SKVFS 2010:7
Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2011 års och senare års fastighetstaxeringar
Skatteverkets författningssamling
ISSN 1652-1420
*
SKVFS 2010:7
Fastighetstaxering
Utkom från trycket
den 3 september 2010
1
Skatteverkets föreskrifter
om värderingen av lantbruksenheter vid 2011 års
och senare års fastighetstaxeringar;
beslutade den 30 augusti 2010.
Skatteverket föreskriver med stöd av 6 kap. 1 § fastighetstaxerings-
förordningen (1993:1199) följande.
Åkermark
1 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaff-
enhetsklasserna 1-5 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än
(mer än 30 procent över) den genomsnittliga produk-
tionsförmågan inom värdeområdet och vars bruknings-
förhållanden är de för området normala.
Klass 2:
Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst
10 procent men högst 30 procent över) den genom-
snittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och
vars brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 3:
Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker
mindre än 10 procent från den genomsnittliga produk-
tionsförmågan) inom värdeområdet och vars bruk-
ningsförhållanden är de för området normala.
Klass 4:
Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst
10 procent men högst 30 procent under) den genom-
snittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och
vars brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 5:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre
än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för värdeområdet normala.
Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i
samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1
eller 2.
Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än
vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen
höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad
som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas
med ett steg.
SKVFS 2010:7
2
2 § Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dränerings-
klasserna 1-3 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom
plantäckdikning.
Klass 2:
Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den
är tillfredställande dränerad eller självdränerande.
Klass 3:
Åkermark som är otillfredsställande dränerad.
Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredställande avrinning,
ska dräneringsklassen sänkas ett steg.
Betesmark
3 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaff-
enhetsklasserna 1-5 vid normala bruknings- och torrläggningsför-
hållanden gälla följande.
Klass 1:
Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre
avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som ligger i anslutning till
brukningscentrum.
Klass 2:
Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre
avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning
till brukningscentrum.
Klass 3:
Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal
(avviker med högst 30 procent från vad som är genom-
snittligt) inom värdeområdet.
Klass 4:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet.
Klass 5:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i
anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.
Produktiv skogsmark
4 § Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshög-
skolans boniteringssystem.
5 § Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E-A med
ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga
enligt följande.
SKVFS 2010:7
3
Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter
per hektar och år)
Länsgrupp
E D C B A
1. BD
län
1,0-1,7 1,8-2,2 2,3-3,2 3,3-4,4 4,5-
2.
AC och Z län
1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,0 4,1-5,0 5,1-
3. Y
län
1,0-2,8 2,9-3,7 3,8-5,0 5,1-6,0 6,1-
4. X
län
1,0-3,1 3,2-4,5 4,6-5,8 5,9-6,7 6,8-
5.
W län
1,0-2,5 2,6-3,7 3,8-5,8 5,9-7,7 7,8-
6. S
län
1,0-3,1 3,2-4,9 5,0-7,2 7,3-8,7 8,8-
7.
AB, C, T och
U län
1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-7,8 7,9-9,4 9,5-
8.
D, E och H län
1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-8,4 8,5-10,5
10,6-
9. I
län
1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,1 4,2-5,8 5,9-
10.
F, G, M och O
län
1,0-4,5 4,6-6,8 6,9-9,3 9,4-11,2
11,3-
11. K och N län
1,0-5,0 5,1-7,3 7,4-9,9 10,0-11,9
12,0-
6 § Indelningen av värdefaktorn kostnad i kostnadsklasserna 1–9 ska
bestämmas med hänsyn till föryngrings- och röjningskostnader, av-
verkningskostnader, terrängtransportkostnader samt timmerutfall och
kvalitet.
För kostnadsklasserna ska följande relationer gälla.
Kostnadsklass Kostnadsrelation
1 0,700
2 0,775
3 0,850
4 0,925
5 1,000
6 1,075
7 1,150
8 1,225
9 1,300
7 § Indelningen i kostnadsklass ska göras med ledning av kost-
nadsklasspoäng. Den kostnadsklasspoäng som ska gälla för kost-
nadsklasserna 1–9 samt indelningen av kostnads- och kvalitetsfaktorer
till grund för poängberäkningen framgår av bilaga 1.
SKVFS 2010:7
4
Kostnadsklasspoängen för en kostnadsfaktor och för en kvalitetsfak-
tor utgör delsumma för denna faktor. De sammanlagda delsummorna
för en värderingsenhet utgör kostnadsklasspoängen för enheten om
inte annat följer av 9 §.
8 § Kostnadsklasspoängen för en värderingsenhet ska åsättas i enlig-
het med vad som anges i bilaga 2 (skogsbeskrivning). Genomsnittlig
kostnadsklass för samtliga värdeområden framgår av bilaga 3.
9 § Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitetsfakto-
rerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig jäm-
kas, om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som anges i
skogsbeskrivningen enligt 8 § föreligger för värderingsenheten och
dessa förhållanden medför särskilt höga eller särskilt låga kostnader.
Jämkning kan också ske, om på grund av andra förhållanden än som
anges i skogsbeskrivningen, poängsumman för en kostnadsfaktor eller
för en kvalitetsfaktor uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhål-
landen som faktorn avser.
10 § Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd
ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
Varje skogskubikmeter per hektar ska utgöra en klass.
11 § För skogsinnehav under 30 ha ska värdefaktorn virkesförråd, i
enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap 19 § fastighetstaxe-
ringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt
virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
Område
Klass för totalt virkesförråd
1 2 3 4 5 6 7 8 9
I
Del av Z, AC och
BD län
(5)-24
25-39
40-54 55-69 70-84 85-99 100-114
115-129
130-
II
Del av Z, AC och
BD län samt I län
(5)-29 30-49 50-69 70-89 90-109 110-129
130-149
150-169
170-
III W, X och Y län
(10)-54 55-79 80-99
100-119 120-139 140-159 160-179 180-199 200-
IV AB, C, D, E, O,
S, T och U län
(20)-69 70-99 100-124 125-149 150-174 175-199 200-224 225-249 250-
V
F, G och H län
(25)-74 75-104 105-129 130-154 155-179 180-204 205-229 230-254 255-
VI K, M och N län
(25)-84 85-119 120-154 155-179 180-204 205-229 230-254 255-279 280-
Tomtmark
12 § Vad som sägs i 1–6 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS
2008:4) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhus-
enheter 2009 ska tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i
lantbruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fas-
tighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på
vilken det finns småhus, som enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), FTL, utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och
som enligt 12 kap. 3 § FTL ska jämställas med självständig fastighet,
ska indelas i klass 1.
SKVFS 2010:7
5
Småhus
13 § Vad som sägs i 7–14 §§ Skatteverkets föreskrifter SKVFS
2008:4 om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhus-
enheter 2009 ska tillämpas även ifråga om småhus ingående i lant-
bruksenhet. Dock ska, vid klassindelningen av fastighetsrättsliga för-
hållanden, småhus, som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet
enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass
1.
Beträffande 8 § i nämnda föreskrifter ska i stället gälla att med
boyta avses boarea enligt Svensk Standard (SS) 21054:2009 och med
biyta avses biarea enligt SS 21054:2009
Ekonomibyggnader
14 § Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värdrings-
enhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt SS 21054:2009.
15 § Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värde-
året utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det
år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha
tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder
ska anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller
påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
16 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som
anges i bilaga 4 gälla.
Storlekskorrektion
17 § Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska
med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda
riktvärde utgör 700 000 kronor.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
18 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för eko-
nomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs
på det sätt som framgår av bilaga 51.
19 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för pro-
duktiv skogsmark och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fast-
ställs på det sätt som framgår av bilaga 61.
1 Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på
www.skatteverket.se.
SKVFS 2010:7
6
20 § Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus
på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår
av bilaga 71.
___________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2010 och tillämpas
första gången vid allmän fastighetstaxering 2011 och därefter vid
särskilda fastighetstaxeringar till och med 2013.
På Skatteverkets vägnar
MAGDALENA ANDERSSON
Gunilla Hedwall
(Rättsavdelningen, enhet 2)
SKVFS 2010:7
7
Kostnadsklasspoäng för olika kostnadsklasser samt indelning av
kostnads- och kvalitetsfaktorer
Kostnadsklass Kostnadsklasspoäng
1 (8)-12
2 13-17
3 18-22
4 23-27
5 28-32
6 33-37
7 38-42
8 43-47
9
48-(52)
Föryngrings- och röjningskostnader
Genom kostnadsklasspoängen för föryngrings- och röjningskostnader
ska anges om kostnaderna är
- mycket lägre
- lägre
- ungefär lika
- högre
- mycket högre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Avverkningskostnader
Genom kostnadsklasspoängen för avverkningskostnader ska anges om
kostnaderna är
- mycket lägre
- lägre
- ungefär lika
- högre
- mycket högre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Timmerutfall och kvalitet
Genom kostnadsklasspoängen för timmerutfall och kvalitet ska anges
om timmerutfall och kvalitet är
- högre
- ungefär lika
- lägre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Bilaga 1
SKVFS 2010:7
8
Terrängtransportkostnader
Kostnadsklasspoäng ska anges för olika terrängtransportavstånd.
Avstånden ska anges i hela 100-tal meter.
SKVFS 2010:7
9
Skogsbeskrivning
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AB
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8
8
11 13 15
18
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län C
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
11
13
15
18 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län D
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
10
13
16
18 2 5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
18
23
28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län E
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
5
8
10
8
10 12 14
16
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
18
23
28 33 38
Bilaga 2
SKVFS 2010:7
10
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län F
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8 9 11 13 15
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län G
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
3
5
7
10
8
10 12 14
16
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
19
24
29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län H
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
5
8
10
8
10 12 14
16
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
19
24
29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län I
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 6 9
12
8
10
12
14
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
5 6 7 8 9 10
11
12
13
14 17 22 27 32 37
SKVFS 2010:7
11
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län K
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8 9 11 13 15
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län M
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
9
11
13
15
17 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 7
8
9
10 11 12 13 14 15 16
19
24
29
34
39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län N
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
1
3
5
6
9
12 14 16
19
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
19
24
29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län O
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8
9
11 13 15
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
18
23
28 33 38
SKVFS 2010:7
12
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län S
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
11
13
15
18 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för
terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län T
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
3
5
7
10
7
10 12 14
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
18
23
28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län U
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8
8
11 13 15
18
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
18
23
28 33 38
SKVFS 2010:7
13
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län W
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 5 8
10
6
9
11
13
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län X
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8
7
10 12 14
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
18
23
28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Y
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 5 8
10
6
9
11
13
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
18
23
28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Z
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 6 9
12
8
10
12
14
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25
26-30 31-
Kostnadsklasspoäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33
SKVFS 2010:7
14
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AC
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 6 9
12
8
10
12
14
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län BD
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 5 7
10
9
11
13
15
17 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15
16-20
21-25 26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33
SKVFS 2010:7
15
Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga
värdeområden
Län Värdeområden
Kostnads-
klass
Samtliga utom Z,
AC och BD
Samtliga
5
Z
2304, 2308-12, 2314, 2317-20, 2323 och
2325-26
4
2302-03, 2305-06, 2315-16, 2322, 2324
och 2327-28
5
2301, 2307, 2313 och 2321
6
AC
2405-06, 2410-13 och 2417-21
4
2401, 2403-04, 2408-09, 2415-16,
5
2407 och 2414
6
2402
7
BD
2503-04, 2508-17 och 2519-20
5
2507 och 2518
6
2502 och 2506
7
2501 och 2505
8
Bilaga 3
SKVFS 2010:7
16
Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet för
ekonomibyggnader
Byggnads-
kategoriklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskrivning
1
Byggnad med påtagligt bättre
utformning och skick än vad som
är normalt för äldre byggnader.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning och godtagbart skick för äldre
byggnader.
11. Djurstall, logar,
lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder,
lagerhus för potatis,
trädgårdsprodukter,
foder eller andra
förnödenheter och
liknande byggnader
med värdeår före
1980
3
Byggnad med påtagligt sämre ut-
formning och skick än som är nor-
malt för äldre byggnader.
21. Djurstall för
mjölkkor, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern mjölkproduktion
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för mjölkproduktion samt byggnad
i mindre gott skick.
22. Djurstall för
slakt- och ungnöt,
värdeår 1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern köttdjursproduktion och i
gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttdjursproduk-
tion och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttdjursproduktion samt bygg-
nad i mindre gott skick.
23. Djurstall för
grisar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern grisproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern grisproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för grisproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
Bilaga 4
SKVFS 2010:7
17
24. Djurstall för
värphöns, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern äggproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern äggproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för äggproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion med
mejeri och i gott skick.
25. Djurstall för
får, getter och
strutsar, värdeår
1980-
2 Byggnad med godtagbar
utformning för modern
mjölkproduktion med mejeri och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för kött- och ullproduktion samt
byggnad i mindre gott skick.
26. Djurstall för
hästar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern hästuppfödning eller häst-
hållning och i gott skick.
2
Byggnad
med
godtagbar
utformning för modern
hästuppfödning eller hästhållning
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för hästuppfödning eller hästhåll-
ning samt byggnad i mindre gott
skick.
27. Djurstall för
mink, räv och
liknande, värdeår
1980-
Klassindelas
ej.
1
Byggnad med god utformning för
modern köttproduktion och i gott
skick.
28. Djurstall för
slaktkycklingar
och kalkoner,
värdeår 1980-
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
SKVFS 2010:7
18
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
31. Loge, lada och
liknande, värdeår
1980-
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
32. Maskinhall,
gårdsverkstad och
liknande, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk med värmeiso-
lerad gårdsverkstad och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
33. Gårdslager för
potatis, trädgårds-
produkter, foder eller
andra förnödenheter
och liknande, värdeår
1980-
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
42. Spannmålslager
1
Spannmålslager i särskild byggnad
med såväl tork som lagringsfickor
med god utformning för modern
spannmålshantering i gott skick.
2
Spannmålslager inrymt i loge, lada
eller liknande, med såväl tork som
lagringsfickor med godtagbar ut-
formning för modern spannmåls-
hantering och i godtagbart skick.
3
Enklare
spannmålslager inrymt i
loge, lada eller liknande samt
spannmålslager i mindre gott skick.
SKVFS 2010:7
19
44. Ensilagesilo
1
Ensilagesilo med god utformning
för modernt lantbruk och i gott
skick.
2
Ensilagesilo med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Ensilagesilo i mindre gott skick
samt övriga enklare anläggningar.
51. Växthus, typ
friliggande
1
Friliggande växthus med god ut-
formning för modern växtodling
och i gott skick.
2
Friliggande växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Friliggande växthus med enklare
utformning för växtodling och i
mindre gott skick.
52. Växthus, typ
blockhus
1
Blockhus med god utformning för
modern växtodling och i gott skick.
2
Blockhus med godtagbar utform-
ning för modern växtodling och i
godtagbart skick.
3
Blockhus med enklare utformning
för växtodling och i mindre gott
skick.
53. Enklare
växthus
1
Enklare växthus med god utform-
ning för modern växtodling och i
gott skick.
2
Enklare växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Enklare växthus med enklare ut-
formning för växtodling och i min-
dre gott skick.
60. Övriga ekono-
mibyggnader
Klassindelas
ej.