Vattenplanering betänkande. Exempel och bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

_ Statens offentliga utredningar

V” WW 1980:40

Jordbruksdepartementet

Vattenplanering

och bilagor Exempel

Betänkande av vattenplaneringsutredningen

Stockholm 1980

Omslag Johan Hillbom Jemströms Offsettryck AB

ISBN 91-38-05794-8 ISSN 0375-250 X Norstedts, Stockholm 1980

SOU 1980: 40

Innehåü

Exempel l Vattenöversikter . . . . . . 2 Vattenfördelningsförrättningar . . . 119 3 Interkommunal vattenhushållningsplanerin . . . . . 141 4 Underlag för vattenhushållningsplaner och vattenfördelningsför-

rättningar 155

Bilagor l Vattenvårdsplanering i Sverige under åren 1966-1975 (Lars

Edenman) 175 2 Vattenresursplanering i andra länder (Ulf Lettevall) 213 3 Sammanställning och presentation av underlag för vattenplane-

ring(BjörnTheorin) . . . . . . . . . . . . . . 235

Några metoder för bedömning av grundvattenbildningens stor-

lek (Roy Berggren, Malin Falkenmark och Gert Knutsson) 295

Forskning om vattenresursplaneringens metodik (Malin Falken-

mark) 3ll

Exempel 1 5

sou 1980: 40

Vattenöversikter

Exempell

. . . . . . . . . . . . . 5 1.1 Principiell uppläggning

till vattenöversikt . . . . . 19 1.2 Nybro kommun. Förslag

Exempel 1 .I Principiell uppläggning

. . . 5 1 Inledning 2 . 6 Principiell arbetsgång 3 6 Exempel på innehållsförteckning 4 . . . . . . . . . . 8 Yt- och grundvattenfärekomster 5 nuvarande nyttjande samt framtida an- Vattenförekomsternas . . . . . . . . . . . . . . . . ll språk på dessa 6 mål . . . . . . . . . . . . . . . 14

Övergripande

7 Kommunalt beslut angående handlingsprogram för vattenöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 till vattenöversikt . . . . . . . . . . . . 15 - 8 Förslag 9 . . . . . . . . . . . . . . . 17

Åtgärdsprogram

l Inledning

I samarbete mellan Svenska kommunförbundet, Nybro kommun och vathar en försöksplanering genomförts avseende tenplaneringskommittén av en vattenöversikt för Nybro kommun. Denna försöksplaupprättandet som till större delen nu avslutats, redovisas i exempel 1.2 ibetännering, kandet. kan tyckas vara omfattande och i viss mån Redovisningen Vattenfrågornas komplicerade natur gör emellertid att svåröverskådlig. av vattensituationen inom en kommun måste ges väsammanställningen Som till Nybro-planeringen redovisas i sentligt utrymme. komplettering ett exempel på hur arbetet med en vattenöversikt (VÖS) rent det följande principiellt kan läggas upp. I betänkandet kap. 7 har redovisats det föreslagna planeringssystemets Det må i detta exempel endast erinras om vattenöversiktens uppläggning. den vidare av vattenfrågor i olika stora betydelse för handläggningen Vattenöversikten utgör en sammanställning av allmänna plainstanser.

neringsförutsättningar.

6 Exempel 1 SOU 1980: 40

2¶Principiell arbetsgång

Sedan kommunledningen beslutat att en vattenöversikt skall upprättas fastställs organisationen för arbetet. Vid aktuell typ av planering är det ofta lämpligt att en särskild arbetsgrupp svarar för detaljarbetet med successiv redovisning till kommunledningen, i princip enligt följande schema.

Kommunledningen Arbetsgruppen l. beslutar om samråd med myn- 2. insamlar, sammanställer och digheter samt förberedande in- utvärderar undertillgängligt formation till allmänheten lagsmaterial . diskuterar övergripande mål 4. skisserar lösningar (nyttjande) samt belyser konsekvenser av sådant nyttjande . diskuterar program för vatt- 6. redovisar skiss till VÖS nens nyttjande . diskuterar VÖS och ger direk- 8. redovisar förslag till VÖS tiv till arbetsgruppen . fattar beslut om principbeslut om förslag till VÖS 10. informerar allmänheten ll. reviderar (eventuellt) förslag till VÖS 12. informerar kommunfullmäktige om förslag till VÖS 13. beslutar om utställning av VÖS 14. reviderar förslag till VÖS. 15. Kommunfullmäktige beslutar anta VÖS.

3¶Exempel på

innehållsförteckning

l Inledning Bakgrund Syfte Definitioner

Hittillsvarande översiktlig planering (från vattensynpunkt)

Gemensamma planeringsförutsättningar

Kommunomfattande markdispositionsplan Kommunöversikt

Områdesplanering

Regionplanering Länsplanering

Exempel 1 7 SOU 1980: 40

Ytvattenförekomster Sjöar, avrinningsområden Nederbörd, vattenföring Vattenbeskaffenhet

Grundvattenförekomster Grusförekomster Grundvattenförekomster i jord Grundvattenförekomster i berg

Nuvarande vattenanvändning Kommunala och enskilda VA-anläggningar Industrier Kraftproduktion Grusförsöijning Naturvård, rörligt friluftsliv Naturvårdsområden Bad Båtsport Fiske Jord- och skogsbruk

Framtida anspråk på vattenanvändning Kommunala VA-anläggningar Grundvattenförekomster Skyddsområde Ytvattenförekomster Kraftverk Jord- och skogsbruk

Övergripande mål Kommunal Vattenförsörjning Utsläpp av kommunalt avloppsvatten Energiutvinning ur samt energilagring i sjöar och grundvattenförekomster Våtmarksskydd Fiske Båtsport, vattenanknutet rörligt friluftsliv Jordbrukets vattenbehov

Kommunalt beslut avseende handlingsprogram för vattenöversikten

Alternativa lösningar

10 Förslag till vattenöversikt

ll Åtgärdsprogram

8¶Exempel I

SOU 1980: 40

4¶Yt- och grundvattenförekomster

Ytvatten

Vattendragen inom en kommun kan omfattas av hela flodområden eller delar därav (avrinningsområden). Gemensamt för alla vattendragen är emellertid att vattenföringarna varierar från år till år, under olika årstider samt beroende på handhavandet Baserat av regleringsmagasin. på mätningar av nederbörd, t.ex. vid SMHI:s mätstationer, kan sannolikheten för att ett visst värde skall underskridas eller överskridas, I beräknasJig. och 2. Baserat på uppmätta vattenföringar i vissa sektioner av vattendragen kan på motsvarande sätt åskådliggöras variationer vattenföringens under olika förhållanden som torra - såväl våta (högvatten) (lågvatten),

fig. 3 och 4. Beskrivningen av ytvattenförekomsterna bör vidare omfatta uppgifter om vissa avrinningsområdens arealer och sjöandel, betydelsefulla sjöar samt större befintliga eller planerade regleringsmagasin. Förutom att vattenföringen varierar kan även vattenbeskaffenheten variera från sektion till sektion i vattendragen liksom under olika årstider till följd av bl.a. vattenföringens variation. Baserat på analys av uttagna vattenprov kan, om tillräckligt långa provserier finns tillgängliga, vatten klassificeras enligt olika regler för olika nyttjandeformer. Statens naturvårdsverk, SNV, har t. ex. angivit olika klassgränser för vattnens användning för recipientändamål. kommunal Vattenförsörjning, bad m. m. Andra klassificeringssystem är under utveckling (jämför SN V, PM nr 1149).

Somalikhetcnför att 700mm :tull överskrida:är 115

1:11!)

1:50 Sumlikhelm för ul aktuellt värdenu över- 1120 skridas 1=10

, 4 , L: ,s \ \ V Y _

N

1¶Medclår \

\

W

L i* z vs ä; A H0 Sannolikheten N för ull aktuellt 1- Fig 1 Exempel på redovis- vördcskall undu- A ning av sannolikheten för att “54”

l l T r T

:S0 en viss nederbörd skall över»

1 l

respektive underskridas. :m Lu) n E!) 700 000 900mm

Sannolikhetenlör att soomm Nederbördunder hydrologisktdr skull utsderskridasär l=5 (okt - sept)

Exempel I 9

SOU 1980: 40

Sannolikheten för att aktuellt värde skall överskridas

Medeldr

Sannolikheten för att aktuellt värde skall under- 1 skridas

Fig 2 Exempel på redovisning av nederbördens statiska fördelning under en mätperiods olika år.

1 100 1 100 150 _

Medelñr Medelñr

1- 5 1:5 Sannolikheten for Sannolnkhetenför 10 1 10 att aktuellt varde att aktuellt värde 20 1120 skall underskrudus skall underskrldus 50

“°°0 1 2 3 z. “°°0 10 20 LO

Vattenfornng m3ls Vattenformg m3/s -------- Lagsta vattenfonng -?-- Ãrsmedelvattenfcrnng ---v------------ Eagsta mönadsmedelvattenforung irl-ln-_II Hogsta mönadsmedelvattenforlng Arsmedelvattentorung c_----_- Hogsta vattenforcng

Fig4 Exempel på redovis- Fig 3 Exempel på redovisning av frekvensfördelning ning av frekvensfördelning (högvatten) för vattenföring (lågvatten). för vattenföring

10 Exempel I SOU 1980: 40

Grundvatten

Större grundvattenförekomster är i allmänhet förknippade med isälvsavlagringar samt vissa bergarter såsom sandsten och krita. Grundoch ytvattendelare sammanfaller sällan inom isälvsavlagringar. Inom sådana områden kan en grundvattenförekomst behöva hänföras till två eller Hera flodområden. En viktig utgångspunkt för redovisningen av grundvattenförekomsterna är tillgång på så aktuella och detaljerade geologiska kartor som möjligt. Det hydrologiska karteringsoch sammanställningsarbetet som SGU påbörjat under senare år kan utgöra ytterligare planeringsunder-

lag. Inom begränsade områden kan geohydrologiska undersökningar och bedömningar av skilda anledningar ha utförts,fig. 5. Det är härvid viktigt att även beakta möjligheterna till förstärkning av den naturliga tillgången genom konstgjord infiltration av ytvatten i planeringsarbetet - oberoende av om det gäller en

vattenförsörjningsanläggning eller ej.

Isälvsavlagringar måste samtidigt nyttjas även för den likaledes nödvändiga grusförsörjningen. Pågående och planerade grustäkter måste kartläggas.

Fig. 5. Exempel på redovisning av geohydrologiska förhållanden där delaljundersäkningar genomförts.

Exempel I 11

avseende föreligger är Även om analysresultat uttagna grundvattenprov det i allmänhet inte möjligt att ange generella uppgifter om grundvattnens inom större områden och under olika nederbörds- och uttagsbeskaffenhet betingelser.

nuvarande nyttjande samt

5 Vattenförekomsternas

framtida på dessa

anspråk

Vid av nuvarande användning samt framtida anspråk på vatgenomgång - - måste alla nyttjandeformer tas tenförekomst ytvatten och grundvatten med:

D kommunal Vattenförsörjning D kommunala avloppsutsläpp D industriell Vattenförsörjning inklusive kylvatten D industriella avloppsutsläpp D jordbrukets Vattenförsörjning (bevattning, djurvattning) av föroreningar även via gödsling av jord- och D jordbrukets utsläpp skogsmark dikning av jord- och skogsmark regleringsanordningar samt kraftproduktion naturvård - områden där naturintressen är av sådant slag att det ställer

DDD

anspråk på grund- eller ytvattenförekomster bad fritidsñske yrkesfiske - kanot, motorbåtsport båtsport segling, hamnar - småbåtshamnar, handelshamnar energiutvinning ur samt energilagring i yt- och grundvattenförekomster begränsning av översvämningar DDDDDDD D grustäkt

Det att användning och anspråk sammanställs överskådligt på är viktigt och planeringskartor samt i tabeller. Exemöversiktliga orienteringskartor och tabeller redovisas i fig. 6 och 7 samt tabell I och pel på översiktskartor 2 respektive naturvård). inventeringen

(regleringsdammar/kraftproduktion

måste baseras på samråd med

D kommunala förvaltningar D länsstyrelsen D organisationer och intresseföreningar D centrala myndigheter D statliga verk - naturvårdsintressamt knyta an till tidigare utförd planering exempelvis till redovisning i kommunöversikten, tabell 2. senas koppling

12¶Exempel 1

Tabell l. Exempel på redovisning av befintliga regleringsdammar. Sammanställning över dammar med i förekommande fall krañstalioner inom kommunen

Damm Ägare Ändamål Producerad Fallhöjd Regleringselenergi magasin kWh/år m milj m” Alsterån l Abodakvam el-träindustn 6 la Uddevallshyltan raserad ca 2 2 Uvafors Lindell elkraft till 800000 5,2 0,8 (Uvasjön) Nybro elverk 3 Alsterbrokvam ej i bruk 2 l,5 (St Hindsjön) 4 Alsterbro Glasbruks- delvis raserad glasbruk bolaget 2, l 5 Sandslätt Altsterbro eI-trändustri 310000 5.0 möbler 6 Knivingaryd Lindell elkraft till

Nybro elverk 650000 4,5 7 Högeström Lindell elkraft till

Nybro elverk 250000 3,0

Ljungbyân 8 Hälleberga Gullaskruv miljö-vattenglasbruk spegel 9 Barkeström Orrefors miljö-vattenspegel. skogar Delvis raserad 3,4

l xRÃKSMÃLA Skala 0 1 7 3 lo5 ”k”

_/"*-._,°-s._ . I

III›AÃLiRÃS\.V./*-J\'-/

GULLASKRUV H l Fig. 6. Exempel på redovisning av befintliga reg- , leringsdammar (karta). ---

Exempel I 13

sou 1980:40

Sammanställning över skyddsvärda natur- Tabell 2. Exempel på redovisning av befintliga naturintresseområden. områden enligt kommunöversikt

Markområde Beteckning Skyddsmotiv enligt kommunöversikt

No l Yttran med Badebodasjön Rn l Flora, länsintresse föreslaget naturvårdsområde Kleven Fn 24 Strandskydd. Botaniskt intresse No 2 Kvillen, Fn 25 strandskydd, fiske. friluftsliv No 3 Bjärsjön No 4 Fagrasjön Rn 3 Rörligt friluftsliv. Föreslaget naturvårdsområde Rn 2 Lövskogsbestånd. Socialt intresse. Föreslaget naturreservat. No 5 Paradis No 6 Ebbemossama - Ekmålen Rn 9 Tallbevuxna mossar, landskapsbilden

No 7 Uvasjön - St Hindsjön Fn 33, 34 Strandskydd - Rn 10 och biologiskt intressant, sjömader av riksin- No 8 Stensjön sjömaden Geologiskt tresse. Maden föreslagen som reservat, resten som naturvårdsområde Rn ll Limnologiskt intressant, föreslaget naturvårdsområde No 9 Derasjön No 10 Långegöl Rd l Befintlig och planerad fritidsbebyggelse Rn 7 Geologiskt och socialt intressant. lnre delen föreslagen som No ll Gråstensmon reservat, yttre delen som naturvårdsområde Rn l2 intressant, landskapsbilden. Eventuellt naturre- No 12 Barkeström Geologiskt servat för del av området

Skala 012 3 L 5 ?om

|“›4ÃLEnÃs\.v./*-6/'*-/'

GULLÅSKRUV HI| Fig. 7. Exempel på redovisning av befintliga naturintresseområden oaassuas \ (karta).

14 Exempel I

Framtida anspråk på vattenförekomster redovisas i detta sammanhang utan värdering eller bedömning av förutsättningarna för att uppfylla ställda anspråk. Vidare skall kommunen ta upp eventuella anspråk av på nyttjande vatten i grannkommuner samt beakta av grannkommuner, länsstyrelser m. fl. ställda eller bedömda anspråk på vattnen inom kommunen.

6 Övergripande mål

Baserat på den allmänna redovisningen av yt- och grundvattenförekomster, det nuvarande nyttjandet av dessa samt framtida anspråk på dem diskuterar kommunledningen övergripande mål beträffande det framtida nyttjandet av vattenförekomstema inom kommunen. Sådana övergripande mål kan t. ex. vara av karaktären att D en industri måste ha möjlighet att försätta att utöka sin verksamhet med tillgång till erforderlig vattenmängd för produktion och kylning D badplatser skall vara tillgängliga inom vissa avstånd i så stor del som möjligt av kommunen D den kommunala vattenförsörjningen skall vara säkerställd för mycket lång tid D vattenproduktion vid såväl större kraftverk som s.k. minikraftverk skall tillvaratas så långt som möjligt D bevattning av jordbruksmark skall säkerställas inom de mest produktiva jordbruksområdena skyddsvärda våtmarker skall bevaras lämpliga myrmarker skall kunna nyttjas i energiproduktionen DDDrörligt friluftsliv med kanotleder av interkommunalt intresse skall sä-

kerställas D följderna av översvämningar, t. ex. i samband med vårflod, skall minimeras.

7 Kommunalt beslut angående handlingsprogram för vattenöversikt

Arbetet med vattenöversikten måste baseras på D kunskaper om vattenresurserna D kunskaper om anspråk på vattnen D kommunala mål för vattnens nyttjande.

Det är då lämpligt att detta grundläggande material redovisas för och behandlas av kommunfullmäktige så att ett handlingsprogram föreligger för det fortsatta arbetet med vattenöversikten.

SOU 1980: 40 Exempel I 15

8 Förslag till vattenöversikt

Vattenöversikten skall innehålla en redovisning av tillåtet nyttjande av alla vattenförekomster - - inom kommunen där en ytvatten och grundvatten prioritering av det tillåtna nyttjandet bedöms vara nödvändig. Inom vissa områden och utmed vissa vattendrag finns och förutses inga särskilda anspråk på vatten. Inom sådana delar av kommunen prioriteras den enskildes nyttjande. Förslaget till vattenöversikt redovisas lämpligen i tabellform med tillåtet nyttjande samt överväganden och motiv. l vissa fall exempelvis i fråga om ett större befintligt eller tilltänkt regleringsmagasin

- Tabell 3. Exempel på tabellarisk redovisning av prioritering enligt vattenöversikter ytvatten

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga överväganden, motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l:l0 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår 1:10

- - K K 301 Ovan Örsjö Inga En bortledning för kommunal Vattenförsörjning (konstgjord infiltration) i Örsjö förutsätter ett nyttjande av beñntlig regleringsdamm vid gamla kvarnen i Örsjö. Prioriteringen förutsätter att Emmaboda och Nybro kommuner gemensamt genomför en planering avseende såväl regleringsförhållandena som recipientnyttjandet. 302 Utloppet - - Rk Rk för utur Örsjö Nytt fyrstegs Förutsättningarna - Ff (Ff) reningsverk byggnad av ett regleringsmasjön gasin av betydligt större omfattning än det nuvarande vid gamla kvarnen i Örsjö har översiktligt bedömts. Det bedöms dock icke vara ekonomiskt möjligt att genomföra en sådan utbyggnad. För att säkerställa acceptabla recipientförhållanden förutsätts därför reningsverket i Örsjö byggas om till ett fyrstegs reningsverk (inklusive filter).

16 Exempel 1 SOU l980: 40

Tabell 4. Exempel på tabellarisk redovisning av prioritering enligt vattenöverslkter - grundvatten

Grundvatten- Flod- Bedömd Vatten An- Tillåtet Erforder- överväganden, motiv förekomst. område tillgänglig beskaf- nytt- liga tek- Delsträcka/ grundvatten- fenhet jande niska anområde mängd l/s ordningar K4 Målerås - - K K -

Ljungbyån Inga

- - K K - K5 Flerohopp Ljungbyån Inga K6, Ul Tika- 20 (cirka - K K Den kommunala vattenför-

Ljungbyån Inga

skruv 100 vid för- l (I) sötjningen för Gulla-

stärkning N (N) skruv, Orrefors, Flygs-

genom konst- fors och Gadderås base-

gjord inñl- ras för närvarande på

tration) den naturliga grundvat-

tenförekomsten vid Tika-

skmv. För att säker-

ställa alternativa möj-

ligheter att lösa den

framtida Vattenförsörj-

ningen för centralorten

samt flera av kommunens

mindre tätorter måste

emellertid grundvatten-

förekomsten vid Tika-

skmv kunna nyttjas

fullt ut.

- kan alternativa möjligheter finnas att nyttja tillgången. För att i någon

mån på olika sätt tillfredsställa anspråken, kan det bli nödvändigt att i

särskilt avsnitt redovisa de tekniska förutsättningarna för alternativa lös-

ningar. (Sådana redovisas ej i detta exempel.) Exempel på sammanställ-

ningari tabellform av förslaget till vattenövesikt redovisas i tabell 3 och 4.

Vidare skall förslaget till vattenöversikt redovisas på en bestämmelse-

och hänvisningskarta, exempel på del av en sådan karta redovisas ifig. 8.

Tillåtet nyttjande av en ytvattenförekomst anges ifig. 8 genom att en

sektion i vattendrag markeras samt ges en beteckning avseende tillåtet

nyttjande. Beteckningen gäller från sektionsmarkeringen och uppströms

till nästföljande sektionsmarkering.

Tillåtet nyttjande av en grundvattenförekomst anges i fig. 8 genom att

aktuellt område ges en entydig rastersymbol samt beteckning.

Angivna nummer är löpnummer, en serie för varje vattendrag, korre-

sponderande mot nummer i tabellsammanställningarna.

Exempel 1 17 SOU 1980: 40

Fig.8. Exempel på ritningsølrbelel vad gäller bestämmelsekarla.

9¶Åtgärdsprogram

l detta avsnitt av vattenöversikten görs en Vägning av möjliga kommunala insatser för att nå uppställda mål. Härvid spelar givetvis de tillgängliga ekonomiska ramarna en väsentlig roll. Exempel på del av ett sådant åtgärdsprogram redovisas i tabell 5. l åtgärdsprogrammet kan det vara lämpligt att ange angelägenhetsgraden genom särskilda beteckningar. t. ex. i fråga om genomförande

H l Mycket hög prioritet Genomförs inom 0-2 år H 2 Hög prioritet Genomförs inom VEP-perioden (5 år) l Nybro kommun: L Låg prioritet Genomförs efter VEP-perioden verksamhets- och ekonomisk Iångtidsplanering Åtgärdsprogrammet kommer sålunda att utgöra ett utgångsdokument i (motsvaras i andra komdels VEP. muner av KELP). samband med upprättandet av dels årsbudgeten,

18 Exempel I SOU l980: 40

Tabell 5. Exempel på tabellarisk redovisning av erforderliga åtgärder enligt vattenöversikten

Ytvatten Tillåtet Förslag till åtgärd Ekonomiska konsekvenser Prioriförekomst nyttjande terings- Delsträcka Erforderliga grad /område tekniska anordningar

301 Örsjö K Kommunen - förvärvar reglerings- - Kan medföra kostnader H l rätten i befintligt för iståndsättning och regleringsmagasin underhåll. - ansöker om vattendom- - Utredningskostnad L stolens tillstånd till ändrade vattenhushållningsbestämmelser samt bonledning av vatten för vattenförsörjningsändamål. 302 Örsjösjön Rk- nytt Ett nytt avloppsrenings- Investering i nytt re- H 1 fyrstegs verk projekteras och utbyggs. ningsverk och tillhö- (Ff) renings- rande VA-ledningar. verk 303 Dackebosjön Ff- kalkning Ett kalkningsprogram N - upprättas Utredningskostnad H I - - Preciseras senare genomförs L

sou 1980:40 Exempel I 19

EXEMPEL 1. 2

NYBRO KOMMUN V

i

a

I. .

öl:

j:

WN

Svenska Kommunförbundet kommun K-Konsulf

Nybro

Kalmar 1980

20 Exempel 1

Innehåll

l Inledning 22

2 Hittillsvarande översiktlig planering (från . . 23 vattensynpunkt) Förslag till generalplan . . . . . . . 23 Gemensamma planeringsförutsättningar - GPF 23 Regionplanering . . . . . . . 23 Markdispositionsplan, kommunöversikt 24 Områdesplanering 24 Länsplanering 24 Grusinventering 24

3 Ytvattenförekomster 25 Sjöar, avrinningsområden 25 Nederbörd, vattenföring 28 Vattenbeskaffenhet 30

4 Grundvattenförekomster 36 Grusförekomster . . 36 Grundvattenförekomster i jord 37 Grundvattenförekomster i berg 39

5 Nuvarande vattenanvändning . . 40 Kommunala och enskilda VA-anläggningar 40 Industrier . . . . 42 Avfallsupplag . . . . . 42 Regleringsdammar - vattenkraft 44 Grusförsörjning . . 48 Naturvård, rörligt friluftsliv 49 Naturvårdsområden 49 Bad . 51 Båtsport 53 Fiske . . 54 Jord- och skogsbruk 56

6 Framtida ändrade anspråk på vattenanvändningen 57

Exempel 1 21 sou 1980: 40

Utsläpp av kommunalt avloppsvatten . . . . . . . 59

Energilagring i sjöar och grundvattenförekomster . . . 61

Vattenkraft . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Våtmarksskydd 63

Bad 64

Fiske . . . . . . . . . 64

Båtsport, vattenanknutet rörligt friluftsliv 65

Jordbrukets vattenbehov 66

8 Kommunalt beslut avseende handlingsprogram för vattenöver-

sikten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

9 Alternativa lösningar . . . . . . . . . . . . . 67

Orranäsasjön . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Sammanfattande konsekvensbeskrivning . . . . . . 73

Szt Sigfridsån, Granfallsbäcken . . . . . . . . . . 73

Stora Hindsjön . . . . . . . . . . . . . . . 75

l0 Förslag till vattenöversikt . . . . . . . . . . . 77

ll Förslag till åtgärdsprogram . . . . . . . . . . . 98

Diagrambilaga

l Frekvens avseende vattenföringar . . . . . . . . . 106

Kartor (förvaras t kartfickan, omslagets s. 3) V l Vattendragskarta V 2 Vattendragskarta V 3 Försumingssituationen, vattenprovtagning V 4 Nuvarande - dam-

vattenanvändning VA-anläggningar, industrier,

mar/kraftverk, grusförekomster

- friluftsliv V 5 Nuvarande vattenanvändning naturvård, rörligt V 6 Nuvarande -

vattenanvändning jordbruksmark

- bestämmelsekarta V 7 Förslag till vattenöversikt

Anmärkning. Av tryckeritekniska skäl har kartorna förminskats. Arbetet utförs normalt på kartor i skalorna 1:50 000 och l: 250000.

22 Exempel 1 SOU 1980: 40

l Inledning

l samband med vattenplaneringskommitténs diskussioner om ett system för vattenplaneringen i Sverige framstod det som ett önskemål att genomföra en försöksplanering för en kommun. Avsikten med en sådan försöksplanering skulle vara att få viss erfarenhet av vattenplanering under politisk ledning samt att belysa frågor av utredningsmetodisk art i anslutning därtill. Försöket skulle bestå i att upprätta en vattenöversikt. Härigenom skulle man dessutom på ett tidigt stadium få en viss uppfattning om den arbetsinsats som normalt erfordras för kommunerna.

Svenska kommunförbundet erbjöd Nybro kommun att på vissa villkor vara försökskommun för en sådan planering. Nybro kommun bedömde det vara värdefullt att få möjlighet att översiktligt arbeta igenom vattenfrågorna i kommunen såsom komplement till den övriga kommunplaneringen. Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 1979-09-24 att anta kommunförbundets erbjudande.

Arbetet har genomförts under ledning av kommunstyrelsens arbetsutskott förstärkt med kanslichef, utredningschef, drätselchef, Stadsarkitekt, byggnadschef, hälsovårdschef och fritidsintendent.

Såsom konsult i tekniska frågor har anlitats K-Konsult, Kalmar-kontoret.

Arbetet har i princip genomförts enligt den i exempel 1.1 redovisade principiella arbetsgången.

Arbetet med att upprätta ett förslag till vattenöversikt för Nybro kommun har samordnats med vattenplaneringskommitténs arbete. Arbetet har av denna anledning forcerats och såsom en konsekvens därav har det icke varit praktiskt möjligt att genomföra den information till kommuninvånarna som utgör en väsentlig förutsättning för det i vattenplaneringsutredningen föreslagna planeringssystemet. Av samma skäl har det erforderliga samrådet med angränsande kommuner samt länsmyndigheter och centrala myndigheter inte kunnat genomföras i avsedd omfattning. Nybro kommun avser emellertid att inom ramen för övrig översiktlig

planering fullfölja i vattenöversikten angivna idéer om det från samhällelig synpunkt bästa nyttjandet av vattenförekomsterna. Informationen till allmänheten samt samråd med angränsande kommuner, myndigheter och organisationer avses genomföras under den närmaste tiden.

Föreliggande förslag till vattenöversikt har utarbetats och sammanställts i samarbete mellan E] Svenska Kommunförbundet

Sektionschef Gunnar Ericsson D Nybro kommun

Kommunstyrelsens arbetsutskott El K-Konsult

Civilingenjör Ingvar Hörberg

Civilingenjör Lars Kylefors

SOU 1980: 40 Exempel 1 23

2 Hittillsvarande översiktlig planering

(från vattensynpunkt)

Frågor av betydelse för nyttjandet av vatten har tidigare berörts i olika former av översiktlig planering för Nybro kommun. Hittills har denna planering redovisats enligt följande: D förslag till generalplan - år 1969 D gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) år 1974 - 1976. Pågår dock kontinuerligt. D regionplanering slutrapport januari D kommunomfattande markdispositionsplan - år 1975, reviderad år 1977 D kommunöversikt - år 1975, reviderad år 1977 D områdesplaner för vissa tätorter - år 1975, reviderade år 1976 D länsplanering - år 1974, pågår med ny redovisning år 1980 - D översiktlig inventering av grus- och moräntillgångar i Nybro-regionen år 1979

Förslag till generalplan I förslag till generalplan från år 1969 redovisas, bland annat, VA-förhå1landena i kommunens tätorter samt alternativa förslag till VA-frågans lösning på lång sikt.

Gemensamma - GPF

planeringsförutsättningar

Gemensamma planeringsförutsättningar för Nybro kommun upprättades år 1974 såsom underlag för arbetet med markdispositionsplan och kommunöversikt. I GPF redovisas, bland annat, VA-förhållandena i kommunens tätorter. I samband härmed redovisades även en allmän översikt av vattenförekomsterna inom kommunen.

Regionplanering

Gemensam planering för regionen Kalmar-Nybro-Emmaboda-Torsås kommuner pågår fortlöpande. I den slutrapport över tre deletapper (successivt redovisade år 1971- 1975), vilken rapport är dagtecknad januari 1976 redovisas, bland annat, D jordbruksmark D områden av intresse för naturvård och rörligt friluftsliv D områden lämpade för fritidsbebyggelse

av nuläge respektive förslag till fortsatt nyttjande av mar- Redovisningen ken enligt regionplanen har i tillämpliga delar beaktats i Nybro kommuns översiktliga planering. Vid de överläggningar, som fortlöpande bedrivs inom regionplaneförbundet har emellertid frågor av intresse från vattensynpunkt, exempelvis kommunal Vattenförsörjning och recipientförhållanden, berörts. Dessa diskussioner har dock varit av allmän karaktär och utgör endast en allmän bakgrund till aktuell vattenplanering.

24 Exempel 1

Markdispositionsplan, kommunöversikt

Den kommunomfattande planeringen, som omfattade markdispositionsplan och kommunöversikt och som genomfördes år 1975, har successivt reviderats, senast år 1977. Denna planering redovisar exempelvis omfattningen av tätortsutbyggnad, jordbruksmark, områden av intresse för naturvård och rörligt friluftsliv. Beroende på bakgrund och motiv till fastlagd prioritering av tillåtet nyttjande av marken påverkar denna prioritering även planeringen av tillåtet nyttjande av vattenförekomsterna.

Områdesplanering

Områdesplaneringen har omfattat vissa tätorter och områdena närmast däromkring. Planeringen berör endast i begränsad omfattning av frågor betydelse från vattensynpunkt.

Länsplanering

Länsplaneringen är en form av rullande planering med mer omfattande redovisning i stort vart femte år. För närvarande pågår arbetet med att iordningställa underlag för LÄNSPLAN 80. I detta underlag diskuteras översiktligt frågor om naturvård, friluftsliv, jordbruk, VA-standard samt försurning o.dyl. Huvuddelen av aktuella synpunkter är redan tidigare invägd i denkommunala planeringen i Nybro och har därmed beaktats i föreliggande vattenplanering.

Grusinventering

Under år 1979 genomförde SGU under ledning av professor Gert Knutsson en i stort kommunomfattande inventering av grus- och moräntillgångar. Eftersom större grundvattenförekomster vanligtvis förekommer i isälvsavlagringar (sand och grus) har inventeringen haft stor betydelse vid planeringen av tillåtet nyttjande av grundvattenförekomster.

SOU 1980: 40 Exempel 1 25

3 Ytvattenförekomster

Sjöar, avrinningsområden

Nybro kommun är beläget huvudsakligen inom fyra större flodområden

nämligen:

D Alsterån (med Badebodaån) D Snärjebäcken

D Ljungbyån (med Szt Sigfridsån) D Hagbyån

.. .00 0. .o 0 0 o. 0

_. . .,_ 0.. o: ... 0000000050000000 .n ...O . 00° OO. .

\ ALSTERAN

° 00 ä °. . /.

o/q-åçwb. HALERAS

. . l

O.:

. _|

ntliuLLAsknuv

..\_ \.

3/ s. g n :§1 gg 0 °°

SVs-EB _-. 57

Gräns for flodområde 0000000 Gruns for uvrmmngsområde HAGBYÃN Floaomraae -_ *- Kommungruns Fig.l Vattendragskarta.

26 Exempel I SOU 1980: 40

Alsteråns huvudfåra har sitt källområde inom kommun och Uppvidinge rinner därefter genom den norra delen av Nybro kommun. Snärjebäcken har sitt källområde inom Nybro kommun. Ljungbyån har stora delar av sitt källområde inom Nybro kommun. Hagbyån har sitt källområde inom Emmaboda och i viss mån Nybro kommun. Vattendragen och deras avrinningsområden redovisas på karta V 1 och V2 samt ifig. 1. Aktuella vattendrag kännetecknas inom Nybro kommun av relativt stor sjörikedom i den västra delen medan den östra delen av kommunen nästan helt saknar sjöar. Arealförhållandena inom de olika flodområdena av tabell I , vari framgår uppgifterna huvudsakligen är hämtade från SMHI ”De svenska vattendragens arealförhållanden . De sjöar inom Nybro kommun som har en areal av minst 1,0 kmz redovisas i tabell 2 samt i fig. 2.

Tabell 1. Arealiörhållanden inom vissa flodområden inom Nybro kommun

Avrinningsområde Avrinnings- Sjöareal Sjöandel Sektion områdets areal kmz kmz %

Alsterån

Snärjebäcken Utloppet ur Stensjön (Smedjevikabäcken) 13 0.9 69 Nedan tillflödet från Grytsjöån (Ãlebäcken) 138 3,9 2.8

Ljungbyån

5:1 Sigfridsån Nedan tillflödet från Nybroån 141 1,0 0 7 lnflödet i Ljungbyån 179 1,3 0 5

Hagbyån u Utloppet ur Orsjösjön 134 3,4 2 4 Nedan tillflödet från Jansabäcken 232 10,9 4 7

Lyckebyån Utloppet ur Skärsjön 10 2.4 24 0

Exempel] 27

||MÃLEnÅ.s\.V./\./\./.

Orrunüsusjgq FLVGS- FDRS

Fig. 2 Sjöar större än .

Tabell 2. Förteckning över sjöar inom Nybro kommun med minst 1,0 km* areal

Avrinningsområde Areal kmz Höjd över havet, m

Sjö

Alsterån kommun) 1,7 115,6 Uvasjön (delvis inom Uppvidinge Stora Hindsjön 3,1 108,2

Badebodaån Möcklasjö 1,2 122,6 1,9 125,3 Boasjön

Hinsån Tämmen 1,5 162,6

Ljungbyån Orranäsasjön 1,2 166,0

Hagbyån (1,1) Sänkt Hökasjön Virkesjön 1,0 157,3 Hullebrâan 2,0 106,48- 101,O

Lyckebyån 2,4 151,2 Skärsjön

28 Exempel 1 SOU 1980: 40

Nederbörd, vattenföring

Vattenföringen i ett vattendrag är beroende av ett flertal faktorer, av vilka de viktigaste är nederbörd och avdunstning samt avrinningsområdets areal. Årsnederbörden växlar från år till år. Torrår förekommer omväxlande med våtår liksom även en serie torrår med en serie våtår. Med utgångspunkt från statistisk bearbetning av nederbördsdata kan man ungcefärligen bedöma med vilken frekvens en viss nederbörd på en viss plats uppträder. En statistisk analys har utförts med utgångsunkt från uppmätt nederbörd vid SMHLs mätstation i Nybro, vid vilken station observationer av nederbörd har utförts sedan för nederbörd under 1931. Frekvensfördelningen hydrologiskt år (oktober-september) åskådliggörs i diagramform i fig. 3. Härav framgår sannolikheten för att viss nederbörd skall överskridas respektive underskridas. Sannolikheten för att uppmätt nederbörd under mätperiodens olika år skall över- eller underskridas redovisas grafiskt i fig. 4.

Sannolikheten för att 700 mm skull överskridas är |=5

MG) i 150 7 Sunrøolikhclen för al! aktuellt värde skull över- H0 skridas H0

»s

ae-ç-x-e

Medclår

IS

1=!) Sannolikheten för att aktuellt 1, värde skall underskridus Fig. 3 Frekvensfördelning för nederbörd under hydrologiskt år vid sta- 300 400 euo m: auo soo mm tionen 6544 Nybro. Beräkningsperiod 1931/32 - Sannolikheten för d! 500 mm Ntürbüd under rv/dologiskl ar 1977/78. skall underskridas är |=5 (okt-sept)

sou 1980: 40 Exempel 1 29

Sannolikheten för att aktuellt vdrde skull överskridus

Medelür

Sannolikheten för att aktuellt värde skall underskridas 1

Fig. 4. Sannolikheten för

att den uppmätta neder-

börden under perioden

1931-1976 skall över- re-

spektive underxkrids.

Inom aktuella vattendrag har SMHI även stationer för mätning av vattenföring i Alsterån (Getebro) och Ljungabyån (Källstorp). Baserat på dessa mätningar har följande mätvärden bearbetats statistiskt.

Lägsta vattenföring för varje år. Lägsta månadsmedelvattenföring för varje år.

Årsmedelvattenföring.

Högsta månadsmedelvattenföring för varje år. Högsta vattenföring för varje år.

P.*S!°:

30 Exempel 1 sou 1980: 40

Genom proportionering har de framräknade värdena, baserat på storleken av aktuella avrinningsområden, överförts till vissa sektioner inom Nybro kommun, fig. 5. Frekvensfunktioner avseende dessa sektioner redovisas i diagramform, diagrambilaga 1. Ur dessa diagram kan utläsas sannolikheten för att uppmätta värden skall överskridas respektive underskridas.

. “w - Getebro I|. xnÅxsnÅLA i . \_ ügunnen

l n

. › St Hindsjon - |

l ”›4ÃL:nÅs\.V./“*-/\°/

\ \ V GULLASKRUV \ Orrunususjgg

(rf

.

x., nr

Skala 0 1 2 a I. s Fig.5 Sektioneri vilka vattenföringar har beräknats.

Vattenbeskajfenhet Vattenbeskaffenheten i de aktuella vattendragen i Nybro kommun undersöks regelbundet endast i begränsad omfattning enligt följande, fig. 6. D I Sydostvatten AB:s (SOVAB) regi uttas vattenprov för fysikaliskkemisk och bakteriologisk analys fyra gånger per år i - Alsterån vid Alsterbro (V 1) - Alsterån vid Ullefors (Allgunnens utlopp) (V 2) - Badebodaån vid Branthult (V 3)

Exempel 1 31

[”uÃLERÅs\.V./\./'\›/

DV6

V7

Fig.6 Vattendragssek- D V10 Kommunal recipieniprwtagnlng tioner i vilka regelbunden ÖV1 Sydosivuhen AB provtagning utförs.

En sammanställning över vissa analysresultat redovisas i diagram, fig. 7. Baserat på analysresultaten kan vattnet i Alsterån bedömas vara ett bra råvatten för i första hand inñltrationsändamål och i andra hand såsom ytvattentäkt. l] Kommunen uttar vattenprov ingående i kontrollprogram för recipienterna i anslutning till de kommunala avloppsreningsverken enligt följande Alsterbro - Alsterån, ovan och nedan reningsverket (V 4) Sandslätt - Alsterån, nedan reningsverket (V 5) Målerås - (V 6)

skogsdike nedan reningsverket

- ovan och nedan reningsverket (V 7) Gullaskruv Vapenbäcksån,

- ovan och nedan reningsverket (V 8) Orrefors Vapenbäcksån,

- (V 9) Flygsfors Ljungbyån, ovan och nedan reningsverket

- ovan och nedan reningsverket (V 10) Flerohopp Ljungbyån, Nybro centralort - S:t Sigfridsån ovan och nedan reningsverket (V 11)

- Örsjö Hagbyån nedan reningsverket (V 12)

32 Exempel 1 SOU 1980: 40

FVARGSTYRKA

å

E

å , å Anqumm g mxLgm 9 \ . F! tag/l Lo_ _. , , o, All nens _ “V22 Z_ I EL T I . ^ a n. n U_ n. .I /ggorguuuagqøg H r- n :milf H os .ut - g ,u i “ng l: å 0.5_ -. 1 ,L I.: °“ n .\^ 1 1 3 - .- f .. f; ,S °._3_ ,I : v . i , *i . 9 oz W4- l j t. T EJ_ W 1 L_ - 1 1 1

Å ÖEÃç§D§L & JET, ÄTFTTWITZY, - 117: .. ., Gif 1976 tål/T ;ILS _j Fig. 7 Sammanställning av vattenbeskaffêmheten iA/sterån. Summunstullnmg av vuttenbeskuffenheten i Alster-ån

Provtagningspunkternas planläge redovisas i fig. 6 samt på översiktskartan, karta V 3.

Baserat på resultat av analyserna enligt recipientprovtagningarna år 1978 samt uppskattade vattenföringar vid dessa provtagningar har vattendragens innehåll av fosfor ovan olika utsläppspunkter beräknats. Utgående från driftsrapporter för reningsverken år 1978 har utsläppen av fosfor samt den procentuella ökningen av vattendragens fosforinnehåll beräknats. Aktuella värden redovisas i tabell 3. I tabell 3 redovisas vidare bedömda mängder fosfor och kväve som tillförs vattendragen från jordbruket, baserat på en genomsnittlig mängd av

E1 0,18 kg fosfor/ha och år E1 12 kg kväve/ha och år.

Dagvatten från samhällen innehåller, bland annat, fosfor. Det är inte möjligt att beräkna dessa mängder utan omfattande undersökningar. En grov uppskattning innebär dock att storleksordningen 0,15 kg fosfor/ha och år tillförs vattendragen via dagvatten från samhällen. De sålunda uppskattade värdena anges i tabell 3.

sou 1980: 40 Exempel l 33

I Bedömningsgrunder för svenska ytvattendrag (SNV publikation

av allmän påverkan avseende, bland 1969: 1) anges klasser för bedömning annat, fosfor enligt följande

Klass A2 A3 A4

Liten på- Tydlig på- Stark på-

verkan verkan verkan

Ökning av fosforhalt 20 % 100 %

Bedömning av vissa vattendragssektioner enligt dessa grunder redovisas i tabell 3. De beräknade totala utsläppen redovisas dessutom i fig. 8.

Tabell 3. Naturlig respektive tillförd fosformängd (år 1978)

Vattendrag/sektion Naturlig Tillförd fosformängd Tillförd Procen- Bedöm-

fosfor- Å--x-Ã kväve- tuell ök- ning

mängd Ytavrinning/ Avlopps- mängd ning av enligt

dagvatten renings- Avlopps- fosfor- SNV

verk reningsverk mängder

kg/år kg/år kg/år kg/år % klass

Alsterån

Ljungbyån

Flygsfors

650 5 55 - 10 A2 F lerohopp Gadderås - 2 10 - - A4

5.1 Sigfridsån

450 150 590 - 135 A4 Overstatorp (Nybro)

Jordbruk 15000 ha - 2700 - 180000 - -

Snärjebäcken

- 1 - - - - Knivingaryd Bäckebo - 10 25 - - -

Jordbruk l 300 ha - 250 - 16 000 - -

Ijagbyån

800 5 50 - 6 A2 Orsjö

- 2 5 - - - Alsjöholm

Jordbruk 4400 ha - 800 - 53000 - -

Klassgränser A2 liten/A3 tydlig 20% ökning

A3 tydlig/A4 stark 100% ökning

34 ExemPe I sou 1980: 40

Fig. 8 Sammanställning av utsläpp av fosfor (P), _,./ kväve (N) och biokemiskt 7- ( syretärande substans H (BS) i ton/år. . \ \ KRÃKSMÃLA

Ai \_

Pod.

P 0,02 \. AR BS 0,1 .

Föll, \_å

\_ BS A,B b \.\ . A_R I AL TERBRO Poioz ü 7777 (_ \ BS Os

såå ]

./\« x_ ozl

BS /

.v./

P ,01 . _/

lgh-A/ÃLERÄS

Bs O2

\. Muangâwfoø

“ LLASKRUV \ få l

IG

- \

_

“mig fx [Tar

\ . FLEROHOPP W I % % - « P 0.2 P0,02 j P0 \ . \ AR

V

mTVâLLA-x_ B UNN

“Wllw 0,01\_

JL / N180

P2,7

Skala 0123105

Från kommunalt uvloppsreningsverk

Z) Dugvuffen från samhälle

Från jordbruksmark

SOU 1980: 40 Exempel I 35

El I syfte att klarlägga det aktuella läget beträffande försurningssituationen

i länets sjöar genomförde länsstyrelsen tillsammans med kommunernas hälsovårdsnämnder under våren 1979 en undersökning av 314 sjöar i Kalmar län. Av dessa ligger följande sjöar inom Nybro kommun:

Alsterån Ljungbyån Tämmen Derasjön Mjöasjön Orranäsasjön Lilla Hindsjön Gullaskruvsjön Stora Hindsjön Madesjösjön Mjösjön Grösjön Grytsjön Sävsjön Hagbyån

Boasjön Örsjögöl Möeklasjö Örsjösjön

Fagrasjö Olsbosjön Bjärsjön Dackebosjön Allgunnen Krokstorpasjön Stora Råsgöl Hultebräan Åsjön Alsjösjön Lillesjön Stensjön Halltorpsån Hällesjö Oppsjön

Mosjön Snärjebäcken Klenemålagöl Stensjön Lilla göl Lyckebyån

Skärsjön

Resultat av de utförda analyserna har redovisats i länsstyrelsens informationsskrift ”1979:4. Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979. Härav framgår att flertalet sjöar inom Nybro kommun norr om Alsterån samt väster om centralorten är försurningshotade. Inom den västligaste delen av detta område är sjöarna t. 0. m. akut försurningshotade. Försurningssituationen enligt förenämnda rapport har sammanställts på karta V3 samt ifig. 9.

36 Exempel 1

Skala 012345

Område med akut forsummgshcfude S100?

Fig 9 Nuvarande för_

Område med fhrsumungshofude sjöar summgssüuation

4 Grundvattenförekomster

Grusförekomster Under åren 1978-1979 har Sveriges Geologiska (SGU) un-

undersökning der ledning av professor Gert Knutsson utfört en grusinventering inom Nybro kommun. Samtliga grusförekomster av betydelse enligt denna inventering redovisas på karta V 4 samt i huvuddrag i fig. 10. Grusförekomsterna har i inventeringen klassiñcerats med hänsyn till skyddsvärdet från geovetenskaplig synpunkt.

Exempel I 37

Sibrre grusforekumstzr * Lovgwnu grusmktør

HMÃLEaÃs\.V./\.J'\./

GUL LÅSKRUV

Skala OiZBBS

Fig. 10 Översikt avseen-

de grusförekomster.

Grundvattenförekomster i jord Då det gäller att rationellt tillgodogöra grundvatten i större mängder ur jord måste följande förutsättning vara uppfylld. El avlagringen måste bestå av grovkornigt material och ha stor mäktighet

och utbredning dels för att ändamålsenliga brunnar skall kunna utföras, dels för att magasineringsförmågan skall vara så stor att en utjämning av grundvattnet under olika perioder kan äga rum.

Förenämnda grundförutsättningar är vanligen rådande i de för vårt land karakteristiska rullstensåsarna. Av de grusförekomster vilka redovisats i förenämnda inventering bedöms flera vara betydelsefulla från vattenförsörjningssynpunkt.

Nybroåsen som sträcker sig från trakten av Orrefors genom Nybro centralort och mot sydost vid Vassmolösa har tidigare undersökts grundligt. Förutsättningarna att nyttja grundvattenförekomsten i åsen för vatten-

38 Exempel 1 SOU 1980: 40 , z _m_ ,

,l

. /m/..-em450::

E.

17---,---

uåzzo

I

a. .wmwäøm

u:

s.

u:

8a

å?

a:

8. .o._uu..mu..%w.b__man._m_ø.«.%..

.

z .Yfnwäwbe

Exmez?

.2_uua!_u=o_.2._:c_

:EwEe«wg©\:m=cE=:xM

när?

:a

atxu$ctcmäxxmxxmm

9.5 .ååh

:

.ME

Exempel 1 39

SOU 1980: 40

och redovisats i Principförslag till Kal-

försörjningsändamål har klarlagts

och Ölands framtida Vattenförsörjning” (SIB 1966mar-Nybro-regionens redovisas förutsättningarna för utbyggnad av 01-25). I detta principförslag vattentäkter med tillhörande anläggningar för förstärkning av den naturliga genom konstgjord infiltration av ytvatten enligt grundvattenförekomsten skiss i fig. 11, inom delen sydost om centralorten vid Gårdsryd. av undersökningar i Nybroåsen vid Tikaskruv, Baserat på resultatet nordväst om Orrefors, bedöms förutsättningarna för uttag av grundvatten

även här vara gynnsamma. kunna tillgodogöras ur Vidare bedöms betydande grundvattenmängder Bäckeboåsen vid Bäckebo. har sammanställts i ta- Storleken av aktuella grundvattenförekomster

bell 4.

Tabell 4. Bedömda grundvattenförekomster (i jord) av stor betydelse inom Nybro kommun

Grundvattenmängd vid Vattentäktsområde Naturlig kontinuerligt uttagbar grundvatten- förstärkning med konstgjord infiltration av mängd ytvatten l/s l/s (cirka)

. 60 300 Gårdsryd Tikaskruv 20 100 Bäckebo-Balebo- 20 100 Knivingaryd 3 10 Örsjö

Grundvattenförekomster i berg

Vid bedömning av möjligheterna att utta grundvatten från berggrunden

måste hänsyn tas till, bland annat, bergartstyp och berggrundens sprick-

system. Allmänt är sura bergarter (t.ex. gnejs och granit) de mest sprickrika Bland dessa har graniten i sin tur regelbundna och uthålliga bergarterna. i allmänhet är mindre regelbundna och sprickor medan gnejsens sprickor har sämre sammanhang. Störst betydelse för möjligheterna att tillgodogöra

är dock förekomsten av markerade öppna sprickzoner berggrundvatten eller krosszoner, vilka ofta har betydande längd och går ner till tämligen

stora djup. Inom Nybro kommun utgörs berggrunden huvudsakligen av graniter. förekommer emellertid ett relativt brett stråk av por- Inom granitområdet - - från trakten av Braås över fyr en tät bergart av vulkaniskt ursprung Lenhovda till Orrefors.

40 Exempel] sou 1980:40

5 Nuvarande

vattenanvändning

Kommunala och enskilda VA-anläggningar

Kommunala respektive större enskilda vattenoch avloppsanläggningar finns utbyggda för flertalet tätorter inom kommunen enligt tabell 5. Planläget för vattentäktema och avloppsreningsverken redovisas på karta V 4 samt i fig. 12. Länsstyrelsen har fastställt skyddsområden i administrativ för ordning vattentäktema El Knivingaryd - beslut l960-0l-l6 EJ Orrefors (Tikaskruv) - beslut 1967-03-17

|luÅLEnÅs\.V,/-s,/-\./

GULLASKMN a n, 5400:215

FLERUN$P Uh

Fig. 12 Befintliga kommunala och större enskilda VA-anläggningar.

sou 1930: 40 Exempel 1 41

Områdenas avgränsning redovisas på karta V 4. För följande vattentäkter har länsstyrelsen genom dåvarande länsingenjören avgränsat så kallade riskområden - Målerås -

Flerohopp - Bäckebo -

Örsjö

- Kristvalla (kommunen har justerat detta till ett förslag till skydds-

område, vilket dock ej fastställts) - Desemåla (äldre vattentäkt i centralorten)

Aktuella riskområden redovisas på karta V4.

I sjön Hultebräan har Kalmar kommun genom vattendom tillstånd att magasinera cirka 8,5 miljoner m3 för att säkerställa vatten i Hagbyån för inñltrationsändamål i Hagbymassivet vid Vassmolösa.

Tabell 5. Sammanställning över kommunala vattentäkter och avloppsreningsverk

Täton Avloppsreningsverk Vattentäkt

Typ Recipient Typ Medeldygns-

uttag 1/s Kråksmåla bioreaktor Hinsån bergbrunn 0,1 Alsterbro biologiska Alsterån

dammar Knivingaryd biologiska dike - Snärje- sänkbrunn 2,0

dammar bäcken Sandslätt biologiska Alsterån

dammar Bäckebo biologiska dike - Snärje- sänkbrunn 0,5

dammar bäcken Målerås biologiska dike - Vapen- bergbrunn 0,5

dammar bäcksån Gullaskruv aktivt slam Vapenbäcksån Orrefors ringkanal Vapenbåcksån ñlterbrunn+ 4,5 Flygsfors biologiska Vapenbäcksån sänkbrunn

dammar Gadderås bioreaktor Råsabäcken Flerohopp biologiska Ljungbyån bergbrunn 0,5

dammar Kristvallabrunn biologiskt Szt Sigfridsån filterbrunnar+ 45

kemiskt + sänkbrunnar efterfällning (K-brunn)

äálxglon

Örsjö ringkanal Hagbyån bergbrunnar 0,7 Alsjöholm bioreaktor dike - Hagbyån bergbrunn 0,1

enskilda - bergbrunn 0,01 Szt Sigfrid

42 Exempel 1 SOU 1980: 40

Industrier Inom Nybro kommun ñnns flera industrier vilkas verksamhet har prövats enligt miljöskyddslagen. De av dessa industrier vilka har egna vattenförsörjningsanläggningar och/eller avloppsanläggningar redovisas i tabell 6. Häri anges vidare samtliga större sågverk enligt inventering utförd av hälsovårdsnämnden år 1973. Planläget för aktuella industrier redovisas på karta V4 samt ifig. 13.

Avfallsupplag Allt hushålls- och affärsavfall som insamlas inom Nybro kommun omhändertas för närvarande vid en gemensam deponeringsanläggning vid Ljusaberg. I syfte att sanera aktuellt område har kompletterande tekniska anordningar i form av diken, utjämningsmagasin m. m. börjat utbyggas. Kommunen har vidare fått koncessionsnämndens tillstånd att utbygga ett nytt avfallsupplag vid Överstatorp. Planeringen för denna utbyggnad pågår.

®uÅL:nÃs\\.V./»./\›/.

FLENOHOFP

Skala o123kS Fig. 13 Befintliga industrier med betydande anknytning till vattenförekomster.

Exempel I 43

SOU 1980: 40

Tabell 6. Sammanställning över industrier inom Nybro kommun med egna VA» anläggningar och vilkas verksamhet prövats enligt miüöskyddslagen

Industri Vattenförsörjning Avlopps- Anmärkbehandling ning 1 HeluBroiler Grundvatten totalt Processvatten: SNV (fd lvo Food) 400 m3/d varav slamavskiljning Dispens broilerslakteri 80 m3/d från egen före utsläpp i kom- 1977-07-01 vattentäkt och munal anläggning. resten från kommunal anläggning Sanitärt: till kommunal anläggning 2 Orrefors Glasbruk Ytvatten 655 m3/d Processvatten: till processen slamavskiljning före utsläpp i Vapenbäcksån. 3 Gullaskruvs Glasbruk 4 Flygsfors Glasbruk 5 Målerås Glasbruk 6 Pukebergs Glasbruk 7 Orrefors Skogar sågverk Tikaskruv 8 Orrefors Skogar - timmerupplag Fröneskruv 9 Hällaskalla sågverk 10 AB Bitus träimpregnering 11 Jonsryds sågverk (Bäckebo) 12 Arvid Peterssons sågverk (Svalehult) 13 John Fridlund & Co (Käxgöl) 14 John Karlsson (Otteskruv) 15 Bäckebo såg 16 U. B. Thureträ (Abbetorp) 17 Br. Önnereds såg (Kråksmåla) 18 AB V. Karlssons Trävaruaffär (Stjärnamo) 19 Pettersson

Oustav

(Orsjö) 20 Orrefors Sågverk AB (Bråtemåla)

44 Exempel I SOU 1980: 40

Tabell 6 (forts.)

Industri Vattenförsörjning Avlopps- Anmärkbehandling ning

21 Lennart Pettersson (Alsjö) 22 Valter Jonson (Vargsmåla) 23 Åke Högström (Binnaretorp) 24 Br. Gustavson (Spatesmåla) 25 Roland Karlsson (Getabo) 26 Bladh & Son (Rismåla) 27 Henry Holming (Holmen) 28 AB Gustav Kähr (Nybro) 29 Rydén AB (Nybro)

-

Regleringsdammar vattenkraft

Inom Nybro kommun ñnns inga kraftverk utbyggda för produktion av elkraft att distribueras på allmänna nät. I Alsterån finns emellertid tre elverk i privat ägo, vilka genom avtal levererar elkraft till Nybro kommuns elverk. Vidare finns ett flertal turbinanläggningar i anslutning till dammar i vattendragen för produktion av elkraft för enskild användning. I anslutning till flera av dessa kraftstationer finns regleringsmagasin för korttidsreglering av vattenflödet. De största av dessa magasin finns i Alsterån, nämligen - D Uvasjön regleringsvolym 800000 m3 - E] Stora Hindsjön regleringsvolym 1500000 m3 En sammanställning över utbygda fall i aktuella vattendrag samt syftet med aktuell reglering redovisas i tabell 7. Planläget av aktuella dammar redovisas å karta V4 samt ifig. 14.

sou 1980: 40 Exempel l 45

wxnÃksnÄLA

./\,-\, _

|ImxLeaAs\.V./--\.J-\./

_\/

\_ wlllcuLLAsxnuv

\ B

t. . o ”Tgâåäs

. 16 I 4_ mm .

1 1 .gäm

Skala 012355 Fig 14 Befintliga och planerade regleringsdammar.

Tabell 7. Sammanställning över dammar med i förekommande fall kraftstationer inom Nybro kommun

Damm Ägare Ändamål Producerad Fallhöjd Regleringselenergi magasin kWh/år m milj m3

Alsterån l Aboda- el-träindustri 6 kvarn la Uddevalls- raserad ca 2 hyltan 2 Uvafors Lindell elkraft till 800000 5,2 0,8 (Uvasjön) Nybro elverk 3 Alsterbro ej i bruk 2 1,5 kvarn (St Hindsjön)

46 Exempel I SOU l980: 40

Tabell 7 (forts.) Damm Ägare Ändamål Producerad Fallhöjd Regleringselenergi magasin kWh/år m milj m3

4 Alsterbro Glasbruks- delvis raserad glasbruk bolaget 2,1 5 Sandslätt Alsterbro el-trâindustri 310000 5,0 möbler 6 Knivingaryd Lindell elkraft till Nybro elverk 650000 4,5 7 Högeström Lindell elkraft till 250000 3,0 Nybro elverk

Ljungbyân 8 Hälleberga Gullaskruiv miljö-vattenspegel glasbruk 9 Barkeström Orrefors miljö-vattenspegel. Delvis raserad 3,4 10 Orranäsasjön Orrefors F n fiske, bad. Recipient 1,8 2,0 glasbruk intr nedströms- 100 l/s 7,3 ll Orrefors glasbruk elkraft (ej i drift) 12 Riveberg kulturhistorisk êllan Algström kvarnmiljö l3 Flygsfors Nybro miljö-vattenspegel 2,1 bruksdamm kommun 14 Flygsfors Bertil kvam+såg 2,0 Nilsson l5 Smedsfors Yngve kvarn+såg 1.8 Karlsson 16 Kvarnekulla Jöns kvam-cj i drift 4,5 Eriksson 17 Flerohopp Nybro el-sågverk ej i drift 4,1 kommun 18 Flerohopp Holmberg el-träindustri 3,5 19 Blomkulla kvarn-ej i drift 1,5 20 Rössbo el-kvarn 4,2 21 Maltebo damm miljö-vattenspegel

S:r Sigfridsån 22 Åsahult kulturhistorisk miljö 23 Holmen Erik kvam+såg 2 Fransson 24 Österäng Nybro planerad för 2 kommun vattenspegel 25 Pukeberg Nybro planerad för 2 kommun vattenspegel 26 Hanemåla Nybro planerad för 2 kommun vattenspegel

Exempel 1 47 SOU 1980: 40

Tabell 7 (forts.) Damm Ägare Ändamål Producerad Fallhöjd Reglerings-

elenergi magasin

kWh/år m milj m3

27 Svarte- planerad restauration 2 Anm:

Nybro

bäcksmåla kommun för vattenspegel Planerad för

bortledning

till Granfalls-

magasinet 28 Tostetorp Filip el-kvarn 2,2

Felixson 29 Gisslabo el-kvarn 30 Gröndal Nybro planerad för

kommun vattenspegel 31 Flyebo damm Nybro planerad restauration

kommun för vattenspegel 32 Svartgöl Nybro miljö-vatten-

kommun spegel 33-34 miljö-vattenspegel 35 Linneasjön Nybro miljö-vattenspegel,

kommun bad

Hagbyån 36 Örsjö damm kvarn - ej i drift 37 Toresbo kvarn 38 Alebo kvarn 39 Malmagölen 40 Hultebräan Kalmar Kommunal 8,5

kommun Vattenförsörjning 5,5 Regleringshöjd

48 Exempel I SOU 1980: 40

Grusförsörjning

Inom Nybro kommun har en grusinventering utförts av Sveriges Geologiska undersökning (SGU). Grustillgångarna inom kommunen redovisas på karta V 3 samt i huvuddrag i fig 15. Härav framgår även planläget för lovgivna grustäkter. Eventuell grustäkt inom Skyddsområde för vattentäkter måste anpassas till föreskrifterna om exempelvis och

schaktdjup aktsamhetsregler beträffande petroleumprodukter m. m.

. xnixsulu

HuÃL:nÅs\.V,/--\._/\._/

GULLASKRUV

z-.JWI

FLEROHOPF

Skala OiZBInS

Fig. 15 Översikt avseen- -_ :A-V7›:| Större grusfärekomsfer de grusfärekømster. * L°V9V° grumkh

sou 1980: 40 Exempel l 49

Naturvård, rörligt friluftsliv

Naturvårdsområden I kommunöversikten för Nybro kommun anges ett stort antal områden vilka bör skyddas på olika sätt enligt de möjligheter som står till buds enligt naturvårdslagen. Avgränsningen av dessa områden grundas på Översiktlig naturinventering, Nybro kommun.

De av dessa områden vilka berör vattenförekomster har sammanställts i tabell 8. Deras planläge framgår av karta V 5 samtfig. 16.

II-umö. L .ø- /N/

V *z

o 1 z 3 b S . Fig 16 Områden med na-

turvårdsintresse som har

anknytning till vatten-

förekomst.

50 Exempel l

Tabell 8. Sammanställning över skyddsvärda naturområden enligt kommunöversikt

Markområde Beteckning Skyddsmotiv

enligt kom-

munöversikt

No 1 Yttran med Badeboda- Rn l Flora, länsintresse, föreslaget natur-

ån vårdsområde No 2 Kvillen, Kleven Fn 24 Strandskydd. Botaniskt intresse No 3 Bjärsjön Fn 25 Strandskydd, fiske, friluftsliv No 4 Fagrasjön Rn 3 Rörligt friluftsliv. Föreslaget natur-

vårdsområde No 5 Paradis Rn2 Lövskogsbestånd. Socialt intresse.

Föreslaget naturreservat. No 6 Ebemossama- Rn9 Tallbevuxna mossar, landskapsbil-

Ekmålen den No 7 Uvasjön - St Hindsjön Fn 33, Strandskydd

34 No 8 Stensjön - Sjömaden Rn 10 Geologiskt och biologiskt intres-

sant, sjömader av riksintresse. Ma-

den föreslagen som reservat, resten

som naturvårdsområde No 9 Derasjön Rn ll Limnologiskt intressant, föreslaget

naturvårdsområde No 10 Långegöl Rd l Befintlig och planerad fritidsbebyg-

gelse No 11 Gråstensmon Rn 7 Geologiskt och socialt intressant.

Inre delen föreslagen som reservat,

yttre delen som naturvårdsområde No 12 Barkeström Rn 12 Geologiskt intressant, landskapsbil-

den. Eventuellt naturreservat för del

av området No 13 Lilla Marken - Fällan Rn 16 Landskapsbilden, vegetation, kärret

föreslaget som naturminne, resten

som naturvårdsområde No 14 Gunnebo-Siggemåla- Rn 17 odlingslandskap med åsnät. Flora

Kristvalla No 15 Fjälebo Fr l Flora. Fastställt reservat 1952 No 16 Iåsen-Gangsmada- Rn 20 Geologiskt, biologiskt och socialt in-

kullarna-Brantåsen- tressant. Vissa delar föreslagna som

Kälaåsen-Persmåla- naturvårdsreservat, resten som na-

backen turvårdsområdc No 17 Ramsjösjön Rn 28 Landskapsbild, socialt intressant.

Bokbestånd No 18 Toresbo Fr 2 Flora. Fastställt reservat 1970-03-20 No 19 Hampmossen Rn 23 Orörd mossmark typisk för trakten.

Naturvårdsområde föreslaget. No 20 Svartbäcksmåla- Rn 24 Åslandskap, rörligt friluftsliv. Före-

Kärringaryggen slaget naturreservat

sou 1980: 40 Exempel 1 51

Markområde Beteckning Skyddsmotiv enligt kornmunöversikt

No 21 Hultebrâan Rn 30, Socialt intressant, landskapsbild, Fn 41 rörligt friluftsliv. Delområden föreslagna som naturvårdsområde. No 22 Hökasjön Rn 29 Fågelliv. Föreslaget naturvårdsområde No 23 Igersdela åsnät Rn 33 Åslandskap av riksintresse. Föreslaget naturreservat No 24 Olsbosjön Rn 29 Socialt geologiskt och biologiskt intressant. Föreslaget naturvårdsområde - No 25 Allgunnen Rn 34, Fn 43 Riksintressen för rörligt friluftsliv förslag till reservat No 26 Allgunnen m. fl. F 3 enligt fysisk riksplan - H län riksintresse för rörligt friluftsliv

Nyttjandet av ytvattnen inom Nybro kommun för det rörliga friluftslivet omfattar

D bad El fiske - E! båtsport kanoting

Bad

Inom kommun finns 12 utomhusbadplatser, vilka är att betrakta Nybro som allmänna, dvs. kommunen svarar för skötseln. En sammanställning redovisas i tabell 9. Dessutom finns en nybyggd simhall över badplatserna i centralorten. Planläget av anläggningarna redovisasgå karta V5 samt i fig. I7.

Tabell 9. Sammanställning över allmänna badplatser inom Nybro kommun

Badplats Ort Huvudman

l Linneasjön Nybro centralort Kommunen 2 Rismålagöl Madesjö Kommunen 3 Orranäsasjön, 2 st Orrefors Kommunen 4 Långegöl Målerås Kommunen 5 Hultebräan Björnasjö Kommunen 6 Skärsjön Eskilsryd Kommunen 7 Lilla Hindsjön Skoghult Kommunen 8 Stora Hindsjön Alsterbro Kommunen 9 Boasjön Kråksmåla Kommunen l0 Stensjön Abbetorp Kommunen ll Getabobadet Kristvallabrunn Kommunen

52 Exempel]

z

l ||›4ÃLEaÃs\.

V

\ u t. Lüngegöl

.\v GULLASKRUV

|H|

FLERONDPP

Fig. 17 Befintliga allmänna badplatser.

sou 1980: 40 Exempel 1 53

Båtsport I takt med det ökade intresset för båtsport, exempelvis kanoting, ställs allt större krav på tillgången till härtill lämpliga vattendrag. För närvarande är följande sjöar och leder utnyttjade för detta ändamål enligt sammanställning av kommunens fritidskontor. El Orranäsasjön E! Stora Hindsjön med Alsterån El Hultebräan E! Boasjön (Kråksmåla) E! Skärsjön (Eskilsryd) Aktuella sjöar och vattenleder redovisas på karta V 5 samt i fig. 18.

i

llll“uÃLERÃs\.v./*/\/

GULLASKRUV

ll orrnnususjgn_

F*

FLEROHOPP 7

oaasroas _ -

Fig. 18 Sjöar och vatten-

drag av intresse för båt-

sport (kanoting).

54 Exempel 1 sou 1980: 40

Fiske

Nybro kommuns ñskeklubb har inventerat och sammanställt befintliga ñskevårdsföreningar inom Nybro kommun. Denna sammanställning redovisas i tabell 10. Planläget av aktuella sjöar redovisas på karta V5 samt i fig. 19. Härutöver förekommer omfattande fiske i framförallt kommunens norra delar utan att ñsket här är organiserat, t. ex. Stora och Lilla Hindsjön, Alsterån, Fagrasjö, Trehörningen, Mjösjön m. fl.

få

u. xnÅKsMÅLA

I “›4ÅLEnÃs\.V_/\..J'\-/

\ GULLASKRUV

Uli

Fig. 19. Sammanställning avfiskesjöar av Sto, Ffá SJol-ar) mad av fiskevârdsfurenung ordna? fiske betydelse. Ff Siol-nr) med omfattande (riff fiske

SOU 1980: 40 Exempel I 55

Tabell 10. Sammanställning över befintliga ñskevårdsföreningar inom Nybro kommun

Fiskevårdsförening Tillhörandc sjöar Anmärkning och vattendrag

l Tämmens fiske- Tämmen 1 vårdsområde 2 Badebodaån. Yttran med Badebodaån, 3 Kvamsjön m. fl. sjöars ñskevårds- Sävsjön och Grytsjön område 3 Namnet okänt (nybildad) Badebodaån, Kvillen 3 Kleven och Bjärsjön 4 Boasjöns fiskevårds- Boasjön, Lilla och 3 område Stora Madegölen 5 Homsö konfiske- Stora Råsgöl, Åsjön 4 Ädelsñske område Kalvgöl, Stensjön 6 Stensjöns ñskevårds- Stensjön (vid Smedjevik) 3 Tidigare område ädelfisk \I Derasjöns ñskevårds- Derasjön, Mörtegöl, Ej kortförsäljområde Frönegöl, Skäppegöl, ning Gullaskruvssjön, Tuvegöl och Ruvegöl 8 Madesjösjöns fiskevårds- Madesjösjön område Rismålagöl 4 Ädelfisk 9 Nybro ñskeklubb 10 Ramsjöns ñskevårds- Ramsjön, Kvarndammen 3 Ej konförsäljområde och Djupahål ning l l Skärsjöns ñskevårds- Skärsjön 3 område 12 Virkesjöns fiskevårds- Virkesjön område 13 Orranäsajöns fiskevårds- Orranäsasjön förening 14 Örsjösjöns ñskevårds- Örsjösjön, Örsjö göl område 15 Dackebosjöns fiskevårds- Dackebosjön, Ragnagölen område och Olsbosjön 16 Bällsjöns ñskevårds- Bällsjösjön område 17 Hultebräans fiskevårds- Hultebräan område 18 Emmabodabygdens Mosjön sportfiskeklubb

Anmärkning: Siffrorna 1-5 anger graden av intresse för fritidsfisket, enligt Nybro kommuns ñskeklubbs bedömning. l = litet intresse 5 = stort intresse

56 Exempel I SOU l980: 40

Jord- och skogsbruk

I samband med den kommunomfattande planeringen av markanvändning utförde lantbruksnämnden en kartläggning De av befintlig jordbruksmark. markområden som då klassades såsom brukningsvärd åkermark redovisas

å karta V 6.

Baserat på årliga sammanställningar har representanter för lantbruks-

nämnden bedömt att om år 1978 varit ett torrår skulle cirka 200000 m3

vatten ha utnyttjats för bevattningsändamål inom Nybro kommun (bevatt-

nad areal = 4 % av åkermarken) fördelat på olika områden enligt tabell 11

samt fig 20.

Inom Nybro kommun har ökad markavvattning genom utdikning eller sänkning av befintliga vattendrag endast förekommit i begränsad omfatt-

ning. Exempelvis sänktes vattennivån för lång tid sedan i Lindåsabäcken

nordväst om Riddaretorp för att möjliggöra ökat markutnyttjande för jordbruksändamål. Vidare har för skogsbruket nordväst om Orrefors betydande skogsdikning utförts under senare år.

/ ll›4ÅL:aÃs\.V./\-«/'*--/

\

vulcuLtAsknuv l A\.

\

x. . “iêâåê

“ .av .____v onasrons 7

FLEIMWPP

l o

l

l io

V . 9 xm TVALLA\_ 7 i, mm \

/ m /

llln /

Fig. 20 Större samman- Skala 012355 hängande jordbruksmark inom vilket bevattnings- - .r “os möjligheter för närvaran- -- l de finns. t,

sou 1980: 40 Exempel I 57 Tabell ll. Lantbruksnämndens bedömning av nuvarande bevattning under torrår

6¶Framtida ändrade anspråk på vattenanvändningen

Nedan anges för de olika nyttjandegrupperna kända - säkra eller uppskattade - inom kommun utöver den

anspråk på vattenförekomsterna Nybro nuvarande användningen enligt ovan.

Kommunala VA-anläggningar Grundvattenförekomster För att säkerställa den framtida vattenförsörjningen i kommunens olika tätorter på lång sikt (fram till år 2030) måste de grundvattenförekomster som redan nu nyttjas successivt nyttjas så långt det är möjligt. Härvid blir det också nödvändigt att förstärka den naturliga grundvattenförekomsten genom konstgjord infiltration av ytvatten. Det ökade nyttjandet av grundvattenförekomsterna framgår av tabell 12.

Tabell 12. Sammanställning över framtida ökade anspråk på grundvattenförekomster

Vattentäktsområde Naturlig grundvatten- Grundvattenmängd

mängd inklusive konst-

gjord infiltration

l/s l/s Gårdsryd 60 ca 300 Tikaskruv 20 ca 100 lgoäckebo-Balebo-Knivingaryd 20 ca 100 Orsjö 3 ca 10

Skydd sområde Runt samtliga befintliga och tilltänkta vattentäkter måste markanvändningen inom erforderliga skyddsområden styras så att nyttjandet av områdena för vattenförsörjningsändamål ej äventyras.

58 Exempel 1 SOU l980: 40

Ytvattenförekomster För att säkerställa ytvatten för injiltrationsändamål enligt olika tänkbara framtida alternativ bör följande förekomster vara möjliga att nyttja. Alsterån: Befmtligt regleringsmagasin om 1,5 miljoner m3 i Stora

Hindsjön avsätts som reserv för vattenförsörjningsändamål i centralorten.

Ett nytt regleringsmagasin med regleringshöjden cirka

en meter reserveras i Allgunnen för vattenförsörjningsändamål i centralorten.

Ljungbyån: Befmtligt regleringsmagasin om cirka 2 miljoner m3 i Or-

ranäsasjön avsätts såsom reserv för vattenförsörjningsändamål i Orrefors och centralorten.

Szt Sigfridsån: Ett nytt regleringsmagasin om cirka 5 miljoner m3 reser-

veras i Granfallsbäcken för vattenförsöijningsändamål i

centralorten med flera tätorter. Hagbyån: Ett utökat regleringsmagasin vid Örsjö damm reserveras

för vattenförsöijningsändamål i Örsjö och centralorten.

Vattenkraftverk

Efterhand som tekniken - i mini-

vad gäller kraftproduktion exempelvis kraftverk - förfmas bedöms ett effektivt nyttjande av vattenförekomsterna för kraftproduktionen vara önskvärd.

Alsterån Befintliga regleringsmagasin inom Nybro kommun samt uppströms kommungränsen bör nyttjas så effektivt som möjligt för kraftproduktion. Kraftstationen i Sandslätt skulle med ändrad drift, anpassad till kommunens elverks distributionsnät, kunna producera cirka 700000 kWh per år (enligt förslag upprättat av disponent Edvin Petersson i Blomstermåla).

Nytt regleringsmagasin är önskvärt i Allgunnen, vilken reglering skulle kunna tillgodogöras vid en ny kraftstation vid den raserade dammen vid Uddevallshyltan.

Ljungbyån.

Befmtligt i Orranässjön bör nyttjas så effektivt som

regleringsmagasin

möjligt för kraftproduktionen.

Jord- och skogsbruk Enligt en preliminär prognos upprättad av lantbruksnämnden uppskattas det framtida vattenbehovet för bevattning inom Nybro kommun till cirka 300000 m3 fördelat på 5%_ av befintlig åkerareal och olika delområden enligt tabell 13 .

SOU 1980: 40 Exempel 1 59

Ovan Blomkulla i Ljungbyån har en sänkning av vattenytan med cirka en meter bedömts kunna innebära friläggande av mader så att 100 ha produktiv skogsmark kan tillskapas.

Tabell 13. Lantbruksnämndens översiktliga bedömning av nuvarande och framtida bevattning under torrår

7 Övergripande mål

Kommunal Vattenförsörjning Det bedöms vara av stort värde att även framdeles kunna basera vattenförsörjningen vid kommunens tätorter på grundvatten. Förutsättningarna för uttag av grundvatten har bedömts vara speciellt goda vid D Gårdsryd (sydost om centralorten) D Tikaskruv (Orrefors) D Bäckebo

D Örsjö

Dessa områden måste säkerställas för nyttjande för kommunal vattenför-

Den naturliga grundvattenförekomsten måste emellertid framsörjning. deles förstärkas genom konstgjord infiltration av ytvatten. Ett säkerställande av erforderligt ytvatten måste framdeles kunna göras enligt följande D Stora Hindsjön D Orranäsasjön D nytt regleringsmagasin i Granfallsbäcken

Utsläpp av kommunalt avloppsvatten Under de senaste decennierna har kommunala avloppsreningsverk byggts ut successivt i den takt som tillgänglig teknik och ekonomi möjliggjort. Trots detta är avloppsreningsverken i några mindre tätorter för närvarande överbelastade. Med hänsyn till de mycket stora investeringar som erfordras för ytterligare utbyggnad av reningsverk måste nuvarande avloppsutsläpp på kort sikt bibehållas i stort oförändrade. Beslut har dock fattats om utbyggnad av nytt fyrstegs reningsverk i Örsjö. I den ekonomiska långtids-

60 Exempel 1 sou |9s0: 40

planeringen har vidare kompletterande utbyggnader planerats i Flerohopp,

Flygsfors och Orrefors.

Flertalet av nu nyttjade recipienter - utom Alsterån - har otillräcklig

lågvattenföring med otillfredställande miljöförhållanden till följd av av-

loppsutsläppen. I den pågående utredningen om kommunens framtida

vatten- och avloppsförsörjning måste stor vikt läggas vid recipientförhål-

landena

E] antingen genom att lågvattenföringen ökas genom regleringar

E] eller att en effektivare rening utförs.

Fram till år 1972 släpptes avloppsvattnet från centralorten ut i S:t Sigfrids-

ån vid Hanemåla (mekanisk och biologisk rening). Dessutom förekom fram

till nämnda tidpunkt bräddning av orenat avloppsvatten strax ovanför

Hanemåla. S:t Sigfridsåns nyttjande såsom recipient medförde härvid att

betydande slammängder avsattes i ån liksom att en betydande igenväxning

påbörjades. Olägenheterna för jordbruk, rörligt friluftsliv och naturmiljön

är uppenbara. Rensningsarbeten har därför påbörjats och hittills genom-

förts för delen Skabro - Gislabo.

Från allmän naturmiljösynpunkt är det angeläget att restaureringen av

S:t Sigfridsån fortsätts för delen mellan Hanemåla och Skabro.

. ?I

u. KRÅKSHÅLA

ill›4ÃLEnÃs\.V_/-»§../'\.

FLEROHOPP

Fig. 21 Övergripande , Skala Områden och sjöar vilka bedöms erforderliga för den framtida vattenförsörjningen.

SOU 1980: 40 Exempel I 61

Energilagring i sjöar och grundvattenförekomster Den framtida energiförsörjningen inom landet och Nybro kommun kommer att kräva en användning av alla tillgängliga lokala resurser. En ännu så länge föga nyttjad tillgång härvidlag utgör möjligheten till lagring av energi i grund- och ytvattenförekomster. Med hänsyn till vattenvolym, vattenomsättning och geografiskt läge skulle sådana förekomster kunna tänkas finnas i dels grundvattenförekomsten i Nybroåsen i anslutning till centralorten. dels i Linneasjön och Orranäsasjön, fig 22. Dessa tänkbara möjligheter bör beaktas vid prioritering av förekomsternas nyttjande. Särskild vikt måste läggas vid de ekologiska konsekvenserna av sådant nyttjande av ytvattenförekomster.

mKRÃKSMÅLA

ALSYERBRO

I l

llNÃLEnÃs\.v./“*-/\'-/

GULLASKRUV

0rrunüsusjö_n

FLERONOPF

Fig. 22 Övergripande

mål:

Områden och sjöar vilka

skall kunna nyttjas för

energilagring.

62 Exempel I SOU 1980: 40

Vattenkraft

Samtliga vattendrag inom Nybro kommun utom Alsterån har sina källområden inom kommunen. Med hänsyn till vattenföringarna har Alsterån störst betydelse för framtida produktion av vattenkraft. Befintliga och nedlagda kraftverk i Alsterån bör framdeles nyttjas för kraftproduktion. Såväl i Alsterån i övrigt som andra vattendrag bör tillvaratas möjligheterna i att med hjälp av så kallade minikraftverk nyttja möjligheterna till kraftproduktion.

Förutsättningarna för att utöka regleringsmagasinen i Alsterån inom Nybro kommun är mycket begränsade. Däremot torde ännu outnyttjade regleringsmöjligheter finnas i Alsterån inom Uppvidinge kommun. Med hänsyn till förenämnda vattenkraftproduktion är det ur Nybro kommuns synvinkel ett önskemål att sådan reglering genomförs.

ll›4ÃLERÃs\_V./-N..J'*./

GULLÅSKRUVl

FLEROHWP

F ig. 23 Övergripande mål: Vattendragssektioner vid vilka vattenkraft skall kunna produceras.

sou 1980: 40 Exempel I 63

Våtmarksskydd

Vissa våtmarker har en sådan karaktär att de är ovanliga eller typiska för landsdelen och av denna anledning bör bevaras. Framför allt bör naturliga - 24. förhållanden bevaras vid Sjömaden och Lilla marken Fällamfig

lilllMÃLERÃSN.\I.?§.J.$-J

GULLÅSKRUV .nu Sjömaden

›/.J , Lilla Manual*- M “E.°“° * Fällnn 7

Shin F ig. 24 Övergripande 012355 mål: Våtmarksømråden vilka bör bevaras med naturliga vattenförhållanden.

64 Exempel I

Bad Samtliga nu nyttjade badplatser skall så långt möjligt även framdeles kunna nyttjas för bad, fig 25.

Fiske Inom Nybro kommun förekommer inget yrkesfiske. Med hänsyn till sitt stora värde för rekreation bör förutsättningar för fritidsfiske så långt möjligt bevaras. Av störst betydelse är härvid D Rismålagöl

- - D Dackebosjön Ragnagölen Olsbosjön D Hultebräan D Mosjön

- - D Stora Råsgöl - Åsjön Kalvgöl Stensjön D Boasjön D Orranäsasjön D Stora Hindsjön D Skärsjön Ett säkerställande av fiskemöjligheterna i de här ovan nämnda

sjöarna förutsätter att kalkning i betydande omfattning måste genomföras. Begränsade ekonomiska ramar härför kan medföra att de övergripande målen under denna punkt måste begränsas.

l ||ulLsnÅs\.v.f\-/'\--/

GULLASKRUV

NH

FLERDHOPP

F ig. 25 Övergripande

:kula

Viktiga badplatser och sjöar av stor betydelse för fritidsfiske.

SOU l980: 40 Exempel I 65

Båtsport, vattenanknutet rörligtfriluftsliv

intresse har under senare år ägnats åt möjligheterna att lokalisera Speciellt attraktiva vattendragssystem lämpliga för kanoting. I

sammanhängande

kommun har vid riksinventeringen ett sådant system redovisats i Nybro Alsteråns huvudfåra, fig 26. Det är önskvärt att lågvattenföringen i detta vattendrag därför hålls på en hög och jämn nivå, vilket bör beaktas vid

av hushållningsregler för regleringsmagasin m. m. fastläggandet

För motorbåtspon lämpliga sjöar saknas inom kommunen.

u. xnÃxsMÅLA

lll›4ÃLzaÃs\.V./°'\.J'\›/

IGULLASKRUV I

FLE ROHDPP

Fig. 26 Övergripande

mål:

Vanendragssrräcka

lämplig som kanotled.

J|

66 Exempel 1 SOU l980: 40

Jordbrukets vattenbehov

Goda produktionsbetingelser för jordbruket bör säkerställas genom att

vatten för bevattningsändamål reserveras. Inom kommunen bedöms be-

vattning vara angelägen inom områdena (fig 27).

El Szt Sigfrid

D Kristvallabrunn

EI Madesjö

l|uALsaAs\.V.r-s-../\-/

.HIGULLÅSKRUVI

F ig. 27 Övergripande mål:

012355 Jordbruksområde inom vilka möjligheterna för bevattning är särskilt angelägna.

sou 1980: 40 Exempel 1 67

8 Kommunalt beslut avseende handlingsprogram för vattenöversikten

Arbetet med vattenöversikten måste baseras på D kunskap om vattenresurser D kunskap om anspråk på vatten D kommunala mål för vattnens nyttjande Det är då lämpligt att detta grundläggande material redovisas för och behandlas av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen i Nybro kommun beslöt vid sammanträde 1980-01-08 att det här tidigare redovisade materialet i sina huvuddrag skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med vattenöversikten. Fortsättningsvis benämns detta grundläggande material ”kommunalt handlingsprogram för vattenöversikt.

9 Alternativa lösningar

Nedan redovisas alternativa möjligheter att nyttja regleringsmagasinen i D Orranäsasjön D Szt Sigfridsån - Granfallsbäcken D Stora Hindsjön samt konsekvenserna av olika tänkbara nyttjandeformer.

Orranäsasjön Orranäsasjön är av hävd reglerad i syfte att säkerställa elproduktionen för i första hand Orrefors Glasbruk. Detta kraftverk är numera i stort utrivet. Enligt PM beträffande Orranäsasjön” (Orrje & Co 1971-03-12) är regleringshöjden 1,85 m och regleringsmagasinets volym 2,0 milj m3. Utgående från utförda i närliggande - Alsterån - av den

mätningar vattendrag naturliga avrinningen har beräknats den naturliga tillrinningen till Orranäsasjön under torrperioden 1921/22 - sannolikheten för att uppmätt nederbörd i Kalmar under de hydrologiska åren 1920/21 respektive 1921/22 skall underskridas är 1:49 respektive 1:2. Den på detta översiktliga material beräknade ackumulerade tillrinningen under denna period, med hänsyn tagen till avdunstningen från sjöytan, redovisas grafiskt ifig 28. Dessutom redovisas kontinuerlig tappning av 100 respektive 200 l/s. Av diagrammet framgår att under en sådan torrperiod erfordras ett regleringsmagasin om 0,8 respektive 2 milj m3 för att säkerställa sådana tappningar. Eftersom tillgänglig magasinsvolym är 2 milj m3 är det sålunda möjligt att med utnyttjande av hela magasinet kontinuerligt tappa eller bortleda 200 l/s.

68 Exempel 1 SOU l980: 40

:«: Tuppnmg 100 l/s Atcumulerad --- Tqppmng 1004100 lls neflehllrlnntng mil; m3

20 -Wr i i r r* Mux mogasnns behov 2,0 mnl m3 T , *U Max mogosms- Z? F

15 gul/KT . -

20-3?

g ;

l r l l l 10 - / il i

s v4

l

.f 2 i,_ A- F ig. 28 Orranäsasjön. På översiktlig! material ._ø- h beräknad ackumulerad Jlrln A[M[J JIAISOINTD Jlrly nanm: nettorillrinning. Ar 1921 __ _ A__ _ i 7_ML_1922W

Vatten- och avloppsfrågornas lösning på lång sikt för såväl Nybro centralort som tätorterna Orrefors, Flygsfors, Flerohopp, Gadderås och Alsterbro är för närvarande under utredning. Beroende på resultatet av denna utredning kan följande alternativa nyttjanden av regleringsmagasinet i Orranäsasjön bli aktuella.

SOU 1980: 40 Exempel I 69

- 100 l/s. Orranäsasjön Bortledning av vatten för kommunal Vattenförsörjning Alternativ A Säkerställande av Iågvattenföring för recipientändamål - 100 l/s.

För säkerställande av möjligheterna till fritidsñske och bad i Orranä-

Fig 29 UJIQF*

sasjön skall i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara Vattenförsörjning Recipient Ljungbyån fyllt, framför allt under vår och försommar. Fritid

I ||uÃLzaÃs\.v./\.J\./

i

\_ _nñuLLAsxauv

\.

FLEROHOPP

Fig. 29 Orranäsasjön. 3 L 5 Alternativ A. Vattenförsörjning. _ Recipient Ljungbyån. Fritid.

70 Exempel l SOU 1980: 40

Orranäsasjön . Säkerställande av lågvattenföring för recipientändamål i Ljungbyån Alternativ B 1001/s. Fig 30 . Säkerställande av lågvattenföring för recipientändamål i Szt Sigfrids- Recipient Ljungbyån ån - 100 l/s. Härför erfordras överföringsanordningar för överledoch Szt Sigfridsån ning av vatten från Ljungbyåns huvudfåra till Szt Sigfridsån. Fritid . För säkerställande av möjligheterna till fritidsñske och bad i Orranä-

sasjön skall i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara

fyllt, framför allt under vår och försommar.

./.\\./\_ ,

|||›4ÃLEnÃs\.v.f--\_.J'\-/

GULLASKRUV

|I|.

Fig. 30 Orranäxasjän. Alternativ B. Recipient Ljungbyån och S:t Sigfridsån. Fritid.

SOU 1980: 40 Exempel 1 71

Orranäsasjön . 1. Säkerställande av lågvattenföring för recipientändamål .i Ljungbyån Alternativ C - 1001/s.

2. Säkerställande av möjligheter till jordbruksbevattning i Kristvalla- Fig 31

brunnsområdet - 1001/s. Recipient Ljungbyån

3. För säkerställande av möjligheterna till fritidsfisket och bad i Orranä- Bevatlning

i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara Fritid sasjön skall

fyllt, framför allt under vår och försommar.

lI*uÃLEnÃs\.\/,/\.J\-/

GULLAsKRuv

FLERONNP

Fig. 31 Orranäsasjön. Alternativ C. Recipient Ljungbyån. Bevattning. Fritid.

72 Exempel I SOU 1980: 40

Orranäsasjön . Bortledning av vatten för kommunal Vattenförsörjning - 50 l/s. Alternativ D 2. Säkerställande av lågvattenföring för recipientändamål i Ljungbyån Fig 32 - 501/s. Vattenförsörjning . Säkerställande av lågvattenföring för recipientändamål i Szt Sigfrids- Recipient Ljungbyån ån - 50 l/s. Härför erfordras överföringsanordningar för överledning och Szt Sigfridsån av vatten från Ljungbyåns huvudfåra till S:t Sigfridsån. Bevattning . För säkerställande av möjligheterna inom till jordbruksbevattning Fritid Kristvallabrunns-området - 50 l/s. För säkerställande och möjligheter till fritidsfiske och bad i Orranäsasjön skall i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara fyllt, framför allt under vår och försommar.

./\-.J\_ .

iluÃLERÃs\_v_/s../\../

KRI YVALLA\ BRUNN-

F ig. 32 Orranäsasjön. Alternativ D. Vattenförsörjning. Recipient Ljungbyån och S:t Sigfridsån. Bevaltning. Fritid.

Orranäsasjön E. l. Reglering av hela det tillgängliga regleringsmagasinet tillåts för att Alternativ E möjliggöra maximalt av vattenkraften nyttjande för elproduktion Vattenkraft under förutsättning att minst 50 l/s tappas med hänsyn till allmän naturmiljö.

SOU 1980: 40 Exempel I 73

Sammanfattande konsekvensbeskrivning

från den här ovan redovisade beskrivningen av olika alternativ Utgående görs följande sammanfattande bedömning.

av de här ovan redovisade alternativa lösningarna kan

Ett genomförande komma att få betydande konsekvenser för olika nyttjare, t. ex. kommunen, vattenkraftintressenter, jordbrukare och fritidsfiskare, från såväl naturmiljösynpunkt som teknisk-ekonomiska synpunkter. Det är därför nödvändigt

i Orranäsasjön i föreliggande vattenöversikt avatt regleringsmagasinet sätts såsom ett U-OMRÅDE.

I avvaktan och ställningstaganden föreslås emellertid föl-

på utredning

gälla beträffande regleringsmagasinet i Orranäsasjön (aljande prioritering ternativ D). l. För kommunal Vattenförsörjning bortleds från Orranäsasjön i medeltal

50 l/s. 2. För att säkerställa acceptabla recipientförhållanden i Ljungbyån tappas

från Orranäsasjön minst 100 l/s. Hälften av denna vattenmängd överleds till S:t Sigfridsån för motsvarande ändamål i denna å. Därutöver tappas högst 50 l/s. Denna vattenmängd kan. vid behov utnyttjas för bevattningsändamål inom Kristvalla-området.

3. För säkerställande av möjligheter till fritidsfiske och bad i Orranäsasjön

skall i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara fyllt, fram-

för allt under vår- och försommar.

S :t Sigfridsån, Granfallsbäcken

Den framtida vattenförsörjningen för centralorten m.fl. kringliggande mindre tätorter baseras på grundvattenförekomsten vid Gårdsryd. Den naturliga grundvattenmängden är begränsad till 60 l/s men förutsättningarna för förstärkning med konstgjord infiltration av ytvatten har bedömts vara mycket gynnsamma - totalt uttag vid infiltration har bedömts till cirka 300 l/s. Erforderligt inñltrationsvatten kan enligt pågående utredning säkerställas enligt flera alternativa lösningar, fig 33. D Utbyggnad av regleringsmagasin i Granfallsbäcken med tillförsel av

vatten från Hagbyåns och Szt Sigfridsåns huvudfåror. D Överföring av vatten från Alsteråns huvudfåra från Stora Hindsjön eller

Allgunnen. D Överföring av vatten från Ljungbyåns huvudfåra, varvid regleringsma-

gasinet i Orranäsasjön måste ianspråktagas för detta ändamål (se

Orranäsasjön). Oavsett vilken principlösning som den pågående utredningen visar vara fördelaktigast är erforderlig investering för dess genomförande mycket hög. Av denna anledning bedöms det vara nödvändigt att låta

D regleringen av Orranäsasjön D regleringen av Granfallsbäcken D nyttjandet av S:t Sigfridsån nedan Torstetorpsdammen

74 Exempel I sou 1980:40

. xnÃusuÃLA

. r//A ./ \-.,-\ St Hindsjön

“uÃLEnÃ-s\.V,/-\../\. f/

_IHGULLÅSKRUV l

FLE RONNP

SH Fig. 33 Alternativa yto 1 2 3 I. s vattenmagasin för den framtida kommunala vat- tenförsörjningen infiltrationsändamål.

tillsvidare vara U-OMRÅDEN. I avvaktan på aktuell utredning och kommande ställningstaganden föreslås emellertid följande prioritering.

Granfallsbäcken: Reglering för l. recipientändamål för kommunalt avloppsvatten 2. kommunal Vattenförsörjning 3. jordbrukets bevattningsbehov

S :t Sigfridsån: Delsträcka 216: naturmiljö

Delsträcka 219: l. recipientändamål för kommunalt avloppsvatten

I 75

Exempel

2. jordbrukets bevattningsbehov - med hänsyn till naturmiljön bedöms

minsta acceptabla vattenföring vara 100 l/s. Bortledning för jordbruks-

bevattning får därför utföras endast då vattenföringen överstiger detta

värde.

Stora Hindsjön

Stora Hindsjön nyttjas för korttidsreglering för kraftändamål i enlighet med vattendom (mål AD 30/1927 och AD 14/1928). Lovgivet magasin utgör 1,5 milj. m3 med en regleringshöjd av 0,5 m. Inga krav på minimitappningar anges i domen. Utgående från utförda mätningar i Alsterån av den naturliga avrinningen har beräknats den naturliga tillrinningen till Stora Hindsjön under tonperioden 1921-1922 - sannolikheten för att uppmätt nederbörd i Kalmar under de hydrologiska åren 1920/21 respektive 1921/22 skall underskridas är l: 49 respektive 1:2. Den på detta översiktliga material beräknade ackumulerade nettotillrinningen under denna period, redovisas grafiskt i fig 34. Dessutom redovisas kontinuerlig tappning av 200 respektive 500 l/s. Av diagrammet framgår att under en sådan torrperiod erfordras ett regleringsmagasin om 1,3 respektive 4,0 milj. m3 för att

ÅCCUWWEFUU 1-2 Tuppmng 1000100 lls nettohllrmnrng ___

Tuppmng 100.100 “s milj m3

/

Max mugçsnns-

behov I.,0 ma, m3

j

J

_zø-ø

Max mugusuns-

behov 1,3 m|l1m3

S0

l

J

JJJ

f ____..-

z a-_- 4- Fzg. 34 Stora Hmdsjon -

J ._- o .. - v

_g_ ._---- Pa overszktlzgtmaterza I Manua JIFI AlMlJ JlAlS oluln JlFln beräknadackunderad Är 1921 1922 nettotillrinning.

76 Exempel 1 SOU 1980: 40

säkerställa sådan tappning. Eftersom tillgängligt magasin är 1,5 milj. m5 är det sålunda möjligt att med nyttjande av hela magasinet kontinuerligt tappa eller bortleda cirka 250 l/s.

Vatten- och avloppsfrågornas lösning på lång sikt för såväl Nybro centralort som tätorterna Orrefors, Flygsfors, Flerohopp, Gadderås och Alsterbro är f.n. under utredning. Oavsett resultatet av denna utredning måste såsom säkerhet för den framtida vattenförsörjningen reserveras cirka 0,7 milj. m3 - motsvarande en bortledning av 100 l/s - i Stora Hindsjön.

Från allmän naturmiljösynpunkt samt med hänsyn till det rörliga friluftslivet (kanoting) är det angeläget att lågvattenföringen i Alsterån är minst 200 l/s - motsvarande en årslågvattenföring som statistiskt underskrids en gång vart 10:e år. Nybro kommun kräver att tillgängliga

regleringsmagasin inom Uppvidinge kommun och i Uvasjön nyttjas i

så att vattenföringen Alsterån vid inloppet till Uvasjön liksom utloppet ur nämnda

sjö är minst 200 l/s. Med utgångspunkt från vad ovan sagts föreslås

följande prioritering gälla beträffande regleringsmagasinet Stora Hindsjön, fig 35. l. I Stora Hindsjön reserveras 100 l/s för kommunal

Vattenförsörjning.

nlGULLÅSKRUVl

FLEROHOPP

Fig. 35 Principfigur avseende tillåtet nyttjande av vattnet i Stora Hindsjön.

SOU 1980: 40 Exempel I 77

. För att säkerställa allmänna naturmiljökrav i Alsterån samt tillgodose

förutsättningarna för kanoting i Alsterån tappas från Stora Hindsjön

minst 300 l/s (förutsätter att lägst 200 l/s framrinner i Alsterån i gränsen

till Uppvidinge kommun).

ett effektivt nyttjande av vattenkraften i Alsterån får . För att möjliggöra

den översta delen av regleringsmagasinet - cirka 0,2 milj. m3 - nyttjas för reglering under förutsättning att lägsta lågvattenföring vid sjöns utlopp är minst 300 l/s. För säkerställande av möjligheterna till fritidsfiske, bad och båtsport (kanoting) i Stora Hindsjön skall i största möjliga utsträckning regle-

vara fyllt (gäller ej de översta 0,2 milj. m3) framför allt ringsmagasinet under vår och försommar.

10 Förslag till vattenöversikt

av nuvarande nyttjande, framtida anspråk, Baserat på tidigare beskrivning övergripande mål samt samråd och diskussioner har en principiell prioritering av tillåtet nyttjande skisserats i D tabell 14 - ytvatten D tabell 15 - grundvatten Häri redovisas samtidigt kortfattat dels erforderliga tekniska anordningar för att möjliggöra nyttjandet, dels de överväganden och motiv som ligger

Föreslagen prioritering - VATTENÖVERSIKtill grund för förslagen. TEN - har dessutom sammanställts på en BESTÄMMELSEKARTA, karta V 7. Sifferangivelser utgör en hänvisning mellan kartor och tabeller. I såväl tabellerna som på kartan används följande

Beteckningar: N Naturvård, rörligt friluftsliv R Recipient(k - kommunalt avlopp

i - industriavlopp) K Kommunal Vattenförsörjning I Industriell Vattenförsörjning J Jordbruksbevattning Ff fritidsñske B Bad G Grustäkt El Kraftproduktion Regl Regleringsmagasin U Utredningsområde ( ) Anger oprioriterat nyttjande, tillåtet endast om prioriterat nyttjande ej

förnärmas.

78 Exempel 1

I“›IÃLERÃS\.V./%./'*-/

H IGULLASKRUVl

- Fig. 36 Vattenöversikt ytvatten - sekttonsmar-

goda3 5 s w I_ keringar-

Exempel I 79

Tabell l4. Prioritering av ytvattnets tillåtna nyttjande med konsekvensbeskrivningar och motiv

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga Överväganden, motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l: 10 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår l: 10

Alsterån l. 0,2 m3/s - El El i Uva- 4 Uvasjön Inga Regleringsmagasinet Z. 3,8 m3/s Regl El Regl El sjön utgör 0,8 milj m3 vilket 3. 25,9 m3/s magasin kontidsregleras för kraftändamål vid befintlig kraftstation vid Uvafors. Vattendomen innehåller inga villkor om minimitappning från magasinet. Med hänsyn till allmän naturmiljö är det önskvärt att minst 200 l/s framsläpps (motsvarande naturlig årslågvattenföring som underskrids med sannolikheten 1:10). Nybro kommun förutsätter att regleringsmagasinen inom Uppvidinge kommun handhas så att minst denna vattenföring framrinner i Alsterån vid kommungränsen. 5 Stora Se även sid 75. - K 1. I Stora l-lindsjön l. 0,2 m3/s Regl K Regl Inga Hindsjön reser- 2. 4,6 m3/s El N veras 100 l/s för kommunal 3. 31,7 m3/s N El Vattenförsörjning. Ft (Ft) 2. För att säkerställa all- B (B) männa naturmiljökrav i Alsterån samt tillgodose förutsättningarna för kanoting i Alsterån tappas från Stora Hindsjön minst 300 l/s (förutsätter att lägst 200 l/s framrinner i Alsterån i gränsen till Uppvidinge kommun). 3. För att möjliggöra ett effektivt nyttjande av vattenkraften i Alsterån får den översta delen av reglerings-

- cirka magasinet 0,2 milj m3 - nyttjas för korttidsreglering under förutsättning att lägsta lågvattenföring vid sjöns utlopp är minst 300 l/s.

80 Exempel I SOU 1980: 40

Tabell 14 (forts.) ALSTERÅN

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga överväganden, motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska g Delsträcka föring, anordningar torrår 1: 10 . Medelvattenföring . Årshögvattenföring, våtår l: 10

4. För säkerställande av möjligheterna till fritidsñske, bad och båtsport (kanoting) i Stora Hindsjön skall i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara fyllt (gäller ej de översta 0,2 milj m3) framför allt under vår och försommar. 3 Lilla Hindsjön Inga - El El 6 Högeström Inga Nyttjande för båtsport (ka- Rk Rk noting) baseras redan i dagsläget på befintliga kraftverk, varför inga åtgärder för att åstadkomma helt sammanhängande vattenleder erfordras. 0,25 m3/s - Rk Rk 7 lnloppet i Inga Överledning av vatten till Allgunnen 5,0 m3/s N N Snärjebäcken för recipientb) . 34,0 m3/s Se även ändamål samt jordbruksbesektion vattning bedöms vid nytt- 105 jande av regleringsmagasinet i Stora l-lindsjön enligt ovan (sektion 5) kunna tillåtas vid högre vattenföringar i ån än 250 l/s, d v s med minst 50 l/s. 8 Utloppet ur Allgunnen Inga Oavsett resultatet av pågående utredning av VA-frågomas lösning på lång sikt för centralonen mfl mindre tätorter måste såsom säkerhet för den framtida vattenförsörjningen reserveras möjlighet till bortledning av 100 l/s från Allgunnen. Sådan bortledning bedöms kunna utföras utan regleringsanordningar och utan att nyttjandet för naturintressen inskränks märkbart.

sou 1980: 40 Exempel 1 81

Tabell 14 (forts.) BADEBODAÅN/SNÄRJEBÃCKEN

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga Överväganden. motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l: 10 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår l: 10

9 Uddevalls- - - El El Ny kraft- Ett nyttjande av vattenkrafhyltan station ten i Alsterån vid den raserade anläggningen vid Uddevallshyltan är tillåtligt endast under förutsättning att anläggningen är ekonomiskt lönsam utan reglering av Allgunnen. - - Ff Ff - 10 Stensjön Inga B B

Badebodaån - - Ff Ff 2 lnloppeti Inga Allgunnen N N - - Ff Ff l Boasjön Inga B B N N ll - - N N Fagrasjön Inga

Snärjebäcken 104 Ovan - - N N lnga Bäckebo l0l - - Rk N från Sjöamåla Inga Avloppsvattenmängden N (Rk) Knivingaryd är fn så liten att allt avloppsvatten inñltreras i de biologiska dammarna. Med hänsyn till naturmiljön bedöms det vara angeläget att bibehålla dessa förhållanden. Reningsanläggningen skall därför skötas så att bräddning av avloppsvatten till recipienten utförs endast när vattenföringen i sektion l0l överstiger 20 l/s. - - N N Naturvårdsintressena vid 102 Smedjevika- Inga bäcken Stensjön och Sjömaden för- (övre del) utsätter endast bibehållande av naturliga förhållanden varför inga anordningar bedöms erforderliga för säkerställande av högre vattenföringar.

82 Exempel 1

Tabell 14 (forts.) SNÄRJEBÃCKEN/LJUNGBYÅN Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga överväganden, motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l: 10 2. Medelvattenföring 3. Ãrshögvattenföring, våtår l: 10

103 Smedjevika- - - N - N Inga bäcken (Nedre del) 105 Kommun- - - J Rk Överförings- Nyttjande för recipientändagränsen Rk (J) anordningar mål kräver en årslågvattenföring av minst 50 l/s. Nyttjandet för jordbruksbevattning är därför tillåtligt endast då vattenföringen är högre än nyssnämnda värde. Vid högt vattenstånd i Alsterån avbördas en del av vattnet genom Snärjebäcken (bifurkation). Det bedöms därför vara möjligt att med relativt enkla tekniska anordningar vid bifurkationsstället även vid lågvattenföring säkerställa överledning av vatten från Alsteråns huvudfåra till Snärjebäcken så att nyttjandet av Snärjebäckens vatten säkerställs för såväl recipientändamål som jordbruksbevattning.

Ljungbyån 201 Ovan - - N N Inga - Målerås 202 Långaskmv - Av- Rk Rk Inga Enda möjligheten att frilägga loppsån från avloppsutsläpp på devatten len Målerås-Gullaskruv är en utbyggnad av sluten avloppsledning till Gullaskruv. En sådan utbyggnad bedöms emellertid på allmänna grunder vara ogenomförbar från ekonomisk synpunkt. I ett längre tidsperspektiv kan längre gående rening av avloppsvattnet bli aktuellt att genomföra.

SOU 1980: 40 Exempel I 83

Tabell 14 (forts.) LJUNGBYÅN

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga överväganden. motiv förekomst l. Arslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l: 10 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring. våtår l: l0

- - Rk Rk Se även sid 67. 205 lnloppet i Inga Orranäsasjön I (l) Nyttjandet för recipientändamål förutsätter att årslågvattenföringen (torrår l: l0) uppgår till minst 50 l/s. Nyttjandet för industriändamål (timmerbevattning) .är därför tillåtligt endast under perioder då vattenföringen är högre än nyssnämnda värde. Regleringsmöjligheter för att under alla förhållanden tillåta vattenbortledning för industriändamål saknas från allmänna miljösynpunkter. 203 Derasjön - - Ff Ff lnga Vissa förutsättningar för regm fl lering av Derasjön mfl förefinns. Med hänsyn till att sjön utgör en källsjö med mycket litet tillrinningsområde är värdet av regleringen ringa. Av denna anledning prioriteras fritidsfisket i Derasjön m fl sjöar. En förutsättning härför är dock att kalkning i erforderlig omfattning genomförs, dock inget allmänt intresse i nuläget. Se även sid 67. 204 F lottbäckens - - N Restaure- Vid Barkaström finns resutlopp i ring av terna av en äldre dammbygg- Vapen- äldre nad (förmodligen för kombibäcksån damm nerad kvarn- och sågdrift) Frågan om restaurering av dammbyggnaden har väckts. Från allmän naturmiljösynpunkt bedöms det vara lämpligt att restaurera dammbyggnaden. Med hänsyn till att dammbyggnaden ligger i anslutning till en isälvsavlagring förefmns vissa tekniska svårigheter att med rimlig ekonomisk insats genomföra en restaurering.

84 Exempel I SOU l980: 40

Tabell l4 (forts.) LJUNGBYÅN

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga Överväganden. motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring. anordningar torrår l: l0 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår l: l0

206 Utloppet ur - Alt A U-område - se även sid 67. Orranäsasjön l. 0,01 m3/s Regl K 2. 1,0 m3/s Rk Regl K Inga l avvaktan på utredning och 3. 10,8 m3/s B Rk ställningstaganden föreslås Ff (B) emellertid en prioritering en- N (F0 ligt alternativ D innebärande El l. För kommunal vattenför- AIIB Pumpstation sörjning bortleds från Orra- Regl Rk- och över- näsasjön i medeltal 50 l/s. Ljungbyån förings- 2. För att säkerställa accep-

ledning tabla recipientförhållanden i Rk- Ljungbyån tappas från Or- S:t Sig- ranäsasjön minst l00 l/s. fridsån Hälften av denna vatten- (B) mängd överleds för motsva- .A (Ff) rande ändamål i Szt Sigfrids- Alt C Inga ån exempelvis strax ovan Regl Rk Flerohopp till Flyebobäcken J (Bolanders bäck). Därutöver (B) tappas högst 50 l/s. Denna (Ff) vattenmängd kan vid behov

utnyttjas för bevattningsändamål inom Kristvalla-området.

Alt D Pumpstation 3. För säkerställande av möj- Regl K och över- ligheter till fritidsfiske och Rk- förings- bad i Orranäsasjön skall i Ljungbyån ledning största möjliga utsträckning Rk- regleringsmagasinet vara Szt Sig- fyllt framför allt under vår fridsån och försommar. J Kalkning erfordras. (B) (Ff) Alt E Ny kraft- Regl El station (K) (Rk) (B) (FO

Exempel 1 85 SOU l980: 40

LJUNcBYÅN/szT SIGFRIDSÅN

Tabell l4 (forts.) Erforderliga Överväganden, motiv Vatten- Vattenmângder Beskaf- Anspråk Tillåtet fenhet nyttjande tekniska förekomst l. Årslågvatten- Delsträcka föring, anordningar torrår l: l0 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår l: 10

- - l Bortledningen av vatten för 207 Ovan Rk,i lnga Rk l befintlig industri är relativt Flygsfors Ri betydande. Allt vatten som bortleds släpps emellertid tillbaka ut i Vapenbäcksån strax nedströms bonledningspunkten varför aktuell bortledning inte påverkar vattenföringen i ån. - - - Rk, i Rk, i Inga 208 Ovan Flerohopp - - Regleringsmagasinet i Orra- 209 Kommun- Rki Rk,i Inga J (J) näsasjön avses nyttjas för sägränsen kerställande av en lågvatten- (högra fåran) föring av minst 50 l/s i Ljungbyån. Bortledning för jordbruksbevattning får utföras endast när vattenföringen naturligt eller genom den särskilt tillåtna korttidsregleringen i Orranäsasjön överstiger 50 l/s och då i en mängd som svarar mot aktuellt överskott. - - - J J Inga 210 Kommun gränsen (Vänstra fåran) - - Över- - Rensning Problem, som tidvis uppträ- 207, 208, sväm- der i form av översvämning 209, 2l0 kan eventuellt bero på Flygsfors- ningssuccessiv uppgrundning av kommun- skydd åfåran. Förutsättningarna för gränsen upprensning bör därför utredas.

5:! Sigfridsån är - - N N Inga Kvammiljön vid Åslahult 2ll Gränö av kulturhistoriskt intresse aktuell miljö har nyligen restaurerats. På allmänna grunder bedöms det vara ogenomförbart att öka lågvattenföringen på aktuell delsträcka.

86 Exempel I

Tabell 14 (forts.) S:T SIG FRIDSÅN Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga Överväganden. motiv förekomst 1. Årslågvatten- fenhet tekniska nyttjande Delsträcka föring, anordningar torrår l: 10 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring. våtår l: 10

212 Lindås - - N N Inga - 214 Riddaretorp - - J J Inga Med hänsyn till naturmiljön bedöms minsta acceptabla vattenföring vara 20 l/s. Bortledning för jordbruksbevattning får därför utföras endast då vattenföringen överstiger detta värde. 215 Madesjösjön - - Ff Ff Inga Kalkning erfordras. - - 2l3 Rismålagöl Ff Ff Inga Kalkning erfordras. B B 2|6 Skabro 1. 0,01 m3/s N N Inga Med hänsyn till naturmiljön 2. 1,0 m3/s bör lågvattenföringen vara så 3. 10,4 m3/s hög som möjligt. Regleringsanordningar av sådan storlek att de under längre tid än l dygn kan påverka lågvattenföringen bedöms ej vara möjliga att utbygga på allmänna grunder. Befintliga och planerade mindre dammar på delsträckan skall skötas så att en så hög och jämn vattenyta som möjligt kan hållas. 219 Kommun Jämför del- Rk Alt A Inga U-omrâde - se även sid 73_ gränsen sträcka 216 J Rk samt sektion 217. Fis- Ff keintresset utgörs av bety- AI! B l. Nytt regle- delsefullt ñske - fritids- och Rk ringsmayrkesñske - av havsöring i J gasini Ljungbyåns nedre del inom Ff Granfalls- Kalmar kommun. bäcken 2. Överledning från Ljungbyån 217 Granfalls- - - Regl Rk Al! A Nytt regle- U-område bäcken K Regl Rk ringsmagasin i- l avvaktan på utredning och J K Granfalls- ställningstagande föreslås (J) bäcken Granfallsbäcken nyttjas för N AltB Inga jordbrukets bevattningsän- J damål. 218 Västra - - - J J Inga kullaån

SOU 1980: 40 Exempel l 87

Tabell 14 (forts.) HAGBYÅN

Vatten- Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga överväganden. motiv Vattenmängder förekomst 1. Ãrslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l: 10 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår l: 10

Hagbyån - - K En bortledning för kommu- 30l Ovan Örsjö lnga nal Vattenförsörjning (konstgjord infiltration) i Örsjö förutsätter ett nyttjande av beñntlig regleringsdamm vid gamla kvarnen i Örsjö. Prioriteringen förutsätter att Emmaboda och Nybro kommuner gemensamt genomför en planering avseende såväl regleringsförhållandena som recipientnyttjandet. *- - Rk Rk Nytt fyrstegs Förutsättningarna för ut- 302 Utloppet ur Örsjösjön Ff (F0 reningsverk byggnad av ett regleringsmagasin av betydligt större omfattning än det nuvarande vid gamla kvarnen i Örsjö har översiktligt studerats. Det bedöms dock icke vara ekonomiskt möjligt att genomföra en sådan utbyggnad. För att säkerställa acceptabla recipientförhållanden förutsätts därför reningsverket i Örsjö byggas om till en fyrstegs reningsverk (inklusive filter). 304 Ovan till- - - Rk Rk lnga För att säkerställa accepflödet från J (J) tabla recipientförhållanden Jansabäcken K (K) är bortledning för jordbruksbevattning tillåtligt endast vid vattenföringar högre än 30 l/s och då i en mängd som motsvarar aktuellt överskott. Bortledning av vatten för kommunal Vattenförsörjning i Nybro genom överledning till Granfallsbäcken är tillåtligt endast vid vattenföringar högre än 1001/s. Bortledning för kommunal vattenförsörjning i Kalmar genom överledning till Hultebräan regleras genom vattendom.

88 Exempel I SOU l980z 40

Tabell 14 (forts.) HAGBYÅN/LYCKEBYÃN

Vatten- Vattenmängder Beskaf- Anspråk Tillåtet Erforderliga överväganden. motiv förekomst l. Årslågvatten- fenhet nyttjande tekniska Delsträcka föring, anordningar torrår l : 10 2. Medelvattenföring 3. Årshögvattenföring, våtår l: 10

306 Kommun- Rk Inga Kalmar kommun nyttjar i engränsen K (K) lighet med vattendom Hagbyån för transport av inñltrationsvatten för den kommunala vattenförsörjningen i Kalmar från Hultebräan till bortledningspunkten vid Väntorps kvarn i Kalmar kommun. 307 Hultebräan - K Regl K Regl lnga Kalmar kommun har genom Ff (FD vattendom tillstånd att ut- B (B) nyttja regleringsmagasinet i Hultebräan för den kommunala vattenförsörjningen (inñltrationsvatten) i Kalmar. Enligt domen skall vattenytan i Hultebräan så långt möjligt hållas vid dämningsgränsen. Minst 20 l/s skall med hänsyn till recipientförhållandena i Jansabäcken enligt domen alltid tappas. Kalkning erfordras. 305 J ansabäcken - Rk Inga Lågvattenföringen i Jansabäcken enligt ovan - 20 l/s bedöms vara tillräcklig för att säkerställa acceptabla recipientförhållanden nedan Alsjöholm. 303 Dackebosjön - Kalkning erfordras.

308 Mosjön Kalkning erfordras.

Lyckebyån 401 Skärsjön Kalkning erfordras.

Exempel I 89

och motiv Tabell 15. Prioritering av grundvattnets tillåtna nyttjande med konsekvensbeskrivningar NATURVÅRD

Flod- Bedömd till- Vatten Anspråk Tillåtet Erforder- Övervägandemmotiv Grundvattenförekomst. område gänglig grund-beskaf- nytt- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhel jande niska anområde l/s ordningar

(beteckning i kommunöversikten)

Naturvård - - N - N1 Yttran Alsterån N Inga

(Rn l) - - - NZ Kvillen- Alsterån N N Inga Kleven (Fn 24) - - - N3 Alsterån N N Inga Bjärsjön (Fn 25) - - - N4 Paradis Alsterån N N Inga

(Rn 2) - - N - N5 Fagrasjö Alstcrån N Inga (Rn 3)

ur-MALERAS. ,- .zwm V

O-N9

\ N10 .HWULLASKRUV Q FLVGS-

h .rü .V nsaouoøoN3

- Fig. 37 Vattenöversikt Skala 012355 grundvatten - lägesmar-

keringar avseende områden prioriterade för naturvård.

90 Exempel 1

Tabell 15 (forts.) NATURVÅRD Grundvatten- Flod- Bedömd tili- Vatten- Anspråk Tillåtet Erforderöverväganden. motiv förekomst. område gänglig grund- beskafnytt- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet jande niska anområde I/s ordningar (beteckning i kommunöversikten)

N6 Alsterån I I - Allgunnen Z Z Inga (Rn 34, Fn 43) N7 Stensjön - - - Snärje- N N Inga (Rn 10) bäcken N8 Lilla I l - Ljungbyån Z Z Inga Marken- Fäilan (Rn 16) N9 Ebe- I I Alsterån, Z Z - Inga mossarna Ljungbyån (Rn 9) N10 Gråstens- I | Ljungbyån Z Z Inga mon (Rn 7) N11 Derasjön Ljungbyån I I - Z Z Inga (Rn ll) N12 Gunnebo- i I - Ljungbyån Z Z Inga Siggemåla- Kristvalla (Rn 17) N13 Fjälebo Hagbyån - - - N N Inga (Fr 1) N14 Ramsjö- - - Hagbyån N N Inga sjön (Rn 28) N15 Hökasjön - - Hagbyån N N Inga - (Rn 29) - - N16 Olsbosjön Hagbyån N N Inga - (Rn 29) N17 Hulte- - - Hagbyån N N Inga bräan (Rn 30, Fn 41) N18 Hamp- I I Ljungbyån Z Z Inga mossen (Rn 23) N19 Toresbo 1 I Hagbyån Z Z - Inga (Fr 2)

sou 1980: 40 Exempel l 91

Tabell 15 (forts.) JORDBRUKSBEVATTNING

Bedömd till- Vatten- Erforder- överväganden. motiv Grundvatten- Flod- Anspråk Tillåtet förekomst. område gânglig grund-beskaf- tek-

nytt- lilga

Delstrâcka/ vattenmängd fenhet ;ande niska anområde I/s ordning?

Jordbruksbevattning Jl Kråks- Alsterån - - J J Erforderliga brunnar förut- Inga måla sätts utföras av nyttjama. Alsterån - - J J brunnar förut- J2 Kråks- Inga Erforderliga måla sätts utföras av nyttjama. - - J J brunnar förut- J3 Flygsfors Ljungbyån Inga Erforderliga sätts utföras av nyttjama. J4 Kristvalla - - J J Erforderliga brunnar förut- Ljungbyån Inga sätts utföras av nyttjama. - - J J Naturintresset (floran) be- J5 Kristvalla Ljungbyån Inga N (N) döms ej vara så känsligt för lokala grundvattenuttag att det från allmän synpunkt är motiverat att avstå från nyttjande för bevattning. Erforderliga brunnar föruttsätts utföras av nyttjarna.

lg:xnÃksnÅLA n

00:2

ll›aÃLEnÃs›\.v,/\.J*-./

GULLÅSKRUV llh

FLERDHOPP

Fig. 38 Vattenöversikt - grundvatten lägesmarkeringar avseende områden prioriterade för jordbruksbevattning.

92 Exempel I SOU l980: 40

Tabell I5 (forts.) JORDBRUKSBEVATTNING

Grundvatten- Flod- Bedömd till- Vatten- Anspråk Tillåtet Erforder- överväganden, motiv förekomst. område gänglig grund- beskaf- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet niska anområde l/s ordningar

J6 Kristvalla Ljungbyån Inga brunnar förut-

Erforderliga

sätts utföras av nyttjarna. J7 Madesjö Ljungbyån Inga brunnar förut-

Erforderiga

sätts utföras av nyttjama. J8 Flerohopp Ljungbyån Inga Erforderliga brunnar förut-

sätts utföras av nyttjarna. J9 Szt Sig- Ljungbyån Inga

Erforderliga brunnar förut-

frid

sätts utföras av nyttjarna. J 10 Alsjöholm Ljungbyån, Inga Erforderliga brunnar förut-

Hagbyån sätts utföras av nyttjarna.

_/

I

Öa2LeaÅs\.V_ø-\./\./

l.

./

GULLASKRUV l

Fig. 39 Vattenöversikt grundvatten -

lägesmarkeringar avseende områden prioriterade för kommunal vanenförsörjning.

Exempel I 93 SOU 1980: 40

KOMMUNAL VATTENFÖRSÖRJNING Tabell 15 (forts.) Vatten- Erforder- överväganden, motiv Grundvatten- Flod- Bedömd till- Anspråk Tillåtet område gänglig grund- beskaf- nytt- liga tekförekomst. vattenmängd fenhet jande niska an- Delsträcka/ |/s ordningar område

Kommunal Vattenförsörjning - K - Kl Kniv- Alsterån, 2,0 K lnga ingaryd Snäijebäcken - J K lnga Detaljerade geohydroio- K2 Bäckebo Snärje- 20 (cirka K giska undersökningar avsebäcken 100 vid (J) ende möjliga grundvattenkonstgjord infiltration) uttag har ej utförts. För att möjliggöra olika lösningar K K lnga av kommunens framtida K3 Bäckebo Snätje- Vattenförsörjning är det bäcken J nödvändigt att även Bäckebo-området kan nyttjas. I så fall måste successivt nya brunnar och inñltrationsbassänger utföras. Inftltrationsvatten måste säkerställas i ytvattenförekomster i Alsterån. - - K K - K4 Målerås Ljungbyån Inga - - - K5 Flerohopp Ljungbyån K K Inga K6 UlTika- - K K Inga Den kommunala vattenför- Ljungbyån 20 (cirka skruv lO0 vid för- l (I) sörjningen för Gullaskruv, stärkning N (N) Orrefors, Flygsfors och genom konst- Gadderås baseras för närgjord inñlt- varande på den naturliga tration) grundvattenförekomsten vid Tikaskruv. För att säkerställa alternativa möjligheter att lösa den framtida vattenförsötjningen för centralonen samt flera av kommunens mindre tätorter måste emellertid grundvattenförekomsten vid Tikaskruv kunna nyttjas fullt ut. Erforderligt inñltrationsvatten måste säkerställas i Vapenbäcksån eller Alsterån. Vid ett ökat nyttjande erfordras successiv utbyggnad av brunnar och inñltrationsbassänger. För att närmare klarlägga uttagbara vattenmängder och aktuellt tillrinningsområde erfordras dock detaljerade geohydrologiska undersökningar. l avvaktan på resultatet av sådana un-

94 Exempel I SO U 1980:40

Tabell 15 (forts.) KOMMUNAL VATTENFÖRS-ÖRJNING Grundvatten- Flod- Bedömd till- Vatten- Erforder- Anspråk Tillåtet överväganden, motiv förekomst. område gänglig grund- beskafnytt- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet jande niska anområde l/s ordningar

dersökningar föreslås ett område runt Tikaskruv avsättas såsom ett U-område. K7 Desemåla l I Ljungbyån W Inga Grundvattenförekomsten (I) vid Desemåla nyttjas för närvarande för centralortens Vattenförsörjning. Framdeles måste även vid full utbyggnad vid Gårdsryd den äldre vattentäkten vid Desemåla kunna nyttjas såsom reservvattentäkt. K8 Gårdsryd Ljungbyån 60 - Successivt Nybroåsen innehåller den (cirka 300 (E) nya brun- grundvattenförekomst l/s vid för- (J) nar och inom Nybro kommun som stärkning (G) infiltra- bäst kan nyttjas för att sä-

OU1W

genom konst- tionsbas- kerställa centralortens och gjord inñl- sänger flera mindre tätorters framtration) Uttida vattenförsöijning. tag av grundvatten för jordbruksbevattning samt grustäkt får därför utföras endast om det utförs på ett sådant sätt att den kommunala vattenförsöijningen ej äventyras. Ett förslag till skyddsföreskrifter som tidigare upprättats bör äjourföras samt inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse. K9 Szt Sig- l l Ljungbyån Inga frid “W (J)

KIO U3 Örsjö Hagbyån 3 _ Brunnar, Vattenförsörjningen för (cirka 10 07? (G) infiltra- Örsjö tätort planeras framvid förstärktionsbas- deles baseras på grundvatning genom sänger tenförekomsten vid ijord konstgjord Örsjö. Geohydrologiska infiltration) undersökningar I pågår. avvaktan på resultatet av dessa, varefter tillrinningsområdet mer exakt kan avgränsas, föreslås ett ungefärligt tillrinningsområde avsättas såsom U-område.

SOU l980: 40 Exempel I 95

Tabell 15(forts.) KOMMUNAL VATTENFÖRSÖRJNING Grundvatten- Flod- Bedömd till- Vatten- AnspråkTillåtet Erforder- Övervägandemmotiv förekomst. område gänglig grund- beskaf- nytt- liga lek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet jande niska an-

[nga måla

./*\ - . .

_/ »||EZL?;s\.V.»-\.z=./

\ louLLAskkuv I

FLEROHOPP

- Fig. 40 Vattenöversik! grundvatten Iägesmarkeringar avseende områden priorterade för grustäkt.

GRUSTÄKT

Grundvatten- Flod- Bedömd tiIl- Vatten- AnspråkTiIIåtet Erforder- överväganden. motiv förekomst. område gänglig grund- beskaf- nytt- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet jande niska anområde l/s ordningar Grusläk! Gl Bäckebo - - G G _ Snätje- lnga bäcken J (J) G2 - - G G - Gangs- Ljungbyån Inga mada- N (N) kullarna mi]

96 Exempel 1 SO U l980: 40

lluÃLEaÃs\.V./%-/\--/

GULLÅSKRUV

FLEROHDPP

Fig. 4! Vattenöversikt -

;km

- ° 1 7 3 “ 5 grundvatten lägesmarkeringar avseende omrâden prioriterade för industriell Vattenförsörjning.

Tabell 15 (forts.) INDUSTRIVATTEN

Grundvatten- Flod- Bedömd till- Vatten- Anspråk Tillåtet Erforder- överväganden, motiv förekomst. område gänglig grund- beskaf- nytt- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet jande niska anområde l/s ordningar

Industrivatten Il Krist- - - K I

Ljungbyån Inga Vattenförsöijningen för

valla- I (K) Kristvallabrunns tätort ba-

brunn J (J) seras för närvarande på

vattenleverans via en över-

föringsledning från Nybro

centralort. Den äldre kom-

munala: vattentäkten med

tillhörande inñltrationsan-

läggning används fortfaran-

de delvis men skall övertas

av industrin (HeluBroiler).

Uttag av inñltrationsvatten

från Ljungbyån är tillåtligt

endast vid vattenföring i ån

av minst 150 l/s.

SOU l980: 40 Exempel I 97

Tabell l5 (forts.) INDUSTRIVATTEN

Grundvatten- Flod- Bedömd till- Vatten- Anspråk Tillåtet Erforder- överväganden. motiv förekomst. område gänglig grund- beskaf- nytt- liga tek- Delsträcka/ vattenmängd fenhet jande niska anområde l/S ordningar

l2 - - l l Nybro Ljungbyån Brunnar, Förutsättningarna för uttag El (El) värme- av grundvatten bedöms pumpar vara relativt goda. Eftersom flera befintliga industrier är i behov av stora vattenmängder för sin produktion, dock vatten av inte nödvändigtvis den höga kvalitet som kommunen levererar; skall grundvattenförekomsten i första hand nyttjas för produktion inom industrier. Om en lagring av energi i grundvattnet trots uttaget av produktionsvatten för industrin är ekonomiskt lönsamt är sådan lagring tillåten. 13 Översta- - - I l Vid Överstatorp Ljungbyån Inga planeras torp en ny avfallsanläggning utföras i enlighet med tillstånd från koncessions-i nämnden för miljöskydd. Tillståndet förutsätter insamling och behandling av grundvatten och ytvatten inom aktuellt område för att förhindra spridning av föroreningar.

98 Exempel I SOU |980: 40

l l Förslag till åtgärdsprogram

Utgående från prioriteringen av tillåtet nyttjande enligt bestämmelsekartan, karm V 7, samt tabell [4 och 15 har en sammanvägning gjorts med möjlig kommunal insats för att nå uppställda mål angående vattnens nyttjande. Härvid spelar givetvis de tillgängliga ekonomiska ramarna en väsentlig roll. Ett förslag till ÅTGÄRDSPROGRAM redovisas i El label! I6 - ytvatten El tabell l7 - grundvatten Angelägenhetsgraden av erforderliga åtgärder anges enligt följande

HI Mycket hög prioritet Genomförs inom 0-2 år H2 Hög prioritet Genomförs inom aktuell VEP-period L Låg prioritet Genomförs efter aktuell VEP-period

Beteckningar: N Naturvård, rörligt friluftsliv R Recipient (k - kommunalt avlopp

i - industriavlopp) K Kommunal Vattenförsörjning I Industriell Vattenförsörjning J Jordbruksbevattning Ff Fritidsfiske B Bad G Grustäkt El Kraftproduktion

Verksamhets- och ekonomisk långlidsplrtnering (molsvttrtts i andra kommuner av KELP).

Exempel l 99 sou 1980: 40

H*›4ÃLE›2Ãs\.V./\.J\-/

F LEROKOPP

- Fig. 42 Vullenäiversikt s* lM ytvatten - .vektiansmaro 1 2 a I. s man _ kermgzar.

100 Exempel I :sou 1980:40

Tabell 16. -

Åtgärdsprogram ytvatten

Ytvatten Tillåtet Förslag till åtgärd Ekonomiska konsekvenser Prioriförekomst nyttjande terings- Delsträcka Erforderliga grad /område tekniska anordningar

Alsterån 4 Uvasjön El Åt kommunstyrelsen uppdras H l Regl El att samråda med Uppvidinge kommun med målsättningen att nå en uppgörelse så att vattenföringen i Alsterån vid kommungränsen blir lägst 200 l/s 5 Stora Regl K Kommunen Hindsjön N - tar upp förhandlingar om - Kan medföra kostnader för H 2 El Övertagande av reglerings- iståndsättning samt under- (F0 rätt i befintligt regleringsma- håll (B) gasin - vid den tidpunkt då utred- - Kan medföra ersättning till L ning visat att behov förelig- nedströms liggande kraftger ansöks hos vattendom- verk för förlorad kraftprostolen om ändrade hus- duküon hållningsbestämmelser samt tillstånd till viss bortledning 6 Alsterbro El En utredning utförs för att L Utredningskostnad Rk klarlägga de teknisk-ekono- (N) miska förutsättningarna att komplettera, renovera respektive bygga nya kraftstationer vid de äldre regleringsdammama 8 Allgunnen N Allgunnen är ett alternativ på (K) mycket lång sikt beträffande den kommunala Vattenförsörjningen. Därför erfordras när behov föreligger att - kommunen förvärvar mark - Förvärvskostnad L med rätt till vatten och grund i Allgunnen - kommunen ansöker om vat- - Kan medföra ersättning till L tendomstolens tillstånd till nedströms liggande kraftbortledning av vatten för verk för förlorad kraftprovattenförsörjningsändamål duktion 19 Uddevalls- El - ny En utredning utförs för att L Utredningskostnad hyltan kraftstation klarlägga de teknisk-ekon0miska förutsättningarna att bygga en ny kraftstation

SOU 1980: 40 Exempel I l0l

Tabell 16 (forts.)

Ytvatten Tillåtet Förslag till åtgärd Ekonomiska konsekvenser Prioriförekomst nyttjande teringg- Delsträcka Erforderliga grad /område tekniska anordningar

Snärjebäcken l05 Kommun- Rk-anord- - Snärjebäcken är förbunden - Utredningskostnad L gränsen (J) ning för med Alsterån via en bifurkaöverled- tion. Förslag upprättas avning av seende anordningar vatten damm med nivåstyrda venfrån tiler eller pumpstation och Alsterån överföringsledning - för överledning från Alsterån till Snärjebäcken vid Iågvattenföring i Snärjebäcken - Mark med rätt till vatten - Förvärvskostnad L och grund vid bortledningspunkten förvärvas - Ansökan inges till vatten- - Kan medföra ersättning till L domstolen avseende till- nedströms liggande kraftstånd till överledning av vat- verk för förlorad kraftproten duktion

Ljungbyån 204, 206 U-område Kommunen Barke- - förvärvar erforderlig regle- - Förvärvet torde kunna ge- H l ström- ringsrätt i befintligt regle- nomföras utan kostnad men Orranäsa- ringsmagasin från Glas- kan medföra kostnader för sjön bruksbolaget iståndsättning och underhåll m m - - Utredningskostnad H I genomför tänkt utredning avseende den framtida vatten- och avloppsförsörjningen i centralorten. Orrefors mfl tätorter så att slutlig ställning kan tas till nyttjandet - utreder närmare förutsätt- - H 2 Utredningskostnad ningarna för överledning till Szt Sigfridsån från Ljungbyån - förvärvar mark med rätt till - Förvärvskostnad L vatten och grund vid bortledningspunkten - ansöker om vattendomsto- - Kan medföra ersättning till L lens tillstånd till överledning nedströms liggande kraftav vatten verk för förlorad kraftproduküon Ett kalkningsprogram - - H l upprättas Utredningskostnad - - Preciseras senare H 2 genomförs - Gatukontoret fullföljer utred- Utredningskostnad H Z 207, 208. 209, 210 ning angående rensning för att eliminera översvämningsrisken

l02 Exempel I sou l980: 40

Tabell 16 (forts.)

Ytvatten Tillåtet Förslag till åtgärd Ekonomiska konsekvenser Prioriförekomst nyttjande terings- Delsträcka Erforderliga grad /område tekniska

anordningar

2l5 Madesjö- Ff-kalkning Ett kalkningsprogram sjön - upprättas Utredningskostnad H l genomförs - Preciseras senare L

2l3 Rismåla göl Ff-kalkning Ett kalkningsprogram B - upprättas Utredningkostnad H l genomförs - Preciseras senare H 2

2l7 Granfalls- U-område Genomför tänkt utredning av- Utredningskostnad H l bäcken seende den framtida vatten-

och avloppsförsörjningen i

centralorten mfl orter (jämför

Orranässjön)

Haghytån 30I Orsjö K Kommunen - förvärvar regleringsrätten i - Kan medföra kostnader för H l

befintligt regleringsmagasin iståndsättning och underhåll - ansöker om vattendomsto- - Utredningskostnad L lens tillstånd till ändrade

vattenhushållningsbestämmelser samt bortledning av vatten för Vattenförsörj-

ningsändamål

302 Örsjösjön Rk-nytt Ett nytt avloppsrcningsverk Investering i nytt reningsverk H l (Ff) fyrstegs projekteras och utbyggs och tillhörande VA-ledningar reningsverk

303 Dackebo- Ff-kalkning Ett kalkningsprogram sjön N - upprättas Utredningskoslnad H l genomförs - Preciseras senare L

307 Hultebräan Regl K Ett kalkningsprogram (F0 - upprättas Utredningskostnad H l (B) - kalkning genomförs - Preciseras senare H 2

308 Mosjön Ff-kalkning Ett kalkningsprogram - upprättas Utredningskostnad H l genomförs - Preciseras senare L

Lyckebyån 401 Skärsjön Ff-kalkning Ett kalkningsprogram B - upprättas Utredningskostnad H l genomförs - Preciseras senare H 2

Exempel I 103 SOU 1980: 40

.

AÖAÃLERÃSÄ.V./*-J\u/.

GULLASKRUV l

NYBRO

UIIIn

- Fig. 43 Vanenöversik!

grundvatten lägesmarkeringar avseende områden prioriterade for kommunal vattenförsörjning.

104 Exempel 1 SOU l980: 40

Tabell 17. -

Åtgärdsprogram grundvatten

Grund- Tillåtet Förslag till åtgärd Ekonomiska konsekvenser vatten- Priorinyttjande förekomst terings- Erforderliga Område tekniska grad

anordningar

K2,K3 Bäcke- K - - Geohydrologiska undersök- Utredningskostnad bo ningar genomförs för att klarlägga storleken av möjliga grundvattenuttag - naturligt och vid konstgjord inliltration - - Förslag till Skyddsområde Utredningskostnad H l upprättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

K4 Målerås Förslag till Skyddsområde upp- Utredningskostnad rättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

K5 Flerohopp K Förslag till Skyddsområde upp- Utredningskostnad rättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

K6, U l Tika- - - Geohydrologiska undersök- Utredningskostnad H2 skruv ningar genomförs för att klarlägga storleken av möjligt grundvattenuttag - naturligt och vid konstgjord inñltration - - Förslag till utökat skydds- Utredningskostnad område upprättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

K7 Desemåla Förslag till Skyddsområde upp- Utredningskostnad H l rättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

K8 Gårdsryd K-successivt Tidigare upprättat förslag till Utredningskostnad H l brunnar och Skyddsområde â-jourförs samt inñltrations- inges till länsstyrelsen med anbassänger sökan om fastställelse

K9 S:t Sigfrid Förslag till Skyddsområde upp- Utredningskostnad HI rättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

KIO Örsjö U-område Filterbrunn utbyggs samt ge- Investering och utrednings- (K-brunnar nomförs långtidsprovpump- kostnad och infiltra- ning tionsbas- Erforderlig mark förvärvas för Förvärvskostnad sånger) tilltänkta brunnsområden och infiltrationsområden

Exempel I 105 SOU |980: 40

Tabell 17 (forts.) Ekonomiska konsekvenser Priori- Grund- Tillåtet Förslag till åtgärd teringsvatten- nyttjande grad förekomst Erforderliga Område tekniska anordningar Utredningskostnad H 2 Ansökan inges till vattendomstolen om tillstånd till aktuell anläggning och aktuellt vattenuttag samt infiltration Utredningskostnad H l KI l Alsjöholm K Förslag till Skyddsområde upprättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse Utredningskostnad H l Kl2 Kråksmåla K Förslag till Skyddsområde upprättas och inges till länsstyrelsen med ansökan om fastställelse

Utredningskostnad L 12 Nybroåsen l En utredning utförs avseende (El) förutsättningarna för nyttjande (centralorten) av grundvattenförekomsten för energiutvinning och energilagring

106 Exempel I SOU 1980: 40

Diagrambilaga l Frekvensfunktioner avseende

vattenföringar

I diagramform redovisas grafiskt sannolikheten för att en viss vattenföring skall över- respektive underskridas. Redovisningen avser . Lägsta vattenföring för varje år Lägsta månadsmedelvattenföring för varje år

Årsmedelvattenföring

Högsta månadsmedelvattenföring för varje år Högsta vattenföring för varje år

SOU 1980: 40 Exempel I 107

1:100 ; _ _. 1150 Sannolikheten for _ att aktuellt varde 1:10 skall överskridas 1:5

Medelör

1=5 Sannolikheten för 140 att aktuellt vörde

1_ 20

skall underskridas

1:50

14000 20 ao eo so

Vattenföring m3/s

1=100 . . J 150 v *y Sannolikheten för ®

M v*\/?

att aktuellt varde .MO 40 skall överskridas 1.5 t

T9

-“° 1

1,4

Medelår :å Q ® 1:5 S annoi lkht e en f or _ att aktuellt varde i

skall underskridas

“00012345678

vattenföring m3/s

Frekvensfördelning för vattenföring i

Alsterñn vid Getebra

Lögsta vattenföring

l..ögsta mñnadsmedelvattenföring Arsmedelvattenföring Högsta mñnadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

108 Exempel I sou 1980: 40

1 -100 v . ._ 1:50 / Sannolikheten for 1:20 att aktuellt varde 140 V skall överskridas

Medelår

_ 1=5 Sannolikheten för 1 10 att aktuellt varde 1 20 skall underskridas 150 1 l°°0 10 20 30 1.0

vattenföring m3/s

1:100 _ _ 150 Sannolikheten for 1 20 att aktuellt varde 110 V skall överskridas 1 5

Medelar

_ 1: 5

Sannolikheten for

1 10 att aktuellt varde 120 skall underskridas 1.50 1 100 0 l 2 3 li

vattenföring m3/s

Frekvensfördelning för vattenföring i

Alsterån vid inflödet i Allgunnen

--I---I--I-

Lagsta vattenföring

--u-uu---u---I---I

högsta mñnadsmedelvattenföring

*ZZ-ti

Arsmedelvattenföring

I-I-I-I-

Högsta mñnadsmedelvattenföring

-á--r-

Högsta vattenföring

Exempel l 109 SOU 1980: 40

11100 1150 Sannolikheten för att aktuellt varde 1:10 skall överskridas

Medelör

1=5 Sannolikheten för 110 att aktuellt varde

1, 20

skall underskridas | : 50

110% 10 20 30 1.0

vattenföring m3/s

1=100 . 1:50 Sannolikheten för 1 2,

gt-Tqé s

1: 20 att aktuellt varde s” 1:10 skall överskridas

(f

m5

i?

L?

. h

Medelar :

ä ® - 1:5 Sannolikheten för

mm

att aktuellt varde

1:20

skall underskridas

1:100 3 i»

0 1 2

vattenföring m3/ s

för vattenföring i Frekvensfördelning

Alsterån vid utflödet ur Stora Hindsjön

Lagsta vattenföring

gagsta manadsmedelvattenföring

Arsmedelvattenföring Högsta manadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

l 10 Exempel I SOU I980:40

1 :100 1150

Sannolikheten för 3

1:20 att aktuellt vörde 140 i skall överskridas

Medelår

_ 1:5

Sannolikheten för mm

att aktuellt vörde 1: i 20 skall underskridas 1i5O

1000 10 20 30 40

vattenföring m3/s

1 100 __ 150 Sannolikheten for 1 20 att aktuellt varde 1:10 skall överskridas 1 5

Medelâr

1:5

Sannolikheten för

1 10 att aktuellt varde

1:20

skall underskridas 1:50 1:100 0 1 2 3 h

vattenföring m3/s

Frekvensfördelning för vattenföring |

Alsterân vid inflödet i Stora

Hindsjön

Lögsta vattenföring Lögsta mânadsmedelvattenföring

Ãrsmedelvattenföring

Högsta mñnadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

Exempel I lll SOU 1980: 40

1:100 1-50 Sannolikheten för

att aktuellt varde 1:10 skall överskridas 1:5

Medelñr

:5 Sannolikheten för :10 att aktuellt vörde .20 skall underskridas :so 10 20 30 1.0

il°°0

_a_b..›_s_s

vattenföring m3/ s

:100 :50 Sannolikheten för [1 :20 att aktuellt vörde :10 N i skall överskridas I :5

._›...›_›_s_› I

I Medelör

115 Sannolikheten för 1:10 att aktuellt vörde 1:20 skall underskridas 1:50 1 2 3 t.

1i1°°0

vattenföring m3/ s

för vattenföring i Frekvensfördelning vid Köllstorp

Ljungbyñn

Lagsta vattenföring

mönadsmedelvattenföring

Eagsta

Arsmedelvattenföring Högsta mñnadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

H2 Exempel I

1 =100 _ _, 150

Sannolikheten for

120 att aktuellt varde 1:10 skall överskridas

Medelar

_ 15

Sannolikheten för

110 att aktuellt vörde 120 skall underskridas 1250 l1°°0 5 10 15 20

Vattenforing m3/s

v 100 _. - 50

Sannolikheten for

i 0 att aktuellt varde

_120

skall överskridas 5

44.34; I

I Medelñr

1: S

Sannolikheten för

110 att aktuellt varde skall 1:20 underskridas 1:50 1:100 0 1 2

Vattenföring m3/s

Frekvensfördelning för vattenföring i

Ljungbyån ovan förgreningen i Flerohopp

--u---u---I

Lagsta vattenföring

--u-u---u---uuu

Lagsta mñnadsmedelvattenföring

I--I-á_

Ãrsmedelvattenföring

I---I_-

Högsta mñnadsmedelvattenföring

-n--n-u

Högsta vattenföring

Exempel l 113 SOU 1980: 40

11100 1:50 Sannolikheten för att aktuellt varde skall överskridas 1 t 5

Medelñr

:5 Sannolikheten för »10 att aktuellt vörde :20 skall underskridas .50 ._›_›_\._›__\ 21000 10 20 30 A0

vattenföring m3/ s

I 100 : 50 Sannolikheten för I 20 att aktuellt vörde =10 skall overskridas ;._›_|_›._\

Medelår

1:5 Sannolikheten för 1-10 att aktuellt varde 1:20 skall underskridas 1:50 1:100 0 1 2 3

vattenföring m3/ s

för vattenföring i Frekvensfördelning

St ovan i Ljungbyån Sigfridsñn mynningen

Lögsta vattenföring manadsmedelvattenföring

lgagsta

Arsmedelvattenföring Högsta mñnadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

114 Exempel 1 sou 1930: 40

1:100 , M 1=50 Sannolikheten for 1:20 att aktuellt värde 1:10 skall överskridas

Medelär

. 1=5 Sannolikheten för 1_ 10 att aktuellt värde

1: 20

skall underskridas 1350

11°°0 s 10 15 20

Vattenföring m3/ s

1=100 , N 150 Sannolikheten for 1: 20 att aktuellt värde 1:10 skall överskridas 15

Medelär

_ 1= 5

Sannolikheten för

1,10 att aktuellt värde

1: 20

skall underskridas

1:

H 580

0 1 2

vattenföring m3/ s

Frekvensfördelning for vattenföring I

Ljungbyân vid utflödet ur

Orranäsasjön

--n---u-

Lägsta vattenföring

-uuunn---u-u--u-

Lägsta mänadsmedelvattenföring

I-_r-á

Ãrsmedelvattenföring

-II-I-I

Högsta mänadsmedelvattenföring

_unit-I-

Högsta vattenföring

SOU 1980: 40 Exempel I I 15

1=50 Sannolikheten för

1120 att aktuellt varde

1:10 skall överskridas

Medelür

Sannolikheten för

210 att aktuellt varde

120 skall underskridas

: 50

z100

0 5 10 15 20

_›_›_›_›_s

vattenföring m3/ s

z 100

z50 Sannolikheten för

: 20 att aktuellt varde

z10 skall överskridas

444.44.)

Medelñr

115 Sannolikheten för

1:10 att aktuellt varde

1120 skall underskridas

1:50

1:100

0 1 2

vattenföring m3/ s

Frekvensfördelning för vattenföring i

St Sigfridsån nedan Nybroân

Lagsta vattenföring

Lagsta rnñnadsmedelvattenföring

Ãrsmedelvattenföring

Högsta mñnadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

116 Exempel! SOU 1980: 40

1 100

. .. 150

Sannolikheten for

120 att aktuellt vörde 1.10 skall överskridas

Medelår

1 -5

Sannolikheten för

110 att aktuellt varde

skall underskridas

150 1 - 1000 2 4 6 8

vattenföring m3/s

150 ,

Sannolikheten för

1 20 att aktuellt varde 1:10 skall overskridas V ®

Medelar

1: 5

Sannolikheten för

1 10 att aktuellt vörde

1:20

skall underskridas _ 1;5O ,J 1: 100 O 1

vattenföring n3/s

Frekvensfördelning för i

vattenföring

Hagbyñn vid utloppet ur

Orsjösjön

--I---I-n-

Lögsta vattenföring

u-u---I---I---I-u-

l_.ögsta mönadsmedelvattenföring

-_I--

Arsmedelvattenföring

-I-I-I

Högsta mñnadsmedelvattenföring

-I-I -n

Högsta vattenföring

SOU 1980: 40 Exempel I 117

1=100 1150 Sannolikheten för att aktuellt vörde

M0

skall överskridas

Medelör

:s Sannolikheten för :10 att aktuellt vörde :20 skall underskridas :50 il°°o 2 L. 6 e

_A_)_|._)_5

vattenföring m3/s

1:100 . _. 150 Sannolikheten for 1: 20 att aktuellt varde 1:10 skall överskridas 1 5

Medelñr

1: S Sannolikheten för 1 10 att aktuellt varde 120 skall underskridas

1S0

0 1 2

vattenföring m3/ s

för vattenföring i Frekvensfördelning vid inloppet i Krokstorpasjön

Hagbyñn

Lögsta vattenföring

l:ögsta mñnadsmedelvattenföring Arsmedelvattenföring Högsta mñnadsmedelvattenföring

Högsta vattenföring

119 SOU 1980: 40

Exempel2 Vattenfördelningsförrättningar

mellan kommunala och

2.1¶Fördelning av grundvattenförekomster

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 enskilda vattenförsörjningsintressen

mellan kommunala och enskil- 2.2 Fördelning av ytvattenförekomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 da nyttjandeintressen

av mellan fritidsfiskeintresset

2.3¶Fördelning ytvattenförekomst

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 136 och jordbrukets bevattningsbehov

av mellan

Exempel 2.I Fördelning grundvattenförekomster

kommunala och enskilda vattenförsörjningsintressen

Område: R-backen av grundvattenförekomster mellan kommu- Saken: Fördelning

nala och enskilda vattenförsörjningsintressen

Förrättningsman: Fman

Gode män: Gman och Hman

Sakkunnig: Vman

l Inledning

har vattenförsörjningen inom huvuddelen av K- Under hela 1900-talet i en isälvsavlagring. här kommun baserats på grundvattenförekomsten Åsen. Åsen markområden utgörs av högproduktiv benämnd omgivande Under senare år har betydelsen och intresset av jordbruksjordbruksmark. vuxit Under torrår förekommer betydande bevattning sig allt starkare. för bevattningsändamål. Härvid nyttjas i första hand uttag av grundvatten (underkambrisk sandi sedimentberggrunden grundvattenförekomsten

sten). ett Inom K-kommun har under senare tid ställts frågan om det förefinns samband mellan grundvattenförekomsten i Åsen och sandhydrauliskt i K-kommun beslöt att hos länsstystensformationen. Kommunstyrelsen

120 Exempel 2

Gräns för Asen

Befintlig Befintlig

infiltrutions vattentäkt 1

anläggning

Område för

tilltänkt grund-

Omlåde för

vattentäkt II tilltänkt in-

filtrations -

anläggning A

Mätpunkt

Fig. I. Översiktskarta, © skala I 520000, befintliga och tilltänkta större va!tentäkler inom R-backen- ©© området.

© Enskild bergbrunn _för bevattning. Befintlig kommunal © Brunni lösa

berbrunn

jord/tiger.

relsen hemställa om att en

vattenfördelningsförrättning genomförs för det

aktuella området. Länsstyrelsen beslöt. efter särskild genomgång sakunderav tillgängligt lag. att en vattenfördelningsförrättning skall genomföras för det aktuella området. R-backen.

2 Vattenöversikt

Inom ramen för kommunal översiktlig fysisk har K-kommun planering upprättat en vattenöversikt, som antogs av kommunfullmäktige l9XX. Av vattenöversikten framgår i korthet beträffande det här aktuella området att det hydrauliska sambandet mellan grundvattenförekomsterna i Åsen och i den underkambriska sandstenen är oklart, varför området markerats som ett U-område. [avvaktan på resultatet av erforderliga utredningar har dock tillsvidare följande prioritering av tillåtet nyttjande fastlagts. D Grundvattenförekomsten i Åsen skall nyttjas för kommuna* vattenförsörjning. El Grundvattenförekomsten i issjösedimenten utanför Ãsen-onrådet skall i första hand användas för att täcka jordbrukets vattenbehox. El För grundvattenförekomsten i den underkambriska sandstenen anges i vattenöversikten ingen särskild nyttjandeform.

SOU 1980: 40 Exempel 2 121

“QHENS ya

*?›“«›**“““^%§Z%

Fig. 2. Tvärsektion ge- °

O

“ nom Asen-olnradel.

3 Verkställda utredningar Grundvattenförekomsrer Inom finns grundvattenförekomster i

planeringsområdet

D isälvsavlagringen (Åsen) D issjösediment (Åsen omgivande m0- och sandavlagringar) D underkambrisk sandsten D underliggande urberg (behandlas ej här)

Hitri/Ismrande nyttjande lsälvsavlagringen Enskild vattenför- Allt sedan bebyggelsörjning (hushållsför- sens tillkomst brukning) Kommunal vattenför- Fr.0.m. 1953 sörjning Fr. o. m. år 1957 kompletterad med intermittent infiltration av ytvatten Fr. o. m. år 1973 kompletterad med kontinuerlig infiltration av ytvatten Issjösediment Enskild vattenför- Allt sedan bebyggelsörjning (hushållsför- sens tillkomst brukning) Kommunal vattenför- lngen sörjning

122 Exempel 2 SOU 1980: 40

Underkambrisk sand- Enskild vattenför- l enstaka fall sten sörjning (hushållsförbrukning) Enskild vattenför- Successiv utbyggnad sörjning (jordbrukets bevattningsbehov) Kommunal vattenför- ut- En anläggning sörjning byggd år 1965

Nuvarande uttag

Isälvsavlagringen Kommunal vattenför- 200 I/s (varav infiltrasörjningsanläggning tion l75 l/s) Enskild vattenför- Två anläggningar ä l sörjningsanläggning m3/d lssjösediment Kommunal vattenför- 0 sörjning Enskild vattenför- l0 anläggningar á sörjning (hushållsän- l mJ/d damål) Djurhållning 8 anläggningar ä 5 m3/d l anläggning ä 50 m3/d Underkambrisk Kommunal vattenför- I anläggning ä 300 sandsten m-l/d sörjningsanläggning Enskild vattenför- 2 anläggningar ä l sörjning (hushållsän- m3/d damål) Djurhållning 3 anläggningar ä l0 m3/d Bevattning 4 anläggningar ä l 700 m3/d (20 l/s) l anläggning a 2 200 m3/d (25 l/s)

Vattenbeskaffênher

Exempel 2 123

SOU 1980: 40

Bedömning avseende här aktuella användningsmnrtiden

Från teknisk synpunkt är vattnet från de tre grundvattenförekomsterna

vad användning för kommunal Vattenförsörjning. invändningsfritt gäller sandstenen bör dock behandlas så att Vattnet från den underkambriska reduceras till nivå samt att även och manganhalterna acceptabel järnhårdheten minskas. med undantag av Från hygienisk synpunkt är vattnen invändningsfria den höga nitrathalten i grundvattnet från issjösedimenten.

Hydrometeoralogiska samband. Grundrattenståndets fluktnation. Hydrauliska samband

av i Åsen har utförts praktiskt taget kontinu-

Mätning grundvattenstånden

medelår förekommer en klar årstidsfluktuaerligt allt sedan år 1956. Under är vattenstånden i kontinuerligt sjunkande under tion. under torrperioder långa periodenfig. 3. av vattenstånden i issjösedimenten har likaledes kontinuerligt Mätningar år 1956. Fluktuationsmönstret är här inte lika entydigt utförts allt sedan Orsaken härtill bedöms vara uttagen vid de som det avseende Åsen.

enskilda fastigheternajig. I. i den underkambriska sandstenen har

Mätningar av grundvattenståndet

vid befintligt kommunalt vattenverk i den södra utförts endast sporadiskt vid enskilda vattentäkter. Vattenstånden är dock ej delen av Åsen, samt

angivna i rikets höjdsystem. l samband med denna förrättning har utförts tre stycken undersökningssandstenen. Syftet med dessa borrningar nedförda i den underkambriska om den situationen i är att komplettera kunskaperna geohydrologiska bland annat. genom kontinuerliga vattenståndsobservationer. sandstenen, mätserierna blir längre kan bedömningen om ett eventuellt Allteftersom mellan i Åsen och den i den underkamsamband grundvattenförekomsten vid uttag av varierande vattenmängder förfinas. briska sandstenen kan man dra den principiella slutsatsen Av hittills utförda observationer finns mellan i att ett klart hydrauliskt samband grundvattenförekomsten Fig. 3. Grundvattenoch i Ãsens .vrånds- och kapacitetsden underkambriska sandstenen i grundvattenförekomsten diagram. östra del.

U” VATTEN- . ,. Sms _

: 9 DIAGRAN um O

GRUND- VÅTTENUTTÅG,l/S År = 1= 12A 1:24 n., l 1:3 l 1:5 l 1:5 I Vålår l1753l1?2ll l l l 117 l 153 l V7

124 Exempel 2 SOU 1980: 40

Bedömning avfralntida vattenbelzov

Kommunal vattenförsörjningsanläggning l är fr. 0. m. år 1979 fullt utnytt-

jad.

Planerad vattenförsörjningsanläggning Il. kommer att anläggas så att driften kan påbörjas år l98l. Kommunens inom här aktuell del Vattenuttag av Åsen redovisas ifig. 4.

Enskild Vattenförsörjning kommer inte att föränd- (hushållsförbrukning) ras.

Enskild Vattenförbrukning(djurhållning) kommer att öka endast obetyd-

ligt.

Enskild förbrukning (jordbrukets kommer att öka bevattningsbehov) enligt prognos ifig. 5.

Bedömning av de olika grundlatteIJöre/mnz.vternus lämpliga nyttjande för oli/ta här zzktitelløi (indamål

Den kommunala bör baseras helt och hållet vattenförsörjningen på förekomsten i isälvsavlagringen kompletterad med infiltration av ytvatten i anslutning till uttagsställena. Fig 4. Kommunens to- Den enskilda vattenförsörjningen måste i alltala Vattenuttag xumt (hushållsförbrukningen) mänhet baseras på de lokala förekomsterna. Förekomsten av nitrat prognos/ötjñamtidzt rat- bör tenhehov. särskilt uppmärksammas.

Total förbrukning

Grundvuttentüktens kapacitet lls

ns-

inaxd

1959 års pro nos EEE;-

“00 Reducerude uttags- \ möjligheter l R- blick m n / /

300 //

,z M m°*/Å

// min B- h” B- torp Y- FB 7 berget max FB 1.56 // / 200 3 forp »nya inf. bc ss. 17, / / min 5 / Y- be FB 1- /|/ / Zintbu j

tf_.t:7_*

rngtløldygtns- B_ mp F forbvuknung 100 .. V- I? För /l 0- lösa

P *

__ for FB1-3 R- burk utslitnn, ersätts I därför d F88 under år 1978 0 1920 1930 19100 1950 1960 1970 19180 1990 2000

Exempel 2 125 SOU 1980: 40

Total förbrukning

l / s

F ig 5. Prognusg/?ir rul-

Iønhvliørfiár bevan-

1930 1990 2000 2010 Ãr ningsviirzdzlmzil.

Enskild Vattenförsörjning (djurhållning) kan baseras på grundvattenförekomsterna såväl i den underkambriska sandstenen som i issjösedimenten. Vattnets bakteriella status bör uppmärksammas liksom vattnetsjärnhalt.

Enskild Vattenförsörjning (jordbrukets bevattningsbehov) kan baseras

såväl i issjösedimenten som i den underkampå grundvattenförekomsten briska sandstenen.

Fáiravlczg till utbyggnad av lokal vattenfäirsxärjriingsanliiggning Kommunen har. efter framställning av hälsovårdsnämnden. låtit upprätta förslag till utbyggnad av en allmän. lokal vattenförsörjningsanläggning. som delvis berör det här aktuella området. Med hänsyn till att vattnet från en sådan allmän anläggning alltid innehåller ett från tekniskt och hygieniskt synpunkt oklanderligt vatten måste det anses önskvärt att så många hushåll som möjligt ansluts till denna anläggning. De lokala vattenförekomsterna kan då i större utsträckning nyttjas för grödornas och i viss mån djurens vattenbehov.

4 Principiell fördelning av grundvattenförekomster, priorite-

ring

l vattenöversikten Vattenförsörjning prioriteras inom

anges att kommunal Åsen-området samt att jordbrukets vattenbehov prioriteras inom området närmast utanför Åsen. Emedan de här ovan redovisade undersökningarna visat att ett visst hydrauliskt samband finns mellan grundvattenförekoms-

126 Exempel 2

SOU l980: 40

ten i den underkambriska sandstenen och den i Åsen måste en fördelning av förekomsterna mellan i vattenöversikten prioriterade intressen göras. En sådan fördelning måste i princip genomföras med följande förutsättningar: El dricksvattenförsörjning måste alltid säkerställas D vattenuttaget i den kommunala anläggningen är kontinuerligt och i stort konstant El vattenuttaget förjordbrukets bevattningsbehov är begränsat till högst 5 månader per år under torrår.

Beräkning av sannolik påverkan

Utgående från resultatet av här ovan redovisade samt undersökningar kända förhållanden avseende för formationerna tidigare beräknade markkostnader måstejordbrukets under uttag av vatten för bevattningsändamål torrperioder begränsas till 30 l/s för att grundvattenstånden inom uttagsområdet för den kommunala vattenförsörjningsanläggningen icke skall påverkas i sådan omfattning att menlig skada uppkommer. Härvid förutsätts att vattenståndspåverkan vid den kommunala vattentäkten till följd av bevattningsuttag skall vara mindre än 25 cm. För kontroll av bevattningsanläggningarnas påverkan på grundvattenståndet i Åsen skall kontinuerliga grundvattenståndsmätningar utföras i mätpunkt A. Det här ovan redovisade tillåtliga uttaget av vatten för bevattningsändamål är mindre än det behov, som redovisats ifig. 5, prognos för jordbrukets bevattningsbehov. Den under torrår tillgängliga vattenmängden för bevattningsändamål fördelas mellan de aktuellajordbruksfastigheterna enligt nedan. Till grund för fördelningen läggs respektive fastighets odlade areal.

Fastighet Under torrår tillåtligt uttag av Anmärkning vatten för bevattningsändamål. medeltal för perioden l/s

H-by 3:3

3 l

H-by 4: l Ej utbyggd anläggning

3 ” H-by 4: 2

i

Villkor: Uttagen får göras endast då vattenståndet i mätpunkten A är högre än + NN m. ö. h.

Emedan ett hydrauliskt samband konstaterats mellan

grundvattenförekomsten i den underkambriska sandstenen och den i Åsen kan man förutsätta att de båda prioriterade vattenintressena kan säkerställas under förutsättning att den kommunala infiltrationsanläggningen är i kontinuerlig drift och styrd av aktuella grundvattenstånd i Åsen. Det förutsätts sålunda att under sommartorrperioder jordbrukets bevattningsbehov till en del säker-

Exempel 2 127 SOU l980: 40

inñltrationsanläggningen. I det fall ägaren av ställs genom den kommunala här ovan angivna jordbruksfastigheter ej anser sig kunna begränsa uttaget av vatten till de här ovan angivna värdena är han för bevattningsändamål utta en större vattenmängd - maximalt de i nedanstående tabell berättigad värdena - under förutsättning att jordbrukaren till en del ersätter angivna kommunen för det högre uttaget.

Tillåtligt uttag av vatten för Anmärkning Fastighet bevattningsändamål. medeltal för bevattningssässongen l/s

H-by 2: l 20 Utbyggd anläggning H-by 2: 3 35 H-by 3: l 30 H-by 3: 2 20 H-by 3: 3 15 H-by 4: I l5 Ej utbyggd anläggning H-by 4: 2 l5

Villkor: Uttagen för göras endast då vattenståndet i mätpunkten A är högre än + NN m. ö. h.

storlek beräknas i det vattenmål, i vilket (vilka) Penningersättningens denna vattenfördelningsförrättning fullföljs. l det här aktuella fallet har flera jordbrukare byggt ut bevattningsanläggflera år innan den kommunala vattenningar och anlagt grundvattentäkter lI kan bedömas utbyggas. Oaktat detta skall försörjningsanläggningen prioriteringen i vattenöversikten tillämpas.

5 Beslut

Vattenfördelningsförrättningen skall för att kunna bli tillämpbar fullföljas nyttjare hos vattendomstol (tillståndsgivande myngenom att respektive dighet) ansöker om tillstånd till anläggning och vattenuttag.

6 Kommentar

inom ett område förbättras i sam- Kunskaperna om grundvattensituationen ma takt som observationsserierna blir längre. Den här ovan redovisade kan visa sig vara alltför försiktig för att man skall anse fördelningsplanen att vattenresursen är nyttjad på det totalt sett bästa sättet. På längre sikt kunna nå målet att tillåtliga Vattenuttag för skulle man möjligen

128 Exempel 2 SOU 1980: 40

bevattningsändamål sätts i relation till grundvattenståndet i berörda formationer: en uttagsplan efter i princip samma mönster som tappningsplanen för ett regleringsmagasin. Den praktiska tillämpningen får visa om det är möjligt att åstadkomma en sådan uttagsplan. av en eventuell Utformningen uttagsplan måste fastställas i en ny förrättning såsom för en ersättning tidigare. Behovet och önskemålet av att ta i anspråk sin del av en fördelad vattenförekomst kan variera inom vida gränser från till fastighetsägare fastighetsägare. Det bedöms därför inte vara rimligt att i en förrättning fastlägga en byggnadstid, som är tvingande för berörda parter. Däremot kan det vara praktiskt att införa bestämmelser om möjlighet till omprövning av en förrättning efter förslagsvis 5 år under att fördelförutsättning ningsplanen inte nyttjas såsom förutsatts eller för att förutsättningarna fördelningen av vattenförekomster ändrats sätt. Men på betydelsefullt även då fråga om ny förrättning väcks måste kriterierna i övrigt för att förrättningen är lämplig vara för handen.

l29 SOU l980z 40

2.2 av mellan kom-

Exempel Fördelning ytvattenförekømst

munala och enskilda nyttjandeintressen

Område: H-åns avrinningsområde Saken: Fördelning av ytvattenförekomst mellan kommunala

och enskilda nyttjandeintressen Förrättningsman: Fman Gode män: Gman och Hman Sakkunnig: Vman

Reglenngsmapsunetsvolym-v m.” m3

Regleringshizju. H m

l Inledning

av vatten från för kommunal Vattenförsörjning. kort- Bortledning H-sjön

av H-sjön samt bortledning av vatten förjordbruksbevattning tidsreglering medför att tillståndet i H-ån mellan A och mynningen är helt otillfredsställande speciellt under helger. Emedan lågvattenföringen då är praktiskt

brist på vatten, som medför problem för växt- och taget noll uppkommer djurliv. Under sådana perioder blir dessutom möjligheterna förjordbruket att bortleda vatten starkt begränsade med skördenedsättning som följd. Omedelbart nedströms konstateras tidvis under

avloppsreningsverket sommarmånaderna med tiskdöd som följd. Det är slutligen helt

syrebrist

från H-sjön ej kan genomföras inom oacceptabelt att vattenbortledning gällande regleringsgränser.

130 Exempel 2 S4OU 1980: 40

I samband med länsstyrelsens tillsyn av vattenförhållandena i nom H-åns avrinningsområde har framkommit att de olika nyttjandeintrlessena bör samordnas. Länsstyrelsen beslöt därför att en vattenfördelningsförrättning för H-åns avrinningsområde skall genomföras.

2 Vattenöversikt

Av vattenöversikten framgår att nyttjandet av ytvattenförekomsten inom H-åns avrinningsområde skall prioriteras enligt följande:

Nedre delen: Recipientändamål för kommunalt avloppsremingsverk Mellersta delen: Jordbrukets bevattningsbehov H-sjön: l. Kommunal Vattenförsörjning 2. Vattenkraftproduktion 3. Fritidsfiske oprioriterat 4. Friluftsbad oprioriterat

3 Pågående vattenanvändning

Gällande vattendom

H-sjön är för närvarande reglerad för kraftändamål. Tillstånd till reglering gavs genom vattendom V/l9 XX. Regleringsrättsinnehavaren har tillstånd att fritt hushålla med vattnet i H-sjön inom regleringsgränserna + 100.0 och + 101.7 m ö h. l domen föreskrivs ingen minimitappning.

Gällande koncession

K-kommun har genom koncessionsnämndens beslut (A/l9 YY) tillstånd till att i H-ån cirka 6 km uppströms mynningen släppa ut kommunalt avloppsvatten, vilket underkastats biologisk och kemisk i kommunens rening avloppsreningsverk. l utgående avloppsvatten skall resthalten B57 vara mindre än 15 mg/l och resthalten fosfor mindre än 0.7 mg/l.

Vattenbortledning från H-sjön för kommunal vattenfäirsötjning

K-kommun bortleder för närvarande vatten intill en myckenhet av högst 20 l/s. genomsnittligt per år l5 l/s. Vattendomstolens tillstånd till ifrågavarande vattenbortledning saknas. Mellan KW kraftbolag och K-kommun har ingåtts ett avtal enligt vilket kommunen har kraftbolagets rätt att bortleda högst 20 l/s. För denna nyttighet har kommunen till kraftbolaget erlagt en engångsersättning om 0000 kronor.

Anläggningar för jordbruksbevattning

Mellan A och B i H-åns mellersta del finns för närvarande tre bevattningsanläggningar med ett sammanlagt största uttag av cirka l00 l/s. Vattnet bortleds utan Vattendomstolens tillstånd.

SOU 1980: 40 Exempel 2 131

Bad iordningställd allmän badplats. vilken är l H-sjön finns en av kommunen Under sommarmånaderna utnyttjas den för simunderlivligt frekventerad. visning i kommunens regi.

Fiske Fisket genom en ftskevårdsförening. Kommunens i H-sjön är samordnat fritidsnämnd i sin rangordningslista över Fiskevatten inom komanger munen fisket i H-sjön som nummer tre trots att regleringen av H-sjön medför betydande olägenheter för fisket därstädes.

4 Allmän hydrologi

Tillämpad reglering av H-sjön

i H-sjön utnyttjas för korttidsreglering. Under lör- Regleringsmagasinet dag-söndag är vattenföringen vid sjöns utlopp praktiskt taget noll. Under torrår utnyttjas regleringsmagasinet helt för produktionen av vattenkraft. Härvid måste vatten för den kommunala vattenförsörjningsanbortledas så att sänkningsgränsen underskrids. Inga invändläggningen från strandägarna i H-sjön har hittills framförts. Fiskearrendatoningar rerna har emellertid framfört önskemål om att regleringsmagasinet under våren och försommaren skall hållas vid dämningsgränsen.

5 Prognos för framtida vattenbehov samt parternas speciella

synpunkter på vattnets nyttjande

Kommunal vattenförsörjning

132 Exempel 2

Jordbruksbevattning

Anm: Nyttjandetid 4 mån/år.

Recipient för kommunalt avloppsvatten För att säkerställa ett acceptabelt tillstånd i ån mellan och

utsläppspunkten mynningen bör lägsta lågvattenföring vara större än 0.1 m3/s.

Vattenkraftproduktion Oförändrat nyttjande.

Fritidsfiske

Högsta vattenstånd eftersträvas framför allt under vår och försommar.

Friluftsbad

Högsta vattenstånd och minsta möjliga vattenståndsfluktuationer eftersträvas.

6¶Bedömning av tillgängliga vattenmängder inom H-åns

avrinningsområde

Följande vattenmängder med hittills tillämpad reglering bedöms finnas tillgänglig vid olika torrförhållanden.

Anm: lnom SMHI pågår för närvarande ett utvecklingsarbete avseende benämningen av vattenföringar med olika frekvenser.

Exempel 2 133 SOU 1980: 40

Med nuvarande utbyggnadseffekt vid KW kraftstation och med utnyttjan-

vattendom bedöms kraftbolaget utnyttja 2,2 milj m3/år de av gällande under medelår. Härifrån borträknas den i förenämnda avtal av kraftbolaget

till kommunen avträdda vattenmängden 0,6 milj m3/år. frivilligt Av enjämförelse mellan ovanstående tabeller framgår att under medelår

täcker de i prognosen anmälda vattenbehoven. tillgängliga vattenmängder kan vattenbehoven täckas endast under förutsätt- Under torrförhållanden (innebärande att vatten från vattenrika år maganing att en flerårsreglering under vattenfattiga år) kan genomföras i H-sjön. sineras och nyttiggörs att tillskapa ett helt konstgjort regleringsmagasin uppströms Möjligheterna antytts att en sådan punkt A saknas. Det har ej heller i vattenöversikten

skulle vara önskvärd från kommunal synpunkt. möjlighet

7¶Bedömning av möjligheterna att reglera H-sjön

Efter studium av flygbilder, efterföljande fältkontroll samt efter överlägg-

kring H-sjön vid offentligt möte ningar mellan parterna och strandägarna har det bedömts vara möjligt att genomföra en omreglering av H-sjön. De

tekniskt har bedömts vara + 104,0 (dämningsmöjliga regleringsgränserna m ö h. gräns), + 100,0 (sänkningsgräns) om 7 milj m3 innebärande att Härigenom tillskapas ett regleringsmagasin

sjön utnyttjas för viss flerårsreglering.

8 av flödestillgångar och regleringsmagasin

Fördelning

har för närvarande ensamt ett gällande tillstånd för nytt- KW kraftbolag jande av regleringsmagasinet i H-sjön.

Med stöd av vattenöversikten samt allmänna regler för vattenplane-

emellertid att vattenbortledningen för kommunal vattenringen fastläggs bör säkerställas (nyttjandeform nr försörjning under alla omständigheter bestäms att en magasinsvolym. som möjliggör att vattenbort- I). Vidare säkerställs även under år med ledning för kommunal Vattenförsörjning för att årsvärdet skall underskridas är en liten vattentillgång (sannolikheten Magasinet skall reserveras omegång på 50 år) skall reserveras i H-sjön.

delbart över sänkningsgränsen. Såsom nyttjandeform nr 2 bör en del av det nya regleringsmagasinet en acceptabel Iågvattenföring. Vidare bör jordnyttjas för att säkerställa såsom nyttjandeform nr 3 prioriteras i brukets behov av bevattningsvatten

förhållande till vattenkraftens intressen.

Det nya regleringsmagasinet i H-sjön fördelas i princip enligt följande:

Regleringsgränser Prioritering Nyttjandeform

+ l04.0 - + 102.7 m ö h 4 Vattenkraftproduktion +I02,7- +|02.0möh 3 Jordbrukets bevattningsändamål +l02.0 - +l00.5 mö h 2 Säkerställande av Iågvattenföring +l00.5 - +l00.0möh l Kommunal Vattenförsörjning

134 Exempel 2 SOU l980: 40

Tillämpningsberäkning

För tidsperioden l9XX-19XY tillgängligt hydrologiskt material (fig. 7) har utnyttjats för att beräkna konsekvenserna av den föreslagna omregleringen av H-sjön. Under nämnda tidsperiod uppmättes en

årsvattenmängd av Q

m3. Sannolikheten för att detta värde skall underskridas är en gång på l5 år. För beräkningarna har tillämpats de här ovan angivna förutsättningarna.

Av beräkningarna kan dras slutsatsen att

El produktionen av vattenkraft måste begränsas till - 0,1 milj kWh under aktuell period med låg vattenföring EJ bonledning för jordbruksbevattning måste begränsas till - 120 l/s under aktuell period med låg vattenföring

Motsvarande värden under medelår var 0,5 milj kWh/år och 200 l/s.

Ham Auumulerad nettohllrinning

Mllj m3

2,0 “ i ““ å” (_W

1,5 --_W«- j

/

Q2

Fig. 7. Nettotillrinningen Månad JlFlH AlnlJllAls oluln ›1Fln till H-sjön. År 19xx 19Y

Exempel 2 135 SOU 1980: 40

9 Beslut nyttjandet av H-åns vatten Utgående från vad här ovan angetts fastläggs enligt följande: l. Kommunal Vattenförsörjning baseras på bortledning från H-sjön enligt prognos i medeltal 25 1/s år år 2000. av får tillämpas endast mellan nivåerna 2. Korttidsreglering H-sjön + 104,0 och + 102,7 m ö h under förutsättning att vattenföringen i punkt

A är minst 0,1 m3/s. 3. Bortledning för jordbruksbevattning

Vattenmängd l/s Anmärkning Fastighet i H-by 1:1 45 Utbyggd anläggning 45 H-by 1:2 H-by 1:3 20 H-by 1:4 90 Ej utbyggd anläggning

Villkor: Vattenståndet i H-sjön högre än +102,0 rn ö h. Vattenföringen i punkt A större än 0,1 m3/s.

4. För säkerställande av möjligheter till fritidsfisket och friluftsbad i H-sjön skall i största möjliga utsträckning regleringsmagasinet vara fyllt, framför allt under vår och försommar. 5. Regleringsmagasinet skall styras enligt en tappningsplan (tappningsställare), vilken skall fastställas av tillståndsmyndighet. av detta beslut erforderliga kontrollmätningar fast- 6. För tillämpningen ställs av tillståndsgivande myndighet.

Vattenfördelningsförrättningen skall för att kunna bli tillämpbar fullföljas att parterna gemensamt hos vattendomstol (tillståndsmyndighet) genom om tillstånd till av H-sjön, tillstånd till vattenbortansöker omreglering tillstånd att utföra härför erforderliga anläggningar. Ersättledning samt till KW kraftbolag samt intrångsersättning till ningsfrågor (ersättning kring H-sjön) avgörs på sedvanligt sätt i vattenmålet. strandägarna

136 Exempel 2 sou 1980:40

Exempel 2.3 Fördelning av mellan

ytvattenförekomst fritids-

fiskeintresset och jordbrukets bevattningsbehov

Område: Del av Ö-åns avrinningsområde Saken: Fördelning av mellan ytvattenförekomst fritidsfiskeintresset och jordbrukets bevattningsbehov Förrättningsman: Fman Gode män: Gman och Hman Sakkunning: Fishman

K kommun

Fastighet 1

Fig. 8 Översiktskiss

l Inledning

Havsöringsbeståndet inom nedre delen av Ö-åns avrinningsområde upp till K-bymålen har under hela 1900-talet varit mycket starkt och motstått inverkan av människans ingrepp i vattendraget. Orsaken till beståndets motståndskraft är ej utredd. Under l970-talet har jordbrukets behov av vatten för bevattningsändamål vuxit sig allt starkare. Emedan dels åkermarken till Ösom angränsar ån tillhör de högsta klasserna inom kommunen, dels området oftast drabbas av försommar- och sommartorka är det från allmän jordbrukssynpunkt nödvändigt att vissa grödor bevattnas. Kommunen har efter framställning av fritidsnämnden beslutat att hos länsstyrelsen ansöka om vattenfördelningsförrättning avseende fördelning av Ö-åns vatten mellan fritidsñskeintresset och jordbrukets bevattningsintresse.

1980: 40 Exempel 2 137 sou

2 Vattenöversikt Av vattenöversikten framgår att nyttjandet av vattnet inom aktuellt område skall prioriteras enligt följande: Ytvattnet inom nedre delen av Fritidsfiske (havsöring) Ö-åns avrinningsområde: Grundvattnet i lösa avlagringar: l. Enskild Vattenförsörjning

2. Jordbrukets bevattningsbehov Grundvattnet i berggrunden (under- l. Enskild Vattenförsörjning kambrisk sandsten): 2. Jordbrukets bosättningsbehov

3 Pågående vattenanvändning

Fritidsfiske

Fritidsfiske i nedre delen av Ö-ån utövas av en förhållandevis stor grupp människor och utgör under den egentliga fiskesäsongen ett viktigt inslag i fritidssysselsättningen för kommuninvånarna.

Jordbrukets bevattningsanläggningar För närvarande finns inom aktuell del av Ö-ån två större bevattningsanläggningar: den maximala bortledningskapaciteten uppgår till totalt 200 l/s.

Vattenkraftproduktion Inom nedre delen av Ö-ån finns för närvarande två utbyggda fall benämnda K-bymålen och B-amålen. Vattenkraften nyttjas uteslutande för elkraft-

för lokal förbrukning. Ingen av de båda vattenbyggnaderna är produktion prövade enligt nuvarande vattenlag.

4 Allmän hydrologi

De karaktäristiska vattenföringarna för perioden 1922-1978 vid utloppet av Ö-ån anges av SMHI enligt följande:

Anm: [nom SMHI pågår för närvarande ett utvecklingsarbete avseende benämningen av vattenföringar med olika frekvenser.

138 Exempel 2 SOU 1980: 40

5 Prognos för vattenbehov samt parternas speciella syn-

punkter på vattnets nyttjande

Fritidsfiske

Med hänsyn till att havsöringsbeståndet i närmast angränsande åar inte har kunnat fortleva är det nödvändigt att beståndet i Ö-åns nedre lopp bevaras. Medellågvattenföringen måste då uppgå till 300 l/s och den lägsta lågvattenföringen till minst 100 l/s.

Jordbruksbevattning

Bortledningen för bevattningsändamål bedöms kunna uppgå till momentant dubbelt så höga värden.

Vattenkraftproduktion Inga förändringar förutses.

6 Fördelning av vattenförekomsten Av vad här ovan redovisats framgår att

l. Fritidsfiske efter havsöring prioriteras i den kommunala vattenöver-

sikten

2. Under torrperioder är vattenföringen så liten att Vattenbortledning

för jordbruksbevattning allvarligt påverkar möjligheterna för havs-

öringsbeståndets fortlevnad. Det är inte möjligt att under torrperioder nyttja vattnet i nedre delen av Öån för bevattningsändamål om man samtidigt bibehåller kravet på havsöringsbeståndets fortlevnad. Med hänsyn till innehållet i vattenöversikten skall fritidsfiskeintressena prioriteras. Vattenbortledning för jordbruksbevattning måste därför begränsas så. att bortledningen ej medför att vattenföringen genom K-bymålen underskrider 0.1 m3/s.

7 Beslut

Med stöd av vattenöversikten samt allmänna regler för vattenplanering fastläggs att Vattenbortledning från nedre delen av Ö-ån. från K-bymålen till mynningen, för jordbrukets bevattning får genomföras endast i sådan omfattning att vattenföringen genom K-bymålen ej underskrider 0.! m-l/s.

Exempel 2 139 SOU 1980: 40

ej helt avstår från vattenbortledning skall för kontroll av

Om jordbruket vattenföringen i ån utbyggas en vattenföringsstation vid K-bymålen. Kostnaderna för denna mätdamm bestrids till 60 % av K-kommun och till 40%

l och 2. Det förutsätts att för utbyggnaden av av ägarna till fastigheterna mätdammen erforderligt markområde samt erforderlig vattenrätt ställs till K-kommuns förfogande utan kostnad. Kommunen svarar för planering

(inklusive eventuellt erforderlig vattendomstolsbehandoch genomförande ling) av mätdammen.

ej helt avstår från vattenbortledning från Ö-ån

l det fall jordbrukarna måste vattenfördelningsförrättningen för att bli gällande fullföljas genom att parterna gemensamt hos vattendomstol (tillståndsmyndighet) ansöker om tillstånd till uppförande av mätanordningar. I samma vattenmål ansöker jordbrukarna dessutom om rätt att bortleda vatten från Ö-ån samt att utföra härför erfoderliga anläggningar.

l det fall jordbrukarna helt avstår från att utnyttja Ö-ån för vattenbortledning behöver vattenfördelningsförrättningen ej fullföljas genom ansökan till tillståndsgivande myndighet.

Företrädare förjordbrukets bevattningsintressen kan tillförsäkras rätten

Anm: SMHI kan härvid att från Ö-åns nedre lopp bortleda vatten i för jordbruket erforderlig lämna råd och anvisningomfattning endast under förutsättning att Ö-ån regleras i sådan omfattning ar om lämplig utformatt lägsta lågvattenföring vid K-bymålen under även torrperioder blir lägst ning. (Med hänsyn till att

sätt antalet mätstationer i lan- 0,l m3/s. Tillstånd till sådan reglering kan erhållas på sedvanligt

det är allt för litet kan genom ansökan hos tillståndsgivande myndighet. SMHI ha intresse av att

Förrättningsmannen erinrar slutligen om vattenöversiktens prioritering nyttja även denna mätav nyttjande utav grundvattenförekomsterna i berggrunden (underkam- damm. Kontakt bör tas

med SMHI i ärendet.) brisk sandsten) inom det aktuella området.

14l SOU 1980: 40

3 Interkommunal vattenhushåll-

Exempel ningsplanering

Alternativa former för principiell upplägg-

ning (Lyckebyån)*

l Allmän . . . . . . . . . . . . . . 141

orientering 2 De tre kommunernas vattenöversikter . . . . . . . 14l 3 . . . . . . . . . . . 144

Hydrologiska förhållanden 4 . . . . . . . . . 145

Lovgivna avloppsvattenutsläpp 5 Aktuella vatten . . . . . . . 146

anspråk på Lyckebyåns 6 . . . . . . . . . . . . . 148

Konfliktsitutationer

7 samverka . . . . . . . . . . 151

S tyrd interkommunal

1¶Allmän orientering

flodområde berör tre kommuner (Karlskrona, Emmaboda och Lyckebyåns

och tre län (Blekinge, Kalmar och Kronobergs). Den sydöstra Lessebo) delen av landet, där Lyckebyåns flodområde är beläget, har brist på vatten. inom området är därför regel-

Anspråken på vattenförekomsterna

till vattentillgången. Samtliga tre berörda kommässigt stora i förhållande muner har sålunda stora vattenförsörjningsintressen i ån.

2 De tre kommunernas vattenöversikter

- - har I de tre kommunerna Karlskrona, Emmaboda och Lessebo vattenöversikter upprättats och antagits i respektive fullmäktigeförsam-

har sammanställts nedan. ling. De delar som berör Lyckebyån

Karlskrona kommun

vatten används inom Karlskrona kommun för Lyckebyåns

El Vattenförsörjning i centralorten samt kringliggande mindre tätorter,

* Observandum.

totalt cirka 45000 personer. Vattenintaget är beläget vid Lyckeby. De i detta exempel an-

Råvattentillgången har hittills säkerställts genom reglering av i sjöarna givna sakuppgiftema är

Stora och Törn, den sistnämnda belägen inom Emmaboda ej resultatet av ett utred-

Havsjön

ningsarbete utan de har

kommun

angetts endast för att be-

Recipient för avloppsvatten från vissa mindre tätorter

lysa en principiell tänkt

Industrins Vattenförsörjning (kylvatten) vid Lyckeby stärkelseförädling situation inom ett

Bad i Västersjön, Allsjön, Stora Havsjön och Fabbesjön avrinningsområde.

ElElEl

142 Exempel 3 SOU I980: 40

Figl. Lyckebyånsflod- (\ område. Exempel på tek- Vifjö\\\ niska anordningar. l/ ,_ if_ Lov on

“Fr

x

Betec k : ;små \

\\ .Nä/Ät

H nlngglar n s amm d

.VV :leafufaagveçjrk

Jon

. \ Ynerids- \\

I AR avloppsremngsverk // \\ * uvudhulf _ l

1/

m

/ x

/ H-LAN m, \ .. /ä *v* EMMABODA G-LAN “i” . vv \ ä I LESSEBO KONHUN ) :musen ,, g I + * .-: KOMMUN ( / \ M

+ ( \

\ | ) \\\ P s //z

\\\ T n ..

\_ (s.)

å g

ussçsJAnoA

\\ Å s \ | |

41%

fi*

\ \\ -›\ oI ,l \\ K 6 \ \\ \ \\ .. l KLÅN

\\ “k

KARLSKRONA \

KOMMUN

sou 1980: 40 Exempel 3 143

D Fritidsfiske i Västersjön, Mossjön och Älmtesjön D Jordbruksbevattning D Kraftproduktion vid Strömsberg, Björsmåla och Biskopsberg.

Utgående från de aktuella behoven samt en bedömning av flödestillgång och vattenförekomster har kommunen fastlagt följande prioritering av tillåtet nyttjande av Lyckebyåns vatten inom kommunen. l. Kommunal Vattenförsörjning. Råvattenförsörjningen säkras genom reg-

lering av Stora Havsjön samt Törn inom Emma-

och Yggersrydssjön boda kommun

2. Industrivattenbehov b). Jordbruksbevattning 4. Kraftproduktion.

Emmaboda kommun Lyckebyåns vatten används inom Emmaboda kommun för D Kommunal - inñltrationsvatten - inom centralorten

Vattenförsörjning samt flertalet mindre tätorter i den norra kommundelen Recipient för avloppsvatten från förenämnda tätorter Industrins Vattenförsörjning i Johansfors och Lindås Bad i Törn, Löften och ER-Sjön Kraftproduktion vid Åfors, Johansfors och Lindås Fritidsfiske i Yggersrydssjön och Törn.

DDDDD

Utgående från de aktuella behoven samt en bedömning av Hödestillgång och vattenförekomster har kommunen fastlagt följande prioritering av tillåtet nyttjande av Lyckebyåns vatten inom Emmaboda kommun.

Delen ovan centra/orten samt Törnån 1. Kommunal Vattenförsörjning. Råvattenförsörjningen säkras genom reg-

lering av Yggersrydssjön och Törn samt Stampasjön och Lövsjön i

Lessebo kommun.

Industriell Vattenförsörjning

Recipientändamål

Kraftproduktion (huvudfåran)

Bad och fiske (Törnån).

_LnAwN

Delen nedan centra/orten l. Industriell Vattenförsörjning 2. Recipientändamål 3. Kraftproduktion.

Lessebo kommun Lyckebyåns vatten används inom Lessebo kommun för

144 Exempel 3 SOU 1980: 40

D Kommunal Vattenförsörjning - inñltrationsvatten - för Kosta tätort. Råvatten uttas ur Djupgöl D Recipent för avloppsvatten från Kosta och Skruv D Områden runt Visjön och Lövsjön har reserverats för naturvården.

Utgående från de aktuella behoven samt en bedömning av flödestillgång och vattenförekomster har kommunen fastställt av följande prioritering tillåtet nyttjande av Lyckebyåns vatten inom Lessebo kommun.

Huvudfåran 1. Kommunal Vattenförsörjning. Råvattenförsöijningen säkras genom reglering av Djupgöl, Stampasjön, Lövsjön och Visjön 2. Naturvård - vattenstånd högt och jämnt i Visjön och Lövsjön b) . Recipient för avloppsvatten 4. Kraftproduktion.

Tömån

l. Recipient för avloppsvatten 2. Kraftproduktion.

3 Hydrologiska förhållanden

En sammanställning av avrinningsområden samt karaktäristiska vattenföringar för perioden 1893- 1965 för vissa sektioner av Lyckebyån redovisas i nedanstående tabell.

Vid Vid Iutloppet [utloppet Vid Lyckeby Emma- ur Yggers- ur Töm” Skruv” bodab rydssjön”

Högsta högvattenföring m3/s 44 - - 12 - Medelhögvattenföring m3/s 22 12,6 5,1 5,5 1,6 Medelvattenföring m3/s 6 2,0 0,8 1,3 0,3 Medellågvattenföring m3/s 0,9 0,2 0,08 0,2 0.03 Lägsta lågvattenföring

“ Av SMHI beräknde värden. b Av utredningsmannen beräknade värden.

Anm: Inom SMHI pågår för närvarande ett utvecklingsarbete avseende benämningen av vattenföringar med olika frekvenser.

Exempel 3 145

Regleringsförhållanden

Nyttjandet av Lyckebyåns vatten för kraft- och industriändamål har lett till att relativt omfattande regleringsåtgärder genomförts. Regleringsmagasin finns utbyggda i Yggersrydssjön, Stampasjön, Lövsjön, Visjön och Töm enligt följande:

Sjö Yta Regleringshöjd Regleringsgränser Regleringsvolym

kmz m milj m3

Yggersrydssjön med Bodaskogssjön och Transjön 3,34 2 DG + 7,00 2,66

SG + 5,00 Stampasjön ca 0,25 2 ca 0,5 Lövsjön ca 0,5 1,5 0,74 Visjön ca 0,6 1,5 0,9 Töm ca 9 0,5 DG:

l,0 15/5-31/8: +1l4,77 15/5-31/8 ca 4,5

l/9-11/5: +115,27 l/9-11/5 ca9

SG: +114,27

DG = dämningsgräns. SG = sänkningsgräns.

Tillståndet till reglering av Törn avser enligt gällande dom reglering för vattenförsörjningsändamål.

Dessutom har översiktliga bedömningar visat att ett nytt regleringsmagasin om storleksordningen 0,5 milj m3 skulle kunna tillskapas vid Huvudhultakvarn.

4¶Lovgivna avloppsvattenutsläpp

Emmaboda kommun har genom koncessionsnämndens beslut (82/73) tillstånd att i Lyckebyån släppa ut behandlat avloppsvatten från centralortens avloppsreningsverk. Villkor: minst 90 %-ig rening avseende BS7 och fosfor. Vidare har Emmaboda kommun genom naturvårdsverkets beslut 1972- 02-10 fått dispens för utsläpp till Lyckebyån av behandlat avloppsvatten från reningsverket i Vissefjärda. Villkor: minst 90 %-ig rening avseende B57 och fosfor.

Lessebo kommun har genom naturvårdsverkets beslut 1972-01-27 fått dispens för utsläpp till Lyckebyån av behandlat avloppsvatten från reningsverket vid Skruv. Villkor: resthalter i utgående avloppsvatten högst 15 mg BS7/l och 0,5 mg P/l. Vidare har Lessebo kommun genom länsstyrelsens beslut 1973-01-29 fått dispens för utsläpp till Lyckebyån av behandlat avloppsvatten från reningsverket i Kosta. Villkor: resthalter i utgående avloppsvatten högst 15 mg BS7/I och 0,8 mg P/l.

146 Exempel 3 SOU 1980: 40

5¶Aktuella anspråk på Lyckebyåns vatten

Karlskrona kommun Karlskrona har för att säkerställa råvatten för den kommunala vattenförsörjningen vattendomstolens tillstånd (DVA 13/1974) att nyttja regleringsmagasinet i Törn. Tillgängligt regleringsmagasin är under perioden l/9 till ll/5 cirka 9 milj. m3 och under perioden 15/5 till 31/8 cirka 4.5 milj. m3. Utgående från utförda mätningar i närliggande vattendrag av den naturliga avrinningen har den naturliga tillrinningen till Törn under perioden l940l94l beräknats. Den beräknade ackumulerade nettotillrinningen under denna period (dvs. tillrinningen minskad med avdunstningen från sjöytan) redovisas grafiskt ifig. 2. Dessutom redovisas erforderlig tappning av 540 l/s för den kommunala vattenförsörjningen i centralorten. Av diagrammet framgår att under en sådan torrperiod erfordras ett regleringsmagasin om l l milj. m3 för att trygga vattenförsörjningen.

Med utgångspunkt från ovanstående beräkning ställer Karlskrona kommun kravet att framdeles bestämmelserna för reglering av Törn ändras så att ett regleringsmagasin om 9 milj. m3 är tillgängligt under hela året. Dessutom har Karlskrona ett önskemål att disponera cirka 2 milj. m3 i befintligt regleringsmagasin i Yggersrydssjön.

Ackumulerad nettotillrinnlng milj m3 100

f . .

r -Maxmug behov: 11 mil; m

Tuppning Karlskronas

vattenforsorjnung

P / 25

Fig. 2. Naturlig nerlotill-

rinning till Törn under 10 perioden I 940-/ 94 I. er-

forderlig tappning för J F IMIAIMIJ JlAlslolulo LIF IHIAIHIJ J [Alslolnln

nanm:

Ar 191.0 19m

magasin_

SOU 1980: 40 Exempel 3 147

Emmaboda kommun

Emmaboda kommun nyttjar vattnet i Lyckebyån för att säkerställa råvatten för inñltrationsändamål vid de kommunala vattenförsörjningsanläggningarna. Behovet av infiltrationsvatten bedöms emellertid öka framdeles. Alternativt kan det bli aktuellt att i framtiden basera åtminstone centralortens Vattenförsörjning direkt på ytvatten. Det ökade behovet av vatten från har i första hand planerats bli säkerställt genom förvärv av Lyckebyån regleringsmagasin i Yggersrydssjön. Utgående från mätningar i befintligt vattendrag av den naturliga avrinningen har den naturliga närliggande tillrinningen till Yggersrydssjön beräknats under perioden 1940- l94l. Den beräknade ackumulerade nettotillrinningen under denna period redovisas grafiskt i fig. 3. Dessutom redovisas erforderlig tappning av 40 l/s (bedömt framtida vattenbehov i centralorten). Av diagrammet framgår att under en sådan period med tidvis låga vattenföringar erfordras ett regleringsmagasin om 3 milj. m3 för att trygga vattenförsörjningen. Av ovanstående beräkning framgår att befintligt regleringsmagasin i Yggersrydssjön med volymen 2.66 milj. m3 är otillräckligt. Emmaboda kommun ställer därför kravet att framdeles kunna disponera även befintliga regleringsmagasin i Stampasjön och Lövsjön för att trygga vattenförsörjningen under torrperioder. Dessutom anser Emmaboda att cirka 3 milj. m3 av säkerhetsskäl måste reserveras i Törn.

Fig. 3. Namrlig neltotillrinning till Yggersryds- Açkumulerud nettoti llrinning sjön under lorrperioden 1940- [94 I . erforderlig :tippning för vatten/Firmlll m3 .rärjning samlerforderligt regleringsmcigasin. 10°

*Max mug. behov-B milj m3 so

25 för Emmubodns

Tuppning

_ “

Vattenförsörjning

AOI /s 10 f

jjj JF M A M J J A s 0 N10 JlFIMJAIMlJ JlAlslolnlo

nanm:

Ar 1900 191.1

148 Exempel 3 SOU 1980: 40

Lessebo kommun Lessebo kommun har för uttag av infiltrationsvatten till vattenförsörjningsanläggningen i Kosta hittills utnyttjat vattnet i Lyckebyån. För att trygga den framtida vattenförsörjningen avser kommunen dock reservera regleringsmagasinet i Visjön. Dessutom anser Lessebo att befintligt magasin om 0,74 milj. m3 i Lövsjön och 0,5 milj. m3 i Stampasjön av säkerhetsskäl måste för vattenförsörjningsändamål.

reserveras

6 Konfliktsituationer Karlskronas önskemål om höjning av dämningsgränsen i Törn under sommarperioden innebär en höjning av vegetationsmedelvattenståndet med åtföljande minskade produktionsmöjligheter på kringliggande jordbruksmark. Emmaboda kommun har självfallet inget intresse av att försämra jordbrukets situation i området. Vidare bedömer Emmaboda kommun att bad- och fiskeintressena tillgodoses på acceptabelt sätt genom nuvarande regleringsbestämmelser. Dessutom anser Emmaboda att en betydande del av befintligt magasin i Törn, såsom säkerhet för den framtida vattenförsörjningen måste reserveras för Emmaboda kommun. Karlskrona anser att cirka 2 milj. m3 av befintligt magasin i Yggersrjvdssjön måste reserveras för Karlskronas Vattenförsörjning (se fig. 4).

Emmaboda kräver dispositionsrätt över regleringsmagasin i förutom Yggersrydssjön, Stampasjön och Lövsjön inom Lessebo kommun. Lessebo kommun hävdar emellertid såväl Stampasjön som Lövsjön såsom framtida reserv för vattenförsörjningen inom kommunen. lntill dess att dessa reserver måste tas i anspråk avser Lessebo av naturvårdsskäl att så långt möjligt hålla ett högt och jämnt vattenstånd i Visjön och Lövsjön.

l samband med att vattenöversikter upprättats i de tre kommunerna har kontakter tagits för att söka påverka grannkommunen i fråga om utformning av vattenöversikten så. att även de egna intressena kan tillgodoses. Därvid har framkommit att en längre gående interkommunal samverkan i vattenplaneringsfrågorna kring Lyckebyån är nödvändig.

Förhandlingar Efter erforderliga beslut i respektive kommuner samlas representanter för kommunstyrelser och tekniska förvaltningar i de tre kommunerna för förhandlingar om hur Lyckebyåns vatten bäst skall disponeras för att så långt som möjligt tillgodose de tre kommunernas behov.

Tekniskt underlag för förhandlingarna sammanställs av en gemensam arbetsgrupp bestående av gatucheferna (motsvarande) i de tre kommunerna. De väsentligaste uppgifterna redovisas här ovan under rubriken ”Hydrologiska förhållanden” och Aktuella anspråk på Lyckebyåns vatten

Överväganden

Förhandlingsdelegationerna enas om följande principiella bedömningar:

E.xwnpel3 149 SOU l980:40

Lessebo 0.71. milj m3+nafurv6rd7

Lessebo 0.9 milj m3 vaåÃxx

0.9 milj m3 m

Tillgängligt _ Lövö* Emmaboda milj

o 71° mm3

Kas/T Tmwnghgf W J

5.1 u/

0 5 m3 l

Lessebo milj \V lampa;

m3 515 \ .

Emmaboda 0.5 milj \

. .. . . . \ ,\_*Z4› 3

0.5 m|lJ m Tullgangllgl Emmaboda 256 milj m3

hä: ° l

Ywrgøs; Zmilj

l. m3

j. Karlskroaa

Tillganglugf 2,66 mlljma

f \|

uvgghulf

ll; x

\ H-LÄN

AR+ \ /- \-» EMMABODA SUN _) W

S5\UV x Konmu

LESSEBO , EMMABOD wl

g

m KOMMUN ,I ( j AR .l i : 4. \\ \

Q

Karlskrona 9 milj m3

\\»l (xx

Emmaboda 3milj m3 m_

\\ \\I

10,5milj m3 |SS§FJÄRDA Tillgängligt “IKT

*\ . /“| Å L

4 .i

\\ _{_,\ OJ l)

k, t \\\ \\ \

.. \\ ,l

K-LAN

\ ,“,_IY\

KARLSKRONA \ |\\ KOMMUN \

l) -\

*

/l \\ /x \\

/ \ u \ \ \

\\ St. Havsjöñ\

, \\§ “z ____,/

/ x

Fig. 4. Översikt (zvseende zmspråk från varten- _försörjningssynpunkl på 5 w 15 20km o 4 Lyckebyåns vallen l

150 Exempel 3

a Törns nuvarande skall även för framtiden reglering disponeras av Karlskrona kommun b Vattenförsörjningen i Kosta, Lessebo kommun, kan för framtiden baseras på grundvattentäkter öster och nordost om tätorten. Vatten för intiltrationsändamål kan säkerställas i Visjön. c Vattenförsörjningen i Emmaboda skall baseras på vattenförekomsten i övre delen av Lyckebyån, i första hand skall magasinen i Yggersrydssjön, Stampasjön och Lövsjön nyttjas. d För närvarande oförutsebara vattenbehov i både Karlskrona och Emmaboda bedöms kunna tillgodoses genom överledning av vatten från Ronnebyåns flodområde (delen Rottnen-Viren) till Lyckebyån. e För närvarande oförutsebara vattenbehov i Kosta måste baseras på vattenförekomsten i Stampasjön och eventuellt även Lövsjön. Under sådana omständigheter måste Emmaboda om behovet så påkallar i stället nyttja vattnet i Törn (med överledning från Rottnen) eller i ett nytt magasin vid Huvudhultakvarn. f Törn skall från allmän miljösynpunkt ej omregleras. g Avloppsreningsverken inom Emmaboda och Lessebo kommuner måste drivas så att vattenbeskaffenheten i Lyckebyån ej försämras.

Avtal

Efter ingående överläggningar och överväganden har de tre kommunernas förhandlingsdelegationer enats om att vattnet i Lyckebyån skall disponeras enligt vad som anges i följande avtal mellan kommunerna.

Kommunerna förbinder sig att vid prövning hos tillståndsmyndighet inte bestrida grannkommunens ansökan under förutsättning att ansökan är utformad i enlighet med detta avtal. Kommunerna förbinder sig att snarast, dock senast inom 6 månader från den tidpunkt detta avtal genom beslut i respektive

fullmäktigeförsamling

vunnit laga kraft, revidera kommunens vattenöversikt så att innehållet i detta avtal uppfylls.

Uppkommer fråga som väsentligen avviker från grunden för detta avtal är part berättigad påkalla nya förhandlingar. Förhandlingarna skall påbörjas inom 2 månader räknat från dagen för begäran om ny förhandling. Detta avtal blir giltigt först sedan

respektive kommunfullmäktigeför-

samling genom beslut, som vunnit laga kraft, antagit detsamma.

Revidering av vattenöversikt

Karlskrona: Emmaboda: Lessebo:

Exempel 3 151 SOU 1980: 40

7¶Styrd interkommunal samverkan

Redovisning av försök till interkommunal samverkan l samband med att vattenöversikter upprättades för de tre kommunerna Emmaboda och Lessebo konstaterades att behov av inter- Karlskrona, kommunal samverkan i fråga om vattenhushållningen i Lyckebyån förelåg. beslut fullmäktigeförsamlingar tillsattes Efter erforderliga i respektive bestående av representanter för kommunstyförhandlingsdelegationer relser samt de tekniska förvaltningarna. Vid överläggningarna framkom att a Parterna vidhöll sina i respektive vattenöversikt redovisade prioriteringar av hur vattnet i Lyckebyån skulle disponeras. b Förutsättningar för avtal om ett gemensamt synsätt på vattenplaneringen saknades. Länsstyrelsen i de tre berörda länen sonderade möjligheterna att jämka kommunernas anspråk så att förhandlingar kunde återupptas. Sonderingarna blev resultatlösa.

Hemställan till regeringen om föreläggande om för kommunerna

gemensam vattenplanering

I en till regeringen ställd skrivelse, gemensam för de tre länsstyrelserna, D redovisas vattenöversikter för Karlskrona. Emmaboda och Lessebo. D sammanställs anspråken på vattnet i Lyckebyån. D redogörs för den konkreta konfliktsituationen. redovisar sina överväganden för hemställan till regeringen Länsstyrelserna om föreläggande avseende interkommunal samverkan mellan de berörda kommunerna.

Regeringens överväganden och beslut

Regeringen finner D att vattnet för berörda delar i Lyckebyån utgör den stora vattenresursen av de tre kommunerna, D samt att det därför är angeläget att vattnet i Lyckebyån på ett så effektivt sätt som möjligt nyttjas inom de tre berörda kommunerna. från länsstyrelsernas gemensamma hemställan om föreläggande Utgående avseende interkommunal samverkan samt regeringens överväganden beatt Karlskrona. Emmaboda och Lessebo kommuner geslutar regeringen mensamt skall utreda hur vattnet i. i första hand, Lyckebyån på bästa sätt inom de tre kommunerna. Därvid skall skall nyttjas för vattenförsörjningen D grunderna för på vattnet i Lyckebyån ställda anspråk sammanställas D anspråken prioriteras

152 Exempel 3 SOU 1980: 40

D möjligheterna redovisas att, med beaktande av normalt accepterade uppfattningar om naturvärden, genom tekniska anordningar tillgodose ställda anspråk

D genom utblickar anges alternativa möjligheter att tillgodose behov utöver dem som bedöms vara möjliga att täcka genom att nyttja vattnet

inom Lyckebyåns flodområde

D planeringsavdelningarna vid länsstyrelserna i Blekinge. Kalmar och Kronobergs län vara kontinuerligt underrättade.

Utredningen skall överlämnas till regeringen senast inom tre år räknat från

dagen för detta beslut.

Kostnaderna för utredningsarbetet bestrids av . . . . . . . .

Genomförande av interkommunal

vattenplanering efter föreläggande

Utredningens organisation

D Utgående från regeringens beslut. beslutar de tre kommunerna att utse

ledamöter (politiker och tjänstemän) i en gemensam arbetsgrupp. D Till Utredningsgruppen knyts för utredningsarbetet sakkunerforderlig skap (t ex konsult). Utredningsgruppen ges därigenom såväl planeringskunnande som erforderlig teknisk kompetens (vattenförsörjningsfrågor i allmänhet, grundvattenfrågor, hydrologi. regleringsfrågor och ekonomiska frågor etc).

Samråd

Utredningsgruppen måste enligt föreläggandet samråda med planeringsavdelningarna vid de tre länsstyrelserna. Det är också viktigt att utredningsgruppen får så mycket information som möjligt om de lokala förhållanden

som kan påverka gruppens bedömning och ställningstagande.

Överväganden

I vattenplaneringssammanhang är det vanligt att en kommun vill göra en större inmutning än som kan motiveras av faktiska förhållanden. Även i det här aktuella exemplet torde den egentliga orsaken till utebliven fruktbärande interkommunal samverkan vara just oproportionerligt stora anspråk. Utredningsgruppen måste därför omsorgsfullt arbeta igenom grunden för anspråken och vid samråden föra en ingående diskussion med företrädare för berörda länsstyrelser.

Utredningsgruppens planering för

den lämpligaste lösningen måste nämligen baseras på den rätta avvägningen av anspråken.

Det må i detta sammanhang påpekas nödvändigheten av att planeringshorisonten läggs tillräckligt långt fram samt att alternativa utvecklingslinjer för oförutsebara vattenbehov skisseras.

sou |980: 40 Exempel 3 153

Resultat av kommunal vattenplanering efierföreläggande planering redovisas till regeringen i Utredningsgruppens D sammanfattande text och figurer D detaljerad redovisning i bilagor Utredningsresultatet sammanfattas i följande principiella bedömningar:

a Törns nuvarande reglering skall även för framtiden disponeras av Karlskrona kommun i Kosta, Lessebo kommun. kan för framtiden baseb Vattenförsörjningen öster och nordost om tätorten. Vatten för ras på grundvattentäkter infiltrationsändamål kan säkerställas i Visjön. c Vattenförsörjningen i Emmaboda skall baseras på vattnet i övre delen av Lyckebyån, i första hand skall magasinen i Yggersrydssjön. Stampasjön och Lövsjön nyttjas. d För närvarande oförutsebara vattenbehov i både Karlskrona och Emmaboda bedöms kunna tillgodoses genom överledning av vatten från Ronnebyåns flodområde (delen Rottnen-Viren) till Lyckebyån. e För närvarande oförutsebara vattenbehov i Kosta måste baseras på vattenförekomsten i Stampasjön och eventuellt även i Lövsjön. Under sådana omständigheter måste Emmaboda om behovet så påkallar i stället utnyttja vattnet i Törn (med överledning från Rottnen) eller i ett nytt magasin vid Huvudhultakvarn. f Törn skall från allmän miljösynpunkt ej omregleras. inom Emmaboda och Lessebo kommuner måste g Avloppsreningsverken drivas så att vattenbeskaffenheten i Lyckebyån ej försämras.

beslut. Revidering av kommunernas vattenöversikter Regeringens Regeringen beslutar att utredningsgruppens förslag tills vidare skall gälla för nyttjandet av Lyckebyåns vatten. Regeringsbeslutet innebär vidare att berörda kommuner skall revidera vattenöversikt så att innehållet i regeringens beslut arbetas in i respektive vattenöversikterna och att fullmäktigeförsamlingarna beslutar om den sålunda verkställda revideringen senast inom 6 månader räknat från tidpunkten för regeringens beslut. I och med att vattenöversikterna reviderats har också säkerställts att tillståndsmyndigheternas prövning anpassas till innehållet i regeringens förenämnda beslut.

SOU 1980: 40 155

4 för vattenhushåll-

Exempel Underlag

och vattenfördel-

ningsplaner ningsförrättningar

l Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 155

2 Önskvärt innehåll . . . . . . . . . . 155 2.1 om vattenresursema . . . . . 155 Exempel på uppgifter 2.2 Exempel på uppgifter om några av de viktigaste vattenintressena . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 2.2.1 Vattenförsörjning . . . . . . . . . . . . 156 2.2.2 Markavvattning . . . . . . . . . . . . 161 2.2.3 Naturskydd . . . . . . . . . . . . . . 164 2.2.4 Fiske . . . . . . . . . . . . . . 165 2.2.5 Strandbad och båtsport . . . . . . . . . . 169 2.2.6 Vattenkraft . . . . . . . . . . . . . . 170 2.2.7 . . . . . . . . . . 172

Avloppsvattenutsläpp

1 Inledning

Det primära underlaget för vattenhushållningsplaner och vattenfördel-

är naturligtvis vattenöversikten och underlaget för denningsförrättningar na. För att belysa hur behovet av data skiftar med typen av vattenintresse lämnas här exempel på underlag för några av de viktigaste vattenintressena i den mer detaljerade vattenhushållningsplanen och vattenfördelningsför-

antyds vilka faktorer som kan vara aktuella att studerättningen. Samtidigt ra i konsekvensbedömningen. De samhällsekonomiska konsekvenserna kommenteras dock inte. Det bör framhållas att det kan finnas behov av

mer information som underlag för hushållningsplanen och fördelbetydligt ningsförrättningen än vad som exempliñeras i denna sammanställning.

2 Önskvärt innehåll

2.1 Exempel på uppgifter om vattenresurserna

som erfordras för vattenhushållningsplaner och vattenfördel- De uppgifter

från dem som erfordras för ningsförrättningar skiljer sig inte nämnvärt vattenöversikten om man ser till huvudkomponenterna i detta underlag:

156 Exempel 4 SOU I980: 40

D ytvattenförekomsternas storlek (t.ex. sjöars och kustvattenområdens yta, djup och volym) och allmänna karaktär, grundvattenförekomsternas storlek och allmänna karaktär, flödestillgången i vattendrag, strömförhållanden, vattenomsättning m. m. i sjöar och kustvatten, vattnens fysikaliska och kemiska beskaffenhet, ekosystemens allmänna struktur och funktion i sjöar, vattendrag, våt-

DDDDD

marker, kustvatten m. fl., D säsongvariationerna och variationerna mellan olika år i fråga om flöden, vattenstånd och beskaffenhet samt frekvensen för den sannolika upprepningen av extremsituationer, D vattnens användbarhet för olika ändamål med avseende på - kvalitet tillgängliga kvantiteter uttagsmöjligheter (särskilt grundvatten) begränsningar på grund av gällande vattendomar, tillstånd enligt miljöskyddslagen m. m. störningsrisker till följd av översvämningar, torrläggning av vattendrag och kraftig sänkning av grundvattennivån, syrebrist, extrema pH-värden, skadliga koncentrationer av kemiska ämnen, virus, bakterier m. m., tätortsbyggnation, täktverksamhet, utdikning och andra stora markingrepp, D vattnens känslighet för tilltänkta ingrepp. Beskrivningen av ett vatten eller ett vattenområde går således ut på att lämna en bild av förutsättningarna för och konsekvenserna av en viss vattenanvändning. Med utgångspunkt från kvantitets- och kvalitetskraven från såväl pågående och planerade nyttjandesätt som sådana som i en framtid kan bli aktuella beskrivs de avgörande hos vattnet. egenskaperna Dessa egenskaper kan i sin tur beskrivas mer eller mindre detaljerat. Om man nöjer sig med en översiktlig beskrivning, måste man samtidigt vara medveten om risken för felbedömning på grund av alltför underbristfälligt lag. Ju viktigare intresset är, desto noggrannare måste man vara med att inhämta tillräckligt med information. I det följande avsnittet (2.2) lämnas exempel på egenskaper hos vattnet/ vattenområdet som är av betydelse för några av de vanligaste anspråkstyperna och som därför bör ingå i planeringsunderlaget.

2.2 Exempel på uppgifter om några av de viktigaste vattenintressena

2.2.1¶Vattenförsörjning

Vattenförsörjningen kan sägas ske för i huvudsak tre olika ändamål, nämligen för D konsumtion (framför allt samhällenas Vattenförsörjning), D industribmk (främst som processvatten och kylvatten), D bevattning (inom jordbruk och trädgårdsnäring, eventuellt även för energiskogar i framtiden samt vattenbegjutning av timmerupplag).

Exempel 4 157 SOU 1980: 40

Gemensamt för alla dessa vattenförsörjningsområden är att flödestillgånbetydelse. Kvalitetsanspråken varierar med angen är av utslagsgivande vändningssättet. Högsta kraven ställs vanligen på det vatten som skall användas för konsumtion. Därför har grundvattnet i första hand kommit att för detta ändamål. l takt med att tätorterna vuxit har många nyttjas grundvattentäkter blivit otillräckliga. varför tätorterna efter hand tvingats övergå till ytvattentäkter. Där möjligheter funnits har de alltmer ansträngda grundvattentäkternas flödestillgång förstärkts genom infiltration av ytvatten. Flera samhällen har därför idag sin Vattenförsörjning baserad på konstgjort grundvatten. För vissa industriprocesser är kvalitetskravet lika stort som vid konsumtion. Då är också vattenförsörjningen baserad på grundvatten eller renat råvatten från någon ytvattentäkt (genom att industrin antingen är försedd med kommunalt vatten eller har egen rening av vattnet). Däremot är kvalitetskraven på kylvatten och bevattningsirrztten betydligt kan kravet i stort sett inskränkas till att vattnet inte får lägre. För kylvatten vara korrosivt eller vara så hårt att kalkkrustor bildas i rör och liknande. Det bör vara fritt från partiklar som kan orsaka igensättningar samt helst vara kallt, dock ej nära nollgradigt på grund av kravningsrisk. Bevattningsvattnet måste givetvis vara riskfritt att använda från gift- och infektionssynpunkt. Naturligtvis finns krav även här på att vattnet inte får innehålla som kan sätta igen ledningar. filter och munstycken. Vid den partiklar bevattningsmetod som tillämpas inom jordbruket i Sverige - sprinklermetoden - har vattnets temperatur på intagssidan ingen nämnvärd betydelse. I tabell l sammanfattas de viktigaste förutsättningarna för att en vattenresurs skall bedömas vara lämplig för Vattenförsörjning. Några av de i tabellen upptagna frågeställningarna kommenteras nedan. bör vara tillräcklig, dvs. den uttagbara kvantiteten Flödestillgången skall kunna garanteras med tillräcklig säkerhet i förhållande till flödestillgångens variation med tiden och prognosen för behovet under den avsedda tidsperioden. Råvattnet bör ha god kvalitet. Om det i sammanhanget är viktigt att utvinna ett råvatten som är kallt och klart. söker man i första hand göra och i andra hand från skiktade klarvattensjöar under detta från grunden språngskiktet. Näringsrika skiktade sjöar kan ha dåliga syrgasförhållanden under språngskiktet. vilket försämrar uttagsmöjligheterna på större djup. l vattenområden blir vattnet oftast grumligt av plankton och fingrundare kornigt material från botten och stränder förutom att vattnet är varmare relativt sett. Urtrzgsplatsen är således av stor betydelse inte bara av praktiska skäl utan har också samband med kravet på Vattenkvalitet. Kvaliteten bestäms av dels den hygieniska beskaffenheten hos råvattnet, dels den fysikaliska och kemiska beskaffenheten. Vattnet bör vara praktiskt taget bakteriefritt för att underlätta reningen till ett konsumtionsvatten. Vattnet bör innehålla låg halt av organiska ämnen, även av naturliga humuskolloider som ger vattnet en mer eller mindre brun färg, vilken förstärks genom höga järn- och manganhalter. Smaken på vattnet försämras genom dessa ämnen. Även förekomst av vissa organismer kan innebära en smakförändring. Vidare får inte halterna fluorid, klorid och nitrat vara för höga. Vattnet bör också ha lämplig hårdhet. l kravet på god Vattenkvalitet ligger

158 Exempel 4 sou 1980: 40

även att sjöar och vattendrag uppströms uttagspunkten i en ytvattentäkt inte är recipient för utsläpp som kan innebära risk för att vattenkvaliteten försämras på grund av att vissa restsubstanser har giftverkan, ger smak osv. För en grundvattentäkt gäller motsvarande krav på att det inom tillströmningsområdet inte finns risk för föroreningar från avfallsupplag, upplag av petroleumprodukter och hälso- och miljöfarliga varor, infiltration av avloppsvatten m. m. För vattenplaneringen i ett inledningsstadium måste man räkna med att erforderlig information om grundvattnet som regel måste tas fram genom speciella utredningar inom det aktuella området eller kanske för hela kommuner. Kan vattenförsörjningen i ett område tillgodoses utan att konsekvenserna av denna verksamhet inverkar störande? är för Då ett grundvattenutag stort i relation till flödestillgången, kan avsänkningen av grundvattenytan i uttagsplatsens närhet medföra att brunnarna sinar samt att i grannskapet grundvattenberoende vegetation t. ex. i källmyrar påverkas. I vårt land är det ganska vanligt att man förstärker grundvattentäkternas kapacitet genom att på konstgjord väg infiltrera ytvatten i täktens tillströmningsområde så att uttaget därmed kan ökas. Andra konsekvenser av stora grundvattenuttag är t.ex. förändrad vattenbeskaffenhet. i de lösa sättningar jordlagren och inströmning av saltvatten i täkter nära havet.

Tabell l. Exempel på underlag om Vattenförsörjning

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Finns hos Uppgiftsunderlag Anmärkning Hur stort är behovet Nuvarande uttag av råvatten Kommunala vat- Kommuner, nu och i ett längre för framställning av dricks- tentäkter. konsulter. Hur vatten u

tlçsperspçktlv Samhånçna och

Regionala och Länsstyrelser Mycket skiffordelar sig det kvan- . . processvatten till industrier- .. . . . .. . lansvisa samman- m. fl. tandei olika titativa behovet un- na samt vatten for bevattning .. . .. . _. . .. der dygnet och under stallningar over lan. ., inom området. Förbrukning- . . . aret? kommunala vatens variation med tiden. Ut- .. . ,, tentakter. vecklingstendenser for de framtida behoven, Statistiska upp- Svenska vat- Efter 1968 gifter över kom- ten- och av- endast kommunala vatten- loppsverks- munvisa. och avloppsan- föreningen. läggningar. Uppgifter om Lantbruks- Delvis ofullstörre bevatt- nämnder, ständiga. ningsprojekt. lantbruksuniversitet. Uppgifter om Kommuner. Ofta ofullstänstörre industriella industrier. diga. vattentäkter. Landsomfattande Planeras vid centralregister SGL. över kommunala grundvattentäkter.

Vattendomstols- Vattendombeslut. stolar.

Exempel 4 159 SOU 1980: 40

Tabell l (fons.).

Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning Frågeställningar

Hydrogeologiska SGU m.fl. F. n. endast Hur stor är flödestill- Beskrivning av befintliga kommunala och enskilda kartor. över mindre gången i befintliga större vattentäkter (ytvatten områden. vattentäkter och hur stor är och med SGU m. n. Delvis föråld_

den mängd grundvatten) avse- Geologiska

som kontinuerligt kan ende pa deras lage. allmanna kartor rade och uttagas (ml/d) med karaktär, kapacitet (uttagsmåskaliga hänsyn till flödes- bara och i domar fastlagda kvantiteter). vattenbeskaf- TOPOSWHSK?! LMV m. flvariationen med tifenhet, föroreningsrisk m. m. kartor. den? Nuvarande behandling rå- LMV m. n_ av Hygbilder. vattnet och vattnets anvand- Hydrologiska och SMHl. ning_ hydrometeorologiska data.

Grundvattennivå- SGU. kom- Uppgifterna data. muner m. fl. vid SGU datalagrade.

Brunns- och borr- SGU. borrfir- Äldre uppprotokoll. mor. kon- gifter vid SGU sulter. på mikrofilm. uppgifter fr. o. m. l976 datalagrade.

Fastställda Kommuner. skyddsområden länsstyrelser. för vattentäkter. vattendomstovattendomstols- lar. beslut.

Hur stämmer kvali- Kvalitetskraven för de olika Sammanställnin- Kommuner. tetskraven överens vattenförsörjningsintres- gar av fysikaliska SMHl. SGU. med vattenbeskaffen- sena. Vattenbeskaffenheten och kemiska ana- länsstyrelser. heten? beträffande fysikalisk. ke- lysdata komplet- länsläkare. misk och bakteriologisk sam- terade med bakmansättning. teriologiska analysdata med hänsyn till vattnets planerade användning. Hydrogeologiska SGU m. fl. F. n. endast Var finns andra flö- De grundvattenförande bildkartor. över mindre destillgångar (grund- ningarnas belägenhet. utområden. vatten och ytvatten) bredning, ungefärliga mäkav intresse Samt De i förnkoüm: tighet. °.äPgäg°: Geologiska kar- SGU m. fl. Delvis föråldmunal VZIICHfOTSOTJ- bildningarna ingaende _iord- [or rade och ., . ning, industriända- eller bergarternas samman- ., . , ,. . . smaskaliga. mal. bevattning etc? sattning och uppbyggnad l TOPOSTañSKZI LMV m- n- Vilken vattenbeskaf- huvuddrag. Storskalig (större sprick- kartorfenhet har dessa till- spricktektonik gångar? Finns det och krosszoner, större för- LMV m_ n. Flygbilder_ risk för förorening el- kastningar). Större källor. Hydmmglska °°h SMHL ler andra störningar? Läget av platser för lämpliga Vilka tekniska åtgâr- ytvattenuttag. flödestillgång- hydrometeoroloder måste vidtagas? en på dessa platser, åter- glska dat* kmnstfreklwllsen al lågVa Grundvattennivå- SGU. kom- Uppgifterna enförlng aV Viss Swrlek- och kemidata. muner, länslä- vid SGU data- Läge och typ av förorenings- kare m_ g_ lagrade_

160 Exempel 4 SOU 1980: 40 Tabell l (f0ns.).

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

källor. t. ex. upplag av petroleumprodukter. Regionala kartor SMHI. Finns f. n. barktippar över vattenba- endast över och andra avfallsupplag samt lans. mindre områutsläpp av avloppsvatten och den. dagvatten. Markanvändning och känslighet för förore- Sammanställnin- SMHI. Finns f. n. ningar från de areella näring- gar över regional endast över arna. Jord- och bergtäkter vattenbalans. vat- mindre områunder grundvattenytan. tenföring och vat- den. Transportvägar för farligt tenkvalitet. gods. Sammanställnin- Kommuner. Mycket skifgar över avfalls- länsstyrelser. tande. upplag och ut- länsläkare. släpp samt upplag SNV, socialav petroleumpro- styrelsen. dukter och hälsooch miljöfarliga varorjämte de viktigaste transportvägarna för dessa. Uppgifter om gemensamma avloppsinñltrationsanläggningar. Markdispositions- Kommuner. planer av olika planverket, slag. Samman- lantbruksställningar över nämnder. jordbruksverk- skogsvårdssamhet, skogs- styrelser. gödsling o. dyl. Täktregister. täkt- Länsstyrelser Arkiv planeplaner och grus- m. fl. ras vid SGU täktsutredningar. beträffande utredningar. Kartor över tunn- Kommuner. Mycket ofulllar och andra un- statliga verk. ständiga upp› derjordiska an- (televerket, gifter. läggningar. vattenfall. fortiñkationsförvaltningen m. fl.)

Sammanställning Länsstyrelser. Mycket skifav analysdata från kommuner. tande. tilltänkta vattentäkter. Arkiv över grund- Planeras vid vattenkällor i SGU. Sverige.

SOU l980: 40 Exempel 4 161

Tabell l (forts.) Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

Utredningar (stat- SMHl. SGU. Mycket skif-

liga. kommunala SNV. länssty- tande

och enskilda) och relser. kom-

litteratur. muner. kon-

sulter. institu›

tioner vid uni-

versitet och

högskolor.

bibliotek.

Förkortningar: FRP Fysisk riksplanering

LMV Statens lantmäteriverk SGU = Sveriges geologiska undersökning SMHl = Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SNV = Statens naturvårdsverk

Stora uttag av ytvatten innebär oftast en förändring av de ekologiska

förhållandena i nedströms belägna vattenområden. Om vattnet går förlorat för avrinningsområdet genom överledning till ett annat område eller genom avdunstning vid bevattning. minskas vattenföringen. Även om vatten uttaget för försörjningsändamål återförs efter användning till samma flodsystem, har dess beskaffenhet försämrats vilket ytterst resulterari mer eller mindre tydliga störningar på ekologin.

För att få erforderligt underlag för bedömning av dessa konsekvenser måste som regel särskilda utredningar göras.

2.2.2 Markavvattning En förutsättning för produktiv åker och skogsmark är att grundvattnet kan regleras till en för växternas rotutveckling lämplig nivå. Detta sker genom dränering (dikning). Vidare krävs för växtodlingen ijordbruket och i ännu högre grad inom bebyggelse och för trafik en snabb dagvattenavledning särskilt vid flödestillfällen. Torvtäkt är också en exploatering som kräver dikningsåtgärder. Dessa olika åtgärder innebär ett direkt ingrepp i grundvatten- och avrinningsbildningen, som kan påverka avrinningens säsongvariationer och därmed vattentillgången för andra intressenter under vissa årstider. Avvattningen innebär också att vattenbeskaffenheten påverkas i nedströms belägna vattenområden. En omfattande dagvattenavledning kan resultera i en icke önskad grundvattensänkning med sättningar o. dyl. som följd. l dessa frågor bör samordning ske med markanvändningsplaneringen.

Reglering av vattenståndet kan komma ifråga i framför allt följande marker: El åkermark. E] skogsmark, El myrmark, El samhällen. El vägar. flygplatser. o. dyl.

ll

162 Exempel 4 SOU l980: 40

Markavvattningen skiljer sig från övriga här behandlade vattenintressen genom att man inte nyttjar utan snarare är missgynnad av vatten. Alltför höga vattenstånd hindrar nämligen markanvändningen. Man tvingas därför vidta åtgärder för att minska de störningar som uppkommer på grund av att det finns för mycket vatten i marken. Eftersom konsekvenserna av markavvattningsingreppen kan förändra förutsättningarna för andra vattenberoende intressen är det av vikt att ta hänsyn härtill vid vattenplaneringen.

De viktigaste frågeställningarna för att belysa erforderligt underlag framgår av tabell 2.

Konsekvenserna av avvattningsingreppen kan bli följande i de nedströms belägna vattenområdena:

D förändrad grundvattenbildning, D förändrad grundvattennivå och därmed också minskad vattentillgång för

vegetation, D förändrade avrinningsförhållanden, D försämrade magasineringsförhållanden, D ökad materialtransport, D ökad erosionsrisk, D sättningar i vissa jordar, D försämrad vattenbeskaffenhet, D försämrade livsbetingelser för fisk och flera andra organismgrupper i

vattnet.

Uppgifter om ovan exemplifierade konsekvenser kan erhållas genom SGU, SMHI, lantbruksstyrelsen/lantbruksnämnden, ñskeristyrelsen/ fiskenämnden m. fl. På grund av att det oftast är fråga om tämligen små avrinningsområden som blir föremål för avvattning. torde dock konsekvensbedömningen i de flesta fall behöva baseras på utredningar inom det aktuella området.

Tabell 2. Exempel på underlag om markavvattning

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning Vilka arealer är idag Omfattningen av dikad åker- Sammanställning Lantbruks- Mycket avvattnade genom mark, skogsmark och myr- av diknings- och nämnder. skiftande. dikning eller andra mark. vattenavlednings- skogsvårdsdräneringsåtgärder? företag tillkomna styrelser.

enl. bestämmel-

sernai vattenla-

gen eller motsva-

rande. Omfattningen av dagvatten- Kartor visande Kommuner. Skiftande. avledning från tätorter och samhällenas dagallmänna vägar. vattenavledning.

Kartor visande Statens väg-

dråneringen av verk. kom-

flygplatser. vägar muner. läns-

o. dyl. av betydel- styrelser

se.

Exempel 4 l63 SOU l980: 40

Tabell 2 (forts.).

Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning Frågeställningar

Hur är avrinningsför- Avrinningens omfattning och Hydrologiska och SMHl. hållandena? variation med tiden, högvat- hydrometeoroloten- och lågvattenföringar giska data. (återkomstintervall beträffande högvattenföringar av olika storlek). Hur är beskaffenhe- Beskaffenheten hos det av- Data om vattnets Länsstyrelser, Saknas som ten hos det avrin- rinnande vattnet vid olika fysikaliska, ke- kommuner. regel. nande vattnet? flöden och under olika tider miska och biolo- SMHI. på året. giska beskaffenhet. Materialtransporten från av- Beräkningar av Länsstyrelser, Saknas som vattnade områden. transporterad kommuner, regel. mängd suspende- SMHI. rade ämnen, lösta organiska ämnen, järn, aluminium. nitrat, tungmetaller, oljor o. dyl. från avvattnade områden. Vilka områden över- Läge, typ och storlek på re- Topograñska och LMV m. fl. svämmas regelbun- gelbundet översvämmade ekonomiska kardet? områden. tor. Karta över SMHI. Planeras vid översvämnings- SMHI. områden (riskområden för översvämningar). Vilka områden avses Läge, typ och storlek på om- Hydrogeologiska SGU m. fl. F. n. endast att skyddas mot råden som övervägs bli före- kartor. över mindre översvämningar? mål för markavvattning. områden. Vilka kom- Samspelet mellan SGU m_ n_ Delvis föråld_

åtgärder markför- Geologiska kar_

mer då att vidtas - hållanden, nederbord och rade och tor invallningar eller reg- grundvattenstånd. småskaliga lering av vattendrag? Läge, typ och storlek av översvämningsskydd och FlYgbildef- LMV m- n- Samt sedi Lantbruks- °°5i°§5kYdd Ansökningar om

rnentenngsdammar, retarda- diknings_ och nämnder,

tmnsmagasm* vattenavlednings- skogsvårds-

?Ueazskihare

tekmska ouch and? ?tgarder företag enligt vat- styrelser. for att minska störnmgarna tenlagen. genom avvattningsingrep- Kommunala Kommuner. Skiftande. pen. planer visande dagvattenavledning.

164 Exempel 4 sou 1980: 40

Tabell 2 (forts.) Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

Utredningar (stat- Lantbrukssty- Mycket skifliga, kommunala relsen, skogs- tande. och enskilda) och styrelsen, litteratur. SNV, SMHI. lantbruksnämnder, skogsvårdsstyrelser. konsulter, institutioner vid universitet och högskolor, bibliotek.

2.2.3 Naturskydd

Förutsättningarna för att ett vattenområde skall vara attraktivt för naturskyddsintresset framgår översiktligt av frågeställningarna i tabell 3. Huruvida ett vattenområde är att betrakta som sällsynt eller inte bör ses i riksperspektiv. Ekologiska bedömningar ligger ofta till grund för värderingarna. Det gäller också de orörda vattenområdena som är mycket värdefulla för naturskyddsintresset. Vid konflikt med andra intressen uppkommer ofta stora svårigheter då helt olika underlag för värderingarna skalljämföras. Som exempel kan nämnas en planerad utdikning av ett s. k. våtmarksområde, där å ena sidan förteckningar över sällsynta växtarter. fågelarter m. m. är ett viktigt underlag då det gäller att beskriva skyddsvärdet men å andra sidan beräkningar av produktionsökningen av t. ex. skog till följd av utdikningen utgör underlaget för värderingen av utnyttjandet. Det ligger i sakens natur att skyddsintresset främst inriktar sig på sällsynta och orörda vattenområden. Punktvisa objekt såsom källor och karstbildningar kan också komma ifråga. Men även vattenområden som är representativa för en viss naturgeografisk region kan ha högt skyddsvärde. Något standardiserat underlag för naturskyddsintresset finns inte. Basinformationen är ofta svårtillgänglig och består av beskrivningar, varur ” generaliseringar måste göras för att ett planeringsanpassat underlag skall kunna erhållas. För mer detaljerad information om vilka typer av vattenområden som kan vara aktuella för naturskyddsåtgärder hänvisas till länens naturvårdsplaner, som dock inte finns överallt. Information om detta finns också att hämta i naturvårdsverkets publikationer, t. ex. Översiktlig naturinventering och naturvårdsplanering (SNV publikation 1975: l), delrapporten Skyddsvärda vatten (SNV PM 912) i vattenkartläggningsuppdraget och ”Översiktlig inventering av Sveriges våtmarker (SNV PM 1181-1184). I ett naturskyddat område skall föreskrifter för dess skötsel vara utformade så att inga negativa konsekvenser uppkommer. Ofta förekommer

Exempel 4 165

Tabell 3. Exempel på underlag om naturskydd

Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning Frågeställningar Var finns vattenföre- Beskrivning av vattenföre- Naturinventerin- Länsstyrelser, komsternas egenskaper (sär- gar och redovis- kommuner. komster, som i sitt slag är mycket säll- skilt de ekologiska samban- ningar i FRP. landet med den) och människans in- SGU m n. F_ n. endast syntai i Hydrogeologiska ovanlig geomorfologi, grepp. kanon över mindre vattenbeskaffenhet, områden organismvärld o. dyl? Landsomfattande SNV. var fmns vanenföre. sammanställningkomster, som är af 11VSkYddSVäTd orörda och represennatur. tativa för olika naturge°grañska regicmer? Utredningar om SNV. länsstyskyddsvärd natur. relser, kommuner.

Vetenskapliga ut- SNV. institu- Mycket skifredningar och lit- tioner vid uni- tande. teratur. versitet och högskolor. bibliotek.

forskning i sådana områden, varför risk för viss störannaturvetenskaplig den vetenskapliga verksamheten inte kan uteslutas, de påverkan genom t. ex. vid hanteringen av hälso- och miljöfarliga kemikalier i samband med kan orsakas av åtgärder som vidtas långt experiment. En sådan påverkan utanför skyddsvärt område.

2.2.4 Fiske

Gemensamt för både yrkesmässigt fiske och fritidsñske är att förutsättför bör vara så goda som möjligt. Det innebär ningarna ñskproduktion framför allt att vattentillgången är tillräcklig särskilt i fråga om de strömmande vattnen. Minimivattenföringen och dess varaktighet har avgörande för vattendragets produktionsförmåga. Vattenområdena bör inte betydelse heller vara belastade med störande föroreningar. Vattenbeskaffenheten varierar i landet och som en följd härav varierar även sammansättningen i ekosystemet. Fiskarterna är starkt beroende av ekosysteav organismer mets struktur. Den naturliga variationen av olika Fiskbestånd i landets är därigenom betydande. Stora sjöar och kustvattensjöar och kustvatten områden är sammansatta av ett stort antal olika biotoper. Detta innebär en mångsidighet i möjligheterna till anpassning för organismerna till miljöfaktorernas mönster. l stora och av människan ostörda ekomångfacetterade den komplexa näringsväven de bästa förutsättningarna för system erbjuder en god ñskproduktion. Yrkesñsket i kustvattnen är av mest betydelse på västkusten, Sydkusten och södra ostkusten. Även i Norrbottens läns kustvatten förekommer ett

166 Exempel 4 SOU 1980: 40

viktigt yrkesfiske. Den biologiska produktionen är också störst inom dessa områden. Det yrkesmässiga insjöfisket är bäst utvecklat i de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i några andra större syd- och mellansvenska insjöar. Visst yrkesfiske sker dessutom i några av de större sjöarna i fjälltrakterna. Laxfisket i Östersjön är av speciell betydelse. Förutom att vara en tillgång för vårt eget fiske är laxbeståndet i södra Östersjön ett förhandlingsobjekt när det gäller att skaffa svenska fiskemöjligheter i andra länders fiskezoner. Laxproducerande strömvatten är därför av särskilt stort värde. Vattenområden av betydelse för yrkesfisket finns redovisade i den fysiska riksplaneringen. För fritidsfisket finns det framför allt behov av s.k. närfiskevatten (vatten på nära avstånd från tätorterna) men även värdefulla turistvatten är eftertraktade. Fritidsfiskaren söker sig gärna till mindre vatten oftast belägna i natursköna områden. Fritidsfiskets fiskarter kräver ofta hög vattenkvalitet. De laxartade fiskarna är dessutom beroende av rinnande vatten för sin reproduktion. Viktiga fritidsfiskevatten har redovisats i den fysiska riksplaneringen. För produktion av såväl sättfisk som konsumtionsfisk i fiskodlingsanläggningar ställs också höga krav på lämpligt vatten. Av frågeställningarna i tabell 4 framgår vilka egenskaper hos ett vatten som i första hand bör beaktas för bedömning av dess förutsättningar för fiske. Vattenstånd och vattenföring har största betydelse för fiskarternas lek och tillväxt. Höga vårvattenstånd gynnar av t.ex. produktionen gädda. Alltför varierande vattenstånd försämrar näringsbetingelserna genom urlakning av kringliggande strandområden. I strömmande vatten är den lägsta vattenföringen dimensionerande för vilket utrymme (revir) som står till förfogande för varje enskild individ. Det gäller särskilt för laxartad fisk. Vid s. k. noll-tappning totalskadas fisket inom närmast berört område. Vattenbeskaffenheten har nära samband med produktiviteten. För att kunna avgöra om ett vattenområde av olika är lämpat för produktion fiskarter måste man känna till bl.a. följande förhållanden i vattnet: salthalt, temperatur, grumlighet, syrgas, pH samt vissa spårämnen. För att kunna nyttiggöra sig fångsten av fisk är kunskap om giftämnen (kvicksilver, PCB m. m.) samt förekomst av kräftpest, dynt eller andra fiskinfektioner dessutom av största betydelse. Av dessa faktorer är den pågående pH-sänkningen (försurningen) och halterna av vissa giftämnen i vattnet viktigast.

Exempel 4 167

SOU 1980: 40

Tabell 4. Exempel på underlag om fiske

Finns hos Anmärkning Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Frågeställningar av nuvarande Redovisningen i Fiske- Hur stort är behovet Omfattningen fiske och fri- den fysiska riks- nämnder. av fiskevatten (förde- yrkesmässiga tidsfiske samt fiskodlings- planeringen av länsstyrelser, lat på yrkesfiske, friverksamhet. Fiskets sä- vattenområden av fiskeristyreltidsfiske och fiskodbetydelse för sen. ling) nu och i ett songsbundna variationer. för de yrkesfisket och längre tidsperspek- Utvecklingstendenser framtida behoven. fritidsfisket. tiv? Hur fördelar sig behovet av kustvat- Uppgifter om Fiskenämnten, stora och små fiskodlingar. der. sjöytor samt strömmande vatten? Hur fördelar sig de olika behoven under året? Vatten för yrkesmässigt fis- Sammanställning Länsstyrelsen Hur stor är tillgången fiske- över fastställda fiskenämnder. på Fiskevatten (förde- ke, fritidsfiskevatten. vårdsområden, kortfiskevat- fiskevårdslad på yrkesmässigt Inskränk- områden. fiske, fritidsfiske och ten, fiskodlingar. fiskodling) och hur ningar i fiskemöjligheterna. Kommunvisa Kommuner, Mycket utvecklade är dessa? Begränsningar i möjligheter- sammanställ- fiskenämnder. skiftande. Vilka begränsningar na till Fiskevård. ningar över kortfinns? fiskevatten.

H ydrologiska SMHI. data.

U ppgifter om Fiskevandringshinder. nämnder, fiskeriintendenter.

Sammanställning Kommuner, över inskränk- ñskenämnder. ningar i fisket ñskeriinten- (t. ex. begränsad denter, länstid för fiske, des- styrelser. infektionsskyldigheti kräftpestsmittat vatten och s. k. svartlistning p. g. a. för hög kvicksilverhalt i fiskköttet).

Kvalitetskraven för olika Sammanställning- Länsstyrelser, Mycket Hur stämmer kvalifiskenämnder, skiftande. tetskraven överens sektorer inom fisket. Vatten- ar av fysikaliska, beträffande kemiska och bio- fiskeriintenmed beskaffenheten beskaffenheten och logiska analys- denter, SNV, hos vattnet, strän- fiskens livsbetingelser data. SMHI. derna och bottnarna? vattenområdets produktivitetsbetingelser. Strändernas År produktiviteten och bottnamas karaktär. god?

168 Exempel 4 sou l980: 40

Tabell 4 (forts.)

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

Var finns vattenom- Läge och typ av för ñske Utredningar (stat- Fiskeristyrel- Mycket råden som skulle kun- lämpliga vattenområden men liga. kommunala sen. SNV. skiftande. na utvecklas till goda där ingen fiskevård bedrivs och enskilda) och länsstyrelser. Fiskevatten om inte och vattenområden som ho- litteratur. fiskenämnder. föroreningar. vatten- tas av försämrat fiske. ñskeriintenregleringar 0. dyl.. in- denter. komvecklade ñskerättsmuner. konliga ägoförhållanden sulter. fiskem. m. lade hinder i vårdsområvägen? Var finns ñsden. institukevatten som hotas tioner vid uniav försämring på versitet och

grund av störningar högskolor. (t. ex. förorening. för- bibliotek.

surning och sjukdomar)? Vilken beskaf-

fenhet har dessa vat-

tenområden? Vilka

ñskevårdande åtgär-

der bör vidtas?

De biologiska produktionsförhållandena är av fundamental betydelse. eftersom fiskuttagen måste därefter. anpassas Hög produktivitet har sin grund i rik tillgång på näring, vilket kan leda till planktongrumling och syrebrist. I sådana inlandsvatten finner man t. ex. inte lax och röding men

däremot gös och braxen. Laxartad fisk hör främst hemma i klara. syrerika och näringsfattiga vatten. Allt detta innebär att man måste ha åtminstone

en översiktlig bild av hela ekosystemets struktur och funktion med dess växt- och djurplankton. vegetation, bottenfauna samt fiskfauna.

Varje ekosystem är starkt dynamiskt och förhållandena kan växla mycket från år till år, vilket måste Eftersom de olika tas med i bedömningen.

fiskarterna i ett ekosystem påverkar varandra får man inte heller bortse ifrån att fiskarterna i ett visst vatten påverkas av det fiske som sker.

Vattenområders storlek har betydelse för fiskproduktionen. vilket redan

berörts i samband med produktionsförhållandena.

Regleringsdammar, kraftverksbyggen och kan ut-

avloppsvattenutsläpp

göra vandringshinder för ñsken i dess vandringar efter näring eller för lek. Det betyder många gånger att Vandringsmöjligheter bör finnas från en flods

mynning i havet och långt upp i de olika biflödenas övre delar.

Stränder-nas och bottnarnas karaktär har betydelse framför allt för le-

ken. Rensning och muddring av olika slag kan allvarligt försämra fiskens

livsbetingelser.

De viktigaste konsekvenser, som kan uppkomma till följd av fisket. kan i korthet sägas vara följande:

El störning genom ñskevårdande åtgärder (särskilt rotenonbehandling. kalkning och liknande).

El ändringar i den naturliga artsammansättningen - inte bara bland fiskar-

terna utan också bland andra vattenorganismer uppkommer ofta till följd av intensivt fiske.

SOU 1980: 40 Exempel 4 169

El ändrad näringsbalans kan också inträffa. vilket vanligen från fiskesyn-

punkt är önskvärt i näringsfattiga sjöar där höjd produktion eftersträvas (ofta i konflikt med naturskyddsintresset).

D ökad ”betning” sker på vegetationen i vattenområden med intensivt

fiske. Underlaget för konsekvensbedömningarna måste som regel tas fram genom undersökningar i fält och särskilda utredningar.

2.2.5 Strandbad och båtsport Förutsättningarna för strandbad bedöms i huvudsak utifrån tre egenskaper hos vattenområdet, nämligen Vattenkvalitet. strand- och bottenförhållanden samt vattenomsättning (se tabell 5).

Vattenkvaliteten måste vara godtagbar från hygienisk synpunkt. Det är vidare önskvärt att vattnet är klart och inte har extrema pH-värden. I vattnet bör inte finnas sådana mikroorganismer, som kan orsaka klåda eller annan irritation för de badande.

Strand- och bottenförhållandena på badplatserna bör vara lämpliga, dvs. bottnen bör helst inte bestå av mjuka sediment och stranden bör vara fri från vegetation. Vidare bör vattenutbytet vara gott mellan badplatsen och omgivande vattenområden.

För utövning av båtsport ställs egentligen inga andra krav på vattenområdena än framkomlighet. Båtsport för rekreation eller tävling torde i

form kunna utövas i de flesta kustvatten och större sjöar och någon vattendrag i vårt land. I inlandsvattnen är nu särskilt kanotsporten på stark frammarsch.

Vattnets allmänna beskaffenhet och vattenområdets omgivningar ingår som viktiga komponenter, då man från rekreationssynpunkt skall bedöma förutsättningarna. Vid sådana värderingar bör hänsyn tas till vattenområdets ñikighet, örikedom och liknande som ger en objektiv information om omväxlingen i landskapsbilden.

Tabell 5. Exempel på underlag om Strandbad och båtsport

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

År antalet befintliga De nuvarande kommunala Sammanställning Kommuner, Mycket kommunala bad- badplatsemas läge och över kommunala länsläkare, skiftande. platser tillräckligt och karaktär. badplatser. länsstyrelser, har dessa tillräcklig SNV. kapacitet för att svara mot behovet? Hur ter sig utvecklingen i ett längre tidsperspektiv?

170 Exempel 4 sou 1980: 40

Tabell 5 (forts.)

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

Hur stämmer kvali- Vattenbeskaffenheten på Sammanställning Kommuner. Mycket tetskraven överens badplatsen. av fysikaliska. ke- länsläkare. skiftande. med beskaffenheten miska och bakte- länsstyrelser. hos vattnet, bott- riologiska analysnarna och strän- data beträffande derna? Påverkas be- strandbadens vatskaffenheten under tenbeskaffenhet. dagar med hög besöksfrekvens, så att risk då finns för dålig badvattenkvalitet? Är tillgången på vat- Områden med båtsport av Karta visande Kommuner. Mycket tenområdet för båt- betydelse. De nuvarande områden där båt- SNV. länssty- skiftande. sport tillräcklig för båthamnarnas läge. sport av betydelse relser. sjöbehovet och hur ten- förekommer. fartsverket. derar behovet att ut- Sammanställning veckla sig? över båthamnar-

nas läge. Var finns andra lämp- Läge och typ av lämpliga Topograñska och LMV m. fl. liga vattenområden platser för strandbad och ekonomiska av intresse för kom- områden för båtsport. Områ- kartor.

och den møunalt strandbad känsliganför störning Naturinven_ Kommuner. Mycket batsport? Vilken vat- (t. ex. med sallsynt fagel-

teringar länsstyrelse skiftande tenbeskaffenhet och fauna) från bl. a. båtar. Läge vilken strand- och och typ av avloppsvattenut- Sammanställning LänSSIYTClSCV- MYCKCI bottenbeskaffenhet släpp som kan inverka stö- ÖVCT aVIOPPSVaI kommunen skiftande har de tilltänkta rande på de tilltänkta bad- lenulåläpp-

platserna Kommuner. sltandbadenâFinns Utredningar (stat- Mycket Storande ”mapp upp konsulter. skiftande

liga. kommunala ströms dessa platser? och enskilda).

länsstyrelser. Vilka områden är lämpligast? Vilka tekniska åtgärder måste vidtas?

Konsekvenserna av strandbad består främst i att vattenbeskaffenheten

kan tillfälligt försämras på badplatser med hög badfrekvens och dåligt

vattenutbyte mellan själva badplatsen och vattenområdet i övrigt.

Då det gäller båtsportens inverkan på förhållandena i vattnet, är det

framför allt motorbåtarna man tänker på med deras störande buller och

spill av bensin och olja. Fågellivet är särskilt känsligt för dessa störningar.

Även kanotister kan störa fågellivet. Vidare kan de sprida t. ex. kräftpest

om inte försiktighet iakttas.

2.2.6 Vattenkraft

Förutsättningarna för kraftproduktion bedöms i huvudsak med utgångs-

punkt från den tillgängliga flödestillgångens storlek och fallhöjden samt

förekomsten av lämpliga regleringsmagasin eller möjligheter att skapa

sådana (se tabell 6).

Exempel 4 171

Tabell 6. Exempel på underlag om vattenkraft

sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning Frågeställningar Erforderliga

Hur stor är den nuva- Sammanställning- Centrala drift- Läge, storlek och typ av nurande vattenkraftpro- varande och tilltänkta kraft- ar över vatten- ledningens duktionen inom om- verk och regleringsmagasin. kraftverk med (CDL) rådet? Var finns fastställda uppgifter om kraftstations- Tappningsplaner. kraftverken och reg- minimivattenföringar m. m, deras energipro- register. staduktion m.m. tens vatten- Ieringsmagasinen? Vilka vattenhushåll- Sammanställning- fallsverk. ar över regle- större kraftboningsregler gäller? ringsmagasinen lag. med uppgifter om regleringsfövolym. reglerings- reningar. höjd m. m. Svenska kraftverksföreningen. Vattendomstols- Vattendombeslut. stolar.

Damminvente- Länsstyrelser. Mycket skifringar. tande

Var finns den out- Flödestillgång. variation Sammanställning SMHl nyttjade kraften? inom och mellan år samt ma- över fallhöjder. Vilka utbyggnader gasineringsmöjligheter. vattenföringar. vattenstånd och övervägs av kraftintressenterna och sjövolymer samt vilka regleringsmaga- tidsvariationen. sin blir då aktuella? Utredningar om Statens vat- Mycket skifframtida utbygg- tenfallsverk. tande. nad av vattenkraf- Svenska kraftten. verksföreningen. större kraftbolag. SMHl. regleringsföreningar.

speciella karaktär sker här en sekto- På grund av vattenkraftsintressets riell där behovet av energi för landet i sin helhet vägs mot planering tillgången på outnyttjad kraft också sedd i riksperspektiv. Konsekvenserna av de ingrepp som sker i samband med en kraftverksutbyggnad kan vara bl. a. följande:

D dämningseffekter med ändrade vattenföringar och vattenstånd upp-

ströms, D er0si0ns-, och sedimentationsförändringar inom berörda detransportlar av det reglerade vattendraget, D ändrad avrinningsrytmik med effekter nedströms i vattendraget, D förändrat växt- och djurliv inom samma område, och undervattensvegetation i det reglerade områ- D utarmning av djurliv det, D minskad ñskproduktion,

172 Exempel 4 sou

1980: 40

D ökad grumlighet och minskat siktdjup (i sjön), D ändrade isförhållanden, D förfulad landskapsbild.

Uppgifter om ändrade vattenstånd, vattenföringar,

sedimenttransporter, isförhållanden och erosionsförhållanden kan erhållas från SMHI och SGU. Underlaget för konsekvensbedömningen i övrigt utgörs av utredningar inom det aktuella området.

2.2.7¶Avloppsvattenutsläpp

Att använda ett vattenområde som recipient för avloppsvatten innebär störning på andra användningssätt. Därför är det inte självklart att välja det vattenområde som har de bästa förutsättningarna att motta avloppsvatten. I valet mellan lämpliga recipienter måste som en första

värderingsgrund ingå att inte använda vattenområden som är mer eller mindre orörda utan främst sådana som redan blivit påverkade genom ingrepp av något slag. Följande generella krav brukar ställas på en recipient för avloppsvatten:

D lämpligt läge för utsläppspunkten, D god flödestillgång, god genomströmning och snabbt vattenutbyte, D god självrening.

Tabell 7. Exempel på underlag om avloppsvattensutsläpp

Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning

Hur ston är behovet Nuvarande utsläpp av av- Sammanställning-

Länsstyrelsen Mycket skifav recipienter nu och loppsvatten från samhällen ar över kommu- kommuner, tande. i ett längre tidsper- och industrier. Avloppsvatt- nala avloppsre- SNV. spektiv? nets behandling och ut- ningsverk med släppta mängder av olika för- uppgifter om reoreningar. Utvecklingsten- ningsprocess, utdenser för framtida behov. släppens storlek av organisk substans, fosfor, metaller m. m. Sammanställning- Länsstyrelser, Mycket skifar över större vat- SNV. tande. tenförorenande industrier med uppgifter om produktion, avloppsvattenbehandling. utsläppens storlek av olika substanser m. m. Tillstånds- och Koncessionsdispensbeslut nämnden för samt anmälningar miljöskydd, enligt miljö- SNV, länsstyskyddslagen. relser.

Exempel 4 173 SOU 1980: 40

Tabell 7 (forts.)

Uppgiftsunderlag Finns hos Anmärkning Frågeställningar Erforderliga sakuppgifter

Vilka vattenområden Beskrivning av nuvarande Sammanställning- Länsstyrelsen Mycket skifderas belastning ar av data från re- vattenvårds- tande. nyttjas för närvaran- recipienter, och allmänna tillstånd. Eko- cipientkontrollen. förbund/vatde som recipienter? systemets uppbyggnad och Belastningsberäk- tenförbund, Hur reagerar de på funktion i recipienten. Ut- ningar och över- SNV. avloppsutsläppen? Är recipientkapacite- värderingar av de senaste siktliga utvärdeten tillräcklig? Hur årens förändringar. ringar av recipihar recipientens vat- entekosystemens tenbeskaffenhet för- struktur och funktion. ändrats p. g. a. recipientanvändningen? Är tillståndet kritiskt med risk för försämrad självreningsfunktion? Topograñska och LMV m.fl. Var finns andra lämp- Läge, typ och storlek av and- Hur ra lämpliga recipienter. Flö- ekonomiska karliga recipienter? destillgång, vattnets uppe- tor. stor är flödestillgången och är självre- hållstid och självreningsför- SMHI. Vattenföringar, ningsförmågan till- måga. Läget av lämpligaste återkomstfreräcklig? Var finns utsläppspunkter. Avloppskvenser av lågvatlämpliga utsläpps- vattnets rening och behandtenföringar av platser med goda in- ling före utsläpp. viss storlek. blandningsförhållan- Uppgifter om SMHI, läns- Mycket skifden? Vilka tekniska vattnets uppe- styrelser, tande åtgärder måste vidhållstid i tilltänkta kommuner, tas? recipienter och konsulter. stagnationsperiodernas längd (sommar och vinter).

Utredningar (stat- SNV, SMHI, Mycket skifliga, kommunala länsstyrelser, tande och enskilda) och vattenvårdslitteratur. förbundlvattenförbund, kommuner, konsulter, institutioner vid universitetet och högskolor, bibliotek.

Eftersom recipientanvändningen innebär en störning på nedströmsintres-

sena är det viktigt att zits/(ippspzznkter- väljs så att bästa möjliga inblandning sker i recipienten. Utsläppspunkter i vattenområden av avloppsvattnet t. ex. råvattenintag för dricksvattenframställning eller andra inuppströms tressen med krav bör naturligtvis undvikas. på hög vattenkvalitet

174 Exempel 4 SOU 1980: 40

Att recipienten måste ha godfIödesti/lgång för utspädning och transport är självklart. Därför erfordras uppgifter om vattenföringen och dess variationer samt vattnets uppehållstid. Den senare uppgiften avser kustvattenområden och sjöar, där vattnet uppehåller sig längre eller kortare tid beroende på hur mycket vatten som genomströmmar bäckenet i förhållande till dess volym. Recipientens sjä/vreningsförmåga hänger främst samman med de biologiska processerna i vatten och sediment. Då avloppsvatten med sitt innehåll av bl. a. organiska ämnen och växtnäringsämnen förs till ett vattenområde. innebär detta att ett bredare näringsunderlag erhålls för den biologiska produktionen, vilken därmed gynnas. Varmvattenutsläpp i måttliga mängder är också produktionsstimulerande. Så länge den biologiska balansen inte rubbas, kan utsläpp i vissa vattenområden möjligen vara acceptabelt från ekologisk synpunkt. Avloppsvatten kan emellertid också innehålla produktionshämmande substanser (gifter). t. ex. tungmetaller. För att bedöma en recipients förmåga att motta avloppsvatten behöver man känna till storleken på recipienten, om den är dess vattenomsättning. skiktad eller inte, hur syrgasförhållandena och ljusklimatet är samt översiktligt ekosystemets struktur och funktion (se tabell 7). Uppgifter om det aktuella vattenområdet behövs också för att visa konsekvenserna av recipientanvändningen. Det är främst följande konsekvenser som bör belysas: D förändring av vattnets beskaffenhet, D ökad eller minskad produktivitet. D ändrad diversitet, dvs. förändrade organismsamhällen där de känsligaste arterna slås ut, vissa nya tillkommer och de tåligaste utvecklas i stort antal individer, förändring av sedimentets beskaffenhet. ökad sedimentationshastighet (accelerad åldringstakt). Ökad igenväxning. minskad syretillgång, försämrade möjligheter att utnyttja recipientens vatten för andra ända-

DDDDD

mål, t. ex för Vattenförsörjning (obs. att infiltration av sådant ytvatten innebär en risk för förorening av grundvattnet).

Erforderligt underlag för att göra bedömningar enligt ovanstående tablå måste som regel baseras på särskilda utredningar.

SOU 1980: 40

1 i Sverige

Bilaga Vattenvårdsplanering

under åren 1966- 1975

Av Lars Edenman

176 Inledning

177 F orsknings- och utredningsverksamhet

178 Vattenvårdsplanering under våren 1966-1975 178 3.1 Bakgrund och omfattning 179 3.2 Former och inriktning

183 Genomgång av fyra vattenvårdsplaner . . . . . . . . . . . 183 4.1 Syfte och uppläggning för Kävlingeåns avrinningsområde, Syd- 4.2 Vattenvårdsplan AB 1971. . . . . 184

svenska Ingenjörsbyrån

och utformning 184

4.2.1¶Syfte, probleminriktning

184 4.2.2 Vattentillgångar . . . . . . . . 185 4.2.3 Vattenanvändning . . . . . . 187

4.2.4¶Analys av tillgång-efterfråga

4.2.5¶Förslag till åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

. . . . 188 4.2.6 Föreslagna åtgärders genomförande

i Östergötlands län - vattendragsutredning 4.3 Regional planering 1972. 188 med riktlinjer för vattenvården, länsstyrelsen och utformning 188

4.3.1¶Syfte, probleminriktning

188 4.3.2 Vattentillgångar . . . . . . . . 190 4.3.3 Vattenanvändning . . . . . . 191

4.3.4¶Analys av tillgång-efterfråga

4.3.5¶Förslag till åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

. . . . 192 4.3.6 Föreslagna åtgärders genomförande m. m., länsstyrelsen 1975. 192 4.4 Vattenvårdsplan för Gästrikland och utformning 192

4.4.1¶Syfte, probleminriktning

193 4.4.2 Vattentillgångar . . . . . . . . 194 4.4.3 Vattenanvändning . . . . . . 195

4.4.4¶Analys av tillgång-efterfråga

4.4.5¶Förslag till åtgärder/rekommendationer/iiktlinjer

. . . . . 196 4.4.6 Föreslagna åtgärders genomförande - skiss till vattenvårdsplan för Karlstads 4.5 Karlstadsregionen och uppströms regionen liggande områden, planeringsregion kommunblock 1968. 196 Karlstadsregionens och utformning 196

4.5.1¶Syfte, probleminriktning

176 Bilaga 1 sou l980: 40

4.5.2 Vattentillgångar . . . . . . . . . . . . 199 4.5.3 Vattenanvändning . . . . . . . . . . . . 199 4.5.4 Analys av tillgång-efterfrågan . . . . . . . . 200 4.5.5 Förslag till . . 200

åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

4.5.6 Föreslagna åtgärders genomförande . . . . . 201

5 Några slutsatser grundade på de redovisade exemplen . . 201 5.1 Formerna . . . . . . . . . . . . . . . . 201 5.2 Vattentillgångar . . . . . . . . . . . . . . 204 5.3 Analys . . . . . . av tillgång-efterfrågan . . . . 207

Appendix Förteckning över dokumentation i anslutning till vattenvårdsplaneringen under åren 1966-1975 . . 210

l Inledning

Under de båda senaste decennierna har en mängd olika former av planeringsunderlag tagits fram som på ett eller annat sätt ingått i ställningstaganden som berör vattenresurserna och deras användning. Forskningsinsatser, statliga, regionala, kommunala utredningar och utredningari samband med prövning enligt vatten- och miljöskyddslagen är exempel på sådana aktiviteter. Under slutet av 60-talet påbörjades en mer fristående form av regional eller interkommunal utredningsverksamhet, s. k. vattenvårdsplanering, vilken kommer att behandlas närmare i det följande. Vattenvårdsplanering, i form av utarbetandet av s. k. vattenvårdsplaner och vattendragsutredningar, bedrevs under slutet av 60huvudsakligen talet och i början av 70-talet. Problemställningarna som dominerade var föroreningssituationen främst med avseende på eutrofierande ämnen och vattenförsörjningsproblematiken. Utbyggnaden av kommunal och industriell avloppsrening under 70-talet och en betydligt mindre ökning av vattenförbrukningen än vad som förväntades, har gjort att andra problemställningar kommit i förgrunden i dag. Erfarenheterna av vattenvårdsplaneringen kan emellertid på olika sätt utnyttjas även när det gäller framtida former för vattenplanering. Vattenvårdsplaneringen kan sägas ha introducerat avrinningsområdet som planeringsenhet, vilket nu får anses vara vedertaget i vattenplaneringssammanhang. Det är således främst de regionala eller interkommunala frågeställningarna som berörs. Omfattande faktasammanställningar gjordes över vattentillgångarna främst med utgångspunkt från befintliga data. Av intresse är hur informationen och deras om vattentillgångarna användning görs tillgänglig alltifrån utvärdering till redovisning. Med utgångspunkt från denna basinformation görs flera försök att ange tillgängliga resursramar eller konsekvenserna av fortsatt eller ökat framtida vattenutnyttjande. Det är således formerna, omfattningen och metodiken som här kommer att behandlas och som kan vara av intresse vid utarbetandet av framtida planeringsunderlag för vattenöversikter och vattenhushållningsplaner. Inledningsvis (kapitel 2) ges några exempel på de tidigare nämnda utredningsverksamheterna och formerna för dessa. I kapitel 3 behandlas allmänt

Bilaga I 177 SOU 1980: 40

och förutsättningarna för vattenvårdsplaneringen. l formerna, inriktningen exempel från fyra vattenvårdsplaner med avsekapitel 4 lämnas ytterligare utformning, metodik etc. I kapitel 5 ende på syfte, probleminriktning, slutligen lämnas några slutsatser grundade på de fyra exemplen.

2¶Forsknings- och utredningsverksamhet

som påtagligt ökat kunskapen om Exempel på samlade forskningsinsarser och hur de påverkats av olika mänskliga aktiviteter är våra vattentillgångar de insatser som gjorts i framför allt de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. arbetet med en vattenvårdsplan för Vättern. Huvud- År 1965 påbörjades man för arbetet var kommittén för Vätterns Vattenvård. Arbetet bedrevs i bred samverkan mellan myndigheter och forskningsorgan. 1970 statliga framlades en vattenvårdsplan för Vättern där undersökningsresultat och om vattenresursen samt vattenutnyttjande redovisades. andra uppgifter till åtgärder med tyngdpunkt på att åstadkomma en förbättrad Förslag Vattenkvalitet i Vättern angavs också i planen. 1972 beslöt naturvårdsverket att tillsammans med några andra myndigheter och forskningsinsitutioner genomföra ett femårigt program med undersöknings- och utredningsverksamhet om Vänern. Det forsknings-, målet var att få fram sådana kunskaper om Vänern att man långsiktiga kunde förutsäga den framtida utvecklingen i sjön och därmed hushålla rationellt med sjön som naturtillgång. Verksamheten skulle således syfta för samhällsplanering inom Vänerområdet och för till att skapa underlag olika beslut inom miljö- och naturvård. l inledningsskedet publicerade naturvårdsverket Fakta om Vänerområdet”, Denna publikation. som utkom 1972, är ett gott exempel på hur fakta om vattentillgångar och deras kan sammanställas i en lättillgänglig form. Vänerprojektet utnyttjande avslutades 1977. Följande år publicerade naturvårdsverket boken “Vänern en naturresurs. som är en sammanfattning av de insatser och undersökningsresultat som framkommit inom olika delprojekt. För att öka tillgängsom underlag för övrig samhällsplanering innefattar boken också ligheten som efterföljs av en diskussion kring framtida alternaen problemanalys tiva målsättningar. Naturvårdsverkets limnologiska undersökning utarbetar för närvarande en sammanställning och utvärdering av undersökningsverksamheten i Mälaren. Exempel på andra statliga utredningar som på olika sätt behandlar utnyttjandet av våra vattentillgångar och som kan nämnas i detta sammanhang, är Ãsnenutredningen, Emåutredningen och Hjälmarutredningen. Andra mer övergripande utredningar för delar eller hela landet är utredningen om vattenkraftutbyggnad i norra Norrland och naturvårdsverkets översiktliga kartläggning av Sveriges vattentillgångar och vattenanvändning. I detta sammanhang bör slutligen också omnämnas den undersökningsoch forskningsverksamhet som fortlöpande bedrivs vid universitetet och högskolor samt vid naturvårdsverket.

178 Bilaga l SOU 1980: 40

På länsstyrelsernas naturvårdsenlzeter utarbetas olika former av sammanställningar eller utredningar om vattentillgångarna och deras användning. sammanställningar över kommunala och industriella utsläpp samt kommunal Vattenförsörjning tas i regel fortlöpande fram. Försurningssituationen i sjöar och vattendrag bevakas vid flera länsstyrelser genom egna provtagningsprogram. Därutöver görs olika utredningar genom länsstyrelserna, t.ex. utvärderingar av vattenkvalitén med utgångspunkt från recipientkontrollprogrammen och specialundersökningar i olika vattenområden. Den kommunala iztredningsverksamheten har till största delen utförts av konsulter och är ofta probleminriktade Despå vatten- och avloppsfrågor. sa utredningar innehåller många gånger detaljerade beskrivningar av undersökningar om lokala vattentillgångar kvantitativt och kvalitativt. Ett omfattande utredningsmaterial finns också framtaget i samband med att olika ingrepp - regleringsåtgärder, sjösänknings- och torrläggningsfö- - vid vartendømstol. retag prövats För att ange tillåtligheten av ett ingrepp, dvs. förhållandet mellan skadan och nyttan. ges i regel en beskrivning av rådande lokala förhållanden om vattenföring. vattenstånd etc. samt vilka effekter aktuell åtgärd kan få. Efter samma sker huvudprinciper också olika prövningar enligt miljöskyddslczgen där sökanden, t. ex. i samband med prövning av ett visst utsläpp, inkommer med en redogörelse. ofta i form av en konsultutredning, där effekten av utsläppet i recipienten bedöms. Ofta åläggs emellertid sökanden i samband med tillståndsgivningen att bekosta recipientprovtagningar i syfte att ge tillsynsmyndigheten bättre underlag om hur utsläppet påverkar recipienten. Det är således uppenbart att en mängd insatser har gjorts och görs i form av mer fristående utredningsverksamhet eller i mer bundna former, där utredningarna är probleminriktade eller kopplade till olika lagstiftningars prövningsförfarande. Det är också uppenbart att den samlade informationen uppvisar ett komplicerat mönster alltifrån beslutsunderlag planeringsunderlag - till allmän sakkunskap. Dessa begrepp kan inte heller på ett enkelt sätt särskiljas eller definieras. är det Med den utgångspunkten också svårt att bedöma den utredningsverksamhet som här benämnts “vattenvårdsplanering” och dess roll i planeringsprocessen i allmänhet eller dess relation till ofta mer åtgärds- och probleminriktad utredningsverksamhet.

3 Vattenvårdsplanering under åren 1966- 1975

3.1 Bakgrund och omfattning

Under 50-talet började vattenvårdsproblemen uppmärksammas i samhällsdebatten. Ett uttryck för detta var att ideella sammanslutningar bildades i form av vattenvårdsföreningar och vattenvårdsförbund som vanligtvis hade ett flodområde som verksamhetsområde i från källa till mynningen havet. Även mer regionala vattenvårdande organ bildades. exempelvis kommittéerna för Vätterns och Mälarens Vattenvård. Dessa har sin verksamhet koncentrerad till Vättern respektive Mälaren jämte dessa sjöars tillrinningsområden. Under den senare delen av 60-talet skapades förut-

Bilaga I 179 SOU 1980: 40

för ett mer målinriktat och resurskrävande planeringsarbete som sättningar kom att gå under benämningen vattenvårdsplanering. Vattenvårdsplaneringen resulterade i olika former av utredningsverksamheter vilka till stor del finansierades genom statsbidrag. Vattenvårdssom centralt betraktades som försöksverksamhet. pågick som planeringen. intensivast under åren 1968-1972. År 1966 utgick de första statsbidragen till denna verksamhet. Efter 1975 har ingen vattenvårdsplan utarbetats. Nämnda år har därför tagits som avgränsning i tiden för denna redogörelse. År dåvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen statsbi- 1966 beviljade av en vattenvårdsplan för Lagans flodområde. Samma drag för påbörjande arbetet med en vattenvårdsplan för Vättern. Därefter kom år igångsattes arbetena Rönneå, Motala ström. Dalälven. Ätran. igång bl. a. för Mälaren, Viskan. län. Södermanlands län och Gävleborgs län. Plane- Skaraborgs i Gävleborgs län pågick längst och resulterade i en vattenringsarbetet för Gästrikland som publicerades 1975. Man har därefter fortsatt vårdsplan och resterande delar av länet. En faktasammanställning har med Ljusnan för Ljusnan m. fl. avrinningsområden och för nordöstra Hälsingland gjorts men planerna för dessa områden är ännu inte färdiga. En betydande del av kostnaderna för vattenvårdsplaneringen har i regel täckts med statsbidrag som beviljats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller senare av naturvårdsverket. Vattenvårdsförbund, kommunala samareller länsstyrelser har vanligen varit huvudmän för arbetet. betsorgan Dokumentation i anslutning till vattenvårdsplaneringen finns förtecknad i appendix.

3.2 Former och inriktning

Formerna för vattenvårdsplanering kom att variera kraftigt och resultera i av skiftande karaktär alltifrån basdatainventeringar till utredutredningar med utpräglad ”plan-karaktär. Tyngdpunkten lades ofta på vatningar tenvårdande åtgärder i syfte att förbättra vattenkvalitén. Vattenvårdsplakom även i vissa fall att ha inslag av “vattenresursplanering, ett neringen nu oftare använt begrepp som avser en mer fullständig behandling av vattenanvändning relaterad till såväl de kvantitativa som de kvalitativa Termen ”vattenvårdsplanering” kommer här för envattentillgångarna. kelhetens skull att användas som samlingsbegrepp för de olika insatser som gjordes under åren 1966- 1975. I vissa fall uppstår svårigheter att avgränsa vattenvårdsplaneringen gentemot en redan översiktlig va-planering (Skåne, Karltidigare påbörjad stadsregionen) eller statliga utrednings- och forskningsinsatser. Inriktningen eller karaktären kan emellertid grovt indelas i av planeringsarbetet följande fyra kategorier.

Vattenvårdsplaner Denna typ av utredningar som också benämns vattendragsutredningaf° behandlar ett eller flera avrinningsområden med avseende på vattentillgångar och vattenanvändning samt ger förslag/rekommendationer/riktlinjer beträffande den framtida vattenanvändningen. Exempel på sådana är vattenvårdsplanerna för Kävlingeån, Lagan, Gästutredningar

180 Bilaga 1 SOU 1980: 40

rikland, Karlstadsregionen samt vattendragsutredningarna för Motala ström, Helgeån och Skräbeån.

Vattenvårdsplanering för de större sjöarna

Vattenvårdsarbetet för de större sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren har bedrivits med andra förutsättningar vad gäller såväl formerna för genomförandet (interregional samverkan, statliga utredningsoch forskningsinsatser) som probleminriktning. Sjöarna, deras användning och påverkan har varit den givna utgångspunkten. Detta kan motivera att verksamheterna inordnas i en separat kategori. Planeringsarbetet för Vänern har inledningsvis berörts. Planeringsarbetet för Vättern resulterade i en vattenvårdsplan (1970), som nyligen reviderats (1979). Exempel på resultaten av Vattenvårdsarbetet för Mälarregionen återfinns i appendix under publikationer från kommittén för Mälarens vattenvård.

Vattenvårdsplanering av inventeringskaraktär En stor del av planeringsarbetet resulterade i utredningar där huvudsakligen vattentillgångar och vattenanvändningen beskrivs. Exempel på sådana utredningar är Utredning angående hydrologiska förhållanden och vattenbeskaffenhet i Nedre Mörrumsån, Vattenvårdsplanering i Skaraborgs län, Dalälvens vattenvårdsplanering och Inventering och utredning rörande Trosaåns vattensystem.

Probleminriktade utredningar Exempel på utredningar där syftet varit att utreda och ge förslag på lösningar för en speciell nyttjandeform är Gotlands Vattenförsörjning och Regional avloppsutredning för nordvästra Skåne”.

Fortsättningsvis behandlas framför allt de insatser som inordnats under “vattenvårdsplaner” och i viss mån de utredningar som här karaktäriserats som inventeringar. Erfarenheterna av dessa verksamheter torde vara av mera allmängiltigt intresse i samband med ställningstaganden som berör framtida former av vattenplanering. I det följande ges en allmän beskrivning av vattenvårdsplanernas inriktning, innehåll och utformning. Stora variationer förekommer beroende på områdenas karaktär och problemställningar, i form av unförutsättningar derlagsmaterial, personella resurser (experthjälp) och finansiella förutsättningar. Syftet med de vattenvårdsplaner som utarbetades för ett eller flera avrinningsområden var i de flesta fall att få fram åtgärder för en bättre Vattenvård och även en bättre hushållning med vattnet. Föroreningssituationen var påtaglig i många vattenområden. Den kommunala avloppsreningen var under utbyggnad och bestod i slutet av 60-talet huvudsakligen av anläggningar med mekanisk och/eller biologisk rening. De åtgärder som föreslogs i vattenvårdsplanerna kom därför till stor del att inriktas på införandet av kemisk fällning eller det tredje reningssteget i syfte att reducera närsaltsbelastningen och då speciellt fosfor. Industrins föroreningar behandlades främst med avseende på utsläpp av

Bilaga I 181 SOU 1980: 40

organiskt material uttryckt som biologisk syreförbrukning (B85, B87) och i förekommande fall utsläpp av närsalter. Giftutsläpp t. ex. i form av tungmetaller behandlades mycket sporadiskt inte minst beroende på att undersom föreslås för industrins avloppsrening är i lag saknades. De åtgärder inte närmare utan relateras till vissa önskvärda belastregel preciserade ningsnivåer. I mitten av 60-talet hade närsaltsutlakningen från skogs- och jordbruksmark olika forskningsinsatser. Vissa utlakningsuppmärksammats genom s. k. arealkoefficienter, hade härvid framräknats. Dessa har samband, tillämpats i flera vattenvårdsplaneri syfte att ange den totala belastningssituationen uppdelat på olika närsaltskällor. En ofta förekommande metodik vid kvantifieringen av recipientutnyttoch tillhörande förslag till åtgärder är att som första steg ange jande aktuella utsläppsmängder. Därefter anges den framtida belastningssituamed och utan föreslagna reningsåtgärder. Den framtida belasttionen, beräknas med från befolkningsprognoser. 1 ningsökningen utgångspunkt vissa fall relateras mera till Vilken verkan eller önskvärd åtgärdsförslagen Vattenkvalitet som förväntades respektive eftersträvades i recipientområdet. Vattenkvalitén uttrycks ofta i enlighet med det klassificeringssystem som angivits i SNV:s publikation Bedömningsgrunder för svenska ytvatlämplighet för fiske, konsumten där gränsvärden anges för Vattens tionsvatten”, bad samt ”allmän påverkan. Med hjälp av detta klassifibeskrivs - ofta - nuvarande och framtida ceringssystem i flerfärgstryck eller förväntade) förhållanden. Ett undantag från denna ofta (önskvärda metodik är vattendragsutredningen för Motala ström där en tillämpade fosformodell tillämpas, se också avsnitt 4.3. Ett annat som intagit en framträdande plats i vattenproblemområde är vattenförsörjningsproblematiken. Framför allt initievårdsplaneringen rades dessa frågeställningar i Skåne genom det s. k. sydvattenprojektet, som innebar att den framtida vattenförsörjningen för flera av Skånes kommuner till stor del skulle baseras på ytvatten från sjön Bolmen. Även var direkt kritisk i mitten av 60-talet om inte vattenförsörjningssituationen bedömdes det nödvändigt att vidta åtgärder inför framtiden vilket sydvatför. Dessa ställningstaganden baserades i stor tenprojektet gav uttryck över framtida Vattenförbrukning som redoviutsträckning på de prognoser sades i utredningen om Skånes och Hallands Vattenförsörjning (SOU 1965: 8). Den kraftiga ökningen i vattenförbrukningen fram till 1965 förvän- Dessa prognoser över framtida tades i stort sett fortgå fram till sekelskiftet. blev i vissa fall också normgivande för vattenspecifika Vattenförbrukning vårdsplaneringen utanför Skåne. bedöms den framtida vattenförsörjningen relate- I Vattenvårdsplanerna rad till Vattentillgången antingen med utgångspunkt från kända uttagskapaciteter från yt- och grundvattentäkter, överföringsalternativ eller från utpekande vattenområden lämpliga för konsumtionsvattenframställning. Vattenvårdsplanerna inklusive utredningar av inventeringskaraktär innehåller ofta en stor mängd uppgifter av basdatakaraktär som på ett eller annat sätt kan relateras till vattentillgångarna och deras användning. en allmän beskrivning av klimatologiska förhål- I regel ges inledningsvis landen. De kvantitativa ytvattentillgångarna redovisas genom att ange

182 Bilaga l SOU 1980: 40

uppgifter om sjöar (djupförhållanden, tillrinningsområden etc.) samt karakteristiska vattenföringar uppmätta eller framräknade metoder genom framtagna av SMHI. Ytvattenkvalitén beskrivs ofta på grundval av ett heterogent underlagsmaterial med varierande provtagningsfrekvens, geografisk och omfattning analysomfattning. Varje parameter beskrivs i regel separat och bedöms i ofta ganska subjektiva eller relativa termer. Den översiktliga redovisningen av vattenkvalitén ges i regel i klassificerad form i enlighet med SNV:s publikation Bedömningsgrunder för svenska ytvatten”. Någon närmare redogörelse för hur klassificeringen tillgått med avseende på styrande parametrar och använda statistiska mått (extremvärde, medianvärde, medelvärde) ges i de flesta fall inte. Det kan också påpekas att några närmare anvisningar i detta avseende inte ges i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Grundvattentillgångarna kan sägas beskrivas enligt två huvudprinciper. Den ena bygger på en sammanställning av kända större grundvattentäkters kapaciteter och då företrädesvis i isälvslagringar. Den andra lägger tyngdpunkten på en ofta omfattande geologisk beskrivning av berggrund och jordarter, vilket i sin tur kan relateras till kända eller sannolika grundvattenförekomster. Områden med försämrad grundvattenkvalitet anges i regel i vattenvårdsplanerna. När det gäller vattenvårdsplanernas behandling av olika vattenanvändningsformer ligger tyngdpunkten på industrins och tätorternas vattenförsörjning och recipientutnyttjande. Som tidigare nämnts ingår i regel också någon form av bedömning av jord- och skogsbruket.: påverkan. Andra nyttjandeformer som regelmässigt behandlas, dock i varierande omfattning, är vattenkraft (dammbyggnader), friluftsbad och fiske. Andra former av mer indirekt vattenutnyttjande som i vissa fall behandlas är omfattningen av fritidsbebyggelsen, skyddsvärda områden (skyddade områden, områden av intresse för vetenskaplig och kulturell naturvård samt det rörliga friluftslivet) samt sjösänknings- och torrläggningsföretag. Ett ökat intresse för bevattning kunde noteras i slutet av 60-talet. Underlag saknades emellertid för en närmare behandling omav bevattningens fattning. Önskemål att få fram underlag i detta avseende framförs också i några vattenvårdsplaner. Utformningen av vattenvårdsplanerna när det gäller och disposition redovisningssätt varierar kraftigt. I vissa fall då utredningen benämns vattenvårdsplan förefaller benämningen ”program för planering” vara mer adekvat eftersom föreslagna åtgärder och deras genomförande endast översiktligt behandlas efter allmänna principer. Andra planer stor lägger vikt vid åtgärds- och genomförandedelen. En tredje typ av planer syftar mera till att vara planeringsunderlag så till vida att alternativa förslag till lösningar och deras konsekvenser anges. Många olika fomer av redovisningssätt är representerade alltifrån tabellredovisning till redovisning i flerfärgstryck där diagram och kartinformation sammankopplas. Kartunderlaget varierar från schematiska kartframställningar till redovisningar som konsekvent skala genomförs på 1:250 000.

Bilaga I 183 SOU 1980: 40

4¶Genomgång av fyra vattenvårdsplaner

4.1 Syfte och uppläggning

för l det följande görs en summarisk genomgång av vattenvårdsplanerna Karlstadsregionen och Gästrikland samt vattendragsutred- Kävlingeån, ström. Dessa fyra utredningar torde relativt väl exempliningen för Motala fiera de olika inriktningar och former av vattenvårdsplaner som föreligger. förutsättningar rått vid utarbetandet av Som tidigare nämnts har skiftande Planerna är inte heller utarbetade vid samma tidpunkt vilket gör planerna. och förutsättningar ändrats, inte minst beroende på att problemställningar (l969). Det skulle därför knappast vara tillkomsten av miljöskyddslagen eller möjligt att göra någon värdering av de olika dokumenten meningsfullt Avsikten är här snarare att i stora drag belysa former, innesinsemellan. håll och inriktning av dessa planer. Förhoppningsvis lockas läsaren till en närmare genomgång av planerna, vilket de förtjänar. då planerna på olika värdefulla vid överväganden som berör sätt kan bilda utgångspunkter av framtida eller kommunala underlag för vattenutarbetandet regionala

planering. inskränker sig till att ange utredningarnas behandling, Genomgången innehåll etc. relaterade till följande rubriker och de frågor som kan innefat-

tas av dessa.

D Syfte, probleminriktning och utformning

D Vattentillgångar D Vattenanvändning - D Analys av tillgång efterfrågan Här anges vilken metodik som tillämpats för att bedöma konsekvenserna av nuvarande och framtida vattenutnyttjande i förhållande till den vattenresursen, kvantitativt och kvalitativt. tillgängliga

D Förslag till åtgärder/rekommandationer/riktlinjer

D Föreslagna åtgärders genomförande Här återges i vilken omfattning genomförandet av föreslagna åtgärder behandlas med avseende på kostnads- och tidsaspekter.

184 Bilaga 1 sou 1980:40

4.2¶Vattenvårdsplan för

Kävlingeåns avrinningsområde, Sydsvenska Ingenjörsbyrån AB I 971

4.2.1 Syfte, och

probleminriktning utformning

Utredningens syfte är inte uttryckligen angivet. Tyngdpunkten är emellertid lagd på att belysa föroreningssituationen i Kävlingeån med biflöden och därefter ange förslag till åtgärder eller en plan för sanering av Kävlingeån. Utredningens ca 180 sidor disponeras enligt följande huvudrubriker:

D Naturgeograñska förhållanden D Näringsgeografiska förhållanden D Naturvårdssynpunkter D Vattenområdets utnyttjande D Påverkan av förorening D Föroreningssituationen i Öresund D Plan för sanering av Kävlingeån D Bilagor

Kartredovisningen görs i svart-vitt, schematiserad och skalanpassad efter olika redovisningars syfte. Eftersom man inte hållit sig till en enhetlig skala, försvåras jämförelsen mellan olika kartor.

4.2.2¶Vattentillgångar

För sex nederbördsstationer inom Kävlinge avrinningsområde anges högsta och lägsta årsvärde samt när extremvärdena inträffat. Den årliga medelnederbörden för varje station anges samt medelnederbördens fördel-

Fig. l Översiktskarta över Kävlingeån

© Eslöv Kävlin ge a_ 9 Bråån °ê,°ö.r

,döeäO _ §0

0 431,/

\« Furulund 0 ä* L 93

945_

a;

Krankes/ön \ Vombi/ÖI? Öresund

Q

R/ákkaåø

»9 4750 °

© Malmö S°b°

Ӥ4

°»,9/ 0

943- °o Sövdes/ön K Snogeho/mssjön

_ E//estads/ ön

SOU 1980: 40 Bilaga I 185

(karta). Totalt för avrinningsområdet har den årliga ning inom området medelnederbörden, avdunstningen och nettotillrinningen beräknats. Den till Vombsjön anges för perioden 1930- l968. årliga nettotillrinningen Karakteristiska vattenföringen anges för Björkaåns utlopp i Vombsjön. utlopp, Kävlinge och mynningen i Öresund. l diagram återges Vombsjöns avrinningen under året vid Kävlinge. period l939- I963. Mindre delavrinningsområdens areal. sjöareal och sjöprocent anges. Berörda sjöars (fem st) yta. höjd över havet och största djup redovisas. för Vombsjön anges sambandet mellan vattenstånd. areal och Speciellt volym. Vattenkvalitén beskrivs separat för följande områden.

D Huvudfrågan nedströms Vombsjön D Vombsjön D Björkaån och biflöden uppströms Vombsjön D Klingavälsån D Bråån Vattenkvalitén beskrivs huvudsakligen med avseende på syrehalt, BS, bakterier colibakterier) och närsalter. Speciellt för (agar och termostabila Vombsjön beräknas forforbelastningen (två beräkningsalternativ). sker i form av tabeller med kommenterande text, där Redovisningen effekten av olika typer av utsläpp analyseras. för Kävlingeåns huvudfåra nedströms Vombsjön redovisas Speciellt (utöver nämnda parametrar också KMnO4) för samtliga analysvärden perioden 1958-1968. För Kävlingeån nedströms Vombsjön och för Bråån beskrivs de bioloförhållandena, huvudsakligen med avseende på förekomsten av giska för varje år under perioden 1967-1968. En smutsvattensvamp. separat av äldre biologiska förhållanden och iakttagelser av föroreredogörelse ningssituationen i Kävlingeåns vattensystem (från l907) ges i allmänna termer i bilaga. Grundvattentillgångarna beskrivs kortfattat. Det påpekas att grundvattenbildningen är gynnsam i de lösa isälvsavlagringarna vid Vomb (uttag för Malmö-Lundregionen) och förmodligen också vid de avlagringar som finns öster om Sjöbo. Större uttag av grundvatten vid Sjöbo anges kunna påverka vattenföringen i Kävlingeån. Grundvattentillgångarna i berggrunden uppges vara föga kända men antas kunna vara betydande i Fyledalens jurabildningar. medan de anses vara måttliga eller ringa i kritbergarterna i området väster om Kävlinge. En omfattande geologisk beskrivning av berggrund och jordarter ges i bilaga, varför förutsättningarna finns för läsaren att tillgodogöra sig ytterligare information om grundvattentillgångarna.

4.2.3 Vattenanvändning

direkta eller indirekta former för vattenutnyttjande behandlas. Följande D Kommunal Vattenförsörjning: Tätorternas medeldygns- och maximidygnsförbrukning redovisas totalt

186 Bilaga I SOU l980: 40

för avrinningsområdet och fyra ingående delavrinningsområden. Med undantag av Eslöv och Kävlinge är vattenförsörjningen baserad på grundvatten. Typ av anläggning och uttagens läge redovisas på karta. D Industrins Vattenförsörjning: Varje större industris vattenförsörjningsförhållanden beskrivs i separat bilaga. I övrigt redovisas den industriella förbrukningen på samma sätt som den kommunala. D Gles- och fritidsbebyggda områdens Vattenförsörjning: Totalt för Kävlingeåns avrinningsområde uppges den ungefärliga vattenförbrukningen för gles- och fritidsbebyggelse som medel- och maximiförbrukning per dygn. D Vattning av djur: En bedömning av den totala åtgången i medeltal av per dygn för vattning djur görs. D Bevattning: Det påpekas att inga uppgifter om bevattningsuttag finns tillgängliga. En grov uppskattning görs. D Recipientutnyttjande: På karta redovisas kommunala och industriella utsläpp. Typ av reningsförfarande samt utsläppsmängder med avseende på Tot-P, Tot-N och B85 anges. Totalt för Kävlingeåns avrinningsområde samt för ingående delområden (fyra st) redovisas tillförseln av syreförbrukande ämnen mätt som BS5 (kg/d) samt närsalttillförseln från industri och kommunala avloppsanläggningar. Även närsalttillförseln från åkermark har uppskattats. Separat ges en sammanställning över antalet personer som belastar Öresund (Sverige och Danmark) med avloppsvatten och vilken rening som förekommer. lndustriutsläpp berörs inte. D Reglering: Tappningsplan för Vombsjön redovisas samt varaktighetsdiagram för vattenstånden vid olika regleringsalternativ. D Vattenkraft: För de fem mindre vattenkraftverken som finns inom området redovisas utbyggnadsvattenmängd, fallhöjd, effekt och utnyttjandetid. D skyddsvärda vattenområden: På karta anges områden av primärt, sekundärt eller tertiärt” naturvårdsintresse samt skyddade områden (naturreservat). D Sjösänknings- och torrläggningsföretag: En översiktlig beskrivning av effekterna av genomförda torrläggningsföretag, magasinsbortfall etc, ges i bilaga. D Friluftsbad: Omnämns att två badplatser finns inom avrinningsområdet (Vombsjön, Sövdesjön). D Fiske: En beskrivning ges av fångster, fiskbestånd, yrkes- och fritidsfiske och ekonomisk avkastning.

Bilaga I 187 SOU 1980: 40

-

4.2.4¶Analys av tillgång efterfrågan

Av de nyttjandeformer som behandlas i planen är det endast vattenförsom relateras till tillgängliga kvantitativa sörjning och recipientutnyttjande och kvalitativa Det är också endast för dessa former som vattentillgångar. på vad konsekvenserna blir för fortsatt bedömningar görs med avseende eller ökat framtida nyttjande. förhållanden behand- I ett speciellt kapitel under Näringsgeografiska förändringar samt befolkningsprognos för 1980 las befolkningsfördelning, och 2000. Med utgångspunkt från dessa befolkningsprognoser och de prognoser över framtida specifika Vattenförbrukning som ges i utredningen ”Skånes och Hallands Vattenförsörjning, SOU 1965:8, beräknas det framtida vattenbehovet för tätorter, gles- och fritidsbebyggelse, industri och totalt för avrinningsområdet. I samband med att det framtida behovet relateras till yt- och grundvattentillgångarna påpekas dels att den totala vattenbalansen för avrinningsområdet påverkas av bortledning eller tillförsel av vatten och dels att grund- och ytvatten tillhör samma tillgång dvs avledning av grundvatten kommer därför att nettotillrinningen. Ytterligare inverka på vattenföringen i Kävlingeån. AV det totala vattenbehovet år 2000 för hushålls-, samhälls- och industriändamål beräknas ca 50% täckas av Vattenuttag utanför avrinningsområdet. Det framtida vattenbehovet för de mindre tätorterna bedöms kunna täckas från befintliga eller närbelägna vattengenom grundvattenuttag täkter. Den framtida vattenförsörjningen för Eslöv och andra närliggande tätorter baseras till Sydvattenprojektet, vilket beräknas kunna på anslutning ske tidigast år 1985. Fram till denna tidpunkt måste Eslöv öka sitt nuvaranfrån Ringsjön, medan Kävlinge och angränsande orter de ytvattenuttag Mab och Myas ytvattenverk i Furulund. planerar att uttnyttja Sjöbos framtida Vattenförsörjning bedöms kunna lösas genom anslutning till Malmö stads anläggning i Vombsjön. Framtida industriell Vattenförsörjning anses kunna baseras på kommunala och/eller ytvattenuttag från Kävlingeån nedströms anläggningar Vombsjön. På ett liknande sätt som för vattenförsörjningen behandlas recipientutnyttjandet. Med utgångspunkt från den prognosticerade befolkningsutvecklingen beräknas den framtida (1985) belastningen (före och efter reav syreförbrukande ämnen och närsalter. Hur dessa beräkningsåtgärder) ningar har gjorts redovisas inte. reningsåtgärderna (se avsnitt 4.2.5) genomförs, be- Om de föreslagna döms den framtida Vattenkvalitén bli tillfredsställande i Kävlingeåsystemet.

4.2.5¶Förslag till åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

Följande förslag på åtgärder ges i syfte att förbättra föroreningssituationen i Kävlingeåns avrinningsområde. (90%) för samtliga kommunala och industriella El Fullbiologisk rening utsläpp.

188 Bilaga 1 SOU 1980: 40

EJ Närsaltsrening (fosfor) för samtliga kommunala förorenare och industrier med närsaltsutsläpp. E] Utbyggnad av en avskärande avloppsledning från Eslöv till Öresund.

4.2.6 Föreslagna åtgärders genomförande

Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder uppges till 50 Mkr. Vidare anges kostnader för fullbiologisk rening och närsaltsreduktion uppdelade på ingående delområden. För tre alternativa dimensionerande avloppsvattenmängder anges kostnader för utbyggnad av avloppsledning till Öresund. Några tidsaspekter för genomförandet anges inte annat än att ”de lokala avloppsreningsverken bör kunna utbyggas i snabb takt. Utbyggnaden av den avskärande avloppsledningen föreslås bli föremål för fortsatt utredning i samråd med berörda myndigheter och Kävlingeåns vattenvårdsförbund.

4.3 Regional i län planering Östergötlands vattendragsutredning med riktlinjer för vattenvården, länsstyrelsen 1972

4.3.1¶Syfte, probleminriktning och utformning

Utredningen redovisas i två huvudavsnitt, en faktasamlingsdel och en ”planeringsdel”. Utredningen är i huvudsak inriktad på olika föroreningskällors effekt på vattenkvalitén. l faktasamlingsdelen beskrivs vattentillgångarnas kvantitet och kvalitet och olika nyttjandeformer. I planeringsdelen beräknas vattnets reaktioner vid olika alternativ i fråga om framtida belastningssituationer. Det sistnämnda syftar till att ge ökade möjligheter till väl underbyggda beslut i fråga om såväl vattenvårdens allmänna inriktning som i särskilda lokaliserings- och miljöskyddsärenden. Både faktasamlingsdelen och planeringsdelen syftar för övrigt till att kunna användas i informationssyfte. Utredningen har föregåtts av en separat publicerad inventeringsbilaga, där vattenkvalitets- och vattenföroreningsuppgifter ingående redovisas. Utredningen innehåller drygt hundra sidor. Flertalet kartredovisningar ges i flerfärgstryck i skala 12500000. Utredningen berör huvudsakligen Motala ströms avrinningsområde.

4.3.2¶Vattentillgångar

Inledningsvis anges den genomsnittliga årsnederbörden och årsavdunstningen. Den specifika (l/s - kmz) årsavrinningens variationer inom området redovisas på karta. Karakteristiska i större vattenföringar sjöars inoch utflöden (nio st) redovisas. I tabellform ges uppgifter om nästan samtliga sjöar (134 st) större än l kmz. Uppgifterna är: sjöareal, största djup, medeldjup (ej samtliga), volym (varierande noggrannhet), områdets storlek, medelvattenföring i utloppet och teoretisk uppehållstid. Vattenbeskaffenheten beskrivs med avseende på fysikalisk-kemiska &

sou 1930: 40 Bilaga I 189

- i Finspång G/ân \, Bråvikån* \ \ K

.. . Y Roxen

Ngrrkopinç . .? ..

r V Soderköping . k_ Linköping \.,

a.. .

\ K

(ÄVJ Yxn/ngen å? h .\. o f) c.a-.

*Åtvidaberg vakgçmamvik

-k

i k.

0/1. âhx

\

f

Åsunde

| ,i

I r / ›

i _/.L./1* (JN 1 .

\ ) \. I \) s J l \; / x 2 J \““*J\ r] j x» x \v_

I F] . 7./ Vi›mmerby _

j N. \. \ KJ) -v t_ Länsgräns \_^

d.

- - -- Gräns för av-

rinningsområde

F ig. Zpversiktskartu

över Östergötlands län

bakteriehalt, bentosundersökningar, Växtplankton. försurparametrar, ningsläget, vattnets lämplighet för friluftsbad samt allmänpåverkan.

Nedan anges redovisningssättet för nämnda vattenkvalitetsbeskrivningar.

Fysikalisk-kemiska parametrar, bakteriehalt och Växtplankton

Boren och Roxen samt för Bråviken redovisas föl- För sjöarna Vättern.

jande vattenkvalitetsparametrar: siktdjup. pH, permanganatförbrukning,

totalfosfor, termostabila colibakterier. l ñgurer redovisas varje parameter

samtidigt för nämnda sjöar i form av längdsnitt. Dessutom är klassgränseri

med ”Bedömningsgrunder för svenska ytvatten inlagda med enlighet avseende för bad, dricksvattenframställning och fiske. på lämpligheten

190 Bilaga 1 SOU 1980: 40

Bentosundersökningar Med bentos avses den mikroskopiska växt- och djurvärld som är bunden till bottenunderlaget och den högre vegetationen i det grunda vattnet intill stranden.

För ett femtontal vattendrag och ett femtiotal sjöar (undersökning

genomförd ijuli månad 1969-1971) redovisas på flerfärgskarta undersökningsresultatet i form av klassificering enligt saprobiesystemet. Klassificeringen ger följande information eller indikationer: D Renvattenförhållanden D Måttlig organisk förorening D Stark organisk förorening D Mycket stark organisk förorening D Vatten med humös karaktär

Växtplankton Från ett stort antal sjöar (54 st) redovisas på flerfärgskarta dels kvantiteten Växtplankton och dels den procentuella sammansättningen av de mest framträdande arterna. Med denna utgångspunkt redovisas i diagram olika sjöars näringsstatus uppdelad i sex klasser från extremt näringsfattiga till extremt näringsrika sjöar.

F örsurningsläget

Översiktligt redovisas på två kartor försurningssituationen uttryckt i pHvärde och buffertkapacitet. Fem klasser används vid beskrivningen.

Med utgångspunkt från Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV publikation 1969, beskrivs sjöar och vattendrag med avseende

på lämpligheten för friluftsbad samt allmän påverkan som främst kan tillskrivas utledning av avloppsvatten. Vattenkvaliténs lämplighet för friluftsbad anges i fyra klasser, önskvärd, tjänlig, med tvekan tjänlig och otjänlig. Den allmänna påverkan beskrivs som ingen, liten, tydlig eller stark. Vattnets kvalitet i dessa avseenden beskrivs på kartor och ñerfärgstryck. Hur klassiñceringen gått till framgår inte.

4.3.3 Vattenanvändning

Följande vatenanvändningsformer behandlas: D Kommunal Vattenförsörjning:

Lägen för yt- och grundvattentäkter redovisas på karta (en färg) proportionellt mot anslutna pe.

D Recipientutnyttjande:

På samma karta redovisas och industriella utsläpp. Typ av

kommunala

reningsförfarande och utsläppsmängd (m3/d) redovisas för avloppsre-

ningsverken. Typ av industri och utsläppsmängd (m3/d) redovisas ock-

i

sa.

å

l

Bilaga I 191 SOU 1980: 40

information om kommunala och industriella utsläpps- Ytterligare

på BS7, Tot-P, Tot-N. Olika industriers mängder ges med avseende

redovisas samt huruvida beslut i koncessionsnämnden eller utsläpp dispens föreligger.

D Vattenkraft, dammbyggnader:

Dammbyggnaders läge samt disponibla regleringsmagasin anges på

karta (två-färg). D Bad, fiske, farleder:

Badplatser, kortfiskevatten, farleder (Göta kanal, Kinda kanal) anges på

karta (två-färg).

- 4.3.4 Analys av tillgång efterfrågan

Uteslutande behandlas vattenkvalitén relaterad till nuvarande och framtida utsläpp från kommunala avloppsanläggningar och i viss mån industri. Utgångspunkten är belastningssituationen l97l och vattenkvalitetsförhållandena i Motala ströms huvudfåra och där belägna sjöar med avseende på totalfosfor, biologisk syreförbrukning och permanganatförbrukning.

Olika och deras effekt på totalfosforhalten beräknas.

reningsåtgärder Vattenområden som berörs är sjöarna Boren, Roxen och Glan samt Bråviken.

belastningssituationer behandlas:

Följande

D Trestegsrening (mekanisk-biologisk-kemisk) D Fyrstegsrening (mekanisk-biologisk-kemisk-ñltrering) D Havsutsläpp från Mjölby, Linköping, Skärblacka och

(avloppsvatten

Norrköping leds via tunnel till havet) D Vattenavledning från Vättern (minskad vattenföring i Motala ström) D Ingen rening (förhållandena innan utbyggnaden av avloppsreningsverk

påbörjades)

kombinerad med 50% befolkningsökning i tätorterna. D Trestegsrening

4.3.5¶Förslag till åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

Den målsättning som i första hand anges är att genomförandet av tredje stegets avloppsrening skall fullföljas. Effekten av dessa åtgärder har beräk-

av fosforhalten i tidigare nämnda sjöars utlopp. nats ge en halvering

av vattenbeskaffenheten föreslås ske varefter ställ- Noggrann uppföljning ningstaganden om ytterligare avloppsrening (4ze steget) görs.

l övrigt konstateras att den moderniserade lagstiftningen, främst miljöskyddslagen, tämligen entydigt anger målsättningen för vattenskyddet. Som närmaste mål anges att systematiskt pröva all industn av intresse enligt miljöskyddslagens bestämmelser.

Beträffande och fritidsanläggningarnas vatten-

fritidsbebyggelsens

noteras att dessa måste tillmätas en särskild vikt, eftersom skyddsfrågor rent vatten ofta är ett av de starkaste motiven för en sådan lokalisering.

192 Bilaga l SOU 1980: 40

4.3.6 Föreslagna åtgärders genomförande

Någon närmare redogörelse för tidsaspekter, prioriteringsordning etc ges inte beträffande avloppsreningens utbyggnad. I en bilaga redovisas emellertid översiktligt kostnader för framtida avloppshantering för centrala Östergötland relaterat till olika lösningar och reningsalternativ.

4.4 Vattenvårdsplan för Gästrikland m m, länsstyrelsen 1975

4.4.1 Syfte, probleminriktning och utformning

Den egentliga vattenvårdsplanen har föregåtts av inventeringar som publicerats under 1971-1972 i tre separata delar. De avrinningsområden som berörs är Gavleåns, Testeboåns, Skärjåns, Hamrångeåns m. fl. samt kustvattnen. Syftet med vattenvårdsplanen anges inledningsvis och citeras här i sin helhet.

Länsstyrelsens syfte med planarbetet är i första hand att bedöma i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar förutsedda anspråk på att utnyttja vattentillgångarna kan tillgodoses med hänsyn till vattentillgång och Vattenkvalitet och att mot denna bakgrund ange de värden för vattenkvaliteten, som minst bör uppnås, om det angivna utnyttjandet på sikt skall vara möjligt. Det har vidare ansetts önskvärt att belysa omfattningen såväl tekniskt som ekonomiskt av de åtgärder, som är nödvändiga om planens rekommendationer om utnyttjande och Vattenkvalitet skall kunna uppfyllas. Länsstyrelsen har dessutom velat diskutera hur den verkliga utvecklingen inom vattenområdena bör följas samt ange exempel på de utrymmen för utnyttjande av de aktuella vattenresurserna, som inom de angivna ramarna kommer att finnas för verksamheter, som nu inte är kända.

En plan av detta slag kan inte fastställas. Huvudparten av de åtgärder som behövs för att de angivna målen skall uppnås måste utföras av andra huvudmän än länsstyrelsen, främst kommuner och industrier.

Några garantier för planens genomförande kan därför inte ges av länsstyrelsen och har inte heller eftersträvats. Däremot har länsstyrelsen för avsikt att i sin egen verksamhet, bl. a. på miljöskyddsområdet, söka följa de riktlinjer för Vattenkvalitet m. m., som angivits i planen. Det är vidare länsstyrelsens förhoppning att planen skall användas som ett underlagsmaterial i kommunal och annan planering. Härigenom bedöms förutsättningar kunna skapas för att nå de i planen uppställda målen. Någon tidsram inom vilken förordade vattenkvaliteter bör uppnås har ej angivits. Det har emellertid ansetts önskvärt att en grundlig översyn av planen sker vart tionde år och det har bedömts möjligt och önskvärt att flertalet av de åtgärder, som planen förutsätter, genomförs under den första tioårsperioden”.

Vattenvårdsplanens ca 100 sidor disponeras enligt följande huvudrubriker där ingående delavrinningsområden behandlas var för sig. El Planarbetets syfte och uppläggning D Nuvarande nyttjande och framtida anspråk El Vattentillgång (yt- och grundvatten relaterade till framtida anspråk) El Framtida utnyttjande

SOU 1980: 40 Bilaga 1 193

Fig. 3 Översiktskarta

över Gavleån m.f7. avrin-

ningsområden

El Vattenkvalitet

El Åtgärder

E] Kostnader El Kontroll av utvecklingen (recipientkontroll) E] Framtida möjligheter Kartredovisningen sker genomgående i ”flerfärg” på skala l 2400 000.

4.4.2¶Vattentillgångar

Ytvattentillgångar

En kortfattad redogörelse ges av klimatförhållandena med avseende på Iufttemperatur, nederbörd och avdunstning. Uppgifter om areal, sjöprocent och karakteristiska vattenföringar anges för ingående huvudvattendrag och deras biflöden. De större sjöarnas höjdläge, yta och maxdjup redovisas.

194 Bilaga 1 SOU 1980: 40

Vattenkvalitet -

ytvatten Ytvattenkvalitén redovisas uteslutande i klassificerad form på karta. Klassiñceringen bygger på naturvårdsverkets publikation 1969: l Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Vattenområdenas kvalitet beskrivs med avseende på deras lämplighet för friluftsbad, Vattenförsörjning, fiske samt deras allmänna påverkan. Någon närmare beskrivning hur klassificeringen utförts ges inte. Analysresultaten av utförda provtagningar vilka legat till grund för klassificeringen redovisas emellertid i inventeringsdelarna. Där ges också en utförligare beskrivning av vattenbeskaffenheten.

Grundvattentillgångar Grundvattentillgångarna och vissa kvalitetsuppgifter behandlas i inventeringsdelarna där tillgångarna relateras till de kapacitets- och kvalitetsbestämningar som gjorts i samband med grundvattenundersökningar i framförallt isälvsavlagringar. I vattenvårdsplanen berörs grundvattentillgångarna i samband med att konsekvenserna av aktuella uttag och ytterligare framtida uttag behandlas.

4.4.3 Vattenanvändning Följande former av vattenanvändning, som på ett eller annat sätt kan relateras till vattenresursernas utnyttjande, behandlas. D Kommunal och industriell Vattenförsörjning:

Kommunal och industriell Vattenförbrukning redovisas på karta, där

uttagsmängder och typ av vattentäkt (yt- och/eller grundvatten, över-

ledning) anges. För varje ingående delavrinningsområde ges information

om de totala uttagsmängderna (m3/s) av yt- och grundvatten. D Gles- och fritidsbebyggelsens Vattenförsörjning:

För varje delområde har totala uttaget av grundvatten för gles- och

fritidsbebyggelse uppskattats. D Jordbrukets Vattenförsörjning:

Totalt för hela avrinningsområdet görs en uppskattning av jordbrukets Vattenförbrukning för djurhållning (350-400 m3/d). Uttag för bevattning anges inte närmare då detta inte är känt.

D Recipientutnyttjande:

Kommunala och industriella avloppsutsläpp redovisas översiktligt på

karta där utsläppsmängd (m3/s), biologisk syreförbrukning (B37 mg/l)

och typ av rening anges. För varje ingående delavrinningsområde är,

uttryckt i kg/dygn, den totala mängden BS7 och totalfosfor beräknade för utsläpp från tätorter, samhällen. glesbebyggelse och industri.

D Vattenkraft:

Kraftstationer och deras utbyggnadseffekt redovisas områdesvis. D Reglering:

Befintliga regleringsmagasin och deras magasinsvolym uppräknas för

Varje delområde. D Jord- och skogsbruk:

Jord- och skogsbruksaktiviteter såsom gödsling, dikning etc. beskrivs i

Bilaga 1 195

allmänna termer. Det påpekas att effekterna av dessa aktiviteter på de

och limnologiska förhållandena i sjöar och vattendrag är

hydrologiska ofullständigt klarlagda. Några olägenheter har inte konstaterats inom planeringsområdet.

D Strandbad och båtsport:

Badplatser och båthamnar redovisas på karta. El Fiske:

Avrinningsområdesvis ges en beskrivning av yrkes- och fritidsfiskets

omfattning och inriktning. På karta redovisas kust- och inlandsvatten av

intresse och länsintresse samt svartlistade vatten.

potentiellt D Fritidsbebyggelse:

Hänvisning görs till rapporter som behandlar fritidsbebyggelsens omfattning inom länet.

E] Naturvård och rörligt friluftsliv:

På kartor redovisas områden av riks- och länsintresse för det rörliga friluftslivet och för vetenskaplig och kulturell naturvård.

av -

4.4.4¶Analys tillgång efterfrågan

Tonvikten i vattenvårdsplanen har i hög grad lagts på att analysera tillgång och efterfrågan. Den metodik som tillämpats kan sammanfattas i följande punkter: l. Nuvarande utnyttjande beskrivs. 2. Framtida behov eller anspråk anges. 3. Den kvantitativa vattenresursen relateras till framtida anspråk på uttag

av grund- och ytvatten. 4. Den tillgängliga kvalitativa vattenresursen, som är lika med den mål-

sättning som ställts upp beträffande framtida Vattenkvalitet”, relateras till de framtida anspråken på recipientutnyttjande.

5. En sammanfattande bedömning görs av möjligheterna att tillgodose

olika nyttjares framtida anspråk relaterad dels till vattenresursen och

dels till den målsättning som uppställts. 6. För nyttjandeformer av speciellt vattenkrävande och/eller förorenande

karaktär anges vissa ramar för mer oförutsedda framtida anspråk. De framtida anspråken anges mer eller mindre preciserat för varje nyttjandeform. De bedöms som regel med utgångspunkt från fortsatt nyttjande i den omfattning som för närvarande sker. Därtill anges kända förändringar exempelvis planerade åtgärder av något slag eller förändringar som mer allmänt förutses såsom ökad bevattning, viss ökad fritidsbebyggelse, ökat intresse för rekreation etc.

I ett speciellt kapitel behandlas det framtida vattenförsörjningsläget. De anspråk som tidigare angetts, när det gäller uttag av yt- och grundvatten för kommunal, industriell och jordbrukets Vattenförsörjning, bedöms här med hänsyn till vattentillgångarna.

De kvalitativa resursramama anges i klassificerad form. Som tidigare har det klassificeringssystem som angivits i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten använts. Önskvärd framtida Vattenkvalitet anges på

196 Bilaga 1 SOU 1980: 40

detta sätt för avrinningsområdena och sammanfattas i kartbilagor, där olika färger representerar olika klassgränser.

I vattenvårdsplanens kapitel om “Framtida nyttjande anges för varje delområde den översiktliga målsättningen, bedömningar och ståndpunkter som berör vissa huvuddrag i respektive områdes vattenutnyttjande. I förekommande fall bedöms exempelvis huruvida uttag för bevattning kan eller bör ske, vilka reningskrav som bör ställas på kommunala, industriella och fritidsbebyggelsens avloppsutsläpp och lämpligheten av vissa regleringar och vattenavledningar.

Under rubriken Framtida möjligheter” anges kortfattat för vissa vattenområden de ramar som enligt länsstyrelsen bör gälla för större utsläpp och Vattenuttag som inte direkt kan förutses. Redovisningen innefattar således en bedömning eller målsättning av lämpligheten för nyetableringar av mera vattenkrävande och/eller starkt förorenande industri i vissa vattenområden.

4.4.5¶Förslag till åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

Inledningsvis påpekas att huvudparten av de vattenvårdande åtgärder som kan komma att vidtas är av den karaktären att deras genomförande regleras i gällande lagstiftningars prövningsförfarande. där det ankommer på olika huvudmän att föreslå lämpliga åtgärder. Det understryks att de åtgärder som anges i planen enbart är exempel på åtgärder som inte bör uppfattas som rekommendationer eller ställningstaganden från länsstyrelsens sida. Exemplen på åtgärder bedöms kunna ha den effekten att den framförda målsättningen om framtida Vattenkvalitet kan uppnås.

De åtgärder, mer eller mindre preciserade, som anges berör till stor del reningsåtgärder för kommunala och industriella avloppsutsläpp. Upprättandet av skyddsbestämmelser för vissa vattenområden. vassbekämpning i sjöar och upprätthållandet av vissa vattenföringar är andra exempel på åtgärder.

I ett separat kapitel lämnas riktlinjer för recipientkontrollen i de olika vattensystemen.

4.4.6 Föreslagna åtgärders genomförande

Uppdelat på ingående avrinningsområden anges en översiktlig bedömning av kostnaderna för föreslagna åtgärder. Tidsplan för föreslagna åtgärder saknas. Inledningsvis sägs emellertid att det har bedömts möjligt och önskvärt, att flertalet åtgärder som planen förutsätter genomförs under den första tioårsperioden .

- skiss till 4.5 Karlstadsregionen vattenvårdsplan för Karlstads planeringsregion och appströms regionen liggande områden, Karlstadsregionens kommunblock 1968 4.5.1 Syfte, probleminriktning och utformning

Under åren 1966- 1968 har utredningsarbetet med Skiss till vattenvårds-

SOU 1980: 40 Bilaga I 197

plan för Karlstadsregionen pågått. Utredningen utgör delvis en sammanfattning av följande delutredningar: D Översikt av regionens vattentillgångar samt kommunernas och industri-

ernas va-förhållanden D Framtida Vattenförbrukning och avloppsvattenmängder D Karlstadsregionens Vattenförsörjning D Avloppsfrågan inom Karlstadsregionen Huvudman för planeringsarbetet har varit Samarbetsnämnden för Karlstads kommunblock. Genom avtal med andra berörda kommunblock inom regionen (Forshaga. Grums. Kil och Skoghall) har samarbetsnämnden utgjort ett interkommunalt samarbetsorgan för regional översiktlig

och vattenvårdsplanering. Det egentliga utredningsarbetet har planering bedrivits i en speciellt tillsatt vattenvårdsberedning i vilken representanter för nämnda kommuner ingått. Utredningsarbetet har genomförts i samverkan med bl. a. länsstyrelsen och naturvårdsverket.

Efter remissbehandling har avsikten varit att sammanfatta skissen till vattenvårdsplan för planeringsregionen. Denna vattenvårdsplan skall sedan ligga till grund för åtgärder som berör regionens vattendrag och skall därvid utgöra den yttre ram inom vilken alla verksamheter som berör vattendragen skall inpassas. Vattenvårdsplanen omfattar hela det vattensystem som ingår i Klarälvens, Norsálvens, Borgviksåns och Alsterälvens avrinningsområde samt den del av Vänern som ingår i Karlstads planeringsregion.

Utredningens tyngdpunkt är lagd på vattenförsörjnings- och avloppsproblematiken.

Utredningen disponeras i enlighet med huvudrubrikerna D Förutsättningar D Vattenvårdsplan D Förverkligande Under “Förutsättningar” anges regionens vattentillgångar. vattenbehov. Vattenförsörjning och recipientutnyttjande. Under rubriken ”Vattenvårdsplan redovisas förslag till disposition av vattentillgångarna främst med avseende på Vattenförsörjning och recipientutnyttjande samt erforderliga åtgärder för att uppnå uppställd målsättning. Kapitlet ”Förverkligande” innehåller ytterligare preciseringar eller kompletteringar av de i vattenvårdsplanen föreslagna åtgärderna. Förslag på vattenundersökningar nödvändiga för en fortsatt uppföljning av vattenvårdsplanen anges också i detta kapitel.

Utöver schematiserade kartframställningar används generalstabskarta (skala l:l00000) och vattendragskarta (skala l:250000) som underlag. Flerfärgstryck används vid flertalet kartredovisningar.

Två vattendragskartor i skala l:250000 och i flerfärgstryck är bilagda utredningen. Den ena kartan återger förhållandena år 1965. Den information som ges är bl. a. lägen på vattenförsörjningsanläggningar (typ, anslutna personer), kommunala reningsverk (anslutna personer, typ av behandling), fritidsbebyggelse, strandskyddsområden, större badplatser, kraftverk, vattenföringsstationer, nederbördsstationer, recipientkontroll-

198 Bilaga 1 SOU l980: 40

Vänern Karlstads planeringsregion = Planeringsområdet

F ig 4 Översiktskarta (iver Karlstadsregionen.

Bilaga 1 199 SOU 1980: 40

punkter och hamnar. Administrativa gränser samt Vissa naturgeografiska förhållanden såsom förekomsten av skogsmark, sankmarker och isälvsav-

lagringar kan också utläsas på kartan. andra kartan de förändringar i vattenanvändningen som i Den anger med vattenvårdsplanens intentioner är genomförda år 2000. De enlighet som kan utläsas berör främst den kommunala avloppsbehandförändringar och utökade strandskyddsomräden med hänsyn till Vattentäktslingen intressen.

4.5.2¶Vattentillgångar

Karakteristiska Vattenföringar anges i Klarälven, Norsälven, Borgviksån, Alsterälven samt för Vänerns utlopp. Vattenkvalitén i dessa Vattendrag beskrivs kortfattat med utgångspunkt huvudsakligen från färgvärde och En översiktlig kartredovisning av Vattenkvalitén permanganatförbrukning. Vattenkvalitén relateras till dess lämplighet ges för Vissa vattenområden. för konsumtionsvatten, friluftsbad, fiske och allmän påverkan. Kvalitetsklasserna god, mindre god och dålig används. mycket god, närmare beskrivning av styrande parametrar etc. vid klassificering- Någon att det saknas svensk praxis för en ges inte. Det påpekas också i rapporten klassificering av Vattenkvalitet för olika ändamål. (Bedömningsgrunder för svenska ytvatten”, SNV publikation 1969 Var vid denna tid under utarbetande.) Nederbördsstationer, Vattenföringsstationer och provtaganges på vattendragskaita 1:250 000. ningspunkter Med utgångspunkt från kända grundvattentäkter i isälvsavlagringar Fryken och Vänern samt inom Brattforsheden) anges (mellan sjön Nedre den sammanlagda kapaciteten (300 l/s) för grundvattenuttag. När det gäller kvalitet påpekas att höga järnhalter förekommer i isälvsavgrundvattnets söder om Brattforsheden. lsälvsavlagringarnas utbredning relagringarna dovisas på vattendragskarta skala 1:250 000. För ytterligare information om vattentillgångarna hänvisas till en separat där det redovisas en inventering av sjöar, vattendrag och delrapport, grundvattentäkter jämte Vattenkvalitet och användningsändamål.

4.5.3 Vattenanvändning

former för vattenutnyttjande eller Vattenpåverkan behandlas: Följande E! Kommunal Vattenförsörjning Den totala kapaciteten (600 l/s) hos regionens Vattenförsörjningsanlägganges jämte förbrukning vid medeldygn (330 l/s) och maximidygn ningar (500 l/s). I tabell ges uppgifter om kommunala vattenförsörjningsanläggav vattentäkt, behandling, kapacitet, ansluten folkmängd, ningar (typ förbrukning och typ av distributionssystem). Anläggningarnas läge redovisas på karta. D Industrins Vattenförsörjning för större vattenkrävande industrier anges totalt Vattenförbrukningen (ca 4 m3/s) och för Billeruds anlägg- (10 m3/s) samt för Skoghallsverken i Gruvön och Slottsbron (sammanlagd förbrukning ca 3 m3/s). ningar

200 Bilaga 1 sou 1980: 40

D Recipientutnyttjande I tabell anges kommunala avloppsreningsanläggningar inom regionen (typ av behandling, kapacitet, anslutna pe, avloppsvattenmängder). Anläggningarnas läge återges på karta. I diagram redovisas större industriers utsläpp av organiska föroreningar mätt som biokemisk syreförbrukning (ton BS5/dygn). Schablonmässigt har utlakningen av närsalter från skogs- och åkermark beräknats för hela regionen. De årliga utsläppsmängderna av BS5, närsalter, lignin och suspenderat material från samhällen, cellulosaindustrier, övriga industrier och jordbruk sammanfattas i tabell. D Badplatser Större badplatser redovisas på karta. D Fiske En kortfattad och översiktlig beskrivning och förutsättav omfattningen ningar för fiske ges för huvudvattendragen. D Vattenkraft Vattenkraftverk redovisas på vattendragskarta.

4.5.4 av -

Analys tillgång efterfrågan

När det gäller tillgången på konsumtionsvatten bedöms befintliga vattenförsörjningsanläggningars kapacitet vara tillräckliga in på 1970-talet. Det framtida vattenbehovet relateras dels till den befolkningsprognos som gjorts för Karlstadsregionen (redovisas i utredningen) och dels till den prognos över framtida specifika Vattenförbrukning som angetts i utredningen om Skånes och Hallands Vattenförsörjning. Med dessa utgångspunkter ges en prognos över framtida vattenbehov för tätorterna. Totalt för regionen väntas vattenförbrukningen för samhällen öka från l0 M m3/ år 1965 till 29 M m3/år [980 och 36 M m3/år år 2000. Regionens vattenbehov för industrier förutses vara oförändrat, ca 10 m3/s, vid sekelskiftet. Ur kvantitativ synpunkt för anges vattentillgångarna vara tillräckliga framtida behov. Vattenområden speciellt lämpade för framställning av konsumtionsvatten anges samt vilka kvalitativa och kvantitativa förutsättningar som råder i dessa. Beräknade framtida föroreningsmängder (B55, närsalter, susp material) från samhällen, industrier, jordbruk och skogsbruk med och utan föreslagna reningsåtgärder redovisas. Den framtida vattenkvalitén relateras till effekten av föreslagna reningsåtgärder och redovisas på översiktskarta enligt tidigare använt klassificeringssystem.

4.5.5 Förslag till

åtgärder/rekommendationer/riktlinjer

Den yttre ramen till föreslagna åtgärder har relaterats till den disposition av ytvattentillgångarna som föreslagits i vattenvårdsplanen. Framtida vattenanvändning av vattenområdena har delats upp i fem användningskategorier l) vattentäkt, 2) fritidsområde med höga krav på Vattenkvalitet, 3) fritidsområde normalt, 4) recipientområde för samhällen och 5) recipientområde för samhällen och förorenande industrier.

SOU 1980: 40 Bilaga 1 201

En relativt ingående behandling av förslag på åtgärder ges vad gäller kommunal Vattenförsörjning samt reningsförfarande för kommunalt- och industriavlopp.

Framtida förhållanden eller planens målsättning sammanfattas dels på en vattendragskarta (l:250 000) avseende samtliga berörda avrinningsområden och dels i form av en mer detaljerad plan för speciellt Karlstadsområdet. I det senare fallet framgår användningskategorier enligt tidigare nämnd uppdelning, kommunala reningsverk och reningsförfarande, vattenförsörjningsanläggningar samt överföringsledningar för vatten och avlopp.

4.5.6 Föreslagna åtgärders genomförande Det påpekas inledningsvis att vattenvårdsplanens förslag till åtgärder är mycket långtgående och visar vad som är tekniskt möjligt att genomföra inom ramen för redovisade kostnader och att bedömningar av hur långtgående åtgärder som bör tillgripas får göras i annat sammanhang.

De kostnader som redovisas för föreslagna åtgärder vilka berör vattenförsörjning samt kommunal och industriell avloppsrening preciseras inte närmare utan anges totalt för hela regionen. Den planeringshorisont som vattenvårdsplanen anger sträcker sig fram till år 2000. Någon närmare tidsplan anges inte för genomförandet av föreslagna åtgärder.

I övrigt påpekas att genomförandet av vattenvårdsplanens intentioner i hög grad är beroende av det fortsatta samarbetet mellan regionens kommuner.

5 slutsatser grundade på de redovisade exemplen

Några

5.1 Formerna Inför överväganden som berör formerna för framtida vattenplanering kan säkert värdefulla erfarenheter inhämtas från den s k vattenvårdsplaneringen. Med utgångspunkt från de här redovisade exemplen kan bl. a. följande frågor vara av intresse. El Vem eller vilka tog initiativet till vattenvårdsplaneringen? D Under vilka former utarbetades planerna? El Vilken status fick planerna? Avsikten är att i det följande något beröra nämnda frågeställningar. En närmare utvärdering av dessa frågor skulle emellertid kunna vara grundad på en studie av de områden som planerna behandlat där bakgrund, vattenanvändningens utveckling och olika intressens synpunkter sammanvägs. Den bild som därmed kan förväntas framträda över planernas roll i utvecklings- och beslutsprocessen kommer sannolikt att vara komplicerad och motsägelsefull. Olika meningar om planernas berättigande, nytta och status kommer säkert att vara företrädda.

I en strävan att på ett objektivt sätt besvara exempelvis frågan om vilken genomslagskraft och nytta planerna haft, kan ett tänkbart mått på

202 Bilaga 1 SOU 1980: 40

detta vara att utgå från de åtgärder som föreslagits i planerna och se huruvida åtgärderna genomförts. Detta försvåras emellertid av att inga närmare tidsaspekter för genomförandeskedet anges i de fyra utredningarna. Åtgärdsförslagen är dessutom olika preciserade i planerna. Detta kan delvis förklaras genom tillkomsten av miljöskyddslagen 1969 och de ändrade förutsättningarna som därmed skapades för de senaste utarbetade planerna (Motala ström 1972, Gästrikland 1975). Åtgärdsförslagen i dessa utredningar är allmänt hållna och har mer formen av övergripande målformuleringar vad gäller vattenvårdande åtgärder. I dessa utredningar påpekas att huvudparten av de åtgärder som kan komma att vidtas är av den karaktären att deras genomförande regleras i gällande lagstiftningars prövningsförfarande.

I de tidigare framlagda vattenvårdsplanerna för Kävlingeån och Karlstadsregionen är i vissa fall åtgärderna mer preciserade. I Kävlingeåns vattenvårdsplan föreslogs bl. a. en utbyggnad av en avskärande avloppsledning från Eslöv till Öresund. För Karlstadsregionen föreslogs i vattenvårdsplanen att regionens framtida Vattenförsörjning skulle till övervägande del baseras på vatten från Norsälven. Inget av nämnda exempel på förslag är nu genomförda. Det vore dock alltför förenklat att bedöma nyttan av planerna i sådana termer. Man bör i detta sammanhang inte förringa planernas positiva följdeffekter genom den debatt som åtgärdsförslagen åtstadkommit. Detta kan i sin tur ha framtvingat andra och kanske bättre lösningar. Förslagen till framtida lösningar för den kommunala vattenförsöijningen baserades i slutet av 60-talet i regel på prognoser som efter en ganska kort tid efteråt visade sig vara felaktiga. Detta torde vara huvudorsaken till att åtgärdsförslagen i detta avseende i många fall inte genomfördes.

Det är emellertid inte enbart planernas intentioner och åtgärdsförslag som är styrande för vilken roll planerna kan ha spelat. Väsentligt är också hur planerna har förankrats hos olika intressen allifrån initiativet till planeringsarbetet till hur planerna utarbetats.

Ett rimligt antagande är att initiativtagaren också har ansett det föreligga ett behov av någon form av vattenvårdsplanering. I detta avseende skiljer sig de fyra utredningarna åt. Vattenvårdsplanen för Karlstads planeringsregion påbörjades på kommunalt initiativ inom ramen för den översiktliga kommunala planeringen. Kävelingeåns vattenvårdsförbund, inom vilket flertalet intressen finns företrädda, tog initiativet till att utarbeta en vattenvårdsplan för Kävlingeån. De två återstående planerna utarbetades på initiativ av respektive länsstyrelse.

Av intresse är också att få vetskap om hur det egentliga planeringsarbetet har genomförts samt hur detta har förankrats -

på olika nivåer centralt, regionalt och lokalt. En närmare genomgång av hur arbetet har bedrivits förutsätter att berörda planförfattare och andra som deltagit i eller informerats om planeringsarbetet kommer till tals. Denna redogörelse inskränker sig i huvudsak till den information som i detta avseende kan erhållas från de fyra exemplen. Med den utgångspunkten förefaller utredningarna ha utarbetats under någorlunda likartade former dock givetvis påverkade av det intresse som huvudmannen för planeringsarbetet företräder.

Gemensamt för utredningarna är att medel har beviljats från dåvarande

SOU I980: 40 Bilaga I 203

och senare naturvårdsverket. Detta har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen medfört att en central myndighet tidigt varit informerad och kunnat påverka arbetets omfattning och genomförande. Dåvarande väg- och vatten-

hade exempelvis som villkor för utgivandet av statsbibyggnadsstyrelsen drag till en regional vattenvårdsplanering för Karlstadsregionen uttalat att utredningen borde omfatta flera kommunblock och att avrinningsområdet skulle bilda den naturliga enheten för planeringsarbetet.

Där huvudmän för planeringsarbetet varit kommuner eller vattenvårdsförbund har samråd skett med länsstyrelsen. Delar av vattenvårdsplanen för Kävlingeån har också utarbetats av länsstyrelsepersonal. I övrigt har vid nämnda huvudmannaskap uppdragits åt konsulter att utarbeta planerna.

i Östergötlands län skiljer sig i flera avseenden från

Planeringsarbetet

Bla har den framlagda utredningen inte benämnts plan utan övriga. “vattendragsutredning med riktlinjer för vattenvården. I och med detta har man också markerat att syftet med utredningen i första hand är att den skall kunna bilda underlag vid såväl regional som kommunal planering. Olika reningsåtgärders effekt på vattenkvalitén har redovisats utan att man direkt tagit ställning och förordat något speciellt alternativ. Möjligtvis är behovet av samråd med berörda intressen mindre med en sådan inriktning. Samarbete har här ändå skett med Motala ströms vattenvårdsförbund i vilket kommuner och näringsliv i länet i stor utsträckning är företrädda.

Den vattenvårdsplanering som mer än övriga har strävat efter att följa

dock med olika utgångspunkter. är den som gängse planeringsmönster, bedrivits för Karlstadsregionen och Gästrikland. Det förslag eller “skiss” till vattenvårdsplan som genom ett interkommunalt samarbete (se också 4.5. l) utarbetades för Karlstads planeringsregion och uppströms liggande områden hade föregåtts av att en tidigare version till vattenvårdsplan sänts ut på remiss till kommuner, regionala och statliga organ samt vissa organisationer och sammanslutningar inom näringslivet.

1975, sju år senare, framlades vattenvårdsplanen för Gästrikland. Planeringsarbetet har bedrivits i kontakt med bl. a. kommuner och industrier som också innan den slutliga utformningen av planförslaget haft möjlighet i samband med remissbehandling ge synpunkter på förslaget. Länsstyrelsens styrelse beslutade därefter att planen i sina huvuddrag skall ligga till

för länsstyrelsens agerande på vattenvårdsområdet. Så till vida grund erhöll vattenvårdsplanen för Gästrikland en högre status än övriga planer då dessa inte i någon form formellt antagits. Ingen av planerna har däremot gjort anspråk på att i en striktare mening fastställas.

Vad som här något har berörts är de yttre formerna för arbetet med de olika vattenvårdsplanerna och hur arbetet förankrats på olika nivåer. Detta kan sägas vara ett mått på planernas status. Planernas värde framgår också av i vilken utsträckning olika avnämare har utnyttjat dem som underlag för ställningstaganden då det gällt att lösa olika vattenproblem. Några frågori anslutning till detta diskuteras i de följande avsnitten.

204 Bilaga 1 SOU 1980: 40

5.2 Vattentillgångai Med utgångspunkt från vattenvårdsplanernas förmedling av basfakta om vattenresurserna och vattenanvändning redovisas i det följande vissa erfarenheter som kan vara av allmänt värde vid framtagning av underlag för vattenplanering. l detta avsnitt kommenteras beskrivningen av vattenresurserna. I följande avsnitt (5.3) behandlas analysen av tillgång - efterfrågan. Ett eller flera avrinningsområden har i samtliga fyra exempel bildat enheten för redovisningen. Flera kommuner berörs i regel av planeringsområdet varför problemställningarna är av interkommunal eller regional karaktär. Det är således hela avrinningsområdets resurspotential som skall beskrivas. Noggrannheten och detaljeringsgraden i planernas redovisning bör följaktligen bedömas med hänsyn till en sådan ambitionsnivå. Vidare bygger planerna genomgående på en sammanställning och utvärdering av befintligt dataunderlag. Eftersom planerna har utarbetats vid skilda tidpunkter under perioden l966- 1975 har förutsättningarna varit olika i detta avseende och påverkat planernas utformning. Vattenvårdsplanernas beskrivning av vattenbeskaffenheten har på olika sätt syftat till att behandla följande punkter. l. Allmän översiktlig beskrivning av rådande Vattenkvalitet. 2. Vattenområdenas kvalitativa förutsättningar för olika nyttjanden. 3. för vattenkvalitén.

Målsättningsformuleringar

4. Analys av orsak och verkan (utsläpp-recipient). 5. Förändringar i vattenkvalitén i tid och rum. Nämnda punkter har med varierande och metodik behandlats i omfattning planerna. Med undantag av Kävlingeåns vattenvårdsplan har punkterna [-3 delvis behandlats genom att vattenkvalitén beskrivits i klassiñcerad form. En av fördelarna med denna redovisningsform är att den lämpar sig väl för kartpresentation coh kan därmed i planeringssammanhang lättare sammankopplas med markanvändningen. Frånsett Karlstadsregionens vattenvårdsplan, där ett “eget” klassiñceringssystem tillämpats. har klassificeringen av Vattenområdenas kvalitetsegenskaper baserats på de gränsvärden som uppställts i “Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, SNV 1969: l. Gränsvärden för olika parametrar har i denna publikation relaterats till lämpligheten för olika nyttjandeformer såsom bad. fiske. råvatten samt allmän påverkan. I komplexa naturliga system innebär normvärdesangivelser alltid en förenkling eller en generalisering vars riktighet kan förväntas revideras eller nyanseras i takt med att ökad kunskap vinns. Uppsatta gränsvärden i “bedömningsgrunderna kan emellertid också uppfattas som en utvärderingsmetod som mer syftar till att objektivt ange ett mått på vattenkvalitén utan att gränsvärdena som sådana i varje läge behöver ifrågasättas. Om ett sådant syfte skall uppnås är det också nödvändigt att ange vilken grunddatabearbetning som klassiñceringen skall baseras på. Inga närmare anvisningari detta avseende görs i bedömningsgrunderna. Detta har lett till att klassiñceringarna inte utförts på ett enhetligt sätt. I vissa fall har extremvärden varit styrande. I andra fall har median- eller medelvärden använts vid klassiñceringen. På samma sätt som gränsvärden kan ifråga-

SOU 1980: 40 Bilaga l 205

sättas kan givetvis också lämpligheten att använda olika statistiska mått diskuteras. Vad som här emellertid bör betonas är att en klassificering bör göras på ett eller eventuellt flera enhetliga sätt. Först då ges möjligheter att t. ex. göra jämförelser mellan olika klassificerade områden. Utvärderingsmetodens begränsningar kan då också på fastare grunder bedömas och relateras till andra utvärderings- och redovisningssätt om tillvägagångssättet är känt.

I exempelvis vattenvårdsplanen för Gästrikland har såväl den rådande som den önskvärda vattenbeskaffenheten uttryckts med hjälp av nämnda klassiñceringsgrunder. Någon närmare redogörelse hur klassificeringen har tillgått ges inte. Detta försvårar för en utomstående läsare att tillgodogöra sig denna information och därmed planens intentioner i detta avseende.

l samband med framtagande av framtida underlag för vattenplanering är det önskvärt att få fram en utvärderingsmetod av baskaraktär som på ett enhetligt och relativt objektivt sätt kan tillämpas. Det är således inte bara en fråga om ett visst klassiñceringssystems lämplighet utan också hur ett. som ofta är fallet, heterogent datamaterial skall bearbetas. lagras och presenteras. l SNV PM nr 1149 Karakterisering av vatten för fysisk planering görs en genomgång av olika klassificeringssystem. Det system som förordas i rapporten borde kunna utgöra en väsentlig grund för en karakterisering av vatten i den riktning som här åsyftas. Systemet bör inte förväxlas med andra typer av utvärderingar som syftar till att belysa förändringar och variationer i tid och rum.

Den utredning som speciellt kan framhållas som ett gott exempel på hur en regions kvalitativa vattenresurser kan redovisas. är vattendragsutredningen för Motala ström. Som framgår av kapitel 4.3.2 ges i denna utredning en omfattande karakteristik av vattendrag och sjöar vilka har klassiñcerats med hjälp av biologiska parametrar relaterade till undersök-

Även försurningssitutionen redovisas i ningar av bentos och Växtplankton. klassificerad form.

Nämnda utredning är också den enda av exemplen som närmare för-

och effekt i recipienten. Detta söker ange samband mellan utsläppsmängd har gjorts med hjälp av en fosformodell. Det bör dock framhållas att sådana modeller är osäkra. Man kan också fråga sig om halten närsalter ensam kan beskriva graden av påverkan eller bör växtnäringsämnenas biologiska effekt inkluderas? Samband mellan växtnäringskoncentration och biologiska parametrar såsom klorofyllhalt, växtplanktons biomassa och primärproduktion diskuteras i SNV:s PM 918 om eutroñerande ämnen. Sambanden är mer uttalade för näringsfattiga sjöar medan vid högt närsaltsinnehåll den biologiska responsen varierar inom relativt vida intervall. En av naturvårdsverket initierad studie, den s. k. RR-undersökningen, där effekten av minskad närsaltsbelastning har studerats för några sjöar, visar också att sambanden mellan närsaltstillförsel och biologiska effekter är komplicerade och inte entydiga.

I väntan på ytterligare forskningsresultat som kan läggas till grund för

för tillämpning i praktisk Vattenvård i samband med generaliseringar analyser av orsak och verkan kommer sannolikt enklare utvärderingsprinciper att få användas. Sådana har tillämpats i övriga exempel och innebär i

206 Bilaga 1 SOU 1980: 40

korthet följande. För det första försöker man att beskriva graden av påverkan. Detta görs antingen i text- eller diagramform där olika parametrars relativa avvikelser analyseras eller/och med hjälp av någon form av klassificering. Därefter anges orsaken till påverkan dvs. olika belastningskällor. Försök till kvantifiering av olika belastningskällor görs också i många fall. Utgångspunkten är i regel att varje belastningsminskning ger en förbättring i recipienten. På grund av svårigheter i likhet med vad som ovan berörts, anges inte graden av förbättring. Värdefull information kan i många fall ändå erhållas som underlag vid ställningstaganden av typen är graden av påverkan acceptabel, om inte vilka belastningskällor kan begränsasw? Som tidigare nämnts har dataunderlaget i mycket hög grad styrt vattenvårdsplanernas redovisning av olika typer av påverkan och deras effekter på vattenkvalitén eller det biologiska livet. I samband med belastningskvantiñeringen har exempelvis brister på vattenföringsuppgifter och relaterbara vattenanalyser medfört att bara i undantagsfall ämnestransporter kunnat beräknats. Genom den samordning av recipientkontrollen som har skett under 1970-talet föreligger generellt bättre förutsättningar att behandla kvalitetsaspekterna hos vattenresursen. Förutsättningarna att genomföra utvärderingar av de slag som här diskuteras varierar emellertid kraftigt beroende på uppbyggnaden av olika recipientkontrollprogram. Vissa olika principer vad gäller utformningen av programmen anges i SNV:s PM 868 ”Erfarenheter av den samordnade recipientkontrollen”. Klart står emellertid att recipientkontrollen måste ta hänsyn till olika syften varför en tillförseI-recipient-respons målsättning inte genomgående kan genomföras inom de ekonomiska ramar som ofta står till buds. Hänsyn bör också tas till belastningssituationen inom olika delar av avrinningsområdet. I vissa delar kan behovet vara större att erhålla åtgärdsanpassad information medan det i andra mindre påverkade delar kan vara tillfyllest med ett program av bevakningskaraktär. Ett syfte kan vara att t. ex. bevaka en sjö utan att direkt mäta belastningen. Så länge inga tecken tyder på förändringar kan belastningens storlek kanske tolereras. Om däremot sjön uppvisar förändringar som föranleder ett ställningstagande om vilka åtgärder som kan vidtas är underlaget i detta fall mer begränsat för att bedöma dessa. Speciellt om diffusa belastningar föreligger kan detta komplicera ett sådant ställningstagande. Ett annat syfte med en provtagningspunkt kan vara att bevaka intransporten till en sjö och relatera denna till en bakgrundsbelastning. Om inga större avvikelser förekommer kan belastningen tänkas accepteras. En målsättning skulle i detta fall kunna formuleras med utgångspunkt från belastningsnivåer. Andra syften med recipientkontrollen kan vara att direkt bevaka ett punktutsläpps verkan i närområdet. Listan kan göras lång över olika syften med ingående provtagningspunkter i recipientkontrollprogram. De integrerade effekterna av olika påverkan som kan erhållas genom biologiska parametrar kommer sannolikt att ges .. ökad betydelse inom ramen för recipientkontrollen i framtiden. .. Även framdeles kommer sannolikt att den löpande recipientkontrollen - utgöra ett mycket viktigt underlag kanske det viktigaste för att beskriva vattnets kvalitetsegenskaper. Det är därför inför framväsentligt tiden att omfattning, ambitionsnivå, utvärderings- och redovisningsprin-

SOU l980: 40 Bilaga 1 207

vattenkvalitetsbeskrivningar närmare anges så att ciper för översiktliga även informationen från recipientkontrollen så långt möjligt kan anpassas därefter. Erfarenheterna från vattenvårdsplaneringen kan vid sådana överväganden vara en värdefull hjälp. Det är också i sådana sammanhang

att informationen om vattnets egenskaper och påverkan samt väsentligt om målsättningen för vattenkvalitén så långt möjligt görs lättillgänglig

och mer objektiva uttryckssätt. Sådana kan vara klassigenom förenklade

baserade förändringar och/eller absoluta mått. ficeringssystem på relativa Vid denna typ av statisk översiktlig beskrivning av vattnets kvalitets-

är det av speciell vikt att tillvägagångssättet klargörs för att egenskaper sådan information inte skall misstolkas. Risken finns å andra sidan att den motsatta effekten erhålls genom att ett klassiñceringsresultat kan upplevas som den sanna kvalitetsbeskrivningen just genom att en striktare klassi-

Det är därför viktigt att klargöra syftet och ñceringsmetodik tillämpas. användbarheten med ett klassiñcerat datamaterial och redovisningsformens begränsningar.

har på ett likartat sätt beskrivits i vattenvårds-

Tillgången på ytvatten planerna. Karakteristiska vattenföringar och uppgifter om sjöar bildar i

Generellt råder brist på mätuppgifter om regel basen för redovisningarna. vattenföringar varför i vissa fall indirekta metoder tillämpats för beräkning av dessa.

Karakteristiska vattenföringar är i vissa fall onyanserade mått på tillgången av ytvatten i planeringssammanhang. Speciellt gäller detta områden med brist eller överskott, dvs. översvämningsbenägna områden. I sådana områden kan frekvens eller sannolikhetsangivelser för låga och höga vattenstånd eller vattenföringar vara nödvändiga att mer regelrätt ta fram som grund för en meningsfull behandling av tillgång och efterfrågan. Vid överväganden om ytvattentillgångarna bör liknande principer kunna

vid dimensionering av dagvattennät där ett visst tillämpas som exempelvis regns intensitet, varaktighet och frekvens är bestämmande.

- 5.3 Analys av tillgång efterfrågan

har redovisningen av vattentillgångar och l de fyra vattenvårdsplanerna vattenanvändning efterföljts av ställningstaganden i form av åtgärdsförslag eller andra slutsatser om vilka resursramar som står till buds för framtida vattenanvändning. Effekterna av fortsatt vattenutnyttjande har också behandlats. Det är således i dessa avsnitt i planerna där konsekvenserna dras av redovisad information om vattenresursen och dess användning. En behandling av nämnda frågeställningar kommer i stor utsträckning att ha karaktären av en analys av tillgång och efterfrågan. I det följande tas upp ett par aspekter som berör dessa frågeställningar.

Till skillnad från den kvantitativa tillgången på yt- eller grundvatten är det inte lika uppenbart vad som skall läggas in i begreppet “kvalitativ

gäller detta behandlingen av frågor i samband med tillgång”. Speciellt recipientanvändning. Det är här i regel inte frågan om tillgången på vattenområden som rent tekniskt kan användas som recipient utan snarare var och i vilka mängder utsläpp kan tillåtas. Tillgången i detta avseende måste således baseras på en restriktion av något slag.

208 Bilaga 1 SOU 1980: 40

I vattenvårdsplanen för Kävlingeån har tyngdpunkten lagts på en utförlig beskrivning av olika utsläpps påverkan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska densamma. Målsättningen är här mer relaterad till lämpliga belastningsnivåer och mindre till målformuleringar som berör recipientens Vattenkvalitet. En viss allmän målsättning i detta avseende uttalas dock genom att vattenkvalitén bedöms bli tillfredsställande om föreslagna åtgärder genomförs. I vattenvårdsplanerna för Karlstadsregionen och Gästrikland har däremot målsättningen för recipient- och övriga vattenområden mer uttryckligen angivits. l Karlstadsregionens vattenvårdsplan anges målsättningen med olika vattenområden med utgångspunkt från framtida förslag till vattenanvändning. Vattenområden har föreslagits utnyttjas som råvattentäkt. fritidsområden. recipientområden för samhällen samt recipientområden för förorenande industri. Man har således angivit vissa ramar för recipientanvändningen vilka legat till grund för ställningstaganden om olika reningsåtgärder.

I vattenvårdsplanen för Gästrikland har ytterligare ett steg tagits i syfte att precisera målsättningen med vattenkvalitén. Med hjälp av det klassificeringssystem som angivits i ”Bedömningsgrunder för svenska ytvatten”. har önskvärd Vattenkvalitet uttryckts som dess lämlighet för bad. fiske. råvatten samt allmän påverkan. av denna

I samband med uppställandet kvalitetsmålsättning har också hänsyn tagits till dels de dominerande framtida nyttjandeanspråken såsom bad, fiske och Vattenförsörjning och dels vattnets naturliga egenskaper. Som tidigare nämnts skulle den önskvärda vattenkvalitén framstå klarare om det också framgick närmare vilka klassiñceringsregler och mätdatabehandling som skulle vara styrande för klassindelningen. Tänkbart är. vilket antyds i planen. att man i detta avseende begränsats av brister i dataunderlaget. Det har också påpekats i planen att ställningstaganden om recipientanvändningen får göras från fall till fall inom ramen för gällande lagstiftningars prövningsförfarande. Detta kan också vara ett skäl till att man velat undvika en alltför

normvärdesanpassad målangivelse. Om uppställd målformulering däremot uppfattas som ett relativt mått på vilka intentioner planen har vad gäller önskvärd vattenkvalitet i olika områden. erhålls ijämförelse med övriga planer en betydligt mer nyanserad bild i detta avseende.

Som tidigare framförts är det önskvärt om målsättningen för vattenkvalitén så långt möjligt kan anges i form av förenklade och mer objektiva uttryckssätt. Vad som kan innefattas i en sådan strävan är i hög grad beroende av vilken detaljeringsgrad eller ambitionsnivå som avses.

Rent allmänt bör påpekas att om det aktuella kvalitetstillståndet eller graden av påverkan i ett recipientområde inte kan uttryckas eller bedömas med någon större noggrannhet p. g. a. brister i dataunderlaget kan svårligen en målsättning uttryckas i striktare mening. Uppställandet av kvalitetskriterier av detta slag t. ex. i form av gränsvärden förutsätter också att orsakssambanden är klarlagda för att sådana kriterier skall te sig meningsfulla och kunna kopplas till olika belastningbegränsande åtgärder. Med en lägre ambitionsnivå i samband med en översiktlig beskrivning av och målsättning för vattenkvalitén, i likhet med vattenvårdsplaneringens syften, bör dock förenklade målsättningsformuleringar kunna användas. Vattenvårdsplanen för Gästrikland utgör ett gott exempel i detta avseende. En

SOU 1980: 40 Bilaga 1 209

i den riktning som tidigare angivits borde övervägas. där vidareutveckling t. ex. det system som förordas i SNV PM nr H49 för karakterisering av vatten skulle kunna bilda grundvalen även för en målformulering Till övervägande del har planerna enbart behandlat recipientanvändoch vattenförsörjningsproblematiken inom ramen för vad som här nings- - har i samband benämnts ”analys av tillgång efterfrågan. Efterfrågan ofta uttryckts som ökad belastning framräknad med recipientanvändning på basis av befolkningsprognoser. När det gäller kvantitativa anspråk på vatten har detta beräknats dels genom förväntad befolkningsökning och ökningen i specifik Vattenförbrukning. l dels genom den prognosticerade mindre har andra anspråk på vatten behandlats. Ett undantag är grad vattenvårdsplanen för Gästrikland som senare kommer att kommenteras. Rent allmänt - i områden med omfattande och skiftande och speciellt där olika nyttjanden påverkar varandra - kan det finnas vattenanvändning att närmare utreda vad som kan innefattas i begreppet vattenanledning tillgång”. Om varje nyttjandeform betraktas var för sig och frågan gäller vilka resursramar som står till buds för nyttjandeformen ifråga föreligger åtminstone två angreppssätt. För det första kan den tillgängliga resursen för aktuell nyttjandeform bedömas med utgångspunkt från att övrig vattenanvändning är konstant dvs. förutsätts fortsätta i oförändrad omfattning. En annan att ange en nyttjandeforms möjliga tillgångar kan vara möjlighet att göra detta med hänsyn till vilken maximal tillgång som kan erhållas om annan berörd vattenanvändning ändras. Det senare blir en mer utpräglad form av konsekvensanalys som framför allt lämpar sig för kvantitativa problemställningar. I samband med kvalitativa bedömningar av tillgången förefaller en tillämpning av en sådan metodik vara av begränsat värde då man lätt kommer till självklara ytterligheter av typen att ingen föroreningsbelastning är förenlig med ett optimalt vattenutnyttjande för kvalitetsberoende nyttjandeformer. Nämnda exempel på vad som skall avses med vattentillgång är självklart grova förenklingar vars praktiska tillämpbarhet begränsas av bl. a. svårigheterna med att mäta såväl tillgång som efterfrågan för vissa nyttjandeformer som t. ex. rekreation och bevarande. I vattenvårdsplanen för Gäst- rikland har en konsekvent metodik tillämpats för analysen av tillgång se kapitel 4.4.4, och som i det närmaste följer det första av de efterfrågan, båda angreppssätten enligt ovan. En analys av tillgång och efterfrågan efter bedöms här kunna vara en lämplig metodik för dessa grundprinciper vid avrinningsområdesvisa vattenöversikter. Vattenvårdstillämpning för Gästrikland borde i detta avseende kunna tjäna som ett gott planen exempel. Avslutningsvis kan sägas att de fyra här diskuterade vattenvårdsplanerna innehåller redovisningar av vattenresurser och vattenbehov av värde främst för den framtida vattenplaneringen inom de aktuella områdena. Planerna har dessutom ett allmänt värde bl. a. som exempel på hur informationen om vattenresurser och vattenanspråk kan presenteras samt hur och efterfrågan kan analyseras. Dessa allmänna värdeomdömen tillgång gäller naturligtvis inte enbart vattenvårdsplanerna för Kävlingeån. Östergötlands län. Gästrikland och Karlstadsregionen utan även de planer som finns förtecknade i bilaga l.

|4

210 Bilaga l SOU 1980: 40

Appendix Förteckning över dokumentation i anslutning till

vattenvårdsplanering under åren 1966- 1975

För information om olika typer av vattenutredningar som under åren 1967- 1973 bedrivits vid eller med ekonomiskt stöd från naturvårdsverket hänvisas till SNV PM 836. De utredningar som där rubricerats som vattenplanering och vattenutredningar överensstämmer i stort med följande förteckning över dokumentation i anslutning till vattenvårdsplanering.

Publikationer utgivna av Kommittén för Mälarens vattenvård

Nr 1 Bättre kommunal avloppsrening brådskar! studie med

Översiktlig

förslag till åtgärder. 1969 Nr 2 Basdata för vattenvårdsplanering. VA-förhållanden m. m. 1. Mälarens närområde. 1969 Nr3 Basdata för vattenvårdsplanering. VA-förhållanden m.m. 11. 121 Eskilstunaån med Hjälmaren. 1969 Nr4 Basdata för vattenvårdsplanering. VA-förhållanden m.m. 111. 122 Arbogaån. 1969 Nr 5 Basdata för vattenvårdsplanering. VA-förhållanden m.m. IV. 125 Kolbäcksån. 1969 Nr6 Basdata för vattenvårdsplanering. VA-förhållanden m. m. V. 120 Rockstaån, 123 Hedströmmen. 124 Köpingsån. 1969 Nr 7 Basdata VA-förhållanden m.m. för vattenvårdsplanering. V1. 126 Svartån, 127 Sagån, 1969 Nr 8 Basdata för vattenvårdsplanering. VA-förhållanden m.m. V11. 128 Örsundaån, 129 Fyrisån. 1969 Nr 9 Översiktlig beskrivning av klimatet. 1969 Nr 10 Översiktlig hydrologisk 1969 beskrivning. Nr Il Översiktlig utredning om avloppsvattentunnlar från mälarregionen

till Östersjön. 1969

Nr 12 (12: 1) Kommunernas utbyggnadsplaner för tredje 1969 steget. (12: 2) Oljeberedskap på Mälaren-Hjälmaren. 1970 Nr 13 Sammanställning av recipientundersökningar inom Mälarens nederbördsområde, 1970 Nr 14 Vattendragsreglering, specialstudie av Kolbäcksån. 1970 Nr 15 Sjöinventering inom Mälarens nederbördsområde, 1970 Nr 16 Utbyggnaden av avloppsanläggningar inom Mälarens nederbördsområde. 1971 Nr 17 (17: l) Deponeringsplatser för snö inom Mälarens nederbördsområde. 1971 (17:2) Slamhantering vid avloppsreningsverk inom Mälarens nederbördsområde. 1972 (17:3) Föroreningar från jord- och skogsbruket inom Mälarens nederbördsområde, 1972 Nr 18 Brädd- inom Mälarens i och dagvattenutsläpp nederbördsområde. i 1972

SOU 1980: 40 Bilaga I 211

Nr 19 (19: 1) Folkmängden inom Mälarens nederbördsområde 1950-

1990. 1972

(19: 2) Mälar- och Hjälmarhamnar. 1972 Nr 20 Vattensituationens utveckling inom den del av Mälaren som anslu-

ter till Stockholms tätortsbebyggelse. 1974 Nr 21 (21: 1) Beskrivning av systemanalysmetoder för vattenvårdspro-

blem 1975

(2112) lnverkan av fosforbelastningen på eutroñeringen i Mälaren.

1975 Nr 22 Fritidsfiske i Mälaren och Hjälmaren. 1975

- av dammar Nr 23 (23: 1) Kolbäcksån inventering och regleringsförhål-

landen. l975

till Kolbäcksån - av

(23: 2) Bilaga. Objektbeskrivning inventering

dammar och regleringsförhållanden. 1975 Nr 24 Vattenvårdsplanering 1965-1975 inom Mälarens nederbördsom-

råde. 1975 Nr 25 Litteraturförteckning över undersökningar av sjön Mälaren. l975

Publikationer utgivna av Kommittén för Vätterns Vattenvård Inventering av vattentäkter och avloppsutsläpp samt översikt över utförda

undersökningar i Vättern. Rapport nr l. 1963 Sammanställning över nuvarande Vattenuttag från Vättern och en prognos

över Vattenuttag åren 1980 och 2000. Rapport nr 2. 1964 Sammanställning av data avseende huvudsakligen fysikaliska. kemiska

och biologiska undersökningar i Vättern utförda i augusti och november

1966. Rapport nr 3. 1967 Sammanställning av data avseende huvudsakligen fysikaliska. kemiska

och biologiska undersökningar i Vättern och dess tillflöden jämte utlopp utförda under år 1967. Rapport nr 4. 1968

Bedömningar av vattenbeskaffenheten i Vättern. Rapport nr 5. 1968 Limnologiska observationeri Vättern sommaren 1962. Rapport nr 6. 1968 Information angående undersökningar i och vattenvårdsplan för Vättern.

Rapport nr 7, 1968 Vättern, Vatten, Vård (vattenvårdsplan). 1970 Översiktlig geologisk utredning över Vätterns tillrinningsområde. Rapport

nr 8, 1970 Undersökningar åren 1969 och 1970 i Vättern och dess tillflöden. Rapport

nr 9, 1972 Undersökningar år 1971 i Vättern och dess tillflöden. Rapport nr 10, 1972 Ãrsredogörelse för 1971 och 1972. Rapport nr 11. 1973 Undersökningar år 1972 i Vättern och dess tillñöden. Rapport nr 12, 1974 Ãrsredogörelse för 1973. Rapport nr 13, 1974 Ãrsredogörelse för 1974. Rapport nr 14, 1975

212 Bilaga 1 SOU 1980: 40

Övrig dokumentation ordnad geografiskt från norr till söder enligt SMHIs numrering av landets flodområden

Inventering av vattenområden i Härnösands och Kramfors kommuner. Ls

Y-län 1975 Vattenvårdsplan för Skärjåns, Hamrångeåns m.fl. nederbördsområden.

Etapp 1. Inventering. Ls X-län 1972 Vattenvårdsplan för Testeboån. Etapp 1. Inventering. Ls X-län 1972 Vattenvårdsplan för Gavleån. Etapp 1. Inventering. Ls X-län 1971 Vattenvårdsplan för Gästrikland m. m. Ls X-län 1975 Dalälvens vattenvårdsplanering. Etapp 1. Utredning angående Dalälvens

avrinningsområde, Orrje & Co, 1969 Vattendragsinventeringi Uppsala län. Ls C-län 1972 Utredning angående hydrologiska förhållanden och vattenbeskaffenhet

m. m. inom nedre Mörrumsån. Orrje & Co, 1970 Vattendragsutredningar för Skräbeån. Etapp 1. Sydsvenska Ingenjörs-

byrån, 1970 Vattenvårdsplan för Kävlingeån. Kävlingeåns vattenvårdsförbund, 1970 Regional avloppsutredning för nordvästra Skåne. Nordvästra Skånes

Kommunalförbund, 1972 Vattendragsutredning för Helgeån. Etapp 1. Sydsvenska Ingenjörsbyrån.

1970 Förslag till översiktlig vattenvårdsplan för Vegeåns avrinningsområde.

Vattenbyggnadsbyrån, 1968 Vattendragsutredning för Rönneån. Etapp 1. Kjessler & Mannerstråle,

1971 Vattenvårdsplan för Lagans flodområde. Lagans vattenvårdsförening.

1971 Redogörelse för en vattendragsundersökning av Ätrans vattensystem.

SNV 1971 Lygnerns Vattenvård. Lygnerns vattenvårdskommitté, 1970 Fakta om Vänernområde. SNV 1972: 6 Vänern, ett program för tillförselkontroll, tillsyn och forskning. SNV

1972: 13 Skiss till vattenvårdsplan för Karlstads planeringsregion och uppströms

regionen liggande områden. Karlstadsregionens kommunblock. 1968 Vattenvårdsplanering i Skaraborgs län. Ls R-län 1972 Gotlands Vattenförsörjning. SNV publ 1969

sou 1980:40 213

2 i andra länder

Bilaga Vattenresursplanering

Av UlfLettevall

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2I3 I Inledning

2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

Norge 2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 2.2 Vattnet i samhällsplaneringen . . . . . . . . . . 216 2.3 Den framtida . . . . . . . . . 2l7

vattenplaneringen 2.4 Vattenförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . 2l7

3 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 3.2 Vattnet i samhällsplaneringen . . . . . . . . . . 219 3.3 Vattenplaneringen . . . . . . . . . . . . . . 220 3.4 Vattenförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . 223

4 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 4.2 Vattnet i samhällsplaneringen . . . . . . . . . . 224 4.3 . . . . . . . . . . . . . . 225

Vattenplaneringen 4.4 Vattenförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . 226

5 och Wales . . . . . . . . . . . . . 227

England 5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 5.2 Vattnet i samhällsplaneringen . . . . . . . . . . 227 5.3 Vattenplaneringen . . . . . . . . . . . . . . 228 5.4 . . . . . . . . . . . . . . 229

Vattenförvaltningen

6 mellan Norge, Danmark, Finland, England och

Jämförelser

WalessamtSverige. . . . . . . . . . . . . . 230

l Inledning

av vattenplaneringskommitténs utredningsarbete stul inledningsskedct derades i andra länder för att om möjligt finna något

vattenplanering

214 Bilaga 2

system som kunde tjäna som förebild för ett svenskt planeringssystem för vatten och vattenanvändning. Vid närmare granskning visade det sig emellertid vara svårt att direkt överföra något av de studerade ländernas planeringssystem till svenska förhållanden. Skillnader mellan ländernas naturgeograñska och näringsgeografiska förhållanden har givetvis satt sin prägel på vattenplaneringens utformning. Ännu viktigare torde dock själva samhällsstrukturen vara med lagstiftning, politisk maktfördelning, förvaltningens organisation, enskilda medborgares inflytande osv. Vattenplaneringskommittén kom därför fram till att det svenska vattenplaneringssystemet borde anpassas till våra förhållanden för att undvika alltför stora omvälvningar i lagstiftning och förvaltning, vilket närmare behandlas i betänkandets kap. 7. I denna bilaga lämnas en sammanfattning av vattenplaneringssystemen i våra grannländer Danmark, Norge och Finland, eftersom dessa länder har en samhällsuppbyggnad m. m. som gör att förhållandena i dessa länder är närmast jämförbara med dem som råder i vårt eget land. Även i andra länders samhällsstruktur kan finnas många likheter med Sverige, varför dessa länders vattenplanering också kan vara av intresse att redovisa. Jag har dock valt att endast behandla vattenplaneringen i England och Wales bland länder utanför Norden. Underlaget för beskrivningarna av de tre nordiska ländernas vattenplanering har erhållits genom kontakt med representanter för berörda departement och centrala ämbetsverk samt genom diverse informationsskrifter. Härutöver har en del uppgifter hämtats från föredrag och facklitteratur om Danmark (l-3), Norge (4-6), Finland (7-9) samt England och Wales ( 10- 14). Jämförelserna mellan de olika ländernas vattenplanering grundar sig delvis på tidigare gjorda jämförelser ( 15- 16).

2¶Norge

2.1 Allmänt

Norge är det land i Europa som har de största vattenresurserna i relation till invånarantalet med mer än 100000 m3/år och individ. Tillgången på vatten är emellertid relativt liten i vissa mindre avrinningsområden. Konkurrensen om vattenresursema har därför under senare år blivit alltmer märkbar. I konkurrensen mellan olika intressen har vattenkraftsintresset länge haft en dominerande ställning, vilket bl. a. framgår av att ca 55 % av Norges totala energiförbrukning täcks genom vattenkraft. I takt med ökande förorening och tilltagande intresse för natur- och miljöfrågor har konfliktsituationerna blivit allt vanligare. Liksom i Sverige är ansvaret för vattenfrågorna starkt uppsplittrat på flera myndigheter och lagstiftningar (se tabell l). Förslag till ny planläggningslag har nyligen utarbetats för att underlätta samordningen mellan myndigheter och lagar som har med samhällsplaneringen att göra. Miljöskyddsdepartementet (miljøverndepartementet) förbereder för närvarande en lagproposition för stortinget.

SOU l980: 40 Bilaga 2 215

Tabell 1. Tablå visande vilka departement och förvaltningsorgan som har huvudansvaret för några av de viktigaste vattenintressena samt vilka viktiga Iagstiftningar som närmast berör dessa intressen. Tabellen är förenklad och ger inte en fullständig bild. Bestämmelser om samhällsplanering enligt bygglagen (bygningsloven) finns inte medtagna

Vattenintressen Ansvariga Centrala Viktiga

departement förvaltningsorgan lagar

I Skyddsområden MD MD Naturvernloven 2 Vattenförsörjning

a Kommunal MD/SOS SlFF/HelseL/fylkesm. Sunnhetsloven b Industriell MD/SOS FyIkesmann/helseråd l-lelseforskr. c Jordbrukets MD/OED/ Fylkesl. b. st/ (Vassdrags-

LD” fylkesm. loven)

3 Rekreation

a Bad MD/SOS MD/Fylkesm/h. råd Sunnhetsloven

b

Slâonñske MD/Dir. for vilt og Friluftsloven

(sotvatten) MD

o ferskvannf. Lov om lakse-

c Batspon .

kommunale nemnder fiske og mnl. f.

m. m_ 4 Yrkesñske, ñskod- FD (Hav) Fiskedir. Lov om salt-

ling och biologisk MD (Söt- Dir. vilt og ferskv. vannsñske produktion vatten fiske

5 Landskapsskydd MD/OED MD/NVE/Fylkesm. Vassdragsloven

Strandloven 6 Energiproduktion OED NVE Vassdrags-

regulerings-

loven

Samferdselsl. 7 Transport SD/HD Sjøfartsdir.

(Båttrafik) v-lavnelovenSjøfartsloven

OED (Flott- NVE Vassdragsloven

ning) 8 Översvämnings- OED NVE Vassdragsloven

skydd, erosions-

skydd och vatten-

ståndssänkning 9 Recipient MD/SOS SFT/Fylkesm./ Vannforurens-

Bygm/Helser. ningsloven

“ Endast bidragsärenden.

OED : Olje- og Energidepartementet SOS : Sosialdepartementet MD : Miljøverndepartementet LD : Landbruksdepartementet FD : Fiskeridepartementet SD : Samferdselsdepartementet HD : Handelsdepartementet SIFF : Statens Institutt for Folkehelse SFI : Statens Forurensningstilsyn NVE : Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen

2 l 6 Bilaga 2 SOU l980: 40

2.2¶Vattnet isamhällsplaneringen

Den norska samhällsplaneringen är organiserad på tre nivåer: riksnivå, fylkesnivå och kommunnivå, med direkt politisk styrning genom folkvalda organ: storting, fylkesting respektive kommunestyre. Som en allmän fördelningsprincip gäller att planeringsansvaret knyts till den nivå där uppgifterna skall lösas. Frågor som inte är av rikspolitiskt intresse behandlas av fylkeskommuner och kommuner. Frågor som inte är av väsentlig betydelse för fylkeskommunen föreläggs kommunerna. Statens uppgift i samhällsplaneringen består främst i att dra upp ramarna för den planeringsverksamhet som skall gälla för hela landet eller för flera fylken. Staten kan också gå in med mer preciserade plandirektiv i bestämda ärenden av rikspolitiskt intresse. I den regionala planeringsprocessen är statens intressen särskilt riktade mot förvaltningen av naturresurserna, sysselsättningen och bostadsbyggandet sett i ett rikssammanhang. Stortinget och regeringen leder arbetet med den regionala planeringen. Miljöskyddsdepartementet har det administrativa och samordnande ansvaret. Genom en interdepartemental samordningskommitté för resursförvaltning, miljöfrågor och regional planering underlättas arbetet med övergripande frågor. I denna kommitté ingår representanter för miljöskyddsdepartementet, finansdepartementet, ñskeridepartementet, försvarsdepartementet, industridepartementet, kyrko- och undervisningsdepartementet. kommun- och arbetsdepartementet, Jordbruksdepartementet. och oljeenergidepartementet, kommunikationsdepartementet och socialdepartementet. Ordföranden och sekreteraren hämtas från miljöskyddsdepartementet. Fylkestinget har ansvaret för fylkesplaneringen. Kommunala, fylkeskommunala och statliga organ i fylket (och i viss utsträckning också på central nivå) skall lämna bidrag till planeringen. Fylkesplaneringen infördes 1973 efter ändring i byggnadslagen. Fylkesplanen definieras som en översiktsplan för samordning av statens, fylkeskommunens och kommunernas planläggning när det gäller utnyttjandet av naturresurserna i ett fylke och andra frågor av gemensamt intresse för främjande av ekonomisk tillväxt och trivsel i fylket. Fylkesplanen skall inte bara omfatta fylkeskommunens egen verksamhet utan även vara en sammanställning och utvärdering av statliga och kommunala åtgärder. I fylkesplanen sker således en samordning mellan olika nivåer och sektorsintressen. Den skall bl. a. omfatta i huvuddragen ett samlat nyttjande och skydd av naturresurserna (därmed också sjöar och vattendrag). Fylkesplanen antas först av fylkestinget och blir sedan godkänd av regeringen. Fylkesplaneringen är en kontinuerlig process. Varje år diskuteras planen och vart fjärde år sker en huvudrevision. De första fylkesplanerna antogs 1975 och den första huvudrevisionen genomfördes 1979. Fylkesmannen är närmast att jämföra med vår landshövding. Han är regeringens representant i fylket och leder de statliga regionala organens arbete, övervakar efterlevnanden av lagar och statliga beslut och bevakar de statliga intressena i fylket. Ansvaret för planeringen ligger däremot helt hos fylkeskommunerna, eftersom man eftersträvar en politisk förankring av planeringen.

Bilaga 2 217 SOU 1980: 40

Kommunen svarar för utarbetandet av en generalplan (kommunplan) med bl. a. mer detaljerade uppgifter om användningen av naturresurserna grundade på statliga ramdirektiv och den godkända fylkesplanen. Informationen till allmänheten betonas. Stat. fylkeskommuner och kommuner har skyldighet att bedriva aktiv upplysningsverksamhet.

2.3 Den framtida vattenplaneringen

Vattenplaneringsverksamheten är under utredning i Norge. Man söker

komma fram till ett system som i princip kan infogas i samhällsplaneringen, framför allt på fylkesnivå. I underlaget till fylkesplanerna ingår redan nu i varierande omfattning sammanställningar om hur vattenresurserna för Vattenförsörjning, recipientbruk. rekreation m. m. Delvis som utnyttjas resultat av försöksverksamhet i samband med utredningsarbetet håller (vannman på med att utarbeta några regionala vattenanvändningsplaner De centrala myndigheterna har emellertid ännu inte tagit bruksplaner). som vattenplanering skall ställning till på vilket sätt och i vilken omfattning ske i Norge. är här ett hjälpmedel för samordningen av Vattenanvändningsplanen vattenintressena inom ett flodområde. Den kan definieras som en plan för och skydd av den enskilda vattenförekomsten: en plan i vilken nyttjande intressen Avsikten är att den skall behandla vattenalla berörda ingår. intressen inom området samt innehålla avvägningar mellan dessa och

förslag till åtgärder. Separata planer för kraftutbyggnad, Vattenförsörjning. naturskydd m.m. skall utgå från vattenanvändningsavloppsutsläpp, Det är med andra 0rd meningen att den skall ge ramarna för planen. mer detaljerade planering och handläggning av enberörda myndigheters skilda ärenden. att inte administrativa gränser sammanfaller med Det är ett problem En vattenanvändningsplan som konkret avrinningsområdenas gränser. skall behandla kvalitets- och kvantitetsfrågor måste ha avrinningsområdet som den naturliga funktionella analysenheten. Den sektoriella planeringen har stark tyngd i Norge, framför allt inom (NVE) har vattenkraftsektorn. Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen kompetensen i landet finns i därvid en särställning. Den hydrologiska inom som bl.a. undersöker vilken vattenkraft som är huvudsak NVE, ekonomiskt utnyttjbar och planerar landets vattenkraftsutbyggnad.

2.4¶Vattenförvaltningen

- liksom i Sverige - har förvaltningen utvecklats parallellt inom I Norge skilda sektorer med ett departement på högsta ansvariga nivå, varifrån kontakten går via statliga verk och deras regionala organ till de lokala Dessa vertikala kontaktvägar är starkt utvecklade, medan de organen. horisontella samordnande krafterna är svagt utbildade. För en mer rationell resurshushållning erfordras förvaltningsformer som i högre grad än beaktar anspråken från skilda intressen och söker sammanfoga tidigare dem i planeringen. Detta bör ske såväl mellan olika intressen inom vatten-

218 Bilaga 2 SOU 1980: 40

sektorn som mellan olika sektorer i den regionala sektorövergripande planeringen. För att formalisera samarbetet inom vattensektorn tillsatte regeringen 1978 en särskild kommitté för samordning av vattenresursförvaltningen, i vilken skulle ingå representanter för miljöskyddsdepartementet, olje- och energidepartementet, Socialdepartementet, kommun- och arbetsdepartementet, jordbruksdepartementet och industridepartementet. Kommitténs direktiv är mycket omfattande. Den skall vara ett centralt, samordnande sakkunnigorgan med rådgivande funktioner för den tidigare omtalade interdepartementala samordningskommittén i frågor rörande förvaltningen av vattenresurserna. Vattenresurskommittén har också till att ta uppgift fram underlaget för en samordnad Arbetet vattenresursförvaltning. har kommit igång på flera av de områden som skall utredas. Inom kommittén diskuteras vattenplanering, planeringens sakinnehåll och speciella anpassning till en integrerad samhällsplanering på riks-, fylkes- och kommunnivå. Norsk institutt for vannforskning (NIVA) och Norsk institutt for by- og regionforskning (NIBR) har fått särskilda av utredningsuppdrag miljöskyddsdepartementet och bedriver metodutveckling genom försöksplanering i några representativa avrinningsområden. Såsom framgår av tabell 1 är miljöskyddsdepanementet det departement som har hand om de flesta vattenfrågorna, dock inte vattenkraften, och har huvudansvaret för planeringen. Miljöskyddsdepartementet är indelat i fem avdelningar: organisations- och informationsavdelningen, avdelningen för föroreningsärenden. avdelningen för naturskydd och friluftsliv, planavdelningen samt resursavdelningen. Till miljöskyddsdepartementets ansvarsområden hör:

D en samordnad planläggning av vatten- och markresurserna (generalplaner, regionplaner, fylkesplaner, riksplaner) samordning av naturresursförvaltningen bekämpning av förorening och buller

avfallshantering skydd av naturområden, flora och fauna, jakt- och ñskeresurser säkerställande av friluftsområden skydd av kulturmiljöer på landsbygd och i tätorter samordning av miljöskyddsforskningen internationellt miljöskyddssamarbete

DEIEJEIDEIEIEI

I Norge har man således genom bildandet av ett särskilt miljöskyddsdepartement sammanfört flera miljöfrågor varit som tidigare splittrade på flera departement. Från vattenplaneringssynpunkt är emellertid splittringen fortfarande stor. Genom den interdepartementala samordningskommittén för vattenfrågor överbryggas dock departementsgränserna. Den sektoriella planeringen på riksnivå är ett viktigt styrmedel för fylkesplaneringen. I fylkeskommunerna ligger den viktigaste övergripande och integrerade planeringen i vilken även vatten ingår. Någon samlad Vattenförvaltning finns således inte heller på fylkes- och kommunnivå. Sektorsorganen på dessa nivåer har att samarbeta i framför allt fylkesplaneringen.

Bilaga 2 219 sou 1980: 40

3¶Danmark

3.1 Allmänt vattenplanering, som kommer till Danmark har redan en väl fungerande genom resurs- och miljökvalitetsplanläggningen och genom infrauttryck strukturplanläggningen. Vattnet och vattenanvändningen ingår i den inteoch kommunalt. Den amtskommunala övergrerade planeringen regionalt siktsplaneringen styr den kommunala detaljplaneringen. Danmark från de andra nordiska skiljer sig som bekant i flera avseenden länderna. Landet är mera tättbefolkat, varför vattenplaneringsbehovet här än i Norden i övrigt. Vattenförsörjningen har till ca uppträdde tidigare 95% baserats på grundvatten, vilket delvis hänger samman med landets är förhållandevis geologi och att tillgången på större ytvattenreservoarer En annan mycket viktig avvikelse från andra nordiska länder är begränsad. att vattnet sett är en allmän tillgång som inte får utnyttjas utan rättsligt tillstånd vare sig i grundvattenförekomster eller i ytvattenförekomster utanför distributionsområdet för gemensamma vat- (hushållsförbrukning tenförsörjningsanläggningar är dock undantagna).

3.2¶Vattnet i samhällsplaneringen

är i huvudsak knuten till de regionala och lokala nivåerna. Planeringen Genom kommunreformen 1970 kunde många uppgifter flyttas över från staten till amtsråd och kommunalbestyrelser. En decentralisering kom därmed till stånd samtidigt som statens inflytande över den kommunala minskade från detaljerad behandling av enskilda ärenden planeringen (prövning) till styrning genom allmänna riktlinjer o. d. (rammestyring). Vattenplaneringen sker såväl sektoriellt som integrerat i amtskommuner och kommuner. Vattenplaneringen sorterar under miljöministeriet. Statens uppgifter består främst i att lämna olika tillstånd och utföra viss riksplanering (genom planstyrelsen) samt att svara för rådgivning och behandla överklaganden (genom miljöstyrelsen). Ansvaret för den fysiska planeringen låg tidigare men hör sedan 1973 till miljöministeriets arbetsområpå bostadsministeriet de för bredare av planeringsfrågorna rörande byggande för samordning boende, produktion, kommunikationer m. m. kontra miljö. På amtsnivå ligger ansvaret för regionplaneringen hos amtsrådet, som också lämnar tillstånd till kommunerna i vissa regionala frågor. I lagstiftningen om regionplanering från 1973 (en lag för huvudstadsområdet och en för övriga delar av landet) framgår att syftet med en översiktlig fysisk riks- och regionplanering är att skapa ett underlag för

att landets areal- och naturresurser utnyttjas utifrån en samhällsmässig helhetsvärdering, att arealanvändningen fastläggs på ett sådant sätt att förorening av luft, vatten och mark samt bullerolägenheter förebyggs, bl. a. genom att på bästa möjliga sätt hålla miljöstörande aktiviteter skilda från bebyggelse, att samordna de enskilda planerna inom ramarna för den samhällsekonomiska planeringen.

220 Bilaga 2 SOU l980: 40

Det är viktigt att betona att regionplanen skall vara ett uttryck för det folkvalda amtsrådets och befolkningens önskemål om utveckling i regionen. Det framgår av lagen att regionplanen skall innehålla riktlinjer bl. a. för fördelningen av den framtida tätortstillväxten, lokaliseringen av arealer förbehållna jordbruksnäringen, täktverksamheten, tillvaratagandet av naturskyddsintressena samt storleken och lokaliseringen av fritidsbebyggelse m. m. Dessa riktlinjer är inte bara till för kommunplaneringen utan skall också vara till ledning för de statliga myndigheternas agerande. Regionplanen är först och främst att betrakta som en ramplan för arealanvändningen. Den skall utöver att ange ramarna för kommunplaneringen också integrera den del av sektorplaneringen som har regionplanemässig betydelse med den övergripande fysiska planeringen. De olika sektorerna planerar i princip oberoende av varandra, men avvägningar och prioriteringar görs slutligen mellan sektorsintressena i samband med att regionplanen antas av amtsrådet och godkänns av miljöministeriet. Planeringen är således en produkt av växelverkan mellan amtsrådet, kommunalbestyrelsen och staten. Regeringen hålls underrättad om planeringsarbetet genom att amtsrådet har skyldighet att vartannat år efter regionplanens godkännande redogöra för utvecklingen. Kommunerna skall planera enligt lagen om kommunplanering från 1975 inom ramarna för riks- och regionplaneringen för att därmed bidra till en utveckling i kommunen som är gynnsam för befolkningens trivsel. Planeringens syfte överensstämmeri stort med vad som står i lagen om riks- och regionplanering. I lagen om kommunplanering framhålls dock att nyttjandet av naturresurserna skall ske utifrån i vilken även en helhetsvärdering ekonomiska och ekologiska värderingar skall ingå. Enligt lagen bör kommunalbestyrelsen i största möjliga omfattning dra in kommunens invånare i planeringsarbetet. Kommunerna har således detaljplaneringen om hand. De skall också svara för finansieringen, utbyggnaden och driften av olika anläggningar samt driftkontrollen.

3.3¶Vattenplaneringen

Det allmänna syftet med resurs- och vattenkvalitetsplaneringen är att skydda, restaurera och bevara naturresurser. Denna planering på vattenområdet är indelad i två sektoriella planer som ingår i regionplaneringen: vattenresursplan (vandindvindningsplan vilket egentligen betyder vattenutvinningsplan) och recipientkvalitetsplan. Ansvariga för dessa planer är amtsrådet, som därmed skall se till att vattenresurserna (grundvatten, ytvatten och kustnära vattenområden) bevaras i ett tillfredsställande tillstånd samtidigt som möjligheterna till att nyttja dem i samhällets tjänst säkerställs. På kommunal nivå motsvaras dessa båda översiktliga planer av mer detaljerade planer: vattenresursplanen av en vattenförsörjningsplan och recipientkvalitetsplanen av en avloppsvattenplan. Anläggning och drift av vattenverk och avloppsreningsverk är kommunala som är uppgifter

Bilaga 2 221

med stora kostnader, varför dessa frågor måste samordnas med förenade den kommunala och med andra planer i den kommunala infrabudgeten strukturplaneringen. Amtsrådet har huvudansvaret för inventeringar och kartläggningar av lokalisering, mängd och kvalitet. Avringrund- och ytvattenresursernas är därvid enheten för kvantifieringen av ningsområdet den grundläggande vattenresurserna. innehåller för hur vattenförsörjningen i Vattenresursplanen riktlinjer amtskommunens olika delar skall ske och varifrån vattnet skall tas. Amtsrådet fastställer också här prioriteringen av vattenanvändningen i regionen av de samlade vattenförekomsterna och de mot bakgrund av en värdering väntade konsekvenserna för miljön till följd av vattenuttagen. Planen skall godkännas av miljöministern. Den kommunala skall ta ställning till vilka vattenförsörjningsplanen som behövs för framtiden och vilka områden de försörjningsanläggningar vilka tillstånd till Vattenuttag som skall förskall försörja, tidsbegränsade nyas, ñnansieringsfrågor, tidplan för utbyggnad m. m. l planen skall inte vattenförsörjningsanläggningar ingå (inkluderande disbara gemensamma av vatten kommunala och privata ledningar) utan även tribution genom enskilda för uttag inom kommunens gränser. Planen upprätanläggningar tas av kommunalbestyrelsen och skall godkännas av amtsrådet. Genom de regionala planerna ges de nödvändiga ramarna för fördelningen av vattenresurserna medan de kommunala planerna fastlägger försörj- De båda plantyperna kan emellertid inte utarbetas oberoningsstrukturen. ende av varandra utan förutsätter nära kontakt mellan kommunalbestyrelse och amtsråd under arbetets gång. och har nära anknytning till Vattenresurs- vattenförsörjningsplanerna annan regional sektorplanering, främst

D recipientkvalitetsplaner D avfallsplaner D täktplaner för utvinning av berg, jord, grus, sand, lera m. m. (råstof-

planer) D naturskyddsplaner (fredningsplaner) D jordbruksplaner D energiförsörjningsplaner.

Vattenresurs- och vattenförsörjningsplanerna har också anknytningar till nivå måste t. ex. hänsyn tas kommunplanerna. I planeringen på kommunal till framtida vilket kan innebära att markanvändningen måste beuttag, och regionplanen avses endast sådana vatgränsas. I vattenresursplanen tenförsörjnmgsanläggningar bli upptagna som har betydelse för regionens samlade medan vattenförsörjningsplanen i princip skall Vattenförsörjning, innehålla alla anläggningar i kommunen. Av denna anledning är det viktigt att de också kommer med i kommunplanen. är under omarbetning. De nuvarande provi- Recipientkvalitetsplanerna har i huvudsak utarbetats av amtsvatteninspektörerna i soriska planerna samarbete fned amtskommunerna. Sedan planen fått politiskt godkännande i amtsrådet och offentliggjorts har den tjänat som beslutsunderlag vid granskningen och godkännandet av de kommunala avloppsvattenplanerna

222 Bilaga 2

och utsläppstillstånden för industrier. Kommande recipientkvalitetsplaner kommer att få karaktären av sektorplaner inom den samlade regionplaneringen. De reviderade planerna bygger på en växelverkan mellan avloppsvattenplanerna, erfarenheterna från övervakningsverksamheten och mer detaljerade råd och anvisningar. Amtsråden är ansvariga för dessa planer, vilka skall godkännas av miljöministern. Recipientkvalitetsplaneringen har hittills främst gått ut på att fastlägga vattenkvalitetsmålsättningarna för användningen av landets ytvattenområden (vattendrag, sjöar och kustvatten). Exempel på sådana målsättningar lämnas i tabell 2.

Tabell 2. Exempel på recipientkvalitetsmålsättningar för några användningssätt

ln situ-användning Extern användning

Ekologiska syften Rekreativa och andra nyttjandeintressen

Vetenskapligt Badvatten Ytvatten till dricksreferensområde Vattenförsörjning Båtsport Fiskevatten Vatten för husdjur Estetiskt tillfreds- Lek- och yngel- ställande vatten Vatten för bestämda områden för fisk industriändamål Havsområden Skaldjursområden Närområden för avlopps- Sjöfågelområden vattenutsläpp

Närområden för kylvattenutsläpp

Inom den europeiska gemenskapen (EG) har vattenkvalitetsdirektiv utarbetats. l förhandlingarna om dessa direktiv har två huvudprinciper varit vägledande i den danska vattenpolitiken: D Begränsning av avloppsvattenutsläpp fastläggs på basis av en värdering av utsläppens effekt i det vattenområde till vilket sker eller utsläpp avses att ske. El Utsläpp av särskilt farliga ämnen skall begränsas så långt som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.

Avloppsvattenplanen skall bl. a. innehålla upplysningar om hur den förhåller sig till kommunens stadsplanering och eventuella ekonomiska planering samt till den övriga fysiska kommunala planeringen, om avloppsreningsverk i kommunen och deras lediga kapacitet, om planerad utbyggnad och reningsmetoder (inkl. industriella avloppsvatten) samt om förhållandena i recipienterna, bedömningar av följderna av ökade utsläpp och möjligheterna till fortsatt användning för andra ändamål, val av andra recipienter, behandling av slam och restprodukter m. m. Avloppsvattenplanen skall utformas med hänsynstagande till recipient-

SOU 1980: 40 Bilaga 2 223

kvalitetsplanen. Det är kommunalbestyrelsen som ombesörjer denna planering. Planen skall sedan godkännas av amtsrådet.

Vattenresursplaneringen regleras genom vattenförsörjningslagen (vandforsyningsloven från 1978).

Recipientkvalitetsplaneringen styrs främst genom miljöskyddslagen (miljøbeskyttelsesloven från 1973). Lagen innehåller bestämmelser om skydd mot och bekämpning av förorening av grundvatten och ytvatten. Utöver dessa båda lagar innehåller naturskyddslagen (naturfredningsloven från 1969) och vattenlagen (vandløbsloven från 1949) bestämmelser som har med vattenplanering att göra.

Miljöstyrelsen har på uppdrag av miljöministeriet arbetat med en handledning om prioriteringsregler för vattenanvändningen. Enligt miljöstyrelsens uppfattning bör prioriteringsordningen vara följande: 1. Vatten för dricksvattenförsörjning (i särskilda fall kan dock miljömäs-

siga hänsyn ges företräde), 2. Upprätthållandet av viss Vattenkvalitet dels för att tillgodose de rekrea-

tiva intressena, dels för att uppnå målsättningen i den amtskommunala recipientkvalitetsplanen,

3. Vatten till olika näringsgrenar (vatten för jordbruksbevattning, indu-

striändamål, fiskodling osv.) i de områden där det kan vara försvarligt

att nyttja de vattenmängder som återstår sedan fördelning skett enligt

punkterna l och 2. Som en allmän fördelningsprincip uttalar miljöstyrelsen att samhällsmäs-

bör vara vägledande så att man prioriterar sådana siga helhetsvärderingar intressen som ger det största utbytet per m3 använt vatten.

Jordbruket har således inte givits någon särställning framför andra nä-

Amtsråden har dock till uppgift att företa avvägningar mellan ringsgrenar. olika samhällsintressen och därmed kommer naturligtvis jordbrukets behov av vatten att prioriteras högt i områden där det utgör den viktigaste näringsgrenen.

3.4 Vattenförvaltningen Under miljöministeriet sorterar fem relativt självständiga styrelser: miljöstyrelsen, planstyrelsen, naturskyddsstyrelsen (fredningsstyrelsen) som handlägger ärenden rörande naturskydd och mineral, Skogsstyrelsen samt livsmedelsstyrelsen.

I arbetet med vattenresursplanläggningen spelar Danmarks Geologiske Undersøgelse (DGU) en stor roll. Administrativt är DGU närmast knutet till naturskyddsstyrelsen som en rådgivnings- och forskningsinstitution.

Innan nuvarande planeringssystem hunnit utvecklas var man tvungen att pröva enskilda ärenden såsom fallet nu är i Sverige. Numera avgörs vattenärendena genom planering och riktvärden, normer o. dyl. i stället. De politiska besluten på amtsnivå blir sällan överklagade på kommunnivå, eftersom samarbetet mellan dessa båda nivåer är en förutsättning för att systemet skall fungera. Däremot besvärar sig många medborgare enskilt och genom organisationer över politiska beslut. Handläggningen av besvären utgör en stor belastning för miljöministeriet som har att avgöra dessa ärenden. Besvärsrätt tillkommer alla danska medborgare.

224 Bilaga 2

Prövningen av ärenden i vattendomstolarna har mycket liten betydelse på grund av att avgörandena i olika frågor rörande vatten numera i stället sker genom politiska beslut. Vattendomstolarnas funktion inskränker sig därför numera främst till att behandla ersättningsfrågor.

4 Finland

4.1 Allmänt Finland är det enda nordiska land som har en särskild Vattenförvaltning. Vattenplaneringen utförs i huvudsak av tjänstemän och är formellt bindande endast för den statliga vattenförvaltningens egna verksamhet.

4.2 Vattnet i samhällsplaneringen Vattenplaneringen har inte integrerats i annan planering på samma sätt som skett i Danmark och som är under utarbetande i Norge. Den sektoriella planeringen kan sägas dominera. Planeringen på den offentliga sektorn försiggår huvudsakligen på tre nivåer: riksnivå, regionnivå och kommunnivå.

På riksnivån utarbetar ministerier och centrala ämbetsverk sektoriella planer och principprogram för hela landet, t. ex. El nationalparksprogram l] vägplan El vattenvårdsprogram. Arbetet med att dra upp riktlinjer för planeringen i stort. samordningen mellan sektorerna och planeringen på lägre nivåer fortsätter.

Inrikesministeriet leder regionplaneringen och fastställer regionplaner, generalplaner och de större städernas stadsplaner.

På den regionala nivån sker planering av regionplaneförbunden. länsstyrelserna och distriktsförvaltningsmyndigheterna.

Den fysiska planeringen regleras genom byggnadslagen från 1958. Enligt lagen måste kommunerna bilda regionplaneförbund. Det finns 20 sådana förbund i landet. Dessa har en politiskt vald förvaltning som har att godkänna de regionala planerna innan de fastställs. Regionplaneringen sker i olika faser varvid följande dokument produceras: stomplan och helhetsplan samt etapplaner som fastställs. Denna verksamhet finansieras till hälften av vardera staten och kommunerna.

Syftet med regionplanerna är att ge allmänna riktlinjer för regionens utveckling. Planerna kommer därför att påverka innehållet i generalplanema m. fl. planer på kommunal nivå så att planerad markanvändning och andra föreslagna åtgärder kommer till genomförande. Det finns en allmän strävan från myndigheternas sida att söka få in även vattenfrågorna i regionplanerna.

Vid de tolv länsstyrelserna sker ingen fysisk planering. Länsstyrelserna är statliga organ men har ingen förtroendemannastyrelse med politisk representation. På basis av allmänna utredningar och utvecklingsprog-

SOU 1980: 40 Bilaga 2 225

noser utarbetar de finska länsstyrelserna länsomfattande utvecklingsplaner. De svarar också för samordningen av den kommunala planeringen inom länet samt fastställer de kommunala planerna.

Varje kommun måste enligt den nya kommunallagen upprätta en kommunplan omfattande hela kommunen (s. k. funktionell kommunplan). Denna är emellertid ingen fysisk plan utan en verksamhetsplan. Allt efter behov kan generalplan enligt byggnadslagen göras upp för hela kommunen eller delar därav. Generalplanen är en översiktsplan för markanvändningen i kommunen. Den kan antingen fastställas av inrikesministeriet (eller länsstyrelsen) eller godkännas av kommunen men blir då endast vägledande utan några direkta rättsverkningar. Andra planinstrument i byggnadslagen är stads- och byggnadsplaner som reglerar tätbebyggelsen samt strandplanen för fritidsbebyggelsen.

Vattenfrågorna har hittills endast i ringa omfattning beaktats i planer på kommunnivå, mest i fråga om Vattenförsörjning och avlopp. De senaste åren har några kommuner förberett s.k. strandöversikter för viktigare sjöar och kuster. Strandöversikten har inga direkta rättsverkningar, men kan bli fastställd som delgeneralplan om så behövs. Myndigheterna anser att vattenfrågorna borde ges större tyngd i kommunplaneringen.

4.3 Vattenplanering Vattenlagen från 1962 reglerar nyttjandet av vattenresurserna. Den ger dock inga anvisningar om planeringen i form av allmänna riktlinjer för vattnens invändning utan behandlar endast planeringen av enskilda projekt. Enligt lagen om vattenförvaltningen från 1970 har hanteringen av vattenärenden kunnat samlas i huvudsak till en enda myndighet. Vattensektom har därigenom också blivit i hög grad centraliserad. Riksomfattande riktlinjer för vattenanvändning och vattenskydd har tillkommit som komplettering till vattenlagen för att reglera nyttjandet av vattenresurserna.

Enligt lagen bör vattenförvaltningen särskilt ägna sig åt följande uppgifter:

sörja för en totalplanering som beaktar olika slag av vattenanvändning sörja för naturskyddet av vattnen (vattenskydd) utveckla Vattenförsörjning och avlopp främja vattnens fritidsbruk främja nyttjandet av vattenkraft sörja för översvämningsskyddet

sörja för övervakningen av vattnen och deras användning jämte annan DDCIUDEIEI övervakning inom sitt verksamhetsområde

El främja och bedriva vattenforskning. Vattenförvaltningens verksamhet går sammanfattningsvis ut på att säkra en ändamålsenlig användning av landets vattentillgångar. Vattenförvaltningen har också preciserat allmänna mål för verksamheten. I mitten av 1970-talet presenterades ett riksomfattande program kallat Vattenskyddets principer till 1985 med exempel på tillämpningar. Vidare har mål uppgjorts för de enskilda användningsformerna. Sådana är strategipro-

226 Bilaga 2 SOU 1980: 40

grammen gällande vattenkraft, vård av ”vattenlandskapef” samt användningen av vatten för rekreation och flottning.

Landet har indelats i 19 planeringsområden, som är hydrologiskt avgränsade från varandra med i huvudsak vattendelare som gränser. För varje område utarbetas en vattenplan, som kallas totalplan för vattenanvändning.

Syftet med totalplanerna är att åstadkomma en planering av användning och skydd av vatten för en tidsperiod av 5-20 år (medellång sikt). Planeringen innebär bl. a. att kartlägga behoven av vatten och precisera målen för olika användningsformer, skapa alternativa avvägningsmodeller samt framlägga rekommendationer som skall iakttas under den tid planeringen omfattar.

Totalplaneringen utförs av arbetsgrupper som tillsätts av vattenstyrelsen, i vilka ingår experter från vattenstyrelsen och vattendistriktens byråer. Vattenstyrelsen tillsätter också regionala förhandlingsdelegationer för att följa planeringen och för att ge nya impulser. I dessa delegationer ingår representanter för berörda kommuner, regionplaneförbund och länsstyrelser samt föreningar och organisationer för olika intressegrupper. Även enskilda nyttjare av betydelse kan ingå i delegationen.

Allmänheten informeras om förslaget till totalplan genom ett omfattande remissförfarande, utställningar och information i pressen. Den färdiga planen skall slutligen godkännas av vattenstyrelsen. Totalplanen har ingen rättsverkan, men rekommendationer godkända av vattenstyrelsen är bindande för hela vattenförvaltningens verksamhet. Godkända totalplaner sänds för kännedom till övriga myndigheter, kommuner, intressegrupper och viktigare vattennyttjare med rekommendation till att användas i deras egen planeringsverksamhet.

Översiktsplaner omfattande en eller flera vattenanvändningsformer. t. ex. vattenskydd och Vattenförsörjning, utarbetas av vattenförvaltningen för att konkretisera olika planalternativ och för att underlätta samordningen mellan kommuner. Dessa planer upprättas efter behov och täcker inte hela landet. De kan till sin karaktär vara regionala eller lokala beroende på områdets storlek. Ett viktigt syfte med dessa planer är att därigenom förbereda vattenstyrelsens ställningstaganden till enskilda proiekt.

Projektplaner upprättas inom vattenförvaltningen för delar av vattendrag inför genomförandet av åtgärder. Det kan gälla restaurering, älvrensningar, sjöregleringar m.m. Planeringen bedrivs i samarbete med kommuner, regionplaneförbund samt berörda myndigheter och intressenter.

4.4 Vattenförvaltningen Vattenförvaltningen består av vattenstyrelsen i Helsingfors jämte 13 vattendistrikt. Distriktsindelningen är administrativ och följer inte gränserna för de 19 planeringsområdena.

Vattenstyrelsen är ett centralt ämbetsverk grundat 1970, som lyder underjord- och skogsbruksministeriet. Det är den allmänna planeringsavdelningen vid vattenstyrelsen som svarar för vattenplaneringen. Vid vattenstyrelsen finns ytterligare fyra avdelningarjämte ett vattenforskningsinstitut.

SOU l980: 40 Bilaga 2 227

Trots att huvudparten av vattenförvaltningen samlats till vattenstyrelsen under jord- och skogsbruksministeriet finns det ändå en viss splittring på vattensidan även i Finland. Vissa flottningsärendcn handläggs vid forst-

och fiskeärendena hör till arbetsuppgifterna vid avdelningen för styrelsen jakt och fiske inom jord- och skogsbruksministeriet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under trafikministeriet samt sjöfartsstyrelsen under handelsoch industriministeriet har ansvaret för vattenvägarna. Frågor rörande vattenkraft och torv som energikälla faller under handels- och industriministeriet. Hälsovårdsärenden behandlas av medicinalstyrelsen under social- och hälsovårdsministeriet.

Vattendomstolarna lämnar tillstånd till de planerade åtgärderna efter prövning av det enskilda ärendet. Vattenstyrelsens utlåtanden är därvid av stor vikt.

5 England och Wales

5.1 Allmänt England och Wales är relativt fattiga på vatten i relation till folkmängden. Dessa förhållanden är likartade med de danska. Vattenförsörjningen är baserad på grundvatten, vatten från låglandets floder och vatten från höglandsreservoarer i ungefär lika stora mängder.

5.2 Vattnet i samhällsplaneringen Vattnet är en allmän egendom. Ingen enskild person kan äga vattnet. Markägaren har däremot nyttjanderätt till det grundvatten som finns i hans mark, det flodvatten som rinner genom hans fastighet eller det sjövatten som hans fastighet gränsar intill. Utan tillstånd har han rätt till vatten för

Han får emellertid inte förändra det naturliga tillståndet. Det eget hushåll. vatten som lämnar hans fastighet får inte ha ändrats till kvantitet eller kvalitet. Bevattning kan räknas in i denna nyttjanderätt, såvida det inte rör sig om sprinklerbevattning. Vattenförlusterna genom avdunstning är här för stora för att kunna tillåtas utan prövning. Dessa förhållanden regleras i vattenförsörjningslagen från 1963 (Water Resources Act) och miljöskyddslagen från 1974 (Control of Pollution Act).

Huvudansvaret för tätortsutbyggnaden ligger hos kommunerna. De regionala vattenmyndigheterna har det formella ansvaret för vattenplaneringsfrågorna och har skyldighet att ta hänsyn till kommunernas utbyggnadsplaner så att myndigheternas planering står i samklang med utbyggnaden av vattenförsörjnings- och avloppssystemen. Samarbete mellan dessa myndigheter är en förutsättning för planeringsverksamheten. Samarbetet underlättas av att kommunerna är representerade i de regionala vattenmyndigheterna. Om man inte kan acceptera vattenmyndighetens plan har en kommun (eller annan sakägare) möjlighet att överklaga hos regeringen. Vattenmyndighetens beslut kan dock endast ändras av regeringen om det strider mot lagen.

228 Bilaga 2 SOU |980: 40

5.3¶Vattenplanering

Vattenplaneringen har vuxit fram stegvis. Därför bör nuvarande planeringssystem ses mot bakgrunden av den historiska utvecklingen. Vattenplaneringen har i korthet utvecklats enligt följande.

Vattenbristen var besvärande redan i början av 1900-talet, varför man redan då började diskutera möjligheterna till att få en långtidsplanering till stånd och därmed också ett mera övergripande synsätt på vattenresursutnyttjandet. I England och Wales var ansvaret för vattenförvaltningen fördelat på många myndigheter. Det kom att dröja till in på 1940-talet, innan någon mera påtaglig förändring kunde åstadkommas i den starkt splittrade situationen. 1948 tillkom lagen om flodstyrelser enligt vilken ärenden rörande dränering, förorening och fiske skulle överföras från diverse myndigheter till en flodstyrelse (River Board).

Nästa steg mot en bättre vattenplanering togs 1963 genom tillkomsten av vattenförsörjningslagen (Water Resources Act) genom vilken flodstyrelserna ersattes med flodmyndigheter (River Authorities). Dessa flodmyndigheter tilldelades ett större ansvarsområde än de gamla flodstyrelserna. Man försökte här få en övergripande vattenhushållning till stånd flodområdesvis. Landets 29 flodmyndigheter skulle ansvara för att vattentillgångarna var tillräckliga men hade endast möjlighet att reglera nyttjanderättsinnehavarens uttag för den egna hushållförbrukningen. Kommunerna och privata företag svarade dock fortfarande för vattenförsörjning och avloppsutsläpp. Därför resulterade inte den nya organisationen i de avsedda förbättringarna.

Samtidigt som vattenförsörjnings- och föroreningsproblemen blev allt större ökade också kraven på vatten från andra intressegrupper, framför allt inom rekreationssektorn. En reform följde 1973 i samband med att England och Wales fick en ny vattenlag (Water Act). De 29 flodområdena slogs samman till tio större regioner, varigenom förutsättningarna skulle bli bättre för en övergripande planering av de tillgängliga vattenresurserna inom regionen med hänsyn tagna till mångsidigt utnyttjande samtidigt som de ekonomiska resurserna för åtgärder av olika slag skulle bli större än tidigare. Vattendelarna som naturlig avgränsning av de nya administrativa områdena skulle kvarstå. Flodmyndighetcrna ersattes av vattenmyndigheter (Water Authorities) som ansvariga för inte bara vattenplanering utan också för byggande, drift och underhåll av de skilda anläggningar som har med vattenanvändningen att göra. De blev också ansvariga för fiske- och rekreationsintressena samt för kontroll av Vattenkvalitet m. m. Det betyder bl. a. att Vattenmyndigheterna har från kommunerna övertagit ansvaret för avloppsreningsverken. Vattenmyndigheterna ger också tillstånd till nyttjanderättsinnehavare och har lagliga möjligheter att expropriera mark för sina anläggningar om så erfordras.

Regeringen har för den nya organisationen uppställt sex grundläggande målsättningar: El Att säkerställa en godtagbar försörjning av vatten med lämplig kvalitet

svarande mot den växande efterfrågan hos befolkning, industri och

jordbruk men att samtidigt se till att vattnet inte förspills.

Bilaga 2 229 SOU 1980: 40

adekvata som svarar mot behovet till D Att tillhandahålla avloppssystem ökningen i vattenutnyttjandet, dels utbyggföljd av dels den naturliga nader inom bostads-, industri- och jordbrukssektorerna. D Att säkerställa att dränering och översvämningsskydd upprätthålls, både i tätorter och på landsbygden. D Att under första hälften av 1980-talet ha uppnått en situation med rena floder och kustvatten. D Att medverka till att vattenområden kan utnyttas för andra aktiviteter såsom rekreation. fiske och båtfart. D Att skydda de vattenutnyttjande intressen som kan bli påverkade genom förslag till utbyggnad för visst ändamål.

Vattenmyndigheterna utarbetar långtidsplaner och femårs- De regionala planer. Långtidsplanerna består av en beskrivning av den pågående vattenanavvikelse från ställda anspråk, en uppvändningen jämte vattenkvalitetens av efterfrågeutvecklingen under den kommande ZO-årsperioden skattning samt ett åtgärdsprogram. Långtidsplanen måste revideras inom sju år, men i samband med det sker revisionen successivt. årliga budgetarbetet är utvecklingsplaner innehållande kortsiktiga utbygg- Femårsplanerna nadsprogram. Liksom i Danmark är vattenförsörjningsplaneringen starkt förenad med vattenkvalitetsplaneringen. Det är viktigt att kunna leverera vatten av den kvalitet som förbrukaren behöver. Man lägger vidare större vikt vid recipienternas status än vid storleken på avloppsutsläppen. Man kan därför på vissa flodsträckor tvingas att välja mellan en tillfredsställande recipientkvalitet eller möjlighet till uttag för vattenförsörjning. Av nationalekonomiska skäl granskas de regionala Vattenmyndigheternas budgetramar av regeringen, så att inte alltför mycket kapital går till vattensektorn.

5.4¶Vattenförvaltningen

svarar numera för de flesta vattenfrågorna. Endast Miljödepartementet dränerings- och fiskefrågor behandlas fortfarande av jordbruksdepartementet. Den övergripande inom vattenområdet sker vid statens vatplaneringen tenråd (National Water Council). Det är främst ett rådgivande organ. Varken eller regionala vattenmyndigheter har dock någon skylregeringen dighet att följa NWC:s råd. Rådets uppgifter är följande:

och behandla varje ärende som har anknytning till den D Att överväga nationella och till frågor av gemensamt intresse för de vattenpolitiken Vattenmyndigheterna samt att vara rådgivande för regeringen regionala och Vattenmyndigheterna inom sakområdet. Vattenmyndigheterna till ett effektivt genomfö- D Att hjälpa de regionala rande av deras uppgifter, speciellt vad gäller forskning och planering. med berörda samhällsorganisationer diskutera vattnets D Att gemensamt utnyttjande.

230 Bilaga 2 SOU l980: 40

El Att förbereda program för utbildning och träning i funktioner som ligger under de regionala Vattenmyndigheterna.

Utöver National Water Council finns ytterligare tre centrala myndigheter; nämligen Water Research Center med som är en forskningsinstitution verksamhet till stor del finansierad av de regionala Vattenmyndigheterna och staten samt Central Water Planning Unit och Water Data Unit som är specialenheter för forskning och utveckling av olika prognosmetoder, för insamling och bearbetning av vattendata m. m. De regionala Vattenmyndigheterna i de tio planeringsregionerna utgörs av en styrelse, vars ordförande utses av regeringen. Mer än hälften av styrelseledamöterna utses av berörda kommuner, medan resterande ledamöter utses av miljödepartementet och jordbruksdepartementet. Antalet ledamöter står i proportion vid de till regionens folkmängd. Driftledningen regionala vattenmyndigheternas huvudkontor består vanligen av avdelningscheferna för vattenresursplanering, drift, vetenskaplig service, finans och administration. Under huvudkontoren arbetar distriktskontor. Det förekommer inga statliga eller kommunala bidrag bortsett från mindre belopp till markavvattning. De regionala vattenmyndigheternas verksamhet drivs i huvudsak enligt affärsmässiga principer, dvs. att myndigheternas kostnader måste finansieras genom avgifter från vattennyttjarna. Det betyder att vattenresurserna och nyttjandet måste värderas i ekonomiska termer. Reformen 1973 innebar en genomgripande förändring i det att en ny myndighet fick det samlade ansvaret för vattenresurserna och deras nyttjande inom ett område som utgjorts av naturliga flodområden. Planering och genomförande av olika åtgärder finns nu samlat hos samma myndighet. De erfarenheter som hittills vunnits genom den nya Vattenförvaltningen är mycket positiva. Förvaltningen har bl. a. fungerat effektivare (mindre tyngd av byråkrati) och billigare än tidigare. Under det svåra torråret 1976 visade det sig att den nya organisationen framgångsrikt kunde bemästra situationen. Allmänhetens insyn garanteras genom att de regionala vattenmyndigheternas möten är offentliga liksom alla deras handlingar.

6 Jämförelser mellan Norge,

Danmark, Finland, England

och Wales samt

Sverige

Av den kortfattade presentation som här har lämnats av vattenplaneringen i några europeiska länder framgår en rad likheter med förhållandena i Sverige, men också stora skillnader. En noggrannare av dessa analys likheter och skillnader kommer av inte att göras. Som en sammanfattning den lämnade redogörelsen tabelleras de mest iögonenfallande karaktärsdragen i de här behandlade ländernas vattenplanering (tabell 3). Det bör då observeras att redovisningen av de svenska förhållandena hänför sig till nuvarande situation. förändrar Hur vattenplaneringsutredningens förslag denna framgår av huvudtexten i detta betänkande. Det pågående norska utredningsarbetet angående vattenplanering har emellertid beaktats i redovisningen av de norska förhållandena.

Bilaga 2 231 SOU 1980: 40

Det bör vidare att en sammanfattning i tabellform inte ger poängteras till nyanseringar som en sammanfattning i textform, samma möjlighet kategorisk i avsaknad av varför redovisningen nedan kan synas alltför information om vilka undantag, inskränkningar m. m. som gäller. samtidig I gengäld blir emellertid jämförelserna tydligare.

i nuvarande vattenplanering i de nordiska Tabell 3. Sammanfattning av de viktigaste likheterna och skillnaderna länderna samt i England och Wales

Danmark Finland England Sverige Jämförda förhållanden Norge och Wales

Enskild Allmän Enskild Allmän Enskild Vattenresursernas egendom egendom egendom egendom egendom ägande Politiska besluts- stortinget/ folketinget/ riksdag/ parlament/ riksdag/ nivåer i vattenfrågor regering regering regering regering regering _ fylkeskommun amtskommun (kommun- regionala vattenförbund) myndigheter

kommuner kommuner kommuner kommuner kommuner

splittrad samordnad samordnad splittrad Vattenförvaltningen splittrad

miljödepar- miljömini- jord- och miljödepar- jordbruks- Viktigaste departetementet steriet skogsbruks- tementet och bostadsmentet för vattenministeriet departemenplaneringsfrågor ten

-- enskilda projekt - enskilda Prövning av tillåtlighet enskilda i vattendomstol, projekt projekt koncessionsnämnd o likn

Fördelningen av sakkunskapen om vatten x x x x x xminskar x x x x x x x x - centralt - x x x xökar x › x x x x x x regionalt x x x x x - kommunalt

- integrerad Riksplanering sektorplaner sektorplaner sektorplaner fysisk riksplanering

riktlinjer riktlinjer riktlinjer riktlinjer riktlinjer

Regional planering - - sektoriell vatten- (vattenanvänd- vattenresurs- totalplaner för Iångtidsplaner ningsplanen” planer vattenanvänd- femårsplaner planering recipientkva- ning och skydd litetsplaner regionala och lokala Översiktsplaner för vattenanvändningen - - - fylkesplaner regionplaner regionplaner* integrerad samhällsplanering i vilken vattenfrågor ingår

232 Bilaga 2 sou |980: 40

Tabell 3 (forts.)

Jämförda förhållanden Norge Danmark Finland England Sverige och Wales

Kommunal planering - sektoriell vatten- (vattenanvänd- - vattenförsörj- vattenförsörjplanering” ningsplaner)” ningsplaner ningsplaner

avlopps- avloppsplaner planer strandöversikter integrerad samhälls- generalplaner kommun- (funktionella kommunplaner (kommunplanering i vilken planer kommunplanerri planer)° vattenfrågor ingår Viktigaste planerings- fylke amt regionnivån regionalt vat- kommun nivån för vatten (vattnens tendistrikt totalplanering) Vattenplanernas rätts- de regionala de regionala de regionala de regionala verkan planerna blir planerna ger planerna är väg- planerna är samförmodligen väg- ramar för ledande för be- ordnade med de ledande för kommunpla- slut och pröv- kommunala för beslut och pröv- nerna: beslut ning av en- genomförande ning av enskilda och prövning skilda objekt av åtgärder objekt av enskilda objekt i överensstämmelse med planerna

Gäller såväl vattensektorn inom samhällsplaneringen på regional nivå (t ex Norges vattenanvändningsplaner) som skilda sektoriella planer inom vattensektorn (tex Danmarks recipientkvalitetsplaner). l” Hittills endast ett fåtal, bla som försöksverksamhet. De norska myndigheterna har ännu inte tagit ställning till på vilket sätt och i vilken omfattning vattenplanering skall ske. “ Vattenfrågor behandlas endast i begränsad omfattning. d Sektoriell vattenplanering i vid mening liksom . * Gäller små flodområden helt inom en kommuns gränser.

Referenser

(l) Thaulow, H (1980). Vannbruksplanleggning i naturressursforvaltning. -Nordforsk publ. 1980: 2. (2) for Bøelva. - NIVA Vannbruksplan 0-98/77, A4-22. Oslo 1978. (3) østborg, T ( 1980). Vannet i samfunnsplanleggningen. Planleggning og vannforvaltning i Norge. -Nordforsk publ. 1980: 2. (4) Rørdam, - - E (1980). Vandplanlaegning og forvaltning i Danmark. Nordforsk publ. 1980: 2. (5) Somer, E (1980). En målszetningssystem for recipientkvalitetsplanlatgning. -Nordforsk publ. 1980:2. (6) Vejledning i regionplanlaegning nr 3. Udarbejdelse af regionplanforslag. -Miljøministeriet 1978. (7) Savisaari, R (1980). Vattenplanering i Finland. -Nordforsk publ. 1980: 2.

Bilaga 2 233

(8) Siirala, M (1977). Samband mellan vattenanvändningens totalplane-

i Finland. -

ring och fysisk planering Vattenstyrelsen (stencil). (9) Siirala, M (1980). Allmänhetens medverkan vid vattenfrågor i Fin-

land. - Nordforsk publ. 1980: 2.

från studieresa - (10) Falkenmark, M (1978). Reserapport till England.

NFR, Hydrologikommittén (stencil) (l l) Hjon, P (1980). Personligt meddelande. (12) de Maré, L (1979). Lokalt vattenresursutnyttjande - ett regionalt

planeringsproblem. -Inst f tekn vattenresurslära, Lunds universitet, Rapport nr 1003.

(13) Stott, P F (1979). Water resources in England and Wales - recent

experience and aurent strategy. -Inst Civil Engineers, London. (14) Walker, D L (1978). Organisation och planering av vattentillgångarna

i England och Wales. -Föredrag vid ELMIA-konferens, Jönköping.

i de nordiska länderna - (15) Ahlgren, N (1980). Vattenplaneringen några

jämförelser. -Nordforsk publ. 1980:2. (16) Ahlgren, N (1980). Slutdiskussion på Nordforskzs konferens om vatt-

net i samhällsplaneringen. -Nordforsk publ. 1980:2.

SOU l980: 40 235

3 och av

Bilaga Sammanställning presentation

underlag för

vattenplanering

Exempel från Gästrikland, Hedströmmen, Ti-

dan, Gotland och Kävlingeån

Av Björn Theorin

l Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 236

2 Orientering om de beskrivna områdena . . . . . . 236

3 Beskrivningarnas ambitionsnivåer . . . . . . . . . 237

4 Tillgång på uppgifter för beskrivningarna . . . . . . 239 4.1 Bevattning . . . . . . . . . . . . . . . . 239 4.2 Vattenförsörjning . . . . . . . . . . . . 240 4.3 Avloppsvattenutsläpp och annan vattenförorening . . . 240 4.4 Fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 4.5 Kraftverk . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 4.6 Avvattning . . . . . . . . . . . . . . . . 242 4.7 Strandbad . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 4.8 Båtsport . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 4.9 Naturvård . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 4.10 Reglering . . . . . . . . . . . . . . . . 243 4.11 Mark . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 4.12 Klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 4.13 Grundvatten . . . . . . . . . . . . . . . 244 4.14 Ytvatten - . . . . . . . . . . . . 245

mängd _. 4.15 Ytvatten - beskaffenhet . . . . . . . . . . . 245

5 Urval och presentation av uppgifter . . . . . . . . 246 5.1 Bevattning . . . . . . . . . . . . . . . . 254 5.2 Dricks- och industrivatten . . . . . . . . . . . 256 5.3 Avloppsvattenutsläpp m.m. . . . . . . . . . . . 258 5.4 Vattenkraft och reglering . . . . . . . . . . . . 262 5.5 Fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 5.6 Naturvård . . . . . . . . . . . . . . . . , 267 5.7 Strandbad och båtsport . . . . . . . . . . . . 269 5.8 Markavvattning . . . . . . . . . 270 5.9 Sammanvägning av vattenintressen . . . . . . . . 270 5.10 Indelning av det beskrivna området . . . . . . . . 274 5.11 Mark och markanvändning . . . . . . . . . . . 274 5.12 Klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 5.13 Ytvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 5.14 Grundvatten . . . . . . . . . . . . . . . 287

236 Bilaga 3 SOU 1980: 40

6 Några sammanfattande synpunkter på uppgifter och presenta-

6.1 Översikt och problemområden . . . . . . . . . 289 6.2 Analyser och åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . 290 6.3 Behov av utredning och undersökning . . . . . . . 292

Förteckning över rapporter varifrån illustrationer hämtats . . 292

l Inledning

En översikt för kommunalt bruk över tillgång och efterfrågan på vatten måste bygga på kunskap om hela avrinningsområden. Om en kommun eller grupp av kommuner omfattar stora delar av flera avrinningsområden kan man lämpligen samla kunskapen om dessa i en rapport. Ett utpräglat sådant fall utgör vattenplaneringsutredningens försöksområde Gotland, som utgörs av ca 40 avrinningsområden större än 10 kmz, men bara en kommun. Försöksområdet Tidan företräder det motsatta förhållandet. Det utgör ett avrinningsområde men det berör l0 kommuner, varav merparten med större intressen i vattnet.

Bilaga 3 ägnas åt tillgången på, urvalet av och redovisningen av uppgifter som har stått till buds för fem rapporter. Vattenplaneringsutredningens tre försöksarbeten 1978 i Tidans, Gotlands och Kävlingeåns avrinningsområden diskuteras. De jämförs med dels Vattenvårdsplan för Gästrikland m. m. (1975) från länsstyrelsen i Gävleborgs län och dels rapporten Vattenanvändning inom Hedströmmens avrinningsområde (1979) från Kommittén för Mälarens Vattenvård. Antalet områden som gås igenom begränsas för överskådlighetens skull men exempel på presentationssätt m. m. hämtas från även andra rapporter.

I bilaga l visas med fem exempel något om hittills genomförd vattenplanering i landet. Ett av exemplen är den ovan nämnda vattenvårdsplanen för Gästrikland. Redovisningen är i huvudsak inriktad på att behandla formerna, omfattningen och metodiken i de studerade arbetena.

2 Orientering om de beskrivna områdena

Tabell] Planeringsområdena

Område Yta Befolk- lnvjkmz Antal Antal kommuner

(kmz) ning kommuner med större

intressen Gästrikland 5 000 150 000 30 ll 4 Hedströmmen l 000 6000 6 4 2 Tidan 2 200 80 000 36 l3 l l Gotland 3 200 55 000 l7 l l Kävlingeån l 200 60 000 50 l0 5

Bilaga 3 237 SOU 1980: 40

Gästrikland kan kort karaktäriseras som ett bergslagsområde med inslag av mindre Befolkningen är starkt koncentrerad till jordbruksområden. tätorterna och kusten. Industrin är främst inriktad på skog längs Gavleån och stål. De övervägande vattenfrågorna handlar om Vattenförsörjning och för industri och tätorter. Tio flodområden som är större än avloppsutsläpp 20 kmz ingår. Halva ytan upptas av Gavleån (2 500 kmz), vilken redovisas Planeringsområdet berör främst Gävle, uppdelad på sex delområden. Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner i Gävleborgs län samt Falu kommun i Kopparbergs län. Hedsrrömmens avrinningsområde ingår i Mälarens tillrinningsområde. Det är beläget i bergslagstrakter liksom t. ex. Gavleån men har en mycket ända ner mot mynningen än Gästrikeån. Området lägre nyttjandegrad domineras och Skinnskattebergs kommuner i Västmanlands av Köpings län. Tidans avrinningsområde är till större delen en utpräglad sjölös jordmed snabbt ökande bevattningsintressen. Källområdet är av bruksbygd annan och ganska sjörikt, vilket bäddar för såväl ett karaktär, höglänt kraftintresse som en väsentlig rekreationsanvändning. Området ligger till större delen i Skaraborgs län men delar av källområdena ingår i Jönköpings och län. Dricksvatten överleds från Vättern och Vänern till Älvsborgs området. Gotland och sjöfattigt och har ett begynnande beär jordbrukspräglat vattningsintresse. Vattendragen är i ännu högre grad än i Tidanområdet uttorkningsbenägna. Efterfrågan på grundvattnet är mycket stor i förhållande till de kända tillgångarna och vattenförsörjningen till samhällena har hittills haft hög prioritet. är ett till stor del uppodlat och sjöfattigt område med en Kävlingeån omfattande bevattning. Liksom i övriga jordbruksområden är avlopps- Dricksvatten importeras från Rönneån men exporteproblemen påtagliga. ras också i stor omfattning från Vombsjön till städer söder om området. De tio mest berörda kommunerna tillhör Malmöhus län.

3 Beskrivningarnas ambitionsnivåer

De studerade arbetena ger exempel på vitt skilda ambitionsnivåer. Den Det är länsstyrelsen som ställer högsta nivån har Gästriklandsrapporten. upp målet att för det första bedöma hur förutsedda anspråk kan tillgodoses med hänsyn till vattentillgång och Vattenkvalitet och mot denna bakgrund ange de värden för vattenkvaliteten som minst bör uppnås. För det andra vill man belysa omfattningen av de åtgärder, som är nödvändiga. För det som kommer att finnas för verksamheter, som tredje anges de utrymmen nu inte är kända. Publikationen är på 100 sidor text och tabeller och är försedd med 16 kartor i två-, tre- och fyrfärgstryck. Den bygger främst på tre inventeringsrapporter för delar av området, vilka remissbehandlats av berörda kommuner, företag, statliga myndigheter m. fl. Eftersom planens syfte är att vara ett slutgiltigt dokument, som visar länsstyrelsens uppfattden inte ge en lika bred redovisning av förhållandena som ning, behöver inventeringsunderlagen. Här skall den betraktas som ett exempel på en komprimerad beskrivning av ekonomiskt och admycket genomarbetad,

238 Bilaga 3

ministrativt sett samhöriga avrinningsområden. I motsatta ändan av ambitionsstegen finner man rapporten om Hedströmmen. Kommittén för Mälarens Vattenvård önskar däri ange vissa nuvarande och framtida problemställningar och detta antas kunna ge ett underlag vid en regional bedömning av behovet av vattenplanering. Rapporten omfattar 40 sidor text, tabeller och diagram samt 9 kartor. Hälften därav handlar om ytvattentillgångar och anteckningar från sammanträden med kommunerna och har placerats i bilaga. Huvudrapporten är således mycket kort och alla behövliga uppgifter om vattentillgångar sätts in i sammanhang med vattenanvändningen. Redovisningen är gjord i samarbete med kommuner, företag och statliga myndigheter. Därigenom är rapporten av intresse både som exempel på en större vattenhushållningsplan och som exempel på ett underlag sammanställt från ett flodområde för de berörda kommunernas vattenöversikter. (Här har begreppen vattenhushållningsplan och vattenöversikt använts i den betydelse vattenplaneringskommittén föreslår i sitt betänkande.) Den försöksverksamhet som vattenplaneringsutredningen bedrivit inom Kävlingeåns och Tidans avrinningsområden samt på Gotland har haft som syfte att ge erfarenheter från tre förhållandevis olikartade områden med vattenproblem. Bl. a. erhölls exempel på arbetsgången vid framtagning och sammanställning av planeringsunderlag samt olikheter i den tillgängliga basinformationen. Faktaredovisningarna från de tre försöksområdena innehåller inga utvärderingar om vunna erfarenheter i dessa avseenden. Här kommenteras endast deras innehåll och presentation av fakta. Tidanrapporten omfattar 130 sidor text och tabeller och 87 kartor och diagram i svartvitt. Den grundas liksom de båda andra forsöksarbetena delvis på en kort, skriftlig enkät med vattenintressentema. Det har funnits en ledningsgrupp, och flera överläggningar har ägt rum med berörda parter. Rapporten föregås av länsstyrelsens rapport 1972 Vattenvårdsplanering i Skaraborgs län, som är mycket översiktlig och inte redovisar bevattning, naturvård, avvattning eller båtsport. Från länsstyrelsehåll har uttalats att vattenplanering bör komma igång så snart vattenplaneringskommitténs betänkande behandlats av riksdagen. Gotlandsrapporten omfattar 160 sidor text och tabeller och 30 kartor, varav de flesta är utförda i flera färger. Arbetet har bedrivits som i Tidan. Till skillnad från Tidan är materialet i tämligen obearbetat skick infört i en överenskommen disposition. Materialet har inte underkastats någon samlad analys. Vattenförsörjningsproblemen har ändå getts noggranna förslag till lösning. Rapporten föregås av SNV:s utredning Gotlands vattenförsöijning (1969), som till stora delar ordagrant ingår i den nya rapporten. Arbetet har under länsstyrelsens till att söka lösa vattenledning övergått problemen i Fole-Hejnumområdet. Faktasammanställningen för Kävlingeån omfattar 19 kartor (varav 5 i flera färger) och 8 tabeller. Denna redovisning behandlar vattentillgångarna mycket flyktigt. Arbetet föregås emellertid av en mycket noggrann rapport från vattenvårdsförbundet Generalplan för Kävlingeån (1970). Försöksverksamheten drevs inte så långt här beroende på att statens naturvårdsverk rörande 1978 startade ett stort flerårigt forskningsprojekt vattenresursplanering i Kävlingeån.

Bilaga 3 239

4 för beskrivningarna Tillgång på uppgifter

för de fem rapporterna att disku- I det följ ande kommer uppgiftsunderlaget

teras med ett avsnitt för varje vattenhanteringsform och tillgångsfaktor.

att hålla underlaget för försöksområ- Det är i stor utsträckning ogörligt som behandlas här, skilt från underlaget för de denas nya rapporter, för samma områden. Det är likaledes ofta lönlöst att tidigare rapporterna försöka i vilken proportion de olika källornas uppgifter utnyttjas, urskilja eftersom dessa källor ofta bygger på varandra och bildar en gles inforrna-

tionsväv. De fem rapportema behandlas här mest som ett block, eftersom

utan punktvisa skillnader mellan uppgiftsundet inte råder systematiska

derlagen. Exempel ges på skillnader. Det är Tabellen nedan visar var man i första hand sökt sina uppgifter. att en stor uppgiftslämnare som naturvårdsverket inte primärt påfallande är med men det beror helt enkelt på att rapporter och ofta också mer lösa

data därifrån, som är av regionalt och lokalt intresse, sänds ut fortlöpande

till länsstyrelserna. Länsstyrelserna var även i övrigt den i särklass största

uppgiftsbanken om än långt ifrån allvetande.

inom de fem områdena Tabell 2 Institutioner där man erhållit uppgifter om vattnen och vattenanvändningen

Läns- Fiske- Lantbn- Skogsv.- Kom-Indu- CDL Bevatt- SMHI SGU Vattennämnd nämnd mun strier Regle- nare” domstol styrelse styrelse rare” (och SNV)

x x Bevattning Vattenx försörjning

Avloppsx x utsläpp X Strandbad x x Båtsport x Fiske Naturvård x X Kraftverk x x x Avvattning x x x x x x x Reglering Mark X Klimat x x x x x Gmndvatten x x Ytvatten x x

“ Kraftverks- och regleringsföreningar.

° Bevattnings- och odlarföreningar.

4.1 Bevattning

av åker och trädgård har kartlagts systematiskt 1975 i sam- Bevattningen Resultatet har redovisats i en rapport 1976 band med lantbruksräkningen. För att få en om möjligt mer komplett uppfattfrån lantbrukshögskolan. bevattningskapacitet och tendenser har man i de studerade ning om aktuell

240 Bilaga 3 SOU l980: 40

områdena åter frågat lantbruksnämnderna i berörda län. Dessa har gjort mer eller mindre grundliga utredningar; för Tidan i samarbete med den nybildade bevattningsföreningen. Det tycks ha varit lätt för lantbruksnämnderna att få fram aktuella uppgifter om uttagens storlek och läge. Prognoserna är däremot ytterst osäkra, mycket beroende på den snabba ökningen av bevattningen och på de växande problemen med vattentillgången.

4.2¶Vattenförsörjning

För alla fem områdena har man till stor del utnyttjat uppgifter ur länsstyrelsens arkiv eller bibliotek. Regionala utredningar om vattenförsörjningen fanns i ett par fall. Exempel är länsstyrelsens ”Samhällenas vattenförsörjning i Skaraborgs län (1976) och naturvårdsverkets Gotlands vattenförsörjning (1969). Generellt ska man inte vänta sig att det föreligger sådana utredningar. Däremot känner länsstyrelsen alltid till de större vattenförbrukarna och dessa har naturligtvis om sin förbruken uppfattning nings aktuella och framtida storlek. Den aktuella vattenförbrukningen framgår inte alltid av de handlingar. t.ex. vattendomstolar för vattentäkter (som bestämmer högsta tillåtna uttag) som rutinmässigt hamnar hos länsstyrelsen. l de studerade rapporterna har uppgifterna kompletterats för eller kontrollerats hos kommunerna och de viktigare industrierna. För glesbygdens och småindustrins enskilda täkter är det rimligt att skatta uttagen med hjälp av typiska genomsnittliga värden. Dessa mindre uttag kan dock oftast utan vidare försummas från vattenhushållningssynpunkt. Vattnet tas från och återbördas till grundvattnet praktiskt taget på samma ställe. Sammanfattningsvis var uppgifterna om nuvarande och framtida vattenförsörjning goda och lätt åtkomliga hos länsstyrelser. kommuner och de flesta industrier.

4.3¶Avloppsutsläpp och annan vattenförorening

Uppgifterna, såväl aktuella som prognoser. om de större avloppsutsläppen är bättre samlade än för vattenförsörjningen genom länsstyrelsernas tillstånds- och tillsynsverksamhet. I de fem områdena har data i viss mån kompletterats genom kontakter med kommuner och industrier. Luftutsläppen har berörts resonemangsvis av i rapporterna. Utsläpp svavel i rökgaser är reglerad genom lagstiftning och länsstyrelserna har en god överblick över utsläppta mängder men sämre kännedom om spridningsbilderna. Utsläppspunkternas lägen är högst intressanta i känsliga trakter, eftersom merparten av svavlet faller ner inom några mils avstånd från utsläppet. De små avloppsanläggningarna i glesbygden registreras av kommunerna. De kan ibland sänka kvaliteten i mindre vattendrag, vilket bl. a. framgår av länsstyrelsens utredning 1974 om vattenkvaliteten i Gotlands sjöar

Bilaga 3 241 SOU 1980: 40

och åar. För de större vattenområdena är de betydelselösa ijämförelse från kommunala reningsverk. industrier och lantbruk med såväl utsläppen från jordbruksmark. De har inte behandlats för andra som urlakningen områden än Gotland. och erosion från mark sätts i några av rapporterna i samband Urlakning med vattenbeskaffenheten, dock utan siffror. För en del av Tidanområdet om närsaltbelastningen. Sådana data är (Ösan) finns en specialutredning annars ovanliga. Indirekt ger vattendragskontrollen, “recipientkontrolsom vattenvårdsförbund, länsstyrelser, kommuner och industrier len, utövar ett visst underlag för slutsatser om ämnesutilödet från jordbruks-.

skogsbruks- och tätortsmark. fordras inte nödvändigtvis uppmätta värden Som underlag för planering föroreningsmängder. Schablonberäkningar kan mycket väl fylpå tillförda la samma funktion. En särskild intar soptipparna, vars föroreningseffekt ofta är ställning trots att de förekommande förorenande ämnena kan vara ganska okänd. I rapporterna behandlas emellertid inte dessa promycket miljöfarliga. blem. innehåll av giftiga ämnen är ofta mycket ofullständigt Avloppsvattens för de kommunala utsläppen. Det förekommer heller inte i känt. särskilt någon uppskattning av kommunernas bidrag till denna förorapporterna reningstyp. har således tillgång till de flesta uppgifter som efterfrå- Länsstyrelserna Inga större kompletteringar har angades för de studerade rapporterna. setts behövliga.

4.4 Fiske

Vattenområdenas värde för yrkes- och fritidsñske har för den fysiska i hela landet. Utöver detta basmaterial finns riksplaneringen bedömts samlade om t. ex. kortñskevatten. Fiskets fråganska enhetliga uppgifter länsvis av ñskenämnden. Utredningar som görs av fiskerigor handläggs och forskningsinstitutioner är normalt styrelsen, ñskeriintendenterna kända av ñskenämnderna. Det innebär att fakta om fisket är lätt åtkomliga

men inte alltid ordentligt systematiserade. har man samarbetat med fiskenämnden och För de fem rapporterna Kontakter med fiskets frivilliga organisationer har inte ñskeriintendenten. ansetts nödvändiga för att belysa fiskets omfattning och anspråk.

4.5¶Kraftverk

om befintliga kraftverk och i viss mån om planer på nya eller Uppgifter har man avstängning av gamla finns på ett fåtal händer. För rapporterna kontaktat Centrala driftsledningen (CDL) och lokala kraftverksföreningar eller större (Tidans regleringsförening. Bergslagens geregleringsföretag Kraftintressenterna är ofta medlemmar i vatmensamma kraft AB osv.). och deras verksamhet registrerad hos dessa och därmed tenvårdförbunden även känd av länsstyrelsen.

242 Bilaga 3 SOU 1980: 40

4.6 Avvattning

Avvattningsintresset tar sig uttryck framför allt i dikningsföretag. Större sådana registreras av lantbruksnämnd eller skogsvårdsstyrelse. Andra mer lokala företeelser i detta sammanhang och invalär översvämningshotade lade områden som brukar noteras av länsstyrelsen och lantbruksnämnden. Förslag om åtgärder är kända av eller har t.o. m. utarbetats av dessa myndigheter. I rapporterna har avvattningsintresset redovisats på grundval av utredningar om översvämningshotad mark samt förteckningar över dikningar och deras båtnadsområden. I några fall hänvisas till specialutredningar (t.ex. för Tidan: Utredning om vissa hydrologiska förhållanden i sjön Östen, 1978). Sådana utredningar är naturligtvis kända för länsmyndigheterna. Skogsdikningarna bedöms i rapporterna vara av ringa intresse. För Gotland redovisas de emellertid som tänkbart motstående intresse till naturvärden i fråga om vissa våtmarker. Avvattningsintresset förefaller av rapporterna att döma ha varit lätt att kartlägga i tillräcklig omfattning.

4.7 S trandbad

De flesta större badplatser underhålls och planeras av kommunerna. Den hygieniska kontrollen övervakas av länsläkarorganisationen. Att få en överblick över badlivet på icke underhållna badstränder är svårt och fordrar särskilda inventeringar. Somliga länsstyrelser har noggranna översikter över badplatser av båda slagen. Dessa Översikter omfattar knappast de mycket små badställen som sammantaget kan ha stor betydelse för befolkningen i glesbygden och medföra höga anspråk på vattenbeskaffenhet särskilt i jordbruksområden med små vattentillgångar och få sjöar. I de fem rapporterna har de små badställena inte kommenterats. Den huvudsakliga omfattningen och tendensen för strandbaden har varit lätt åtkomlig i de studerade områdena. Badandets omfattning i de sjöfattiga områdena är dock okänd.

4.8¶Båtsport

Anspråken på vatten skiljer sig en del mellan olika båttyper. Länsstyrelser och kommuner utarbetar tillsammans planer för kanotleder genom ibland rätt otillgängliga vattenområden. Kommunerna tillhandahåller i båtplatser de mest lättbefarna sjöarna och kustområdena. I rapporterna har anspråken på vatten för båtsport i framtiden bara uttryckts i allmänna ordalag. Det motsvarar förmodligen ett dels generellt och dels mycket lokalt intresse hos båtsportens frivilliga organisationer. Det är troligt att det växande båtinnehavet kommer att föranleda planering för båtsport i allt fler områden. [rapporterna förekommer ingen hänvisning till sådana planer.

SOU l980: 40 Bilaga 3 243

om befintliga hamnar och kanotleder har varit lätta att finna

Uppgifter hos kommuner och länsstyrelser.

4.9 Naturvård Naturvård i begränsade områden bedrivs normalt främst av antingen vetenskapliga eller sociala skäl. I det förra fallet uppkommer anspråk på att t. ex. vattenstånd, vattenföringar och vattenbeskaffenhet ska vara naturliga. I det senare fallet kanske det primära blir en oförändrad landskapsbild, i första hand om sommaren, varvid t. ex. en hård årsreglering av en sjö eventuellt kan tillåtas.

För att klargöra dessa anspråk fordras omfattande inventeringar, normalt med länsstyrelsen men även med kommuner som huvudman. Den pågående och utförda inventeringsverksamheten har en ojämn spridning. Genom den fysiska riksplaneringen och genom många länsstyrelsers naturvårdsplaner finns åtminstone ett basmaterial som systmatiskt pekar ut områden som på något sätt fordrar skydd, även om inte vattenanspråken

Bland specialstudierna för särskilt intressanta områden kan nämframgår. nas utredningar om sjön Östen i Tidan, Vombsjöns omgivningar i Kävlingeåns område och prioriteringen av Gotlands myrar. Koncentrationen på ett fåtal objekt visar hur resurskrävande dessa utredningar anses vara. Det är därför inte sannolikt att uppgiftsunderlaget i fråga om naturvårdens vattenintressen kommer att förbättras avsevärt inom de närmaste åren.

För de fem rapporterna har de befintliga samlade uppgifterna utan vidare kunnat tas fram på länsstyrelserna. Vissa undersökningar har aktualiserats genom planeringsarbetet.

4.10 Reglering Reglering är visserligen inget direkt användarintresse utan snarare ett medel för att tillfredsställa många. praktiskt taget alla vattenintressenters anspråk. Det är emellertid en så speciell typ av ingrepp, att den gärna kan inventeras och redovisas samlat, i stil med föroreningstillförseln.

Uppgifter om alla slags regleringar finner man hos vattendomstolama. Det är svårt att avgöra vad som är väsentligt i detta digra material utan att noga gå igenom varje akt. För rapporterna har man därför också nästan enbart utgått från regleringamas huvudmän. De som är mest beroende av regleringar är intressenter av kraft- och Vattenförsörjning. Regleringar

för dessa ändamål förekommer i alla de studerade områdena. Det primärt redovisas också regleringar för bevattning och önskemål om regleringar för fiske, avloppsutsläpp, strandbad, båtsport och avvattning.

Regleringarnas tillåtna omfattning kan utläsas ur vattendomama, men

i den verkliga effekten är oftast mycket svår att få reda på utan inventering fält. Sådana undersökningar förekommer i regel bara vid de stora kraftutbyggnaderna i Norrland, medan de mindre regleringsobjekten i de södra landskapen blir föremål för mer eller mindre välgrundade personliga bedömningar av företrädare för kanske i första hand fisket. (Undersökningar utförs- dock vid en del mycket stora företag som Vänern, Bolmen och

244 Bilaga 3 SOU l980: 40

Åsnen). I de studerade rapporterna har vissa sjöregleringars effekter på fiske och annan rekreation nämnts i förbigående.

Prognoser om vilka regleringar som kan komma till utförande i framtiden är mycket vanskliga att göra. Nästan lika svårt är det att sia om upphörande av pågående reglering. Emellertid kan utredningar, förslag eller principiella anspråk beträffande av någon part önskade regleringsinsatser finnas redovisade i åtkomlig form. I de fem arbetena återges preciserade regleringsförslag i ett antal fall (vattenförörjning i Gavleån och på Gotland, bevattning i Tidan).

Det har sammanfattningsvis inte varit någon svårighet att ta fram uppgifter för rapporterna om befintliga regleringar. Behövliga data har funnits hos vattendomstolarna och de olika intressentema, främst kraftverk, kommuner, industrier och lantbmksnämnder.

4.11 Mark Topografin har en grundläggande betydelse för alla hydrologiska faktorer. Uppgifter kan helt enkelt tas från topograñska kartor i lämplig skala. För vattenbeskaffenheten avgörande geologiska fakta ñnner man i de geologiska kartbladen från SGU och beskrivningarna till dessa. Därutöver låter länsstyrelserna och vattenvårdsförbund utföra geologiska och hydrogeologiska utredningar. För de studerade områdena kan man nämna Geologisk beskrivning av Kävlingeåns avrinningsområde (1970) och Hydrogeologisk utredning för Skaraborgs län” (1976).

De befintliga utredningarna m. m. finns normalt på länsstyrelserna och har därmed varit lätt åtkomliga i de studerade arbetena.

4.12 Klimat Klimatfakta samlas av SMHI och publiceras i institutets årsbok. Utredningar om särskilda regioner på grundval av dessa data utförs på beställning av såväl SMHI som andra konsulter.

I de fem områdena har man antingen anlitat SMHI, t. ex. för utredningen Klimatologisk beskrivning i Gävleborgs län (1971), eller haft egna resurser, t. ex. rapporten från Kommittén för Mälarens Vattenvård Översiktlig beskrivning av klimatet, publ nr l.

4.13 Grundvatten De geologiska kartbladen med beskrivningar utgör det primära materialet för de tidigare nämnda hydrogeologiska utredningarna. Dessa avser att visa den troliga utbredningen av rikt grundvattenförande jord och berg. Speciellt för Kävlingeån är att det där finns s. k. agrogeologiska kartblad för en stor del av området.

Uppgifter om uppmätta grundvattenförhållanden finns i SGU:s brunnsarkiv och vidare i arkiv eller publikationer för brunnsborrningsföretag. Kommunerna låter utföra ett stort antal undersökningar rörande samhällens Vattenförsörjning. Grundvattnets beskaffenhet analyseras for alla täkter, regelbundet åtminstone i de kommunala.

Vid Uppsala universitet har man utarbetat en modell för att bestämma

SOU l980: 40 Bilaga 3 245

den högsta tänkbara genomsnittliga grundvattenbildningen med ledning av enkla fakta och avdunstning. På uppdrag av

om jord, berg, nederbörd

har denna modell och en SGU-modell testats vattenplaneringsutredningen på Gotland (se bilaga 4).

kan uppgifterna om grundvattentillgångama be-

Sammanfattningsvis tecknas inom varje område och av mycket olika

som mycket ojämna

för olika områden. Endast för små områden har undersöknoggrannhet ningar företagits som kan medge slutsatser om uttagbara vattenmängder. För rapporterna har man utnyttjat befintliga utredningar som varit tillgäng-

Man har vidare konsulterat SGU och kommunerliga på länsstyrelserna. na.

- 4.14 Ytvatten mängd

Avrinningen och dess variationer, sjöarnas storlek och alla vattenområ-

till tätorter, åkerbygd m. m. är uppgifter som till en dens läge i förhållande del samlas och publiceras av SMHI och till en del finns på topografiska kartan. Vattenföringar mäts också ofta i kraftverken.

Lokalt kan små sjöar och åar

Detta gäller för de större vattenområdena. vara av stor betydelse. Det är särskilt påtagligt för användningsforrnerna

och strandbad men det gäller ofta också vattenförsörjningen i bevattning områden med svag grundvattenbildning. Uppgifter om de små vattentill-

bara genom särskilda utredningar. Ett exempel är gångarna samlas normalt tabellen ”Gotland hydrologisk data från länsstyrelsen i Stockholms län, som behandlar 47 sjöar, från ett hektar och uppåt, många av dem med ett tillrinningsområde mindre än 100 ha.

I övriga områden har man nöjt sig med rutinmässigt eller projektvis insamlade och sammanställda SMHI-uppgifter. Dessa uppgifter kan här och var avse ganska små områden. För Gotlands del anförs bl. a. observationsserier och avrinningsområden mellan 5 och 30 km*

för fyra vattendrag och för Gästrikland anges karakteristiska vattenföreningar bl. a. i tre vattendrag med avrinningsområden mellan 8 och 13 kmz.

sammanställdes av SGU 1945 (Svenges lodade

Sjöars djup och volym sjöar). Numera har SMHI övertagit rollen att föra register över lodade sjöar. Betydligt fler uppgifter kan man finna hos SMHI, på länsstyrelserna

I rapporterna har dessa källor utnyttjats i skiftanoch på ñskenämnderna. de omfattning.

Uppgifter från SMHI och från tidigare utredningar gav således ett lätt åtkomligt men gnmt faktamaterial med dålig täckning för små vattenområden.

-

4.15¶Ytvatten beskaffenhet

Många undersökningar av vattenbeskaffenheten utförs numera återkommande i vattenvårdsförbundens, kommunernas, industriemas, länsstyrelsernas och naturvårdsverkets regi. Därtill kommer ett växande material av tillfälliga undersökningar av miljövårds- eller forskningsskâl.

Materialet lider oftast av samma svaghet som uppgifterna om vattenmängdema, att inte omfatta fler små vattenområden i trakter där det är ont

246 Bilaga 3 SOU 1980: 40

om större ytvattentillgångar. Ett exempel på motsatsen är länsstyrelsens undersökningar vid fyra tillfällen 1973-74 på ca 100 stationer i sjöar och vattendrag på Gotland. I Gästrikland företogs en del undersökningar i mindre vattendrag med anledning av planeringsarbetet.

Det material som fanns för de studerade områdena var lättillgängligt på länsstyrelserna.

5¶Urval och presentation av uppgifter

Uppgifter om vattnen och vattenanvändningen bör i största möjliga utsträckning redovisas på kartor. Men det är för den skull inte alls givet att allt passar for kartåtergivning. Man måste t. ex. vara uppmärksam på hur tät informationen kan vara på en och samma karta, vilken information som behövs på alla kartor, vilken kartskala som bör användas osv. I det följande kommer det att framgå att många varianter är i bruk. Vissa gemensamma drag eller tendenser kan urskiljas, och några av dem diskuteras kort här för att inte tynga den följande genomgången.

Kartskalor. Den ofta använda planeringskartan (SRA) i skala 1250000 tillåter utan större besvär en noggrannhet i lägesangivelser av i 0,5 km eller ännu bättre. För översiktlig redovisning är detta fullt tillräckligt, ofta t.0.m. en överflödig noggrannhet (t. ex. större regleringsmagasin) eller

SA DVIKEN

Fig. l Oprecis lägesangivning (asGä sid. 16;

Friluftsbad

b:Ti sid. 82).

sou 1980: 40 Bilaga 3 247

0 .- SUCH w

m.

1¶ÃRSJ G

xui

s; J 0

Og

:x \ n ÄvLoppsnt Fig. 2 Tydlig markering

MUNApA ,uNösvuggg

N _ av utsläppspunkter . .Fi . a . . (KäV)-

FÖRUTSÄTTNINGAR RÅVATTENTÄKT

FÖB

W. g

Fig. 3 Komplicerad, färgkrävande redovism 5 3 2 1 0,5,ns/s ning av Vattenförsörjning (Li kap. 3:3).

248 Bilaga 3 SOU l980: 40

utan täckning i underlaget (t.ex. Vattenkvalitet). Samtidigt ger skalan l:250000 ofta otympligt stora kartor (Gotland blir t.ex. tre A 4-sidor i bredd). Man skulle i de flesta fall föredra att format A 4 inte överskrids. Det är därför tillrådigt att överväga för varje redovisningsmoment om man utan förluster av information kan använda en något mindre men inte alltför udda kartskala. De arbeten som undersöks här har använt i huvudsak tre skalor, nämligen l:250000, l:400000 och 1:500 000. (I några fall skala 1:2 000 000, när hela områdets läge skall synas).

Nu är det att märka att man i de undersökta arbetena påfallande ofta inte alls försökt åstadkomma den noggrannhet som de använda kartskaloma egentligen medger. Fig l visar kartmarkeringar som lätt kunde försetts med en pil eller mittpunkt för att visa läget exakt, t. ex. som i fig 2.

Färger och i så fall hur många är ett grundläggande kartproblem. Invändningarna mot att använda mer än en tryckfárg är nog främst dessa fyra: dels är det dyrt, dels tidsödande, dels svårt att kopiera och dels är det frestande att lägga in för mycket på samma karta. Fördelarna med fárg är mycket stora och man kan lätt ange fall där flerfärgstryck är svårt att undvara. Ett allmänt exempel är när man önskar ett diskret men utförligt underlag (kommungränser, vägar, tätorter, vattendrag) och ett visst vattenutnyttjande som bör redovisas tillsammans med motsvarande tillgång. Fig. 3 visar Vattenförsörjning i Linköpings kommun. Ett annat viktigt exempel är summeringskartor (för t. ex. alla slags större vattenanvändning inom ett område), t. ex. fig 4 för Karlskrona kommun.

Ett tredje exempel är de noggranna Iandskapsbeskrivningarna. I vatten-

VATTENANVÄNDNING

\

PROBLEMOMRÅDEN ›

Fig. 4 Komplicerad, färgkrävande redovisning av problemområden (SNV sid. 57).

Bilaga 3 249 SOU I980: 40

kan dessa förmodligen bara komma ifråga för replaneringssammanhang dovisningen av ett litet antal områden som anses kräva särskilt uppmärksamhet. Kartan över Kävlingeån (tig. 52) grundas på naturinventeringar för sydvästra Skåne. Mer översiktligt kan det te sig som i tig. 37. Dessa kartor är framställda med datorfärgskrivarteknik, vilket innebär att kartan automatiskt ritas och färgläggs sedan man koordinatsatt alla uppgifter. Tekniken används bl. a. av Kävlingåns vattenvårdsförbund (fig. 47).

Den

Alla kartor har flerfärgstryck i den utförliga planen för Gästrikland. mindre påkostade rapporten om Hedströmmen utnyttjar endast enfärgs-

(t.ex. fig. 5). Fig. 5 illustrerar den tryck och då i mycket glesa kartor vanliga svagheten med enfärgstryck nämligen att symboler för utnyttjande inte syns när vattendragen återges utförligt. l de övriga arbetena är bruket växlande och det tycks hänga samman med upplagornas storlek. eftersom dessa färgkartor färglagts för hand. vilket blir normalt för remissupplagor

över små avrinningsområden. (Tidan: enbart svartvitt och av rapporter

stor spridning. Gotland: nästan enbart färg och liten spridning, ganska

råa skick. Kävlingeån: färg i ett naturligt nog med hänsyn till materialets fåtal kartor - kommunindelning. ytvattenkvalitet m.fl. - och stor sprid-

ning.)

i svart-

(I denna rapport återges enfärgs- och ibland också tvåfärgstryck vitt. icke svartvita figurer används naturligtvis inte för att visa Förvaras i kartñckan,

l original

omslagets s. 3. nackdelar med svartvita figurer.)

. Vi? Ei) Kommunala utsläpp

Industriella utsläpp

á

Fig. 5 Gles men svart-vit

och otydlig redovisning

av avloppsutsläpp (He

.fisk 2).

250 Bilaga 3 sou 1980:40

Identifiering. En förvånansvärd brist som återkommer mycket ofta är att kartsymboler inte förses med vare sig namn eller nummer som hänvisar till en tabell. I vissa fall är detta ett genomtänkt fel. man vill inte plottra bort det centrala i kartan. Detta är i regel att underskatta läsarens orienteringsbehov; även om den som använder en översiktskarta sällan bryr sig om att ta reda på t. ex. platsen för ett litet vattenutnyttjande. så vill man veta att man kan göra det. Två identifieringssätt framgår av fig. 6. Grundtrycket på kartan ges i och för sig av sig självt om man använder SRA:s planeringskarta, version 5. Den innehåller vattendelar. vattendrag, kommungränser, tätorter och namn på tätorter. kommuner och vissa vattenområden. Planeringskartan finns i andra versioner. t.ex. med större vägar och med bebyggelse utanför tätort. En viktig brist hos dessa kartor är att avrinningsområdena är för glest indelade och att vattenområdena är för glest namngivna. En karta över rekreativt vattenutnyttjande är betydligt mer läsvärd om den återger vägnätet och bebyggelsen ñnmaskigt. För mindre kartskalor måste man rita underlaget själv, vilket kan vara en fördel. då man med kännedom om sitt område kan göra uppgifterna och tätare om t. ex. sjöarna i de folktätaste sjöfattigaste trakterna. Tabeller. För att ge något intryck av vilken information som redovisas systematiskt i rapporterna harjämte kartorna även tabellerna och diagrammen gåtts igenom. Kravet på tabeller är att de inte skall innehålla påtagligt ovidkommande fakta eller beräkningar. För övrigt är det inte ovanligt att

Östanfors kraftstation

a

Holmens

kraftstation

- 55: 1 MAN

l

EH

b

Fig. 6 Identifiering av I kraftverk (a:Hejig. 3; J b:Tifig. 79). f

Bilaga 3 251 sou 1980:40

framställningen skäms av alltför obearbetade fakta i tabell. av att samhödelas upp på flera tabeller och av att tabellerna är för stora. riga fakta Tabellerna bör ha förbindelse med motsvarande kartor genom namn eller

nummer. används framför allt i samband med Vattenkvalitet, vattenfö- Diagram ring och nederbörd när det gäller att visa förändringar längs ett vattendrag återges även trender i vatten- (fig. 7) eller med tiden (fig. 8). Undantagsvis hanteringen eller sådant som kostnadsjämförelser (fig. 9). En stor och ofta Pig. 7 Förändring m, glömd fördel med diagram och kartor är att de kan göras mycket små och ha!! längs vattendragel (He bi/»Fg- 4)ändå tydliga (tig. 10).

m nn m ,\ I\ \ / \ / \ /\ \ / \ / / _. max oo \ \__ / \ / \ / \ /

Total N (mg/I)

l

t

5-1

t

1 4- U |

t

| 3- |

l l

| | Max

: Grono 2- || ^ 1/ \ , ,\\| \

I V i a,

_ê :J 1-*7 g Median i ø \

åøiçgÖj äjiáêtijçMin

Fig. 8 Förändring av G | halt med tiden (HE | | I l T I I I | I | I 1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 jig_ 5).

252 Bilaga 3

VATTENKVANTITET

5 m. Ol 30.000 _

LEDNINGSTRANSPORT MEST EKONOMISK

20.000 IHHHH

rnnnunu

immunIHHIW""”

HW

IH

II

u!

II”

al

BHTRANSPORT MEST E 0 K NOMISK 10000 Å “W

0 l T1 0 so 100 KN Fig. 9 KosrnadsjämfömmuGonm7n. TRANSPORTLÃNGD

I detta kapitel kommer följande indelning av svanerzhtzrztering att följas: bevattning. dricksvatten (främst vatten för kommunal Vattenförsörjning) och industrivatten. avloppsutsläpp (inklusive gasutsläpp och deponeringsanläggningar), strandbad och båtsport. fiske, naturvård. kraftutvinning och reglering samt avvattning. För varje hanteringsform används följande disposition: l] Referat av problem, där sådana uttrycks i rapporterna. El Sammanställning av kartor, tabeller och diagram som använts för att redovisa vattenhanteringen (inte bara ”problem). El Val av ett eller flera exempel på kartor och tabeller samt kommentarer till exemplen.

SOU 1980: 40 Bilaga 3 253

H \;\\SV\BS$\_D“.

MSM r n

*raw*

så Alstrrâors

Ihl)l/\®mI

\

Fig. I0 Unjvmmessnål

l Qu-

redovisning av provtag-

ningar (Alsterån 1965-

® 53 *E* G3 @ C73”

TERMOSTABILA COLIBAKTERIER 66) (K-N sid. 19).

Resursbeskrirningzirnzi bör i förstahand motsvara de angivna problemen. Men därutöver är det önskvärt med en orienterande beskrivning som kan användas vid diskussion om eventuellt nytillkommande eller nyupptäckta problem. Denna principiella uppdelning på två nivåer behöver inte betyda att man begränsar den kartmässiga informationen. Den anger den minsta

som måste framställas på ett mycket lättillgängligt sätt. mängd uppgifter

Det innebär att redovisningen kan bli tämligen olika i olika områden. Grundvattnet spelar t.ex. en mycket underordnad roll i Hedströmmens vattenhushållning men är synnerligen framträdande på Gotland. För de små vattendragen och sjöarna saknas. som framhålls i kap. 4. ofta uppgifter. särskilt när inte situationen är besvärlig. På Gotland. som därvidlag är ett ”besvärligt” område finns ganska rikliga uppgifter om de mindre ytvattentillgångarna.

Av de studerade områdena har Gästriklands ytvattentillgångar angivits särskilt vattenföringar i alla vattendrag av in-

noga. med karakteristiska tresse, även de mindre. Vattenkvaliteten har där angetts ur fyra aspekteri alla viktiga vattendrag. Ingen av rapporterna har någon kartredovisning av flödestillgång, vare sig i yt- eller grundvatten.

l det följande behandlas hur såväl olika vattenintressen som vattenresurserna har beskrivits i kartor och tabeller. Resursbeskrivningen har delats UPP P3 El indelning av det beskrivna området, El mark och markanvändning, El klimat, El ytvatten, El grundvatten.

254 Bilaga 3 sou 1980:40

5.1 Bevattning

Gästrikland. Obetydlig bevattning. Hedströmmen. Eventuellt framtida konflikt med dricks- och industrivattenintressen. Tidan. Konflikt med avlopps- och kraftintressen. Gotland. Konflikt med dricksvattenintresset, framför allt beträffande grundvattnet. Eventuellt berörs avlopps-, fiske- och naturvårdsintressen. Konflikten ligger i att vatten undandras vattendrag och grundvatten underjuni-augusti. Detta bör visas som sammanlagda uttag i ganska små områden. Av fig. ll och 12 framgår uttaget per socken. Man kunde önska att flödestillgången under sommaren vore angiven i passande avsnitt av de aktuella vattendragen, i samma mått som bevattningen. Det kan ibland vara möjligt att få fram anläggningarnas lägen men inte deras kapacitet (fig. 13). Med kännedom om odlingsvanorna i trakten kan en sådan karta i Fig. II Bevatlning sockenvis per år enligt pro- princip översättas till vattenbehov. gnos (KäV).

.Iz) 4 ._ ,4 x 1 _ -Å _pc _ [i

tossnqqäçil

\*“J«f , \i » i a _,^ / x ,A x

l SkA

/ . j ,

j siAusiojAcAnQ

/

/ . -\ AKP “ K “i\-/i›(”lf- - , f i-r \ \ 1: i \ . surrX i _ g

. x. _NSTORR M*

hkxømf MÅ

,i

KLAofnuP cenagp

1-50 51-100 101-150 151-200 201-250 251-500 1000 m/ár

sou x9s0: 40 Bilaga 3 255

IOI- 150- -3-0/150 45W

(50 5;-

,Oo 50 1,00 z

SRUVO

wmEN

så VATTENUTTAG MÄN vnrrcuoeacnsaö QEJP. Get/Ivo-

q VATTEN

VÅTTENDKAC-

Fig. 12 Bevattningska-

:ögsmqun/e .soM .sam/Ace a5v4rruM/654NL_ /q75

pacitlgtifckenvispertim- me( ä ).

Tabell 3 Kartor som berör bevattningen

Område Antal Bevattningsanläggningar Åkerjordens Övrigt

kartor utbredning

Kapacitet Läge Magasin Grundvatten-

uttag

He l i0,5 km (bara ytvatten) Ti 2 i0,5 km x G0 3 i 1000 m3/år socken x tillväxt Kä 3 :25 000 m“/år socken X prognos

i 50 m3/h

Uttrycken tillväxt och prognos betecknar här att man har redovisat för Gotland den iakttagna förändringen av bevattningen och för Kävlingeån det beräknade maximala framtida behovet

256 Bilaga 3 SOU 1980: 40

. Jordbruksföretag med bevattningsanläggnüg

0¶Vattenmagasin för bevattning

SLIT P

I

MADÄNG u.

r*

(å) Fig. 13 Bevaltningföretagsvis (Tifig. 78). /ø C A

Tabell 4 Tabeller som berör bevattningen

Område Behov Fördelning Anläggningar Bevattnad

a ---_--?- areal

av grödor

Totalt Per Antal Kapacitet

gröda He › x Ti › x Kä

5.2 Dricks- och industrivatten Gästrikland. Uttag för industrin nästan hela tillgångenav Gavleåns övre lopp. Hedströmmen. Möjligen framtida konflikt mellan dricksvatten åt Köping och bevattning i den nedre delen. Tidan. Ett fåtal små täkter har liten kapacitet eller dåligt vatten. Gotland. Vattenbrist i Visby och andra samhällen medför konkurrens med jordbruket och det enskilda vattentäktintresset i de större täktområdena.

Bilaga 3 257 sou 1980: 40

Tabell 5 Kartor som berör Vattenförsörjning

Område Antal Uttagen Täktens Uppdelningar kanor mängd läge m3/år Ytv/ Kommun/ Skydds- Övrigt grundv industri omr. för täkt

“ x Gä 1 ? He l i0,5 km ytv › Ti l 100 i0,5 km X kommun prognos G0 l i0,5 km grundv › Kä l 100 ? X kommun X

“ För Gästrikland anges antal anslutna personer resp. uttagen vattenmängd t0,3 m3/s för industri.

VATTENUTTAG TÄTORTER

-200p -500 Yl-

-1000

-5000 x Grund-

G

-10 000

_ Kqomby - och 10000 grund_ vallen

VATTENUTTAG INDUSTRIER

GGOOOO

[I

Os Lo 20 3,0 Illa/S

ISÄLVSAVLAGRINGAR Fig. 14 UMör/ig redovisning av vattentäkter (Hä bGIb). .JÅ

258 Bilaga 3 sou 1980:40

Tabell 6 Tabeller som berör Vattenförsörjning

Område Kommun lndustri Husdjur Övrigt Gä x Lastbilstransp. av vatten Ti › Prognos 1990 G0 X › › Behovsfaktorer Kä › x

Det fordras en redovisning som anger läge och storlek av varje uttag. Helst skulle kartan visa flödestillgången i berörda grund- och ytvattenområden. Det bör tydligt framgå om vatten leds till eller från avrinningsområdena. Exemplet i fig. 14 visar ungefärliga läget av täkter och tillgångar samt uttagens storlek och delar upp i grund/ytvatten samt kommun/industri. Skyddsområden för grundvattentäkt visas inte. Vattentillgången kvantifieras inte och gör det heller inte på någon annan karta. Detsamma gäller för de fem studerade arbetena. Jämför flg. 3, som visar måttsatta ytvattentillgångar. Fig. 15 ger halva informationen i ñg. 14, resten finns i tabell. Observera den tydliga namnsättningen.

5.3 Avloppsutsläpp m. m.

Gästrikland. I Gavleân och några fjärdar på kusten orsakar avloppsvattnet stora olägenheter främst för rekreationsutnyttjandet.

/ KUNGSHULT E S SANDBV FMNGE E] E s SANDBV BRÄNN

ESLÖV ssA _ _ GARDSTANGA ÖRTOFTA E)

LILLA HARR|E E] aÃsrgo SCAN KRUTMÖLLAN Q RINNEBÄCKS GÅRV. @ po-r_ CENUQ. POLVSTVRENFABR. GLACELÄDERFABRIKEN KÄVLINGE E] FURULUND @

HÖG [E] aonssav _-___-_-__ ____

E] GRUNOVATTEN E , vrmreu F,rg. 15 E k ln e re Ovis-d _ ning av vattentäkter KONSTGJORD INFILYRATION \-Q\\\,\p%“«\ç-“

[E

(KäG sid. 53).

SOU 1980: 40 Bilaga 3 259

Heds:römmen. Vissa sjöar är mycket hårt belastade. Svavelhaltiga rökgaser bidrar till en omfattande försurning av områdets sjöar. Tidar.. Avloppen från tätorter och en industri ger i åarna låg Vattenkvalitet för bad, ñske, naturvård, djurvattning och avvattning. Gotland. Flera badplatser på kusten visar dålig Vattenkvalitet och även många vattendrag har höga bakteriehalter och höga halter av växtnäring p. g. a. avloppsvatten från tätorter och byar.

Tabell 7 Kartor som berör avloppsutsläpp m. m.

Område Antal Kommun/ Mängd Kvalitets- Depone- Läges-

kartor industri Uttryck uttryck ringsan- angivn.

läggningar

Gä l x pe (8 renings- ?

klasser) metod

m3/s BS,-halt

(industri) (ind) He l X i0,2 km Ti 2 kommun pe (5 renings- X ?

klasser) metod Kä 2 komun pe (5 renings- i0,2 km

klasser) metod

P+BS,(kgld)

pe = personekvivalenter (avser biokemisk syreförbrukning).

Tabell 8 Tabeller och diagram som berör avloppsvatten

Område Samhällen Industrier Recipienter

Gä x He x x Ti › Kä x

Man vill kunna urskilja läge och storlek av varje utsläpp av betydelse. Gärna skulle recipienten vara klassiñcerad, t.ex. som mer eller mindre fullbetalastad från självreningssynpunkt eller för sin förmodade kapacitet. Om kartan därmed blir överlastad (i synnerhet vid svartvit teknik) får man se till att en kvalitetskarta passar ihop med utsläppskartan.

Fig. 16 visar en redovisning av utsläppsmängder med staplar. Den hade även kunnat innehålla en stapel för vattenföring (t. ex. medellågvattenfö-

på utsatta sträckor. Avloppsring). Det skulle ha fäst uppmärksamheten vattenflödet kan anges, på samma sätt som recipientens vattenföring (tig 17 och 18) för att visa utspädningen.

Tätare information får man i lig. 19 (tydligare i rapporten i genom tvåfärgstryck).

kan eventuellt redovisas som i ñg. 20. Deras

Deponeringsanläggningar

på vattnet klargörs inte nämnvärt av en sådan karta.

ifnverkan

l

260 Bilaga 3 sou l980: 40

MARIEH f

/

;v _ L HARRIE

JL | f I

Q_“

, varor

_ GÖY

r)\\

á§.

m... K. ä. smøe

Fig. l6 Biokemisk syrefärbrukning och fosfor i /9 kommun lt av opläsvtzl1 - I :lö P .lmm =

,en (Kävlj. 1

Fig. 17 Avloppsvatten- _flöde (NSK sid. 76).

ÅsLA

45 Medelavrinning 1970, l/s ÖRKSLUUNGA 110 Medelavrinning 1980, l/s III

För olika utsläpp resp. summera! för vattendraget ä? P RSTORPSBÅCKEN 4 PERSTORP

Lä

SKÃLDER- “Vin sm [_14w (-1, komm). 7 LLEQJ RONNEÅ uu LiJ

r 1.529141 T I A

im “ I!!! _ , ggg] . nosnum

g

uanuoLn xvuomo: xumuns Lwncavuso ,. rmwnvwsns- *ä UURK

SOU 1980: 40 Bilaga 3 261

Normal lågvattenföring, l/s

m

Lägsta lågvattenföring, l/s

ÅsuuucA

A oaknuuuoA

:ut Im ?R RP AKN _ C - HI rusroar u - ,- tqmuco

_ . rcastoaø n oxwuouv o é

I ä

KLIPPAN 00 - * ITT-I , ,. u] summa :m Mo aountk A“w -Hu i *En A# ,m 0-5; IHJ , I!!! 400 “man H53 mm anna ._›

Luauuoua KVlDINGE KLIPPANS LJUNGBVHED III nuurvsas- II nunx . ROSYÃNGA

Fig. 18 Schematiserad redovisning av flödestillgång (NSK sid. 76).

KOMMUNALA Av LOPPSVERK

AVLOPPASUTSLÃPP

° \ x : sA DVIKEN “ l

å. å å å å å å å” VV??? 2 g gunsluma V V V ^ to I

INDUSTRIELLA AVLOPPSUTSLÄPP \

05h /

x

f. Es S; mals Mekanisk Biologisk Biologisk Kemisk Biologisk/ VI ^\ rening damm rening rening kemisk rening

2o0 100- 100mg Inga el 200 557A små utsl av BS

Fig. 19 Avloppsutsläpp, utförlig redovisning (Gä sid. 22).

262 Bilaga 3 sou 1980:40

A Avfallstipp . användes f . n.

Å , nedlagd

F ig. 20 Avfallsanlägg-

A Förbränning scmlöggntng

ningar (Ni sid. 64).

5.4 Vattenkraft och reglering Gästrikland. Många kraftverk och reglerade sjöar. I Gavleåns övre lopp finns behov av hårdare reglering för industrins Vattenförsörjning. Korttidsregleringarna vid kraftverken är till men för rekreationsintresset. Tidan. Brist på lämpliga regleringsmagasin. Konflikt med bevattningen torra somrar. Gotland. Vissa sjöar är reglerade för vattenförsörjningen, och det finns ytterligare anspråk.

Tabell 9 Kartor som berör vattenkraft och reglering

Område Antal Kraftverk Reglerings- Övrigt Läge

kartor dammar Gä l X i 4 km He l X i0,5 km Ti l il km G0 l Kvarnar 1888 (Socken) Kä 2 v-pämmen i0,5

SOU 1980: 40 Bilaga 3 263

Tabell 10 Tabeller som berör vattenkraft och reglering

Område Kraftverk Magasin Dämmen Övrigt Gä x l-le x Ti Förslag till reglering Kä x

Det vore tilltalande att på kartan kunna se Lex. regleringsställen med

magasinsvolymer, regleringshöjd, fallhöjd och effekt. I nolltappning, många områden skulle sådan information göra kartan plottrig, i andra finge den utmärkt väl rum. Exemplet i ñg 6 visar hur kraftanläggningar kan namnges på kartan. Fig 21-24 redovisar olika typer av regleringsdata och olika grad av utförlighet.

kstn 5 GWh/âr

(e)

kstn ›s GWh/br

(e)

( \ regleringsdomm och

Fig. 21 Dammar

krafrverk (Hä bI2a).

,\

i*

o _ 4 4.

w

Q VATTENKRAFTVERK 1 own

O VATTENKRAFTVERK un nmn

Fig. 22 Kraftverk (KäV).

264 Bilaga 3 SOU 1980: 40

Av dämning påverkad sjö,älv Regleringsampuitud i m Damm Grunddamm Torr|agd fåra Ä|v med tudvis minskad vattenföring Tunnel Kraftverk Planerat kraftverk

Fig. 23 Utförlig redovis-

ning av regleringar m. m. Diskuterad utbyggnadsmöjlighet

(SNV sid. 208).

Bilaga 3 265 SOU 1980: 40

Å

ç/Jjxøvüosrem *J

i h / V*f) SKÅNNlNGE 1 ,z J (0,2) f

f

rinna

ö? _ _5\

X_[(\\.,,\SO4QEN

DAMMBYGGNAD

-a-v

DlsPONlBELT VATTENMAGASIN (MILJONER m3) 000 Fig. 24 Dammar och ( ) KORTTlDSREGLERAT VATTENMAGASIN magasin (Ös karta 4).

Gästrikland. Konflikt med avlopps- och kraftintressena i nedre Gavleån och Gävle fjärdar. Hedströmmen. Konflikt med rökgasutsläppsintressena genom försurning-

Tidan. Viss konflikt med kraft- och bevattningsintressena men också gemensamt intresse av högre sommarvattenföring. Gotland. Vissa vattendrag med öringproduktion står i konflikt med avloppsintresset och kommer eventuellt även i konflikt med bevattningen.

266 Bilaga 3 SOU 1980: 40

Tabell ll Kartor som berör fiske

Område Antal Fiskekort Värdefulla svanlistning kanor vatten

Gä l länsintresse svartlistning He 0 Ti 4 arter i större sjöar svartlistning G0 2 öringproduktion i åar Kä l x inplantering, ñsktrappor

Tabell 12 Tabeller som berör fkke

Område Kort- Yrkes- Utsätt- Öringåar Fiskbestånd Fisktrappor “ fiske fiske ning_

Ti x › i större sjöar Go X › Kä › x

En karta bör lyfta fram vatten med yrkesñske, ñskevårdsområden och upplåtet fritidsfiske (och planerat). Viktigt kan vara reproduktionsområden för öring och lax. l sjöfattiga områden kan olika detaljer rymmas, som i Fig. 25 Detaljerade upp- exemplet i ñg 25. Fiskevårdsområden visas sällan, kanske för att begrepgifter om fiske (KaV). pet är ganska nytt. Värderingar förekommer ofta (ñg 26 och 27).

VOLLSJ

- S J Ö z o t . - v , - \ ä . JÖBO

5 Å

?fä-Og BEGR/Dvs AD F/ ;55 2 775 .P uppg/grgøgr j \ ALLMÄNT :A55 E (0273 VATTEN ELLEQ F/SKEVATTEN

AL. INPLANTEQ/;VG AV HSK l FISKAR?-

. Muren, ppoç_

Bilaga 3 267 sou 1980: 40

För yrkeslisket värdefulla vatten

S10 av mycket stor betydelse

Sjo av stor betydelse

Sjö av betydelse

För fritidsfisket värdefulla vatten

Ä \ Sjö eller vattendrag av ( o \/ riksintresse \__/ ”“\ . / S10 eller vattendrag av oc ) Fig. 26 Värdering av \ / .ansimresse vatten för _vrkes- och fri- K Kortfiskevatten tidsfiskMSNV sid. 196).

Sjö ov riksintresse

Sjö av lönsintresse

Vattendrag

Ku stvotten av lönsintresse

Kustvotten av potentiellt intresse

5.6 Naturvård Fig. 27 Enkel översikt _ över viktiga fisken/arten _ _ _ Gästrikland. Vissa fågelsgöar kan hotas av bevattmngsuttag. (Hg bmw_ Tidan. Vissa sjöar hotas av vattenståndsförändring i samband med mudd-

ring och reglering. Gotland. Värdefulla våtmarker och vattendrag påverkas av dikningar och bevattning.

Tabell 13 Kartor som berör naturvård

Område Antal Naturvårds- Områden av intresse kartor förordnanden

Gä 2 Fysisk riksplanering He 0 Ti l Länens naturvârdsplaner G0 l Våtmarker som berörs av dikningar Kä 3 X Våtmarker, områden som inventerats m. a. p. fåglar

263 Bilaga 3

sou l980: 40

Fig. 28 Naturvårdsobjek! (Tifig. 4). Primär-t naturvårdsintresse sekundärt noturvårdsintresse ,

Eâä

,l“å.-

Tertiört naturvördsintresse Notionalpork, naturreservat noturminne eller domönreservat

,II

Fig. 29 Namrvårdsobjekt (KäG sid. 48).

SOU l980: 40 Bilaga 3 269

Tabeller som berör naturvärden saknas i rapporterna. Det är påfallande att naturvärden inte behandlas som ett självständigt intresse med så enkla anspråk på t. ex. vattenstånd att de kunde uttryckas i karta eller tabell. Kartor bör kunna förses med en enkel kod som upplyser om arten av skyddsvärde hos ett område, t. ex. ”våtmark för fåglar. En enkel redovisning ses i fig. 28, som hänvisar till en summarisk text. Mer är lig. 29. I vissa områden förtjänar våtmarksskyddet särskild upplysande uppmärksamhet (fig. 32).

5.7 Strandbad och båtsport

Gästrikland. Flera lämpligt belägna bad- och båtvatten har ett avloppspåverkat vatten. Tidan. i Tidans nedre lopp har avloppsförsämrat vatten. Badplatser Gotland. Vissa badplatser längs kusten är förorenade av avloppsvatten tidvis.

Tabell 14 Kartor och tabeller som berör strandbad och båtsport

Område Antal Bad Strand- Båt- Tabell över badplatser kartor kvalitet brygga

Gä l x He l X Ti 1 X › Go l › x Kä l x x

Färdiga eller möjliga kanotleder bör redovisas (tig. 30). Det borde anges högsta och lägsta kanotvänliga vattenföring för berörda åsträckor. I turistinriktade områden är det naturligt att ta med övernattning, sandstränder m. m. (fig. 31). Badplatserna kan också sättas på en karta över förutsätt- Fig. 30 Kanotspor! och ningar för strandbad (ñg. 46). bad (SNV sid. 205).

| \

\ m

\

(ltsmnsJöu \

_ __ B Friluftsbad (i

.. _

E. \

_,\_, mycket lämpligt to

Vattendrag (mi,

for kanotsport \ i i x .a ,

\ g W

r l

VI . Il KO

lor kanotsport \ \ ILHELMNA ,\ _/ Vattendrag lampllgt \\\/*-- D R

_ \ QALASJO

I, “N Sjö lämplig för kanotsport U \Å \ n.. J \a Ä g

270 Bilaga 3 SOU 1980: 40

I KOST OCH LOGI

A BADPLATSER

MM GRUS ELLER

STENSTRAND

SANDSTRAND

O SMÅBÅTSHAMN

Fig. 31 Bad, strand 5.8 Markavvattning m. m., färgkrävande redovisning (GOV karta Gästrikland. Problemet behandlas inte i rapporten. 5173). Hedströmmen. Ett fåtal översvämningsområden anges. Tidan. I vissa fall konflikt med naturvårdsintressen. Gotland. Mycket omfattande dikningar och stor risk för konflikt med naturvârdsintresset.

Tabell 15 Kartor som berör avvattningsintresset

Område Antal Översvämmande Diknings- Övrigt kartor områden företag He 2 x invallade områden Ti 3 x Go 2 x x dikningars båtnadsområden Kä l X

För Hedströmmen och Tidan finns även tabell över översvämmande områden. Fig. 32 visar sambandet mellan avvattnings- och naturvårdsintressena. Översvämningshotade områden kan enkelt visas som i tig. 33.

5.9 Sammanvägning av vattenintressen Vattenintressena överlappar ofta varandra och mer eller mindre svår konkurrens om tillgångarna blir följden inom överlappningszonerna. Sådana områden kan redovisas på en särskild karta även på ett tidigt översiktligt stadium i planeringsprocessen. I tig. 4 och 34 visas samtliga vattenanvändningsförhållanden, i ñg. 4 dessutom en avgränsning av problemområden. Det har inte skett i de studerade rapporterna, vilket i åtminstone två fall är lätt att förstå. Gästriklands vattenvårdsplan är total. dvs. samtliga vattenområden av betydelse ges bestämda riktlinjer. Vidare utredning förutsätts ske för hela området i samband med nästa omgång av planering-

SOU 1980: 40 Bilaga 3 271

Båtnadsomrñden

Skyddsvürf våfmarksomrñde

5¶F ig. 32 Dikningsförrätl-

ningari känsliga områ-

den (GoV karta 5121).

Översvämningsbenägna områden Invallningsföretag

en. För Hedströmmen gäller att de avgränsade problemområdena är myc- Fig.33 a) Översvämket få och att försurningsproblemet är mycket allmänt. En kartredovisning ningsbenägna områden,

b) Invallningsfärerag (He skulle i ett sådant fall kanske få en alltför ringa komplexitet för att vara

fig. 4.5). berättigad.

Vissa tabeller som avser all vattenhantering bör finnas i en översiktlig redogörelse. Det gäller i första hand förteckningar över intressenter (se exempel tab. 16), kontakter som skett (tab. l7) och källmaterial (tab. 18). Förteckningarna delas lämpligen upp på hanteringsformer.

272 Bilaga 3 SOU 1980: 40

va U5 | *O

Fig. 34 Vatlenanvändningsförhållanden (Kd IÖSktIIrun).

SOU 1980: 40 Bilaga 3 273

Tabell l6 Organisationer med vattenhanteringsintressen (Från GoV. s. 6 ab 3)

Cementa AB Sliteförvaltn. Storgatan 90 620 30 Slite Cementa AB Storugns 620 34 Lärbro Farmek ek. för. Box 195 62l Ol Visby Fiskenämnden Box 246 62l 02 Visby Fritidsñskares Riksförbunds c/o Anders Dahlin Gotlandsdistrikt Allégatan 25 62l 00 Visby Gotl. Hotell & Restaurangvärdar c/o Majsan Appelren

Kronholmens gård 62020 Klintehamn Gotlands kommun Byggnadsnämnden

Fritidsnämnden

Hälsovårdsnämnden

Tekniska nämnden 62l 0l Visby Gotl. Konservväxtodlarförening c/o Lars Rodebjer Rodarve Hogrän 62l 00 Visby Gotl. läns Företagareförening Wallérs plats 4 62l 00 Visby Gotl. läns Hushålln. sällskap Schweitzergränd IA 62100 Visby Gotl. Militärkommando Kyrkogatan 3 62l 00 Visby Gotl. Naturvårdsförening c/o Mats Nilsson Strandridarv IA 62030 Slite Gotl. Skarpskytte & Jägargille Osterväg 2 62100 Visby Gotl. Turistförening Box 8l 62l 0| Visby Klintebys Konservfabrik AB 620 20 Klintehamn Lantbrukarnas länsförbund Schweitzergränd lA 62l 00 Visby Lantbruksnämnden i Gotl. län Box 246 62l 02 Visby Länsstyrelsen i Gotl. län Box I58 62l 0l Visby Mjölkcentralen Arla Box 75 62l 0l Visby Skogsvårdsstyrelsen i Gotl. I Box 434 62101 Visby Stockholms läns fiskarfören. Korsgatan 2 62100 Visby Svenska Sockerfabriks AB Roma Sockerbruk 62023 Romakloster Trädgårdsväxtodl. Riksförbund c/o Karl Erik Persson Stenstugu Västerhejde 62l 00 Visby Visby Golfklubb c/o Anders Calissendorff Strandgatan l3 62l 00 Visby Vägförvaltningen i Gotl. län N Hanseg. 2 B 62 I 00 Visby

Tabell 17 Kontakter för vattenöversikt (Från He. s. 2)

lntressent “Nyttjandeformer

Skinnskattebergs kommun (S) Samtliga nyttjandeformer Köpings kommun (S) Samtliga nyttjandeformer Lantbruksnämnden i U-län (S) lnvallningar. dikningsföretag.

jordbruksbevattning. över-

svämningar av jordbruksmark Fiskenämnden i U-län (S) Fiske Länsstyrelsen i U-län. naturvårdsenheten (S) Bevarande. rekreation. recipient-

påverkan Försvarsenheten (S) Oversvämningsskador Bergslagens Gemensamma Kraft (S) Reglering för elproduktion Supra (T) industriell Vattenförsörjning Kolsva (T) Industriell Vattenförsörjning ASSl (T) Industriell Vattenförsörjning

recipientutnyttjande Domänverket (T) Fiske

(S) = Sammanträde (T) = Telefonkontakt

l8

274 Bilaga 3 SOU l980: 40

Tabell 18 Förteckning över uppgifter om vattenhantering i Tidan

6 Avvullning Flygbilder. Våriloden l977 Lst R län. Slutrapport Vårflod 77 Hallén 1958. Preliminär beräkning av högvattenskador på grund av vattenståndshöjning orsakad av Hageby och Vad-Flistad invallningar vid Osten A. Andersson lngenjörsbyrå AB I978. Östen-utredning ang. vissa hydrologiska förhållanden 7 Vatten/försäljning Lst R län. Vattenförsörjningsutredning 1976 8 Vattenkraft Tidans regleringsförening. Uppgifter Stråkens vattendom 9 Fiske Fiskenämnden i R län D:o P län Dahlqvist l970. Fiskevatteninventering Tidan Lst R län. Redogörelse för ett sjökalkningsprojekti R län l977 I0 Bad och båt Lst R län l974. Friluftsanläggningar i Skaraborgs län

Beroenden och motsättningar mellan vattenintressena i ett område kan visas med diagram (ñg. 35) för att genast fästa uppmärksamheten på det som är centralt i rapporten.

5.10 Indelning av det beskrivna området Det är mycket praktiskt att få orientera sig i ett avrinningsområde på en karta som anger administrativa och hydrologiska gränser, eftersom denna indelning knappast ryms på andra kartor. Kartan bör ange namn på kommuner, socknar, orter, åar och sjöar.

Ett exempel är ñg. 36. Där saknas framför allt namn pä socknar (församlingar). Om socknar alls ska synas, bör de likaväl som tätorter kunna identifieras. De större avrinningsområdena kunde med fördel delats upp.

5. ll Mark och markanvändning Denna kategori är inte speciellt intressant för en vattenöversikt och den kan undvaras. Men man kan utan vidare anta att detta slags uppgifter kommer att vägas in i analysen av vattenproblemen. En central roll för vattenhanteringen spelar ju t. ex. tätorter, jordbruksbygd och vägar.

sou 1980:40 Bilaga3 275

Avvattning

. / // \

D k \ Ngx

/ \\ \\Naturskydd

vgäeå \ |

\ //// för djur \ \\ | / / \ \ \q \\ \ \ \

J/ \\ / l \ |\

\ l | // // \\ Friiufts- \ \ / \| och / bad och

Fisk- T\\

visuell

kraft- l

\ |\ rekreation odling \\ | \ |

l \\ \ i v

x l

e_

Yrkes- och \

: E§ågt°°h

fritids- \ sport fiske V

T- s

vi

Energi Recipient

Teckenförkiaringz

direkta motsättningar föreiigger i intressen och

anspråk och/elier med hänsyn tiii viika effekter

det ena intresset åstadkommer i miijön Intresse

kan lätt uppstå om intressena förmotsättningar stärker sina positioner eiier bedriver sina verk-

samheter på ett mer intensivt sätt eiier om deras

anspråk förändras

Piien visar åt viiket håii irritationen riktas.

Fig. 35 Aktuella och

Inöjligcz intravsemøtsält-

ningar (Tifig. 86).

276 Bilaga 3 SOU l980: 40

Tabell 19 Kartor som berör mark och markanvändning Fig. 36 Indelning iavrin-

ningsomrâden och sock- Område Antal Berg- Jord- Bebyg- Topo Jord- Övrigt nar (GoV karta 2).

kartor gnmd bruk gelse grafi art

Gä 0 He 0 Ti 3 x Vägar

m.m. G0 7 x › x

Vägar

Strandtyp Kä 4 › x Vegetation

markanv.

Tabeller och diagram som berör mark och markanvändning förekommer dels som totalarealer för skog, åker osv. och dels som över

diagram Gotlands berggrund.

Fig. 37 redovisar markanvändningen ganska utförligt. Mer i detalj framgår vegetationen ur kartbilagan i omslagsñckan. En berggrundskarta visas i ñg. 38. Myrar framgår av ñg. 39. Detaljplanerat område visas i ñg. 40.

5.12 Klimat

Klimat innebär i detta sammanhang nederbörd, avdunstning, snö- och isregim och framför allt aviinning. I rapporterna har nederbörd och avdunstning på Gotland redovisats i karta och tabell och för Tidan i tabell.

SOU 1980: 40 Bilaga 3 277

.

...som

m.. nmmtåw

o. 4

m. .Mizmåäaamâsøvåä

5x

. .

OOO

. .E5

.

omm_

p o

.xumexwaø

m.:

H åtrå

45:54..

mamsøawsâuxxaåNM

uacdøzubba.,mzqauzpzzox

gaazmmkmm..

. . . i . I . I B t .Ek

çmxaxmmzznxxgauzc.

zazqpzcgmcz

278 Bilaga 3 sou 1980:40

Diabas

:f: Lerskiffer med inslag n, av kalksten l Ordovicisk kalksten

Underkambrisk sande g sten ULYOR , a Alunskiffer

y E

Röd gnejs [j

P1

Grå gnejs

granit

[m] Röd

Grå granit i _ 0 [I Hyperitdiorit Fig. 38 Berggrund(Ti i fig. 3). l

138). 2=: Myrmark

De stora skillnaderna i nederbörd mellan Gotlands olika delar framgår av fig. 41. Det är givet att de klimatiska förhållandena i stora drag till nöds kan beskrivas med tämligen få 0rd.

Bilaga 3 279 SOU 1980: 40

F ig. 40 Detaljplaner (Kä V).

325 300

7.75 250 K

B

. Nederbörd Fig.41 (G0 Nederbörd i mm under år 1959 s,d_14)_

280 Bilaga 3 SOU 1980: 40

5.13 Ytvatten

Gästrikland. Dokumenterade problem med flödestillgången främst i Gavleåns huvudflöde. Kvaliteten är mest bekymmersam där men också i vissa kustvattenområden. Rapporten behandlar inte högflödesproblemen. Hedströmmen. Eventuell framtida brist kan uppstå i det nedre loppet. Enstaka lokala svårigheter med kvaliteten förekommer, bortsett från den utbredda försumingen. Vissa problem kan uppkomma med höga flöden. Tidan. Problem finns redan idag med kvantitet och kvalitet. I de sjörika trakterna i det övre loppet av huvudflödet är det endast fråga om regleringsfrågor. Gotland. Problem förekommer mest överallt i vattendrag och sjöar, lokalt även kustvattnet. Kävlingeån. Ökande svårigheter med otillräcklig flödestillgång gäller i en stor del av området.

Tabell 20 Kartor som berör ytvattenkvalitet

Område Antal Prov- Klassning av kvalitet kartor ställen Dricks- Bad Fiske På- Sap- Försur- När- Övrigt vatten verkan robi ning salter

Gä 8 › x x x Prognos He 2 Ti 8 x x › x Go 6 X Kä 2 X X

Tabell 21 Tabeller och diagram som berör ytvatten

Område Vattenföring Kvalitet Sjöar Vegetation Tabell Tabell Tabell Diagram Tabell Diagram

Gä › x 2 6 kmz He X Ti 2 0,3 kmz Go X › 2 0,01 kmz Kä 2 0,01 kmz

För de flesta vattenhanteringar är flödestillgången och dess variation avgörande, medan dålig kvalitet ofta tolereras, ehuru oftast med tvekan. I trakter som har ont om vatten är ofta och av flödestillgång vattenytor intresse även i tämligen små bäckar och sjöar. En resurskarta kan därför

SOU 1980: 40 Bilaga 3 281

knappast göras alltför utförlig för dessa områden. Som regel saknas emellertid uppgifter om de små vattendragens vattenföring och kvalitet.

Kartredovisning av flöde kan göras bildlikt som i fig. 42 eller fig. 3 eller med siffror som i fig. 18. Diagram som ñg. 43 kan vara lämpliga särskilt för enstaka, viktiga åsar.

Exempel på redovisning i färg av bedömd Vattenkvalitet återges i tig. 44 och 45. I fig. 46 har utöver Vattenkvalitet även botten och växtlighet vägts in i klassificeringen. I vissa fall är det av stort intresse att framhäva enstaka kvalitetsparametrar, t. ex. fosfor i hårt belastade områden (fig. 47).

I områden med små vattenproblem och i allmänhet vid mycket översiktlig resursinventering kan det vara tillräckligt att redovisa vattentillgångarna på en karta. Den återger då kvaliteten i ett eller flera avseenden och vattenföringen i flera delar av vattensystemet. Principen har redan illustrerats med ett exempel från Linköpings kommun (tig. 3).

För kustvatten och mycket stora sjöar är genomsnittliga strömmar av stor betydelse för spridning av föroreningar. Ett exempel från Vänern visas iflg. 48.

“mm

Motala

“att

0 1 10 20 30 50 100

m3/s Fig. 42 Karrmässig re-

Normal medelvattenföring (MQ) dovisning avflödestill-

Perioden 1931-60 gång (Os. karta I).

282 Bilaga 3 SOU l980: 40

Diagrammex uppvattat på büSIS av SMHl QJOFÖG berdkningcr av de karakterxstzska vattenföringarna i 5 st punkleri OSAN.

o o o v73 o w- (NI F) (\J Q (V CN CV (\l ӊ

; TECKENFORKLARING

Avlases på den vänstra skalan 6 Avlases på den högra skalan 5 50 HHO Högsta hogvattenföring

1 MHO Normal - uz. Z 40 MO - u medelvanenfbring 50V. Valtenföring med 3 50% varaktighet z” 30 z 75 .II Vattenfonng med 75°la varaknghet 2 20 MLO Normal lågvattenforing

LLO Lägsta - u - 1 10

0 km 0

Fig. 43 Diagram över vallenföringar i Ösan. el! vattendrag med slor! bevaltningsintresse ( Ti fig. 10).

Bilaga 3 283

B1 ._ Onskvard beskaffenhet

BZ Tjönlig beskaffenhet

B3 Med tvekan tjönlig beskaffenhet

Bl. Otjönlig beskaffenhet

pt/FRILUFTSBAD

Fig. 44 Detaljerad, _färgkrävande redovisning av Vattenkvalitet (Gä sid. 68).

284 Bilaga 3 sou 1980:40

FRILUFTSBAD

° o önskvärd beskaffenhet Tjönlig beskaffenhet

Med tvekan tjönlig beskaffenhet

beskaffenhet

Otjönlig

Period 1: nov 1969-0kt 1970

Period 2: år 1977

Fig. 46 Förutsättningar för srrandbad (Li kap. . 3:3).

Bilaga 3 285 SOU 1980: 40 . L..

;oumamc c44H4u:oF

ac»muo4.

o

›mcahmo

aommmu›

uaåâzcâumv_

2:.: 389m. mowot

moz_›4w›

P

4\m§H: amok 238.:

zcuuziauv_ moumauiawo» Smak

:Visma H zoH›m»m»q:

CS.: .r 0

Exunma mmüzamcm

oooa

33.20¶Fig. 47 Fosforhalter i Kävlingeån 1977 (KäF).

286 Bilaga 3 _ sou 1980:40

U 7, 1;) ,SKOENALL/ /›. o /-, c:

dm.

9 0

/2

gg?

f(››'d'lI1iI1_g'<'›1m ÅriC/nvi/rø-r i scdhric/zlvzz

. KA T7FJORDEN

HAMMARON

0 %VD .w “g

o

ÃÖ/D /L//

Q9

Fig. 48 Samband mellan 4_ ) _ N _ _ _ _ _ _ snömma, och förorening Forcnklrzd hu! pa den mnhgrzslø! slroznnzngsxuuunozzen 1 Åtm-

(Vä, sid. 66). fjorden (fy/Id pil =_\IsIr(inz. sIrcc/uzzi = djupranenströmz.

SOU 1980: 40 Bilaga 3 287

5.14 Grundvatten Gotland. Grundvattenproblemen är mycket stora och väntas växa.

Tabell 22 Kartor som berör grundvatten

Område Antal kartor Akviferer Nivå Saltnivå Kvalitet

Gä 0 He 0 Ti l x Go 3 x x x Kä 0

Grundvattendata är ganska sällsynta. Egentligen söker man det varaktiga flödet och kvaliteten. Av kostnadsskäl får man i regel nöja sig med inventeringar och uppskattningar av utbredning och mäktighet hos grundvattenförande jord och berg. Förmodat grundvattenförande jordlager i Tidans avrinningsområde visas i ñg. 49. Tätorter och grus hade hellre kunnat återges med olika raster. Mer översiktligt kan isälvsavlagringarna tas med på vattentäktskartan (ñg. 14). Inträngande saltvatten är en viktig fråga i kusttrakter. Fig. 50 beskriver förhållandena på Gotland.

.Y E -o-o (D .Y O 4-.

. (D

Fig. 49 Grundvarrenriktt [sä/taravlagringar (Tifig. 20).

över: HON

0 -dOM

-10 -

om

-20 -10M

-30 -zou Fig. 50 Grundvatten/tvalite! (G0 sid. 23). UNDER-JDM

5.15¶Övrigt

Liksom för vattenhantering skall man alltid ha en bra Källförteckning med uppdelning pâ klimat, vattenföring, kvalitet osv. (tab. 23).

Tabell 23 Förteckning över hydrologiska data (Från He. bil. ll

I Klimat l) Översiktlig beskrivning av klimatet”. Kommittén för Mälarens Vattenvård. publ. nr l. Normal nederbörd. temperatur. månad och år för perioden I93 I -60. 2) Vårtloden l977 i Arbogaån. Hedströmmen och Kolbäcksån - en hydrologisk utvärdering. Kommittén för Mälarens Vattenvård publ. nr 32. Dagliga värden på lufttemperatur. nederbörd och snödjup vid Riddarhyttan. Period l976-l0-0l- l977- 06-03. 3) SMHI har följande klimatstationer inom området:

SMHl:s beteckning

4) “Studier över klimatets humiditet i Sverige, Tamm l959. 5) ”Contribution to study of evaporalion in Sweden. SMHI. meddelande. serie Dnr 3. 2 Valtenföring 2.l SMHl:s vattenföringsstationer l) Ekeby (l92l -5l). Vattenföringens månadsmedelvárden samt medel-. högsta och lägsta värden för åren l93l-50 redovisat i Vattenföringen i Sveriges floder. Melin. 2) Bernshammar (I95l- ). Frekvens och varaktighet utvärderat för en l4-års period vid SMHI. 3) Lyftinge kraftverk (1978- ) + Ny station.

SOU 1980: 40 Bilaga 3 289

2.2 Övriga vattenförings- och vattenståndsdata m. m. l) Kedjebohammar, Gisslarboån (l9|2- 1925) Frekvens och varaktighet utvärderat vid SMHI. 2) Beräknade normalmånads- och årsmedelvattenföring för följande sjöars utlopp (SMHI-utredning 1964). n

Bredsjön, St. Korslången, Långvattnet. Malingsbosjön. Ov. Vättern. Ned. Vättern, L. Kloten. St. Djurlången. Lillsvan. 3 Sjöar 3.1 Allmänt l) Vattendragsregister, Hedströmmens avrinningsområde. koordinatsatta sjöar större än l ha (Mälarkommittén). 2) Vattendragsregister. Hedströmmens Västmanlandsdel. yta. höjdläge och kommuntillhörighet.

inom Mälarens avrinningsområde. Kommittén för Mälarens 3) Sjöinventering Vattenvård. publ. 15. Sjöar större än I km: angivna.

6¶Några sammanfattande synpunkter på uppgifter

och presentation

Tre viktiga moment i planeringsberedskap för vattenhushållning är följande (utan bestämd inbördes ordning): El Heltäckande översikt över avrinningsområdet med identifiering av pro-

blem och problemområden. El Analys av problemen och formulering av åtgärder som förefaller kunna

bli aktuella för att lösa problemen. D Förslag till vidare utredning och undersökning.

För de tre momenten fordras i viss mån olika uppgifter och redovisning. Gemensamt för dem är att man bör betona eventuella särdrag för de olika kommunerna inom planeringsområdet. I flera av de studerade rapporterna försummas detta.

6.1 Översikt och problemområden

Den täckande översikten kan utarbetas med hjälp av de mest enkla och direkta fakta om vattnens användning och om tillgångarna och ändå ge en

om såväl brist på som konkurrens om vatten. Detta riktig uppfattning framgår på många ställen i de studerade rapporterna.

Det har inte förelegat några påtagliga svårigheter att få fram uppgifter på denna nivå från länsstyrelser. lantbruksnämnder, fiskenämnder, kommuner, större industrier, kraftverksföreningar samt SMHI och SGU. Samma erfarenhet 1974-75 för hela landet under SNV:s s. k. vatten-

gjordes kartläggning”.

De fem rapporterna är snåla med beskrivningar på karta och i tabell av områden En sådan beskrivning kan se ut

med problem och deras innebörd.

290 Bilaga 3 SOU 1980: 40

t. ex. som i fig. 4, där alla vattenintressen visas och där problemområdena ritats in enligt en i text redovisad utredning. Exempel av detta slag saknas emellertid i de studerade rapporterna. Där förekommer dock redovisning av områden med viss typ av konkurrens.

l fig. 32 ställs avvattning mot naturvård. Den kartan har som underlag en särskild lista från länsstyrelsen över skyddsvärda våtmarker. Sådana förteckningar saknas ännu på många håll, även om de allra förnämsta våtmarkerna är väl kända sedan länge.

En annan enkel konkurrenssituation antyds i fig. 44 och 45. Där representeras det potentiella anspråket på vatten för strandbad av tätorterna. Vattenbeskaffenhetens klass kan sägas visa eventuellt förekommande avloppsintressen av sådan omfattning att de konkurrerar med badintresset. (I och för sig behöver det inte alltid vara avloppsvatten som sänker badvattenkvaliteten.) Som konkurrensredovisning är dessa bilder mycket osäkra genom att de inte bygger på direkta fakta om de anspråk som konfronteras. Badandet kan t. ex. ha kommit att förläggas till någon liten opåverkad sjö. så att anspråken på de smutsiga åarna blivit svaga. Detaljeringsgraden är tämligen olika. Det torde närmast avspegla hur täta vattenanalyserna varit.

Bristfällig men intressant är den indirekta bristredovisningen i fig. l3. Där saknar en stor grupp bevattnare enligt underlagskartan ytvattentillgångar så när som på några dammar. Man förmodar att det måste uppkomma problem i första hand med tillgången på grundvatten. Underlagsuppgifter är statistik över befintliga anläggningar för bevattning. Som framgår av fig. 49 är det emellertid sannolikt ovanligt gott om grundvatten i en del av det bevattnade området. Figuren grundas på en hydrogeologisk utredning för Skaraborgs län.

6.2¶Analyser och åtgärdsförslag

Momentet analys är särskilt väl utvecklat i rapporten för Gästrikland. Där vägs noga tillgångarna mot även mycket små anspråk. l ett särskilt kapitel förtecknas åtgärder som länsstyrelsen vill rekommendera. Genom detta tillvägagångssätt har man efter hand varit tvungen att förse sig med ett mycket utförligt uppgiftsunderlag. Detsamma gäller för Gotland i fråga om vattenförsörjningen.

Det är inte alltid nödvändigt att ha mycket omfattande uppgifter för att kunna nämna tänkbara åtgärder. Detta illustreras av rapporten för Hedströmmen, som främst tar sikte på problemen och noga behandlar dessa resonemangsvis på grundval av tämligen enkla uppgifter.

Redovisning på karta av vattenområden, anläggningar. trakter m.m. som åtgärdsförslagen gäller (se t. ex. tig. 5 l ) kunde vara en lämplig fortsättning på en kartredovisning av problemområden (fig. 4). l Gästriklandsrapporten redovisas framtida kvalitet. Jämför man denna karta med den över nuvarande kvalitet framträder de vattenområden som förutses få ett bättre tillstånd genom åtgärder. Rapporten framför emellertid också förslag till åtskilliga åtgärder för bättre hushållning med tillgängliga vattenmängder utan nämnvärd betydelse för vattenbeskaffenheten. Dessa åtgärder motsvaras inte av någon karta.

sou l980: 40 Bilaga 3 291

Ä =

Ängelholm

P = Perstorp

= Fig.5l Alternativ till lös- K Kn ning av avloppsprøblem

o ppaøn

B_A = B (NSK sid. 70).

juv-Astorp

292 Bilaga 3 SOU 1980: 40

6.3 Behov av utredning och undersökning Ju bättre underlagsmaterial och ju noggrannare analyser. desto säkrare bedömning av behovet av vidare utredningar. l anslutning till våtmarksproblemet på Gotland (fig. 32) anges att de på kartan framträdande konfliktområdena behöver utredas vidare. En uppräkning från länsstyrelsen av värdefulla våtmarker samt lantbruksnämndens och skogsvårdsstyrelsens förteckningar över dikningar har varit tillräckligt underlag för att peka ut problemområdena men inte för att analysera konflikterna.

Vid analys av vattenförsörjningsproblem i övre Gavleån anges ett regleringsalternativ som är ekonomiskt fördelaktigt men som skulle öka regleringshöjden i flera värdefulla sjöar nära en meter. Det framhålls att skadorna på dessa sjöar behöver utredas innan man kan ta ställning till en sådan reglering.

Ösan, ett biflöde till Tidan. är mycket hårt belastad med avloppsvatten och föroreningar från glesbygd och jordbruksmark. För att kunna bestämma en från recipientsynpunkt godtagbar lägsta vattenföring uppges att ytterligare utredning behövs om avloppsvattnets effekter i ån vid olika vattenförings- och belastningsbetingelser.

Områden som i text anges kräva ytterligare utredning har inte markerats på karta eller förtecknats på något annat sätt i rapporterna.

Förteckning över rapporter varifrån illustrationer hämtats

1966 K-N Kalmar-Nybro-regionens och Ölands framtida vattenför-

sörjning (sid. 19). 1968 Kd Karlstadsregionen. skiss till Vattenvårdsplan (löskartan). l969 G0 Gotlands Vattenförsörjning (sid. 14. 23. 71).

SNV Publ. 1969:7. 1970 KäG Vattenvårdsplan för Kävlingeån, generalplan (sid. 48. 53). 1972 Ös Regionplanering i Östergötlands län. vattendragsutredning

(karta l, 4). 1972 NSK Regional avloppsutredning för Nordvästra Skåne

(sid. 70, 76). I975 Gä Vattenvårdsplan för Gästrikland m. m. (sid. 16, 22, 68). 1975 Ni Vattenvårdsplan för Nissan (sid. 64). 1977 Li Landskapsanalys i Linköpings kommun. SNV PM 804

(kap. 3: 3). 1977 Hä Vattenvårdsplan för nordöstra Hälsingland. etapp I

(bGlb, bl2a, bK2b). 1978 KäV Kävlingeån, vattenplanering (saknar numrering). 1978 KäF Kävlingeåns vattenvårdsförbund. årsberättelse för 1977

(bilaga). 1978 Ti Tidan, vattenplanering (fig. 3. 4, IO. 20. 58. 78. 79. 82. 86). 1978 GoV Gotland, vattenplanering (sid. 6ab3, karta 5b. l. 2, 3). 1978 Vä Vänern en naturresurs. SNV. Rapport (sid. 66).

Bilaga 3 293 sou 1980:40

1979 He Vattenanvändning inom Hedströmmens avrinningsområde - en översiktlig Kommittén för

probleminventering. Mälarens Vattenvård. Publ. nr 33 (sid. 2. ñg. 2, 3, 4. 5. bil. l ñg. 4. 5, tab. 2). 1979 SNV Vattenfrågor i kommunal översiktlig planering. SNV PM 1148 (sid. 57. 188. 196. 205, 208).

SOU 1980: 40

4 metoder för bedömning av Bilaga Några storlek

grundvattenbildningens

Malin Falkenmurk och Av Roy Berggren, Gert Knutsson

. . . . . . . . . . . . . . . . . 295 l Bakgrund

. . . . 298 2 Metoder för bestämning av grundvattenbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 2.1 Inledning . . . . -. . . . . 298 2.2 Hydrologiska inströmningsmetoder . . . . . . . . . 299 Metod 1. Vattenbalansmetoden 2. Markvattenförlustmetoden . . . . . . . . 300 Metod Grundvattenbalansmetoder . . . . . . . . . . . 302 2.3 . . . . . . . 303 Metod 3. Kontinuerliga uttagsmetoden 4. Grundvattenströmningsmetoden . . . . . . 304 Metod

. . . . . . . . . . . . . . . . . 306 3 Diskussion . . . . . . . . . . . . 306 3.1 Några äldre metoder . . . . . . . . . 307 3.2 Jämförande sammanställning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 309

Referenser

. . . . . . . . . . . . . . . . 310 ordförklaringar

l Bakgrund

Grundvattnet vattenresurs. som behöver utgör en del av den tillgängliga främst med tanke på möjligheter till vattenbeskrivas i vattenplaneringen om grundvattenbildningens storlek i olika geologiska uttag. Kännedomen miljöer är emellertid bristfällig. På senare år har ett par nyare metoder för bestämning av grundvattenbildningen utvecklats. På vattenplaneringsuppdrag utfördes enjämförande studie av dessa. vars resultat utredningens här skall redovisas. Härvid har befunnits lämpligt att för fullständighetens skull kort presentera även vissa andra metoder som också prövats i Sverierforderlig överblick. dock utan lika detaljerade ge för att ge läsaren kommentarer Rapporten utmynnar i en som för de två nyare metoderna. tabellarisk som även kommenterar de enskilda metodersammanfattning. nas tillämplighet. Grundvattenbildningen är i stora drag koncentrerad till de högre liggande delarna av terrängen. inströmningsornrøideruz. medan grundvattenutflö-

296 Bilaga 4 SOU l980: 40

det sker i instrijmningsmnrådwz i terrängens lägre delar. Utströmningen sker i form av källor. genom grundvattenläckage på bred front. till våtmarker. utefter bäckfåror. till sjöar och vattendrag. Även krönen av lågt belägna höjdryggar tillåter inströmning. exempelvis i sand- och grusavlagringar. Terrängen kan sålunda delas in i in- och utströmningsområden av olika

storleksordning (fig. Ia). Ett lokalt utströmningsområde kan t. ex. ingå i ett regionalt inströmningsområde. Ett visst terrängavsnitt kan dessutom växla mellan att vara in- respektive utströmningsområde. alltefter i växlingarna grundvattennivåer. Grundvattenbildningen begränsas till de årstider. då infiltrationen* av regn och smältvatten vattenbehovet överstiger i de övre marklagren (fig. lb). Mestadels inträffar detta under våren och senhösten. i Sydsverige även under vintern. Var man geografiskt återfinner inströmningsområdet till ett visst grundvattenmagasin beror på om man har att göra med fritt grundvatten, som har direkt kontakt med atmosfären eller bundet ovanför, grundvatten, ibland också kallat artesiskt* grundvatten, som är isolerat från atmosfären ovanför av ett ogenomträngligt jordlager. I senare fallet nybildas grundvattnet i det område där det grundvattenförande lagret har kontakt med den översta markzonen. Grundvattnet rör sig under inverkan av tyngdkraften. Strömningsbilden påverkas bl. a. av jord- eller bergmaterialets genomsläpplighet. så att mera vatten går fram där genomsläppligheten är stor och mindre vatten där den är liten. När grundvatten i större mängd skall uppfordras för t. ex. vatten-

försörjningsändamål söker man sig gärna till genomsläppliga zoner. Avrinningen i vattendragen sammansätts av dels utströmmande grundvatten. dels nederbörd och smältvatten från utströmningsområdena. Under högvattentid innehåller vattendraget en blandning av båda vattentyperna. medan det under torrvattenperioder innehåller enbart grundvatten. En betydande del av all avrinning i vattendragen utgörs sålunda av grundvatten men detta kan avrinna olika snabbt. Den del som utgör uttömning av djupa, permanenta grundvattenmagasin avrinner medan den långsamt. del som enbart passerat ytligare. tillfälliga grundvattenmagasin avrinner tämligen snabbt. Sådana magasin bildas i marken i samband med häftig nederbörd eller under Det avrinnande snösmältning. vattnets kemiska sammansättning varierar med dess strömningsvägar under markpassagen. Vattnet i den “snabbaste” har närmast delen av flödestopparna nederbördskaraktär. medan grundvattendelens sammansättning beror av vattnets genomströmningstid genom marklager. dvs. den tid vattnet varit i kontakt med jord- och berglager. Ju längre tid som går innan grundvattnet når utströmningsområdet, dvs. ju högre det utrinnande vattnets ålder är, desto högre är dess salthalt, beroende på att längre tid stått till förfogande för de kemiska utlakningsprocesserna ijord- och berglager (tig. lc). Höjningen av grundvattennivån i samband med stark nederbörd framkallar en av tryckökningen förmedlad ökad grundvattenuttömning. Tidsförskjutningen mellan nederbördstillfälle och sådan ökad grundvattenuttömning kan variera mellan timmar Termer markerade*. se och dagar till månader alltefter de geologiska ordförklaringar efter tex- förhållandena. ten. Den totala grundvattentillgången i ett avrinningsområde är en fIödesti/l-

Bilaga 4 297 sou 1980: 40

a

W Rotzon 1

Siunkvanen- Markvatten- Omättad b v zon zon zon

Kapillär V vanen- | 1°__ __ .__ ._ __

li

Grundvatten- Månad

26 1u Tritium

6 8 0 mgll Syre c

Fig. l. Grundvattenmagasinets påfyllnad och uttömning. Från Nordberg & Persson 1979. . lnströmnings- och utströmningsområden styrs till stor del av tøpografin.

vatten används iförsta hand tillpåfyllnad av markvattenmaga- V5 . lnfiltrerande

vatten perkolerar ned genom markprofilen och :inet i rotzonen. Återstående bildar grundvatten.

från inströmnings- och utströmningsområde, c. Tiden för vattnets förflyttning dvs vattnets ålder, avspeglas i tilltagande salthalt, minskande syrehalt och reducerad halt av den radioaktiva väteisotopen tritium. Bilden visar en profil genom Badelundaåsen. Avståndet mellan brunn l och 3 ca l km.

298 Bilaga 4 SOU 1980: 40

gång och utgörs av den genomsnittliga nybildningen av grundvattnet över längre tid. Om allt detta vatten skulle uppfångas för t. ex. Vattenförsörjningsändamål skulle emellertid vattendragen mer eller mindre sina, eftersom de då berövas tillskottet av grundvatten, vilket vid jämviktsförhållanden är lika stort som nybildningen. Grundvattenbildningen förändras genom sådan verksamhet, som innebär ingrepp i den översta markzonen och som påverkar vegetationens vattenbehov. Därmed kan grundvattentillgången både kvantitetspåverkas och kvalitetsmässigt. Även i samband med förändringar av grundvattennivån, särskilt vid avsänkning under artesiska förhållanden, kan grundvattenbildningen förändras genom att inströmningsförhållandena ändras.

2 Metoder för av

bestämning grundvattenbildning

2.1¶Inledning

I den fortsatta framställningen skall några gamla och nya metoder för bestämning av grundvattenbildningens storlek beskrivas och delvis jämföras (jfr även tig. 2). Den för utredningen företagna jämförelsen gäller metoderna 2 och 4 enligt följande: ü hydrologiska inströmningsmetoder (utgår från nederbörden) I. genom skattning med ledning av nederbörd och avdunstning (vattenbalansmemden) 2. genom modellberäkning av vattenförluster i mark och vegetation för olika marktyper (mar/wattenförlzzstmetoden) EI grundvattenbalansmetoder (utgår från att likhet råder mellan tillförsel och bortförsel av vatten i ett grundvattenmagasin) 3. på basis av grundvattenuppfordringen samt naturlig avrinning (kontinuerliga Imagsmetoden) 4. på basis av grundvattnets strömningsmönster (grundvurtensrriimningsmetoden).

2.2¶Hydrologiska inströmningsmeloder

Inströmningsmetoder finns dels i en enkel variant för överslagsberäkningar, dels i en modellbaserad variant. I den förra görs en grov skattning av den procentuella perkolationen* på basis av allmän kännedom om nederbörds- och avdunstningsförhållanden. l den senare räknar man på matematisk väg fram hur mycket av nederbörden. som fångas upp genom eventuellt vattenunderskott i de övre marklagren. Först när jorden är mättad med vatten ske. Marken kan grundvattenbildning antas fungera som en svamp som kapillärt suger upp passerande vatten. vilket friges till växterna och atmosfären genom avdunstning och transpiration. Nederbörd under årstider, då marken är vattenmättad. vidarebefordras direkt ned till det underliggande grundvattenmagasinet.

sou 1980:40 Bilaga 4 299

Rotzon

Till vattendrag

Fig. 2. Figuren återger .vehemunlvkl .skillnaden mel/un olika metoder genom al! markera deras resp. nyekelelemenl (se texten) l . utgår från uppgifter om nederbörd och uvdunxrning 2. bygger på beräkning av vallenförlilsler vid murkylu och i rolzon 3. bygger på uppgifter om kontinuerlig grundvuIlenup/zmrdring 4. bygger på uppgifter om grundvurtnets strömningsmönstei i området

Metod l Vattenbalansmetoden Den enklaste och snabbaste metoden att få en grov uppfattning om grund-

storlek sett som ett medelvärde över lång tid är att vattenbildningens använda sig av områdets vattenbalans. Man utgår då från det enkla faktum att all nederbörd på inströmningsområdena. som icke avdunstar från fuktiga ytor eller genom växternas transpiration, bildar grundvatten och senare avrinner. Beräkningen baseras på värden på nederbörd och avdunstning. data som är lättillgängliga exempelvis från hydrologiska kartor i riksskala.

i inströmningsområden uttryckt i Beräkningen ger grundvattenbildningen mm/år och är av intresse för att bedöma förutsättningarna för grundvattenbildning i större områden, användbar exempelvis vid översiktlig planering inom län. Eftersom kartskalan gör det omöjligt att få annat än mycket grova regionala värden tillåter metoden endast grova överslagsmässiga

300 Bilaga 4 SOU 1980: 40

beräkningar. Metoden är sålunda mycket grov men enkel och billig eftersom nödvändiga data är lättillgängliga.

Metod 2 Markvattenförlustmetoden Beräkningen av hur stor del av nederbörden i ett inströmningsområde, som bildar grundvatten kan också genomföras mera noggrant genom hänsynstagande till markens beskaffenhet, dvs. att avdunstningen varierar med marktyp och vegetation. Man arbetar med en enkel beräkningsmodell av sponge”-typ och beräknar vattenförlusterna från markskiktet på basis av klimatdata samt markdata. Jordlagret antas fungera ungefär som en tvättsvamp som suger upp nederbördsvatten och avger det till växter och luft genom evapotranspiration. Storleken av den verkliga evapotranspirationen (E), dvs. summan av vattenavdunstningen och växternas transpiration, i förhållande till den potentiella (ED), som utgör den största möjliga vattenförlusten till atmosfären om ingen vattenbrist råder i marken, beror av de aktuella vattenförhållandena i marken. Eftersom det är svårt att från karta avgränsa inströmnings-, dvs. grundvattenbildande områden, och utströmnings-, dvs. icke grundvattenbildande områden, från varandra genomförs beräkningen på omrâdet i sin helhet. Den så beräknade grundvattenbildningen är större än den verkliga och kan kallas den teoretiskt största (potentiella) grundvattenbildningen för området. Man kan säga att den motsvarar som den grundvattenbildning verkligen skulle inträffa om utströmningsområdena torrlades genom att grundvattenståndet genom grundvattenuttag avsänktes så djupt att all ytlig dränering upphörde. Potentiella grundvattenbildningen (Gp) beräknas ur jämviktsekvationen

G,,=P-E-AS (1) G, = teoretiskt största (potentiella) grundvattenbildningen P = nederbörd E = total avdunstning AS = markvattenmagasinets ökning. För beräkningen tillfogas följande villkor a. grundvattenbildning inträffar endast när S, dvs markvattenhalten, överstiger den s. k. fáltkapaciteten*, S; b. avdunstning och transpiration försiggår endast när markvattenhalten är större än vattenhalten vid den s. k. vissningsgränsen*, Sv c. den verkliga totalavdunstningen, E, kan beräknas ur B _ S-Sv E En

(Sf-Sv)

B där antages vara 0,5. Den potentiella avdunstningen, EP, beräknas enl. den s.k. Penmans formel ur följande data: 1. dygnsmedelvärden av lufttemperatur 2. dygnsmedelvärden av vindhastighet 3. dygnsmedelvärden av ångtryck 4. dygnsmedelvärden av molnighet

SOU 1980: 40 Bilaga 4 301

5. dygnssummor av globalstrålning 6. markytans s. k. albedo* (reflektionsförmåga för ljus).

Modellen modeller för avrinning. I ingår som delmodell i många numeriska det aktuella fallet används av P och E för beräkning av dygnsvärden av G. Dessa summeras emellertid månadsvis. dygnsvärden Modellen har tillämpats på Gotland (Jansson & Zucchetto 1978), som därvid indelades i åtta geografiska områden. Dessa delades i sin tur upp i

olika markanvändningsklasser: jordbruksområden, skogsmark+strandäng samt hällmark, och tätorter undantogs från bemedan sjöar, myrmarker Markanvändningsklassema uppdelades därefter efter jordartsräkningen. område kom att schematiskt beskrivas som typ så att varje geografiskt sammansatt av ll typer av miljöer. För vart och ett av dessa 88 områden arealen, fáltkapaciteten samt markens vattenuppskattades jorddjupet, upptagningsförmåga (fáltkapacitet minus vissningsgräns). utmynnade i värden på den genomsnittliga teoretiskt Beräkningarna för de 11 miljötyperna. Den varierade melstörsta grundvattenbildningen lan ca 370 mm/år för områden med grus eller med kalt berg, där i växttäcket var liten eller obeñntlig, och ca 110 mm/år vattenupptagningen för utdikade torvområden och områden med sandig mo, där vattenförlus- Variationen år från år i nederbörd, avdunstning och ten var betydande. potentiell grundvattenbildning visas i ñg. 3. Resultaten tyder på att under våta år en större del av nederbörden bildar grundvatten än under torra år. Den största potentiella grundvattenbildningen under 30-årsperi0den upp-

mm

700-

Nederbörd

600-

500-

400_ Avdunstning 5, I \- \ i\ i V\ p 1A \A 3

300- i l 0 dä: ,ISK o: . i \°\ ,a \ -. :°°- I :zv 5-. .° - .-, .-. :z i: y -. _:: _- g .»*._:°._ __ : §:-. o ge 59 o. : i . .n 5. .o °, : g 200W.. . . t. z n. :g : : .S o: ° . 5 Fig. 3 Årlig nederbörd, ö 0 n. -° : avdunstning och potent: 3 tiell grundvattenbildn- 100- / ing* under perioden Potentiell grundvattenbildning 1946 -75 enligt modellberäkning. Från Jansson & Zucchetto 1 1 1 1 I 1 1944 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1978.

302 Bilaga 4 SOU 1980: 40

gick till nästan 400 mm/år, den lägsta understeg 100 mm/år. För Gotland i sin helhet erhölls extremvärdena 1,177 km3/år 1974 respektive 0,235 km3/ år 1975. Den största årliga potentiella grundvattenbildningen var således 5 ggr så stor som den lägsta. l genomsnitt för hela perioden kan förenklat sägas att avdunstning och vegetation tog upp 62 % av nederbörden medan 38 % var tillgänglig för grundvattenbildning. Markvattenförlustmetoden har på utredningens uppdrag prövats av Avdelningen för hydrologi vid Uppsala universitet inom några utvalda områden på Gotland för perioden 1971-75 (Eriksson & Johansson, 1978). I Lauritze bestämdes medelvärdet på potentiella 1971-75 till grundvattenbildningen 204 mm/år, i Stånga Malm till ca 250 mm/år. Variationen mellan enskilda år var betydande: i Lauritze 63-412 mm/år, i Stänga Malm 87-475 mm/år. När man i Gotlandsstudien arbetar med begreppet potentiell grundvattenbildning antar man som redan nämnts att gmndvattenbildning äger rum över hela arealen. Verkliga grundvattenbildningen motsvarar den del av den potentiella som hänför sig till inströmningsområdena, medan nederbörden över utströmningsområdena ju avrinner hastigt som ytavrinning. Den verkliga motsvarar sålunda den potentiella multiplicerad med andelen inströmningsarea. Om 10 % av området utgör utströmningsområde utgör med andra 0rd den verkliga grundvattenbildningen 90 % av den potentiella. Om man genom fältstudier eller på annat sätt får att möjlighet avgränsa utströmningsområdena, kan man med denna metod bestämma den verkliga grundvattenbildningen direkt. Som tidigare nämnts ingår beräkning av vattenförlusten i rotzonen som ett led i de flesta numeriska modeller med vilka beräknas avrinning på basis av nederbörd. Därför kan flera av de hydrologiska avrinningsmodeller som mer och mer kommit till användning under senare år erbjuda möjlighet för bestämning också av grundvattenbildningen. I princip består en matematisk avrinningsmodell av en serie ekvationer och logiska samband, som tillsammans beskriver de viktigaste hydrologiska processerna vid avrinningens bildande. Beräkning görs av snöackumulering, snösmältning, förhållandena i markzonen, samt grundvattenmagasinering tillfällig vattenmagasinering i vattendraget. Om en sådan avrinningsmodell används för att beräkna grundvattenbildningen kan den ses som en variant av markvattenförlustmetoden. Skillnaden i relation till den beskrivna nyss varianten ligger närmast i sättet att beskriva i markvattenzonen. förloppet Den avrinningsmodell som utvecklats vid SMHI och som fått namnet HBV-modellen, används för närvarande rutinmässigt för vattenföringsprognoser i 18 vattendrag i Sverige (Bergström m.fl., 1978). l modellen görs emellertid inte någon detaljerad uppdelning av området efter jordart och markanvändning varför den i normalfallet mått ger ett betydligt grövre på grundvattenbildningen än den tidigare diskuterade differentierade varianten.

2.3 Grundvattenbalansmetoder

Den andra gruppen av metoder använder att likhet sig av förhållandet råder mellan grundvattenbildningen, dvs. vad som tillförs ett grundvattenmagasin, och grundvattenutflödet, dvs. vad som bortförs. En av de båda

Bilaga 4 303 SOU 1980: 40

metoderna i denna grupp baseras på ingående kännedom om grundvattenuttaget) resp. avrinningsförhållandena, den uppfordringen (kontinuerliga andra på ingående kännedom om grundvattennivå- och genomsläpplighets-

förhållanden i grundvattenmagasinet.

Metod 3 Kontinuerliga uttagsmetoden

för beräkning av grundvattenbildningen är de Viktiga referensuppgifter uttagen av grundvatten genom uppfordring vid t. ex. kommukontinuerliga nala vattentäkter. Med kännedom om nederbördsförhållanden och grundvattennivåer inom tillrinningsområdet för vattentäkten kan en beräkning göras. Om man saknar information om utströmningen till vattendragen ger metoden bara ett undre för grundvattenbildningen. I mellangränsvärde svenska lera-häll-moränområden har von Brömssen (1968) på detta sätt

perkolationskoefficienten* (förhållandet mellan grundvattenbildangivit ning och nederbörd inom ett inströmningsområde) till omkring 0,10, beräknad som förhållandet mellan uttagen vattenmängd och nederbördsmängd reducerad med arealen lera och sank mark. På Själland har på totalareal, (1969) analyserat uttagen vid Köpenhamns gmndvattentäkter Sorgenfrei och funnit perkolationskoefficienten vara omkring 0,20. Grundvattenbildskulle här utgöra 20 % av totala nederbörden på områdets hela yta, ningen som består av främst moränlera men också sand och grus samt underligatt de långvariga grundvattenuttagen medgande kalksten. Tillläggas bör, fört en minskning av vattenföringen i vattendragen. För ett område bestående kalksten på Öland av grov morän på ytvittrad har Pousette (1978) gjort en jämförelse mellan nederbörd och avrinning samt grundvatten mellan två tidpunkter, då genom pumpning uttaget var lika. Nybildningen av grundvatten visade sig vid grundvattennivåerna årsnederbörd vara 40 % av denna, dvs. 200 mm. Det höga genomsnittlig värdet torde förklaras av perkolationsökning i samband med kraftig grund-

vattenavsänkning. för i dessa beräkningar är noggrannheten i be- Avgörande riktigheten av tillrinningsområdets storlek samt kännedom om utströmstämningen till I områden med fri grundvattenyta överensstämningen vattendragen. i huvuddrag. I flack terräng är mer grundvattendelare och ytvattendelare det ofta svårt att lägga in ytvattendelaren och då erfordras grundvattenniför att fastställa När gmndvattenytan står våuppgifter grundvattendelare. under är inströmningsområdet däremot beläget utanför grundvattentryck Det bör observeras, att perkolationsförhållandena kan magasinet ifråga. förändras i samband med långvariga uttag (jämför ovan). I områden ovanför artesiskt , där perkolation* ej förekommer, kan trycket då grundvatten* sänkas under marknivån, vilket möjliggör perkolation. I områden med fri kan av grundvattenytan medföra infiltragrundvattenyta avsänkningen tion* från närliggande Grundvattenuttag kan sålunda ibland ytvattendrag. medföra ökar och blir större än under naturliga att grundvattenbildningen Som kan nämnas, att infiltrationen inom det av förhållanden. exempel I äldre litteratur ofta området av Alnarpsströmmen i Skåne ökat från 15 mm/år kallad infrltrationskoefuttag påverkade & Leander ficienten till 40 mm/år (Brink 1970).

304 Bilaga 4 SOU 1980: 40

Metod 4 Grundvattenströmningsmetoden

I områden där de hydrogeologiska förhållandena är väl kända kan grundvattenbildningen beräknas som den mängd vatten, som erfordras för att upprätthålla de rådande grundvattenförhållandena i ett avrinningsområde med särskild hänsyn till grundvattennivåer och hydrauliska egenskaper. För beräkningar enligt denna metod krävs uppgifter om grundvattennivåer, berg- och/eller jordlagrens transmissivitet* (grundvattenflöde) samt hydrauliska randvillkor (t.ex. tät eller läckande hydraulisk gräns). Uppgifter av det senare slaget kan erhållas från geologiska och topografiska kartor (t. ex. bergtrösklar i åsar, torvmarker, ytvattendrag, höjdförhållanden). Övriga uppgifter finns i begränsad omfattning i tillgängliga arkivmaterial (t. ex. grundvattenutredningar) eller kan beräknas med ledning av arkivuppgifter (t. ex. från provpumpningar). Om arkivuppgifterna ej är tillräckliga, måste kompletterande mätningar och undersökningar göras. Beräkningarna kan utföras med ett datorprogram för analys av grundvattenströmning enligt den s. k. finita elementmetoden. Ett dylikt program har utvecklats vid Chalmers Tekniska Högskola & Wi- (Runesson, Tägnfors berg, 1978). Det förutsätter, att grundvattenströmningen är tvådimensionell och att transmissiviteten är oberoende av grundvattenytans läge. Vid små förändringar av grundvattennivån i jämförelse med totala mäktigheten hos den vattenforande zonen kan emellertid transmissiviteten anses vara konstant. Arbetsgången är följande: Det aktuella området avgränsas med hänsyn till grundvattendelare, grundvattnets strömningsbild. m. m. vattendrag Området indelas i ett elementnät. Sidorna i elementen definieras av två hörnnoder och en mittnod. lnom varje element anges uppgifter om transmissivitet och vid icke stationära förlopp också s. k. magasinskoefficient dvs. den vattenvolym som magasineras eller avges per enhetsarea. då grundvattnets trycknivå ändras en enhet. Tillförsel eller uttag av grundvatten kan anges inom ett element. längs en elementsida eller i en hörnnod. Randvillkor anges endast i hörnnoder. likaså en fixerad grundvattennivå. Grundvattenbildningen anges vid beräkningarna till noll. Jfr. fig 4. Vid körning av datorprogrammet löses en differentialekvation och som resultat erhålls uppgift om det vattentillskott eller vattenutflöde. som är nödvändigt för att de fixerade grundvattennivåerna skall upprätthållas. Dessa vattenmängder omräknas därefter till grundvattenbildning resp. grundvattenutflöde och uttrycks i millimeter vattenpelare per år över det aktuella områdets yta. Den numeriska modellen har med ledning av arkivuppgifter på utredningens uppdrag prövats av Sveriges geologiska undersökning inom fyra utvalda områden på Gotland samt för hela Gotland (Axelsson & Carlsson. 1978). lnom ett av områdena (Stånga Malm) beräknades grundvattenbildningen ijordlagren till l00-l50 mm/år. lnom de övriga har grundvattenbildningen i berggrunden. som är av betydande intresse på Gotland. beräknats till ca l0 mm/år i ett område med låg vattengenomsläppande förmåga och till ca 80 mm/år i områden med bättre genomsläppande förmåga. För Gotland i dess helhet bestämdes grundvattenbildningen i berggrunden,

Bilaga 4 305 SOU 1980: 40

Omvade\

Omraae2 -

C X ,_ ,

§$\:“9*1°?$

ix»

Fwgllâuü_

--45 :- qrunavollnnnnriuman _____{... ylullcnduo Noman!manohkn 5 Ulnlmnumtalor .- uullomnønguomlidcn

ELIHENY

IIYTNOD

NOQINOD

Fig 4 Exempel på områden på Gotland som .vinden/m med grundvalIlenslrömningsrmetoden. Från Axelsson & Carlsson (l979) u. Ovezurikllig bild m berggrunden? transvnisixivirel på GUI/and baserad på brnnnsdatuuppgifler elementnáil. Iranxmissirileirñärdelning och b. Grundvallenrlivålinjcir. ytvullendrzlg. beräknade uLvIrönzningsornråden inom område 2.

306 Bilaga 4

SOU 1980: 40

alltefter det ansatta värdet på transmissiviteten. till mellan 2 och 24 mm (areellt genomsnitt). Värdena på den verkliga och i grundvattenbildningen både ijordlagren berggrunden är sålunda avsevärt lägre än den teoretiskt största grundvattenbildningen beräknad med markvattenförlustmetoden. för Enjämförelse Stånga Malm-området visar att potentiella grundvattenbildningen under åren I97l -75 med markvattenförlustmetoden beräknades till i genomsnitt 250 mm (för enskilda år varierande mellan 90 och 475 mm/år) medan SGUbestämningen, som representerar ett långtidsmedelvärde. gav I00-l50 mm/år. För Gotland i sin helhet varierade potentiella grundvattenbildningen ijord, bestämd med markvattenförlustmetoden, mellan 100 och 400 mm/år beroende på jordart och markanvändning (SO-årsmedelvärde) och erhölls som areellt medelvärde ca 2l0 mm/år. Verkliga grundvattenbild› ningen i berg för samma område, bestämd med grundvattenströmningsmetoden. erhölls till 2-24 mm/år. Att skillnaden mellan de båda bestämningarna är stor är i och för sig naturligt då en hel del vatten försvinner genom dränering på vägen ner till berget. Den verkliga grundvattenbildningen ijord är vidare lägre än den potentiella. som ju också inkluderar den snabba ytavrinningen från utströmningsområdena. Till detta skall läggas osäkerheten i bestämningen med vardera metoden. beräk- Endast ett begränsat antal överslagsmässigt nade transmissivitetsvärden har funnits att tillgå för bestämning enligt grundvattenströmningsmetoden. Fältkapacitetsvärdena för bestämning enligt markvattenförlustmetoden är endast bedömda med ledning av den geologiska kartan, vilket är särskilt vanskligt på Gotland, där de ytliga lagren utsatts för stark omlagring av havet. vilket gör att beteckningarna förjordarten i markytan kan vara kraftigt missvisande vad gäller egenskaperna i hela markproñlen. Sannolikt skulle mera samstämmiga värden ha erhållits om båda metoderna använts för bestämning av grundvattenbildningen i en och samma formation samt om uppgifterna vad beträffar jordlagrens karaktär resp. hydrauliska kunnat införskaffas egenskaper i fält i stället för från en geologisk karta resp. från arkivuppgifter.

3¶Diskussion

3.l Några äldre metoder

Utöver de här redovisade metoderna kan det vara på sin plats med några ord även om ett par äldre metoder som numera kommit att ersättas av de här behandlade och hydrologiskt sett riktigare metoderna. Den ena bygger på att den observerade vattenföringen i ett vattendrag rymmer viss information om grundvattenförhållandena inom avrinningsområdet. Om nämligen vattenföringen går ned till mycket låga värden under en torrperiod eller en vinterperiod är detta en indikation på att grundvattenmagasinet sannolikt är litet i området. medan det motsatta skulle gälla om lågvattenföringen är hög. En analys av den observerade lågvattenföringen (basflödet*) skulle därför göra det möjligt att dra slutsatser också om grundvattenbildningen. Analysen försvåras dock av flera

Bilaga 4 307 SOU 1980: 40

omständigheter. Om sjöprocenten är stor i området kan sjöarna ge betydande bidrag till lågvattenföringen. Även i sjölösa områden ger lågvattenföringen endast en undre gräns för grundvattenutströmningen från upplan- - - öven högvattnet det beroende på att enligt senare års forskningsrön till stor del utgörs av utströmmande grundvatten. Den andra metoden är en tidigare använd metod för överslagsberäkningatt grundvattenbildningen utgjorde en fast ar. Den utgick från antagandet av nederbörden. som bestämdes av jordarten. och arbetade procentandel med enkla Metoden bortser emellertid helt från

perkolationskoefñcienter.

att avdunstningen varierar med såväl växtlighet och markanvändning som

med klimatförhållanden.

3.2 Jämförande sammanställning

De presenterade metoderna för bestämning av den genomsnittliga grundvattenbildningen inom ett visst område skiljer sig åt inte bara vad gäller de som bestämningarna bygger på utan också med avseende på principer som förutsätts, vilken typ av resultat som erhålls samt vilka uppgifter metodernas användbarhet i olika situationer. Vissa metoder ger enbart en eller uppgift om teoretiskt största (potentiella) grundvattengrov skattning under det att andra ger verkliga grundvattenbildningen som bildningen över ett större område. Skillnaderna åskådliggörs i tablån på genomsnitt nästa sida. kan konstateras att både vattenbalansmetoden och Sammanfattningsvis om de tillämpas för ett område i dess helhet markvattenförlustmetoden utan hänsynstagande till hur stor del därav som är utströmningsområde Tillämpade på enbart inströmger den potentiella grundvattenbildningen. den verkliga grundvattenbildningen liksom ningsområdet ger de däremot Kontinuerliga uttagsmetoden slutligen

grundvattenströmningsmetoden.

stor grundvattenbildningen kan vara. ger ofta enbart en nedre gräns för hur Vattenbalansmetoden ger ett mycket grovt mått på grundvattenbildningen, av intresse för bedömningen av förutsättningarna för grundvattenbildområden. Den lämpar sig för skattning exempelvis inom ning i större ramen för översiktlig planering. Metoden är billig eftersom nödvändiga

data är lättillgängliga. Murkvatrezzfirlzisnnetoden ger en relativt detaljerad bild av grundvatav värde för den mer detaljerade vattenplanläggningen. eftenbildningen tersom den förmår mellan olika slags mark. Kostnaden för göra åtskillnad av denna metod beror på hur detaljerad bedömningen skall användningen utnyttja riksskogstaxeringens datamatevara. I vissa fall finns möjligheter I andra fall får man bekosta en fältinventering av rial över skogsjorden. inom det aktuella området. Även med en fältinventering kan beräkjorden ningarna utföras inom relativt rimlig tid och till rimlig kostnad. lämpar sig dels för detaljplanering av Grundvartenszrömningsmemden områden med t. ex. större vattentäkter. där det kan vara fullt befogat att företa som fordras för metodens användning, dels för de undersökningar i områden med enhetlig hydrogeologi. t.ex. i översiktliga beräkningar sedimentär Den information som fordras för denna metod är beberggrund. Tidigare felaktigt relativt kostsam att införskaffa, om man vill göra mera precisa beräkning- nämnd inñltrationskoeftikan informationen och transmis- cient. ar. l vissa områden om grundvattenstånd

308 Bilaga 4 SOU 1980: 40

:oo .m

:wc

Em _uumbcoE E:

:omcmgm:oz

M:U:m._u© oucmcâEo_ .om .Bêmmmzz

mämxmêzv_SÅ.. oncmcx:sxmzzmâi;

voE San

2G? 05:3 EE 23%

Eow m:mc

-vzncozmåvcqzw

.ofanvcmämcococmcmuvcfømcozmâvcsgw

:än355::

mm? mmcaâwcm_migmms:hänt_

...En voöEmwiczmxmm: vcmsEmwv92::m mx=o so??

_ m .q._=wm=_=a=:a_oa

_mcoüå._ ma

.5

:m:

:oo wwxuo m_::o:n>u:.:m.

Eocoma. .Siena

E3_

I :c mxzoczmm

ME: :d.:om=_:v_5:u:mn:_:m§22_ _mEm

_uxco.mancmänm:.:o:a_a wEcEcuonhawEcvzn.amEEånb» Sååå :oEw

wEzvtwEcø.uääoâynnazmmmiozczcoxEoucnzmføm

uåowanhozüu

:om:_:_ov5._mwa_mvtmE

conzmñwwrtouEwwium

so:

§50

Cuzo

.mcwgwå n .xo

.EobmE 4

-wcwtä53_

E0

:u: .xczammmzz

Eoczuäaha

.Fd asså..:UUWLEO_

.vzncuzmâvssü-wmcEEobmzc.cozguczä

E333v.02» :u

20: _

-vzncozmâuczñ.v:g:o:av_::w

cuvmäzommcEEmzäc_

:omE:ME: .mmm m:_=v=n:o..sv.::wk: :B

mmEm:Emå .uvmbcoaviga_:wwE:§50

22.301 v.33??.uvmhEomwEcMim smzbm

mcêwzomxotoäconfEcmmEcEäm

:nu

_

.ovwLEo._0v:__v:m._

.sängs .OUWLEO_ _wfozczcox

öo

Eo ovcåâcuzävczü

:av

caüoao.snusa_Saw :owE: 5._

mêåmczvâmämkm:oEm._ma.mE__v_.cuEwmcmzv._zonöuucmcäuEasasx_mxäämåâ_=um=._s.__p

mwfocumvEAtuvuEuvoEEmEcnöuocñvuEüw:ovcmzmchøumtxnönmmzzcozmâvzsü:o_o._._mm_Em:m:uvcüødcuzmâuczü

aävmögcotmxmunfnE._m.toum_::o=x>v:=.w._ou.omm..::u:n>n:.:w

mn

.to

Eom

.UCEM

.vcåw m .:o:m

:mt Sms_

n .ut452m_omm_-..mans

3329.00_måmfaê

båten :u .cocmucz.m

N .wFñEmmmszm :m väntans: .:uZmU:=._Mhä?

mn EEo m:oo :z

NvEO ...ü .cozmâäåm

.uäEâozcüatum

.u=g=u:xv==bmk.: §50 uncmnm.;oo

»...553 .om _

zu??229mm5:mig.ut ö.. mi:

:zu miåmczvâmmEcuznsega.:makro»xzm:

wczåtxmommEcuzncuzmMCEEWUOD»E5233un:Eâ:o:m›oucåâcozmwsEEoåm

wEcêmäun_

-w:m_mn:o:m:ouoBEzovogoEäs_covoöE

._ Loucozmåtaåamfosctcox:ouoöêmwmz:.=U:NU:=._O.wwEcEobm

v93). .m .v

_§...u.§..w,,.:.avstå

...wa::m_:eu=..=::.›.:S-bttstétwtCzätsib

SOU 1980: 40 Bilaga 4 309

sivitet redan vara insamlad inom ramen för tidigare hydrogeologiska undersökningar. För mindre noggranna bedömningar kan man utnyttja tillgängliga data ur brunns- och borrarkivet vid SGU men får i gengäld räkna med betydande osäkerhet. Metoden gör det också möjligt att ange in- och utströmningsområden. Man kan också tänka sig en konzbinziriorz av markvattenförlustmetoden och grundvattenströmningsmetoden. Med två oberoende uppskattningar har man möjlighet att få grundvattenbildningsvärden. som är mindre behäftade med systematiska fel än de vore om metoderna tillämpades var för sig. En kombination av de två metoderna skulle ge ett prognosinstrument för bedömning av sådana förändringar i inströmningsområdenas geografi som uppkommer när grundvattenuttagen ändoch grundvattenbildningen ras. Detta är av intresse inte minst för utmärkning av skyddsområden för vattentäkter.

Referenser

Axelsson, C.-L. & Carlsson. L. (l978): Grundvattenbildning inom Gotland beräknad med numerisk modell. Rapport till Vattenplaneringsutredningen. Kvartär- och hydrogeologiska byrån. Sveriges geologiska undersökning. Stockholm Bergström. S.. Persson. M. & Sundqvist. B. (l978): Operational Hydrological Forecasting by Conceptual Models. SMHl Hydrologiska byrån HB rapport nr 32. Norrköping Brink. S. & Leander. B. (1970): Alnarpsströmmen. utredningar 1965- 1969. Nordisk Hydrologisk Konferens. Stockholm 1970. Volym l. Rahms Boktryckeri. Lund von Brömssen. U. (l968): Grundvattenbildning i geologiskt olika terrängavsnitt. Metod-Teknik-Analys. Orrje & Co, Stockholm Eriksson. E. & Johansson. S. (l978): Gotlands grundvattenresurser. Rap- Avdelningen för Hydrologi. Naport till Vattenplaneringsutredningen. turgeografiska institutionen. Uppsala universitet Jansson. A.-M. & Zucchetto, J. (l978): Energy. Economic and Ecological Relationships for Gotland. Sweden - A Regional Systems Study. Ecological Bulletins No 28. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Stockholm Nordberg. L. & Persson. G. (l979): Vårt vatten. tillgång. utnyttjande. LT:s förlag. Uppsala Pousette, J. (l978): Results of a Water-Balance Study at Tveta. Öland. from Nordic Hydrological Conference 1978. Hanasaari Cul- Reprinted tural Centre. Finland Runesson, K.. Tägnfors. H.. Wiberg. N.-E. (l978): GEOFEM-G. Computer program for groundwater seepage including confined aquifer analysis. Users manual. - Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg Sorgenfrei, Th. (l969): lnvinding af grundvand i østsjaelland. lnstituttet for teknisk geologi, DTH, Lyngby

310 Bilaga 4

SOU l980: 40

Ordförklaringar

albedo förhållandet mellan som reflekden mängd strålning teras från en yta och mängden inkommande strålning artesiskt grundvatten som är instängt mellan täta av lager grundvatten jord eller berg och får sitt vatten från det område där det grundvattenförande lagret har markkontakt basflöde den del av vattenföringen som är i ett vattendrag tidsbeständigt och härrör från grundvattenmagasin eller andra magasin med fördröjande effekt t.ex. sjöar fältkapacitet den största vattenmängd som en jordart kan kvarhålla under inverkan av ytspänning och kapillaritet. Motsvarar den vattenmängd som är kvar sedan jorden dränerats genom tyngdkraftens inverkan infiltration vattnets inflöde genom markytan. Vanligen uppfångas en stor del av infiltrationen i rotzonen och endast en mindre del fortsätter nedåt som sjunkvatten

perkolation sjunkvattnets flöde genom jord- och berglager under inverkan av tyngdkraften

perkolations- sjunkvattenmängden i relation till nederbördsmängkofficient den

potentiell teoretiskt största grundvattenbildningen dvs. grundvattenbild- grundvattenbildningen under förutsättning att all ning nederbörd infiltreras och ingen ytdränering sker transmissivitet uttrycker vattenflödet genom ett grundvattenförande lager med hänsyn till formationens genomsläpplighet och mäktighet vissningsgräns jordens vatteninnehåll då en växt vissnar till följd av att kvarvarande vatten är så hårt bundet tilljordpartiklarna att växternas rötter ej förmår det. frigöra

SOU 1980: 40

5 om vattenhushållnings-

Bilaga Forskning

metodik

planeringens

Av Malin Falkenmark

. . . . . . . . . . . . . . . . 311 1 Bakgrund .

och vanenhushållningsplanering . . 312 2 Konfliktutveckling

. . . . . . . 315 3 Vattenhushållningsplaneringsprocessen . . . . . . . . . . . . 315 3.1 Processens huvudled . . . . . . . . . 316 3.2 De enskilda stegen i processen

. . . . . . . . . . . . 320 4 Metoder för plananalys 4.1 Ett illustrativt exempel på avancerad vattenhushållningspla- . . . . . . . . . . . . . . . . 320 nering . . . . . . . . . . . . . . . 321 4.2 Systemanalys .

. . . . . . . . . . . . . . . 324 5 Aktuell forskning . . . . . . . . . . . . . . 324 5.1 Problemanalyser och metodtestning . . . . . . . . 325 5.2 Metodutveckling . . . . . . . . . 328 5.3 Några viktiga forskningsproblem och konñiktanaly . . . . 328 5.3.1 Problemidentiñering . . . . . . . . . . . 330 5.3.2 Strategivalsprocessen

. . . . . . . . . . . . . . . . 331

Referenser . .

1¶Bakgrund

i Sverige har hittills varit huvudsakligen projektor-ion- Vattenplaneringen och projektekonomisk. 1 och med att kvantitetsterad, dvs. projektteknisk konflikter börjat göra sig påminda i olika delar av landet har krav börjat planering. Härresas på ett förändrat synsätt genom en resursorienterad efter en strategi för vattenhushållning i ett med avses då sökandet avgränsat - område (vattenhushållningsplanering). vanligen hydrologiskt innebär att man sammanjämkar olika vatten- Vattenresizrsplrznering intressen i ett område på ett sådant sätt att man främjar en ändamålsenlig användning av vattenresurserna. Den är med andra ord en process genom den strategi för vattenhushållning i ett område som vilken man utväljer beñnnes mest lämplig. Planeringen måste vara uppbyggd så att en succes- Vattenbehov och vattenintresen förändras efter siv utveckling möjliggörs. att öka vattentillgången genom tlödesreglering och hand och möjligheterna

312 Bilaga 5

SOU I980: 40

fjärröverföring begränsas i längden av geografiska faktorer. Vattnen måste också i rimlig utsträckning skyddas för att bevara rörelsefriheten för kom-

mande generationer.

Tidsperspektivet är sålunda väsentligt. Ofta arbetar man med en hierarki av tidshorisonter. Översiktliga långtidsplaner kan arbeta med en tidshorisont på 20-30 år, kanske mer. Planering sikt kan ha ett på medellång tidsperspektiv på ca 5- l0 år och planering på kort sikt l a 2 år. Dessutom finns givetvis driftsplanering. som utgör den löpande dag-fÖr-dag-plane-

ringen. Ofta innebär planeringen att flera möjliga alternativ vägs mot varandra.

För att underlätta det slutliga valet. som är politiskt. värderas alternativen i olika avseenden för att underlätta mellan dem. jämförelsen Genom att vattenplaneringen hittills varit huvudsakligen projektinriktad saknas i vårt land färdiga metoder för en

vattenhushållningsplanering.

Genom forskning har emellertid en viss beredskap säkrats och ett närmare

studium av vattenplaneringsprocessen och dess metoder pågår för närvarande. Man bygger därvid på erfarenhet och metoder som byggts upp i andra länder.

Forskning beträffande vattenresursplanering omfattar å ena sidan analys av planeringsprocessen som sådan. å den andra studium av de hjälpmedel eller verktyg som kommer till användning. Forskning äger rum i många länder - både centraliserade, där planeringen verkligen är ett styrmedel. och länder med marknadsekonomi. där vattenresursplaneringen snarare innebär framtagande av ett beslutsunderlag och rekommendationer för hur

vattenresurserna skall disponeras. Ur svensk synvinkel intressant forskning äger kanske framförallt rum i länder med någorlunda besläktade hydrologiska förhållanden. t. ex. USA, Kanada. och de England. Sovjet nordiska länderna. Principiellt intressanta problem angrips också på andra håll t. ex. i Ungern, Nederländerna. Västtyskland och Polen.

2 och

Konfliktutveckling

vattenhushållningsplanering

Behovet av vattenhushållningsplanering gör sig påmint först då det börjar bli svårt att samtidigt tillgodose många olika vattenintressen i ett visst

område. Så länge vattenanspråken är små och av lokal karaktär är också effekterna av nödvändiga ingrepp i naturens vattencirkulationssystem obetydliga, och man kan gå fram på ad-hoc-basis och lösa vattenproblemen allteftersom de anmäler sig. Så länge som också viktigare vattenintressen utefter vattendraget är inbördes är situationen förenliga hanterbar. Beslut angående nya vattenanläggningar kan fattas ett efter ett. så länge de negativa effekterna för andra intressen av varje nytillkommande anlägg-

ning är små och begränsade. I och med att man genom att tillgodose eller prioritera en typ av vattenanspråk börjar motverka att samtimöjligheten digt tillgodose ett annat som är väl så berättigat, anmäler sig behov av ett mera samlat grepp om vattenresursanvändningen i ett område.

Vattenanvändning och vattenintressen är direkt till landbasekopplade rade aktiviteter och därför till markanvändningen där. Ekonomiskt framåt-

skridande innebär ofta att kraven på vattenresurserna blir alltmer differen-

Bilaga 5 3 l 3 SOU l980: 40

tierade: allt större vattenmängder för samhällen och industri, allt mera avloppsvatten att göra sig av med. allt större behov av energiproduktion kraftverk och flödesreglering, allt mera vatten för jordbruksbegenom med dessa utnyttjandeintressen förstärks bevaranvattning. Samtidigt deintressena och orördhet för att genom allt högre krav på Vattenkvalitet rekreation och aktiviteter som sportfiske. bad och strandliv möjliggöra osv. Det är naturligt och konstellationerna av vattenintressen och därmed också intressekonflikterna förändras med tiden. Man kan grovt skilja mellan principiellt olika typer av konflikter (Falkenmark 1979. de Maré l979). Under efterkrigstiden började beivirundekmdlikterrzzi sätta spår i den allmänna debatten. Krav för vattenkraftproduktion började då på ingrepp möta ökande krav på orubbad natur. Under 1960-talets starkt uppåtgående ekonomi gav miljömedvetandet ökad tyngd åt denna intressemotsättning. Konflikterna framförallt till de stora norrländska älvarna

koncentrerades

och ledde till att vissa vattendrag genom riksdagsbeslut undantogs från

utbyggnad. Vattenkvaliterskonflikter, där olika kvalitetsanspråk står emot varandra. t. ex. krav på hög Vattenkvalitet för råvattentäkt eller naturvård står emot av avloppsvatten. har växt fram successivt framföranspråk på utspädning allt under efterkrigstiden, även om de förutsades långt tidigare (Lundgren 1974). De kulminerade under l960-talets senare del och ledde till miljöskyddslagen. Det som utlöst ropet på en mera samlad vattenplanering är att vattenkvantiteten på ett tydligare sätt kommit med i bilden genom den vattenbrist som utvecklats i södra och mellersta Sverige. där i flera små vattendrag kräver ökande vattenmängder under den årstid då bevattningssektorn råderi vattendragen. Under 1970-talets torra somlångvattenförhållanden rar blev till och med vissa åsträckor helt torrlagda. Dock torde rena vartenkvanriretskonflikter vara mera sällsynta än blandade kvantitets/kvalitetskonflikter. Också i avrinningsområdets och vattendragets successiva utveckling kan man skönja olika faser (Dávid l976. l979). Skede l kan ses som ett närmast skede med okomplicerade förhållanden och endast obenaturligt lokala ingrepp. Komplikationerna tillstöter under skede 2. utvecktydliga, lingsskedet, som kan omfatta alltifrån några decennier till många sekler. Under detta skede ökar konkurrensen, liksom ingreppen i vattendraget. l skede 3 kan flodområdet uppfattas som mer eller mindre totalreglerat: ytvattnets säsongvariationer är utjämnade genom lagring av överskottsvatfull samordning råder mellan yt- och ten i yt- och grundvattenmagasin, Tunnlar och kanaler leder vattnet till centra med grundvattenanvändning. extrema vattenbehov. Man kan tala om regelrätta water grids”, fig. l. Gränserna mellan de olika faserna är naturligtvis flytande men kan grovt sättas exempelvis med ledning av å ena sidan regleringsgraden som ett mått på graden av flödesreglering, dvs. utjämning av säsongvariationerna. å den andra aggregerade vattenuttaget som ett mått på vattenavledningen och bevattning. Man kan också diskutera vad för försörjningsändamål vattenresursutvecklingens slutmål är och hur slutskedet skall definieras (se t. ex. Reynolds l979).

314 Bilaga 5

I. Naturligt skede ll. Skede med stegvis utveckling Ill. Fullt utvecklat skede

. vattendelaren centrum med stort vattenbehov © ----- skyddsvall mot översvämning _› regional vattenöverledning för multipelbruk t reservoi r ---› återledning av avloppsvatten -0 ytvattenanvändning __› vattenöverledning g grundvattenanvåndning o privat vattenanvändning O vattenbehovscentrum

Fig. l Et! avrinningsom- Synsättet är intressant och konstruktivt genom att det så starkt belyser rådet olika utvecklings- det dynamiska inslaget i all vattenresursutveckling och vattenplanering. skeden Den tid som går att överblicka inskränker sig till några få år. medan planeringen som sådan måste ses som ett led i en långsam utvecklingsprocess, där tidsperspektivet är 100 år snarare än IO år. I ñg. 2 karakteriseras några svenska vattendrag med avseende på nyssnämnda utvecklingsgrad (Falkenmark 1979). Å ena sidan tas hänsyn till vattenregleringarnas omfattning. Den anges av kvoten mellan den tillgängliga magasinsvolymen och medelvattenföringen vid områdets mynning (yaxeln). Å andra sidan tas hänsyn till avledningarnas omfattning uttryckt som kvoten mellan sammanlagda vattenuttaget i området och vattentillgången, uttryckt som samma medelvattenföring (x-axeln). Underlagsdata har hämtats från SNV:s (SNV 1978 b med vattenanvändningskartläggning underlagsmaterial). Vattendragen kan indelas i fyra grupper:

D de naturliga vattendragen=de från kraftutbyggnad undantagna Norrlandsälvarna D de reglerade vattendragen med relativt sett lågt Vattenuttag = de stora Norrlandsälvarna D de oreglerade vattendragen med relativt sett ston t.ex. Vattenuttag: Fyrisån D de hårt reglerade vattendragen som samtidigt karakteriseras av relativt sett stort Vattenuttag, t.ex. Skräbeån, Lagan, Gavleån, men också Vänern, Vättern och Mälaren med utloppsälvar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att när det gäller vattenavledning för Vattenförsörjning och bevattning inga svenska vattendrag har en total

Bilaga 5 bl u-n 5 SOU 1980: 40

lll

Regleringsgrad Whites index/% Period

ll 7 Period I el? l l

I | - - - - - - - _ _ _ _ _ _ _-- 1so------ - - - --| ---_---_T--_

l l

UTVECKLINGSSKEDET |

l l

l||:lll II .. .. .. || 100- (lzlll Vanern-Gota al V .. | Lule aIv | . 0 a” Eskilstunaån

l I

Indalsälven ?Emme Ångermanälven 0

o o | | L. Ume älv Jgngan Dalälven Kolbäcksån l

0 l

0 0 Vättern-Motala ström | l 0 Klarälven ° Ljusnan | . .MäIaren-Norrström | L393 0 Gavleån Emån 9 Skräbeån I | ------ --+ m- ------------ --|-----°l NATURLlGA FÖRH. | I l

I l

0 Pite älv l |

(I :n l (m) |

I l

I

1- |

ll l

| AVLEDNlNGSGRAD älv Vindelälvlen Kalix Lidaln! ñyrisån Kävlingeån V - ++ l +++

20 % av medelflödet. Största regleringsgrad i Fig. 2 Utvecklingsskeden avledning som överstiger som väntat att de för ett antal svenska vatsvenska älvar utgör 76 % av medelflödet. Det innebär tendrag. Bilden visarförsvenska vattendragen ännu har en bit kvar till det s. k. fullt utvecklade hållande: mellan regle-

stadiet. ringsgrad och lutagsgrad

för olika floder.

3¶Vattenhushållningsplaneringsprocessen

3.1 Processens huvudled

förutsätter tillgång till både En framgångsrik vattenhushållningsplanering

administrativ process och en metodik för de olika stegen i en lämplig

processen. et. al. (1979) vill dela in vattenplaneringsprocessen i två Castensson där man klarar ut vilka huvudled: Å ena sidan problemidentifieringen som skall mötas genom förbättrad vatenhushållning. I detta steg problem mån vattnet i vattendraget förmår att möta gäller det att bli klar över i vad med förväntad modernisering i regionen. Eftersom vatkraven i samband

tenbeskaffenheten har avgörande betydelse för användbarheten gäller det

316 Bilaga 5 SOU l980: 40

emellertid att också göra klart för sig vilka önskemål man vill ställa på framtida vattenbeskaffenhet i vattendraget delsträckor. på olika Å den andra sidan själva strategiva/sprocesseri. där man mer i detalj ser igenom möjligheterna att öka vattentillgången resp. styra vattenbehoven. eller med andra 0rd välja den vattenhushållningsstrategi som bäst tillgodoser uppställda mål och önskemål. och är realistisk som samtidigt och möjlig att genomföra. Strategin sammansätts av olika typer av åtgärder:

dels sådana som gör vattenresurserna bättre lämpade att möta identifiera-

de eller förutsedda behov (t.ex. akvedukter. flödesreglering. vattenrening). dels styrmedel av olika slag som påverkar dessa behov (t. ex. vatten-

mätare. avgiftsbeläggning. anläggningsförbud). Det allmänna syftet är att mildra eller avvärja de problem och konflikter ifråga om vattenanvändning som kan förutses i ett längre tidsperspektiv.

I allmänhet gäller arbeta det att samtidigt mot flera övergripande mål: i USA föreskrivs exempelvis när det gäller statlig planering av vattenresurser och anslutande markresurser de båda målen parallella nationell ekonomisk utveckling samt bevarad (US miljökvalitet Water Resources Council 1973). Målen är ofta omöjliga att helt tillgodose samtidigt: det ena kan exempelvis kräva långtgående nyttiggörande av vattenresurserna vil-

ket reducerar miljökvaliteten och därför strider mot det andra målet. Det är därför nödvändigt att kompromissa. kan då vara Lämpligt att man presenterar - kanske ett par olika extrema - alternativ mellan vilka det

slutliga valet träffas. Viktigt är att man ordentligt klargör huvudalternativens konsekvenser i olika avseenden. I de amerikanska föreriktlinjerna skrivs exempelvis att man skall ange både positiva och negativa konsekvenser för såväl den ekonomiska regionala utvecklingen som för den sociala välfärden. För att underlätta beslutsfattarnas valmöjligheter bokförs för- och nackdelarna härvid i fyra tydliga kontouppställningar: två för de övergripande nationella målen och två för de båda regionala hän-

synstagandena.

Vattenplaneringsprocessen utmynnar i konkreta förslag till av åtgärder olika slag. Möjligheten att förverkliga dessa beror självfallet av många faktorer bl. a. planens politiska förankring, graden av realism, kontakten med vattenintressenterna. allmänhetens medverkan m. m. Alla dessa aspekter måste givetvis vara ordentligt tillgodosedda.

3.2 De enskilda stegen i processen

Ser man processen mera (Donovan i detalj kan den brytas ned ytterligare

1979. Pentland et. al. 1979). exempelvis enligt följande. se även tig. 3. l. Förberedelser i form information av den grundläggande som behövs för att fatta beslut om att en plan skall utarbetas för ett visst område.

2. Problemidenrifiering genom att ställa de förutsedda behoven av vat-

ten och vattenutnyttjande i relation till vattenresursernas Oliegenskaper. ka användargruppers intressen i vattenresursen kan därvid systematiseras

på olika sätt. Man skiljer på vattenutnyttjande efter avledning resp. i vattendraget. De olika vattenbehoven innebär att anspråk ställs dels på att utnyttja vattnet. vilket innebär krav på att vattnet skall vissa uppfylla minimivillkor ifråga om mängd resp. beskaffenhet. :ie/s på att få göra

SOU 1980: 40 Bilaga 5 317

Fig. 3 Vatlenreszzrsplrl- Samhäl ls- neringens olika faser. systemets Källa: Hjorth. P. m. fl. utveckling och ( I978). struktur

Vatten och samhälle 1. Utvecklingstrender Data- 2. Vatten och mark- underlag användning Modeller 3. Förbrukningsbehov

och

Vattenanspråk Vattenresursemas karak täris rika ekonomisk 1. Datainsamling

2. Hydrologiska aspekter 3. Markanvändningsaspekter 4. Kvalitet Prognoser 5. Känslighet för påverkan

IntegreradNormer

naturresursplanering

| L-?ü-ji? --;--=r-å-_----------_iá?-1-2-

L . . . . ; Problem/den n frering

Samhällskrav i

Lagstiftning Kon flik :analys Intressen ternas målsättningar Anvisningar Normer

styrmedel Styrmedel Ekonomiska Alternativa Iösningar Tekniska Administra- ingreppstiva möjligheter

Konsek vensana/ys 1. Sociala 4. Externa effekter mnsekvense 5. Framtida 2. Ekonomiska möjligheter konsekvenser 6. Känslighetsanalys 3. lntressentrelaterade konsekven- 7. Miljöeffekter

Vattenresursplaneringl

Wi

Analysdokumen ration

i Modeller för

Aktuella

politiska Val av alternativ alternativvardenng värderingar Kriterier

i

Genom förande

l

- Efteranalys \

318 Bilaga 5 SOU 1980: 40

ingrepp dvs. framkalla påverkan av det naturliga cirkulationssystemet vad gäller både mängd, säsongvariationer och beskaffenhet. Genom sådan påverkan kan vattnets mängd eller beskaffenhet lokalt förändras så att konflikt uppstår med andra utnyttjandeanspråk. För att nå fram till en identifiering av de framtida problemen måste en prognos göras över framtida användarintressen och samspelet mellan olika intressen analyseras. Man undersöker med andra ord i vad mån vattenresurserna förmår möta de förväntade anspråken och i vad mån användarintressena är inbördes förenliga eller oförenliga.

Processen inrymmer en detaljerad analys av vattenresursens egenskaper. Å ena sidan flöde och vattenstånd med deras extremer i olika sektioner av vattendraget. Å den andra vattenbeskaffenheten och dess säsongvariationer utefter vattendraget. Vidare omfattningen av otillfredsställda behov av vatten i nuläget och de önskade framtida förhållandena med hänsyn till olika intressen. Likaledes vad som kan göra det svårt att uppnå de olika krav beträffande mängd, vattenstånd och Vattenkvalitet som reses från olika håll.

Problemidentifieringen leder till en precisering av vad man vill uppnå genom planeringen, dvs. de närmare önskemålen; t. ex. att minska översvämningsrisken i x-stad och utefter y-älven, att åstadkomma vattenförsörjning av x-stad, att möjliggöra bevattning av z-slätten. att möjliggöra energiproduktion i kraftverken utefter y-älven, att öka grönområdena utefter y-älven, att förbättra rekreationsmöjligheterna i närheten av x-stad, och av båtsportmöjligheterna på y-älven.

3. Alternativgenerering varvid man söker sig fram till de olika åtgärder eller (vanligen) kombinationer av åtgärder, varigenom de eftersträvade önskemålen kan uppnås och de övergripande målen mer eller mindre realiseras. Processen börjar med en identifiering av möjliga åtgärder. Dessa består av tekniska åtgärder varigenom resursegenskaperna (flödet, vattenkvaliteten) förbättras eller av olika styrmedel, t. ex. avgifter, föreskrifter, markzonering etc., varigenom behoven kan påverkas. Alternativen kan sedan utformas så att de renodlar enskilda övergripande mål, t. ex. maximal ekonomisk nytta, maximal hänsyn till miljökvaliteten etc. För varje alternativ preciseras de olika åtgärderna, t. ex. anläggning av reservoarer, skyddsvallar, markförvärv, markzonering, reningsverk, återanvändning av vatten, omlokalisering, skogsplantering, restaurering av befintliga anläggningar, anläggande av parkområden osv.

4. Plananalys som innebär en metodisk analys av de alternativa planer som alternativgenereringen ledde fram till. Plananalysen omfattar å ena sidan analys av de olika alternativens konsekvenser i olika avseenden. å den andra värdering av dem.

Vattenresurserna i ett visst avrinningsområde och de olika anordningarna för avledning, återledning och reglering beskrivs därvid i form av system, som också inkluderar de delsystem som styr vattenanvändningen och de system som påverkas av företagna åtgärder. Ofta är systemets uppbyggnad så komplicerad att man för att kunna arbeta med det och analysera detsamma närmare tvingas ta datortekniken till hjälp. Analysen av systemet kan emellertid genomföras med hjälp av olika teknik, t. ex. med systematiskt tänkande eller enklare matematisk analys som man var

SOU 1980: 40 Bilaga 5 3 l9

hänvisad till innan datorerna möjliggjorde mer avancerad teknik. l våra dagar har det blivit allt vanligare att komplexiteten hos systemen och därför också den matematiska analysen har framtvingat automatisering av hela processen genom utnyttjandet av datorer. I arbetet med plananalys använder man sig i dag mycket av modellteknik: å ena sidan optimering.:modeller i sökandet efter bästa alternativ, å den andra simuleringsmodeller som beskriver vattenresursernas tillstånd som respons på åtgärder av olika slag. För hela den här processen används ofta samlingsbegreppet .systemanalys.

a

l simuleringsmodellen försöker man på en dator spela upp” konsekvenserna av olika åtgärder. Med modellen simulerar man då vattendragets tillstånd och reaktioner eller grundvattnets strömningsförhållanden under olika årstider och under olika meteorologiska förhållanden. t. ex. under våtår och torrår, resp. vid olika uttag av grundvatten ur en viss grundvattenförande geologisk bildning.

Plananalysen består av två huvuduppgifter:

a. Konsekvensanalys för de olika alternativen som går ut på att studera alternativens konsekvenser med avseende på ekonomi, miljöeffekter, social välfärd etc. Detta innebär att man först och främst systematiskt söker sig fram till hur de olika åtgärderna påverkar olika miljöfaktorer och hur dessa samspelar inbördes: fysiografiska faktorer (t.ex. älvlutning, avrinning, sedimentation, erosion. infiltration, grundvattenförhållanden), biologiska faktorer (t.ex. hotade miljöer och organismarter. primär- och sekundärproduktion av växter resp. djur. anrikning av giftiga ämnen i näringskedjorna). kulturella faktorer (t.ex. paleontologiska, historiska, arkeologiska, samtida miljöer) och markanvändning (t. ex. jord- och skogsbruk. servicefunktioner, bostadsförhållanden. kommersiella förhållanden, industrier. kommunikationer). På liknande sätt söker man sig fram till hur olika faktorer samspelar för att ge sociala effekter i form av t. ex. ändrad sysselsättning, ändrade inkomstförhållanden, ändrad livskvalitet etc. Därefter måste de många konsekvenserna specificeras och på lämpligt sätt kvantiñeras och sammanställas.

b. Värdering av de olika alternativen, som innebär att man först undersöker hur väl vart och ett av dem uppfyller de enskilda önskemålen (dvs. vad man ville uppnå) och att man sedan rangordnar dem på lämpligt sätt.

Man måste nu försöka kvantitativt uppskatta måluppfyllelsen både i relation till de övergripande målen (t. ex. bästa ekonomiska utbyte, minska miljöeffekten) och de enskilda önskemålen (t. ex. minskad översvämningsrisk etc. enl. ovan). Vissa faktorer går därvid att värdera rent ekonomiskt - de är värderbara (tangibler) t. ex. råvattenkvalitet, ñskevärdet, delvis kanske också rekreationsvärdet. Andra faktorer är däremot svårvärderbara (intangibler) och får då i stället värderas enligt en relativ skala t. ex. genom poängsättning från 0 till l00 (ett vattenområdes allmänna kvalitetsstatus, ñnansieringsmöjligheter, ekologisk kvalitet, risk för störningar i vattenförsörjningen etc.).

Värderingen bör utmynna i en analys där man närmare jämför alternativen med varandra, och väger deras fördelar och nackdelar mot varandra. Vid rangordnandet försöker man jämföra alternativen på lämpligt sätt. ibland i direkta ekonomiska termer. ibland genom poängsättning som

320 Bilaga 5 SOU 1980: 40

anger hur väl varje alternativ uppfyller de olika önskemålen. Vid rangordningen kan man välja att ge alla mål lika vikt eller att ge vissa mål större vikt än övriga (t. ex. minskad översvämningsrisk).

4 Metoder för

plananalys

Redan de många olika som vattenanvändningsformer behöver sammanjämkas och deras tämligen olika krav på vattenresurserna gör strategivalsprocessen mödosam. Därtill kommer att vattenintressena är geografiskt utspridda i flodområdet. Man måste sålunda hantera både konkurrensen mellan olika lokala intressen och konflikterna mellan uppströmsintressen och nedströmsintressen. l det skede då man griper till vattenresursplanering är samspelet mellan alla dessa intressen dels inbördes, dels med övriga faktorer i samhället ofta så komplext, att systemet inte går att hantera enbart med intuitionens hjälp eller med andra enkla hjälpmedel annat än i det inledande skedet då problematiken klargöres och belyses, exempelvis med ledning av olika extrema åtgärdsalternativ. Vänerutredningen (SNV l978a) är ett exempel på användning av deskriptiv metodik för att i form av extremalternativ belysa möjligheten att tillgodose enskilda mål. När det gäller att fmna fram till vilken kombination av konkreta åtgärder - tekniska likaväl som administrativa - som på längre sikt kan tänkas bäst

avvärja problemen i ett område krävs däremot mera avancerad teknik. Den under andra världskriget utvecklade operationsforskningen (cybernetiken) har i flera fall visat sig värdefull för sådan plananalys. Systemanalys, som tekniken numera benämnes, framhölls också av FNs Vattenkonferens i Argentina 1977 som en betydelsefull och användbar metod när det gäller komplex vattenplanering (FN 1977).

4.1 Ett illustrativt exempel på avancerad vattenhus-

hållningsplanering

Ett fall där Systemanalys tillämpats för val av strategi för vattenhushållning och som kan tjäna som illustration av avancerad är vattenresursplanering Arnofloden i Italien (Lotti & Beomonte 1979). ñg. 4. Huvudproblemen var här tre: stigande vattenbehov för både samhällen, industri och bevattning. tilltagande vattenföroreningar samt svåra översvämningar i dalgången, bl. a. av staden Florens.

Planeringsarbetet uppdelades i en serie faser. Först man analyserade vattenbehovets sannolika utveckling. Därefter följde av vaten utredning tentillgångens karakteristika. Underlag utgjorde data av olika hydrologiska slag som med hjälp av hydrologiska avrinningsmodeller användes för beräkning av vattenföringen på olika vattendragssträckor, dess säsongvariationer och tluktuationer mellan olika år. Utgångspunkt var månadsnederbörden i olika delar av avrinningsområdet I arbetets under en 50-årsperiod. tredje fas utreddes sannolikheten för flöden av olika svårighetsgrad, flödenas fortplantning nedför vattendraget, översvämningsskadornas omfattning samt möjligheten att dämpa översvämningarna genom regleringsanläggningar. Fjärde fasen avsåg beräkning av framtida föroreningsbelast-

Bilaga 5 321 sou 1980: 40

av reningsanläggningar, samt bestämning av “accepning, möjlig placering

tabla föroreningshalter på de olika vattendragssträckorna. tekniska anläggningar och Därefter följde en inventering av möjliga

dvs. reservoirer, stone överledningar och omledningar, deras placering,

i vattendraget, reningsanläggningar m. m. Sista fasen omfattade rensningar sökandet efter den lämpligaste kombinationen av sådana anläggningar,

samt utplacering av översvämningsskydd men också lämptappningsregler för genomförandet. l analysen av de olika kombinationerna lig tidsordning i olika avseenden för olika ingick naturligtvis analys av konsekvenserna

situationer. Därvid använde man en simuleringsmodell för hydrologiska matad med vattenföringsdata ur SO-årsserien för att komma vattendraget, lågvatten, torrår, våtår etc. åt förhållandena vid högvatten,

4.2¶Systemanalys

har under de senaste decennierna hunnit utvecklas till ett Systemanalysen i beslutsfattandet också på vattenresursområdet. Den viktigt hjälpmedel

innebär rent generellt att man först gör en analys av de för problemställ-

ningen avgörande faktorerna och det sätt på vilket de samspelar inbördes.

bestäms den eller de bästa vä- Därefter genom matematiska Fig_ 4 vanememmpla_

beräkningar

aktuella önskemål. Med hjälp av matematiska modeller Wing m. Amofzøden ,garna att uppfylla under olika årsti- Italien. simulerar man bl. a. vattendragssystemets uppträdande Vidare man a- ^""""33°måde'der och olika extrema hydrologiska förhållanden. analyserar

w. ._. Italien

r»-w.r-““' k.

Montcatini \-\ I \-\ . rf! g. \/ m J 9 å “x I \ E

o n

_/i ö Pstoia å \-\_ ø 9 m g X 9a no .tå å!) o Sao-x l_\ ä -0 °s v9 - iii 3 x :x :a /om e Flora f k_

k.. \ l . LOD a _ of Em / ARN c \q\\° 0 /

Livorno --3

i, /\

J »- ,“ r s Giovanni p L.- \ Valdarno «\ ( ( S Miniato ^ C l . Fiaosrlåntino \./ Montevarchi

V:

Tyrrenska

ha vet

322 Bilaga 5 SOU 1980: 40

b. Schema för den systemanalytiska optimeringsprøcessen.

I › j. . i ›OC oue|o5

O cow

n__u_._:=v:_ :...030

ö. Scøxuwn umEovoåa :ljouegq3w .

å» ouegasJog

cocxuø oumes

›o:øn:a:u.namnen

cwum..Eowoc_cct›m_ms_ ,im

mcwmnmaøaawäb3832:_

I

E __o.zov_se__av_.ecozxømt [L UGøånaam

:C0 B .

L

.uucfolålla _ájx_

ÃlLH.

|eue›|pn/\nqseuegqg å ÖÖ .g ü. I OUOJO ü

cñwouêcoaaü.x.ø›tm§:w=m›auousv. -] mucmio

c_uwanEcøunu›vi:

mma.Eom.mc_cc_..m

mqwv .

âñøncczmåxuroED

uoøzmoåmmucüuêxw:_3922:Oimømuwå

4 4 å n» aaoumg i á

.c..zpu.o_._z›ogo_.mümwnmür_

D

_ocoxuwn

coc._wu_mo..>ü

mufêo

...lzøucllfcctuullu.

ww.o_m

a

o:.iv_u

.ocmxomn

»E252

_I_

räwv=w

_mcuxomn

Svmz

|eue›|epuepawe

SOU 1980: 40 Bilaga 5 323

de möjliga konsekvenserna i olika avseenden (ekonomiskt. socialt. miljömässigt etc.) av åtgärder som bedöms tänkbara.

Ett par internationella Översikter belyser systemanalysens användning inom vattenhushållningssektorn både i i-land och u-land. En ECE-inventering omfattar 74 fall av praktisk tillämpning (ECE 1979). en sammanställning till FN-seminariet om vattenplanering i Italien ijuni 1979 22 illustrativa exempel (Rogers 1979). En sak som ofta betonas är att systemanalysen skall ses framförallt som ett värdefullt hjälpmedel för beslutsfattandet. Dess främsta värde ligger i förmågan att hantera ett komplext faktaunderlag bemängt med olika slag av osäkerhet. Tekniken gör det möjligt att via matematiska modeller foga samman olika kunskapsområden till en helhetsbild. Systemanalys är emellertid inte liktydigt med användning av formell matematisk modellteknik för problemlösning. Matematiska modeller av systemet och dess delar används däremot som ett verktyg när man analyserar samspelet mellan olika faktorer och vid undersökning av tänkbar måluppfyllelse av olika åtgärder.

Att systemanalysen erbjuder ett intressant redskap också på vattenresursområdet inses lätt av att vattenförvaltningen måste se vatten som ett ytterligt komplext system i vilket ingår tre skilda samverkande delsystem El vattnet som fysikalisk naturresurs El det spektrum av teknik som står till förfogande för reglering och kontroll,

av vattenresursen D det socio-ekonomiska system som styr vattenbehov och intresseföränd-

ringar. Hanterandet av de olika delsystemen gör att systemanalysen uppenbarligen måste förfoga över flera huvudtyper av modeller: hydrologiska modeller som beskriver vattnet som rörlig resurs med avseende på flöde resp. kvalitet. teknisk-ekonomiska modeller som gör det möjligt att analysera tekniska och ekonomiska funktioner hos anläggningar och distributionssystem av olika slag, samt modeller som medger en framtidsorienterad analys både över intresseprofilens förväntade utveckling och över utformningen av de olika slag av styrmedel som bör ingå i en adekvat vattenhushållning- och miljövårdspolitik. Ordet “system” står alltså i sammanhanget närmast för strävan att se på .systemet som en helhet under medverkan av olika expertgrupper, både hydrologer. kemister, biologer. tekniker. ekonomer, samhällsvetare, beteendevetare etc. En viktig fråga är naturligtvis hur man avgränsar systemet. Självfallet måste det väljas så att alla viktiga vattenintressenter fångas in. Här spelar problemställningen en avgörande roll. Av hydrologiska skäl är avrinningsområdet den naturliga utgångspunkten. Behoven av vattenanvändning följer emellertid samhällsstrukturen. Därför spelar också den ekonomiska geografin in. Ett utanför vattendelaren beläget storstadsområde. som framgent kan komma att ta vatten från flodområdet ifråga, måste exempelvis tas med i systemet eftersom ett sådant intresse med nödvändighet måste beaktas vid en långsiktig och flexibel vattenresursplanering.

Även om litteraturen är rik på exempel där systemanalysen kommit till användning, har det emellertid tagit lång tid att få metoden att slå igenom

324 Bilaga 5 SOU 1980: 40

på vattenområdet (Rogers 1979). Detta förklaras bl. a. av att experterna som behärskar tekniken alltjämt är relativt få. Utvecklingen har också bromsats av den klara generationsklyftan i utbildningshänseende mellan äldre och yngre vatteningenjörer. Därtill kommer att informationsutbytet mellan systemanalytikerna och beslutsfattarna länge försvårats genom experternas alltför tekniska och för beslutsfattare och andra obegripliga språk.

5 Aktuell

forskning

Avslutningsvis skall något beröras den aktuella forskningen rörande vattenhushållningsplanering och metoder för strategival varvid särskild tonvikt fästs vid forskningen i Norden.

5. l Problemanalyser

Två svenska probleminventeringar rörande vattenresursplanering men med olika infallsvinklar har utförts: dels i samband med forskningsplaneringen vid SNV:s forskningsnämnd. dels för planeringen av den temaorienterade forskningen vid Linköpings universitets filosofiska fakultet. där temat Vatten i natur och samhälle” utgör ett av de fyra teman kring vilka fakultetens forskning fokuseras. Den av SNV initierade utredningen av forskningsoch undersökningsbehovet är relativt översiktlig. Den utmynnar i betonandet av problem och kunskapsluckor som anses särskilt betydelsefulla för den av SNV prioriterade vattenplaneringsforskningen, se tabell l (Hjorth et al 1978).

Utredningen ifråga har sedermera följts upp inom en särskild projektgrupp genom utarbetandet av ett detaljerat 4-årigt forskningsprogram (Eriksson et al 1979). Gruppen analyserade därvid närmare forskningsbehovet inom vart och ett av planeringsprocessens olika steg. Det resulterande delforskningsprogrammet återges i fig. 5. Projektgruppen har också i uppgift att dels starta övergripande systemstudieri några svenska avrinningsområden och därvid pröva olika metoders användbarhet för våra förhållanden, dels ur forskningsmässig synpunkt utvärdera hittills genomförd vattenvårdsplanering i Sverige. Forskningsprogrammet vid SNV är uppdelat på sex skilda problemområden:

D utveckling av ett koordinerat vattendatasystem D vattenresursplaneringens anknytning till annan regional samhällsplanering D utveckling av vattenkvantitets- och vattenkvalitetsmodeller D utveckling av metodologi för allmänhetens medverkan i vattenresursplanering D utvärdering och kontroll över planens genomförbarhet D administrativa och legala styrmedel inom vattenresursplaneringen.

SOU 1980: 40 Bilaga 5 325

Tabell l Sammanfattning av problem och kunskapsluckor enligt Hjorth et al 1978

Led i planerings- Problem Kunskapsluckor processen Resursanspråk Hur omfattande är Prognostekniker.

anspråken Parameteruppskattning.

Modeller för integrerad ekonomisk och

naturresursplanering. Resurspotentialen Dataunderlag Vilka data?

Hur omfattande och intensiv datain-

samling?

Naturvetenskapliga modeller för avrin-

ningsområdets status och respons. Problemidentiñering Systembeskrivning Lämplig abstraktionsgrad?

Hur förenklade kan de fysikaliska mo-

dellerna göras?

Hur kan allmänt hållna målsättningar

operationaliseras? Konfliktanalys Samhällskravens l vilken mån kan samhällskraven

inverkan styras? Alternativa Grovsållning screening models. lösningar av alternativ Samhällsvetenskapliga och naturveten-

skapliga styrmodeller. konsekvensanalys Styrmedlens Modeller för känslighetsanalys.

systempåverkan Modeller för alternativvärdering.

Operationella urvalskriterier. Analysdokumen- Vilket besluts- Hur skall dokumentatation underlag? tionen vara utformad?

Vilken information?

För ettvart av dessa problemområden har de centrala frågeställningarna preciserats. Den fyraåriga forskningsverksamheten är starkt avnämarinriktad och syftar till verklighetsnära anvisningar när det gäller metodiken vid vattenresursplanering i Sverige.

Linköpingsgruppens uppgift å andra sidan var att ge en översikt över forskningsbara och samtidigt samhällsangelägna problem med anknytning till frågan om markanvändning och kulturutveckling i relation till vattenförhållandena. Rapporten ger en tämligen fyllig diskussion av olika delproblem som bedömts särskilt intressanta med tanke på organiserandet av en tvärvetenskapligt organiserad forskning. Den kan på sätt och vis också

som en - - Eftersom den uppfattas om än ofullständig kunskapsöversikt. är rik på hänvisningar till aktuell utländsk forskning. kan det här räcka med att hänvisa den intresserade läsaren till publikationen ifråga som är tillgänglig i bokhandeln (Castensson et al 1979).

5.2 Metodutveckling och metodtestning

Testning av vissa systemanalytiska metoder på svenska förhållanden har redan påbörjats. Forskningsarbetet leds av professor Gunnar Lindh, LTH, och skeri nära samarbete med International Institute of Applied Systems

328 Bilaga 5 SOU 1980: 40

Analysis (IIASA) i Laxenburg, Österrike. IIASA intresserar sig därvid speciellt för problemen inom Kävlingeåns avrinningsområde, som upptagits som en internationell case study. Ett inledande försök att tillämpa optimeringsanalys för vattenvårdspla-

nering i Rönneån (de Maré 1977) visade att det inte är möjligt att optimera reningsgraden för de olika reningsverken i ett vattendrag. så länge man inte

enats om önskvärd kvalitetsstatus i vattendraget. Önskemålen är emellertid svåra att precisera eftersom normerna för reningsverken idag tar sikte

på reningstekniken istället för föroreningseffekten i recipienten. Önskemål om en förändring härvidlag har dock rests på senare år (Hallquist l977. Isaksson l978).

I Kävlingeån har man avgränsat de grundläggande och studeproblemen rat hur man skall se på Kävlingeåns vattenresurs i den regionala utveck-

lingen. Särskild uppmärksamhet ägnas samhällsplaneringens administrativa struktur och vilka problen den kan leda till för vattenplaneringens del (Hjorth et al 1979).

IIASA-forskningen å sin sida har koncentrerats till en analys av vissa nyckelproblem (Andersson et al 1979). Ett av dessa är av administrativ karaktär och knutet till det kommunala planeringsansvaret och dess konsekvenser. Genom att anspråken på vattenresurserna till stor del utgår från markanvändningen, och vattnets karaktär ofta gör det till en förenande länk mellan vitt skilda aktiviteteri samhället, måste givetvis vattenplaneringen samspela med den fysiska markanvändningsplaneringen. Den avser jujust att försöka lösa konflikter som gäller markanvändning inkl. åtkomst av sjöar och vattendrag. IIASAs intresse gäller här närmast en möjlig struktur för samordning av fysisk planering. naturresursplanering och ekonomisk planering. Mångfalden av aktörer i sammanhanget. med deras inbördes oförenliga intressen. gör att man för att få målkonflikterna bättre belysta hellre inriktar sig på utarbetandet av en serie scenarios (renodlade alternativ) än på en enda optimerande plan.

Testning av systemanalytiska metoder omfattar även Svartån i Närke där man vill finna fram till principer för sammanvägning av vattenanspråk

med hjälp av en hanterbar modell. Betydande intresse ägnas formulerandet

av möjliga styrmedel samt de legala aspekterna på vattenplanens förverkli-

gande. Projektet är inriktat på att skapa ett “pedagogiskt hjälpmedel för forskare och beslutsfattare snarare än en formell vattenhushållningsplan. Ett probelm som särskilt skall belysas är att vattenresursen utgör en restriktion för framtida av framförallt

utveckling jordbruksbevattning och

rekreation i området (Persson 1979).

5.3 Några viktiga

forskningsproblem

5.3.1 och

Problemidentiñering konfliktanalys

Problem som särskilt uppmärksammas i SNV:s forskningsprogram (Eriksson et al 1979) är följande:

El behovet av data betr. vattenförhållanden och påverkande faktorer som skall preciseras liksom kraven på tillförlitlighet och noggrannhet

SOU I980: 40 Bilaga 5 329

D hur olika intressenters behov skall uttryckas och vilka variabler som är

mest adekvata i en vattenresursplanering D en kritisk granskning av olika prognosmetoder när det gäller framtida

anspråk på vatten. Resursbeskrivningen innefattar karakterisering av vatten med tanke på olika typer av vattenanvändning. Limnologiska frågeställningar är här relativt väl belysta (Lettevall 1975. Arnemo & Carlsson l979). Hydrologiska frågeställningar befinner sig däremot ännu på grundforskningsstadiet: det avgörande problemet att karakterisera vattentillgången i ett vattendrag där mätningar saknas är sålunda nära knutet till dels utvecklingen av avrinningsmodeller som utgår från information av fysiograñsk natur, dels frågan om hydrologisk regionalisering med samma utgångspunkt, se t. ex. Gottschalk & Krasovskaia 1979. Eftersom strategivalet måste inriktas på att undvika framtida krissituationer spelar givetvis extremförhållanden en central roll i karakteriseringen. Här är att märka att riskvärderingen givetvis knyter sig till framtida förhållanden mer än till aktuella förhållanden. och att man därför måste beakta också exempelvis återverkan av sådana markingrepp, som innebär att naturliga vattenmagasin försvinner eller att uppdelningen av nederbörden på avdunstning resp. grundvattenbildning och avrinning ändras (Castensson et al l979). Den framtida vattentillgången utgör det aktuella vattenflödet plus framtida tillskott minus framtida förluster.

Linköpingsgmppen framhåller behovet av en distinktion mellan vattenkvalitet och vattenbeskaffenhet: den senare är objektivt baserad medan den förra knyter sig till en bestämd form av användning (Castensson et al l979). l en nyligen presenterad andra problemöversikt (Dottne-Lindgren et al 1979) analyserar gruppen bl. a. följande frågor: D hur uppstår vattenbeskaffenhet D hur påverkas organismerna av ändrad vattenbeskaffenhet D Vattenkvalitet i relation till vattenanvändning D vattenbeskaffenhet och hälsa. Frågor som berörs gäller krav på vattenbeskaffenhet för olika användningsformer, men också användbarhetsbedömning när det gäller ett visst vattenområde och metodiska problem vid beskrivning av Vattenkvalitet.

I Norge bedrivs ett mycket ambitiöst och intressant forskningsarbete. l anslutning till den nu pågående försöksverksamheten i Bøelva i Telemark diskuteras exempelvis hur Vattenkvalitet skall kunna värderas och framläggs förslag till en samlad klassiñceringsstruktur. Den utgår ifrån tre skilda utgångspunkter: generell påverkan, brukarintressen samt ett rent naturvetenskapligt baserat system (Thaulow 1978). Ett annat forskningsproblem gäller samspelet och den inbördes förenligheten mellan olika vattenintressen och hur den kan åskådliggöras exempelvis med matriser av olika slag (Thaulow 1977).

Den ungerska vattenplaneringsforskningen har bl. a. intresserat sig för sammanvägningen av resursdata och anspråksdata. Den användbara vattentillgången måste bestämmas för olika nivå av sannolikhet både i tidiga skeden av flodområdesutvecklingen, då avloppsutsläppen ännu kan räknas

330 Bilaga 5 SOU 1980: 40

in i tillgången utan vidare villkor, och i senare skeden. då användbarheten knyts till införandet av reningsåtgärder av olika 1978). slag (Dávid När det gäller konfliktanalysen upptar även SNV-projekten en del olika frågeställningar. Bland annat påpekas att det gäller att vara både skarpsynt och framsynt vid analysen eftersom sådana konflikter. som idag kan synas obetydliga sett i ett kort tidsperspektiv, kan i ett längre tidsperspektiv generera svåra konflikter (Eriksson et al 1979). Sålunda påpekas att planeringslitteraturen är full av exempel där kortsiktiga lösningar på stora akuta

konflikter lett till en på längre sikt otillfredsställande beroentotallösning, de på att mindre betydelsefulla dolda konflikter så småningom förstorats eller lett till sidoordnade konflikter som blivit betydelsefulla.

5.3.2¶Strategivalsprocessen

När det gäller plananalysen och dess olika led upptar SNV-programmet en hel del olika problemställningar (Eriksson et al 1979)

D användning av olika typer av vattenfördelningsmodeller D användning av olika typer av programmeringsteknik D användning av scenariotekniken D klargörande av konsekvenserna av en plan D frågan hur man med hjälp av fysiska och/eller samhällsekonomiska data kan karakterisera storheter i kvantitativa vars värde är svårt att uttrycka termer D inventera olika målsättningar med en vattenhushållningsplan D frågan vad en vattenresursplan bör innehålla och vad man formellt bör fatta beslut om D den roll allmänheten spelar och olika att direkt gruppers möjlighet eller indirekt påverka beslut i planeringsfrågor.

Beslutsprocessen i vattenprojekt och den inbördes skillnaden mellan olika intressegruppers bedömningsgrunder uppmärksammas av Linköpingsgruppen (Castensson et al 1979). En rad problem i sammanhanget diskuteras: allmänhetens medverkan, vem som representerar allmänna opinionen samt formerna för dennas olika medverkan, grupper som berörs, skillnaderna dem emellan och deras förmåga att påverka exempelvis vilka alternativ som överhuvudtaget kommer upp till diskussion och vilka alternativ som av olika kortsiktiga hänsyn inte ens diskuteras. Ett annat viktigt problem är samhällets och föränderlighet hur den kommer in i vattenplaneringen. Flertalet dokumenterade planeringsfall räknar nämligen inte med att beskaffenheten av mänskliga behov, sociala värderingar, policy, institutionell struktur eller kommer att förteknologi ändras. Visserligen förenklar detta kraftigt planeringen men däremot ignoreras verkligheten, eftersom större vattenanläggningar har en livslängd på 30 ä 40 år. Ett aktuellt exempel är Bolmenprojektet. Föränderligheten gäller i realiteten flera olika omständigheter:

D kunskapsmassan förändras och kunskapen förbättras D behoven ändras och oförutsedda omständigheter tillkommer D opinionsläget, samhällsvärderingarna och miljöintresset ändras.

Bilaga 5 331 SOU 1980: 40

introduceras en uppskattning av I planeringsprocessen måste följaktligen

hur snabba ändringar vad gäller teknik eller värderingar påverkar planför-

slaget. mellan olika alternativ med avseende på När det gäller rangordningen önskemålen blir uppfyllda finns en omfatden grad till vilken de aktuella tande litteratur. Bland annat i Finland har man arbetat med poängsättning matematiskt förfaringssätt redovisas (Hirsto 1976). Ett mera komplext forskare (Dávid & Duckstein 1976). Holländska bl. a. av ungerska mellan olika alternativ kan forskare har intresserat sig för hur jämförelsen sätt för de politiker som har att presenteras på ett enkelt och överskådligt göra valet (PAWN 1977). av olika alternativ är givetvis att En central fråga när det gäller värdering För att kunna bedöma miljökonsekbedöma deras miljökonsekvenser. venser måste man först och främst förstå det grundläggande samspelet

och djurliv i näringskedjans olika led. Här mellan vatten, mark. vegetation och starkt målinriktade miljövårdsforskutgör den vid SNV nu pågående miljökonsekvenser i samband med olika typer av mänsklig ningen rörande verksamhet en mycket betydande länk (SNV 1977).

forskningsprojekt som ett led i det I Danmark pågår ett omfattande Det gäller miljökonsekvenser av ökat danska nationella IHF-programmet. på Själland och är förlagt till Susåns avrinningsområde. grundvattenuttag framförallt samspelet mellan grundvatten Storprojektet uppmärksammar och den effekt som grundvattenuttaget därför får i form av och ytvatten i vattendragen och olika sekundäreffekter av detta reducerad vattenföring och ekologiska förhållanden (Dansk när det gäller både Vattenkvalitet 1978). Projektet innefattar system- och operations- Komite for Hydrologi studier över möjligheterna att uppnå ett rationellt och optimalt analytiska vattenresurser. Hänsyn skall därvid tas till samutnyttjande av disponibla av yt- och grundvatten samt till att vissa kvalitetsvillkor ordnat utnyttjande måste vara uppfyllda trots att de används som recivad gäller ytvattnet Hänsyn skall också tas till möjligheten att utpienter för avloppsvatten.

nyttja sjöarna som regleringsmagasin.

Referenser

A. E., Hjorth, P., de Maré, L. & Thelander, A. L. (1979): Andersson, Resources and Management in Advanced Economics: Water Planning The Case Study of Western Skåne, Sweden - A Background Report.

Working Papers. IIASA, Laxenburg R. & Carlsson, D (1979): Karakterisering av vatten för fysisk Arnemo, planering. SNV PM 1149, Statens naturvårdsverk R., Falkenmark, M ., Lohm, U & Widstrand, C. G. (1979): Castensson, Vatten i natur och samhälle. Liber Läromedel. Lund (1978): Beretning fra Dansk Komite for Dansk Komite for Hydrologi forskningsprojekt i Susåens Hydrologi vedrørende det hydrologiske i perioden 0l.07.l977-30.6.l978. Købenopland og andre aktiviteter

havn Dávid, L (1976): Long-Term Water Management at Regional and River

332 Bilaga 5 SOU 1980: 40

Basin Level”. I: ECE Seminar on Long-Term of Water Planning Management, Vol. l. United Nations, New York Dávid, L (1978): Vizügyi Müszaki Gazdasági Tájékoztatö. Doku- Vizügyi mentáciös és Továbbképzö Intézet, Budapest Dávid, L. & Duckstein, L. (1976): Long-range Planning of Water Resources Development: A multi-objective I: River Basin Approach. Development. Policies and Planning. Vol. I. United Nations, New York - Budapest Donovan, W. J. (1979): The Organizational Structure of Water Planning and Management”. United Nation”s Interregional Workshop on Water Resources Planning: Experiences in a Regional and National Context. Rome-Angere Dottne-Lindgren, Å., Falkenmark, M., Jagner, D., Lohm, U., Svanberg, O. & Widstrand, C. G. (1979): Vatten i natur och samhälle: Vattenkvalitet och vattenbeskaffenhet - en problemöversikt för den Tema-orienterade forskningsorganisationen vid Linköpings universitet ECE (1979): Application of systems analysis in water resources management. ECE Committee on Water Problems. Water/R72/Add 1 Eriksson, G., Hjerling T., Lewan, N. & Lindh, G.(l979): Vattenresursplanering. Förslag till program för verksamheten. Projektgruppen för vattenresursplanering. Statens naturvårdsverk. Solna Falkenmark, M. (1979): Vattenintressen och vattenkonflikter i Södra och mellersta Sverige. Vatten, vol 35, nr 1. Lund Gottschalk, L., & Krasovskaia, I. (1979): Synthetic Approach to Regional Hydrology. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute Research and Training Department. Norrköping Hallquist, S. (1977): ”“Avloppsvattenbehandling till varje pris. Vatten, vol. 33, nr 2. Lund Hirsto, L. (1976): Integrated Water Development Plan for the Lower Part of the Kymi River, I: ECE Seminar on Long -term Planning of Water Management. Vol. III. United Nations, New York Hjorth, P., Lindh, G. & de Maré, L. (1978): Utredning av forsknings- och undersökningsbehovet inom området vattenresursplanering. Inst. för teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola/Lund universitet Hjorth, P., Martins, L., Robertsson, A. & Thelander, A. -L. (1979): Vattenresursplanering för Kävlingeåns avrinnings- och influensområde. Institutionen för teknisk vattenresurslära. Lunds Tekniska Högskola/ Lunds universitet Isaksson, F. (1978): Helsingborgs VA-försörjning. VAVs årsmöte 1978 Svenska Vatten- och avloppsverksföreningen. M 25. Stockholm Lettevall, U. (1975): Bedömningar av ytvatten och förutsättningarna för deras utnyttjande. (Limnologisk delutredning). Forskningsprojektet landskapsanalys för fysisk planering. Forskningsrapport, Delprojekt Limnologi. Lund Lotti, C. & Beomonte, B. (1979): Pilot Project for the Management ofthe Arno River Basin. United Nations Interregional on Water Workshop Resources Planning: Experiences in a Regional and National Context. Rome-Angere

SOU 1980: 40 Bilaga 5 333

Lundgren, L. (1974): Vattenförorening. Debatten i Sverige 1890-1921.

Gleerups. Lund de Maré, L. (1979): Lokalt -

vattenresursutnyttjande ett regionalt planeringsproblem. Inst. för teknisk vattenresurslära. Rapport Nr 1003. Lunds Tekniska Högskola/Lunds universitet

PAWN (1977): Policy Analysis for the Water Management of the Nether-

lands. Study in co-operation with the Rand Corporation. Pentland, R. L., Bathurst, J. & Sydor, M. (1979): Water Planning and

Management in Canada. United Nations Interregional Workshop on Water Resources Planning: Experiences in a Regional and National Context. Rome-Angere

Persson. L.-O. (1979): Vattenresursplanering i Svartåns avrinningsom-

råde - Pilotstudie. lnst. för ekonomi och statistik. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala

Reynolds, R. R. (1979): The Water Grid Concept. I.: Interregional

Water Transfers. Problems and Prospects. Pergamon Press Rogers, P. (1979): The role of Systems Analysis as a Tool in Water

Policy, Planning and Management. United Nations Interregional Workshop on Water Resources Planning: Experiences in a Regional and National Context. Rome-Angera

Statens naturvårdsverk (1977): Forskningsprogram för Forskningsnämn-

den vid Statens naturvårdsverk. SNV PM 913. Solna Statens naturvårdsverk (1978): Användningen av Sveriges vattentillgång-

ar. Redovisning av uppdraget Översiktlig kartläggning av landets vattentillgångar m. m.” SNV PM 1120. Solna

Statens naturvårdsverk (1978): Vänern - en naturresurs. Statens natur-

vårdsverk. Solna Thaulow, H. (1977): Vannressursforvaltning. Norsk Institutt for Vann-

forskning. Blindern Thaulow, H. (1978): Vannbruksplan for Bøelva i Telemark. Norsk Institutt

for vannforskning. NIVA. Blindern United Nations (1977): Report of the United Nations Water Conference.

Mar del Plata U. S. Water Resources Council (1973): Establishment of Principles and

Standards for Planning Water and Related Resources. U. S. Federal Register. Washington. DC

SOU 1980: 40

Statens offentliga 1980 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8] Massmediekoncentration. [28] Offentlighetsprincipen och ADB. [31] Ny [ärnvägslagstiftning ll. [37]

Utrikesdepartementet Utbildning för uppdrag i u-land. [38]

Socialdepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Vissa frågor rörande flerhandikappade. [16] Barn och vuxna. [27]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärarei högskolan. [3] Förenklad skoladministration. [5] Läromedlen i skolan. [15] Utredningen om kvinnliga skolledare. 1.Att vara skolledare. [18] 2.Fler kvinnor som skolledare. [19] Hem och skola. [21] Studiestöd. [25] Mot bättre vetande. [26] Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30] Stödet till dagspressen. [32] Handikappad-integrerad-normaliserad-utvärderad. [34]

Jordbruksdepartementet Jakt- och viltvårdsberedningen. 1.Vildsvin i Sverige. [11]2. Vilt och trafik. [29] Bättre miljöinformation. [24] Vattenplaneringsutredningen. 1,Vattenplanering. [39] 2. Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

Industridepartementet Offentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Övergång till fasta bränslen. [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17] Energi i utveckling. EFUD81. [35] Arbetskooperation. [36] Svensk läkemedelsindustri. [33]

Kommundepartementet Ökad kommunal självstyrelse. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

sou 1980:40 335

Statens utredningar 1980

offentliga

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagarsfängelse. Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U. . Lärare i högskolan. U. . Preskriptionshinder vid skattebrott. B. . Förenklad skoladministration. U. . Offentlig verksamhet och regional välfärd. I. , Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. . Privatlivets fred. Ju. . Övergång till fasta bränslen. l.

10. Ökad kommunal självstyrelse. (DWNUJUTÅWN-I Kn.

11. Vildsvin i Sverige. Jo. 12. Mineralpolitik. l. 13. Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. 14. Kärnkraftens avfall. I. 15. Läromedlen i skolan. U. 16. Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. 17. Datateknik och industripolitik. l. 18. Att vara skolledare. U. 19. Fler kvinnor som skolledare. U. 20. Jämställdhet i statsförvaltningen. B. 21. Hem och skola. U. 22. Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. 23. Statligt kunnande till salu. B. 24. Bättre miljöinformation. Jo. 25. Studiestöd. U. 26. Mot bättre vetande. U. 27. Barn och vuxna. S. 28, Massmediakoncentration. Ju 29. Vilt och trafik. Jo. 30. Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. U. 31. Offentlighetsprincipen och ADB. Ju. 32. Stödet till dagspressen. U. 33. Svensk Iäkemedelsindustri, l. 34. Handikappad-integrerad-normaliserad-utvärderad. U. 35. Energi i utveckling. EFUD 81. l. 36. Arbetskooperation. l. 37. Ny järnvägslagstiftning ll. Ju. 38. Utbildning för uppdrag i u-Iand. UD. 39. Vattenplanering. Jo. 40, Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo.

H71* _ { ç

ISBN 9138-057948

Libel-Förlag kr

i *W* ISSN o375-25ox

AllmännaFörlaget §1.

NYBRO KOMMUN

TH1.

FÖRSLAQ

VATTENOVERSHCF

V%ITENDRAGSKARIA

t

4 i,

---------

KOMMUNGRÄNS

--f---

KOMMUNNAMN

g . NYBRO;

3 ä/ \ GRÄNS FLODQMRÃDE

å

v FQR

;L 0/ 75 FLODOMRADE MED NR

E ALSTERAN

20 30 km

0 5

10;

4_0

›

_1355 r : N

i FÄRJESTA

m; ›

“i

5:50_ mi.. SKC-DGSBY

= ===

uu

M K-KONSUIJI*

\ -7 lCKLEBY Ö s

:“:A

ç _/

1000-03-10

KALRIJH!

KARTA V1

, c

14- SÃMMONÄÅA

------- Lägsta vattenföring Lägsta mânadsmedelvattenföring Årsmedelvattenföring

----- - Högsta vattenföring -°-°°---- Gräns för flodomrâde ALSTERÅN Flodområde

NYBRO KOMMUN FöRsLAç TILL VATTENOVERSIKT VATTENDRAGSKARTA

ö K-KONSIJIJI KALMAR lsmo-os-uy

KARTAV2

NYBRO KOMMUN

m,... v:

PLANERINGSKARTA I SKALAnsoooo

KäVLINGEâNS NEDERBÖRDSOHRADE UEEETQT I UH MEST FÖREKONHHNDE VEGETQTIONSTYP KRONTÅCKNING SKUE YFDZ OBRRRSKOC (END. FLYGBILDST.)

OLÖVBARRSKOG (END. AGRQNSKOG FTHLLSKOG $ÖVRIG BñRRSKOG MBLRNDBñRR PLOVBñRRSKOG 9BOK$KOG QÄDELLÖVSKOG

FÄLTSKIKT SFUKTLÖVSKDG DOHINERRNDE TYP I HLLEMRNS-

RâTTSLIGñ HQRKEN QOVRIG LOVSKOG

ausnns- O_ ån .HYGGE R a - u. ›-

› ›- m_ BUSKHHRKER TñTñ .- m ›_ x var: na - RK m å E ä? “

FUKTIGHET “ L” ° “Z nvme

SKRRP . noVRIG susKnaRK .

TORR-FRISK I _ I 10-70xKRDNT. HQLVüPPET HTORR-FRISK HRG-OCH FÄLHDSHRRK FW” I I I E

SFUKTIGT nox mom. ÖPPET å så ::öPPEN FUKTHRRK ”VR ä :a .z S23

(n .-04 :m: b-:L TORR-FRISK NñRK(EJ SYMB.) o cm ...a ››-<z ...x 004Luz

ü-100x KRONT. HYRHHRK :masse :I ICKE ALLEHRNSRATTSLIG nnRK

ZKÅRR EJ FÄLTKONTRDLL 1:100 000 _. . . . . .. VHTTENDELRRE TÃTORT 10 km

TÅKT n

Kommunal grundvattentäkt Enskild grundvattentäkt Fastställt Skyddsområde för vattentäkt Riskomräde för vattentäkt Regleringsdamm Eventuellt nytt regieringsmagasin Kommunalt avloppsreningsverk, eventuellt utloppsdike Kommunalt avfallsupplag,A planerat industri av betydelse frän vattensynpunkt Grusfürekomst enligt SGU=s inventering Lovgiven grustäkt Siffra anger löpnummer

NYBRO KOMMUN

FÖRSLAQ TILL

VATTENOVERSIKT

NUVARANDE VATTEN-

ANVÄNDNING

- A-ANLÅGGNINGAR

-INDUSTRIER

-DAMMAR/KRAFTVERK

-GRUSFÖREKOMSTER

IK-KONSUIJI

KALMAR 1900-03-10

KARTA V4

NYBRO KOMMUN

un... ma... lurlunlnálmrq.

PLANENNGSKARTA aSKALA 050000

Område med naturvärdsintresse Delområde föreslaget såsomnaturreservat Gräns för omrâde av riksintresse enligt Fysiskriksplan Sjö eller vattendrag med ordnat fiske (Nummer- organiserat av förening) Sjö av intresse för kanoting Vattendrag av intresse för kanotinganger Kommunal allmän badplats Siffra anger Iöpnutn mer

NYBRO KOMMUN

FÖRSLAQ TILL.

VATTENOVE RSIKT

-

NUVARANDE VATTEN

ANVANDNING

- NATURVÅRD

-RÖRLIGT FRILUFTSLIV

n-nonsnlxr _

mamma 1900-03-10

KARTA V5

NYBRO KOMMUN

git.. Mumma-Mmmm.

PLANERINGSKARTA I :nu 1:54:00:

Erukningsvärd åkermark enligt kommunöversikt

NYBRO KOMMUN FÖRsLAç TILL VATTENOVERSIKT

ANVÄNDNING JORDBRUKSMARK K-IHDNSU LT KALMAR 19 80-03-10

KARTA V6

NYBRO KOMMUN . .a wanna h... ma...

PLANERINGSKARTA nSKALAusoooo

YTVATTEN-TI TET NYTTJANDE Naturvård, rörligt friluftsliv Recipient (k-kommun, i-industri) Jordbruksbevattning Kommunal Vattenförsörjning Industriell Vattenförsörjning Fritidsfiske Bad Kraftproduktion U-OMR Utredningsomräde GRUNDVATTEN -TILLÅTET NYTTJANDE N Naturvård J Jord bruksbevattning K Kommunal Vattenförsörjning I Industriell Vattenförsörjning G Grustäkt U Utredningsområde iffra anger löpnummer G för flodom

NYBRO KOMMUN FÖRSLAQ TILL VATTENOVERSIKT BESTÄM MELSEKARTA K-KONSULT KALMAR 1980-01340

10 km

KARTA V7

NYBRO KOMMUN

PLANERlNGSKARTA I SKALA 150000

KÄVLINGEåNS NEDEREÖRDSOMRQDE c-EGETÅTIEI N MEST FOREKUNHQNDE VEGETFIT IONSTYP KRONTÄCKNI NG SKDE ?0% »BHRRSKOG (END. FLYGBILDST.) OLÖVBHRRSKOG (END. FLYGBILDST.) ÅGRQNSKOG ?TRLLSKOG §0VRIG BRRRSKOG HBLRNDBHRR ELDVBGRRSKOG 9BOKSKOG GÄDELLÖVSKDG

FÄLTSKIKT QFUKTLOVSKOG DONINERRNDE TYP I HLLEMRNS- ?ÖVRIG LÖVSKOG RÄTTSLIGQ HHRKEN

ÃLTSKIKTS- .HYGGE PER- BUSKHQRKER mm VEN HHRK- RISTYP ann-xp

FUKTIGHET GRåSTYP §21§K$$§

nVIDE

SKARP HÖVRIG BUSKHQRK

TORR-FRISK I 10- ?Oz KRONT . HQLUDPPET HTORR-FRISK HñG-OCH FÄLñDSHñRK FUKTIG g

I. I

EFUKTIGT ) 10% KRONT. ÖPPET :ÖPPEN FUKTHHRK HYR TORR-FRISK HñRK(EJ SYNS.) HOSSE

EXTREM RIKKäRF

0- 100-4KRONT. HYRHQRK :HOSSE . j ICKE ñLLEMHNSRÄTTSLIG MHRK :KARR EJ FÃLTKONTROLL 1:100000 VETTENDELRRE TÄTORT

10 km

TÃKT 1