SKOLFS 2013:179

Skolverkets allmänna råd om förskolan

Upphäver

ISSN 1102-1950

Skolverkets allmänna råd Utkom från trycket

den 17 december 2013

beslutade den 27 november 2013.

De allmänna råden grundar sig på följande bestämmelser: 1 kap. 4, 5, 9 och 10 §§, 2 kap. 8–10, 13, 14, 34 och 35 §§, 3 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 12–14 §§, 8 kap. 2 och 7–11 §§ skollagen (2010:800), samt förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.

Allmänna råd

Skolverket beslutar följande allmänna råd.

1. Styrning och ledning

Huvudmannen och förskolechefen bör

inför beslut som påverkar barnen i den befintliga barngruppen genomföra barnkonsekvensanalyser,
utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov i förhållande till förskolans uppdrag,
i de fall det anställs annan personal utöver förskollärare, anställa personal med utbildning eller erfarenhet riktad mot den verksamhet som avses,
se till att förskolans lokaler och utemiljöer är utvecklande, hälsosamma och säkra samt att det finns fungerande rutiner för att säkerställa en hälsosam och säker miljö för alla barn, samt
se till att det i förskolan serveras varierade och näringsriktiga måltider jämnt fördelade över dagen. Huvudmannen bör
ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i de olika förskoleenheterna, såsom – upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär, – barnens ålder, – personalens kompetens, – lokalernas och utemiljöns utformning, – barn med annat modersmål än svenska,

– barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, – barngruppens sammansättning och storlek,

ha en planering för kompetensförsörjning i syfte att tillgodose behovet av förskollärare,
i dialog med förskolechefen anpassa personaltäthet samt storlek och sammansättning av barngrupperna till förutsättningarna som finns på varje förskoleenhet, samt
se till att förskolechefen ges förutsättningar för att ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet på förskoleenheten för att kunna bedriva ett aktivt och nära ledarskap. Förskolechefen bör
vid delegation av enskilda ledningsuppgifter göra det tydligt vad som delegeras och till vem samt vilka befogenheter som följer av uppgiften.

2. Barngruppens och miljöns betydelse i det pedagogiska arbetet

Förskolechefen och arbetslaget bör återkommande

föra en dialog om planeringen av och förutsättningarna för arbetet i barngruppen utifrån att barngruppen i sig är en aktiv del i varje barns utveckling och lärande, samt
föra en dialog om planeringen av och förutsättningarna för arbetet i förskolans miljö utifrån att miljön i sig är en aktiv del i varje barns utveckling och lärande. Arbetslaget bör
fortlöpande analysera, reflektera och kritisk granska sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt när det gäller normer och värden och hur dessa tar sig uttryck i verksamheten, samt
på olika sätt uppmuntra och skapa möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt eller sina modersmål i förskolans dagliga aktiviteter.

3. Särskilt stöd

Förskolechefen och arbetslaget bör tillsammans

bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver, samt
kontinuerligt följa upp och utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga.

4. Samarbete med hemmet

Förskolechefen och förskollärare bör

ta hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former för information och inflytande.

Förskollärare bör

se till att utvecklingssamtalet bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande där barnet inte jämförs med någon annan än sig själv och inte heller utifrån fastställda normer.

Dessa allmänna råd ersätter Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2005:10) för kvalitet i förskolan.

På Skolverkets vägnar

ANNA EKSTRÖM Carina Hall