Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering

1. Inledning

I dessa allmänna råd ges rekommendationer om studie- och yrkesorientering. Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering baseras på bestämmelser i skollagen (1985:1100), läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), gymnasieförordningen (1992:394) samt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. I FN:s konvention om barnets rättigheter betonas vikten av att göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn. De allmänna råden gäller för all offentlig skolverksamhet, dvs. kommuner, landsting och stat, då de i egen regi eller genom entreprenad bedriver utbildning och är huvudmän för verksamheten. I de allmänna råden används kommunerna som samlingsbegrepp för offentliga skolhuvudmän. Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan. I undervisningen utvecklar eleverna kunskaper om samhälle och arbetsliv samt får erfarenheter av yrkeslivet. Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Utifrån sina behov behöver eleverna information om studie- och yrkesvägar för att göra väl underbyggda val. De allmänna råden är rekommendationer om tillämpningen av gällande bestämmelser om studie- och yrkesorientering.

2. Styrning och ledning

På såväl kommun- som skolnivå bör ㆍ det finnas system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesorienteringen, ㆍ resultaten av uppföljningar och utvärderingar användas till att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen och till en genomtänkt resursfördelning.

Rektorn bör ㆍ ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval, ㆍ tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesorienteringen är fördelat och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorienteringen, samt ㆍ i samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesorienteringen ska genomföras, följas upp och utvärderas.

3. Personal och kompetens

Det är viktigt att ㆍ rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja övriga personalgrupper, ㆍ studie- och yrkesvägledaren nära samarbetar med lärarna så att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen, ㆍ kompetensutvecklingsbehovet inom skolans studie- och yrkesorientering fortlöpande kartläggs och analyseras, ㆍ personalen har kompetens när det gäller behörighets- och urvalsregler såväl till gymnasieskolan som till vidare studier och har kunskaper om arbetslivet, samt att ㆍ personalen inom särskolan, gymnasiesärskolan och särvux har kompetens och får kompetensutveckling så att de särskilt kan uppmärksamma elevernas möjligheter när det gäller fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

4. Skolan och arbetslivet

Det är viktigt att ㆍ eleven får möjlighet att möta yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet, ㆍ skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter att ta med sig inför kommande studie- och yrkesval, ㆍ skolan organiserar studie- och yrkesorienteringen så att elever med funktionsnedsättning får erfarenheter från arbetslivet, ㆍ undervisningen bidrar till att utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter, ㆍ elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning, samt att ㆍ undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar.

5. Information och vägledning

Det är viktigt att studie- och yrkesorienteringen ㆍ innefattar vägledningssamtal där eleverna ges möjlighet att ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval, ㆍ bidrar till att elevernas studie- och yrkesval baseras på en balans mellan personliga intressen, preferenser och förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden, ㆍ leder till att eleverna lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval, ㆍ organiseras så att informationsinsatserna når alla elever och att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när eleverna behöver den, samt ㆍ bedrivs så att personalen vid information och vägledning ser till de specifika behoven hos en elev med funktionsnedsättning och till elevens möjligheter till framtida studier och yrken.

Det är även viktigt att ㆍ studie- och yrkesorienteringen i den obligatoriska skolan är utformad på ett sådant

sätt att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val inom den obligatoriska skolan som kan ha betydelse för vidare studier, ㆍ eleverna i gymnasieskolan får information om valmöjligheter i form av inriktningar och kurser samt om vilka konsekvenser ett byte av studie-inriktning och kurser medför, ㆍ eleverna inom och sökande till vuxenutbildningen får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sitt studiemål, samt att ㆍ den individuella studieplanen ges en central roll vid vägledning i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen.

På Skolverkets vägnar

PER THULLBERG Jan Schierbeck