SKOLFS 2013:180

Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning

Titel: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:180) om arbete med studie- och yrkesvägledning
Utgivare: Statens skolverk
Beslutad: 2013-11-27
Upphäver: Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering
Källa: www.skolverket.se

Upphäver

Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering

Statens skolverks författningssamling

ISSN 1102-1950

Skolverkets allmänna råd Utkom från trycket

den 17 december 2013

om arbete med studie- och yrkesvägledning;

beslutade den 27 november 2013.

Inledning

De allmänna råden grundar sig på följande bestämmelser: 1 kap. 4 §, 2 kap. 8, 10, 29, 30 och 34 §§, 4 kap. 3 och 4 §§, 15 kap. 8 §, 20 kap. 10 §, 21 kap. 10 §, 22 kap. 12 §, 29 kap. 9 och 12 §§ skollagen (2010:800), 2 kap. 16 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen, samt förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan.

Allmänna råd

Skolverket beslutar följande allmänna råd.

1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning

Huvudmannen bör

konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten, samt
vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses.

Rektorn bör

se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,

tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem,
se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt
se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.

2. Personal och kompetens

Huvudmannen bör

inför resursfördelningen ta reda på vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning.

Huvudmannen och rektorn bör

se till att studie- och yrkesvägledaren har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning.

Rektorn bör

med utgångspunkt i en kartläggning av elevernas behov av studie- och yrkesvägledning se till att verksamheten kan tillhandahålla den kompetens som krävs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning,
med utgångspunkt i elevernas behov av vägledning, fortlöpande kartlägga och analysera kompetensutvecklingsbehovet för personal som arbetar med studie- och yrkesvägledning, samt
se till att personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas.

3. Undervisning och samverkan – skola, utbildning och arbetsliv

Rektorn bör

organisera studie- och yrkesvägledningen så att eleverna får möjlighet att ställas inför olika uppgifter i arbetslivet och möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet i syfte att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper och erfarenheter inför kommande studie- och yrkesval,
ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund, samt
planera för att varje elev i gymnasiesärskolan får det stöd han eller hon behöver i övergången till arbetslivet.

Lärare bör i undervisningen

ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval,

utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval, samt
ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. Lärare och studie- och yrkesvägledare bör
ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att genomföra sina val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledaren bör
bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval.

4. Information inför val av studier och yrken

Kommunen bör

säkerställa att kommunens medborgare informeras om sina möjligheter till utbildning. Rektorn bör
se till att det finns strategier för att alla elever utifrån sina behov ska få allsidig information om studier och yrken. Studie- och yrkesvägledaren och läraren bör
ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har för sina studie- och yrkesval, samt
se till att eleverna får saklig och aktuell information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden. Studie- och yrkesvägledaren bör
se till att informationen om utbildningsvägar och yrken är aktuell, opartisk, tillförlitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den,
se till att varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan och om vilka val som kan ha betydelse för vidare studier,
se till att eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får information om valmöjligheter i form av inriktningar, kurser och yrkesutgångar samt om vilka konsekvenser ett byte av studieinriktning och kurser medför,
se till att eleverna i gymnasieskolan får information om vidare studier och om vilka val som kan ha betydelse för dessa, samt
se till att eleverna inom och sökande till vuxenutbildningen får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sina studiemål.

5. Vägledningssamtalet

Rektorn bör

organisera studie- och yrkesvägledningen så att eleverna erbjuds vägledningssamtal som utgår från varje elevs behov och stödjer dennes studieoch yrkesvalsprocess. Studie- och yrkesvägledaren bör se till att vägledningssamtalen planeras och genomförs så att de
vidgar elevens perspektiv om såväl de egna förutsättningarna som olika utbildningar och yrken,
utmanar elevens föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund,
ger eleven förutsättningar att utveckla sin förmåga att väga samman olika faktorer som har betydelse för studie- och yrkesvalet, samt
ger den individuella studieplanen en central roll i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom vuxenutbildningen.

Dessa allmänna råd ersätter Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2009:20) om studie- och yrkesorientering.

På Skolverkets vägnar

ANNA EKSTRÖM Jan Lindblom

Ansvarig utgivare: Jonas Nordström Redaktör: Ingela Byström Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 Telefax: 08-24 44 20

Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, orderfax 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Upphäver

Statens skolverks författningssamling

om arbete med studie- och yrkesvägledning;

Inledning

4 Elanders Sverige AB, 2013