lagen.nu
SKOLFS 2002:17 · ursprunglig lydelse

Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för specialskolans ämnen

Titel
Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2002:17) om betygskriterier för specialskolans ämnen
Utgivare
Statens skolverk
Normkedja
SFS 1985:1100 → SFS 1995:401 → SKOLFS 2002:17
Ändrad genom
SKOLFS 2007:29
Upphäver
Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om betygskriterier för specialskolans ämnen
Källa
www.skolverket.se
Ursprunglig lydelseGrundförfattningen som beslutad, utan senare ändringar. Visa konsoliderad version.

Upphäver

Bemyndigande

2002-04-26

Skolverket föreskriver med stöd av 8 kap. 8 § specialskoleförordningen (1995:401) följande.

1 §

För ämnen i specialskolan, som anges i Skolverkets föreskrift (SKOLFS 2002:15) om kursplaner i specialskolan, gäller betygskriterier enligt bilagan till dessa föreskrifter.

2 §

Vid tillämpningen av betygskriterierna gäller följande: För att erhålla betyget Väl godkänd skall, om inte annat framgår nedan, eleven ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för betyget. För att erhålla betyget Mycket väl godkänd skall eleven förutom de kunskaper som gäller för Väl godkänd ha kunskaper enligt kriterierna som gäller för Mycket väl godkänd. För dessa betygssteg gäller dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka kriterier. Med särskilda skäl avses funktionshinder, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium.

Bilaga

Ämne: Engelska

Bedömningens inriktning

I en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas. Vad beträffar elevens receptiva färdigheter skall bedömningen inriktas på elevens förmåga att förstå engelska. Hänsyn skall tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag och svårighetsgrad. I bedömningen av läsförmågan ingår också i vilken utsträckning eleven med hjälp av olika strategier kan anpassa läsningen efter textens art och syfte.

Ett centralt inslag vid språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som läsare och skrivare. Bedömningen av sådan interaktiv färdighet skall inriktas på förmågan att inleda, bidra till att utveckla och

avsluta en skriftväxling. Härvid bedöms elevens förmåga att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem. Bedömningen av den produktiva färdigheten, skriva, skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. När det gäller elevens förmåga att skriva engelska inriktas bedömningen också på framställningens klarhet och tydlighet samt på elevens förmåga att binda samman satser och meningar. Bedömningen skall även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen. Bedömningen inriktas även på elevens förståelse av hur den egna språkinlärningen går till liksom på förmågan att använda olika tillvägagångssätt och lämpliga hjälpmedel för att lösa uppgifter som har skiftande karaktär och syfte.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven använder strategier som t.ex. omformuleringar och förklaringar för att överbrygga språkliga problem. Eleven läser, tillägnar sig och kommenterar lättlästa texter, både sådana på sakprosa och skönlitteratur. Eleven skriver varierat och med sammanhang samt kommunicerar skriftligt vid informationsutbyte och sociala kontakter, ställer och besvarar frågor och anpassar sitt språk till några olika mottagare.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven tillgodogör sig innehållet i texter av varierande längd, kommenterar dem och drar slutsatser. Eleven uttrycker sig varierat och anpassar framställningen till några olika syften och mottagare.

Ämne: Moderna språk (utom engelska)

Bedömningens inriktning

I en skriftlig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas. Vad beträffar elevens receptiva färdigheter skall bedömningen inriktas på elevens förmåga att förstå språket. Hänsyn skall tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag och svårighetsgrad. I bedömningen av läsförmågan ingår också i vilken utsträckning eleven med hjälp av olika strategier kan anpassa läsningen efter textens art och syfte.

Ett centralt inslag vid språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som läsare och skrivare. Bedömningen av sådan interaktiv färdighet skall inriktas på förmågan att inleda, bidra till att utveckla och avsluta en skriftväxling. Härvid bedöms elevens förmåga att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem. Bedömningen av den produktiva färdigheten, skriva, skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. När det gäller elevens förmåga att skriva språket inriktas bedömningen också på framställningens klarhet och tydlighet samt på elevens förmåga att binda samman satser och meningar. Bedömningen skall även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i länder där språket används och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen. Bedömningen inriktas även på elevens förståelse av hur den egna språkinlärningen går till liksom på förmågan att använda olika tillvägagångssätt och lämpliga hjälpmedel för att lösa uppgifter som har skiftande karaktär och syfte.

Kriterier för betyget Väl godkänd, inom ramen för elevens val

Eleven tillgodogör sig huvudinnehållet i enkla skriftliga meddelanden av olika slag. Eleven skriver enkelt och begripligt om sig själv eller någon annan och utbyter skriftligt information om egna intressen.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd, inom ramen för elevens val

Eleven använder några strategier för att uttrycka sig i olika vardagssituationer. Eleven tillgodogör sig huvudinnehållet i enkla brev. Eleven utbyter information om egna och andras intressen och uttrycker sig därvid klart och tydligt.

Kriterier för betyget Väl godkänd, inom ramen för språkval

Eleven tillgodogör sig enkla texter och visar på olika sätt förståelse av innehållet. Eleven kommunicerar, bl.a. genom att ställa och besvara enkla frågor och skriver begripligt och tydligt.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd, inom ramen för språkval

Eleven använder olika strategier för att lösa språkliga problem. Eleven tillgodogör sig innehållet i enkla texter, såväl helhet som detaljer. Eleven kommunicerar t.ex. vid informationsutbyte och personliga kontakter och uttrycker sig därvid klart och tydligt.

Ämne: Modersmål

Bedömningens inriktning

Vid bedömning måste hänsyn tas till att olika elever har olika förutsättningar att lära sig ursprungslandets skriftspråk, vilket är en del av den språkliga och kulturellt sett komplexa situation eleven befinner sig i. Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att kommunicera samt reflektera över sammanhang och förstå sin omvärld. Bedömningen skall även inriktas på kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i ursprungskulturen och i minoritetskulturen samt på medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till den svenska kulturen. Vid bedömning skall också vikt läggas vid förmågan att diskutera hur den flerkulturella tillhörigheten påverkar såväl den egna som andras levnadssituation.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utvecklar sitt språk för att kunna kommunicera. Eleven tillägnar sig enklare texter av olika slag. Eleven ger exempel på sin ursprungskultur och minoritetskultur och gör jämförelser med övriga svenska förhållanden. Eleven ger exempel på hur den flerkulturella tillhörigheten påverkar den egna samt andras levnadssituation.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven tillägnar sig texter av skilda slag och diskuterar dess budskap. Eleven diskuterar likheter och skillnader i levnadssätt och villkor mellan sin ursprungskultur och sin minoritetskultur och svenska förhållanden. Eleven diskuterar hur den flerkulturella tillhörigheten påverkar den egna samt andras levnadssituation.

Ämne: Rörelse och drama

Bedömningens inriktning

Bedömningen av elevens kunskaper inom ämnet rörelse och drama skall ske på ett allsidigt sätt och ta hänsyn till elevens hela utveckling, också de personlighetsutvecklande och sociala aspekterna. Den skall ske utifrån tre centrala perspektiv: självständigt skapande, kritiskt granskande och kulturell allmänbildning. Självständigt skapande omfattar färdigheter i rörelse, mim, drama och dans och förmåga att i rörelse och drama uttrycka känslor och tankar. Kritiskt granskande avser i vad mån eleven förmår att tolka, analysera och reflektera över olika gestaltningsformer, deras innehåll och betydelse. Elevens förtrogenhet med olika kulturella begrepp och uttryck som ett led i allmänbildningen, är också en bedömningsgrund. Vidare bedöms den enskilda prestationen och elevens förmåga till samspel och interaktion med andra i skapandet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven arbetar medvetet med sitt komponerande och improviserande för att finna lämpliga uttrycksformer för sitt skapande. Eleven reflekterar över egna erfarenheter och upplevelser av mimiska eller dramatiska uttryck. Eleven använder begrepp och uttryck inom olika gestaltningsformer. Eleven utövar danser från olika tider och kulturer.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven använder sig obehindrat av olika uttrycksformer inom rörelse och drama. Eleven använder gestaltande för att uttrycka tankar, åsikter och känslor och som ett redskap för kommunikation. Eleven tar ansvar för skapande och improvisation i grupp. Eleven ger exempel på några konstformer och relaterar dessa till olika historiska och kulturella sammanhang.

Ämne: Teckenspråk

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet teckenspråk gäller hur långt eleven har kommit i sin språkliga utveckling och sin kulturella medvetenhet. Bedömningen gäller således elevens förmåga att nyanserat och preciserat uttrycka egna åsikter, känslor, kunskaper och idéer med den variation som varje situation kräver, på egen hand och i samspel med andra människor vidga sin erfarenhet genom mötet med teckenspråkiga texter samt upplevelser via andra medier samt medvetet reflektera över språkliga erfarenheter och uttryckssätt. Elevens skicklighet i att hantera språket och själv uttrycka sig, i att förhålla sig till vad andra uttrycker i samtal samt att reflektera över sammanhang och förstå sin omvärld ligger också till grund för bedömningen. Den språkliga och kulturella kompetensen, graden av självständighet i att pröva och använda olika språkliga uttryck liksom förmågan att språkligt behärska olika situationer är också utgångspunkter för bedömningen. Elevens förmåga att reflektera över dövas livssituation i ett historiskt och internationellt perspektiv är ytterligare en grund för bedömningen.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven arbetar medvetet med sitt språk för att göra det mer uttrycksfullt, korrekt och tydligt. Eleven argumenterar i diskussioner och grupparbeten för den egna åsikten, ställer frågor som hör till ämnet, lyssnar på andra och granskar sina egna och andras argument. Eleven anpassar sitt sätt att analysera en teckenspråkig text efter textens art samt anpassar sitt eget uttryckssätt till mottagare och syfte. Eleven gör enkla analyser av innehåll och form hos olika slags texter och visar medvetenhet om likheter och skillnader mellan teckenspråk och svenska.

Eleven tar del av olika kulturyttringar på teckenspråk och analyserar dem utifrån innehåll och stil. Eleven använder med handledning video, multimedia och annan teknik för att öka sina kunskaper om teckenspråk.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i samtal, diskussioner och redogörelser på teckenspråk. Eleven har bredd i sitt intresse för litterära texter som t.ex. poesi, teater och film på teckenspråk, gör jämförelser och relaterar det upplevda till egna tankar och erfarenheter av olika slag. Eleven tolkar och värderar med originalitet och precision teckenspråkiga texter av olika slag. Eleven ger exempel på likheter och skillnader mellan teckenspråkets och det svenska språkets uppbyggnad, struktur och funktion. Eleven är lyhörd för och reflekterar över stilistiska variationer och olika sätt att uttrycka sig på teckenspråk och ger exempel på teckenspråkets utveckling och historia, i Sverige och internationellt. Eleven analyserar och diskuterar döva personer beskrivna i litteraturen och döva författares verk samt reflekterar över dövas situation i världen förr och nu.

Ämne: Svenska

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet svenska gäller elevens förmåga att använda svenska språket för olika syften i enlighet med sina egna behov och omgivningens krav. Bedömningen gäller således elevens förmåga att uttrycka egna åsikter, känslor, kunskaper och idéer med den variation som varje situation kräver på egen hand och i samspel med andra människor vidga sin erfarenhet genom läsning både av skönlitteratur och andra texter samt genom upplevelser via andra medier medvetet reflektera över språkliga erfarenheter och uttryckssätt. Elevens medvetenhet om språkets betydelse för inlärning, elevens skicklighet i att hantera språket i olika situationer samt elevens ökande formella säkerhet ger en inriktning för lärarens bedömning. En aspekt i bedömningen är elevens insikt om hur språkinlärning och språkutveckling sker samt förmåga att använda denna insikt i arbetet med den egna svenskspråkiga utvecklingen.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven uttrycker sig tydligt i skrift i många olika sammanhang. Eleven rådfrågar vid behov språkliga handböcker och använder sig av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad. Eleven anpassar sitt sätt att läsa efter textens art och diskuterar dess budskap och syfte. Eleven använder sig av flera olika källor för att skaffa sig kunskap och har utvecklat tekniker för att sammanställa och göra resultatet tillgängligt för andra.

Eleven använder skrivandet för att gestalta tankar, åsikter och känslor och som ett redskap för kommunikation.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven använder sitt skriftspråk på ett medvetet och uttrycksfullt sätt. Eleven har bredd i sin läsning både ifråga om skönlitteratur och saklitteratur och upplever, tolkar och värderar det lästa på olika sätt. Eleven gör enkla analyser av innehåll och form hos olika slags texter och behärskar härvid ord för vanliga grammatiska termer samt gör jämförelser mellan svenska och teckenspråk. Eleven gör jämförelser och relaterar det lästa till egna tankar och erfarenheter av olika slag samt visar ett personligt förhållningssätt till texterna. Eleven uppmärksammar hur människors sätt att uttrycka sig varierar över tid och med hänsyn till bl.a. geografisk hemort, kön samt social och kulturell tillhörighet. Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket.

Fotnoter

  1. Genom dessa föreskrifter upphävs Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1995:66) om betygskriterier för specialskolans ämnen. MATS EKHOLM Jan-Erik Östmar

Ändringsförfattningar