ekologiskt i stor omfattning (gäller naturbruksgymnasier).
D2. Mat, livsmedel och kök
Maten är av god kvalitet och framställd av livsmedel som tagits fram med minsta möjliga miljöpåverkan. Låg energianvändning och kretsloppstänkande kännetecknar hanteringen.
Kriterier:
- God och välbalanserad mat serveras.
- Lokalerna är funktionella och trivsamma.
- Köket för måltider är KRAV-auktoriserad .
- Matvaror skall användas som finns lätt tillgängliga.
- Vegetarisk mat finns som alternativ.
- Rutiner finns för att barn/elever med behov av specialmat får denna.
- Engångsartiklar förekommer endast i de fall där inga alternativ finns.
- De diskmedel, rengöringsmedel och andra kemisk-tekniska produkter som används är miljömärkta.
D3. Avfall och avfallshantering
Ämnen/material länkas in i kretslopp. Försörjningen baseras på ett långsiktigt hållbart utnyttjande av förnybara resurser.
Kriterier:
- Varor och material återanvänds.
- Källsortering tillämpas dvs. metaller, plast, papper, batterier, etc. lämnas för återvinning.
- Kompostering tillämpas.
- Farligt avfall omhändertas enligt kommunens anvisningar.
D4. Vatten och vattenflöden
Vattenanvändningen är låg. Utsläpp av ämnen via vatten sker i en sådan omfattning att människans hälsa inte skadas eller naturens förmåga att ta emot och bryta ner dessa ämnen inte överskrids.
Kriterier:
- Hushållning med vatten sker.
- Regnvatten används där så är möjligt och lämpligt.
D5. Energi och energiflöden
Energianvändningen är låg. Så långt som möjligt baseras energiförsörjningen på utnyttjande av förnybara resurser.
Kriterier:
- Hushållning av värmeenergi sker.
- Hushållning av elenergi sker.
- Förnybara energikällor används vid uppvärmning och elproduktion.
D6. Luft och luftflöden
Utsläpp av ämnen i luften sker i en sådan omfattning att människans hälsa inte skadas eller naturens förmåga att ta emot och bryta ner dessa ämnen inte överskrids.
Kriterier:
- Ventilationen fungerar på ett hälsosamt och miljöanpassat sätt och uppfyller uppställda krav. Kontroller utförs regelbundet.
- Föreskrifter för utsläpp via dragskåp, fläktar, etc., följs och kontroller sker regelbundet.
D7. Närmiljö
Närmiljön inbjuder till rekreation, lek och rörelse i en "grön" omgivning.
Kriterier:
- Skötsel av hus och mark sker på ett miljöanpassat sätt.
- Grönytor finns i utemiljön/ på skolgården.
- Platser som inbjuder till lek, rekreation, kreativ verksamhet och rörelse finns.
- Områden för naturstudier inom gång/cykelavstånd utnyttjas regelbundet.
- Egen trädgård med ekologisk skötsel finns.
- Egen produktion av trädgårdsprodukter används i skolans kök.
D8. Transporter
Transporter utförs med det transportslag som förbrukar minst energi. Fordon drivs med miljövänliga och förnybara bränslen. Utsläpp av avfallsprodukter i samband med transporter sker i sådan omfattning att människans hälsa inte skadas eller naturens förmåga att ta emot och bryta ner dessa produkter inte överskrids.
Kriterier:
- Transportplanering görs så att onödiga transporter undviks.
- Fordon drivs med miljöanpassade bränslen.
- Transporter av varor och material sker energisnålt.
- Transporter i form av skolskjutsar sker på ett miljöanpassat sätt.
- Trafiksäkra gång- och cykelvägar finns.
- Att gå, cykla och åka kollektivt är vanligt bland personal och barn/elever.
D9. Byggnader
Resursförbrukningen är låg. Användning och förekomst av skadliga ämnen för miljön avvecklas och dessa ersätts med mindre skadliga ämnen. Förnybara material används där så är möjligt. Lokalerna är välvårdade och estetiskt tilltalande.
Kriterier:
- Alla värnar om lokalerna.
- Miljön ute och inne är estetiskt tilltalande.
- Vid om- och nybyggnad sker detta så att byggnaden harmoniserar med omgivningen.
- Resursuttaget minimeras under bygg -, brukar- och rivningsfaserna.
- Byggnader anpassas så att kretslopp för vatten, avlopp och avfall underlättas.
- Byggnaden påverkar inte hälsan på ett negativt sätt under bygg -, brukaroch rivningsfaserna.
- Arkitekturen är ändamålsenlig och estetiskt tilltalande _________________ Dessa föreskrifter träder i kraft fyra veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket.
ULF P. LUNDGREN
Siv Sellin
Ändringsförfattningar
- SKOLFS 1999:4
- SKOLFS 1998:22