Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan

Utkom från trycket den 8 mars 2005

Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan

2005-01-24 I dessa allmänna råd ges rekommendationer för kvalitetsarbetet i förskolan. De allmänna råden grundar sig på bestämmelserna i 2 a kap. 3 § skollagen, läroplan för förskolan, Lpfö 98, och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter.

Inledning

De allmänna råden för kvalitet i förskolan förtydligar verksamheten utifrån nationella krav och mål samt ger ett stöd för bedömning och utveckling av förskolans kvalitet ur likvärdighetssynpunkt. I förskolans läroplan formuleras värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen, som är utformade som mål att sträva mot, anger inriktningen på förskolans arbete och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. De allmänna råden innehåller kvalitetsområden som beskrivs separat men som tillsammans utgör en helhet i arbetet med att utvärdera och utveckla kvaliteten i förskolan. De är nära kopplade till varandra och påverkar varandra i ett samspel. Inom området Förutsättningar ges allmänna råd för det som ingår i samhällets krav och förväntningar på förskolan och vad som styr verksamheten. För Arbetet i förskolan ges allmänna råd för att stärka kvaliteten i det som sker i förskolans pedagogiska verksamhet i förhållande till målen i förskolans läroplan. Inom området Måluppfyllelse ges allmänna råd om förskolans resultat och måluppfyllelse samt hur den kan bedömas. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. I de allmänna råden används ibland begreppet föräldrar istället för vårdnadshavare. Detta är en markering som utgår från att båda föräldrarna är engagerade i omsorgen om sina barn, även om endast en förälder är vårdnadshavare. De allmänna råden riktar sig till både kommunen och den personal som arbetar i förskolan.

1. Förutsättningar

1.1 Styrning och ledning

Kommunen bör

• tydligt ange hur ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans chef är väl förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan

• ha system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar av kvaliteten
• ha system för resursfördelning som tar hänsyn till att olika förskolor behöver olika mycket resurser för att genomföra sitt uppdrag.

1.2 Personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning

Kommunen bör

• redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer som: – barnens ålder och kön – behov av särskilt stöd – andelen barn med annat modersmål än svenska – kontinuiteten i barn- och personalgrupp – personalens kompetens – lokalernas och utemiljöns beskaffenhet – upptagningsområdets sociala karaktär – barnens närvarotider
• genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser
• återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

1.3 Personalens kompetens

Kommunen bör

• sträva efter att anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad mot barn i förskoleåldern
• ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag.

1.4 Lokaler och miljö

Kommunen bör se till att förskolans utemiljö och lokaler är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom att

• dessa är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser
• såväl inne- som utemiljö är utformad så att det är möjligt för

personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för

• kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne- och utemiljö är ändamålsenlig.

2. Arbetet i förskolan

2.1 Helhetssyn

Synen på barns utveckling och lärande

Det är viktigt att personalen

• återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär för det dagliga arbetet i förskolan samt hur verksamheten kan utformas så att omsorg, fostran och lärande utgör en helhet
• diskuterar hur läroplanens olika målområden och kunskapsformer kan integreras i den dagliga verksamheten på ett sätt som upplevs som meningsfullt för barnen och som utmanar deras nyfikenhet och lust att lära
• diskuterar hur barns utveckling och lärande kan följas och synliggöras för både barn och personal som stöd för att vidareutveckla det pedagogiska arbetet.

Personalens förhållningssätt

Det är viktigt att personalen

• fortlöpande diskuterar och reflekterar kring sin egen betydelse som förebild och hur man genom sitt förhållningssätt och agerande i vardagliga situationer påverkar barns fostran, utveckling och lärande samt deras värderingar
• fortlöpande praktiserar och omprövar sitt förhållningssätt till barn och vuxna med utgångspunkt i läroplanen och dess intentioner.

Leken och lärandet

Leken utgör grunden i barns utveckling och lärande. Det är därför vikigt att personalen

• organiserar verksamheten så att barnen ges rikligt med tid, rum och material för olika former av lek samt ger dem upplevelser som stimulerar fantasin, kreativiteten och förmågan att leka
• använder leken som ett medel såväl i arbetet med barngruppen som i arbetet med enskilda barns utveckling och lärande.

2.2 Förskolans värdegrund

Normer och värden

Det är viktigt att personalen

• aktivt arbetar med normer och värden som en integrerad del i arbetet med barns utveckling och lärande och kopplar samman det med

hur barn utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande

• strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med olikheterna i barngruppen.

Jämställdhet mellan flickor och pojkar

Det är viktigt att personalen

• aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska verksamheten
• analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet.

Barns delaktighet och inflytande

Det är viktigt att personalen

• uppmuntrar och stödjer barns delaktighet och inflytande samt stödjer dem i att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö i vardagliga situationer
• utarbetar former för barns delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i förskolan, oavsett ålder, kön, social och kulturell bakgrund.

2.3 Behov av särskilt stöd

Kommunen bör

• använda ett synsätt på barn i behov av särskilt stöd som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet vistas i
• sträva efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har tillräcklig kompetens för detta
• ha kunskap om och tillhandahålla olika former av stöd anpassat till det aktuella behovet
• fortlöpande utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta. Det är viktigt att personalen
• arbetar utifrån ett synsätt på barn i behov av särskilt stöd som innebär att stödbehovet ses i relation till den miljö barnet vistas i
• tillsammans med barnets vårdnadshavare planerar och dokumenterar arbetet med särskilt stöd samt kontinuerligt följer upp detta
• genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga.

2.4 En mångkulturell förskola

Kommunen bör

• verka för att alla förskolors arbete präglas av ett interkulturellt

förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång samt särskilt uppmärksamma att barn med annat modersmål än svenska erbjuds kontinuerligt modersmålsstöd. Det är viktigt att personalen

• ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så tidigt som möjligt
• fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter och strävar efter att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt.

2.5 Samverkan mellan förskola och hem

Det är viktigt att personalen

• i kontinuerliga utvecklingssamtal med barnets vårdnadshavare utbyter information om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt förskolan kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas
• använder den dagliga kontakten med föräldrarna till att föra kontinuerliga samtal om barnets trivsel, utveckling och lärande
• tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet genom att se till att det finns olika former/forum för inflytande och samverkan.

3. Måluppfyllelse

Kommunen bör vid utvärdering av måluppfyllelse

• bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot läroplanens mål att sträva mot och
• bedöma hur faktorer som resurser, personalens kompetens, barngruppsstorlek, lokaler och miljö samt upptagningsområdets sociala karaktär påverkar förskolans möjlighet att arbeta enligt läroplanen. Kommunen bör även
• sprida kunskap om metoder som syftar till att utveckla arbetet med att dokumentera och utvärdera förskolans processer samt för att kunna analysera resultaten av utvärderingarna
• sprida resultat från utvärderingar till alla nivåer; politiker, förvaltningsledning, förskolans ledning, personal och föräldrar så att erfarenheter och förslag till förbättringsåtgärder synliggörs. Det är viktigt att personalen
• utvärderar måluppfyllelsen genom att bedöma hur förskolan arbetar i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar

• använder olika verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som visar hur förskolan skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande
• använder barns och föräldrars synpunkter vid utvärdering av verksamheten för att på så sätt ge en så bred och nyanserad bild som möjligt av måluppfyllelsen. Utvärderingen bör omfatta när barn upplever verksamheten som meningsfull och rolig
• använder resultat från utvärderingar som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. PER THULLBERG Marie Sedvall-Bergsten