Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av aktiebolag och andra näringsföretag m. m. D. 2,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

UTREDNINGAR 1931:41

STATENS OFFENTLIGA

FINANSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL BESTÄMMELSER ANGÅENDE ÄNDRADE

AV AKTIEBOLAG OCH

BESKATTNING

NÄRINGSFORETAG M. M.

ANDRA

AVCIVET DEN 18 DECEMBER 1931 AV

192; ÅRS BOLA GSSKATTEBEREDNING

DEL II

SÄRSKILDA UTREDNINCAR

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1931

Kronologisk förteckning

. av yttrandet över 1927års prästlöne- omfattning, och orsake. Nor- Sammandragregleringssa nya löshetensxtx, karaktär

kunni as betänkande rörande Stedt. 554s. S. grunder för lagsti tningen om prästerskapets av— 21. Arbetslöshetsutredningens betänkande. lilagor. lönin och förvaltningen av den därtillanslagna band Orsaker till arbetslöshet. Av G.Bagge. P. M. egen omen. Idun. 622 5. E. ang. arbetsmarknaden och de faktorer, snll be— . Utredning och förslag rörande läroböcker vid de dess utveckling. Av G. Huss. Norsbdt. xij, allmänna läroverken och med dem jämförliga taro- sågmmgs. .

anstalter. Norstedt. 131 s. E. 22. 1930 års militäravlöningssakkunniga. Betänkande . Betänkande med förslag angående arbetslöshetens ,förslag till avlöningsbcstämmelser lir ickemotverkande genom beredskapsarbeten. Norstedt. medordinarie personal

vtd försvarsväsendet. Bckmau

81 s. S. vj, 101 s. Fö.

. Utredning och förslag av frågorna om ytterligare 23. och förslag angående anskaffning, un— inskränkningar len nuvarande folkskoleseminarie- Betänkandederhall och av

drift för tulltjänsten erfordeiig fortorganisationen samt om statens övertagande av de skalfningsmateriel. Marcus. 91 s. Fl. utav landstingen och vissa städer upprätthållna små- 24. Betänkande med förslag till huvudgrunde för en skoleseminarierna m. m. Norstedt. 2, 215 s. E. decentraliserad förvaltning av prästlönejordei m.m. Utlåtande angående utförseIbevissystemets verk- Idun. 2005. E. nin ar m.m. Marcus. 25 5. Jo. . Betänkande med förslag till prästlönelagm. m. . .Iort bruksutredningens betänkanden. Betänkande Idun. 138 s. E. angående åtgärder för fjäderfåskötselns främjande. 26. Betänkande med förslag angående vissa iiizlringar Beckman. vj, 109 8. Jo. i riksdagens arbetsformer 111.m. Beckman. 211 Ju.s. Jordbruksutredningens betänkanden. Statistisk 27. Betänkande och förslag rörande åtgärder för öjande Översikt över det svenska jordbrukets utveckling av säkerheten vid flygning. Beckman. 1945. Fö. och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 5. Jo. 28. Förslag till checklag m. m. Norstedt. 2415. Ju. Ny värmeledning saint elektrisk belysningsanlägg- 29. Betänkande angående flygstyrelsens materielnskaff— ning i Nationalinuseibyggnaden i Stockholm. Stat. ning 111.m. Marcus. 354 5. PB. Repr.-anst. Bs. K. 30. Normalbestämmelser för järnkonstruktiorr till . lagberedningens förslag angående vissa internatio- byggnadsverk järnbestämmelser. Beckman 5. K. nella rättsförhållanden. Förslag till konvention 31. för jordbruksfastighet. larcus. mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge epargtionstalens. .

om erkännande och verkställighet av domar, in. m. . Utredning och förslag rörande viss omlägging av Norstedt. 39 s. Ju. socialstyrelsens lönestatistik. Hae gström. 19s. S. 10. Betänkande med förslag till lag om vård av vissa 33. Förräderibrott 111.m. Förberedan e utkast ti straffskogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lag. Speciella delen. 10. AV.. C. NV.Thyrén Lund, lappmarker m. fl. områden. Marcus. iv, 398 s. Jo. Berling. 313 s. Ju. 11. Utredning med förslag angående premiering av val- 34. Betänkande med utredning rörande de statunderskötta mindre skogsbruk. Hzrggström. 66 5. Jo. stödda växtförädlingsanstalterna. Marcus. 165. Jo. 12. 1928 års lönekomtnitté. Betänkande med förslag till . Undersökning av taxeringsutfallet betrtgffane jord— . avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra bruksfastighet å landsbygden vid 1928 ars aanänna tjänstemän, tillhörande len civila statsförvaltningen fastighetstaxerinfr. Norstedt. 2, iv. 168 s. 1krta. Ft. m. m. Norstedt. v, 131 S. F. 36. Betänkande angaende ändrad lagstiftning 01 mått. 13. Över utkasttill niiringslag m.m. Marcus. och vikt. Marcus. 128 s. Ft. Iåtlåtalnldes. . 37. Betänkande med förslag rörande statlig hjalaktion

14. Förslag till viixellag 111.m. Norstedt. 254 s. Ju. åt vissa egnahemslåntagare. Marcus. 64 s.1 bilga. Jo. 15. Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömans— 38. Betänkande med förslag angående den ekomniska husavgift. Marcus. 64 5. H. förvaltningen vid de allm. läroverken m.". läro— 16. Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom anstalter och därmed sammanhängande frågr. Nordet svenska fångvårdsväsendet. Av S. Hagströmer. stedt. vj,148 5. E. Marcus. v, 162 s. Ju. 39. Lantmätarelönesakkunnigas utredning ochtörslag 17. Utredning och förslag rörande fortsättningsskolans beträffande lönereglering för viss lantinätepersoorganisation. nggström. 94 s. nal m.m. Marcus. 136 5. Jo. . 1928 ars lönekomnlitté. Betänkande .medförslag till 40. Betänkande med förslag till ändrade bestälxnelser iönereglering för landsfogdar, lttppfogdar och lands- angående beskattning av aktiebolag och andra fiskaler m. m. Norstedt. 3245. F1. näringsföretag m. in. Del. Författningeörslag, 19. Betänkande med förslag til lag med särskilda be- motiverin ,tabeller. Marcus. viij, 409s. Fi. stämmelser om delning av jord å landet inom vissa 41. Betänkan e med förslag till ändrade bestmmelser delar av Kopparbergs län m. m. Marcus. 307 s. angående beskattning av aktiebolag och 4 bilagor. Ju. näringsföretag utremngar.andra

. m. m Del Särskilda 20. Arbetslöshetsutredningens betänkande. Arbets- Marcus 4, 256,75+118, 11, 57, 30 5. F1.

Anm. Om särskild tryckeri angives. är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynelse—

till det departement. under vilket utredningen avgivits, ex. 13.: eeklesiastikdepartemeret, Jo. :bokstävernalordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen ang.

den 3 febr. 1922 statens offentliga utredningars yre anordning nr 98 utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLXGA UTREDNINGAR 19:41:41 FINANSDEPARTBMBNTET

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

ÄN D RA D E BESTÄM MELSER ANGÅENDE

BESKATTNING AV AKTIEBOLAG OCH

ANDRA NÄRINGSFÖRETAG M. M.

AVGIVET DEN 18 DECEMBER 1931 AV

1928 ÅRS BOLAGSSKATTEBEREDNING

DEL

SÄRSKILDA UTREDNINGAR

STOCKHOLM 1931 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERl-AKTIEBOLAG

Innehåll:

! beskattning i Sverige och utlandet, en jämförande Erik Lindahl: Aktiebolagens

x undersökning.

undersökning den statliga inkomst— och förmögen- Wohlin: Jämförande av

ANils

särskilt avseende å den statliga bolagshetsbeskattningen i vissa länder med

beskattningen.

av s. k. holding éompanies m. m. Wohlin: beskattning i vissa länder

Nils On

- /, lx . "q

— ur

Jansson: Skattestatistiska beräkningar.

ITim

Statistiska uppgifter angående den svenska jordbruksbSlatisliska Centralbyrån: kooperationen.

AKTIEBOLAGENS BESKATTNING

I SVERIGE OCH UTLANDET

EN JÄMFÖRANDE UNDERSÖKNING

ERIK LINDAHL

ÖG

STOCKHOLM 1931

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Vid utförandet av förevarande undersökning har jag haft förmånen

att överlägga med Dr J. Lemcke och Dr R. Schulz i Statistisches Reichs-

amt i Berlin, vilka även bistått mig med upplysningar angående skatte— förhållandena i Tyskland, Frankrike och Belgien. Mitt arbete har underlättats av de upplysningar, som beträffande Danmarks skatteförhållan— den lämnats mig av Ekspeditionssekretaar A. Finsen i Indenrigsministeriet i Köpenhamn och beträffande Hollands skatteförhållanden av advo—

katen och d. skatteinspektören Loyens i Amsterdam. Jag har även haft tillfälle att draga nytta av det material, som generaltulldirektör N. Wohlin

insamlat för de undersökningar, som han utfört för bolagsskattebered— ningens räkning.

Stockholm i juni 1931.

Texttabeller.

lr Skatter erlagda av ett aktiebolag med 36 000 Rmk i årsinkomst 9 % av kapitalet i

olika kommuner i Tyskland år 1928.

Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomst-

procent och olika fastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33, 36, 39, 42

45, om aktieägarna äro inländska och ha en aktietörmögenhet av 500 000 kr. typ

IV.

Indextal för de i tab 2 angivna skattesatserna.

Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika utdel-

ningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro in—

ländska och ha en aktieförmögenhet av 71420 kr. typ II.

Indextal för de i tab. 4 angivna skattesatserna. 9 Aktiebolagsinkomsternas totala beskattningi % av bolagsinkomsten vid olika utdelnings-

procent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro inländska

och ha en aktieförmögenhet av 7 142850 kr. typ VIll.

Indextal för de i tab. 6 angivna skattesatserna.

Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten bolag nr 24, om

aktieägarna äro inländska och av olika förmögenhetstyper I—IX.

Inländska aktieägares personliga beskattning till staten i % av den behållna bolags-

inkomsten. 10. Inländska aktieägares personliga beskattning till kommunen i % av den behållna bo-

lagsinkomsten. 11. Inländska aktieägares totala, personliga beskattning i % av den behållna bolagsinkomsten. 12. lnländska aktieägares totala personliga beskattning i % av aktieutdelningen. 13. Utländska aktieägares totala personliga beskattning i % av den behållna bolags-

inkomsten. 14. Utländska aktieägares totala personliga beskattning i % av aktieutdelningen. 15. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomst-

procent och olika fastighetsinnehav bolag nr 15, 33, 39, 45, om aktieägarna äro utländska och ha en aktieförmögenhet av 500 000 kr. typ IV.

16. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika utdelnings-

procent och olika inkomstprocent bolag nr 19—21, 25—27, om aktieägarna äro

utländska och ha en aktieförmögenliet av 500 000 kr. typ IV. 17. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten bolag nr 24, om

aktieägarna äro utländska och av olika förmögenhetstyper I—IX. 18. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomst-

procent och olika fastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33, 36, 39, 42,

45, när ingen personlig skatteplikt föreligger för aktieägarna. 19. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika utdelnings-

procent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, när ingen personlig skatteplikt

föreligger för aktieägarna.

Delägares i enskilda firmor totala personliga beskattning i % av inkomsten. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda firmors beskattning vid olika inkomstprocent och olika tastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33, 36, 39, 42, 45, om aktieägarna äro inländska och ha en aktieiörmögenhet av 500000

kr.-typ IV.

22. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda firmors beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomstprocent och olika fastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33. 36, 39, 42, 45, om aktieägarna äro inländska och ha en aktieiörmögenhet av 500000 kr. typ IV. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda iirmors beskattning vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro inländska och ha en aktieförmögenhet av 71420 kr. typ II. 24. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda tirmors beskattning i bolagsinkomsten vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag

% av nr 17-—30, om aktieägarna äro Inländska och ha en aktieförmögenhet av 71420

kr. typ II. .

25. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda iirmors beskattning vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro inländska och ha en aktieiörmögenhet av 7142000 kr. typ VIII. 26. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda firmors beskattningi

bolagsinkomsten vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag % av nr 17—30, om aktieägarna äro inlåndska och ha en aktieiörmögenhet av 7142000

kr. typ VIII.

27. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda firmors beskattning bolag nr 24. när aktieägarna äro inländska och av olika förmögenhetstyper I—IX. 23. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda iirmors beskattning i av bolagsinkomsten bolag nr 24, när aktieägarna äro inländska och av olika

% törmögenhetstyper ——

I IX.

29. Aktiebolagsinkomstbeskattningens fördelning mellan stat och kommun och mellan aktiebolag och aktieägare för bolag med låg inkomstprocent 18 och stora in—

nr

ländska aktieägare typ VIII. Aktiebolagsinkomstbeskattningens fördelning mellan stat och kommun och mellan 30. aktiebolag och aktieägare för bolag med hög inkomstprocent 27 Och småln-

nr

ländska aktieägare typ II

1. Grundläggande synpunkter.

Aktiebolagsbeskattningens ekonomiska verkningar.

I Sverige beskattas för närvarande både aktiebolag och aktieägare för

samma inkomst. Detta har till följd, att aktiebolagsinkomsterna i regel

bli tyngre beskattade än andra inkomstarter. En dylik merbelastning av vissa kapitalinkomster kan knappast undgå att inverka på användningen

av landets kapitalresurser samt på storleken av dessa, varigenom konse— kvenser uppkomma endast för kapitalisterna själva utan även för inne—

hatvarna av andra produktionsfaktorer. När det gäller att fatta ställning till frågan, hur aktiebolagsbeskattningen lämpligen bör anordnas, är det

av vikt att äga klarhet rörande beskattningens verkningar i dessa avseenden. kan man riktigt bedöma, i vilken mån skattens fak— Eljest

tiska resultat överensstämmer med vad man anser för önskvärt utifrån de

synpunkter, som man anlägger på frågan.

De nu åsyftade verkningarna av aktiebolagens merbeskattning kunna vara

av olika slag. Vi ha på annat ställe i korthet karakteriserat dem på föl— jande sätt:

Först och främst etableras en ogynnsam proportion mellan bolagens egna

fonder och deras främmande medel. Antag, att ett bolag utvidgar .sin

rörelse och därför behöver mer kapital. Om det skaffar detta kapital genom att till ny teckning av aktier, så träffas kapitalets avkastning av

inbjuda

bolagsskatten och måste därför väntas bli så hög, att den efter avdrag av

denna skatt lämnar gällande ränta och riskpremie ä kapitalinsatsen; eljest blir kapitalökningen oekonomisk. Om kapitalet åter anskaffas genom upplåning, undgås bolagsskatten, varför denna form för kapitalökning kan bli

även i sådana fall, då en aktieemission skulle ställt sig för dyrbar.

rämtabel

Bmlagsskatten utövar därför ett kraftigt tryck på bolagen att hålla relativt

små egna fonder. En härav är, att bolagens vinstchanser och förlustföljd

risker fördelas på mindre kapitaltillgångar än skulle blivit fallet, var-

eljest

igenom aktiekursernas fluktuationer ökas, vilket givetvis är en olägenhet. En annan olägenhet är, att bolagen, som blott i begränsad utsträckning kunna fylla sitt kapitalbehov genom utgivandet av egna obligationer,i stor utsträckning bli permanenta låntagare hos bankerna . . .

Vidare kan förväntas, att en hel del företag, som skulle organiserats så.—

som aktiebolag, om dessa varit underkastade en särbeskattning, nu komma att någon annan mindre effektiv företagsform. Det är svårt att fälla

välja

något omdöme om i vilken mån detta blivit fallet i Sverige. Aktiebolage—

formens vidsträckta användning synes tyda på att merbelastningen haft

särskilt avskräckande verkningar. De företagen måste i regel bli

större

aktiebolag, trots extrabeskattningen, och de mindre, som tillhöra enskilda

personer eller familjer, kunna genom att utdela en stor del av vinsten

såsom tantiem eller styrelsearvoden eller såsom övernormal förräntning av

privata lån avsevärt reducera merbelastningens storlek . . . Antagligt är även, att industrien, som i särskilt hög grad är beroende av

aktiebolagsformen, tillföres mindre kapital och därmed även mindre andra

produktionsfaktorer, än den skulle erhållit, om den nödgats bära huvud— parten av bolagsbeskattningen . . .

Slutligen måste bolagsbeskattningen, därigenom att den minskar kapi-

talets räntabilitet inom en viktig användningsgren, inågon mån driva

kapitalet ut ur landet eller minska kapitaltillförseln från utlandet. Hade

vi någon bolagsbeskattning, så skulle vi kunna förränta mer kapital i Sverige, varigenom även de andra produktionsfaktorerna, arbetet och jorden,

skulle få större inkomster. Nu kunna vi i samma utsträckning upptaga

kapitalen . . . 1

konkurrensen med utlandet om de internationella

Aktiebolagsbeskattningens verkningar i de två sistnämnda av ovan omförmälda hänseenden innebära, att de produktionsgrenar inom landet, vilka

såsom industrien äro starkt beroende av aktiebolagsformen, trängas tillbaka

på grund av merbelastningen. I det ena fallet sker detta tillbakaträngande

emellertid till förmån för andra inhemska produktionsgrenar, vilka i mindre

grad beröras av aktiebolagsbeskattningen och därför komma att intaga en

gynnad ställning i skattehänseende. I det andra fallet medför skatten åter

en minskning av landets totala kapitalförsörjning, så att den inhemska

industriens hämmande sker till förmån för kapitalinvesteringar i utlandet..

För skattens incidensförhållanden är det av stor vikt, om verkningarna bli

av det ena eller det andra slaget.

I den mån bolagsbeskattningen minskar kapitaltillgången inom

A

landet utan endast har till följd, att industrien och därmed likställda pro—

duktionsgrenar trängas tillbaka till förmån för andra näringar inom landet, träffar skatten huvudsakligen de inhemska kapitalisterna.

Till en kommer skatten att kännas hårdast av dem, som placerat början

sitt kapital i inhemska aktier, då nettoavkastningen av detta kapital nu

minskas med de erlagda skatterna. Så småningom överflyttas emellertid

kapital från aktiebolagen till andra inhemska investeringar, varigenom

räntabiliteten ökas för de förra och minskas för de senare. På så sätt få

aktieägarna en Viss kompensation för de högre skatterna, så att derasställ-

ning på längre sikt blir sämre än de övriga kapitalisternas. Men då

samtidigt hela räntenivån faller, blir det slutliga resultatet av bolagsbeskattningen, att samtliga kapitalister inom landet få mindre inkomster, än

de eljest skulle haft.

Emellertid komma även de övriga produktionsfaktorernas ställning att påverkas av bolagsbeskattningen. Tillbakaträngandet av industrien och därmed likställda näringar, inom vilka aktiebolagsformen är förhärskande, har

till följd, att efterfrågan minskas efter den arbetskraft och de naturtillgångar, som användas inom dessa. Å andra sidan ökas efterfrågan efter

den arbetskraft och de naturtillgångar, som sysselsättas inom de andra näringar, vilka äro mera gynnade av skattelagstiftningen och därför ut-

vidgas på de förras bekostnad. Samtidigt härmed försämras kanske hela arbetarklassens ställning i förhållande till jordägarklassens. Om industrien

nämligen, i jämförelse med de andra näringarna, sysselsätter mycket arbets—

1

Lindahl, Aktiebolagsbeskattningen, Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 1926, s. 68 ff.

kraft i förhållande till naturtillgångar, kommer den ifrågavarande omläggningen av produktionen att medföra en allmän minskning knappheten

av

på arbetskraft i förhållande till knappheten på naturtillgångar. Härigenom

utövas ett tryck på den genomsnittliga lönenivån, och i samma mån får

alltså hela arbetarklassen någon känning av aktiebolagsskattens tyngd.

I den mån åter det kapital, som den inhemska industrien på grund

B

av aktiebolagsbeskattningen nödgas avstå ifrån, söker sig över till andra

näringar inom landet utan i stället går till utlandet, kapi—

blir den totala taltillgången inom landet mindre, än den skulle eljest varit. Detta måste i och för sig verka höjande å räntenivån samt sänkande å och

arbetslöner

jordräntor, varför det i samma mån blir kapitalisterna utan arbetarna och i viss grad även jordägarna, som i sista hand komma att träffas av

bolagsskatten.

Liksom i förra fallet drabbas visserligen aktieägarna av förluster vid

skattens införande, då de omedelbart kunna i erforderlig grad frigöra

det inom industrien investerade kapitalet. Men allteftersom industriens

kapitalanvändning reduceras, om absolut så åtminstone i till vad

relation den eljest skulle ha varit, ökas räntabiliteten för det industriella kapitalet,

så att gottgörelse erhålles för den större skattebelastningen och aktieinvesteringarna bli lika räntabla som andra kapitalinvesteringar. I detta hän—

seende blir resultatet detsamma som i förra fallet. Avvikelsen gentemot detta ligger som sagt däri, att den av bolagsskatten föranledda ökningen

av kapitalexporten resp. minskningen av kapitalimporten motverkar ett

fall av räntenivån inom landet. Bortsett från de nämnda engångsför—

lusterna, vilka dock kunna vara synnerligen betydande, komma aktieägarna därför på längre sikt att träffas av bolagsskatten, dåräntabilitetsökningen till slut ger full kompensation för skatteökningen. Även övriga ka-

de pitalisterna komma i stort sett att undgå skatten, då de på det hela taget få samma ränta på sitt kapital, som de skulle haft, vare sig de pla-

eljest

cera det inom eller utom landet. bortses från den omständigheten,

Härvid

att aktiebolagsskatten kan utöva ett tryck på den internationella räntenivån, varigenom kapitalisterna både i det skattepåläggande landet och i de övriga

länderna få en viss känning av

skatten.

Aktiebolagsskatten kommer sålunda med tiden att i allt större grad över-

vältras på arbetarna och jordägarna, då den sämre kapitalförsörjningen

inom landet minskar arbetstillfällena och även lägger hinder i vägen för

naturtillgångarnas utnyttjande. I första hand försämras ställningen

för

innehavarna av den arbetskraft och de naturtillgångar, vilka sysselsättas

inom industrien och därmed likställda näringar, som mest beröras av bo—

lagsbeskattningen. Men en del av dessaproduktionsfaktorer överflyttas så småningom till andra näringar, och härigenom nivån för arbetssjunker

löner och jordräntor även inom dessa. Samtidigt kommer liksom i förra

fallet antagligen arbetarnas ställning att försämras i förhållande till jord-

ägarnas. På längre sikt blir resultatet därför kanske, att arbetarna få bära

huvudtungan av aktiebolagsskatten i form av en lägre lönenivå.

, Det förefaller sannolikt, att den totala bördan för dem, som på detta sätt i form av minskade inkomster i sista hand få känning av bolagsskatten,

blir större än vad som motsvarar det allmännas inkomster av skatten.

Det, kapital, som inlänningarna placera i utlandet, kan antagligen

träffas

lika effektivt av de inhemska skattemyndigheterna, och i den mån utlän-

ningarna på grund av bolagsskatten underlåta att göra kapitalinvesteringar

landet, går detta även miste om skatteintäkter, som det eljest inom skulle haft.

Dä aktiebolagsbeskattningens verkningar i fallet iflera avseenden torde

B

framstå mindre önskvärda än i fallet A, är det av största vikt att såsom få utrönt, i vilken mån förutsättningarna för fallet B för närvarande äro

Sverige. Det gäller härvid att utreda, om den nuvarande

för handen i

bolagsbeskattningen allmänna utformning kan

svenska till sin höjd och

antagas ägnad på kapitaltillgängen i Sverige.

vara att verka minskande

undersökningen avser att i första hand lämna ett bidrag till

Den följande

belysningen av denna fråga. Det här anskaffade materialet kommer emel-

lertid att i någon mån kasta även över frågan, i vilken mån vår bo-

ljus

lagsbeskattning innebär ett missgynnande av industrien till förmån för

andra inhemska näringar.

Skattens inverkan på kapitalförsörjningen belyses genom en

internationell skattejämförelse.

Aktiebolagsbeskattningens på kapitalförsörjningen inom Sverige

inverkan

belysas genom undersökning av hur hög denna beskattning är

skall här en

beskattningen i andra länder, som äro

i förhållande till den motsvarande av relevans för Sveriges ekonomi.

dylik aktiebolagsinkomsternas skattebelastning i En jämförelse mellan syftemål på uppdrag av Sveriges

olika länder har förut i samma utförts

industriförbund.1 Den föreliggande undersökningen utgör i flera avse— modernisering utvidgning av denna äldre utredning, varför

enden en och

vi i det flerstädes få anledning att hänvisa till densamma, särskilt

följande

vad angår de allmänna principerna för jämförelsens anställande.

föregående undersökningen jämföres skattetrycket inom

Liksom i den

i olika hänseenden: den totala beskattningen av aktieboländerna tre 1

lagsinkomster, aktieägare, bosatta i hemlandet; 2

som tillfalla inländska

beskattningen av aktiebolagsinkomster, som uppbäras av ut-

den totala

aktieägare, bosatta i utlandet; och merbeskattningen av aktie—

ländska 3

bolagsinkomsterna i förhållande till beskattningen av andra inkomster. Skattetrycket anges i samtliga fall i procent av aktiebolagens inkomster.

dragas dessa siffror med hänsyn till den fråga,

Vilka slutsatser kunna av

belysas, nämligen beskattningens inverkan på kapitaltill-

som här skall

gången inom Sverige? skatteavbränningen inhemska aktieägare, omfat—

1¶Om den totala för

aktiebolagen aktieägarna personligen erlagda

tande både de av och de av

skatterna, än i ett annat, så innebär detta, att det

är större i ett land

övrigt omständigheter fördelaktigt för aktieägarei

vid i lika är ekonomiskt

det förra landet att sitt kapital flytta över till det senare. Vore

jämte

kapitalisterna rörliga länderna, skulle förflyttningen pågå,

fullt mellan

kapitalets nettoavkastning, kalkylerad avdrag för samtliga

så länge med skatter, det landet än i det andra. Förflyttningen skulle var mindre i ena

småningom utjämning denna nettoavkastning. Kapital—

så medföra en av tillgångens minskning i det förra landet skulle medföra höjd räntabilitet

för det återstående kapitalet, samtidigt med att räntabiliteten sjönk inom

1 Lindahl, Jämförande undersökning av industriens beskattning i Sverige och utlandet. Sveriges industriförbund, Stockholm 1927.

det senare landet, där kapitalinvesteringarna hade ökats, och denna differens

i räntabilitet skulle till slut fullt motväga skattebelastningens olikhet, såatt

aktieägarnas nettobehållning av kapitalet bleve densamma i de båda län—

derna. På detta sätt bleve industrien i det förra landet begränsad till

kapitalinvesteringar med högre räntabilitet. Den skulle alltså trängas till-

baka till förmån för industrien i det senare landet, där de lägre skatterna

möjliggjorde utnyttjandet även av mindre räntabla investeringstillfällen.

Resultatet blir i stort sett detsamma, om i stället för aktieägarna någon annan kategori av kapitalister är rörlig mellan länderna. Antag, att aktieägarna i ett land med relativt hög bolagsbeskattning äro hågade att

flytta över till ett annat land och placera om sitt kapital i aktier därstädes,

men att det finns en grupp av obligationsinnehavare, som känner sig

bunden till hemlandet utan är beredd att slå sig ner i det land, där den

får den största nettobehållningen av sitt kapital. Den kapitalöverföring.

som kommer till stånd genom dessakapitalister, medför i första hand en

utjämning beträffande obligationsmarknaderna i de båda länderna, så att nettobehållningen för inländska obligationsinnehavare blir densamma i respektive länder. Inom land kommer emellertid sedan kapital att

varje

överföras från aktie- till obligationsmarknaden eller omvänt, så att netto— behållningen blir ungefär densamma för aktier och obligationer, naturligtvis med vederbörlig hänsyn till olikheterna i riskavseende. Det finns näm—

ligen alltid en del kapitalister, som äro villiga att utbyta aktier mot obliga-

tioner eller tvärtom, om de därigenom ernå en högre nettoförräntning av kapitalet. På detta sätt kommer även nettobehållningen för inländska aktie—

ägare att någorlunda överensstämma inom de båda länderna. Liksom i förra fallet kommer alltså kapital att gå från aktiemarknaden i det land, som

har en relativt hög bolagsbeskattning, till aktiemarknaden i det land, där skatterna äro lägre. Avvikelsen gentemot det förra fallet ligger däri, att

kapitalöverföringen från den ena aktiemarknaden till den andra sker

direkt utan indirekt via obligationsmarknaden: först utbytas aktier mot obligationer i det ena landet, sedan överföras obligationer till det andra landet, varefter obligationer där utbytas mot aktier. Även om denna pro— cess kommer att fördröjas genom diverse tröghetsmoment, blir slutresultatet

liksom i förra fallet ett tillbakaträngande av industrien i det ena landet till förmån för industrien i det andra.

Vi kunna alltså fastställa, att om någon kategori av kapitalisterna är personligen rörlig mellan länderna, procentsiffrorna för den totala belast—

ningen av inländska aktieägare böra tagas till utgångspunkt vid bedömandet

av frågan om aktiebolagsbeskattningens inverkan på kapitalförsörjningen inom länderna. Det är naturligtvis svårt att konstatera, i vilken mån en

dylik rörlighet faktiskt är för handen. Att det stora flertalet av kapitalis— terna torde vara benägna att byta hemland endast för att komma i åtnju-

tande av något lägre skatter, framstår såsom tämligen säkert. Men för att

det ovan förda resonemanget åtminstone i någon mån skall kunna tilläm—

pas, fordras rörlighet blott för en jämförelsevis liten grupp av kapitalisterna.

Och härmed kan man sannolikt räkna i flertalet fall. Aktiva kapitalister, verksamma såsom företagsledare, tveka ofta att bege sig till det land,

där de kunna sysselsätta sitt kapital med största möjliga behållning. Och även kapitalister av rentiertypen kunna ibland motstå frestelsen att jämte sitt; kapital bege sig land, påräkna välvillig

till det där de kunna en mer

behandling av skattemyndigheterna.1

1 Lindahl, Jämförande undersökning etc., 5. i.

12¶När kapitalisterna äro personligen bundna till sina respektive hemlän-

der, bli i stället procentsiifrorna för den totala skattebelastningen av ut— aktieägare av relevans för ländernas kapitalförsörjning.

ländska sammanställa dessa siffror får man nämligen upplysning om

Genom att

skatteförhållanden lägga hinder i vägen

i vilken mån de olika ländernas

placering hos utländska kapitalister. Om exempelvis en

för av aktier

kapitalist begrepp att investera sitt kapital i svenska, danska

i London står i eller holländska aktier, så undersöker han givetvis, i vilket av dessa tre

kapitalets avkastning med avdrag för de skatter, som i land

länder varje

aktieägare, är störst. Antag, att kapitalets naturliga

träffa en utländsk

lika hög i de tre länderna, men att skatteavbränningen för

räntabilitet är utländsk kapitalist är avsevärt mindre i Holland än i Sverige eller Dan-

en

engelsmannen vid i övrigt lika omständig-

mark! I så fall måste tydligen heter föredraga en holländsk investering framför en svensk eller dansk. Och

blir kanske, att de industriföretag iHolland, som erhållit det

resultatet

engelska kapitaltillskottet, med framgång kunna upptaga konkurrensen med

företag i Sverige och Danmark, vilka kunnat skaffa sig ka—

motsvarande pital på lika förmånliga villkor.1 De skatter, som härvid komma i betrak-

tande, de, erläggas av aktiebolagen i respektive länder, och

äro dels som

dels de, som belasta de utländska aktieägarna personligen; båda dessaskatte-

kategorier nämligen utlänningarnas nettobehållning av en aktie-

minska

investering landet. Såväl genom höga skatter på själva aktiebolagen

inom

genom en hög personlig beskattning av utländska aktieägare kan ett

som

land alltså importen av kapital från utlandet.

försvåra

kapitalexport skall utlösas, fordras, att

För att dessutom en tendens till enbart aktiebolagens beskattning inom landet är högre än de främmande

skattebelastning aktieinvesteringar. I regel

ländernas totala av utländska

nämligen inländske kapitalistens personliga beskattning till hemlan-

är den

stor, vare sig han placerar sitt kapital i inländska eller utländska

det lika Vid valet mellan dessa investeringsmöjligheter kommer han där-

aktier.2

för att å ena sidan den inhemska aktiebolagsbeskattningen och å jämföra

andra sidan den totala utländska skatteavbränningen, omfattande dels de

aktiebolaget och dels de av honom personligen erlagda skatterna till det

av

främmande land, inom vilket investeringen tänkes äga rum. föregående fallen har det varit utan relevans för frågan om aktie- I de

bolagsbeskattningens inverkan på ett lands kapitalförsörjning, om denna beskattning lades på aktiebolagen eller på aktieägarna personligen. Summan av aktiebolagens och aktieägarnas skatter blir nämligen avgörande för om kapitalisterna anse det förmånligt att sitt kapital flytta

de inländska jämte eller om utländska kapitalister flytta in till landet; den blir även utomlands

kapitalister, kvarstanna iutlandet,

bestämmande för om utländska som

placera kapital inom landet. Vi ha nu kommit till ett fall, då. komma att

på aktiebolagen fallande skatterna framstå såsom farligare för ett lands

de

kapitalförsörjning än de skatter, som belasta aktieägarna personligen. Om

personliga beskattningen av kapitalisten i hemlandet påverkas av om

den

placerar kapital inom eller utom landet, kan den nämligen sti—

han sitt

Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 7. Vissa skiljaktigheter uppkomma dock, därför att de belopp, som kunna bli föremål för personlig beskattning i hemlandet, bli något olika vid inhemska och utländska kapitalplaceringar, beroende på skillnaden mellan det inländska bolagets beskattning å ena sidan och den utländska beskattningen den andra. Dessaskiljaktigheter äro emellertid alltför obetyd— liga för att i detta sammanhang behöva beaktas.

13 mulera honom till att exportera sitt kapital, även om den aldrig skulle vara

så hög.! En hög beskattning av aktiebolagen själva kan däremot ha denna effekt, då den inländske kapitalisten kapitalplacering vid en utländsk ju helt undgår denna beskattning.

Den sist anförda synpunkten får ännu större giltighet, om den

nu rådande internationella dubbelbeskattningen av utländska kapitalinvesteringar

skulle

upphävas genom internationella överenskommelser, innebärande,

att den

"personliga beskattningen reserverades för kapitalisternas hemland,

under det

att de på aktiebolagen fallande skatterna och andra skatter av liknande natur tillfölle det land, inom vilket kapitalet hade investerats. I så fall skulle en kapitalist, som lämna sitt hemland övervägde,

tänkte men om

han skulle placera sitt kapital i inländska eller utländska aktier, vid jäm— förelsen mellan aktieinvesteringens nettobehållning inom de olika länderna blott behöva räkna med respektive länders beskattning av aktiebolagen. själva Den relativa höjden av denna beskattning vore alltså den enda skattefaktor,

som hade relevans för de kapitalrörelser mellan ländernas aktiemarknader,

som ägde rum under den betingelsen, att kapitalisterna stannade kvar i sina respektive hemländer. 3 Vad slutligen angår den merbeskattning, som aktiebolagsinkomsterna

äro underkastade i förhållande till andra inkomster, så har en internationell

jämförelse av denna sitt intresse i olika hänseenden under olika förutsättningar beträffande kapitalisternas och kapitalets rörlighet mellan länderna.

Man bör härvid skilja på tre olika fall: att full rörlighet föreligger

a för

både kapitalet och kapitalisterna, att kapitalisterna personligen b äro bundna. till sina hemländer, men att kapitalet är rörligt, och kapitalet att även

c

är bundet till respektive länder. Om kapitalisterna äro fullt rörliga mellan länderna, anledning

a sä ha de

att närmast jämföra den totala skattebelastningen av aktieinkomster, som till— falla inländska aktieägare i de olika länderna. Procentsiffrorna för denna

totala beskattning, om vilka ovan talats, bli alltså

av direkt relevans för kapitalrörelserna mellan ländernas aktiemarknader. Siffrorna för merbeskattningen få i detta fall någon självständig betydelse,

men de bli dock av

intresse vid tolkningen av de förra siffrorna. Om siffrorna för totalbeskattningen sammanställas med siHrorna för merbeskattningen inom samma land, får man föreställning

en om i vilken mån

totalbeskattningen skulle minskas genom merbeskattningens avskaffande. Aktiebolagsinkomsternas totalbelastning skulle visserligen minskas med sammabelopp, som deras merbeskattning uppgick till. Ty om

dennasenare

slogs ut på samtliga skatteobjekt inom landet, måste aktiebolags-

ju även

inkomsterna bära .sindelav densamma. . taget gäller, Menvallmänt att ju tyngre aktiebolagsinkomsterna beskattas i förhållande till andra inkomster

i ett land, desto större äro möjligheterna för landet att endast genom en

jämnare fördelning av skattetrycket sänka totalbelastning aktieinkomsternas och därigenom göra landets tilldragande

aktiemarknad mera från inter-

nationell synpunkt. Man kan vidare jämföra siffrorna för aktiebolagsinkomsternas merbeskatt— ning inom olika länder. Denna visar,

jämförelse i vilken mån de olika

länderna genom en merbelastning av aktieinkomsterna höja deras totalbelast—

ning och därigenom lägga hinder i vägen

för den inhemska industriens

1 Vi bortse härvid ifrån att skattekontrollen i regel kan bli lika effektiv för kapitalinvesteringar, som inlänningarna göra i utlandet, som för de inländska kapitalplaceringarna, en omständighet, som i verkligheten kan vara av mycket stor betydelse.

kapitalförsörjning för utländska kapitalinvesteringar. Även om till förmån beskattning är tämligen måttligt tilltagen aktieinkomsternas totala i ett land motsvarande beskattning inom andra länder och landets i förhållande till industri sålunda har det sämre ställt i skattehänseende än de utländska industrierna, relativt hög merbeskattning av aktieinkomsterna inom kan en ifrågavarande sägas innebära, att landet missgynnar sin industri mer land övriga nämligen uttrycka saken så, att detta än de länderna. Man kan lägre skattetryck vid i övrigt lika omständigheter har land tack vare sitt förutsättningar än övriga länder att draga till sig det industriella större kapitalet genom sin relativt höga merbeskattning av aktieinkomsterna men utnyttja dessa möjligheter. Och ijämförelse med det för underlåter att gynnsamma tillstånd, som skulle vara rådande vid en lägre industrien mera merbeskattning, gällande bolagsbeskattningen sägas medkan den faktiskt verkningar, ovan 9 angivits uppkomma vid en av beföra de som s. if.

skattningen förorsakad kapitalexport. dock, att utjämningen av den på aktiebolagen fallande Härvid förutsättes merbeskattningen en så starkt ökad skattebelastning av andra medför kapitalinvesteringar, att den ökade kapitaltillförseln till aktiemarknaden motväges minskning av kapitalförsörjningen på av en lika stor eller större så fall skulle nämligen merbeskattningens avskaffande snaandra håll. I minskning totala kapitaltillgången inom landet, rast medföra en av den verkningarna av denna beskattning för landet i dess helhet kunde varför motsatt slag mot vad förut angivits. sägas vara av alldeles detta blir fallet, utan att den nämnda förutsätt— Såsom skäl för att ningen på längre sikt håller streck, kunna anföras följande om— åtminstone merbeskattningens avskaffande, att ständigheter. För det första innebär grupp kapitalister till andra skattesubjekt, skattetrycket förskjutes från en av kapitalister. Utjämningen minskar alltså beskattningen av vilka alla äro kapitalistklassen i dess helhet, varför det redan av detta skäl framstår för sannolikt, den ger upphov till kapitalexport. För det andra såsom att kapitalinvesteringar, som skulle få en något kan antagas, att de andra skattebelastning på grund bolagsbeskattningens utjämning, på det ökad av reagera känsligt för en förändring av skattetrycket som hela taget lika Aktiebolagen nämligen i utsträckning aktieinvesteringarna. arbeta större företagen för en internationell marknad, varför de i samma än de andra ha större expansionsmöjligheter. För det tredje är mån kunna förutsättas märka, utvidgning av aktiemarknaden, som skulle bli resultatet att att den särbelastningens avskaffande, antagligen skulle verka stimulerande även av på kapitalmarknaden, exempelvis obligationsmarknaden. vissa andra delar av givna förhållandena betingad Det finns nämligen vid varje tillfälle en av de lämpligaste proportion företagens aktie- och obligationskapital, var— mellan uppsvinget på aktiemarknaden sannolikt skulle utlösa en tendens till för nya obligationer, trots att skattetrycket något ökats utsläppande även av

för dessa investeringar. rörlighet föreligger kapitalet men för kapitalisterna Om blott för

b

kapitalrörelserna mellan länderna, såsomförut angivits, personligen, komma påverkas respektive länders totala beskattning av ut— att i första hand av aktieinvesteringar: siffrorna för denna totalbelastning inom ländska om lägre siffrorna enbart för aktiebolagsskatterna inom vissa länder äro än länder, går kapitalet till de förra från de senare ländernas aktieandra

1 Lindahl, Några siffror till belysande av de svenska industribolagens skattebelast— Jfr ning och 1924, Ekonomisk Tidskrift 1928, s. 41. 1912

marknader. Beträffande aktiebolagsinkomsternas merbeskattning kunna där— för till en början samma synpunkter anläggas som iförra fallet: därigenom att merbeskattningen ökar totalbeskattningen, blir den av indirekt betydelse för de internationella kapitalrörelserna. I det här föreliggande fallet kan merbeskattningen emellertid dessutom

utöva en mera direkt inverkan på kapitalförsörjningen inom länderna. En

relativt hög särbelastning av aktiebolagsinkomsterna inom ett visst land kan bli en självständig orsak till att kapital exporteras från landet.

Kapitalexporten kan komma till stånd, även om den totala beskattningen

av aktieinkomster, som tillfalla inländska eller utländska aktieägare, är

lägre inom ifrågavarande land än inom övriga länder.

Detta synnerligen märkliga förhållande klargöres lättast med utgångs-

punkt från ett konkret exempel. Antag, att vår undersökning skulle föra

till det resultatet, att aktiebolagsinkomsternas totala beskattning visserligen var högre i Sverige än i övriga länder, med vilka Sverige uppehåller

ekonomiska förbindelser, men att Sverige låg högst beträffande merbelastningen av dessainkomster. Om kapitalisterna förutsättas vara bundna till

sina respektive hemländer, skulle det lägre skattetrycket i Sverige draga utländskt kapital till landet, då kapitalrörelser i denna riktning kunde antagas förhindrade av den internationella dubbelbeskattningen. Kapitalet

kommer alltså till en början att stanna inom respektive länder och där för-

delas mellan de olika investeringsmöjligheterna under påverkan av deras olika skattebelastning. Den relativt höga beskattningen av aktieinvesteringar

i Sverige har då till följd, att kapitalet hos oss mer än i andra länder söker

sig från industrien till andra investeringar, och resultatet härav blir, att

räntenivån i Sverige kommer att tryckas mer än i andra länder. Den merbeskattning av relativt kapitalkrävande produktionsgrenar, aktiebolags-

som

beskattningen innebär, reducerar nämligen möjligheterna att ge det förhandenvarande kapitalet en räntabel sysselsättning, och den härav framkallade sänkningen av räntenivån kan antagas stå i viss proportion till

graden av merbeskattningens storlek. Det kan då tänkas, att räntenivåns starkare sänkning i Sverige kommer att utgöra en stimulans för svenska

kapitalister att placera sitt kapital i utlandet. De få nämligen därigenom

högre ränta på sitt kapital, och detta kan mer än motväga den ökning av

skattebördan, som de ådraga sig genom utlandsinvesteringen. Kapital-

exporten behöver endast emanera från personer, som skulle ha

eljest

placerat sitt kapital i svenska aktier, och den behöver heller gå direkt till de utländska aktiemarknaderna. Fastmer kommer en allmän tendens

att göra sig gällande för de svenska kapitalisterna att över lag föredraga

de mera räntabla utlandsinvesteringarna framför de svenska. Men det

slutliga resultatet härav blir, att den svenska industrien enbart på grund

av den relativt stora merbeskattningen av aktiebolagsinkomster i Sverige

kommer att i någon mån trängas tillbaka till förmån för industrien i andra

länder.1

För att ytterligare klargöra det sagda anföra vi följande, med avsikt starkt stiliserade. siiferexempel. Antag, att den totala av aktieinkomster, som tillfalla in—

skattebelastningen

ländska aktieägare, såväli Sverige som i utlandet uppgå1till 30 %, och att övriga inkomste1 beskattas endast med 10 % i Sverige men i utlandet med 30 % liksom aktieinkomsterna. Någon merbeskattning av dessa inkomster förekommer alltså i utlandet, men i Sverige uppgår den till 20 % av inkomsterna. Vi antaga vidare, att räntenivån vid en jämn fördelning av skattetrycket skulle bli 5 % både i Sverige och utlandet, men att den på grund av aktieinkomsternas merbelastning i Sverige där faller till nästan4 %. Det blir dålönande för de svenska kapitalisterna att köpa iemprocentiga utlandspapper, sålänge den skatte-

vi slutligen antaga, att kapitalet är rörligt mellan länderna,

0 Om

kommer en särbelastning av industrien i ett land att hämma denna till för-

män för andra inhemska näringar. Siffrorna för aktiebolagsinkomsternas

merbeskattning bli alltså av intresse vid bedömandet av frågan, i vilken mån landets industri hålles tillbaka på grund av de rådande skatteförhål-

Ju större merbeskattningen är, desto mer begränsas möjligheterna

landena.

att sysselsätta kapitalet inom industrien med en lika stor nettobehållning

som på andra håll.

Även i detta fall har emellertid en jämförelse med utlandets skatteförhållanden sitt stora intresse. I påverkas industriens ställning

själva verket i ett land nämligen endast av den inhemska merbeskattningens storlek i

och för sig utan även av den relativa storleken av denna beskattning i förhållande till den motsvarande merbeskattningen inom andra länder. Om

den inhemska merbeskattningen kompenseras av en lika stor merbeskattning i utlandet, kan man visserligen tala om ett generellt undanträngande av

industrien till förmån för andra näringar, men den inhemska industriens förmåga att konkurrera med den utländska på världsmarknaden beröres i

stort sett av denna beskattning. Förhållandet blir annorlunda, när den

utländska merbeskattningen är mindre än den inländska. Om två länder

lika stora naturliga förutsättningar för en viss industriell verk— erbjuda

samhet och industriföretag från båda länderna konkurrera på samma mark—

nad, så ha företagen inom det land, där industrien är relativt minst miss—

gynnad av skattemyndigheterna i förhållande till andra produktionsgrenar,

utsikter att avgå med segern. Detta gäller även, om procentsiffran för industriens totala belastning är större i det förra landet än i det senare.

Ty om produktionskrafter kunna fritt överföras från det ena landet till det andra, så kan en hög men beskattning av all ekonomisk verk-

jämn

tillbakatränga industrien till förmån för andra produktionsgrenar samhet och alltså heller minska dess konkurrensförmåga i förhållande till andra

länders industrier. En merbeskattning av industrien i förhållande till andra

produktionsgrenar har däremot denna effekt, även om det allmänna skattetrycket skulle vara jämförelsevis lågt.1

Vi finna alltså, att en sammanställning av procentsiffrorna för aktie-

bolagsinkomsternas merbeskattning inom olika länder i flera avseenden är

belysande för de frågor, som här skola behandlas. I den mån kapitalet är rörligt mellan länderna, blir storleken av den ifrågavarande merbeskattningen av betydelse för de internationella kapitalrörelserna, och denna betydelse ökas, när kapitalisterna själva äro personligen bundnatill sina hem-

Oeh i den mån kapitalet icke är internationellt rörligt, kommer

länder.

relativa av merbeskattningen dock att påverka industriernas i

den höjden respektive länder konkurrensförmåga på världsmarknaden.

När vi ovan talat om hur aktiebolagsbeskattningens relativa höjd inom länderna påverkar kapitalrörelserna, ha vi måst anknyta våra slutsatser till

alternativa förutsättningar beträffande kapitalets och kapitalisternas

vissa

rörlighet. Det är naturligtvis svårt att fastställa, i vilken

internationella

mån dessa olika förutsättningar äro för handen i verkligheten, och vilka

fallen som för närvarande ha mest aktualitet för Sveriges av de behandlade

ökning, som de härigenom ådragasig, understiger 20 % av inkomsten. Om skatteökningen exempelvis blott uppgår till 10 % av inkomsten, blir nettobehållningen av en utlandsinvestering % av kapitalet och alltså större än den inhemska förräntningen.

41/2

Lindahl, Jämförande undersökning etc., 8. 8.

vidkommande. En viss försiktighet är därför av nöden, när det gäller att

tillämpa ifrågavarande resonemang och draga de praktiska konklusionerna

av de skattejämförelser, som här anställas.

Även i ett annat avseende få våra slutsatser begränsad räckvidd, näm—

ligen med hänsyn till storleken av de kapitalrörelser, som aktiebolags-

beskattningen under vissa givna förutsättningar kan anses orsaka. När vi

ovan angivit, hur skatteförhållandena påverka kapitalets lokalisering och

utlösa vissa rörelser hos kapitalet, vare sig mellan länderna eller inom ett särskilt land, har det blott varit tal om riktningen av dessarörelser, däremot om det förflyttade kapitalets storlek. Även detta som en kon—

följer

sekvens av denna undersöknings begränsade räckvidd. Ett fastställande av

hur mycket kapital, som i varje givet fall förflyttas, hade måst baseras på

en vittgående utredning angående kapitalefterfrågans elasticitet inom de produktionsgrenar, som beröras av beskattningen, och en dylik utredning har

icke kunnat rymmas inom den begränsade ramen för detta arbete.

Beträffande den sist berörda frågan vilja vi dock här tillfoga en viktig

anmärkning. Vi ha redan antytt, att när kapitalet icke är rörligt mellan

länderna, en relativt hög beskattning av industrien iett land blir mest

ödesdiger för de grenar av densamma, som arbeta under konkurrens med

utländska produktionsföretag. Beskattningen reducerar nämligen deras konkurrensförmåga på. världsmarknaden och kan därigenom bli en mycket betydelsefull hämsko för deras utveckling. De företag, som äro ostörda av

utländsk konkurrens och kunna räkna med en tryggad inhemsk avsättning

för sina produkter, ha i detta avseende en påtagligt bättre ställning. Om

dessa företag träffas av en relativt hög beskattning, är det i regel tillräck-

ligt med en ganska måttlig inskränkning av deras produktion, för att produktprisen skola stiga produktionskostnaderna i så hög grad,

och sjunka att kapitalets ökade räntabilitet ger full kompensation för det högre skatte—

trycket.

Den angivna distinktionen får en ännu större betydelse, när kapitalet

är

rörligt mellan länderna. Omfattningen av de internationella kapitalrörelser, vilka ovan angivits uppkomma såsom ett resultat av aktiebolagsbeskatt—

ningens olika tryck inom länderna, blir nämligen i hög grad beroende av

om de industrigrenar, som beröras av denna beskattning, arbeta för världs-

marknaden eller ha en tryggad inhemsk avsättning. I förra fallet kan en

ganska måttlig differens mellan olika länders skattetryck påverka

lokalise-

ringen av betydande kapitaltillgångar. Om industriföretag från

två länder konkurrera på samma marknad, och företagen i det ena landet på grund

av ogynnsammare skatteförhållanden kunna ge kapitalet en lika hög nettoförräntning som företagen i det andra landet, kan detta få en utslagsgivande betydelse för konkurrensen mellan länderna. Kapitalet går

från företagen i det förra landet direkt eller indirekt till konkurrensföretagen i det senare landet, och detta kan ske i en sådan omfattning, att hela

industrigrenar trängas tillbaka i det ena landet och lämna plats för en motsvarande

industriell expansion i det andra. I det senare fallet, då det är fråga om

industrier med tryggad inhemsk avsättning, bli de av skattetryckets

ojämn-

heter framkallade kapitalrörelserna jämförelsevis mindre betydande. Om exempelvis husbyggnadsverksamheten i ett land skulle tyngre

belastas med

än i ett annat land, kan detta visserligen påverka omfattningen av

skatter

denna verksamhet i respektive länder. Men då här föreligger något

direkt samband mellan ifrågavarande verksamhets minskning i det ena och

ökning i det andra landet, blir förskjutningen tämligen måttlig. den

Och

2 ——311986.

kapitalrörelse mellan länderna, som uppkommer i samband härmed, kommer att hålla sig inom jämförelsevis snäva gränser.

Då den svenska industrien i stor utsträckning arbetar för export och då även många av de industrigrenar, som äro inriktade på inhemsk avsättning, ha att utkämpa en ganska hård konkurrens med utländska företag, talar

presumtionen för att industriens kapitalefterfrågan är elastisk

jämförelsevis och att skatteförhållandena därför bli av väsentlig betydelse med hänsyn till industriens kapitalförsörjning.

2. Principer för undersökningens utförande.

Vilka länder jämförelsen omfattar.

Undersökningen hänför sig till alla de länder, som ingingo i den i det föregående omförmälda för Sveriges industriförbund verkställda

jäm-

förelsen: förutom Sverige alltså Norge, Danmark, Holland, England,

Belgien och Frankrike. Dessutom ha några nya länder medtagits, i första

hand Tyskland och Förenta Staterna, vilka äro av stor vikt för Sve-

ju

riges ekonomi, samt därjämte Finland, Schweiz och Italien. Österrike

och Tjeckoslovakiet ha däremot lämnats utanför, då skattenivån i dessa

länder någorlunda torde överensstämma med den i Tyskland rådande.

Utredningen kommer alltså att omfatta alla skandinaviska stater, de

från Sveriges synpunkt viktigaste av de övriga europeiska länderna samt

Förenta Staterna.

Då skattetrycket inom varje lan-d i större eller mindre grad varierar mellan olika orter, får man antingen beräkna ett medeltal för landet i

dess helhet eller också utvälja speciella orter, vilkas skatteförhållanden

kunna anses representativa för hela landet. En medeltalsberäkning har

tillämpats för de länder, beträffande vilka material funnits för en dylik

kalkyl, vilket varit fallet med Sverige, Norge, Finland, England, Frank—

rike och Belgien. Inom de övriga länderna har i regel någon större in-

dustristad utvalts såsom representant för landet, nämligen Köpenhamn i Danmark, Amsterdam i Holland, Ziirich, Basel och Geneve i Schweiz,

New York i Förenta Staterna samt Berlin i Tyskland. Vad angår dessa senare länder, hänför sig kalkylen alltså blott till de nämnda städerna,

vilket bör behållas i minnet vid bedömandet av siffrorna. Särskilt för

Förenta Staterna och i viss mån även för Tyskland hade det givetvis varit önskvärt, att jämförelsen hade omfattat flera orter. Men planer i

denna riktning ha av praktiska skäl måst skrinläggas. Där så varit

möj-

ligt, har material dock anförts till belysande av frågan, i vilken mån

skatteförhållandena inom ifrågavarande städer kunna anses representativa för respektive länder.

Vilka år jämförelsen avser.

Undersökningen har förts så långt fram i tiden som möjligt, så att den

skulle få största grad av aktuell giltighet. I regel hänför den sig sålunda

till de skatteförhållanden, som voro rådande under kalenderåret 1930

respektive budgetåret I den mån uppgifter kunnat erhållas

1930/1931.

för detta år, har det emellertid varit nödvändigt att gå tillbaka till något

tidigare år. Beträffande statsbeskattningen hänför sig kalkylen sålunda

till år 1929 för Frankrike, Tyskland och U. S. A. Och vad kommunalbe—

skattningen angår, har dröjsmålet med publiceringen av kommunalstä-

tistiken haft till följd, att uttaxeringarna under år 1928 lagts till grund

för beräkningen av skatterna i Sverige och Frankrike; för Tyskland

avser kalkylen år 1929, för Norge och Danmark Skatteåret

Berlin

1929/1930, och för Finland, Belgien och Italien har en mera ungefärlig beräkning gjorts med ledning av uppgifter från senare år.

Skattereformer, som vid undersökningens utförande ännu blivit an—

tagna, ha i ett par fall blivit beaktade, i det att kompletterande beräk—

ningar verkställts av skattetrycket enligt de föreslagna bestämmelserna. Beträffande Finland och Sverige ha sålunda gjorts alternativa kalkyler rörande aktieb—olagsinkomsternas beskattning enligt såväl gällande rätt

som vissa reformförslag, varför man för dessa länder kan konstatera, i

vilken mån de ifrågasatta reformerna medföra en förändring av länder—

nas ställning i förhållande till andra länder med hänsyn till skattetrycket

för aktieinvesteringar.

Skattekalkylen har under det antagandet, att de ifrågavarande

utförts bestämmelserna tillämpats även under närmast föregående och efterföl—

år. Detta antagande strider visserligen mot verkligheten i en del jande fall. Men det har synts lämpligt att lägga samma bestämmelser till grund för kalkylen av aktiebolagens och aktieägarnas skatter, av vilka

de förra i regel erläggas tidigare än de senare, i den mån de hänföra sig

till en viss årsinkomst hos bolaget. Storleken av de avdrag för under året erlagda skatter, som ibland beviljas vid fastställandet av den be— skattningsbara inkomsten eller avkastningen, har för enkelhetens skull

även beräknats enligt de för samma år gällande bestämmelserna, trots

att dessa skatter i verkligheten utgått enligt stadgandena för något ti—

ju digare år. Skatterna ha alltså i samtliga fall upptagits till de belopp, som enligt gällande bestämmelserna,

de skulle haft de under nämnda år om dessa haft giltighet under en följd av år.

Representativmetodens tillämpning.

Vid en jämförelse av skattetryckets storlek olika länder emellan kan

man begagna sig av olika metoder. Man kan ta skattestatistiken till utgångspunkt och fastställa, hur höga skatterna faktiskt äro för olika kate— gorier av skattdragare. Eller också kan man göra en allmän jämförelse mellan de olika ländernas skattelagstiftning, varvid särskilt olikheter i skattesystemens och de särskilda skatternas konstruktion framträda. Slutligen kan man även utgå från representativa enheter och lägga de skatter, faktiskt erlägga i ett land, eller som man enligt gäl—

som dessa författningar kan beräkna, att de skulle ha erlagt, till grund för lande

jämförelsen.

kan den förstnämnda blott få begränsad tillämpning

Av dessa metoder

på grund av skatte— och inkomststatistikens ofullkomliga beskaf-

redan

metoden kan i regel föra fram till generella siff— fenhet. Den andra ror för det skattetryckets höjd, ty när det gäller att addera olika

totala

skatter, antaganden göras rörande skat-tesubjekten, varige—

måste vissa

nom man kommer över till den tredje individualiserande metoden. Denna

visserligen fram till någorlunda exakta mått på sistnämnda metod för

skattetrycket, men stora svårigheter äro givetvis förenade med. valet av

sådana skattesubjekt, att de framräknade talen för skattetrycket få nå-

gon större grad av allmängiltighet.

Då det i föreliggande fall gällt att framkalkylera jämförbara tal för . aktiebolagsinkomsternas skattebelastning i olika länder, har det varit nödvändigt att tillgripa denna sista individualiserande metod. Under—

sökningen har alltså lagts som en jämförelse mellan de skatter, som

vissa typiska. industribolag och vissa typiska aktieägargrupper skulle

erlagt i Sverige och de övriga länderna enligt de under ovannämnda år gällande bestämmelserna. De framräknade siffrorna hänföra sig di-

rekt blott till de typer av aktiebolag och aktieägare, som lagts till grund för jämförelsen. Men då dessa typer varierats i olika hänseenden, har

dock en någorlunda allsidig bild erhållits av skattebelastningens höjd i

olika länderna. Den föreliggande jämförelsen kompletteras för övrigt

de

av den lilla redogörelse för ländernas skattesystem, som lämnas i nästa

kapitel, samt, vad angår den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskatti ningen, av den mera utförliga undersökning av dessa skatters utformning och tyngd, som generaldirektör Wohlin verkställt för de viktigaste av de

här medtagna länderna.1

Om de typ—er för aktiebolag och aktieägargrupper, för vilka skatterna skola. beräknas, tänkas givna för Sveriges vidkommande, gäller det att

konstruera deras motsvarigheter för de andra länderna. Vi ha härvid i stort sett den enkla principen, att vi efter gällande växelkurser2

följt

omräknat de i svenska kronor angivna belopp, som använts för att karak—

terisera ifrågavarande bolags och aktieägares ekonomiska ställning i Sve— rige. Det är visserligen sant, att penningen har olika inre köpkraft inom länderna, och att nationella säregenheter göra sig gällande med hänsyn till både de bolagstyper och de aktieägartyper, som dominera inom varje

särskilt land. Men det material, som står till buds för en efter förhål-

land lämpad modifiering av bolags— och aktieägar—

landena inom varje

typerna, är så pass bristfälligt,3 att dylika modifikationer skulle framstå såsom tämligen godtyckliga. Härtill kommer, att undersökningens hu— vuduppgift i föreliggande fall är att belysa, hur aktiebolagsinkomster-

na i genomsnitt faktiskt beskattas inom land, utan hur skattetrycvarje

kets inom de olika länderna gestaltar sig från synpunkten av en

höjd

kapitalist, som överväger, i vilket land han kan placera. sitt kapi—

enskild

tal med den största nettobehållningen. Från denna synpunkt kan det

givetvis försvaras, mellan ländernas skattetryck hänför

att jämförelsen.

sig kapital- och inkomstbelopp, som efter omräkning enligt gällande

till växelkurser äro lika för alla länder, trots att siffrorna varken för aktie-

bolagens aktieägarnas vidkommande få samma realekonomiska bety-

eller delse i de olika länderna.

par viktiga hänseenden har det emellertid varit nödvändigt att

I ett

frångå nämnda regeln och modifiera de gjorda antagandena efter

den

Wohlin. Jämförande undersökning av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i vissa länder med särskilt avseende å den statliga holagslmskattningen, Stockholm 1930, bilaga till bolagsskatteberedningens betänkande.

,

Härmed åsyftas de växelkurser, som i genomsnitt gällde under år 1930. Norska och danska kronor ha antagits vara likvärdiga med svenska, vidare har 1 finländsk mark antagits : 010 kr., holländsk gulden=150 kr., I schweizisk iranc=72 kr., 1 amerikansk

1 engelskt pund = 1816 kr., 1 belgisk franc : VH! kr., I italiensk lira: dollarIElTiä kr.. 020 kr., i fransk franc 2:015 kr. och 1 tysk mark ==:VF- kr.

.llr Wohlin. a. a. s. lf tl".

förhållandena i varje särskilt land. De av aktiebolagen erlagda skatter— na, som minska den till aktieägarnas disposition inkomsten, på-

stående

verka därigenom både utdelningens storlek och aktiernas förmögenhets—

värden. Den förra omständigheten ha vi tagit hänsyn till genom anta-

gandet, att utdelningen för de bolag, som direkt jämföras, uppgår

till

samma procenttal av den behållna bolagsinkomsten, alltså av bolags-

inkomsten med avdrag för av bolaget erlagda skatter. På så sätt har

utdelningen för ett visst bolag med en given bruttoinkomst kommit att

uppgå till olika belopp i olika länder, beroende på bolagsbeskattningens olika Härigenom har skatteberäkningen något försvårats. Men

höjd. det har ansetts möjligt att för varje givet bolag förutsätta samma utdelning i alla länder, oberoende av hur mycket inkomsten reduceras ge—

nom beskattningen, särskilt som det här varit fråga om länder med myc-

ket olika skattetryck.

Den andra omständigheten, nämligen att bolagsbeskattningens olika

höjd inom länderna medför olika relationer mellan bolagens bruttoinkom—

ster och de däremot svarande kapitalvärdena, medför större komplika—

tioner. Den har nämligen till följd, att man vid en jämförelse mellan

aktiebolagsinkomsternas skattebelastning i olika länder ej, såsom önsk— ligt vore, kan utgå ifrån, att de jämförda bolagen både representera samma förmögenhetsvärden och ha samma bruttoinkomster i alla länder.

Det blir nödvändigt att begränsa likheten mellan bolagen till den ena av dessa båda faktorer. Vi ha här löst problemet så, att vi låtit brutto-

inkomsterna för de bolag, som jämföras, alltså inkomsterna inklusive

samtliga skatter, uppgå till samma belopp i alla länder, under det att de

däremot svarande förmögenhetsvärdena modifierats med hänsyn till

skattetryckets höjd inom varje land.1

Den räntefot, som kommit till användning vid uppskattningen av dessa

kapitalvärden, har däremot antagits vara densamma i alla länder. Vi

ha härvid förbisett, att det faktiska ränteläget inom de länder, som här komma i betraktande, varierar inom en ganska vid marginal, och att dessa variationer, förutom att de direkt påverka kapitalrörelserna,

även bli av betydelse för skattetryckéts höjd, därigenom att de influera

de förmögenhetsvärden, som läggas till grund för beskattningen. Men

då räntelägets variationer äro lika omedelbart orsakade av olikheter— na inom ländernas skatteförhållanden, kan det försvaras att i en fran-

ställning, som åsyftar att klargöra enbart beskattningens betydelse för

kapitalrörelserna, till en början bortse från dessavariationer och räkna

genomsnittliga för alla Tyg -

med samma räntenivå länder. Blott för land, som notoriskt har en avsevärt högre räntenivå än de övriga län—

derna, har gjorts ett undantag. Såsom framgår av det följande, ha vi nämligen för detta land gjort två alternativa skatteberäkningar: den ena med en uppskattning av kapitalvärdena efter den räntefot, sun

I

tillämpats för de andra länderna 8 %, den andra II med tillämpning

av den högre kapitaliseringsfaktor, som faktiskt legat till grund för le tyska aktievärdena under ifrågavarande tid 12 %.

De typer av aktiebolag och aktieägare, som lagts till grund för

jän-

1 synpunkter det kanske varit mera konsekvent, om i

Från vissa hade skattejämförelsel stället hade hänfört sig till bolag med samma kapitalvärden och i motsvarande mån varierande inkomster. Den här valda metoden har emellertid ett viktigt företräde i det avseen— det, att den underlättar skatteheräkningarna. Att utgå från inkomsterna i stället för hån kapitalvärdena är tilltalande även från den synpunkten. att skattebelastningen angivits i pocent av inkomsterna och i procent av kapitalvärdena.

förelsen, ha konstruerats efter den principen, att de varierats i vissa hän-

seenden, som äro avsärskild relevans för skattetryckets höjd, men i övrigt möjlig mån förenklats. Ett av de förenklande antaganden, som gjorts

i

i syfte att underlätta Skattekalkylerna, är, att både aktiebolagens och ak-

tieägarnas ekonomiska ställning varit oförändrad under en följd av år. denna förutsättning elimineras alla de komplikationer, som hän-

Genom

sig inkomstbegreppcts olika utformning i skattelagarna, framför

föra till

den behandlingen av vinster förluster, avskrivningar m. 111.

allt olika och

Från i och för sig mycket viktiga problem ha vi alltså här helt

dessa

och hållet bortsett. övrigt ha följande antaganden gjorts beträffande

I

aktiebolagen och aktieägarna.

Antaganden rörande aktiebolagen.

Undersökningen omfattar fyrtiofem fingerade aktiebolag. Alla ha antagits aktiekapital reservfond begrepp fattat en—

ha samma och detta

ligt svensk rätt, nämligen 1000 000 kr., men de framräknade siffrorna

för den procentuella skattebelastningen gälla i regel även för andra stor-

lekstyper. Finland, Förenta Staterna och Tyskland är aktiebo-

Blott i

lagets relevans för skattetryckets Såsom anges i nästa

storlek av höjd.

kapitel, få nämligen finska aktiebolagen betala inkomst— och för-

de

mögenhetsskatt efter i huvudsak samma progressiva skatteskala, som

gäller för enskilda personer; i U. S. A. beviljas vid den federativa in-

komstbeskattningen skattefritt avdrag på 3000 för bolag med in—

ett $ understigande 25000 och vid den tyska förmögenhetsskatten

komster riket nedsättes den normala skattesatsen 0/00, såväl för bolag som

till 5

för enskilda personer, när förmögenheten understiger 50000 Rmk. En— dast på grund av dessa undantagsbestämmelser har det emellertid

varit motiverat att här variera aktiebolagstyperna med hänsyn till stor-

leksgraden.

moment, påverka beskattningens procentuella storlek, har

Bland de som

årsinkomstens storlek i förhållande till aktiekapital och reservfon—d an— av intresse från svensk synpunkt. I Sverige beskattas

setts vara särskilt

aktiebolagen progressivt efter inkomstprocentens storlek, varför det

du

önskvärt att få dessa variationer av skattetrycket belysta i jämfö:

rvarit

relse beskattningen inom andra länder, vilka i regel tillämpa en

med

dylik progressivskala för aktiebolagen. Vi ha därför konstruerat fem bolagstyper med inkomst uppgående till respektive 10, 20, 32 och 75

% av aktiekapital och reservfond.

De förmögenhetsvården, som aktiebolagen representera och som komma uttryck i den totala aktiestockens marknadsvärde, ha av förut

till

angivna skäl kalkylerats. med utgångspunkt från aktiebolagens behållna

bolagsinkomsterna med avdrag för av bolagen er-

årsinkomster alltså lagda Vi ha härvid bortsett från de dynamiska momenten och

skatter.

helt enkelt företagit en kapitalisering av dessa behållna inkomster efter

%. Tysklands vidkommande har, såsom ovan nämnts, gjorts en

8 För

kalkyl med en kapitaliseringsfaktor av 12 %. Även före-

alternativ II

tagens fonder, läggas till grund för beskattningen,

bokförda som ibland

årsinkomsterna men på ett mera summariskt sätt,

ha satts i relation till

samtliga länder antagits uppgå till belopp, uppgående till

i det att de för

10 gånger årsinkomsterna inklusive skatter.

25 I Fastighetsvärde i kr. Års— | % ...,... 4 " " " " " | Bolagens nummer | Antal |1 01 ebyggdu Bebyggda| Bygg— Fasta | omsatt.-ning | tomter Summa iarbetare| . termer nader maskiner | | i kr.

| ! |

| | |

| 150 000| 20 000 200000 125 1500000

| | |

| | 3 |

| | | | 0001

Dessasiffror ha valts på måfå utan med utgångspunkt från en bear-

betning av det statistiska material angående industriföretagens

ekono— miska förhållanden, som insamlats av T—ull-och

traktatkommittén för år

1913och av Arbetslöshetsutredningen för år 1926. Typiska för den

första

gruppen med relativt små fastigheter, många

arbetare och stor årsom-

sättning äro konfektionsindustrien, skoindustrien,

kautsehukindustrien och vissa branscher av livsmedelsindustrien. Till den andra gruppen,

som intar en mellanställning, höra vissa. grenar av den mekaniska

verk-

stadsindustrien, och stålmanufaktur, pappers—

järn— bomullsindustrien och

bruk. Den tredje gruppen med relativt stora fastigheter, litet antal arbe—

tare oeh liten omsättning representeras av pappersmasseindustrien,

järn-

och stålverk, bryggerier, gruvor m. fl. Naturligtvis

är det en allmän

regel inom industrien, att vid i övrigt lika fastig—

förhållanden ett större

hetsinnehav åtföljes av ett mindre antal arbetare och mindre omsättning.

Vissa branscher inom livsmedelsindustrien ha exempelvis både mycket

fast kapital och stor årsomsättning. när det gällt

Men att fastställa tre

grundtyper för de nämnda momentens variationer,

ha de

kombinerade

ovan. angivna typerna valts såsom mest representativa.

Antaganden rörande aktieägarna.

Vid kalkylen av de skatter, som aktieägarna i bolag

ovannämnda er—

lägga för utdelningå eller innehav av aktierna, har det varit

nödvän—

digt att precisera aktieägarnas ekonomiska ställning.

För att de varie-

rande bestämmelserna om familjebeskattningen skola sätta sin prägel

på resultaten, ha aktieägarna ogifta

förutsatts vara och utan underhålls—

plikt mot anhöriga. I överensstämmelse

härmed har även bortsetts från

de extra skatter, som i Frankrike och Italien belasta ungkarlar över

en

viss ålder. För att skatteberäkningen skall förenklas, har hänsyn hel-

ler tagits till det i flertalet länder avdraget förekommande för försäk—

ringspremier. Ett annat viktigt antagande, som även skett i syfte,

förenklande är—att

aktieägarna ha någon annan än utdelningen

inkomst aktierna och

heller någon annan förmögenhet än den, representeras

som av aktie-

innehavet. Om en person förutom aktieutdelning även.

har inkomst från

andra källor, ställes man inför problemet, upp—

hur hans totala skatt skall

delas på. aktieutdelningen problem

och de andra inkomsterna. Detta

kan lösas på. olika sätt: aktieutdelningen förlagd toppen

kan tänkas i av inkomsten, varvid man kalkylerar den ökning av personens

totala skatte-

börda, som orsakas av aktientdelningen aktieinnehavet;1

och eller ock—

wTOI—åiterdenna linje löstes problemet i den föregående, på uppdrag av Sveriges industriiörbund utförda., undersökningen av bolagsbeskattningen. Jfr Lindahl, Jämförande undersökning etc.. 5. 13.

så kan aktieutdelningen antagas utgöra en integrerande del av hela in-

komsten och därför antagas uppbära en proportionell del av den totala

På grund av skatteskalans progressivitet blir den påaktieiut-

skatten.

delningen fallande skatten större i det förra fallet än i det senare, varför man måste bestämma sig för antingen det ena eller det andra alter— nativet. Då valet mellan dessa knappast kan avgöras efter objektiva

grunder, ha vi här sökt kringgå hela frågan genom vårt antagande, att aktieutdelningen aktieförmögenheten utgör hela inkomsten respek-

och

tive hela förmögenheten för ifrågavarande aktieägare. Det bör dock

anmärkas, att vår metod i stort sett för till samma resultat, som när det

angivna problemet löses efter det sista alternativet; inkomstens skatte— belastning hos inkomsttagarna förändras nämligen avsevärt, om inkom-

sten består uteslutande av aktieutdelning eller delvis även av andra in-

komstarter, ifall förmögenheten i båda fallen är densamma.

Vid våra grundläggande beräkningar ha vi även förutsatt, att aktie—

ägarna äro skuldsatta. Detta antagande strider naturligtvis i många

fall mot verkligheten, och den faktiskt rådande skuldsättningen för aktieägarna, varigenom både den beskattningsbara förmögenheten och den beskattningsbara inkomsten reduceras, kan antagas avsevärt förminska deras skattskyldighet. För att få en uppfattning om denna faktors be-

ftydelse ha vi gjort några alternativa beräkningar av aktiebolagsinkomster-

nas totala beskattning under det motsatta antagandet, att aktierna varit belånade till fulla värdet och att aktieutdelningen kompensera,

jämnt des av skuldräntorna.

Aktiernas förmögenhetsvärde har, såsom förut angivits, antagits uppgå till belopp, som erhållas genom kapitalisering av den behållna bolags—

inkomsten efter 8 % resp. 12 % för Tyskland alternativ II. Förmögen— hetsvärdet har förutsatts vara detsamma, oavsett i vilken mån den behåll— na bolagsinkomsten utdelas eller fonderas. De variationer av utdelnings— procenten, som vi ovan preciserat, antagas sålunda bero på olikheter i

bolagens ekonomiska ställning utan endast på olika önskningar hos aktie—

ägarna beträffande dispositionen av bolagsinkomsten.

Då den omständigheten, att ett bolag fonderar en större eller

mindre

del av årsinkomsten, sålunda förändrar aktiernas förmögenhetsvärde

men däremot den inkomst, som ställes till aktieägarnas personliga dispo-

sition, bör man vid en jämförelse mellan skattetrycken å bolag med olika

utdelningsprocent förutsätta, att aktieägarna samma aktieförmögen-

ha

het, men att deras inkomst i form av aktieutdelning varierar med utdel-

ningsprocenten. Det gäller nämligen här att klargöra, hur en varierande ut— delningsprocent påverkar den totala skattebelastningen, varför alla förhållanden med undantag av aktieutdelningens storlek böra antagas vara

oförändrade. vi i stället antagit, att aktieutdelningen per aktie—

Om hade

ägare hade varit densamma, oberoende av hur stor del av den behållna

bolagsinkomsten som utdelades, hade vi måst förutsätta ett mindre an-

rtal aktieägare och ett större aktieinnehav per aktieägare i de bolag, som

en större mindre del av årsinkomsten, än i de bolag, som ut—

fondera eller dela hela inkomsten. Olikheten i skattebelastningen av ifrågavarande

bolagsinkomster hade då endast berott på den olika utdelningsprocen-

ten utan även på aktieägarnas olika förmögenhetsförhållanden.

Då aktieägarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden på grund av de progressiva skatteskalorna äro av den största betydelse för deras personliga beskattning, ha vi beräknat bolagsinkomsternas skattebelastning

igenom förbättrad stats-. och kommunalförvaltning kan ernå en i motsva-

rande grad högre förräntning av kapitalet än industrien inom ett annat

land, så är tydligen det faktiska skattetrycket större i det förra landet

än i det senare. Strängt taget borde därför procentsiffrorna för skatte—

belastningen inom länderna ha korrigerats med hänsyn till den olika stor-

leken av de fördelar, som skattesu—bjekten erhålla av det allmännas verk-

samhet. Varje försök i denna riktning har emellertid måst uppgivas på

grund av svårigheten att kvantitativt uppskatta ifrågavarande förde-

lar.1 Vi ha sålunda heller kunnat ingå på en prövning av frågan,

huruvida de stora utgifterna för statsskuldens förränltning och amorte

ring, som de detta krigförande länderna ha ådragit sig, medfört

för

endast en ökning av skattetrycket utan även ett eftersättande av de or-

dinarie förvaltningenppgifterna, så att trots de höga skatterna fördelar— na av det allmännas verksamhet i dessa länder skulle vara lägre än i de

exneutrala staterna. Vi åtnöja oss här med att konstatera, att den före-

liggande jämförelsen hänför sig blott till skattetrycket i inskränkt me-

ning och till skattetrycket i relation till fördelarna, varför de dragna

slutsatserna få motsvarande mån begränsad giltighet.

Liksom i den föregående utredningen ha alla skatter medtagits, utan hänför sig principiellt blott till reguljära årliga skatter och

jämförelsen

bland dessablott till sådana, som utgöras för inkomst och förmögenhet eller utgå såsom objektskatter vid näringsverksamhet.

och främst ha. sålunda alla pålagor av engångsartad natur ute-

Först

slutits, för aktiebolagens del alltså alla avgifter vid aktiebolagens bildande eller vid aktiernas försäljning emissions- och fon-dstämplar samt för aktieägarnas vidkommande arvs- och gåvoskatter och andra skatter av liknande karaktär. När Vissa pålagor, från att ursprungligen ha varit av engångsartad natur, sedermera övergått till att bli årligen återkom-

mande, ha de dock medtagits. Detta gäller exempelvis vissa årliga av-

gifter för aktiebolagen i Frankrike, som ersätta engångsavgifterna vid aktiebolagens bildande och vid aktiernas försäljning. På gränsen mellan engångspålagor och reguljära pålagor stå sådana skatter, vilka till sin karaktär utgöra engångsartade kapitalutlägg men genom att fördelas på

en av år blivit regelbundet återkommande pålagor. Det har härvid

följd oftast varit fråga om pålagor, som utkrävts med anledning av de extra

utgifterna kriget neu-tralitetsvakten; Dessa pålagor ha här

för eller

medtagits, när det med hänsyn till omständigheterna i varje speciellt

fall framstår såsom sannolikt, att de komma att upprepas. Vi ha så—

lunda medräknat den extraordinarie förmögenhetsskatten i Italien, vilken kan betraktas som en årlig avbetalning av en skattesk—uld för den

år 1920befintliga förmögenhetsstocken i landet. Även den extraordinära

krigsskatten i Schweiz har lämnats utanför, trots att den haft en mera löpande karaktär, då den enligt meddelade uppgifter kommer att för—

nyas efter utgången av innevarande betalningsperiod. Däremot ha vissa

skatter i Tyskland medräknats, vilka otvivelaktigt äro av kristidskaraktär men vid sitt bortfallande måste tänkas bli ersatta av andra skatter.

åsyfta härmed de fastighetsskatter, som de särskilda delstaterna på-

Vi

lagt fastighetsägarna som en kompensation för de Vinster, som de gjort

på grund av inflationen. Dessa skatter utgöra en viktig inkomstkälla och användas delvis för täckandet av reguljära utgifter, varför man kan

bortse från dem vid beräkningen av det ordinarie skattetrycket.

Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 10.

29 En ännu Viktigare inskränkning ligger däri, att skatter, som utgå efter konsumtionens storlek, medtagits vid kalkylen av aktieägarnas per— sonliga skattebelastning. Aktiebolagsinkomsterna träffas naturligtvis i

större eller mindre grad även av dessa lörbrukningsskatter, vilka i alla länder uppgå till mycket stora belopp och i flera länder till och med äro

av större betydelse för det allmänna skattetrycket än de skatter, som

ingå i den föreliggande jämförelsen. För att man skall kunna draga

några bestämda slutsatser angående beskattningens inverkan på kapital— rörelserna mellan länderna, borde därför de här uträknade procentsiffror-

na egentligen kompletteras med siffror för den belastning av aktiein— komsterna, som förbrukningsskatterna medföra. Att vi här sökt ut-

vidga undersökningen i denna riktning, beror därpå, att incidensförhållandena för dessa förbrukningsskatter, som inkludera endast acciserna

utan även tullarna, äro så pass svåra att utröna, att en beräkning av bo— lagsinkomsternas indirekta skattebelastning om också blott för ett enda

land framstår som en oerhört vansklig och tidskrävande uppgift, vars

lösning måste falla utanför ramen av detta arbete. I ett par fall ha vi dock funnit det lämpligt att göra undantag från

regel och medtaga skatter, som utgå efter aktieägarnas personliga

denna

konsumtion. För Englands vid-kommande ha vi sålunda gjort en unge4

färlig beräkning av de belopp, som aktieägarna ha att erlägga till kom-

munen såsom fastighetsskatt för av dem innehavda bostadslägenheter.

Den kommunala fastighetsskatten i England, som utgår i proportion till fastigheternas hyresvärde och medför en avsevärd förhöjning av bostadshyrorna, motsvaras nämligen av direkta skatter i flertalet andra länder, varför jämförelsen blivit missvisande, om vi hade med—

alls

tagit någon personlig kommunalbeskattning i England. Även den nya personliga skatten i Belgien, som utgår i viss proportion till bostadens hyresvärde Och andra yttre tecken på skatteförmågan, har medtagits i kalkylen av aktieägarnas skattebörda, då. denna införts som en er-

skatt

sättning för en direkt inkomstskatt till staten och påtagligen motsvaras

av dylika skatter inom de andra länderna. Dessatvå fall ha emellertid

behandlats som två speciella undantag, motiverade av skatternas sär— skilda höjd, och för övriga länder har alltså gjorts någon motsvarande

beräkning av mycket fastighetsskatterna och andra med dessa lik—

hur

ställda skatter på lösegendom, tjänare etc. belasta aktieägarna som kon-

sumenter.

En indirekt skatt av ett speciellt slag är den s. k. omsättningsskatten,

som erlägges av företagen i proportion till deras omsättning. Denna skatt har införts i Tyskland, Frankrike, Belgien och Italien och i dessa länder

fått en mycket stor finansiell betydelse, varför skattetryckets blir

höjd mycket olika, allteftersom man medräknar eller utesluter skatten. I det

följande ha vi gjort två alternativa beräkningar av de av aktiebolagen

erlagda skatterna: i ena fallet ha vi helt bortsett från omsättningsskatten, och i det andra fallet ha vi medräknat denna till fulla beloppet.1 Vi ha huvudsakligen byggt på de förra siffrorna, då det framstår såsom

1 fallet, omsättningsskatten

Idet förra då medtagits ikalkylerna. har antagits, att aktiebolagets inkomst efter avdrag av denna skatt uppgår till samma belopp. som om någon omsättningsskatt hade förekommit; detta antagande förutsätter, att skatten övervältras på andra skattdragare. ! det senare fallet, då skatten antages stanna på bolaget, kommer skat— ten att reducera bolagets inkomst på samma sätt som andra erlagda skatter.

sannolikt, att kapitalisterna i stor utsträckning kunna övervältra skatten på. andra skattdragare.1 De senare siffrorna ha dock medtagits i flertalet texttabeller för att visa, hur mycket skattetrycket i ogynnsammaste fall kan på grund av denna skatt.

förskjutas

Med nu nämnda undantag och modifikationer hänför sig alltså undersökningen blott till årliga objektskatter, som erläggas av bolagen, och till årliga inkomst- och förmögenhetsskatter, som erläggas av bolagen eller aktieägarna. Dessa skatter ha beräknats enligt gällande författningar och gällande praxis och ha medtagits till fulla beloppet. Vi ha alltså i stort sett bortsett från frågan, i vilken mån dessa skatter övervältras på andra skattdragare. I detta sammanhang erinra Vi blott därom, att i den mån en fristående fastighetsskatt belastar den rena jordräntan, bolagen i regel kunna förutsättas ha erhållit köpeskillingen för fastigheterna reducerad med skattens kapitaliserade belopp och därföriverkligheten äro betungade av skatten.2 Vi ha heller kunnat taga hänsyn till de skattskyldigas möjligheter att genom oriktiga deklarationer eller på an— nat sätt minska sin skattebörda. Det kan förnekas, att möjligheterna härtill äro olika stora i olika länder, och att det faktiska skattetrycket därför mer eller mindre avviker från det här kalkylerade. Särskilt torde den mindre effektiva skattekontrollen i de latinska länderna ha till följd, att skatterna i verkligheten bli så tryckande som de förefalla på papperet. Men då det varit omöjligt att göra någon korrigering i detta avseende med ringaste anspråk på objektivitet, ha vi avstått härifrån.

Hur skatterna indelats.

Vid summeringen av de olika skatterna ha vi indelat dessa i två olika hänseenden: dels i statliga och kommunala skatter och dels i skatter, erlagda av aktiebolaget, och skatter, erlagda av aktieägarna.

Den förra indelningen tarvar i detta sammanhang inga andra kommentarer, än att i förbundsstater skatterna till förbundet hämförts till den statliga gruppen och skatterna till delstater och kommuner till den andra gruppen. indelning mest naturlig beträffande Tyskland

Denna förefaller

och Förenta Staterna. För konsekvensens skull har även Schweiz behandlats på samma sätt, ehuru sådana uppgifter, som eljest ombesörjas

statliga organ, i Schweiz huvudsakligen äro en kantonal angelägen-

av

het, varför de kantonala skatterna därstädes till sin utformning och höjd mera likna statsskatterna än kommunalskatterna i andra länder.

av den andra indelningen möter däremot större svårig—

Genomförandet heter. Om man skulle konsekvent gruppera skatterna efter det formella kriteriet, huruvida aktiebolaget eller aktieägarna faktiskt betalt desamma, skulle man få vissa. skatter rubricerade som aktiebolagsskatter, vilka man från vissa andra synpunkter hellre skulle velat hänföra till aktieägarskatterna. Vi åsyfta härmed de fall, då bolaget förskotterar en skatt

aktieägarna, skatt, som sedan innehålles vid utdelningens utbeta— för en

1 Omsättningsskattens incidensförhållanden äro alltför invecklade för att kunna klargöras i detta sammanhang. Då skatten medför en proportionell minskning av företagens produktionsresultat, torde det mest normala fallet emellertid vara, att samtliga i företaget sysselsatta produktionstaktorer få reducerad avlöning på grund av skatten. Härigenom avvältras denna i stor utsträckning från kapitalisten-företagaren.

Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 11.

lande. Kupongskatten i Belgien och Frankrike ex. betalas av

aktiebo-

laget men avräknas sedan från utdelningen, varför den aktieägarna för

har samma betydelse, som om de själva erlagt den efter utdelningens erhållande. Om en dylik skatt skall rubriceras som aktieägarskatt, är

det

emellertid lätt att draga någon klar gräns gentemot de egentliga aktie-

bolagsskatterna. Ty alla av aktiebolaget erlagda skatter

träffa ju aktie—

ägarna i sista hand, då de reducera den för utdelning tillgängliga

delen

av årsinkomsten.

Vi ha här följt den principen, att vi såsom aktiebolagsskatter rubrice-

rat alla skatter, som erlagts av bolaget, i den mån de utgå

efter utdel-

ningen och samtidigt ingå som ett led i en allmän beskattning kapital—

av inkomsten vid källan. Den holländska aktiebolagsskatten, som utgår efter

utdelningens storlek men utgör en extra skatt på aktiebolagen,

då aktie-

ägarna sedan personligen för aktieutdelning

beskattas liksom för andra

inkomster, har alltså betraktats som en aktiebolagsskatt i egentlig

me-

ning. De nyssnämnda kupongskatterna

ha däremot räknats som aktie—

ägarskatter, då liknande skatter ock efter annan procent utgå

om för

andra kapitalinkomster. I England, där allmänna i

den inkomstskatten

stor utsträckning upptages vid inkomstkällan och i överensstämmelse härmed erlägges av bolaget, under det att aktieägarna befriade,

bli har den

del av inkomstskatten, som faller på utdelningen, betraktats som aktie-

ägarskatt, då denna del av skatten genom skatterestitutioner modifieras

efter aktieägarnas personliga skattskyldighet därigenom

och får samma

karaktär som den personliga inkomstskatten i andra länder.1

Principer för merbeskattningens beräkning.

Den nu skisserade beräkningen av aktiebolagsinkomsternas totala

skattebelastning i olika länder har kompletterats kalkyl med en av den

merbeskattning, som dessa inkomster äro underkastade i förhållande till andra inkomster.

Det hade givetvis varit önskvärt, att denna del av undersökningen i

främsta rummet hade inriktats på en jämförelse mellan skattetrycket

för vissa typiska industribolag och skattetrycket .för vissa typiska prof duktionsföretag inom andra huvudnäringar, framför allt Vi jordbruket.

ha emellertid här av praktiska skäl nödgats avstå från en dylik utred— ning, som skulle varit förenad med stora svårigheter och i händelser

alla

hade måst göras mycket omfattande för att erhålla någon

beviskraft. Vi

ha här begränsat oss till den mera blygsamma uppgiften att kalkylera

den

merbeskattning, som uppkommer på grund av de för aktiebolagen spe-

ciella skatterna, och som ett företag alltså ådrager sig, därför att or-

det

ganiserats som ett aktiebolag och

just valt en annan form för sin or-

ganisation. Storleken av den merbeskattning, som aktiebolagen äro i

underkastade förhållande till andra företag, är naturligtvis något adekvat mått på storleken av den merbeskattning, som industrien är underkastad i förhål-

l Distinktionen mellan av bolaget och av aktieägarna erlagda skatter får för den här föreliggande undersökningen en reell betydelse, då utdelningen till aktieägarna givet i varje fall antagits uppgå till ett visst antal procent av bolagsinkomsten, minskad med av bolaget erlagda skatter. Utdelningens storlek blir nämligen på detta sätt beroende av vilka skatter man räknar såsom erlagda av bolaget.

till andra näringar. Ty även om aktiebolagsbeskattningens huvzud-

lande

sakliga tyngd faller på. industrien, som mer än andra näringar är bero—en—

de av aktiebolagsformen, är att märka, ena sidan att även andra skatter

än aktiebolagsskatterna kunna medföra en dylik merbelastning av in-

dustrien, och å andra sidan att även de andra näringarna kunna belastas

med specialskatter, som industrien till gengäld är befriad ifrån. Trots detta har det emellertid sitt intresse att beräkna just den merbeskattning,

som aktiebolagsbeskattningen i och för sig innebär, då denna alltid är ett och i flertalet fall det avgjort viktigaste av de moment, som kom—

viktigt

ma i betraktande vid en jämförelse industriens och de övriga nä-

ringarnas skattetiy mellan

ck.

Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning är naturligtvis lika med skatter, som erläggas av aktiebolagen. Ty företag, som icke äro or—

de

ganiserade som aktiebolag, betala ibland samma skatter som aktiebolagen och ibland andra skatter i ersättning för de av aktiebolagen erlagda, var— till kommer, att även den personliga beskattningen blir olika i de båda fallen. Det har därför varit nödvändigt att Jämföra aktiebolagsinkomster—-

nas totala beskattning med den totala beskattningen av inkomster för

företag, som icke äro aktiebolag men i övrigt av precis samma karaktär som de bolag, som lagts till grund för undersökningen.

Vi ha löst denna uppgift så, att vi tänkt oss vart och ett av finge—

vara

rade aktiebolag ersatt av ett handelsbolag av samma storlek, vars intres— senter motsvara aktieägarna i förra fallet. Vi ha sedan kalkylerat de skatter, som erläggas av handelsbolaget i regel blott vissa objektskatter, och de skatter, som belasta delägarna personligen, och jämfört summan av dessa skatter med den på aktiebolagsinkomsten fallande skattebördan.1

Härvid har förutsatts, att bruttoinkomsten är densamma fö1 handelsbolaget som fö1 aktiebolaget, och att även antalet delägare i båda fallen är lika stort. Den på varje delägare fallande andelen av bolagets bruttoinkomst antages alltså uppgåtill samma belopp, vare sig bolaget är ett aktiebolag elller ett handelsbolag. Som en konsekvens härav följer, att deägarna i handelsbolaget bli personligen skattskyldiga för en större inkomst än motsvarande aktieägare. Den beskattningsbara inkomsten per delägare i handelsbolaget, som erhålles, om bruttoinkomsten minskas med av handelsbolaget erlagda skatter och därefter divideras med antalet delägare, kommer nämligen att. motsvara aktieutdelningen per aktieägare plus den varje aktieägare belöpande andelen av aktiebolagets fonderade inkomst plus hans andel i de skatter, som aktiebolaget erlägger utöver handelsbolaget. Detta sista tillskott, som beror på att de av handelsbolaget erlagda skatterna i regel uppgåtill ett mindre belopp än de av aktiebolaget erlagda, skulle egentligen vara olika stort för olika bolagstyper, då bolagsskatterna variera för de olika typerna. Men för att underlätta beräkningarna ha vi i regel atnöjt oss med en efter förhållandena i varje land avpassad proportionell förhöjning av de belopp, som aktieutdelningen jämte aktieägarens andel i bolagets tenderade inkomst i respektive fall uppgår till. Se härom nedan 5. 101, noten.

Den på varje delägare i handelsbolaget fallande förmögenheter har däremot anslagits till samma belopp som aktieförmögenheten per aktieägare.Vi ha nämligen antagit, att det totala förmögenhetsvärde som företaget representerar, är lika stort oberoende av om företaget organiserats som aktiebolag eller som handelsbolag. Detta antagande står alltid i övei— ensstämmelse med de verkliga förhållandena. A ena sidan borde aktiebolagets föimögen— hetsvårde vara mindre än handelsbolagets, då bruttoinkomsten är densamma men skatterna äro större för aktiebolaget än för handelsbolaget. Å andra sidan är att märka, att förmögen— heten i regel taxeras efter olika metoder för dessa olika slag av bolag: aktieförmögenheten uppskattas oftast efter kursvärdet, under det att tillgångarnas bokförda värde, som kanske mestadels är lägre än saluvärdet, lägges till grund för handelsbolagets taxering till förmögenhetsskatt, när skattskyldighet i detta avseende föreligger. Det här gjorda antagandet, enligt

vilket förmögenheten i båda fallen likställes, torde dock kunna försvaras såsomvarande

minst godtyckligt.

Karakteristik av de berörda ländernas skatteväsende.

Inledning.

Efter den härmed givna redogörelsen för de allmänna principer, efter

vilka undersökningen utförts, skola vi nu lämna en exposé av skatteförhållandena inom de länder, som ingå i jämförelsen. En orientering

inom skattelagstiftningen är nämligen ägnad att underlätta förståelsen

av hur vi för land tillämpat de angivna principerna och hur vi

varje

kalkylerat de olika skatter, som i respektive länder belasta aktiebolags-

inkomsterna. Den läsare, som har intresse av att i följa, hur detalj undersökningen utförts för varje land, behöver emellertid taga känne-

dom om den i detta kapitel givna framställningen utan kan gå till

direkt

nästa kapitel, där en redogörelse lämnas för undersökningens huvudre-

sultat. Då avsikten är att ge en uttömmande karakteristik av de berörda ländernas skatteförhållanden utan endast en kommentar till de här gjorda

skattekalkylerna, ha vi begränsat framställningen till de skatter, som

di-

rekt belasta aktiebolagsinkomsterna, och beträffande dessaskatter ha vi blott tagit hänsyn till sådana bestämmelser, som äro av relevans

direkt

för vår undersökning.

Vi ha sålunda givit någon redogörelse för det formella förfarandet

vid taxeringen av de olika skatterna och vid uppbörden av dessa. Beträffande fastighetsskatterna ha vi endast i korthet angivit, efter vilka

grunder taxeringsvärdena bestämmas i olika länder, då en av

jämförelse skattetrycket givetvis förutsätter taxeringsvärden.

jämförbara

Beträffande inkomstbeskattningen ha vi i regel bortsett från konstruktionenav själva inkomstbegroppet, somsärskilt med hänsyn till behand—

lingen av vinster och förluster, avskrivningar m. m. avsevärt

varierar inom de olika länderna. Avvikelserna härutinnan spela nämligen

någon roll för Vår undersökning, då både aktiebolagens och aktie-ägarnas

ekonomiska ställning tänkes oförändrad under en följd av år. Då aktieägarna förutsättas vara ogifta, ha vi mestadels heller redogjort

för

de avdrag för familjemedlemmar, som numera så gott som undantagslöst införts i de moderna inkomstskattelagarna.

Däremot ha vi tämligen noggrant angivit, om avdrag för erlagda

skatf

ter är tillåtet vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten, då

detta avdrag är av stor betydelse vid kalkylen av de här förekommande

skatterna.

Då en ingående redogörelse för den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen inom de viktigaste av de här medtagna länderna läm-

nas i den av Wohlin verkställda undersökningen, ha. vi här behandlat

— 311986.

dessaskatter mera kortfattat och i stället lagt tonvikten vid kommunal-

beskattningen, så att de båda framställningarna komma att komplettera

varandra.

Sverige.

De direkta statsskatter, som belasta aktiebolagsinkomsterna, äro inkomst—och förmögenhetsskatten samt den s. k. utjämningsskatten. Den förra skatten har antagits utgå med den procentsats av grundbeloppet, som till-

lämpats år 1930, d. v. s. 145 7 . För aktiebolagens vidkommande stiger skatten progressivt efter inkomstens storlek i förhållande till aktiekapital

och reservfond: grundbeloppet utgör 150 % av inkomsten, när denna upp-

går till högst 4 % av kapitalet, och 12 % av inkomsten, när denna överstiger 150 % av kapitalet. För fysiska personer utgår skatten efter en an-

nan skala: när det beskattningsbara beloppet understiger 10000 kr., upp—

går skattens grundbelopp till 3 % av detta belopp, varefter det stiger till ett maximum av 12 %. Skatten träffar både inländska och utländska

aktieägare. I föreliggande fall ha vi kalkylerat det beskattningsbara beloppet såsom aktieutdelningen plus en sextiondel av aktieförmögenheten minus under året erlagda kommunalskatter, Vilket belopp för de inländ— ska aktieägarnas vidkommande vidare minskats med det ortsavdrag, som gäller för den mellersta gruppen ortsgrupp Utjämningsskatten, som

III.

för närvarande upptages till staten för utjämning av skattetrycket inom olika kommuner såsom en ersättning för den förutvarande utjämnings— andelen av den kommunala progressivskatten, har antagits utgå med 85 % av grundbeloppet, vilket uppgår till en tredjedel av den kommu— nala progressivskattens grundbelopp.

Av kommunalskatterna utgår den kommunala progressivskatten i stort

sett efter samma grunder som den statliga inkomst— och förmögenhets— skatten. Vi ha här räknat med att 100 % uttages av grundbeloppet, som

för aktiebolagens del uppgår till högst 3 75 % och för fysiska personer till högst 45 % av det beskattningsbara beloppet. Även den allmänna kommunalskatten träffar både aktiebolag och fysiska personer, utlänningar

docki mindre utsträckning; utländska aktieägare äro sålunda skattefria.

Skatten utgår i proportion till nettoinkomsten utan avdrag för erlagda skatter, som dock får understiga vissa procent av fastigheternas taxeringsvärden.1 inländska fysiska personer minskas skattskyldigheten

För

genom ortsavdrag, som uppgå till hälften av ortsavdragen inom statsbeskattningen. Utdebiteringsprocenten varierar inom de olika kommunerna. Vid kalkylen av både aktiebolagens och aktieägarnas skatter ha vi an— vänt siffran 9519 %, vilket procenttal anger den genomsnittliga utdebiteringen å samtliga inkomster till samtliga kommuner inom landet un—

der år 1928.2

1 fingerade aktiebolag

Denna bestämmelse garantiskattesystemet har för våra blivit av relevans endast för bolagnr 31, som har jämförelsevis liten inkomst och stora fastigheter.

Enligt Statistisk årsbok 1929, s. utgör totalbeloppet av de inkomster, varåutskylder

ntdebiterats till landskommuner och städer, under år 1928 4215 224 965 kr.; totalbeloppet av de under samma år utdebiterade utskylderna till landskommuner, städer, municipalsamhällen och landsting jämte vägskatten cirka 35 mill. uppgårtill 401 250 825 kr. Det senare talet utgör 9 519 /0 av det förra.

Sedan ifrågavarande kalkyler verkställts, hava siffrorna för år 1929 — det första år, då de nya beskattningslagarna av 1928 tillämpats — blivit kända. Enligt Statistisk årsbok

år

Jämsides med kalkylen av aktiebolagsinkomsternas beskattning i Sverige enligt gällande rätt ha vi gjort några beräkningar alternativa av hur hög denna beskattning skulle bli enligt vissa reformförslag, av de som övervägts av 1928 års bolagsskatteberedning. Enligt dessa förslag skulle aktiebolagens kommunala progressivskatt och den efter denna utgående utjämningsskatten till staten helt avskaffas samt deras nuvarande progressiva inkomstskatt till staten ersättas av en proportionell skatt. uppkommande Den bristen skulle täckas bland annat genom en höjning av fysiska personer, gäller skatteskalorna för vad både den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och den prokommunala gressivskatten. Utländska ägare av svenska aktier ge— skulle för inkomst nom utdelning å dylika aktier erlägga allenast kupongskatt % med 5 av utdelningen men ingen för aktieförmögenheten skatt och icke heller kommunal progressivskatt eller utjämningsskatt för dylik inkomst och förmögenhet. Vi ha här räknat med aktiebolagens utgår att statsskatt med 10875% av ett grundbelopp, som utgör 5 % av inkomsten, att de inländska aktieägarnas kommunala progressivskatt utgår skala, efter den som an— givits i betänkandet, och statliga förmögenhetsbe— att deras inkomst- och skattning utgår med 10875 % ett grundbelopp, av som uträknats alternativt efter den skala, som i förste aktuarien T. Janssons utredning betecknats med Ge alternativ A, och den skala, som i samma utredning be— tecknats med G. alternativ B. Beträffande utländska aktieägare har räknats endast med den föreslagna kupongskatten.

Norge.

De direkta statsskattema å inkomst och förmögenhet utgå i Norge efter olika grunder för aktiebolag och fysiska personer. Aktiebolagen betala dels en proportionell inkomstskatt, som utgår med 6 % av nettoinkomsten, beräknad utan avdrag för andra skatter än den kommunala fastighetsskatten, dels en extra skatt, fondsskatten, för den del av inkomsten, som icke utdelas, uppgående under år 1930/1931till 8 % av denna inkomst förut 10 %, dels en förmögenhetsskatt, uppgående

till 2 0/00av aktiebolagets förmögenhet. Det bör märkas, att fondsskatten även träffar den del av bolagets inkomst, som icke fonderas utan erlägges såsom till stat och Aktiebolagets skattepliktiga skatt kommun. förmögenhet uppskattas ledning med av fonderna och behöver därför överensstämma med aktiestockens börsvärde. I föreliggande fall ha dock för

vi

enkelhetens skull förutsatt en överensstämmelse härutinnan och alltså anslagit aktiebolagens aktieägarnas förmögenhet liksom till det efter % kapitaliserade Värdet av aktiebolagets avdrag nettoinkomst med för samtliga av bolaget erlagda skatter. Inlän-dska aktieägare erlägga liksom alla fysiska personer inom landet en inkomstskatt, som utgår efter nettoinkomsten utan avdrag för skat— enligt en stark progressiv skala., % ter börjar med 16 för 4000 kr.

som

1930, s. 325, utgör totala antalet skattekronor kr. beskattningsbar inkomst = en skatte- 100 krona, varå utskylder debiterats till landskommuner och städer, under 1929 44 273 år 583 kr.; totalbeloppet av de under samma år utdebiterade utskylderna till landskommuner, städer. municipalsamhällen och landsting cirka 35 uppgårtill 412 161977 jämte vägskatt mill. kr. Utdebiteringen i förhållande till skattekronan motsvarar alltså i genomsnitt 9309 kr. = 9809 % av den beskattningsbara inkomsten.

och slutar med 40 % för inkomstdelar över 875000 kr. Denna skala gäller för år och är, som synes, mycket hög för medelstora och stora in-

1930/1931

komster; under föregående år tillämpades dock en ännu högre tariff. Även förmögenhetsskatten utgår för fysiska personer efter en progressiv

skala, som börjar med 03 0/00för förmögenheter under 10000 kr. och slutar med 6 för den del av förmögenheten, som överstiger 2 000000 kr. Små

o/oo

inkomster och förmögenheter äro skattefria enligt särskilda bestämmel-

ser, och vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten ges alltid

ett avdrag för existensminimum. Från och med år 1921/1922tillkommer

vidare en extraordinär förmögenhetsskatt, som träffar förmögenheter över

125000 kr. enligt en skala, som börjar med 4 och slutar med 30

0/oo o/oo

förmögenhetsdelar över 5000000 Här föreligger alltså en syn-

för kr..

nerligen kraftig beskattning av större förmögenheter. förmögenhe-

Om

tens avkastning uppgår till 48 % av förmögenhetsvärdet, kan enbart

denna extraordinära förmögenhetsskatt absorbera icke mindre än 625 %

avkastning. — aktieägare betala varken den ordi-

av denna Utländska nära eller den extraordinära förmögenhetsskatten utan endast inkomstskatt, för dem uppgår till 20 % av inkomsten, utan några avdrag.

som

Den dubbelbeskattning av samma inkomst och förmögenhet hos aktiebolag och aktieägare, som förekommer inom statsbeskattningen, har

undvikits inom den kommunala beskattningen. De skatter, som upptagas

till kommunerna, alltså fastighetsskatt, inkomstskatt och förmögenhets— skatt, belasta nämligen aktiebolagen, under det att aktieägarna gå

endast helt fria.

Fastighetsskatten, eiendomsskatten, utgår efter fastigheternas taxe— ringsvärden enligt ungefär samma grunder som i Sverige. Utdebite—

ringen varierar inom de olika kommunerna men är i regel avsevärt större inom städerna än på landsbygden, där den utgår efter skyld-

2—7 0/00

mark, vanligen med 5 kr. till amtskommunen och 4 kr. till primärkom-

munen, vilket, om man med ett genomsnittsvärde av Skyldmar—

räknar

ken på omkring 6500 kr., motsvarar en utdebitering av något över 1 0/00 av fastighetsvärdet. Den vanliga kommunala inkomstskatten är proportionell, bortsett från

skattefria avdraget för existensminimum för fysiska personer, men

det

inom kommuner med högre utdebitering än 10 % av inkomsten har den

sedan kompletterats med en tilläggsskatt på större inkomster,

1918/1919

varigenom en måttlig progressivitet ernås. Tilläggsskatten beräknas från och med år på sätt, inkomster, som överstiga 12000men

1927/1928 så att

20000kr., med 1 %, inkomster, som överstiga 20 000 men icke

icke förhöjas

kr., med %, o. s. v.; den maximala förhöjningen är 5 % och

30000 11/2

gäller inkomster över 150000 kr. På dessa förhöjda inkomster tillämpas

sedan den inom kommunen gällande skattesatsen. Den ifrågavarande förhöjningen upp ——

av inkomsterna kan ökas till det femdubbla i våra kalkyler ha vi räknat härmed —, varigenom inkomster över 150000 kr.

komma att beskattas 25 % högre än inkomster under 12000 kr.

alltså

Denna tilläggsskatt gäller även för aktiebolagen. Den kommunala förmögenhetsskatten utgår efter samma grunder som

den statliga förmögenhetsskatten, men efter varierande skattesatser för de olika kommunerna.

kalkyl aktiebolagens skattebörda ha vi antagit, att bolagen

Vid vår av

belägna i Oslo. Fastighetsskatten utgår i Oslo efter 7 0/00av taxe-

varit

ringsvärdet och är alltså högre än i flertalet andra städer och på lands-

bygden. Å andra sidan äro skattesatserna för inkomst och förmögenhet

något lägre i Oslo, vilket framgår av följande tablå:1

Inkomstskatt i % Förmögenhetsskatt i

1 9 2 9 / 3 0 av beskattnings- 0/00av beskattnings-

bar inkomst bar förmögenhet

Även om skattetrycket i är något lägre än det genomsnittliga för

Oslo

landet, torde det dock vara tämligen representativt med hänsyn till in-

dustribolagen, då dessa i regel undvika kommuner med mycket hög be-

skattning.

Danmark.

direkta skatterna till staten äro dels ett par fristående fastighets-

De

skatter och dels en allmän inkomst- och förmögenhetsskatt.

De nuvarande fastighetsskatterna, som efter skattereformen 1903ersätta de äldre tämligen orörliga Hartkornsskatterna på jordbruksfastigheter och Bygningsafgiften på andra fastigheter, benämnas Grundskyld

och Ejendomsskyl . Enligt lag den 7 augusti 1922utgår den förra med

15 0/00av tomtvärdet och den senare med 11 0/00av det belopp, varmed det

totala fastighetsvärdet överstiger tomtvärdet, detta belopp minskat genom ett skattefritt avdrag på 10000 kr. Allmän fastighetstaxering äger rum vart femte år, varvid fastigheterna inklusive mur— og nagelfast

Tilbeher principiellt uppskattas till det allmänna saluvärdet.

Den statliga inkomst— och förmögenhetsskatten, reglerad genom lag den

10 april 1922, utgår efter olika grunder för aktiebolag vissa andra

jämte

juridiska personer och för fysiska personer. Aktiebolagen betala endast inkomstskatt, vilken liksom i Sverige beräknas enligt en progressiv skala efter inkomstprocentens storlek men i motsats till Sverige endast be-

den del av inkomsten, som överstiger 5 % av aktiekapitalet. Maxi—

lastar

malsatsen utgör 20 % och tillämpas för den del av inkomsten, som över—

stiger 50 % av aktiekapitalet och reservfonden. För inkomst, som över—

till reservfonden, nedsättes skatten med 1/i; om dylik inkomst sedan

föres

utdelas, beskattas den till gengäld ånyo, dock endast till halva beloppet.

— Av fysiska personer upptagas dels en inkomstskatt, som stiger pro—

gressivt med inkomstens storlek och uppgår till 25 % av den del av in—

komsten, som överstiger 1 000000kr., dels en förmögenhetsskatt, som stiger progressivt med förmögenhetens storlek ochbelastar dendel av förmögen—

heten, som överstiger 1000 000 kr., med icke mindre än 16 olaoav för—

mögenhetsvärdet. innebär, att endast förmögenhetsskatten upp-

Detta

går till av inkomsten, om denna utgör 48 % av förmögenhetsvär-det.

1/3

Inkomstskatten mildras dock väsentligt därav, att samtliga skatter även

statsskatterna få avdragas vid beräkningen av det beskattningsbara be-

loppet gäller även aktiebolagen, vartill för inländska personer

detta

med inkomster under 10000 kr. kommer ett skattefritt avdrag för existens-

1 Meddelelser,

Statistiska udgitt av det StatistiskeCentralbyrå, 1930 nr s. 217.

minimum. För mindre inländska skattdragare förmögenhet under

med

100000 kr. och inkomst under 4500 kr. nedsättes förmögenhetsskat—

ten enligt särskilda bestämmelser. Genom lag den 22 december 1927

kunna inlänningar vidare efter ansökan vinna en sådan nedsättning av

förmögenhetsskatten, att denna icke med mer än 50 % överstiger den inkomstskatt, som faller på förmögenhetens avkastning, med den begränsningen, att förmögenhetsskatten dock måste uppgå till %

minst 40 av

den ursprungligen uttaxerade förmögenhetsskatten. Vid vår kalkyl av skattebelastningen för inländska aktieägare har denna regel kommit till

tillämpning med undantag för de minsta inkomsterna, varför förmögenhetsskatten i ifrågavarande fall blivit minst halvannan gång så stor som inkomstskatten. För utlänningar beräknas inkomst- och förmögenhets-

skatterna utan de mildrande bestämmelser, för vilka här redogjorts; men

för dem omfattar skatteplikten endast inkomst och förmögenhet, som hän-

föra sig till fastigheter och näringsverksamhet inom landet,

varför utländ-

ska aktieägare personlig beskattning. —— framgår,

bli helt fria från Härav

att aktiebolagsinkomsten blir dubbelbeskattad till staten, i den mån den överstiger 5 % av och utdelas till inländska aktieägare. Om

aktiekapitalet

bolagsinkomsten understiger 5 av aktiekapitalet och utdelas, beskattas

den endast hos inländska aktieägare, och om den under samma förutsätt-

ning fonderas, blir den helt skattefri, vad angår statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Även kmmunalbeskattningen består av fristående fastighetsskatter å

ena sidan och personliga skatter, som dock äro av något annan karaktär

än den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, å den andra sidan.

De kommunala fastighetsskatterna utgå i stort sett efter samma grunder som de statliga. De bestå alltså av en Grundskyld, utgående efter tomtvärdet, och en Ejendomsskyl-d, utgående efter det återstående fastig-

hetsvärdet, minskat med ett skattefritt avdrag. Avvikelsen ligger däri, att promillesatserna för de båda skatterna det skattefria avdraget jämte vid den senare skattens beräkning variera inom olika kommuner, beroende

på deras finansiella ställning; promillesatsen för Ejendomsskylden skall dock ständigt uppgå till 3/4av promillesatsen för Grundskylden. Lag den 31 mars För fastigheter på landsbygden erläggas fastighets—

1926.

hetsskatter bådetill sockenkommunen och till amtskommunen.

Den kommunala inkomstbeskattningen består dels av en proportionell

och till högst 3 % uppgående skatt på aktiebolagens inkomster, dels av en

skatt för fysiska personer, vilken varje kommun har rätt att inom vissa

gränser variera efter sina behov. Den senare skatten erlägges i första hand till den kommun, där den skattskyldige är bosatt, varför den även

kallas den personlige När inkomsten härflyter

Opholdskommuneskat.

från fastighet eller näringsverksamhet inom annan kommun än där den

skattskyldige är bosatt, delas skatten mellan bonings-

och förvärvskom-

mun. I Köpenhamn och Fredriksberg utgår denna personliga

skatt med

Vissa, för år fastställda procent av ett grundbelopp, som stiger provarje

gressivt med inkomstens storlek; någon förmögenhetsskatt upptages där-

emot icke. I jämförelse med den statliga blir denna inkomstskatt något större för de lägre inkomsttagarna och obetydligt mindre för de större

inkomsttagarna. I andra primärkommuner utgår den personliga

skatten proportionellt mot det taxerade beloppet, men då erhålles genom en

detta

förhöjning eller nedsättning av de verkliga inkomsterna, med hänsyn antingen till inkomstkällan eller till inkomstens storlek, ernås i regel en

komstskatten, får avdrag göras för hälften av under erlagd Skatteåret inkomst- och förmögenhetsskatt. fråga aktiebolag, Då det är om minskas inkomsten dessutom med hälften, dock högst med 4 % av bolagens förmögenhet. På denna inkomst tillämpas progressedan den siva skala, som gäller för enskilda personer. utgår Skatten alltså med 01 %, om inkomsten uppgår till 6000 mark, stiger % och till 20 för inkomster över 1500000 mark. Då bolagets oförminskade inkomst överstiger 12 % av bolagets förmögenhet, skall skatten dock höjas med lika många procent, som inkomsten överstiger ifrågavarande %,

12 dock

högst med 100 %. aktiebolagens På detta sätt blir inkomstskatt pro— gressiv i tvenne riktningar, hänsyn dels med till inkomstens absoluta storlek och dels med hänsyn till inkomstens storlek i förhållande till förmögenheten.1 — beräkningen aktieägarnas Vid av beskattning ha vi endast tillämpat det nyssnämnda avdraget erlagd för skatt. Skatte— plikten till staten blir där-för lika för inländska och utländska aktieägare.

Även den statliga förmögenhetsskatten är progressiv.

starkt Den bör-

jar med 015 för en förmögenhet på 40000 stiger 0/00 mark och till 8 0/00

för förmögenheter över 30000000 mark, för aktiebolag fybåde och för siska personer. På grund av den progressiva tariffen träffas aktiebolagen mycket hårt av skatten. Enligt statistiska uppgifter från år 1926 uppgick den av aktiebolagen erlagda förmögenhetsskatten till 64": % av den totala förmögenhetsskatten. Principiellt skall förmögenheten uppskattas efter gängse pris. Vi ha därför antagit, att såväl bolagens som aktieägarnas skattepliktiga förmögenhet uppskattats efter aktiernas börsvärde, som förutsatts vara lika med årsavkastningen, med minskad av bolaget erlagda skatter och därefter kapitaliserad %. efter 8 I praxis uppskattas dock aktiebolagens och aktieägarnas förmögenhet

efter

olika grunder och kunna alltså mycket avvika från varandra. För kommunala ändamål erlägga såväl aktiebolagen som inländska aktieägare en proportionell inkomstskatt. I detta fall är vid inkomstens uppskattning avdrag tillåtet för de kommunala utskylderna. till

Den

kommunen beskattningsbara inkomsten avviker även i andra avseenden från den till staten beskattninngara. Vad angår inkomst av fast egendom, får sålunda ränta å intecknad gäld avdragas till ett belopp

blott

av 1500 mark, varigenom inkomstskatten får en prägel av objektskatt. Dessaavvikelser ha emellertid varit av relevans vid den här gjorda

kalkylen av aktiebolagens ochaktieägarnas beskattning. Beträffande fy— siska personer äro inkomster under 6000 mark skattefria liksom inom statsbeskattningen. Vidare grunder nedsättes skatten efter vissa för inkomster mellan 6000 18000 mark.

och

För år 1924 har gjorts en undersökning av utdebiteringen i kom-

olika

muner, enligt vilken genomsnittstalet %, för hela riket blev 767 för städerna 763 % och för landsbygden 770 %. Då den kommunala utdebite— ringen sedan dess sjunkit i flertalet kommuner, ha vi vid vår kalkyl av

aktiebolagens och aktieägarnas beskattning %, räknat med siffran 7 som torde anses som representativ för industriens kommunalbeskattning. En reform av aktiebolagens statliga beskattning påhar länge varit tänkt i Finland. Det sista reformförslaget avgavs av 1930av en i början

1 Inkomstskattens progressivitet i det senare avseendet har blivit belystivåra tabeller, då, såsom nedan anges, relationen mellan inkomst förmögenhet bolag och för samtliga antagits överensstämma med den rådande räntefoten.

enhällig kommitté under ordförandeskap av J.

K. Paasikivi. Det har

synts vara av intresse att beräkning

verkställa en alternativ av aktie-

bolagsinkomsternas beskattning enligt nya bestämmelser,

i Finland de som förordats i detta förslag, ehuru det är känt, om förslaget kommer

att genomföras. Kommittén förklarar det vara önskvärt, att aktiebolagens nuvarande förmögenhetsskatt avskaffas och att den progressiva

helt nuvarande inkomstskatten ersättes med en proportionell inkomstskatt. Av statsfi— nansiella skäl har kommittén emellertid föreslagit så radikala för-

ändringar utan begränsat reformen huvudsakligen till en förändring av skatteskalorna för ifrågavarande skatter. Aktiebolagens

inkomstskatt

fastställes till 8 % av inkomsten, vilket tal med 04 för dock höjes varje

helt procenttal, varmed inkomsten överstiger 10 % av aktiebolagets för-

mögenhet. För att skattebördan skall för mycket för de mindre

ökas

aktiebolagen, nedsättes den beskattningsbara inkomsten för aktiebolag

med inkomster under 300000 mark enligt den bestämmelsen, att endast så många procent av inkomsten medräknas, som denna är delbar

jämnt

med 3000. Förmögenhetsskatten skall för aktiebolagen utgå enligt en ny tariff, som börjar med 05 vid en förmögenhet av 40000 mark och

0/00

slutar med 4 "looför förmögenheter över 50000000 mark.

Holland.

Till staten utgå dels en fastighets-skatt personlig skatt av

ochen

huvudsakligen objektskattenatur, dels en

särskild inkomstskatt för

aktiebolagen samt inkomst- och förmögenhetsskatter för fysiska per-

soner.

Grundbeloppet av fastighetsskatten, de Grondbelasting, utgör 6 %

av tomtvärdets och 486 % av byggnadsvärdets beskattningsbara avkastning och tillfaller staten. Härtill komma tillägg, opcenten,

vissa till

såväl stat som provinser och kommuner, vilka under år uppgingo till

följande procent av

. skatten på skatten pa tomtvärdet byggnads— vardet

Den beskattningsbara avkastningen fastställes i de kaudastrala fastig-

hetsregistren för en tid av cirka 25 år och

torde för närvarande mot-

svara blott cirka hälften av den verkliga avkastningen. I föreliggande fall ha vi därför räknat med att den beskattningsbara avkastningen upp— går till blott 25 % av de fastighetsvärden, som

motsvara de svenska

taxeringsvärdena för tomter och byggnader. fastighetsvärde

I detta har

inräknats värdet av fasta maskiner, då blott sådana anläggningar,

som ingå som en integrerande del av byggnaden och ha något

värde

utanför denna, skola läggas till grund för bestämningen av den beskatt-

ningsbara avkastningen.

Den personliga skatten, de Personeele Belasting, utgår

efter sju

yttre indicier på. konsumtion och skatteförmåga, nämligen hyresvärde,

och inventarier, antalet tjänstefolk, hästar, motorfor-

värde av möbler

don och fartyg, som användas för personligt bruk, samt biljarder. I föreliggande fall ha vi för aktiebolagens del räknat med skatten på

hyresvärdet av kontorslokalerna och skatten på kontorsinventarierna.

Den förra utgår med 10 % av årshyran minus ett skattefritt avdrag, olika stort för olika orter beroende på levnadskostnaderna, den senare efter en

progressiv tariff med 15 som maximalsats vården överstigande

oloo för

15000 fl. Härtill komma opcenten, till riket 20 %, till provinserna i

regel —

20 % och till kommunerna av olika storlek Amsterdam 145 %.

kalkylen aktieägarnas personliga beskattning ha vi bortsett från

Vid av

dessaskatter, då de här få karaktären av konsumtionsskatter.

Aktiebolagsskatten, de Dividend- en Tantiemebelasting, utgår med 5 %

av den utdelade inkomsten, i vilken även inräknas tantiem samt arvoden

för styrelseledamöter och direktörer, i den mån dessa arvoden överstiga

fastställda belopp.1 Skatten förhöjes med opcenten, vilka utgöra

vissa

33 % till staten och 48 % till kommunerna. Vid kalkylen av aktiebo-

lagens beskattning ha vi antagit, att några för bolagen skattepliktiga

tantiem och arvoden förekommit. Vid likvidation beskattas såsom uthela det belopp, varmed fonderna överstiga det inbetalta kapi-

dellning

ta et.

Inkomstbeslcattningen av fysiska personer utgår enligt en progressiv

efter nettoinkomsten, kalkylerad utan avdrag för erlagda skatter.=

skala

och med utgingo två skatter till staten, dels den äldre in-

Till 1929/1930

komstskatten av år 1914, de Rijksinkomstenbelasting, dels en sedermera införd skatt för försvaret, Verdedigingsbelasting II. Men från och

med har den senare skatten avskaffats; i stället har skalan 1930/1931

höjts för den egentliga inkomstskatten den övre gränsen för skatten är

nu 135 i stället för 12 %, och dessutom ha införts 20 % tillägg på denna

skatt till staten. Liksom förut utgå varierande tillägg till provinserna och även kommunerna ha rättighet att ordna sin inkomstbe-

5—25 %,

skattning som ett tillägg till den statliga.

Förmögenhetsbeskattningen, som blott gäller fysiska personer, omfattar alltjämt två skatter, dels den äldre ordinarie förmögenhetsskatten, de Vermogensbelasting, dels den nyare försvarsskatten, Verdedigingsbelasting I, vilka båda utgår progressivt efter nettoförmögen-

hetens storlek. Den förra skatten, som belastar förmögenheter över

16000 fl., är måttligt progressiv till 30000 fl. och därefter proportionell

Den senare skatten träffar endast förmögenheter över 51000 fl.

1 0loo.

och utgår efter en progressiv skala, som slutar med en skattesats av

6 Till den ordinarie förmögenhetsskatten komma vissa opcenten>>,

0lou.

55 % till riket, 5—25 % till provinserna som för inkomstskatten

samma

samt varierande satser för kommunerna.

Den kommunala beskattningen är ordnad delvis såsom ett tillägg till

och såsom särskilda skatter. Provinserna tillämpa statsskatterna delvis

det systemet: inkomster utgöras av de tillägg till

uteslutande förra deras

fastighetsskatten, den personliga skatten, inkomstskatten och förmögen—

hetsskatten, för vilka ovan redogjorts. Till kommunerna utgå alltid de

tillägg fastighetsskatten och aktiebolagsskatten, vilka ovan angivits,

till

med få undantag även tillägget till den personliga samt ofta.

skatten

1 Wohlin,

Jfr a. a. s. 46.

Jfr Wohlin, a. a. s. 25 ff.

även ett tillägg till förmögenhetsskatten. Den kommunala inkomstbeskattningen kan alternativt som tillägg till den statliga in-

ordnas a

komstskatten, en proportionell inkomstskatt, en kombination av

b e

och b, d en progressiv inkomstskatt. När en särskild kommunal

a

inkomstskatt förekommer, utgår denna efter samma inkomst som stats skatten, men i motsats till vad som gäller denna senare, ges ett skattefritt avdrag för existensminimum, olika stort för gifta och ogifta och varierande för olika orter. Liksom inom statsbeskattningen förekomma även avdrag för barn. Den sistnämnda metoden är den vanligaste och den har undantagslöst tillämpats i större städer såsom Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht. I dessa fall bestämmes ett grundbelopp för skatten enligt en progressiv tariff, och för år uttages sedan så varje många procent av grundbeloppet, som den finansiella situationen kräver. Förutom nu nämnda skatter, vilka utgå såsom ett tillägg till eller vad angår den kommunala inkomstskatten såsom en ersättning för statsskatterna, kunna primärkommunerna upptaga särskilda skatter för sina egna behov. Bland skatter märkes särskilt näringsskatten,

dessa

de zakelijke belasting op het Skatten träffar företag, som bedrijf. sysselsätta minst tio arbetare, till vilka alla löntagare,

räknas alltså

endast kroppsarbetare utan även kontorister, med en årslön understigande 2500 fl. respektive 2300 fl. och 2000 fl., beroende på levnadskostnaderna på orten. Skatten uppgår till högst 12 fl. per arbetare, och antalet av dessa beräknas såsom medelantalet årsanställda. I vissa fall nedsättes skatten för mindre företag. I Amsterdam tillämpas sålunda normalsat— sen först för företag med över 17 arbetare. I föreliggande fall ha vi antagit, att antalet kontorsarbetare, för vilka skatteplikt föreligger, ut— göra 10 % av kroppsarbetarna. Från och med år 1931 ha vissa reformer införts inom kommunalbeskattningen. Dels kommer den personliga skatten, vilken liksom för— ut skall upptagas av statsmyndigheter, att från och med den 1 januari uteslutande tillfalla kommunerna. Dels skola de hittills utgående kommunala inkomstskatterna, respektive de kommunala tilläggen till den statliga inkomstskatten, bortfalla och ersättas av en ny inkomstskatt för kommunala ändamål, Gemeentefondsbelasting, som utgår efter i huvudsak samma grunder som statliga inkomstskatten, den dock efter en annan progressiv tariff. Denna skatt skall 50 % tillägg jämte till den statliga förmögenhetsskatten tillfalla en särskild fond, de gemeente— fonds, ur vilken sedan utbetalas bidrag till de särskilda kommunerna efter vissa grunder. Kommunerna ha rätt att upptaga tillägg

dock till

den nya inkomstskatten, vilka de få använda för egna behov. Avsikten med denna reform har givetvis varit att åstadkomma en större jämnhet inom den kommunala beskattningen, som nu varierar inom mycket vida gränser. I våra kalkyler ha vi dock nya kunnat räkna efter de bestämmelserna, då det kunnat fastställas, hur många opcenten kommunerna komma att upptaga på den nya inkomstskatten, och vilka verkningar reformen i övrigt kommer att få beträffande de kommunala tilläggen de till andra skatterna. Vi ha alltså här räknat med den kommunalbeskattning, som förekom— mer under budgetåret Problemet att finna en kommun

1930/1931. med

för hela landet representativa skatteförhållanden är så svårt att lösa, när det gäller att kalkylera av aktiebolagen erlagda skatter, då de kom-

munala tillägg till statsskatterna fastighetsskatten, den personliga skatten och aktiebolagsskatten, som dessa betala, liksom den självstän-

diga kommunala näringsskatten, variera inom relativt trånga gränser.

För aktieägarnas beskattning är det däremot av stor betydelse, i vilken

kommun de tänkas vara bosatta. Då kommunerna, såsom framgår av den givna översikten, ha stor frihet vid valet mellan olika skatteformer och även kunna anordna sin inkomstbeskattning på olika sätt, kan man

framräkna några genomsnittliga procentsatser för den kommunala

inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, som skulle kunna läggas till grund för ifrågavarande kalkyl. Utan vi ha i stället måst utvälja en konkret kommun av möjligast representativ karaktär. Valet har fallit

på Amsterdam, dels därför att denna stad är landets största industristad,

dels därför att den med hänsyn till inkomstbeskattningens höjd synes

intaga ett medelläge bland de olika kommunerna. Man har kalkylerat inkomstbeskattningen för ett gift par med två barn och med en inkomst av 2000 fl. respektive 5000 fl. i landets olika kommuner, varvid dessa

numrerats från 1 lägsta till 1079 med högsta skattetryck. I

med

denna lista ingår Amsterdam med nr 460 för den första och med nr 595

för den andra inkomstgruppen under beskattningsåret 1928/1929.1Även aktiebolagen ha antagits vara belägna i Amsterdam.

Schweiz.

Skatter utgå till förbundet, till kantonerna och till kommunerna.

Av de förbundsskatter, som reguljärt belasta aktiebolagsinkomsterna,

märkes först och främst kupangskatten, Stempelabgabe auf Coupons, som upptages i form av en stämpelavgift, som för utdelningar från inländska aktiebolag uppgår till 3 %. utdelning å inländska obliga-

För

utgör avgiften —— kapitalutgifterna

tioner 2 %. För täckandet av för för-

svaret under världskriget upptar förbundet vidare en extraordinär krigsskatt, neue ausserordentliche Kriegssteuer, vilken sedan 1921 utgår i

fyraåriga perioder, ända tills ifrågavarande utgifter blivit fullt täckta.

För närvarande utgår skatten för perioden 1929—1932, men det förefaller

mycket sannolikt, att denna period är den sista och att skatten alltså

därefter skall upphöra. Av denna grund ha vi medräknat denna

skatt vid kalkylen av aktiebolagsinkomsternas beskattning i Schweiz.

aktiebolag, som grundas under en period, bli skattepliktiga först

Då

under följande period, torde även bolag, som för närvarande bildas i

Schweiz, komma att gå fria från denna Skatten utgår för aktie-

skatt.

bolagen med en viss promillesats av bolagets aktiekapital och övriga fonder. Promillesatsen stiger progressivt vid stigande kvot mellan bolagets inkomst och kapital: den maximeras vid en inkomstprocent aV 65och upp— går då till 100 för fyraårsperiod räknat, för år alltså en fjärde—

o/oo varje

del härav. Företag, som icke äro juridiska personer, betala i stället en

Erwerbssteuer, som utgår efter nettoavkastningen med avdrag för 5 % av egna kapitalet enligt en progressiv tariff, som maximeras med 20 %

för fyraårig period för förvärv över 100000 francs; denna skatt

räknat

träffar även inkomst av arbete. Fysiska personer erlägga vidare en för-

Rangschikkiugsliist der gemeenten naar den belastingdruk op het inkomen over het belastingjaar 1928/1929. Centraal bureau voor de statistiek, juli 1929.

mögenhetsskatt, som även träffar aktieförmögenhet, och som stiger pro—

gressivt från 1 till 25 förmögenheter över 2300 000 francs;

0/00 0/00vid

räknat för fyraårig period. .

Den kantomzla beskattningen i Schweiz är anordnad som

i allmänhet

en inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Denna beskattning varierar

emellertid mycket i de olika kantonerna, och detta gäller särskilt

med

hänsyn till aktiebolagsinkomsternas behandling. I vissa kantoner äro aktieägarna fria från skatt, under det att aktiebolagen

beskattas för in-

komst och förmögenhet, vanligen efter samma principer, gälla

som för

fysiska personer progressiv tariff förmögenhetens

efter inkomstens och

absoluta Appenzell I.—Rh., Graubiinden, Nidwalden,

storlek: Neuen-

burg, Obwalden, Schwyz, Solothurn, Thurgau och Tessin.

Flertalet

kantoner ha emellertid infört en dubbelbeskattning av aktiebolag och aktieägare. Inom denna grupp beskatta kantoner aktiebolagen

följande på samma sätt som fysiska personer: Appenzell A.-.,Rh Baselland, Bern, Glarus, Uri och Zug. En separat beskattning av aktiebolagen efter sårskilda grunder förekommer åter i dessa kantoner. Aargau, Baselstadt, Freiburg, Geneve, Luzern, Schaffhausen, Gallen, och

St. Wallis Zurich.

I dessa senare kantoner har aktiebolagsbeskattningen i regel anordnats

efter mönster av kantonen Baselstadt, som jämte en proportionell beskatt-

ning av aktiebolagsförmögenheten har en med inkomstprocenten stigande progressiv beskattning av aktiebolagsinkomsten. Denna form

av

progressivbeskattning av aktiebolagens inkomster infördes i

Baselstadt redan år 1889 på. initiativ av dåvarande föreståndaren för finans-departe-

mentet, professor Speiser, och har sedan

efterbildats i ett par skandinaviska länder. Sverige och Danmark. Aktieägarna beskattas i dessa kan—

toner i regel progressivt efter inkomstens och förmögenhetens storlek; i vissa kantoner exempelvis Freiburg och är aktieinkomsten

Wallis

emellertid skattefri, och i Bern är tvärtom aktieförmögenhet

frikallad

från personlig beskattning.

När det gäller att få ett representativt uttryck för aktiebolagsinkomsternas beskattning 1 Schweiz, kan man kantoner,

bortse från de som

beskatta aktiebolagen efter samma grunder som fysiska personer, då

dessa i regel äro av ganska liten betydelse från industriell synpunkt. Bland de övriga kantonerna har valet fallit på Zärich, Baselstadt och Geneve, alla betydande industriorter. För var och en av dessa kantoner

ha vi gjort en uppskattning av skattetrycket för aktiebolag och aktie-

ägare, varför här skall lämnasen kort redogörelse för skatteförhållandena inom dessakantoner.1

I de tre nämnda kantonerna består aktiebolagens beskattning av en proportionell förmögenhetsskatt och en progressiv inkomstskatt. För-

mögenhetsskatten utgår i Ziirich och Geneve med 15 och i Baselsta-dt

"loa

med 2 av aktiebolagets aktiekapital och övriga fonder, som represen-

oloa

tera dess egen förmögenhet. Inkomstskatten träffar aktiebolagets in-

komst, beräknad i Ziirich och Baselstadt utan avdrag och i Genevemed

avdrag för erlagda skatter, efter en progressiv skala, som anordnats

något olika i ifrågavarande kantoner: i Baselstadt beskattas aktiebolagsinkomsten med hälften så många procent, som inkomsten utgör i förhållande till kapitalet, för Zurich gäller samma regel med den modifikatio-

nen, att skatten får uppgå till högst 10 % av inkomsten, och i Geneve

1 Wohlin,

Beträffande Ziirich jfr a. a. s. 30 och s. 46.

uppgår skatten till av den procentsats, som inkomsten utgör i för-

65Imo

hållande till kapitalet, dock högst till 13 %. I Geneve upptages dessutom en kantonal fastighetsskatt, som uppgår till 1 av fastighetsvärdet.

0/00

Fysiska personer betala i dessa kantoner en inkomstskatt efter progressiva tariffer, vilka maximeras i Ziirich med. 6 % för inkomster över 42000 francs, i Baselstadt med 125 % för inkomster över 50000 francs och i Geneve med 8 % för inkomster över 30000 francs. Den beskattningsbara inkomsten beräknas i samtliga fall utan avdrag för erlagda skatter. Förmögenhetsskatten, som aktieägarna skola betala i likhet med andra fysiska personer, uppgår i Ziirich till 15 0/00av förmögenheter upp till 500000 francs, till 2 0/00av förmögenhetsdelar, som falla mellan 500000 och 1000 000 francs, och till 25 0/00för förmögenhetsdelar över 1000 000 francs. I Baselstadt börjar förmögenhetsskattetariffen med 1 0/00för förmögenheter upp till 20000 francs och slutar med 6 för

0/oo

förmögenheter över 1 000000 francs. Förmögenhetsskatten i Geneveintar ett medelläge: den börjar med 175 för förmögenheter upp till 100000

0/00

francs och slutar med 4 0/00för förmögenhetsdelar, som ligga över 800000 francs.

Den kommunala beskattningen är i Schweiz anordnad på olika sätt i olika kantoner. Här skall endast nämnas några ord om hur den ordnats på de orter, på vilka aktiebolagen antagits vara belägna och aktie— ägarna bosatta, alltså städerna Ziirich, Basel och Geneve. I Basel skötas de kommunala angelägenheterna av kantonen, varför några särskilda kommunalskatter icke förekomma utöver de redan nämnda kantonala. I Ziirich och Geneve utgår kommunalbeskattningen huvudsakligen som likformigt tillägg till de kantonala skatterna, vilket i Ziirich uppgår till 123 % och i Geneve till 35 % för år 1930. För att kommunens skatteinkomster under dåliga tider skola alltför mycket, måste aktie-

sjunka bolagen i Ziirich alltid erlägga minst så stor kommunalskatt, som stadgats för en inkomst av 3 % av kapitalet. I Ziirich finns dessutom en kommunal fastighetsskatt, Liegenschaftssteuer, som utgår efter fastigheternas tomt- och byggnadsvärden med 05 Och i Geneveupptages

0/00.

en kommunal näringsskatt, taxe professionnelle fixe sur les commerces, industries et professions, som består av bestämda årliga avgifter för

näringsföretag. Dessa indelas härvid i klasser under hänsyntagan-

alla

mängd omständigheter — näringens betydelse, de till en relativa omsättningssumman, lokalernas hyresvärde, bruttoinkomsterna, antalet an-

—— för utgår en i lagen bestämd årlig avställda o. s. v. och varje klass gift. Avgiften utgör för den första klassen 5 francs och för den sista 41:sta klassen 30 000 francs.1

Amerikas Förenta Stater.

Bland de direkta skatterna i Förenta Staterna märkas först och främst

allmänna inkomstskatten till unionen, vidare egendomsskatter och i

den

fall inkomstskatter till delstaterna samt slutligen huvudsakligen vissa egendomsskatter till kommunerna.

1 tillämpning tämligen grunder

Då det varit möjligt att med av ovannämnda obestämda verkställa en adekvat klassindelning av de fingerade aktiebolag. som ligga till grund för undersökningen, ha vi i stället presumerat, att skatten utgår med 1 % av aktiebolagets inkomst, vilket torde motsvara skattens genomsnittliga storlek för industriföretag.

47 Den federati/vainkomstskatten består dels av en normal tax och dels av en surtax. Den förra har för kalenderåret 1929 nedsatts till 11 % av inkomsten för aktiebolag förut 12 % samt för fysiska personer till 1In% av de första 4000 $ av inkomsten, 2 % av nästa 4000 och 4 %

$

av återstoden av inkomsten skattesatserna voro förut respektive 1 1/2,3

och 5 %. Vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten få vissa

avdrag göras, bland annat för vissa skatter, dock för den federativa

inkomstskatten själv. Mindre aktiebolag, med inkomster under 25000 beviljas en skattelindring, i det att den beskattningsbara inkomsten minskas genom ett speciellt avdrag på 3000 För fysiska personer äro

vidsträckta avdrag tillåtna för existensminimum 1500 $ för ensam person, ? 500 för ett gift par, vartill kommer 400 $ för övrig familje—

$ varje

Frihet från normal tax föreligger vidare för utdelning å aktier

medlem.

i inländska bolag, vilken därför blir underkastad personlig beskattning

endast genom the surtax. Denna senare skatt träffar endast fysiska

personer med en nettoinkomst, beräknad utan nyssnämnda personliga av-

drag, överstigande 10000 och utgår enligt en progressiv skala, som

börjar med 1 % och slutar med 20 % för inkomstdelar, som överstiga

100000 Vid kalkylen av aktieägarnas personliga beskattning ha vi

alltså haft att räkna med denna skatt, vad gäller både inländska och ut—

ländska aktieägare. Någon förmögenhetsbeskattning förekommer till

unionen, men förmögenhetsinkomst blir dock något högre beskattad än

arbetsinkomst på grund av ett speciellt skatteavdrag för denna senare.1

Delstaternas viktigaste skattekälla är den allmänna egendomsskatten,

the general property tax, som i första hand träffar fast egendom, real estate, men i viss utsträckning även annan egendom, personal property. Grunderna för Skattepliktens omfattning och egendomsvärde-

nas uppskattning variera emellertid mycket inom de olika staterna, lik-

som även de tillämpade skattesatserna. Då denna skatt visade sig otillräcklig att möta de stigande statsutgifterna, framför allt därför att

kommunerna inom stat tävlade om att hålla låga taxeringsvärden varje

och därför att personal property i allt större utsträckning lyckades

undgå taxering, ha allt fler stater under de senare årtiondena som komple—

ment till denna skatt infört en inkomstbeskattning enligt moderna principer. För närvarande förekommer inkomstskatt i ett tjugotal av

sta—

terna, och skattens betydelse synes alltjämt vara växande. I allmänhet träffar skatten både aktiebolag och fysiska personer, de senare enligt en måttligt progressiv skala, men dessgestaltning i vissa avseen-

varierar

den inom de olika staterna. I det följande skola vi närmast redogöra

för egendoms- och inkomstbeskattningens utformning i staten New York.

General Property Tax i staten New York utgår efter det av de lokala

taxeringsmyndigheterna fastställda värdet av den inom staten belägna

fasta egendomen samt av annan egendom, som äges inom staten och icke

är att hänföra till intangib1e personal property, såsom pengar, bankdepositioner, aktier, obligationer och andra for-dringsbevis, för vilka skattefrihet stadgats.2 Skattefrihet har även stipulerats för egendom tillhörig korporationer av offentlig art eller med allmännyttiga

vissa

syftemål, vilka bestämmelser dock äro av intresse i detta samman—

hang, samt vidare för personal property i ägo av aktiebolag, som till

1 Wohlin, Jfr a. a. s. 15. Tax Law of the State of New York 5 4a.

staten betala nedan omnämnda franchise tax.1 Den egendomsbe-

den

skattning, som är av relevans med hänsyn till aktiebolagsinkomsterna, hänför sig alltså till aktiebolagens fasta egendom. Enligt lagen skall all egendom taxeras till fulla värdet, och då detta krav i stort sett torde tillgodoses beträffande den fasta egendomen, ha vi beträffande våra fingerade aktiebolag räknat med samma taxeringsvärden i New York som i Sverige. Skattesatsen varierar från år till år och anges nedan i samband med kommunalbeskattningen.

The Franchise Tax on Business Corporation i staten New York utgör 45 % av nettoinkomsten, kalkylerad utan avdrag för den federativa inkomstskatten, för aktiebolag, som bedriva industriell eller kommersiell rörelse inom sagda stat. För att ett företag skall kunna minska sin skattskyldighet genom att utbetala höga arvoden till sina intressenter, har stadgats, att skatten får understiga 45 % av ett belopp, som erhålles, om till nettoinkomsten lägges till tjänstemännen utbetalad avlöning inklusive gottgörelse till aktieägare, som äger minst 5 % av aktiekapitalet, och denna summa sedan minskas med 5000 $ och eventuell nettoförlust för året samt det därvid erhållna beloppet sedan minskas med 70 %. Skatten får heller understiga 25 eller 1 av det Ano-

$ 0/00

minella aktiekapitalet. Här föreligger alltså en statlig beskattning av aktiebolagen, som i stort sett är av samma karaktär som aktiebolagens normal tax till unionen. Men vissa avvikelser föreligga dock mellan de båda skatterna. I New York är ett aktiebolag sålunda skattskyldigt för utdelning från ett annat aktiebolag, under det att dylik utdelning alltid är Skattefri med hänsyn till den federativa skatten. Vidare behandlas vinster och förluster något olika inom de två skattelagarna: principiellt medräknas de i båda fallen vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten, men i New York får en under ett år uppkommen nettoförlust avdragas från inkomsten under ett följande år, vilket i viss utsträckning är tillåtet vid den federativa skatten.2

Den personliga inkomstskatten i staten New York utgår med 1 % av de första 10000 $ av nettoinkomsten, 2 % för nästa 40000 och 3 % för

$ återstoden av nettoinkomsten. I den beskattningsbara inkomsten inräk— nas utdelning å aktier, och avdrag är heller tillåtet varken för den federativa inkomstskatten eller för inkomstskatter, erlagda till stater el— ler kommuner. Däremot beviljas ganska stora personliga avdrag: 2500 $ för ensam person, 4000 $ för gift par och 400 för varje barn

$ eller

annan beroende familjemedlem. En del av denna skatt utdelas till de

kommunala samfunden i proportion till deras taxerade fastighetsvärden.

Vad slutligen kommunalbeskaittningen angår, så karakteriseras denna av en vittgående differentiering för olika ändamål. Skatt erlägges sålunda

endast till sådana samfund, som motsvarar våra landstingsområden och primärkommuner, alltså å ena sidan counties och å andra sidan cities, towns och villages, utan även till korporationer med mera speciella syften såsom school districts, water districtS, park districts etc. Den huvudsakliga inkomstkällan för dessasamfund är the general property tax. Varje samfund utdebiterar ett visst antal procent av de taxerade egendomsvärdena inom sitt distrikt, och för att få den totala utdebiteringen måste man därför summera ifrågavarande procenttal. I staden

Tax Law of the State of New York 5 219

Federal Revenue Act of 1928, section 117.

lindring för mindre inkomster. I Mississippi börjar skalanmed2 % för in—

komster under 2000 $ och slutar med 5 1/=% för inkomstdelar över

15000 Wisconsins skala är mera brant, då den börjar med 2 % för in—

kometer upptill 1000 $ och slutar med 6 % för inkomster över 6000$

Av denna översikt framgår, att aktiebolagens inkomstbeskattning

ligger högre i New York än i flertalet andra stater. Härtill kommer

emellertid, att New York är den enda av ifrågavarande stater, som samtidigt beskattar aktieägarna för erhållen utdelning. På grund av denna dubbelbeskattning blir aktiebolagsinkomsternas totala belastning an-

tagligen högre i New York än i någon annan stat, om hänsyn tages till the general property tax. I vilken mån slutsatsen måste modifieras på

grund av denna senare skatt, kan här bedömas, ehuru presumtionen

för att den streck för aktiebolag med relativt små fastig-

håller

eter.

talar

England.

De viktigaste direkta skatterna i England äro inkomstskatten till sta-

ten och fastighetsskatten till kommunen.

Den statliga inkomtskatten består till sin huvudstomme av en proportionell skatt på de olika inkomstarterna.2 Denna skatt, som är den

egentliga income tax, har under de senare åren utgått med 4 s. per £ % men har från och med budgetåret till 4 s. 6 1. per £

20 1930/1931höjts

%. Den upptages i regel vid inkomstkällan, och i överens--

225 själva

stämmelse härmed beskattas aktiebolagsinkomsterna hos aktiebolagen och hos aktieägarna. En progressiv gradering av skatten och en djfferentiering även i andra hänseenden ernås genom de skatteavdrag, som stadgats för inländska fysiska personer. De viktigaste av dessaavdrag

äro: the earned income allowance, som innebär skattefrihet för % av

arbetsinkomsten, dock högst för 250 £; the personal allowance, d. v. s.

skattefrihet för 135 £; the family allowance, d. v. s. ytterligare skatte—

frihet för 90 £ för hustru och 60 £ för första, 50 £ för andra barnet etc.;

the reduced rate allowance, d. v. s. skattens nedsättning till 2 s. per £

10 % för de första 250 £ av inkomsten; the life assurance allowance,

varigenom en viss skattefrihet tillerkännes för erlagda livförsäkrings-

premier. När inkomsten beskattas vid källan och inkomsttagaren allt—

så erhåller inkomsten reducerad medfulla skatten, får han göra ansö-

kan om att få skatten återbetald i så stor utsträckning, att han kommer

i åtnjutande av de nämnda skatteavdragen. Detta gäller även aktie—

ägare, alltså kunna få tillbaka en del av den skatt, som bolaget

som

erlagt för den del av inkomsten, som utdelas; aktieutdelningen anses

nämligen minskad med därå belöpande skatt, Vilken sålunda räknas aktie-

ägaren tillgodo. Om aktierna äro belånade, och aktieägarens nettoinkomst alltså minskas med ränteutgifterna för lånet, gottgöres han här-

för på så sätt, att han vid räntans betalande får avdraga

denhärå belö-

pande skatten. .Omränteutgifterna skola erläggas till en bank, får dock

något dylikt skatteavdrag göras, utan aktieägaren får i stället, på

samma sätt som i fråga om ovannämnda allowances, göra en ansökan

State Income Taxes, Volume 11, National Industrial Conference Board, New York 1930, s. 85 och s. 61.

" Jfr Wohlin, a. a. s. 16 ff. och s. 44.

W,

1 51

till skattemyndigheterna om att få

skatten återbetald till så stor del, som

, aktieutdelningen förräntning.

använts till lånets

Den proportionella inkomstskatten kompletteras

av en progressiv till-

läggsskatt för skatt,

större inkomster. Denna som förut kallades supertax men från och med 1928/1929benämnes sur—tax, utgår enligt den förhöjda tariff, som fastställdes genom 1930, Finance Act till en början % med 1 5. per £ % för att per %,

5 sluta. med 7 s. 6 d. £ 37 1/: när in—

komsterna överstiga 50000£. Den totala belastningen genom

både den

proportionella progressiva

och den inkomstskatten närmar sig alltså

60 % för mycket stora inkomster, en skattesats, uppnås som inom något

annat lands inkomstbeskattning.1 The sur-tax upptages

vid inkomst-

källan utan erlägges av fysiska personer

efter storleken av deras netto-

inkomst, som fastställes utan de ovannämnda avdrag, göras

som få vid

den vanliga inkomstskatten. I

nettoinkomsten inräknas även aktieutdel-

ning med tillägg av den inkomstskatt, som aktiebolaget erlagt

för utdel-

ningen. Avdrag för erlagda nämligen

inkomstskatter är tillåtet, var—

för inkomster, som beskattats vid källan, måste höjas med de därå belö-

pande inkomstskatterna. Den inkomst, aktiebolagen fondera, upp—

som tages däremot som inkomst för aktieägarna och träffas därför hel-

ler av sur-tax.2 Utlänningar betala sur-tax efter grunder

samma som

inlänningar för inkomst, erhållen från England, och

alltså även för ut—

delning från engelska aktiebolag.

Den kommunala fastighets—skatten, the local rates, utgår för varje ar

med ett visst antal shil-lings för £ av fastigheternas

varje taxerade av—

kastning. Den kommunala utdebiteringen växlar avsevärt mellan olika

kommuner men är i allmänhet tämligen hög inom industrikommunerna,

vilkas finanser under de senare åren blivit hårt medtagna på grund av

den stora arbetslösheten. Vid kalkylen av aktiebolagsinkomsternas

be-

skattning i föreliggande fall ha vi emellertid räknat

med den för hela

England genomsnittliga utdebiteringen, som upp-

och Wales för år 1930

Tyska rikets inkomstskatt för fysiska personer, vilken maximeras med 40 % för inkomstdelar över 80 000 Rmk, är visserligen hårdare än den engelska för smärre och medelstora inkomsttagare men överträffas av den engelska beträffande mycket stora inkomster. För fonderad inkomst tillkommer emellertid i Tyskland förmögenhetsskatten, som för stora förmögenheter uppgår till 75 0/00,d. v. s. 75 % av inkomsten, om denna utgör 10 % av förmögenhetsvärdet, och 15 % av inkomsten, om denna endast utgör 5 % av förmögenhetsvärdet. I det sistnämnda fallet kommer den totala personliga beskattningen i Tyskland även beträffande mycket stora inkomster att uppgåtill nästan lika höga procentsatser som de i England gällande. Jfr Wohlin, a. a. s. 32 ff, särskilt 40—41,där skatteskalorna för vissa länders statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattning askadliggjorts genom diagram.

Det

bör observeras, att W:sframställning för Englands vidkommande hänför sig till de för år 1928/1929 gällande lägre skattesatserna för ,income tax — och nur-tax Även Norges statliga inkomstbeskattning av fysiska personer har, såsom förut nämnts, en maximalsats av 40 %, som dock tillämpas först för inkomstdelar över 875 000 kr. För fonderad inkomst tillkomma emellertid de synnerligen betungande statliga förmögenhetsskatterna, varigenom den totala personliga beskattningen till staten av dylik inkomst blir hårdare i Norge än i något annat av de här medtagna länderna. Om man tar hänsyn till den kommunala inkomstbeskattningen, som i Norge är ganska kraftigt tilltagen,okomma de norska skattesatserna för fysiska personer upp på ett ännu högre plan i förhallande till de i andra länder gällande. Jfr texttabell 11, där för Norges del kommunalbeskattningen dock medtagits, då blott bolagen och aktieägarna äro skattskyldiga till kommunen. Enskilda personer skulle därför kunna undgå sur-tax genom att bilda aktiebolag, som

L

förvaltade deras förmögenhet och tenderade dennas ränteavkastning. För att förhindra detta har det stadgandet införts, att när ett aktiebolag kontrolleras av mindre än fem personer och utdelar ett skäligt belopp av inkomsten, särskilda åtgärder kunna vidtagas för att träffa den tenderade delen av inkomsten genom mur-tax.

gick till 11 s. 6 d. per 55,1trots att denna siffra kanske är något låg

för

för att vara representativ för industribolagens fastighetsbeskattning.

Fastighetens taxerade årsavkastning, the rateable value, fastställes

med

utgångspunkt årliga nettoavkastningen, value,

från den the net annual

1. v. s. det arrende, som fastigheten skulle betinga under förutsättning,

att arrendatorn betalar the rates och andra avgifter och vidare samt-

liga kostnader för underhåll och reparationer, som för att fastig-

fordras

heten allt framgent skall betinga ifrågavarande arrende. På grundval

av meddelade uppgifter ha vi här antagit, att detta net annual value i genomsnitt utgör 45 % av fastigheternas saluvärden, Vilka för våra

fingerade aktiebolag antagits uppgå till samma belopp i England som i

andra länder.2

När man har the net annual value av en fastighet och skall bestäm-

ma the rateable value, 1. v. s. det beskattningsbara beloppet, får man

först frånräkna den del av avkastningen, som hänför sig till vissa maski-

ner, för vilka skattefrihet stipulerats enligt Rating and Valuation Act

1925. Enligt denna lag skola endast de maskiner och anläggningar med—

räknas, som hänföra sig till företagets försörjning med kraft, eller som ha att göra med dess uppvärmning, belysning, ventilering m. m. Vi

ha här antagit, att 15 % av företagens fasta maskineri varit av dylik

skattepliktig karaktär; denna siffra har valts tämligen på måfå, då det

varit möjligt att erhålla några statistiska uppgifter angående det

fasta maskineriets faktiska fördelning i föreliggande avseende.

Den skattelindring för invdustrien, som genomförts med den nu nämn— da skattefriheten för del av maskineriet, har ytterligare ökats ge—

viss

nom den nya Rating and Valuation Apportionment Act 1928, enligt

vilken the rateable value uppgår till endast 25 % av den del av årsavkastningen, bestämd på nyss angivet sätt, som hänför sig till den rent industriella delen av företaget, men till 100 % av den återstående årsavkastningen, som hänför sig till den icke rent industriella delen av före-.

taget. Grundläggande för företagets uppdelning i en industriell och en

icke-industriell sektion äro bestämmelserna i The Factory Act, som reglera företagets sanitära förhållanden. För bestämmandet av the value ha dessa regler emellertid modifierats genom stadgandet, rateable årsavkastningen av den icke-industriella delen av anläggningen

att om

understiger 50 £ eller överstiger 10 % av den industriella delens

icke

årsavkastning, anläggningen skall betraktas som rent industriell,

hela

1 showing the Amount of Local Rates per Pound of Assessable Value, Ministry

Statement of Health, London 1930, s. VII. .

Antagandet, att de av bolagen ägda fastigheterna ha samma saluvärden i alla länder, förutsätter, om man räknar med samma kapitaliseringsprocent, att dessafastigheter ge samma nettobehållning, d. v. 5. att differensen mellan deras bruttoavkastning och i varje land ut— gående fastiglietsskatter och andra onera uppgår till samma belopp i alla länder. Bruttoavkastningen måste därför antagas variera i den grad, som betingasav fastighetsskatternas olika länderna. Bolagsfastigheterna i England mästealltsa förutsättas ha en större

höjd inom bruttoavkastning än motsvarande bolagsfastigheter i Sverige. I den förut för Sveriges industriförbund gjorda utredningen antogs i stället, att bruttoavkastningen var densamma för bolagsfastigheterna i de olika länderna. Konsekvensen härav blev, att fastigheterna fingo olika saluvärden i länder med olika fastighetsskatter. För Englands del antogs sålunda, att den där utgående fastighetsskatten medförde en motsvarande sänkning av fastighetsvärdena. Se Lindahl, undersökning etc., s. 43 och s. ——Det här antagandet står

Jämförande 53.

i full överensstämmelse med vårt allmänna antagande ovan s. 22gjorda, att den primära lik—

jfr

heten mellan de bolag, som jämföras, hänför sig till bruttoinkomsterna och till förmögen— hetsvärdena, men det torde kunna försvaras därmed, att det i hög grad underlättar skatte— kalkylerna.

och att i övriga fall endast den del av den icke-industriella årsavkast-

ningen, som överstiger 10 % av den industriella,

skall räknas såsom

icke—industriell. Vi ha beträffande våra fingerade aktiebolag antagit,

att den icke-industriella delen av årsavkastningen uppgår till samma be-

loppsom kontorslokalernas hyresvärde samtliga bolag :: 5000 kr.,

för

det att återstoden är industriell. The rateable value och de därpå

under

l baserade local rates ha sedan uträknats på här angivet sätt. ; Såsom förut nämnts, ha vi även för aktieägarnas del räknat med en belastning genom local rates i England. Denna kalkyl

viss är baserad

på ett visst antagande rörande the rateable för de values av dem inne-

havda fastigheterna,1 varefter beloppet av rates kalkylerats efter samma siffra för den genomsnittliga utdebiteringen, som använts för aktiebo-

lagen s. 6 1. per £.

11¶Belgien.

De direkta staltsslcatterna i Belgien bestå dels av les impöts cédulai-

res, d. v. s. tre skatter på olika inkomstarter, respektive inkomst av fast egendom, av kapital och av rörelse eller arbetsanställning, av

dels

en komplementär personlig skatt för fysiska individer, bosatta i Belgien. Genomen nyligen genomförd skattereform lag den 13 ha dessa

juli 1930

skatter förändrats ganska väsentligt, varigenom skattetrycket mildrats.

Den följande redogörelsen hänför sig till de nya bestämmelserna.

Fastighetsskatten, la contribution fonciere, utgår efter fastigheter-

nas årliga hyresvärde, som skall ökas med av arrendatorn erlagda ut-

skylder och minskas med för bebyggda fastigheter och för obe—

1/5 1/m

byggda. fastigheter, motsvarande kostnaderna för underhåll och reparationer. Det för beskattning fastställda beloppet införes i ett fastighets—

register och le revenu cadastral. Vid kalkylen av aktie-

kallas därför

bolagens fastighetsbeskattning i föreliggande fall har på samma sätt

som för Frankrike jfr det årliga hyresvärdet antagits uppgå

nedan

till 5 % av tomtvärdet, 7 % av byggnadsvärdet och 12 % av de fasta

ma-skinernas värde. Enligt de nya bestämmelserna utgår statsskatten

med 7 % av 1e revenu cadastral, vartill komma tillägg till provinserna och kommunerna, vilka här antagits uppgå till 55 % av grundbeloppet.

Skatten på inkomst av kapital, la taxe mobiliere, utgår med olika

procentsatser för olika arter av kapitalinkomst: för inkomst av aktier

22 %, för inkomst av obligationer och andra lån 15 %, för inkomst av

kapital, som direkt investerats i näringsföretag, 10 % samt för inkomst

kapitalp—laceringar 6 eller 5 %. Skatten på aktieutdelning

avutländska

Enligt uppgifter från engelska myndigheter gälla följande relationer mellan inkomster och bestadshyror :

Inkomst i Rateable value i £

Med utgångspunkt från dessa tal ha vi anslagit årshyran för mindre aktieägare med förmögenhet understigande 10000 £ till 1364 %, för medelstora aktieägare med förmögenhet

mellan 10000 £ och 100000 £ nu 682 % och för större aktieägare med förmögenhet över

100000 £ till 455 % av den inkomst, som motsvarar 8 % av deras förmögenhet ochidetta

fall utgör deras andel av den behållna bolagsinkomsten- Då aktieägarnas årshyra sålunda satts i relation till deras andel i den behållna bolagsinkomsten och till utdelningen, ha

vi måst räkna med personlig fastighetsskatt för aktieägarna även i de fall, då de erhålla någon utdelning från bolaget.

kan betraktas som en slags kupongskatt och har därför här förts till

skatter, erlagda av aktieägarna,

trots att den förskotteras av aktiebo-

laget. egen räkning erlägger

För aktiebolaget någon kapitalinkomst—

skatt, såvida det gjort kapitalplaceringar

har av nyss angivna slag.

När det är fråga om ett handelsbolag,

torde däremot all inkomst för del—

ägarna träffas av tioprocentiga på

den skatten av investerat

inkomst

kapital, såvida delägarna äro personligt bolaget, verksamma i varvid

inkomsten beskattas såsom inkomst av rörelse.

Skatten på inkomst av rörelse eller yrke, la taxe .professionnelle, träffar den del av nettoinkomsten från ett näringsföretag, som

förut

träffats av fastighet-sskatten kapitalinkomstskatten.

eller Ett aktiebolag har alltså i regel att erlägga taxe professionnelle

för den del av årsin-

komsten, som överstiger fastigheternas hyresvärde

summan av och utdel—

ningen till aktieägarna. Skatten träffar vidare all arbetsinkomst och inkomst av fria yrken. Vid beräkningen av det beskattningsbara beloppet

får avdrag göras för under året erlagda skatter, sig hänförande till denna inkomst. Skatten utgår efter en progressiv skala, som slutar med 9 %

för inkomster över 200000francs. För inkomst av rörelse höjes skatten

med en tiondel. För fysiska personer skatten,

nedsättes när de ha att

underhålla familjemedlemmar. Till det statliga grundbeloppet komma tillägg till provinserna och kommunerna, tillägg antagits

vilka här upp—

gå 55 % av grundbeloppet.

till

Den personliga skatten, 1impöt complémentaire personnel, ersätter från och med 1930 den föregående komplementära inkomstskatten, la

supertaxe. det att den

Under sistnämnda skatten träffade den totala

nettoinkomsten för fysiska personer efter en progressiv skala, anknyter den nya skatten till Vissa yttre tecken på skatteförmåga.

Grundvalen

för skatten utgöres sålunda av: bostadens hyresvärde, möblemangets

1 2

hyresvärde, 3 avlöningen till tjänare till

fastställd 6000—15 000 francs

per person, nyttjandevärdet av

4 hästar för nöjes bruk fastställt till

12 000 francs per häst, nyttjandevärdet automobiler,

5 av lustjakter

och andra fordon fastställt till belopp från 2 000 till 50000 Det

francs.

beskattningsbara beloppet erhåller man genom att multiplicera den an— givna grundvalen för skatten med en koefficient, utgör 15,

viss som när

grundvalen understiger 100000 francs, stiger grundvalen

och till när uppgår till minst 180000 francs. När det på sätt

detta beräknade be-

skattningsbara beloppet överstiger och samtidigt

300000 francs under-

stiger summan av de inkomster, som träffats av fastighetsskatten,

skat-

ten på inkomst av rörelse eller yrke och skatten på inkomst av investerat

kapital, skall det beskattningsbara beloppet utgöra ett

medeltal av dessa båda tal. När summan av de inkomster, som beskattats genom de nämn—

da cedulära skatterna, överstiger 1000 000 francs, får det beskattningsbara beloppet dock understiga av denna summa, och är

2/3 denna större

är 2000 000 francs, får det understiga 3/4av summan. Skatten utgår

efter en progressiv skala, som med 1 %, när besk-attningsbara

börjar det

beloppet understiger 60000francs föreligger belopp

skattefrihet för un-

der 20000—30000 francs, och stiger med 1 % för inkomstdel på varje

20 000francs intill ett maximum av 15 %.1 Förutom de nu nämnda skatterna ha vi vid kalkylen av aktiebolagens

Skattens beräkning i föreliggande fall har baserats på det godtyckliga antagandet, att den ifrågavarande grundvalen för skatten för alla både aktieägare och delägare i handels— bolag uppgår till 20 % av den inkomst, som motsvarar 8 % av deras förmögenhet.

beskattning till staten medtagit ett par speciella skatter. Aktiebolag, som noteras på börsen, skola nämligen erlägga en årlig skatt av 025 0/00

av aktiernas börsvärde, taxe annuelle sur les titres cotés au bourse.

utgår i Belgien en omsättningsskatt, taxe de transmission,

Vidare för.

närvarande med 1 % av den omsatta varusummans värde. Skattefri—

har dock stipulerats för omsättning inom landet av bröd, mjölk och

het

några andra matvaror, för försäljning av varor till utlandet samt för

vissa varor, framför allt metaller. Såsom förut nämnts, införseln av

gjort kalkyl av aktiebolagsinkomsternas beskattning

ha vi en alternativ

under medtagande av omsättningsskatten.

utgifterna i Belgien bestridas dels genom överföring

De kommunala

provinserna och kommunerna av vissa andelar av statsskatterna, dels

till

genom speciella provinserna och kommunerna upptagna tillägg till

av

statsskatter, slutligen genom särskilda skatter, som pro—

vissa och dels

vinserna och kommunerna ha rättighet att upptaga. För de kommunala tilläggen direkta statsskatterna har ovan redogjorts. Förutom

till de

såsom kommunalskatter här endast medtagit vägskatten, la

dessa ha vi

voirie, utgår efter fastighetsinkomsten enligt procentsat—

taxe de som

ser, som variera i de olika kommunerna. Maximalsatserna äro 10 % av

bebyggda fastigheter och 5 % av inkomst av obebyggda

inkomst av

fastigheter. Vi ha här räknat med en genomsnittssats av 5 % av den to-

fastighetsinkomsten. I vissa kommuner upptages dessutom en nä-

tala

ringsskatt, utgående efter antalet hästkrafter m. m., som här med— tagits på grund svårigheten kalkylera den för de av oss fingerade

av att

aktiebolagstyperna.

Av den givna översikten framgår, att någon formell dubbelbeskattl

ning aktiebolagsinkomsterna föreligger i Belgien. De cedulära

av men inkomstdel blott en gång. skatterna avse att träffa all inkomst varje

utgår för aktieutdelning, slipper bolaget därför betala själv— När skatt

ständig för motsvarande del av den intjänade inkomsten. Och den

skatt

personliga som en extra belastning av alla fysiska

skatten tillkommer ju

personers Därigenom skatten för aktieutdelning utgår efter

inkomst. att högre procentsats än skatterna för övriga inkomstarter skat-

en 22 %

investerat kapital exempelvis blott 10 %, ernås dock en

ten för direkt

viss merbeskattning av aktiebolagsinkomsterna i förhållande till andra

blir förmögenhetsinkomsten över huvud

inkomster. På samma sätt tyngre beskattad än arbetsinkomsten.

Italien.

först vissa skatter på

Bland de direkta startas-katterna i Italien märkas

olika inkomstarter, vidare en allmän inkomstskatt och en extraordinär

förmögenhetsskatt fysiska personer, vartill komma några speciella

för

skatter.

fastighetsskatterna, som utgå till staten med 75 % av in-

De båda

marken, imposta sui reddito dei terreni, och av inkomsten

komsten av

byggnader, imposta sui redditi dei fabbricati, behöva vi här när-

av mare beröra, då de blott träffa inkomst av lantbruk och inkomst av bo—

ningshus. Inkomsten av fastigheter, som användas inom industriell

verksamhet, av denna skatt utan blir såsom inkomst av nä—

träffas

ringsverksamhet genom inkomstskatt, som kallas imposta

beskattad den

sui redditi di ricchezza mobile, och som träffar alla övriga inkomstarter. Denna skatt utgår med satser: % kapitalin-

följande A 20 för rena komster, exempelvis räntor av statspapper industriobligationer;

och

B 14 % för inkomster, som uppkomma genom samverkan av kapital

och

arbete, exempelvis inkomster av näringsföretag; %

C 12 för arbets— inkomster inom fria yrken och 9 % för arbetsinkomster i form av

löner

och arvoden; 8 % för av offentliga

D staten och andra samfund betalda

löner. Aktiebolagsinkomsterna falla inom kategori

B och beskattas en— dast hos aktiebolagen.

Den komplementära inkomstskatten, imposta complementare progressiva sul reddito, träffar endast fysiska personer och utgår

efter nettoinkomsten enligt en progressiv skala, som maximeras med 10 % för in—

komster över 1000000 lire. Vissa avdrag äro tillåtna, bland annat för andra skatter än den progressiva inkomstskatten själv,

och inkomster

under 6000 lire äro skattefria. Ett komplement till denna skatt utgör

skatten på ogifta personer, imposta sui celibi, träffar ogifta

som alla i åldern 25—65 år. Denna skatt består dels av en huvudskatt av 50—100

lire, beroende på levnadsåldern, dels av 50 % tillägg till den progressiva

inkomstskatten. Såsom förut nämnts, ha vi medtagit denna skatt vid

kalkylen av aktieägarnas beskattning.

Den extraordinära förmögmthetsskatten, imposta straordinaria sul patrimonio, träffar alla fysiska personer personer,

och vissa juridiska

som utdela sin inkomst eller förmögenhet till efter

medlemmarna

storleken av den förmögenhet, som de ägde den 1 1920. Skatte-

januari satsen stiger progressivt från 45 % för förmögenheter på 50 000

lire för-

mögenheter under detta belopp äro till 50 % förmögenhe-

skattefria för ter över 100000000 lire. Den så uträknade skatten erlägges med

1/10varje

år under tio år, om förmögenheten till 60 % består av mobila värden;

eljest fördelas skatten på tjugo år. Denna skatt, som givetvis blir myc— ket tryckande för större förmögenhetsinkomster förmögenhet

om en mobil på 100000000 lire avkastar mer än 5 % per år,

av karaktär

kommer skatten ju att absorbera hela förmögenhetsavkastningen under tio år — har här kalkylen aktieägarnas

medräknats vid av beskattning, då den trots de periodiska betalningarna har karaktären av en en— gångsavgift.

Bland övriga statsskatter skall här nämnas skatten på värdepapper, le tasse in surrogazione del bollo e del registro, som utgör en årlig

av—

gift av 025 % för nominella papper och 045 % för innehavarpapper

av det nominella kapitalet. Vid kalkylen av aktiebolagens beskattning

har

skatten här beräknats efter den sistnämnda satsen. Vidare märkes omsättningsskatten, 1a tassa di scambio, som numera utgår med 15 % av de omsatta varornas värde. Skatten utgår vid försäljning till

direkt

konsumenterna och heller vid övrig handel, när denna gäller födoämnen, gas, elektrisk energi in. in.

Kommunalbeskattningen består dels av tillägg till statsskatterna och dels av särskilda skatter. Tilläggen på statsskatterna äro störst beträffande fastighetsskatterna. Det kommunala tillägget till skatten på övriga inkomster uppgår till högst 45 % av inkomsten, när det är fråga om nä— ringsverksamhet, och kallas i detta fall limposta sulle e pro,-

industrie fessioni. Även på den progressiva inkomstskatten kan tillägg upptagas, dock högst 20 % av grundbeloppet. När den nyssnämnda närings— skatten förekommer, utgår dock i regel något tillägg på den person—

liga inkomstskatten. vi i föreliggande

Då. fall medräknat den kommu—

nala näringsskatten vid kalkylen aktiebolagens beskattning,

av ha vi

därför kalkylerat med någon personlig kommunalbeskattning

av aktieägarna. För kommunerna liksom för provinserna spela indirekta de kon-

sumtionsskatterna en mycket stor roll, men liksom i övriga fall ha

dessa

medtagits i kalkylen. Av den givna översikten framgår, att någon egentlig dubbelbeskatt-

ning av aktiebolagsinkomster

förekommer i Italien. Liksom i Eng-

land beskattas inkomsterna lika högt, oberoende av om företagen äro or-

ganiserade som aktiebolag

eller som enskilda firmor.

Frankrike.

De direkta statsskatterna i Frankrike bestå liksom i Belgien dels av

ett system av cedulära skatter på, de olika inkomstarterna, dels av en

komplementär inkomstskatt för fysiska personer och dels av spe-

vissa

cialskatter, av vilka nedan skola nämnas några, som erläggas av

aktie-

bolagen.

Av de cedwlära skatterna märkas först de två fastighetsskatterna pä

bebyggda och på obebyggda fastigheter, contribution fonciere des propriétés bäties och contribution des propriétés

fonciere non båties. Vi

ha räknat endast med förra skatten, då all egendom, som sam-

den

manhänger med en anläggning, bebyggd

industriell betraktas som fastighet; den senare skatten träffar huvudsakligen sådana fastigheter, som användas för lantbruk. Båda skatternas grundbelopp utgör 18 %

av la valeur locative, d. v. s. arrende— eller hyresvärdet, detta minskat.

med 20 % beträffande obebyggda fastigheter, 25 % beträffande bonings-

hus och 40 % beträffande fabriker. Dessaavdrag avse att motsvara kostnaderna för fastigheternas bibehållande i oförändrat skick. La valeur locative, som alltså motsvarar arrendets bruttosumma

och

liksom the net annual value i England dess nettobelopp, har här be-

räknats, under hänsyntagande till fastighetsdelarnas olika varaktighet,

såsom 5 % av tomtvärdet, 7 % av byggnadernas värde och 12 % av de fasta maskinernas värde.

Skatten på handel och industri, Pimpöt sur bénéfices industriels

les

et commerciaux, är en annan cedulärskatt, som för både aktiebolag och enskilda näringsidkare utgår med 15 % av nettoavkastningen, beräknad

avdrag erlagda 1 genom fastighetsskat-

med för alla skatter samt för det ten beskattade valeur locative av fastigheterna. Om nettoavkast-

ningen understiger 50000 francs, utgår skatten efter en något nedsatt,

skala.

Bland de övriga cedulärskatterna skall här endast nämnas skatten på

kapitalinkomsst, Pimpöt sur les revenus desvaleurs et capitaux mobiliers,

som upptages vid inkomstkällan och utgår med 18 % av utdelning å ak-

tier Och obligationer, tantiem m. m. Trots att aktiebolagsinkomsten re-

dan träffats av den nyssnämnda limpöt sur les bénéfices etc., beskattas den sålunda ånyo vid utdelning till aktieägarna. Här föreligger allt—

Le droit de timbre och le droit de transmission dock avdragas. Dessaskatter betalas visserligen av aktiebolaget men skola enligt lagstiftarens mening anses såsomskatter på aktieägarna. Däremot äro alla fastighetsskatter avdragsgilla, trots att även den avkast— ning, varpå dessa skatter baseras, får frånråknas.

så en dubbelbeskattning i motsats till i Belgien, där även aktieutdelning

beskattades genom en särskild skatt men sedan fick avdragas vid fast-

ställandet av aktiebolagets beskattningsbara inkomst.1

Förutom av cedulärskatterna träff-as samtliga inkomster av den all-

männa inkomstskatten, limpöt général sur le revenu, vilken betalas

av alla fysiska personer, som äro bosatta i Frankrike. Skatten utgår

efter nettoinkomsten, beräknad med avdrag för alla erlagda skatter och ytterligare minskad genom even—tuella avdrag för familjemedlemmar,

och växer progressivt med inkomstens storlek. Den progressiva beskattningen ernås på så sätt, att enligt lag den 30 december 1928 de första

10000 francs av inkomsten räknas såsom noll, nästa 10000 med 1/25,nästa

10000 med 2/.—5o. s. v. en ökning med 1/25för varje inkomstdel på 10000

francs upptill 100000 francs, därefter för inkomstdel på, 25000 varje

francs upptill 400000 francs, och sedan för inkomstdel på 50000

varje

francs upptill 550000 francs, varefter det återstående beloppet räknas

helt; av den så beräknade beskattningsbara inkomsten utgör skatten

%% %. För ogift person över 30 år, som har att för någon

sörja anförvant, skatten med 25 %, för gift person över 30 år, som efter höjes

två års äktenskap har något barn, höjes den med10 %. Såsom förut

nämnts, ha vi emellertid tillämpat dessa senare specialbestämmelser vid kalkylen av aktieägarnas beskattning.9

Av de nu nämnda skatterna ha vi räknat de två såsom erlagda

sista

av aktieägarna och de två första såsom erlagda av aktiebolagen.

Vid

kalkylen av aktiebolagens beskattning till staten ha vi emellertid dess-

utom haft att taga hänsyn till följande skatter: Taxe des biens de mainmorte, som utgör ett tillägg till den statliga

fastighetsskatten för fastigheter, som ägas av juridiska personer och därför träffas av arvsskatten; för offentliga samfund och allmännyttiga inrättningar uppgår tillägget till 47 %, för övriga juridiska personer, däribland aktiebolagen, till 72 % av fastighetsskattens grundbelopp.

Taxe a Fapprentissage, som utgår till staten för undervisningens

ordnande, utgör för närvarande 02 % av det totalbelopp, som ett före— tag utbetalt i löner och arvoden. Befrielse från eller nedsättning av skat— ten kan erhållas enligt vissa regler. För de fingerade aktiebolagen har

lönesumman i Frankrike antagits uppgå till samma belopp som i Tysk-

land räknat i svenska kronor. Droit de timbre stämpelavgift för värdepapper; denna avgift ut—

går för aktier enligt lag den 29 december antingen en gång för alla

med 2 % respektive 1 %, om aktiebolaget grundats för mindre än 10

år av det nominella kapitalet eller genom abonnemang årligen med

% av kapitalet. Vi ha här medräknat skatten enligt det sista alterna-

ivet.

Droit de transmission, som egentligen utgör en skatt på omsättning

av värdepapper. När dessa äro ställda på viss person, utgör skatten

8 av det omsatta beloppet. I fråga om innehavarpapper beskattas

0/00

de särskilda omsättningarna, utan upptages i stället en årlig skatt av

5 av den totala stockens värde enligt den genomsnittliga börsnote-

0/00

ringen under föregående år. Denna reguljära pålaga ha vi medräknat i

aktiebolagens skattebörda.

! Wohlin,

Jfr a. a. s. 45.

Jfr Wohlin, a. a. s. 19 ff.

59 Taxe sur daffaires, som är den allmänna omsättningsskat-

chiffre

ten i Frankrike och utgår med i regel 2 % av de omsatta "vär— varornas

de. Skattefrihet har stadgats för omsättning inom

lantbruket och de fria

yrkena, ävensom för omsättning nödvändighetsvaror

av vissa såsom mjöl, bröd m. m.

Kommunalbeskattntngen i Frankrike består, om man bortser från

de-

partementens och kommunernas delaktighet upptagna

i vissa av staten

skatter, dels av tillägg till vissa statsskatter, additionnels,

centimes och dels av särskilda skatter.

Les centimes additwkmnels utgingo ursprungligen på grundvalen av fyra äldre statsdkatter, les anciennes contributions directes,

vilka voro:

la contribution foncierea på. obebyggda och bebyggda fastigheter, la contribution personnelle—mobiliere, som till en bestoddels av en

början huvudskatt och dels av en skatt på inkomster, som träffades av fastig-

hetsskatten, men sedermera övergick till att bli en skatt på bostädernas hyresvärde, la contribution des portes et fenétres, som utgick efter an-

talet fönster och dörrar på boningshus, affärslokaler och magasiner, och

la contribution despatentes, som träffade kommersiella och industriella

näringsföretag efter vissa yttre för rörelsens omfattning.

normer För

statens eget vidkommande upphävdes de tre sistnämnda av dessaskatter

genom lag den 13 1917, bestämdes, departementala

juli varvid att de och

kommunala tilläggen fortfarande skulle utgå efter då gällande normer.

Såsomovan nämnts, har fastighetsskatten bibehållits såsom statlig skatt, men den har som sådanundergått vissa modifikationer, som gälla kommunalbeskattningen. Samtliga centimes départementaux et communaux

kommo på så sätt att baseras på des principaux fictifs, v. s. stats—

d.

skatter, som endast existerade på papperet och hade till uppgift att ut—

göra normer för kommun-albeskattningen. 1

Den januari 1926 avskaffa-

des den mycket omdiskuterade dörr- och fönsterskatten såsom grundval

för centimes additionnels, vilka i stället utportionerades på contri—

la

bution personnelle-mobiliere och la contribution des patentes. Jämte de två fastighetsskatterna på obebyggda och bebyggda fastigheter ut—

göra de två sistnämnda skatterna den grundvalen

alltså nuvarande för

de centimes additionnels, som upptagas för kommunala ändamål.

De särskilda kommumrlskattema bestå dels av les octrois och andra

indirekta skatter, dels av några direkta skatter, taxes

les assimilées

aux contributions directes. Vi bortse här från de förra, som träffa en

mångfald artiklar enligt tariffer, som bestämmas inom

varje kommun.

De direkta skatterna äro följande: taxes des prestations, taxe vici— nale, taxe sur les chiens, taxes établies en remplacement des droits doctrois sur les bois-sonshygiéniques och taxes établies en vertu de la

loi du 13 aout 1926. Av dessaupptagas les prestations för vägarnas

underhåll och kunna utkrävas av varje manlig person i åldern 18 till

60 år, som betalar direkt skatt till kommunen, antingen i penningar eller

i form av tre dagars arbete, när kommunens övriga inkomster visa sig

otillräckliga för ifrågavarande ändamål. Skatten kan ersättas av la

taxe vicinale, vilken på samma sätt som les centimes additionnels ut-

går ett tillägg statsskatterna. kommunal-

såsom till de äldre De

slkatter, genom lag 29 december införts såsom ersättning

vilka den 1897 för vissa octrois, och de nya skatter, som kommit till stånd genom

lagen den 13 augusti 1926, äro av olika slag och utgå efter olika normer;

61 Tyskland.

I Tyskland utgå skatter till riket, till de särskilda delstaterna och

till

kommunerna. Till riket erläggas för närvarande dels särskilda för inkomstskatter

aktiebolagen och för fysiska personer, förmögenhetsskatt,

dels en som

träffar både aktiebolagen och aktieägarna; härtill kommer den särskilda beskattningen av industrien för krigsskadeståndets

betalande.1

Aktiebolagsslcatten, die Körperschaftssteuer, utgår med 20 % av

aktiebolagens nettoinkomst. Vid beräkningen av få alla

denna real—

skatter avdragas, men de till riket utgående förmögen—

inkomst— och hetsskatterna.

Inkomstskatten för fysiska personer, die Einkommensteuer, utgår

efter den totala nettoinkomsten inklusive utdelning å aktier, när denna

inkomst överstiger 1300 Rmk för ogifta inlänningar, belopp

vilket för

gifta personer höjes i proportion till familjens storlek. Vid beräkningen

av inkomsten äro vissa avdrag tillåtna men avdrag för erlagd in—

komstskatt eller för andra erlagda personalskatter. När inkomsten ut-

göres av arbetslön, upptages skatten genom avdrag vid lönens utbeta-

lande, och detta ger anledning till Vissa komplikationer vid

skatteberäkningen, från Vilka Vi här bortse. Beträffande övriga inkomster, som understiga 10000 Rmk, få 720 Rmk avdragas såsom skattefritt existens-

minimum, när skattedragarna äro ogifta avdraget blir högre för familjeförsörjare. Sedanutgår skatten efter en progressiv tariff, som bör-

jar med 10 % för de första 8000 lek och stiger till 40 % för inkomstdelar, som överskjuta 80000 Rink. Enligt särskild lag den 23 1928

juli nedsättes det så uträknade skattebeloppet med 25 %, dock högst med 36

Rink, när överstiger — personer

inkomsten 15000 Rmk. Utländska äro

skattepliktiga för inkomst, som erhålles från Tyskland, och alltså även

för utdelning å aktier i tyska bolag. Skatten utgår för med 10 %

dem

av inkomsten, oberoende av dennas storlek och utan några av före-

de

nämnda avdragen.

Förmögenhetsskatten, die Vermögensteuer, träffar både aktiebolag m. fl. juridiska personer och fysiska personer. För att den härigenom uppkommande dubbelbeskattningen av aktieförmögenheter mildras,

skall

är emellertid stadgat Reichbewertungsgesetz % 43, att värdet av aktier

i inländska bolag upptages blott till halva börsvärdet hos aktieägarna.

Utlänningar äro skattepliktiga blott för inländsk Betriebsvermögen

und

Grundvermögen och slippa alltså betala förmögenhetsskatt för tyska aktier; såsom nyss nämnts, betala de däremot en tioprocentig inkomst— skatt. Till grund för förmögenhetstaxeringen skall läggas der gemeine

med vissa fixa avgifter och dels med vissa pålagor, som utgå i proportion till anläggningens hyresvärde och driftens omfång enligt vissa yttre kännetecken. På detta sätt kommer skattens totalbelopp för varje företag att variera i proportion både till anläggningsvärdet och till årsavkastningen. Då det varit möjligt att göra en koncis kalkyl av skatten för våra fingerade aktiebolag, ha vi antagit, att den utgått i proportion till den avkastning, som taxerats för impöt sur les bénéfices industriels etc. Under år 1928 uppgick B. de St. s 470 totalbeloppet av 1es bénéfices imposables, som ligger till grund för den senare skatten, till 26 775 701300 fr. Summan av les patentes inklusive ett tillägg till staten och av den på denna skatt fallande andelen av taxe vicinale utgjorde under samma år 2 598 237031 fr. Det senare talet utgör 97 % av det förra, varför den angivna procentsatsen anger rörelseinkomsternas genomsnittliga belastning med ifrågavarande skatter.

1 Wohlin,

Jfr a. a s. 23 ff. och s. 45.

-Wert, d. v. s. saluvärdet, och i

full överensstämmelse härmed har be— träffande taxeringen av aktiebolags förmögenhet stadgats

Reichsbe-

wertungsgesetz 33, att skall uppskattas

denna till aktiestockens to-

tala börsvärde. Sedan genom avdrag nettoförmögenheten

för skulder

fastställts, kan förmögenhetsskatten

beräknas såsom 5 0/00av denna för—

mögenhet. För förmögenheter gälla lägre

under 50000 lek dock

skatte—

satser: förmögenheter skattefria,

under 10 000 Rmk äro såvida inkomsten

för ogift person understiger 3000 Rmk personer,

för som äro över 60 är eller äro arbetsoförmögna, är den skattefria gränsen högre, eljest ut

går skatten med 1 0nu; för förmögenheter

mellan 10 000 och 20 000 Rmk

utgår skatten med 2 förmögenheten överstiger

louo. s. v. Och i den mån

250000Rmk, promillesatsen förmögen-

höjes och når sitt maximum för

heter över 5000 000 Rink med 7-50lao.Denna förhöjning av skattesatserna

gäller dock för förmögenheter, som äro underkastade de särskilda stater-

nas och kommunernas realskatter; då detta är beträffande

fallet aktiebo-

lagsförmögenheten, tillämpas för denna satsen 5

alltså 0/00.Under år 1929

har förmögenhetsskatten med 8 %, men detta tillägg

höjts bibehölls är

1930.—— Såsom angivits, Tysklands

ovan 5. 22 ff. ha vi för vidkommande

gjort två alternativa skattekalkyler. Enligt alternativ I ha de förmögenhetsvärden, som lagts till grund för såväl aktiebolagens aktieägar-

som

nas förmögenhetsbeskattning, liksom för andra länder beräknats genom en kapitalisering av den behållna bolagsinkomsten bolagets

alltså netto—

inkomst, minskad med av bolaget erlagda

skatter efter en räntefot av

8 %. Enligt alternativ II åter, som publicerats i tabellbilagan

utan

medtagits blott i texttabellerna, ha förmögenhetsvärdena uppskattats

efter en räntefot av 12 %, varigenom de blivit mindre än i förra fallet.

1la

I detta senare alternativ har även det nyssnämnda ättaprocentiga tilllägget till förmögenhetsskatten för år 1929 medräknats, varför denna skattekalkyl ger en mera konkret föreställning om förmögenhetsskattens

faktiska tyngd under detta år. Ijämförelse med det alternativet

förra

visar det senare, hur skattetrycket förskjutes genom en förändring av kapitaliseringsfaktorn från 8 % till 1111 %.1

För betalningen av krigsskadeståndet upptages en

särskild skatt av nä—

ringsföretagen, Industribelastung, Aufbringungslast, som utgår

efter

i huvudsak samma grunder som förmögenhetsskatten. Skattesatsen har

något under senare år; den utgjorde 1928 767 0/00,1929 75 0/00,

varierat

193065 Vi ha här räknat med den för år 1929gällande promillesatsen

0/00.

vid kalkylen av aktiebolagens beskattning. — Tyskland

hör till de länder, som infört en omsättningsskatt. Skatten utgick under år 1929med

075 % fr. o. m. 1/41930 085 % av de omsatta varornas värde. Skattefri-

het föreligger för varor, som importerats från eller exporterats

till ut-

landet, ävensom för vissa varuomsättningar inom landet.

Inom delstaternas skattesystem dominera fastighetsskatterna, ehuru

dessa äro reglerade på olika sätt i olika stater. skall endast

Här lämnas

en redogörelse för de till staten Preussen utgående fastighetsskatterna, vilka för närvarande äro av två slag: die Grundvermögensteuer,

och

die Hauszinssteuer.

Die preussische Grundvermögensteuer uppgår årligen till 3 för

0/00

obebyggda fastigheter och till 24 för bebyggda fastigheter; för fastig—

0/00

1 genom

Skattesatsenhöjning i alternativ II multiplikation med 108 har tydligen samma verkan som en motsvarande reduktion av den ränteiot. som användes såsomkapitzliserings— faktor genomdivision med samma tal; 12 % : 108 = 1111 %.

heter, som användas inom lantbruk eller skogsbruk, tillämpas pro-

en

gressiv tariff från 12 Skatten utgår efter värde,

loa till 3 loa. det som

åsattes fastigheterna för Ergänzungssteuer taxeringsperio—

die under

den 1917—1919och som för bebyggda fastigheter i genomsnitt torde överstiga det nuvarande saluvärdet med cirka 15 %. Vid skattens beräkning

i föreliggande fall ha vi därför de svenska taxeringsvärdena för

höjt

bebyggda tomter och byggnader med denna procentsats. Värdet av maski-

ner inräknas i fasti-ghetsvärdet, även om maskinerna utgöra en beståndsdel av fastigheten. Die preussische Hauszinssteuer, som motsvaras av liknande skatter i

de andra staterna, träffar endast gamla byggnader och avser att vara en ersättning till staten för den vinst, som skuldernas avskrivning ge-

nom inflationen medfört för ägarna. Skatten utgår principiellt med

1200 % av den del av den nyssnämnda Grundvermögensteuer, sombelastar de bebyggda fastigheterna, men denna procentsats kan nedsättas

för fastigheter, som den 31 december 1918 voro intecknade till ett lägre

belopp än 60 % av förkrigsvärdet. För fastigheter, som tid-

vid denna

punkt voro helt ointecknade, blir skattesatsen 375 %, för fastigheter,

som voro intecknade in till 10 % av förkrigsvärdet, blir

skattesatsen

500 %, vid en inteckning av mellan 10 och 20 % stiger skattesatsen till

625 % o. s. v., efter en viss Vi ha här antagit, att aktiebolagens

skala.

fastigheter voro intecknade till cirka 15 % av förkrigsvärdet, och ha där—

för tillämpat siffran 625 % vid skattens uträkning.

Kommmlbeskattningen i Tyskland är i allmänhet ordnad som en fastighets— och näringsbeskattning. Den följande redogörelsen gäller

närmast skatteförhållandena inom stadenBerlin.

Fastighetsskatten i Berlin utgår under år 1929 med 200 % av den

preussiska Grundvermögensteuer. Denna procentsats är tämligen låg

i förhållande till andra preussiska städer, då flertalet av dessa tillämpa

en sats, som ligger mellan 200 och 300 %. Näringsskatterm träffa i lantbruk och heller fria yr-

allmänhet

ken utan endast industriell och kommersiell verksamhet. Dessa skatter

bestå i allmänhet dels av en avkastningsskatt, som utgår efter den till

aktiebolags- eller inkomstskatt deklarerade inkomsten med vissa modifikationer i överensstämmelse med skattens av objektskatt, dels

karaktär

av en kapitalskatt, utgående efter det i näringen nedlagda kapitalet, med undantag av genom fastighetsskatten beskattade fastighetsvärdet,

det

av en lönesummeskatt, utgående efter de utbetalda arbetslönerna, så-

eller

komplement den föregående skatten. Dessaskatter äro utforma-

som till

de efter en för varje stat gällande enhetlig lagstiftning, men de utgå

med olika belopp i de olika kommunerna.

Gewerbeertragssteuer utgår efter företagets beskatt—ningsbara av-

Die

kastning, som i Preussen avviker från den beskattningsbara inkomsten

framför allt i det hänseendet, att räntor på varaktiga skulder få fråndragas. En annan avvikelse ligger däri, att arrende eller hyra för

fastigheter eller lokaler får avdragas till hela beloppet, då en fjärde—

del av det normala beloppet jämte den del av hyran, som överstiger det

normala beloppet, inräknas i den beskattningsbara avkastningen. Samt—

liga realskatter och alltså. även näringsskatterna själva få. däremot lik-

som inkomstbeskattningen avdragas. Grundbeloppet av skatten ut-v

vid

gör i Preussen 2 % av avkastningen, i den mån denna överstiger 3900

Rmk, för vilket belopp skatten blir något lägre. På detta grundbelopp,

som icke uttages, beräknas sedan det kommunala tillägget, i

som

Berlin

under 1929 uppgick till 425 %. I flertalet andra preussiska städer

upp-

tages skatten till en högre procentsats.

Die Lohnssummensteuer utgår efter det totala belopp, som utbetalats

såsom löner och arvoden till i ett företag anställda personer. I detta

belopp inräknas även gratifikationer, tantiem, provisioner

m. m. Skat-

ten träffar över huvud alla löneposter, vilka avdragits såsom omkost-

nader vid beräkningen av det för den nyss behandlade Gewerbeertrags-

steuer skattepliktiga beloppet. Den viktigaste avvikelsen gentemot den

holländska skatten ligger däri, att skatteplikten begränsats till in— komster under en viss gräns utan omfattar även avlöningen till direktö-

rer och högre tjänstemän inom företagen.1 Skattens grundbelopp utgör

1 0/00,av vilket sedan en viss multipel uttages i de kommuner, som

infört

skatten. I Berlin uttages för närvarande 1000 % av grundbeloppet. I

flertalet preussiska städer är procentsatsen högre och varierar mellan

2000 och 3000, i ett par fall stiger den till 3500 under år 1929.

Några direkta personliga skatter upptagas av delstaterna de

eller

borgerliga kommunerna. Till de kyrkliga kommunerna utgår

däremot

en kyrkoskatt, Kirchensteuer, som vi här medtagit vid kalkylen av aktieägarnas beskattning. Skatten träffar endast fysiska personer och

utgår i allmänhet såsom ett tillägg till riksinkomstskatten. Vi ha här

räknat med att skatten utgör 10 % av riksinkomstskatten, vilket synes

vara en vanlig procentsats inom Preussen.

Den översikt, som här givits av den direkta beskattningen i Tyskland,

avser närmast Preussen och inom Preussen staden Berlin, då vi vid kal-

kylen av aktiebolagsinkomsternas beskattning i Tyskland antagit, att aktiebolagen varit belägna och aktieägarna bosatta i Berlin. Det skatte system, som vi här redogjort för, kan visserligen anses för tämligen re— presentativt för hela Tyskland, då den beskattningen inom

kommunala

Preussen i stort sett är ordnad efter ett enhetligt mönster och Preussen

utgör största delen av Tyskland; avvikelserna mellan Preussen och de övriga delstaterna äro för övrigt så betydande, vad angår den stat-, liga och den kommunala beskattningens struktur. Detta hindrar ej., att

.skattetryckets höjd varierar ganska avsevärt på olika platser inom Tysk-

land. Detta belyses av tab. som anger, vilka skatter ett Visst fingerat aktiebolag med 36 000 Rink årsinkomst har att betala under år 1928

förutsättning, att det är beläget i ifrågavarande orterna inom

under de

Tyskland. Då omsättningsskatten inräknats i riksskatterna, blir den

1 aktiebolag endast antalet kroppsarbetare, ha

Då vi för våra fingerade fastställt vi vid beräkningen av det skattepliktiga beloppet multiplicerat denna siffra endast med genomsnittslönen för kroppsarbetare utan även med en koefficient, som anger den totala löne—

storlek i förhållande till kroppsarbetarnas lönesumma. Vi ha härvid använt de

summans

siffror, som publicerats av det tyska industriförbundet rörande den tyska industriens ekonomiska förhållanden under år 1927. Veröffentlichungen des Reichsverbandes der deutschen Industris, nr 47, sept. 1929: Besteuerung, Ertrag und Arbeitslohn industrieller Unternehmungen im Jahre 1927, särskilt s. 27—28. Enligt denna undersökning uppgår genomsnittslönen till en kroppsarbetare till 1950 Rmk och utgör den till kroppsarbetare utbetalda lönesumman 72 % av samtliga utgifter för i företaget anställda personer. Den totala lönesumman, uttryckt i svenska kr., erhålles därför, om antalet kroppsarbetare multipliceras

100 8889, med uttrycket 1950 X x 0 alltså med 2400.

Tablån har sammanställts på grundval av uppgifter i den av Statistisches Reichsamt utgivna handboken Finanzen und Steuern im In—und Ausland, Berlin 1930, s. 517——-518. .Jfr även den av samma ämbetsverk utgivna publikationen Besteuerung und Rentabilität

preussiska städerna men över genomsnittet för städerna i Bayern och

Sachsen. Då. emellertid, såsom förut nämnts, Preussen väger tyngst,

kunna vi härav draga den slutsatsen, att de av oss framräknade skatte-

satserna för Tyskland ligga något i underkant från synpunkten av in.dustribolagens genomsnittliga belastning i detta land.

Sammanfattning.

Om vi kasta en blick tillbaka på hur den statliga beskattningen av aktiebolagsinkomsterna ordnats i de här berörda länderna, kunna vi in-

dela dessa i olika grupper.

I en-grupp av länder, där den direkta beskattningens grundstomme

A

utgöres av en allmän inkomstskatt, vanligen kombinerad med en för-

mögenhetsskatt, för enskilda personer, ha särskilda inkomstskatter och ofta även förmögenhetsskatter införts för aktiebolagen.

Skatterna ha emellertid utformats och kombinerats på olika sätt, var-

för vi kunna särskilja följande huvudtyper av skattesystem: Såväl aktiebolagen som aktieägarna belastas med inkomst- och för-

mögenhetsskatter, som utgå progressivt efter inkomstens respektive förmögenhetens storlek. Dett-a. skattesystem, vilket givetvis verkar såsom

en straffskatt på de större bolagen, förekommer för närvarande i Finland. Såsom förut angivits, tillämpas det även i några schweiziska kan-

toner, vilka dock medtagits i den här gjorda jämförelse-n. Aktiebolagen betala en inkomstskatt, som stiger progressivt efter in-

kom-stens storlek i förhållande till förmögenheten, samt dessutom en pro-

portionell förmögenhetsskatt; aktieägarna betala inkomst- och förmögen hetsskatter, progressiva efter de vanliga -— Så är besom äro linjerna. skattningen ordnad i de schweiziska kantoner, som undersökningen avser, nämligen Ziirieh, Basel och Geneve. Aktiebolagen erlägga endast inkomstskatt, som stiger progressivt.

efter inkomstens storlek i förhållande till kapitalet, och någon för-

mögenhetsskatt; aktieägarna belastas med inkomst- och förmögenhete— vanliga typen. — är det nuvarande skattesystemet

skatter av den Sådant

i Sverige och Danmark. Olikheten gentemot det under 2 nämnda schweizi—

ska systemet ligger däri, att man vid skatteprocentens fastställande

dels

hänsyn aktiekapital reservfond i inskränkt mening,

tar endast till och

det att i Schweiz hela bolagsförmögenheten medräknas, dels däri,

under

någon kompletterande förmögenhetsskatt förekommer. På grund

att

inkomstskattens progressivitet mera kännbar än i Schweiz,

härav blir

måste en till urvattning av aktiekapitalet göra sig

och vidare tendens gällande, vilken i Schweiz motverkas av den komplementära förmögen-

.— hetssk-atten. aktiebolagen och aktieägarna betala inkomst- och förmögen-

4¶Både

hetsskatter, men äro proportionella för bolagen och progressiva en-

dessa

fysiska personer. -— denna grupp hör Tyska riket, som bedast för Till

aktiebolagen tjugoprocentig inkomstskatt och en förmögen—

lastar med en

hetsskatt, utgår 5 för förmögenheter på minst 50000 Rmk, som med 0/00

Norge, där aktiebolagen erlägga dels en inkomstskatt på 6 %, dels en

samt

på 8 % av den inkomst, som icke utdelas, och dels en

extra inkomstskatt

förmögenhetsskatt på 2 Då aktieinkomsten och aktieförmögenheten

/oo.

sedanånyo beskattas hos aktieägarna, varvid aktieförmögenheten i Tysk-

land dock upptages endast till värdet, föreligger fullständig

halva alltså

dubbelbeskattning på samma sätt som i de grupperna.

två första

| Aktiebolagen erlägga proportionell

; 5 en inkomstskatt, under det att

aktieägarna betala progressiva inkomst— och förmögenhetsskatter

av det

vanliga slaget. -— princip beskattningen

Efter denna är ordnad i Holland; samma princip ligger även till grund för den av 1928 års bolags—

skatteberedning ifrågasatta ref-ormen. Den avvikelsen föreligger dock, att den föreslagna svenska. skatten utgår bolagsinkomsten,

efter hela under det att den holländska bolagsskatten endast belastar den utdelade

inkomsten. Den tenderade inkomsten blir alltså skattefri i Holland, som

i detta avseende betecknar den raka motsatsen till Norge, där den fonde-

rade inkomsten belastas med två inkomstskatter.

Aktiebolagen betala en proportionell inkomstskatt, under det att

aktieägarna äro helt befriade eller också blott träffas av en progressiv —— beskattningen

inkomstskatt. Så är den federativa i Förenta Staterna

reglerad: aktiebolagen betala en elvaprocentig tolvprocentig

förut in—

komstskatt, under det att aktieägarna äro befriade från the normal tax

och endast erlägga den surtax, som belastar inkomster över 10000 Även ett flertal amerikanska delstater ha ordnat sitt skattesystem på ett

liknande sätt; i den här medtagna staten New York erlägga sålunda bo-

lagen en inkomstskatt på 4 %, samtidigt med att aktieägarna träffas av

en moderat inkomstskatt för erhållen utdelning. I en annan grupp av länder är inkomstbeskattningen ordnad som ett

B

system av proportionella skatter på särskilda inkomstarter, vanligen

kompletterat med en allmän progressiv inkomstskatt, som träffar

särskilt

de större inkomsterna. Den allmänna principen blir här den, att aktie—

bolagen få erlägga de speciella inkomst-skatterna, under det att aktie— ägarna träffas av den progressiva tilläggsskatten. Men denna princip

har tillämpats på olika sätt i olika länder.

Det enklaste fallet erbjuder Italien, där aktiebolagen träffas av skat— ten för inkomst av rörelse och aktieägarna av den komplementära in— komstskatten. I Belgien och Frankrike har principen modifierats ge— nom kupongskatten för aktieutdelningen; i Frankrike tillkommer denna skatt som en extra börda för aktiebolagen, men i Belgien får den genom kupongskatt beskattade aktieutdelningen fråndragas bolagets beskatt— ningsbara inkomst, varför kupongskatten någon dubbelbeskatt-

medför

ning av aktiebolagsinkomsterna. I England slutligen erlägga bolagen

inkomstskatt efter stanwdardsats, men i den mån inkomsten utdelas

till

aktieägarna, kunna dessa genom skatterestitutioner få skatten nedsatt i

överensstämmelse med deras personliga skattskyldighet. Härigenom

kommer inkomst, som fonderas hos bolaget, att träffas av en större skatt,

inkomst, som; utdelas, aktieägarna

än såvida tillhöra de större in-

komsttagarna och därigenom bli skyldiga att erlägga surtax, vilken träffar blott aktieutdelningen och den hos bolaget fonderade in—

komsten. , Någon särskild förmögenhetsskatt förekommer i de länder, som tillhöra denna senare grupp man bortser från den extraordinära för—

om

mögenhetsskatten i I regel beskattas dock förmögenhetsinkomst

Italien.

hårdare än arbetsinkomst, då i de latinska länderna skattesatserna äro

högre för de förra än för de senareinkomstarterna och i England i

liksom

68 Förenta Staterna ett Särskilt skattefritt avdrag beviljas för förvärvad inkomst under en viss storlek.

Förutom de nu nämnda inkomst— och förmögenhetsskatterna innehålla

de statliga skattesystemen även andra direkta skatter, för vilka

ovan redogjorts för varje särskilt land. Vi erinra här endast om att en fri-

stående fastighetsskatt förekommer i Holland och Danmark, under det

att den statliga fastighetsskatten i Belgien, Frankrike och Italien ingår som ett led i systemet av cedulära inkomstskatter.

Då den kommunala beskattningen inom ifrågavarande länder varierar

i ännu större grad än den statliga beskattningen, skulle det bli för vid-

lyftigt att här ingå. på en jämförelse av de olika systemen. Vi

åtnöja

oss därför med följande påpekanden.

Fastighetsskatten, som naturligtvis även träffar av aktiebolagen inne— havda fastigheter, spelar genomgående en mycket viktig roll inom det

kommunala skattesystemet. ,Av särskild stor betydelse är den i Förenta Staterna och i England, där den suppleras av någon kommunal inkomstskatt. I flertalet länder förekomma emellertid inkomstskatter av ett eller

annat slag för aktiebolagen till kommunen. Ibland får denna inkomst—

beskattning för aktiebolagen och andra näringsföretag formen av en näringsskatt; i vissa länder tillkomma åter näringsskatterna såsom spe—

ciella pålagor utöver inkomstskatterna.

Aktiebolagsinkomsternas dubbelbeskattning hos såväl bolag som aktie-

ägare, vilken som vi sett är ganska allmänt genomförd inom det statliga skattesystemet, är i regel mindre omfattande inom kommunalbeskatt— ningen, då flertalet länder sakna en kommunal personlig inkomstskatt eller ock, såsom Norge, infört skattefrihet för erhållen aktieutdelning.

Kommunal inkomstskatt erlägges av aktieägare endast i Sverige, Dan-

mark, Finland, samt i vissa holländska och schweiziska kommuner. Jämte

Finland är Sverige det land, där den kommunala dubbelbeskattningen av aktiebolagsinkomsterna är mest genomförd och mest bidrager att

till

det totala skattetrycket för aktiebolagen.

höja

f

4. Undersökningens huvudresultat.

A. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, om aktieägarna äro inländska.

Resultatet av vår undersökning presenteras i tabellbilagorna,

där aktie-

bolagsinkomsternas skattebelastning

i olika länder uträknats i absoluta

tal, omräknade till kronor, procent svenska och i av inkomsterna, under de olika antaganden rörande aktiebolagen aktieägarna,

och för vilka redo-

gjorts i det föregående. tabellbilagor

Dessa kunna studeras och förstås utan några närmare kommentarer. Men för att underlätta detta studium

skola vi här göra några sammanställningar skattesatser,

av de som ha den största relevansen för den fråga, som vi avsett att belysa, nämligen be—

skattningens inverkan på ländernas kapitalförsörjning.1

Det blir härvid

fråga om en fullständig analys av det föreliggande

materialet. Utan

vi begränsa oss till några anslutning

allmänna reflexioner i till de meddeladeutdragen av ländernas skattesatser.

Det framgår av tabellbilagorna, att

skattesatserna inom varje land va—

riera avsevärt för olika typer av aktiebolag och aktieägare.

Ett Visst

land kan uppvisa jämförelsevis låga bolags-

skattesatser för vissa och

aktieägartyper och samtidigt höga jämförelsevis skattesatser för andra

typer. När det gäller att draga några allmängiltiga angående slutsatser

skattetryckets relativa inom länderna, kan

höjd man därför begränsa jämförelsen till några enstaka fall, utan man måste göra olika samman— ställningar, som belysa skattetryckets variationer i olika avseenden.

Vad först angår frågan angående aktiebolagsinkomsternas

totalbelast-

ning, när aktieägarna äro inländska, ha vi med bolags—

börjat att variera

typerna i olika hänseenden, under antagande övriga

av att förhållanden

äro oförändrade. I tab. 2 ha Vi sammanställt skattesatserna för bolag

med olika: inkomstprocent och olika fastighetsimwhav. Alla bolag

an-

tagas utdela aktieägarna hela den inkomst, bolagstill som återstår efter

skatternas erläggande, med undantag av de första bolagen %

med 2 inkomst 1 och nr 31, Vilka förutsättas fondera hela den

nr behållna

in-

komsten. Aktieägarna tänkas i samtliga tillhöra typ

fall den medelstora

IV, som har en aktieförmögenhet av Tyskland

500000 kr. utom i alter— nativ II, där förmögenheten antages uppgå till 333333 och, kr. när hela

1 Texttabellerna innehålla även resultatet av några skattekalkyler, som uteslutits itabellbilagorna, framför allt siffror för det totala skattetrycket under förutsättning, att eventuella omsättningsskatter medräknas dylika skatter förekomma endast i Belgien, Italien, Frankrike och Tyskland, samt vidare för Tysklands del de alternativa skattesiffror, som gälla vid en förmögenhetsuppskattning efter en kapitaliseringefaktor av 12 % alternativ

II.

stegringen jämförelsevis obetydlig

för detta land, vilket beror på de

nyligen genomförda

reduktionerna av industriens kommunalbeskattning.

För Förenta Staterna, Frankrike och Tyskland har fastighetsskattens

ökning för ifrågavarande bolag till följd, gott att så som hela inkomsten absorberas av skatter.

Skattesatsernas förändring vid en stigande inkomstprocent framgår tydligast av tab. som angivna

innehåller indextal för de i tab. 2 procentsiffrorna. För flertalet länder sjunker den procentuella skattebe-

lastningen, när inkomsten ökas i förhållande till kapitalet,

Vilket beror

därpå, att bolagen på taget proportionell

förutom en det hela inkomst-

och förmögenhetsbeskattning ha att erlägga fastighetsskatter

och andra

pålagor, som stå i direkt relation

till inkomstens storlek. Det är

även

betecknande, att skattebelastningen sjunker mer

för bolag med än

stora

för bolag med små fastigheter. i Sverige, Endast Danmark och Finland

stiga skattesatserna, när inkomsten %, synes

ökas från 10 till 75 och som

är ökningen ojämförligt störst Sverige.

för

På grund härav kommer Sverige att ligga högt

jämförelsevis med hän— syn till den totala skattebelastningen bolag hög inkomstprocent.

av med

Såsom framgår av Sverige gällande

tab. överträffas rätt endast av Norge, Finland, Frankrike och Tyskland bolag beträffande med inkomst av

32.% och därutöver. Omvänt kommer Sverige jämförelsevis långt ner på

skalan, när det blir fråga om bolag med

liten inkomst i förhållande till

kapitalet. Beskattningen av bolag 2 % lägre Sverige

med inkomst är i

än i något annat land, när bolagen ha fastigheter;

små och även inom den andra gruppen med större fastigheter kunna

endast Finland och

Schweiz uppvisa lika låga eller lägre siffror. Om den pro-

nuvarande

gressiva beskattningen av aktiebolag i Sverige proportio—

ersättes av en

nell beskattning enligt bolagsskatteberedningens förslag,

elimineras den

.nu berörda egendomligheten hos det svenska skattesystemet

och en bättre

överensstämmelse kommer till stånd mellan de svenska och de utländska

skatteförhållandena. Det framgår av tabellen, att egentligen reformen

endast utjämnar skattebelastningen för bolag med relativt låga och höga

inkomstprocenter. För bolag % kapitalet

med inkomster av .10 av bli

skattesatserna oförändrade, och beträffande bolag Sverige dessa kommer

både före och efter reformen att ligga högre än Holland, Basel, Geneve, Förenta Staterna vid små. fastigheter, England, Belgien och Italien, under det att Norge, Finland, Frankrike och Tyskland uppvisa högre

skat-

ter; skatterna i Danmark och Zurich stå ungefär

i jämnhöjd med de

svenska.

För de länder, där omsättningsskatt förekommer, :ha vi gjort komplet—

terande beräkningar av skattebelastningens förutsättning,

storlek under

att hela omsättningsskatten inräknas i aktiebolagens

skattebörda. Vi ha

i texttabellerna medtagit skattesatser utan

dessa att dock i varje fall in—

gå på en kommentar av desamma, synpunkt

som från svensk skulle

vara av underordnat intresse. Såsom redan framhållits,JL framstår det

nämligen såsom sannolikt, att av aktiebolagen erlagda omsättningsskat—

ter i flertalet fall till största delen övervältras på andra skattdragare, var—

för de anförda procentsiffrorna — framgår

vilka såsom av tab. 2 visa

en synnerlig kraftig stegring särskilt för bolag låg inkomstprocent

med

— böra typiska exponenter verkliga betraktas som för det skattetrycket.

Jfr ovan 5. 30, not

att respektive 30, 70 och 100 % av den

behållna inkomsten utdelas till

aktieägarna. Bolagen antagas tillhöra den gruppen

mellersta med me—

delstora fastigheter, och beträffande aktieägarna ha gjorts två

alterna-

tiva. antaganden. Tab. 4 hänför sig till aktieägare av en mindre typ

II

med en aktieförmögenhet av 71420 kr. och aktieutdelning respek—

en av tive 1710 kr., 4000 kr. och 5710 kr., beroende på om 30, 70 och 100 %

av inkomsten utdelas. Tab. 6 innehåller motsvarande skattesatser för

aktieägare av en större typ med förmögenhet och inkomst uppgå—

VIII

ende till tio gånger de nyssnämnda beloppen.

Man bör härvid direkt jämföra de olika ländernas skattesatser för

bolag, som fondera en större eller del av inkomsten.

mindre Dessa

skattesatser äro nämligen representativa för skattetryckets allmänna höjd, då en sänkning av skattesatserna för fonderad inkomst vanligen

kompenseras av en motsvarande höjning av beskattningen, när den fon-

derade inkomsten sedan utdelas. Jämförelsen bör i första hand inriktas

på graden av skattetryckets förändring på grund av fonderingen, och vi

ha därför i tabellerna 5 och 7 uträknat indextal för skattesatserna, var-

igenom dessa förändringar tydligt klarläggas.

Om vi i tab. som alltså hänför sig till bolag med små aktieägare, stu—

dera skattesatserna för bolag med 6 % inkomst, finna vi, att skattebelastningen i Sverige minskas till nästan hälften, när bolaget

fonderar

hela sin inkomst. En mera gynnsam behandling av kapitalbildningen

förekommer endast i Holland och Danmark. Vid högre inkomstprocent

ökas den svenska bolagsbeskattningen, varför även kapitalbildningen blir

hårdare beskattad. För bolag med inkomst uppgående till 75 % av kapi-

talet sänkesbeskattningen i Sverige endast med 20 %, när 70 % av in! komsten fonderas, under det att den i Holland sänkes med icke mindre

än 67 %. Den holländska beskattningen är alltså. exceptionellt gynnsam för kapitalbildningen, vilket beror därpå, att den förvärvade utan den

utdelade inkomsten-där ligger till grund för bolagens inkomst-beskattning.

I Förenta Staterna blir skatten oberoende av utdelningens storlek, då

små aktieägare underkastas någon personlig inkomstbeskattning. Och

i Norge och England inträder omvänt en anmärkningsvärd höjning av skattetrycket för fonderande bolag. Orsaken härtill är för Norges vid— kommande den extra fondsskatten för icke utdelad bolagsinkomst och

för Englands del de skatterestitutioner, som små aktieägare för

beviljas

den del av bolagens inkomstskatt, som hänför sig till den utdelade in—

komsten; dessa skatterestitutioner minskas, när inkomsten fonderas, var-

för totalbelastningen i samma mån ökas. I dessa två länder måste bo-

lagsbeskattningen därför utgöra en kraftigt verkande hämsko på kapital— bildningen inom bolagen, i den mån dessa ägas av små aktieägare.

Se vi härefter på siffrorna i tab. som gälla bolag med stora aktie?

ägare, gäller undantagslöst, att totalbelastningen minskas vid

fonde—

ringar inom bolagen. För bolag med hög inkomstprocent blir skattesänk-

ningen i England nu större än i Sverige, då. den personliga beskattningen

av stora inkomsttagare, som minskas på. grund av fonderingen, är avse-

värt kraftigare tilltagen i England än i Sverige. Även Norge har en starkt progressiv inkomstbeskattning, men på grund av

fondsskatten

blir skattesänkningen där dock mindre än i andra länder, varför Norge

allmänt taget kan sägas vara det land, som ställer sig minst gynnsamt för kapitalbildande bolag. Holland är fortfarande landet med det lägsta

skatterna för dessa bolag, och Sverige intar förut en mellanställning

som

och Basel ökas det till något mer än det dubbla, och för några av de övriga länderna uppgår ökningen till mellan 50 och 100 %. Sverige in-

tar i detta avseende en mellanstä-llning med en ökning, som enligt nu—

lagstiftning uppgår till 64 % och enligt reformförslaget till

;åarande%.

För små aktieägare är skattetrycket högt Sverige.

jämförelsevis i

Högre siffror visa endast Norge, Finland, Frankrike och Tyskland.

I

England och Basel uppgå skatterna än hälften av de svenska,

till mindre

och i Danmark och Förenta Staterna utgöra de ungefär två tredjedelar

av de svenska. Det bör därför noteras som en förtjänst hos det svenska

t reformförslaget, att det medför någon sänkning av skattebela-stningen för de smärre aktieägartyperna. För större aktieägare blir totalbelast— ningen i Sverige ungefär densamma enligt nuvarande och föreslagna be-

stämmelser. Ehuru de svenska skatterna för den högsta gruppen uppgå

till nästan hälften av inkomsten, är skattetrycket dock avsevärt högre i

Norge, Tyskland, England och Frankrike. Å andra sidan är det avse-

värt lägre i de schweiziska kantonerna, i Belgien, Italien och Förenta Staterna. Dessaslutsatser hänföra sig visserligen närmast till ett aktie-

bolag av normaltyp Såsomförut angivits i tab. är skattetryc-

nr 24.

ket i Sverige relativt lågt för bolag med låg inkomstprocent, under det att omvänt bolag med hög inkomstprocent äro tämligen hårt beskattade i jämförelse med bolagen i andra länder. Men såsom framgår av en

jämförelse mellan tabellerna 4 och hålla de här dragna slutsatserna

dock i stort sett streck.

När det gäller att närmare studera de förändringar av aktiebolagsinkomsternas skattebelastning, som .bero på aktieägarnas förmögenheteförhållanden, bör man undersöka, dels hur stor roll de personliga skat—

terna spela i förhållande till de av aktiebolagen erlagda, dels hur aktie-

ägarnas personliga beskattning är anordnad i de olika länderna. Till den

förra frågan återkomma vi längre fram. Den senare frågan skall här

närmare belysas genom tabellerna 9—12, i vilka sammanställts de pro— centsiffror för aktieägarnas personliga skatter, som kommit till använd—

ning vid beräkningen av den totala skattebörda, som faller på aktiebo—

lagsinkomsterna.

9 anger aktieägarnas personliga skatter till staten i procent av

Tab.

aktiebolagsinkomsten. När flera delstater äro sammanslutna till en

uniOn eller ett rike, vilket bland de här medtagna länderna är fallet med

Förenta Staterna, Schweiz och Tyskland, ha vi medtagit endast de

till

unionen eller riket utgående skatterna. Delstaternas skatter ha sammanförts med kommunalskatterna i den följande tabellen. Såsom nämnts i

det föregående och såsom framgår av tabellen, tillhöra aktieägarna nio olika förmögenhetsgrupper. För Tyskland alternativ II uppgår aktieförmögenheten blott till två tredjedelar av de i tabellen angivna belop— pen. aktieägares andel av den behållna bolagsinkomsten uppgår

Varje

till 8 % av de angivna förmögenhetsvärdena, men den inkomst, vilken

han lyfter såsom utdelning å aktierna, utgör alternativt 30, 70 eller

100 % av denna behållna bolagsinkomst.1 Skatterna ha i dennatabell satts

relation till utdelningen utan till den behållna bolagsinkomsten,

i

1 Tyskland äro inkomstbeloppen desamma,

I de båda alternativen för varför avvikelserna endast hänföra sig till förmögenhetsvärdena, som kapitaliserats efter 8 / enligt alt. I och efter 12 % enligt alt. II.

—f 81

, staten i % av den behållna bolagsinkomsten. : :

V ,, VI .,,YIJ, , , ,-

Il YH! IX

lr aktieägare kr. "

714280 .,,IL,, , 16 666660

1666300 icLeoeeo 77142850

51 aktieägare kr.

H

l i - | w — e— m 49

:

883 åiäeqeee se;

else

118 5-1510-7015-39 16-82 253 726146720'08

-35 2-70 5-71 8-30 3-59 7-0711-09 1-73 1-94 5801191 -39 2-73 6-14 9-25 1-19 3-99 89213-17 1-94 621130618'81 2-66 6-9914-5620-8? 3-05 899178923-66

889 118 384 8-4212-39 185 584128117'58 2-13 6-5913-5719-12 287 821171123'66

1-39 271 5-97 1-73l0981505 19-0614-2216-50 22-5428-03 20-332429 33-1541-2322-1026-743680 46-24 27-8534-12148-2560-28

l69 578108617'24 636 7-8914-0122-12 745 9-5718-29 27-81 762 99719-4728-89 7-841072I21-0830-9e

5-93 910156120'87 888120119'2925'2810-0013-9721-0027-0010-0014-2721-6027-0010-0014-4021-5027-00

398 9-1015-5120-87 888 12-0119-2925-23 10-0013-9721-60 27001000l4'2721'60 27-0010-0014-4021-6027-00

1-40 456 7-os 9-74 466 6-2110-7915-47 681 9-8816-3621-22 7-5111-1117-5922-45 9-4413-7020-2425-10

0-90 2-10 300 — 0-90 2-10 300 — 0-90 2-10 300 — 0-90 2-10 300 —— 0-90 2-10 300 —— 090 2-10 3-00 — 0-90 2-10 3-00 — 0-90 2-10 55-00 0-90 2-10 53-00 — 0-90 2-10 23-00 — 0-90 2-10 300 — 0-90 210 3-00 — 0-90 2-10 300 — 090 2-10 300 — 0-90 2-10 53-00 — — 0-04 041 —— 0-02 136 3-71 095 6-2411-75 — 156 8-2214-05 — 352112817'10

4-7914-1122-79 — 605194231'87 — 9-2128-5544-53 — 10-5031-1747-79 — 13-3636-1454-14

2-10 8-7017-50 24-10 600 12-6021-40 28-00 63-0012-6021-40 28-00 61-0012-0021-4028-00 600 1260 21-4028-00

-— 1-13 3-70 6-1? — 168 5-19 853 245 700100. — 288 7-0010-00 - 3-00 7-0010-00

—— 7-5320-7132-10 — 8-87250138-61 —— 1140270338'64 -—11-5527-0538-67 — 11-5927-093871

3-75 7-73 18-99 4-0010-6025-3937-39 469144630'4642'46 4-6915-13 31-1343-13 469160233'5744'02

29-41

2-70 6-6817952837 2-93 53-462426 36-20 3-1512-93 28-93 40-83 358138229'8241'82 338147132'2642'71

förmögenhetsbeskattningen, så kan denna studeras i de nollkolumner,

somförekomma i tabellerna 9—11. Ifrågavarande skattesatser för aktie-

ägare i bolag, som fondera hela inkomsten, hänföra Sig nämligen i regel

till förmögenhetsskatter. Detta gäller med undantag för Belgien, som

har någon förmögenhetsskatt utan en efter konsumtionens storlek

reglerad inkomstskatt, som här antagits träffa även aktieägare i fon-de—

rande bolag, samt England, där den kommunala fa-stighet-sskatten även— ledes antagits träffa aktieägare utan realiserad inkomst.

Vi se av tab. att av de här medtagna länderna endast de skandina—

viska staterna, Holland och Tyskland ha en statlig förmögenhetsbeskatt— ning av aktieägare. Som synes av tab. 10, förekommer förmögenhetsskatt

emellertid även i de schweiziska kantonerna. Till kommunen utgår eljest

någon personlig förmögenhetsskatt, om man undantar de mindre tillägg till den statliga förmögenhetsskatten, som förekomma i Sverige och Hol-

land. Såsom bäst framgår av tab. 11, beskattas smärre förmögenhets— innehavare tyngst i de schweiziska kantonerna samt därnäst i Holland

6 ——311986.

|-t

I kommunen i % av den behållna bolagsinkomslen.

i—v | VI vn

1 H 1111. fJEQTWiÄiC

77?

er aktieägare

kr.

714280 1666660 5000000

|| 771424350_||Adri136667650_m__

er aktieägare , kr. , , ,,, -,, ,,

. .

_-__W_,_,__,l_."-..". | m.,wl ._._

: %

Ogg; olgäwoåoää|ä|ä åfål 15|å|ä å|å

olo CIM—opoowz

8|äg

ooo||oosiss!s|sss |

| ros 3-29 8001166 0-24 378 90313180'51 4-5910-1214-270-62 476102614'280'83

4-9110-2514-30 1-09 333 8-2112-12 026 398 9421369 0-59 487106614'810'71 5081066114810'98 51410'6814'88

1-09 333 8-2112-12 026 398 9"421369050 487106614'810'71 5081066|14'810'98

5-14510-6814-83

— 175 526 789 — - —

189 6-00 884 2-23 656 9-73 2-30 6311996 2—547401083

— 196 458 654 — — —

196 458 654 196 458 6-54 196 1-961458 654

. 45816541

196 458 6-54 — 196 4"58 6-54 — 1-96 — —

468 6-54 196 6-54 196 458 6-54

4-5s|

ros 2-24 GGö 7-16 006 288 74010840'06 327 78611340'06

3-34 353 8-02114: 87 779139117'81 7-93|11-a70—os

6-07 994151119'036'6710'5515'7419'686'7610'6515'84119'786'8810'5715'6719'85

| 25 974157219'86

749111415'9919'027'5011'145'9919'627'5011'1415'99;19'627'5011'1415'9919'62 -01 7-7012-3815-47 600 914136316'486'50 96—11383 16-976-83 9721391517'056'68982140117'15 — 0-14 054 102 — 0-23 098 —— ——

1-5s 046 1-47 237 0-50 256 0-71 1-91 281

-92 1-es|

8-92 53-923-92 3-9? 392 3-92 3:92 261 261 2"61 2-612-61 261 261261 2"61 2-61 261

261|

__._._____._____F____!_ ;

! _—______5_____:___.__.;__ — 0-40 1-52 2-57 — — —

0-65 2-13 23-33 rss! 2-38 3-75 1-04 2"64|3-34. 1-13 2-3973-93

skatter i Sverige än i något förmögenhetsskatt.

annat land med Men där-

av kan man draga några allmänna angående

slutsatser len svenska

förmögenhetsskattens

storlek i förhållande till motsvarande beskattning

i andra länder.

Förmögenhetsskattens inverkan på skattetrycket

kan emellertid även

studeras i tab. 12. Man kan nämligen ur denna tabell

sammanställa

skattesatserna för personer med samma inkomst

men med olika för—

mögenhet. För en person i Sverige

med 4000 kr. i årsinkomst stiger

skattesatsen endast från 1158till 1397, när förmögenheten ökas från 50000

kr. till 166660 kr. I Norge ökas statsbeskattningen för person

samma från

178 % till 980%,och i de övriga länder, förmögenhetsskatt

där förekommer,

ökas skattesatserna med mellan 50 och 100 %. Motsvarande

skattesatser

för de större inkomst— och förmögenhetstyperna gånger

100 de nämnda

beloppen äro för Sverige

2966och 4057,för Norge 4122och 11372, för Dan—

mark 3754 och 4420, för Finland 3354 och 5453, 5730,

för Holland 3256och

för de schweiziska kantonerna respektive 2263 och 3823, 4013,

2262och 19-97

gav den behållna bolags-inkomsten.

", ,,1_,_v .., vr ,,,____ .,.,,_,4 .",VII IX , "_—___ er aktieägare

kr.

714280 A , H 1666 5000000 16 666660

er aktieägare

kr.

I 0 0

-93 5-9913-71 19-96 142 787 16-702427 2-24 277 2088 2966 2-56 10-5622-1731-10 336 12-1724-953438 -07 6-0614-35 2187 145 7-9718-34 2686 2-53 1108 23-723362 2-97 12-0725-273563 4-03 1418 28-5738-49 -97 6041418 21-01 144 7821784 2608 2-4410-71 22-973289 284 1167 24-23 33-93 385 1385 27-7938-49 ha 1098 15-0519-0614-2216-5022-54 28-0520-3324-29 33-1541-2322-1026-74 36-804624 27-8534-124828 6028 169 75316-12 25-13 636 9-78 20-0130-96 :-45 1180 2485 37-54 717212-272628 3885 784 13-2628-434186 5-981106 20-09 27-41 888 13-9723-3731-7710-0015-93 2618 33-54 10-0016-2326-18 3354 1000 16-8626-1833-54 5-9811-06 20-0927-41 8881397 2387 31-77 10-001593 2618 33-54 10-0016-2326-18 33-54 1000 1636 2618 33-54 1-56 680 1378 16-90 4-72 909 1819 26-13 7-4413-15 24-223256 7-57 14-4525-523382 59-5017-1928-2636-57 l87 8-69 16-012081 607108417'24 2208 6-67 11-4517-84 2263 676 11-55 17-942278 683 11-47

17-7722-85 1-2510-64 1782 22-36 7-5012-0418-09 2262 7-50 12-0418-092262 7-50 12-04 18-092262 7-5012-0418-092262 5-01 8-6014-43 18-47 60010-04 15481948 6-5010-54 15-93 19-97 658 1062 16-0120-05 668 10-72 1611 20-15 —— 0-14 0-58 143 — 0-25 8-34 529 — 1-41 14-12 206 988 16-61

7-71 423 13-19 19-91 3-92 8-7118-03 26-71 3-9? 9-9723-34 35-79 261 11-82 3116 47-14 2-61 13-11 3378 50-40 2-51 15-9738-75 56-75 2-10 8-70 17-5024-10 600 12-6021-4028-00 6-0012-60 21-4028-00 600 12-6021-40 28-00 6-00 12-6021-4028-00 — 1-13 3-70 612 1-58 5-19 8-53 —

24! 7-0010-00 283 7-00 10-00 3-00 7-00 10-00 — —— — 1

7-53 20-713210 887 25-6138-61 27-0338-64 11-55 27-053867 11-59 27-09 38-71

111-40

1 83-1320-51 3193 4061125 27-55 40-72 33-0446-24 469 1618 3378 46-97 4-6! 17-1536-46 47-95

4-69?15-44

I O 708 19-4730-94 293 10-11 26-3939-59 44-71 338 1436 32-4645-66 333 1584

3-1513-9131-51 3515I4664

%s. Men bortsett från dessa.länder är skattesatsen för en person med

50000kr. i förmögenhet och 4000 kr. i inkomst högre i Sverige än i de

övriga länderna. Beträffande de större inkomsttagarna ligger Sverige lika högt i förhållande till andra länder utan överträffas av Norge,

Danmark, Holland, England, Frankrike och Tyskland, varav man kan

sluta, att beskattningen i är mer progressivt

dessaländer utformad.

Se vi därefter på den personliga beskattningens fördelning mellan stat

och kommun, så framgår av tab. att statsbeskattningen, särskilt

för

större inkomsttagare, är tämligen måttligt tilltagen i Sverige i förhål-

lande till andra länder. Den maximala skattesatsen i Sverige, omkring

20 %, är avsevärt lägre än motsvarande skattesatser i Norge

ju 6028%,

Danmark 3098%, Finland %, Holland %, England %,

27 25-10 54-14

Belgien 28 %, Frankrike % och Tyskland %. de

38-71 44-02 Endast

schweiziska kantonerna, Förenta Staterna och Italien ha en lägre per-

sonlig beskattning av aktieägare än Sverige. Den obetydliga höjning av

_r

12. beskattning i % av aktieutdelningen.

VI,,., vn . vm IX

"_" | ll f

v____v

aktieägare kr.

_ 754—550 WT?-5199, ?555665.,,.,llg, ,36?99_6£L1_,

"ll 11-392 l

aktieägare

kr.

17 140| 57 140l|40000 93| 330 120000 2900004000001|171420|400000|571420||400 000 933301133330

40000 590393

19-97 19-59 1996 24-57 2386 24-27 32-57 2983 2966 35-20 3167 3110 40-57 35-64 3488 20-20 20-50 21-37 26-57 26-20 2686 36-93 3389 3362 40-23 36-03 3568 47-10 4081 38-49 20-13 2026 21-01 26-07 25-49 26-08 35-70 3281 32-39 38-90 34-51 3398 44-50 39-70 38-49 3667 21-50 1906 54-99 32-20 28-03 80-95 47-35 41-22 8918 52-56 46-23 113-72 68-97 6028 25-10 23-03 25-13 3260 28-59 3096 39-39 35-50 37-54 40-90 37-54 3885 44-20 4061 4186 3687 28-70 27-41 46-57 34-10 31-77 53-10 37-40 33-54 5410 37-40 33-54 54-53 37-40 33-54 36-87 28-70 27-41 46-57 34-10 31-77 53-10 37-40 33-54 54-10 37-40 33-54 54-53 37-40 33-54 22-07 19-61 16-90 30-30 25-99 26-13 4383 3460 3255 48-17 3646 33-92 57-30 40-37 36-57 28-97 2287 20-81 36-13 24-03 22-03 38-17 25-49 2263 3850 25-63 3069 38-23 25-39 22-49 35-47 2546 22-36 40-13 25-94 22-62 40-13 2584 22-62 40-19 25-84 22-52 40-13 25-84 22-25 28-67 20-61 18-47 33-47 22-04 19-49 35-13 22-76 1997 35-40 2287 20-05 35-73 23-01 20-15 0-47 083 1-43 083 3-34 529 4-70 11-01 14-12 687 14-11 16-61 14-10 18-84 19-91 29-03 25-76 26-71 33-23 33-34 35-79 39-40 44-51 47-14 43-70 4826 50-40 53-23 5586 56-75 24-10 42-00 30-57 28-00 42-00 30-57 28-00 42-00 30-57 28-00 42-00 30-57 28-00

29-0025-00

3-77; 529 6-12 527 7-41 853 10-00 948 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00

8-1710-00

25-10l29-5932-10 29-57 36-59 38-01 38-00 38-51 38-04 38-50 3864 38-67 38-53 38-70 3871 27-10329-303198 37-50 39-31 40-72 51-47 47-20 46-24 53-90 48-24 46-97 57-17 52-09 47-95 23-60;27-s1 30-94 33-70 37-70 39-59 46-37 45-01344-71 49-53 46-37 45-50 5280 50-21 46-64

i Danmark, Finland och Holland bland de länder, som medtagits i den föreliggande jämförelsen. Vi se av tabellen, att Sverige beträffande

såväl

smärre som större inkomsttagare ligger högre än de nämnda länderna.

Vi även, att en kommunal förmögenhetsbeskattning förutom i Sverige

se

endast förekommer i Holland ett relativt obetydligt tillägg till

såsom

den statliga förmögenhetsskatten. De sist påpekade särdragen för Sverige bero på den kommunala progressivskatten.

B. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, om aktieägarna

äro utländska.

De skattesatser, som kommit till användning vid kalkylen av de på ut-

ländska aktieägare fallande skatterna, ha sammanställts i tab. 13. Denna

tabell har uppställts efter samma principer som tab. 11. Skatterna ha

alltså satts i relation aktieägares andel av behållna bolags-

till varje den

inkomsten, vilken uppgår till 8 % av aktieförmögenheten : den sista inkomstsiffran för förmögenhetsgrupp; för Tyskland alternativ

varje

a av den behållna bolagsinkomslen.

v VI vn vm IX

!

er aktieägarekr.

""-335256 3656-00 1, ,,ééä-iéöo 11,

"li". 53356? 15?£

ierakticägaredrr.

solg glä 51%

o

olålålä ålälciå

lgiälä

12818 åålå ååå-ål ååå

1

1-50 5-12 228 75315782236 2-60 888170523'90 338100220'0827'01

108 3-724

8-2a!12-27411-40116-66

— 1-50 3-50 500 —— 1-50 —— 1-50 3-50 5-00 — 1-50 3-50 5-00 1-50 360 500

3-5015-00

— 1-50 23-505-00 —— 1-50 21-50ö-oo — 150 53-50 5-00 — 1-50 3-50 5-00 —— 1-50 3-50 500

i — 6-0014-00 20-00 — 6-0014-00 20-00 6-00 14-0020-00 —— 6-0014-00 20-00 — 6-0014-00 20-00 _,_________________________ 698 9-10 15-512087 888120112'29 25-23 21-0027-001000 14-2721-0027-00 10-0014-402160 27-00

1000l13-97

51-1015-5120-87 888120119'29 25-2310-0013-97 2160 27-00 10-001427 2160 27-0010-0014-40 2160 27-00 6-98

— 0-90 2-10 3-00 — 0-90 2-10 3-00 — 0-90 2-10 23-00 — 0-90 210 23-00 — 0-90 2-10 23-00 — 090 2-10 300 —— 090 210 3-00 — 0.90 2-10 300 0-90 210 53-00 0-90 210 3-00 — 090 210 3-00 090 2-10 300 — 210 3-00 — 0-90 2-10 23-00 — 0-90 210 300

0-90 —— —— — — — — — 368116617'66

0-43 0-02 1-43 385 098 6-5012-22 162 8561456 — 6751607 24-70 — 689 20-253271 — 2833 44-81 10383137 47-09 — 13-4436-2254-22

9-49

660 15-4022-00 — 660 15-4022-00 —— 6-0015-402200 — 6601540 22-00 — 6601540 22-00 — 1-13 3-70 6-12 —— 168 5-19 8-53 2-45 7-0010-00 283 7-0010-00 — 3-00 7-001000 — 5-40112-0018-00 — 540 12-0018-00 — 5-4012-6018-00

5-4012-6018-00 5-4012-00 18-00! —— 3-00 7-0010-00 — 300 — — 8-00 7-0010-00 — 3-00 7-001000

7-0010-00

7-0010-05l3—00l

stipulerade för landets invånare, blir skattetrycket starkare, särskilt för

de mindre inkomsttagarna. Till gengäld slippa de i regel betala någon förmögenhetsskatt; Sverige och Finland äro de enda länder, som bryta mot

denna regel. I ett annat avseende är Sveriges ställning fullständigt unik: i intet annat land äro utländska aktieägare personligen skattskyldiga till kommunen, men i Sverige äro de skyldiga att betala kommunal progressivskatt den proportionella kommunala inkomstskatten slippa de däremot De nu påpekade säregenheterna i den svenska skattelag-

ifrån.

stiftningen ha eliminerats i reformförslaget, enligt vilket utländska

aktieägare endast ha att betala den nyss angivna inkomstskatten på 5 %, som utkräves i form av en kupong-skatt.

En jämförelse mellan de olika ländernas skattesatser för olika inkomst-

grupper ger vid handen, att Sverige beträffande de större inkomsttagar-

na överträffas endast av Finland och England. För dessa skattdragare,

som i verkligheten dock ofta torde undgå skattskyldighetens fullgörande, medför reformförslaget en avsevärd skattelindring, samtidigt som det

f 91

14.

beskattning in; av aktieutdelningen.

VI VI,.-i, ,, l., ,, g..

IL-.V H . . 1111.c ..

l

per aktieägare

kr.

"i;;fjjg;;;;r"n "16355'55W

!

:1"_"" 10607600500550

per aktieägare

kr.

"in 40 000 57 140| |f40000l—03—330li3333dI150000l28000014000001|171 000 57142 933330| 1 333330

420|400 400000

| 12-40 11-70 12-27 17-07 16-29 16-66 25-10 22-47 22-36 27-17 2436 28-03 27-01

23-9OI33-40

500 500 5-00 5-00 500 5-00 500 5-00 500 5-00 5-00 5-00 5-00 5-00 500 tö-oo5-00 500 5-00 5-00 500 5-00 5-00 5-00 5-00 5-00 500 5-00 5-00 5-00

20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00

30-33 22-16 20-87 40-03 27-50 25-23 46-57 3086 27-00 47-57 3086 27-00 48-00 3086 27-00 30-33 2216 2087 40-03 27-50 25-23 46-57 3086 27-00 47-57 30-30 27-00 48-00 3086 27-00

3-00 3-00 3-00 3-00 3-00 33-00 3-00 3-00 3-00 33-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 3-00 3-00 23-00 3-00 3-00 8-00 3-00 53-00 3-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 3-00 3-00 300 3-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 3-00 300 3-00 — 0-43 0—07 204 3-85|3-37 929122? 540 12-2314-561222 16-00 17-00 22-50 2230 24-76 22-90 28-93 32-71 3102 41-19 4481 34-60 44-81 47-99 44-80 51-74 54-22 22-00 22-00 2200 22-00 22-00 22-00 22-00 22-00 2200 22-00 22-00 22-00 22-00 2200 22-00 377 5-29 6-1? 5-37 7-41 8-53 8-17 10-00 10-00 59-4310-00 10-00 10-00 10-00 10-00 18-00 1800 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00

lagda skatterna i göra

varje land. Man kan alltså i varje tabell båda

de jämförelser, som nyss angivits.

Liksom förut variera vi först bolagstyperna med hänsyn till deras in-

kom—stprocent och fatstighetsinnehav. Av utrymmesskäl

ha vi i tab. 15

dock begränsat inkomstprocentens

variationer till tre alternativ: 20 och 75 %. Det framgår av den högra halvan av denna tabell,

att totalbe—

lastningen av utländska aktieägare är hög Sverige fråga jämförelsevis i i om bolag med hög inkomstprocent. bolag

Beträffande med inkomster på 20 % eller därutöver överträffas de svenska skattesatserna endast av

de norska, finska, tyska och franska, vare sig bolaget

detta har ett litet eller ett stort fastighetsinneh-av. I fråga om bolag med 6 %

inkomst till-

komma Förenta Staterna Vid bolag med stort fastighetsinnehav, England, Belgien och Italien länder, som ställa sig ogynnsam-

bland de mera

ma för utländska aktieägare än Sverige. Genomgående lägre skattesat—

ser än Sverige ha Danmark, Holland och de schweiziska Dessa kantonerna.

länder ha alltså den för utländska aktieägare fördelaktigaste skattelagstiftningen, beroende på att de ha ingen eller låg personlig beskattning av utländska aktieägare, varför de i detta avseende ha ett försprång

framför de andra i konkurrensen om de internationella kapitalen. Ge-

94 En jämförelse mellan de svenska aktiebolagsskatterna och de skatter, som belasta svenska aktieinvesteringar i andra länder, ger vid handen, att skattetrycket för samtliga bolagstyper blir lägre i Danmark, Basel och Geneve, att det för bolag med inkomster på 20 % och därutöver dessutom blir lägre i Holland, Ziirich och litet fastighetsinnehav Förenta

vid Sta-

terna, samt att det vid 75 % inkomst även blir lägre i Förenta Staterna,

England, Belgien och Italien. Vid i övrigt lika omständigheter skulle det

alltså i nu nämnd omfattning ställa sig fördelaktigare för svenska kapitalister att bilda ett bolag på utländsk botten än inom Sverige. I verklighe—

ten spela naturligtvis en mångfald hänsyn in, när det gäller att utvälja det lämpligaste landet för utövande av en viss verksamhet. Men den omstän-

digheten, att andra länder kunna lägre skatter än hemlandet, måste

bjuda

dock i vissa fall utlösa en tendens hos kapitalet att söka sig från hem-

landet. Det framgår av tabellen, att det svenska reformförslaget, som medför en avsevärd Skattelättnad för bolag med hög inkomstproeent, därigenom även påtagligt förbättrar de inhemska investeringarnas räntabilitet i förhållande till de utländskas.

På samma sätt kan man för vart och ett av de övriga länderna

jämföra det egna landets aktiebolagsskatter med de övriga ländernas total— beskattning av främmande investeringar. Vi sakna här anledning att ingå. på dylika jämförelser och åtnöja oss med den anmärkningen, att

den tendens till kapitalexport, som vi ovan i viss mån kunnat konsta-

tera för Sveriges vidkommande, givetvis måste göra sig starkare gällande i de länder, vilkas aktiebolagsskatter äro ännu högre än de svenska.

Detta är i stort sett fallet med Norge, Finland, Frankrike och Tyskland. Även för kapitalisterna i ett flertal andra länder kommer emellertid en

aktieinvestering i de för utländska aktieägare så gynnsamma staterna Danmark, Basel, Geneve och Holland att medföra en reduktion av det totala skattetrycket.

Tab. 16 avser att belysa skattetryckets variationer för utländska aktieägare olika utdelningsprocent hos bolagen. Om vi först jämföra de

vid

olika ländernas skattesatser för utländska aktieägare, kunna Vi liksom förut konstatera, att Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna uppvisa de lägsta skattesatserna, detta även vad angår de fonde-rande bolagen. Även andra länder ha emellertid lägre skattesatser än Sverige

för vissa bolagstyper. Det som mest frapperar i denna tabell är dock den låga beskattningen i Holland för bolag, som fondera en stor del av in— komsten. Jämföra vi de holländska skattesatsernaför utländska aktie—

ägare i dessa bolag med enbart aktiebolagsskatterna i tabellens vänstra

i de övriga länderna, sä finna vi, att de förra utan undantag äro

halva

lägre än de senare för bolag, som blott utdela 30 % av den behållna in-

I fråga om bolag, som utdela 70 % av den behållna inkomsten, komsten. är beskattningen av utländska aktieägare förutom i Holland även i Danmark och Basel lägre än den inhemska aktiebolagsbeskattningen i övriga länder med undantag för Belgien och England. För de belgiska kapitalisterna motväges detta av att skatten på kapitalinkomst, som

emellertid

för inländska aktieinvesteringar är 22 %,blott uppgår till 5 % för utländ— ska investeringar, varför även deras skattebörda minskas vid en aktie— investering i Holland. Om man tänkte sig, att bolagen aldrig utdelade mer än 70 % av den behållna inkomsten, blir skattesituationen alltså vid en aktieinvestering i Holland, Danmark och Basel mera gynnsam än vid

gott som alla aktieägartyper Norge, Finland, England, Frankrike och

så

Tyskland. En betydligt lägre beskattning än den svenska ha däremot Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna; även i Förenta Staterna, Belgien och Italien äro skatterna genomgående något lägre än i

Sverige. Vi alltså samma länder som förut inom ytterlighets-

återfinna grupperna. Att skattebelastningen för utländska aktieinvesteringar blir hög sammanhänger därmed, att aktiebolags— så i de förra länderna själva beskattningen är tyngre än i de övriga länderna. Det låga skattetrycket

för utlänningar i Danmark, Holland och Schweiz beror åter i första hand

därpå, utlänningarna i Danmark och Holland helt slippa ifrån den

att

personliga beskattningen och i Schweiz endast träffas av en obetydlig kupongskatt. Sverige liksom förut en mellanställning, och ehuru

intar

reformförslaget avsevärt förbättrar ställningen särskilt för det svenska aktieägare —— för de tre högsta grupperna reduceras större utländska ju mer än hälften —, kommer Sverige dock fortfarande skattebördan med ligga sistnämnda länderna, vad angår totalbelastningen av

att över de

utländska aktieinvesteringar. Jämföra vi därefter enbart de av aktiebolagen erlagda i Sverige med den totala beskattningen av utskatterna

aktieägare i andra länder, finna vi, att Sverige även efter refor-

ländska ogynnsam ställning i till Danmark, Holland, men intar en förhållande

Vid i övrigt lika omständigheter skulle det alltså vara Basel och Geneve.

kapitalister att utbyta en aktieinvestering i Sverige lönande för svenska

aktieinvestering i någon av dessa stater. I detta liksom i övriga mot en fall, utlösa en tendens till kapitalexport, kan den-

då skatteförhållandena i verkligheten neutraliseras av andra omständigna tendens emellertid heter, som verka i motsatt riktning.

C. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, när aktieägarna äro

personligen skattskyldiga.

Hittills har aktiebolagsinkomsternas totalbeskattning i de olika länkalkylerats under antagande av att aktieägarna haft sina aktier

derna

i full utsträckning varit personligen skattskyldiga för den belånade utan inkomst, i form av aktieutdelning, och den förmögenhet, som de erhållit representerar. verkligheten händer det naturligtsom aktieinnehavet I vis ofta, att aktieägarna äro skuldsatta och att deras nettoinkomst och nettoförmögenhet understiga aktieutdelningen respektive aktie-

därför

förmögenheten. Härigenom minskas deras personliga beskattning och skattebelastningen av aktiebolagsinkomsterna.

därmed även den totala olika stor i olika fall, varför våra Denna reduktion av skattebördan blir

föregående slutsatser i viss mån behöva modifieras. uppfattning om den berörda omständighetens be-

För att bilda oss en

tydelse gjort några kompletterande kalkyler av aktiebolags-

ha vi här

inkomsternas totalbelastning i det ytterlighetsfallet, att aktierna varit motsvarat eller överstigit belånade till fulla värdet och skuldräntorna aktieutdelningen, ingen personlig skatteplikt för vare sig för-

så att

mögenhet förelegat för aktieägarna. Vi ha härigenom fått eller inkomst för skattebelastning. Då de fram vissa minimisiffror aktieinkomsternas

kunna betraktas som maximisatser, kommer

förut meddelade siffrorna

;|? 97

den verkliga beskattningen alltså att variera dessa båda gränser,

inom

beroende på omfattningen av aktieägarnas skuldsättning. En reduktion av den personliga beskattningen kan förekomma även på grund av andra förhållanden än aktieägarnas skuldsättning. Framför allt är att märka, att skattekontrollen i regel är lika vid ej effektiv beskattningen av enskilda personer som vid beskattningen av aktiebo— lag med lagstadgad bokföring, som är granskning. Även underkastad

från denna synpunkt har det därför sitt särskilda intresse att kalkylera

den skattebörda, som är alldeles oberoende av aktieägarnas personliga förhållanden och åtgöranden. I stort sett gäller, att de egentliga

aktie—

bolagsskatterna spela en större roll från kostnads- och räntabilitetssyn— punkt än aktieägarnas personliga skatter.

De skatter, som det härvid gäller att kalkylera, äro först och främst de, vilka i denna undersökning rubricerats såsom erlagda av aktiebo—

lagen. Härtill komma emellertid sådana skatter, som ha karaktären av

kupongskatter och förskotteras av aktiebolagen. Dessa ha här betrak— tats såsom erlagda av aktieägarna, men då de i regel utgå oberoende av

om aktieutdelningen representerar en nettoinkomst för aktieägaren och även med hänsyn till kontrollen äro fullt jämställda med de egentliga aktiebolagsskatterna, böra de givetvis medräknas vid kalkylen av de mi— nimiskatter, som belasta aktiebolagsinkomsterna. Vi ha därför gjort ett tillägg för de skatter av denna karaktär, som utgå i Schweiz, Belgien och Frankrike. För Tyskland ha gjorts två alternativa beräkningar: det första alternativet anger de egentliga" bolagsskatterna, det andra dessa skatter plus den tioprocentiga skatt på aktieutdelningen, som upptages hos bolagen men restitueras till inländska aktieägare, om deras skatte— pliktiga inkomster understiga 1300 Rmk den ifrågavarande skatten

och

överstiger 5 Rink per kvartal. Det andra alternativet hänför sig alltså

till det fallet, att dylik restitution äger rum. Även beträffande det

svenska reformförslaget ha vi räknat med två alternativ; den planerade

kupongskatten på 5 % kan nämligen restituteras till inlänningar men

till utlänningar, varför det ena alternativet hänför sig till de förra och det andra till de senare. Med dessa undantag gälla samtliga skattesatser

oberoende av om aktieägarna äro inländska eller utländska.

I tab. 18 ha aktiebolagen varierats med hänsyn till inkomstpmcent och fastighetsinnehav. Det blir alltså fråga om samma bolag som i tab. En mellan dessa två tabeller ger vid handen, att den person-

jämförelse liga beskattningens bortfallande i viss mån förbättrat Sveriges ställning

i förhållande till de övriga ländernas, men att i stort sett de förut karak-

teriserade relationerna mellan ländernas skattesatser bevaras. Alltjämt gäller alltså, att de svenska skattesatserna äro jämförelsevis låga för bolag med låg inkomstprocent och jämförelsevis höga för bolag med hög inkomstprocent. Fortfarande gäller även, att Sverige på det hela taget har lägre skatter än Norge, Finland, Frankrike och Tyskland men högre skatter än Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna. De lägsta siffrorna i tabellen förekomma för England, vilket beror därpå. att den av bolaget erlagda inkomstskatten antagits restituerad till aktieägarna.

På samma sätt ha vi i tab. 19 gjort en sammanställning av skattesat-

serna för de bolag, som förekomma i tabellerna 4—7. Sammanställningen avser liksom de föregående tabellerna att belysa skattetryckets variatio-

7 — 311986.

men att även de schweiziska kantonerna Basel och Geneve ha jämförelse—

vis låga skattesatser för dessabolag. Omvänt har Norge högre skattesatser för bolag med liten utdelning och överträffas beträffande

dessa

endast av Tyskland, som på det hela taget har den högsta beskattningen av samtliga länder.

D. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskatt-

ningen av andra inkomster.

En jämförelse av skattetryckets absoluta olika länder emellan

höjd

är, såsom framhållits i det föregående, förenad med stora svårigheter,

vilka ha sin grund i de djupgående skiljaktigheterna mellan ländernas ekonomiska organisation och utformningen av deras skattesystem. Dessa svårigheter förminskas, när jämförelsen i stället avser graden av den

merbeskattning, som vissa inkomstarter äro underkastade i förhållande

till andra inkomstarter. Ty härvid blir det i första hand fråga om en

ju

jämförelse mellan olika inkomstarters skattebelastning inom samma land.

Den undersökning, som här gjorts av aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av handelsbolag och andra en-

skilda firmor, har därför större anspråk på exakthet än de sammanställ—

ningar av aktiebolagsinkomsternas totalbeskattning inom olika länder, vilka i det föregående.

kommenterats

Handelsbolagen få i allmänhet betala samma fastighetsskatter och andra avkastningsskatter som aktiebolagen. Den inkomst, som återstår efter dessa skatters erläggande, uppdelas på de olika delägarna, vilka bli skattskyldiga härför enligt de vanliga bestämmelserna. Blott i några

enstaka undantagsfall beskattas inkomsten hos handelsbolaget, under det

att i stället delägarna bli skattefria. Så synes förhållandet vara i Fin-

England äro de sammanslutningar, som närmast motsvara han—

land. I

delsbolagen, the partnerships, primärt skattepliktiga, men den erlagda

inkomstskatten räknas sedan de olika delägarna till godo, och genom

skatterestitutioner kunna dessa få skatten modifierad i överensstämmelse

med sin personliga skatteplikt. När förmögenhetsskatt utgår, erlägges

denna i regel av handelsbolaget utan av de enskilda delägarna i förhållande till storleken av deras andelar i den gemensamma förmögenhe-

ten. Endast i Finland och Tyskland svara handelsbolagen själva för

förmögenhetsskatten, under det att delägarna till gengäld bli befriade

från denna skatt. Den allmänna regeln är därför, att den dubbelbeskatt-

ning, som aktiebolagsinkomsterna åtminstone delvis äro underkastade,

det att de beskattas både hos bolagen och delägarna, undvikes hoshane

delsbolagen. En jämförelse av den totala skattebelastningen i respek— tive fall är ägnad att klargöra, i vilken mån aktiebolagsinkomsternas dubbelbeskattning medför ett högre skattetryck för dessa inkomster än för

andra inkomster. Som vi skola finna, är detta alltid fallet, utan resultatet blir ibland det motsatta, att aktiebolagen slippa billigare undan

än handelsbolagen.

I tabeller, som medtagits i tabellbilagan, ha vi uträknat den totala skattebelastningen i de olika länderna för 45 typer av handelsbolag, som

i möjlig mån motsvara de 45 aktiebolagstyper, som lagts till grund för den föreliggande undersökningen. Liksom beträffande aktiebolagen ha

vi gjort nio alternativa antaganden delägarnas förmögenhets-

rörande

inkomstförhållanden. Såsom förut angivits, har förmögenheten an—

och

tagits uppgå till samma delägarna handelsbolagen

belopp för i som för aktieägarna. Den skattepliktiga inkomsten en delägare

för i ett han— delsbolag blir däremot i regel något aktieägares

större än motsvarande andel av den behållna bolagsinkomsten, då de av aktiebolagen erlagda skatterna mestadels äro större än de av handelsbolagen erlagda.1

De skattesatser, som använts vid kalkylen av de personliga skatter, som belasta handelsbolagsinkomsterna, ha i tab. 20.

sammanställts Då inkomsterna för de olika förmögenhetsgrupperna som sagt i regel äro något större än inkomsterna för aktieägargrupper

motsvarande och allt— så något överstiga 8 % av förmögenhetsvärdet, komma

även skattesat— serna att i stort sett ligga något högre än

motsvarande skattesatser för aktieägarnas personliga beskattning, publicerats

vilka förut i tabellerna 9—12 under den sista inkomstsiffran i varje förmögenhetsgrupp. Liksom av dessatabeller får man av tab. 20 ett allmänt intryck av den personliga beskattningens anordning i respektive

länder. Då vi redan

utf

förligt behandlat denna fråga, vi här tillfoga

behöva emellertid några ytterligare kommentarer till denna tabell.

I tabellerna 21, 23, 25 och 27 ha sammanställts några siffror,

som an— ge, hur många procent aktiebolagsbeskattningen uppgår

till av beskatt— ningen av motsvarande enskilda firmor, förutsättning delägar-

under att na i båda fallen äro inlänningar. När talen i dessa tabeller äro

mindre

än 100, innebär detta alltså, att skattetrycket är lägre aktiebolagsin-

för komsterna än för de enskilda firmornas inkomster, och att det är så många procent lägre, som anges av ifrågava—

differensen mellan 100 och rande tal. I den mån talen överstiga 100, ange de åter, hur många pro— cent aktiebolagen äro tyngre beskattade än de

enskilda firmorna. De till dessa tabeller sig anslutande tabellerna 22, 24, 26 och 28 visa, hur många procent denna merbeskattning, vare sig den negativ positiv,

är eller ut— gör av aktiebolagens ge upplysning

inkomster. Dessatabeller alltså om merbeskattningens absoluta storlek. exempelvis totalbeskattningeu

Om

för aktiebolagsinkomsterna är 30 % och för de

enskilda firmornas in— komster 20 %, anges i de förra tabellerna, aktiebolagsbeskattningen

att utgör 150 % av de enskilda firmornas beskattning, och i de

senare ta— bellerna, att merbeskattningen uppgår % aktiebolagsinkomster—

till 10 av na. I de förra tabellerna är det fråga om relationen mellan aktie-

alltså

bolagens och de enskilda firmornas skattesatser, i de senare tabellerna åter om differensen mellan dessa skattesatser.

Som vanligt ha vi först varierat bolagstyperna med hänsyn till in— komstprocent och fastighetsinnehav. "Av tabellerna 21 och 22, som innehålla sammanställningarna för ifrågavarande bolag, framgår, att fastighetsinnehavet är av någon större betydelse för

merbeskattningens storlek. resultat var även vänta, fastighetsbeskatt—

Detta att då

ningen i regel är oberoende av om fastigheterna aktiebolag

ju tillhöra eller enskilda firmor. Inkomstprocenten får däremot en större be—

desto

tydelse. Då någon utdelning förekommer för bolagen 2 % in-

med

1

Jfr ovan s. 32. Inkomsterna för handelsdelägarna erhållas, om den behållna bolagsinkomsten för motsvarande aktieägare multipliceras med följande tal: Sverige 116, Norge 140, Danmark 110, Holland resp. 104, 106 och 108, Schweiz 120, Förenta Staterna 115, England 100, Belgien 100, Italien 100, Frankrike 107, Tyskland 180.

102 Tab.

Delägares i enskilda firmor totala

I Ilullm;

|n|1n|1v| vlvrlvnlvnillxl

Statsskatter Kom— Förmögenhet per delägare För-

kr.

— = —- ; s ,

: g g ; % g

% ä 8 £ % 2 % % a0

å o o o o o äo

8¶Sverige: gäll. rätt .. 3-59 399 5-07 7-48 8-5? 11-22 15-52 16-92 19-59 828 881 9-75 ; förs. A 3-59 3-99 511 8-05 946 1338 18-92 20-91 23-02 8-30 888 985 ; B 3-59 3-99 511 783 9-10 1258 17-62 19-33 23-02 8-30 :S-ss 9-55

Finland: gäll. rätt...

— — —-— — — — — — 863 981 13-35

Schweiz: Zin-ich

: ____ - — 4-72 596 11-42

—— — — Italien 2-12 2-44 3-43 5-28 6-12 858 10-00 10-00 10-00 Frankrike 0-85; 161 4-15 10-31 13-46 18-51 22-22 2278 TysklandHI—II 871 13-33 24-74 28-03 34-87 38-29 3880 39-49 0-82 087 1-33

8-15?

komst, äro dessa dock direkt med de övriga bolagen, vilka

jämförbara

antagas utdela hela den behållna inkomsten. För de för-ras vidkommande

märkes, att beskattningen i vissa fall är lägre än för motsvarande en-

skilda firmor, vilket beror därpå, att aktieägarna i dessa fall betala

inkomstskatt och att den av aktiebolagen erlagda inkomstskatten är lägre

än den personliga beskattningen av firmornas inkomster. Detta blir sär-

skilt fallet i de länder, där aktiebolagsskatten utgår progressivt efter komstprocentens storlek, alltså Sverige, Danmark och Finland samt i Holland, där aktiebolagsskatten rättar sig efter utdelningens storlek. En granskning av de övriga bolagstyperna ger vid handen, att aktiebolagens

skatter i vissa länder ökas i förhållande till de enskilda firmornas vid

stigande inkomst-procent. Detta gäller i synnerhet Sverige, där skat—

terna för aktiebolag med 6 % inkomst äro endast 52 % högre än skatenskilda firmor men för aktiebolag med 75

terna för motsvarande

113 % högre. Endast Förenta Staterna kan uppvisa en ännu inkomst

stegring av aktiebolagsbeskattningen i förhållande till beskatt-

starkare ningen av enskilda firmor, men de höga siffrorna för detta land bero

1 5.

Se noten ä 70.

20. personliga beskattning i % av inkomsten. | v | VI rx 1 v | IX

IV |vn|v1n| 111 IIIIIIVI v1|v11|v111|

munalskatter Summa stats- och kommunalskatter

mögenhet per delägare kr. Förmögenhet per delägare

kr.

c, , ; — o- ..., g —

: ; g : g

e s % E

ä 5 ä 5

g g a: o oo : 8 3 g g g a: o oo : o 0 o o o o

o 8 8 8 g 8 8 8 g

| | | | 11-83 13-26 1416 14-17 14-15 14-52 18-77 2085 24-43 29-68 31-09 33-77 11-29111-59 12-22 13-79 1465 1466 14-67 11.87i12.801189 12-82 1496 1964 2168 27-17 33-57 35-57 3769

12-22 13-79 1466 1466 1467 11-89 1282 1496 19-42 21-52 2687 32-27 33-99 3769

11-59i

17-73 19-13 19-18 19-19 19-20 22-21 32-27 35-74 45-09 5768 62-51 7369

17-83j 155511676

| 7033 53-10 8-90 51-7910-06 11-11 886Y109416-07 23-20 25-89 31-59 37-90 39-10 41-57

901 10-08 1086 11-32 1188 11-47 8-25 9-33 12-13 17-79 19-35 26-37 32-17 33-47 36-23 17-14 17-41 18-42 18-93 19-01 19-11 863 981 13-35 17-14 17-41 18-42 18-93 19-01 19-11 17-50 18-54 18-75 1876 18-75 18-75 4-72 596 11-42 17-50 18-54 18-75 18-75 18-76 18-75 14-46 14-97 15-91 16-21 16-29 1686 763 1183 1446 14-97 15-81 16-21 16-28 16-36

63%

080 1-15 164 2-45 262 284 —— 0-04 063 259 4-07 23-391887 21-38 2406 3-92 3-92 3-92 2-61 251 261 11-71 13-55 21-95 24-08 26-71 35-79 47-14 50-40 56-75 — — — — —— — 13-42 13-42 13-42 1462 15-52 19-11 19-42 19-42 19-42 — — — — —— 2-12 214 348 5-28 6-12 8-53 10-00 10-00 10-00 —— — —— —— — — 1-70 290 866 16-25 2008 25-02 25-20 25-23 2526 2-47 290 383 338 3-9 8-97 958 14-66 27-21 3083 3836 42-12 4268 43-44

3-49!

på en ökning av aktiebolagens skattesatser utan på en minskning av

skattesatserna för de enskilda firmorna vid stigande inkomstprocent; de jämförelsevis höga fastighetsskatterna äro nämligen oberoende av in—

komsten, inkomstskatten är för delägare i enskilda firmor tämligen

och

obetydlig, när det är fråga om höga inkoms—tlägen.

därför att vänta, att Sverige uppvisa särskilt höga siff—

Det är skall

ror, när det blir fråga om hur stor kvotdel merbeskattningen utgör av

aktiebolagsinkomsterna. Detta bekräftas även av tab. 22, av vilken fram— går, att den extra beskattningen av aktiebolagsinkomsterna för bolag

med 75 % inkomst absorberar över av dessa inkomster. En så hög

1/5

visar något annat land. Och även när bolagens inkomstprocent

siffra

ned till 20 %, ligger Sverige med en merbeskattning av 150 %

sjunkit

högst av samtliga här medtagna länder. För bolag med inkomster på 6—10 % ligger Sverige visserligen relativt högt med hänsyn till merbe— skattningen men överträffas dock av Finland, Ziirich och Frankrike.

svenska reformförslaget medför, som synes av tabellen, en utjämning

Det av skattesatserna, varigenom dessa komma i bättre överensstämmelse med

för andra länder. Även efter reformens genomförande kommer

siffrorna

av 20 %. Men vi ha förut i anslutning till tab. 22 konstaterat, att Sve— ? riges ställning i förhållande till andra länder blir ännu ogynnsammare

för bolag med högre inkomstprocenter, och Sverige vid lägre inkomst—

att

procenter överträffas endast av nyssnämnda tre stater. Slutsatsen blir

därför, att aktiebolagens merbelastning generellt sett är tyngre i Sverige

än i flertalet andra länder.

E. Aktiebolagsheskattningens fördelning mellan stat och kommun och

mellan aktiebolag och aktieägare.

De hittills gjorda sammanställningarna av aktiebolagsinkomsternae

skattebelastning ha tagit hänsyn till i vilken mån skatterna utgått till

staten eller till kommunala samfund eller i vilken mån de erlagts av bo—

lagen eller av aktieägarna. För att i någon mån belysa dessa förhål-

landen skola vi här tillfoga några tabeller, där den totala beskattningen

av bolagsinkomster, som tillfalla inländska aktieägare, uppdelats från

dessatvå synpunkter.

Skattebördans fördelning i de nämnda hänseendena varierar mycket

vid olika typer av bolag och aktieägare. Vi ha här oss med två

åtnöjt alternativa antaganden, i det vi i tab. 29 kombinerat ett bolag med låg

inkomstprocent % med stora aktieägare 142000kr. i aktieförmögen-

6 7

och i tab. 30 omvänt utgått från ett bolag med hög inkomstprocent

het

och små aktieägare kr. i aktieförmögenhet. I överens

32 % 71420

stämmelse med förut tillämpade principer1 ha vi för förbundsstater fört

förbundsskatterna till den statliga gruppen och de till delstater och kom-

munala korporationer utgående Skatterna till den kommunala gruppen. Gränsen mellan av aktiebolagen och av aktieägarna erlagda skatter har dragits så, att skatter, som haft karaktären av kupongskatter och förskotterats av bolagen för aktieägarna, räknats såsom aktieägarskatter. Bolagsbeskattningens fördelning mellan stat och kommun borde egentligen ses mot bakgrunden av hur förvaltningsuppgifterna fördelats mel— lan myndigheter i olika länder och hur skattesystemen organiserats

dessa respektive fall. Vi kunna dock här ingå på denna vidlyftiga fråga2 i begränsa till en direkt mellan de här föreliggande

utan oss jämförelse procentsiffrorna. först angår de av aktiebolagen erlagda skatterna, så se vi av

Vad

29, för bolag med låg inkomstprocent kommunalbeskattningen do-

tab. att

minerar mer i Sverige än i andra länder med undantag av Förenta Sta- Siffrorna för de schweiziska kantonerna, där den kantonala beterna.

skattningen sammanförts med den kommunala, äro direkt jämförliga

övriga ländernas, varför vi bortse från desamma. En stegring. med de

inkomstproeenten har i regel till följd, att statsbeskattningen får ökad

av

betydelse till kommunalbeskattningen. Av tab. 30 framgår,

i förhållande

att stegringen är särskilt påfallande i Sverige, där aktiebolagens stats-

en till hälften av samtliga av bolagen erlag-

skatter ökats från fjärdedel

da skatter. Trots detta ligger Sverige fortfarande i näst främsta rummed hänsyn till den relativa storleken av bolagets kommunalskatter.

met

1 Jfr 5. ovan 30. Jfr Wohlin, a. a. s. 5 fl.

inkomsternas skattebelastning blivit avsevärt mera ogynnsam för

Sve-

rige än den jämförelse, som generaldirektör gjort

Wohlin mellan dessa

inkomsters statliga beskattning i olika länder. gjorda

Den här utred-

ningen, som även omfattar den kommunala beskattningen, utgör

därför

ett behövligt komplement till undersökning, gäller

VVohlins när det att

bilda sig en uppfattning i frågan, om det skattetrycket

nuvarande för

aktiebolagsinkomsterna är så högt i Sverige

i förhållande till i andra

länder, att en skattelindring kan anses befogad. märkas,

vara Det bör

att den ifrågasatta svenska skattereformen, sig

som mest hänför till stats-

beskattningen, i stort sett är ägnad att ytterligare

öka kommunalbeskatt-

ningens relativa betydelse för aktiebolagsinkomsterna,

och detta skulle i ännu större grad ha fallet bolag

blivit beträffande med högre inkomst-

procent än därest icke förslaget borttagande

inneburit av den kommu-

nala progressivskatten för bolagen.

Skatternas fördelning mellan bolag och aktieägare är mycket olika i

de här två anförda tabellerna, då bolags- och aktieägartyperna

kombine-

rats på ett sådant sätt, att ytterlighetsfallen skulle belysas. I Sverige

äro

bolagsskatterna bolag låg inkomstprocent jämförelsevis små för med och aktieägarskatterna relativt stora för aktieägare inkomst,

med stor varför

tab. 29, som hänför sig till denna kombination, för Sverige länder,

till de

som låta aktieägarna betala huvudparten skatter,

av de som belasta aktieinkomsterna. Som synes av tabellen, uppgå de av aktiebolagen er—

lagda skatterna till mindre än en tredjedel av totalbeskattningen i Sve— rige; en ännu starkare förskjutning bolagen

av skattebördan från till

aktieägarna förekommer dock i Danmark, Basel, England Belgien.

och I tab. 30, som hänför sig till en bolags- aktieägarty—

kombination av och

per, som är rakt motsatt den nyssnämnda, proportionen

har även mellan de

av bolagen och de av aktieägarna erlagda

skatterna blivit omvänd för

Sveriges vidkommande; på bolagen

komma nu över två tredjedelar av to—

talbeskattningen. Bolagsskatterna

dominera emellertid ännu mer i

Norge, Finland, Förenta Staterna, Tyskland.

Italien och På det hela

taget kan Sverige därför sägas intaga en mellanställning hänsyn

med

till skattebördans fördelning mellan bolagen och aktieägarna.

Reform—

förslaget sänkning bolagsskatterna

medför i stort sett en av och en ök-

ning av aktieägarskatterna. Men i de här ytterlighetsfallen

behandlade

blir förskjutningen skattekategorierna, framgår

mellan de båda såsom

av tabellerna, tämligen obetydlig.

F. Sammanfattning.

Huvudsyftet med den föreliggande undersökningen har varit

att klar—

göra, om de svenska aktiebolagen kunna

anses vara särskilt hårt be-

tungade med skatter i aktiebolagen

jämförelse med inom andra länder.

Om så vore fallet, kunde befaras, att beskattningen vägen

lade hinder i

för den svenska industriens kapitalförsörjning och därigenom minskade

dennas förmåga att stå sig i konkurrensen med utländsk industri.

Skattetrycket i Sverige och ett flertal ty—

främmande länder för olika

per av aktiebolag och aktieägare har därför hänseenden, jämförts i de

som äro av mest relevans för kapita-lrörelserna mellan ländernas aktie—

marknader: den totala skattebelastningen av bolagsinkomster, som till-

a

falla aktieägare; den totala skattebelastningen av bolagsin-

inländska b

komster, som tillfalla utländska aktieägare; av aktiebolagen erlagda

c

skatter särskilt i de fall, då aktieägarna äro skuldsatta; och av relevans

bolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av

d

andra inkomster inom samma land. Av praktiska skäl har jämförelsen begränsats till de direkta skatterna och av principiella skäl ha blott lö-

pande ordinarie skatter medtagits. På grund av de många svårigheter, som äro förenade med en dylik jämförelse och som närmare karakterise-

rats i andra kapitlet, är en viss försiktighet av nöden vid resultatens ut—

tolkning. sammanfattning av undersökningens huvudresultat försvåras av

En

den omständigheten, att beskattningens relativa höjd i ovannämnda avsevärt varierar i de olika länderna för olika typer av hänseenden bolag aktieägare. De mest utmärkande dragen för Sverige äro

och

ovanligt hård beskattning av bolag med hög inkomstprocent, en

en

kraftig beskattning av bolagsinkomster, som tillfalla små aktie— relativt ägare, samt den även till kommunen genomförda dubbla inkomstbeskattningen bolagen och aktieägarna, varigenom aktieinkomsterna över-

av

huvud bli tungt belastade i förhållande andra in— jämförelsevis till

komster. totala beskattningen av bolagsinkomster, som tillfalla Beträffande den aktieägare, Sverige i allmänhet av Tyskland, Frank— inlän-dska överträffas rike, Norge i nu nämnd ordning. Sveriges plats blir emelleroch Finland dessa länder, då de övriga länderna i regel ha lägre skatter

tid näst efter

Sverige, fråga om bolag med särskilt låg inkomstprocent,

än när det är

ovanligt skonsamt i Sverige, eller bolag, som ägas av vilka behandlas mycket aktieägare, vilka bli hårt åtgångna i några stater, framför stora England, mycket moderat beskattning av bolags-

allt i som eljest har en

Att ange rangordningen mellan de övriga länderna med inkomsterna. hänsyn skattetryckets allmänna är lätt, men i stort sett gäller

till höjd

kanske, Ziirich, Danmark, England och Holland ha något tyngre skat—

att

Staterna, Belgien, Italien, Basel och Geneve. ter än Förenta Även hänsyn till den totala skattebelastningen av utländska aktie—

med

Tyskland, Norge, och Finland högst av samtliga ägare ligga Frankrike Lägst i Holland och Danmark, vilka sakna länder. äro skattesatserna

personlig beskattning av utländska aktieägare, samt i de schweiziska kan-

utlänningarna få betala en treprocentig kupongskatt

tonerna, där endast

Dessa stater erbjuda utländska kapitalister avsevärt mera

till förbundet.

Sverige. Då de av aktiebolagen erlagda skatgynnsamma skattevillkor än Sverige äro högre än totalbeskattningen av utländska terna i i allmänhet aktieägare länderna, kunna även svenska kapitalister erhålla

i de nämnda

genom flytta sina aktieinvesteringar från Sverige en Skattelättnad att bolag blir skattelättnaden särskilt på-

till dessa länder. För fonderande

taglig i Holland. på aktiebolagen erlagda skatterna, vilka

Se vi därefter enbart de av

kupongskatterna ange totalbelastningen i sådana fall, då med tillägg av skatteplikt föreligger, kommer Sverige fortfarande efnågon personlig Frankrike, Norge I med Sverige ter Tyskland, och Finland. jämnhöjd Staterna, Belgien Påtagligt lägre äro bolagsligga Förenta och Italien. Danmark, Holland och England, om i det sistnämnda landet skatterna i inkomstskatten, som faller på aktieutdelningen, betraktas som

den del av

personlig skatt på aktieägaren.

en

117 Vad slutligen angår aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av handelsbolag och andra enskilda firmor, synes

denna i genomsnitt vara högre i Sverige än i något annat av de här med—

tagna länderna. I fråga om bolag, som ha tämligen liten inkomst i förhållande till aktiekapitalet eller som ägas av stora aktieägare, överträffas

Sverige i detta hänseende dock av några andra länder framför allt

Frankrike och Ziirich. Särskilt utmärkande för Sverige är den höga

merbeskattningen av aktieinkomster, som hänföra sig till bolag med hög inkomstprocent och jämförelsevis små aktieägare.

På det hela taget ha alltså genom den här gjorda undersökningen de

resultat bekräftats, vari den förra för Sveriges industriförbund verkställ-

utredningen utmynnade. De förskjutningar av skattetrycket, som in-

da träffat sedan år 1924 nedåt för vissa länder såsom Sverige och uppåt —— betydelsen, att i större grad rubbat

för andra länder ha haft den de

inbördes relationen mellan ländernas ställning i skattehänseende. Ej

den heller behöva slutsatserna avsevärt modifieras, därför att nya länder med—

tagits i den föreliggande jämförelsen. I stort sett gäller fortfarande,

Sverige tillhör de länder, där aktiebolagsinkomsterna bli tyngst be-

att

skattade i jämförelse med andra inkomster. Genom denna relativt höga

merbeskattning av aktiebolagsinkomsterna komma procentsiffrorna för

beskattning i Sverige, vad angår såväl inländska som utländ-

deras totala

ska aktieägare, upp på en nivå, som visserligen är lika hög som den i Tyskland, Frankrike, Norge och Finland gällande, men som avgjort över—

stiger nivån inom övriga här medtagna länder, trots att flertalet av dessa

övrigt har ett högre skattetryck än Sverige.

i

vara en intressant uppgift att med utgångspunkt från de i

Det skulle

första avdelningen av detta arbete angivna synpunkterna närmare undersöka, aktiebolagens ogynnsamma ställning

vilka konsekvenser de svenska verkligen medföra med avseende på den svenska indui skattehänseende

kapitalförsörjning. Men en behandling av denna fråga faller utan- .

striens

för ramen för detta arbete.

TABELLBILAGOR

120 Aktiebolagens ekonomiska ställning.

A | B | C | D

Kapital aktiekapital Övriga och reserv- Långt egna

fond fonder kapital

Karakteristik av aktiebolagen Capital

., , Autres Ca italp

. . capital 30- Caractemttque des soc-vete.! anonymes . fondsdes empnmte

otal, fonds

societés

de reaarve

obligatoires compyis

Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour.

Inkomst Utdelning i % av

i%

av kapitalet: 2 nettoinkomsten:l 0 Revenu en Dividende en % 0 — %

du capital du revenu netl 100 30 Fastighets- — 70 värde —

100 20 %

30 av

20 70 kapitalet. 1 000 000 I 000 000 500000

100 Valeur des ;

30 immeubles

32 70 20 % du 2200 000

100 capital ;

75 70 6 500 000 , 100

l

2 0 0

6 — 100

30 Fastigh .

100 Valeur des 30 immeublea I32 70 40 % du 2200000 100 capital ;

I

70 6500 000

2 0 —

- 6 - 100

70 kapitalet. 1000 000 1000000 500000

100 Valeur des

30 immeubles 32 70 70 % du 2200 000

100 capital

30 75 70 6 500 000

Nettoinkomsten : i kol. L angiven inkomst minus av bolaget erlagda skatter. Revem net:

121 Situation économiqne des socicles anonymes.

? G H | I Värde av byggnader Skattepliktig Värde av Värde av exklusive Värde av Inkomst och omsättning obebyggda bebyggda fasta Kontors- inklusive tomte? Antal per år tomter tomter maskiner maskiner hyra skatter arbetare

Valeur dee Chiffre

Valeur des Valeur des Valeur des Layer des Revenu bäliments Nombre da/faires termins termins maChines bureaua: impåts

lerclu- douuners annuel

mm båtia båtis fixes cow/pris

sion des soumis

termins et limpät

machines

Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour. | Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour.

20 000 60 000

100 000

I

— 30 000 150 000 20 000 125 1500 000 200000

320 000

%

750 000

20 000 60 000

100 000

;

20000 40000 , 300000 40000 5 000 600 000 200000

%

320 000

;

| 750 000 1

i ?

; 20 000

: 60 000 1 100000

I ;

. | 35000 40000 525000 100000 5 000 40 500000 200 000

?

ii 320 000

| i

?

i |

%

revenu indiqué la cal. L sous deduction des impöts payés par la societe.

122 Skatter i Sverige: gäll. rätt.

4 5 | 6

l

Skatter, som erläggas av aktiebolagen till amten PEtat till kommuner Inkomst- 0011 . Summa Kommunal .. .. , U ammn gs— 1 Kommunal fastighetsskatt:1 inkomstskatt. 1

ruggig? åkatt, Total

, Impöt Impöt canlmunal

I r fancier

" bolags- sur le revenul 132128; , Im? . communal1 d égalwatw" KT- "komm" E ko. E fortuna kol. 134—ko. L—koL ! d.. Han a.,... %

maka.-35.546?8 Xsarakaramzusx

X venu 45,1" 0711X 9619

1 732 1 — 1 732 29 952 4 760

Inklusive

123 Impöts en Suéde: droit actuel.

| 7 8 | 9 10 | 1 1

! !

Impöts pagespar les societér; anonymes

!

?ÄTTIUTÖ ., ,,v. , Summastats- och kommunalskatter

!

Summa Total des imp åts d lEtat et aux

! Kommunal !

!

progressivskatt ,, " , , ._,__1, , " h. . "

wäl?! ?Tums

1 - - |

!

! av bolags- % av bolags—

ImIZZZLZZZszml %

? Kr. inkomsten Kr. inkomsten

!

äåitläprgfåhfånå Cour. ! % du rcvenu Cour. % du revenu

! de la societé de la Société

Kr. Cour.

!

|

voirie compris.

124 Skatter i Sverige: gäll. rä

12 18 14 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 70 | | |

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden

rörande aktietörmögenheten per aktieägare, i kronor.

I—IX

Impöts payes lEtat et ana: communes, par les actsmmairea suédois, I—IX chiffre de Zu

fortuna-

actions par actiormzire, en couronnes

L—kol. 10 X skatteprocenten 1

kol.

I II III IV V VI VII VIII IX

000 71420 kr. 66 660 kr. 500000 kr. 714280 kr. 1 666 660 kr. 5 000000 kr. 7149850 kr. 16 666 660

50 kr.

9 18648 20 330 23 561 29 776 32 142 39 095 47 780 50 109 55 38!

10 5295 7416 10447 13500 14 927 18 362 24 362 26 301 30 341

11 18565 20 935 24 561 31 549 34 160 41 619 52035 55 240 62 171

12 28845 31 447 36 446 46 058 49 720 60 476 73909 77 511 85 671

13 11711 16 400 23 105 29 856 33 011 40 609 53876 58166 67 10

14 41057 46 298 54 316 69 770 75 545 92 039 115073 122 162 137485

15 63 790 69 543 80 598 101858 109956 133740 163448 171415 189474

16 17 18 19 20 21 22 .

23 = respektive nr 1-—nr 15

24 95 26 27 23 29 30

31 0 20 82 137 152 232 365 417 541

| | 32 88 34 85 36 8 7 38

= respektive nr 2——nr15

39 40 41 42

49"

44 45

Skattesatserna för de olika aktieägartypema vid de alternativ beträffande utdelning 30, 70

I—IX

Pour les tam: des impöts personnels, noir tabl. 11, p. 84—85.

pöts en Suéde: droit actuel.

|21|92123|24|25|26|27|28|29# 80|RI|32|33l84|35|36l37|88

!

som erläggas av inländska aktieägare till Total beskattning av aktiebolag och inländska katter.

och kommun, under alternativa antaganden aktieägare, antaganden

tat I—IX under alternativa I—IX

örande aktielörmögenheten per aktieägare, i % av aktie- rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av olagsinkomsten. Impöts page å lEtat et aux com— aktiebolagsinkomsten. Total des zmpöte payespar

unen, par les actiormaires suédois, I—IX chifrede les societes anonymes et les actionnairee suédois. ut par actionnaire, en % du revenu I—IX de la par action-

fortun-actions chi/fre fortun-actions

de la sociéte naire, en du revenu, de la societe

% 100 kol. 12 kol. 20 X kol. 11+resp. kol. 21 kol. 29

resp. kol.

L

I

II III IV V VI XI I II III IV V VI IX

VIII! VIIiVlIl

N

0 0-1 0-4 0-7 08 1-3 2-0 2-3 3-0 11-5 116 11-9 län 123 128 13-5 138 4-5 0-1 0-4 0-7 OS 1-2 2-0 2-2 29 2-4 12-5 12-25131 131 136 14-4 146 158

lo

ll-o 12-8 16-2 17-5 21-2 26-0 272 30-1 225 231 25-2 286 29-9 336 38-4 39-s 42-5

r10-1

1-3 2-5 36 46 5-1 6-2 8-3 8-9 105 l7-o 17-7 188 19s 20-3 21-4 23-35241 255 6-3 7-1 8-3 10-7 116 14-1 17-7 188 21-1 21-5 22-3 23-5 25-9 268 29-13329 34-0 363

98 107 121 15-1 16-9 206 25-1 263 291 25-0 25-9 276 30-9 32-1 358 40-3 41-5 44-3

48 5-9 7-9 8-5 98 21-1 218 228 238 24-2 25; 27-3 27-9 29-2 1-7 2-4 3-4 4-4

110 13-5 16-14 17%; 20-1 25-4 26-2 278 296 304 32-53362 37-2389-5 6-0 68 7-9 10-2 l 9-3 10-2 118 .14-9 16-1 195 239 25-1 277 28-7 29-6 31: 34-23355 389 43-3 44-5 47-1 3-3 4-2 4-7 5-7 76 8-2 9-5 238 24-4 25-4 26-3 268 27-s 29-7 30-3 31-6 10 1-7 2-3 10-7 130 163 7-3 19-4 279 286 298 32-0 328 351 384 39-4 41-5 11

l 5-5 6-5 7-7 9-9

144 155 189 231 242 268 31-1 31-9 335 36-5 376 41-0 45-2 46-u 489 12 9-0 98 11-4 , 4-4 5-4 7.2 78 8-9 28-1 28-7 29-6 305 309 31-9 33-7 Me 355 13 1-s 2-2 3-1 4-0

93 10—1 128 15-13 16-33 18-3 320 397 337 35-23366 388 418 42% 44-8 14 5-5 6-2 7-2

107 36 14-7 178 218 22-9 253 350 358 372 40—141" 44-3 488 491 51.8 15 8-5 9-3

16 17 18 19 20 21 22

respektive nr 28

l—nr 15

24 25 l 26 l 27 28 29 30

0 08 12 18 2-1 186 189 19% 19-3 197 208 206 212 31

| 01| 04| 0-71 2-7185

32 33 34 35 36 87 88

=respektive nr 2—nr 15 89

40 41 42 48 44 45

DO% av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats förevarande bolag, återfinnas i texttab. 11, s. 84—85.

126 Skatter i Sverige: gäll. räti

4a|49|50|51| |53,54,55|56

39|4o|414z|43|44|4öl4sim47

Statlig beskattning av aktiebolag och inländska Kommunal beskattning av aktiebolag och in-

aktie ägare, under alternativa antaganden I—IX rörande ländska aktieägare, under alternativa antagan-

aktielörmögenlieten per aktieägare, i % av aktiebolags- den rörande aktieförmögeiiheten per aktie-

I—IX

inkomsten. Impöts dEtat .sur les socieles anonymt-s ägare, i % av aktiebolagsinkomsten. Impöls com— et les actionnaires suédois, I—IX chimede la for- munauz sur le societés anonymes et les actiontune-actions par actionnaire, en % du namn de la naires suédois, I—IX chi/fre de la fortune-actiom société par actiomzaire, en % du revenu de la sométe

4 +kOIL—k0110 skatteprocentenl 9

kol. + kol. L—kol. 10 X akatteprocentenl

L kol. xkälooL

! II III IV V Vi VII VIII IK 1 11 Ill IV V Vl , IX

i %

VIIIVIII

1 2-0 2-1 2-4 27 2-7 30 3-5 3-7 4-2 9-5 9-5 9-5 96 96 9-7 100 10-1 101

2 2-9 30 3-3 36 36 3-9 44 46 5-1 9-5 n 97 9-5 9-6 9-7 10-0 101 102

8 6-0 64 7-3 9-3 101 126 16-4 176 206 166 17-1 17-9 19-3 197 21-1 22-0 22-0 22-0

4 61 6-5 6-9 7-5 7-5 85 9-9 10-4 116 109 111: 118 123 125 12-9 136 138 139

5 7-4 78 83 98 10-3 120 146 läs 179 141 14-7515-2 162 165 174 18-3 18-4 18-4

6 85 89 9-7 117 12-5 14-9 185 197 22-5 165 17-1 17-9 19-2 19-75209 218 21-5 21s

7 97 101 10-5 11-0 11-3 120 13-57 13-s lö-o 114 118 12-3 12s 13-0 134 14-0 14-1 1417

8 10-9 113 ll-s 13-2 13-7 153 17-8 18-: 20-9 14-73km 156 164 168 17-5 18-5 18-6 186

9 11-9 123 13-1 15-0 158 180 21-5 22-7 25-3 16-8 17-3 181 197 197 20-9 213 218 218

10 117 120 12-4 12-9 13-2 139 151 156 167 12-1 124 13-0 13-4 130 140 14%; 14-7 14-s

11 129 13? 13-7 150 155 17-1 19-5 20-4 22-5 l5o 154 16-1 169 IT? 18-1 189 19-019-0

12 138 14-2 150 168 175 197 23-1 242 26-7 17-3 178 18-5 19-7 20-1 213 22-1 22 22-2

13 14-3 14-45 150 15-5 15-7 16-4 17-5 18-0 191 13-25141 146 150 15-2 l56 16-2 Its-3 16-4

14 15-4 158 162 175 179 194 216 22% 24-5 löö 169 176 187 194 20 203 203

15 163 167 191 198 219 25-0 26-1 28- 18-7 19-1 19-9 21-0 21-3 22-5 23-3 233 238

174.

16 ; 17 3 18 g 19 a

21 i i 22

% =respektive nr l—nr 15

24 25 i 26 1

| 27

| 28 ; I 29 ! i 30 g

31 1-9; 22! 2-5 2—7 3-2 34 38 167 16-7 167 16-7 167 16-1717-1 172 178

tal 2-4

52 83 84 ;i

se

37 !

å

38 . ;

=respektive nr 2—nr 15 i

39 : i 1 40 ! 41 = 42 1 43 !

i

44i ; ;

. | 1 : i 45 I i

1 Skattesatserna för de olika aktieägartyperna 30,

I—IX vid de alternativ beträffande utdelning 70 och

och 13, s. 80—81, 82—83 och 88—89. Pour les iacta: des impöts persomzcls, wir les tableaux , 10 et 13, p.

pöls en Suéde: droit actuel.

57 _ 59 1 62 1 63 | 64 1 65

IW

Skatter, som erläggas av utländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden

l—lX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

lmpöts payés lEtat ct aux communes, par les actionnaires etramgers. I—IX claim-edela fortune- 1

., actions par actionnaire, en couronnes

Gm. ——kol. 10 skatteprocentenl

I II III IV V VI VII VIII IX

000 kr. 71420 kr 166660 kr. soo000 kr. 714280 kr. 1 665 660 kr. 5 000 000 kr. 7 142350 kr. 16 666660kr.

159 161 159 174 191 265 403 458 596 , 472 478 472 520 569 789 1 199 1 364 1 774

2 916 2 979 3 652 5 600 6 445 8 753 11 750 12561 14193

1 865 1 869 2 022 2 712 3 157 4 336 6384 7 057 8 496

3 433 3 530 4 024 6031 6 975 9 660 13334 14455 17 020

14 704 4807 5 894 9 035 10398 14 121 18 958 20 266 22 900

3 545 3 553 3 843 5156 6 001 8 241 12134 13 414 16148

6525 6 710 7650 11 464 13258 18 361 25 345 27 475 32351

8 942 9 137 11 203 17 173 19 764 26 841 36 035 38 520 43 526

5 484 5 496 5 945 7976 9 282 12 749 18 772 20 751 24982

| 10094 10382 11 835 17736 20 509 28 404 39 208 42 503 50047 ,13 834 14 136 17 332 26 567 30 576 41 524 55 746 59590 67335 12

112 124 12 151 13 143 17634 20 522 28188 41502 45 878 55 230 18

22 319 22 952 26 165 39 210 45 343 62 797 86 681 93967 110643 14

30 585 31 252 38 316 58 735 67 597 91 802 123241 131739 148862 15

I 16

i 5

3 18

i 2

i i 21

= respektive nr l—nr 15 ; ; 28

i i

? i 25

i !

1 28

i 30

161 1 31

147 1 147 i 147 176 245 372 424 535

; ! 82

I

: i

; 1 36 1 1

36 E 87

5respektive nr "Anr 15 :

i

Iz, av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 10

—81, 82—83 et 88—89.

128 Skatter i Sverige: gäll.

66|07|68|69170|71|72|73|74 75|70177173|79|so|s1ls2|a

Skatter, 50111erläggas av utländska aktieägare till Total beskattning av aktiebolag och utländs stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX aktieägare, under alternativa antaganden

1—1

rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av aktie- rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i %

bolagsinkomsten. Impåts PGI/9,3 å FEM auf aktiebolagsinkomsten. Total des impöts payés

om"

munes par les actionnairee etrangers, I—IX ahr/fre les societes anonyma.? et lea actionnaires är," de la fortune-actions PM actionnaire, % d! W" gers, I—IX de la pa

chi/fre fortuna-actions

de la societé actionnaire, en % du fevenu de la societe

kol. 57 kol. 110111+resp. kol. 66 kol. N

resp.

65X%

I II III IV V VI VII VIII IX 1 II IV V VII VIII

|

I

1 0-8 0-5 08 0-9 1-0 1-3 2-0 2-0 3-0 128 12-3112-1112-4 12-512-8 13-5 138 14

2 0-8 0-9 08 0-9 0-9 18 2-0 2-3 3-0 13? 13-2 13-2 133 133137 14-4 14-7 15

8 4-9 5-0 61 98 10-7 146 1915 20-11 23-7 17-3 174 185 217 231270 320 333 36

4 1-9 1-9 20 2-7 3-2 4-3 6-4 7-1 8-5 17-1 17-1 17-2 17-9 18-419-5 21-6 22-73

5 3-4 3-5 40 6-0 7-0 9-7 13-3 14-5 170 18-13 187 192 21-2 22-2 249 285 29-7 32

6 4-7 48 59 9-0 10-4 14-1 19-0 20% 22-9 19-9 20-0 21-1 24-2 256 29-1334-2 35-5 38

7 18 18 1-9 2-6 3-0 4-1 6-1 6-7 8-1 212 21-2 21-8 22-0 224 235 25-5 26-1 27

8 3-3 3-4 38 5-7 66 9-2 12-7 13-7 16-2 22-7 22-14232 251 26-0 28-11 321 331 35

9 4-5 46 56 86 9-9 134 18-0 193 21-s 23-59 240 25-0 28-0 29-3 32-3 374 387 41

10 1-7 17 19 2-5 2-9 4-0 5-9 6-5 78 23.8 238 240 246 250 26-1 28-0 286 29

11 3-2 32 37 5-5 6-4 8-9 12-11 13-11 156 25-8 25-3 258 27-0 28-5 31-0 31-4 35-4 37

12 4-3 44 54 88 96 13 17-4 185 210 26-4 20! 27-5 30-4 31-7 35-1 39-5 40-7 43

18 6-1 7-4 28-1 28-1 28-3 28-9 29-1730-7132-0 32%; 33 1-6 19 18 2-4 2-7 38 5-5

14 3-0 31 35 5-2 6-0 8-4 116 125 14-11 29-5 29-0 30-0 31-7 325 34-5138-1 39-0 41

15 4-1 42 51 78 9-0 12-2 16-4 176 19-8 306 307 31-1134-73355 38-7 430 44-1 46

16 17 19 19 90 21 92

=respektive l—nr 15 . 1

nr

24 25 26 1

27 23

30 1

31 0-9 1-2 1-9 2-1 2-7 19-2 19? 192 19-1319-4 197 20-4 20-6 21

0-7| 0-7 07 0-81

02 83

I 94 05 i 30

37 99 I

39 =respektive nr 2—n1- 15

40 1

41 1

42 1 1

43 i 44 45 1

Skattesatserna för de olika delägartyperna återfinnas i texttab. 20, s. 102 och 103. Beträff

I—IX

smpåtspersonals, voir tabl. 20, 11. 102—103. Exception faitepour les societes en nom collect-ifnos 16 et

| pöts en Suéde: droit actuel.

% 84 8 5 66 87 | 8 8 | 89 | 9 0 | 9 1 | 92

| | | %

Hand elsb ol ags totala beskattning, under alternativa antaganden rörande förmögenheten

I—IX

per delägare, i kronor. Total des impöts payes par les sociétes en nom collectif, I—IX chiffre de la fortuna par ? societaire, en couronnes

kol. LXskatteprocenten 1

I 11 111 IV V VI VII VIII IK

50000 kr. 71420 kr. 166660 kr. 500000 kr. 714280 kr. 666 660 kr. 5 000 000 kr. 7 142850 kr. 16666660kr.

|

3 753 4 069 4 896 5 936 6 218 6 753 1 | 2374 2561 2964

7 122 7 681 8 892 11 261 12209 14 688 17 808 18 654 20259 2

|

261 12209 14 688 17808 18 654 20 259 3 | 7 122 7 681 8892 11

12801 14 18 767 20348 24 480 29 681 31090 33 766 4

11 870 820

1 12801 14 820 18767 20 348 24 480 29 681 31 090 33 766 5 870

11 870 12 801 14 820 18 767 20348 24 480 29 681 31 090 33 766 6

23 740 25 602 29 640 37 534 40 696 48 960 59 362 62 180 67532 7

40 696 48 960 59 362 62 180 67 532 8

23 740 25 602 29 640 37 534

25 602 29 640 37 534 40 696 48 960 59 362 62 180 67 532 9 23740

37 40 964 47 424 60054 65 113 78336 94 979 99 488 108 051 10 | 984

113 78 336 94 979 99 488 108051 11 i 37984 40 964 47 424 60054 65

37 40 964 60054 65 113 78 336 94 979 99488 108051 12 | 984 47 424

610 183 601 222 608 233 176 253246 13

89 026 96 008 111 150 140753 152

152 610 183601 222 608 233 176 253 246 14

89 026 96 008 111 150 140 753

89 96 008 111 150 753 152 610 183601 222608 233 176 253 246 15

026 140

2 733 3 776 4092 4 902 5938 6220 6 754 16

2 626 035 3

1 7

21 | 22

= respektive nr 2—nr 15

2 7

28 |

| 29

3 974 4 4 360 5 028 5 300 6065 7 047 7308 7 862 31

| 092 |

33 || 34

|

3 6 |

, 38

: respektlve nr 2—nr 15 39

4 0

mdelsbolagen nr 16 och 31, vilka träffas av garantiskatten, bli procentsatserna något högre. Pour les tamt de!

; les tama sont plus éleves cause de lämpat dit de garantie

— 311986.

130 Skatter i Sverige: gäll. rä

9394|95|96|97|98|99|1004101 102|1oa|1o4| 11151106|107|108|109111

Handelsbolags totala beskattning, under alternativa

antaganden rörande förmögenheten per del- Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, i % av

I—IX motsvarande handelsbolags beskattning. i

ägare, i % av handelsbolagets inkomst. Iotal des Iolal des impöts perpus sur les revenue; des aocietés anony—

impöts payespar les societes en nom catlectif, l—IX par en du revenu mes, en % des in-pöts pen,-us sur les revenue des

chi/fre de la fortuna societaire. %

de la societe societes en nom collectif

100 10 + resp. kol. 12 kol. 20

kol. 84 kol. 92 —— X 100

resp. resp. kol. 84"" kol. 92

MTI—. kol.

I II III IV V VI VII VIII IX I II III IV V VI VII VIII IX

119 128 148 188 20-3 24-5 29": 31-1 338 97 91 81 65 61 52 45 44 43 11-9 128 148 188 %% 245 297 311 338 105 98 87 70 65 56 48 47 45

119 128 148 188 2013 24-13 297 31-1 338 190 183 170 152 147 137 129 127 126

119 128 148 188 203 245 297 311 338 143 139 127 106 100 88 79 78 76

119 128 148 188 203 245 297 311 338 181 174 159 138 132 120 111 109 108

119 128 148 188 203 245 297 311 338 211 202 186 165 158 146 136 134 131 11-9 128 145 188 203 246 29—731-1 331; 178 171 154 127 120 104 92 90 87

119 128 148 188 2013 245 297 31-1 33% 214 205 185 158 150 134 122 120 117

119 128 148 188 208 245 297 311 33b 242 231 211 183 175 159 146 143 140 11-9 128 148 188 203 245 297 31-1 33? 200 191 171 140 132 114 100 98 94

119 128 148 188 203 245 29-7 31-1 338 235 224 201 170 161 143 129 127 123

119 125 148 188 203 245 297 31—1338 262 249 226 194 185 168 152 149 145

119 128 148 188 201 245 29? 31-1 33% 237 224 200 163 152 130 114 110 105 11-9 128 148 188 203 245 297 311 33% 270 255 228 191 180 159 141 138 133

119 128 148 188 203 246 297 311 334 295 280 252 214 202 181 163 159 153

16 131 13! 152 189 205 245 29"! 311 338 88 85 79 65 60 52 45 44 43

19 20 21 22 23

24 =respektive nr 2—nr 15

25 26 27 28 29 30

81 25-13 3013 af,-? 36-1339—1393 91 87 76 73 65 58 56 54

19-9|20-5|21a| 25-1|

32 88 84 85 36 37 88

=respektive nr 2—111 15

39 40 41 42 48 44 45

pöts en Suéde: droit actuel.

: 111 | 112 | 113 | 114 115 | 116 4 117 118 119 | |

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande handelsbolagsinkomsters totala beskattning, i % av aktiebolagsinkomsten.

Difefence entre le total des impöts perpus sur les revenue des societes anonymes et les revenus des societe'sen nom collectif, en du anonyme % revenu de la societe

resp. kol. 80"" kol. SED—resp. kol. 93"" kol. 101

1

I II III IV V VI VII VIII IX

!

— 0-4 —— 1-2 —— 2-9 — 6—5 — 8-0 —117 ——16-2 —17-3 ——198

0-5 — 0-3 — 2-0 — 56 -—

7-1 —10-8 ——15-3 —16-4 —18-4

8-2 ——11-s ——16-2 —17-4 —198

= respektive nr 2—nr 15

— — — — —

1-4 1-9| 2-9 5-9 7-2 lo-e —14-9 —159 —18-1

= respektive nr 2—nr 15

132 Skatter i Sverige: gäll. rätt. Impöts en Suéde: droit actuel.

| 127 | 128 129 | 1301 182 | 13311341

1201121|122| 123| 124|125|126 191| labil—19911?

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsva- Skillnaden mellan aktiebolagainkomsternas och motrande handelsbolagsinkomsters statliga beskattning, i svarande handelsbolagsinkomsters kommunala be- % av aktiebolageinkomsten. Diference entre lea im- skattning,i % av aktiebolagsinkomsten. Difé-rence påta flätat sur lea revenus des societes anonymes entre les impåts communaum sur les revmua des et sur les revenue des societes en nom collectif, en % societes anonymes et sur les revenue des aocietés

du revenu de la societé anonyme en nom collectif; en % du revenu de la societe

anonyme

II III IV V VI VII VIII IX I II III IV V VI VII Vlll IX

———16—1-9 —-2-7—4-s —5-8—8-2 —12-0 ——13-2—15-4 1-2 0-7 ——0-9—1-7 —2-2 -—36 —4-2 ——4-1—3- —0-7—1-0 —18 —3-9 —4-9 -—7-3—11-1 ——12-3—-14-5 1-2 0-7 —0-3 --1-7 ——2-2—3-0 —4-2 —4-1 —4- 2-4 2-4 2-2 18 1-6 1-4 0-9 0-7 0-9 8-3 88 8-1 8-0 7-9 78 7-s 78 2-5 26 1-8 — —0-7 —2-7-— 5-6 ——6-5 — 8-0 26 2-5 2-0 1-0 0-7 —0-4 —0-0 —0-4—0- 38 38 3-2 2-3 l-s 08 — 0-9— 1-9— 1-7 58 5-7 5-4 4-9 4-7 4-1 4-1 4-2 4-9 49 4-0 4-2 4-0 3-7 3 o 28 2-9 8-2 8—3 8-1 7-9 7-9 76 7-9- 76 6-1 6-1 5-4 3-5 28 O-s——2-2 — 3-1 — 4-6 3-1 3-0 2-5 1-5 1-2 0-1 —0-2 —0-1 78 7-3 6-7 5-7 5-2 4-1 2-3 l-s 1-9 6-2 6-1 5 8 5-1 5-0 4-9 4-9 4-4 4- 8-3 8-3 8-0 7-5 7.9 6-8 6-0 58 5-7 86 8-5 8-3 8-0 7-9 76 7-0 7-6 8-1 8-0 73 5-4 4-7 2-7 0-4 — 1-9 2-9 3-8 36 3-2 2-1 18 0-7 0-4 0-5 9-3 92 86 7-5 7-0 5-9 4-0 3-5 2-9 6-7 6-6 6-3 56 5-4 4-9 4-7 4-9 10-2 10-2 9-9 9-3 9-0 8-5 76 7-3 7-1 9-0 9-0 8-7 8-4 8-9 8-0 7-9 7-9 10-7 106 9-9 8-0 7-2 5-2 2-0 1-1— 0-5 5-5 5-3 4-9 3-7 3-4 2-3 2-0 2-1 118 11-8 11-1 10-0 9-4 8-2 6-1 56 4-9 8-3 8-1 7-9 7-1 6-9 6-1 6-0 6-1 6 12-7 12-7 12-3 11-6 11-3 10-7 9-5 9-2 8-9 104 10-1310-2 9-7 9-5 9-2 9-1 9-1

—16 -—18 —26-—48—58 ——8-2—12-0 —13-2—15-4 —0-1 —0-2—06 ———18—2-3 -—3ö ——4-2—4-1—3

= respektive 111-2—nr 15

—7-5 —11-0 -12-1 —14-5 — —0-1 —0 5 -—17 —2-1 —3 2 ——3-9—3 8 —3

—1-4|—1-7|—2-4|—4-4|—5-2

= respektive nr 2—n1- 15

133 Skatter i Sverige: förslag A. Impöts en Suéde: projet A.

=

138 | 139 140 | 141 | 142 | 143 144 | 145

5 Skatter, som erläggas av akti eb ol agen. Impåte payés par les societes anonymes

till staten lEtat till kommuner aux communes Summa stats- och

Inkom st—0611förmögenhets- kommunalskatter

Kommunal Kommunal Summa , skatt Impöt sur le , 1 . , Total . lEtat et

fas lghetsskan m oms sk t ka" Total | revenu et la fortune aux communes

Impöt foncier Impöt communal

% avbolags- communal1 sur le ret.—ena1 % avbolags % av bolags-

inkomsten E L—koL inkomsten mkomsten

kol. L—kol. 142 X kol. 1.134. kol. E+ Kr . K r.

| "" | X X 8731% du " 89.11; / du re- % du re—

ååå—åå kååi219203???Cour. 007"-

venu de la 9-519 03019—519 vena de la venu de la

societé 80016 de,

Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour. I

134 Skatter i Sverige: förslag

: 146 | 147 | 142 | 149 | 150 | 151 | 152 | 153 164 |

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

Impöts payés å lEtat et aux communes par les actionnaires suédois, I—IX chi/fre de la fortunaactions par actiomzaire, en couronnes

kol. L—kol. 144 skatteprocenten ,

I II III IV V VI VII VIII IX

50000 kr. 71420kr. 166660 kr. 500000kr. 714280 kr. 1 666660 kr. 5 000000kr. 7142850 kr. 16 666 660 kr,

3 5 942 6 477 7 568 9895 10 969 13 789 17 253 18 291 19 760

4 1818 2 545 3 587 4 704 5 183 6 824 9508 10332 12 090

5 6 437 7187 8618 11 126 12 279 15694 20289 21578 24 440 s 9 903 10796 12615 16 491 18 281 22 983 28 756 30 487 32 935

7 3 636 5 092 7 174 9410 10 366 13 649 19016 20 664 24181

8 12 876 14 375 17 237 22 253 24 560 31 390 40 578 43 156 48 880

9 19 807 21 593 25 232 32 982 36 563 45 966 57 512 60 975 65 871

10 5 817 8 147 11477 15 058 16588 21839 30 425 33 063 38 690

11 20 602 23 000 27 579 35 606 39 297 50224 64 923 69050 78 209

12 31 691 34 549 40 372 52 772 58 502 73546 92 020 97 559 105394

13 13 636 19096 26 903 35 293 38 878 51 189 71311 77 493 90679

14 48 288 53 909 64 639 83 454 92 103 117714 152166 161836 183 303

15 74 277 80 977 94 624 123687 137116 172375 215 671 228 656 247 018

16 17 1 8 19 20 21 22

23 = respektive nr l—nr 15

2 4 25 26 27 28 29 80

31 — 19 78 | 131 153 227 399 468 634

82 38 34 35 36 37 38 .

= respektlve nr 2—nr 15

39 40 4 1 42 48 44 46

1 Skattesatserna för de olika aktieägartyperna vid beträffande utdelning 0, 30,

I—IX de alternativ 70 001 Pour lea tauw des impöts per-samtala, noir tabl. 11, 1. 84—85.

pöts en Suéde: projet A.

1zys| 15,4 1.5.4 mu 161 ma 166 167

157| | | | |1wz| 164 1o:5| | | INDI169|170|171|172

Elåäl .

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till . . .

beskattningav aktiebolag OChmlandska

statoch kommun, under alternativa antaganden I—IX," Total

.. . .. .. . .. . . aktleagare under alternatlva antaganden I—IX rorande aktietormogenheten per aktleagare,1%avakt1e- .. J .. .. . .. .c - . , . , rorande aktxeformogenheten per aktleagare, IA av

bolagsmkomsten. lmpots pages a lEtat et aux com- p akt leb0.g sinkomsten luta! des im öts ayés ar munes par lea actionnaires suédois, I—IX de . .

chi/fre les soctetés anonymes et les

actzonnmreslsuédazs,

jla fortune-actions par actionnaire en ? du revenu par actwnnawe,

1 . I—IX chi/fre de la fortuna-actwns

4e al someté | en 7" du. revenu de la societe

100 resp.

kol. 146"" kol. 154 X kol. 145 + kol. 155"" kol. 163

x-asp. 01.1.

rf

| I |

I II III IV V VI IX I II III IV V VI IX

; |

| 1 | VIIlVIII|

;— 15-1 15-315-7 16617017'9 1

0-1 0-4 0-7 0-3 1-2 2-2 2-5 3-4 |4-414-514-9 |—— 0-1 0-4, 0-7 0-5 1-2 2-2 2-5 14-5 14-9 liv? 15-53157 16-617-0 179 2 3-4 14-4 10-x 12-6116-5 18-3 23-0 283 30? 32-9 24-3 25-2 27-1 30-9 32-7 37-4 432 4:99 474

19-9

3-6 4-7 5-2 68 9-5 10-3 17-0 18-0 19-1 15% 21-3 23-9 248 265 4 |18 2-5 12-1 6-3 6-4 7-2 86 11-1 12-3 5-7 20-3 216 20-9 216 23-1 25-6 26"! 30-1 34-7 36-0 38-9 6 24-4 9-9 108 126 16-5 18-3 23-0 288 30-5 32-9 24-3 25-2 27-1 30-9 32? 37-4 48-2 44-59 474 6 2-5 36 4-7 5-2 6-8 9-5 10-3 17—018-0 19-1 196 218 23-5324-2326-5 7

18 12-1 16-3 6-4 7-2 8-6 11-1 12-3 15-7 20-3 21-6 24-4 20-9 216 23-1 256 26-7 30-1 34-7 36-0 38-9 8 9-9 105 12-6 165 18-2323-0 288 305 32-9 24-3 25? 27-1 309 397 37-4 43-2 44-59474 9 1-8 2-5 3-6 4-7 5-2 6-8 9-5 10% 12-1 16-3 17-0 18-0 19-1 196 213 23-9 248 26-510 7-2 8-6 11-1 12-3 15-7 20-3 216 24-4 20-9 216 23-1 256 26-7 30-1 34-7 36-0 38-911

|6-4

199 10-a 12-6 16-5 18-3 230 28-8 30-5 32! 248 25-2 27-1 309 32-7 37-4 43-2 44-9 47412 1-5 2-5 3-6 4-7 5-2 6-8 9-5 10-3 12-1 16-55170 18-0 19-1 196 21-3 23-9 24-8 26-513 6-4 7-2 86 11-1 12-3 15-7 20-3 21-6 24-4 20-9 21-6 23-1 25-6 267 30-1 347 36-0 38-914 9-9 10 12-6 16-5 18-3 23-0 28-23 305 321 24-3 25-2 271 309 32-7 37-4 43-2 44-9 47-415

16 17 18 19 20 21 22

=respektive nr l—nr 15 23

24 25 26 27 28 29 30

—| 01 O4i 07l 08 1-1 2-0 2-3 32 21-2 21—3216 21-s 22-0 22-3 23-2 23-5 24-431

32 38— 34 85 36 37 . 38

= respektive nr 2—nr 15

39 40 41 42 43 44 45 00% av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas texttab. 11. s. 84—85

136 ;

Skatter i Sverige: förslag

172 174 175 176 177 178 179 180 :! | | | | | | | | 181 190

182|183|184|185| 1861187 188! 199|

Kommunal beskattning av aktiebolag och in-

Statlig beskattning av aktiebolag och

inlandska ländska aktieägare under alternativa anta— aktieägare alternativa antagandenI—IX ganden rörande aktieförmögenheten

nnder r0ran- I—IX per

de aktieformogenheten per aktieägare, 1 aktieboaktieägare, i % av aktiebolagsinkomsten, Impåts lagsinkomsten. ImpötsdEtat swr les %avanony-

soczetés communaux sur les sociélés anonymes et les mes et actcormaweqsuédms,I—IX Chi/f" de la actiomzaires suédois, I—IX lea. chifrede la fortunafortuna-actwns P" actwnnazre, en % d" "e" de actions par actionnaire, en % du revenu de la la société gociété 100 0 139+k01-L—k01-"xsnttepmcenteuxm 143+koi. L—kol. 144XskatteprocentenX—kog

ML kol. L

I II III V VI VII VIII ; I II IV V IV VIII IX

I 4

1 4-9 5-0 5-3 56 5-7 5-9 66 6-8 7-5 9-5 9-5 9-5 9.0 96 9-7 100101 104 ? 49 5-0 5-3 5-6 5-7 5-9 66 68 7-5 9-5 9-5 9-5 913 9-6 9-7 100 101 104 8 79 88 9-2 1175 12-23 16-2 21-0 22-7 25-1 164, 16-9 178 193 199 21-2 22-2 222 222 4 56 5-9 6-4 6-9 7-2 8-3 10-2 10-9 126 10-7 11-1 116 12-2 124 129 13-7 13-9 139 5 6-9 7-3 7-9 9-4 10-2 12-5 16-1 4 20-2 13-9 14-4 15-1 16-2 16-5 176 186 186 18-1 6 7-9 8-3 9-2 116 128 16-2 21-0 22-7 25-1 16-4 16-9 17-s 193 199 21-2 22-2 22-2 222 7 5-6 5-9 6-4 6-9 7-2 8-3 10-2 10-9 12-0 10-7 11-1 116 12-2 12-4 12-9 13-7 13-9 13-9 3 6-9 7-3 7-9 9-4 10-2 12-5 16-1 17-4 20-2 139 km 15-1 16-2 16.5 17-13186 186 187 9 79 88 9-2 116 128 21-0 22-7 162 25-1 16-4 16-9 178 193 199 21-2 22-2 22-2 222 10 513 5-9 6-4 6-9 7-2 88 102 109 125 107 11-1 116 12-2 124 12-5113-7 139 139 11 6-9 7-3 7-9 9-4 102 125 16-1 17-4 202 139 144 151 162 16-5 176 186 18-6 18-7 12 7-9 83 9-2 11-6 12%; 16-2 21-0 22-7 251 164 169 178 193 199 21-2 222 222 22-2 13 56 5-9 6-4 6-9 7-2 8-3 102 109 12-65107 11-1 116 12-2 12-4 12-9 13-7 I3-9 13-9 14 6-9 7-3 7-9 94 10-2 12-5 16-1 17-4 20-2 139 144 151 16-2 16-5 176 18-0 186 186 15 7-9 8-3 9-2 11-6 16-2 21-0 22-7 25-1 128 16-4 16-9 178 19-2319-5321-2 22-2 22-2 22-2

16 17 19 19 20 21 22 =respektive nr 1—nr 15

25 26 27 28 29 30

81 5-2 5-5 6-1 6-3 4-5 4-e| 4-9| 5-1| 6-9 16-7 16-7 16-7 16-7 167 169 17-1 172 174 32 39 34 35

se

87 93 89 =respektive nr 2—nr 15

40 41 42 43 44 45

1 Skattesatserna för de olika. aktieägartyperna vid de alternativ beträffande utdelning 0, 30, 70 och

I—IX

10, s. och 82—83. Pour lea tamt: des impöta personnels, 10, 80—81 voir les tableaua: 9 et p. 80—81 et ne payent que limpöt dEtat=5 % du dividende.

lmpötsen Suéde: projet A.

191 | 192 193 194 | 195 | 196 | 197 | 198 | 199 | 200 201 202

|

Total beskattning av aktie- Handel sbolags totala beskattning, under alternativa bolag och utländska Skatter, som erläggas av antaganden rörande förmögenheten per delägare, aktieägare, l % av aktie- I—IX tländska aktieägare bolagsinkomsten. i % av handelsbolagets inkomst, Total des impöts payés

;ill staten, Impöts pages Total des impåts payés par par les saciétes en nom collectif, I —-IX de la

chi/fre lor-

lEtat par les action- les sociétés anonymes et les par sociétaire,

tune en % du revenu de la sociéte

actionnuires étrangers, en., %

naires etran ersg

kol. 203- m. 211

1.13?ng

835" m. x%

i 1% av bolag.—link

Cour. iolodu-reyenu de I—IX

I II IH IV V VI VH VIII IX

I—IX 1la socteleI—lX

V

88

% av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 9 och —83. —— Utländska aktieägare erlägga endast utdelningen.

statsskatt=5 % av Les actionnaires Changer:

138 Skatter i Sverige: förslag

203 | 204 | 205 206 | 207 | 205 | 209 | 210 | 211

|

Handel sbolags totala beskattning, under alternativa antaganden rörande förmögenheten per

I—IX

delägare, i kronor.

Total des impöts payés par lea sociétes en nom I — IX de la par societaire,

collectif. chiffre fortuna

en couronnes

kol. L skatteprocenten

I 11 111 IV V VI VII VIII IX 50000kr. 71420kr. 166660 kr. 500000 kr. 714280 kr. 1666660 kr. 5000000 kr. 7 142 850 kr. 16666660 kr.

| |

1 2 378 2 564 2 992 3 927 4 337 5 433 6 714 7 115 7 538

2 7 134 7 690 8 975 11 783 13 010 16300 20 144 21 343 22 613

8 7 134 7 690 8 975 11 783 13010 16 300 20 144 21 343 22 613

4 11891 12 816 14 958 19637 21684 27 166 33 574 35 572 37 689

5 11 891 12816 14 958 19637 21 684 27 166 33 574 35 572 37 689

6 1 891 12 816 14 958 19 637 21 684 27 166 33 574 35 572 37 689

7 23 782 25 632 29 916 39 274 43 368 54 332 67 148 71 144 75 378

8 23 782 25 632 29 916 39 274 43 368 54 332 67 148 71 144 75 378

9 23 782 25 632 29 916 39 274 43 368 54 332 67 148 71 144 75 378

10 38 051 41 012 47 866 62 838 69 389 86 931 107436 113 831 120 605

11 38 051 41 012 47 866 62 838 69 389 86 931 107436 113 831 120605

12 38 051 41 012 47 866 62 838 69 389 86 931 107 436 113 831 120605

13 89 183 96 120 112 185 147278 162 630 203745 251 805 266791 282 668!

14 89 183 96 120 112 185 147 278 162 630 203745 251 805 266791 282 668

15 89 183 96 120 112 185 147278 162 630 203745 250 805 266 791 282 668

16 2 630 2 733 3 065 3 949 4 353 5 440 6 717 7 116 7539

1 7 18 19 20 21 2 2

= respektive nr 2—nr 15

25 26 7 28

29 BO

3987 | 4094 | 4381 5172 5547 6544 7759 8129 8596

38 84 85 3 6 37

= respektive nr 2—nr 15

40 41 42 43 44 45

1 Skattesatserna för de olika delägartyperna återfinnas i texttab. 20, s. 102—103. bolagen

I—IX För

sur les sociétaires, voir tabl. 20, 11. 102—103. Exception fait pour les not 16 et 31, 011les tout sant 1

139 Impöts en Suéde: projet A.

= 212| 213| 215 220 221 | 222 | 228 | 224 225 226 227 | 226 229

214| 216| 2|7| 219 219 | | | |

Aktiebolagsinkomsternas totala. beskattning, i% av Skillnaden mellan aktiebokgsinkomsternas och motsva— motsvarande handelsbolags beskattning. Total des rande handelsbulagsinkomsters totala beskattning, i % impåts pergus sur les revenue des societes anony- av aktiebolagsinkomsten. entre le fatal den

Diference

mes, en % des impöto perpus sur les revenue des impåts pen,-ua sur les rwenus des soc1e"es anonymes soc-etés en na-m collectif et lea revenus dee societes en nom collectif; en % du 371193,- kol. ; kol. 154 revenu de la soc-iété anonyme

7146-

resp. kol. 208 kol. 211 tesp. kol. 164 " kol. — resp. kol. 194" " kol.

kol. xloo 172 202

I II III IV V VI VII VIII IX I II III IV V VI VII VIII IX

|

4121 113 99 77 70 58 49 48 47 2-5 1-7 — 0-1 4-5 — 6-4 —115 —170 —186-—198 121 114 99 77 70 58 49 48 47 2-5 1-7 — 0-1 — 44 — 64 —115 —170—186 —19-s 205 197 181 158 151 138 129 126 126 125 124 121 113 110 103 9b 94 9-1 137 133 121 98 91 78 71. 70 70 44 42 3-1 —0ö — 2-1— 5-9 ——96 —10a —112 176 169 154 130 123 111 103 101 103 9-0 88 81 59 50 3-0 12 04 1-2 205 97 181 15?4 151 138 129 126 126 12 124 121 113 110 10 8 9-6 94 9"! 137 133 121 98 91 78 71 70 70 44 4-2 31 — 05 —2-1 —- 5-9— 96 10ö —11-2 176 169 154 130 123 111 103 101 103 9-0 81: 81 51- 50 3-0 12 04 12 205 197 181 158 151 138 129 126 126 12-51 124 121 H? 110 108 96 SM 97 137 133 121 98 91 78 71 70 70 44 42 30 — 0-5 2-1 — 5-9 — 97 —103 —112 176 169 154 130 128 111 103 101 103 9—0 8-5 8-1 6—0 5-0 2-9 11 04 1-2 205 197 181 158 131 138 129 126 126 124 124 121 113 110 102 96 93 9"! 137 133 121 98 91 78 71 70 7! 4-4 4-2 30 — 0-5 — 21 — 5-9 — 97 —108 —112 |176 169 154 130 123 111 103 101 103 9-4 8-3 8—1 6-0 5-0 2-9 1-1 04 1-2 205 197 181 158 151 138 129 126 126 124 124 121 11-3 11u 10-2 96 9-3 9-7

110 | 106 97 77 70 58 49 48 47 1-3 0-9 0-4 — 46 — 65 —-115—170 —186 —19-s

= respektive nr 2—nr 15

106 | 104199 ! 85| 79 68 60 58 57 08 — — 5! —156 1-3 0-3 —4-1 —10—4 —17-1—186

38 34 35 86 87 .,=respektive nr 2—nr 15 39 40 41 42 48 44 45 och 31, vilka träffas av garantiskatten, bli procentsatserna något högre. Pour leatam: desimpöta personnelc vés cause de lzmpöt dit de garantie.

140 Skatter i Sverige: förslag A. Impöts en Suéde:projet A.

230 | 235 237 | 233 241|242, 246| 247

2a1|232| 233|2a4| 2331 2391240 243| 441245

l

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och mot-?

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomstemas och motsva-

svarande handelsbolagsinkomsters kommunala be-

rande handelsbolagsinkomsters statliga beskattning, i

skattning, i % av aktiebolagsinkomsten. Diference

% av aktiebolagsinkomsten. Diference entre les im

entre les impöts communauac sur lea revenue pöts dEtat sm- les revenue des societes anonymes et des societes anonymes et sur les revenue des sur Zeerevenue des societes en nom collectif; en % la, sociétés en nom collectif, en % du revenu de du revenu de la societe anonyme societe anonyme

1¶I II III IV V VI XI I II III IV V Vl VII VII IX

VII1VIII

1 1-3 1-0 0-2 ——2-4—3-s—75—12-3—14-1——15-5 1-2 07—04—2'0——2'6——4"1—4'7—4'6—4'E

2 18 1-0 0-2 ——24——38—76——l2'3—l4'1—15'ö1-2 0-7—0-4—2-o—2-6—4-1—4-7—4-6—4-7

3 4-3 4-3 4-1 36 3-3 2-3 2-1 1-8 2-1 8-1 8-1 7-9 7-7 7-7 7-4 7-5 75 7-7

4 2-0 1-9 1-3 —l-1—2-3—5-1—8-7—10-0—10-4 2-4 2-3 1-7 06 0-2 —09——10—0'8—0'£

5 3-3 3-3 1-4 07—09—28—3'5—2'3 56 5-0 5-2 46 4-3 38 3-9 3-9 4-7 28

6 4-3 4-3 4-1 36 3-3 2-8 2-1 18 2-7 81 8-1 7-9 7-7 7-7 7-4 7-5 75 71

7 2-0 1-9 1-3 ——1-1—2-3-—5-1—8-7—10-0—10-4 2-4 2-3 1-7 06 0-2 —0-9—1-u —-08—OE

8 3-3 3-3 2-8 1-4 07—09—2'8—3'5—2'8 56 5-0 5-2 4-6 4-3 38 3-9 3-9 41

9 43 43 41 3-6 38 28 21 16 2-1 81 8-1 7-9 7-7 77 7-4 7-5 7-5 7-t

10 2-4 2-3 1-7 06 02—09—1'0—0'8—0'E

2-0 1-9 1-3 —1-1—2-3—5-1—8-7—10-0—10-4

11 3-3 33 2-3 1-4 0-7—0-9—2-8—3-5—2-8 56 56 5-2 4-6 4-3 38 3-9 3-9 41

12 4-0 4-3 4-1 36 3-3 28 2-1 18 2-1 8-1 8-1 7-9 7-7 7-7 7-4 7-5 75 7E

18 20 1-9 1.3 ——1-1—2-3—5-1—8-7—10-0—10-4 2-4 2-3 1-3 06 02—09—0'9—0'8—0'2

14 3-3 3-3 25 1-4 07—09—2'8—3'5—2'8 5—3 5-6 5-3 46 4-3 38 4-0 3-9 3-9

15 4-3 4-3 4-1 36 3-3 28 2-1 18 2-1 8-1 8-1 8-0 7-7 7-7 7-4 76 7-5 7-5

16 1-4 1-1 0-2 —2-4 —3-5 -—7-5—12-3 —14-1 —15-5—O-1—0-2 ——0-7-9-1 -—27 —4-1—4-7 —46 —4-3

17 18 19 20 21 22 23

24 =respekt1ve nr 2—n1- 15

25 26 27 28

31 0-2 —6-6 —11-2 —12-s —146

l-sl 1-0 |—2-2|—3-4

=respektive nr 2—nr 15

1¶Skatter, erläggas aktiebolagen utländska aktieägare, för förslag A ochB. S som av och av äro lika

A et B. p. — " Skattesatserna för de olika aktieägartyperna vid de alternativ b

les projets Voir 133et. 137 I—IX

återfinnas i texttab. 11, s. 84—85. Pour les tauw des impöts personnela, voir tabl. 11, p. 84—85.

141 Skatter i Sverige: förslag B. Impöts en Suéde: projet B.

245 | 249 | 250 | 251 | 252 | 253 | 254 | 255 | 256

Skatter, som erläggas av inländska aktieägarel till stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

| Impöts payes llEtat et aux communes par les-actionnaires suédoisl, 1—IX chi/fre de la forumeactions par actionnaire, en couronnes

kol. L-kol. 144x skatteprocenten 2

I II I IV V VI VII VIII IX

50000kr. 11420kr. 166660 kr. 500000 kr. 714280kr. 1666660 kr. 5000000 kr. 7142850 kr. 16666 660kr.

| 0 20 84 142 166 244 416 485 657 1

0 62 254 427 419 736 1 250 1 458 1 974 2

5 942 6 477 7568 9803 10 784 13 388 16 626 17 495 19 760 3

1 818 2 545 3 587 4 704 5167 6 691 9190 9984 11518 4

6437 7187 8618 11104 12135 15266 19 653 20 734 23 772 5

9 903 10 796 12 615 16 339 17 973 22 315 27 710 29162 32 935 6

3 636 5 092 7 174 9 410 10333 13 383 18 380 19969 23 037 7

12 876 14375 17 237 22 210 24 271 30 534 39 306 41469 47 544 8

19 807 21 593 25 232 32 678 35 946 44 631 55 420 58325 65 871 9 | 5817 8147 11477 15058 16534. 21414 29409 31951 36861 10 | 20 602 23000 27 579 35 537 38 835 48 855 62 889 66 351 76 072 11

31691 34549 40 372 52 286 57 515 71411 88 673 93 320 105394 12

13 636 19 096 26 903 35 293 38 753 50 192 68 928 74 886 86 391 13

48 287 53 909 64 639 83 293 91 019 114 505 147398 155 510 178295 14

74 277 80 987 94 624 122 548 134803 167369 207 829 218721 247 018 15

16 17 18 19 20 21 22

= respektive nr l—nr 15 23

24 25 26 27 28 29 30

0 | 19 | 78 132 154 226 384 448 606 31

32 33 34 35 36 3 7 . 38

=respekt1ve nr 2—nr 15

39 40 41 42 43 44 45

. 133 och 187. Les impöts par/espar les sociétés anonymes et les actiormaires etrangers sont les mémesaelon räffaude utdelning 0, 30, 70 och 100 % av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag,

142 Skatter i Sverige: förslag

757 253 253 260 261 262 263 254 265 2617 270; 274

| | | | | | zac267|26o| 271|z7z| a73|

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till

Total beakattning1 av aktiebolag och inländska

stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX

aktieägare, under alternativa antaganden I—IX

rörande aktietörmögenheten per aktieägare,i % av aktie-

rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av?

bolagsinkomsten. Impöts payes PEtat et aux com aktiebolagsinkomsten. Total des impötslpayés par munes par les actionnaires suédois, I —IX chi/fre de

les sociétés anonyma.? et les actiannaires suédois,

la fortuna-actions par actionnaire, en % du revenu

la, I IX chi/fre de la fortune-actiom par action—

de Société la,

mure, en % du Tevenu de Société

resp.kol. 248""k01. kol,

k01.L ko. 145 + resp. 257"" kol. 265

256X—100—

I II III IV V VI VIII IX I II IV V VI VII IX

VIIIE4

1 0-7 08 1-2 2-1 2-4 3-3 14-4 14% 14-5715-1 15%; 15-7 16-5 16-8 17-7

0 0—1 04

2 0 0-1 0-4 M 08 12 2-1 2-4 3-3 |4-4 14-5 14-9 15-x lön". 15-7 166 169 17-7i

8 9-9 108 126 16-3 18-0 223 27-7 29-2 32-5724-3 25-2 27-1330-5 324 36-24 42-1 436

gas 47-44

4 18 2-5 3-6 4-7 5-2 67 9-210-01l-5 6-3 17-0 |9ri 21 24-44 26-01

6 malm-1

6-4 7-2 86 11-1 12-1 IF-3 19-7 20-7 23- 20-5721-7523-17325-5266 297 341 352

382l

6 9-9 108 1215 16-3 18-0 22-3 27-7 29? 32-9 24-3 2.32 32-4 368 42-1 436 474

27-1330-3

7¶I8 2-5 36 4-7 5-2 6-7 9-210-011-5 15-23 lT-o 18-0 19-1 196 211 23-6 24-4 26-0

8 6-4 72 86 111 121 153 19? 207 23-5520-9 21-u 31-25-5 266 29? 34-1 35-2 38-2

9 9-9 108 126 16-3 181 223 27-7 29—2 32-9 14-3 2:32 97-130-8 32-4 36-8 42-1 436 47-

10 18 2-5 36 4-7 5-2 6-7 9210-011? 16-5 170 18019-1 19-15211 236 24-4 26-0

11 153 19-7 20? 233 20-9 216 23 25-5 26%; 29-7 34-1 35-2

64 72 86 111 121 38-21

12 99 108 126 Ira-3 180 223 277 29-2 32-5324-13 252 32-4 368 42-1 436 47-41

13 18 2-5 36 4-7 5-2 6-7 9-210-011-5 6-3 17-0 180 19-1 196 211 23-6 24-4

26-03

14 6-4 7-2 86 11-1 12-1 15-3 19-7 20? 23-s 209 21-6 23-1 255 266 29-7 34-1 35-2 38-2

15 9-9 10-8 126 16-3 18-0 223 277 29-2 32-9 24-3 25-2 27-1 30"?! 32%; 36% 42-1 43-65474

19—k

17 18 19 20 21 22

=respektive ur 1—nr 15

26 26 27 28 29 30

31 08 1-1 1-9 2-2 3-0 21-2 21-3 216 21-9 22-0 22-3 23-1 234 24-2

0-1 0-4| 0-7

32 53 34 85 86 37

=respektive nr 2—nr 15

40 41 42 48 44 45

1 Kommunal beskattning av aktiebolag ovh inländska aktieägare enligt förslag B=förslag A. Ses. 13

sont les mémes, vow p. 136. — Skattesatsevna för de olika delägartyperna återfinnas i texttab. 2

I—IX

les taux des impöts personnels des sociétaires, wir tabl. 20, 1. 102—103. Excepåion lar,-itepour les nos1

pöts en Suéde: projet B.

Handelsbolags totala beskattning, under alternativa antaganden rörande förmögenheten per

I—IX

delägare, i kronor. Total des imjpöts payespar les societés en nom collectif, I—IX chi/fre de la fortuna par sociétaire, en cauronnes kol. L X skatteprocenteni

; I 11 111 IV V VI VII VIII IX 50000 kr. 71420 kr. 166 660 kr. 500000kr, 714280 kr. 666 60 kr. 5 000000 kr. 7 142 850 kr.116666660 kr.

2 378 2 564 2 992 3 885 4 264 5 274 6454 6 798 7 538 1 7 134 7 690 8 975 11 655 12 791 15 822 19 363 20 392 22 613 2 7 134 7 690 8 975 11 655 12 791 15822 19 363 20 392 22 613 3 11891 12 816 14 958 19 424 21 318 26369 32 272 33 987 37 689 4 11891 12816 14 958 19424 21 318 26 369 32 272 33987 37 689 5 11891 12816 14 958 19424 21 818 26 369 32 272 33987 37 689 6 23 782 25 632 29 916 38 848 42 636 52 738 64 544 67 974 75 378 7 23 782 25632 29 916 38 848 42 636 52 738 64 544 67 974 75 378 s 23 782 25632 29 916 38 848 42 636 52 738 64514 67 974 75 378 9 38 051 41012 47 866 62 157 68 218 84 381 103 270 108 759 120 605 10 38 051 41 012 47 866 62157 68 218 84 381 103270 108759 120 605 1 1 38 051 41 012 47 866 62157 68 218 84 381 103 270 108759 120605 12 89 183 96 120 112 185 145 681 159 885 197768 242 040 254 903 282668 13 1 89 183 96 120 112 185 145 681 159885 197768 242 040 254903 282668 14 | 89 183 96 120 112 185 145 681 159885 197768 242 040 254903 282 668 15

2 630 2 734 3 065 3 906 4 279 5302 6456 6799 7 539 16

= respektive nr 2—111 15

3 987 | 4094 | 4 881 5 133 5 484 6 399 7528 7841 8 596 81

0

respektive nr 2—nr 15

ps impöts communauzc sur les societés anonymes et les actiormaires suédois selon projet A et projet B 1102—103. bolagen nr 16 och 31, Vilka häffas av garantiskatten, bli procentsatserna något högre Pour

För

131 nu les tamt: sont plus élevea cause de limpöt dit de garantin.

144 Skatter i Sverige: förslag

284 286 286 287 | 288 | 289 | | 292 299|297|2931299130w301

| | | 2901291 293|294|295|

Handelsbolags totala beskattning, under alternativa Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, i % av antaganden rörande förmögenheten per delägare, motsvarande handelsbolags beskattning. Total des

I—IX ano-

i av handelsbolagets inkomst. Total des impöts pages impåts pergus sur les revenue des societes

%

en nom collectif, I—IX chiffre de la nymes, en % des impöts perpus sur les revenue par les socielés par sociétaire, en du revenu de la societé des sociélés en nom collectif

fortune %

100 kol. 144+resp. kol. 248 kol. 256 | 275 " kol. X

resp.1101. 283 kol. 2757-4201.283

kol. 1001 L

1 ,

I II III IV V VI VII VIII IX I 11 IV V

. 1V12V111V11111X

194 213 204 323 34-0 37? 121 113 99 78 72 59 51 50 4

119 128 150

150 194 2113 264 323 340 377 121 114 99 78 72 59 51 50 4.

119 128

150 194 213 26-4 323 340 377 205 197 181 158 152 139 131 128 120 11—9 12%

150 19% 213 204 323 340 377 137 133 121 99 92 80 73 72 69

119 128

213 264 323 340 MW 176 169 154 132 125 113 106 104 10 11-9 128 150 194

194 213 264 323 340 SW 205 197 181 158 152 139 131 128 12 11-9 128 150

213 264 323 340 377 137 133 121 99 92 80 73 72 6 11-51 128 15-0 194

213 264 328 340 377 176 169 154 132 125 113 106 104 10 11-51 128 150 194

9 213 264 323 340 377 205 197 181 159 152 139 131 128 12

119 128 150 194

10 213 264 323 340 37-7 137 133 121 99 92 80 73 72 6

119 128 150 194

11 21-33 264 323 340 377 176 169 154 132 125 113 106 104 10

119 128 150 194

12 234 323 340 377 205 197 181 159 152 139 131 128 12

119 128 150 194 213

13 213 204 323 340 37-7 137 133 121 99 92 80 73 72 6 11-9 128 150 194

14 204 323 340 37-7 176 169 154 132 125 113 106 104 10

117 128 150 194 213

15 213 264 132—3340 377 205 197 181 159 152 139 131 128 129 11"? 123 150 194

16 195 214 265 323 340 377 110 106 97 78 71 59 51 50

131 136 153

17 18

20 21

22 23

=respektive nr 2-——nr15

24 25

26 27

31 320 376 392 430 106 104 99 85 80 70 61 60 5

19—9|20-5121-9125-7|274

34 35

36 37

= respektive nr 2—nr 15

39 40 41

44 45

1 handelsbolags kommunala beskattning: förslag

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande revenue des societes en nom collectif, wir projet A, 17.140.

302 363 ; 306 am I 308 . 309 no

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomstcrnas och motsvarande handelsbolagsinkomstcrs totala beskuttningl,

i % av aktiebolagsinkomsten.

entre 1 pen,-us

Dif/Pirence total des impöts sm- lea rcvenus des saciétes anonymes et sur les

reven-ns des soc-iétes en nom tullectif, en du revenu de la sociétc anonyme

resp. kol. 2136 kol. 274 resp. kol. 28! kol. 2923

i i """"" ,,

; % T

l ; lll JV V V! Vll Vlll

; i ; . ; IX

. ;

20 1-7 0-1 — 4-3 —— 6-0 —10-7 lö-ö —— —

17-2 200 1 25 1-7 0-1 —— 4-3 — — — ——

"-o 107 15-8 17-1 200 2 124 124 12-1 11% 111 104 9-3 9-6 97 3 4-4 4-2 3-0 —— 0-3 1-7 — 5-2 — 8-6 —

90 U? 4 9-0 8-3 ; 8-1 6-1 51: 3-3 1-5 1-2 0-5 5 12-4 12-4 , 12-1 11% 11-1 . 10-4 9-3 9-1: 9-7 6 4-4 4-2 3-0 — 0-2; -— 1-7 — —— 8-1; —— —

5-2 96 1-7 7 9-0 88 8-1 6-1 5-3 äv: 18 1-2 0-5 8 12-4 12-4 12-1 11-4 11-1 10-4 98 96 9-7 9 4-4 4-2 3-0 — 0-3 — 1-7 — —— —— —

5-2 86 96 11-7 10

,

1-3 0-9 —— 4-4 6-1 —— — 0-4 —10-7 15-15 —17-2 20-0 16

; 17 18

;19

;20

!21

En ;

= respektive m" 2—m 15 I23

; 24

i ; 25 , ; : g 27 i 25

; ; ; 29

;

| i I 30

a i i

1-3 O-x n-z: ; — 3-3 — 5-4 — ;

9-7 5 —14-5 —15-s —18-8 31

; ; 32 ; i 33

;

i ;

i

å=respektive nr 2—111 15 E

;; ; . .

w

3 ; : 40

; : 41

i

;

5 5

; ; 43 %

Å ! ; 3

i 445

1 ! 1 ; ;45;

140, Pour la impöts

s. dif/"érenceentre les commmzaux sur les reven-us des sociéles anonyme—9 et sur les

; r 4— 311986.

146 Skatter i Norge.

4 | 5 6 |

Skatter, som erläggas av aktiebolagen.

till staten lEtat till

SkattiååogrtderadSumma

. Förmögenhetsskatt Inkomstskatt Total FastlghetsaFkatt Fondsskatt Elendomsslkattp Formuesskatt Inntektsskatt

Imp 6t sur revema Impåt sur la Impåt sur % av bolags- Impöt ftmmer

fondé

revenu Kr. mkomsten kol. E +k01" F+ fortuna ML L—kol. 6—kol.

ol. L—kol. 11 L—kol. L—kol. 11 xutdel- du ,,,m. O"- % oo

x X 006 C +åol-X+?!—

venu de la

L—————o.0.002 nlngilzråizlitenl

soczété

Kr. Cour. Kr. Cour. K:. cow— Kr. Cour.

förhöjes 1 et 5 %, et multiplie par 5.

147 Impöts en Norvége.

| 7 | 8 9 | 10 11 1 2 |

ImpätQ payes par les aociétés anonymes

kommuner, aux communes Summa. stats- och kom-

" """ "" Å | munalskatter

Summa Total desimpöts lEtat

Förmögenhetsskatt Inkomstskatt , " du communes

713351f

Formuesskatt Inntektsskatt

IN b 1 a b 1

Impåt sur la fortuna Impöt eur revenu

Kr — f/EVDÄVOIJSSEEKr . AinfomZtäs

kol. , 010. L—kol. 6 1 +

L—k01. y du re o/ d

008 +5 " X 01294 re

femdubblas. Se Lov av 8 mars 1929. Le revenu est augmente Wimpourcentage=t variant entre

148 Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till statenl, under alternativa antaganden I—IX

rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

Im äts azes lyEtatl ar les actionnaircs norvciens, I—IX chi re de la ortmte-acfions ar

P P . 9 ?

actwnnawe, en couronnes

kol. L—kol. ll skatteprocente11=

! !

1 11 111 lv v v1 v11 v111

420 kr. 060 kr. 500000 kr. 714280 kr. 1 666 660 kr. 5000 000 kr. 7 142 850 kr. 16660 660x?

50000kr. 71 166

1 I

1 72 98 326 1 007 1226 1 792 1 2 561 2 785 3

1 5091

1 225 304 1015 3134 3 815 % 5 575 7 967 e 8 664 10 9161

3 753 971 2538 6 612 8080 11886 ; 17 479 1 19 604 , 25 558 4 385 648 1975 5 964 7 345 ,1 11 040 1 16249 g 17 887 22 824

-

5 897 1118 2 941 8 442 10 387 15 555 : 22 076 25 389 5 33 312

4 i; e 1255 1618 4 232 11 026 13 473 ; 19 820 29 146 32 690 42 617 7 764 1 286 3 923 11 848 14591 21 931 ; 32280 1 35 533 45 341 s 1782 2221 5 843 16 774 20 639 5 30 908 ; 45 453 50 447 66 189

9 2492 3 214 8404 21895 26 755 i 39 360 57 880 g 64 917 1 84 632

1 =

10 1226 2 064 6 294 19 007 23 407 35 182 51 784 57 003 i 72 737 11 2859 3 562 1 9 372 26 905 33 104 49 574 72903 80 914 ; 106 163

!

12 3999 5157 13486 35 136 42 933 63161 92880 104172 i 135809 13 2 880 4 849 14 787 44 655 54 994 82 659 121664 14 133926 i 170 892

14 6718 8 372 22 026 63 230 77 799 116507 171335 190162 249 501 15 9395 12116 31684 82 544 100863 148384 218204 244732 319057

1 . , . 16 67 91 303 ; 935 1 139 1 664 2378 2 586 ; .. 17 220 297 992 Z 3062 3727 4 5 447 3 7 784 8 465 ; 10665 18 735 948 2 478 i 6 456 1 7889 ; 11 606 17067 19 142 24 956 19 380 639 1948 5 884 1 7 246 10 891 16031 17646 22 517 =

1 20 884 1 102 2 898 8320 ! 10237 15330 22 544 25 021 32829 21 1237 1595 4172 10870 13282 19 540 28 734 32 227 42 014 ,

: 22 758 1 277 3 894 11 759 1 14481 21 766 32 037 35 266 45 000 1 28 1769 2 205 5 16652 1 488 30 682 45 121 50 079 65 706

801 20

24 2474 3 191 8 344 21 739 26 564 39 079 57 468 64 454 84 029 4 26 1220— 2054 6 264 18918 23297 35017 51541 56 736 72 396 ; 26 2847 3 548 9 334 26 795 32968 49 371 72 605 80 583 105729 27 3981 5 134- 13 427 34 980 42743 62 880 92 468 103 710 135 206 28 2875 4840 14 760 5 44 575 54895 82510 121445 133685 170585 29 6 705 8 356 21983 63 108 77649 116282 171 003 189794 249 018 30 9377 12 093 31 624 82388 100673 148 104 217 792 244 270 318454

81 59 79 264 815 993 1451 2073 2 254 2 82 212 286 956 2 950 3 591 5 248 7 500 8 156 10 276 38 708 913 2388 6 222 7 603 11 186 16 449 18449 24 051 34 371 624 1 904 5 750 7 081 10 644 15 666 17245 22 005 35 866 1079 2838 8 149 10026 15 014 22 080 24506 32 153 86 1 211 1 561 4 082 10 636 12996 19 119 28 115 31 534 41110 87 750 1 263 3852 11 634 14 328 21 535 31 697 34 892 44 523 88 1751 2 182 5741 1.6481 20 278 30 367 44 657 49 564 65 030 39 2450 3 159 8261 21 521 . 26 297 38 687 56 891 63807 83 185 40 1212 2 041 6223 18 793 23 144 34 786 51 201 56 362 71 919 !

41 2 828 3524 9 270 26 611 32 742 49 033 72 108 80 031 105 005 42 3 955 5 100 1.3337 34 746 42 457 62 460 91 849 103 016 134302 43 2 867 4 826 14 719 44450 54 741 82 279 121105 133311 170 107 44 6 687 8 333 21 924 62 937 77 438 115 966 170539 189 279 248 342 45 9 351 12058 31 534 82 154 1 100387 147683 217173 243 577 317 550

1 Inländska aktieägare erlägga. endast statsskatt. Les actionnaires nomejqiena ne payent que Pimp och av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpas på förevarande bolag, återfinnas i texttab. 11,

100/

pöts en Norvége.

L 22 | 23 24 % 25 | 21: 27 1 23 | 29 30 91; 25

1 1 321 :9| 345 181

39,

Skatter, som erläggas av inländska. aktieägare till Total beskattning av aktiebolag och lnländska

talen, under alternativa antagandend—lX1örande aktie- aktieägare, antaganden under alternativa örmögcnheten aktieägare: i % aktiebolagsin— ll—IX

P" rörande aktieförmögenheten per aktieägare, l % av :

Impöts payeglEtat par les

omsten. actionnairesaktiebolagsinkomsten. Total des impöts payespar : i

å de la.

mm!/W! Å—IX "/7" I" les societcs anonymes et les action-navins nor— l

actxoamaue, en du lämmna???"

% revcnu de la. socwté wir/icons, I—IX de la par 1

chi/fre forlune-aclions

190 actiannaire, en % du revenu de la societe SD" w" " 1.01. 21 X 3 1561.L kol. 1-2+resp. kol. 512-- kol. 30| ,

; 1 l l .

l . ll : lll lV , V Vl VIl lVllI; X I ; ll ! lll . lVf V Vl Vll VIII IX

I | 5 r i . 1 i : . . ; !

0-4 0-5 1-1; 5-0 6-1 9-0

139 lTö 37-3 37-1138-5 419 430 459 49-1 50-8 54-4 1

12-93

1. 4-2 10-91 13-4 13? 28-9132-5 42% 31-0 31.1 34-05407 432 49-5 58-7 62-3 72 9 0-4 0-6 2-0 5-9" 7-3 110 16-2117-51 22: 338 9-. 40-7 444 496 512 56-110 0-9 1-1 2-9 8-4, 10-9315-59231259 33:- 329 416 46-1554-1 öl;-G 64-511 711 lG 4-2 11-02 1314 19-71 29-0 32-13 424 308 43-0 493 58-11 622 72-012

0-6 2-0 15-017-9 11—0 16-2117-9 298 396 495 49. 49-4 51-1 56013

!0-1

0-9 11 2-9 10-1 155 223: 25-3 339 320 415 466 53-9 564 64-414 1—; 1-1; 4-2 131 19% 29-1 32-15

110 4.25 307 428 49-2 585 620 71-915

; .

,0—950-5 ; " 9

151 11-9 12 15.3 41:e 47—349 535 5.15 57916 0-4; 0-5 1-7 5-1. 9-2 9-1 13-11114-1 178 ar,—s , 42—445-3 49-2 50-3 54-011 11-2 1-9 4-1 108 1231 19-3 284 31-9 41-0 39-2 44-1 50-3 59-4 629 72-618

32-11135-141-3 101 0-1; 1-9 59 7-2 10-9 6-0

17-13 225 34-4 359 39-9 41-2 41 500 51-1556-519

34-15

309 11i 2-9 8—9 10-9 15-3 22. 25-0 328 329 40-3 42? 472 545 57:e 648 20

15 33-1131-9

4-2 10-11 133 19-5 28? 32-2 420 315 31-913! 41-2 436 498 59-0 625 72-321

06 1-9 5-9 7-2 10-9 16-0 17-43 225 3.14 41-2 44-4 50-0 516 56-5 2-2

:04

. 11 2-9 8-9 10-2 15-3 226 250 32-9 328 42-1 472 545 56-51 64-1323 312 16 4".- 10-9 13:.19-5 28-7 32? 42-0 315 430 498 59-0 625 723 24 104 0-1; 2-0 5-9 7-3

109 161 177 226 341 343 357 39-6 41-0 44-6 498 514 563 25 309 11 2-9 8-4 10-3 15-4 29-7 252 3350326 327 345 400 419 470 54-3 565 64-1526

1 1-9; 4-2111-0 32-9142-4 30-7 91-1 93-7 40-5 42-11492 58-56-11 71990

13-4119529-0

| : , 103 0-4- il.-:: 41 5-0; 104 11-314-2 49-1 492 501 529 53-1556-1 59", 60-1 63-031

7:i

0-4 0—5 1-9 1-9 13-01 87112. 131; 17-1 38-9 390 4.0-1 43-1 44-5 47-2 52-1 55632

51-05

;1-2 16 4-1 108 131 15-2I22-319-3 28% 31-9 41-11322 32-11351 415 44-1 503 629 7217"39

59-43

0-4 06 1-9 5-9 7-2 10-51 130 17-11, 225 345 34-7 36-0 40-0 41-3 450 501i511 566 40

12 16 4-2 11-0 10-5115-5122-7423 309 31-11339 407 43-1 49% 622 720 45

134119-7128-9 32-52 5803

? Etat. Skaltesatsernaför de olika aktieägartyperna I—lX vid de alternativ belrällamle utdelning 0, 30, 70 —85. Pour les tema: des impåts personnels, fl.-mirtabl. 11, 1. 84—85.

150 Skatter i Norge

4

49 50 61

40|41|42|43|44|45|4e|47|43

Statligl beskattning av aktiebolag och inländska Total beskattnlzng av aktie

aktieägare, under alternativa antaganden bolag och utländska.

I—IX Skatter, som erläggas av aktieägare

aktieförmögenheten per aktieägare, i av aktie- , l % av bo— rörande % aktieägare lagslnkovmsten.

1 utländska

bolagsinkomsten. Impöts dEtat sur les sociétés de;

till staten . Total impnäts pay/é:pm anonyme et les actionnaires norvegiens, I—IX chi/fre les societés awcmyme: et tel

Impöts payés PEtatpar

de la par actionnaire, en % du revenu actiovmaires étrangers, ee

fortune-actions les actionnaires étrangers revenu de la cociété de la société % du

5+resp. kol. 22 kol. kol. 12+kol. 50

kol. 30

0 avbola. sink.

Kr du de

1 Inländska aktieägare erlägga endast statsskatt. Les actionnaires norvegiens ne payent que Vimp!"

limpöt : — 3 Skattesatserna för de olika. delägartyperna

étrangers mepayent que dEtat 20 % du dividende. I—I

10.102—103.

lmpötsen Norvége.

xi 52 53 | 54 | 55 | 56 | 57 58 | 59 | se

i

; Handels bolags totala beskattning, under alternativa antaganden rörande förmögenheten per

I—IX

delägare, i kronor. | 1 Total des impåts payés par les societés en nom collectif, I —I X chifre de la fortuna par societaire,

en couronnes

kol. 6 L — kol. skatteprocenten 5

+ kol. 6

i

I i 11 111 IV V VI VII VIII IX

000 kr. kr. 166660 kr. 500000kr. 714280 kr. 1 666 660 kr. 5000000 kr. 7142850 kr. 16 666 660kr.

|71420

4 293 4 518 5530 7403 8 047 9 787 12109 13027 15 107 1 10514 11 223 14414 20 312 22 342 27 823 35 140 38 033 44 584 2 ; 10514 11 223 14414 20 312 22 342 27 823 35140 38 033 44 584 3 16735 17 927 23 298 33 221 36 638 45 860 58 170 63 038 74 060 4

16735 17 927 23 298 33 221 36 638 45 860 58170 63 038 74 060 5 16735 ; 17 927 23 298 33 221 36 638 45 860 58170 63 038 74 060 6 32 288 ; 34 689 45 507 65 494 72376 90 951 115746 125 551 147 752 7

288 34 689 494 72376 90 951 115746 125551 147 752 g

32 45507 65

32288 34 689 45507 65 494 72 376 90 951 115746 125551 147 752 9 50952 54 804 72 158 104 222 115 261 145060 184 837 200566 236 183 10 50952 54 804 72 158 104 222 115 261 145 060 184 837 200566 236183 11 50952 54 804 72 158 104222 115 261 145060 184837 200 566 236 183 12 117830 126880 167657 242996 268 935 338 951 432 414 469 372 553 058 18 117830 126 880 167657 242996 268 935 338 951 432414 469 372 553 058 14 117830 126 880 167 657 242 996 268 935 338951 432414 469 372 553 058 15

5475 5 717 6620 8 351 8 947 10 556 12703 13 552 15475 16 11 696 12 388 15504 21 260 23 242 28 592 35733 38 557 44.952 17 11 696 12 388 15504 21 260 23 242 28 592 35733 38 557 44 952 18 17918 19 093 24 387 34 169 37 537 46 628 58764 63 563 74 429 19 17918 19 093 24 387 34 169 37 537 46 628 58 764 63 563 74 429 20 17918 19093 24 387 34 169 37 537 46 628 58764 63 563 74 429 21 33 471 35 855 46 596 66 442 73 275 91 719 116 340 126076 148121 22 33 471 35 855 46 596 66 442 73 275 91719 116 340 126 076 148 121 28 33 471 35 855 46 596 66 442 73 275 91 719 16 340 126 076 148 121 24 52 134 55 969 73 247 105170 116 161 145 829 185431 201091 236 551 25 52 134 55 969 73 247 105170 116 161 145829 185431 201091 236551 26 52 134 55 969 73 247 105170 116 161 145829 185 431 201 091 236551 27 119 012 128046 168 746 243 944 269834 339 720 433 008 469897 553 427 28 119 012 128046 168 746 243 944 269834 339 720 433008 469897 553427 29

119012 128046 168746 243944 269 834 339720 433008 469897 553427 80

7 249 7431 8254 9773 10296 11 709 13 594 14 339 16027 31 13470 14 136 17 137 22 682 24 592 29 745 36 624 39 345 45 504 82 13 470 14 136 17 137 22 682 24 592 29 745 36 624 39 345 45 504 33 19 691 20 841 26 021 35 592 38 887 47 782 59 655 64 350 74 981 34 19 691 20 841 26 021 35592 38 887 47 782 59 655 64 350 74981 35 19 691 20 841 26 021 35 592 38 887 47 782 59 655 64 350 74981 36 35 244 37 603 48 230 67 865 74 625 92 873 117 231 126863 148673 37 35 244 37 603 48 230 67 865 74 625 92 873 117 231 126863 148673 38 35 244 37 603 48 230 67 865 74 625 92 873 117 231 126863 148673 39 53 908 57 717 74880 106 592 117 510 146 982 186 322 201878 237 103 40 53 908 57 717 74 880 106 592 117 510 146 982 186 322 201878 237 103 41 53 908 57 717 74 880 106 592 117 510 146 982 186 322 201878 237 103 42 120785 129794 170 379 245 366 271 184 340873 433 899 470684 553 979 48 120 785 129794 170379 245366 271 184 340 873 433 899 470684 553 979 44 120785 129794 170 379 245366 271 184 340 873 433 899 470684 553 979 46

dyEtat. ——? Utländska aktieägare erlägga endast av utdelningen. Les actionnatres

statsskatt=20%

i texttab. 20, s. 102—103. Ptmr les taux des tmpåts personnels sur les sociétaires, voir tabl. 20, återfinnas

"

—71 "775 76 , :

1Raf 621 ssVIÄTTcTUWR—Tkw oss|sa""?1171—1

1¶Handelsbolags totala beskattning, under alter-

i Aktiebolagsinkomsternas totala. beskattning, i f,, av mot—

I nativa antaganden rörande förmögenheten

I—IX svarande handelsbolags beskattning. Total des impöts

: per delägare, av handelsbolagets inkomst. To-

153 permis .mr les revemzs des sociétés anonymes, en

impöts payespar %

tal des les societes en nom

des impöts pergeus sur lea revenus des sociétes en

collecuf, I— X chime de la fortune par socié— 910171,

wire, en du revenu de la Société collectif

%

11—1—1esp.kol. H " kul.

" 100 V. ,, 21

km. 52 kol. X 1 0"

resp. 60 kol. L resp. kol. 52" 60

i , 1

; 1 11 v 1x 1 1111 IV j v , 11 1x

1 1 1 ; ? 111111111

1 11111vw ivn!". i1 |

1 i 1

215 22-1327? 37-0 402 48-19 605 65-175 174 165 139!113 107 94! 821 78 72

175 18? 240 339 372 461 58-11634 74: 200 188 151 118 110 82, 77 7 1

17-5 18? 240 33.11 372 464 586 634 743 175 166 140 119 115 106; 1001 98 97 167 179 233 33": 3661459 582 630 741 200 188 151 118 110 96| 85; 81 76 167 179 23-3 33: 366 459 582 630 711 191 179 146 119 113 102 93. 89 87 16? 179 233 332 366 45-9 58-21630 741 183 173 144 121 117 107 101? 98 97 161 17-3 22% 327 362 455 57—11628 73-11 210 197 156 121 113 98 86: 82 76 161 173 22-15327 362 45-51579 628 73-11 200 188 151 122 115 103, 94 90 87 161 173 223 327 36" 455 57—11628 739 192 181 149 124; 119 109 102 99 98

10 15 171 225 32-15360 453 57—8 62? 733 212 199 157 121 113 98 86 82 76 11 159 171 225 32—13360 453 57-s 621 738 202 189 152 122 116 103 94: 90 87 12 159 171 225 326 360 453 578 627 73a 194 182 150 125 119 109 1023 99 98 13 15-7 16% 223 324 35-15452 576 626 737 214 200 157 121 113 98 863 82 76 14 157 169 223 324 358 452 576 62-11737 204 190 152 122 116 103 943 90 87

157 169 223 324 358 45": 576 62; 737 195 184 151 125 120 109 102 99 98

116 27-4128-11331 418 44% 52-3 63 a 678 774 153 147 130 111 106 95 84 81 75 17 195 20-11 25-13354 387 477 596 643 74-11 188 178 147 117 110 95 831 78 72 18 195 206 258 351 387 477 596 643 749 166 158, 136 118 114, 106, 100. 98 97 19 179 111-1 24-4 342 375 466 588 63-11744 192 182 148 117 1104 85; 81 76

20 179 191 244 342 376 46—13588 636 741 183 173 143 118 101 .3 90 88

179 191 244 342 375 466 588 63-13744 176 167 141 121 116; 107 1011 98 98 22 167 179 23-51332 366 459 582 630 741 206 193 154 120 113 98 86 82 76 23 167 179 233 332 36-13459 582 630 741 196 184 150 121 115 103 94j 90 87 24 16-7 172; 233 332 366 459 58: 63.0 741 188 178 148 124 119 109 102: 99 97 25 16%: 175 229 32-11363 45-1357-51628 739 209 196 156 121 981 86. 82 76

113.

26 163 175 229 329 36-1345—15579 628 739 199 187 151 122 115? 103 90 87

27 163 176 229 329 363 456 579 62—13739 191 180 149 124 119! 109 102 99 98 28 159 171 225 325 36-0 45%: 57-7 626 738 213 199 157 121 1131 98 86 82 76 29 1.59 171 225 325 360 453 571 696 738 202 189 152 122 103 94 90 87

30 159 1.71 225 325 360 45-3 57: 62-13738 194 183 150 125 1201 109 102 99 98

31 372 41;: 489 515 589 680 71-7 801 135 132 121 108 104 96 87 84 79

32 22-5 236 28-11378 41-0 496 61—0656 758 173 166 141 115 109 95 84 80 73

, 33 22-5 236 286 378 41-41496 610 656 758 155 149 132 116 113 105 1.00 98 97 84 197 211-8 260 35-13389 478 597 644 750 182 173 144 116 110 97 86 81 77 ! 35 197 208 260 356 38—11478 597 644 750 174 166 139 117 112 101 93 90 88 36 197 208 260 356 389 478 597 644 750 168 160 13 1.19 115 107 101 99 97 . 37 176 88 241 339 37-13464 5813 634 74-11 199 188 152 120 112 98 86 82 77 38 176 188 241 33-51373 464 586 634 743 190 180 147 121 115 103 94 91 88 !

176 188 241 339 37%: 464 586 634 743 183 173 146 123 118 109 102 99 98 40 168 180 234 333 36: 459 582 631 741 205 193 154 120 113 98 86 92 76 ? 41 168 180 234 333 367 459 582 631 741 195 184 149 121 115 103 94 90 88 ! 42 168 18-0 231 333 367 459 582 631 741 188 177 148 124 119 109 102 99 98 43 161 173 227 327 36-1 45-4 578 627 738 211 197 156 121 113 98 86 82 76 44 161 17.3 227 827 361 454 578 627 738 201 188 151 122 116 103 90 87

94!

45 16 173 227 327 361 454 578 193 180 150 124, 119 109 102 99 98

pöts en Norvége.

79, , ; 90 , 01,, , , 82 , 93 ,.,.__; 34 ,,,,,1i ,95 ,,, 86 97 r.., . 1 |11-11.1111 | , ;

!

I I Skillnaden mellan aktiebolagsinkomstema och motsvarande handelsbolagsinkomsters totala :

beskattning, i % av aktiebolagsinkomsten. Diffé-renceentre total des impäts

j !

pergus sur les rave-nus des sociétéa anonymea et sur les revenus des sociétés en nom collectif, en % du fre-came dela societé anonyme

I 1 " " resp. kol. 31 kol. 39 ——resp. kol. Gl ko.

69 h

i i :

5 J

7 III V : V V VII VIII IX

| ; |

!

j

168 15-9 118 5-9 38 — 1-s — 8-9 ——12-0 —18-2 4

!

5133 12-0 9-9 6-2 5-9 3-1 0-2 — 11 — 2-1 36

17-0 16-0 126 6-7 4-7 —0-s — 8-0 — 112 — 17-2 37

14-3 14-0 | 11-2 8-0 7-0 4-0 08 0-5 18 45

1

154 Skatter Damn

j 2 | 4 | 5

l 3| |s|7|8|i910

Skatter, som erläggas av aktiebolagen. Impöts payespar les sociétés anonymxes

till staten lEtat till kommuner aux communes l Stumma stats- ocl

Inkomstskatt Fastighets- kommunalskatter Fastighets- Skatt uGrund- "Indkomst— Summa Total skatt Grund- Inkomst- Summa Total , 0!!!" 4198imPöfså ,, ,,______ I Jtat et nu: 10me

säålgååålåp-skatt" Im— såägsosgååagn-skatt use;

Impöt pÖt sur le av Impåt fonem skabsskat av % av

foncier % %

revenu bolagsin- Impöt sur bolags— bolags-

332.504??? komsten 6025-3511G le revenu Kr. inkomsten Kr. inkomste

E,?ElgfgkålKl= kol. +

l.-1—ko1.0G+— 4 0/ - kol. H — L —kol. 0 - o kol. H : 010. 1

Cour. 57:51:12; 9 X 0.03 Cour. nämligen;Cowm

Xéåaftåäo- ; lvfnudtzieni

delning 0, 30, 70 och 100 % av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag.återfim

pöts en Danemark.

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare1 till stat och kommun, under alternativa antaganden rörande aktieIÖrmögenheten per aktieägare, i kronor.

l—IX

I rnpöts payés ; lEtat et aux communes par les actiormaires danoisl, I -—-IX chiffre de la fortunaactions par actiormaire, en courarmes L -—kol. 9 ekattaprocentengl

kol.

1 11 i 111 IV v VI vu vm IX

50000 420 kr. 166660 kr. 500000kr. 714280 kr. 1 666660 kr. 5000000kr. 7 142850 kr. 16 666 660 kr. kr. 71

986 1558 3 838 6 100 6 909 8 966 10820 11251 12 160 4 4 149 5 312 8 522 13 104 14 779 18347 22 797 24 096 26 070 5 7 588 9 523 14520 21 112 23 28 396 34 423 35 622 38 385 6

1902 3005 7 404 11 768 13 328 17296 20 873 21 704 23 457 7 8 005 10 248 16 441 25 279 28 510 35 393 43 978 46484 50 293 s 14 638 18371 28011 40 727 44 54 780 66 406 68720 74 049 0

2992 4 727 11 649 18514 20 967 27 211 32 837 34 146 36 904 10 12593 16 122 25 864 39 769 44 853 55 681 69 186 73 129 79 120 11 23 029 28 902 44 068 64 072 69 931 86 179 104 470 108 110 116 494 1 2 6 850 10 823 26 671 42 390 48 007 62 302 75 185 78 182 84 496 13 , 28 833 36 913 59 219 91 056 102696 127 487 158 410 167437 181156 14 52 728 66 174 100898 146 699 160 115 197 318 239 197 247 531 266 728 15

63 94 406 676 1 783 1 063 1245 1 272 1 309 16

207 309 1342 2 233 2 589 3512 4 115 4 205 4 326 17 4 568 5 733 8741 12708 13 871 17093 20 721 21443 23 106 18

973 1537 3788 6 021 6818 8 849 10 678 11 104 12 000 19 4 955 5 243 8411 12932 14 586 18 107 22 499 23 780 25 729 20 9 061 9399 14330 20 835 22 741 28025 33 973 35 156 37883 21 1888 2 983 7350 11 682 13 230 17 169 20 720 21 545 23285 22 7 946 10 173 16320 25 093 28 301 35 133 43 655 46 143 49 923 28 14531 18 236 27 806 428 44 125 54377 65 918 68 215 73 505 24

2 979 4 707 11 598 18434 20 877 27093 32 696 33 999 36 745 25 12539 16 052 25 753 39 598 44 659 55 441 68 888 72 814 78 780 26 22 930 28 777 43 878 63 795 69 629 85 808 104020 107 644 115 993 27 6 838 10 804 26 625 42 317 47 924 62 195 75 055 78 046 84 350 28 i 28 784 36 849 59 117 90 899 102518 127267 158 137 167149 180844 29

52637 66 060 100724 146446 159839 196977 238784 247103 266268 80

55 82 357 595 689 935 1 096 1 120 1 152 31

200 299 1274 2 160 2505 3 398 3 981 4 068 4 185 32 4419 5546 8456 12 294 13 418 16 536 20 046 20 744 22 353 38

954 1507 3 713 5901 6 683 8 673 10466 10883 11 762 84 4 014 5 138 8244 12675 14 296 17 747 22 051 23 308 25 217 35 7 340 9212 14045 20 421 22 288 27 467 33 297 34 457 37 129 36 1 869 2 954 7279 11 569 13 102 17 00.3 20 519 21 337 23060 37 7 869 10 074 16 162 24 850 28 027 34 793 43 232 45696 49440 38 1 1 14 390 18060 27536 40 036 43 697 53 851 65 280 67 554 72 794 39 2961 4 678 11 527 18 321 20 749 26 927 32 495 33 790 36 519 40 12 462 15954 25 595 39 355 44 385 55 100 68 466 72 367 78 296 41 22 789 28 601 43 608 63 404 69 202 85 281 103 382 106 984 115 281 42 6 821 10777 26 558 42 210 47 804 62 038 74 867 77 851 84 138 43 28 711 36 757 58 969 90670 102 260 126 947 157 739 166 728 180 389 44. 52 505 65 894 100 471 146078 .159437 196 482 238 183 246482 265 599 45

impåts peraarmels. Skattesatserna för de olika aktieägartyperna I— IX vid de alternativ beträffande nt—

tua:

gtexttab. 11, s. 84—85. Pour ln tamt: des impöta personnels, voir tabl. 11, 1184—85. |

Skatter i Danmar-

27 | 28 30 31 32 e 33 g 54 | 35 110 137;

29! E !

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till ,. . , . .

a .

stat och kommun. under alternativa antaganden beskattning dätlebtwflg ;Uådbllf:

I—lX erna.M an en

rörande aktietörmögenlieten per aktieägare, i av aktie— låt:1eagare eg.-7.11 -;

% nu""er per

bulagsinkomsten. Im påts ayde et aux com- aktieformogenheten aktie.-igarc,1

. . . lEtat . ".de g

ktiebola smkomsten.., Total des unp åts ? a sy munes par les actwrmazres danozs, l—IX de . .

chszre par soczetes mes et les

par actionnaire, en du revemt mony achqnnawes

la fortune—actions . . /% les danmsl I—-IX cin/fre de la fortune-actwns par

de la soczéte . . ret-cm:, . . ,, actmnnawe, en % du de la soczétc 100 resp. kol. II" kol. 19 kol. 10+ resp.kol. 20"" kol. 28

kat—LJ

. 3 1 . . .

1 1 1

1 11 111 W v v1 ;v11 1x 11 ; 111 ; IV. v VI vu v111,1x

; 51 . ;

i i |iVHlj 1 1 1 i

i

1 3 78 9-3 14-9 21-7 23-7 29.- 361. 39-4| 14 161 21 30! 35 41 42 45

1-1; 35-=1 281

4 1-0 3-3 6-1 0-9 9-0 122 9 12 14; 15; 19 20 21

10-31 17.

5 11-7|

4-1 5-3 8-5 13-1 14-8 187 223 5241 26-1 12 141 17 21 1 231" 27 31 32 34 6 70 9-5 145 211 230 1 281 344 135-0; 38-4 16 23 293 31 3 37 13 44 47

7 1-0 1-5 3-7 5-9 6-7 8-0 10-4 10 91 1-7 13 13 ; 15 18 ; 18 20 22 32 23 8 4-0 5-1 8-2 12-0 14-:—.177 220 23 251 16 20 20. 29 35 57

171 24. 31.

9 7-3 9-2 14-0 204 222 27-4 33-2; 34 4 ; 37-0 19 21 26 34; 219 46 49

5 323 45!

10 0-9 1-5 3-0 53 6-0 8-5 10 7 ; 115 14 151 17 19 20 . 22 28? 24 25

10-31

11 3-9 5-0 8-1 12-4 14-0 17-4 21-6122 05 247 7 21 25 271 30 35 36. 38

12 7-2 9-0 13-13 200 219 269 32-13 33. 364 20 27 3 3 35 40 46 47 49

221 1

.13 0-9 1-4 3-0 5-7 64 8-1 10-01 10 4 11-3 16 165 19 215 23, 25 25 26

14 38 4-9 7-9 121 137 17-0 22 241 19. 20 i 23 27? 291 32 | 36 37 39

21-1.

15 7-o 154 19—73213 203 31-91 33 0 35-0 28 35? 41 47 48 51

22%24! 30. !

16 0-1; 0 5 20 3-1 3-9 53 s.-. 04 0-5 20, 20; 22 23 23 23

171 17? 18?

17 03 0-5 2-2 3-7 43 59 6-9 7-0 7-2 81 9 10 i 12; 12 i 14 5 15 15 18 76 9 6 14-61 21-2 231 285 345 357 38-73 16 18 93 31 1 37 43 44 47

29:

19 1-0 1 5 3-8 6-0 6-5 8-3 10-7 11-1 12-0 11 11 13 18 20 21 22

161 16%

20 5-0 5 2 8-4 12-11 14-11 181 225 23-13 257 15 15 18 22 24 28 32 33 | 35 21 9-0 9 4 143 20-25 22-7 280 340 35-1 37-9 19 19 24 30 32 38 44 45 i 47 22 0-9 5 3-7 5-8 6-0 8-0 104 10-91 11-0 13 14 16 18 , 19 21 23 23 24 23 40 5-1 8-2 125 142 176 218 231 250 16 17 20 25 26 30 34 35 37 24 73 9 1 139 202 22 1 272 330 34-1 36-8 20 21 26 32 34 39 45. 46 49

25 0-9 1 5 3 0 5-3 6 5 8-5 102 10-17 11-5 14 15 17 19 20 22 24 26 3-9 5-0 124 140 17-51 21-5 22.5 246 17 18 21 26 27 31 30 86 38

8-0

27 7-2 90 137 19-9 218 268 32-5 33-0 36-2 21 22 27 33 . 35 40 46 47 50 28 0-9 1-4 -5 5-0 6-4 8-3 10-0 10 11-2 16 17 19 21 i 22 26 26

29 3-8 4 9 7-9 12 1 13? 17-0 21-1 29 = 24-1 19 20 23 27 29 32 38 39 ao 7-0 8-3 134 195 213 2611 313 329 355 22 24 29 35 27 48 51

42117.

; 31 03 0-4 1-8 3-0 3-4 4-7 5-5 5-0 58 27 27 28 29 30 31 232 32 32 32 0-3 0-5 2-1 3-6 4-2 5-7 6-0 68 7-0 11 12 13 E 15 15 17 18 18 18 33 7-4 9-2 14-1 205 224 27-15 334 340 373 19 20 25 32 34 39 46 46 48 31 1-0 15 3-7 5-9 6-7 8-7 105 10-19 118 12 13 15 17 18 20 22 22 23 35 4-0 5-1 8-2 127 14-51 17": 221 23-3 25-2 15 16 20 24 26 29 83 35 37 86 78 9-2 14-0 204. 22-55 275 333 345 37-1 19 21 25 32 34 39 45 46 48 37 0-9 1-5 3-0 5-8 6-0 8-5 10-3 10-7 11-5 14 15 17 19 20 22 23 24 25 38 3-9 5-0 8-1 124 140 174 216 22-8 24-7 17 18 21 26 27 31 35 36 38 39 7-2 9-0 13-13 200 218 26-9 326 33-13 364 20 22 27 83 35 10 46 47 50 40 0-9 1-5 3-6 57 6-5 8-4 102 10-11 11-4 15 16 18 20 21 22 24 25 2." 41 3-9 5-0 8-0 123 13-9 17? 214 226 24-15 18 19 22 26 28 31 35 37 39 42 7-1 8-9 13-63 198 216 267 32-13 334. 36-0 21 23 28 34 36 41. 46 47 50 43 0-9 1-4 3-5 56 64 8-3 0-0 10%. 11-2 16 17 19 21 22 24 25 26 27 44 3-3 4-9 7-9 121 13-11 169 210 222 24-0 19 20 23 28 29 32 36 38 39 45 7-0 8-9 13-4 19-5 21-3 26-2 31-7 329 354 22 24 29 35 37 47 48 51

42.

lTotaJ beskattning av aktiebolag och utländska aktieägare : av aktiebolagen erlagda skatter. les actionnaires étrangen voi-r impöts spänd par les sociétes anonyma. — Skattesatserna Iöx de olika aktie-; som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 9 och 10, s. 80—81 och 82—83. Pour les

tanaå

, pöts en Danemark.

33139l10|4154e|4344145145 47l4s|49150|51|52|5al54;55

tatlig beskattning av aktiebolag och inländska Kommunal beskattning av aktiebolag och inktieägare, under alternativa antaganden rö- ländska aktieägare underalternativa antaganden

I—IX

ande nktieförmögenheten per aktieägare, i % av aktie— rörande aktieförmögenheten per aktieägare

I—IX

olagsinkomsten. Impöts dEtat sur les sociétes ano— i % av aktiebolagsinkomsten. Impöts commummz ymea et les actionnaires danois, I—IX de la sur les eocietés anonymes et les actionnairea

chiffre

tune-actions par act-ionnaire. en du revenu de danois, I—IX de la fortun-actions par

chiffre

la soc-ietcf actionnaire, en du reueml, de la, societe

%

, 100 100

kol. 4+ kol. 1.4 kol. 9 skatteprocemen- L —kol. 9 skattcprocenten ?

B+ kol. X kol.

ini—Ilkol. L

? 7 l : I II lll IV V VI VII IX I II IV V VI VII VIII IX

;

i iVIlll

I

l ! |

14 1-6 3-3 48 53 6-9 80: 8-2 8-3 8-3 8-3 8-3 8-5 8-3 8-3 8-3 8-3 1

78l

1-5 l-s En 40 55 7-1 811 877 8-5 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 2 4-2 5-5 10-0 15-8 174 220 273 284 30-77 9-4 10-0 10-7 11-7 12-1 13-0 138 14-0 14-9 3 48 5-1 6-0 90 9-7 11-7 132 136 14-3 4-5 48 5-2 5-4 5-5 5-6 5-9 6-0 6-2 4 5-7 60 92 182 1425 173 21: 223 238 6-7 7-0 7-0 8-2 86 9-3 9-9 10-1 106 5 7-4 83 131 187 20? 248 300 309 329 8-5 9-0 9-7 10-7 11-1 11-0 12-7 130 13-216 88 9-0 109 12-25 186 15-14 163 263 17-9 3-8 4-4 4-7 4-7 4-9 5-2 5-2 5-4 7

4-1I

97 10-4 129 167 181 208 24-5- 250 27-0 5-9 6-3; 6-9 7-5 7-3 8-5 9-0 9-2 9-7 8

12-73 168 22".- 236 280 330 340 355 7-7 82; 88 98 lO-2 11-0 118 12-0 12-8 :

03 106 124 143 151 160 18! 18-7 193 36 3-9 4-2 4-5 4-5 4-6 4-9 50 5-210 1-2 11-9 145 182 195 22-2 259 270 283 5-7 6-1 6-6 7-2 7-5 8-2 8-7 8-9 9411 2-8 141 18-71 23-5 251 29-3 342 352 370 7-4 7-9 8-5 9-5 98 10-6 11-4 116 12-412 26 12-s .4-7 16-0 17? 190 204 207 21-4 3-3 36 3-9 4-1 4-2 4-3 46 4-7 4013 ;13-5 14-2 167 203 21-5 24-2 27-8 28-s 30-1 5-3 5-7 6-2 6-3 7-2 7-s 8-3 8-5 9-014 5-0 16-3 203 25-5126-0 311 35-11 368 38-6 7-0 7-5 8-1 9-1 9-4 10-2 11-0 11-2 12-015

4 2-6 2-8 43 5-7 6-2 76 8-5 .7 88 140 14-0 14-0 14-0 14-0 14-0 14-016v

14-014-0

1-7 1-0 3-0 51 5-7 7-3 84 8-6 66 6-6 66 6-6 66 66 66 6-0 6617

8-31

5-3 10-2 15-7 17-3 213 27-0; 28-0 300 11-2 11-8 12-4 13-5 138 14": 15-5 15-7 16518

14-4

4-01 5-1 7-0 90 9-7 16 182 135 142 5-0 5-9 6-3 6-5 66 6-7 7-0 7-1 7-319 67 6-5 9-1 13-0 14-4 17-2 2l-1 22-2 23? 78 8-32 8-7 9-4 9-7 10-4 10-9 11-1 11-7 20 8-9 88 13-1 18! 20-1 24-5 29-7 306 39:75 9-5 10-1510-7 118 12-1 13-0 13-s 14-0 14-821 ,87 90 109 127 136 15-4 169 172 178 4-4 4-7i 5-0 5-3 5-3 5-4 5-7 58 6-0 22 ,9-7 10-4 13-0 16-0 18-0 20-7 24-5 255 26-57 6-5 7-4 8-1 8-4 9-1 9-5 9-3 23

693 10-3

1-3 125 67 22-0 23-17 279 329 33-8 35-7 8-2 8-8; 9-4 104 107 11-5 12-3 12-5 13-324 0-4 10? 12-5 14-5 15-1 17-0 18-4 18-7 19-4 3-9 4-25 4-5 47 48 4-9 5-2 5-3 5-5 25 1-3 12-1 14-5 18-3 19-5- 22-3 26-0 27-1 28-4 6-0 6-0 7-5 78 8-4 8-0 9-1 9-0 26

03-32

2-0 14? 183 %% 25-1 29-3 34? 35-1—37-0 7-7 82 88 98 10-1 10-9 11-9 12-627

11-7I

2-0 12-33 14-75 16-5 172 19-0 20-4 20-7 21-3 3-5 3-8 4-1 4-3 4-4, 4-5 4-8; 4-9 5-128 13-5 14-2 16-7 20-3 21-5 24-2 27-74 28-53 30-1 5-51 5-9 6-4 7-0 7-4 8-0 8-5- 8-7 9-2 29 15-0 16-3 20-3 254 26-57311 35-21 367 385 7-2- 7-7— 8-3 9-3 96 10-4 11-5 11-4 12-230

4-2 4-3 5-7 6-9 7-3 8-0 9-4 9-5 9-7 .2-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 31 2-0 2-2 3-0 5-3 5-9 7-4 8-3 85 8-7 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 82 46 5-0 10-1 15-5 17-1 211 264 274 293 13-47144 151 16-1 16-4 17-3 181 18-12 19-133 Fre 58 7-7 96 104 12-2 131 135 142 7-3 76 7-9 8-2 8-2 8-4 8-7 8-7 8-9 34 5-9 6-6 9-1 13-0 14-2 170 20-57 21-17 230 9-4 9-8 10-4 110 1.1-4 120 12-5 12-7 13-335 7-4 88 12-37 18? 19-9 24-3 29-3 30-3 32-0 11-2 11-7 12-4 13-4 13-7 14-5 15-51155 164 as 88 9-1 10-9 12-8 136 15-4 16-9 17-2 178 5-2 5-5 5-3 6-1 6-1 6-2 -5 6-0 68 37 9-7 10-4 13-0 16-7 17-9 20-7 24-4 254 26-75 7-3 7-7 8-2 88 9-2 98 10-3 10-5 11-088 1-3 12-6 168 22-0 23-4 277 32-0 33-63 354 9-0 9-5 10-1 11-1 11-5 123 181 13-17 14-139 10-5 lO-s 12-6 14-4 152 17-0 18-5 188 194 4-4 4-7; 5-0 5-3 5-3 5-4 57 58 6-040 11-4 12-1 146 18-3 19-0 22-2 259 26-57 28-3 6-5 6-93 7-4 8-0 8-3 9-0 97 10-241 12-9 14-2 18%. 23-5 25-0 293 34-1 350 368 8-2 8-7 9-3 10-3 106 11-4 12-2 12% 13-242 196 128 146 165 172 19-0 20-4 208 213 3-7 4-0 4-3 4-5 46 4-7 50 5-0 5-343 135 14-2 16-7 203 21-4 24-1 27-7 287 300 5-7 6-1 66 7-2 7-0 8-2 8-7 8-9 9-4 44 150 16-4 20-: 254 269 31-0 35-7 367 385 7-4 7-0 8-5 9-5 98 106 11-4 116 12-345

aktieägare äro personligen skattskyldiga. Pom- total des impöts pagespar les societés anonymes

ländska et

lax-typerna, vid de alternativ beträffande utdelning 0, 0/

I—IX 30, 70 och 100 /0 av den behållna bolagsinkomsten,

impöts personnels, noir les tableaurv 9 et 10, 80—81 et 82—83.

1.

158 Skatter i Danmarl

|

56 57 58 59 60 63 64

Hand elsbolags totala beskattning, under alternativa antaganden rörande förmögenheten

I—IX

per delägare, i kronor.

Total des impöts page par les eociétes en nom collectif; I—IX chiffre de la fortune

par societaire, en coumnnes

kol. +kol. + 1101.L—kol. 1—k01. 5 skatteprocenten I

I II III IV V VI VII VIII IX

50000kr. 71420 kr. 166660 kr. 500000 kr. 714280 kr. 1 666 660 kr. 5000000 kr. 7 142850 kr. 16 666 660 x:

2 999 3 387 4 343 5683 6 176 7 237 8416 8 640 9 100

6545 7765 10770 14 984 16532 19 868 23 577 24 279 25 728

6 545 7 765 10770 14 984 16 532 19 868 23 577 24279 25 728

10 090 12 143 17 198 24 285 26 889 32 449 38 737 39 919 42 356

10 090 12 143 17 198 24 285 26 889 32 449 38 737 39 919 42 356

10090 12 143 17 198 24285 26 889 32 449 38 737 39 919 42 356

18954 23 087 33 265 47 538 52 781 64 077 76 639 79 018 83 926

18954 23 087 33 265 47 538 52 781 64 077 76 639 79 018 83 926

18 954 23 087 33 265 47 538 52 781 64 077 76 639 79 018 83 926

25 590 36 219 52 547 75 440 83 851 101971 122121 125937 133 810

29 590 36 219 52 547 75440 83 851 101 971 122 121 125937 133 810

29 590 36219 52 547 75440 83 851 101971 122 121 125 937 133 810

67 703 83 279 121 638 175425 195 184 237757 285 097 294 062 312 561

67 703 83 279 121 638 175425 195 184 237 757 285 097 294062 312 561

67 703 83 279 121638 175425 195184 237 757 285 097 294 062 312 561

16 4 287 4 646 5529 6 768 7 223 8 203 9294 9 500 9926 17 7833 9023 11 956 16 069 17 580 20 835 24 454 25 140 26 554 18 7833 9023 11 956 16069 17 580 20 835 24 454 25 140 26 554 19 11 378 13401 18 383 25 370 27 936 33 466 39615 40 779 43 182 20 11 378 13 401 18 383 25 370 27 936 33466 39 615 40 779 43 182

11 378 13 401 18383 25 370 27 936 33466 39615 40 779 43 182 22 20 241 24 345 34 451 48 622 53828 65 044 77 516 79878 84 752 23 20 241 24345 34451 48 622 53 828 65 044 77 516 79878 84 752 24 20 241 24 345 34451 48 622 53828 65044 77 516 79878 84 752 25 30 878 37 478 53 733 76 525 84 898 102 938 122 998 126797 134636 26 30 878 37 478 53733 76 525 84 898 102938 122 998 126797 134636 27 30 878 37 478 53 733 76 525 84 898 102938 122 998 126797 134636 28 68 991 84 537 122 824 176 510 196232 238 724 285 975 294 923 313387 29 68991 84 537 122824 176510 196 232 238 724 285 975 294 923 313 387 30 69 99 84 537 122 824 176510 196232 238724 285975 294923 313387

81 6 157 6 473 7252 8 343 8 744 9 607 10568 10 750 11 125 82 9 703 10 851 13679 17644 19 100 22 239 25 728 26 389 27 753 38 9 703 10 851 13 679 17 644 19 100 22 239 25 728 26 389 27 753 84 13 248 15228 20 106 26 945 29 457 34 870 40 889 42 029 44 381 85 13 248 15228 20 106 26 945 29 457 34 870 40 889 42 029 44 381 36 13 248 15 228 20 106 26 945 29 457 34 870 40 889 42 029 44 381 87 22 112 26 172 36174 50 197 55349 66 448 78 791 81 128 85 951 38 22 112 26 172 36 174 50197 55349 66 448 78 791 81 128 85 951 89 22 112 26 172 36 174 50197 55 349 66 448 78 791 81 128 85 951 40 32 748 39 305 55 455 78 100 86 418 104342 124272 128047 135835 41 32 748 39 305 55455 78 100 86 418 104 342 124272 128 047 135 835 42 32 748 39 305 55455 78 100 86 418 104 342 124 272 128 047 135835 48 70 861 86 364 124 546 178085 197752 240 128 287 249 296 172 314 586 44 70861 86 364 124 546 178085 197 752 240 128 287 249 296 172 314 586 45 70 861 86 364 124546 178085 197752 240 128 287 249 296 172 314586

Skattesatserna för de olika delägartyperna återfinnas i texttab. 20, s. 102—108. Pau les tamt

I—IX

päls en Danemark.

165|66|67168|69|70|71|72|7B 74|75|76|vv|7s|79|80181|82

andelsbolags totala beskattning under alternar . Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, i % av motpve.antaganden I—IX rörande förmögenheten per

handelsbolags beskattning.

av handelsbolagets inkomst. Total svuarande elagnre.i% Total des tmpåts perpus sur les revenue des societéa les zmpåts payés par les soc-ietes en nom collectif,

anonymes, en % des impats pergus sur les revenue des I—IX de la fortuna par sociétaire, en %

chifre sociétes en nom

du revenu de la sociéte collectif

kol. 29 kol. 37

100 resp. X

kol 56" kol. 64 X resp. kol. 66"" kol. 73

i-asp. kol.

L

lI IV V VI VII VIII IX II IV VI VII VIII IX

l

16-9 21-7 284 30-9 362 42-1 432 455 647 586 535 461 44-0 42-0 888 37-7 361; 12-9 250 276 331 398 405 429 569 488 450 384 37.0 32-13 312 308 129 18-o 250 2713 33.1 39-3 405 429 1248 120-9 1150 1100 106—9105-71046 104-7 106-4 121 17-2 24—33269 32—1538—7 391; 424 921 818 70-33 593 56-15 494 491 481! 121 17-2 24-2326-9 325 38-7 399 42-4 1228 1121 97-7 881 859 801 812 81—1 0-1 12-1 17-2 2413 26—932-5 38—7399 424 1571 1471 1326 121-0 116-4 110-3 110-0 1101 11-5 166 238 26-4 32-0 383 39-5 420 1326 1139 922 735 693 574 797 555 11-5 166 238 264 32-0 38-3 395 42-0 1642 1452 1193 mm 981 877 881 87-4 115 166 238 264 320 38-3 395 420 1989 1809 154-2 134—5128-0 1170 1165 1157

150 199 268 293 34-7 408 41-9 443 119—1117-3 1136 1090 106-1 1042 1043 105-018

12-2 172 243 269 325 38-8 399 42-4 1931 1746 1517 138-3 127-5 116-5 1160 1156 24