Rent till 2000 slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

MILJÖPROJEKT

W

SUNDSVALL-TIMRÅ%%

Statens offentliga utredningar

1990:102

@ Miljödepartementet

w

2000 Renttill

slutbetänkande av för

delegationen

miljöprojekt Sundsvall - Timrå Sundsvall 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/7 39 96 30

Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslag: Martin Holmer Illustrationer: Hans Gillgren

NORSTEDTS ISBN 91-33406984

TRYCKERI Stockholm 1990 ISSN 0375-250X

Till

statsrådet och

chefen för miljödepartementet

beslutade den 23 februari 1989 att tillsätta en för att initiera och

Regeringen delegation

samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra miljön i

Sundsvall-Timråregionen

inom en tioårspexiod.

Statsrådet Birgitta Dahl utsåg samma dag Ivar Nordlander (s) att vara ordförande i delegationen. Åke Dahlberg (s), Sven Ove Hansson, Sven-Erik Hasselblad (LO),

Bernt Norberg (Industriförbundet), Britt Nordkvist (s), Inga Maja Pousette

(fp),

Marianne Sjöblom (TCO) och Anita Östberg (c) utsågs samtidigt till ledamöter.

Till experter utsågs Ulla-Britta Fallenius (Statens Naturvårdsverk), Taflin

Bengt

(Länsstyrelsen iVästemorrlands län), Christer Persson (mil jö-

ochhälsoskyddskontoret

Timrå kommun) samt Stig Johansson Sundsvalls kommun).

(miljöskyddskontoret

Till huvudsekreterare i delegationen Peter Gavelin den 3 mars 1989. Den l

utsågs

oktober 1989 anställdes Anne-Marie Andersson som assistent. Den l november 1989 anställdes Mats Henriksson som biträdande sekreterare. Cecilia anställdes

Malmgren

som biträdande sekreterare den l februari 1990.

Delegationen antog namnet delegationen för Miljöprojekt Sundsvall-Timrå.

Delegationen har anlitat konsulter, forskare för

och andra experter delutredningar.

Totalt har 27 delstudier utförts, vilka publicerats i en särskild För flera av

rapportserie.

studierna har kostnadema delats mellan Sundsvalls och Timrå

delegationen, kommuner,

företag i regionen och

forskningsorgan.

Delegationen överlämnar härmed sin med samlade och

slutrapport förslag motiveringar.

Vi har sammanfattat våra i en för Sundsvall och Timrå. Vi har

förslag miljöplan tagit

fasta på att är till de två kommunerna. Vi ändå att delar av

uppdraget avgränsat hoppas

vårt arbete ska kunna användas av andra kommuner och och väcka intresse

regioner

för att lokala

angripa miljöproblem.

Sundsvall den 7 december 1990

Ivar Nordlander Åke Dahlberg Sven Ove Hansson

Sven-Erik Hasselblad Bemt

Norberg

Britt Nordkvist Pousette

Inga Maja

Mariarme Sjöblom Anita

Östberg

/Peter Gavelin

Innehåü

Bilagor

Sammanfattning av delrapporter 163

Kommittédirektiv 173

INLEDNING OCH

FÖRSLAG TILL MÅL

årt har varit att ta initiativ till och finna som

uppdrag åtgärder

förbättrar miljön i Sundsvall och Timrå väsentligt inom tio år. För att nå detta mål anser vi att det krävs framgång inom flera områden. De största insatserna behöver göras inom följande områden:

* Rensa bland synder. Till syndema hör industriemas rester

upp gamla

Sundsvallsbuktens bottnar och stränder och höga halter av

på

miljögiftema kvicksilver och cesium i insjöfisk.

* Minska stömingama från trafiken på grund av avgaser och buller.

* Minska avfallsmängder och utsläpp till luft och vatten från de stora

processindustriema och kommunala anläggningarna.

* Värna om och jordbrukslandskapen och deras växt- och

skogs-

djurliv.

*

Öka kunskapen och medvetenheten om miljöfrågoma.

Vi vill också nämna dem som vi anser ha störst ansvar för att målet ska nås. Det är den politiska ledningen i Sundsvalls och Timrå

kommuner, företagsledningama vid SCA Wifsta-Östrand, SCA

Ortviken, GA Metall och Nobel Industrier Stockviksverken samt staten, som är huvudman för de stora transportnäten.

För att lyckas genomföra alla förslag som tagits fram inom

Miljöprojektet behövs också medverkan av andra. Kommunernas nämnder och förvaltningar har en nyckelroll i det fortsatta arbetet. Flera statliga verk har ett stort ansvar för att mål ska

Miljöprojektets

kunna nås. Insatser är vid både stora och små företag.

nödvändiga

Ideella kan bidra med upplysning och utbildning.

organisationer

Kommuninvånama kan bidra genom att anpassa sina levnads- och köpvanor till vad miljön kräver.

Vi har funnit att hög miljökvalitet, både i naturen och i tätortema

är grunden för en positiv samhällsutveckling i regionen. Det är en

välfärdsfråga som är avgörande för människors vilja att bo och arbeta här. Skyddet av miljön är tillsammans med möjligheterna till utbildning och arbete de frågor som på lång sikt betyder mest för Sundsvalls och Timrås framtid.

Vi har sammanfattat resultatet av vårt arbete i ett dokument, Miljöplan för Sundsvall och Timrå. Planen kan ses som inledningen till en tioårig stafett. Den innehåller en mängd stafettpinnar som vi nu överlämnar till olika parter i och utanför regionen. För att följa upp arbetet föreslår vi att kommunerna upprättar miljöbokslut där

årliga

utvecklingen redovisas för kommunmedborgare, politiker och före-

tag.

Vi anser också att miljöplanen kan vara grund för ett samhällskontrakt i Sundsvall och Timrå. En överenskommelse där de parter i regionen vi pekat ut, förklarar sig beredda att arbeta för ett gemensamt mål:

Att väsentligt förbättra miljön i regionen

inom tio âr och utveckla Sundsvall och Timrå till ett modernt industrisamhälle med

god miljö, välkänt för ett framgångsrikt

miüöskyddsarbete.

SAMMANFATTNING

MILJÖPLAN

FOR

SUNDSVALL OCH TIMRÅ

RENT TILL 2000

:FRAFIK

Vår framtidsbild

Sundsvall-Timrå är en viktig knutpunkt för tågtrafik. Personresoma med tåg har ökat genom till Stockholm och

snabbtåg

Umeå, ny spårdragning i tätorten och kortare restider inom

länet. Järnvägen ansluter till flygplatsen och färjeterminalen.

Hela området från Njurunda i södra Sundsvall till Härnösand norr om Timrå är en gemensam bostads- och arbetsort.

Godsmängden på jämväg har ökat genom satsningen på nya

industrispår. Vägtransportema av timmer i tätorten har minskat drastiskt. Timret går på ända fram till fabrikerna.

järnväg

Luften i Sundsvalls centrum har förbättrats radikalt. Riktvärdena för utomhusluft överskrids inte Stenstan är till stora

längre.

delar fri från biltrafik. Fotgängama har vunnit mark. Det har även bussarna som kan gå snabbare genom stan. I centrum får bara fordon köra. bussar

miljövänliga Många och tunga fordon

drivs med gasol och biogas. Bilar som drivs med el är ett

vanligt

inslag i stadsbilden.

Sundsvall och Timrå har i samarbete med den Tran-

statliga

sportforskningen utvecklats till en modellort för kollektivtrafiken. Trenden har vänts till en uppgång ren,

genom satsningar på

snabb och bekväm kollektivtrafik.

E4 har flyttats till en bro över fjärden och trafiken krans-

på

gatorna runt centrum har minskat när avlastande trafikleder byggts. E4-passagen i Timrå centrum är med cen-

överbyggd

trumverksamheter. Överbyggnaden skärmar av bullret och avgaserna renas med luftfilter.

SJ :s godsterminal och har ut från Sundsvalls

bangård flyttats

centrum. De gamla centrum är borta.

jämvägsspåren genom

Marken används för ny Fria områden i hamnen och

bebyggelse.

det gamla spårområdet har gett rum för en ny stadsdel med bostäder. En kabinbana knyter ihop den nya stadsdelen i hamnen, via stationen och färjeterrninalen, med Stenstan och universitetet väster om centrum.

Centrumluften i Sundsvall

Problem Förslag Ansvar Tid

Luftkvaliteten i Sundsvalls * en E4-bro över Diskussionen 1990-

Bygg

centrum klarar inte rikt- och leds av statlig 1991

Sundsvallsfjärden

värdena för kvävedioxid. en avlastande trafikled förhandlare. Trafiken runt och genom väster om centrum. centrum är omfattande. En * Rusta Nol-

upp vägen

stor del av trafiken har inte till en

by-Matfors viktig

mål- och startpunkt i cent- länk för och

gods miljö-

rum. Trafikledsnätet måste farliga

transporter.

för att *

kompletteras möj- Bygg ut Granloholmsliggöra en avlastning och leden.

avstängningav genom-

fartstrafik. Aven miljöfarliga transporter behöver

alternativa vägmöjligheter.

* Sundsvalls 1992

för kol- Begränsa bilkörfälten

Framkomligheten

lektivtrafiken är på Skolhusallén och kommunsty-

dålig på

som Köpmangatan. relse.

många gator samtidigt

trafikflödena är för stora ur * Hindra öst-västlig ge- 1992

nomfartstrafik i Sten-

luftmiljösynpunkt.

stan.

*

Bygg om östra Stor- 1992

gatan till

gågata.

*

Stäng Skolhusallén för

genomfart och begränsa

trafiken på nuvarande

E4 när avlastande trafik-

leder

byggts.

Trafiksignalsystemet runt *Miljöoptimera trafik- Sundsvalls 1992-

centrum är inte samordnat si runt cen-

gnalsystemet kommunsty-

och leder till många stopp trum. relse och stora Då- * Se över och 1991

avgasutsläpp. skyltning lig skyltning ger onödig vägvalsinformation.

trafik.

Även renade bi- *

katalytiskt Skärp utsläppskraven 1992 Regeringen

lar har visat ge stora ut- renade bi-

sig på katalytiskt

släpp av kvävedioxid, sär- lar vid kallstart. skilt vid kallstarter. *

Reglera direktutsläp-

pen av kvävedioxid från

tätortsfordon.

Problem Förslag Ansvar Tid

Tung trafik, distributions- * Inför förbud mot dist- Sundsvalls 1991 fordon, bussar mm, står för ributionstrafik vissa ti- kommunstyupp emot 70 % av kväve- der i centrum. relse dioxidutsläppen längs vissa *Inför förbud mot gegator trots att de bara utgör nomfartstrafik för ca 10% av trafiken. Detta tunga fordon i Stenstan motiverar både särskilda och på Skolhusallén.

och *

regleringar övergång Skärp de nationella Regeringen

till renare motorer och kraven på avgasutsläpp bränslen. från tunga fordon och

arbetsfordonl-redskap.

* Inför särskilda miljö-

krav på tätortsfordon, så

kallade LETT-fordon.

* Satsa på försök med Sundsvalls 1991-

biogas och el. kommunsty- 1995

*Inför kommunal el- relse

bilspool för tjänsteresor.

*

Samordna miljökra- 1991-

ven vid upphandling av

fordon.

*Påverka transportföre- 1991-

tag att använda ur mil-

jösynpunkt bästa for-

donsteknik.

* De Ge kommuner större 1991

juridiska möjligheterna Regeringen att införa trafikregleringar möjligheter att reglera

är inte trafiken.

idag tillräckliga.

*Sundsvalls kommun Sundsvalls 1991-

skaffar sig beredskap att kommunsty-

använda nya reglerings- relse

möjligheter.

Med dieselbussar är * Ställ egna hårda kravi Sundsvalls 1991

dagens

inte kollektivtrafiken ett Sundsvall bussar som

på kommunsty-

alternativ till trafikerar centrum från

ning på att övergå till gasol och på sikt biogas.

(Projektet startade hös-

ten 1990.)

Fordon och bränslen som * Inför straffavgifter på 1991

Regeringen

minskar är och stöd till bra

avgasutsläppen dålig

idag ofta dyrare än traditio- miljöteknik. nell teknik.

Problem Förslag Ansvar Tid

Kollektivtrafiken måste * Genomför 1991-

åtgärdspro-

utvecklas för att kunna ta för bättre kollek-

gram hand om fler resor och däri- tivtrafik med ökad Sundsvalls

årlig

genom minska bilanvänd- kostnadsram

för genom- kommunsty-

ningen. Dagens organisa- förandet. relse

tion av kollektivtrafiken är * Genomför 1991

en omorga-

Planering, drift nisation av kollektivtra-

splittrad.

och ekonomiskt ansvar lig- fiken. Sundsvalls ger på skilda intressenter.

kommunsty-

* Gör Sundsvall-Timrå relse, länstra- 1991-

till modellort för förbätt- fiken

rad kollektivtrafik i sam-

Kommunsty-

arbete med relsema,

statliga Transportforskningen TFB

(TFB).

De lokala *

kommunikatio- Bygg en kabinbana Sundsvalls nerna i dalgången är inte ut- mellan hamnen, cen-

kommunsty-

vecklade för att klara av att trum och Västhagen. relse Sundsvall som

expanderar Tag upp vid

regionalt centrum med diskussion-

satsningar på högskola/uni- nen med

versitet och ny stadsdel i för-

statlig

hamnen. Kommunikatio- handlare och nema i måste för-

dalgången exploatörer bättras på ett miljövänligt

sätt.

*

och Lyft fram miljöfrågor 1991-

Samhällsplanering Kommunsty-

är inte inrik- och kollektivtrafik i relsema,

stadsplanering tade att stadsplaneringen. Loka- byggpå främja miljövän-

Större hän- lisering av arbetsplatser nadsnämnliga transporter.

tas till kollektiv- och bostäder skall främ- dema syn måste trafikens ja kollektivtrafiken.

förutsättningar.

* 1992-

Bygg ut gång- och cy- Sundsvalls

kelvägnätet. I en första kommunsty-

etapp från Njurunda till relse centrum. * Inrikta parkeringspo- l99l-

litiken på att bli en del i

miljöpolitiken för cen-

trum.

Den trafikens

långväga luftföroreningar

Problem Förslag Ansvar Tid

Person- och *

godstran- Utse en statlig för- Regeringen 1991

sporter på nationell och handlare för att snabbt regional nivå sker idag till söka och

långsiktiga

alltför stor del med miljö- fördelakti-

miljömässigt skadliga transportslag. En ga överenskommelser till miljövänliga om i övergång trafikinvesteringar

transportsätt kräver en för- Sundsvall och Timrå_

nyelse av regionens tran-

sportnät.

* Diskussionen

av transport- Bygg ut snabbtåg till 1991

Utbyggnaden

nätet har under lång tid Stockholm och Umeå. leds av Statlig

* förhandlare koncentrerats till vägnätet Rusta upp ostkustbaoch flyget. Järnvägen har nan förattkortarestiderhämmats av att ha en struk- na. tur från 1800-talet. I fort- * Utred och bygg nya

sättningen måste tonvikten spårdragningar i tätor-

både vad ten med möjligheter till

ligga på järnvägen

gäller gods- och person- regional- och lokaltåg.

* transporter. Bygg ut nya industri-

Miljöfrågoma måste ges

och triangel-spår.

vikt * betydligt större än idag Overför timmer- och

vid val av utbyggnads- biobränsletransporter

objekt. till järnväg ända fram till

industriema.

*

Bygg ny godstenninal

för rationell kombitra-

fik.

E 4 Timrå genom

* Buller från trafik stör Överdäcka E4 genom Timrå kom-

människor. De värst Timrå centrum.

många munstyrelse,

utsatta sträckoma måste åt- samordnas

gärdas av statlig

* förhandlare. Vid och Genomför pilotprojekt

vägöverdäckningar vägtunnlar kan med avgasrening av

avgasproblem där ventila- vägöverdäckning i Tim-

uppstå

tionsluft ut. rå centrum.

släpps

INDUSTR *R OCH

KOMMUNALA

ANLAGGNINGAR

Vår framtidsbild

Gamla rester av 150 års industriverksamhet har röjts undan

längs

Sundsvallsbuktens stränder. Där finns i stället Strövområden med gång- och cykelvägar. I en del områden har bostäder och

byggts

nya industrier. Samhället har vänts mot havet.

Tillfrisknandet av Sundsvallsbuktens bottnar fortsätter och bekräftas av bottendjurens ökade De mest förorenade

utbredning.

delarna av buktens botten har återställts. Trenden mot ökande mängder gödande ämnen från älvarna har brutits

genom förändringar i Kommunens har

markanvändningen. avloppsnät

rustats upp.

Industriemas till Sundsvallsbukten och luften har

utsläpp

minskat till en nivå där de inte

längre utgör någon allvarlig

belastning för natur och människor. villkor för

Skärpta gäller

utsläppen. Den egna kontrollen vid stora industrier och kommunala anläggningar ärhård och väl utvecklad. Kommunernas

avloppsnät

har rustats upp.

Hanteringen av industriavfall i har en

regionen genomgått

radikal förändring. Ett samarbete har inletts med en

regionalt

gemensam avfallsplan för Sundsvall och Timrå. Flödena av industriavfall har minskat till en bråkdel av som

mängdema

förekom på 1980-talet. Avfallssnål teknik,

materialåtervinning

och bränsleutvinning har till att behovet av

bidragit industritippar

minskat.

Högskolan i Sundsvall/l-lärnösand driver ett kvalificerat

inom process- och med stöd av

forskningsprogram miljöteknik

specialister från den lokala industrin. Programmet har vunnit internationellt erkännande särskilt inom områdena resurssnåla processer, reningsteknik och processkemi.

Stora

punktkällor

Problem Förslag Ansvar Tid

för till * En del villkor utsläpp Genomför prövning 1991-

miljöskyddslagen 1993

oc u -

luft roch s rie hvagåegnjfrirâlångä- cfznligt or;

- Östrands fabriker Wifstaläggningar är inte anpassa- S_CA de till ny teknik och aktuella Östrand kunskaper om förorenings- - GA Metalls verk 2 Naturv.verket effekter. - Nobel Industrier Naturv.verket - Tunadals sågverk SCA Tuna-

d l

- Midlanda flygplats Lâftfartsver-

ket

* Timrå 1991

Dålig lukt från Östrand på- Tag upp ytterligare miljö-

å_t-

verkar människor i mot lukt vid och hälso-

många gärder

centrala Timrå_ prövningen av Östrand. skydds

nämnd

* 1991vid Nobel In- Behandla återställ-

Industritippen SQUÄSWHS

av m11J0- Och 1993

dustrier är snart fylld_ ningen tippområdet vid prövningen av No- hälsoskydds-

bel Industrier. nämnd

* Metall 1991

Livsmedelsverket avråder luftutsläppen GA

Minska.

i en zon att av 1992

befolkningen runt odling

så storbla-

GA Metalls aluminium- b11r

dlga_ grönsaker

smältverk att odla storbladi- möjhg igen. * GA Metall 1991-

Gör uppföljning gega grönsaker.

nom analyser av sallads-

prov.

*

Om av tillstånd Ändra miljöskyddsla- Regeringen 1991-

P rövning

gen och ge länsstyrelser 1992

enligt miljöskyddslagen

och miljö- och hälsossker inte alltid i den takt

kyddsnämnder rätt att ta

som är önskvärd. initiativ till omprövning av tillstånd för anlägg-

ningar de har tillsyn

över

Sundsvallsbukten

viksområdet som har bot- genomför åtgärder mot naturvårdstensedimenten kraftigt för- Wifs- verket sam-

sed_imenten.(SCA

orenade av miljögifter.Det ta-Ostrand har beställt ordnar och sker ett utflöde av kvicksil- undersökning i okt. förhandlar ver från området. 1990) med SCA

Wifsta-

Ostrand.

* En stor bank av slam och Vidta åtgärder mot SCA Ortvi- 1990fibrer har bildats vid av- slambanken. (En utred- ken. Länssty- 1991

från Ortvikens ning har startat 1990.) relsen driver

loppstuben pappersbruk. Slam flyter frågan som

upp och förorenar stränder- tillsynsmyn-

na. dighet

*

Transporten av kväve, fos- Genomför forskning Länsstyrel- 1991-

for och organiskt material om hur markanvänd- sen i samar-

Indalsälven och ning och förorenings- bete med genom

har sedan 70- nedfall påverkar förore- naturvårds-

Ljungan ökat

talets början. i ningstransporten i norr- verket.

Andringar skogs- och jordbruk kan landsälvar. Använd Forskningen

vara orsaken, men mer Ljungan och Indalsäl- bekostas av

krävs om samban- ven som modeller för 8181611.

forskning

den. studierna.

till Sundsvalls- * Gör av Naturvårds- 1991-

Utsläppen omprövning

bukten från industrier och villkoren och verket 1993

komplet-

avloppsnät är för stora. Vill- tera kontrollprogram- Länsstyrelkor för en del utsläpp sak- men för de största indu- sen nas. En del villkor är inte striema. Beakta särskilt moderna. utsläpp av organiskt och

klororganiskt material

från Östrand och PAH

från GA Metall.

Problem Förslag Ansvar Tid

om * Gör Tekniska 1991-

Kunskapema utsläppen åtgärdsprogram

av orenat från de mot bräddnin och nämnderna i

spillvatten g

kommunala ledningsnäten läckage av orenat spill- kommunerna är dålig. vatten från kommunala

anläggningar. (Mätningar vid bräddavlopp

sker hösten 1990.)

*

Kontrollprogrammet för Komplettera program- 1991- Länsstyrelsen

Sundsvallsbukten saknar met med periodiska samordnar_

delar. kontroller av: De stora

några betydelsefulla

- och växter.

Alger industrierna

- PAH i fisk. och kommu-

-

Fiskekologi nema betalar.

samt med:

- verksamhetsbe-

Årlig

rättelse.

- Större redovisning vart

5:e år.

- om klorat-

Utredning utsläppens inverkan på blåstång.

Det saknas fortfarande kun- * Genomför om 1991-

förslag Länsstyrelsen

skaper i landet om förekom- M il jö giftskarterin g i samordnar. sten av vissa miljögifter och Bottniska vikens svens- Kostnaden deras effekter i kustområ- ka kustvatten med av- delas av de den. seende på Sundsvalls- stora indu-

bukten. striema,

kommunerna

och staten.

Många små källor som bil- * Genomför tillsyn av och 1990-

Miljö-

vårdsanläggningar,verkstä- anläggningar och kamhälsoskydds-

der och hushåll ger utsläpp panjer för miljövänliga nämnderna av ämnen till kemikalier.

miljöfarliga (Kampanjer

Sundsvallsbukten har startat hösten 1990.)

halter av en del * Förhöjda Kartlägg metallut- och 1991

Miljötungmetaller har uppmätts i släpp till sundet och hälsoskydds-

bottnamaiAlnösundet. av nämnderna,

läckage miljöfarliga ämnen från avfallsupplag.

Gamla industriområden

Problem Förslag Ansvar Tid

* Mer än tre mil av Sunds- Genomför ett treårigt Kommunsty- 1991 vallsbuktens stränder är i vardera relsema 1993

strandprojekt

gamla industriområden som kommunen med syfte att Förhandlingär nedskräpade, förorenade vända samhällena mot ar med induoch svårtillgängliga. Gene- stranden och havet. strier krävs rationer av Sundsvalls- och Städa de gamla industri- för vissa Timråbor har vant sig vid att områdena. Rensa vat- områden inte kunna utnyttja strand- tenområden från pålar områdena. m m.

* Utred områden med

hög risknivå genom

provtagningar och efter-

behandla vid behov.

*

Gång- och cykelvägar sak- Bygg nya gång- och Kommunsty- 199 l -

nas ofta längs kusten. Det är cykelvägar för att göra relsema 1994 svårt att använda cykel strandområdena tillmellan industrier, bostads- gängliga. och naturområden.

* Vissa gamla industriområ- Förnya områden längs Kommunsty- 1991 den ligger längs genom- genomfartema med am- relsema fartsledema och bidrar till bitionen att ge dem som

ett skräpigt intryck av re- färdas en trevlig och

gionen. vacker bild av

regionen.

* För att förebygga problem Tag upp efterbehand- Naturvårds- 1991vid framtida industrined- vid till- verket

lingsfrågor läggningarbörefterbehand- ståndsprövningar enligt lingen tas upp i god tid. miljöskyddslagen i större utsträckning.

* Kunskaperna är dåliga om Förbättra genom 1991de risker olika ämnen ger kunskaperna

forskning

upphov till i gamla över- om vad olika ämnen orgivna industriområden. sakar för miljöskador i

gamla övergivna indu-

striområden.

Det råder oklarhet om vem * Se över lagstiftningen Regeringen 1991som har ansvaret för vissa för att ansvaret 1992

klarlägga

gamla miljöskador. Det är för av

efterbehandling

ofta svårt att i efterhand ta gamla miljöskador och reda på var och hur olika för att säkerställa dokuämnen hanterats inom in- mentation av industridustrier. processer och tekniska

anläggningar.

Problem Ansvar Tid

Förslag

Det ofta ett *

ñnnsipraktiken Gör avsättningar på Regeringen 1991-

stort gap mellan nödvändig nationell nivå för att sä-

vid gamla kerställa att

efterbehandling erforderlig

miljöskador och den an- kan ge-

efterbehandling

svariges kostnadsansvar. nomföras. Använd mil- Det är en nationell angelä- för att finan-

jöavgifter

genhet att säkerställa att ef- siera detta.

terbehandling sker.

Industriavfall

De stora avfall Genomför radikal för-

mängdema

från industrier i Sundsvall nyelse av hanteringen av och Timrå innebär slöseri indüstriâwfâlli med resurser och ett växan- * Gör en gemensam av- Tekniska 1991

de för Sundsvall nämnderna

problem deponering fallsplan

Under 1989 00h Tlmfå-

på tipp. depo- _

* nerades 42,500 ton blandat Starta ett Tekniska 1990-

regionalt

industriavfall och 138.000 samarbete. nämnderna 1991

(Utredning

ton indu- hösten OCh dC stora

branschtypiskt

striavfall.Metoderna av- industriema fallssnål teknik, material-

_

*

och Ställ Länsstyrel- 1991-

återvinning energiut- hårdarevillkor

är inte på Sen, Natuf- 1993

vinning tillräckligt avfallshantering vid

av mlljötlll- vårdsverket

utveckladeiregionen_

pråövimng St n .

* Gör interna miljörevi- De stora 1991-

sioner för att minska industriema

uppkomsten av avfall.

* Låt Timrås tek-

planerna på en ny

i Gasabäck i Timrå niska nämnd

tipp

vila tillsvidare.

* De som Stimulera ökad mate-

spelregler regering Regeringen och riksdag beslutar om rialåtervinning. Inför på miljö- och premiesystem som stödenergiområdet

bestämmer till viss del för- jer användningen av re-

utsättningarna för att kunna turprodukter.

* minska mängdema av in- Skapa drivkrafter för dustriavfall. att använda bränsle från

industriavfall. Kräv va-

rudeklaration av bräns-

let.

Problem Ansvar Tid

Förslag

Bromerade * Ge råd till kommunen Naturvårds- 1991

flamskyddsme-

del är med om hur elektronikavfall Verket

besläktade miljö-

giftet PCB. Amnena finns i ska hanteras.

_ _ elektronikikontor och hus- * Avveckla onödig an- 1991-

Kemlkalie-

håll och utgör ett av mor- vändning av bromerade Inspektionen

flamskyddsmedel och gondagens avfallsproblem.

påverka utvecklingen av

alternativ.

om och

Forskning process- miljöteknik

Det finns behov av att ut- *Ge högskolaniSunds- 1991-

Regeringen

veckla forskningen i vall/Härnösand medel 1993 Sverige om resurssnål tek- till en professur i resursnik, kemikaliebyten och och avfallssnål teknik

vid och en i pro-

avloppsvattenrening professur

stora processindustrier. In- cesskemi. dustriema i Västernorrland

har hög kompetens på om-

rådet. Högskolan i Sundsvall/Härnösand skulle i samarbete med industrin kunna en intematio-

skapa

nellt

konkurrenskraftig forskning och utbildning

inom en del av omrâdet

process- och miljöteknik.

Energi

Förslag Ansvar Tid probhm

Energiproduktionen Sker i * Satsa bioenergi i Kommunsty- 1991-

på

dag med Stor andel fossila Sundsvall-Timråområ- relsema bränslen vilket ger upphov det, till miljöskador. I Slmds- * Stöd av ener- 1991-

odling Länsstyrel-

vall-Timråregionen finns som rörflen, sen

gigrödor

det outnyttjade bioenergi- * Ta hand om de bränn_ Tekniska 1991resurser. bara delarna av indu- nämnderna

striavfallet

*Anpassa nya energianläggningar till bio-

bränslen.

* Utred förutsättningar- 1991-

Vattenfall,

na för en ny stor bio- statens ener-

bränsleanläggning för komgiverk, el OCh Värmeproduk-

munstyrelser_ tion i regionen. na

Iliggande förslag till miljö- *Inför miljöavgifter 1991

på Regeringen

och miljöskatter fossila bränslen för el-

avgifter

föreslås inte elproduktion och

värmeproduktion.

få samma ekonomiska drivkrafter att övergå till biobränslen som föreslås

för vänneproduktion.

NATUR

Vår framtidsbild

Efter inledande försök med ekologiskt skogsbruk i Indal- Ljustorpsområdet har metoder utvecklats för att ta hänsyn till de krav som olika djur och växter ställer. Råvaruförsörjningen till

regionens skogsindustrier har inte påverkats nämnvärt. Erfa-

renheterna från försöken i Sundsvall-Timråregionen har lett till

ändringar av skogs- och naturvårdslagstiftningen.

Nya typer av reservat har bildats. I en del reservat tillämpas

ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Man experimenterar med

alternativa skogsbruksmetoder runt de gamla urskogsreservaten

och man bränner vissa områden för att efterlikna naturliga

skogsbränder.

Jordbruket i regionen producerar stora mängder biobränsle till flera nya f I Korstaverket

järrvärmeanläggningar. produceras

även el från biobränslen. Rörflensodling har blivit en stomme i det norrländska jordbruket.Det öppna landskapet har kunnat bibehållas och energigräsodlingen bidrar till att hålla landsbygden levande.

Forskningen kring massaframställning av fibergrödor har

rönt stora framgångar vid högskolan i Sundsvall/Hämösand.

Beståndet av den tidigare utrotningshotade ljunganlaxen har

ökat. Kvicksilver- och cesiumhaltema i naturen är fortfarande för men ett omfattande har inneburit att

höga kalkningsprogram

svartlistningen har kunnat tas bort i en del stora sjösystem.

Ekologiskt skogsbruk

Problem Förslag Ansvar Tid

*

Med dagens skogsbruks- Ändra lagstiftningen Skogspolitiska

metoder riskerar många ar- så att den beaktar lång- utredningen ter av djur och växter att siktig ekologisk hänsyn försvinna i skogen. Natur- i skogsbruket. vårdshänsynen i dagens * Genomför försök med Skogspolitiska 1991-

och naturvårdslag- ekologiskt skogsbruk i utredningen, skogs-

är inte Sundsvall och Timrå. SCA Skog

stiftning tillräcklig

för att bevara AB

långsiktigt

artrikedom och i

mångfald

naturen.

Gammal som behövs * Utveckla Prövas i sam- 1991-

skog, nya skogs-

för att bevara bruksmetoder med stör- band med

många arter,

kommer att minska kraftigt re naturvårdshänsyn. skogsbruks-

om nuvarande * Utveckla av försöket

långsiktiga nya typer avverkningsplaner genom- reservat.

förs.

* nationell Resursema till reservats- Inrätta en Regeringen 1991 bildning är alldeles för små. fond med mark och Inköp av reservatsmark le- medel för att underlätta der ofta till konflikter. reservatsbildningar.

skulle ofta un- *Inrätta kommunala Kommunsty- 1991-

Markbyten

derlätta fonder med mark och relsema

reservatsbildning-

ar. medel för att underlätta

reservatsbildningar.

i * Utveckla och 1991-

Dagens markavvattning tillämpa Skogsvårdsär ett långsik- natur- och miljövänliga styrelsen, skogsbruket

hot mot flora och fauna. alternativ till nuvarande länsstyrelsen

tigt Markavvattningen medför markavvattningsmetoder.

också ökat läckage till

av humus-

vattendragen

ämnen, kväve och tungmetaller.

Försurande luftförore- * Vidta kraftfulla åtgär- Regeringen 1991ningar är ett hot mot både der för att minska för-

skogens ekologi och mot surande luftföroreningskogsindustrins råvaruför- ar. sörjning.

Problem Förslag Ansvar Tid

Det hårda betestrycket från * Minska betestrycket 1991

Länsstyrelsen

och rådjur ställer till ska- från och

älg älg- rådjurs-

dor både för naturvård och

stammen.

skogsbruk.

Naturvårdsrådgivningen i * Utred nya former för

Skogspolitis-

fält har bristfälliga resurser. att förbättra naturvårds- ka utred-

i fält.

rådgivningen ningen

Öppna landskap

med oförändrad * Satsa 1991-

Även pro- på industri- Länsstyrelsen

duktion i det norrländska som rörflen till Tekniska

grödor

finns det stor värme-, el- och massa- nämnderna

jordbruket

risk att hälften av åkennar- produktion. ken blir vid se- *Utprova lämpliga me-

överflödig

kelskiftet. Det riskerar att toder för odling, trans-

leda till igenväxning eller port och förbränning.

* höga kostnader för att hålla Sundsvall energi och landskapet öppet. Timrå kommun tecknar Eldning av fossila bränslen kontrakt med odlare för orsakar stora av kol- att garantera avsättning

utsläpp

dioxid som medverkar till av rörflen. växthuseffekten. * Utred Matfors

fjärr-

värrneverk som en för-

sta pilotanläggning för energigrödor.

*

Utred förutsättning-

arna för en föräd-

lingsanläggning för rör-

flen.

* Fortsätt forskningen 1991 -

Högskolan

om rörflen som fiberrå- och SISY

vara. i samarbete

med SCA.

Kvicksilver och cesium i och vilt

insjöfisk

Problem Förslag Ansvar Tid

Tjemobylolyckan och gam- 1991 -

mal industriverksamhet i *lGenomförllåalåningså- aner 1nr1 ta e milljö- a sos kOCåId y shar lett till Evicksilver- och cesiuå- nämnderna

regionen skadligt

höga halter av Cesium och problemenkvicksilver i naturen. Res- * Genomför våtmarkstriktioner att använda av tervänsvam ,bär, fisk och vilthar kalknâing mngs n.

sänkt befolkning- *Genomför sjökalkning

påtagrligt

ens livskvalitet. i Västansjön - Nora-

sjöns tillrinningsområ-

de. * Genomför s jökalknin g

i Tälgslättsåns tillrin-

ningsområde. _

* 1991-

Avsätt större anslag Regermgen till kalkning

* Ge 100 % statsbidrag Naturvårdstill de tre nämnda verket

kalkningama.

* Genomför fiskevår- Fritidsnämndande åtgärder. dema

* Fortsätt forskningen Länsstyrel-

för att sänka cesium- sens

Miljö-

halterna i vilt. övervakningsgrupp för

landmiljön

Laxen i

Ljungan

Laxen i Ljungan är starkt fisket av laxi Naturvårds- 1991-

*Anpassa utrotningshotadLjunganär (111 en nivå verket

Östersjön

en av de få återstående äl- som säkrar de vilda

Fiskeristyrel-

Varna med naturligt för- laxstammama i svenska sen ökande laxstam. älvar_ * Genomför ett program Sundsvans 1991för att rädda fritidsnämnd

ljungan-

laxen med

omprövning av vattenregleringsmål, sammanslagning av

fiskevårdsområden, be-

gränsning av fisket i älven m m .

MILJÖSKYDDSARBETE Amy* (1949

Vår framtidsbild

av miljölagstiftningen i början av 90-talet medförde

Översynen

skarpare krav på företag och kommuner som driver miljöfarliga

och andra ekonomiska styrmedel,

anläggningar. Miljöavgifter

som infördes vid samma tid, har också bidragit till att samhällets

ambition för miljöskyddsarbete år 2000 höjts betydligt jämfört

med förhållandena ett decennium tidigare. Det ökade intemationella samarbetet i Europa har ytterligare drivit på denna utveckling. Bristeri ett land accepteras inte eftersom det

miljöskyddeti

betraktas som en otillåten konkurrensfördel i den intemationella handeln.

Under trycket av höjda samhällskrav har myndigheter och företag utvecklat sitt miljöskydd och tvingats finna nya former. Internationellt använda arbetsformer som miljökonsekvensbe-

skrivningar och interna miljörevisioner är vanliga i Sverige.

Kommunerna har en nyckelroll för att driva på arbetet. I Sunds-

vall-Timråregionen har uppföljningen av Miljöprojektet från

1989-90 gett regionen en speciell profil.

vid industrier och kommunala

Den egna kontrollen anlägg-

har förstärkts. är en för den

ningar Miljöskyddet fråga högsta

ledningen av verksamheten. Förebyggande arbete genom utbildning, attitydpåverkan och interna revisioner har lett till att

miljöstömingama, inte minst från stora processindustrier, blivit

mycket små.

Sedan förbättrade varudeklarationer och av

miljömärkning

produkter slog igenom allvar i mitten av 1990-talet har stora

på

delar av handelns sortiment förändrats. Ett stort antal varor som inte var anpassade till miljökraven slogs ut från marknaden.

Kommunernas inforrnationskampanjer på temat Bra miljöval

upphörde därefter eftersom de inte längre behövdes.

Mil jökonsekvensbeskrivnin gar används alltid i samband med större planer och projekt.

Kommunernas

miljöskyddsorganisation

Problem Ansvar Tid

Förslag

Kommunerna har fått ökat * Inför en ny miljöorga- Timrå kom- 1990-

ansvar för miljö- och natur- nisation i Timrå kom- munsstyrelse 1991 vård. har miljö- mun. (Behandlas i kom-

Samtidigt

problemen ändrat karaktär. munen hösten 1990.) Kommunernas * En anpassning av mil- Sundsvalls 1990-

organisation är inte alltid anpassad till jöorganisationen bör kommunsty- 1991

även ske i Sundsvall till relse

förändringarna. uppföljningen av Miljö-

projektet.

Intern

miljörevision

Miljöansvaret vilar * 1991

ytterst Genomför interna Tekniska på verkställande direktören nämnderna,

miljörevisioner regel-

i ett företag eller ordföran- bundet vid större indu- SCA Wifstaden i en kommunal nämnd strier och kommunala

Ostrand,

som driver en i Sunds- SCA Ortvi-

miljöfarlig anläggningar

anläggning. Den interna vall och Timrå. ken,

miljökontrollen måste ut- GA

Metall, vecklas så att de lättare kan Nobel Induta detta ansvar. Den strier egna kontrollen i verksamheterna är också grunden för svenskt

miljöskyddsarbete.

Interna miljörevisioner är * Gör en handbok för Kommunför- 1991 en ny arbetsmetod vid kom- intern i bundet

miljörevision

munala kommuner. Ordna ut-

anläggningar. bildning anpassad till

kommunernas behov.

Industrin har använda * 1992 börjat Gör en värdering av Industriför-

interna miljörevisioner. In- intern som

miljörevision bundet,

dustriförbundet ordnar ut- arbetsforrn. kommunförbildning och information

bundet

om metoden. En

anpassning

av metoden behöver göras efter svenska förhållanden.

Kemikalier

Problem Förslag Ansvar Tid

kemiska * Lagen om produk- Förstärk den lokala Miljö- och 1991ter, som bl a säger att miljö- kemikaliekontrollen ge-

hälsoskydds-

farliga kemikalier ska bytas nom: nämnderna, mot mindre har -

farliga, systemtillsyn yrkesinspek-

ännu inte kommit till full - om bättre ar- läns-

projekt tionen,

användning. Den lokala ke- bets- och yttre miljö styrelsen mikaliekontrollen i kom- - hårdare krav kemi-

på

munerna behöver förbätt- kaliebyten ras. - mot förbruk-

projekt

ningskemikalier i indu-

strier och hushåll.

och *

Företagare anställda, Byggutkemikalieråd- Företagshäl- 1991-

särskilt vid mindre och vid sovården

givningen företags-

medelstora industrier har hälsovården. ofta *

dåliga kunskaper om Utveckla samarbetet Företagshäl- 1991 kemikaliers hälso- och mil- mellan sovården,

företagshälso-

jöfarlighet. Bättre kunska- vården och yrkesmedi- yrkesmedi-

per är en förutsättning för att cinska kliniken vid cinska kliniutbyte av miljöfarliga kemi- Sundsvalls sjukhus. ken kalier ska kunna ske. * Gör försök med samar- och 1991

Miljö-

betsgrupper mellan hälsoskydds-

myndigheter, bransch- nämnderna

organisationer och fackföreningar.

* Ställ större krav på Kemikaliein- 1991

kemikalieleverantörer- spektionen

nas information om sina

produkter.

*

Kemikaliehanteringen i- Komplettera 1991miljö- Regeringen

nom industrin behöver för- och

skyddslagen lagen 1992

bättras, särskilt i mindre om kemiska produkter

företag. Kemikaliefrågoma så att skyddsombud/

berör ofta både arbetsmiljö kontaktombud för frâoch yttre miljö. gor om yttre miljö får:

- infonnation från före-

taget

- närvarorätt vid

myn-

dighetsbesök

- rätt att kontakta till-

synsmyndighet och låta

den ta över avgörandet

då allvarlig fara för den

yttre miljön befaras.

Problem Ansvar Tid

Förslag

* Naturvårds- 1991-

Kemikalielagstiftningen Förstärk informatio-

kan användas mer offensivt nen om hur kemikalie- Verket,

av de lokala myndigheter- lagstiftningen kan an-

kemikaliein-

na. Detta underlättas genom vändas parallellt med Spektlonen, mer stöd från och arbetar-

myndigheter arbetsmiljölagen

med centralt ansvar för ke- miljöskyddslagen. skyddsstyrel-

För vissa Sen

mikalietillsynen.

verksamheter som finns i stort antal kan * Utveckla Naturvårds- 1991-

miljöauktori- systemtillsyn

sering eller andra generella som arbetsmetod. Verket, krav * kemikaliein-

förenkla arbetet. Inför miljöauktorise- 1991

ring av fordonstvättar. Spektionen

Miljökonsekvensbeskrivningar

beaktas *

Miljöfrågoma idag Tillämpa miljökon- Kommunsty- 1991-

inte alltid i relserna

tillräckligt pla- sekvensbeskrivningar,

nerings och beslutsproces- MKB, i större utsträckser.

ning.

KOSTNADER

x

Många av förslagen i miljöplanen behöver studeras närmare innan kostnaderna kan beräknas noggrant. Särskilt för de stora

trafikinvesteringarna krävs förhandlingar och innan planering

de bästa alternativen fram. Detsamma gäller

tagits åtgärderna

för att motverka läckage av miljögifter från bottensedimenten i Skönviksområdet.

För en del åtgärder kan man ändå en av

göra uppskattning

storleksordningen på kostnaderna. Den följande

förteckningen

visar exempel på beräkningar och uppskattningar och kan ses

som en provkarta på kostnadsnivåer som blir aktuella.

Många viktiga åtgärder i miüöplanen ingår inte. Kostnaderna gäller

1990 års prisnivå.

* En bro för E4 över Sundsvallsfjärden uppskattas kosta 710-

830 Mkr inklusive i närheten av landfästena. Den

trafikplatser

lägre kostnaden gäller en bro med två körfält och den högre en med fyra körfält.

* Kostnaden för överdäckning av E4 genom Timrå centrum,

inklusive rening av ventilationsluften från tunneln,

har uppskattats till 140 Mkr. Den gäller en 1,2 km tunnel. En del

lång

av kostnaden kan täckas genom på

husbyggen överdäckningen.

*

Ny dragning av jämvägsspåren genom Sundsvall och Timrå

med nya stationer i tätortemas centrum och bättre

anslutningar

till de stora industriema ger mycket höga

investeringskost-

nader. En gissning är att totalsumman hamnar runt en

miljard

kronor. Det finns dock mindre delar i om

förslagen

spårdragningar som har stor betydelse för

godstransportema,

och där kostnaderna bör kunna räknas i ett antal tiotal miljoner kronor.

*

Åtgärdsprogrammet för bättre kollektivtrafik i Sundsvall kräver en ökad ram för denna trafik 5-10 Mkr kronor

på per år. Variationen beror vilken nivå som för informa-

på väljs nytt

tionssystem, bekvämlighet i bussarna etc. På års sikt

några

beräknas programmet kunna ge i kollektiv-

rationaliseringar

trafiken som sparar 2-3 Mkr kronor/år.

* Ett kabinbanesystem i Sundsvalls centrum beräknas kosta 27 Mkr/km inklusive stationer och kabiner. Osäkerheten i beräk-

till i 20-30 %. En bana från i

ningen anges högskoleområdet

Västhagen, förbi Stenstan och ut i hamnområdet kostar då cirka 90 Mkr.

* Försöket med två bussar som pågår 1990-92

gasoldrivna

kostar 4,6 Mkr.

* Elbilar till en kommunal elbilspool kostar cirka 170.000

kronor styck.

* Det är omöjligt att närmare kostnaderna för strand-

uppskatta

i de båda kommunerna för att städa och återställa

projekten

industriområden. Nivån på ambitionerna bör dock

gamla ligga

miljoner kronor per år. Om åtgärder behövs för

på några

återställning av förorenad mark kan kostnaderna bli höga. För vissa områden, där det räcker med enkla bör det i

åtgärder,

stället vara möjligt att hålla kostnaderna nere.

*

Kalkning vid de tre sjösystemen Återvänningsån, Västans jön-Norasjön och Täljslättsån för att minska kvicksilver- och cesiumhaltema i fisk kostar 5 Mkr.

UPPFÖLJNING

För att mål, en väsentligt bättre miljö i regio-

Miljöprojektets

nen inom tio år, ska kunna uppnås måste miljöplanen följas upp under hela 1990-talet. Sundsvalls och Timrå kommuner bör ta på sig en ledande roll i det fortsatta arbetet. Det kan ske på

följande sätt:

* Kommunerna remissbehandlar miljöplanen och lägger den till grund för sin miljöstrategi de närmaste tio åren.

*

Kommunstyrelsema påtar sig ansvaret för uppföljning av

Miljöprojektet och anpassar sin organisation för detta.

* Kommunerna förstärker sin information om miljöfrågor för att ge invånarna möjlighet att följa upp Miljöprojektet.

* Ett årligt bokslut upprättas för miljöarbetet i Sundsvall och Timrå för att följa utvecklingen under 1990-talet.

REGIONAL

MATERIAL

BALANS

ör att se Sundsvall-Timråregionen som en del i ett större sam-

manhang har vi låtit utföra en regional materialbalans för

några

föroreningar. Syftet var att få en grov bild av vilka föroreningsflöden som är stora respektive små, och för vilka föroreningar var

regionen

importör eller exportör.

Vid beräkningarna betraktades, enkelt uttryckt, Sundsvalls och Timrå kommuner som en box. gjordes för inflöden och

Beräkningar

utflöden samt för utsläpp och nedfall inom boxen. Hela kommunens yta, och inte enbart tätorterna, togs med i beräkningarna. Uppgifter om ytorna på jord- och och vattenflödena i älvarna har

skogsmark ingått

i materialet.

Föroreningstransportema mellan mark, vatten och luft i

regionen,

samt till och från regionen, beräknades för kväve, fosfor och kvicksilver. För transporterna mellan mark och luft gjordes dessutom beräk-

ningar för svavel, koldioxid, polyaromatiska organiska föreningar och

flyktiga organiska föreningar. Tillgängligt dataunderlag för att göra denna typ av materialbalanser

är begränsat. Faktiska av utsläpp, halter, nedfall och flöden

mätningar

saknas oftast. Därför har data från liknande verksamheter annat håll

på

i landet och antaganden om I vissa fall

utsläpp per invånare utnyttjats.

har förenklingar gjorts av tids- och kostnadsskäl. Detta leder till att resultaten måste betraktas som men de visar hur

ungefärliga, regio-

nens föroreningsflöden ser ut i stort.

INPALSÃLVEN _

I › . frgrx-.z/»Jøz

/Å

l( srwmom

fakta om

Några regionen

Kommunerna Sundsvall och Timrå har tillsammans en yta på 4.000 km? Det är ungefär l % av Sveriges yta; något mer än ytan av Gotland eller Blekinge, och något mindre än Malmöhus län. Den utnyttjade åkerarealen är bara 4 % av yta medan skogsmarken täcker

regionens

75 %.

De båda kommunerna har 112.000 invånare, vilket är 1,3 % av Sveriges folkmängd. Av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar

en femtedel i Det är mindre än

knappt tillverkningsindustrin. något genomsnittet för landet.

Skogsbruket och de stora processindustrierna sätter sin prägel

på

År 1989 producerade pappersbruken Ortviken och Wifsta

regionen.

550.000 ton tidningspapper och 100.000 ton Östrands

finpapper.

fabriker gjorde 370.000 ton pappersmassa. GA Metall driver landets enda aluminiumsmältverk som 1989 producerade 97.000 ton aluminium. Nobels kemiska industrier vid Stockvik gör många produkter, och detta år producerades bland annat 60.000 ton kalciumkarbid, 50.000 ton av blekmedlet natriumklorat och 25.000 ton halvfabrikat till andra industrier.

Vad visar materialbalansen?

Materialbalansen visar ett förhållandevis stort inflöde till

på regionen

av svavel, kväve, kvicksilver och koldioxid. Egna källor inom

regionen påverkar föroreningsflödena relativt mycket för fosfor, polyaro-

matiska organiska föreningar och flyktiga organiska föreningar.

Balansen visar också att det sker en större import än export till regionen av svavel. Sundsvall-Timråområdet är däremot nettoexportör av kväve, fosfor, kvicksilver, koldioxid och polyaromatiska orga-

niska föreningar.

De följande tre bilderna ger en schematisk beskrivning av flödena för svavel, kväve och kvicksilver. En närmare av beräk-

beskrivning ningarna för samtliga studerade föroreningar ges i Miljöprojektets delrapport nr 9.

SVAVELFLÖDEN

LUFTTRANSPORT

l N iartTrTrmusrom

H 000 13 000 TOM/ÅR

Ton/ÅR

NEDFALL

UTSLÄPP_

T/u. MARK

800 TOM/AR

2100 ton/Xx

T

Materialbalans för transport av svavel.

Svavelflödena är främst av intresse i samband med försurning av mark

och vatten. Här spelar nedfallet till mark och vatten en central roll. Är nedfallet större än 0.3 - 0,5 g/m? och år, vilket motsvarar 1 .200-2000

ton svavel/årför Sundsvall-Timråomrâdet, kan inte marken i längden neutralisera nedfallet. Da° sker en försurning.

Nedfallet av svavel sker i form av direktupptag av svaveldioxid till

vegetationen och genom att sulfatpartiklar avsätter sig olika ytor

på

och tvättas ut vid nederbörd.

Utsläppen i regionen kommer från större punktkällor (ca 520 ton),

trafik (ca 90 ton), småskalig oljeeldning (ca 100 ton) och i övrigtfrån

naturliga källor.

KVÅVEFLÖDEN

LUFTTMMSPORT01 LUFTTKAN$FORTm v

8000 RW/AR

8000 Toni/ÅR

1200 row/ÅK

Tzunöøe men VATTENDRAG

sciuwatå:

bunten

Materialbalans för transport av kväve. De största utsläppen till luften kommer från trafiken (ca 790 ton),

stallgödsel från jordbruket ( ca 330 ton), större punktkällor (ca 230 ton) och småskalig uppvärmning (ca 40 ton).

Utsläppen till Sundsvallsbukten kommer industrier (ca 380

från

ton) och kommunala avloppsreningsverk (ca 350 ton).

Avrinningen från marken i kommunerna består av

kväveläckage

från jordbruksmark (ca 140 ton) och från skogsmark och övrig

mark (ca 360 ton).

Denitrifikation betyder att nitrat i vattendragen omvandlas till kvävgas med bakteriers medverkan.

U töver flödena på bilden sker fastläggning av kväve i vattendragens sediment (ca 960 ton).

KVICKSILVERFLÖDEN

LUFTTRANSPORT LurWx/msrøaw UT

w

LUFT 25000

:ae/ÅK

25 000 ice/ÅR

NEDFALL

Nima-lb

TILL ,HRK Nfpml_ und?? u.. ITTSMW 70x6lAR nu 40 VATTEN Ka/Ãx 10 m/Åx

Siw/An_

I

.;. u W

“W w

maw- -x, §LÅVRHNING;U&

“m m..

i UTFIÖPEH59* Q TILLFLöøEMEDA w w “i .. vAmnøMe VATTWPW v. a a

W Isene/M R “HG/ÅR

w

WNDJYALU-W

: -

30:51:91

Materialbalans för transport av kvicksilver.

Verksamheter i området beräknas ge ett utsläpp till luft på ca 60 kg av

vilket ca 15 kg kommerfrân punktkällor. Resten av utsläppet kommer

källor som avfallstippar (ca 15 kg), industriella aktivite-

från diffusa

ter (ca 20 kg) och laboratorier, sjukhus och tandläkare (ca 10 kg).

Regionens problem med kvicksilver härrör inte från dagens utan

från gångna tiders utsläpp som var mycket stora. Denna fråga tas upp

på sidan 86.

TRAFIK

att människor och varor har ur

transportera

historiskt till mycket stor del styrt samhälls-

Möjligheterna perspektiv

har hela tiden ökat. Eftersom

förändringama. Transporterna

en stor andel av fordonen använder fossila drivmedel orsakar trafiken

stora luftföroreningar. Trafiken står idag för ca 60% av

därigenom kväveoxidutsläppen och ca 80% av koloxidutsläppen.

=

R

Hltlâlåüåêäüäâllâláê i i

1°°7° VÃGTRAFIK

”ÖFART

rmusvoar-

j; h. [Um]

:raggare LUFTFART

ü

r

23.51%?

_ pá _/ E]

Jämnt/Ae_

(W UTMPP)

älfåêá ålåêå #22,. oâñâ

3:1 217 44x7 1623 64431 e-TOTAM UTSLÄPP n 1000 ToN

står för en mycket stor andel av luftföroreningama. Transporterna

orsakar miljöproblem på olika nivåer, lokalt,

Luftföroreningama

nationellt och globalt. De lokala effekterna av luft-

regionalt,

föroreningar är framförallt akuta hälsoeffekter av bland annat kvävedioxid och koloxid men också långsiktiga cancerrisker. På

och nationell nivå orsakar luftföroreningar bland annat

regional

försurning och kvävemättnad i marken med kväveläckage som följd. Det miljöhotet är växthuseffekten på grund av

allvarligaste globala

av bland annat koldioxid, freoner och metangas.

utsläpp

För av har det satts upp miljöpolitiska mål

några luftföroreningama

för hur mycket utsläppen ska minskas. Från forskare och miljö-

organisationer har mer långtgående mål föreslagits för att utsläppen

skall komma ner i de nivåer som naturen tål.

rön nmsxume

NATIONELLA MÅL

AV LUFTFORORENINGAR

omaeun men iåuaieåeuoe

AÅL (Forsta/wa. Mqöow.)

iângxwe- ”LM/KL mo

kváveoxaoeñ m0 -3070 SM -50

-907,

-

Den trafikpolitiska propositionen 1988 anger att nägra av trafikpoli-

tikens stora uppgifter är att begränsa trafikens miljöpåverkan och att utveckla infrastrukturen för 2000-talets trafikbehov. Beräkningar som

gjorts av den statliga transportforskningsberedningen visar att riksda-

gens mål inte kommer att nås enbart med redan beslutade avgaskrav. För att kunna nå målen krävs skärpta utsläppskrav på fordon och traditionella bränslen. Det behövs också en övergång till alternativa drivmedel och satsning på kollektivtrafik och järnväg.

Vi har tonvikten de lokala och Vi

lagt på regionala miljöproblemen.

vill visa hur miljöskadoma från trafiken kan tacklas i en medelstor stad. Vi har koncentrerat oss på tre problemområden, luftmiljön i Sundsvalls centrum, luftföroreningar orsakade av den långväga person- och godstrafiken samt miljöolägenheter vid E4 i Timrå centrum.

CENTRUMLUFTEN I SUNDSVALL

Trafikens avgaser ger

trafiken koncentrerats till

dalgången

i Sundsvalls

dålig luftmiljö runt centrum.

centrum Med redan beslutade

avgaskrav

kommer halterna av koloxid i gatunivå

att ligga under gällande riktvärde år

Luftkvaliteten i Sundsvalls kommun 2000 medan kvävedioxidhalterna forthar successivt blivit bättre. Svaveldi- farande kommer att överskridas år oxidhaltema har exempelvis minskat 2000. Vi har därför koncentrerat oss

på

kraftigt under senare år. att studera hur halterna av kvävedioxid

Luftmätningar visar dock att trafi- skall kunna sänkas i första hand så att kens utsläpp utgör ett allvarligt luft- naturvårdsverkets riktvärde Över-

ej

föroreningsproblem i Sundsvalls cen- skrids. Detta är en som

målsättning

trum. Där överskrids naturvårdsverkets Sundsvalls kommun redan

antagit.

riktvärden för koloxid och kvävedioxid Vi har av hur

gjort beräkningar

längs en stor del av gatunätet. kvävedioxidhalterna förändras till år

Förklaringen till den dåliga luftmil- 2000 och vilka effekter olika

åtgärder

jön är den omfattande trafiken och de kan få. innehåller

Beräkningarna själv-

besvärliga lokala förutsättningarna fallet ett stort mått av osäkerhet men med avseende på topografi och lokal- bedöms för val av

ge ett gott underlag klimat. Topografin har bidragit till att

åtgärdsstrategi.

NORRA Benet?!

-

suqøswxu;

FMRDEN

569m men

Översiktsbild av centrala Sundvall

beräknas exempelvis leda till ca 50-250

Naturvårdsverkets riktvär-

cancerfall per år och miljon tätortsinvå-

den

nare. Om man skulle tilllämpa samma

krav som inom strålskyddet, l-10 döds- Naturvårdsverket har fastställt riktvär- fall per år och miljon invånare, skulle den för som avgasutsläppen behöva minskas myck-

god luftmiljö grundar sig på

kunskaperna om varje ämnes hälso- och et än vad nuvarande riktvär-

kraftigare

miljöeffekter. Riktvärden anges som den kräver. medelvärde för timme, dygn eller halv- orsakar också and-

Luftföroreningar

år. För tim- och dygnsmedelvärden ra skador än hälsoeffekter. De leder till

gäl-

ler att de endast får överskridas under korrosionsskador. Kvävedioxid har vitvå procent av tiden under vinterhalvå- sat ha en stark korrosionsef-

sig mycket

ret. fekt i samverkan med svaveldioxid.

Det riktvärde som är svårast att klara Korrosionsskadoma har stor ekonoi Sundsvalls centrum är riktvärdet för misk men också ett hot

betydelse utgör

kvävedioxid där entimmesvärdet är mot kulturminnen och museifö-

många

110 pg/m3 luft. Entimmesvärdet för remål. Kväveoxiderna är också ett stort koloxid, som också överskrids idag, är ur

problem försurningssynpunkt.

6 pg/m3 luft. Det kan vara värt att påpe- Trafiken bidrar dessutom till den

glo-

ka att av luftförore- bala växthuseffekten av

bedömningama genom utsläpp

ningars farlighet kan komma att skärpas koldioxid. i framtiden. Luftföroreningar i tätort, Detta att man inte bara ska

betyder

där trafiken är den viktigaste källan, eftersträva att klara ett riktvär-

fastlagt

ursLArr Av KVÃNEOXIDER FRÅN TRAFIKEN

1231.5 6 7 8 9101112131L1516171B19202122232LZ526272B

..._._._.__.

-Amwrwøs

-rmwbLno-qm-øä

E] 05 05-20 2.0-z..0 ao-so w

ä i KILOGKÅ/“ynnns

Trafikens kväveoxidutsläpp är koncentrerad till centrala Sundsvall.

de, det är önskvärt att nå ännu längre ur hade dubbelt så mycket allergi från djur

miljösynpunkt. och pollen som barn på landet.

Man misstänker att trafikens avgaser

har ett samband med allergiförekomst.

i Sundsvall

Allergiprojektet

Vintern 90/91 genomförs en studie med

personbuma kvävedioxidmätare för att Sedan 1988 har det bedrivits ett allergi-

utröna dessa samband. projekt i Sundsvall. Projektet initiera-

des av den statliga allergiutredningen

och utförs av Sundsvalls kommun och

Varifrån kommer luftförore-

Västernorrlands läns landsting. Det har

som huvuduppgift att finna åtgärder för ningarna?

att förbättra allergisituationen i första hand för barn och ungdom. Luftföroreningama orsakas av utsläpp i

Man har funnit att luftföroreningar regionen från trafiken, industrin och utomhus till en del verkar kunna förkla- energiproduktionen. Till detta kommer ra varför allergier är vanligare i städer de föroreningar vi får in med luften från än landsbygd. En enkätundersök- källor långt bortifrån.

på

har visat stora skillnader. På Kväveoxidema kommer till mycket

ning på

landsbygd har ca 20 % av barnen aller- stor del från den lokala trafiken. Förgiska besvär medan det som mest är ca bränningsmotorer släpper ut både kvä- 35 % inne i staden. vemonooxid och kvävedioxid. Kväve-

Pricktestundersökning av cirka 600 dioxidhalterna i Sundsvalls centrum barn i Sundsvall visade att barn i stan kommer huvudsakligen från trafikens

ozon b|LDA$ TRAFIK-

rsÅu

ocn mwsrmvrámrr ø HELA

EUROPA. HALTERNA ?Åvskms

INTEHMYCKET Av v: LOKALA

UTSLAPPEN.

N02

KvÄvEbroxzv

K-lÄvsoioxioñhLT

I CENTRUM

TKAFIKEN $LÅPFER BLAND MÃNQA »mom

VT KVÅVEOxIDER. VET AR FRAMST

AnneN

KVAVEMONOXID (va) om NVÅVEDIOXID (N02)

Utsläppen av olika kväveoxider ger genom omvandling till kvävedioxid-

upphov

halter i hälsofarlig nivå.

direktutsläpp av kvävedioxid och av Nedanstående tabell visar hur kvävedikvävemonooxid som direkt efter att ha oxidhalten i taknivå procentuellt fördelämnat fordonet omvandlas till kväve- las olika källor vid Stora

på torget. dioxid under inverkan av luftens ozon. Kvävedioxidhalten som orsakas av Ozonhalten i en tätort beror inte huvud- ozonomvandling av kvävemonoxid ansakligen på de lokala luftföroreningar- tas i alltid vara lika stor

beräkningama

na utan är ett storskaligt internationellt eftersom ozonhalten i stort sett är konproblem även det orsakat av utsläpp stant. Det finns alltid överskott på kväfrån trafik och industri. Ozonhalten i vemonoxid i tätortsluften vid inversio- Sundsvallsområdet ligger på ca 60 pg/ ner, vilket leder till att det då bildas lika m3 luft och bedöms i våra beräkningar mycket kvävedioxid som det finns tillinte komma att minska till år 2000. gängligt ozon.

Utsläppen av kväveoxider har inven- Orsaken till att de fasta källorna, enterats i ett rutnät över Sundsvall. De ergiproduktion och industri, har så små samlade av kväveoxider är andelar är att dessa utsläpp med hänsyn

utsläppen

275 och fördelas olika till höjd, läge och förhärskande vind-

kg/timme på

källor tabell. Med utgångspunkt riktning inte bidrar till att öka kvävedi-

enligt

från de redovisade har beräk- oxidhaltema i centrum.

utsläppen

KVAVEOXIDUTSLAPP om Bakgrunashant

I de beräkningsme.

,omv 1.07_ m, ,ma

toder som används

,Eåmmmg

°° 7E“°”5m

mnøumx för att uppskatta

. __ g/“iásâl/ÃRKÃLLOR kvävedioxidhalten

015mm] på en gata

beräknas

LASTBILAR onvauvuue Av först ett Områdesbl

OKMKAK

-

TKAFIKENS drag, som kallas

KVÅVEMQNOXIINNo) b k mndshalt, h

;Umm TILL KVAVEDIOXID

u (Nol) wA ozon se an aggerman adg tl

mm KALLOR

det bidrag som trafi-

° °

ken på just den gatan

Av orsakar. Mätvärde-

I ER No. l K ANagga fr - -

DMI ( ) DIox/D ILU c _

“a 1

Hem (ENTRUMO/IRÅDET v10 ;rom raken takmvåümmsva

rar ungefar bak- Persontrafiken dominerar utsläppen av kväveoxider medan Om

grundshalten.

ozonomvandlingen och den tunga trafiken orsakar större det inte finns

någon

del av kvävedioxidhalterna.

trafik, exempelvis på en gågata, be-

ningar gjorts av hur döms kvävedioxidhalten i i

föroreningama gatunivå

sprids i regionen och vilka halter av stort överensstämma med

bakgrunds-

kvävedioxid som kan förväntas uppstå. halten.

luften. Avgasema vädras då ut mycket

Uppmätta

sämre. Inversioner kan vara oli-

mycket

luftföroreningshalter ka till tid och omfattning. Överskridan-

den förekommer nästan aldrig om det

i Sundsvall har inte är inversion. Miljöskyddskontoret Nedan redovisas föremätt luftföroreningama i Sundsvalls komst av inversion vid Midlanda

flyg-

centrum under lång tid. Mätningar görs cirka två mil från Sundsvalls cen-

plats

kontinuerligt i taknivå och under vissa trum. Antalet inversioner i Sundsvalls tidsperioderi gatunivå. De långa mätse- centrum är ännu större.

förmodligen

riema gör att man har god kunskap om hur ofta överskridanden förekommer och man vet också hur relationerna är mellan mätvärden i tak- och gatunivå. uuoen vmreRnALvÃner Riktvärdet för kvävedioxid överskrids en stor del av tiden i gatunivå under vinterhalvåret. Detta beror på att det ofta förekommer så kallade inversioner. Inversion uppstår när luften är kall nere vid marken och varmare högre i

upp

OKT NW ven JAN Fe Mn *PR

TOTAL ANDELINVERMONER

Anm KRAFHGA :uvensuouen

KVÄVE DIOXIDHALTEK

Markinversioner förekommer främst

vw

under vinterhalvåret.

| GATUNN

skotnugALLiN

KVÄVE m-

OXID/ug/m

m.. Diagrammet visar, att inversioner är

ett vinterproblem. Detta stämmer väl

.\\\\\

med luftmätningama som nästan \\\\ aldrig

\\\\ redovisar några överskridanden som-

zoo 4 martid. varierar

\\\\\ Föroreningshalterna

över dygnet i princip trafikens

enligt

variationer. De högsta timmedelvärde-

\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\“ \\§““\ .

na under dygnet inträffar under för- och

w Perioder med

eftermiddagstimmarna. höga föroreningshalter är oftast relativt kortvariga och omfattar någon eller

några timmar. På nästa sida redovisas

ett exempel på hur halterna kan variera

under ett dygn med inversion.

Riktvärdet för kvävedioxid överskrids en stor del av tiden när det är inversion.

Mätningarna avser högsta timmedelvärde varje dygn.

växlande öst/västlig

AV

DYQNSVARMTION vind skulle vara

höga långt bort i

KVAVEDIOXIDHALT Dessa be-

Selånger. räkningar stämmer

24s,«,/..?

inte med de erfaren-

RmTVÄRDE

heter som finns från

kommunens luft-

mätningar. Ytterli-

gare mätningar

kommer att genom-

föras vintern 90/91

för att belysa denna

frågeställning.

Vår bedömning är

att det område som

Höga kvävedioxidhalter förekommer främst vid hög- är mest utsatt är

trafiktid morgon och kväll. Stenstan med krans-

gator. Problemet är

störst på Skolhusallén och Köpmanga-

En analys av föroreningshalterna

tan medan Bergsgatan, E4 och delvis vinterhalvåren 1987-89 visar att halter-

Norrmalmsgatan enligt mätningar och

na i taknivä riktvärdesnivån.

ligger på

beräkningar bedöms ha en bättre utväd- Detta betyder att halterna på gator utan

ringssituation. Detta förhållande kan eller med mycket liten trafik klarar rikt-

man sett dock komma att förändras, exempelvis värdet, medan i stort på alla

med trafik överskrider riktvärdet i om nuvarande E4 blir bebyggd på båda gator

sidor.

gatunivå.

Hur stort område har för Hur stort är

problemet?

höga luftföroreningshalter?

Beräkningar och mätningar visar att

kvävedioxidhaltema i taknivå är höga, i l de studier som inom

gjorts tidigare nivå med inom större delen

riktvärdet, kommunen har bedömningen varit att

av centrum. Utrymmet för lokala utdet utsatta området är Stenstan. Inför de

släpp från trafiken på den enskilda ga-

beräkningar och bedömningar som nu

tan är litet. Det bedöms att riktvärdet

gjorts med spridningsberäkningar vid

överskrids vid fasaderna längs samtliga

olika vindriktningar var förhoppningen

mer trafikerade gator. att det skulle gå att precisera hur stort

För att kunna bedöma trafiksituatiodet område är där riktvärdet överskrids.

nen år 2000 har vissa antaganden gjorts Vi måste dock konstatera att studierna

om förbättrad sam-

befolkningsökning,

inte givit några säkra resultat i detta

hällsekonomi och teknisk utveckling.

avseende. Beräkningarna antyder att Antagandena grundar sig på Transportföroreningshalterna vid svag västlig

rådets prognoser om bilinnehav och vind skulle vara högre ute över fjärden

trafikökning till år 2000. För Sundsvall än inne i Stenstan och att de vid svag

0 VlD

KVÃVEDIOXID

“Mtlflst

0 100

SKOLHUSiDALLåNZ0Op7/m3

SKOLHUMLLEN . l

E4

p

1°)%8

., l l

TRÅFIKOKNING TlLL r

zooo »genom/VP

i-gi_.§;;;i_j-;.!///

FÅ 1938 AKS mvÅ

q -

_ . RIKTVARPE

TRAFIKDKN/Né titt 110/»9/»3

-_i_-5:-:E 1;;r/

ZOOO ME? UTSLAPP

FÅ Zooo ,w N/VÅ r FT

Mkekunøs- LOKALT BAMRUNDS- LOKALT

IML-r eAwBIDRAG HALT GATUDIDRAG

Den sammantagna ejâfekten av trafikökrzing och redan beslutade avgaskrav är att

kvävedioxidhalterna på gatorna i centrum minskar men inte tillräckligt för att

klara riktvärdet.

hartrafikens ökning antagits till ca 16% Vilka kan vidtas?

åtgärder

fram till år 2000. Ökad trafik i ett oför-

ändrat vägnät medför minskad fram-

Det är trafiken som är den dominerande

komlighet och större avgasutsläpp. därför är utsläppskällan och det främst

Beslutade och krav på

föreslagna den som måste påverkas. Utsläppen

avgasrening innebär att utsläppen från

från industri och energiproduktion

fordonen kommer att minska. Den

bedöms påverka luftkvaliteten i sammantagna effekten av trafikökning liten

Sundsvalls centum i mycket och renare fordon beräknas bli att

utsträckning.

kvävedioxidhaltema totalt sett minskar inom

Många olika delstudier till år 2000. beräknas

Bakgrundshalten trafikomrâdet ligger till för de

grund

minska från 109 pg/m3 till 76 ug/m3 olika

förslag som redovisas nedan. De

resultat har

På och Skolhusallén underlagsrapporternas Köpmangatan

bearbetats i samarbete med Sundsvalls kommer fortfarande riktvärdet att

kommuns arbetsgrupp för avgasfrågor.

överskridas medan E4, utan

bebyggelse

i hamnen, bedöms precis klara

Vi anser att måste vidtas riktvärdena. Detta innebär att det måste åtgärder

inom fem olika områden:

till ytterligare åtgärder för att

kvävedioxidhaltema skall ligga under

1. trafikledssystemet

riktvärdet år 2000. Koloxidhalterna

2. centrumgatoma kommer att klaras utan

ytterligare 3. trafikregleringar åtgärder. Målsättningen bör också vara

4. renare fordon

att nå ytterligare lägre halter än

5. kollektivtrafik och järnväg riktvärdena.

Njurunda och centrala Sunds-

Frafikledssystemet genom

vall med en bro över Sundsvallsfjärden

delar har ett samt en västlig trafiklänk mellan E75 Sundsvalls centrala dåligt

och Fabriksgatan, kallad västra länken.

fungerande trafikledssystem. Topogra-

trafikledemas till Många har framfört krav på att E4 i fin har styrt lägen

runt Stenstan. För re- stället borde dras väster om Sundsvall.

dalgången många

till körvä- För att klarlägga miljöeffekterna av olisor saknas därför möjligheter

centrum. ka vägnätsaltemativ har vi i samarbete gar som inte passerar Ungefär hälften av trafiken har med vägverket och kommunen genom-

på kransgatoma

inte start eller i centrum. fört en miljökonsekvensbeskrivning för

målpunkt

att avlastande det trafikledsnätet i

Möjligheterna bygga övergripande

trafikleder har studerats av Sundsvallsregionen. De alternativa

vägverket

och kommunen. I det arbetet trafikledsnät som studerats framgår av

pågående

för bilden nedan.

med en ny långtidsplan väginveste-

ringar föreslås en ny sträckning av E4

vA 51

En miljökonsekvensbeskrivning har gjorts för tre E4-alternativ.

Hela nätet Centrum

Bränsleförbr.

%

Nuvarande nät Väst Öst l Öst 2

För alternativ har traditionella det finns stora skillnader bland annat i

varje

som restider och kör- hur friluftsområdena störs. Altemati-

trafikparametrar

sträckori hela nätet beräknats vet Öst 2 innebär allvarliga bullerstör-

för antagna år 2000. För att kunna ningar eftersom trafiken då ökar inom

trafikmängder

alternativen ur de befintliga bostadsområdena i Nju-

jämföra miljösynpunkt

har även i hela runda.

bränsleförbrukningen

och i centrumområdet beräk- Vägaltemativens samlade inverkan

vägnätet

på natur-, kultur- och rekreationsmilnats som ett grovt mått på avgasutsläp-

jöer kan grovt sett sägas vara att Västpen.

Resultaten visar att bränsleförbruk- alternativet är sämst. Öst l är något

minskar i alla alternativen. bättre medan Öst 2 innebär minst stör-

ningen för hela nätet är störst ningar. En fullständigare beskrivning Minskningama för Öst-altemativen. I centrum ges i delrapport 28.

ger Öst 2 lika stora effekter som Öst 1, en minsk- I en separat studie av den tunga trafining med ca 16 %. Kostnad ken har bron över fjärden bedömts

och nytta för Öst l och Väst har beräknats minska denna trafik i centrum med ca

enligt

Vägverkets Öst 1 är 40%. Detta beror på att en stor del av

beräkningsmetoder.

klart lönsamt, trafikantvinsten är 38 % den tunga trafiken varken har start eller

än Väst är inte lön- målpunkt i centrum.

högre investeringen.

samt, trafikantvinsterna är än in- De alternativa trafikledssystemen

lägre

innebär även olika möjligheter att klara

vesteringen.

Även effekterna av att enbart miljöfarliga transporter. Ur denna as-

bygga

ut Granloholmsleden mellan Tim- pekt är ett bäst efter-

västligt E4-läge

och Bydalen har beräknats. som det passerar igenom färre bostads-

mervägen

i hela nätet blir små områden. Ett östligt bör kom-

Förbättringama E4-läge

medan i centrum pletteras med en ombyggnad av vägen

bränsleförbrukningen

minskar med 8 %. Den bör även i kom- mellan och Matfors för att ge ett

Nolby

bination med de andra alternativen alternativt vägval för

ge miljöfarliga

förbättrade vägvalsmöjligheter i öst- transporter. västlig Sammantaget visar studierna att E4-

riktning.

be- bron och västra länken är de trafikleder

Miljökonsekvensbeskrivningen

handlar även buller, kultur- som ger de klart största möjligheterna

naturskydd,

miljöer och friluftsliv. Ur att minska avgasutsläppen inom cen-

bullersyn-

punkt bedöms altemativen Väst och trumområdet. Även Granloholmsleden Öst l varai stort sett även om har klart positiva miljöeffekter på trafi-

likvärdiga

ken i centrum.

blemen i centrum anser vi att det är

Centrumgatorna

motiverat att acceptera nackdelama i

hela trafiknätet för att även på kort sikt visar att många av gatorna

Beräkningar

kunna nå stora i och runt centrum kommer att ha för förbättringar.

Alternativ A kan på ett sätt trafik för att klara riktvärdet för lämpligt

mycket

kombineras med av körkvävedioxid även för- begränsningar år 2000, om inga

ytoma på Köpmangatan och Skolhusändringar görs. De gator som kommer

allén. Längs stora delar av Skolhusallén

att ha sämst luftmiljö är Köpmangatan

kan gatusektionema minskas till bara och Skolhusallén.

två körfält totalt. Körytoma bör förläg-

I den miljökonsekvensbeskrivning,

som nämnts har även gas mot väster så att det blir mer utrym-

ovan, beräkningar

me längs fasaderna mot Stenstan, där gjorts för att belysa effekter av åtgärder

avgasproblemen är störst.

för att minska Köpmangapå centrumgatoma avgatan kan om så att körbanebredserna i centrum. byggas

den minskas till förmån för bussar, Innan avlastande trafikleder som E4- gå-

ende och planteringar. För att inte leda bron och västra länken finns det

byggts

in onödig trafik bör inte så stora att införa res- på Köpmangatan

möjligheter

triktioner Två al- korsningen Köpmangatan-Parkgatan

på centrumgatoma.

byggas om så att Vägvalet Parkgatan-

temativ har prövats. Det första är att

Bergsgatan underlättas.

stänga av den öst-västliga genomfarts-

Esplanadgatoma bör byggas om en-

trafiken i Stenstan, alternativ A. Det

ligt gällande centrumplan med särskil-

andra är att dessutom öka

framkomlig-

da bussfält och förbud mot korsande

heten Jämvägsgatoma i

på öst-västlig

trafik. Östra delen av Storgatan bör riktning för att de skall kunna avlasta

göras om till för att minska traalternativ B. gågata

Köpmangatan,

fikrörelserna i östra delen av Stenstan AltemativA ger en minsk-

påtaglig

och för att åstadkomma en

av i cen- trevligare

ning bränsleförbrukningen

den ökar med 4 % i stadsmiljö. trum, 13 %, medan

När en E4-bro och västra länken hela vägnätet. Alternativ B dämpar för-

byggts finns det större friheter att ändra bättringarna något men kan vara nöd-

gatunätet i centrum eftersom det då vändigt att genomföra för att behålla

finns alternativa olika till centrum. Med hän- körvägar. Några

tillgängligheten

alternativ har

till de prövats. Beräkningarna syn allvarliga luftföroreningspro-

Hela nätet Centrum

Restid Bränsle- Bränsle- Vägnät

förbrukn. förbrukn.

% % %

nät - - - Nuvarande

A. i + 9 + 4 - 13

Öst-västlig genomfart

centrum stängs.

B. Alt. A samt ökad fram- + 11 + 5 - 8

komlighet på Järnvägs-

gatorna

Hela nätet Centrum

r

i centrum stängs G Öst-västlig genomfart + 14 + 4 - 11 i centrum stängs Nuvarande E 4 Begr. Skolhusallén Begr. H Öst-västlig genomfart + 18 + 6 - 22 i centrum stängs Nuvarande E4 Begr. Skolhusallén Avst.

=

Begr. Framkomligheten på gatan begränsas

Avst. = Gatan stängs av för genomfart..

NORRA BERGET

-

Summa/Au;

Fjfisom

\

_lrñ-BRO

ä*

AvnÃusnmeAk

=.__;:<___».<›<><›»«°<H BEGKÃNSNnNeAR

rum:

569m 55x05?

Översikt av centrala Sundsvall med studerade trafikledsalternativ.

har med från alter- Sammanfattningsvis visar studierna

gjorts utgångspunkt

nativ Öst l och trafikmängder år 2000. att vi når störst minskning av avgaserna Alternativen av tabellen inom centrumområdet på kort sikt ge-

framgår på

sida. nom att förhindra i

föregående genomfartstrafik

visar att minskning- öst-västlig riktning genom Stenstan och Beräkningarna

arna i bränsleförbrukning blir störst när att Skolhusallén och Köpmangatan

både i öst-västlig byggs om med minskade körytor. När

genomfartstrafiken

Stenstan och Skol- E4-bron och västra länken byggts ut bör

riktning genom på

husallén av, alternativ H. Dessa dessutom Skolhusallén stängas av för stängs också de största försäm- och trafiken begrän-

åtgärder ger genomfartstrafik

för restid och bränsleförbruk- sas på nuvarande E4.

ringarna ning i hela vägnätet.

Det kan vara värt att påpeka att trafiken kransgatoma runt Stenstan i

på

ingår i centrumområdet. Irañkregleringar

beräkningarna

Om hamnområdet byggs ut under perioden fram till år 2000, vilket är kom- För att förbättra luftmiljön inom ett munens avsikt, kommer utvädringssi- område eller längs en gata kan man tuationen att försämras och använda olika typer av trafikregleringavgasproblemen att öka. Den i alternativ H an- ar. Dagens lagstiftning medger trafik-

tagna begränsningen av trafikflödena regleringar av typ gatuavstängningar,

nuvarande E4 blir än enkelriktningar och förbud mot vissa

på förmodligen

mer att åstadkomma. Ett sätt fordon. Denna form av regleringar

nödvändig

kan här vara att minska körytoma samt medför lätt att det blir längre körvägar, att om trafikleden till en espla- större trafikarbete och ökade avgasut-

bygga

Nedan redovisas effekterna av släpp på andra gator. För gator där det

nadgata.

diskuterade för Skolhusallén, vistas mycket folk och där kollektivtra-

åtgärder

och nuvarande E4. fikens framkomlighet bör prioriteras

Köpmangatan

man

KVÄVEDlOlHDHALIER PÃoNÃfzkA

men GENOMFORDA ATbARDER

KÖPMANGATAN BPLANADEN

SKOLHU$ALLI§N

0 100 Z 0 0

,vg/n? zoom/m*

l Wi Wi lliiopyw?

-

198% 115W

Vi-T , :I7.ÃÃÄ'-'3i›

w I

åroqopgfw MK

t

2900 MED staff-j

i l

§ORE§LAGNA ATGAKPER i MKGRU v05- \ WWW - L Bnnexuuøs- Low! MTUEIDRN; HMT earublow ?among egåügloaae HALT

Föreslagna åtgärder beräknas leda till att riktvärdet ej överskrids år 2000.

anser vi ändå att det i vissa fall är motiverat med denna typ av reglering. AV

DYGNSVARIAHQN

Vi anser att det är mycket angeläget

TRAHK 0( KVAVEDIOXlD°

att lagändringar görs så att kommuner-

UTSLÄPP l KÖPHANGATAN

na får större möjligheter att använda .INDEX

TKAFIK/TIMME

\ olika typer av trafikregleringar. Om nya

100- (LASTBILAR möjligheter ges i framtiden och det går l att hitta enkla former för tillämpningar

PERSONBMR bör Sundsvalls kommun ha l V

beredskap

att använda dem i centrum. Olika typer

av regleringar och avgifter kan i fram-

tiden också användas för att finansiera

miljöförbättringsåtgärder som sats-

ningar på kollektivtrafik m m.

har fram 0.

Naturvårdsverket lagt ett 6 12.

KLL

förslag till klassificering av särskilda tätortsfordon med av så Kvâvavuoxw(noqurátärr/TIMME

skärpta gaskrav,

\ mm kallade LETT-fordon, se bilden på si- 100

q

dan 55. Förslaget bör kombineras med

möjlighet att inom avgränsade områden

endast tillåta denna typ av fordon. En

sådan reglering bör också ge möjlighet

att inom ett område ställa krav på arbetsfordon och arbetsredskap. Detta skulle vara ett sätt att minska avgaserna och att sätta press på fordonstillverkama att producera avgasrenare fordon. När beslut om LETF-fordon tagits bör en sådan i Sunds- Den tunga trafiken orsakar cirka 70 %

reglering tillämpas

valls centrum. av kvävedioxidhalten trots att den bara

För Sundsvalls del bedömer vi det för utgör 10 % av trafiken. närvarande som mest angeläget att kunna reglera den tunga trafiken. Eftersom den tunga trafiken orsakar en stor del av Ett förbud innebär ökad trafik under kväveoxidutsläppen bör till att börja andra men det kan också

tider, utgöra en med åtgärder vidtas med hjälp av nuva- olika

positiv press på distributörer att rande samordna vilket är

regler. sina varutransporter,

Trots att de tunga fordonen cen- ur

på fördelaktigt föroreningssynpunkt.

trumgatoma bara är 6-10 % av trafiken På Skolhusallén bör trafik för-

tung under dagtid orsakar de 60-75 % av helt. Även om detta för

bjudas några

kvävedioxidutsläppen. Ett totalförbud fordon leder till stora och

omvägar

för distributionstrafik under högtrafik- ökade andra ställen i

avgasutsläpp på

tid kl 7-9 och 16-18 skulle förbättra är det en för att

gatunätet viktig åtgärd

luftkvaliteten dels genom minskningen en bättre luftkvalitet ett av

skapa längs

av avgasutsläppen, dels genom att de

besvärligaste gatuavsnitten.

framkomligheten för övrig trafik ökar är en annan

Trafiksignalema typ av

under den trafikintensivaste som av som en

perioden. reglering många upplevs

stor orsak till avgasutsläpp. Vi har där- under hård press för att driva på teknikför studerat vilka möjligheter det finns utvecklingen. att med modern teknik åstadkomma Personbilar med katalytisk avgasre-

miljöförbättringar. I vår studie ingick ning ger utsläppsminskning-

påtagliga

fyra trafiksignaler längs Nornnalmsga- ar. Det finns dock mätresultat som visar tan och Skolhusallén. Dagens manuellt att kvävedioxiden inte minskar särskilt satta tidplaner jämfördes med dataopti- mycket, den kan t o m öka vid kallstarmerade tidplaner. ter. Vi anser därför att ytterligare skärp-

Resultatet visar att kväveoxidema ta av gasreningskrav för personbilar bör beräknas kunna minska med 14 % för införas. En teknik att klara kraven kan

dessa fyra korsningar och anslutande vara eluppvärmda katalysatorer. Såda-

gator under hö gtrafik. Hela signalsyste- na håller att utvecklas.

på

met runt Stenstan bör studeras vidare Kvävedioxid är ej reglerad i de krav för att nå en optimering ur avgassyn- som finns och som föreslås för punkt. Möjligheterna att införa moder- av gasutsläpp från fordon. Med tanke

på

nare signalanläggningar med större den stora betydelse som direktutsläp-

möjligheter till samordning bör också undersökas.

Ett enkelt sätt att min-

om

ska körsträckoma i cen- AVGASMINSKNING

trum är att förbättra

KOSTNADER run

OLIKA

skyltning och vägvalsin-

formation.

vmvmTEM

Miijonm KR/ÅR

TMVW*

Renare fordon ;o

TRAFIKWNGSKOSTNAD

. F e ST Bum m) ER

med och

Fordon mindre IOZNDWALL

helst av- 45*

inga skadliga

gasutsläpp alls är den

långsiktigt bästa lös-

40-

på trafikens luft-

ningen

föroreningar. Med nu

gällande och föreslagna avgaskrav på tunga for-

don uppnås bara begrän-

sade förbättringar. Våra

beräkningar visar att den tunga trafiken blir en allt

LÄTTDIESEL mer dominerande luft-

i takt

föroreningskälla

med att katalytisk avgas-

rening slår igenom för personbilar. Fordonstill-

verkarna måste sättas

Olika typer av gasdrift till

ger störst avgasminskning

rimliga kostnader.

pen av kvävedioxid har för tätortsluf- visa om man i praktisk drift kan uppnå ten, bör sådana utsläppskrav övervägas. de förväntade avgasminskningama.

Av de tunga fordonen har vi mest Sundsvalls kommun bör ställa upp ingående studerat möjligheterna att egna krav på utsläppen från bussarna. minska bussamas avgasutsläpp. Bus- De krav som föreslås gälla allmänt för sarna orsakar inte de största utsläppen, tunga fordon från 1993 är inte tillräckmen utsläppen sker mitt i stan där ligt långtgående. Dagens nya bussar mycket folk befinner sig. Vi har gjort en klarar dessa framtida krav redan idag. beräkningsjämförelse mellan 15 olika Från 1992 bör nya bussar som trafikerar drivsystem för bussar. I studien har Sundsvalls centrum klara LETT-kra-

ven.

Ur luftkvali-

tetsynpunkt är

det fordonen som

UTSLÄPP5KRAV PÅ TUNGA FORDON

trafikerar cen- F *H

1993/94 års krav LETT-krav trum som är vikti-

gram/kilowattimme gram/kilowattimme gast. Det är där-

för mycket ange-

Kväveoxider 9,0

NOX

läget att de ovan

Kolväten HC 1,2 gg

Koloxid CO nämnda möjlig-

4,9 2b

Partiklar - heterna att ställa

0,15

v krav

på avgasre- LETT-kraven föreslås som lokalt krav i Sundsvalls Centrum nare fordon inom på nya bussar från 1992. särskilda områ-

den införs.

och kostnader för Andra tunga fordon än bussar är svå-

avgasminskningar

sex busslinjer i nuvarande linjenät be- ra att påverka. Detta har många orsaker. räknats. De studerade teknikalterna- Det är många ägare,

transportföretagen

tiven finns redan eller är är konkurrensutsatta och därmed inte

färdigut-

vecklade inom år. De benägna att dra på sig extra kostnader

några spänner

från olika av dieseltek- och statsmakterna har tidigare inte varit

utvecklingar

niken till etanol-, gas- och elteknik. beredda att skärpa kraven. Busstudien

Studien visar att det finns en mycket och studien av framtida drivmedel visar stor potential att minska att det inom en tioårsperiod kommer att

avgasutsläp-

pen till förhållandevis kostna- finnas drivmedel och fordon som klarar

rimliga

der. Studien rekommenderar att Sunds- avsevärda avgasminskningar till rimlivalls Trafik AB skall övergå till gasbus- ga kostnader. Det är varken ett tekniskt sar, först gasol- och sedan eller ett större ekonomiskt problem. Ut-

biogas-

drivna. Parallellt bör miljödiesel an- släppskraven på tunga fordon måste vändas under en övergångstid. Gasol- därför skärpas. bussar kan minska de totala avgasut- Om försöken med gasoldrift blir släppen med över 70% jämfört med framgångsrika bör man gå vidare med lättdiesel. För kvävedioxidutsläppen gasoldrift även för andra fordonsflottor. kan effektena bli ändå större. Ett försök Företag med stor fordonspark, som taxi med har och olika distributörer, bör att

miljöoptimerade gasolbussar påverkas

påbörjats i Sundsvall. Försöket skall gå över till gasdrift.

Eftersom privata fordonsägare är löna sig att välja miljövänliga altema-

svåra att påverka bör kommuner och tiv. Relativt små justeringar kan ge stor

andra offentliga organisationer ta på sig effekt.

rollen att vara föregångare. Det gäller

både att ställa krav på bästa re- Kollektivtrafik och

järnvä-

ningsteknik vid upphandling och att

gar

En förstudie har

påbörja experiment.

gjorts av biogasdrivna arbetsfordon i

För att kollektivtrafiken överhuvudta- Sundsvall och Malmö. Studien visar att

get skall kunna vara ett medel att uppnå det bör finnas goda möjligheter att ut-

bättre miljö måste bussamas avgasut-

nyttja biogas från soptippar och renhållsläpp minska påtagligt. En jämförelse

ningsverk till att driva fordon. Praktiska

av avgasutsläppen från en katalytiskt

försök enligt förstudien bör påbörjas.

avgasrenad personbil och bussarna i

Eldrift bör främst användas för per-

den ovan redovisade buss-studien visar, sontransporter och distributionstrafik

att dagens dieseldrivna bussar är dåliga där körsträckoma är små. Sundsvalls

ur miljösynpunkt. Det är först om etakommun bör skaffa en

sig elbils-pool

nol, gasol, biogas, eller någon typ av för tjänsteresor i centrumområdet.

eldrift införs som bussar kan konkur-

En lämplig strategi för övergång till

rera med katalytiskt renade bilar vid nya bränslen är att satsa på:

normala beläggningar av resenärer. Tar För tung person- och distributions-

- man även hänsyn till effekterna av trafik motorgas

koldioxidutsläppen blir skillnaderna

För medeltung person- och distribu-

- ännu tydligare. tionstra_fik biogas och motorgas

De avgaskrav som bör införas för För lätt person- och distributions-

bussar redovisas på sida.

- el och föregående

trafik biogas

De kan uppfyllas med motorgas, na- För arbetsredskap - el och förbättrad

turgas eller biogas. Med dessa drivmediesel.

del blir bussama ett bättre alternativ än

Vid upphandling av fordon bör flera

biltrafiken ur

miljösynpunkt. kommuner, landsting, vägförvaltnin gar

För att kollektivtrafiken skall kunna

och andra offentliga organisationer ge-

medverka till bättre luftmiljö i Sundsmensamt ställa skärpta krav på avgas-

valls centrum måste också trafikuppren teknik på samma sätt som bussföre-

tagen gjort när det

gäller bussar. AV FRÅN FERSONBIL om

JÄMFÖREUE AveAsumArr

Ett OLIKA BUñAR

viktigt

Snmulemeqel ?tt Fordon Samlade avgasutsläpp Kvävedioxid

ra införandet av

ny miljövänligare Personbil med katalysator 1 1

teknik är Buss lättdiesel 31 56

avgifter *mhskatwrpåfm*

3322 åiâflâiifödiesei J lå i?

don och branslen.

dålig

straffas och

god

Med gas- och kan bussar konkurrera med en per-

teknik etanoldrift

premie-

sonbil ur utsläppssynpunkt.

ras. Det skall

förbättras ett sådant sätt Ett försök med en medborgarpanel

läggningen på

att den lockar till bilresenärer. Resor har En grupp med boende i

sig genomförts.

med bil till och från centrum måste Bosvedjan har diskuterat fram olika minska för att luftmiljön påtagligt skall åtgärder för att de skulle få bättre nytta kunna förbättras. av kollektivtrafiken. Erfarenheterna

Att locka bilåkande till kollektivtra- från har med i

medborgarpanelen tagits

fiken är svårt. föreslås sänkta förslaget till åtgärdsprogram.

Vanligtvis

taxor. Detta har dock visat främst Exempel på åtgärder som kan ingå i

sig

locka och cyklister. För att få programmet redovisas nedan och kan

gående

bilister att ta bussen måste istället ser- indelas i några viktiga områden: vicen och trafikuppläggningen förbätt- - snabbare resor

ras. - bättre resmöjligheter

Andelen resor med bil till och från - ökad bekvämlighet centrum är ca 58 %. Ett lämpligt - bättre information

idag

mål kan vara att minska denna andel till - aktivare försäljning ca 50 % år 2000. -

ny prissättning

Ett för bättre kol- -

åtgärdsprogram bebyggelseplanering

lektivtrafik bör Delar av

genomföras.

* Snabbare resor kan åstadkommas kostnaderna för att genomföra åtgärdsprogrammet kan täckas genom effekti- med åtgärder som

ökat - mellan bostadsområden

vare trafik, resande, taxeåtgärder direktlinjer och aktivare försäljning. och arbetsplatser

För att kunna genomföra åtgärdspro- - den snabba busstrafiken koncentreras grammet krävs ett nära samband mellan till ett begränsat antal stråk där buss-

drift och ekonomiskt ansvar. trafiken

planering, prioriteras

situation är Länstra- - med och

Dagens splittrad. på gator köbildning dålig

fiken ansvarar för planeringen, driften framkomlighet för bussarna anläggs köps av entreprenörer och det ekono- busskörfält miska ansvaret delas mellan flera in- - av busstrafik i vissa

signalprioritering tressenter. Organisationen bör göras om korsningar

så att tätorts- och förortstrafiken i - ökas i basnätet till

hållplatsavståndet

Sundsvall och trafiken mellan Sunds- 300 - 400 meter vall och Timrå från länstrafi- - och i

separeras bussgator i Granlo, Ljustadalen

kens normala planering, drift och eko- nya bostadsområden. nomi. Trafiken läggs antingen som helt fristående verksamhet eller som eget * Bättre resmöjligheter når man främst

resultatområde inom länstrafiken med med ett förbättrat linjenät och utökad ansvar för planering, drift och ekonomi. turtäthet. Linjenätet kan byggas upp av Särskilt är det att Sundsvalls flera olika typer av linjer

viktigt

kommun utvecklar och be- - med turtäthet

planerings- baslinjenät hög

ställarfunktioner för kollektivtrafiken. - för äldre och

servicelinjer handikap-

Ett åtgärdsprogram för bättre kollek- pade tivtrafik har studerats i delrapport 7. - direktbussar och

expresslinjer

Det en av - som

bygger på sammanställning tvärlinjer knyter ihop ytterområ-

erfarenheter från forskning och ut- den

inom kollektivtrafiksektom - som klarar stora

veckling lågtrafiklinjer ytor

under senare år. med få fordon.

EXEMPEL rà urrvsuuue AV LINJENÃT

_- BA$NÃT “-

uno SEKVKELINJER Baner/A /

t

WW..

i ,g

GM NLDHOW

W///øwø

ø://////

.I

/I

“

/ /

J/ //fâf/ 47/

5 , .Å ,.

v, \ l/

%› 7/4

/ \// ",Z.".'.' a -Åw

50V _,\

.a .

(of _,.

Ä k

2- 1-- 700/01..

NACKST // e .

7W14///4o

/ I _

lg!

6A å

.II/å

* främst åt- -

Ökad bekvämlighet gäller

hållplatser med mer än 200 passageragärder inne i bussar och på hållplaser. ska ha information om nästa

re per dag De cirka 70 mest frekventerade håll- turs och om

avgångstid trafikstömingar

platserna förses med väderskydd, infor- hållplatsnamn ska anges på linjekarta,

mation och uppvärmd sittbänk. Alla

på hållplatser och ropas ut i bussen.

hållplatser förses med belysning och

information. * Aktiv åstadkoms med

försäljning

bland annat kundregister och prenu- * Bättre information kan man uppnå meration av för

biljetter regelbundna

genom att turlistan blir mer aktuell och resor. eller av resande

Företag grupper

individuellt utfonnad. Förutom en tur- ska kunna ökad trafikstandard.

köpa

lista för en längre tidsperiod ska infor- ska kunna resor för sina

Företag köpa

mationen ha följande policy: anställdas resor till och från arbetet. - resenärer och företag ska kunna be-

ställa och prenumerera på individuella * innebär att

Ny prissättning priset på

turlistor för valfri reserelation inom tra- bussresor skall differentieras för olika

fikområdet resor och Priset ska i

tider, tjänster.

-

hållplatser med mer än 1000 passage- större utsträckning sättas på marknads-

rare per dag ska ha information om

mässiga grunder.

resemöjligheter för hela linjenätet

* har stor be- ama måste raka. Vid vinkelför-

Bebyggelseplaneringen göras

för kollektivtrafiken längre ändringar får flera banor kopplas ihop.

tydelse på

sikt. Nya ska ut- Trots detta kan det i särskilda lägen

bebyggelseområden

formas så att 60 % av de boende får och för speciella trafikuppgifter vara ett

200 meter till huvudstråk för lämpligt transportmedel. Det är ett för-

högst

kollektivtrafik och 90 % högst 400 me- hållandevis billigt transportmedel. l ter. I övrigt ska bebyggelseplanering Sundsvalls centrum skulle de två stora och lokalisering av institutioner och utvecklingsområdena, hamnen och det service beakta kollektivtrafikens krav framtida universitetsområdet, kunna

närhet till kollektivstråk och gena sammanbindas med en kabinbana. De

på

effektiva linjedragningar. kortväga kommunikationerna i dal-

gången längs Selångersån måste för-

Som ett första led i av bättras när bebyggelsen utvecklas i

genomförandet

åtgärdsprogrammet för bättre kollek- dessa områden. Om man bygger en tivtrafik föreslås ett pilotprojekt i kabinbana kan denna också utnyttjas till stadsdelen Bosvedjan med de viktigaste att förbinda centrum med infartsparke-

komponenterna i åtgärdsprogrammet. ringar och därigenom minska biltrafi-

Försöket bör göras i samarbete med den ken i centrum.

statliga Transportforskningsberedning-

en. Sundsvall/Timrå bör bli modellort för ett brett försök att för-

genomföra

KAWNBANA LÄNGS

slagen i åtgärdsprogrammet.

Hela åtgärdsprogrammet har preli- SIOGATAN

minärt bedömts kosta mellan 5-10 Mkr/ roxwwser år att Åtminstone 2-3 Mkr

genomföra.

HPMNAPEN skulle kunna täckas in på några års sikt

Sundsvalls ø i

genom effektiviseringar.

kommun bör avsätta medel l

tillräckliga

s

för att ett åtgärdsprogram enligt vad

I 6 som här redovisats skall kunna ge-

5 Z fo* nomföras. ä

UDII

Alternativ till dagens kollektivtrafik

_@ har också studerats. Vi har bedömt att de automatiska spårbundna system som

7; »bear/ru

idag finns på många håll i världen inte är __\

ur ekonomiska eller trafiktek-

rimliga

niska synpunkter. Det saknas i städer av De på sidan 68 redovisade

förslagen

Sundsvalls storlek tillräckligt trafikun- till nya jämvägsspår i Sundsvall-Timrå derlag för dessa tunga system. Vi har har även effekter luftkvaliteten i

på

istället tillsammans med den Sundsvalls centrum. Detta främst

statliga gäller Transportforskningsberedningen låtit om möjligheterna till och lokal regional

studera om en kabinbana kan vara an- utnyttjas. Även

persontågtrafik utflytt-

vändbar för stadstrafik. Studien visar av godsterminalen och en över-

ningen

att kabinbanetekniken har många be- flyttning av till

virkestransporter järn-

gränsningar. Hastigheten är för låg vid väg har positiv effekt för centrumluf-

långa bansträckningar, bansträckning- ten.

bör inga ytterligare parkedalgången

Övriga åtgärder i centrum, de

ringsanläggningar byggas

bör förläggas vid ändpunktema på ba-

Utöver de ovan redovisade förslagen

nan.

finns det några åtgärder som

ytterligare

bör övervägas. Gång- och cykelvägnä- Internationella

jämförelser

tet bör kompletteras så att det blir sammanhängande och förbinder stora orsakade av trafik är

Luftmiljöproblem

bostadsområden och ser- ett förekommande

arbetsplatser, mycket vanligt pro-

Ett exempel på ett blem både i stora och medelstora städer

viceanläggningar.

sådant stråk är Njurundakusten där det världen över. På håll är man klart

många

ligger stora industrier och bostadsom- medveten om och har

problemen börjat

råden och där cykelvägama till centrum vidta Mest känt är kanske Los

åtgärder.

är dåliga. i USA där man

Angelesområdet antagit

Parkeringspolitiken bör inriktas på en omfattande

luftvårdsplan.

att vara en del i miljöpolitiken för cen- Våra erfarenheter från en studieresa i trum. Avgifterna bör kopplas till priset Schweiz och norra Italien visar att man på kollektivtrafikresor så att kollektiv- även i städer i håller

många Europa på

trafikresandet stimuleras. Med en att vidta mot luftför-

kraftiga åtgärder kraftfull satsning på åtgärdsprogram- ofta som en av lokala oreningama, följd

met för bättre kollektivtrafik kan parke- De man ar-

folkomröstningar. åtgärder

ringsnormen för centrum minskas. Om betar med i olika av

typer åtgärdspro-

en kabinbana eller något annat avan- är ofta av samma karaktär som de

gram cerat kommunikationsmedel byggs ut i vi föreslår.

Slutsatser

Centrumluften i Sundsvall är dålig och förväntas inte klara

naturvårdsverkets riktvärden för kvävedioxid år 2000 om inga

utöver de redan beslutade vidtas. Problemen orsakas

åtgärder

nästan helt av trafikens avgasutsläpp.

Det krävs för att minska trafiken och trafikens

åtgärder

av avgaser inom följande områden:

utsläpp miljöskadliga

-trafikledssystemet

-centrumgatoma

-trafikregleringar

-renare fordon

-kollektivtrafik och järnvägar

Vissa kan leda till nackdelar av olika slag. Vi har

åtgärder

medvetet accepterat dessa nackdelar när de effekterna

positiva

i centrum har visat sig vara betydande.

Sundsvalls kommun håller på att genomföra ett åtgärdsprogram för luften i centrum. Detta program bör fullföljas och

kompletteras med de förslag som vi lägger fram.

Det finns inte enstaka som kan lösa

några åtgärdsförslag

problemen. Åtgärder måste vidtas inom alla de föreslagna områdena.

Delegationens förslag

Målet är att uppnå en god luftmiljö i Sundsvalls centrum. Förslagen har delats in i åtgärder på kort och lång sikt. Med detta vill vi markera att vissa av bör

förslagen genomföras

omgående medan andra blir aktuella på lite längre sikt.

Åtgärder inom tre âr

Trafikleder

* Vidta förberedelser för att kunna E4-bro och västlig

bygga

trafikledslänk så tidigt som det är möjligt.

Centrumgatoma

*

Stäng av genomfartstrafiken i öst-västlig genom

riktning

Stenstan. *

Begränsa Skolhusalléns med minskad gatu-

trafikkapacitet

sektion och utökade gångytor. *

Bygg om så att körbanebredden minskas till

Köpmangatan

förmån för kollektivtrafik och

gående.

*

Bygg om östra delen av Storgatan till och slopa

gågata anslutningen till E4.

Trafikregleringar

*

Inför förbud mot distributionstrafik i Stenstan under högtrafiktid. * Inför förbud mot tung genomfartstrafik i Stenstan och på

Skolhusallén hela dygnet. *

Miljöoptimera hela runt Stenstan .

trafiksignalsystemet

* Se över och

skyltning vägvalsinformation.

Renare fordon

*

Genomför förslagen om särskilda tätortsfor-

avgaskrav på

don, s k LETT-fordon, och ge möjlighet till att bara fordon som

klarar särskilda avgaskrav får användas inom särskilda områden. * Inför egna avgaskrav på bussar i nivå med föreslagna LETTkrav från 1992. Kravet gäller alla bussar som trafikerar Sundsvalls centrum. * Genomför kommunala försök med nya drivmedelssystem för

fordon, miljödiesel, gasol, biogas och el.

* kommunal i centrala

Inför en elbilspool för tjänsteresor

Sundsvall. * Påverka transportföretag med stora fordonsflottor som trafikerar centrum att använda, ur miljösynpunkt, bästa tillgängliga fordonsteknik. * Samordna kraven på fordon vid offentlig upp-

miljövänliga

handling.

Kollektivtrafik och järnvägar

* Genomför ett åtgärdsprogram för bättre kollektivtrafik för att uppnå en överflyttning av bilresenärer till kollektivtrafiken. * Ge kollektivtrafiken en utökad kostnadsram kombinerat med

krav på återbetalning genom effektiviseringar.

* Gör Sundsvall till modellort för offensiva satsningar på kollektivtrafiken i samarbete med Transportforskningsbered-

ningen.

* Se över kollektivtrafikens organisation.

Övriga åtgärder

*

Anpassa kommunernas samhällsplanering till att bli ett led i miljöarbetet, där bland annat kollektivtrafikens krav skall beaktas. *

Bygg ut gång- och cykelvägnätet så att det blir sammanhängande och förbinder stora arbetsplatser och bostadsområden. * Inrikta att bli en del i

parkeringspolitiken på miljöpolitiken

för centrum.

Åtgärder inom tre till tio år

Trafikleder

*

Bygg en E4-bro över Sundsvallsfjärden och en västlig

trafikledslänk. *

Bygg ut Granloholmsleden. *

Bygg om vägen Nolby-Matfors så att den blir en resurs för

godstrafik och miljöfarligt gods.

Centrumgatoma

*

Stäng Skolhusallén för genomfart när en västlig trafiklänk

byggts.

* Vidta åtgärder för att begränsa trafiken på nuvarande E4 när E4-bron byggts. Den kan exempelvis byggas om till en espla-

nadgata.

Trafikregleringar

*

Ändra lagstiftningen så att kommuner generellt får större

möjligheter att införa olika former av trafikregleringar. * Sundsvalls kommun skaffa

bör sig beredskap att tillämpa sådana regleringsmöjligheter.

Renare fordon

* Inför särskilda emissionskrav vid kallstart. * de nationella kraven

Skärp på avgasrening för tunga fordon,

arbetsfordon och arbetsredskap. *

Reglera direktutsläppen av kvävedioxid från personbilar och

andra tätortsfordon. * Inför stöd till ur god teknik och

miljösynpunkt straffavgifter på dålig teknik.

Kollektivtrafik och järnvägar

* Förbättra kommunikationerna i dalgången mellan Sundsvalls nya hamnen och universitetsområdet vid

utvecklingsområden,

Västhagen, exempelvis med en kabinbana. Kabinbanan bör också utnyttjas för transporter mellan infartsparkeringar och centrum. * kommande

Utnyttja järnvägsspårdragningar för regionaloch lokaltågtrafik.

DEN TRAFIKENS

LÅNGVÃGA

LUFTFORORENINGAR

transporter ska och

Miljövänliga Dagens väg-, spår-, flygtrafiknät

har mycket olika historisk bakgrund

främjas

och har utvecklats olika under senare

decennier. Jämvägsnätet byggdes i hu-

Vår utgångspunkt för att minska avvudsak ut på och har inte från den långväga trafi- 1800-talet

gasutsläppen

genomgått någon större förnyelse sedan ken, är att miljövänliga transportslag

dess. Nätet är krokigt och medger inte ska stå för största möjliga andel av tra-

höga hastigheter. SJ betraktar det som

fiken. Jämvägstrafiken orsakar nästan

att köra på Samtidigt har

alls. Om manjäm- grusvägar.

inga luftföroreningar samhällsutvecklingen medfört attjämför utsläpp från olika transportmedel

inte alltid ligger där dagens räknat och vägama

per godskilometer personkibefolkningskoncentrationer finns. Tyd-

lometer framstår järnvägen som miljöliga exempel på detta är norrlandskusvänligast oavsett hur elektriciteten ten söder och norr om Sundsvall.

producerats.

SAMHÃLLSEKONOMISKA

MILJÖKOSTNADER

rön OLIKA mamma (KÃLLA= TRANSEK AB)

PE RSONTRAFIR GODSTRAFIK

(im/rem ÖRE / TONKILMETEK

TÃG TUN(1 LASTBIL

FLYG JÄRNVÄG

PERSONBIL e) m1

FEMON 5-

MIUOKOsTNAD EXKL. KOLDIOXID ((013

MT m

S ;\\W NILJÖKOSTNAD mist. KOLDIOXID ((01)

5055 ?22572

BW) FOL!

Niiiøxem

Buss Bloons

17 örce/rsnsoum

Tåg och gasdrivna bussar är de miljövänligaste transportsätten.

\ GODSTRANSPORTARDETE PERSONTRANSPORTARBETE

TONKILOMETER I HELALANDET

FERSONKILOMETFR I HELA LANPET IMLMRDER

MILMRDER so?

\ LAsTölL

TOTALT

,__ ,

- 10 i LMTBIL ;o

o\s°- nu wçun n av UNWR

10 MIL 1

A I x . llIlllllIlllllllllllIllmaznunuuunuuumunmultl 0 I r T 7 0

1970 1940 H70 1980 79,0 1950 ”w nya 1980 19%

De eftersatta investeringarna har med-

fort att SJ idag har stora kapacitetspro-

Godstrañk

blem i vissa delar av järnvägsnätet, ex-

empelvis för den norrländska godstrafi-

Godstransportema bedöms öka kraftigt

ken. Det har också medfört att SJ har

i framtiden, hur mycket beror bland svårt att konkurrera med bil och flyg när

annat på den ekonomiska utvecklingen. det gäller restider för persontransporter.

Det finns stora möjligheter att överföra Vägnätet har däremot utvecklats konti-

godstrafik från väg tilljämväg, framför

nuerligt under 1900-talet i takt med

allt när det gäller de långväga trans-

biltrafikens utveckling. Även flyget har

porterna till södra Sverige och Europa. utvecklats kraftigt under de senaste år-

SJ bedömer det som möjligt att öka tiondena. Skillnaderna mellan tra-

transportarbetet på järnväg med upp till

fikslagens utveckling framgår tydligt

50% fram till år 2000. Detta förutsätter av ovanstående tabell.

dock att man genomför ett mer omfat-

Sammantaget innebär detta att järn-

tande upprustnings- och utbyggnads-

vägen, som är miljövänligast, är det

program för spår och fordon än det som mest eftersatta transportslaget. Detta

gäller idag. Med den stora eftersläp-

medför i sin tur att det ställs stora krav

ning i investeringar som finns är det

på förnyelse och både av

utveckling

nödvändigt med sådana satsningar ur spår och jämvägstrafik för att uppnå en

miljösynpunkt. Även för industriut-

minskning av luftföroreningarna från

vecklingen i Norrland är dessa satstrafiken.

ningar önskvärda. De viktigaste sats-

Om inte särskilda åtgärder vidtas

ningarna är:

finns det stor risk att den miljövänliga

jämvägstrafiken kommer att minska

-Snabba tidtabellsbundna direkttranoch med stora avgasutsläpp

trafikslag

sporter av varor till södra Sverige och som vägtrafik och flyg kommer att

till kontinenten. fortsätta öka.

-Utbyggd kombitrafik, lastbil-jämväg, Även spårsystemet i Sundsvall-

som ett alternativ till långväga last- Timråregionen måste utvecklas och förbilstrafik. triangelspår behövs i

nyas. Nya -Direkttransporter av råvaror till skogs- Bergsäker och Sundsbruk för att möj-

industrin. liggöra en överflyttning av godstran-

sporter till järnväg.

För att klara detta måste stambanans Det är också viktigt att en ny kombikapacitet i Norrland utökas. Ett altema- terminal för omlastning mellan lastbil tiv till ombyggnad av stambanan är att och järnväg byggs. Den nuvarande ligbygga en ny järnväg längs kusten norr ger mitt inne i centrum och har inga om Sundsvall till Umeå, den så kallade utvecklingsmöjligheter. Den ger också Botniabanan. Den skulle förbättra för- upphov till omfattande tung trafik i cenutsättningarna för utökad gods- och trumområdet.

persontrafik på järnväg.

FRÅN \/ NSTÅVA RV

IDAG 4A

*WWW 77.”- “o

IJMLASTNIHG

ANDA FRAM

Wallin

\›

Transporterna av vedrâvara till industrin skulle med utnyttjande av

dagens teknik kunna ske med järnväg ända fram till fabrikerna.

SCA har idag ett transportsystem det skulle kunna bli mellanlagringsmed av virke i Mellannorr- plats för en del av dessa bränslen, som

uppsamling

lands inland med lastbilstransporter till sedan kan transporteras till Korsta med virkesterminaler där lastning till jäm- järnväg. väg sker och därefter transport till Tö- Även om det kommer att ske stora vaterrninalen utanför Sundsvall. Där satsningar på jämvägstrafiken så komsorteras virket och skickas med lastbil mer vägtrafiken att stå för stora avvidare till Sundsvall-Timråområdets gasutsläpp även i framtiden. Vägtrafimassa-, pappers-, och sågindustrier. kens avgasutsläpp måste därför minska.

Vi har studerat att låta Det kan ske med skärpta krav for-

möjligheter på

dessa virkestransporter gå på järnväg, donens av gasutsläpp men det finns ockvia de föreslagna så att fordonen

triangelspåren, möjligheter utnyttja på

ända fram till industrierna. Genom att ett effektivare sätt. bygga vidare på dagens datateknik i Studier av hur datateknik kan an-

skogsbruket kan en sådan överflyttnin g vändas inom godstransportsektorn vi-

från lastbil till järnväg genomföras. Vir- sar att det finns till effek-

möjligheter

kets användning till såg- eller massarå- Nya

tivisering. ruttplaneringssystem

vara bestäms idag direkt vid avverk- och optimering av kan

lastutnyttjandet

ningen och man kan därför till stor del minska trafikarbetet påtagligt. Försök sortera virket innan det lastas på jämvä- med ny teknik bör komma för

igång

gen. Med datateknik kan också industri- med stora fordonsflottor.

företag

erna försörjas kontinuerligt med erfor-

derlig råvara direkt via jämvägstran-

Persontrafik

sportema.

Preliminära kostnadsberäknin gar har visat att det krävs stora för Det finns en stor

investeringar utvecklingspotential

att bygga ut ett sådant för persontrafiken Norrlandskus-

transportsystem längs

men också att det är transportekono- ten. ligger på

Sundsvall-Timråregionen

miskt lönsamt. Effekterna av att flytta avstånd från Stockholm och

lämpligt

över virkestransporterna har mellansverige för att ska

tilljämväg järnvägen

beräknats. I hela tätorten skulle den kunna bli ett huvudaltemativ för resetunga trafiken minska med ca 10 %. närema. Om det inte att åstadkom-

går

Ytterligare studier av ma en kraftfull

virkestranspor- satsning på jämvägs-

tema till industrierna bör trafiken riskerar vi att huvuddelen av

göras.

De den kommer

föreslagna spårutbyggnaderna långväga persontrafiken

kan även utnyttjas för framtida bio- att gå med och bil vilket leder till

flyg

bränsletransporter till Sundsvalls kom- ökade miljöskador från transportsekmuns kraftvärmeverk, Korstaverket. tom. Där används bara en mindre andel De studier som gjorts av till

idag snabbtåg

biobränsle från skogsråvaror. I framti- Stockholm och av Botniabanan visar att den kan det bli aktuellt med större an- både den trafiken och den re-

långväga

delar biobränsle gionala trafiken kan öka om

i ett nytt biobränsleel- kraftigt dat elkraftverk, se sid 113. Bränslet man genomför och

upprustning ny-

kommer då till stor del att bestå av olika av norr-

byggnad spårsystemet längs

biobränslen från skogen, jordbruket landskusten. För detta krävs det att och avfall från industrierna. Tövaområ- spåret söderut om så att det klarar

byggs

och att res- Spårstudien redovisar tre olika altema-

snabbtågens hastighetskrav

tidema därmed kan sänkas. tiv

SJ har för miljödelegationens räk- alt. HA - hamnstation och spår längs ning en för hur järn- Alnösundet norrut

gjort systemskiss

i Sundsvall-Timråområdet alt. HT - hamnstation och tunnel norrut

vägsspåren

föreslår alt. ÖC - av nuvarande

kan utvecklas. Utredningen överdäckning

olika alternativa spårutbyggnader för spår genom centrum. att kunna förbättra person- och godstrafiken. SJ har funnit att utvecklingsmöjlighetema är mycket stora. Persontra-

bygger Vilket alternativ som visar sig mest

fikplanema på:

-Snabbtåg Stockholm-Sundsvall- lämpligt får fortsatta utredningar visa. Umeå. Alla alternativen gör det möjligt för SJ -Regionaltåg mellan Sundsvall och och länstrafiken att påtagligt förbättra Gävle, Sollefteå/Örnsköldsvik resp konkurrenskraften mot bilen för inter-

Östersund. regionala och regionala resor men även

-Möjligheter till lokaltåg i Sundsvall- för lokala resor. Därmed skapas förut-

Timråområdet. sättningar för utökad persontågtrafik

-Sammankoppling mellan flyg- och som i sin tur leder till miljöförbättring-

Midlanda genom att ar.

tågsystemen på

Ådalsbanan passerar Midlanda.

NYA ALTERNATIVA JÄRNVÃ

SSTRIKKNINGAR

= .

I

ALTERNATIV®

-NYA STATIONER

\ HAMNEN OCH

week ÅJUKHUSET

GEMENMMT FaR

› TUNNEL UWR

ALLA ALTERMATIV*

NokM STAN

rkianeetsvga l :uno Om BIRSTA-

om »examen

BERGET

- FÖRLÃm-:Nlué av vuwsml

srÅn TIN/OAL omvncsu

- Nv oovsaaueøim I

- NEDeRÄvv ;Am/Äta |

NUVARANDE LAeE Genom m»

-uv uuoexjoxousn 31mm

-TUNNEL uuoeg aramømü

OCH l TiM

SJ har föreslagit nya järnvägssträckningar i Sundsvall och Timrå.

Slutsatser

Transporter står för en mycket stor andel av luftförorenande

utsläpp. Transportsektoms utsläpp måste minskas. J ärnvägstrafiken är det miljövänligaste trafikslaget för långväga person- och godstransporter. Järnvägen dras med en

föråldrad spårstruktur, som måste förnyas för att det skall vara möjligt att långsiktigt överföra trafik från den ur

miljösynpunkt

betydligt sämre flyg- och vägtrafiken. Sundsvall-Timrå ligger

på lämpligt avstånd från Stockholm för att skall

järnvägen

kunna fungera som huvudaltemativ.

Satsningar i Sundsvall-Timrå är viktiga delari

utvecklingen

av jämvägama och transportnätet i Norrlan.

Möjligheterna till förbättrade godstransporter järnväg har

på

stor betydelse för i Norrland.

industriutvecklingen

Det krävs mycket stora investeringar för att förnya

transportnätet i Sundsvall-Timråregionen och i Norrland. De olika

projekten är ofta kopplade till andra samhällsbyggnadsintres-

sen från kommuner och näringsliv.

Det krävs en snabb och effektiv för att kunna

samordning

genomföra projekten inom rimlig tid och för att kunna finansiera dem.

Delegationens förslag

Målet är att minska transportsektoms att

miljöskador genom

satsa på de trafikslag som är

miljövänligast.

* Utse en statlig förhandlare för att snabbt söka och

långsiktiga

miljömässigt fördelaktiga överenskommelser om trafikinvesteringar i Sundsvall och Timrå.

* Rusta upp Ostkustbanan mellan Sundsvall-Gävle och ut

bygg

Botniabanan.

*

Bygg ut snabbtågsförbindelser med Stockholm och Umeå.

*

Bygg ny kombiterminal för att kunna utveckla den

långväga

godstrafiken.

* Utred och bygg ut nya i tätorten med

spårdragningar möjlig-

heter till att utveckla den regionala och lokala

persontågtrafi-

ken.

* och som

Bygg nya industrispår triangelspår möjliggör överflyttning av till järnväg .

godstrafik

* till ända

Överför virkes- och biobränsletransporter järnväg

fram till industriema.

E4 GENOM TIMRÅ

är ett

Bullerstörningar

Utgångspunkten för bullerbekämpning

allvarligt hälsoproblem bör vara att undvika att olägenheter

uppträder. När åtgärder vidtas skall Vägtrafiken orsakar både luftförore- målsättningen vara att uppfylla ovannings- och bullerproblem. I avsnittet stående riktvärden. I det enskilda fallet om centrumluften i Sundsvall har vi kan det dock vara nödvändigt att accepingående belyst avgasutsläppen och de tera högre värden av tekniska och ekoluftmiljöproblem de leder till. Buller är nomiska skäl. framför allt en störning och dänned ett hälsoproblem för alla dem som bor nära

Hur stora är i

problemen

starkt trafikerade gator och trafikleder.

Timrå centrum?

Det är ett problem som är

allvarligt

svårt och kostsamt att åtgärda. Vi har valt att studera att I centrala Timrå är ungefär 1500

möjligheterna åtgär- perso-

da ett av de ner utsatta för högre bullemivåer än vad

bullerproblemen längs väg-

avsnitt i där flest människor är som gäller som krav för nybyggda bo-

regionen

Timrå stadsområden. På flera ställen är bullerutsatta, passagen av E4 genom centrum. är huvud- nivån vid fasad 70 dB(A) mot rekom-

Bullerstörningama

men vi har även av- menderade 55 dB(A). bostads-

problemet, belyst Några

hus ligger nästan vid Det

gasstömingama. vägkanten.

krävs åtgärder längs stora delar av väg-

sträckan.

När skall

bullerproblem

åtgärdas?

Naturvårdsverket lade 1985 fram ett förslag till allmänna råd för buller från

vägtrafik som ännu inte har

antagits.

Förslaget innehåller riktvärden för god

miljökvalitet avseende vägtrafikbuller

samt anvisningar om hur man i de enskilda fallen bör mel-

göra avvägningar

lan motstående intressen. För bedömning av styrkan hos ljud används storheten ljudnivå med enheten decibel -A, I Timrå centrum 15.000

passerar fordB(A). En av ljudnivån med 10 don E4.

höjning varje dag på Bostadsbebyg-

dB(A) anses motsvara en sina ställen bara

fördubbling gelsen ligger på några

av ljudets styrka. För bostäder, skolor, meter från vägen.

vårdlokaler och rekreationsområden i

I studien har också ingått att tätort är riktvärdet belysa

utomhus 55 dB(A),

bullerstömingama längs andra delar av

och inomhus 30 dB(A). För arbetsloka-

E4 i Timrå. Det har därvid konstaterats ler är det 65 dB(A) utomhus och 40

att där finns en del återstående problem dB(A) inomhus.

v1:/_/.l!!_!!!

:VÄ

i

” i*

. T

i i

ftgNYiMWLL-ERVAtLt. . r

PLMJTERRDjORPl/ALL [WLNYA VEFWMETERÖ$°Å

B›§6M^1?,.Q65!;WK*$Q015KÃW _ 4 .

Olika bullerminskande åtgärder längs E4 i Timrå.

även om många bullerstörda områden Bullermuren har utformats med an-

redan har åtgärdats. knytning till stadsiluetten, en varierad

mur i betong, puts och tegel med glasa-

de öppningar.

Vilken av

typ

Denna utformning bedöms ge en vä-

är

bulleravskärmning sentligt förbättrad bullersituation i cen-

trum, men löser inte problemen för lä-

lämplig?

på de övre våningama i hu-

genheterna

För att en skall få sen. Bullemivåema vid fasad minskar

bulleravskärmning

avsedd effekt och till mellan 55 och 62 dB(A) medan ut-

samtidigt stämma

med karaktär och den omhusmiljöema nästan när ner i ny-

bebyggelsens

bild man vill resande har en byggnadsstandard, 55 dB(A). Kostna-

ge den

den har bedömts till cirka 8 Mkr.

analys av E4 som upplevelsestråk

Mur och överdäckning innebär bul-

gjorts. Bulleravskärmningar utanför

lermur alternativ men i tätorten bör ges naturmarkskaraktär enligt tidigare och när man kommer in i tätorten mitten av sträckan görs en överdäck-

bör de

till att bli mer ut- ning på en sträcka av 500 meter. Däcket

övergå omsorgsfullt

formade. Där kan också an- kan användas till bebyggelse, körbanor

bebyggelse

I centrumområdet och grönytor. I anslutning till centrum vändas som skärm.

bör med öppnas möjligheter att utveckla ytterliavskärmningama göras högre

gare kommersiella lokaler, kontor m m. ambitionsnivå.

För att närmare kunna bedöma vilka Övriga delar av däcket kan användas till

som är bäst ur olika bostäder. Förslaget innebär också möj-

åtgärder aspekter

har tre olika studerats ligheter att ordna trafikmatningen för

mycket lösningar

hela centrum ett bättre sätt än i Timrå centrum: på idag

och därmed nå ytterligare miljöförbätt-

1. Bullerrnur ringar.

2. Mur och överdäckning

3. Tunnel genom berget

Längs med överdäck-

ningen innebär detta alternativ att bullret blir BULLERMIIR

helt avskärrnat. Bullerni-

rumx våer vid fasad och J, E5]

på går-

IR ein/um KÖPM$JW^N

darna under 55 *Ao

ligger +37 +37.

dB(A). Detta är en klar

förbättring jämfört med

tidigare alternativ. Kost-

ÖVERPÃ(KN|NG

naderna är dock höga och

Kouronsnus (ENTRUMWETH måste till stor del täckas

“%“^““5*“° KOPMNGATAN

l

av bebyggelsen. +5) +51

J,

Tunnelalternativet in- +100 +3;

.fn nebär att E4 dras i en tun-

H / /7 //x/

7 nel genom Vivstaberget f-WK

väster om nuvarande

sträckning. En helt ny TUNNEI. l

trafikmatning kan ordnas NYTT sosvosnos

H till centrum och trafik- 505mm; KOPMNGATAN

(mügzç i

systemet kan förbättras J, »L

W, på flera sätt. Marken vid

nuvarande läge av E4 kan

Bullerstör- TUNNEL I BEMFT

bebyggas.

ningarna försvinner helt

på hela centrumsträckan Bullerminskande åtgärder med olika ambitionsnivå i

och nuva- Timrå centrum.

miljön längs

rande centrumgata, Köpmangatan, kan

men leder till vid tunnel-

försämringar

också förbättras. Kostnaderna är dock

mynningarna och vid eventuellt erformycket höga. ventilationsschakt.

derliga

Parallellt med ar-

miljödelegationens

Avgaser bete har ett förslag till för

avgasrening

vägöverdäckningar och vägtunnlar E4 är besväran- lagts fram av en idégrupp. Förslaget,

Avgasproblemen längs

de men har med till som kallas Miljövägen, på en

hänsyn vägutrymme bygger

och inte be- ny luftreningsteknik som hittills prö-

utvädringsförhållanden

dömts leda till att riktvärden vats för att rena intagsluften i fastighe-

några

överskrids vid De olika al- ter vid starkt trafikerade gator. Luftre-

bebyggelse.

ternativen skilda konsekvenser ur ningen sker med filter som i fastighets-

ger avgassynpunkt. Muraltemativet har i sammanhang visat sig effektivt för

alla fall inte bedömts leda till många av de partiklar och ämnen som

några

leder till finns .i avgaser. Preliminära kostnads-

försämringar. Överdäckning

däcket, men försäm- beräkningar anses av idégruppen visa

förbättringar längs

vid mynningama. Tunneln inne- att tekniken även är användbar för re-

ringar

bär i hela centrumområdet ning av bilav gaser längs luftförorenade

förbättringar

vägavsnitt. Metoden bedöms som sär- ett pilot- och demonstrationsobjekt utskilt i samband med bebyggda reds ett fullskaleförsök längs E4 i Tim-

lämplig

överdäckningar och vägtunnlar. Som rå.

Slutsatser

Bullerstömingar från trafiken är ett allvarligt miljöproblem

starkt trafikerade gator och vägar.

längs många

Studerade alternativa bullerdämpande åtgärder längs E4 genom Timrå centrum har en stor spännvidd när det gäller utformning och kostnader. Tunnelaltemativet bedöms inte som genomförbart med hänsyn till de höga kostnaderna. Bästa alternativet ur buller- och avgassynpunkt är därför en överdäckning kombinerad med avgasrening. Även ur trafik- och stadsbyggnadssynpunkt är detta ett mycket bra alternativ.

Delegationens förslag

Genomför överdäckning av E4 genom Timrå centrum och

genomför samtidigt ett pilotprojekt med av ventilarening

tionsluften från den överdäckade

vägen.

INDUSTRIER OCH

KOMMUNALA

ANLÄGGNINGAR

artan på nästa sida ger en översikt av flera av de viktigaste

miljöstörande anläggningarna i Sundsvall och Timrå. Några få

men stora punktkällor med utsläpp till luft och vatten sätter sin prägel på området. De stora processindustriema är välkända landmärken vid kusten.

Även historiskt sett har industriema gett karaktär åt regionen. Sedan snart 150 år har stränderna kantats av industrier. Vi har därför låtit en forskargrupp göra en djupdykning - både bildlikt och i verkligheten - i Sundsvallsbukten och dess problem.

industrihistoria märks inte bara buktens botten utan

Regionens på

också på dess stränder. Vi har kartlagt gamla industriområden som täcker tre mil av kusten. Här finns en dåligt utnyttjad resurs och en möjlighet att vända tätortema mot havet.

Hushållens avfall har i flera år stått i centrum för diskussionen om landets avfallsproblem. Vi har istället valt att studera industriavfallet som dominerar avfallsflödena i denna region.

Några av studierna i Miljöprojektet har gett slutsatser som berör energiförsörjningen.Vid flera studier har vi också funnit behov av forskning om miljöproblem, särskilt med till industri-

anknytning

processer. Vi har kortfattat samlat några slutsatser om och

energi

i var sitt

forskning kapitel.

varm -

FAPFEKSBRUK

«

TIMRÅ

ä

AñAF -

ÅSTKANÅBIK

Fm

_ (IA

METALL? .N

“ _

SUNDSVALLS-

ggçucgççy;

0 Nova. 55mm -g BUKTE N

INDUSTBIEK 0

g

.

x ESSVIK

1 , 74%.*

UUNGAN å_

?- L!-

O KOMMUNALA

RENWGSVERK

0 INDUSTRIEA OCH

VÅRMEVERK

O 7 “IOK/d

STORA PUNKTKÄLLOR

Få men stora Vidare bör en omprövning av före-

anläggningar

tagens tillstånd enligt miljöskyddsla-

fanns industrier ut- gen ske där så är befogat. Då kan vill-

Tidigare många

koren för utsläppen anpassas till mospridda längs Sundsvall-Timråområdem teknik och aktuella kunskaper om dets kust. Nu är anläggningarna få men

stora. föroreningseffekter. Bland Miljöpro-

Omfattande har jektets delrapporter kan särskilt studien

förändringar skett,

inte minst de senaste av Sundsvallsbukten ligga till för 20 åren. Sedan grund 1970 har flera omprövningar. Även av

skogsindustrier lagt ner inventeringen

sin industriavfall kan vara

verksamhet, bl a Fagervik, Nyhamn, grund för en ny

och Svartvik. syn på hur villkoren ska utformas. Söråker, Johannedal Un-

der 1980-talet har flera miljöförorenan-

de enheter vid Wifsta, Ortviken, Öst- De stora

anläggningarnas

rand, GA Metall och Nobel Industrier

utsläppsvillkor

lagts ned. Nya enheter har istället till-

kommit och vid flera industrier har pro- De stora industriema och kommunala

duktionskapaciteten byggts ut.

anläggningarna i regionen håller rela-

Utsläppen från de största industriertivt bra standard beträffande miljöförna och kommunala vianläggningarna bättrande och krav ut-

åtgärder på låga

sas i tabellerna på nästa sida.

släpp. Några anläggningar med nya

tillstånd, som Korsta, GA Metalls verk

Möjligheter att minska

1 och delar av Stockviksverken, har

utsläppen jämförelsevis låga specifika

utsläpp,

det vill säga

utsläpp per producerad

För att minska till luft och både till luft och vatten. Andra

utsläppen enhet,

vatten från de stora punktkälloma i re- där

anläggningar, prövningen skedde

gionen anser vi att man måste lyfta fram för 10-15 har villkor år sedan, och två arbetssätt. Det första är att stärka eller process- reningsteknik som inte anläggningarnas egenkontroll. Ett alltid svarar mot de krav som ställs vid

viktigt motiv för detta är att de som Här

tillfälliga prövningar görs idag. följer en

utsläppen får relativt sett allt större be- kortfattad av för de

beskrivning läget

tydelse när de olika

löpande utsläppen pres- anläggningarna:

sas ned. Det ligger helt i företagens intresse att kunna visa allt bättre * upp Wifsta tillverkar finpapper av papdrift och underhåll. Ett led i från företagens persmassa Östrand. En del av tillegenkontroll kan vara en intern miljö- ståndet prövas av koncessionsnämnden revision, som beskrivs sidan 149. hösten 1990.

på

Självfallet ska egenkontrollen komplet-

teras med en effektiv * myndighetstill- Östrand hör liksom Wifsta till SCA syn. Den bör i ökad kunna Wifsta-Östrand AB och tillverkar

utsträckning sul-

inriktas på att kontrollera att fat- och CTMP-massa.

företagens Företaget kom-

egen kontroll fungerar. mer 1990 att ansöka om

omprövning av

Partiklar Kväve Fosfor Anläggning Org. mat. Org. mat.

/produktion (BOD7) (COD) (Susp.) (Nm) (Pm)

380 290 14 Wifsta, finpapper 6 960 24 400 800 78 23 Ö_strand, massa 2 240 10 600 2 300 160 39 Ortviken, tidningspapper GA Metall, aluminium 520 35 180 115 Berol Nobel, kemikalier

Tivoli, avloppsreningsverk

100 360 124 67 9 Fillan, avloppsreningsverk 36 130 92 27 2 Essvik, avloppsreningsverk 18 450 93 18 2

Näs, avloppsreningsverk

till vatten (ton/är) av organiskt material, partiklar och näringsämne- Utsläpp

na kväve och stora anläggningar 1989. Tillkommer mer företags-

fosfor frân

Ostrand, 690 ton AOX och 1 .800 ton natriumklorat; GA

typiska utsläpp:

Metall, 370 ton och 15 ton tjära; Eka Nobel, 74 ton natriumklorat

fluorider

och 54 ton natriumhypoklorit.

Anläggning Svavel- Kväve- /produktion dioxid oxider

(S02) (Neo

Wifsta, ñnpapper 30 Östrand, massa Ortviken, tidningspapper 100 GA Metall, aluminium 300 Berol Nobel, kemikalier Casco Nobel, kemikalier 75 Korsta, värme och el

Utsläpp till (ton/år) av stoft, svaveldioxid och kväveoxider från stora

luft

anläggningar 1989. Tillkommer merföretagstypiska utsläpp: Östrand, luk-

tande ämnen; GA Metall, 79 och 23 ton tjära; Berol Nobel, 2,8

tonfluorider

ton ammoniak, 8,6 ton akrylnitril, 41 ton metylklorid och luktande ämnen; Casco Nobel, 0,9 ton formaldehyd och 0,9 ton vinylidenklorid.

villkoren för tillverkningen. Sannolikt Vi anser att en omprövning av verk 2 skärps villkoren betydligt för utsläpp av är angelägen. Det gäller främst villkoorganisk substans (COD) och klorerade ren för utsläpp till vatten, men också en organiska ämnen (AOX) till vatten. allmän av villkor.

översyn övriga

Utsläppen till luft av svaveldioxid är Runt aluminiumsmältverket finns en relativt små. En översyn av villkoren zon, där livsmedelsverket avråder beför stoft och kväveoxider kan vara folkningen från att odla

storbladiga

motiverad. grönsaker. Orsaken är grönsakemas

Utsläppen av luktande ämnen har innehåll av från smältver-

föroreningar

minskat under l980-talet. En under- ket. Vi anser att bör ha som

företaget

sökning 1990 visar ändå att hälften av mål att inom några ner få år pressa i centrala Timrå ofta eller så att av så-

befolkningen luftutsläppen långt odling

ibland är besvärad av lukt och luftför- dana grönsaker blir Det

möjlig igen.

oreningar från industrin. Detta bekräf- skulle vara en stor fördel för både dem tar behovet av att krafttag måste tas så som bor i området och om

företaget att boendemiljön i omgivningen av fa- denna kunde

negativa miljömärkning

briken förbättras genom att luktolä- tas bort. genhetema tas bort helt. Vid kommande * Nobel Industriers i bör därför denna tas anläggningar

omprövning fråga

Stockviksverken tillverkar ett stort anupp. tal kemikalier vid enheter. Det

många

senaste övergripande tillståndet läm- * Ortviken drivs av SCA Ortviken AB nades av koncessionsnämnden 1977.

och tillverkar TMP-massa, tidnings- Därefter har i ärenden många separata papper och Konces- skett av nästan all verk-

LWC-papper. omprövning

sionsnämnden gav provisoriska villkor samhet. för utsläpp till luft och vatten i sep- Miljö- och i

hälsoskyddsnämnden

tember 1990. Efter en prövotid med Sundsvall och har vid fle-

länsstyrelsen

provisoriska villkor bestäms 1992 de ra tillfällen framfört, att delar av verkslutliga villkoren. samheten har föråldrade miljövillkor och att hela är svårö-

tillståndsfrågan

* GA Metall AB driver ett aluminium- Koncessionsnämnden har

verskådlig.

smältverk med två enheter, verk l och 2. också att en samlad

påpekat ompröv-

Verk l byggdes om helt till ny teknik i ning av hela verksamheten är

angelä-

mitten av l980-talet. villkor för som är den

Slutliga gen. Naturvårdsverket,

utsläppen ges av koncessionsnämnden myndighet som har rätt att begära omhösten 1990. har uttalat att det avser att

prövning,

En omprövning av villkoren för verk begära så snart verkets

omprövning

2 gjordes 1982. Det saknas dock fortfa- resurser det. är

medger Bolaget positivt

rande villkor för till vatten. till

utsläpp omprövning.

Villkoret för utsläpp av tjärämnen till På av av enheter

grund nedläggning

luft över det ut- och införande har

ligger långt verkliga av ny teknik miljö-

släppet. Naturvårdsverket har våren från Stockviksverken

störningarna

1990 förklarat, att det har för avsikt att minskat sedan 1977. hos koncessionsnämnden om- Vi anser ändå att en samlad om-

begära

prövning för verk 2, så snart naturvårds- prövning av verksamheten är

angelä-

verkets resurser medger det. Den behövs för att rationalisera gen.

och se över de äldre Sundsvall-Timrå har en tidigareläggtillståndsbilden fortfarande skett av Under

villkor som gäller. ning miljöprövningen.

måste vid åter- 1991 kommer därför att Särskild vikt läggas flygplatsen av industritipp som prövas av koncessionsnämnden.

ställning företagets

snart är fullt Krav måste

utnyttjad.

* Fillan och Essvik är namnen ställas inte bara på inkapsling utan Tivoli, också sådan att området de största kommunala avloppsre-

på återställning på

till och kan De byggdes ut senast

anpassas landskapsbilden ningsverken.

eller användas annat sätt. 1988, 1972 resp 1987. Naturvårdsver-

planteras på

ket har begärt att bättre rening av nä- * Korstaverket är Sundsvalls kommuns vid verken ska vara införd

ringsämnen

värme- och kraftvärmeverk. För en före 1995. Tekniska nämnden i Sundsmindre del används fasta bränslen som vall har en tidplan som innebär att

gjort

och sorterat hushållsavfall. En av tillstånden för alla tre

flis, torv omprövning

stor del av baseras verken begärs 1991.

produktionen på ga-

solförbränning. Koncessionsnämnden villkor för fastbränsleeld- Vid av tillstånden för de

gav slutliga omprövning

i 1990. stora finns det skäl att

ningen september Anläggning- punktkälloma

en klarar svenska kraven för behandla utsläpp av andra föroreningar de nya Ge- än dem som traditionellt diskuteras för

avfallsförbränning (ENA-kraven).

nom att förbättras och anläggningarna.

rökgasreningen

ersatt olja, har utsläppen av luft-

gasol En mot snabbare

nivåer. väg

föroreningar minskat till låga

omprövningar

* Tunadals sågverk drivs av SCA.

har ännu inte Vi har betonat att omprövning av till-

Sågverket prövats enligt

men stånd med är en viktig

miljöskyddslagen, länsstyrelsen utsläppsvillkor

för att be- metod för att pressa ner utsläppen från har gett råd och anvisningar det stora har i

störningarna. Buller är punktkällor. Regeringen

gränsa

1988 markerat

största miljöproblemet. miljöpropositionen

Vi anser att SCA ska söka tillstånd samma sak. för Vår erfarenhet i regionen är emeller-

enligt miljöskyddslagen sågverket.

Det är en brist att så stora tid, att det ofta är svårt att få ompröv-

anläggningar

sakna ännu 20 år ningar i den takt som skulle vara önskkan tillstånd drygt infördes. värt. Samma erfarenhet finns i andra

efter att miljöskyddslagen

delar av landet. Detta beror på att natur- * Midlanda drivs av luft- vårdsverket haft en unik rätt att ta ini-

flygplats

och är för närvarande den tiativ till och verket har

fartsverket omprövning,

i när det inte haft resurser för arbetet.

sjätte flygplatsen Sverige gäl-

Sedan ett par år har länsstyrelsen rätt ler antal passagerare per år. 1989 omfattade verksamheten 540.000 att ta initiativ till omprövning av tillpassagerare. 1995 beräknas den ha ökat till stånd som styrelsen själv gett. Föränd-

ringen har inte betytt så mycket, efter-

800.000. Under 1990 har som de största anläggningarna alla har

påbörjats en ompro-

som förutsätter tillstånd av koncessionsnämnden. För

jektering av flygplatsen

att fastställs. dem gäller alltså att naturvårdsverket

miljökrav

Efter önskemål från måste begära omprövning.

Miljöprojekt

Vi anser att det finns en väg mot Ett syfte med miljöskyddsområden

snabbare omprövningar som bör infö- är att skydda speciellt föroreningskäns-

ras. Initiativrätten skulle kunna utökas liga områden. Ett annat syfte är att till enligt miljö- kunna ge generella föreskrifter vilket är

tillsynsmyndigheterna

Det innebär att länssty- ett avsteg från den grundläggande prin-

skyddslagen.

relserna och miljö- och hälsoskydds- cipen om individuell prövning enligt

nämndema skulle kunna begära om- miljöskyddslagen. Avsikten är att för-

prövning av utsläppsvillkoren för de enkla miljöskyddsarbetet.

anläggningar som de har tillsyn över. Bestämmelserna om miljöskydds- Naturvårdsverkets inititivrätt finns områden har bara tillämpats vid Ringkvar som tidigare. sjön i Skåne och Laholmsbukten i Hal-

Denna förändring innebär en decen- land. Båda är särskilt förorenade vattralisering av initiativrätten och ett stör- tenområden. re lokalt Den motiveras av Det är viktigt att notera att införande

inflytande.

att den lokala eller regionala tillsyns- av miljöskyddsområde inte innebär myndigheten är den myndighet som någon allmän skärpning av kravreglerbäst känner till anläggningen ifråga. na i miljöskyddslagen. Detta framgår

Den kan bedöma om inverkan om- bland annat av en som gjorts

på utredning

givningen motiverar ett initiativ. av länsstyrelsen i Hallands län (Mark-

Ett annat sätt att verka för snabbare användning - vattenkvalitet Medde-

omprövningar av utsläppsvillkoren lande 1989:10, länsstyrelsen i Hallands

skulle kunna vara att göra alla tillstånd län).

enligt miljöskyddslagen tidsbundna. Delegationen för Göte-

Miljöprojekt

Då måste ett nytt tillstånd sökas inom borg föreslog i sitt betänkande (SOU till exempel 10 år, annars saknar verk- 1989:32) att till

göteborgsregionen görs

samheten tillstånd och den får inte be- så att

miljöskyddsområde, generella

drivas. För detta krävs av miljö- föreskrifter för att i

ändring begränsa utsläppen

Det finns emellertid risk ska kunna utfärdas. I

skyddslagen. regionen regering-

för att en sådan ordning leder till pap- ens skrivelse till om

riksdagen Miljö-

persexercis i onödan. Vi har därför i (1990/91:6) förklara-

projekt Göteborg

stället valt att föreslå utökad initiativ- de departementschefen, att hon inte rätt.

avser att förklara göteborgsregionen

som miljöskyddsområde.

Sundsvall och Timrå som valde istället en

Departementschefen

annan väg för att nå

delegationens syf-

miljöskyddsområde?

ten. För branscher där det finns ett stort

antal likartade verksamheter bör det Miljöskyddslagen innehåller bestäm-

vara möjligt att utarbeta branschvisa melser (§ 8a) som gör det möjligt för

underlag och standardkrav. Standard-

regeringen att utse ett avgränsat område

krav innebär förutom en förenklad

till miljöskyddsområde. Därefter får handläggning hos myndigheten också regeringen eller länsstyrelsen ge när-

större rättvisa mellan olika verksammare föreskrifter om skyddsåtgärder

heter. Sådana generella föreskrifter och begränsningar för verksamheter i

passar dock bäst för mindre verksamheområdet. Sådana föreskrifter får inte

ter. innebära ändring i tidigare meddelade

Departementschefen förklarade att tillstånd enligt miljöskyddslagen.

naturvårdsverket kommer att få i upp-

drag att utarbeta branschöversikter och upp i regeringens skrivelse om

göte-

allmänna råd som kan underlätta arbetet borgsprojektet. Vi har till före-

exempel

för myndigheterna i större tätorter. Det slagit att inför

kemikalieinspektionen

kan gälla kemtvättar, ben- av fordonstvättar.

tryckeriet, miljöauktorisering

sinstationer och verkstäder. Dessutom Detta ligger i linje med om

förslagen

skall miljöskyddskommittén, som ser generella råd, anvisningar och krav från

över hela centrala

miljöskyddslagstiftningen, miljömyndigheter.

särskilt belysa möjligheterna att ändra Vi har dock i vårt arbete funnit ett miljöskyddslagen, så att regeringen får miljöproblem som motiverar

lösningar

möjlighet att utfärda generella norm- som ligger nära införande av miljö-

föreskrifter för vissa specificerade skyddsområde. Det gäller avgaser från

verksamheter. tunga fordon i centrala Sundsvall.

Två grundtankar bakom departe- Inom ett begränsat område i centrum mentschefens resonemang är att un- och klimat

ger topografi dåliga utspäd-

derlaget behöver förbättras innan ge- ningsförhållanden för avgaserna. Detta nerella föreskrifter kan utfärdas, och att är därför ett speciellt

föroreningskäns-

det är mer att genom- ligt område. svarar

ändamålsenligt De tunga fordonen föra sådana regler i alla större tätorter för en betydligt större andel

av avgasut-

samtidigt. släppen än deras andel av

trafikmäng-

I vårt arbete inom Miljöprojekt dema Det finns därför starka skäl

utgör.

Sundsvall-Timrå har vi funnit att det är att införa lokala för den

begränsningar

viktigt att få omprövning av tillstånden trafiken.

tunga för de stora punktkällørna. Vi har behandlat denna i avsnit-

Utsläpps- fråga

villkoren kan då anpassas till dagens tet om centrumluften i Sundsvall. Rekunskaper om störningar och modem dan finns att i en korn-

idag möjlighet

renings- och processteknik. mun införa lokala trafikföreskrifter

Ett förordnande enligt § 8a om miljö- som trafiken med fordon av

reglerar

Skyddsområde anses innebära sådana visst slag, eller vikt. trafik

längd Tung

ändrade förhållanden som kan vara kan helt från vissa och

avstängas gator grund för omprövningsbeslut. Som vi begränsas till vissa tider på dygnet på

tidigare visat finns emellertid stora andra. Kommunen har därmed ett anmöjligheter att det inom endast ett par år vändbart instrument för att minska den finns aktuella tillstånd och trafiken. Det är därför inte nöd-

utsläppsvill- tunga

kor för alla stora punktkällor i regionen. att förklara centrumområdet

vändigt

Vi anser därför inte att det finns skäl att som för att kunna

miljöskyddsområde

föreslå att Sundsvall och Timrå blir begränsa denna trafik. miljöskyddsområde för att skynda på Naturvårdsverket och storstadstraprövningen av nya tillstånd. fikkommittén har lagt förslag om tät-

Behovet av generella bestämmelser ortsfordon med så kallade

låga utsläpp,

för mindre verksamheter, som finns i LETT-fordon. Om dessa

förslag ge-

stort antal, har vi tagit upp i avsnittet om nomförs,

ger det kommunerna möjligbiltvätt som föroreningskälla på sidan heter att kräva, att fordon som används 154. Vi har studerat från bil- i centrumområden ska sär-

utsläppen uppfylla

vårdsanläggningar. För sådana och lik- skilda Detta kan alltså bli

miljökrav.

nande typer av mindre en att minska stör-

anläggningar ytterligare möjlighet

tillstyrker vi den arbetsmetod som tas från trafik.

ningama tung

Slutsatser

Den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen från de stora industriema och kommunala anläggningarna är att

ompröva

deras tillstånd enligt Detta ska leda till att

miljöskyddslagen.

villkoren för utsläppen anpassas till ny teknik och aktuella

kunskaper om föroreningamas effekter.

För flera i regionen är den tekniska nivån

anläggningar hög

och utsläppsvillkoren satta För är det motiverat

nyligen. några

att en prövning sker. Det finns goda för att alla

förutsättningar

stora anläggningar inom 1-3 år ska kunna ha moderna villkor.

Erfarenheten visar att av tillstånden för större

omprövning

anläggningar inte skett i den takt som är önskvärd. Orsaken har varit resursbrist hos naturvårdsverket, som har unik rätt att

begära omprövning för sådana anläggningar.

Enligt delegationens direktiv ska vi om pröva miljöskydds-

lagens bestämmelser om bör i

miljöskyddsområde tillämpas

regionen. Vi har inte funnit det att så sker.

ändamålsenligt

Delegationens förslag

Vi föreslår att det under 1991-93 av

genomförs prövning

tillstånd enligt för

miljöskyddslagen

*

Östrands fabriker (SCA har att

åtagit sig begära prövning)

* GA Metalls smältverk 2 * Nobel Industrier, Stockviksverken * Tunadals

sågverk

* Midlanda flygplats

Vid av Östrand särskilt de

prövningen uppmärksammas

kvarstående olägenheterna i Timrå av lukt från

på grund dålig massaframställningen.

Vid av Stockviksverken beaktas särskilt åter-

prövningen ställning av industritippen.

För GA Metall föreslår vi att bolaget minskar

luftutsläppen

så att odling av storbladiga runt smältverket blir

grönsaker

möjlig igen.

Vi föreslår att ändras så att till-

slutligen miljöskyddslagen

synsmyndigheterna kan ta initiativ till av tillstånd

omprövning

för de anläggningar de har över.

tillsyn

SUN DSVALLSBUKTEN

EN DIAGNOS

En av

sammanfattning Föroreningskällorna

års

många undersökningar

Sundsvallsbukten tillförs föroreningar Sundsvallsbukten är en bred vik med en från industrier, kommunala ledningsnät och en halv mil vid öppning i öster mot och reningsverk, sjöfart

avfallsupplag,

Bottenhavet. Den inre delen av bukten och hamnverksamhet. Älvama dominedomineras av Alnön. Indalsälvens och rar stort vad gäller tillförseln av orga- Ljungans stora sötvattenutflöden niskt material, näringsämnen och mepräglar förhållandena i bukten och ger taller. Utsläppen av klororganiska förunder större delen av året en markerad eningar kommer främst från Östrands salthaltsskiktning i de inre fjärdama. sulfatmassafabrik. För polycykliska Sedan mitten av 1800-talet har bukten aromatiska kolväten, PAH, finns också

påverkats av utsläpp från ett pärlband en entydig stor punktkälla i GA Metalls

av industrier längs Alnöns och fastlan- smältverk. dets stränder. till vatten från industrier

Utsläppen

Syftet med vår studie av Sundsvalls- och kommunala visas i

anläggningar

bukten var att ställa en diagnos av mil- tabellerna sidan 78.

på Skogsindustri-

jötillståndet. Grunden har genom ema Östrand och Ortviken slår

lagts igenom

års av vattnet i denna sina stora

många undersökningar grupp genom utsläpp

och bottnama. Under 1990 har kom- av organiskt material. Industriemas ut-

pletteringar gjorts genom dykarunder- släpp av dessa föroreningar har dock

sökningar av växtsamhällena och ana- minskat kraftigt sedan 70-talet, vilket lyser av föroreningar i bottnamas sedi- diagrammet nedan visar. Orsaken är ment. nedläggningar av industrier och

gamla

Miljöprojektets studie har delfinan- av

rening utsläppen.

sierats av kommunerna och de stora industriema och lagts upp följande

på

sätt:

* |NDUSTRlUTSLÄPP

Inverkan av alla betydande förore- ORGANISKTMATERIAL har 1500;, 1000 TGN/ÅR

ningskällor uppskattats.

* Historiska utsläpp har beräknats. * Långa mätserier för älvarna och

bukten har analyserats.

* Sedimentproven har databearbetats med s k för att söka

multivariat-analys

intressanta mönster i materialet. * Studien skulle ge underlag för

åtgär-

der mot likaväl som mot

gamla utsläpp

framtidens. s\\

De mörka fälten på kartorna visar utbredningen av bottnar utan någon förekomst av de studerade bottendjuren, så kallade döda bottnar.

Älvamas andel av utsläppen ter sig utvecklingen på bottnama och vad som mycket stor när den uttrycks i procent. hänt med gamla Vi

kvicksilverutsläpp.

Fosfor är sannolikt det näringsämne vill också särskilt ta upp

utvecklingen

som bestämmer algproduktionen i buk- av älvtransportema, eftersom det är den ten. Här bidrar industriema med 22 %, mest oroande iakttagelsen från vår stude kommunala anläggningarna med die. 9 % och älvarna med 69 %. För

utsläp-

pen av organiska ämnen blir motsvaran-

Bottnarna allt bättre

de siffror för industriema 7,6 %, kommunala 0,4 % och för äl-

anläggningar

varna 92 %. Undersökningar av de bottenlevande

Det är dock viktigt att påpeka, att djurens och artsamman-

utbredning, punktkällomas utsläpp av organiskt sättning ger värdefull information om

material har en annan karaktär än älvar-

miljöförhållandena.

nas. De får därför större betydelse för Sedan mitten av 70-talet

har provtagtillståndet i bukten än vad deras ringa av bottenfaunan

ning gjorts regelbun-

andel av de totala pekar mot. det ett hundratal fasta som

utsläppen på stationer,

Utsläppen av kvicksilver från täcker hela inre delen av Sundsvalls-

några

punktkällor är kända och de är idag bukten. Resultaten visar att antalet mycket låga. För andra miljögifter är som helt saknade

provtagningspunkter

kunskaperna sämre. Vi konsta- de studerade så kallade

tvingas bottendjuren,

tera att vi ännu idag är en god bit från döda har minskat från 34 % år

bottnar,

målet att ha en fullständig kännedom 1974 till 6 % år 1988. Den

stegvisa

om alla källor och typer av kartorna ovan.

föroreningar utvecklingen syns på

som påverkar Sundsvallsbukten. Fort- Numera finns-bara

några begränsade

farande påträffas ämnen i vikar som helt saknar

miljöfarliga bottendjur.

bottensedimenten utan att vi med säker- Vitmärlan och före-

östersjömusslan

het kan utpeka källa. drar relativt bottnar med

någon Samtidigt opåverkade

är det dock viktigt att hålla i minnet att av substans och

måttligt inslag organisk

tillståndet i bukten i bestäms Om dessa

hög grad god syretillgång. djur finns,

av tidigare tillförda - inte inte av

föroreningar respektive finns, ger det en bild

bara av dem som tillförs tillståndet i bottnama.

idag. Diagrammet på

Innan vi tar upp den sammanfattande nästa sida visar hur andelen

provtagdiagnosen för bukten ska vi därför visa där Vitmärlan och öster-

ningspunkter

pen skedde före 1973. Utsläppen till vatten var totaltl7-30 ton.

BOTTENDNR

* Kema Nords vinylkloridfabrik. Den

var i drift 1946-1967. till

Utsläppen

vatten var 10-18 ton. Dessutom dumpades fram till 1964 23.000 betongblock med kvicksilveravfall i buktens ytter-

område mot havet. Avfallet kan ha

innehållit totalt ca 8 ton kvicksilver.

* vid

Matfors pappersbruk Ljungan.

osss:8s3as§$ Från av 40-talet till slutet av 60-

början

talet användes slembekämpningsmedel Frekvens provtagningspunkter där

med kvicksilver. Utsläppet uppskattas vitmärla och östersjömussla förekom

till 3 - 10 ton. En stor del fördes sannoåren 1974 - 88.

likt med Ljungan till bukten.

sjömusslan finns ökat under 15 år. Den-

* S ulfitfabriker. Regionen har haft sex

na av syrekrävande

nykolonisering sulfitfabriker. Fram till 1973 rostades

bottendjur tyder att syretillgången i

på kvicksilverförorenad svavelkis. Totalt gränsskiktet mellan sediment och vat-

utsläpp till vatten 2-4 ton. ten numera är acceptabel i större delen av Sundsvallsbukten. Bottendjurens *

Indalsälven och Ljung-

Älvtransport.

kan ses som ett kvitto på

utbredning an 40-50

uppskattas transportera kg per

minskade utsläpp efter reningsåtgärder

år, som har sitt ursprung främst i luftoch nedläggning av industrier.

föroreningar. Detta ger för hela 1900-

talet 3,5 - 5 ton.

Gamla kvicksilverutsläpp

* Fabrikerna

Atmosfäriskt nedfall.

De stora av kvicksilver till släppte också ut kvicksilver till luft.

utsläppen

Sundsvallbukten för snart 20 Nedfallet buktens vattenyta har

upphörde på

år sedan. Vi har ställt vart de till 5 ton under 1900-talet

frågorna uppskattats

stora utsläppsmängderna tagit vägen inklusive långväga transporterat kvickoch vilka effekter de har idag. silver.

Dagens kända utsläpp av kvicksilver Den viktigaste effekten av utsläpp av till Sundsvallsbukten har uppskattats kvicksilver är att metallen omvandlas till drygt 0,1 från vardera Öst- och därefter tas upp i näringskedjoma i

kg/år

rands fabriksområde och Blåbergets av- havet. Framför allt innebär detta att or-

fallsupplag. Gångna tiders utsläpp hade ganismer på toppen av näringspyrami-

en helt annan storlek. Totalt uppskattas den kan få höga halter. Kvicksilverhal- Sundsvallsbukten under detta sekel ha tema i gädda har undersökts i flera delar mottagit 50 - 80 ton kvicksilver. De av bukten sedan slutet av 60-talet. Mastörsta källorna var: terialet är inte stort, men tyder ändå på

en av kvicksilverhaltema i alla

nedgång

* Östrands delar De få mät-

klor-alkalifabrik. Den vari undersökta av bukten. drift 1945-1983 och de största som under 80-talet visar

utsläp- ningar gjorts

Den andra förrnodade stora käl-

lan, Kema Nords vinylkloridfa- KVKKSILVERUTSLÃPP brik, kan inte spåras lika tydligt.

ToN Inte heller har uttransporten med

H9 /ÃR

Ljungan eller av

deponeringen

Z -l kvicksilveravfall i havet gett nå-

got kraftigt genomslag. Det kan

bero på att dessa källors betydelse

överskattats eller att kvicksilver-

förorenade sediment i södra delen

av bukten överlagrats med kvick-

silverfattigt sediment. Det kan

också bero på att sedimentations-

förhållandena där är sämre, vilket

medfört att kvicksilvret transpor- - _, terats ut över större områden.

1900 mo mo 1 ?w mo Kvicksilverhaltema i Skönvik

mo mo 1950 m°199o

visas på kartan på nästa sida. Hal-

terna är lokalt mycket höga och

Uppskattning av årliga kvicksilverutsläpp till

når upp till ca 130 mg/kg torrsubvatten i Sundsvall och Timrå under olika

stans. En grov överslagsberäk-

decennier. ning visar, att ca 6 ton kvicksilver

finns i sedimenten i och omedelbart

på halter mellan 0,3 och 0,5 mg/kg. utanför Skönvik. Skulle denna

mängd

Bakgrundsvärdena för gädda från bot-

bekräftas vid noggrannare

provtagning

tenhavskusten på 0,1 - 0,2 ligger mg/kg. innebär det att en andel

påfallande hög Halterna i gädda i Sundsvallsbukten av den kvicksilver

utsläppta mängden

når inte upp till nivån för svartlistning, finns kvar i det omedelbara närområdet.

1 Haltema i i Sundsmg/kg. insjöfisk I 1990 samlades in

augusti grönalger

vall och Timrå är än i betydligt högre från bukten och analyserades kvick-

på

fisk från bukten. Snävt sett från männissilver. Grönalgema i Skönviksområdet kans är således

utgångspunkt insjöpro- hade värden

kraftigt förhöjda jämfört

blemet större. Detta behandlar

betydligt med Detta övriga provtagningspunkter.

vi i avsnittet om kvicksilver och cesium bekräftar att biologiskt

tillgängligt

i insjöfisk och vilt. kvicksilver läcker ut från området.

Vart har då allt kvicksilver, som

Forskargruppen, som gjort studierna,

släppts ut i Sundsvallsbukten, va-

tagit har lagt fram en grov idéskiss till

miljö-

gen? En stor mängd har sannolikt spritts förbättrande i Skönvik. Den

åtgärder

över områden långt utanför bukten. Uninnebär att inre delen av viken invallas,

dersökningar av många sedimentprover de förorenade

bottensedimenten pumfrån bukten 1988 och 1990 visar att en pas till området innanför

invallningen

betydande mängd ändå finns kvar, men och den inre delen täcks över för att koncentrerad till ett mindre område i isolera de deponerade massorna.

Skönvik utanför den stora käl-

tidigare

lan Östrands klor-alkalifabrik.

trend för transporten av organiskt material och kväve och

växtnäringsämnena

fosfor. i älvarna visas i dia-

Transporten

grammen på nästa sida. Diagrammen har så att den långsiktiga utveck-

gjorts

ska synas trots att utsläppen kan

lingen

variera mycket från ett år till ett annat beroende vattenflödet i älvarna.

på

Det är inte klarlagt varför tillförseln av föroreningar från älvamas avrinhar ökat särskilt under

ningsområden

Kv ILMILVER 80-talet. En orsak kan vara avrinningsroxnsuasmus områdenas minskande att hålla

m9 /kø förmåga

›1o kvar en given nederbördsmängd. Det är

g

numera väl känt, att vissa åtgärder i s-1o

[Im]

skogsbruket som dikning, kalhuggning

3-7

och markberedning leder till en ökning

av avrinningen per ytenhet.

I Västernorrlands och Jämtlands län NORR har under åren 1970-88 både skogsdik-

ningen och markberedningen ökat kraftigt. Den totala skogsareal, som på-

o 1 Zkn verkats av dessa åtgärder under hela |_.d_.|_.|._l är en avsevärd andel av älvar-

perioden,

nas Det kan därför

avrinningsområden.

inte uteslutas att det finns en koppling K vicksilverhalter i ytsediment från normellan det ändrade och äl-

skogsbruket

ra Alnösundet och västra Klingerfärden vamas För att

föroreningstransport.

1 990. klart kunna belägga eventuella orsaks- Forskargruppen har redan i oktober samband måste en detaljerad analys av SCA för att göras av datamaterialet och dessutom 1990 fått ett nytt uppdrag i detalj studera Skönviksområdet och detaljstudier i avrinningsområdena. metoder för åtgärder. Arbetet

lämpliga

görs i samråd med länsstyrelsen. Hur mår Sundsvallbukten?

Var händer med älvarna? En sammanfattande för Sunds-

diagnos

vallsbukten kan göras genom följande Vi har visat att av punkter som behandlar de föroreningar

tidigare utsläppen

material från de lokala vi studerat:

organiskt punkt-

källorna har minskat betydligt sedan 70-talet. med * Kvicksilver i gamla sediment på bott-

Föroreningstransporten

Indalsälven och har under nama är ett men endast inom

Ljungan problem

samma utvecklats i rakt motsatt ett begränsat område vid Skönvik där

period

Man finner en läckage av kvicksilver fortfarande sker.

riktning. uppåtgående

t_ må

150 Ke

(oo/ung

120 .. INDÅLSALVEN 100 to w

40 LJUNGAN

zo O 1 W I T T I T | I \ å T ü I r *T l ”mi 7; go 85 “v

2:91 KG N/HA. a 2 _. HJDALSÄLVEN 1l5 .

4 1 LjuNbAN 0.5-

oI|ñIIIr|||\|l|n«T|-r *5 5 “ mo mo

0.911 x o m. a OM_ °-°° INDALSÃLVEN 0,05- 0,04- 0,0;-

oloz_ LjunoAN

0,011 O l | *l l I I T |_T 1* l I 1 T l *rñ 1 v; ss se mo 19:0 ;Il Uttransport av material, kväve och 1970 - 88 med

organiskt fosfor

älvarna som mynnar i Sundsvallsbukten. Transporten är uttryckt som

glidande femårsmedelvärden för föroreningsmängden per ytenhet av

avrinningsomrâdena, kg/ha, år.

* metaller. Kadmiumhalten är Dessa ämnen finns i starkt hal-

Övriga förhöjda

mycket hög i Skönviksområdet. Detta ter i sedimenten. För PCB och DDT är

påverkar behovet av åtgärder där. För påverkan på sedimenten ganska jämt

några andra metaller kvarstår ett fråge- fördelat över inre delen av bukten. Ingtecken förhöjda värden i ett om- en enskild källa kan identifieras. Bilden p g a råde i norra Alnösundet. Ingen källa har är annorlunda för flera av de övriga identifierats. I övrigt har inga anmärk- ämnena där föroreningen är koncentreningsvärda halter uppmätts. rad till Skönviksområdet. Om de uppmätta halterna i området bekräftas vid * substans - måste de beteck-

Organisk syreförhållan- noggrannare analyser

den. Förbättringen av bottnama ger nas som mycket höga och motiverar, skäl till optimism även beträffande fort- liksom halterna av kvicksilver och satt tillfrisknande. Gammalt fiberma- kadmium, att åtgärder vidtas där.

terial, barkpartiklar m m genomgår en Länsstyrelserna längs norrlandskuslångsam nedbrytning och överlagras ten har föreslagit en bred undersökning

med naturligt sediment. Sedimentytan av dessa klorerade ämnen i programhar numera återgått till ett mera natur- met Miljögiftskartering i Bottniska ligt tillstånd. Ãlvamas ökade transport vikens svenska kustvatten. av organisk substans tycks inte ge effekt i bukten. sker i stället * Påverkan i hela Polycykliska aromatiska kolväten Bottenviken och möjligen även i egent- (PAH). Sedimenten i Alnösundet inneliga Östersjön. håller höga halter särskilt vid alumini- Vid Ortvikens utloppstub finns pro- umsmältverket. Internationella studier blem med en hög bank av fibrer och har inte kunnat visa att dessa ämnen slam. Material kan flyta upp och förore- utgör ett allvarligt hot mot fisk. Anrikna stränderna. ning i näringskedjoma förekommer inte heller. De höga halterna i Alnösundet * Klorerad organisk substans. Bakom motiverar inte mot bottnama,

åtgärder

detta uttryck står grupper av ämnen med men skärpta krav mot och

utsläppen

de kemiska kontroll av halterna i konsumtionsfisk.

samlingsbeteckningarna

AOX, EOCI och TOCl. Det återstår arbete identifiera *

mycket för att alla Växtnäringsämnena kväve och fos-

dessa enskilda ämnen och deras effek- belastar bukten olika år från år ef-

for

ter. Sedimenten i bukten är tersom älvarnas flöden, som är den

påverkade

med en tydlig topp vid den största ut- största källan, varierar mycket. Bräddsläppskällan Östrand. Halterna är dock ning av orenat från de

avloppsvatten

klart lägre än vid andra kustområden kommunala varierar

ledningsnäten

som belastats med dessa ämnen. Det också med nederbörden. Undersökkan bero på att kraftiga av av och växter 1990

minskningar ningen alger gav

redan skett från Öst- tecken -

AOX-utsläppen inga tydliga på övergödning

rand. - med för Skön-

eutrofiering undantag

viksområdet. En viss förekom

påverkan

* klorerade Miüofarliga organiska utanför de kommunala

reningsverken

ämnen. Till denna grupp hör de välkän- Essvik och Fillan. Sannolikt är ändå da miljögiftema PCB, DDT och dioxin. balansen i bukten mellan

näringstillför-

Där ingår också penta- och hexaklor- sel och växternas att omsätta

förmåga

bensen, aldrin, dieldrin och lindan. instabil. Det inte att förut-

näringen går

effekten av ökad tillförsel av nä- Salthalten i buktens vatten är dock, på

säga

ett nederbördsrikt år. grund av älvamas sötvatten, under delar

ringsämnen

av året inte tillräckligt hög för att blå- * Klorat ut från Östrand och stången ska kunna växa där. Vilken av

släpps

Nobels fabriker. Utsläppen kan vara en dessa orsaker som är avgörande har inte orsak till att blåstång inte finns i bukten. kunnat bestämmas.

Slutsatser

Förhållandena för djur och växter i Sundsvallsbukten har på flera sätt blivit bättre de senaste 10-15 åren. Förbättringama kan ses som ett kvitto på att minskning av utsläpp lönar sig. Utsläppen från punktkälloma i Sundsvall och Timrå kan och bör ändå minskas ytterligare. Prognosen blir då att tillfrisknandet kan fortsätta.

Några huvudproblem kvarstår. Det ena gäller resterna av gamla utsläpp av kvicksilver och andra miljögifter. Det är koncentrerat till ett område i Skönvik. Åtgärder krävs där för

att begränsa verkningarna av dessa gamla utsläppsrester.

Det andra gäller ökad transport av organisk substans och

växtnäringsämnen med älvarna. Denna föroreningstransport

betyder mindre för Sundsvallsbukten än för Bottenviken och kanske Östersjön som helhet. Problemet är därför av riksintresse. Frågan är om ändrade skogsbruksmetoder ligger bakom

förändringen i älvarna.

Det tredje problemet gäller övervakning av miljögiftema i

stort, särskilt de stora grupperna av organiska klorföreningar. Det saknas fortfarande mycket kunskaper i landet om dessa

och deras effekter i miljön.

miljögifter

Delegationens förslag

Vi föreslår för Sundsvallsbukten.

följande åtgärdsprogram

Åtgärder mot gamla utsläpp.

* Vidta åtgärder mot förorenade sedimentmassor vid Skönvik. Detta förutsätter en detaljundersökning för att bekräfta föroreningshaltema och finna metoden för

lämpligaste återställning.

SCA Wifsta-Östrand har i oktober 1990 beställt kompletterande undersökningar och inlett diskussioner med länsstyrelsen.

* Vidta för att hindra och spridning av

åtgärder uppflytning

fibrer och slam från banken vid Ortvikens pappersbruk. Utredning pågår vid SCA Ortviken och redovisas till länsstyrelsen före årsskiftet 1990/91.

Åtgärder mot pågående punktutsläpp

* Minska av organisk substans och klororganiska

utsläppen

ämnen från Östrands sulfatmassafabrik. Tas upp vid omprövning av fabrikens tillstånd enligt

miljöskyddslagen.

* Minska utsläppen av PAH från GA Metalls aluminiumsmältverk. Villkor för dessa utsläpp till vatten formuleras vid omprövningen av verk 2 vid smältverket.

* Utför tillsyn och kontroll av oljeutsläpp från

bilvårdsanlägg-

ningar, oljehamnen och verkstäder. Byt produkter med miljö-

farliga ämnen mot mer produkter. Denna

miljöanpassade fråga

behandlas utförligare i avsnittet Kemikalier sidan 153.

på

Kontroll

Komplettera utsläppskontrollen vid de stora källoma och den

samordnade kontrollen av bukten, som av kommunerna

görs och de stora industriema, på följande punkter:

*

Utred förutsättningarna för specifika organiska

att_mäta ämnen vid utsläppskontrollen vid Ostrand.

* Inför återkommande kontroller för

periodiskt

- PAH i konsumtionsfisk

-

Fiskekologi

- av fastsittande och

Kartläggning alger högre växtsamhällen.

*

Gör en årlig verksamhetsberättelse för den samordnade kontrollen av Sundsvallsbukten.Gör en större med

redovisning

slutsatser och rekommendationer liknande den som

gjorts

inom efter de som utförs

Miljöprojektet, bottenundersökningar

vart femte år.

Forskning och undersökningar

* Genomför forskning och studier med statliga medel om hur

markanvändning och nedfall av luftföroreningar i norr-

landsälvamas tillrinningsområden påverkar läckage av orga-

nisk substans, kväve, fosfor och metaller. Använd Indalsälven och Ljungan som modeller för att finna orsakerna bakom den

ökade föroreningstransporten i älvarna. Ge i länsstyrelsen

Västernorrlands län i uppdrag att samordna arbetet med stöd av naturvårdsverket.

* Genomför förslaget Miljögiftskartering i Bottniska vikens

svenska kustvatten med avseende på Sundsvallsbukten.

Syftet

är att begränsa fortsatt av miljögifter i regionen.

spridning

Detta gäller av vilka sedan är för-

miljögifter många länge

bjudna. För bara en del av ämnena är utsläppskällor

några

kända. Det innebär att finansiärer för karteringen saknas och att tillskott av statliga medel är

nödvändigt.

De båda ovan i till de om

förslagen anknyter hög grad förslag

förbättrad i som naturvårdsverket

miljöövervakning Sverige

lämnat till -

nyligen regeringen.

*

Undersök omfattningen av och av orenat

bräddning läckage spillvatten från ledningsnät och reningsverk. Undersökningar-

na blir underlag för kommunala i

åtgärdsplaner. Mätningar

Sundsvalls tätort har inletts och klara hösten 1990.

görs

*

Kartlägg källor för metallutsläpp i Alnösundet samt

läckage

av miljöfarliga ämnen från

avfallsupplag.

*

Undersök om i bukten inverkar blås-

kloratutsläppen på

tången.

GAMLA INDUSTRIOMRÅDEN

har en Hur stora områden

Sundsvallsregionen gäller

industrihistoria det?

lång

Längs den kuststräcka som inventerats Sundsvallsdistriktet är idag ett av Sve-

är det cirka fem av totalt åtta mil stränriges mest industrialiserade områden.

der som har varit eller ärindustrialisera- Stora skogar, flottleder och goda hamn-

förutsätt- de. De gamla, huvudsakligen övergivförhållanden var de viktigaste

för industrialise- na, industriområdena som tas upp i den-

ningarna regionens

na utgör tre mil. Dessa

ring. Industrialiseringen i regionen har inventering

områdena omfattar totalt ca 300 ha och en lång historisk tradition. Redan på

har en medelstorlek på 13,5 ha på fast- 1500-talet fanns det vattensågar vid de

landet och 4,5 ha på Alnön. Många av mindre vattendragen en bit in i landet.

områdena utnyttjas i mycket liten om- Den första ångsågen togs i drift 1849, fattning. För varje omrâde inventerades och under det följande halvseklet form- - verksamheter

tidigare ligen exploderade sågverksutveckling-

- nuvarande verksamheter en längs stränderna. Överallt där båtar - m m

tillgänglighet, vägar

kunde lägga till fanns det sågverk.

- mark, topografi, vatten och vegetation

- Sedan sekelskiftet har hamnverk- byggnader - strand och kajer.

samhet, sågar, massa- och pappersindu-

stri koncentrerats till ett fåtal platser. De

Vilka risker förekommer?

gamla industriområdena togs delvis i

bruk av ny industri, men de flesta områ- För varje område har det gjorts en riskden förlorade sin ekonomiska betydel-

som syftar till att identifiera

bedömning

se, byggnader revs och ogräs och träd och värdera de miljö- och hälsorisker

tog över de övergivna brädgårdama.

som finns kvar.

Fyra generationer Sundsvalls- och

Riskbedömningama grundar sig på

Timråbor har vant sig vid att kusten om in-

inventeringar på plats, kunskap

tillhör industrin. dustriella olika ämnens far-

processer,

lighet, historiska dokument m m. Risk-

Vi har tagit upp några frågor kring

bör i två steg. dessa industriområden: bedömningama göras

gamla

Först en översiktlig riskanalys utan - var de och hur stora är de?

ligger

provtagningar. Är risknivån låg behövs

- vad finns kvar från industritiden?

inga mer åtgärder. Är den hög måste en - vilka miljörisker finns det i områdena?

mer detaljerad riskanalys med provtag-

- hur kan man nyttja områdena med

ningar genomföras. Därefter kan en ny hänsyn till miljöriskema?

riskbedömning göras. Vår studie

omfattar den första nivån. De risker

som bedöms är:

M

iL/*Msåü WDUSTRIOMRÅPFN

0 s iha S.. M

åâcxvm Q Heba

10-2oha

Q

›2oha

:\

Gamla industriomrâden upptar stora områden av Sundsvallsbuktens stränder.

- Kemiska risker som frät- och bränn- talet och som sedan inte använts inducancer, striellt, har oftast inga andra kända ris-

skador, förgiftningar, påverkan

fosterskador m m. ker. De har fått den lägsta riskklassen. på arvsmassan, - risker som risker är inte särskilt vanli-

Geologiska/geotekniska Geologiska

ras, erosion och skred. ga. - Andra risker som De kemiska riskerna är betydligt svå-

fysiska olycksrisker

av och förfallna rare att bedöma och åtgärda. Det är

på grund övergivna

maskiner och avfall i områden där det funnits massa- och

byggnader, kajer,

områdena. samt kemiska och

pappersindustrier

Risknivå Rekommendationer

1 mycket hög Undersöka och analysera riskerna i detalj.

Flass

Efterbehandlings- eller skyddsåtgärder behövs troligen oavsett den framtida markanvändningen

2 Undersöka området noggrant. Åtgärder kan hög behövas speciellt vid förändrad markanvändning.

3 mellannivå Undersöka och bedöma riskerna. Troligen är omfattande åtgärder inte nödvändiga.

4 låg Utifrån vad som nu är känt behövs endast en enkel undersökning och inga skyddsåtgärder.

Klassificeringssystem för miljörisker

mekaniska industrier som har fått de

Klassificeringen har gjorts i fyra klasser med olika risknivåer enligt tabell. högsta riskklassificeringama.

innebär inte att det För ett av områdena, Essvik-Ny- En viss risknivå hamnsområdet i Njurunda, har det finns/inte finns några i

miljöproblem

en mer detaljerad studie för att området. Risknivån talar om vilken san- gjorts kunna och öka säkerheten i nolikheten är att man med hänsyn till precisera hittar riskbedömningama. I det undersökta verksamheter miljöfarli-

tidigare materialet ingår bl a brandförsäkrings-

ga rester. Det är viktigt att understryka kartor med god redovisning av var att osäkerhetema är stora. Detta beror olika verksamheter ägde rum. Detta unbåde på att det är svårt att få fram detaldokumentation om verksamheter- derlättar bedömningen av var man kan

jerad

olika äm- förvänta sig att hitta olika miljöfarliga na och att kunskaperna om i dessa är ämnen.

nens miljörisker sammanhang ofullständiga. Ytterligare forskning be-

hövs för att det skall vara möjligt att Vilka

göra bättre riskbedömningar.

efterbehandlingsmöjligheter

Resultatet av hela inventeringen, som redovisas i visar att finns det?

delrapport ll,

fysiska risker som murkna kajer, rester av förfallna hus och diverse Efterbehandling är ett samlande namn

pålning,

skrot finns i områden. Dessa på alla åtgärder som vidtas för att be-

samtliga

risker är relativt lätta att eliminera. De gränsa eller undanröja spåren av en tidisom lades ner i början av 1900- gare markanvändning. Man ser då till

sågverk,

- V INWSTRFTIPP mñTLÃDA, (massan *gøfiål

vsvaswsenl v; t mv MLO :Anna hvvwenss WW” §4. PMNWS SMÃINMMI;

”WWW w mrvstmzg

MMMMGMHJ _ noxnoum

WMELMGASN WÅVESYM. KowppLM, ?AH a A9 .l-OWNGS

ÅLM

KALKSTEN ?Ao/lem ;omm _

rusumae Bovmeuoisn 5.4) g D mM PPMM 21 UpPLM gpmrmmng DIVERSEMILPFANJGT v mmm -m K*W °4; dyr/armen: ;VMWM *:ha551- Lamm/nanci MSSAMAGASWJ .. Tum”, Newman , svmnømsnus _ MI “mm

bl., g

å I ^“ *L* Å Tankwi . är :j a-;OMPAELASKA L: /. a VannxjKO b;

:g2

N-ÖTLÃDAJMPM.__ Bunau VEPREN$EKI _ TORKW, _ ;rgflln010mm

E_ ;ägg-w

h u, I TIMHER- _ LASTBMHALL

f ;âKEUTAmpH

Umm - 7: øsunnnnsoa, âdø apa

/ o ( j rmomoqon. x I namnen I l ,

EssvIK-NYHAMN NULÄBE

1l|I/l

g RISKKLASSEK

KRING 1970

0 50100 [OO :i “c REMMWEKK r r lzlál-;á __. l

/

©p

Brandförsäkringskartor kan bidra till att ge en god bild av tidigare verksamheter och

bilda underlag för riskklassijicering.

den effekt som de kvarvarande miljö- måste betraktas som

ling exploaterings-

stömingama har människa och mil- kostnader.

på

jö. Efterbehandlingen får i sig inte ge Olika metoder som kan bli aktuella

upphov till nya miljöproblem. Många ar:

kan det vara att låta - exem-

gånger lämpligast begränsa markanvändningen, föroreningama ligga kvar och kapsla pelvis förbud mot schaktning och be-

in dem för att begränsa spridningen. Ett byggande

annat sätt är att se till vilken markan- - ta bort förorenade

jordmassor

området är för ur - skärma av och

vändning lämpligt genom övertäckning

andra aspekter och vidta de efterbe- så att utläckage av miljöfar-

inkapsling

handlingsåtgärder som krävs. Då räcker liga ämnen stoppas oftast inte inkapsling eftersom det då - sanera eller s k dekontamine-

avgifta,

oftast krävs och för att

schaktning, pålning ring, oskadliggöra förorening-

fyllning. Delar av sådan efterbehand- arna.

Utövaren är Efterbehandling av området får då be-

ansvarig

kostas med allmänna medel.

för och

miljöskador

efterbehandling: Kostnadsansvaret för

är inte löst

efterbehandling

Den som utövar miljöfarlig verksamhet i ett område, inte mairkägaren, är enligt Den som är ansvarig för att föroreningmiljöskyddslagen i f-Örsta hand ansva- arna finns skall vidta skäliga åtgärder rig och skyldig att vidlta skyddsåtgärder, för att hindra fortsatt spridning. Av hävd vilket även innefattair innebär dock skälighetsprövningen att

efterbehandling.

När det gäller äldre verksamhet, som man kräver mindre ekonomisk insats av lades ner före gäller inte alltid den ansvarige ju längre tiden gått sedan

1969,,

Aven om principen verksamheten upphört.

miljöskyddslagen,

är enkel och klar är inte Skyldigheten till efterbehandling kan

ttillämpningen

lika enkel. Det finns många oklarheter därför bli så begränsad att det inte

vad som i mark- räcker till för att

kring ingår begreppet åtgärda miljöskadoma.

användning och vemt som är ansvarig Mellanskillnaden måste betalas på annär verksamheten b›ytt ägare. Andra nat sätt. Finns det ingen ansvarig alls oklarheter gäller mazrkägarens ansvar. måste också ätgärdema bekostas

på

Olika juridiska tolkniingar leder till oli- annat sätt. ka ansvar för efterbethandlingsom ett Under 80-talet har ett flertal utredexempel kan vi ta Området vid Nya ningar behandlat frågan om hur man Söråkers sågverk. skall täcka kostnaderna för att efterbe-

lades ner 1931. En indu- handla miljöskadade områden. Vi kon-

Sågverket

stritipp fanns inom Området fram till staterar att ännu inte lösts.

frågan

1967. Tippen har även använts av en Skillnaden mellan ett skäligt kostnadssulfitfabrik och en fabrik som tillverkat ansvar för den ansvarige och faktisk

isoleringsmaterial. Att av- kvarstår.

miljöfarligt efterbehandlingskostnad

fall finns i tippen har öl kunnat uteslutas Att blir

rimlig efterbehandling ge-

med hänsyn till de råvaror som använts nomförd anser vi vara en nationell ani processerna. gelägenhet. Det är inte att kom-

rimligt

En av muner som har omfattande

tolkning ansvarighetsfrågan problem

att är mark- från industriverksamhet ska stå

bygger på tippar pågående nedlagd

användning. Om det sker är det för denna kostnad. I

läckage miljöpropositionen miljöfarlig verksamhet och miljö- 1988 avvisades en miljöskadefond

skyddslagen är tillämplig oavsett när främst på grund av kritiken mot att inföden aktiva tippningen slutade. Senaste ra en När

miljöskadeavgift. miljöavgif-

aktive utövare är ansvarig denna ter och miljöskatter nu föreslås av andra

enligt

och skall vidta efterbe- skäl anser vi att om en

tolkning skälig förslaget miljö-

handling. skadefond, för att finansiera efterbe-

En annan är att av bör

tolkning begreppet handling miljöskador, tas upp

markanvändning förutsätter en aktivi- igen. Eventuellt kommande miljöavgiftet och att miljöskyddslagen därför inte ter och skatter bör till en del kunna kan tillämpas och ingen finns. avsättas till sådant ändamål.

ansvarig

Hur undviker man framtida

problem?

Bästa sättet att lösa ett problem är att se Ett av de stora problemen vid riskbetill att det Påståendet är dömningama har varit att informatio-

aldrig uppstår.

självklart, men det innebär, att man nen om tidigare verksamheter är myckfrån till måste se till att et dålig. Om man i efterhand vet var

vaggan graven

och är så lite ämnen har lhanterats kan den yta

produktion produkt miljö- farliga

störande som Om man minskar som måste undersökas begränsas. Det

möjligt.

hanteringen av tungmetaller, lösnings- har också visat sig att dokumentation av

medel m m, minskar miljöstömingama ledningar, sedimenteringsbassänger

och därmed också behovet av efterbe- m m är nödvändig för att i efterhand

handling. kunna säkert bedöma miljöriskema.

Historien om Sundsvallsbukten visar Miljöskyddslagen bör ändras så att såmed önskvärd tydlighet att ingen verk- dan dokumentation säkerställs. samhet är för evigt. Den som på femtio- Efterbehandling har i vissa fall tagits talet skulle ha blickat ut över Ljungans redan i samband med tillstånds-

upp

med bl a tre stora i koncessionsnämnden, vil-

mynningsområde prövningar

massafabriker och påstått att det skulle ket kan vara ett bra sätt att i god tid vara öde och tyst om 20 år, skulle knap- uppmärksamma efterbehandlingspropast ha blivit trodd. blematiken.

»e Svartvik och Essvik vid Ljungans 1930.

mynning kring

Hur kan områdena Men av områdena har också

många

stora kvaliteter. De lövdjungler som

användas?

täcker stapelbäddar, vältbottnar och stränder har ett rikt växt- och djurliv.

Miljörisker och risker är idag

fysiska

Tillsammans med rester från den induhinder för att använda stora delar av de striella verksamheten är detta en späninventerade områdena. är direkt

Många

nande kulturpåverkad miljö där besöka-

olämpliga att vistas i, främst p g a de re kan ana något om livet som en gång fysiska riskerna. De flesta av områdena levts här.

upplevs idag som skräpiga.

Områdena ligger invid stränder och hav.

Många av dem ligger

också nära bostadsområden. De är därför en

mycket stor potentiell

resurs för rekreation och friluftsliv. Långa kuststräckor kan tas i anspråk för promenader, båtliv, fritidsan-

läggningar eller göras i

ordning som natur-

parksområden. För

detta krävs det framför allt åtgärder som städ-

ning och vegetations-

Några av de gamla industriomrâdena är eller kan enkelt

röjningar.

bli fina rekreationsområden.

Tillgängligheten till

områdena är idag dålig. Den bör förbättras

med stigar och vägar

längs stränderna. Gatukontoret i Sundsvall håller på med en utred-

ning om en gång- och

cykelväg längs Nju-

rundakusten från Kvissleby in till centrum. En sådan väg stämmer väl överens med avsikten att för-

bättra tillgänglighe-

ten.

I många områden krävs städning och ibland efterbehandling

för att de skall kunna användas.

De undersökta områdena har oftast tion, friluftsliv och

exploateringsintresgoda kommunikationsförutsättningar sen bör lämpligen göras i kommunernas

och innehåller plana ytor. De kan därför

Översiktsplaner.

också vara en stor resurs för framtida I av områdena

något längs genomindustriutveckling eller fartsledema, förslagsvis Svartvik, skul-

bostadsbyg-

gande. Exploateringsbara delar av om- le ett sågverksmuseum kunna ge en lerådena kan då användas som en finan- vande bild av en svunnen i

industriepok sieringskälla för övriga efterhandlings- Sverige.

åtgärder. Avvägningar mellan rekrea-

Slutsatser

Kusten längs Sundsvallsbukten består inte enbart av

längre

industrianläggningar. Stora delar av kusten är en slumrande resurs som med städning och skulle kunna bli

efterbehandling

en stor för rekreation och friluftsliv. Vissa delar skulle

tillgång

också kunna exploateras för bostäder och industri. En omvandling av dessa områden skulle kunna medverka till att

regionens

invånare kan återerövra kontakten med strand och hav. De gamla syndema från den måste

gamla industriperioden

åtgärdas. De vanligaste riskerna orsakas av förfallna

pålkajer,

byggnader, skräp och avfall m m som utgör en risk vid

fysisk

vistelse i områdena. I framför allt där det har

några områden,

funnits massafabriker, bedöms det finnas stor risk för att rester från industriverksamheten kan orsaka och häl-

skadliga miljö-

soeffekter. Kunskaperna om de risker som olika ämnen till

ger upphov

i dessa är och måste förbättras.

sammanhang ofullständiga

Lagstiftningen är oklar när det vem som har ansvar för

gäller

gamla miljöskador. Det finns ofta ett stort gap mellan nödvändig efterbehandling och vad den som är ansvarig för miljöskadoma kan åläggas att

åtgärda.

Framtida kan

efterbehandlingsproblem förebyggas genom

att eftersträva så lite miljöstörande och

produktion produkter

som

möjligt.

Dokumentationen av verksamheter och tekniska

anlägg-

ningar måste förbättras.

Delegationens förslag

Målet är att de gamla industriområdena inte skall orsaka

några

miljö- och hälsorisker och att områdena för

göra tillgängliga

rekreation och friluftsliv.

l0l

* och i de

Genomför städnings- efterbehandlingsprojekt

gamla industriområdena längs kusten. Syftet är att vända Sundsvall och Timrå mot havet. De viktigaste åtgärderna

utöver ren städning och efterbehandling är

- att öka genom att bygga stigar och gång- och

tillgängligheten

cykelvägar längs stränderna

- att rensa viktiga vattenområden från pålrester - att informera om de nya möjligheterna.

En viktig del i genomförandet bör vara att engagera föreningar, skolor, förskolor och enskilda i arbetet så att områdenas resurser och möjligheter blir kända. Projekten bör genomföras under en koncentrerad tid för att få god effekt, förslagsvis tre år.

* Finansiera projekten med medel från berörda markägare och de industrier som har sina rötter i kustens industrihistoria. I

avvaktan på att ansvarsfrågoma klarläggs bör förhandlingslösningar av finansieringen eftersträvas.

* Städa och även de områden där det finns pågående

förnya

industriverksamhet.

*

Förnya områden längs genomfartema med ambitionen att ge dem som färdas en trevlig och vacker bild av regionen.

* Fullföl j riskanalysen med provtagningar och andra undersök-

i områden med risknivå. Miljöskador som ännu inte

ningar hög

skall efterbehandlas.

åtgärdats

* Förbättra kunskaperna om olika ämnens miljörisker genom

forskning.

* Se över lagstiftningen för att klarlägga ansvars-, dokumentations-, och i samband med efterbehand-

finansieringsfrågor

ling.

* Det är en nationell angelägenhet att säkerställa att erforderlig efterbehandling kan Medel reserveras från miljö-

genomföras. avgifter.

* Ta upp efterbehandlingsfrågor i större utsträckning i till-

ståndsprövningen enligt miljöskyddslagen.

i

INDUSTRIAVFALL

Industrins avfall

dominerar stort

I det totala avfallsflödet i Sundsvall och det avfall. Av den

branschtypiskt

Timrå dominerar industriavfallet stort. sådant avfall som

mängd deponeras

Det framgår av figurerna på nästa sida det mesta särskilda industritip-

läggs på

där också hushållens avfall tagits med par.

som jämförelse. En mycket stor del av

industrins avfall består av bark, spån Industriavfallets innehåll

och flis från skogsindustrin. Ungefär en

miljon ton sådant avfall används som av indu-

sammansättningen regionens

bränsle inom industrin. striavfall har undersökts besök

genom

Om man räknar bort de stora mäng- vilkas avfall inte

på samtliga företag

dema som bränns inom industrin, blir i hushållsavfallet. Det är totalt

ingår

ändå den återstående mängden indu- 319

företag. Inventeringen genomför-

striavfall fem gånger större än hus- des av under månader

fyra personer fyra hållsavfallet i regionen. Dessutom vintern 1989/90. ställdes om

Frågor

läggs detta industriavfall utan vidare av avfall,

årsmängden returprodukter bearbetning på tipp. och föroreningar. En uppgift var viktig

på tipp är i sig ett pro- att tillsammans med

Deponering företagen upp-

blem genom uppkomsten av förorenat skatta av det blan-

sammansättningen

lakvatten. Utrymmet för är dade industriavfallet.

deponering

begränsat och regionens industrier sö- Arbetssättet är unikt att

genom varje

ker nya tipplatser. En annan sida av Materia-

avfallsproducent analyserats.

problemet är att det deponerade indu- let har samlats i en databas som blir en striavfallet innehåller material och en- för en framtida för

grund avfallsplan

ergi som skulle kunna industriavfalleti

utnyttjas. regionen. Inventering-

Vi har i första hand koncentrerat ar- ens resultat har kontrollerats

genom betet den blandning av avfall som med vid

på jämförelse invägda mängder

uppkommer vid alla industrier, affärer och andra

Blåbergets avfallsanläggning

och kontor. Det kallas ibland icke i landet.

undersökningar

branschspecifikt industriavfall. Vi har visar att

Inventeringen beräkningen

valt att kalla det blandat industriavfall. av det blandade industriavfallet i Mer än 95 % av detta avfall läggs på bör ses över. Hittills har

Sverige mäng-

Sundsvalls tipp vid Blåberget. den till 4,5 ton/år.

uppskattats miljoner

I andra hand har vi studerat det mer Studien i Sundsvall och Timrå

tyder på

ensidigt sammansatta industriavfall, att värdet borde vara ca

3,0 miljoner

som är för vissa industribran- ton/år. Trots detta är

typiskt mängden mycket

scher. Det kallas ibland stor. Hushållsavfallet i

branschspeci- Sverige upp-

fikt industriavfall. Vi har valt att kalla skattas till

2,7 miljoner ton/år.

i

lbkAürsallYfülájly

INDUSTRIAVFALL

1 138000 TOM/ÄR

z

ronsmwunne_

ü

1000 000 TGN/AR

/ 03/

//I/l/

Elli [[35

omvmsus PAITERSDRUK limmas :upusmr

gsm

mwamx nrmx

24mm

1120001105,

44 000 Tou

i

BlANDAlÃklNDUålñlAVFALL

FÖRBRMNING

?Påâfüåuhás

A

mamma sLÃBsnsn

HUSHALUAVFALL

31000 $oR1FRh5Mamman

_ __ TOM/AR

N

DEWNERWG 1°°° NM

F0“BRM Tou/luv,

(EKÃNSLEFMKTION) .å ü

uÃasnsn

KORYMVERKET

Ayfallsflödenafrån industrier och hushåll i Sundsvall och Timrå 1989.

Miljöfarligt avfall, ca I] 000 ton/âr, ingår ej.

* Det finns stora möjlighe-

ter till återvinning både av material och energi. * Trä 2/3 av avfallet är brännbart.

Papper

*

Plast Mängden miljöfarligt av-

fall, som kom fram vid in- Övrigt, blandmaterial

venteringen, är kraftigt un-

derskattad jämfört med sta-

tistiken från huvudentrepre-

nören för sådant avfall i re- Metall

gionen. Inventeringsmeto-

Övrigt, blandmaterial den därför inte för

passar denna typ av avfall.

* Ien gråzon emellan miljö-

avfall och in-

farligt övrigt

dustriavfall fann invente- Totalt rarna att 58 000 lysrör/år S ammansättni l et läggs på tipp. n g av det blandade industriavfal från * En stor avfall från 31 9 i Sundsvall mängd

företag och Timrå byggnads- och rivnings-

verksamhet skulle kunna

Fördelningen av det blandade indu- användas som i stället för att

utfyllnad

striavfallet på olika material framgår av

läggas på tipp.

tabellen ovan. av det

sammansättningen branschty-

Vid av detta avfall industriavfallet i visas i

inventeringen piska regionen

kom följande uppgifter fram: tabellen nedan. Av detta avfall

uppkom-

* Hälften av avfallet består av trä och mer 2/3 av vid de största före-

mängden

papper. tagen. Det branschtypiska avfallet är alltså ett problem i första hand för

regi-

Bark, spån, flis (skogsindustri)

Slam och fett (kemisk industri, skogsindustri)

Aska (skogsindustri, värmeverk) Slakt- och mejeriavfall (livsmedelsindustri)

Blästerstoft (aluminiumsmältverk, kemisk ind.)

Övrigt

Branschtypiskt industriavfall i Sundsvall och Timrå. Sedan inventeringen har gjordes slammängden från Östrands massafabrik minskat med 40 000 ton/âr. Efter pressning

säljs slammet som returfibrer till en annan i stället att Ett bra

fabrik för läggas på tipp.

exempel på att avfallsmängderna kan minska.

onens största företag, särskilt process- föroreningar och möjligheter till åter-

industrierna. Observera att en stor vinning beaktas redan vid ritbordet.

ca 1 miljon ton/år, används som Under vår studie av industriavfallet

mängd,

biobränsle inom industriema. har ett företag, Sunds Defibrator i

Sundsvall, prövat intern miljörevision

med på hantering av avfall

Minska inriktning

avfallsmängderna

och kemikalier. Erfarenheterna av detta

och andra försök med intern miljörevi-

Inventeringen av industriavfallet visar

sion inom miljöprojektet visar att såatt mängdema faktiskt kan minska. Det

dana revisioner är en bra start för att är möjligt genom att använda i tur och

sätta avfallsfrågoma i blickpunkten vid

avfallssnål teknik, materialå-

ordning ett företag.

tervinning och energiutvinning. Fram- Materialåtervinning kommer som tidens avfallsbehandling kommer att nummer två bland behandlingsmeto-

vara en kombination av dessa huvud-

dema. Fördelarna ligger i besparing av

riktningar kompletterade med deponenaturresurser, miljövänlig upparbet-

ring, att användas i sista hand.

ning och inte minst energihushållning.

Avfallssnål teknik används här som Att återvinna material ur industriavfall

samlingsord för olika förebyggande

ger samma energibesparing som när tekniker. De alla till att minska

syftar

man förbränner det brännbara i avfallet. avfallsmängden, minska avfallets inne-

Många material kan återvinnas flera håll av skadliga ämnen och öka möjlig-

gånger och återvinning ger därför bättre heterna att återvinna material ur avfal-

energihushållning än förbränning.

let.

Det saknas både teknik för att bearbe-

Tanken att minska avfallsmängdema

ta avfallet och marknad för det återvunoch avfallets farlighet redan vid källan

na materialet. Teknik och marknad kan tyckas självklar. Det är ändå ytterst

förväntas dock bli utvecklade under 90få svenska företag, som ännu utarbetat

talet. milj öskyddstrategier innehållande bätt-

re avfallsdisciplin, där avfallseffekt,

AVFALLñNÃL TEKNIK

G)

om Pnoounxoumou.

@ DEPONERING

PÅ TIPP

FÖRBRÄNNING MED

G)

ENEKGIUTVINNING

® MATERIAL- KÄLL- Mñmueu.

Årexvmume $OKTERING SORTERING

Genom olika åtgärder kan mängden som deponeras tipp minskas.

avfall på

106 -

«.

;l

;hømdk

Återvunnet Teoretisk

Uppskattad praktisk material nivå nivå

Det finns stora förutsättningar att återvinna material ur det blandade industriav-

fallet i Sundsvall och TimråDen praktiska nivån har

på återvinningen uppskattats

till hälften av den teoretiska.

Förbränning med energiutnyttjan- man under de närmaste decennierna de kan ske genom att bränsleflis eller inte har råd att räkna bort denna inbränslekross framställs ur industriav- hemska Det krävs dock ett

energikälla.

fallet. Dessa bränslen kan sedan eldas för att få fram

utvecklingsarbete

tillsammans med hushållsavfall, en bränslen ur

industriavfallet, som är

bränsledel ur hushållsavfall eller bio- bättre än sett både från

dagens, miljö-

bränslen. Marknaden för bränslen från och Dit hör att ta fram

energisynpunkt.

industriavfall har de senaste åren varit i för varudeklarationer

riktlinjer för så-

det närmaste död. Vi anser trots detta att dant bränsle.

Deponering kommer

även i framtiden att behöva Än mo som avfallshante-

utnyttjas

,

/ TI PP ringens yttersta skyddsnät.

äPoNEmNe

Det kommer dock att ställas

500 TGN

kraftigt skärpta krav på

framtidens deponier.

Mängdema som när depo-

nin måste bli så små som

Enemlwrlzüäe

ÄR 2000

pçpougmue

17 P ?öjligi åOåik: anocs eova ean-

avlialllsslâg

/ las innan de För

deponeras.

;A 1000 TGN

att sköta framtidens

20 00°: m? depo-

kommer det att ställas

W Qgçkgnnymuns nier

AVFALLQNÃL krav mTmML_ 14900 “N på kunskaper

hogre

TEKN|K inom kemi, och

ATERwmmg biologi

IWOO WN 3000

Tou geologi.

På tio års sikt anser vi det Målet är att tillförseln till tipparna av blandat avfallsnål möjligt att genom industrimfall ska halveras till år 2000. teknik minska mängden

blandat industriavfall med ca 10 %. en

Bilda

regional

av material bör dessutom

Återvinning

för

kunna ske i den omfattning som tabel- organisation

len på föregående sida visar. Tabellen industriavfallet

anger vad som teoretiskt kan återvinnas

ur detta avfall i regionen. Den praktiskt Det är producentema av avfallet som

möjliga delen har uppskattats till hälf- har ansvar för hur det ska tas om hand.

ten av den teoretiska. Detta samhällskrav kommer att drivas

Bränsle från industriavfallet skulle hårdare i framtiden.

kunna användas vid Sundsvalls kom- Genom riksdagsbeslut 1990 ökar

muns fjärrvärrneanläggning i Korsta. trycket på både avfallsproducentema

Ortvikens pappersbruk skulle med vis- och kommunerna. Producentansvaret

sa kunna elda markeras och kommunerna blir

investeringar ytterligare skyldi-

bränsle från industriavfall. Redan dessa ga att göra avfallsplaner för allt avfall,

båda förbränningsmöjligheter motsva- inte bara hushållsavfallet. Kommuner-

rar ca 25 000 ton industriavfallsbränsle. nas arbete underlättas genom att företa-

Det är mer än det blandade industriav- gen blir skyldiga att lämna uppgifter om

fallet i regionen kan ge. sitt avfall.

Den utveckling under 1990-talet som Vi anser att Sundsvalls och Timrå

beskrivs i figuren på föregående sida kommuner ska göra en gemensam av-

kan sättas som ett mål för regionen. Om fallsplan. Det är en fördel att behandla

hanteringen av industriavfallet fortsät- regionen som en enhet. Vi anser vidare

ter som nu, innebär detta: att kommunerna och industriema ge- *

Ökat årligt deponibehov på ca 40 000 mensamt ska utreda möjlighetema att

m3 till en kostnad av kro- bilda en regional för indu-

fyra miljoner organisation

striavfallet. kan

nor. Organisationen grun-

das av de båda kommunerna eller av * Minskade årliga intäkter från råvaru-

kommunerna och de största industrier-

och bränsleförsäljningen på i storleks-

na tillsammans. Vi har hösten 1990 tagit

ordningen sju miljoner kronor.

Grovt initiativ till att en sådan utredning

räknat går alltså ca en miljon

i Sundsvall- startar. kronor/månad förlorade

Ett alternativ är att bilda ett Timrå genom den nuvarande regionalt

hantering-

bolag för hantering av industriavfallet. en av det blandade industriavfallet.

Vi har också Bolagets uppgifter skulle vara att

gjort en grov beräkning

av vad * arbeta med tydlig inriktning på mil-

materialåtervinning eller ener-

skulle kunna för jöskydd

giutvinning ge räknat

* vara en drivande kraft för införande av hela landet. Mängden blandat industri-

avfallssnål teknik avfall har då satts till tre miljoner ton/år

* med motsvarande verka för materialåtervinning och

sammansättning som

i Sundsvall energiutvinning ur avfallet

och Timrå. Marknadsvärdet

*

framtida samordna deponibehovet för indu-

för en praktiskt möjlig mate-

striavfall så att så lite mark som möjligt

rialåtervinning är ca 400 miljoner kro-

behöver användas nor/år. Motsvarande värde för alternati-

* tillsammans med regionens energianvet energiutvinning uppskattas till ca svariga göra en utredning om samtliga

370 miljoner kronor/år. För

beräkning-

biobränslens möjligheter både kort arna gäller reservationen att både teknik på och marknad och lång sikt

måste utvecklas.

* tillsammans med miljömyndigheter-

Morgondagens

na utreda den framtida hanteringen av

avfall och s k problemavfall

miljöfarligt gråzonsav-

fall.

En som kan PCB och DDT är beteckning på några

regional organisation,

ställa med och organiska klorföreningar, som idag är

upp kunskaper rådgiv-

är inte minst för att kunna välkända miljögifter. Först efter att de

ning, viktig

minska av blandat industri- använts under årtionden har deras ef-

mängdema

avfall de 300 mindre och medelsto- fekter i naturen uppmärksammats. An-

från ra vändningen av dessa kemikalier är idag

företagen.

Ett samarbete förbjuden, men de finns kvar i naturens

regionalt bör också att bättre beho- kretslopp. Undersökningen i Sunds-

göra det möjligt planera

för industriavfall. De vallsbukten har visat höga halter av vet av nya tippar största industriema i Sundsvall vill an- dessa ämnen i buktens bottensediment.

vid Stockvik. I Timrå Bromerade flamskyddsmedel är ock-

lägga en ny tipp

kommunen och Östrand en så naturfrämmande ämnen som kemiskt

planerar

i Gasabäck. Vi anser att sett har mycket gemensamt med PCB

tipp planerna på

för industriavfall vid Gasa- och DDT. De används framför allt i en ny tipp bäck kan vila i avvaktan resultatet av plaster som står i kontakt med elektrici-

på

ett samarbete. tet eller kan utsättas för värme eller

regionalt

gnistor. De används i datorer och annan

kontorselektronik men också i TV-

apparater och apparater som är vanliga

Stöd

forskningen

i hushållen. Flamskyddad finner

plast

vid An-

högskolan ständigt nya användningsområden.

vändningen av bromerade ämnen har Ett sätt att förbättra om de senaste 20 åren. Sam-

kunskaperna mångdubblats

industriavfall i regionen är att stödja tidigt har man fått kunskaper om deras

utvecklingen av process- och miljötek- skadliga hälso- och miljöeffekter be-

nisk forskning vid högskolan i Sunds- kräftade.

vall/Hämösand. Vid högskolan plane- Hittills har elektroniken på kontor ras en rad med till och i hushåll varit Den blir bara

projekt anknytning dyrbar.

miljöfrågor inom den tunga industrin. i avfall. Men det sker en

undantagsfall

Här finns en unik att genom av bromerade

möjlighet, upplagring flamskydds-

att ge högskolan forskningsresurser medel i samhället. Även de

dyrbara pro-

inom miljö- och processteknik, få ett dukterna blir så avfall och

småningom

kvalificerat och praktiskt inriktat arbete ämnena kan då i

börja spridas miljön.

för att minska industriavfallet. Samar- Inom Miljöprojektet gjordes en enkel bete bör då ske med den för att

föreslagna stickprovsundersökning uppregionala avfallsorganisationen. En så- skatta mängden av detta framtida

prodan satsning vid högskolan får bety- blemavfall. En av

inventering gjordes

delse inte bara för det arbetet datorer, elskrivmaskiner,

regionala kopieringsap-

med industriavfall utan även riksni- och vid Vatten-

på parater knapptelefoner

vå. Vi tar upp mer om behovet av miljö- falls kontor i Sundsvall, som har 200

forskning på sidan 115. anställda. visade, att bara

Beräkningen

detta kontor innehöll ca 60 bromera- når den svenska marknaden. Problemet

kg

de är komplext och måste lösas interna-

flamskyddsmedel.

En också av vad tionellt. Redan idag arbetar kemikalie-

beräkning gjordes

och bildskärmstermina- aktivt med problemet i

persondatorer inspektionen

ler vid alla arbetsplatser i regionen upp- OECD. skattas innehålla. Bara i denna utrust- Inom Sverige bör man ändå kunna

finns ca 4.000 kg bromerade påverka plast- och elektroniktillverka-

ning

När dessa ämnens re, importörer och leverantörer. Genom

flamskyddsmedel.

i naturen diskuteras att informera dessa om miljöproblemet

skadeverkningar

det halter tusendelar och kräva innehållsdeklarationer av

gäller på av gram.

Vattenfalls kontor material, som misstänks innehålla bro-

Utrustningen på beräknas ha en livslängd 4-7 år, men merade flamskyddsmedel, skapas på-

på

ser annorlunda ut. Det bakåt i kedjan. Kemikalie-

verkligheten tryckningar

sker en av datornät är bäst för detta

stadig utbyggnad inspektionen lämpad

och annan elektronikutrustning. Man arbete.

skaffar men disponerar om den Dessutom bör branschen själv kunna

nytt,

snarare än slänger genomföra en sanering. Det kan ske gamla utrustningen

den. Det är först i framtidens avfall som att kritiskt granska behovet av

genom

bromföreningar kommer att flamskydd i de många produkter som mängden

öka drastiskt. varje år introduceras på marknaden. En

Vid av avfall med del användning av flamskyddsmedel är

förbränning organiska bromföreningar bildas giftiga idag onödig.

ämnen. Ännu vet man inte hur bromför- Det är också viktigt att finna en tek-

när nik för att förebygga miljöproblem av eningama påverkas flamskyddade

och utsätts för lång- den art vi gett exempel på här. Det är av

plaster deponeras

sam eller hur de avgörande betydelse att få fram kriteri-

biologisk nedbrytning,

vid okontrollerade sopbrän- er för utveckling av nya typer av kemis-

påverkas

der. ka och blandningar. Om vi

produkter

Problemet med de bromerade fören- inte lyckas med detta, kommer vi alltid

kan emellertid inte lösas i av- att behöva städa upp i efterhand.

ingarna

fallsledet. måste vidtas i ett Även om dessa åtgärder lyckas på

Åtgärder

skede i Flam- sikt uppstår ett avfallsproblem p g a de

tidigt produktionskedjan.

bakas in i produkter som redan finns. Naturvårds-

skyddsmedlen plastmassan

i och hinner verket bör därför ge kommunerna råd

tidigt produktionen därige-

nom passera många mellanled innan de om hantering av elektronikavfallet.

llO

Slutsatser

Dagens stora mängder avfall från industriema i Sundsvall och Timrå innebär slöseri med resurser och ett växande

problem vid Vår av industriavfallet

deponering på tipp. inventering

visar att mängderna faktiskt kan minska. Det är

möjligt genom

att använda i tur och avfallssnål materialåter-

ordning teknik, vinning och energiutvinning.

Vi anser att den nuvarande industriavfall i

mängden regio-

nen, liksom hanteringen av den, inte är acceptabel. Avfallshanteringen måste genomgå en radikal inom tio år. Detta

förnyelse

är en uppgift för i första hand de största

avfallsproducentema

och kommunerna. Ett viktigt stöd för att kunna nå stora av avfallet

minskningar

är, att det utvecklas både teknik för av avfallet och

bearbetning

marknad för återvunnet material. Kontors- och hushållselektronik som innehåller bromerade

flamskyddsmedel är ett exempel

på morgondagens avfallspro-

blem. Vi har funnit att stora av dessa naturfrämmande

mängder

ämnen förekommer på Detta

kontorsarbetsplatser. är ett pro-

blem som inte kan lösas i avfallsledet.

Delegationens förslag

Målet är att minska från industrin och att

avfallsmängdema

deponera så lite som av det avfall som ändå

möjligt på tipp

uppkommer. För det blandade industriavfallet från 300

drygt

företag i regionen ska avfall till

mängden deponerat minskas

hälften år 2000.

* Gör en gemensam för Sundsvall

avfallsplan och Timrå.

* Utred för att bilda en

förutsättningarna regional organisation

för hantering av industriavfall.

* Lägg särskild vikt vid villkoren för vid

avfallshantering

omprövning av tillstånden för de

enligt miljöskyddslagen

största industriema.

* Ge tillstånd till nya tippar för industriavfall bara i kombina-

tion med hårda krav på av avfallet.

hanteringen

lll

* Använd interna

miljörevisioner för att minska uppkomsten

av avfall.

* Låt planerna på en ny tipp för industriavfall vid Gasabäck i Timrå vila tillsvidare.

Inventeringen av industriavfall har också lett fram till

några

detaljförslag. De 58.000 som varje år

lysrör, deponeras på tipp,

bör kunna skickas för återvinning av kvicksilver. Harmlösa byggnads- och rivningsmassor behöver inte uppta värdefull deponivolym. De kommer till bättre i t ex buller-

användning

vallar. En förteckning över utfyllnadsobjekt finns redan iTimrå och bör också i Sundsvall.

upprättas

Förutsättningarna för att framgångsrikt kunna minska indu-

striavfallet bestäms till viss del av de som

spelregler regering

och riksdag beslutar om på miljö- och energiområdet. Vi vill därför framföra följande förslag:

* Stimulera till ökad för att säkerställa att

materialåtervinning

önskvärda marknadseffekter verkligen uppnås. Ett

premiesys-

tem som stimulerar användningen av returprodukter är ett alternativ eller till ett

komplement avgiftssystem.

*

Skapa förutsättningar och drivkrafter för att använda bränsle från industriavfallet. Krav varudeklaration av bränslet är ett

på

sätt att undvika att icke önskade ämnen förs till

förbränning.

För att minska ett av framtidens föreslår vi

avfallsproblem

att

*

naturvårdsverket ger råd till kommunerna om hur elektronikavfall ska hanteras för att så undvika att brome-

långt möjligt

rade miljögifter sprids

*

kemikalieinspektionen gör ett program för att avveckla onödig användning av bromerade och för

flamskyddsmedel,

att påverka utvecklingen av alternativ till dessa ämnen.

ENERGI

kunna utnyttjas för energiproduktion. Vilka biobränsleresurser

Detta motsvarar cirka 60 GWh/år. Till

finns i

regionen? detta kommer torv, bark

skogsavfall,

m m som delvis används redan idag Utan att ha gjort några egna studier av både inom och

fjärwärmeproduktionen

energifrågoma har vi i flera av våra inom industriema. delstudier kommit in på frågeställning- vid kommu-

Metangasproduktionen

ar och förslag som har stor betydelse för nens och kan bli

soptipp reningsverket

energiförsörjningen och energianvänd- 20 - 25 GWh år. bör

per Metangasen

ningen. Det gäller framför allt frågan användas som fordonsbränsle och inte om hur vi i vår region i framtiden ska till el- och

värmeproduktion.

kunna producera värme och el. Vår utgångspunkt är att värme och el måste produceras med stor hänsyn till miljön. Detta innebär att vi successivt

Produktionsanläggningar

måste gå över till förnyelsebara energi-

källor och komma bort från beroendet Sundsvall kraftvärmeverk i

Energis

av de fossila bränslena. Korsta har en som

fastbränslepanna

Av de energikälloma eldas med sorterade hushållsso-

förnyelsebara idag

har Sundsvall och Timrå störst förut- flis m m. Här finns ett visst por, torv, sättningar att utveckla biobränslen. Vi för att utrymme utnyttja nya biobränshar också stora möjligheter att len. Som redovisas i avsnittet

utnyttja Öppna

avfall från industriema. Våra finns det också att

förslag landskap möjlighet

bygger framför allt på i om mindre

redovisningen bygga fjärrvärmeanlägg-

avsnitten om och indu- i tätorterna för med

öppna landskap ningar eldning

striavfall samt på utredningar gjorda av biobränsle. i

Fjärrvärmeanläggningen

Sundsvall Matfors föreslås som

Energi. pilotprojekt.

Våra studier visar att det finns stora För att ut kunna de stora

fullt utnyttja

outnyttjade energiresurser. Framtida biobränslen som och

mängder finns,

överskottsmark inom jordbruket i som kan i kan

produceras regionen,

Sundsvall och Timrå kan komma att bli Korstaverket

antingen byggas om för

upp emot 12.000 hektar. All denna mark eller så kan man

biobränsleeldning

är inte lämplig för men det en

energigrödor bygga ny produktionsanläggning.

finns å andra sidan stora att En 200 MW skulle till

möjligheter anläggning på

även utnyttja mark i andra kommuner minst hälften kunna med bio-

försörjas

inom lämpliga transportavstånd. Om bränslen av och industri-

energigrödor

hela ytan på 12.000 hektar används till avfall.

rörflensodling motsvarar det ett energi- SJ :s i

förslag till nya spårdragningar

innehåll på cirka 400 GWh/år. skulle det att

regionen göra möjligt

Studierna av det blandade industriav- för

utnyttja järnväg biobränsletranspor-

fallet i visar att 2/3 av detta ter till Korstaverket.

regionen Tövaområdet, där

avfall är brännbart. En är det finns en skulle

målsättning virkesterrninal, kun-

att 16.000 ton/år tio års sikt ska na bli för

på mellanlagringsstation skogs-

bränsle och energigrödor som sedan bör starta ett projekt för att klarlägga transporteras direkt via järnväg till Kor- för en större bio-

förutsättningarna

staområdet. bränslebaserad anläggning för el- och Att producera energi med biobränsle värmeproduktion i Sundsvall-Timråreöverensstämmer väl med nationella

gionen. miljö- och energimål. Regionen har I de förslag till miljöavgifter och mil-

också ett stort inslag av elintensiva jöskatter som finns föreslås inte elproverksamheter som gör det särskilt mo- duktionen få samma ekonomiska drivtiverat att bygga en ny anläggning här. krafter att till biobränslen som

övergå

Vattenfall och statens energiverk gör vid värmeproduktion. För att ge biostora att utveckla bioener- bränslen konkurrenskraft bör de fossila

satsningar på

Vi anser att Vattenfall bränslena belastas med sina miljökost-

gianvändningen.

och statens energiverk tillsammans naden med Sundsvalls och Timrå kommuner

Slutsatser

För att minska miljöskadoma vid energiproduktion bör fömyelsebara energikällor komma till större I vår

användning.

region ger olika sorters biobränslen och avfallsprodukter goda

förutsättningar för och av-

energiproduktion. Rörflensodling

fall från industriema kan tillsammans med andra biobränslen ge underlag för en större för el- och

anläggning vänneproduk-

tion.

Delegationens förslag

Målet är att energiproduktionen så långt möjligt ska ske med förnyelsebara energikällor.

* Satsa på bioenergi i Sundsvall-Timråområdet. * Stöd odling av energigrödor som rörflen. * Ta hand om de brännbara delarna av industriavfallet. * Utred förutsättningarna för att bygga en stor biobränslean-

läggning för el- och värmeproduktion i Sundsvall-Timråregi-

onen. Utredningen bör göras av Vattenfall, statens energiverk och kommunerna i samarbete med den industriavfallsorganisation som föreslås i regionen. *

Anpassa nya energianläggningar till biobränslen. * Inför fossila bränslen både för el- och

miljöavgifter på värmeproduktion.

FORSKNING OM PROCESS- OCH

MILJÖTEKNIK

som ett led i en Vår inventering av industriavfallet i

Forskning

regionen har också visat att detta är ett

aktiv

miljövård

problemområde där det finns stora

behov av om

forskning. Forskning

industriavfall behövs för att finna

Vid flera studier i har vi resurssnåla som Miljöprojektet processer motverkar

funnit konkreta behov av forskning av avfall.

uppkomsten Storskalig

inom miljöområdet. Behoven

gäller kemikaliehantering i processerna ger

särskilt följande problem: ofta särskilda både i

problem

* Resurssnål teknik, kemikaliebyte och och vid av

arbetsmiljön hanteringen

avloppsvattenrening vid process- avfallet. behövs också för att

Forskning

industriema. finna för material som

ny användning

* Industriavfall. återvinns ur avfallet. För att käll-

* Användning av alternativa jord- av industriavfall och även

sortering

bruksgrödor. hushållsavfall ska bli

framgångsrik

* Läckage av föroreningar från älvamas måste utvecklas så att sorterat processer

avrinningsområden. material kan användas som råvara. De

* Godstransporter. tekniska för åter-

förutsättningarna

Vi vill med

några exempel belysa användning måste finnas även om

dessa behov. marknaden också

påverkas av avgifts-

Trots stora minskningar av utsläppen och

premiesystem.

från punktkällor till Sundsvallsbukten av returfibrer är ett lokalt

Förädling

sker fortfarande från

betydande utsläpp exempel på forskningsbehov om åter-

skogsindustrierna. Bland punkt- av returfibrer

användning. Användning

källorna dominerar dessa industriers från av

källsortering papper ger

utsläpp av både och att och

organiskt möjlighet spara skogsråvara

klororganiskt material. Det finns därför Hittills har returfibrer mest

energi.

stora behov av att utveckla för av

ytterligare utnyttjats tillverkning tid-

processer och reningsteknik för att nära den stora

ningspapper europa-

minska av vattenföro- marknaden. utsläppen Där finns både

tillgång på

reningar från processindustriema. och den

returpapper efterfrågan på

Rening av avloppsvatten innebär ofta relativt För

billiga produkten. att en

att lösta föroreningar omvandlas till omfattande hantering av returpapper

partiklar som avskiljs från vattnet. ska vara lönsam i befolkade

glest

Problemet med vattenförorenin områden som Norrland g ersätts måste attraktiva

då med ett Detta är med

avfallsproblem. produkter högt förädlingsvärde

fallet vid Ortvikens där utvecklas. Det finns pappersbruk därför behov av

det försök med som

pågår avlopps- forskning kartlägger egenskaperna

vattenrening som ger stora mängder och hos

utvecklingsmöjligheterna

nytt industriavfall i form av slam. returfibrer.

Vi har funnit att man även inom indu- orsak till Det krävs forsk-

ökningen.

strin anser att av resurs- ning för att klarlägga sambanden bak-

utvecklingen

snåla processer är en inför om älvamas föroreningstransporter.

nyckelfråga

framtiden. En effektiv med Vid studien av godsflödena i Sunds-

hushållning

och råvaror är för att vall och Timrå har vi också funnit upp-

energi nödvändig

minska men till För att

belastningen på miljön slag forskningsuppgifter.

också för att konkurrenskraften inom kunna föra över mer gods till järnväg basindustrin ska bevaras och stärkas. krävs utveckling av avancerad trans- Bortsett från finns det alltså och datateknik. Det skulle kunna

miljöskäl port-

starka och natio- för träråvara och

företagsekonomiska ge ett nytt transportnät

nalekonomiska skäl för att satsa biobränslen med järnväg som främsta

på

denna Redan vid avverk-

forskning. transportmedel.

Ett annat kan virkets användning bestäm-

forskningsbehov uppmärk- ningen

sammades i vår delstudie land- mas och till vilken fabrik det ska de-

Öppna

Studien handlar om förutsätt- stineras. Nuvarande mellanled med

skap.

för att odla rörflen. Ett sortering och omlastning till lastbil

ningarna gräset

motiv för är att rörflen kan skulle försvinna i ett sådant system. På

odlingen

ersätta traditionella i jordbruket nationell nivå kan en sådan förändring

grödor

som fått minskad lönsamhet. av leda till ökat förädlingsvärde inom en-

Odling

rörflen kan bli ett stöd för i och råvarusektorn samtidigt som

glesbygden ergi-

Norrland och bidra till att hålla land- miljöstörningarna vid transporten

i jordbruksbygdema. minskar. skapet öppet

Forskning om odling av rörflen sker vid Statens Lantbrukskemiska Labora-

i Sundsvall/Här-

Högskolan

torium i Röbäcksdalen i Umeå. Laboratoriet har ansvarat för studien inom Mil- nösand

jöprojektet. För att odling i större skala ska bli i framtiden måste dock i Sundsvall/Hämösand har

möjlig Högskolan

avsättningen av skördarna vara garan- börjat bygga upp ett forskningsprogram terad. inom miljöområdet och avser att öka

Rörflen kan användas som råvara för denna satsning i framtiden. Utgångs-

är att ska profilera

massatillverkning. Många processpro- punkten högskolan

blem återstår dock att lösa. Rörflen kan sig mot forskningsområden där det också användas som bränsle. Korsta- finns särskilda förutsättningar att utverket i Sundsvall, som är kombinerat veckla kompetens på högsta nivå. Högvärmeverk och kraftvärmeverk, kan skolan vill därför koncentrera arbetet behöva stora biobränslen un- till få områden där den har för-

mängder några

der 90-talet för att ut utsättning att bli ett internationellt er-

bygga elproduk-

tionen. Det behövs inom båda känt kunskapscentrum.

forskning

dessa Grunden för satsningen är Väster-

användningsområden.

av material norrlands som redan

Transporten organiskt processindustri

och kväve och fosfor idag har kvalificerad och internationellt

näringsämnena

har ökat i och Indalsälven se- sett hög kompetens. Denna kompetens

Ljungan

dan 1970-talets Det finns skäl gäller inte minst miljöområdet. Vid lä-

början.

att tro att förändrad i nets industrier finns avancerad utrust-

markanvändning

älvamas ning och kvalificerade laboratorier.

avrinningsområden, t ex ge-

nom metoder för är Tanken är att bygga ett forskningspro-

nya skogsbruk,

gram i ett nätverk av fortsatt en

näringsliv, myn- forskning planeras pilotan-

digheter och det nationella knuten till och lä-

högskole- läggning högskolan

systemet. nets pappersindustri. Miljödelen av

Inom högskolan och den närstående omfattar bland annat metoder

projektet

stiftelsen SISY tas nu fram ett program för kontroll och av

behandling avlopps-

för process- och miljöteknik med bland vatten.

annat som *

följande projektidéer, berör Förädling av returfibrer.

med till *

miljöeffekter anknytning regi- Användning av rörflen vid massa-

onens stora basindustrier: och som bränsle.

framställning

* * Resurssnåla processer. är att av Inom detta

Syftet Rening avloppsvatten.

minimera och råvaru- område finns om

miljöbelastning projektförslag rening

åtgång. av avseende

industriavloppsvatten

*

Bestrykningsteknik. Tillverkning av både organiskt material och klorerat

lättvikti gt bestruket papper börjar i re- material.

organiskt

1990. Mindre träråvara *

gionen mängd Industriavfall. Projektförslagen gäl-

används samtidigt som ler av teknik för

energiåtgången utveckling behandling

halveras jämfört med annan av industriavfall med av mikroor-

pappers- hjälp tillverkning. Tekniken är ny för svensk samt av slam från

ganismer bearbetning

industri och nästan all om kunskap skogsindustrin så att det kan användas tekniken får hämtas från utlandet. För som bränsle.

Slutsatser

Vi har i områden där det

Miljöprojektet uppmärksammat några

finns stora behov av för att stärka

forskning regionens miljöar-

bete. Behoven är också för stora delar av landet. Det

angelägna

gäller användning av råvaror och av med

utsläpp föroreningar

avloppsvatten och avfall vid stora

regionens processindustrier.

Det gäller också för de stora transportsystemen godsmängderna i regionen samt till ökat av

bakgrunden läckage föroreningar

från älvamas Vi anser att i

avrinningsområden. högskolan

Sundsvall/Hämösand har goda att utveckla

förutsättningar

forskning inom men inte alla av dessa områden.

några

Denna högskola har unika att utveckla en

förutsättningar hög

specialisering inom området och

miljö- processteknik.

Högskolan kan inom detta område en internationellt

skapa

konkurrenskraftig forskning och Det kan ske

utbildning.

genom att dels satsa ett smalt

långsiktigt på ganska

ämnesområde, dels samverka i ett nätverk med processindustrins specialister inom länet och med andra En

högskolor.

sådan har för i länet

satsning betydelse miljöarbetet regionen,

och hela landet.

De stora industriema har rekryterat kompetent personal till

sina forsknings- och utvecklingsenheter. För att högskolan ska kunna ge ett viktigt bidrag till en satsning inom miljö- och

måste även den knyta till personer med

processteknik sig

högsta kompetens för att leda arbetet.

Delegationens förslag

Vi föreslår att forskning och utbildning i process- och miljöteknik vid högskolan i Sundsvall/Hämösand utvecklas. Detta kan ske bland annat genom att får medel till dels en

högskolan

i resurs- och avfallssnål teknik, dels en professur i

professur

processkemi.

NATUR

aturen har påverkats och störts på olika sätt av

mänskliga

aktiviteter under historiens gång. Men det är först

egentligen

med industrialismens kraftiga utveckling under det senaste århundradet som påverkan blivit så stor att balansen i naturen är att

på väg

rubbas till och med i global skala. Den påverkan vi kan se i vår

region

orsakas både av lokala verksamheter och verksamheter bortifrån.

långt

w/Äxt- om

nâuâh DNMRTER

I SKOGEN HOTAS ml

nrrxomuug

J,

Mmmm

VILT .

f-ocn

KAN INTE ATAS

nu xwcx-

suu/ea om cesm

uÃem FÅ

7., ;oavppuxsmx

50h How Av NeDLAaeNINe

När vi inte kan plocka äta fisk och vilt eller att

svamp, upptäcker

djur- och växtarter är att försvinna i naturen livskva-

på väg påverkas

liteten mycket Det gäller speciellt för oss som bor och verkar

allvarligt.

i den här regionen där naturen och de resurser den ger oss utgör grunden för en stor del av Om vi inte lever och bedriver

näringslivet.

verksamhet i med de krav naturen ställer kommer vi sikt

samklang på

att förstöra våra egna

livsbetingelser.

Inom ramen för Miljöprojekt Sundsvall-Timrå kan vi naturligtvis inte heltäckande beskrivningar av hoten mot naturmiljön

göra några

i vår Vi har valt att gå in lite djupare på några områden som är

region.

av stor för oss lokalt, men där slutsatserna och förslagen

betydelse

också har fundamental betydelse i ett nationellt perspektiv.

Det första området, skogen, har vi valt för att vår region till cirka 80 % består av Större delen av denna yta används för

skogsmark.

av virkesråvara till skogsindustrin och endast en liten del

produktion

är som naturreservat. Av hela landets skog är 2,6 % avsatt

skyddad

som reservat. Om man endast tar med området nedanför skogsodlingsgränsen i fjällen är det 0,4 %. I Västernorrlands län utgör reservaten 0,27 % av skogsmarken. Vi har tagit upp frågan om hur naturvärden beaktas i det vanliga skogsbruket och hur skogsbruket bör bedrivas för att bevara livsmöjligheterna för alla de

långsiktigt

livsformer som finns i skogens ekosystem.

Det andra området, det har vi valt för att

öppna kulturlandskapet,

det en så liten andel av vår yta. Det utgör bara några få procent

utgör

av men dominerar ändå upplevelsen av landskapet. När

landskapet

man rör i det kuperade medelpadska landskapet gör man det i

sig

dalgångama där huvuddelen av jordbruksmarken finns. När det öppna

hotas så hotas också att bo kvar i regio-

landskapet förutsättningarna

nens omfattande Vi har letat efter möjligheter att

landsbygdsområden.

odla grödor som bibehåller det öppna landskapet och ger ekonomisk

bärkraft åt jordbruksnäringen.

Det tredje området handlar om utrotningshotade arter där vi specialstuderat att rädda en lokalt anpassad art, ljunganlax-

möjlighetema

en.

Det området är kanske det som den enskilda män-

fjärde påverkat

niskans vanor mest i vår region. Det gäller de kvicksilver- och cesiumskador som finns i naturen på grund av gamla industriutsläpp i regionen och kämkraftshaveriet iTjern0byl. Finns det något som kan

att de allvarliga skadeverkningarna minskar?

påskynda

EKOLOGISKT SKOGSBRUK

Naturvård och naturvårdshänsyn har Kunskaperna handlar om det storskadiskuterats under tid. frå- struktur, hur den

lång Viktiga liga skogslandskapets

gor är skydd av ovanliga arter och bio- normala floran och faunan påverkas av toper men också olika miljöhot som skogens och träd-

åldersfördelning

försurning och övergödning. Skyddet slagssammansättning eller av skogsbe-

av unika och ovanliga naturområden ståndens storlek och fördelning över regleras i naturvårdslagen som ger möj- ytan. Om det skall gå att bevara artrikelighet att avsätta naturreservat och na- dom och mångfald, samtidigt som vi turvårdsområden. Kritik har bl a fram- använder skogen som naturresurs i förts för att alldeles för små ytor sätts av skogsindustrin, måste ta

skogsbruket

som skydd för hotade arter och bioto- hänsyn till olika arters krav på överlevper. Skogsvårdslagen innehåller de nad. Det är då inte frågan om att sätta av

krav på naturvårdshänsyn som gäller några områden där de sista exemplaren inom skogsbruket. Hänsynsreglerna ta- av en art kan från

skyddas utrotning,

lar tex om att anpassa skogsbruket till utan att bedriva skogsbruket på ett såde lokala naturgivna förutsättningarna dant sätt, att artema finns kvar i det men också om att t ex boträd, tjäderspel- vanliga skogsbrukslandskapet.

och andra lokaler för hotade ar- En av några

platser beskrivning nyckelarters

ter skall undantas från livsmiljökrav och några ef-

avverkning. långsiktiga

Dessa beståndsnivå fekter av dagens skogsbruk

hänsynsregler på ger en god

håller på att slå igenom inom skogsbru- bild av vilka krav som ställs. ket.

ANTAL mur. man smumxsaou

har

Ny kunskap

kommit fram

4 16 30 30 30

11 g

Under senare år har forskningen kring olika arters beteenden och krav på livsmiljö givit nya kunska- (-4

gg

Dessa 504mm 505501 per. kunskaper ger (m 15 50m 55 Wim

35-40 G0 -650n (75?D bn ett helt nytt perspektiv på vilka krav som måste ställas naturvård och natur-

på

NORMAL AVVERKNINGWJAMETFR

vårdshänsynen i skogsbru-

ket och handlar främst om

Brist på gamla grova träd hotar spillkrâkan och

hänsyn på landskapsm-vâ_ därmed andra halbyggande djurarter.

Vi har sammanställt dessa

kunskaper och de hänsynskrav som de

leder fram till. Det är som Spillkråkan

kunskaper gäller för hela norra barrskogsområdet

som sträcker sig runt hela norra halv- Många arter är beroende av stora håligklotet. I vår finns det lokala avvi- heter i träd för att kunna fortleva i

region

kelser en del punkter. skogslandskapet men är i övrigt mindre

på

känsliga för hur skogens åldersfördel- ståndets storlek som har störst betydelning ser ut. Spillkråkan är en av de se för fågelfaunans artantal och sam-

viktigaste arterna som kan skapa sådana mansättning.

håligheter. Dilemmat är att den minsta Ökningen av antalet fågelarter är acceptabla träddiametem som spillkrå- störst vid en ökning till cirka 10 % kan kan bygga bo i är större än diame- lövträd. Vissa arter kräver dock

betyd-

tern vid avverkning i Norrland. ligt högre andel lövträd. Det är inte buskskiktet som bidrar till dessa mönster utan det är inslaget av vuxna lövträd. Andelen grova lövträd är i da-

Olika krav

fågelarters på

gens skog bara 0,5-2 % enligt riks-

lövträd skogstaxeringen. I barrskogslandskapets naturliga till- I skog som är avverkningsmogen, d v s stånd har skogsbränder en stor betydel-

ca 90-100 år gammal, visar det sig att se för lövskogsinslaget. På samma sätt antalet fågelarter ökar med antalet trä- som vid uppkommeren löv-

avverkning

darter. För stannfåglar, hålbyggare och skogsfas efter branden. Skillnaden är hackspettar är det trädartsmångfalden att lövträden till stora delar röjs bort och andelen lövskog och inte skogsbe- eller betas bort av älg och rådjur i da-

gens skogsbruk. I

Medelpad är situationen bättre än genomomm BEHOV AV snittet i landet. Där

râçum

LOVTMD I N finns också en ökning

vuxNA SKOGE

9 0 av antalet grova löv- ---

Sâäââsátttåâ träd i

iâåüåâløwsáos- skogen.

msme I ikoéf” ._. rann; ISAMTLIGÅ uwmänA OMRÅDEN

Betesskador av

mfl*

kw :::: 318

fäâTmsr-n

°

33:52:: numren Skogsbrukethar under

:mig

Nyryjkm na försett de stora

:::°“°W

_u_ gott

TIÄM vaxtatamamed

manen: om foder 1 form av VOREIMLKWETT .. och

lovsly tallplante-

7447.14 ringar. Detta har, tillsuxqnono u..- sammans att -.::- d.C _ stora rovdjuren deci-

a ;gwzfgü

MM merats mycket kraf-

,läng ::_

WV 4 tigt, lett till att stammen av stora växtätare ämuøs most vuxna LÖVTKÃD ökat kraftigt. Vilket i sin tur fört med sig att När lövträden i skogen gallras bort minskar antalet exem-

betestrycket på

fågelarter i skogen. pelvis rönn och

asp, sälg blivit så starkt att

122 « .

édezaz›;._c.

de inte får normal växtform. De blir dena ligger som tårtbitar runt själva

tuktade buskar istället för träd. Detta får och måste bestå av äldre

spelplatsen

bl a effekter för hålhäckande fåglar i skog för att bra. Blir dagområ-

fungera

nästa skogsgeneration. Betestrycket dena för små eller av dålig kvalitet kan

från stammen av älg och rådjur bör den lokala tjäderstammen inte klara

sig

minskas kraftigt. Det kan antingen ske på sikt. För att ett revir

upprätthålla

genom att minska djurstammen eller behöver en lokal stam av tjädertuppar,

genom att se till att de får tillgång till en s k tjäderlek, en yta på ca 300 ha,

mer föda i form av lövsly. vilket motsvarar 2x1,5 km.

Avverkningsförsök har visat, att kal-

Tjädern hyggenas eller

riktigare sagt den gamla skogens spridning i landskapet, har en

Tjädem är en av de arter som tilldragit för en

avgörande betydelse tjäderleks

sig stort och berättigat intresse i sam- fortlevnad. För

tjädern betyder hygges-

band med skogslandsskapets omvand- storleken att små

hyggen är bäst, stora

ling. Omfattande fältstudier och forsk- kan men medelstora

duga, är oaccep-

ning har gett god kunskap om tjäderns tabla. när- Tyvärr ligger dagens praxis

beroende till sin biotop och till andra mast de medelstora.

djurarter.

Markavvattning

Idagens skogsbruk an-

-áiøizi

vjjøjømz vänds

z markavvattning -

V_// ;y ..

for att kunna

utnyttja

våtmarker för

skogs-

C. D

produktion och för att

GAMMAL SKOG d v s att

skyddsdika

som EN motverka

-YTA (cm försump-

zoom)

ning i ett

LOKAL avverknings- TMDERSTAM BEHÖVER

område inför plante-

ring. Eftersom vegeta-

Skogsbrukslandskap med gammal skog har olika möj-

tionen efter avverk-

lighet att hysa en tjäderstam.

ning inte längre fångar

A. Landskapet är fyllt med tjäder.

upp vatten lika bra B. En tjäderstam ryms. Antalet tjädrar minskar

i pro- ökar med

avrinningen

portion till andel gammal skog.

upp till 20 %.

Dagens

C. Inget skogsbestånd uppfyller kraven. Tjäderstam-

omfattning och sätt att men försvinner sannolikt helt vid 30 %

gammal skog. markavvattna är ett

D. Om bestånden är tillräckligt små (enstaka hektar) hot mot

långsiktigt

fungerar det som A.

många arter. I samver-

kan med surt och kvä-

har ett verikt nedfall medför

Tjädertupparna dagtillhåll markavvattning-

som sträcker till en kilometer en ett utökat av humusämnen,

sig upp läckage

utanför lekplatsens centrum. kväve och

Dagområ- tungmetaller.

g

De studier som gjorts av Sundsvallsbukten och älvarna visar att älvamas transport av Ãtøfnsránøetuwe /FRMWENS

kväve och fosfor haft en ökan-

SKOG

de tendens under 80-talet, se sid 88.0rsaken till detta är inte Mm

2a m)

helt klarlagd och vi föreslår i 1,1* avsnittet om sundsvallsbukten fortsatt i 70

forskning frågan.

De kortsiktiga fördelarna

07.

Ãtm

med markavvattning måste 0 zo so so ao 1001201412140 ÅK ställas mot de långsiktiga ef-

fektema. Mycket tyder på att ,s

både växter och djur, men 2007

m; även skogsmarken, tar stor skada av dagens markavvatt- 104

ning.

Ett kalhygge fungerar inte O, Ãtørx

som ur o za +040 so1oo1zoH0160ÃR

skog avrinningssyn-

punkt förrän det är ca 20 år gammalt. Man måste därför ta

hänsyn till kalmarksytomas

funktionella storlek när nya

hyggen planeras. Hyggenas 10 storlek och terränganpassning

har visat vara av 0 ÃwER

sig mycket

0 2040 0090100120110140 ÅR

stor betydelse för avrinning

POMÃNVERKETS Pxoenøj och vattenbalans i skogen. Även andelen lövträd i

skogen

är viktig, lövskog tar upp 450- Med nuvarande

avverkningsprognoser kommer

750 m3 mer vatten än barrskog andelen minska

gammal skog att dramatiskt. per ytenhet. Mark och vegetation har stor förmåga att ta upp kväve- mycket gammal skog kommer det att föreningar. För att utnyttja detta bör finnas i framtidens

skogsbruksland-

exempelvis diken göra avbrott före sjö- skap? och progno-

Avverkningsplaner

ar och för att få till stånd ser visar att andelen äldre

vattendrag gammal skog,

områden där kvävereduktion kan ske. än 100 år, kommer att minska

kraftigt,

Nya skogsbruksmetoder bör utvecklas från ca 30 % idag till ca 15 % om 30 år. som alternativ till dagens markavvatt- Detta beror bland annat på att det

på

ningsmetoder. håll i finns en svacka

många Sverige

i

skogens åldersfördelning. Vilka förändringar i åldersfördelning

Skogens åldersfördelning

som flora och fauna tål är inte klarlagt Förekomsten av gammal skog, inte ur- men man vet mycket om hur olika arter skog, är som redovisats ovan av avgö- minskar när deras biotoper minskar. rande för arter. Hur Sambanden är inte linjära. Till att börja

betydelse många

med händer inte så mycket, utan det är bättre motstår det störningar av olika först vid något tröskelvärde som de stoslag. Det finns behov av mångfald i alla

ra förändringama sker. För tjädem lig-

skalor, på beståndsnivå och på landger gränsen vid ca 30 % andel gammal

skapsnivå. skog. Sjunker andelen lägre slås tjä- På

beståndsnivå finns den största dems sociala system sönder och dödligmångfalden i ett skogsbestånd som har heten ökar kraftigt. trädindivider av olika storlek och som

Förutsättningarna för att bevara har flera olika trädslag. Det bör helst många svampar förbättras avsevärt om finnas allt från torra och

grova, ihåliga

cirka 50 träd per hektar sparas vid avträd till små plantor som är

på väg upp

verkning, vilket motsvarar cirka 15 me- i

gläntor. Inhemska trädslag bör väljas.

ters avstånd mellan sparade träd. Två eller flera bör vara be-

trädslag

ståndsbildande och rena barrbestånd Inverkan av bör undvikas. Den biologiska

luftföroreningar mångfal-

den blir högre om barr- och lövträd

som all- blandas.

Skogen ekosystem påverkas

av Kvävened- På landskapsnivå skulle vi få den

varligt luftföroreningar.

fall och andra försurande ämnen orsa- största mångfalden om vi hade en mo-

kar i växtsamhällen och saik av skogsbestånd i olika åldersta-

förändringar

leder till av mineraler. dier vars storlek varierades

urlakning viktiga ordentligt

Detta leder i sin tur till att träd och Detta bör kompletteras med reservat

växter och områden med inte kan ta upp kväveöverskottet förlängd omloppstid.

från Följande principer bör tillämpas:

luftföroreningarna.

är värst i l. Det naturliga efter-

Försumingsläget idag syd- skogslandskapet

västra i norra liknas med två

Sverige. Förändringarna slags biotoper, likåldriga

förväntas dock skogsbestånd och områden med

Sveriges skogsmark gå lång

mycket snabbare än vad de i södra skoglig kontinuitet, utan att behöva

gjort

när marken väl vara obrukade urskogar. Detta leder

Sverige börjat pâverkas.

Träden i norr befinner normalt fram till två sorters ett som

sig nära skogsbruk,

eller vid den av håller skogsmarken täckt av

gräns då stress, på grund ständigt

klimatet, ett hinder för tillväxt. skog som är För

utgör avverkningsmogen.

Detta leder till att det är för detta behövs det utvecklas av

avgörande nya typer

att de försurande skogsbruk. Det andra ger upphov till

skogens ekosystem

minskar likåldrig skog som avverkas vid ett till-

luftföroreningarna kraftigt.

fälle, men som bevarar

mångfalden

inom beståndet. Detta motsvaras av kal-

Principer för ett ekologiskt

hyggesbruk med fungerande naturskogsbruk vårdshänsyn.

2. Det måste finnas ett flöde av

jämnt

Ovanstående exempel är bara ett utdrag vilket

likåldriga biotoper, skogsbruket

ur den kunskap som finns sammanställd eftersträvar. Nuvarande

avverknings-

i 8. leder fram inte detta.

delrapport Kunskaperna planer uppnår Utvecklingen

till för hur ett mot en av den

principer ekologiskt minskning gamla skogen

skogsbruk bör bedrivas. måste motverkas en

genom strategisk

Erfarenheterna visar att ju mångfor- av så att

planering skogsavverkningar

migare ett biologiskt system är desto det alltid finns kvar stora

tillräckligt

ytor, flera hundra hektar, som domine- projektet och är positiva till att medver-

ras av avverkningsmogna skogar. Sko- ka.

gen får inte plottras sönder med med-

Dagens naturvårdsrâdgivning i fält elstora avverkningar.

vid skogsbruksåtgärder sköts huvud-

3. Gammal skog måste bevaras två

på sakligen av Skogsvårdsstyrelsen. Före-

sätt dels genom att det alltid skall finns

trädare för naturvården har idag små tillräckligt med gammal skog i landska-

praktiska möjligheter att påverka råd-

pet dels att det sätts av områden som

givningen i fält, vilket vore önskvärt för säkrar de arter som kräver urskogsmil-

att få en bättre fungerande naturvårds- _]O.

hänsyn. Förbättrad rådgivning kan ge- 4. Det behövs även en ny typ av ursko-

nomföras på många sätt, antingen som gar, unga skogar som efter avverkning

förstärkning av nuvarande myndigheter

eller anlagd skogsbrand lämnas för fri

eller genom att bilda en ny fältorganisa-

utveckling.

tion för naturvärden efter utländsk före-

Hur ska ett bild. Den tillsatta skogspolitiska utred-

ekologiskt

ningen bör ta upp frågan och överväga skogsbruk förverkligas? vilka former som kan vara

lämpligast.

Om det skall lyckas att åstadkomma ett Dagens skogslagstihning beaktar

skogsbruk som bevarar inte de krav på

ekologiskt ekologiska skogsbruket

mångfald och artrikedom måste som redovisats ovan. Naturvården be-

många

faktorer samverka. Först och främst höver få en starkare i

ställning skogs-

måste man vara något så när överens om så att det blir att

lagstiftningen möjligt

målen men man måste också utveckla nå ett långsiktigt ekologiskt hänsynta-

nya metoder i Det behövs gande i skogsbruket. Detta måste vara

skogsbruket.

forskning och utbildning men kanske en uppgift för den viktig skogspolitiska

ännu viktigare i nuvarande läge är att få utredningen.

igång praktiska försök. Resursema till reservatsbildningar

Praktiska försök med av är idag mycket Ett annat

planering begränsade.

ekologiskt skogsbruk bör påbörjas sna- problem är att det ofta är svårt att kom-

rast. De bör göras med en öppen och ma överens om i

ersättningsfrågoma

konstruktiv och i samverkan samband med Detta

attityd reservatsbildning.

mellan företrädare för skogsbruk och skulle kunna underlättas om det att

gick

naturvård. Ambitionen måste vara att i stället mark mot mark.

byta Någon typ finna praktiskt tillämpliga skogsbruks- av fond, öppen för bidrag i form av mark

metoder för att nå det ekologiska hän- och pengar från enskilda,

organisatio-

synstagande som redovisats ovan. ner och institutioner, skulle

offentliga

Sundsvall-Timråregionen kan vara ett kunna bidra till att erforderliga reservat

lämpligt område. Förberedelser har kan inrättas. Sundsvall och Timrå bör

gjorts inom miljödelegationens inrätta sådana fonder. En liknande lös-

delpro-

jekt för att genomföra ett sådant försök kan vara värd att även

ning pröva på

i ett område vid Indalsälven. I området nationell nivå.

är SCA stor markägare och man har följt

Slutsatser

Skogen utgör en viktig naturresurs som skapar sysselsättning

och inkomster för hela landet och särskilt för vår där

region skogsbruk och skogsindustri är en

huvudnäring. Samtidigt

måste vi lära oss att bedriva skogsbruket så att vi bevarar livskraftiga bestånd av alla naturligt förekommande arter i naturen. Kunskaperna om vad som krävs för att ett sådant säkerställande skall kunna åstadkommas i skogsbruket finns till stora delar idag.

Den sammanställning av kunskaper som gjorts inom miljö-

projektet visar, att det är nödvändigt att göra i

förändringar

nuvarande sko gsbruksmetoder för att kunna bevara

långsiktigt

mångfald och artrikedom. Kunskaperna, som gäller hela norra

barrskogsområdet, visar också att i ett långsiktigt perspektiv

drar skogsbruket och natur- och miljövårdsintressena delvis åt

samma, och inte som tror, åt olika håll. De flesta av de

många

föreslagna åtgärderna bedöms kunna genomföras utan att det totala minskas.

virkesuttaget

I vår region, som i norra finns det

ingår barrskogsområdet,

mycket goda möjligheter att bedriva ett natur- och

miljöanpas-

sat skogsbruk men det kräver

utveckling av nya skogsbruksme-

toder. Vi anser att de och som fram bör

kunskaper förslag tagits

prövas i samverkan mellan och naturvård för att få

skogsbruk

erfarenheter om den praktiska

tillämpningen.

Delegationens förslag

Målet är att bevara artrikedom och inom

långsiktigt mångfald ett livskraftigt skogsbruk.

* Ändra lagstiftningen så att de ekologiska kraven bevaran-

på

de av alla naturligt förekommande arter i bestånd

livskraftiga

säkerställs. Delegationens och över-

sammanställning förslag

lämnas till

skogspolitiska utredningen.

* Genomför försök med planering av i

ekologiskt skogsbruk

Sundsvall-Timråregionen.

* Utveckla nya skogsbruksmetoder som tar större naturvårds-

hänsyn.

* Inrätta av reservat - tex skogsbrandsliknande

nya typer reservat och områden med gammal skog där det tillåts ett

hånsynsfullt skogsbruk.

* i och

Begränsa markavvattningen dagens skogsbruk

utveckla natur- och alternativ till markav-

miljövänliga

vattning.

* Minska betestrycket kraftigt från älg- och rådjurstam-

mama.

* Sätt in kraftfulla mot de försurande luftförore-

åtgärder ningarna.

* Utveckla för i fält.

nya former naturvårdsrådgivning

* Inrätta fonder för bildande av naturreservat i Sundsvalls och Timrå kommuner. Fonderna ska vara öppna för bidrag i fomi av mark och medel även från enskilda, organisationer och företag. Pröva liknande lösningar även på nationell nivå för att underlätta bildande av reservat genom

markbyten.

ÖPPNA LANDSKAP

Det öppna Vad är rörflen?

kulturlandskapet

i Norrland är hotat

Den norrländska åkerarealen har mins- Rörflen är ett flerårigt högt gräs, 100 kat kontinuerligt under andra hälften av 200 med cm, upprätt grovt, styvt och l900-talet. Inom Sundsvalls och Timrå bladrikt

strå. Rotsystemet är djupt med

kommuner minskade arealen från

kraftiga underjordiska utlöpare, vilket

25.000 ha år 1956 till 15.000 ha år 1988. gör rörflen mer tåligt mot torka än de Basen för det norrländska jordbruket flesta andra vallgräs. Gräset finns vildär mjölk- och och odköttproduktion växande i hela och

Sverige på många

lingen domineras av vall och andra håll i världen. spannmål. I Norrland finns Normalskördarna för spannmål i regio- rörflen kusten längs och i vissa fall nen är idag ungefär hälften mot i södra längs älvdalama ända upp mot fjällked- Sverige. Med den svaga lönsamhet för Odlat jan. förekommer det i huvudsak spannmålsodling vi har idag riskerar Gotland och det på i Tornedalen där spannmålsodlingen i Norrland att upp- används som vallfoder. höra. För vallodlingen kommer arealbehovet också att minska vid oförändrad mums AKLNMNMEÅ mjölk- och köttproduktion genom övergång till med ensile- 1 -Zm

tvåskördesystem ring.

Det måste utvecklas för lantbrunya,

karna lönsamma, Även med bigrödor.

behållen produktion inom

jordbruksnä-

ringen kommer arealbehovet att minska mycket kraftigt i framtiden. De överblivna arealema måste användas

på

annat sätt. Det som diskuteras mest är

skogsplantering och energiskog. Detta

leder dock till att det kulturland-

öppna

skapet till stora delar försvinner. Vi måste arbeta för att de få procent jordbruksmark vi har i Norrland behålls

öppna.

Vi har valt att studera en rör-

gröda,

flen, som visat sig ha förutsätt-

goda

ningar både att hålla

landskapet öppet

och att bli en inhemsk industri gröda. Att odla rörflen kan vara ett av flera altemativ för att hålla

landskapet öppet.

Försöksodlingar av rörflen har sedan under vinterhalvåret, dels ge-

grödan

1981 utförts i Jämtland och Västerbot- nom att bladen ej tas med i vårskörden. ten. l försöken har rörflen visat ha Detta innebär att och

sig gödslingsbehovet

goda kostnaderna kan minskas avsevärt jäm-

avkastningsmöjligheter.

Växtförädlingen på rörflen har just fört med höstskörd. inletts och har bedömts kunna öka av- * En stor fördel är också att den maskin-

med 30 % genom sortval park som krävs redan finns i tillräcklig

kastningen och växtförädling. Detta är dock myck- omfattning inom jordbruket, förutom

et tidskrävande och det kommer att drö- högtryckspressama. ja år innan den ger resultat. Ett rationellt system för transporter

många

måste utvecklas. Alternativa lösningar

kan vara timmerbilar eller lastväxlar-

och skörd av rörflen

Odling

flak. Bägge sätten förutsätter att hög-

pressbalar kan användas, för att minska Till skillnad från traditionell vallodling

lastutrymmet, och därigenom trans-

tas endast en skörd per år, på våren, då

är Skörden tor- portkostnadema.

torkförhållandena goda. kas och vänds omilt på fältet vilket resulterari att bladen faller av. Stråskör- Hur kan man använda

den samlas ihop i rundbalar eller hög-

rörflen? trycksbalar och lagras på gården under

Rörflen kan odlas med låg för värme och

presenning. Förbränning elproduk-

insats av bekämpningsmedel vid an- tion är en av de intressantaste använd-

läggningen av vallen. Vårskördesyste- ningarna i dag. Det avgörande är om

met ger flera fördelar: rörflenet som bränsle har ett

tillräckligt

* Hela växtsäsongen kan utnyttjas, vil- bra värmevärde och om det kan produ-

ket ökar avkastningen, då rörflen växer ceras och levereras till konkurrenshela säsongen, ända fram till frosten

kraftigt pris.

kommer. Förutsättningarna för nästa Värmevärdet hos ett bestäms

gräs

års tillväxt förbättras genom att gräset framför allt av torrhalt och askhalt. övervintrar och därmed lägger upp sto- Rörflen med 85 % torrhalt och 5 % aska ra lager reservnäring. har ett värmevärde på ca 4.0 MWh/ton * Genom att torkförhållandena är goda bränsle. Detta kan med träd-

jämföras

håller skörden enligt preliminära försök bränslen med 50 % torrhalt och l % 85 % torrhalt. Därmed kan högtrycks- aska som har ett värmevärde ca 2.3

på

pressar användas, utan risk för MWh/ton.

mögel

eller självantändning, och såväl bärg- har med

Energigräs proveldats gott

nings- som transportkostnadema sänks. resultat. i flera olika

Proveldning pann-

* De intressanta fibrerna för massapro- samt studier till

typer på förädling pel-

duktion finns i strået, medan bladen lets eller briketter av för

energigräs

försämrar produkten. Det blir därför en bränsleändamål finns inom ett

planerat

bättre råvara för massaindustrin om stort vid statens

forskningsprojekt

bladen lämnas på fältet. lantbrukskemiska laboratorium som * delen den

Större av mineralnäring kallas Norrfiber. som finns i skörden på hösten kommer En mellan bio-

kostnadsjämförelse

att återbördas till marken. Dels genom bränslen och fossila bränslen visar, att den utlakning som sker i den stående de fossila bränslena före nuvarande

energikris var billigare än biobränslena. och Val av

veckling processananlys.

Med de föreslagna miljöavgifterna av kok-

process, förbehandling råvaran,

svänger det så att biobränslen, främst och måste

ning kemikalieåtervinning

torv, flis och rörflen blir betydligt bil- bland annat studeras.

ligare än de fossila bränslena. Rörflens är så in-

fiberegenskaper

Rörflen är därmed, om tressanta för

produktions- att representanter skogsin-

kalkylema håller, en dustrin anser att de bör studeras vidare.

konkurrenskraftig

energigröda som kan ge jordbruket Detta föreslås ske inom för ett program

goda intäkter utan statliga subventio- i samarbete mellan

processteknik pro-

ner. Nonfiber och stiftelsen SISY vid

jektet

högskolan i Sundsvall/Hämösand.

av massa från

Framställning

rörflen kan bli av intresse i

framtiden Hur stora arealer kan bli

I länder med brist har för av

på skog jord- tillgängliga odling

bruksväxter länge utnyttjats för fram-

industrigrödor?

ställning av pappersmassa. Fiberkvali-

teten har dock ofta varit i jämfö-

dålig

relse med fibrer från den svenska sko- Som nämnts finns det Intresset från den svenska inledningsvis gen. massamycket stora risker för att jordbruksindustrin har därför varit Flera svagt. marken minskar i framtiden. Vi har växter har nu testats för på att användas två olika sätt försökt bedöma hur stora

som pappersmassaråvara, och det har

arealer det kan bli fråga om i Sundsvall visat sig att en av de mest lovande är och Timrå. rörflen. Båda sätten Rörflensmassa står väl bygger på beräkningar

sig ijämförel-

utifrån 1988, men med olika se med antagan-

björksulfatmassa. Troligen

den om hur framtidens lantbruk komkommer en rörflensmassa att kunna mer att se ut. på nästa sida visar blekas utan klor eller klordioxid. Figuren Kemitillgänglig areal utgående från de olika

kalieanvändningen bör bli lägre än för

beräkningssätten. Mellan 4.100 och

björkmassa, vilket innebär en vinst 12.000 ha kan bli i de båda framför allt ekonomiskt men i tillgängliga förläng- kommunerna för bero-

även Massan rörflensodling ningen miljömässigt. från

ende på lönsamhet hos och rörflen är en energigräset

kortfiberrnassa och de

lantbrukets övriga utveckling.

produkter där denna skulle kunna passa Det första som bra är dänned t ex beräkningssättet ger

finpapper, ytskiktet

en överskottsareal på 4.100 ha får anses på liner eller

ytskiktet på kartong.

ge en fingervisning om vilken areal som

på kort sikt , 2-3 år, kan bli

tillgänglig,

Forskningsprojekt medan 12.000 ha är en mer

långsiktig

bedömning som kan gälla om rörflen får

För att kunna utnyttja rörflen i massain- en mycket god lönsamhet och andra

dustrin krävs omfattande lönsamma alternativ processut- saknas.

a

Slödesavill

aa I.

/

z\

z

,r /

á

-gs

Alternativ ett: Överskottsarealen (skuggade ytor) har räknats fram genom att se hur många hektar som behövs för att behålla antalet djur med ökad

driftsintensitet

räknat i djurenheter per hektar. Alternativ tvâ: Förutsätter dessutom en mjölkproduktion baserad på intensiv

vallodling och utan odling av foderspannmål (streckade ytor).

Miljökonsekvenser Vallgrödor skapar också, liksom en-

ergiskog och skog, en gynnsammare Rörflensodling ger en möjlighet att be- miljö för såväl fauna som flora jämfört hålla det öppna landskapet. I ett område med av

odling ettårigajordbruksgrödor.

där skogen dominerar har detta stor be- Vid vårskörd av rörflen faunan

ger man tydelse. ett skydd under en större del av året.

Ur markvårdsssynpunkt är vallgrö- Man måste dock beakta att om en stordor som rörflen den bästa inom av rörflen kommer

grödan skalig odling igång

jordbruket. Vallen höjer mullhalten och resulterar det i en monokultur med risdet stora rotsystemet bidrar till en gynn- ker dels för en enforrnig landskapsbild, sam markstruktur. I och med att jorden dels att skadedjur och kan

-svampar är täckt av gröda under hela året blir öka.

näringsläckaget lågt.

Att använda biobränslen innebär att

Hur kommer och

inte sker av kol- odling

det något nettoutsläpp

dioxid till atmosfären. Vid tillväxten av energiproduktion igång?

gräset binds koldioxid i biomassan som

vid Den fortsatta introduktionen av odling

sedan åter frigörs förbränningen.

Det är en stor fördel med fossila och energiproduktion med bl a utprov-

jämfört

bränslen. ning av odlings-, transport- och för-

Vid kan man för- bränningsmetoder bör göras i samver-

massaproduktion

kan mellan lantbruks-

vänta sig lägre energiåtgång jämfört länsstyrelsen,

med korta nämnden, Sundsvall Energi, Timrå

björkvedsmassa p g a den

men också att det inte kommun och representanter för jord-

koktiden, genom

krävs att råvaran bruket och projekt Norrfiber.

någon barkning, ej

behöver flisas samt att massan utveck- Miljöprojektet har påbörjat ett odlar full med liten mal- lingsförsök i Kovland, mil från

styrka mycket några

Sundsvall. Även enskilda bönder har

ning.

Genom det i sått rörflen och intresset är stort från

lägre energiinnehållet

bränslet med fossila bränslen jordbrukets sida för odling i större ska-

jämfört

blir större. Detta kom- la.

transportbehovet

dock av att odlas lokalt Samråd med Sundsvall Energi har penseras grödan med kortare som Ge- visat, att det även finns ett stort intresse

transporter följd. nom att största delen att påbörja proveldning. Ett visst ut-

förlägga möjliga

till minimeras rymme för rörflenseldning finns i Korav transporterna järnväg de konsekvenserna. Jämfört staverkets fastbränslepanna. Bränsle-

negativa

med flis har rörflen bättre utrymmet motsvarar en odlingsyta på

transporteko-

nomi. ca 300 hektar. I nästa steg kan det bli

aktuellt med att bygga en ny pilotan-

läggning i någon tätort där värmepro-

duktionen behöver förnyas. Ett

lämp-

ligt läge för en sådan anläggning har

bedömts vara Matfors.

Slutsatser

Det öppna i Norrland är starkt hotat. Även

kulturlandskapet

med bibehållen produktionsnivå i jordbruket riskerar ca hälf-

ten av jordbruksmarken att läggas ned till år 2000.

Vi har valt att titta på odling av rörflen som ett alternativ för

att hålla landskapet öppet. Rörflen har goda att

förutsättningar

såväl kvalitetsmässi gt som ekonomiskt komma till användning

som biobränsle och massaråvara och därmed

ge det norrländ-

ska jordbruket med stora

en ny produkt avsättningsmöjligheter

utan statliga subventioner.

Rörflensodling för energiproduktion kan komma relaigång

tivt snabbt, något som vi anser

mycket angeläget. Landskapet

hålls öppet och levande. Till skillnad från fossila

landsbygden

bränslen som olja, kol, gasol och inte naturgas ger rörflen något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Vid behov kan vi återställa åkrarna till

jordbruksproduktion igen, viktigt

av beredskapsskäl och vid en eventuell framtida brist

global på

livsmedel. Detta är svårare om man

mycket planterar skog på

dem. Rörflen är även intressant som råvara vid massaframställni g men är inte tillräckligt utprovat ännu. Här krävs mer

forskning.

Delegationens förslag

Målet är att bevara det och att introdu-

öppna kulturlandskapet

cera för n*

miljövänliga industrigrödor energi- och massapro- l

z duktion. .i .

*

Påbörja odling av rörflen för energiproduktion omgående.

Introduktionen bör ske i samverkan mellan berörda parter;

länsstyrelsen, lantbruksnåmnden, Sundsvall Energi, Timrå

kommun, jordbruksrepresentanter och projekt Norrfiber.

* Skriv kontrakt mellan Sundsvall Timrå kommun och

Energi,

odlare för att garantera för rörflen till i

avsättning eldning

Korstaverket.

*

Utprova lämpliga odlings-, transport- och förbränningsmeto-

der.

* Utred för en för rör-

förutsättningarna förädlingsanläggning

flen.

* Utred förutsättningarna för en för

pilotanläggning värrnepro-

duktion med rörflen i Matfors.

* Fortsätt forskningen om rörflenets för massa-

lämplighet framställning vid högskolan i Sundsvall/Hämösand i samar-

bete med industrin och projekt Norrfiber.

KVICKSILVER OCH CESIUM I

INSJÖFISK OCH VILT

Livskvaliteten har Nu har minskat och nedfallet

utsläppen

kommer huvudsakligen från utlandet.

förändrats

Försurningen förstärker dock verk-

ningarna av kvicksilvret och halterna

I Sundsvall och Timrå har effekterna av fortsätter att öka.

kvicksilver och cesium fått stora kon- Det mesta kvicksilvret får vi i oss

sekvenser för befolkningen. från maten. Kvicksilver är ett hot mot

Jakt, fiske och bär och svampplock- hälsan, främst genom de skador på fos-

ning är viktigt för västemorrlänningen. terhjäman som kan uppstå om en gravid

Att och sjöar är rena och att man kvinna äter kvicksilverhaltig föda un-

skogar

kan äta det naturen ger är en viktig del der tidig graviditet.

av begreppet livskvalitet.

Ca 1500 personer löser jaktkort varje

cesiumhalter

Höga

år. De flesta av dessa deltar i älgjakten.

En jägares andel på 60

genomsnittliga i våren

Kärnkraftsolyckan Tjernobyl

kg kött räcker till en betydande del av

1986 drabbade Västernorrland hårt. ett hushålls köttkonsumtion.

Nedfallet bestod av flera radioaktiva

Insjöfisket har inte samma ekono-

ämnen, men efter veckor domi-

några

miska betydelse. Men det fungerar som

nerade strålningen från cesium -l37.

avkoppling och fritidssysselsättning

Med tiden har cesiumhaltema i insjöför människor. Efter debatten

många fisk och vilt ökat. fiskare har

Många

som fördes om kvicksilverhalten i fis-

slutat att fiska i insjöama och jägarna ken i slutet av 1960-talet halverades

fick plötsligt börja räkna på vilken fritidsfisket.

stråldos de fick av att äta kött. Svamp-

har minskat.

plockningen

kvicksilverhalter Människorna i Västernorrland bedö-

Höga

mer riskerna med cesium som stora. I en

Sjöar där fisk vid analys innehåller mer som

intervjuundersökning genomför-

kvicksilver än l mg/kg svartlistas av des i Kramfors och Sollefteå tre år efter

livsmedelsverket. I Sundsvall och konstaterade man att av tio

olyckan sju

Timrå är idag drygt 30 insjöar svartlis- hade ändrat matvanor efter olyckan.

tade på gmnd av höga kvicksilverhalter. av dessa hade slutat äta insjö-

Många

Långt ifrån alla sjöar är dock undersök- fisk, bär och vilt. Oron hos människorna

ta och med tanke på de stora utsläpp har varit påtaglig och yttrat sig ien stark

som förekommit kan vi förmoda att upp misstanke om att myndigheterna un-

mot hälften av områdets sjöar borde derskattat riskerna med i

strålning låga

vara svartlistade. Som man ser kar- doser.

på

tan på nästa sida är södra Norrland ett Det finns 14 000 sjöar i hela landet

av de tre områden i Sverige som är som har halter av cesium 137 över

hårdast drabbat av kvicksilverskador. gränsvärdet 1500 Bq/kg. Västemorr-

Mcdelhalten av kvicksilver mg/kg i enkilos- Cesiumhalter i insjöfisk. Sjöar i norra Sveagädda 1981 - 85 (SNV-rapport 3291). land och mellersta Norrland är hårdast drab-

bade (SSI-rapport 90-04).

Sundsvall-Timrå Sundsvall-Timrå

mg/kg “Ba/W

› m

u 515-20

1.o-1 2 10-15

°°

o.a-1.o

E3 a-e

o.5-o.a

E] E3154

E] 0.5 D 1.5

Ovanstående kartor visar hur hårt drabbad regionen är både när det

gäller

kvicksilver och Cesium.

land är det län som drabbats hårdast (se för

Metoder att minska

kartan på föregående sida). Fisken i cirka 85 % av sjöarna i länet innehåller verkningarna

cesium över gränsvärdet.

Det finns ett samband mellan mjukt och

näringsfattigt vatten och hög cesiumhalt i fisk. Den i regionen vanligaste Konsekvenser för sjötypen, försumingskänslig och nä-

ringsfattig, är extra känslig för cesium-

befolkningen

förorening. Naturvårdsverkets projekt Kalkning-

De höga cesium- och kvicksilverhal-

kvicksilver-cesium visar att kalkningstema i insjöfisk och vilt har lett till att:

insatser ger en betydande sänkning av

* Gravida kvinnor överhuvudtaget inte

kvicksilverhaltema. Samma projekt har bör äta insjöfisk, eftersom kvicksilver

visat att kalkning idag är den metod som utgör ett allvarligt hot mot fostrets

mest effektivt sänker cesiumhaltema i hälsa.

insjöfisk. Kalkning beräknas få cesium-

* Den totala stråldosen till människan

haltema att sjunka till nivåer under l ökan

500 Bq/kg 5-6 år tidigare än om inga * Intresset för jakt, bär, svamp och fiske

åtgärder vidtas.

har minskat.

När människor äter mindre fisk, vilt

och grönsaker, ökar risken för hjärt-

| F|SKÅHEHATISK WLD

kärlsjukdomar och vissa cancerformer.

KG Det är därför mycket viktigt för samhäl-

“EP let att minska halterna av kvicksilver

ÅTMRDER och cesium i insjöfisk och vilt. Vi anser

XW teams att detta är en nationell angelägenhet

- . och att medel till eniga

statliga bör utgå VARDE forskning och kalkningsinsatser.

m5 mo m7 2000

Med kalkning kan man sänka cesium- Fortsatt halter haltema i 5 - 6 år

höga fisk tidigare än om

man inte kalkar.

Kvicksilver- och cesiumhaltema i in-

sjöfisk och vilt kommer att vara fortsatt Det är att vi fortsätter forska

viktigt

höga om vi inget Nedfallet av om hur man kan sänka kvicksilver- och

gör.

kvicksilver måste minska till ca 1/5 cesiumhaltema i icke försurade

sjöar.

jämfört med idag för att halterna skall Beträffande vilt har det inte

egentligen

minska i insjöfisk. Cesiumkoncentra- försök där man ute i

gjorts några skogen

tionen kommer att sjunka och metoder att sänka cesiumhalter-

långsamt prövat

gäddor med halter över 1500 na. Försök att utfodra ren och tambo-

Bq/kg

kommer att finnas ända fram till om- har dock resultat.

skap gett positiva

kring år 2020. cesium i och småvilt cesium-

Mängden älg- Rådjur harhögre

kött kommer att vara i stort sett den- halter än men av den

älg, på grund

samma år 2005 som 1986/87. större konsumtionen av

betydligt älg-

kött är det ändå viktigt att sänka halter- fisken i har koncentratioer

sjöarna höga

na i Forskning bedrivs för att och cesium. i

älgkött. av kvicksilver Ån ingår

sänka cesiumhaltema i vilt genom ut- Sörforsån och be-

naturvårdsobjektet

fodring med cesiumbindande medel, skrivs som ett variationsrikt

vattendrag.

t.ex zeolit, bentonit och berlinerblått Kostnad

0,9 Mkr.

1990 tillät man vårjakt på råbock för

att se om man genom att jaga tidigare på

året kunde minska cesiumhaltema i köt-

tet. Årets försök visar att halterna på

våren endast är 20-25 % jämfört med

halterna på hösten. Denna jakt kan dock

inte ersätta höstjakten, då man endast

beskattar råbockar.

Försök även att få ner halterna

görs

vid tillagning. Detta är viktigt främst av

beredskapsskäl.

av sjöar kan under den

Kalkning närmsta 10-15-årsperioden avsevärt

öka antalet sjöar där fisken har låga

cesiumhalter. Följande områden är an-

gelägnast att kalka:

l. Våtmarkskalkning av Återvännings-

ån. Eftersom Återvänningsån tillhör

vi anser angelägnast att kal-

kom- 0mråd_en

Ljustorpsånss avrinningsområde ka: 1. Atervänningsån, 2. Västansjön-

mer även att förbättra den

åtgärden Norasjöns tillrinningsområde, 3.

havsvandrande fiskens i

förutsättningar Tälgslättsâns tillrinningsområde.

Ljustorpsån. Kvicksilver- och cesium-

haltema i fisk kommer på sikt också att

Även om vi omedelbart påbörjar arminska i de nedströms liggande sjöarna.

betet för att sänka cesium- och kvick- Kostnad 3,1 Mkr.

silverhaltema i insjöfisk kommer det

att under ett antal år vara nödvändigt att

2. Sjökalkning i Västansjön-Norasjöns

rekommendera Sundsvalls- och Timrå-

tillrinningsområde. Huvudanledningen

boma att inte äta fisk från många sjöar. till är de höga kvicksilver- och

kalkning

Följande fiskevårdande åtgärder anser cesiumhaltema i området. Avsikten är

vi måste vidtas: att minska halterna i Västansjön, No-

rasjön och de uppströms liggande vatt-

* Fiskevård i med havs-

vattendrag

nen. Eftersom sjöarna tillhör Sättnaån/

vandrande fisk.

Selångersåns avrinningsområde kom-

Kvicksilver- och cesiumhalten i mer insatserna även att ha gynnsamma

havsvandrande fisk är mycket För

låg.

effekter på organismer i detta riksin-

att säkerställa ett bra fiske för framtitressanta vattendrag. Kostnad 1 Mkr.

den krävs det att vi prioriterar fiskevård

i sådana vatten och att de inte exploa-

3. i Tälgslättsåns tillrin- Sjökalkning

teras för andra ändamål.

ningsområde. Tälgslättsån avvattnar ett

område som delvis är försurat och där

* som administreras av sta- Fiskevård i kalkade vatten ningsarbetet av bör ibland tens naturvårdsverk via

Kalkningen sjöar följas fiskeristyrelsen

med fiskevårdande som bör även inkludera insatser för att

upp åtgärder,

och återin- minska olägenhetema med kvicksilver

biotopvårdande åtgärder

av fisk som ut. Detta och cesium. Vi anser det dock nödvän-

plantering slagits

har ofta digt att denna bidragsverksamhet finner

biologiska återställningsarbete

inte alls. De nya former som ger ökade möjligheter

fungerat dåligteller statliga

för det återställ- till ett mer aktivt

bidragen biologiska återställningsarbete.

Slutsatser

De höga halterna av kvicksilver i och av cesium i

insjöfisk

ins jöfisk och vilt innebär en stor välfärdsförlust för människorna i Sundsvall och Timrå. Detta dubbla har

miljögiftsproblem

drabbat en stor del av Västernorrlands län. Vi kan inte förvänta oss att kvicksilverhalterna i kommer att med

insjöfisk sjunka

tiden utan att vi sätter in motåtgärder. Det räcker inte heller med nationella och internationella av Sam-

begränsningar utsläpp.

ma metod, kalkning, kan användas för att såväl

angripa

kvicksilver- som cesiumproblemet.

Ansvaret för att lösa dessa problem måste nationell

ligga på

nivå. Det är inte att kostnaderna för de

rimligt nödvändiga

åtgärderna skall belasta kommunerna, utan här måste staten ta det fulla kostnadsansvaret. För att sänka cesiumhalterna i vilt krävs mer För

forskning.

jakt på rådjur kan vårjakten hombärande djur vara ett sätt att

på

få kött med lägre cesiumhalt. Denna kan dock ersätta

jakt ej höstjakten.

Delegationens förslag

*

Öka möjligheterna till ett meningsfullt fritidsfiske

genom fiskevårdande åtgärderi kalkade sjöar, samt i med

vattendrag

havsvandrande fisk.

* Öka kalkningen för att motverka och

försumingen samtidigt

sänka kvicksilver- och cesiumhalterna. bör få

Följande objekt

100 % statsbidrag:

- av

Våtmarkskalkning Återvänningsån

- i -

Sjökalkning Västansjön Norasjöns tillrinningsområde

-

Sjökalkning iTälgslättsåns tillrinningsområde

*

Strålskyddsinsitutet och lantbruksuniversitetet bör fortsätta

att stödja forskning om av vilt i att sänka

utfodring syfte

cesiumhalten. I Sundsvall och Timrå bör Mil-

länsstyrelsens

jöövervakningsgrupp för landmiljön ansvara för

tillämpningen

av de som

forskningsresultat uppnås.

LAXEN I LJ UNGAN

En laxstam lativt låga kompensationsskyldighet

utrotningshotad

beror på att Ljungan delvis byggdes ut före vattenlagens tillkomst.

Laxen i Ljungan är starkt utrotningsho-

tad. Vi har därför studerat ljunganlaxen som ett exempel på ett lokalt naturvårdsproblem som också är av riksin-

FÃNGST AV

tresse. Hoten mot laxen i Ljungan kan sammanfattas i två punkter: Alltför in- L

;UNGANLAX

tensivt fiske i Östersjön och lågvatten- lo MÄRm LAXAR ANPEL ÅTEKFÃNGADE

föring på grund av regleringar i vat- w -1

tensystemet. Ljungan är till stor del utbyggd för produktion av vattenkraft, men är också den sydligaste norrlandsälven som har

förutsättningar för naturlig reproduk-

tion av lax. Det gäller den 20 km långa sträckan från Viforsens krafttverk till havet.

Ljungan byggdes ut tidigt. Det första

kraftverket vid Viforsen togs i drift år - ÄLVEN min! BOTIEN- ÖSTER 1900. Därefter har under hela 1900-

MVET sjöN

talet kraftverk byggts i de mellersta och övre delarna älven. Det är bara den

Fördelning av återfångster på olika

nedersta delen som är orörd och som gör områden av märkt ljunganlax utsatt att Ljungan är en av få älvar med na- 1975-85. turligt förökande laxstam. I slutet av 1800-talet var Den viktigaste orsaken till att ljung-

laxfângster-

na i älven 20 ton/år. Redan ut- anlaxen nu är utrotningshotad är ett allt-

drygt

vid sekelskiftet en för intensivt havsfiske laxens

byggnaden gav på upp-

av som växtområden i Östersjön.

kraftig minskning laxfångsten Diagrammet

därefter bara blev få ton år. visar hur av märkt

några varje återfångster ljungan-

beräknas i lax fördelas olika områden. Cirka

Ljungan ursprungligen, på

orört ha mer än 85 % av laxen tas i havet och bara en

skick, producerat

200.000 laxsmolt år. liten del i älven.

varje Omkring

20 % av denna Ett annat problem för den naturliga

mängd producerades

nedströms Viforsen. För att förökningen av laxen är den tidvis låga

kompense-

ra skadan i de delarna av äl- vattenföringen i älven. Den orsakas av

utbyggda

ven har vattendomstolen kraft- årsregleringama uppströms i vattensys-

ålagt

att år betala en temet. Bestämmelser om vattenföring-

verksbolagen varje

summa som räcker till av en finns i s k för

utsättning årsregleringsmål

cirka 20.000 odlade smolt. Denna re- Ljungan och Gimån. Vid stora vatten-

=. n_

:ønømøm

ståndsvariationer och lågvattenföringar programmet att naturligt förekomman-

skadas laxens uppväxtområden. Vid de djurarter ska kunna vidmakthålla

extrem skadas också balanserade

lågvattenföring livskraftiga, populationer.

laxens lekområden och tillgången Naturvårdsverket har också skrivit ett

på

föda minskar. Under 1980-talet har särskilt

låg- långsiktigt handlingsprogram

vattenföring varit tämligen vanlig un- för hotade arter.

der sommarmånaderna vattenfattiga år. En särskild av nedre

markering

Ljungans betydelse har skett genom att

Är området förklarats vara av riksintresse

ljunganlaxen

för naturvård. Ett av skälen till detta är

värd att bevara?

att det är den enda älven i Västemorr-

lands län med naturlig av

reproduktion

En fråga som vi ställts inför är om ljunlax.

ganlaxen verkligen är unik genetiskt

För att rädda naturlaxen måste besett och därför särskilt värd att bevara. gränsningar göras av fisket i havet,

Bakgrunden till frågan är följande.

framför allt i Östersjön. Om dessa be- Under tusentals år har olika laxstam-

gränsningar blir otillräckliga måste ut-

mar anpassats till sina älvar. Laxama sättningen av odlad laxsmolt i

Ljungan

återvänder och leker i den älv där de en ökas Det blir för

betydligt. nödvändigt

gång växte upp. Varje stam är unik och att garantera och na-

lekåtervandring

skillnaden kan fastställas genetiskt. turlig reproduktion i älven liksom Stammama utvecklar olika egenskaper möjligheterna till fritidsfiske av lax. och svarar sammantaget för en genetisk Stora utsättningar av odlad laxsmolt variation. kan emellertid samtidigt medföra en Det finns flera motiv för att Ljungans

förändring av ljunganlaxens genetiska

laxstam ska räddas. I vår studie av ljun- särart. För att om bevara den

möjligt ganlaxen har en genetisk stickprovsun- naturliga laxstammen bör man därför

dersökning från 1980-talet bedömts av tills vidare avvakta med att öka utsättforskare. Enligt

laxforskningsinstitu- ningen av laxsmolt.

tets genetiker är unik och

ljunganlaxen

klart skild från lax från Indalsälven.

Slutsatsen blir att nuvarande stam av

Ett program för att

ljunganlax måste bevaras och

utgöra

basen för av laxbestån- rädda

förstärkningar ljunganlaxen

det i älven. Det finns andra erfarenheter

och information om

ekologisk ljungan- Miljöprojektets studie av ljunganlaxen

laxen som talar för att det är en stam ledde fram till

ett förslag till åtgärds-

med goda

egenskaper. program som spänner över både natio-

Därmed bör Ljungans laxstam falla nella och lokala

åtgärder:

inom det skydd som ska garanteras ut- * En

kraftig minskning föreslås av lax-

rotningshotade arter. Detta har fisket i Här har

skydd Östersjön. fiskeristyrel-

tagits upp i naturvårdsverkets aktions- sen och naturvårdsverket störst

möjlig-

program för naturvård, NATUR 90. Där het att agera mot hotet mot den vilda nämns bland mål för fis-

övergripande östersjölaxen.

ket att fisk ska bevaras i *

livskraftiga, Fiskeristyrelsen bör införa begräns-

naturligt reproducerande bestånd. Som mot nät- och notfiske iälven

ningar

övergripande mål för anger l - 20

vattendrag maj juli.

* finns

* En omprövning av årsregleringsmå- Det ytterligare åtgärder som

len för Ljungan och Gimån kan ge för- bättre fisketillsyn, inlösen av fiske i utsättningar för större lågvattenföring- älven och bildande av fiskevårdsområar. Initiativet kan här tas av Sundsvalls den. Kommunen kan vara drivande för kommun. att få åtgärderna genomförda.

Slutsatser

Den utrotningshotade laxstammen i är en naturresurs

Ljungan

för regionen och Västernorrlands län. Bevarande av stammen är också ett riksintresse som faller inom de mål som ställts upp för att skydda hotade djurarter i landet.

Delegationens förslag

Vi föreslår att naturvårdsverket och fiskeristyrelsen gemensamt verkar för att fisket av lax i Ostersjön anpassas till en nivå som garanterar överlevnad av de vilda laxstammama i svenska älvar.

Vi föreslår också att Sundsvalls kommun i samråd med fiskeristyrelsen genomför ett lokalt program med åtgärder för att säkra ljunganlaxens framtid.

MILJÖSKYDDS

ARBETE

hos myndigheter och måste ut-

företag

vecklas och finna nya former när kraven från samhället

Miljöskyddsarbetet

förändras. Vi har tagit hur detta kan ske.

upp några exempel på

Flera lagändringar under 1980-talet har kommunerna en

gett nyckelroll inom miljö- och naturvård. På initiativ av Timrå kommun har vi gjort en studie av hur en normalstor kommun kan

organisera

sin förvaltning för att klara denna roll.

För industrier och kommunala milj är det en

ofarliga anläggningar

grundregel att tyngdpunkten i ska i den

miljöskyddsarbetet ligga

egna kontrollen inom verksamheten. Intern är en

miljörevision

metod som även används i andra länder för att stärka denna

några

kontroll. Metoden har på vårt initiativ industrier, ett

prövats på några

avloppsreningsverk och ett värmeverk i

regionen.

Hanteringen av kemikalier, både i och hushåll, är en

företag

omdiskuterad fråga. Hur ska man påverka så att det sker

miljövänliga

val av kemikalier och produkter det sätt den svenska

på lagstiftning-

en om kemiska produkter förutsätter? I försök har vi

några prövat nya

grepp i kemikaliekontrollen i en kommun.

Miljökonsekvensbeskrivningar används i en del länder när stora anläggningar som kan miljön ska byggas. Vi har verkat för

påverka

att metoden prövas vid av en stor i

planeringen pappersindustri

Sundsvall och dragit erfarenheter av detta försök. Vi har också

tagit

fram en för att kunna alternativa

miljökonsekvensbeskrivning väga

sträckningar av trafikleder i Sundsvall mot varandra.

KOMMUNERNAS

MILJÖSKYDDSORGANISATION

EXEMPLET TIMRÅ

En studie i Timrå kommun vatten. Kommunen vill stärka miljöin-

i sin verksamhet. Miljö- och

flytandet

naturvård ses som en av de viktigaste Flera de se-

opinionsundersökningar

hömpelama i kommunens framtida arnaste åren har visat att svenska folket

bete. anser att skyddet av miljön är den vik-

I bakgrunden till studien ingår också

tigaste samhällsfrågan. Befolkningens att miljöproblemen i Sverige ändrat

krav har ökat trycket på kommunerna.

karaktär, men att någon motsvarande Det har också skett genom att kommu-

förändring av kommunernas miljö-

nerna Ökat ansvar i miljöarbetet.

getts

organisation i allmänhet inte har ägt Det har funnits en vilja hos regering och

rum. På naturskyddsområdet är om-

riksdag att föra besluten närmare kom-

daningen av det svenska landskapet,

muninvånama och deras politiska re-

som nu sker i snabb takt, oroande. En presentanter.

annan iakttagelse är att kommunerna På grund av denna utveckling har alltför ofta får agera städgumma

Timrå kommun önskat ge miljö- och

istället för att vara offensiva och

naturvårdsfrågoma en mer framskjuten

förebygga miljöproblem. Ytterligare ett

roll i den kommunala

organisationen.

motiv är att det ökade ansvaret för Kommunen har därför tagit initiativ till

miljö- och naturvårdsfrågor också gett

en studie inom Miljöprojekt Sundsvall-

kommunerna större möjligheter att Timrå för att finna en effektivare mil-

driva ett långsiktigt arbete i dessa

Studien har gjorts i

jöorganisation.

samarbete med kommunförbundet och frågor.

Studien från förhållandena i letts av från utgick

politiker kommunstyrel-

Timrå kommun och dess förslag moti-

sen, miljö- och hälsoskyddsnämnden

veras av behoven där. Samtidigt blev

och byggnadsnämnden i Timrå.

det en av några alternativa Timrå har 18.500 invånare och är genomgång

vägar för en norrnalkommun som vill

därmed en normalstor kommun. Timrå

höja ambitionen i sitt miljö- och naturhar stor erfarenhet av ett intensivt mil-

vårdsarbete. jöarbete, främst under l980-talet. I

kommunen har alla typer av miljö-

ärenden behandlats, från små anmäl-

ningsärenden till stora koncessions-

Problem i det kommunala

av tung industri. En livlig

prövningar

debatt har ägt rum om olika miljöfrågor miljöskyddsarbetet

som lukt från skogsindustrin, buller

från trafiken, försur- Vid studien i Timrå noterades en del

luftföroreningar,

ning, och förorenat problem som är vanliga i kommunernas

avfallshantering

miljöskyddsarbete. I den kommunala Naturvården är ett område där anorganisationen finns många oklarheter är både

svarsfördelningen splittrad

om ansvar, gränsdragningar mellan inom kommunen och mellan kommu-

förvaltningar, myndighetsutövning och nen och andra myndigheter. Detta kan

planering. Det gör att en del miljö- och vara en av till att natur-

förklaringarna

naturvårdsfrågor hamnar i en gråzon vårdsfrågor ofta blir be-

styvmoderligt

där ingen känner ansvar. handlade. Vissa och naturresurs-

miljö-

Med ökat ansvar har det också blivit saknar en i

frågor naturlig handläggare

tydligare att kommunerna har flera, ofta den nuvarande kommunala

organisatio-

motstridiga roller. Kommunerna bedri- nen. ver miljöfarlig verksamhet, men övervakar även sådan verksamhet. Det är

Grunden för en

vidare inte ovanligt att miljö- och na- ny

turvårdsaspekter upplevs som ett hin- organisation

der vid avvägningen mellan olika kommunala intressen. Grunden för och natur-

en ny miljö-

Ett annat problem är att, utöver rent i Timrå bör,

vårdsorganisation enligt

sakliga bedömningar, påverkar även studien, ligga i tre dokument:

och *

revirtänkande, attityder bristfällig Kommunens som ligger

målprogram,

information arbetet i den kommunala till för framtida

grund satsningar.

organisationen. Bris-

tande information kan också vara ett problem i förhållandet mellan

KOMMUNFULLMÄKTIGE

den kommunala förnñtraoemnmucjösrmrze:

och korn- ETC .

valtningen

muninvänama. Det är att

viktigt

Komnpnsrvnetss _,

kommunstyrelsen, som

Mitjö o HALWSKYPPJNAMND ytterst är ansvarig för Of* BYGGNADSNAMND

NÄMNDER

övergripande frågor,

får att

möjlighet göra

“o

medvetna mil jöval. Det ställer stora krav

på underlagen för be-

sluten och att miljö-

på

FOREIAG frågoma tas upp i ett weELLA FQRENINMR tidigt skede i arbetet. FOLKRORELSER MYNDIGHETF För att få genomslag för ETc.

miljöarbetet måste det

finnas en vilja att låta

miljöaspekter genom-

syra den kommunala

Utgångspunkten för studien i Timrå var att en

förvaltningen. Denna skapa

måste vara för- gemensam syn på miljöarbetet. Ansvaret för samord-

vilja

ankrad i ningen av detta arbete lades

högsta kom- på kommunstyrelsen, miljö-

och hälsoskyddsnämnden och

munledningen. byggnadsnämnden.

* ordnare med rätt och att

En ny kommunal miljöstrategi för skyldighet

1990-talet - ett övergripande handlings- delta då planeringsfrågor diskuteras.

program för politiker och tjänstemän. Miljösamordnaren ska sedan förmedla

* Kommunens översiktsplan. väsentlig information vidare till

med miljöstrategin är att berörda förvaltningar. Fördelen med

Syftet väg-

leda kommunen. Den kan bland annat ta förslaget är att det är en liten, men

planerings- positiv förändring som de flesta bör

upp upphandlingsfrågor,

till mark, luft kunna acceptera. Nackdelen är att den

processen, utsläppsnivåer

och vatten och bullerkrav. Andra ex- knappast kan ge mer än marginella empel är naturskyddade områden och effekter. Det är troligen svårt att driva användningen av vattenresurser, infor- kontroversiella frågor med denna typ av mation och Den organisation.

konsumentvägledning.

används inte bara inom den kommunala Ett större steg kan tas genom att bilda

organisationen utan också för att på- en miüö- och naturvârdsgrupp med verka kommuninvånare och näringsliv. tjänstemän och en politisk miljöbered-

En huvudtanke bakom studien i ning knuten till kommunstyrelsen. Timrå var att utveckla samarbetet I miljö- och naturvårdsgruppen ingår mellan kommunstyrelsen, miljö- och representanter från miljö- och hälso-

hälsoskyddsnämnden och byggnads- skyddskontoret, byggnadsnämnds-

nämnden. Särskild betydelse lades vid kontoret, kommunstyrelsens kansli och

att lyfta fram kommunstyrelsens roll i planeringskontoret. För viktiga miljö-

miljöarbetet. ärenden utarbetar gruppen ett huvud-

Önskemålet var att samla den kom- förslag men presenterar även altermunala organisationen kring en gemen- nativa lösningar. Därefter går ärendet sam syn på miljö- och naturvårdsfrå- vidare till miljöberedningen. Från gorna. Kommunikation och samverkan beredningen går ärendet tillbaka till den skulle utvecklas och ansvariga för sam- nämnd eller förvaltning som ska besluta ordningen blir de tre utpekade politiska i ärendet. Är ärendet omfattande bör en

organen. miljökonsekvensbeskrivning göras

innan beslut tas.

Miljöberedningen tar bara upp

modeller för Timrås

Några ärenden av mer karaktär.

övergripande

mil är inte beslutande och kan

jöskyddsarbete Beredningen

därför med fördel låta

intressegrupper

För att förbättra miljö- och natur- utanför den kommunala

organisationen

vårdsarbetet i Timrå har tre alternativa delta vid av av

behandlingen frågor

förslag lagts fram. stort allmänt intresse. Det kan

gälla

Avsikten är att den nya organisatio- folkrörelser, villa-

miljövårdsgrupper,

nen bättre ska kunna hantera både rena och De

föreningar byföreningar.

rutinärenden och större projekt av den ideella har ofta

organisationerna

typ som utförts inom delegationens ar- särskilt om naturvård.

goda kunskaper

bete. Den ändrar inte

nya organisationen

Ett enkelt sätt att förbättra arbetet i och och

miljö- hälsoskyddsnämndens

kommunen är att göra mindre ändringar roller som

byggnadsnämndens special-

i nuvarande system. och hälso- Dessa roller är

Miljö- reglerade myndigheter.

utses till miljäsam- fastställda i

skyddschefen lag.

I det tredje alternativet görs sam- Under arbetet i Timrå studerades manslagningar av kommunala kontor. också hur kommunens kan

kompetens

Byggnadsnämndskontoret sammanförs förstärkas. För det förebyggande armed miljö- och hälsoskyddskontoret betet och för långsiktiga miljö- och

och kommunstyrelses kansli med naturvårdsfrågor fann man att en eller

planeringskontoret. Förändringen inne- två tjänster som ekolog bör inrättas.

bär inte att de nämnderna slås Slutsatsen var att ekologiska

politiska kunskaper

samman. Syftet med att slå samman ofta är eftersatta särskilt i mindre kontoren är att utveckla samverkan kommuner. I större kommuner finns mellan tjänstemännen inom respektive ibland dessa i organisa-

kunskaper

område. tionen, men då ofta spridda på flera Timrå kommun kommer under hös- specialister. I Timrås fall föreslås i ten 1990 att behandla de tre alter- första hand en ekolog vid miljö- och nativen i samråd med de fackliga hälsoskyddskontoret och i andra hand organisationerna och därefter genom- en placerad under för

kommunstyrelsen

föra en ändring av sin organisation. att arbeta med

planeringsärenden.

Slutsatser

Vi anser att kommunerna utgör en hörnsten i det svenska

miljö-

och naturvårdsarbetet. Kommunerna har att

förutsättningar

vara den främsta drivande kraften i av

skyddet miljön genom

det verktyg som miljö- och

planlagstiftningen ger. Ytterligare

ett instrument för detta finns i den kommunala

självstyrelsen.

Kommunerna har stor makt att ta initiativ. De bör dock organisera miljöskyddsarbetet individuellt efter lokala förhållanden och behov. Studien i Timrå ger exempel detta.

på

För att nå vårt mål inom - en bättre

Miljöprojektet väsentligt

miljö i regionen inom tio år - anser vi att Sundsvalls och Timrå kommuner måste ta på en ledande roll i det fortsatta arbetet.

sig

Vi anser att de ska svara för av och

uppföljning miljöprojektet

redovisning av dess resultat.

Ett sätt att göra detta är att ett bokslut för

upprätta

miljöarbetet i kommunerna varje år. Det bör också behandla

uppgifter om utsläpp och vid industriema, reningsåtgärder

resultat av i luft, mark och vatten osv.

mätningar Det kan ge kommuninvånare, företagare och politiker en kortfattad bild av hur fortsätter under 1990-talet.

Miljöprojektet

Delegationens förslag

Timrå kommun behandlar sin interna organisation för miljöoch naturvård hösten 1990. Vi lägger därför med

inget förslag

anledning av den studie som utförts i Timrå inom Miljöprojektet. Vi vill istället betona kommunernas nyckelroll i

Miljöprojektets fortsättning. Deras miljöskyddsorganisation

bör anpassas till denna roll.

Vi har i en miljöplan för Sundsvall och Timrå sammanfattat vår framtidsbild av regionen och de åtgärder som vi anser krävs för att väsentligt förbättra miljön inom tio år. Vi föreslår därför

följande.

i * Kommunerna remissbehandlar miljöplanen och den s

lägger

till grund för sin de närmaste tio åren.

miljöstrategi

l

*

Kommunstyrelsema påtar sig ansvaret för uppföljning av Miljöprojektet och anpassar sin organisation för detta.

* Kommunerna förstärker sin information om för

miljöfrågor

att ge invånarna möjlighet att följa upp Miljöprojektet.

* Ett årligt bokslut upprättas för miljöarbetet i Sundsvall och Timrå för att under l990-talet.

följa utvecklingen

INTERN MILJÖREVISION

Vad är intern

miljörevision? Intern miljörevision är en del av sä-

kerhetsarbetet i ett företag. Revisionen Intern miljörevision är ett verktyg som är och är normalt

frivillig, rapporten

ledningen, för till exempel ett företag inte Detta för att underlätta en

offentlig.

eller en kommunal förvaltning, kan an- av inom

ärlig beskrivning problemen

vända för att få grepp om miljöskydds- Revisorn ut brister och

företaget. pekar

arbetet inom den egna verksamheten.

företaget gör ett åtgärdsprogram.

Miljöansvaret vilar ytterst på verkstäl- för interna

Typiskt miljörevisioner är

lande direktören i ett företag eller ord-

att de inte bara riktas mot villkor för föranden i en kommunal nämnd. Revi- och liknande

utsläpp av föroreningar

sionen kan underlätta för dem att ta

krav från myndigheterna. Lika viktigt

detta ansvar. är att kontrollera en del

mjuka frågor.

Tekniken har växt fram i USA och

Dit hör t ex attityder, rutiner, organisaandra länder. Det skedde som svar på

tion, utbildning, ansvarsfördelning, tryck utifrån: Hårda miljölagar, höga

uppföljning och rapportering. Bra interböter och risk för straff och dålig publi- de

vjuteknik är ett av viktigaste hjälp-

citet. hälften av de 500

Idag uppskattas medlen för en intern miljörevisor.

största företagen i USA använda miljö-

revision. sprider sig

Användningen

försök med

också i Några

Europa.

Intern ekonomisk revision är en före- intern mil

jörevision

bild. Miljörevisionen genomförs på ett

systematiskt sätt, rapporteras skriftligt, Inom Miljöprojektet har vi samarbetat görs återkommande och med personer med Kommunförbundet och Industrisom inte har direkt koppling till verk- förbundet och försök med intern

gjort

samheten som revideras. vid tre kommunala an-

miljörevision

ar ak urrrvus

än nnuöosmulsATloNfN

mngñmwmas

srrsmv ? KRAV?

.

de TmÄnms FämMFU

ae Im ANWAKSFÖRDELNINGEN

myñrøuo I vfnxtruønm?

KLAKLAGD?

a: om KEMtMUfR

ae ÄR RÃVAROR

vum väg;

Muuöntsxtnuh?

MED Mum nu

MIL/än?

x

yILKA Mtqömvfstznøum x VAD NÄR mamma:

Rämen

AR VIKTlGAST?

Bun AVFALL ?

En intern kan till exempel dessa

miljörevision ge svar på frågor.

och två industrier. Inför för- av en kvalificerad tekniker från koncer-

läggningar

söken en med nens I granskningen

genomfördes utbildning forskningsbolag.

av konsulter från det amerikanska ingick följande delar:

hjälp

konsultföretaget Arthur D Little, som * till vatten och luft.

Utsläpp

har erfarenhet av sådana revisioner * och

lång Inköp, dokumentation, lagring

i USA. kemikalier och

hantering av bränslen,

Så vitt vi kunnat finna har intern

avlutar. miljörevision, enligt den amerikanska * och av

Lagring, hantering deponering

modellen, inte tidigare använts på of- både fast och avfall.

miljöfarligt

anläggningar. I Sundsvall re- * och

fentliga Organisation, ansvarsfördelning

viderades kommunens största avlopps- beslut.

Tivoliverket, och en an- *

reningsverk, Miljöutbildning, miljömedvetenhet,

läggning för förbränning av sorterat

attityder.

hushållsavfall och biobränslen vid

Ett litet revisionsförsök vid

gjordes

Korsta.

Sunds Defibrator med hjälp av en kon- Revisionema gjordes i samarbete sult. Det inriktades mot yttre miljö-

med från Uppsala och Norr-

personal skydd men särskilt mot hanteringen av

köpings kommuner. Inom försöket

kemikalier och avfall. Försöket ingick gjordes också en revision av anlägg-

i Miljöprojektets studie av industriav-

för förbränning av avfall vid ningen fallet i

regionen.

AB. Personal från

Uppsala Energi

Uppsala och Norrköping reviderade

anläggningarna i Sundsvall och perso-

nal från Sundsvall i

anläggningen Erfarenheter från

Uppsala. Huvudsyftet med försöken

var att metoden och inte revisionerna

pröva att ge-

nomföra fullständiga miljörevisioner.

Revisionema inriktades att bedö- Försöken med interna miljörevisioner

på

ma av gav några gemensamma erfarenheter:

tillförlitligheten egenkontrollen

* Vid fick revisorerna ledoch driftrutiner. För Tivoliverket be- försöken

handlades dessutom ett villkor i till- ningens fulla stöd. Detta är en grundför-

ståndsbeslutet som att utsättning för att lyckas.

säger högsta

ska med * Revisorn ska ha en oberoende ställ-

möjliga reningseffekt uppnås

tekniskt ekonomiskt insatser. ning. Synpunkterna från en utomståen-

rimliga

Det är svårt att hur de var värdefulla. De ömsesidiga revi-

naturligtvis granska

ett sådant villkor men samti- sionerna mellan kommunerna gav ett

uppfylls,

är denna av villkor i särskilt utbyte av erfarenheter.

digt typ vanliga

* är tillståndsbeslut. Gränsvärden i villko- Kompetensen viktig. Miljörevision

är en krävande uppgift. Det kan behören togs också upp vid revisionen.

Försöken inom industrin vas en grupp personer med olika kun-

genomför-

des vid SCA:s sulfatmassafabrik Öst- skaper.

* rand i Timrå i mindre Intervjutekniken är väsentlig och

och, omfattning,

vid Sunds Defibra- svårare än många föreställer sig.

verkstadsföretaget

tor i Sundsvall. * Förberedelsema tar tid men revisio-

Revisionen vid Östrand nerna kan genomföras på 2-4 dagar.

tog upp vill-

* koren i tillståndet för fabriken och före- Revisionema bör upprepas efter ett

Revisionen eller några år.

tagets miljöpolicy. gjordes

* Det behövs fortsatt om munala verksamhetens natur. I kommu-

utbildning

intern miljörevision och av nerna ska om ha

anpassning principen offentlighet

metoden till svenska förhållanden. en stark ställning.

I Östrandsförsäket redovisades avvikelser, riskmoment och förslag till

förbättringar. Några uppenbara brister

Skillnader mellan

eller allvarliga risker upptäcktes inte.

intern och extern revision

Revisionen följs upp efter sex månder

då åtgärder ska vara genomförda. SCA

har funnit att metoden bör användas i Intern miljörevision hör till företagets koncernen. eller den kommunala

förvaltningens

Revisionema av de kommunala an- eget arbete. Den ersätter inte myndigläggningarna i Sundsvall och heternas tillsyn, utan ger underlag för

Uppsala

visade inte direkta Det att förebygga brister som annars kan

några nyheter.

fanns säkert eller som leda till anmärkningar eller i värsta fall

någon några

kände till olika delar av det revisom åtal vid tillsynen. Det går en rågång redovisade. Vad som var var att mellan å ena sidan intern miljörevision

nytt någon utomstående bild och andra åtgärder som använ-

gav en samlad företag av sina och detta direkt till der för att uppfylla sitt miljöansvar, och

iakttagelser

Revisorn kunde också å andra sidan myndigheternas kontroll

ledningen. ge-

nom sin oberoende lättare av företagens miljöskydd.

ställning

vad som var starka och Begreppet extern miljörevision anpeka på svaga sidor, samt sådant som krävde omedel- vänds då miljörevision krävs med stöd bara eller borde förbättras på av lagstiftningen. Naturvårdsverket ar-

åtgärder

sikt. betar med ett förslag till ett system med

lång

En viktig slutsats av försöken är att sådan revision. Huvudsyftet med den intern miljörevision också för externa revisionen är att ge tillsyns-

passar kommunala verksamheter. Det finns myndigheterna en granskning av föredock skillnader jämfört med revision av tagens årliga miljörapporter. Då kan företag. Det råder tvekan om att tillsynsmyndigheternas arbetsinsats

ingen

en i en kommunal minskas. Revisorerna ska vara auktori-

revisionsrapport

blir, och bör bli, en allmän serade och revisionsrapportema offent-

förvaltning

och därmed Vid liga. Syftet är också att garantera olika

handling offentlig.

försöken i Sundsvall blev ekonomiska intressenter korrekt infor-

rapporterna

i och med att de överlämna- mation och stärka effekten av ekono-

offentliga

des till tekniska nämnden. miska styrmedel. Extern miljörevision

Samtidigt

överlämnades åtgärdsprogram, och är således något helt annat än intern. därmed visades inte bara brister som Vi har inte funnit skäl att ställa de kommit fram, utan också vad man båda metoderna mot varandra. Den ena

avsåg

att åt dem. metoden utesluter inte den andra. Na-

göra

Vi anser att det är bra att resultatet av turvårdsverkets tänkta system kommer interna i kommunala att kräva la Om externa mil-

miljörevisioner gändringar.

verksamheter blir offentliga. Denna jörevisioner införs lär det dröja flera år. skillnad jämfört med interna Interna miljörevisioner kan däremot

miljöre-

visioner vid följer av den kom- börja användas omgående.

företag

Slutsatser

Interna miljörevisioner är användbara för att skärpa den egna kontrollen vid De medför att mil-

miljöfarliga anläggningar.

jöfrågoma förs upp högsta och är ett stöd för

på ledningsnivå

dem som sköter det arbetet.

dagliga

Interna revisioner särskild gör nytta genom att att ta upp

frågor som attityder, organisation, ansvarsfördel-

kunskaper,

ning och resurser. Dessa frågor har stor för att ett

betydelse

företag eller en kommunal ett bra förvaltning ska prestera miljöskydd. Revisionema bör särskilt kunna motverka risken

för olyckshändelser och av En

tillfälliga utsläpp föroreningar.

annan är att materialbalanser och stu-

viktig tillämpning göra

dera uppkomsten av avfall.

Delegationens förslag

Vi föreslår att interna miljörevisioner

genomförs regelbundet

vid större industrier och kommunala

anläggningar i Sundsvall

och Timrå med start 1991. Kommunerna och de stora processindustriema har förklarat beredda att använda metoden. Vi

sig

anser att i de första revisionema bör en särskild insats göras för att minska uppkomsten av avfall. Intern miljörevision vid kommunala är en ny arbetsmetod anläggningar. Vi föreslår därför att kommunförbundet en

gör

handbok för sådana revisioner och ordnar i revi-

utbildning

sionsteknik. En av behöver efter

anpassning miljörevisionema göras

svenska förhållanden. Vi föreslår att Kommunförbundet och Industriförbundet gör en av arbetsforrnen under

värdering

1992.

KEMIKALIER

arbetsformer Vad är

Nya systemtillsyn?

Kemikalieflödena i det moderna sam- Systemtillsyn kan enkelt sägas vara en hället kräver mycket av företagens egen

uppmärksamhet. myndighetskontroll

Det räcker inte att kontrollera de stora förmåga att uppfylla lagstiftningens

punktkällorna för kemikalieutsläpp. krav. Företagens ansvar för kemikalie- Miljöprojekt Göteborg och andra har hanteringen, som är en grundsats i la-

visat, att utsläppen via i en lyfts fram.

produkter gen,

kan ha ännu större betydelse. Innehållet i systemtillsyn förklaras

region

Många små kemikalieströmmar från kanske enklast genom att ge exempel på företag och hushåll dominerar belast- frågor som ställs:

på miljön. * Hur är ansvaret för kemikaliefrågoma

ningen

fördelat inom företaget?

I Miljöprojekt Sundsvall-Timrå har * Finns kunskap om riskerna med kemi-

vi koncentrerat oss på två frågor. Den kaliema? första är hur den lokala kemikaliekon- * Varför använder man just de valda

trollen i en kommun kan utvecklas. Vi kemikaliema? har olika grepp med sam- * Undersöks att ersätta

prövat några möjligheterna

arbete mellan myndigheterna, ny form farliga kemikalier med mindre farliga? för tillsynen och nya vägar att påverka * Hur informeras de anställda om ke-

företagare. mikaliemas hälso- och miljöfarlighet?

* Finns lagar och föreskrifter

tillgäng-

Den andra frågan gäller konsumen- Finns rutiner för att hålla infor-

liga? sig

ternas köpval. Parallellt med Miljöpro- merad

om nya regler?

jektet har de båda kommunerna drivit * Hur sker samarbetet med

skyddsom-

kampanjer temat Handla miljövän- buden?

på

ligt. Inom projektet har gjorts en spe- som

Som synes är detta också frågor cialstudie av biltvättar och biltvättme-

kan tas upp vid en intern miljörevision. del. Där blandades konsumentupplysning och kemikaliekontroll - allt i

syfte Samarbete och

systemtillsyn

att snabbt halvera utsläppet av en kemikalie som är skadlig för miljön. Samarbete och systemtillsyn var temat

för ett försök med av

fömyelse myndig-

Med stöd av Miljöprojektet har vida- heternas arbete.

Yrkesinspektionen,

re Metalls 46 i Sundsvall un- och de båda och

avdelning länsstyrelsen miljö-

dersökt hur ett stort antal företags inter- hälsoskyddskontoren gjorde

gemenna kemikaliearbete fungerar. Dessutom samma besök vid som an-

sju företag

har Kemikalieinspektionen gjort in- vänder kemikalier. Vid besök

några

spektioner vid som Metalls

några företag deltog regionala skyddsombud

tillverkar eller importerar kemiska och en representant från

företagshälso-

produkter. vården.

Besöken vid företagen gav följande kemikalier och deras riskeri arbetet och erfarenheter. Företagens representanter den yttre miljön. Samma brist kun-

på

var genomgående positiva till både det skaper finns bland Metalls medlemmar. gemensamma uppträdandet från myn- En slående iakttagelse var de många digheterna och uppläggningen med sys- olika kemikalier och stora av

mängder

temtillsyn. Medvetenheten om företa- dem som finns där Metalls medlemmar gets eget ansvar var dock låg. Kunska- arbetar. perna om kemikaliema och deras risker Sammantaget finns stora och

många

var i många fall dåliga, liksom kun- brister vid de undersökta vad

företagen

skaperna om vilka regler som gäller. gäller hantering av kemiska ämnen och

Besöken bekräftade den vanliga miss- produkter. av riskerna

Begränsning

tanken att mindre och medelstora före- med kemikalier har i allmänhet inte

hög

tag brister i både medvetenhet och prioritet inom verkstadsindustrin. kunskap. Man kunde ändå skönja en Efter studien av de 60 har

företagen

uppriktig vilja till förbättring. Metallavdelningen att att den föreslagit Gruppen, som gjorde besöken, drog interna miljökontrollen förbättras och

slutsatsen att en helhetssyn bör efter- att myndigheterna gör samordnade

strävas när det gäller frågor om den kampanjer med systemtillsyn. Där det

yttre miljön och arbetsmiljön. Gemen- finns skyddskommitté eller liknande samma besök av myndigheterna har vill att om

avdelningen frågor yttre

fördelar, men kan inte alltid användas. miljö och arbetsmiljö sammanförs, så

Detsamma sades om som att man får en av hur

systemtillsyn helhetsbedömning

metod. Man bör satsa och utveckla ska lösas.

på miljöproblemen Arbetsgivar-

den som arbetsfonn, men den kan inte nas branschorganisationer kan bidra till helt ersätta den vanliga tillsynen över att kunskaperna blir bättre i

företagen.

hanteringen av kemikalier. Företagen själva måste satsa på perso-

Gruppen fann att systemtillsyn nalutbildning.

räcker vid företag med väl För att och mindre fö-

fungerande stödja hjälpa

miljö- och arbetsmiljöskydd. På andra retag vill att särskil-

Metallavdelningen företag måste systemtillsynen komplet- da miljöråd bildas med

representanter teras med av från och fö-

grundliga inspektioner miljö- hälsoskyddskontor,

mer traditionell typ. Deras

retag och fackliga organisationer.

Gruppens erfarenhet blev också att skulle vara att, efter

uppgift kartlägg-

skyddsombuden ska ses som en viktig och önskemål från

ning företagen, ge

resurs inom företagen i arbetet för en till hur inom in-

förslag miljöproblem

bättre kemikaliehantering. dustrin kan lösas.

Biltvätt - en stor

Ett

exempel på fackligt föroreningskälla

engagemang

Avfettningsmedel som används vid

Metalls avdelning 46 i Sundsvall valde biltvätt är ett bra hur

exempel på många

ut 60 företag där de förtroen- små via kan med-

fackligt utsläpp produkter

devalda fick svara om föra För att

på frågor miljö betydande miljöproblem.

och komma åt sådana strömmar krävs andra

skyddsarbete på arbetsplatsen.

Metalls j ekt visar att ar- än de som traditionellt an-

kemikaliepro angreppssätt

betsgivarna har dåliga om vänds.

kunskaper

.

nunnan-

Med utgångspunkt från kemikaliein- kunna bli i samma storleksordning d v s

rapport Bilvårdsproduk- en halvering ganska snabbt.

spektionens

ter - till förändring gjorde som sådan har också gett

möjligheter Kampanjen

Miljöprojektet en kampanj mot utsläp- klara signaler till tillverkare och leve-

från biltvätt. Den riktades mot rantörer. Ett 20-tal företrädare för pen utsläpp av lacknafta, som förorenat branschorgan, tillverkare och leveranbåde luft och vatten och som ger hälso- törer har kontaktats.De har visat stort vådliga ångor vid tvätten. intresse och man kan dra slutsatsen att

Ytterligare ett skäl för att välja av- kampanjen gynnat marknaden för mil-

fettningsmedel som exempel, var att det jöanpassade bilvårdsprodukter.

på marknaden finns vattenbaserade mi- En annan slutsats är att tillverkare croemulsioner som gör det möjligt att och leverantörer redan borde ha bytt till minska användningen av lacknafta med vattenbaserade avfettningsmedel. I re- 80-90 %. Enligt lagen om kemiska gionen hade redan en tredjedel av produkter ska en kemisk produkt bytas ägarna till automattvättar bytt till sådaut om det finns en mindre farlig ersätt- na medel. Den kvarvarande stora an-

av lacknafta, som visades

ningsprodukt. vändningen

I kampanjen inventerades använd- vid inventeringen, var egentligen onöningen av avfettningsmedel i regionen. dig. Miljöauktorisering av fordonstvät-

Ägare av automattvättar informerades tar kan vara ett sätt att skynda på ut-

om miljöanpassade avfettningsmedel. vecklingen.

Allmänheten fick information om hur bilen kan tvättas hemma. Målet för mot en bättre

Vägar

kampanjen var att snabbt och påtagligt kemikaliekontroll

minska av lacknafta för

användningen

bilavfettning. De olika försöken med kemikaliekon-

Regionens 27 automattvättar använ- troll inom

Miljöprojektet har gett flera

de totalt 110.000 liter ren lacknafta vid till dem

uppslag arbetssätt. Några av avfettning under ett år. Bilägarnas an- ska kommenteras här.

vid hemmatvätt uppskatta- talar

vändning Mycket för att systemtillsyn

des till 90.000 liter/år. Det totala årsut- särskilt väl för

lämpar sig tillsyn enligt släppet från fordonsavfettning var cirka om kemiska lagen produkter. Tillsynen

200.000 liter/år, vilket är ungefär lika ut att ska ta sitt fulla

går på företagarna

mycket som kolväteutsläppet från ansvar för så att

kemikaliehanteringen

Sundsvalls oljehamn. En jämförelse på med huvudsyftet lagen uppnås. Samti-

riksnivå visar att av lös- finns

användningen digt här en balansgång. Myndig-

ningsmedel vid lackering i bilindustrin heterna får inte vara den främsta

kunär ungefär en tredjedel så stor som ut- för De kan inte

skapskällan företagen. släppen från fordonsrengöring. vara främsta och samtidigt rådgivare

Kampanjen förväntas ge ett gott re- övervakare. sultat. Baserat på möten med tvättägare Vid stora med bra resurser

företag är

vid automat-

uppskattas förbrukningen myndighetsrollen ganska klar. Proble-

tvätt minska med 50 % redan vintern met vid små och medelstora

uppstår

1990-91. Till den därpå kommande där

företag kunskapsbristema är stora.

vintern bör kunna nå

minskningen Bättre kunskaper är ett absolut villkor

75 %. Enligt en grov uppskattning bör

för att principen om utbyte av farliga

också minskningen vid tvätt hemma kemikalier mot mindre

farliga verkli-

fungera i företagen. redelser och samordning tar för mycket

gen ska kunna

är då en resurs tid jämfört med utbytet. Gemensamma

Företagshälsovården

som kan bättre. Företagshäl- tillsynsprojekt då och då kan däremot

utnyttjas

sovården arbetar med knyta dem som arbetar med arbetsmiljö

förebyggande

hälsovård i vid Där också och yttre miljö närmare varandra, och

mening. ingår

om kemikaliehantering, men or- bidra till att myndigheterna samordnar

frågor ganisationen saknar ofta egen expertis sina krav på företagen.

på området. Ambitionen finns ändå att Vid det gemensamma tillsynsförsö-

med uppgif- ket i regionen väcktes frågan om en hjälpa medlemsföretagen

ter om kemikaliers hälso- och miljöfar- enda tillsynsorganisation. Den skulle

och med råd och vid gälla tillsyn enligt lagarna om kemiska

lighet anvisningar

införande av nya kemikalier. Dessa produkter, miljöskydd och arbetsmiljö. tjänster efterfrågas dock inte ofta. Vi har inte funnit några skäl för att

En av kompetensen hos föreslå en sådan organisation. Även om

utbyggnad

och bättre mark- den skulle ge vissa fördelar för just

företagshälsovården

av dess tjänster på kemika- kemikalietillsynen, skulle den leda till

nadsföring

lieområdet, anser vi vara den bästa vä- att tillsynsorganisationen blev alltför

gen att förbättra företagens kunskaper. tungrodd.

Företagshälsovården bör också i dessa Fackföreningama kan spela en större frågor utveckla samarbetet med den roll på vägen mot bättre kemikaliehan-

yrkesmedicinska kliniken på Sunds- tering. Skyddsombuden har tydliga valls sjukhus. Vidare måste kraven öka uppgifter enligt arbetsmiljölagen.

på kemikalieleverantörema så att de Fackföreningsrörelsens ökade engageger bättre information om produkters mang, för av den yttre miljön,

skyddet

miljöfarlighet. Industrins branschorga- skulle kunna tas tillvara genom att öka nisationer kan också bättre. Där

utnyttjas skyddsombudens uppgifter.

Från Metalls undersökning har skyddsombud inte finns kan fackförenkommit förslaget att inrätta lokala mil- ingens kontaktombud få dessa uppgifjöråd. I rådet skulle ingå representanter ter. Det kan ske om om kemiska

lagen från företag, fack och myndigheter. produkter och miljöskyddslagen kom-

Även här måste man se upp med vilken pletteras med bestämmelser liknande

roll myndigheterna tar på sig. Vi tror dem om skyddsombudens ställning

dock att idén är värd att pröva i ett väl enligt arbetsmiljölagen. avgränsat försök. Ett lämpligt sådant Det skulle innebära att för frågor kan vara att gå vidare från med som den yttre miljön får

projektet gäller skydds-

bilvårdsprodukter till en liknande kam- ombuden ett större och

inflytande

panj mot mindre verkstadsföretag. * rätt till information från företaget. Samma typer av före- * närvarorätt vid

avfettningsmedel tillsynsmyndighetens

kommer vid dessa företag. besök hos företaget.

*

Gemensamma tillsynsbesök för rätt att kontakta tillsynsmyndighet

miljö- och hälsoskyddskontoren, yr- och låta den ta över avgörandet då allkesinspektionen och länsstyrelsen är varlig miljön befaras.

fara för den yttre

motiverade vid branschgenomgångar. De centrala myndigheterna har

Sådana besök kan dock inte i allmänhet stor för att nå bättre kemika-

betydelse

användas i det dagliga arbetet. Förbe- liekontroll. Vi vill särskilt att

peka på

lagen om kemiska produkter ännu inte spektionen för att

kemikaliefrågoma

kommit till full användning. Det krävs ska få genomslag i arbetet i kommuner kraftfull och målmedveten information och län. De goda exemplens makt bör från naturvårdsverket och kemikaliein- särskilt användas.

Slutsatser

Företagare och anställda har bristande kunskaper om kemikaliers hälso- och Bättre är en förutsätt-

miljöfarlighet. kunskaper

ning för att kunna byta ut kemikalier mot mindre

miljöfarliga

farliga. Vi anser att företagshälsovården kan utvecklas till ett stöd för bättre särskilt vid mindre och

kemikaliekunskaper,

medelstora företag.

Snabba och rejäla resultat kan nås aktioner för

genom produktbyte på det sätt som skett genom Miljöprojektets kampanj mot avfettningsmedel vid biltvätt. Lokala och

regionala

myndigheters arbete kan förbättras genom sådana

kampanjer,

genom att använda systemtillsyn och mer samarbete

myndig-

heterna emellan.

Ett uttalat stöd för de fackliga skyddsombuden i

miljö-

skydds- och skulle bidra till bättre

kemikalielagstiftningen

kemikaliehantering och till att slå en mellan arbetsmil-

brygga jöskydd och yttre miljöskydd.

Lagen om kemiska produkter har ännu inte kommit till full

användning. Lagens möjligheter behöver göras mer kända.

Delegationens förslag

Den lokala kemikaliekontrollen, som utförs av och

miljö-

hälsoskyddskontoren, länsstyrelsen och yrkesinspektionen,

kan förstärkas genom följande åtgärder.

*

Använd som arbetsmetod.

systemtillsyn

*

Genomför gemensamma projekt om både och

arbetsmiljö

yttre miljö.

* Ställ hårdare krav att kemikalier ska mot

på farliga bytas

mindre

farliga.

*

Genomför särskilda projekt mot i

förbrukningskemikalier

industrier och hushåll.