SOU 1994:9

Förnyelse och kontinuitet om konst och kultur i framtiden

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Förnyelse

och

kontinuitet

Jean-François Battail Margareta Biörnstad Eva Eriksson Carmilla Floyd Johan Fornäs Mats Gellerfelt Janerik Gidlund Jörgen Hammarin Linda Nygren-Eklöf lnge Jonsson Theodor Kallifatides Hilda Lind Pernilla Månsson Mikael Sterner Sune Nordgren

Onsér-Franzén Suzanne Osten Lars Persson Agneta Pleijel Niklas Rådström

Kulturutredningen

{ OK

kits

min

Statens offentliga utredningar m WE 1994:9 Kulturdepartementet

Kulturutredningen,Stockholm1994

Förnyelse och kontinuitet

om konst och kultur i framtiden

Grafiskform;PeterAlenäs IllustrationStinaWirsén TryckNorstedts,Stockholm

SOUochDskanköpasfrånFritzeskundtjänst.FörremissutsändningaravSOUochDs Fritzes,Offentliga

svarar Publikationer, uppdrag Regeringskanslietspå av Förvaltningskontor Beställningsadresx Fritzeskundtjänst,10647Stockholm Fax:08-205021,Telefon:08-6909090

ISBN 91-38-13546-9ISSNO375-250X

|nnehåH

IO3 Hilda Lind 7 Förord Tyda tidens tecken

9 Jean-Francois Battail

l | I Pernilla Månsson l Mikael Sterner Särart och internationalisering En bild kan förändra världen några reflektioner utifrån -

Biörnstad I I5 Sune Nordgren 19 Margareta kulturmiljö Fri, förankrad Samhällsförändring och men

|2l jill Onsér-Franzén 29 Eva Eriksson Offentlig kulturpolitik för och varför... samhället - vem Kulturen i

l35 Suzanne Osten 37 Carmilla Floyd världen Hot och möjligheter Upp och nedvända

|43 Lars Persson 47 johan Fornäs Att återerövra ögonbrynen från frustrationens Senmodern kulturpolitik sumpmarker ett manifest -

59 Mats Gellerfelt understöd eller aktiv handling |5l Agneta Pleijel Kulturpolitik - Kulturen ett samhällesandning -

67 Janerik Gidlund vetenskapens |59 Niklas Rådström Konstens och Hela människan institutionella villkor

Nygren-Eklöf 165 Presentation av författarna 75 jörgen Hammarin I Linda

Det kom ett brev...

85 lnge Jonsson Kultur skall handla delaktighet om

95 Theodor Kallifatides

l väntan barbarerna

Förnyelseoch kontinuitet 7

Förord

kommer kulturpolitiken granska, analysera, väga och värdera. Vi arbetar i Vilka krav och utmaningar under 90talet och längre sikt nära kontakt med statliga och kommunala organ, att möta på huvudfrågoma den statliga kul- med andra utredningar, med kulturarbetare och Det är en av som turutredningen arbetar med. Utredningen, kulturverksamheter. nu som och redovisa För ytterligare underlag för vårt arbete har tillsattes våren 1993 som avser att sitt att skall också utvärde vi bett 20 att skriva uppsatser kulturarbete i slutet av 1994, göra en personer om nuvarande kulturpolitik med utgångspunkt framtida roll och vilka krav som kan komma att ring av ens kulturpolitiska mål föreslå åtgärder ställas kulturpolitiken. i 1974 års samt för främja kulturlivet och positiv utveckling Vi redovisar i denna bok dessa uppsatser och att en tackar samtidigt författarna för deras insats Vi hopav kulturen. fråga med boken skall bli ett underlag inte bara för vårt Vad är kultur Det är en många svar. pasatt kultur bör bl.a. innehålla mång- arbete, också för programarbete i andra former Lyckligtvis ty utan människor. lätt tänka och för debatt i breda kretsar. Vi tror att livlig fald och beröra alla Det är att en en kulturdebatt är viktig just En sådan debatt kan nu. vidga intresset, öka engagemanget, medverka till

bibliotek, Orkestrar, utveckling och förnyelse, göra flera medvetna om institutioner, såsom muséer, kulturens roll för människorna. teatrar barn och ungdom, handikappade, Varje författare själv för sitt inlägg. Vi har - grupper, såsom svarar invandrare endast anvisning i fråga om innehåll och gett en studieförbund och hem- utformning: Uppsatserna bör korta. organisationer, såsom vara bygdsrörelse

verksamheter, såsom att se,läsa,höra, göra. - Stockholm januarii 1994 IngemarMundebo Listan är lång likväl ofullständig. Kultur inne- Ordförandei kulturutredningen - men fattar det i vårt liv, från historia till framtidsmesta från konstnärliga experiment till vardagsliv. syn, Kulturen har samband med demokratisk och ekono

misk utveckling inte minst spelar den en avgömen rande roll för den personliga utvecklingen.

från sådana utgångspunkter utredningen Det är skabedöma samhällets insatser bäst behövs. var Vi ska försöka fullgöra vår uppgift på det sätt

offentliga utredningar brukar göra, genom att som

få;

eM0tar ba

iteter om

dsjälar som

också,

mgränsade.

tvisoma

ansågs vara. llgripa

är kanske

v am strävan

l .

andade

m är ett

cats hitta en

frihet f IL/

livsdugliga

kt, det finns

och

aráülá,

strument ättras.

slå

ter§akan MH

LH kastar ut

den

ltur hör, 7

kulturella

1dustrin. I

till

.nnemärke,

längre

as.

lV de

Förnyelseoch kontinuitet 9

Battail

Jean-François

Särart och internationalisering

refiektioner utifrån

- några

I0 Jean-FrançoisBattail

De senaste åren har den europeiska kontinenten utgöra ovärderlig källa till ömsesidigt berikande. I en förändrats så djupt, att det ter sig vanskligare än dag är de flesta bedömare Europas överens om att någonsin att förutse framtiden, även kort sikt. främsta tillgång är just dess mångkulturella fasette- Olika tänkbara scenarier kan förvisso skisseras, ring. Att denna förutsätter men ta vara resurs att man de förblir spekulativa. Hur det geopolitiska Europa betraktar det kulturella livet dialektiskt som ett kommer att gestalta sig vid sekelskiftet förblir samspel mellan olika komponenter, ständigt som oklart, vilket alstrar diffus givande-tagande i alla riktningar. I så fall en oro. processer Anlägger man ett kulturellt perspektiv, helst i innebär lyckad internationalisering bören att man historiens ljus, blir emellertid bilden en annan. Vår jar hemmaplan och odlar energiskt sitt med eget kontinent, som såofta uppvisat ett janusansikte, har övertygelsen har någonting samtidigt att man att ge, splittrats politisk och ekonomisk maktkamp mel- är beredd av som man att ta emot. lan nationer, den har också hållits ihop kul- Sedan millenium tillbaka Sverige men av ett är en omistturella mönster visat sig synnerligen slitstarka. del kultureuropa. På Heliga Birgittas tid som av var Vi européer står egentligen grund, våra kulturintegrationen redan långt framskriden, och samma föreställningar och värderingar härrör från sedan dess har otaliga band vävts med samma samman källor, den klassisk-antika och den kristna. Bland omvärlden. Det egendomliga är att långtifrån alla intellektuella har det naturligtvis funnits medlöpare dagens svenskar är övertygade eller medvetna om som bidragit till att ideologiskt legitimera det råaste det. Somliga tycks vilja förskansa sig den skandivåldet, i djupet utgör Europas humanistiska naviska halvön, kontinenten men som om vore en annan kulturtradition och dess inneboende filosofi, och kanske skrämmande värld. Denna lättfrusna isosom syftar till det universella, raka motsatsen till sluten- lationism är långt skadlig än den utåtriktning mer het, chauvinism eller xenofobi. Denna gränsöver- som Sverige oftast uppvisat. Farhågorna någon om skridande dimension är fundamental. slagskosmopolitisk skulle hota svenskhesmitta som Kulturen är internationell sig,den närs flö ten dementeras hela kulturhistorien. Inget fundaav av av den kommer från alla väderstreck och mentalt händer möjligen accelerasom tynar nytt nu, utom en tvärtom bort i drivhus. Vi måstealla ödmjukt erkän- urgamla men likalitet nu förr tion av processer, som att vi är beroende impulser utifrån, och att den riskerar förlora sin vid konfrontation na av man att särart enda framkomliga vägen är att ihop idéer och med omvärlden, inte minst språkliga skäl. Så om av erfarenheter, eftersom inget land har monopol på länge det finns olika språkgrupper kommer det att kreativitet eller fulländning. Men detta innebär inte finnas skilda kulturer. att det nationella eller det regionala skall försum-

mas, snarare tvärtom. Skilda historiska öden har Språk är för varje folk den ojämförligt viktigaste frambringat differentierade attityder och kultur- identitets- och kulturbäraren. Ett idiom gemensamt yttringar inom Europas olika delar. Därav en mång- betyder troligen för sammanhållningen och mer fald kan leda till spänning, också kan solidariteten än själva medborgarskapet. Men som men som varje

Särart och internationalisering någrareflektioner utifrån -

språk också i förhållande till omvärlden fylla, vilket också tvingar till omprövning av gängse utgör en barriär försvårar kommunikationen och häm- metoder och I det akademiska Sverigefinns en som vanor. rörligheten. Integrationsprocessen i Europa tradition starkt koncentrerar sig språket i sig mar som medför skärpta krav på språklig beredskap i varje och i regel tillmäter de kulturella momenten mindre

enskilt land. I kultur- och skolpolitiskt avseende vikt än vad görs i de flesta europeiska länder. En som torde allt såväl modersmålet främman- inlärning uteslutande syftar till behärskning av som rör som som de språk tillskrivas avgörande vikt. Först allt formerna kan leda till teknisk fulländning, men ris en av modersmålet, inte bara själva språket utan även den ken är stor att främlingskapet består, om man inte kultur det utformar och uttrycker. Man får inte besitter tillräckligt mycket kunskap den mänskliom med tanken hemspråket sitter i och samhälleliga kontexten det i nornöja sig att rygg- ga - om som och heller negligera kulturarvet. Även diskt språkbruk kort och gott kallas för kultur. märgen, inte språk lever och därmed förändras måste Språkfärdighet och kulturkunskap i bred mening ter om varje ändå hävdas för undvika slapphet, tvety- sig organiskt beroende varandra,och den sistnämnnormer att av dighet, ungefärlig förståelse. Ett villkor för att be- da skapar i regel den nödvändiga motivationen utan identitet, kultur, frihet, vårda vilken ingen lyckad inlärning kan ske.Med andra ord vara sin sin sin är att och försvara modersmål och är det farligt att reducera språkinlämingen till ren sitt mot yttre angrepp inre förfall. I Norden har lilla Island, naturligt- ingenjörskonst. Utöver den formella behärskningen som hotat Sverige, visat vägen. Skolämnet kräver kommunikationen, dvs det ändamålsenliga vis är mer än svenska däremot har ofta tjänat allmän för handlandet med språket instrument, även utomsom ram som allsköns aktiviteter och färdigheter riskerat lingvistiska kunskaper. Därför måste den optimala som att undan det grundläggande allt, dvs. inlämingspedagogiken den beaktar språkets tränga mest av vara som språket och litteraturen. Detta kan i sin försvåra mångfaldiga funktioner, den väver formella, tur som den vida världen, det finns klar kommunikativa och kulturella element samman utisteget ut mot ty en korrelation mellan behärskning modersmålet från ett helhetsperspektiv. Tendenser till sönderdelav inkl. den allmänbildning hör dit och för- ning, till snuttifiering, måste bekämpas, inte minst som mågan tillägna sig främmande språk Ju större med hänsyn till vad den mellanfolkliga kommunikaatt medvetenhet det mediet, desto bättre för- tionen kräver. om egna för lyckad kommunikation tvärs En alltför instrumentell språket medför utsättningar en syn också ett misskännande att varje språk är bärare över gränserna. av De snabba förändringar sker medför också särpräglad världsâskådning. Man kan anta att som av en villkor för språkutbildningen, bedrivs i varje språks beskaffenhet betingar den intellektuella nya som nu omväxlande sammanhang och med mångfaldiga aktiviteten hos den brukar det, så att tankemer som syften. Vid måste utbudet tillgodo verksamhet och verbalt uttryckssätt i praktiken är universiteten tex andra behov de blivande språkläramas Numera oskiljaktiga. Det upplever jag i skrivande stund, då se än har utbildarna mångfasetterad servicefunktion jag försöker uttrycka mig ett främmande språk, en att

I2 Jean-FrançoisBattail

med vad det innebär mental omprogrammering. främmande har försvenskats, inkorporerats i den av Världen kan struktureras många olika sätt. Även substansen. Solen och Nordstjärnan, den egna stora om ordböckerna omedelbara ekvivalenser mel- svensk-franska utställningen, visar och med all ger t.ex., lan glosor finns det inte alltid självklara bryggor önskvärd tydlighet, hur den tongivande franska estemellan olika idiom, och inte ens honnörsord eller all- tiken 1700-talet anpassats,filtrerats och till sist

männa kategorier har riktigt samma konnotationer i helt och hållet försvenskats. En lärdom kan annan de olika språk de inlemmas då den civilisatoriska dras utställning, nämligen kulturcenav samma att kontexten inte är densamma. Därför det illuso finns överallt där skapande arbete företas, inte vore tra riskt att reducera internationalisering till anglice- bara i Paris, London eller Rom. Vetenskaps-

ring, som man varit frestad att göra i Sverige. akademiens Stockholm eller Linnés Uppsala slåger Engelska i all ära, den fyller ovärderlig praktisk ende därpå, och det visar sig svensk en prov att vetenfunktion, och visst är det bra att göra engelska till skap och teknik haft avgörande nedslag fransk

var mans egendom. Men får inte stanna där. mark. Liknande exempel från skilda tidpunkter kan man Humanister, t.ex. kan inte nöja sig med att upptäcka hämtas kulturhistorien. ur de europeiska tankeströmningama enbart via Men svenskarnas medvetande det kulom egna befintliga engelska översättningar. Habermas skall inte minst bland de visar sig ofta turarvet, unga, ganhelst läsas tyska och Bourdieu franska Ju stör- ska suddigt I värsta fall kan sådant misskännanett re språklig mångfald, desto rikare kulturutbyte. de medföra risken att dansa efter andras pipor, och

då finns det bara förlorare, både den utplånar som Men kulturutbyte i egentlig mening betyder reci- sig själv och omvärlden blivit stämma fattisom en procitet, inte bara enkelriktad påverkan. I Sverige är Som tur är håller svenskarna ställningarna, gare. men man väl medveten om att otaliga impulser har mot- de kunde ändå inta offensiv attityd just i en mer tagits utifrån, i första hand [men inte uteslutande kulturellt avseende. De åberopar hellre modernite-

från Tyskland, Frankrike, England USA senare. tens och demokratins landvinningar teknologi, - Däremot tycks det råda visst tvivel att har medicin, social ingenjörskonst, jämlikhet, jämställdom man haft någonting i gengäld. den svenska debat-I het, miljövärn. Kanske ärdet dags lyfta fram kulatt ge att ten brukas och missbrukas den förlamande tur och blåsa bort egendomliga mindervärdescen- - att trum-periferi-modellen, som framställer Sverige komplex. Dessaberor troligen landets storlek, och som ett utsatt och avlägset land i utkanten civilisatio- visst är befolkningsunderlaget smalt, kultur har av men långt från s.k. kulturcentra. Detta sätt ingenting göra med kapplöpning eller kraftmätnen, att reso att nera gör inte rättvisa åt det dynamiska och det ömse- ning, där den största vinner, den kan enbart bedösidiga i kulturprocesserna. Sverige och Norden över- med hjälp kvalitativa, civilisatoriska kriterier. mas av huvudtaget ingår gammalt i ett nätverk. De En omständighet är rädslan hos många sen annan svenmottagna impulsema har sågott aldrig lett till skar att verka nationalistiska eller provinsiella, även som okritisk efterapning eller blint anammande. Det många gärna gräver där de står. Ingenting är om

Särart och internationalisering någrareflektioner utifrån

ändå naturligare söka sina rötter. Det kan inte angelägen uppgift, inte för att skapa ett alternativ

än att likställas med bygdenarcissism eller plaskande i ank- till det övriga Europa utan för att kunna möta det

dammen. Dessutom är kulturen i Norden traditio med största möjliga tyngd. Internationellt sett åtnjunellt knuten till regionerna. Det befängt för- Norden ett stort förtroendekapital, borde

vore att ter som neka de lokala formernas betydelse. Hela den nordis- desto användbart om man går i samlad

vara mer ka skönlitterära traditionen, t.ex., visar att det finns trupp.

motsättning mellan regionalism och interna- Men att förstå andra förutsätter först att man föringen tionalism, mellan djup lokal förankring och univer- står sig själv och vad står för. Därför förblir den

man sell giltighet. inre cirkeln, den svenska,viktigast alla. Om sven-

Varje människas identitet består egentligen skarna inte värnar sitt kulturarv är det väl inga

av om

knippe olika identiteter och tillhörigheter andra skall göra det för derasräkning. Med kulett som som bildligt kinesiska askar. Kalmarit, inte här minnesmärken och andra objek-

sett påminner om turarv avses smålänning, svensk, nordbo, europe, kanske tiva spår från det förflutna, utan snarare en immate-

t.0.m. världsmedborgare, kan allt detta riell verklighet, den konstellation intellektuella

man vara en av gång, i den ordningen. I Sverige har frestelsen och känslomässigaföreställningar den egna kul-

men om tydligen varit hoppa mellanlänkar för turtraditionen, i det kollektiva medvetandet blir

stor att över som

hitta genväg från det nationella till världsom- identitetsbärande och identitetsskapande. För inte så att en fattande internationalisering. Man har sig länge sedan intresset minst sagtljummet, och det

gärna tytt var direkt till USA fördjupa sig i det europeiska närmast opassande suenskhetentill

utan att var att ta upp sammanhanget. Även den första cirkeln utanför, debatt. I dag har pendeln svängt,inte minst grund

den nordiska, har ofta hamnat i skymundan. Den den Europas omstrukturering frambring-

av oro som nordiska samkänslan uttrycker sig tydligast när Känslan otrygghet inför det främmande kan

ar. av nordbor råkar träffas söder Danmark, leda till villovägar, den har också fördelen att

om annars men finns det alltjämt psykologiska låsatt forcera mellan till reflektion. Och då framgår det klarare att

mana brödrafolken. För utomstående betraktare står den nödvändiga beredskapen för att hitta sin plats i

oss det tvivel Norden, dessmångfald till utvidgad värld utan att förlora sig självär att besit-

utom varje att en

äger grad homogenitet, beroende på ta fast identitet och att hysa den övertygelsenatt trots, en stor av en jämförbara historiska öden, kulturell för- vad stårför har ett värde.

gemensam man ankring och delade värderingar. I många avgörande Om språk är hörnsten för både och

en gruppens internationella frågor brukar de nordiska länderna individens identitet och självkänsla, har historisk

och ungefär sätt. Därför är och kulturhistorisk insikt också avgörande beagera reagera samma en det förvånansvärt det inom Nordens gränser allt- tydelse. totalitäraI stater har ofta trängt undan

att man

finns outnyttjad potential för handlings- eller friserat folkets historia för att lättare manijämt en kraftigt samarbete. Att förstärka den pulera människorna. Ingenting sådant i demokrat-

gemensamma kulturella plattform redan finns borde iska länder, däremot tendens att försumma det

som vara en en

2 [4-0153

14 Jean-FrançoisBattail

kollektiva minnet. Det kan t.0.m. motiverat Det svenska kulturarvet betingar också i hög grad anses att kapa förtöjningarna med det förflutna, så Sverigebilden utomlands. Varför läser svenska att man man får fria händer för att förutsättningslöst arbeta för utanför Norden, varför sig till Sverige tyr man morgondagen. En sådan framtidsinriktad ideologi överhuvudtaget Uppenbarligen är motivationen liknar dock själwållad amnesi. Historia behöver nästan alltid kulturell I Frankrike har var- av art. t.ex. ken uppfattas hinder eller reduceras till det Geijer och Tegnér på 1830talet, Selma Lagerlöf som antikvariska. Varje generation måste tillägna sig och och Strindberg kring sekelskiftet, Lagerkvist,

återskapa den, inte bara för att den belyser det Dagerman, Ingmar Bergman varit utomordentligt som har varit, utan också för att den hjälper att bana väg framgångsrika ambassadörer, i hög grad utforsom genom att klarare insikt våra gränseroch möj- mat vår uppfattning Sverige och svenskarna. ge om om ligheter. Vad är svenskheten, den ter sig i dag, Den årliga utdelningen Nobelpriset spelar också som av om inte summan av beteendemönster och implicita viktig roll och påminner att ett befolknings en om antaganden som utformats av sekellånga mässigt mindre land, är belastat med ett kolo processer. som Svenskarnas nyväckta intresse för historia är glädjan- nialt förflutet, kan fylla viktig funktion ojäen som de. Historielösheten kan visa sig farlig. Ett obrukat vig kulturförmedlare. Man kan undra varför fält hamnar lätt i rövarhänder. Demagogerna är Sveriges marknadsföring utomlands bygger mer aldrig att ersätta den kritiska, resonerande, symboler förmodas vinnande kungahuset, sena som vara vetenskapliga återerövringen det förflutna med dalahästen, tennisspelare o.d. än just kultur i av en ideologisk historieskrivning att legiti- egentlig mening, ändå utövar obestridlig som avser som en mera vad som helst, framför allt övergrepp mot dragningskraft.

andra. Därför har historieundervisning oumbär- Denna dragningskraft är ännu större när det en kritisk funktion att fylla i välfungerande visar sig att Sverige eller rättare Norden äger en sagt demokrati. Mer än kanske något annat land har kulturformer är obefintliga eller föga utvecklasom Sverige,i detta avseende,uppvisat beundransvärd de deti övriga Europa. Själva uppfattningen kulen om antropologisk ambition. Skolschemat i historia tur, omfattar all mänsklig odling, inte bara grädupp- som tar alla de mänskliga samhällenas utveckling allti- dan inom litteratur, konst eller vetenskanutgör ett från antiken till våra dagar. Medaljen har dock särskiljande drag. I Frankrike, där den elitistiska en baksida. Detta världsomfattande tilldelar alltjämt är dominerande bland de intellektuelprogram synen ytterst litet utrymme till det nordiska och det har f.d. kulturministern Jack Lang kritiserats för svenska detsamma gäller litteratur- och kulturhistoria, att han försökte utvidga det kulturella fältet till att vilket medför risken att barnen får alltför suddig även innefatta mode, industridesign, gastronomi en uppfattning om den tradition de har sina rötter En frontlinje drogs mellan två kulturuppfattm.m. Närhetsprincipen borde faktiskt gälla i alla ämnen ningar, den traditionell och snäv, den andra ena som såpåtagligt är bärare identitetsskapande ele- modern och mediainriktad. De stridande av parterna ment. tycktes inte att ett tredje och helt annat ens ana

Särartoch internationalisering någrareflektioner utifrån -

alternativ kunde finnas utanför denna parisiska graden teoretisk utbildning eller social oavsett av motsättning. status. Den enskilde har fått utökade möjligheter att

Ett studiebesök Sverige hade varit nyttigt. delaktig i sitt samhälle, vilket har bidragit till att i nog vara Där hade de mött begrepp folklig folklighet, demokratin ett reellt innehåll, inte bara formellt. som som ge faktiskt varje form översättning. Det fran- Det är uppenbart att klyftan mellan elitkulturen trotsar av ska ordet populaire, står närmast, bär helt och gräsrötterna är långt mindre i Sverige än i det som andra konnotationer och därför direkt missvisan- övriga Europa. Visserligen kan diskutera huruär man de. Kanske saknar 0rd för företeelsen saknas. vida folkbildningens grundidé är specifikt nordisk, vi att Eller det så folklighet likställs med folklore eftersom likartade tankegångar kan spåras hos är att och endast tillskrivs marginell ställning I brist teoretiker från skilda horisonter och från olika epo en erkännande lever den liv utanför det defini- ker. Deras drömmar förblev emellertid skrivett som rena kultur. Proletärförfattare har funnits hos bordsprodukter, medan det Norden förunnat eras som var derasverk har aldrig vunnit insteg i våra lit- steget ut från utopi till verklighet. Kanske är oss,men att ta annaler, än mindre i skolböckerna. För konti- det så att glesbefolkade länder är mer tvingade än terära nentaleuropéer riktar blicken mot Norden är andra att optimalt utnyttja de befintliga resurserna, som därför mötet med folkligheten sällsynt och beri- såväl mänskliga materiella, men det återstår då en som kande upplevelse. Bättre sökarljus för närma sig hitta den rätta formeln för att tillgodose till att att den nordiska kulturen får leta efter. Tom. svårförenliga krav. Verksamheten skulle vara man synes Nordens historia har fått sin särprägel så förgrenad och decentraliserad möjligt ett ett sätt av som mötet mellan makten och folkligheten. Sådana villkor för att individens frihet och ge utrymgynna aspekter väcker och uppmärksamhet åt lokala initiativ medan effektiviteten krävde intresse utom- me lands för de öppnar oanade horisonter och därför att den skulle genomorganiserad riksplanet. att vara till eftertanke. Vidare skulle försöka uppnå största möjliga manar man I sådant perspektiv utgör folkbildningen bredd utan att för den skull pruta kvalitetskrav. ett en utmärkt för social kultur, eller Norden lyckades faktiskt lösa dessasvåraekvationer exponent en typ av kulturell demokrati, saknar motstycke söder på sätt alltjämt är ett föredöme för det övrisom ett som sundet. Kunskapsförmedling är inte allt, Europa. Folkbildningens grundfilosofi visar sig om person- ga lighetsutveckling och medborgarfostran hör också inte alls förlegad, snararetvärtom, och den kan moti-

till bilden. Humanistiska grundvärderingar och livs- såväl humanistiska utilistiska skäl. I veras av som dugliga kulturformer har fått stor spridning dessatider vacklande konjunktur intar vuxenutgenom av organisationernas folkupplysning och utbud akti- bildningen och bildningen en stor strategisk beav - - Arbetssättet med det kunskapssökande sub- tydelse. I kanske redan i dag, ställer snabba viteter. morgon, har medfört umgängesformer och och ständiga samhällsförändringar allt större krav jektet i centrum kommunikationsmönster bryter hierarkierna livslång inlärning. Snävt yrkesinriktade omskolsom och bäddar för ökad respekt och tolerans andra, ningsåtgärder, än nödvändiga, räcker inte till. mot om

I6 Jean-FrançoisBattail

Ökad flexibilitet, kommunikativa färdigheter, initia- längre fram 149, än gång utan förklaring. Det

en tivkraft, förmåga att sätta saker och ting i ett ändå intressant vad här

sam- vore att veta som menas. manhang, ger också konkurrensfördelar, för att inte Riksteatern, t.ex., illustrerar väl den levande länken tala om den rent humanistiska dimensionen. finns mellan elitkultur och folkkultur före-

som -

Ett regionernas Europa är tydligen fram- ningstanken ligger bakom hela organisationen. En marsch, samtidigt nationalstaterna, länge del dess utbud kan omöjligen produceras

som som stor av ute varit dominerande enheter, håller på att försvagas. landsbygden. Förutom talteater kan de årligen Den gamla motsättningen mellan centralisering och 300 besökta uppleva musikteater, dans

orterna decentralisering ställs sin spets Risken med med inget mindre än Cullbergbaletten, föreställ-

nu en stark nationalstat är att mångfalden dämpas, att ningar för barn och för hörselskadade, för

unga, Standardisering och byråkratisering lämnar allt min- minoritetsgrupper, i synnerhet finskspråkiga. Därtill dre utrymme för kreativ handling på det lokal pla- kommer rådgivning och hjälp för folk-

amatörteater, net. andra sidan är det bara ovanifrån effek- upplysning med studieverksamhet, utgivning

man av tivt kan bekämpa de kulturella ojämlikheterna mel- böcker och tidskrifter, Tvärtemot vad utredar-

m.m. lan olika regioner att föra ut kulturen eller tycks antyda ligger kanske styrkan hos

genom na vissaformer kultur till miljöer eljest riskerar Riksteatern i kombinationen fast ryggrad och

av som av en att vara utan. En balansgång måste hittas mellan decentraliserade aktiviteter. Att den har sitt säte i krafter nedifrån och ovanifrån. I detta avseendehar Storstockholm är lättförklarligt praktiska skäl,

av Sverige uppenbarligen hittat framkomlig väg. rent principiellt kunde den lika väl hålla hus i

en men Bekräftelsen därpå finns i den till stor del Skinnskatteberg. Hela folkbildningssystemet uppvi-

uppskattande rapport från europeisk expertgrupp, förresten struktur, dvs. hög grad

en sar samma en av som bl.a. betygar sin aktning för kulturspridningen i central organisation också lokal förankring,

men en landet: När det gäller deltagandet i kulturlivet aktörerna handlingsfrihet.

som ger i regionerna stor måste det stor nationell framgång att kul- Decentraliseringen är eftersträvansvärd, den

sessom en men turen i Sverige nått ut så brett socialt sett Statlig får inte upphöjas till mirakelmedicin. Det har jag kulturpolitik i Sverige,Kulturpolitik i Europa 2:2, Ut- kunnat konstatera i mitt hemland. Fram till 1988

var bildningsdepartementet, 1990, 159. Det sig jag övertygad folkbildningen okänd

ter om att var en desto mer förbryllande att läsaföljande i företeelse i Frankrike, tills jag i Le Monde fick

samma rap se en port 95: De stora landsomfattande turnéorgani- hel annonssida där flera hundra ideella småföreningsationernas Riksteatern och Riksutställningar] bad presidentkandidat Mitterand att stödja deras

ar verksamhet förstärker paradoxalt nog den centra- folkbildande aktiviteter han blev omvald.

om lism de har till uppgift att bryta [min kursiv]. Det Denna vädjan visade det fanns eldsjälar

att gott om är för mycket sagt,eller för litet. Förgävesletar efter bästa förmåga försökte göra punktvisa

man som efter belägg för denna påtalade paradox, det enda insatser,den visade också, tyvärr, att dessaseffektivi-

man hittar är en upprepning av samma påstående tet och genomslagskraft ytterst begränsade.

var

Särart och internationalisering någrareflektioner utifrån I7

Låt kvar i Frankrike. Allmänt till- Ingenting är perfekt i denna värld, och även de bästa

ossstanna ett tag skrivs fd. kulturministern Jack Lang förtjänsten intentioner kan slå fel, enstakaolycksfall i arbe-

att men ha minskat orättvisorna mellan Paris och den kultu tet kan inte legitimera att man kastar ut barnet med

rella öken regionerna länge ansågsvara. Hur badvattnet.

som åstadkom han denna lilla revolution, Pådet kulturella planet har svenskarna ingenting

om inte genom

tillgripa centralt styrda medel. Centraliseringen att frukta den europeiska integrationen. Spöket att av och decentraliseringen är kanske mindre oförenliga nivellerande EGkultuf hör, liksom råttan i

om en

kan såvida det finns strä- pizzan, till vandringsmyterna. Däremot kan vår kul än man tro, en gemensam

till regionalisering och ytterst till demokratise- turella identitet försvagas av den massproducerande van

hos de inblandade aktörerna, de än håller underhållningsindustrin. I kampen mot förflackring var hus. Sverige, också tradition är ett centralise- ningen är vi hänvisade till osssjälva,dvs. till vår egen

som av

land, har enligt de flesta utländska bedömare kultur. Och då har vi inte råd med hemmablindhet. rat lyckats hitta originell balans mellan rationalitet Svenskarna tycker visserligen denna folkliga kul-

en om och anarki, stark och frihet PO. Enquists 0rd. är landets kännemärke, de är från

stat tur som men Bakgrunden härtill tycks mig denna livsdugliga barnsben så vid dessyttringar att de inte längre

vara vana folklighet tidigare i brännpunkten. sätter rättmätigt pris dem, lika litet på den

som satts som Mittfältet starkt, det finns bryggor luft de andas. Kulturens avgörande betydelse får

är gott om som länkar människor och och inte underskattas. ljusetI de dramatiska händelser

grupper samman, vetan- av det smal elit, tack gammal och utspelasi Östeuropa vet vi att den kulturel-

ägsinte av en vare en som nu, ädel tradition popularisering och kunskapsför grunden är det finns kvar när allt annat rasar

av som medling. Väl beprövade instrument skall inte skro samman.

tas, de behöver bara justeras, anpassasoch förbättras.

Förnyelseoch kontinuitet 19

Biörnstad

Margareta

Samhällsförändring och kulturmHjö

20 MargaretaBiörnstad

Ställd inför frågan om kulturens roll i början förändrats och därmed villkoren för odlingslandskaav 2000-talet är det naturligt för mig att ta utgångs och bebyggelsen landet. pet punkten i kulturens fysiska uttryck vi möter Att jordbruk och jordbrukspolitik kommer som att dem i bebyggelsen och ute i det öppna landskapet aktuella debattämnen också vara i början av nästa Under de dryga 40 år somjag har arbetat med kultur- sekel är jag övertygad liksom kommer om att vi att frågor har det hänt mycket, det är knappast någon uppleva ytterligare nedläggningar perifera delar i överdrift att sägaatt utgångspunktema för kul- de gamla odlingsbygderna. delar landet en av I vissa av turmiljövård i dag är helt förändrade. är vi faktiskt tillbaka till den gårdsstruktur väg Kan vi då förutse vad händer framöver Det fanns under järnåldern. som som är sex år kvar till sekelskiftet. Blickar vi bakåt lika Det innebär det också fortsättningsvis komatt många år leder det till 1987.Redan den tillbakablick- behövas särskilda mer att insatser om vi vill bevara en visar hur svårt det är att spå framtiden. Vem delar odlingslandskapet direkt lönom av som inte är anade då vilka dramatiska händelser vi skulle för jordbrukaren. Men jordbruket kommer upp- samma leva i vår omvärld med kommunismens fall i Öst- finnas kvar. Alla erfarenheter att från detta sekel Europa, de baltiska folken frigörelse och Sveriges och dessjordbruksreformer visar att jordbruket och

EG-ansökan. dess har uthållighet förmåga utövare stor och till Men det finns naturligtvis tendenser kan omställning. sorr1 ge vägledning även personliga ställningstaganden Även med om ett fortsatt jordbruk kan vi emellertid och önskemål också färgar ett försök att platt- vänta förändringar på landsbygden. Nedge en oss form för tankar kring kulturlivet i början nästa dragningen inom offentlig sektor kan slå hårt av t.ex. sekel. hushållen eftersom kvinnor syselsatmot många är Vad är det då för något kan ha betydelse för inom vårdyrkena. Till det skall läggas som ta en osäkerhet synen på kulturvärdena i vår vardagsmiljö, i städer de små samhällenas utveckling. om Kommer de att och mindre tätorter och landsbygden i leva vidare eller drabbas de runt om så småningom av den landet Jag har valt ut några frågor jag vill fun- fortgående urbaniseringen som och centraliseringen dera kring utifrån mina erfarenheter. De handlar i Med fortsatta rationaliseringarkommer ännu om struktur, sysselsättning och ekonomi också hus att bli över i självajordbruksnäringen. Men men mer om attityder. bostadshus och hel del ekonomibyggnader en och En fundamental fråga för kulturmiljövården lokaler kan förhoppningsvis är återanvändas om självklart människor bor och arbetar. Skall kul- dagens tendens nämligen var står sig, att en del männisturvärden kunna bevaras och vårdas i någon större kor med andra yrken än jordbrukarens miljöskäl av omfattning måstede användas och brukas. Att beva- väljer bosätta landsbygden. innebär att sig Det i ra musealt kan aldrig gälla mer än ett fåtal objekt sin tur att befolkningssammansättningen påverkas.

och miljöer. Det är något vi haft anledning att Vi får fler människor med specialiserad utbildning

reflektera över när jordbrukets villkor successivt och vida kontaktnät kommer som att delta i och

Samhällsförändringoch kulturmiljö Zl

lokalsamhället. Risken dock järnvägen Mälaren är det mest storskaliga påverka är stor att anta- av runt minskar. exemplet borde kunna leda till markerad let människor i glesbygden som mer och samhällen har under de flerkämighet i den urbana miljön och därmed större I städer vi senaste upplevt genomgripande förändringar. Det gäller möjlighet för människor att friare välja bostadsort åren lokalisering också hanteringen inom region Men den generellatendensen är ytternybebyggelsens men en

de centrala delarna. De nybyggnadsprojekten ligare centralisering. av stora mark har minskat kraftigt. l stället har Min beskrivning ett tänkt scenario antyder jungfrulig av halvcentrala delar. äldre industri-, dels form konsolidering, dels ytterligare intresset ökat för I en av en kommunikationsområden har urbanisering vissa regioner. Den rymmer också hamn- och en om- av vandling inletts med sikte både pâ bostadsbebyggel- förändringar och hot förändringar. En stora om centrumfunktioner och småskaligt företagande. sådanmed direkta konsekvenser för den fysiska milse, del industrier har flyttat till perifera jön är den allt snabbare omstruktureringen av En stora ut nya kontorsarbetsplatser. Också i näringslivet och inte minst industrin. De ekonomisområden liksom stora samhällena tendenser. ka krafterna och vårt starka beroende omvärlden centrala delar av ser vi nya av eller byggs får små- innebär både enskilda företag och hela branscher Varuhus läggs ner om, vi mer att också mycket snab struktureras eller läggs ned. Byggnader och milbutiker och restauranger men om företagsbilden. Ansträngningar jöer överges, ibland rycks grunden för hela sambare förändringar i för öka andelen bostäder i city- hällen bort. Hittills har takten i omstruktureringen görs att t.o.m. rena upplever förtätning stads- ökat. Allt talar för att detta är verklighet vi komområden. Det vi är en av en

områdena punktsvis kan innebära mycket stora att leva med. som mer avseendenockså tendens bort Det starka internationella beroendet, fusioner förändringar. I vissa en från det strikt funktionsseparerade samhället. för att skapa större enheter och önskemålet om när-

Användningen de centrala delarna ändras.De het till de större marknaderna i Europa, har redan av platser för effektiv lett till ledningen för stora företag flyttar, Asea blir mer mötesplatser än varuan- att trend knappast kommer till Schweiz, Svenska Cellulosa till Stockholm. skaffning. Det är en som

brytas och förstärks arbetslöshe- Förutom risken för nedläggning är det inte osanno att som snarast av mycket aktiva likt företagens intresse minskar för den ort där ten. Det ökade antalet pensionärer att förstärka karaktär platser för självaproduktionen ligger och därmed ocksåför den kan också centras av och kulturupplevelser. verksamhetens historia och bebyggelse. Det möten egna konsekvenserna de finns också latent hot mot städernas centrala Till detta skall läggas av my- ett dag utbyggnad delar. l dag rivs inte mycket. Men risken för nya rivcket stora satsningama som i görs kommunikationerna. Kortare restider och bättre ningsvågor är knappast eliminerad utan kan vara ett av allmänna kommunikationer innebär framför allt i faktum vid högkonjunktur. en ny städer och För människorna individer står sysselsättsödra och mellersta Sverige att tätorter som dag kan fungera nätverk Utbyggnad ningen i Alla hoppas ekonomisk effektivare än i i centrum en

22 MargaretaBiörnstad

uppgång som kan skapa arbete. Men även det följd kostnaderna för drift och undermer om en av att en sådan kommer talar allt i dag för att framtidens håll stiger och den offentliga sektorn krymper att arbetsmarknad kommer att annorlunda ut än vad sin verksamhet Men jag kan också uppfatta det se som vi varit vana vid under efterkrigstiden. Den tekniska ett sätt bryta isolering och skapa sociala att nya nätutvecklingen ställer allt större krav på grundutbild- verk, kanske ett sätt att leva när arbetsplatsernas ning och ständig fortbildning. De snabba föränd- sociala roll minskar. Särskilt tydligt kan uppleva vi ringarna inom näringslivet, men också i ökande grad de signalerna i ungdomens intresse för mötesnya inom den offentliga sektorn, innebär samtidigt att platser och kulturevenemang, intresse de ett som det kommer att bli mindre vanligt att ägna sin yrkes- människorna delar med många de invandraunga av verksamma tid åt ett enda företag eller enda de svenskarna från sina hemländer bär med sig en som bransch. Risken är också stor att många dessutom utpräglade urbana traditioner. mer kommer att uppleva längre eller kortare perioder En tendens anknyter till den annan som nya av arbetslöshet. miljömedvetenheten också hänger men samman Från denna snabbskiss några grundläggande med ökad egenverksamhet är det växande intresav en förutsättningar kan det finnas anledning funde- för materialfrågor och för hantverk och hantatt set ra över hur människor på förändringarna, verkstraditioner. Den industriella produktionens reagerar vad det finns för attityder i dag som kan säga överlägsenhet har fått sig några knäckar och plötsoss något om kulturens roll i början nästa sekel. ligt kan vid byggnadsstyrelsens avskedsseav man som En tendens jag tycker mig är ökande minarium den gångna hösten höra hela byggsektorn som se ett intresse för miljöfrågor i vid bemärkelse och vilja tala vikten följa den verksamheom av att upp egna hos många människor att själva hjälpa till i miljöar- utvärdera och dra lärdom erfarenheter. ten, att av betet. Här finns intresset för kretsloppstänkande, Det erfarenheten det praktiska arbetet, ett är i av meto för återanvändning men också för en bebyggelse- der och material, människans vardagliga reflexioner miljö i mänsklig skala och med kvalitet. lyfts fram igen och roll vid sidan den som ges en av När det gäller bebyggelse och byggande är det kunskap forsknings- och utvecklingsarbetet som tydligt attmänniskor har blivit mer intresserade av förser ossmedl

helheter, inte bara den bostaden utan hur Det ökade intresset för kulturmiljön föregna är nära området bor i ut och fungerar. Ljus och luft bundet med miljöintresset I den äldre miljön man ser i stort. som var slagordet på 30talet är inte sådominerande finner människor i dag mycket det värdeav man i dag. Man vill förutom bra bostad ha tillgång till sätter mänsklig skala,variation, naturmaterial, ofta en affärer och serviceav olika slag,till kultur i olika for- också naturliga mötesplatser eller i vägkortorget mer. Det är en sorts grannskapstänkande med tydli- set, vid järnvägsstationen eller framför det gamla gare urban inriktning än tidigare. brukskontoret. Men i dagens intresse för kultur-

Samtidigt finns det allt fler inslag egenaktivi- miljön ligger också tonvikt på ordets första led. av en tet, gemensamt arbete och delaktighet. Till en del är Behovet historiskt perspektiv har ökat och av av

Samhällsförändringoch kulturmiljö 23

sammanhang, inte bara här och också dag. Samtidigt kan vi iaktta attityd från nu utan sam- en ny sambandet bakåt för förstå bakgrunden till dagens hällets sida där kulturen sätts in i ett regionalpoliatt händelser, den miljö och sociala och kulturella verk- tiskt perspektiv. Kulturen tilldelas roll i utvecken lighet vi själva lever Det handlar identitet lingen inte minst i län och kommuner. Den blir som om både individuell och kollektiv i situation när instrumentell. Syftet är att bibehålla eller förstärka - - en internationalisering och snabba strukturförändring- de positiva inslagen i samhällsmiljön som gör att har ändrat förutsättningarna för många männis- människor trivs och att företag finner platsen eller ar kors liv. ldentitetsbegreppet har samtidigt blivit området attraktivt och värt att satsa för framtimer komplext. I dag lever många uttalat än tidigare den. mer med flera identiteter. Vi har vår familjeidentitet Runtom i landet pågår för närvarande utveckockså yrkesidentitet. Många har stads- lingsprojekt detta slag. Initiativet kommer från men en en av identitet identifierar sig också starkt med den länsstyrelser, landsting och kommuner. Förutom att men bygd där de födda eller bor på fritiden. För alla allmänt förstärka kulturprofilen finns i flera projekt är invandrare Sverigeoch minst för deras barn är tydlig inriktning mot ökad turism med stark i inte en en naturligtvis den dubbla identiteten ännu starkare betoning de kulturella inslagen. av markerad. Att identitetsfrågan för lång tid kommer Här möter vi ett samhällsintresse som bygger central fråga uppenbart. Likaså är det och litet annorlunda medvetenhet kultuatt vara en är en ny om fråga kräver uppmärksamhet. roll för människors välbefinnande, kulen som stor rens som ser Ett exempel på effekten våra olika identiteter och kulturmiljön drivkraft för ekono av turen som en det över hela Europa växande intresset för odlings misk utveckling och sysselsättning. Det är en syn är landskapet Jagtänker då inte på den kamp bön- gradvis vuxit fram och har fått starkt som som som derna och deras organisationer för för jordbrukets genomslag internationellt. Det politiska intresset är överlevnad de starka reaktioner vi kan uppenbart. Men också kommersiellt kan vi se ett utan som från människor i städer och större samhällen ökat intresse för kultur och kulturverksamhet och notera utnyttjar odlingslandskapet sitt fritidsom- för kulturmiljö. som som râde. De vill bevaradet traditionella landskap de gjort Vart leder dessafunderingar kring tendenser och

till sitt. utveckling Vilka blir kraven kan riktas mot kulsom 1970-talet formulerade de kulturpo- turpolitiken Om jag begränsar perspektivet till kul- När man litiska målen ingick de led i välfärdspoli- turrniljövården tror jag det är tre frågor som kommer som ett en tik förutsätter inte bara materiellt utan att stå i centrum, dels kunskapen kulturarvet, som att ett om också kulturellt välstånd kommer alla till del. dels underhållet och vården kulturminnen, bebygett av Målet varje människa möjlighet till rikt gelseoch landskap, dels kopplingen mellan identitet var att ge ett kulturliv, själv kulturellt aktiv och och miljö. Även kunskapsfrågan är central inte varierat att vara om känna tryggheten i miljö kontinuitet. minst för att kunna ta ställning till urval och prioriteatt en som gav Detta övergripande mål för mig lika självklart i ring, har jag valt att koncentrera mig de andra två. är

24 MargaretaBiörnstad

Med ett minskat intresse för fastighetsförvaltning i Genom skattereformen försvann den avdragsrätt samhällets egen regi och fortgående strukturom- tidigare funnits för underhållet jordbrukets en som av vandling som leder till utslagning kulturhisto mangårdsbyggnader. Många egendomar av av stort riskt viktiga byggnader och miljöer blir ansvarsför- nationellt intresse och med kulturhistoriskt värdedelningen central fråga, ansvarsfördelningen och fulla huvudbyggnader, bl.a. de gamla fideikommisen villkoren för att bevara och vårda kulturmiljön. En har därmed hamnat i sikt helt ohållbar sen, en självklar utgångspunkt måste att det vi vill situation. Ofta handlar det överstora byggnader, vara om bevara så långt möjligt också brukas, att vården ibland verkliga kräver hantav monument, som ett kulturvärdena fungerar integrerad del verksmässigt underhåll. som en av byggnadsunderhållet eller bruket marken och att Underhållet dessa hus går långt utöver vad av av det är många delar brukarsynpunkt kan finna rimligt. Det som ansvaret. man ur är Så fungerar det i dag och så måste det kanske därför helt jämförbart med vården värdefulla av ännu tydligare fungera i Men systemet för- delar odlingslandskapet där konmorgon. av staten genom utsätter att samhället stimulerar till insatser för trakt med de enskilda brukarna betalar för forten bevarande. Samhället måste möta människors intres- satt hävd Den tidigare avdragsrätten kan sessom en seoch vilja till insatser med rimliga villkor. Dit kontrakt, har I stället hänviegna sorts som nu sagtsupp. har vi ännu inte nått. Visst finns det i dag både lega- ägarnatill det statliga byggnadsvårdsanslaget sas som och ekonomiska instrument just syftar till att därmed har fått kraftigt ökad belastning och som en skapa incitament hos ägare och brukare för under- dessutom inte fungerar särskilt bra för den typ av håll och vård. Intressant i sammanhanget är den dis- löpande underhåll det här är fråga som om. kussion som fördes i anslutning till besluten Planering och prioritering blir i alltför hög grad om en jordbrukets omställning och som ledde till inrättan- myndighetsfråga i stället för det kulturhistoriskt att det av ett nytt anslag för bidrag till landskapsvård. betingade underhållet och dess finansiering fogas in Med detta slog fast princip, nämligen naturlig del egendomens förvaltning. Att man en att som en av jordbrukare som gör särskilda insatser för att vårda åter skapa former för skatteavdrag är därför enligt kulturvärden, utöver vad primärt krävs för minmening nödvändigt. som jordbruksdriften, skall kunnna ekonomiskt stöd Men underhållsfrågorna och samspelet mellan för dessainsatser. Samhället betalar för en nyttighet. underhåll och ersättning för att t.ex. förhindra riv-

Ser vi på andra delar av kulturmiljön fattas ning måste också generellt till diskusmer tas upp trots välkomna förstärkningar det statliga stödet sion vid ekonomisk uppgång vill förhindra av om en mycket för att ge de rimliga villkor är nödvän- situationer där samhället inte kan försvara viktiga som diga. Jag skulle också vilja påstå att vi saknar hel- kulturvärden. De gäller både de grundläggande kraen hetssyn på fördelningen det ekonomiska underhåll bebyggelse och de ekonomiska av ansva- ven av ret. Ett exempel belyser detta är slotts- och herr- förutsättningarna för underhåll. som gårdsmiljöerna. Även det i dagens lagstiftning finns om ett

Samhällsförändringoch kulturmiljö 25

underhållskrav såkan eftersatt underhåll bli ekono- säkerhet att innebära att vi får fler sådanaprojekt att miskt gynnsamt för fastighetsägaren i situation ta hand Det handlar i allmänhet om egendom

en om. när ägaren vill riva och bygga nytt samhället har varit privatägd. Mycket aktuella är industri-

men som vill bevara. Anledningen är ersättningsbestämmel- miljöer där den industriella basen har försvunnit.

direkt premierar nybyggande. Genom att Problemen är välkända. Men trots utredningar serna som ersättningskraven inte prövas i förväg leder bestäm- och diskussioner under lång tid saknas politiska melserna också till osäkerhet hos kommunerna och ställningstaganden. Det gäller å sidan att finna

ena motverkar därmed rent allmänt ett bevarande. Alla lämpliga huvudmän för anläggningarna,å den andra erfarenheter hittills visar att det behövs ett nytän- att finansiera vård, underhåll och upprustning. kande. Eftersom stat, landsting och kommuner är alltmer

Det kan dessutom finnas anledning att fundera obenägna att förvalta kulturminnen och miljöer i

generellt kring det statliga stödet till underhåll myndighetsform har det blivit särskilt angeläget att mer och vård kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. dels finna modeller för förvaltning i stiftelseform

bostadslånesystemet baseras eller motsvarande dels bättre ekonomiska villkor, Efter avvecklingen av det statliga stödet i huvudsak bidrag. Förslag t.ex. genom gynnsamma skatteregler.

som från tid till har förts fram att utnyttja Också när det gäller sådana musealt bevarade

annan om skattelagstiftningen och taxeringen ett komple- anläggningar av nationellt värde leder avsaknaden av

som ment till befintliga stödformer eller ekonomiskt rimliga lösningar till en våldsam press

som en mer grundläggande stödform har i allmänhet förkastats. översyn av det statliga byggnadsvårdsanslaget.

en Också här behövs förnyad diskussion. Be- De stora tillskotten sysselsättningsmedel under

en av skattning skulle också kunna användas preventivt de senaste åren har gjort det möjligt att förhindra för att minska intresset för hårdare exploatering katastrofer. För att långsiktigt kunna säkerställa

rena

i våra äldre stadskärnor. redan de allra värdefullaste kulturmiljöerna t.ex. av

Särskilda problem knyter sig till kulturminnen monumentkaraktär är det emellertid nödvändigt att och kulturmiljöer har förlorat sin ursprungliga dels skapa bättre ekonomiska villkor för den löpan-

som användning och inte heller kan återanvändas de förvaltningen, dels ersätta dagens alltför syssel-

som för ändamål. Anledningen kan svårigheter sättningsberoende system för investeringar i kultur-

nya vara att på kort sikt finna lämplig återanvändning miljöer med ett tydligare statligt grundansvar. För

en eller att anläggningen har högt kulturhistoriskt, mig är det naturligt att investeringar i nationellt

se vetenskapligt ocheller pedagogiskt värde att den viktiga miljöer satsning kulturell infra-

som en en bör bevaras monument eller struktur jämförbar med investeringar i vägar och

som museum.

Sedan gammalt finns hel del anläggningar oändligt mycket billigare.

en av järnvägar men det slaget i samhällets ägo eller förvaltade Vid sidan finansieringsfrågorna ser jag

av sam- av hällsstödda eller institutioner. Struktur- informationen och rådgivningen en strategiskt

museer som omvandlingen har inneburit och kommer med all viktig fråga för nästa sekel. Jag tänker då inte

3 l4-0l53

26 MargaretaBiörnstad

informationen kulturarvet det skall jag åter- allmänheten för skyddet kulturmiljön och det

om - av se komma till senare utan rådgivning till alla de som legitimt att fastighetsägare försvarar dessa vär-

aktörer som kommer att engagerade vårdeni den i sitt grannskap. Den nuvarande trenden, att

vara av kulturminnen och miljöer, rådgivning om metoder politikerna drar sig tillbaka från att styra bebyggeloch material för vård och underhåll. seutvecklingen, måste samtidigt brytas. Miljön

är en

Klarar inte marknaden av den saken Nej, det vet fråga angår alla.

som oss vi av erfarenhet: vi kan inte lita marknaden. När det gäller den andra frågan, sambandet mel- Anledningen är kanske framför allt tidsperspekti- lan identitet och miljö, finns det anledning att vet. Marknaden arbetar naturliga skäl med ett påminna den betydelse för människors identitet

av om kort perspektiv särskilt om man jämför med kultur- kulturminnen och kulturmiljöer tillmättes i

som miljövården, inte kan acceptera byggsektorns l970talets kulturpolitiska reformarbete. Denna

som syn garantitider eller andra mått slag utan har alltsedan dessförts fram motiv för fortsatta

av samma som måstearbeta perspektivi 100, 200 eller 1000 år. insatser inom kulturmiljövården. En stark identitet

Även vi i dag kan ökat intresse hos sig det gäller den enskilda individen, eller

om se ett vare en ort fabrikanter och försäljare för traditionella material länet regionen har också hela tiden uppfattats

som och varsamma metoder, också för kvalitet all- något positivt. Men det är inte längre självklart.

mer mänt, så måste myndigheter och med Händelserna i det forna Jugoslavien talar sitt tydliga

museer ansvar för kulturmiljön arbeta aktivt med information och språk. rådgivning och systematiskt än i dag Kulturminnen och miljöer är laddade med

mer engagera symsig för bättre grund- och vidareutbildning. Det boler. I dag upplever vi hur dessasymboler utmanar

en behövs också stimulans för att bygga nätverk destruktiva krafter. Särskilt dramatiskt har vi under

upp för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan profes- den sistatiden mött detta i kampen mellan kroater sionella och alla arbetar med kulturmiljövård och serber och i striderna i Bosnien där förstörel-

som nu som fastighetsägare eller brukare eller i ideell kulturminnen ingår ett led i etnisk

en sen av som en verksamhet. rensning. Också här hemma har kulturarvet blivit

När det gällervârd och underhåll drar jagslutsat- i ett vapen, här riktatmot invandrarna. Man tänder sen att det inför sekelskiftet behövs översyn eld på moské för att den är ett främmande inslag

en av en villkoren, både de ekonomiska och de kunskapsmäs- hos osseller målar ett hot mot det svenska kul-

upp siga. En sådan översyn behövs för att ända- turarvet när invandringen ökat.

mer målsenliga lösningar än i dag. Den bör därför ta sin Pâ ett fredligare plan kan vi uppleva kollisioner utgångspunkt i de kultur- och miljöpolitiska målen annat slag.Då gäller det inte sällan mötet mellan

av och inte såofta varit fallet eller mindre tyd- internationellt präglad urban och traditio-

som mer en en mer ligt styras av reformbehov utgår från andra sek- nell regional eller lokal kulturuppfattning.

som torers intresseoch problem. Sommarens stora satsning Baltic Sculpture

Politikerna måste möta det ökade intresset hos Festival Gotland fick t.ex. många gotlänningar

Samhällsförändringoch kulturmiljö 27

och gotlandsvänner sig mot vad de ansåg eller kulturmiljön till förståelse för samspelet

att uppresa en

ett otillåtet intrång i deraskulturmiljö och iden- mellan människor och kulturer. l det sammanhangsom titet. et spelar kulturmiljön viktig roll.

Samtidigt möter vi hot från den kommersiella För och myndigheter innebär detta att

museer sidan det äkta kulturarvet. Man utnyttjar kul- ansvaret ökat. Det blir ännu viktigare att sprida kun-

mot

rekvisitakammare på teatern för att skap kulturarvet, att kunna förklara sammanturarvet som en om skapastämning och bakgrund till den verksam- hangen de kan utläsas vår kulturmiljö, att

egna som ur heten eller utnyttjar och förändrar kulturmiljö så arbeta aktivt med rådgivning och att samverka med

dess budskap inte längre kan uppfattas. organisationer och lekmän. Museerna måste dessutatt eget

Det är ingen tvekan att den övergång till ett kunna fungera estrader för debatt.

om om som

utpräglat mångkulturellt samhälle vi Vi behöver också ett rikare utbyte mellan centramer som upp lever i dag innehåller problem. Vi kan oönskad och institutioner och dem som arbetar i

en museer polarisering det svenska. Men vi kan också län och kommuner för att vidga dialogen och i ökad uppleva att många kommer att känna sig främ- utsträckning bryta lokala och regionala synpunkter mande inför det traditionella äldre kulturarvet och mot centrala och internationella. Ett starkare

enga-

människor därmed förlorar den trygghet lig- från svensk sida deni internationella diskusatt som gemang

i samhörigheten med den miljön och dess sionen och aktiv medverkan i ett internationellt kulger egna historia. turmiljöarbete skulle kunna vidga synfältet och ge

För motverka sådananegativa tendenser nyttiga bidrag till diskussionen här hemma och per-

att som kan leda till motsättningar och isolering måste vi spektiv det egnaarbetet. lyfta fram det är kärnan i det positiva identi- Dagens alltför begränsade utbyte mellan våra

som tetsbegreppet, nämligen kunskapen och förståelsen institutioner och även internationellt, antyder samför vad formar människors identitet. Vi måste tidigt att det kan behövas tydligare incitament, kan-

som visa samband och skapa ökad insikt att vi alla ske ekonomiska, för att stimulera till ett mer beri-

om lever med flera identiteter. Men vi behöver också kande samspel. Men det viktigaste allt är enligt

av förklara och diskutera de karakteristiska elementen min mening att utrymmet för rådgivning, informa-

kulturmiljö den långa kontinuiteten och tion och arbete tillsammans med allmänhet och i vår egen den höga bevarandegraden, den organisationer inte beskärs,att externfinansieringen

gemensamma nordiska historien och samspelet mellan natur och kul- inte drivs så långt att kulturinstitutionerna förlorar

Tyngdpunkten måste med andra ord förskjutas rollen opinionsbildare för ett humant samhälle. tur. som från ett närsynt betraktande av den egnaidentiteten

Förnyelseoch kontinuitet 29

Eva Eriksson

Kulturen i samhället

30 EvaEriksson

En dag i oktober går jag runt i en medelstor svensk Kulturpolitikens uppgifter stad. Det blåser snålt, luften är klar och ljuset men sidenskimrande. Jag har inte varit här den tid jag I Att vårda ett kulturarv minns och hittar inte. Men gatorna ligger vidöppna Hus och städer har vi ärvt tidigare av generationer. som en bok, där jag läsertexten utefter husens fasa- Det är kulturarv vi omkring dag och ett ser ossvarje der. samtidigt del skatt. Konst, en av en ännu större Där står skrivet hur människor byggt och format musik, litteratur, arkitektur på alla områden har sin dagliga miljö just denna plats. Här, läser jag, människor tiderna berikat kulturen. De har genom har man haft ovanligt bra arkitekt under mellan- skapat värden aldrig kan mänskligheen som mätas, en krigstiden, med känslighet och inlevelser skapat samfällda gåva, tillhör alla. som tens som en ram kring vardagen då och nu. Blicken glider över Därför måste kulturpolitikens första huvudupp varma putsfärger, enkla fönstersnickerier, klas- gift vårda. Att förvalta kulturens skatter en vara att sisk gavel kring port till arbetarbostadshus i och göra dem tillgängliga för alla. På bibliotek och en en stad i Sverige. Bakom ett enkelt ornament svävar muséer, i stadsmiljön och i konsertlokalen ska vi konstens hela historia. Ändå handlar det i grunden kunna del vad skapats under århundrata av som om något annat, en omsorg om det som var då och den. Det berikar livet, det innehåll och ger sammandär, och lever vidare i ett här och Bakom hang. Bilden boken, huset vid som nu. väggen, texten i husen är grönskan lummig, hund skäller, några och musiken hör, talar andra tider, en gatan vi om barn leker. andra livsvillkor och problem, också men upprättar När dessahus byggdes landet betydligt fatti- kontakt mellan då och Kulturen förmedlar var en nu. gare än nu, ändå har den tiden lämnat ett historiens erfarenheter till i dag, den hjälper arv som oss oss består, miljö att glädjasåt än.Naturligtvis har livet förstå vår tid. en att egen denna plats varit lika slitsamt och trivialt Men det räcker inte med samla böcker hylsom att andra håll. Säkert har här bott både olyckliga och lor, tavlor i muséer, att vårda hus och miljö. Varje ny lyckliga. Men här har getts ett för vila och åter- generation måste del allt detta. Varje enskilt rum ta av hämtning. Det skainte kallas idyll, utan något som i barn måste ledasvidihanden upptäcktsfärder in i borde vara självklart. En miljö formad med ömhet kulturens skattkammare för på vad att syn som och värme för dem i lugn och måste kon- finns där. Kulturpolitiken måste också ha pedago som ro en centrera sig pådet krävande arbetet att växa och gisk ambition, blir krävande starkare och upp som mer skapa sig bild sig själva och världen. Till det aggressivare underhållningsindustrin en av tränger in på behövs både stimulans och vila. alla områden och tar människors föreställningsvärld

i besittning.

Om man aldrig har fått lära sig förblir se, man blind för mycket i sin omgivning. En sådan blindhet

förklarar att svenska stadskärnor några år

Kulturen i samhället 3 I

kunde skövlas kulturvärden växt fram musik, dans och teater är i sig helande och läkande.

på som under flerhundraårig historia. Gamla l700tals- Men det kan också ett sätt att bearbeta konflik-

en vara hus med skönhet och hantverksmässig kvali- att formulera kritik behöver komma

en en ter, en som

vår tids byggapparat inte kan åstadkomma, fram. Ungdomsvåld och vandalisering visar att vuxtet som

för smäckbyggen blivit både nerslitna och envärlden inte förmått skapa jordmån att växa revs som en föråldrade 20 Visst fanns det starka ekonomis och där det är möjligt att kanaliserakänslor

år. mogna ka krafter bakom denna förödelse, jag är över besvikelse och vanmakt till något konstruktivt.

men av tygad oersättliga värden kunnat räd- Sverigehar blivit ett sekulariserat samhälle starkt

om att många das kunskapen varit större. För eftervärlden inriktat materiella värden. Och önskar väl hel-

om kommer vår tids rivningsvågor betraktas ler tillbaka auktoritär kyrka med makt över våra

att som en barbariska. Pådetta område har kulturpolitiken sina liv. Men vi måste fråga vad händer med ett

som

försummade uppgifter. materialistiskt samhälle, när grunden för det materimest

kan verka egendomligt så många varit ella välståndet börjar vackla. Sannolikt har det svag

Det att blinda för det legat En förklaring motståndskraft missnöjesrörelser och eller

som närmast är att mot mer skolan aldrig lärde det Arkitektur- och stads- mindre dubiösa frälsarläror. Det enda betydelsefulla

ossatt se byggnadshistoria fortfarande vit fläck även i all- bålverket mot detta är ett demokratiskt förankrat

är en mänbildningen. Få svenskar när husen i deras och vitalt kulturliv, som bärs upp av många männis-

vet

stad byggda eller varför de de gör. kors skapande förmåga och ständiga diskussio egen är serut som egen Men den gånglärt sig det kan läsai staden ner.

som en som

bok blir promenad Materiell nödtorft är förutsättning för att i en öppen Då varje ett äventyr. en Och kunskapen delas mångakommer städerna livet ska möjligt att leva. Men kulturella värden

om av vara

vårdas bättre. Det byggs kommer också behövs för att det ska värt att leva. Kulturen är att nya som vara

formas klimat Vi kommer återigen samhälles livsnerv. I den seklers erfarenhet, att i ett annat att ett ryms

hus med kvalitet och håller i den formuleras vår tids frågor ständigt på

en omgivning som att egen leva med snabbt slitas till deprimerande Därför är levande kultur aldrig förutsägbar.

utan att ner nytt. en

tristess.

redskap och resurser

Kulturpolitikens

2 Skapande verksamhet Kulturpolitikens andra huvuduppgift är att främja I Skolan och stimulera skapandeverksamhet alla livets områ- Kulturpolitikens viktigaste redskap är skolan. Där

den, och alla från grundskolans ska inte bara lära sig att räkna och läsa, där

inom grupper man nybörjare till landets konstnärliga elit. Skapande måste också lära sig att och höra. På den

man se verksamhet livförsäkring för ungdomar punkten är den svenska skolan torftig. Dess grund-

är en som

allt tuffare värld, där framtiden regel borde bara att det är lika viktigt att rita, måla, växer upp i en ter

hotande. Att hålla med färg, form, dansa och spela teater att plugga in fakta. De sig oviss, som

32 EvaEriksson

båda hjärnhalvorna måste tränas lika mycket för att näring utifrån, de spåren kan följa än genom att vi ska bli hela människor och kunna använda vad vi jämföra kontinentens hus med Tydligt våra egna. lär. En inlärd faktakunskap kan sitta löst. Men den illustreras också i byggandet hur de nordiska nära lärt något att måla det i bild eller gestalta länderna stått varandra kulturellt, och hur som genom intensivt det i ett teaterstycke har också införlivat kunskapen utbytet ofta varit.

med sig själv och sin egenfantasi. Då kan också Skolbamen kan skickas på strövtâg. De kan man ut bruka det man lärt ett helt annat sätt rita dörrar och fönster, de kan karav omament, göra En av skolans största försummelser gäller enligt tor över stadens hus från olika epoker. De kan studemin mening också arkitektur- och stadsbyggnadshis- träpaneler och fönsterprofiler, ta in träbitar ra av torien. Det är inte bara ett centralt kulturområde olika slag och lära känna träets egenskaper. Historia, som saknas i skolans läroplaner, utan också stor träslöjd, hembygdskunskap, konsthistoria och ekolo en pedagogisk möjlighet som inte utnyttjas. kan i och uppgift, där materiarymmas en samme Våra städer, hus och miljöer berättar hur let gör ämnena meningsfulla och kunskapen levande. om människor bott och levt i förfluten tid. Varje stad Arkitekturoch stadsbyggnadshistorien är gränsöverhar sin egen historia, sin identitet. Kanske finns skridande, där flätas de olika ämnena in i varandra. egen där ett medeltida slott eller stump krokig en av en gata som berättar den allra äldsta tiden. Den 2 Kulturinstitutioner om medeltid man läser om i skolboken, den är därmed Ute i Europa, där för länge sedaninsett kultuman också närvarande i den välkända omgivningen. värde för städer, regioner och länder, det egna rens växte Kanske finns ett vattendrag kan berätta det fram byggnader för olika kulturändamål i heksom om nya strömmande vattnets betydelse för att kvarnarna tisk takt under 80-talet. Inte sällan blev det hus av skulle mala, smedjans hammare slå,för flottning och högt prestigevärde, ritade världens kända av mest jämtransporter. Kanske finns ett gammalt rådhus arkitekter. Frankfurt genomförde museibyggett berättar hur borgarna styrde sin stad, och nadsprogram väldiga dimensioner och lyckades som om av om vilken smak och stil man då ansågbäst. När den därmed totalt förändra stadens internationella

egna stadens mönster börjar framträda, blir också i rykte; Den hade tidigareibetraktats dåvarande som varje annan stad avläsbar. Västtysklands förstörda stad. Nerkörda mest porr- Man kan på såvis använda den lokala miljön och kvarter kantade stadskärna, hårdhänt en somgenom historien ett pedagogiskt instrument. Det byggspekulation fått virrvarr som ett av osammanbidrar till lokal förankring också grund för hängande höghus. Nu framstod Frankfurt med men ger ens ny kunskap som vidgar vyerna. De arkitekturformer Tysklands kulturmetropol, med lyster som en annan som vi hittar i det enskilda huset vid den gatan och attraktionskraft. I Parisinvigdes likaså den egna en ny leder blickarna till mönster, förebilder och impulser kulturinstitutionen efter den andra och i USA ena från andra städer, andra länder och kulturcentra. Ty byggdes aldrig förr muséer som Sverige har alltid olika sätt hämtat kulturell Att Stockholm får hus för Moderna nu ett nytt

Kulturen i samhället 33

och Arkitekturmuseet på Skeppsholmen konserthuset som en lykta i centrum, nära teater museet senkommet uttryck för och utställningslokaler. Dessa institutioner kan alltkan man se som ett samma

under förutsättning det såtillsammans liv åt staden även kvällstid, vilket i tendens. Det är positivt att ge

också får levande innehåll. Ty centrala kulturin- sin underlag för caféer och restauranger. Ett ett tur ger

behöver de får stå i motsatsställ- livligt centrum där människor olika kategorier stitutioner vi, inte av

till de lokala. ska stimulans och blandas, trygg atmosfär. Särskilt i dagens konning De tvärtom ge ger en

impulser till kulturlivet helhet. För det krävs fliktfyllda samhälle är det livsviktigt för en ort. som en det bästa och plantskolor för Ombyggnaden några gamla magasin till ett hög nivå som görs av

internationell klass. Man kulturcentrum i Sundsvall blev stor framgång, kulturverksamhet av en en tänka vad Bergman betytt också staden ett nytt rykte kulturstad. kan bara på Ingemar som gett som

för svensk film eller Astrid Lindgren för den Det är mycket roligt att konstatera för den som svenbarnboken. ännu minns kampen för att rädda dessavackra byggska

för enskild kommer det lokala kul- nader från rivning för tjugo år sedan.Nyköpings nya Men varje ort

första hand. konserthuset kulturhus, omsorgsfullt och vackert planerad turlivet i Museet, teatern, är en

kulturklimatet stad de främsta byggnad i centralt läge, är också ett glädjande viktiga för i en De är ett

spelbrickoma för kommuner vill igång rik exempel. Leksands kulturhus är ett annat. som en kuturverksamhet och bör därför stadsbygg- Däremot har i Växjö liksom på andra håll sesi ett man

nadsperspektiv. med andra ord viktigt hur missat de chanser att vitalisera stadslivet och kultu- Det är tex.

biblioteket ligger, vilken relation det har till högskolornas decentralisering kunde ha teatern ren, som

också hur husen och inred- Bygger högskola ett härläger i och museet,men serut är gett. man en ny som

da. ska bara tillgängliga, de ska lock- ett ingenmansland långt utanför centrum, har man De inte vara vara

monumentala, synliga. försummat viktig möjlighet för staden. Studenter ande,intressanta.Inte men en

ska ljuset från bibliote- använder sig än normalbefolkningen av kultu- Man se som strömmar ut mer

fönster kvällarna och känna den inbjudan- institutioner och kan med sina kritiska diskuskets om rens

atmosfären. Tillsammans med konserthus och sioner samtidigt bidra till nyttig förnyelse av de en

har föreställningar kvällarna, bidrar dem. Har sitt seminarierum i närheten är det teater, som på man

rikare stadsmiljö. det problemet lätt slinka in utställning, lyssna till kondet till en Ty stora att en en

dagens kommersialiserade stadskärnor eller lite lunchmusik. Studenter har ofta kvällsmed är att sert

totalt döda, affärerna Men kom- seminarier och sitter dessemellan gärna kring caféde blir när stänger.

planera kulturinstitutioner där bord och diskuterar. De bidrar än de flesta till munerna kan in sina mer

och effekt. just den stadskultur våra döda innerstäder så innerde behövs ger störst

Jönköping har relativt nyligen fått ligt väl behöver. Och vad små caféer med atmosfär Växjö och

konserthus. Jönköping har byggt sitt utställ- och billigt fika betyder för kulturlivet, det vore värt nya ningsområdet Elmia, där det inte kan något posi- särskild uppsats. ge en tillskott till stadslivet. I Växjö däremot ligger Universiteten är viktiga för kulturen och borde tivt

34 EvaEriksson

kunna bli det i mycket högre grad än är mycket sällsynt hos de kommunalråd nu, om man som som placerar dessolika institutioner rätt. 60 och 70talens fattat de aktuella rivningsbesluten. De är de friska

misstagvar att centralisera och skapastora otympliga motvikter behövs för att ett demokratiskt som sysenheter, isolerade från verksamhet i samhället. tem ska fungera väl. Föreningar Karlstad lever annan som De måste monteras ner igen. Ja, stadsplaneringen och många andra är ingalunda bara protestföreningmåste helt nya mål. Städerna har hittills planerats De bygger långsiktigt på sin större ar. ort upp en för handelns, företagens och bilismens behov. Det kunskap och medvetenhet de kulturhistoriska om har lett till döda stadskärnor och en biltrafik som för- värden finns där. Föreningen Brunnsvikens som kväver miljön. Nu gäller det i stället att alla sätt vänner har gjort imponerande insats för en att visa främja ett rikt kulturliv och god miljö. Det kom- vilka kulturskatter och vilken värdefull naturmiljö en för övrigt också handeln tillgodo. finns i området kring Brunnsviken mer som i Lågkonjunkturen är rätt tillfälle att bygga Stockholm. upp kulturens infrastruktuf, det nätverk skolor, kul- Ett litet exempel jag haft möjlighet av annat som att turinstitutioner, caféer och billiga lokaler för före följa, är uppbyggnaden ett litet i småav museum ningsverksamhet, studiecirklar och annat som kom- ländska Bodafors, Emåns ekomuseum, helt och som mer att avgörande för samhällsklimatet i fram- hållet tillkommit några entusiasters arbete. vara genom tiden. I mindre städer måste satsa stadskär- En förfallen gammal kvarn har till man rustats upp en norna, i större städer också förortscentra. Det vacker museibyggnad, blivit viktig tillgång som en senare är en uppgift som börjar bli alltmer akut. I för det lilla samhället. Så kan göra på många man prototypen för alla förorter, Vällingby, det lilla håll. är nu kulturcentret Trappan nedläggningshotat efter Det arbete läggs människor som ner spontant av nära 40 års verksamhet. Det är symptomatiskt och arbetar för mål, kan inte värderas.Det som ett nog är alarmerande. gyllene tillfällen bör samhällets stöd. som

3 Entusiaster och eldsjälar

Samordning resurser

Kulturlivets allra viktigaste är entusiaster och eldsjälar. Människor är engageradei sak I morgondagens samhälle är det kulturen, inte som en antakan aldrig ersättas byråkratiskt planerad kul- let motorleder kommer göra land, av en som att ett en ort turaktivitet. Det kan gälla fria teatergrupper eller attraktiv. Det är miljön, och det lokala kulturlivet föreningar som kämpar mot rivning gamla kul- sätter kartan, precis rikedo av som ortens namn som turbyggnader. Den kategorin känner jag väl mångfalden och svenskt kultursenare men, generositeten i efter åtskilliga besök i städer där vackra gamla hus liv kommer att landets främsta tillgång i vara ett varit hotade eller andra skälet. Det har framtida gränslöst Europa. av ena gett mig en grundmurad beundran för dessamänniskor. Kommuner begriper detta har framtiden som De besitter ofta arkitekturhistorisk sakkunskap för sig.Den politik bedrivs lokalt kommer en som att

Kulturen i samhället 35

viktig, då måste också till inte liv. Många små projekt är flexibla än och vara men staten se att mer kommunernas möjligheter Ty det är De kan trappas efterhand lågkonjunkstryps. ett stora. ner som nationellt det finns för vitalt vika och andra byggnadsarbeten kommer intresse att resurser ett turen ger kulturliv landet. Att lägga kommunala igång marknaden. Det inte att förbruka ute i t.eX. ner vore musikskolor innebär mycket allvarlig förlust. utan att ta tillvara de som redan finns. en resurser Skolor, där eleverna får utveckla sina skapande färdigheter är något det mest värdefulla finns.

av som Kulturen

- en mötesplats

Dem borde vi vårda som guld. Naturligtvis kommer kulturen även i framtiden 80talet spekulationens gyllene tid, de stora plavar behöva bidrag. Ja, den måste prioriteras mycket och de stora projektens tid. Luftslottens tid. att nernas högre dag, såcentral är dess roll. Men det är För miljard efter miljard lånade byggdes monuän i ty bara öka kulturbudgeten, över marknadens dåvarande förväntningar inte genom att som man ment skapar förutsättningar för blomstrande kultur- nämligen att fastigheters värde ständigt skulle stiga ett liv. handlar kanske högre grad och behovet dyra kontorslokaler skulle vara out- Det i ännu om att av använda samhällets överhuvudtaget tömligt. Det monument vi inte behövde, i dag resurser ett var främjar kulturen inom alla olika områden. står de tomma. sätt som Mângmiljardbelopp till motorledsbyggen, i det 90talets uppgifter måste bli helt andra. Nu som s.k. Dennispaketet Stockholm, har destruktiv handlar det att långsamt och målmedvetet i en om verkan miljön. Det via biltullar bygga värden håller i framtiden och som är pengar som upp som med hjälp fortsatt kommer att behövas. Vi måste nytt lära ekologisantingen måste tas in igen av en och ökande massbilism eller om bilismen ändå skul- ka sammanhang och bygga dem, vi måste ta tillva-

minska måste betalas samhället. Det är bygg- och konsolidera det vi redan har, snarare än att av ra projekt sysselsätter maskiner högre grad lansera storstilade projekt. Vi måste satsa kulsom i än nya människor, och så de har lång därför att den så stora livsvärden, därför som är stora att en turen, ger bromssträcka skulle vilja ändra dem. De i den sammanhang och mening i splittrad om man är att ger en alla avseenden resurskrävande. och konfliktfylld tid. Därför att den är en mötes-

Om i stället satsadelika mycket plats, där samtal kan äga Samtal kring historia, man pengar rum. gamla hus och bygga med kring kulturer och kulturarv. Där kan också spänatt rusta upp att nya hög kvalitet, skulle effekten bli Då skulle ningar mellan och nationaliteter kanaliseras en annan. grupper fler arbete, meningsfullt och utvecklande arbete. till ett skapande utbyte. Det är stor möjlighet, en Samtidigt skulle hålla hantverkskunskapen vid nödvändighet. man en

““. .

7-%.""-"

i ris min

:tå-m:.%.aâêäää'âsåâáä'âb°'áååämnena

90W- 1

v Wu

ypggçømcfp;

Gf-tüçO i

mw.fçvgç|ouêggff k

y , .

{$3,$,;§;ggrpnt7vztI

m 9o5"""°-

umsuuøasuøs m

F n u M-ng

:ggñâåvt g

:MWMOHAR1

år!

åtfoáåawtétføsurrvrlwWV'V{

råanuestâoiosøatâg

Q C 0

°3F.::.ia.°$::.2-za';"

FKA

rhiirgvgggyözâsnêotarmimv på

pm psggøqc- Rstgnøuâgctv

:traktNäsan9 x 1

A 7

° rhewçjggâtgâ

H V

- vakant cöêsmm

. U Z j O 6

m rsnta

.fif,ülhtftürçoutg1 J

QFNMG ElFUM nt

31 I BRUN

uactmxucrznt x

som Ndbgnmnqomrogung MN

ESWOFWMUN ;

till; :

m .u2e.:ac:az

mama ag êâåâåk-.Wâ

Förnyelseoch kontinuitet 37

Carmilla Floyd

och nedvända världen

Upp

38 Carmilla Floyd

jag levde och andades l974 års kulturpolitik. Viktor, High Chaparall och Rötter. De öststats-pro Medan mina föräldrar och andra arbetade ducerade animerade filmerna där figurer i lera hop vuxna eller framför TV:n det jag nåddes pade fram vit fond. Och Lära för livet förstås: sov var som av mot reformerna och experimenten i lekskolan, långhåriga tonårsmopedister slängde krita ung- om som domsgården, i föreningslivet, levande verkstäder lärarna, sniffade thinner och visade allmän som museum, studiecirklar och konserter. Jagfick upprorslystnad. De lärare ville göra gott knäcksom skörda frukterna omfördelningen ekonomiska skolans konservatism; sak gällde de av av tes av samma resurser. Fria teatergrupper i skolaulan, min slöjdlä- kreativa, svåranpassadeelever. För gick men oss,som rares lektioner i byggandet nyckelharpa, i sjunde klass, serien inspiration, både till av en ny gav nya torskrivarkurs biblioteket, keramikkurs, akvarell- tyrmetoder för lärarvikarier och bränsle till debat-

kurs, teaterkurs och, som tonåring 80talet, i rock- ten om skolan och politiken; skulle om vem som bandsstudiecirklar. bestämma och vad vi skulle göra lektionerna.

Kladda och leka eller räkna och skriva Min uppväxt har lärt mig åtminstone sak; det är en omöjligt att förutsäga framtiden. Allt jag trodde på Nu har de tjeckiska lergubbarna Disneyersatts av som liten blev tvärtom. Vuxenvärlden överty- klubben. Den rebelliske Kunta Kinte stillsamt var av gande och jag trodde allt: storfamiljen, SIA-sko protesterande Lily Harper och samhällsprogrammet lan Skolans Inre Arbete, världsfreden och Sven Knuff PM med poplistan. Och 90talsversionen av Wernström och Hans-Eric Hellberg. Och jag trodde Lära för livet Beverly Hills 90210. TV-serien av om 1974 års kulturpolitik även om jag inte visste att vita gymnasieungdomar i Amerikas rikaste en av det var den kallades.Jag trodde 1969 års lärt stadsdelar trollbinder hel värld; här kan tala en man plan också, utan att veta att den existerade. l dag global kultur: Huvudrollsinnehavarna pryder om lever jag i upp och nedvända världen och frågar mig omslagen på tonårstidningar i USA, Sverige, vilken framtid jag vågar lova morgondagens Tyskland, Frankrike, Asien och Ryssland. vuxna, födda 70 och 80talen. De är säkert lika omedvet- lBezerly Hills lyser lärarkollegiet med sin frånva-

na som jag en gång var om att de snart kommer att ro och skolantjänar mest som bakgrund, korridor en drabbas kulturpolitisk reform. träffas Det handlar inte skolpolitik och av en ny att om medbestämmande, utan om personliga relationer Kolossala kulturkonsumenter och typiska tonårsproblem. I Sverige tycks ingen Då, för länge sedan, jag och mina jämnåriga kul- bekymra sig över att svenska ungdomars förebilder var turutövare och konsumenter av enorma mått. En bor i Beverly Hills och kör Ferrari till skolan. Men i av de viktigaste kanalerna för kulturformer USA har serien getts legitimitet endast de nya var genom att TV-apparaten. Som ett av de första TV-barnen människorna konfronteras med sociala unga prominns jag nästan allt; samhällsprogrammet för unga: blem, ett krav i 90talets Amerika där det gäller att Knuff, Scener ett äktenskap, Ville, Valle politiskt korrekt. Producenterna har kritiserats ur vara

Upp ochnedvändavärlden 39

för sin helvita rollista och har gjort försök att föra in l625åringarna säger sig mycket eller ganska

vara representanter för etniska minoriteter i handlingen. intresserade av musik. Var femte spelar ett instru- Tillfälliga inhopp och puertoricanska fasta ment regelbundet och går i större utsträckning

av svarta unga karaktärer har misslyckats; istället spelar Beverly än andra åldersgrupper konserter. Det handlar i Hills high school fotboll svart slumskola, och första hand och rockmusik, men en mindre

mot en om pop leker jultomtar för barn i de fattiga delarna Los del lyssnarockså jazz eller klassisk musik.

av Angeles. Ungdomar tittar mindre TV l och Z än

Ungdomarna i Beverly Hills lider framför allt video och satellitkanaler. Den

av vuxna, men mer sina föräldrars brist mognad och stora biopubliken finns bland de trots det görs

ansvar - mam- unga,

och kokain, är otrogna eller har affä- tyvärr vettiga ungdomsfilmer i Sverige. Under en mor pappor tar

med maffian. Som följd drabbas pojkarna månad går hälften ungdomarna på bio, ungefär rer av av speldjävulen, rikemansalkoholism och de fuskar lika många tjejer killar. Dessutom ser de som

som

Flickorna råkar för anorexia, oplanerade har video hemma i snitt sju timmar film varje vecka. proven. ut graviditeter eller blir våldtagna. Istället för skylla Men böcker och musik får tid än video.

att mer problemen samhället, de gjorde i Lära för Skolbarnen och ungdomar mellan l5 och 24 år läser

som livet, skyller ansvarslösaföräldrar. På såvis vuxenlitteratur än de vuxna gör själva, och de

man mer speglar stämningarna i verkligheten, inte minst läser böcker med kvalitetsstämpel i ungefär lika stor

man i Sverige, där röster höjs för ökat föräldraansvar för grad Litteratur ligger högre önskelis-

som vuxna.

hamnar En förvirrande utveckling tan än teater, bildkonst, dans, hantverk, mode och unga som snett. för mig och mina generationskamrater, vi sluka- design och hälften l5Z4-âringarna har under en

som av de biblioteksböcker Äh, lägg säger Steffe, månad besökt ett bibliotek. Fler än skri-

som av unga vuxna Tack, håll käften och Sommarflickan, där det poesi, berättelser, egna reportage och brev. Nära

ver,

sanning. Det får mig undra nuti- 60 procent svenska flickor brukar skriva fritimotsatta var att om av da ungdomslitteratur speglar samhällstrenderna lika den, mot 20 procent killarna. Unga läser sällan

av bokstavligt, det länge sedan jag lånade något och Veckotidningar de är den största

var morgon- men bibliotekets barn- och ungdomsavdelning. målgruppen för kvällstidningarna. Nära femtedel

ungdomarna har besökt utställning under en

av en Man kan förstås intrycket att dagens ungdom månad, och hälften besöker operan eller teatern aldrig har satt sin fot på ett bibliotek, att de är fast- under ett år. låsta framför Super Nintendo och våldsvideo, vilket får många tala kulturskymning. Men tvärt- Genom mitt arbete med Ocean, ungdomstidning

att om en

visar färska intervjuundersökningar att ungdo i huvudsak produceras och för ungdomar, om som av

i snitt läser fler böcker, teater och film och vet jag att i hela landet skriver, tecknar och mar ser unga lyssnar på och spelar musik i långt högre utsträck- fotograferar, eller driver lokala projekt; en teater-

och pensionärer. Hela 94 miljögrupp, ett musikkafé, databas eller ning än vuxna procent av grupp, en en

40 Carmilla Floyd

ett band. Datorerna är självklara redskap för många; projekt och aktiviteter. Avstannar aktiviteterna, eller de gör bilder, spel, tidningar, kassettomslag, affischer kommer de är intresserade finna andravägar än

som och minifilmer i avancerade byts och kommunala bidrag till studiecirklar och okalhyra

program som lånas eller skolor, Fritidsgårdar eller media-

provas centraler. Konst med stort K

Bland mina medarbetare finns Viktor, Då, när jag gick i skolan, kreativiteten hög

egna rave- sattes arrangör, som ägnar all ledig tid till att designafanta- piedestal och det ganskafantastisktid att leva

var en sifulla inbjudningar kopieras färgat mitt och trofast. Jag hade känsla

som papper som ung ei av och sprids i hundratal över hela Stockholm. obegränsade möjligheter, något i livet

som seiare Intäkterna från fest går till större ljudanläggning upphov till besvikelse över verklighetens

en gav på nästa fest, gång skänks överskottet till begränsningar. Men i ärlighetens jag inte

en annan namn vet Stockholms hemlösa. Trini fotograferar och Chamon, vad föredra; kort tids eufori eller lek-

som är att en skrivande fältbiolog, gör utställningar i ord och bild tioner från barnsben livets bistra realiteteni och trycker affischer. Benny sina andra- Konst med stort K ville jag välja iuvudämne

syr om som hands-kläder, de blir fula uppseendeväckande. högstadiet det fick jag inte för jag

men men namma, Adam gör satirisk skoltidning och Tobias redige- måstevälja franska för det nyttigt. Konst lät ljuv-

en var

ett avancerat fanzine den globala hiphopkul- ligt underbart och det är underligt hur .ättlurad jag rar om turen; han byter intervjuer och tidningar med lik- liten. För trots att jag visste att konstlektio

var som nande fanzines från hela världen; Indonesien, New hölls i den vanliga teckningssalen i källarvå-

nerna York, Paris.Marie gör multimediautställning där ningen, med antik ritkamera, trasiga aänkar och

en killar får uppleva hur det är att vara tjej och Micke uttorkade vattenfärger, sågjag bara vackra luftslott. tecknar serier och spelar in musik han tvingar Jaglusläste broschyrerna färg och fotm och bild

som om alla att lyssna i sin bärbara DAT-bandspelare. En och video, hur jag skulle utveckla min kreativitet annan Micke gör snabba tidningar, animerade filmer och tillgång till avancerad teknik. Broschyren och musik på sin dator. Många dessaungdomar drömde, precis jag. Nu har de visst tagit bort

av som l harllärt att hitta rätt i djungeln av regler och före l Konst som tilllvalslärnne. l l l l i l l l i i skrifter om stöd och till i form

resurser unga; av lokaler, teknik eller medan andra klarar sig I dag är det inte konst står högst önskelistan

pengar, som på egenhand. utan film, foto, datorer, tidningar, video och grafisk

Om denna aktivitetshets är ett resultat 1974 formgivning. Till redaktionen kommer entusiastiska

av års kulturpolitik, då målet delaktighet och allas IS-åringar och visar spännande broschyrer och

var anmöjlighet att uttrycka sig med konstnärliga medel, är sökningsblanketter till medialinjer,

gymnasiets nya svårt att avgöra.Därför är det ocksåsvårt att förutse och jag blir nostalgisk och misstänksam. Jag undrar vad händer när nedskärningar kulturområ- det handlar seriösaoch genomtänkta utbild-

som om om det drabbar de möjligheter att stöd till ningar mot deras höga amHtioner och

ungas egna som svarar

Upp och nedvändavärlden 41

förväntningar, eller det än gång visar sig vara Kulturimperialism eller internationalisering

om en kejsarens kläder. Då, liten, skilde vi internationalisering

nya när jag var

För vad ska egentligen gymnasieutbildningen och kulturimpeñalism; det ondo och det

senarevar av med mediainriktning syfta till Att översvämma den första gott. Imperialism det mesta som kom

var var framtida arbetsmarknaden med ungdomar med jour- från landet i väster eller luktade kommersiell kultur, nalistdrömmar, eller att göra eleverna bättre rustade tecknade serier, popidoler, lättfärdiga tonårsfilmer för informationssamhället I New York drivs sedan och färgglada skateboards. Internationalisering många år tillbaka ett intressant projekt; varjeår lär sig handlade ömsesidigt kulturutbyte, helst med

om 150 tonåringar att skriva och söka information, de länder i Afrika, Asien eller Latinamerika. I dag vill

formgivning, foto, datorer och mycket ingen hacka på kommersialismen och kulturimperiprovar annat i arbetet med stadens populäraste alismen. Mona Sahlin leker med barbiedockor i

en av ungdomstidningar New Youth Connections NYC kvällstidningarnas söndagsbilagor och på kultursi-

- -

har upplaga 80 000 De flesta av de dorna talar lyriska journalister, unga såväl som som en ex.

reportrarna arbetar på tidningen under ett halv- gamla, den globala ungdomskulturen som bygger unga om år del i sin gymnasieutbildning, många broar mellan folk och kulturer. Som exempel

som en av ges dem är skoltrötta och kommer från de hårdaste sko ofta att kenyaner bär Levis-jeansoch att musikkanalorna och kvarteren i New York. NYC blandar friskt; len MTV kan sesöver hela världen fast inte egentli-

allt från mode, teater och musik till gen] med lokala produktionskontor i USA, Europa, reportage om tyngre ämnen rasism, hemlöshet, aids, droger Australien, Latinamerika och Asien.

som och brottslighet. Projektledaren och eldsjälen Keith Ungdomar i dag dricker Coca Cola och

samma Heffner är dock mycket med att påpeka att dansar till låtar över hela världen, jublar

noga samma en utbildningen inte siktar att ungdomarna ska bli krönikör i Dagens Nyheter och menar att det är yrkesverksamma journalister. Det handlar att beviset för ungdomars gränslösa världsbild. För

om träna ungdomar i konsten att överleva i ett samhälle knappt tjugo år sedan talade man om exakt samma där media har makt och där det är nödvändigt att fenomen ett hot mot framtiden. Vem skrev

som förstå hur påverkas och själva kan påverka reglerna och varför blev jag inte informerad Jag

man

kritiskt granskande. trivdes inte med 70-talets dogmatiska och paranoida genom

Det bra gymnasiets medialinjer, i världsbild, nutidens okritiska glädje över allt

vore om som men början 90talet växer jorden, är glatt och roligt gör mig lika obehaglig till

av upp som svampar ur som har ambition liknar l-Ieffners. Men kanske mods.

en som bygger de också luftslott, 70talets visionärer MTV är visst utmärkt kanal för västerländsk

som en gjorde Och vad händer i så fall när luften går populärkultur. De gör kulturgärningar genom att

ur dem och allt blir tvärtom Enligt mönstret bör det t.ex. låta populära skådespelaremarknadsföra klassisinträffa cirka år 2014. ka böcker i minifilmer som visasmellan rockvideor.

De har gjort ambitiösa försök att motverka rasism

42 Carmilla Floyd

och främlingsfientlighet, framför allt i Europa. Bl.a. Afrika, Asien och Latinamerika otrolgt fortfa-

nog har kanalen öppnat forum för fria filmare och rande vita fläckar kartan, lika frimmande och konstnärer producerar mycket effektiva kort- skrämmande som de någonsin var förderas föräldra-

som filmer och videor teman som flyktingar och mil- generation. Men det är ett större prollem i dag, när jöhot. Men såenkelt är det inte att bygga broar och allt fler människor med rötter i dennadel världen

av skapa förändringar, och MTVzs mångfald inte lever i Sverige. I undersökning ned flera tusen

ger en automatiskt positiv effekt. En i svenskar sägersig femte varaintresserad

en ung man unga var av Skärholmen utanför Stockholm i folkmun kallat att bo och leva utomlands en längre tid av sitt liv.

- Skärharlem på grund den höga andelen invandra- Det gäller dock bara Europa ocl USA. Och

av re kom hem likblek efter första veckan som värn- Australien förstås, nästan som USA, ned kängurur

pliktig. Han berättade kvällarna framför MTV, extra bonus. Bara försvinnande liten grupp

om som en där förbrödrande musikvideor visar vita tjejer vill utforska världen utanför de väkända, trygga

som dansar med svarta rapartister. De kommenteras gränserna.Och med tanke hur ensdigt och elän-

av de nyinryckta med tillrop som negerhomoch judeho digt dessaavlägsna kontinenter och fdk porträtteras

MTV, och andra ambitiösa och lovvärda försök i TV, tidningar och filmer, är det inte underligt. ra. att paketera mångkultur och globala frågor i till- Svenska ideella organisationer försöker råda bot gänglig form, kräver också samverkan, ökat den negativa bilden tredje världen.De satsarpå

ansvar av och engagemang från andra media och inte minst kulturen, framför allt musiken. Med fnmgång har de från Sveriges kanske viktigaste kulturinstitution: sedanflera år tillbaka arrangerat musilfestivaler, med Skolan, när den är som bäst kan tjäna en band från bl.a.Haiti och Zimbabwe, i :amarbetemed

som som kanal för nyanserad information och fördjupad danska organisationer och svenskafolkparkerna. Med kunskap, när MTV och tidningar Ocean har småresurserhar de tyvärr svårt att nå Lttill en publik

som väckt intresse. inte är redan frälst. Övriga, ch nås

som unga vuxna,

Skolan behöver inte heller ta hänsyn till markna- i tidningar och TV beskriver

av evenemangen som den. En kommersiell kanal MTV är tvingad att festivalens artister färgstarka och optiska Kanske

som som tänka sina annonsörer när de bestämmer .nämner journalisterna också det frilla utbudet

pro- av gramutbudet. Det är bl.a. därför kanalen för drygt vackra tyger och pepprad mat som säisoch serveras ett år sedan flyttade YO MTV raps till en sämre festivalområdet. Men svenskatonåringar som lyssplats i programtablån; politisk ersattes med nar brittisk indiepop eller amerikansk smutsrock,

rap mer oförarglig och lättsåld svart musik i The Soul MTV skyggar inför träpärlor och kryddstar mat. Afrika, på bästa sändningstid. Asien och Latinamerika får visst ytterligare dimen-

sion: Förutom svält och misär finns där också glad Skolan måste också ta sitt för att för- musik och konstig mat Men hur når ut med allt

ansvar ge djupad kunskap om länder och folk utanför det som ärdolt i den tredje dimensioneu Västeuropa. För de flesta svenska ungdomar är

Upp och nedvändavärlden 43

konstnärer Det är såjävla komplicerat att inte alla utrikes- Rumsrena - ens Gränsen mellan kommersiell och icke-kommersiell experter hänger med i vändningarna, hävdar han,

kultur har blivit nästan osynlig 90talet. Fria och beklagar sig sedanöver det omöjliga att använ-

konstnärer överskrider gränserna, det är plötsligt da Jugoslavien i jeansannonser. Den intervjuade

arbeta med sponsring och beställnings- journalisten reagerade inte inför detta hårresande rumsrent att samhällskritiske filmaren Spike uttalande. Om Jugoslavien är oanvändbart tycks det projekt: Den svarte har reklamfilmer för sportföreta- finnas mycket annat går att leka med Lee gjort en serie som Nike, och ingen motsättning i att dels göra fil- reklambyråerna. Varuhuset NK annonserar vinterns get ser kritiserar förtryck minoriteter och dels intåg med helsida i Dagens Nyheter, där snedögmer som av en kränga gymnastikskor till ungdomar. De da fotomodeller visar anoraks och vantar. svarta unga biobesökare hans filmer har Kom till Hamngatans största igloo, skämtar som ser inte protesterat, enskilda politiska har till rubriken till bilder och gamla japaner, koreäven om grupper manat av unga bojkott. och kineser ska föreställa innuiter, det är aner som Socialt har använts flitigt roligt med eskimåer är budskapet. engagemang som ett koncept trendkänsliga reklambyråer, utomlands Och jag har sålt sparkstöttingen, grymtar av - som och Sverige. Två internationella klädföretag har dyster gamling medan pojke påstår att han har i en en världstäckande berör globala fått trumsignaler från gammelfarfar. I gjort annonser som en annan problem; flyktingar och miljön. I Esprits bildtext får vi veta att samiska språket har åttiosex rasism, uttalar människor, iklädda jeans olika 0rd för snö inget ord för varuhus. Vad annonser sig unga men nu och från Esprit, framtidens hot och möj- har i igloo att göra. Fast urbefolkning som tröjor om samer en ligheter. Klädföretaget Benettons har varit urbefolkning vad spelar det för roll tänker jag när annonser med autentiska katastrofbilder ett reklamblad dimper ned i brevlådan. Någon vill mer extrema, av döende aidspatienter, albanska flyktingar och sälja nyckelring när du visslar. nu en som svarar hiv-positiV stämplat naken hud. Bara Indianhövdingen Geronimo skulle varit tacksenast autentiska bilder har stormande över sådan pålitlig nyckelring, är den obe- Benettons mötts av sam en svenska tidningars kultursidor kanske gripliga kopplingen mellan nyckelringen och den protester för deras övertramp tydligt. Övriga kam- sepiatonade bilden av indianhövdingen Geronimo, att var och har fått rulla efter svidande nederlag mot amerikanska panjer annonser ostört. tagen ett l tidningen Nöjesguiden talar armén någon gångunder förra seklet.Och bio gör en intervju i en art director från Sveriges framgångsrika butikskedjan JC klädreklam med ett bildcollage en av mest reklambyråer politiken i reklamen. Själv har han inleds raspig och svartvit Martin Luther om som av en bl.a. mycket populära för känt King påstår att han har dröm. Sedanklipper gjort annonser ett som en jeansmärke, där driver med tidens tecken, inte de till nästa bild. Var gränsen går är meningslöst att man politiken. Men han tycker det är svårt fråga sig,den är passeradför länge sedan. minst att att sig i kriget i det forna Jugoslavien. engagera

44 Carmilla Floyd

Sanering av diskriminering På stormöte i Kulturhusets hörsal diskuteras ett Jag minns när min bästa kompis bytte husets framtid. En kvinnlig ungmoderat vill lägga mamma namn. Hon städade i korridorerna vår högstadie ned verksamheten och bygga ungdomsbostäder.

skola och dag hette hon inte städersku, hon hette Politiker och åhörare käbblar hur det förr en om var lokaluárdare Jag minns också när negerbollarna för och hur det och varför det kan är nu inte vara tvärtbjöds i skolcafeterian i mitten 70-talet. Än i dag den svenska debatten nötskal. av om- i ett tvekar jag i Pressbyrån. Vad ska jag säga En skäggig kämpe från tiden berättar gamla min Chokladboll Havreboll I USA krävde nyligen han försöker och blåsa liv de en nen, entusiasmera i regeringstillsatt kommission i anda att skol- gamla ingen orkar lyssna. Många talar samma argumenten, böckerna inte längre skulle använda begreppet sla- själva byggnaden den förhäxad om som vore som om var, utan i stället uttrycket förslauade personer,för att fingerfärgen och de sociala experimenten från 70

göra tydligt att det människor talade talet har fastnat det skulle krävas var man om. i väggarna,som om Debatten om politisk korrekthet sedan exorcist för driva de onda andarna. Helst rasar en att ut några år tillbaka i det mångkulturella problem ska riva och bygga vad då men man nytt - men säg, är fyllda Amerika, framför allt universiteten. skillnaden mellan kalla städare för lokalvårdaatt en Påtryckningsgrupper kräver sanering språk och och bygga Kulturhus med av re ett nytt ett annat skolböcker, godisförpackningar, reklamaffischer. och utseende det handlar namn ett nytt När om Allt luktar schabloner eller diskriminering beslut, och kan tydligen som av tunga pengar prestige ytan etniska minoriteter, eller andra eftersatta upplevas livsviktig. Men det gäller något grupper som när så som handikappade, kvinnor, homosexuella eller enkelt välja sina ord, då vill lyfta på pen- som att man sionärer dvs. alla som inte är vita män i sin bästa locket och skrika tills blå ansiktet. neger man är i ålder allt ska bort och förbjudas. Det kan tyckas trivialt problem, tills slår rensas som ett jag upp svenskatidningar eller tittar TV eller läser en För mig levde 70talet i Sverige känns bokrecension eller musikrecension och joumalissom ton- ser gångarna igen. Debatten upprör i USA, liksom den ter och kulturpersonligheter vräka sig betydligt ur säkert gjorde här för tjugo år sedan,fast jag läste inte värre grodor än negerboll. Ofta under förevändning

kultursidorna då, jag tittade bara bilderna. I ett att yta och ord inte har någon betydelse. De menar Sverige där det annalkande sekelskiftet förmörkas att det hyckleri att inte tala klarspråk och vore att av växande rasism och nationalism skulle denna kraven på försiktighet bara skrapar extrem ytan, i svenska tradition kunna ta ny fart, möjligen med stället för lösa problemen djupet. en att gnutta mer humor och mindre militärisk disciplin. Men jag tror att vi har möjligheten nå som att ut Men i stället har de avstannat helt. När det borde till många, skolan och tidningar, TV, genom genom vara viktigare än någonsin att uttrycka sig radio, böcker och film, läggavikt vid de nyanserat, teater, måste att undvika att såraoch skada,gör vi, vår tro små, små detaljerna och inse ytliga förändringar vana att gen,tvärtom. kan leda långt när det gäller att påverka människors

Upp och nedvändavärlden 45

attityder. För det inte just orden och bilderna och jag bara väntar tillräckligt länge kommer alla att

är om

och får alldeles betydelse tycka tvärtom. Men under tiden kan hårda 0rd och rösterna ytan som en enorm

värld där motsägelsefulla budskap och intryck, attityder göra lika allvarlig skadasom slagoch sparkar i en åsikter och infallsvinklar bombarderar varje och brinnande kors.

oss sekund. Visst kan jag räkna med tvärtom-principenatt

Förnyelseoch kontinuitet 47

Fornäs

Johan

Senmodern kulturpolitik

48 johan Fornäs

Centrala samhällsförändringar har ställt kul- För det tredje har människors olika livsval genom en turpolitiken inför nya krav. Såsent som 1974kunde omfattande individualisering lösgjorts från att auto den ännu formuleras utan större hänsyn till matiskt knutna till kollektiva grupptillhörighe-

genera- vara tionsskiften och normförändringar, medier och ter. Tillsammans med ökande kommunikationer populärkultur, rörelser och mångkulturella kul- och folkomflyttningar har detta ökat mångfalden

nya av turblandningar. I dag kan man inte längre förbi värdesystem och smakmässiga delkulturer. sådana påverkar de klassiska problemen En kulturpolitik för det senmoderna samhället

teman, som kring frihet, jämlikhet och gemenskap. Positioner måste kunna hantera desssärskilda krav jämlikhet har förskjutits, gamla myter och sanningar har fått och rättvisa, frihet och mångfald, gemenskap och sällskap av nya. Vårt moderna samhälle har flera kommunikation. Men den förmågan bromsas

av hundra år nacken. Det gled för några årtionden vissa seglivade föreställningar kring ungdom, medier sedan in i en post- eller snarare senmodern fas, där och populärkultur. Sådana myter föds när männisviktiga tendenser tillspetsats och spridits ut till värl kor möter något okänt som framkallar rädsla. dens alla vinklar och in i livets alla vrår. Invandrare, ungdomar och i viss mån även forskare

För det första har ständiga förändringar blivit ett hör till dem tidigt uttryck förändringar.

som ger normaltillstånd än ett undantag, i global Runt dem sprids vandringssägner utbroderar

snarare en som dynumiseñng moden, livsstilar, ideologier, ruskiga tolkningar obekanta fenomen tänk

av normer av och sociala förhållanden. Allt fler världsmedborgare råttan i pizzan, orgier eller den galna

raggamas har erfarit att allt är fast kan förflyktigas. forskaren. Dessamyter är försvarsreaktioner mot för-

som Omvandling har blivit och rörlighet i tid ändringar hotar den invanda tryggheten. De kan

en vana, som och är inte längre bara ett tillfälligt avbrott i innehålla korn sanning och tillfälligt mildra män-

rum av vardagenstrygga lunk. niskors ångestinför tidsskiften, döljer samtidigt

men

För det andra har kommunikation och kultur viktiga sammanhang och nyanser. blivit alltmer centrala nyckelord. I en ökande media- Med avstamp i olika problematiska synsätt förlisering har massmedier trängt sig in överallt i män- hållandet mellan kultur och politik, vardagsliv, stat niskors vardag och självdefinitioner. Samtidigt har och marknad samt ungdomaroch medier skajag skissymboliska uttrycksformer språk, texter, bilder, några hållpunkter i kultursyn inför det

sera en nya gester och musik] blivit mer centrala för hur män- seklet. Mina argument baseras diskussioner inom niskor skapar sin identitet. Eftersom sällan kulturforskning, ungdoms- och populärkultur,

man mer nyare kan ta för givet vad olika tecken betyder blir det allt jag skainte tynga texten med referenser

men viktigare och lockande att fundera över hur

mer dessa kulturella uttryck egentligen fungerar. Detta Kultur, kommunikation och offentlighet har understött växande reflexiv förmåga och lust Kultur handlar hur människor i dialog med

en om att spegla sin identitet, och allt fler redskap erbjuds varandra skapar mening genom att använda sig av för att uttrycka är eller vill symboliska uttryck består tecken ord, bilder,

vem man vara. som av

Senmodernkulturpolitik 49

klanger sammanförts i verk texter ingen människa utan sina samband med andra män-

som som ges betydelser. Detta sker i alla mänskliga verksamheter, niskor livsvärlden är ingen individs angelä-

- ensam och därför går det alltid anlägga kulturper- genhet. Dels bygger dessarelationer något tredje

att ett spektiv. Men i de sammanhang vi uppfattar förmedlar mellan människor: normer, grupper

som spe- som cifikt kulturella står meningsskapandets former i och symboler som alla utgör något yttre mellan fokus. Särskilt gäller det förstås konstnärligt arbete i människorna samtidigt det är inre inuti dem.

som alla former, de smala såväl de populära. Kultur och kommunikation kan handla kun-

som om

Kultur har såledesmed kommunikation att göra, skaper vad är sant eller falskt, normer rätt

som

bestämt kommunikation symboler eller fel, utlevelse äkta eller oäkta och estetik välnärmare genom och språk där mening är det centrala. Andra kom- format eller misslyckat. Det är viktigt att kunna munikationsgrenar transporterar i stället i första hålla isär dessadimensioner. Det sköna behöver inte hand gods eller människor. Kommunice- sant, och omvänt är sanningen ofta ful. Den

pengar, vara rande upphov till mötesplatser mellan männis- kommunikation öppet utpekar sig kultu-

ger som som kor, mening med-delas i offentligheterdär dialoger rell hjälper att hitta sanning, rättvisa och ärlighet,

oss

Det kan ske avgränsadeplatser, bara indirekt, via de estetiska koderna. Kultur äger rum. men men

massmedier kan kommunikation också spri- har moraliska implikationer, ska inte förväxlas genom men das över tid och Medier såväl samspel med juridik eller religion.

rum. som ansikte-mot-ansikte skapar gemenskaper där männis- Livsvärlden är inte något jämnt flöde av samtal kor delar något symboliserande verksamhet och och möten. Där finns strukturer, ofta är

en som vissakorn mening] där de ändå inte blir lika indränkta maktrelationer. Mellan människor

av men av

uttrycker sina skillnader i åsikter, livs- finns förtryck och dominans längs olika korsande utan normer, stilar och behov. Det finns flertal offentligheter ledder. ålder och generation, kön och sexualitet, ras

ett

skilda från de sköts officiella och etnicitet, klass och status...Där finns även vissa av typer, som av stora institutioner eller multinationella bolag till de små inrättningar eller institutioner med mer eller mindoch lokala, från de med rötter i gamlafolkliga fast reglerade former för mänsklig samvaro, t.ex.

gemen- re skaper till de ultramodernt medieorienterade, och kamratgrupper och familjer. Några sådana gemenfrån de med starka ekonomiska och politiska maktin- skaper är små och nära, och bildar intimsfärens täta

till alternativa eller oppositionella fora. nät, med familjen i centrum. Andra är öppnare och tressen

Kultur och kommunikation har sitt säte i livs- vidare, och formar den serie offentligheter som

av världen vardagslivets horisont låter o-likar mötas. Där finns alltså å sidan pri-

- gemensamma av ena antaganden, och mönster. Där ingår olika indi- vata och intima sammanhang i familjer och vänkret-

vanor vider med unika behov bekräftelse och över- å andra sidan offentliga träffpunkter på kaféer, i

av sar, raskning, hängivelse och kontroll. De är invävda i möteslokaler, konserthus, idrottshallar, tidningar, otaliga relationer till andra individer, dubbelt radioprogram eller datornätverk.

i en intersubjektiv mellanmänsklighet. Dels existerar Samhället är än summan av människors

mer

5 l4-0l53

50 JohanFornäs

livsvärldar. Där finns även två för Nästan all kulturverksamhet har i dag

stora system som pengar. utsöndrat sig ur livsvärlden och griper in i den uti- sådanaformer som tidigare reserveradesför populärfrån. Det är marknadens ekonomiska system, med kulturen, den masskultur starka intressen i

som sampengar och bytesvärde som styrmedel, och statens hället såg och ser lägre odaenklare än

ner som administrativa-politiska system, med makt och seriös finkultur. beslutsdelegering som styrmedel. Systemen finns Runt marknadens mediekultur rad

spnns en inte enbart i särskilda hus långt borta, utan bildar myter. Kritiker från höger och vänster har hävdat nätverk som når ossöverallt. De flesta institutioner att all mediekultur är standardiserad, förkonstlad, t.ex. skolan eller TV är konfliktfyllda arenor där fördomsfull, passiviserande och CSlGpiStiSk. En livsvärlds- och systemkrav konfronteras. sådan elitistisk kritik träffar inte sitt mål. I tidiga

Det är viktigt att inse att samhället så vis är faser massproduktion måste utbudet göras

av mer uppdelat i minst fyra stora delområden. Där finns homogent och likformigt, kulturindustrins

men systemen,som är två, varav marknaden är mer privat mer utvecklade former tillåter ett start mått av och staten mer offentlig. Men där finns också livs- variation och mångfald. Någon enkel överensstämvärlden, också den med två poler. den privata intim- melse mellan kulturella uttryck och människors sfären och den offentliga sfären som i sin tur har inre identiteter finns inte och har aldrig funnits:

en en politisk och en kulturell gren. Förvirring uppstår nutida poplåt kan vara lika ärlig eller cärlig som en

dessafyra inte hålls isär.Många bara ställer gammal folkvisa, och kan aldrig säker om som man rara staten mot det privata blandar t.ex. samman famil- hur det som sägsi vad folk gillar att lysma förhåljens intimsfär med de privata företagen, vilket för ler sig till deras åsikter och livsstilar. Visst finns

egna såväl familjen Wallenberg som deras anställda är en det stereotypa föreställningar, myter och ideologier i väldig skillnad. De glömmer dessutom bort att värl- populärkulturen, bara de även finns i

men om samden utanför de centrala institutionerna inte bara hället i övrigt, och där finns dessutom också

gott om rymmer individer är instängda i slutna familjer kritik sådana myter. Nyare medieforskning har

som av utan också offentliga mötesplatser, i sin tur är också övertygande visat att publiken knappast blivit

som något helt annat än statensoffentliga sektor i mer passiv av sitt ökande mediebruksnarare tvär-

Kulturpolitisk debatt diskuterar offentligt hur tom aktiverats till mer samvaro, eget skapande och staten ska sköta kulturfrågor, i förhållande till mark- intresse för levande, icke-medierad kultur. Och naden, till staten själv, och till livsvärlden. Det är den visst inbjuder populärkulturen till verklighetsflykt, diskussionen jag här blandar mig men inte bara bedövningsmedel utan också

som

som korn av kritik och utopi, eftersom det är i kont- Marknaden rasten mellan drömmarna och det verkliga livet som Modern kultur har sin industri för lusten vaknar att förändra. Mediekulturen är således

egen massproduktion och distribution. Kulturindustrin skapar full ambivalenser: den leder till Standardisering

av och sprider estetiska produkter i varuform att köpa likaväl uppsplittring, förkonstling också

som men

Senmodernkulturpolitik 5l

äkthetsbegär, både myter och kritik, passivitet och kulturområdet. Nya politiska vindar har antytt att aktivitet, flykt och motstånd, frihet och begränsning- detta blivit otidsenligt och pratar hellre om samarbe-

likhet och ojämlikhet, gemenskap och ensamhet. te med näringslivet eller kultursponsring. Vind ar, Den generellt fördömer den någon dessa kantringen har förberetts av en längre tids samspel

som av punkter missarandra lika väsentliga sidor. mellan statliga och kommersiella krafter, som ofta

Myterna kulturindustrins totala fördärv går sida vid sida, inte minst ungdomsområdet.

om av

gott och rent är alltså romantiska illu- På l970talet fanns det också kritik mot den ett ursprung en sioner. Lika starka spinns från motsatt håll. där parollen rakt motsatta skäl. Man ville inte

myter av Marknadens Vapendragare ständigt att bara motverka kommersialismens negativa verk

upprepar den frihet och tillfredsställer allas behov. För ningar utan helt bort den genom att ersätta varu-

ger somliga tycks marknaden närmast identisk med produktionen med t.ex. kooperativa sätt att fram-

vara hela det civila samhället, med alla, med livsvärl- ställa och fördela saker. Numera är det svårt att före-

oss den: marknaden, det är vi alla sålyder nyliberaler- ställa sig hur ett komplext samhälle skulle kunna

credo. De glömmer den aldrig har varit någon klara sig helt utan marknadsmekanismer. Just därför nas att rättvis, jämlik och öppen struktur där alla har måste den gamla uppgiften kvarstå. Marknadens

inflytande. Rikedomen är ojämnt fördelad, sätt att ta hand om kulturen har olika brister, som i samma och allt kan köpasför såkan skaffa längden bara kan motverkas stark livsvärld,

om pengar man av en sig det behöver bara har just med rörelser och offentligheter som bygger på kom-

man om man pengar, vilket samhällsgrupper saknar. Marknaden till- munikation än makt eller Men detta

stora mer pengar. fredsställer bara behoven hos dem kan betala civila samhälle har stort behov av att spela ut stats-

som för sig.Ett andra problem är att den skarpt delar och marknadssystemen mot varandra för att hålla

upp konsumenter, producenter och ägare från varandra, dem bäggepå plats, och då vore det förödande om och lägger den direkta makten i de händer. deras inbördes motsättningar försvann.

senares Marknadens kan användas i Kulturpolitiken bör alltså även framgent ha som

varor gemensamma samtal, och dess globala nätverk kan öppna uppgift att ställa sig i livsvärldens tjänst för att

nya en kommunikationskanaler, själv är den i grunden bromsa den gränslösa marknadens övertramp, utan

men oåtkomligt privat. Få har insyn i hur planeras att för den skull fördomsfullt moralisera över popu-

varor och produceras, sig bland de producenter lärkulturen. Kulturindustrin behövs, på gott och

vare som gör jobbet eller bland de konsumenter ska ont, och kulturpolitiken måste komplettera dess

som använda dem. arbetar har knappast särskilt brister, hålla den borta från områden där den inte

De som stor frihet att välja bort sina företagsledare och den hör hemma samt tvinga den att respektera kraven fattige har föga frihet att konsumera. fri och jämlik kommunikation.

Kulturpolitikens sida är riktad mot denna Detta är inte minst viktigt för att marknads-

ena marknad. Det har forrnulerats önskan att systemet historiskt har expanderat oerhört på kultur-

som en motverka kommersialismens negativa verkningar området. Det växande kommersiella kulturutbudet

52 johan Fornäs

har trängt in alla tänkbara fält. Kommersia- vackra verk glömmer vad de kostar, vem

om man liseringen öppnar arbetsmarknader och konsum- ska njuta dem och i vilka sammanhang.

nya som av tionserbjudanden ställer också till problem Kulturpolitik omfattar sålunda än konstnärlig

men som mer inte får suddas bort allmän välvilja till dessa verksamhet.

i en efterlängtade slantar. Att t.ex. högstbjudande fått Det finns en seglivad myt att staten, det är vi köpa tillgängliga radiokanaler må ha frigjort poli- alla samhället, det gemensamma, det allmänna

upp tiker från svåra beslutsvåndor, har samtidigt bästa, den offentliga sektorn. Helt är detta inte en

men olyckligt inskränkt potentiella producenters och myt, eftersom den moderna staten handhar gemenkonsumenters valfrihet. Det är inte alltid den som samma ärenden. Men statsförvaltningen med dess har mest har mest att sägaeller störst maktdelegerande regler är ett särskilt och inte helt

pengar som behov. oproblematiskt system som ibland hamnar i mot-

sättning till livsvärlden, vilket blir tydligt när sociala Staten rörelser kolliderar med statsmaktens organ. Kulturpolitikens andra sida är vänd mot statssyste- Kulturpolitiker och debattörer har en olycklig

dvs. den statliga och kommunala apparaten tendens att sudda ut nödvändiga distinktioner. met, av myndigheter och förvaltningsorgan. Eftersom staten Antingen identifierar de marknad och civilt samsamtidigt är politikens redskap innefattar denna sida hälle livsvärld och identifierar sig helt med detta

viss självkritik. Kulturpolitiken ska vaksamt system gentemot det andra, statliga. Detta är tydligt en reglera hur statsapparaten tillåts påverka kulturlivet. hos de romantiska nyliberaler som sprider myterna Staten kan inte hålla ett vakande öga över allting i staten bara förtrycksapparat och mark-

om som en det komplicerat brokiga senmoderna samhället. En naden människans bästavän. I självaverket har

som centralt utformad kulturpolitik kan inte reglera staten ovärderliga förmågor att upprätthålla välfärd varje skrymsle kulturlivet, utan endast upprätta och livskvalitet gentemot marknadens utarmande

av vissa viktiga Kultur innefattar än vad aspekter. Eller också identifierar de sig totalt med

ramar. mer statlig kulturpolitik kan handla den omhändertagande staten då uppfattas som

om. som

i Eftersom kulturaspekter finns i allt mänskligt liv i ett lmedihelasamhällsgemenskapen; Då ser de inte hänger kulturpolitiken å andra sidan ihop med alla de orättvisor och ofriheter även statsmaskineri-

som andra områden. Att bara diskutera professionell et skapar, bl.a. skolväsendets väldokumente-

genom konstnärlig verksamhet är helt otillräckligt, när ama- rade disciplinerings- och sorteringsinstrument. törer och mediekultur alla människors Liksom marknaden är alltså även staten ambi-

genomsyrar vardag och när allt färre är överens gränserna valent. Den erbjuder och garanterar medbor-

om var resurser går mellan högt och lågt, smalt och brett. Kultur- gerliga rättigheter utövar samtidigt en norrne-

men former existerar inte i ett vakuum, utan förutsätter rande kontroll. Den kan rättvisans verktyg

vara men

rad ekonomiska, politiska, sociala och psykologis- också tjäna maktintressen och upprätthålla klassen ka faktorer. Det är meningslöst klyftor. Marknadens populärkulturella produkter

att resonera om

Senmodernkulturpolitik S3

används inte minst av unga människor inte sällan för har egenvärde och att det är legitimt att njuta och ha att motverka statsinstitutionemas negativa verkning- roligt Det krävs att pedagoger respekterarsina elever

när hårdrockare spyr gallaöver inkompetenta och öppnar dialoger där även vuxnas normer ifrågaar, som och auktoritära lärare och därigenom ingjuter nytt sätts Att auktoritärt motindoktrinera med färdiga mod i elever känner sig odugliga. Att motverka moralpaket skapar bara omyndiga människor eller

som byråkratiseringens negativa verkningar är kanske framprovocerar ett destruktivt motstånd. inte i första hand den statliga kulturpolitikens upp gift, utan där har livsvärlden mer nytta av kulturin- Livsvärlden dustrin. Men kulturpolitiken behöver inse det egna Kulturpolitikens tredje sida vetter mot livsvärlden, systemets begränsningar och inte alltid förutsätta att mot alla medborgares vardagstillvaro, med dessintidet föds utanför etablerade institutioner är och offentliga sfärer. Också livsvärlden är ambi-

som av ma ondo. valent Den är sätet för den mellanmänskliga kommu-

De senaste årtiondena har populär- och ung- nikation runt fakta, ideal, relationer, känslor och smadomskulturella verksamheter institutionaliserats. ker som är livets mening, men genomkorsas samti- Staten har gått in där kulturindustrin och kamrat- digt många former av dominans. Här har kultur-

av gängen förut planen. Skolor, social- politiken därför två sammanflätade huvuduppgif-

var ensamma projekt och studieförbund stöder och organiserar ter. många aktiviteter de förr struntade från rock- Den första deluppgiften är att skydda livsvärl-

som dans till medieverkstäder. Det har givit nya resurser dens dialoger, gemenskaper och njutningar mot de

även medfört vissa risker. All kulturverksam- faror hotar från bägge systemen, vilket pekar men som het mår inte bra av formella lärare, läroböcker och tillbaka mot de bägge nyssnämnda sidorna att hålla läroplaner, eller att inordnas under aldrig så väl- såväl marknaden staten plats. Kultur-

av som lovliga nyttighetsmål att hålla folk borta från politiken kan stödja föreningars, rörelser och

som grup våld och droger. Det är viktigt att respektera kultu- försök att öka intensiteten i sina dialoger

pers

egenvärde och att vissauttrycksformer behöver att tillhandahålla för eget skapande rens genom resurser autonomi för att fungera. och fritt meningsutbyte, samtidigt som kommersiel-

Det är ingen bra lösning om lärare fortsätter att och byråkratiska kontrollintressen hålls matnonchalera den breda mediekultur som betyder mest tan. Makt och pengar får inte tillåtas ta över det som för de flesta tvärtom behövs stor satsning kommunikation och kultur ska sköta Respekt

- en om. mediepedagogik. Men både rock- och mediepeda- för mångfald självständiga offentligheter är

en av gogik bör utgå från de berördas behov och grunden. Man kan vara oense med många stånd-

egna intressen,och ta dem största allvar. Den ska erbju- punkter inom enskilda sub och motoffentligheter, da sakkunskap och för eget prövande. Sam- ändå stödja att de finns. En viktig uppgift är

resurser men tidigt den inbjuder till kritisk själv-reflektion alltså att öppna offentligheter olika nivåer, med

som kring mediekulturen måsteden erkänna att all kultur maximal kommunikation som ledstjärna.

54 JohanFornäs

Kulturpolitikens andra deluppgift är att skydda livs- och givit bränsle åt diverse motröelser i samhället. världens kommunikativa frön mot dess negativa Jämlikhet är inte frihetens motsat: utan förutsätter aspekter, i form de inskränkningar frihet och tvärtom frihet. Där några utövar makt över andra

av av jämlikhet våld och orättvisor leder till. Det kan finns varken frihet eller jämlikhet En rättvis resurs-

som skegenom att institutioner uppmärksammar samhäl- fördelning kräver att människor tilåts uttrycka sina leliga dominansmönster och vidtar motåtgärder. behov och väljai enlighet med dem Ett ofritt samhäl- Först om man erkänner att det finns orättvisor och les jämlikhet är en värdelös likhet Senmodemkulturförtryck mellan åldersgrupper, kön, etniska politik måste modigt motarbeta orättvisor genom att

grupper och klasser kan motverka dem genom offentliga stötta marginaliserade samhällsgrupper de välbe

man regleringar. Kulturpolitiken måste motarbeta rasism, ställdes bekostnad. Resurser måste erbjudas männissexism och all annan ojämlikhet oavsett om den förs kor som inte förmår skaffa dem via marknaden, att fram spontana rörelser i samhället eller finns alla kan utnyttja sinamedborgerliga rättigheter till ett

av inbyggd i näringsliv eller förvaltning. Gentemot värdigt och rikt liv.

vardagslivets baksidor kan kulturpolitiken eftersträva Människor behöver både tillgång till kulturella

ökad rättvisa längsflera dimensioner. utbud att använda sig och makt över kulturella en av

Dessa två delaspekter kommunikation och produktionsmedel för att skapa uttryck. En

- egna rättvisa är i själva verket politikens yttersta exi- pågående teknologisk utveckling av medier och este-

stensberättigande: att stödja livsvärldens frigörande tisk hårdvara på musikområdet: symar,datorer, samoch behovsorienterade möjligheter och minimera pling, karaoke etc. ökar möjligheterna att interagera inslagen tvång och maktutövning. En väl funge- kreativt med massmedierade former. Man behöver

av rande marknad och stat har bara värde medel inte längre barata emot vad andra erbjuder utan kan

som för blomstrande livsvärld där människor kan lära in och bearbeta mediernas utbud efter

en egna sig att hantera konflikter och leva ett gott liv. behov, vilket ger uttrymme för egetskapandemitt i

mediereceptionen. Detta grumlar förr skarpa Frihet, jämlikhet och kommunikation gränserna mellan produktion och konsumtion, och Kulturpolitiken har alltså livsvärlden bas och här finns vissachanser att sprida resursersom tidiga-

som

redskap. Även kulturområdet behål- bara nådde elit. En förutsättnirg är att fortstaten som re en en ler de klassiskafrågorna sin aktualitet samtidigt satt ojämlik inkomstpolitik och ncdmontering

som av senmoderna tendenser tillsätter ingredienser. den socialavälfärden inte sätter käppir i hjulet

nya

Jämlikhet förblir central princip även i fram- Nya kombinationer datorer, etermedier och

en av tidens kulturliv. Den är relevant såväl statens telekommunikationer rubbar gränserna mellan område inom marknadens och livsvärldens olika medier och uttrycksformer, vilket ocksåpåverkar de

som sfärer. De senasteårtiondena har vissa klyftor växt gamla hederliga konstarterna. Vad musik, litteramellan män och kvinnor, rika och fattiga, gamla och tur, konst, foto eller film när alla kan lagrasoch dis-

Detta har ökat behovet en rättvisediskussion tribueras samma CD-skiva Vzd är pop eller unga. av

Senmodernkulturpolitik 55

konstmusik deras ekonomiska villkor göda hat och våld framtvingar begränsande

när samman- som en faller Vad privat och offentligt när kan dis- kontrollapparat. Senmodern kulturpolitik måste

är man kutera med all världens hörn från terminal i det angripa alla ofriheter och erkänna mångfald av

en en

rummet I databaser kan inom kort livsstilar, med största respekt för olikheter och egna stora man hämta hem praktiskt all äldre litteratur till sin mångkulturella blandningar. Mot varje form

taget av

dataskärm. Med desktopprogram, skri- kristen, islamsk eller profan fundamentalism och egen scanner,

och färgkopiator kan och bearbeta bilder renhetslängtan behöver vi inse att de rötter vi har vare var en till grafiska blad. Med plattor och samplingsyn- och behöver är precis lika korsade och sammanfläta-

egna kan fragment från musikhistorien monteras de vi själva är. Identitet kan vi inte låta bli att

tar sam- som

till helt sound. Samtidigt utveck- söka, heller aldrig slutgiltigt finna. Normer kan man ett eget som men lingen drivs fram transnationell kulturindustri vi inte leva utan men de är aldrig mer än gemensamt

av en föder den möjligheter till demokratiskt deltagande i överenskomna levnadsregler andra kan ifråga-

som kulturprocessema. Ja,den hotar tom. att undergrä- sättaoch framtiden kan vidareutveckla.

den för kapitalistisk produktion fundamentala För att utöva sina rättigheter och utveckla den va privata äganderätten, vilket kommer till i olika allsidiga utveckling individ förtjänar behö-

synes man som strider kring piratkopior och copyrightregler. Redan tillgång till materiella, kunskapsmässiga,

ver man har tillgång till de medieforrner etiska, symboliska och psykiska resurser.Vissa resur-

stora grupper nya

inspirerat den s.k.cyberpunk-kulturen till fan- säljs marknaden, andra tillhandahålls statlisom ser av tastiska drömmar konstgjorda verkligheter, institutioner, åter andra odlas i människors ömse-

om ga utvidgade erfarenheter och rikare demokrati. En sidiga och vardagliga samspel. Det vore fatalt att

aktuell kulturpolitik måste kliv in i framtidens enbart förlita sig enda av dessa tre sidor.

ta en cyberspace: det förgrenade kulturella medierum Kulturpolitiken behöver inse människors skilda

griper djupt in i glider undan central kon- erfarenheter, livsvillkor, intressen, behov och srnasom oss, troll och samtidigt låter sig många olika ker, och den måste ta hänsyn till med svaga

styras av grupper aktörer. röster, att inte de starkaresfrihet går ut över dem.

Även frihet är viktigt inom marknadens, Broderskap, systerskap och Syskonskapär andra

ett tema

och livsvärldens Individualiseringen ord för gemenskap, som uppnås i dialogisk komstatens arenor. har ökat människors frihetsanspråk, samtidigt munikation. Här har senmoderniteten betytt allra

som de kommersiella och byråkratiska metoderna för mest, den med medier och migration ökande

att genom inskränka denna frihet har förfinats. Frihet förutsät- rörligheten i tid och Traditioner har blivit min-

rum.

jämlikhet. Bara samhället fördelar dre självklart naturliga, därför kanske ännu ter om resurser men rimligt lika alla människor rimlig frihet Ett eftersökta. Historiens olika tider tycks tillgängli-

ges en mer ojämlikt samhälles frihet är flertalets ofrihet. i och jordens alla platser knyts sam-

ga samma nu, Majoritetens utarmning tenderar dessutom i ögonblickliga nätverk känner allt färre

att man av som längden inskränka eliternas frihet, att oöverstigliga gränser. Förändringsdynamiken har

även genom

56 johan Fornäs

gjort generationsskiften till något helt normalt. de diskussioner forskare fört inspirerats av ung- Elektroniska medier har erbjudit kraftfulla redskap doms-, medie- och kulturområdena även men som för ömsesidiga utbyten, manipulatoriska förförelser borde inspirera den politiska dialogen.

och enskild självbespegling. Nya gemenskaper överskrider gamla gränser skapar också skillna- Inse nödvändiga skillnader. Kultur är än bara men nya mer der, som när hiphopare eller Madonnafans kan finkultur och konstnärligt arbete. Stat, marknad, kontakt tvärsöver kontinenter kanske samti- intimsfär och offentlighet måste kunna hållas isär, men digt bryta med sina föräldrar. Gemenskapande och frihet, jämlikhet och gemenskap inte entydigt egna är förutsätter ett minimimâtt såväl frihet jäm- kopplade till någon dessasamhällssfärer. av som av likhet. Tvångsfria dialoger mellan självständiga och jämnstarka subjekt förblir kommunikationens ideal- 2. Inse nödvändiga umbiualenser. Stat, marknad och

modell, till vilken våra kulturuttryck och samtal livsvärld har såväl positiva negativa sidor, och som hela tiden återvänder som till en real utopi. endast deras inbördes växelspel förmår motverka

Medieutvecklingen gör att kulturens gränser i det onda och stödja det goda. Ungdomskultur, dag vidgats, när även nyhetsprogram, finansrappor- mediekulturen och hela moderniteten likaledes är ter och riksdagsprotokoll kan betraktas som kultu- där gott och ont, fulla såväl auktoritärt förav rella texter. Kulturpolitiken borde stimulera statliga tryckande emancipatoriska potentialer, embrysom institutioner att aktivt växelspela med ungdoms- till såväl makt motstånd. on som och mediekulturen, inte bara för att motarbeta eller

stödja, utan för att öppna perspektiv. Läro 3. Inse nödvändiga samspel Kultur samverkar med nya planerna behöver långt mer ta hänsyn till de rika flö- ekonomi och politik, liksom med vetenskap, etik

dena mellan finkultur och populärkultur, mellan och psykologi. Frihet, jämlikhet och kommunikamanligt och kvinnligt och mellan olika Världsdelar. tion förutsätter varandra. Konstarter, genrer, Forskarens roll är att leverera kunskaper och före- uttrycksformer och medietyper föder hittills oanaslå tankemodeller, för att ifrågasätta in- de hybrider i 2000-talets kulturella cyberspace men mer vanda halvsanningar än för att tala exakt hur det symboliska rumiav identitetenskillnader, makt om man ska göra. Det gäller också det jag har skrivit Mina och motstånd i vilket dagens ungdomliga populärbör, ska och måste formulerar jag männis- kultur är vår ovärderliga som en spanare. ka bland andra forskare kan jag kritisera andras - som Not uppfattningar och peka deras konsekvenser men l Densomsåönskarfinnerdestorikligarelästips dei knappast säkra besked vad sexrapge om som blir bäst Låt porterfrån forskningsprogrammetUngdomskultur Sverigei mig ändå till sist formulera någraviktiga punkter FUS bokförlaget bokform. som som Symposionutgivit i

mmiwvLvtxvrirrAWillHIV

111.71:1111711111:11111:111:1

111111111111111111 W451i

1111r111zv111111;7111011111

Förnyelseoch kontinuitet 59

Mats Gellerfelt

Kulturpolitik understöd eller aktiv handling

60 Mats Gellerfelt

Kulturpolitik är den i vid mening över huvud onekligen gör det. De flesta, oavsett politisk överty-

taget möjlig, eller önskvärd Det kan gelse,torde eniga att det finns grundläg-

ens synas vara vara om, en

märklig fråga i ett samhälle, sågenomorganiserat gande struktur, infrastruktur materiella rikeen en av och genompolitiserat det svenska.Ändå har den domar och allmänna tjänster, vilka alla måste delta i

som från olika håll ställts svensk debatt underi år, finansierandet Jag kan knappast hävda, att jag

senare av. och naturligtvis har meningsmotsättningarna ofta inte har skyldighet att vara med och betala polisvävarit starka. En utgångspunkterna under- sendet, med motiveringen att jag aldrig har behövt

av var en streckare Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet, att anlita polisens tjänster. Det är det allmänna

av som Om Rambo och Rimbaud, där denne menade att är också beredskap inför det oförutsedda och

en just kulturpolitik således varje form statlig, majoriteten svenskar, än gång oavsett politisk

- av av en kommunal eller skattefinansierad intervention i kul- övertygelse, förmodligen att det måste finnas

anser turen, fattad främst som de bildande konsterna på åtminstone minimum av t.ex. gemensambetald soci-

inget sätt är önskvärd. Rudbeck framförde ett slags medicinsk och övrig trygghet, även själv

om man nattväktarstatens kultursyn, numera betecknad som är i stånd att finansiera sin egen. nyliberal, där staten endast har grundläggande Med kultur och kulturpolitik förhåller det dock funktioner men i övrigt lämnar medborgaren ifred sig något, eller ganska mycket, annorlunda. Vi kan att söka lycka eller olycka, det behagas nämligen, och det är väl bl.a. Rudbecks poäng, hän-

om senare Varför skall stålverksarbetaren i Luleå, som föredrar föra kulturen litteratur, bildkonst, teater, opera, att hyra Stallones Rambofilmer på video och för balett etc. etc. till njutningarnas högst privata sfär. detta betalar ett marknadspris ofrivilligt via skattse- Den kick är alltså den andres sömnmedel. Att

enes deln betala den högt avlönade och fint bildade via skatten tvinga människor att subventionera en Stockholmsakademikerns litteraturstödsmecenera- Wagneropera de inte skulle de fingegå

se ens om de Rimbaudvolym dikter eller hans Operabesök, gratis, är, enligt detta synsätt, att kränka människors

- Dramatendito Om denne högt avlönade akademi- frihet och integritet. Hit kan väl, om än motvilligt, ker vill njuta sin kultur varför skall andra den icke delar uppfattningen, följa med. Längre

- vara som med attbetala; varför inte som isåmånga andralän- fram i resonemanget blir det emellertid svårare:hur der förlita sig privata mecenater Frågan kan för- göra med slott, kyrkor, muséer, offentliga konstskatvisso utsträckas till många skattefinansieringens ter alla de slag, Hagaparken, allt det bildade

av av som frågor. varför skall jag, som inte kör bil, vara med människor betraktar som ett omistligt kulturarv och finansiera bilismen Varför skall pacifisten vara ens den ivrigaste anhängare av privat entreprenörsmed och betala försvaret Varför skall den barnlöse skap inbillar sig väl att detta kan göras till före-

arv finansiera andra människors barnomsorg, när han mål för utförsäljning marknaden Nej, det för-

en eller hon kanske har valt att inte skaffa barn blir nog en av alla andra avdetta sekelsutopier.

Vi skall självfallet akta för att tänja frågan in Samtidigt är det lätt att iaktta märklig över-

oss en absurdum, även i en del nyliberala kretsar ensstämmelse mellan en sjuttiotalets vänsterlinje

om man

Kulturpolitik understöd eller aktiv handling 6

och åttiotalets högerdito eller nyliberal, särskilt har mer att sägaom det mänskliga varat än en roman

en om vi tar med skolpolitiken i beräkningen. Det av Jackie Collins. Mot detta kan invändas och det fanns vänstersyn kultur och skola utgick stämmer förmodligen att har blivit lyckligare,

en som från att det inte fanns något sätt att konstruera eller bättre människor, att läsa Dostojevskij eller

en av

för vad god kultur eller goda kunska- Faulkner eller att ha sett filmer Bergman. Den canon som var av av

dvs. kvalitet. Allting in the of the lever i den fina kulturproduktionens värld, per - var eye som beholder. Bland progressiva pedagoger frid över inbillar sig gärna att de som inte gör det, lever i en deras minne utvecklades kunskaper vil- evig saknadefter den. Sålär fallet.

en syn inte vara ken innebar att dessa borde utgå från elevernas Detta är dock viktigt, eftersom kulturpolitik erfarenhetshorisont man kunde med andra 0rd över huvud taget kan ansesvara von Oben, som en

inte påstå att kunskaper Vergilius, Dante eller kränkning människors åsikter och njutningar.

om av Strindberg värdefullare än kunskaper action- När jag arbetar kritiker litteratur, film eller

var om som av filmer eller obskyra seriemagasin, jag hård- teater, har jag en, om än inte förutbestämd, så ändå

om nu drar resonemanget något. Det var den inre upplevel- av min bildningsgång relativt utstakad syn vad

framställdes väsentlig och här tange- i det övergripande sammanhanget är kvalitet sen som som - som rar ytterligheterna varandra, som de så ofta gör. det är nämligen kvalitetsbedömningen som är det Alltså det finns ingen hierarki i kulturen, det går avgörande för all kulturpolitik. Den är så oändligt inte att fastställa vad som är bättre och sämre när vi svår att göra,dock nödvändig. väljer mellan två konstverk, eller mellan två alterna- Jag är uppväxt i en arbetarrniljö med starka tiva sätt att avgöravad som skall lärasut i skolan. folkbildarideal, där kultur aldrig var ett relativt

Mot detta restejag tidigt och även här kan begrepp; kultur de stora namnen i konsten. När

ragg- var vi iaktta märklig allians den mellan äldre tids det gäller fotbollsplanen vet vi att IFK Göteborg är

en - en folkbildarideal oftast socialdemokratiskt snitt, bättre än jumbolaget; det visar sig i den slutgiltiga

- av med inslag av kommunister och liberaler och kul- tabellen. Men när det gäller konstnärligt skapande

turkonservativa. Ty både dessapolitiskt radikala och Då blir det onekligen betydligt svårare att avgöra politiskt konservativa, ansåg, från sin utkiks- är mästaren och är fäsören.

var vem som vem som punkt, att det finns en möjlighet, om än provisorisk, Mycket av det som för inte sålänge sedanupphöjdes att hierarkisera kulturen, att påståatt det finns kul- till stor litteratur är redan glömt och omvärderat tur är värdefullare än kultur. Det rör sig De absoluta begreppen existerar ändå, jag tillå-

som annan om inte några fasta hierarkier, något sådant är inte tes att använda denna motsägelse,det absoluta rela-

om möjlig att etablera; ändå provisorisk metod för tiva. TS Eliot, trots sin politiska konservatism,

om en som, att kunna hävda att film Fellini eller betytt så mycket för poeter och kritiker till höger

en av av Bergman innehåller etisk och estetisk form och vänster, undrade gång, i berömd essä:vad

en vars en en värde överstiger den aldrig så tekniskt skickligt till- är en klassiker verkade Rambofilms; att roman Sven Delblanc Det var i en föreläsning hos det engelska

en av

6 l4-0|53

62 Mats Gellerfelt

Vergiliussällskapet Eliot ställde den frågan, demokratiskt samhälle Vem har rät att pådyvla

som under det världskrig som hotade att ödeläggaalla de andra den njutning man själv känrer, men som värden som man förknippade med den västerländ- andra fnyser åt ska kulturen. Eliot, den lyriska modernismens Big Tyvärr blir nog resultatet att vi enblerarhierar- Daddy, och i likhet med så många andra moder- kier dem som alltså skall vara ned och finan-

som som av nister från konservativt håll anklagats för att ödeläg- sierafinkulturens njutningar vilka är främman-

all anständig kultur plus change,jämför hur de inför, gör att de känner sig som betraktade som ga ca Gunnar Ekelöf i dag kanoniserats i svensk litteratur mindre vetande. Kulturen trycks ned människor, efter att ha malträterats vis, hävdade: och hur vi skall lösa det problemet, ve jag Jagvill

samma

i linje med den folkbildaide tradition i

gärna tro - En klassiker kan endastuppstånär kultur är mogen, vilken jag är uppväxt att med god skola,folkbild-

en när ett språk ochenlitteratur är mogna,ochett klassiskt ning och kultursatsningar så kommer många om än verk måste ettverk mogenande icke de flesta att uppskatta Dante ich Vergilius;

vara av en

de skyldiga göra det Återstår så alltid

men är att Vad Eliot menade att den goda konsten skapas i problemet att avgöra vem som definierar den goda

var, en historisk linje, inom en tradition, när språk och kulturen. historia i just den stunden befinner sig i ett slagshar- Ett avgörande problem, som jag änge har sett moni. I den klassiska litteraturen möter vi allmängil- det, med den svenska kulturpolitiken, att den förtighet, harmoni, t.0.m. universalitet. vandlats till del ett generellt xälfärdssystem.

en av

Jagvill inte påstå att detta djupt kulturkonserva- Att sysslamed kultur har, på grund att det med

ar tiva budskap är ickekontroversiellt, och sågade generös hand pytsas ut pengar hit om dit, när det

nog Eliot han själv satt när han lät diktare fanns gott sådana, eller minire betraktats

av grenen om mer

Vergilius och Dante och några till, och bara social rättighet. Varje författat skall ha rätt som som en dem, finna nåd inför sina ögon. Här finns emellertid att stipendieras; den mest amatöristisåa källatteater

intressant kärna. Den gäller den kritiska eller, ha rätt till understöd. Kultur har fråi myndighetsen - -låt- säga,den kulturpolitiska, bedömningen, håll sysselsättning vilket i-varje skede

oss av - ansetts som enkonstnärliga verk. Åsikten vad är god kul- bör subventioneras detta är, än gåig, tillspets-

om som en en tur må relativ, den kan inte hur rela- ning resonemanget. Att skriva, måli eller kompo-

vara men vara av tiv helst. Bedömningen är ack så svår, svår, fungerar emellertid inte så.Allt skapandemäts

som nera ändå måsteden finnas där. alltid mot annat skapande; i ett give skede är ett

Här kommer vi nämligen till kulturens och kul- verk, hur svårt det än må vara att görabedömningturpolitikens uppfostrande uppgift. Hur skall vi framstående och äkta är ett annat. Jag

en, mer mer egentligen kunna tala om för dem som aldrig tagit anser därför att kulturpolitiken, icke ninst littedel den goda kulturen att denna är mycket raturens område, haft en skadlig effekt genom sin

av värdefullare än den de till vardagstar del del av, i ett frihandsåkande syn subsidier ocl bidrag. Det

Kulturpolitik understöd eller aktiv handling 63

finns, kan förneka det, kultur vilken det därtill har ett högre värde än andra är det

vem genom som av provisoriska consensus som jag alltså trots allt, hur nöden att vårt land bedriver en aktiv kulturpolitik svårt det än månde, måste upprättas, bör Hur skall den då ut Det är den svårastefrågan

vara anser se av stödjas allmänna medel. Ändå har statlig och alla försöka besvara.Vad skall prioriteras En

genom att ens kommunal kulturpolitik år ut och år in finansierat utgångspunkterna för detta resonemang är

av medioker kultur inte gör människa glad; när Kulturutredningsfrågan, Vilken roll har kulturen i

som en det finns så början det seklet i ett humanistiska värden

pengar av nya av

En följd av alla de existerande allmänfinansiera- präglat samhälle och vilka krav ställer detta kulde kulturstöden är att mentalitet har uppstått, turpolitiken. Ja,vilka Jagundrar frågan egent-

en om där producenterna kultur, oavsett deras kvalite- ligen avser humana eller humanistiska i klassisk

av ter, sett det självklart att verksamheten skall mening värderingar Det finns humanistiska värde-

som betalas någon än den kulturkonsumeran- ringar som inte alltid är särdeles humana och det

av annan de marknaden. När jag satt i styrelsen för Sveriges torde ännu omöjligare att fastställa vad är

vara som - Författarfond märkte jag ofta att de biblioteksutlå- enligt formuleringen i Kulturutredningens memo nebaserade stipendierna sällan gick till mediokra randum kulturpolitikem instrument för

- som en och därtill olästa författare som det är synd om; allmän samhällssyn. Vilken då allmän samhällsförfattare ett generöst subsidiesystem lock- syn När det inte finns allmän samhällssyn, hur

som av en ats in på bana de knappast lämpade för. Att kan det då finnas en allmän kultursyn

en var bli författare hade utvecklats till att bli ett sätt att 1974 års kulturpolitiska mål uppnåddes aldrig; förverkliga sig själv, ett ytterligare fenomen som man var populistisk i tidens anda och nivellerade utvecklats i Sverige, inte minst Komvux. kulturen och kultursynen ett ofta rent av bisarrt

genom Förlagen tappade kontrollen över sin verksamhet; sätt. Allt var lika bra och alla borde kunna ta till sig släppte ofärdiga och ställvis direkt usla till det mesta utan synbar ansträngning. Det kallades

manus tryckning. Både förlag och författare lärde sig att jämlikhet på kulturomrädet. Dock finns inom kulden råa marknaden något såväl kunde turen ingen jämlikhet. Alla människor har rätt till

var man

borde förakta. I tid när litteraturen margina- frihet och till strävan efter lycka, det gäller som en som en liserades allt kunde vända marknaden, dvs. övergripande tes samhället i stort. När det gäller

mer, man om läsarna I synnerhet lyriken marginaliserades kulturen gäller dessutom att vissa är begåvade

ryggen. mer i hög grad; cirkulerade mellan poeter, förlag och kri- än andra och att det kanske och förmodligen förhåltiker i ett allt snävare kretslopp. Läsarna brydde sig ler sig så,att allt inte kan uppskattas eller förstås av icke. alla. Den enda och möjliga vägen när det gäller

Detta är ingen plädering för att avveckla kultur- kulturpolitik, och där inkluderar jag skolan, är att politiken och subsidierna i stort: vi med Eliot kulturen är ett sätt att ställa krav; alla människor är

att det finns kulturvärden är värda att lika värda; all kultur är inte lika värd. Vi bör lära oss enas o-m som

fortsätta sin existens i samhällelig kontext, och allt det skräp tex. i skolorna kolporterats till

en av som

64 MatsGellerfelt

eleverna under beteckningen progressivt. kulturen kan heller i längden vara mecenatens,

Många högstämda fraser flyger kring i kulturde- furstens eller statens tjänare utan att förlora en batten jag är själv dem som alltid hopas att annan mäktig potential: att på tvärs mot det

- en av kulturens såväl humana humanistiska värden rådande, att vara och förbli den andra rösten, den

som ädla känslor föder. Fast inte heller detta är något i sin språkliga form, i sin kolorit, i sin tonalitet, i

som enkelt påstående. Celine lysande romanför- sin klang och rytm och inte minst, i sin kvalitet, visar

var en fattare; skrev dock vidriga antisemitiska pamfletter. något annat än de politiska, byråkratiska och Neruda blev det Chilenska folkets författare; mediala språkens utarmade mönster.

en skrev groteska hyllningar till Stalin. Den godhjärtade En svensk kulturpolitik måste av nöden vara eli- Pound, det litterära modernistiska projektets tistisk, aktsammare när det gäller kvalitet och

vara beskyddare framför andra, blev fascistisk fördjupning än den varit tidigare. Hur detta skall

propagadist. förankras i det politiska spelet har jag ingen aning

Ändå ärjag optimist och naiv måhända, I åtstramningstidef är det inte det lättaste

nog, nog, om. nog att tro att kulturen trots allt kan ha ett värde för att att framföra ett sådant budskap. göra samhället humanare och gärna humanis Jagkan ändå inte låta bli att erinra mig att det en

- mer tiskt även många de store visat sig knö- gång i tiden fanns arbetarrörelse som betonade

- om av vara en lar utan like. Kanske finns det i dikt Goethe att kunskap är makt, att kulturen var en trappa

en av den furstlige makthavaren eller i Symfoni Artur Lundkvist använde gärna den bilden uppför

en av - Mozart, klanger humaniseraf oss vilken kunde klättra. Eyvind Johnson arbetade

som man

Kulturpolitik har alltid funnits, från Maecenas på sågverk dagarna och läste nätterna; han

om via kejsar Augustus och Italiens renässansfurstar och blev vår störste romanförfattare. Kulturen innehålden franska revolutionsregimens beställningskabi- ler alltså möjligheter för alla, även den kultur som i nett till Goebbels och dagens svenska samhälles förstone kan uppfattas som svår en av de bärande

parlamentariskt beslutade. På gott och ont, med stän- tankarna i Peter Weiss Motståndets estetik. digt lika skiftande resultat och innebörder. Kanske Kulturpolitiken kan därför inte, annat än i detaljer, är det väsentliga, det heter i Kultur- kompromissernas politik, som den blev 1974.

som vara en utredningens memorandum till oss som skriver Kanske har kulturen en inre och undre sprängdetta, att kulturpolitiken står i centrum för diskus- kraft, som vi inte sålätt upptäcker Möjligen var det sionen. Jag tror nämligen att det väsentliga med en därför den nazistiske dramatikern Hans Johst i sitt kulturpolitik är, att den främst utgör ett diskus- drama Schlagetef lät sin huvudperson utropa, när sionsinlägg, grund för fortlöpande dialog. jag hör ordet kultur osäkrar jag min revolver Tänk

en en Förmodligen kan inte den smala kulturen i dagens kulturen har den makten, att vara både ordet

om krassa ekonomiska värld med bemärkta undan- sköld och källan från djupet när jorden

- som som tag överleva utan kulturpolitik och subsidier. Men

Förnyelseoch kontinuitet 67

Janerik Gidlund

Konstens och vetenskapens

institutionella villkor

68 Janerik Gidlund

Det finns stora likheter mellan konsten och det är möjligt att åstadkomma institutio-

gynnsamma vetenskapen. I båda fallen handlar det skapande nella betingelser för konstnärlig framgångoch veten-

om verksamheter med likartade och stora behov fri- skaplig utveckling. Samtidigt det kar konstate-

av som het och integritet. Konstnärlig verksamhet bygger, i förekomsten betydande skillnader praktiken

ras av likhet med vetenskapen, på att människor med mellan konstens och vetenskapens villlor, väcker talang och idéer får stort svängrum. De går också in i detta frågor hur dessaskillnader uppkommit

om varandra; framgångsrik forskningsprocess inne- också synpunkter hur de borde reiormerasl

en men håller i regel en konstnärlig fas, där idéer Syftet med uppsatsen är att studen konstens

nya utvecklas ett osystematiskt sätt; nydanande och vetenskapens villkor utifrån ett insitutionellt

en kulturinsats utvecklas delvis under systematiska, perspektiv. Jag begränsar jämförelsen til områden vetenskapliga former. De är också beroende jag är mest förtrogen med, nämligen sidan

av som l ena varandra; kreativa miljöer innehåller rikliga tillfällen musiken och teatern och å andra sidan zamhällsve till slumpmässiga möten mellan forskare och konst- tenskapen. Jag uppmärksammar särskilt sådant

som närer. Sekelskiftets Wien är ett lysande exempel kan tolkas hierarkiska relationer och frågor

som om dynamiken i ett sådant samspel. Normalt har både institutionell självständighet för konstnärliga och forskaren och konstnären lång utbildning och vetenskapliga institutioner.

en skolning till professionen, låt att det finns

vara en hel del exempel på naturbegåvningar vilka skapat

I institutionell

självständighet

uppfinningar och konstverk till mot alla odds.

synes I vid mening sysslar både konsten och vetenskapen Vetenskapen är organiserad i universite och högmed samhällelig problemlösning. Utvecklingen skolor med hög administrativ självständighet och

av konsten och vetenskapen är därför avgörande för liten politisk inblandning i den löpande erksamheden kulturella och ekonomiska förnyelsen ten. Den utövande konsten är organiserai i kultur-

av samhället. Forskarnas och konstnärernas krav på frihet rinstitutioner med varierande grad sälvständig-

ettkraftfullt stöd för det öppna samhället. het och politisk inblandning.

Det finns naturligtvis också viktiga skillnader. I Sverige är universiteten helstatliga irntitutioner. Den vetenskapliga utvecklingen sker i hög grad Styrelserna för universiteten består öreträdare

av genom att forskarna kommunicerar med varandra. för såväl allmänna intressen verksanhetsintres-

som Den konstnärliga utvecklingen ägeri hög grad rum i sen.Regeringen utser allmänföreträdare ofta 6 ledamötet mellan konstnären och publiken. Det skulle totalt 11 vilka enligt högskolelagenska ha

möter av knappast vara möjligt att bred front bedriva bakgrund i sådan verksamhet är betydelse

sym- en som a fonisk verksamhet i form exklusiva seminarier för högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag.

av där man löser musikaliska problem. Politikerna utgör därför ofta minoriteti styrelser-

Det går inte att kommendera fram konstnärliga Dessutom är universiteten organiserade fakulte-i

na. mästerverk eller nydanande forskningsresultat. Men ter och institutioner där verksamhetsfireträdarna

Konstensoch vetenskapensinstitutionella villkor 69

fullständigt dominerar. vilka ibland uppfattas som någon sorts administrati-

Teatern och musiken har mångskiftande universalverkstyg. Bristerna i verktygen framträ-

en va organisering och varierande huvudmän. I vissa fall der klarast då de genomförs kulturområdet, där de förekommer aktiebolag, särskilt används statliga utgör tydliga hot mot den konstnärliga friheten och aktiebolag form för nationalscenerna. I andra integriteten. Påsina håll har kulturstiftelser lagts ned

som fall gäller stiftelseformen eller traditionell kommu- och dessverksamheter infogats i kommunala förvaltnal förvaltning. Det finns i regel strikt partipoliti- ningar för att kommunerna skakunna lyfta

en av momsering i sammansättningen kulturstiftelsernas sty- i kultursektom. Enligt aktuell lagrådsremiss

av sen en relser och de kommunala kulturnämndema. stiftelser kommer de nuvarande kulturstiftelser-

Den kulturpolitiken från 1970-talet domine- knappast att kunna behållasi framtiden, eftersom

nya na rades rättvise och distributionsidé delaktig- kravet ställs att det ska finnas en viljeförklaring

av en heten i kulturen skulle vidgas regionalt och socialt från stiftelsebildarens sida att han för ett visst ända- Frågan det konstnärliga skapandets villkor mål vill skapa varaktigt beståendeoch självständig

om var en inte i högsätet och något kvalitetsmål formulerades förmögenhet egendom han tillskjuter själv.

av som inte. När de många kulturstiftelserna byggdes Risken är betydande att denna reform innebär all-

upp en för musik och i landet fokuserades män metamorfos från kulturstiftelser till en kom-

teater ute uppenbarligen uppmärksamheten de huvudmän- munal förvaltningsmodell. Som jämförelse kan

av nya en

landsting och kommuner i första hand på påpekasatt inom det statliga området vore det otänknen - problem rörande ekonomiska lokallösningar bart att högskola skulle inordnas som en adminis-

resurser, en och administrativa relationer mellan huvudmännen. trativ enhet inom länsstyrelsen alldeles oavsett

1990-talets kalla ekonomiska vindar har haft eventuella momsfördelarl olika konsekvenser för universiteten och kulturstif- I vissa miljöer har den konstnärliga verksamhetelserna. Under år har det förts livlig ten ekonomiska effektivitetsskäl lagts

senare en av samman debatt behov att utveckla den akademiska frihe- med kulturfrämmande verksamheter av typen

ytterligare. Den borgerliga regeringen har i år ini- energibolag. Påandra håll har beställar -utförarmoten

utveckling vissa högskolor till fristående dellen använts för att marknadsorientera den tierat en av stiftelser med ett eget fonderat kapital från de ned- konstnärliga verksamheten lagda löntagarfonderna. Hur ska dessa skilda utvecklingslinjer förstås

I konstens värld har utvecklingen gått i båda rikt- Min tolkning är att forskningen och den högre ningarna. För nationalscenerna har tendensen varit utbildningen har lyckats etablera ett tydligare sam-

dem större konstnärlig och administrativ fri- band med produktionssfären än vad gäller för att ge som het. Men mönstret domineras ändå tendens till konsten. Diskussionen om att vi är på väg mot ett

av en

minskning den institutionella självständighe- kunskapssamhälle, att kunskapsintensiva företag en av

för konsten. Inom både kommuner och landsting har framtiden för sig, att det högteknologiska ten pågår genomgripande organisationsförändringar näringslivet står och faller med sina forskningsr och

70 Janerik Gidlund

utvecklingsinsatser, att Sverige har för vetenskap varje investerad krona i kultursektom är avkastningligt utbildade personer för att långsiktigt kunna för kommunen hela tre kronor. Kulturen är i sig

en hävda sig mot de viktigaste konkurrentländerna etc. därtill viktig och växande sektor arbetsmarkna-

en har i många avseendenstärkt universitetens ställning. den bara i Umeå omsätter kultursektorn utanför

Styrkan för nationalscenerna har varit den klas- universitetet ungefär kvarts miljard kronor årligen

en siska ekonomiska nyttan att befinna sig I Regionemas Europa ökar sannolikt till

av geogra- resurserna fiskt och mentalt nära maktens centrum. För kultur- kultursektornl stiftelserna ute i landet har diskussionen Ökade till de regionala kulturinstitutio

snarare resurser gällt solidaritetsprincipen; kommuner och innebär inte självklart ökad konstnärlig

om nerna en landsting ska dra ned välfärdssystemen har det kreativitet. Om kulturinstitutionerna infogas på ett

sina håll uppfattats rättvist att nedskärning- kraftfullt sätt i den näringspolitiska arsenalen,är det

vara arna också drabbar kulturverksamheten. möjligt, rentav troligt att utvecklingen går

snarare

Samtidigt håller en ny inställning att göra sig i riktning mot kommersialisering och kulturell gällande i kommuner och landsting. Upprinnelsen är utarmning. Den konstnärligt viktiga, smala

men medvetandet om att kulturlivet har en långsiktig produktionen och det kritiska ifrågasättandet det

av betydelse för den regionala ekonomin. I det existerande samhället kan upplevas politiska

nya som Europa ökar konkurrensen mellan företagen, vilket förlägenheter vid marknadsföringen kommunen.

av direkt avspeglar sig det regionala planet. Det blir I ett sådant sammanhang blir det särskild vikt att

av allt viktigare för regioner och kommuner att upplevas det finns skyddande självständighet för de konst-

en som attraktiva miljöer för näringslivet och olika inves- närliga verksamheterna. terare.I och med att tjänstesektom får en dominerande ställning arbetsmarknadema blir personalrekry- Reformbehoven teringen en strategisk regionalpolitisk dimension. Den Enligt min mening måste det konstnärliga skapanestetiska kulturen har därför under år fått dets institutionella villkor ägnas särskild

senare en en upp vidgad roll i det regionalpolitiska tänkandet. Det är märksamhet i de regionala och lokala sammanhangtroligt att kulturen spelaren viktigare roll för regio med hänsyn till dagens kulturpolitiska situation.

en, ners attraktivitet genom att påverka möjligheten att Teatrar med strikt partipolitiskt sammansatta styrelrekrytera och behålla personal än den gjort i tidigare är anomali. Förebilden bör skiftas från styr-

ser en industripolitiska sammanhang. l sådan attraktivi- ningsmodeller för simhallar, barnstugor och kliniker

en tetsbild spelar den regionala kulturmiljön intres till styrningsidéer knutna till kunskapsverksamhet,

en sant roll. En utvecklad estetisk kulturmiljö ger också t.ex. högskolan. Nya organisationsformer med minmöjligheter för kreativa kopplingar med det innovati- dre politisk styrning än i dagens kulturstiftelser och

näringslivet Påolika håll börjar räkna kul- förvaltningar bör utvecklas. Styrelserna bör ha va man en turens ekonomiska betydelse och roll infrastruk- bred representation verksamhetsintressena och

som av tur. Ett räkneexempel i Umeå kommun visar att för olika samhällsintressen.

Konstensoch vetenskapensinstitutionellavillkor 7l

2 Institutionell hierarki och normbildande funktion

Det går visserligen att finna storhetstider för Ett typiskt drag i det svenskaforskarsamhället är att nationalscenerna när de i hög grad levt till

upp universiteten är statligt finansierade och institutio denna dröm, många kanske tänker Karl Ragnar nellt jämlika. Det finns inget universitet är mer Gierows tid Dramaten. De senaste decennierna

som nationellt än något annat. Det hindrar inte att har drömmen emellertid känts avlägsen. Teater-

man kan hysa olika uppfattningar vilka lärosäten pyramiderna har i praktiken rivits och det finns

om som är finast eller sämst, sådanarangordningar är inget nationellt monopol för konstnärlig förnyelse

men

fråga för den akademiska självbilden. Stockholmsscenerna. Den kulturpolitiska diskusuteslutande en Mellan universiteten och de mindre högskolorna sion följt i kölvattnet den europeiska integra-

som finns emellertid klar skillnad beträffande till- tionen har accentuerat behovet av att värna kultur-

en gången fasta forskningsresurser. En betydande arvet och den nationella identiteten. Här har natio del forskningen vid universiteten finansieras via nalscenerna blivit de stora vinnarna. De statliga

av olika statliga forskningsfonder, där enskilda forskare anslagen till huvudstadsscenerna har ökat kraftigt, eller forskare kan söka projektanslag i samtidigt knapphetens kalla stjärna lyst över de

grupper av som vetenskaplig konkurrens med andra sökande. Det 26 läns- och stadsteatrarna. finns också möjlighet att söka forskningsanslag från I Operans senaste anslagsframställning görs ett statliga myndigheter, kommunförbundet, närings- oblygt försök att slå mynt av de nationella stämninglivet, privata fonder etc. Ofta bekostas hälften av arna: forskningsinsatserna vid universiteten externa Nationakcenens främsta uppgifter är att på sitt

av anslagsgivare. område värda det nationella kulturarvet ochdensvenska

Inom konstens värld är förhållandet radikalt nationella identitetenKungl Teatern bör ha möjlighetatt annorlunda. Där finns ett nationalscener genombeställningarochpa annat sätt stimulera tortsätta-

par Operan, Dramaten] och dessutom ett stort antal färfattare och koreograferatt skapa nya verkpa ope-

re, teatrar och orkestrar. De nationella har och balettensområdeför att på detsättetstärka och

scenerna en rans statlig finansiering, medan de regionala institu- förnya det svenskanationella kulturarvet Kungl Teatern tionerna har blandad finansiering med lejon- bör den i Sverige genomsin föreställnings-

en en vara scen som part för landsting och kommuner. I Sverige har verksamhethaller detta kulturarv levande Somnatio emellertid begreppet nationalteater inte sin bak- nalscen bär Kungl Teatern stå för högstakonstnärliga grund i kampen för nationell frigörelse, i motsats till kvalitetpå sitt område Nationalscenenbär av natursituationen i Norge och Finland. Här handlade det i liga skäl vara lokaliserad till huvudstaden stället teaterns anknytning till staten och om att

om nationalteatern skall fungera Liknande argument framförs i Dramatens anslags-

som rangteater, som nationens förnämsta drömmen natio framställning. Kärnan i argumentationen är den tra-

scen; om en nalscen med för hela det svenska teaterlivet stil- ditionella nationalistiska retoriken, än de

en snarare

72 Janerik Gidlund

konstnärliga framgångarna. Kulturlivet uppfat- beslut starta våldsam omflyttning forskare egna en av tas symbolisk gestaltning nationell identi- skulle knappast framkomlig väg. Ett riksu-

som en av vara en tet, nationellt medvetande och nationella traditio- niversitet skulle bli högst kontroversiellt i hela for-

I små motto är analysenrimlig. Vad är skarkâren. Ett annat skäl är att en hierarkisk univerner. som pro blematiskt är den starka låsningen till nationalstaten sitetsstruktur förmodligen skulle vara ett hot mot och huvudstaden. Formuleringen att national- den vetenskapliga kreativiteten, eftersom den skulle

naturliga skäl bör lokaliserad till underminera pluralismen och den vetenskapliga scenen av vara huvudstaden hämtad nationalroman- konkurrensen i forskarsamhället. Systemet med

är som ur en tisk pamflett från tiden före förra sekelskiftet. Det forskningsfonder och resultatrelaterade anslag ten-

är typiskt för dagens internationaliserade verk- derar att betona värdet av den vetenskapliga som snarare lighet är just huvudstadens minskade betydelse konkurrensen än institutionstänkandet.

ur politisk, ekonomisk och även kulturell synpunkt. När det gäller konsten kan faktiskt samma skäl Den klassiska rollen för huvudstaden och dessinsti- också anföras, dock mot den nuvarande ordningen. tutioner att fungera nationens företrädare och Att Kungliga Teatern hävda att man står för

som som mäklare utåt håller avklinga. Det finns inga den högsta konstnärliga kvalitén sitt område är

att naturliga skäl för lokalisering till huvudstaden, med förlov sagtilla underbyggt. Sverigehar numera

en bara gustaviansk nostalgi utöver det stora publik- kulturell rikedom inom operakonsten, och den

en en underlaget. I regionaliserat Sverige blir det högsta konstnärliga kvalitén kan sökasän här, än där,

ett mer

viktigare utmaning att hålla riket i denna helhet. Den europeiska expertgrupp för en samman genom som den nationella kulturpolitiken. Man skulle kunna några år sedan utvärderade den svenskakulturpolitiställa frågan den konstnärliga kreativiteten hål- ken uttryckte förvåning över att lejonparten de

om av ler att ersättas den nationella myten i huvud- statliga kulturanslagen hamnade i kulturlivet i

av staden, detta är inte betydelsefullt i Stockholm och en av deras viktigaste slutsatser var

men sammahanget Det viktiga är att det fortfarande är politiskt att denna koncentration måste brytas och flera kulmöjligt att upprätthålla institutionell hierarki turella centra skapas landet:i

en inom konsten Sverige år 1993 Och -hur kan detkomma sig att det inte fins nationaluniversitet och Vi har vid än ett tillfälle pekat pá behovetav att

mer regionuniversitet institutioner utanför huvudstaden med ett gott

gynna

Det skulle sannolikt omöjligt att skapa anseende hela landet; bådei ett sättatt mötaen bre-

vara en som vetenskaplig rangordning bland de svenska universi- dare internationell utmaning och uppnå en effektiv teten åtminstone ett par skäl. Ett viktigt skäl är konstnärlig decentralisering 7

av att det finns framstående forskare vid alla lärosäten och att det är tämligen primitivt att tänka sig att det Frågan hur den konstnärliga hierarkin har påver-

om spontant skulle uppkomma koncentration be- kat den konstnärliga kvaliteten innebär en kontra-

en av gåvningar till ett enda ställe. Att ett politiskt fraktisk jämförelse och är naturligtvis mycket svår

genom

Konstensoch vetenskapensinstitutionella villkor 73

bevara. Personligen är jag övertygad att kon- det gamla systemet med Rikskonserter och Riks att om centrationen till nationalscenerna inte teatern och med det regionaliserade kulturlivet som

av resurser har befrämjat den konstnärliga kreativiteten, bas utveckla svensk musik- och teaterkonst. En san-

snarare kulturens marginalisering. nolik effekt ett sådant systernär att kulturinstitu-

tionerna skulle reducera antalet fast anställd

perso- Reformbehoven nal och i högre utsträckning använda produktions-

Man kan tänka sig två utvecklingslinjer för national- anställningar. En sådan förändring tycks emellertid

scenstanken. Antingen utmönstras begreppet ändå gång konstnärliga skäl i många kul-

ur vara av kulturpolitiken och de kulturella institutionerna turinstitutioner och det är möjligt att nettoeffekten

blir, i likhet med universiteten, jämlika institutio kulturfond därför skulle bli begränsad dettai

ur av en nell synpunkt Alternativet är att radikalt utveckla avseende.

begreppet och öppna denna kategori för ett antal

huvudsakligt statligt finansierade större scener i vårt

land. I båda fallen öppnas den nuvarande hierarkis-

Noter: ka strukturen för kulturinstitutionerna i pluralistisk

l Justitiedepartementet,1993.lagrådsremissomstiftelser,s. riktning.

De kulturinstitutionerna vid ha 2 Jfr Statenskulturråd,1991.Barnetoch badvattnet.Kultu-

stora är vana att

rensplatsidenkommunalaomstöpningen.Rapport1991:5. fasta produktionsresurser anslagsvägoch att inte

behöva konkurrera medlen. Varför skulle kon- Jfr Gidlund,Janerik Sörlin,Sverker, Det

om 3 t.ex. 1993. euro kurrens just inom kulturområdet inte användas för peiskakalejdoskopet.Regionen,nationenoch deneuropeiska

identiteten.Stockholm:SNS. att stimulera förnyelsen och bevarandet av kultur-

arvet Vad som skulle behövas vore ett system för

4 Jfr t.ex.Lindeborg,Lisbeth,1993.Kultur somlokaliseringsresursfördelning tänkte bort nationalistiska faktor.lndustridepartementet,Ds1991:22.

som slagord och i högre utsträckning riktades till det

5 Jfr Rosenqvist,Claes,1988.Nationalteaternsökersinidentikonstnärliga innehållet oavsett var i landet nydanan-

tet, i Rosenqvist,Claes.Den svenskanationalscenen.Tradidet kan ske. Kanske skulle motsvarighet till forsk- och reformerpå DramatenunderZOOår. Stockholm:

en tioner ningsfonder kunna introduceras kulturområdet i Wiken. 262-3.

vårt land Jag att sådan Svenskkulturfond

menar en hämtatfrån Sjögren,Henrik, 1993.National-

6 Citatet är skulle kunna finansiera hela produktioner och stöd- Teatertidskriften

teatrareller nationellt ansvar7, Entré, nr.

turnéverksamheten förutsatt att den konstnärliga 3:40.

kvaliteten hög. Kulturinstitutionerna skulle såle-

var Statlig kulturpolitik

7 Utbildningsdepartementet,1990. i des fria att ansökaom pengar från denna fond.

vara Sverige.Rapportfrån en europeiskexpertgrupp.Stockholm: Det är möjligt att fonden skulle kunna efterträda Allmännaförlaget.

7 14-0153

333 11.11 71 7111717117 1111701111 rzønvrzrn: år z

G 7311; Ilnltflli iZiH I I [I

ZÃZ H iülløñ .IIMIJlll HZIWII. I I J. 11 ii ZZ I j.5 lIIILVIJII VAZIIÃIII Zl .I

-7 j. r 4 11112 C7 II I

72. g HI ti k.f J I: 7 7.. ;I U I: 7115 4A C -40 7 Il I 4a E mx f VI §Å- I I 2: I -

7 .I I: [Ag f .- Ca. V. I. ÅA VI. I. S V 74-1 U 7 i §4 l 54-.- .I U I. 7- U1- S J., i 4

Ö fi 3- - U Å XW - all. I. - 7 -H .2- - I I. :I .HU_ Z - W741. ;Z i

j -. 2- I. 27 717 I] I

I l 2- 1. - -73 l -arll ll 515.41] a.

,LI f. ÅK I. i G- år J 111 J 74717 II

ann. i I I. - I .II 41 III. II

44 A

51 H71 -AI I. I C4 Uli AI 151.1 I. [Gll I- j

I -VÅI I Ö 1,3 H. 1171 JAI J.: J IK j

Jr-l fi. 7 .I A - .Z Jil. XW ,Q.W 71 -Ã

ÖA-l §71. 4-. 414 l-L Al -ZLÅIFZ .ÃQ -I A

an.

E I IZFUI 7 I-F i .LSLÄVW á AI] UIQiiiI.. ZZ Z I

Ja 4.1 II I I V-IÃZ LA 13111- än V.U-| 14 H I H IT11 i u i 1 a n; IIVÖL VIJIV. Il I : V §1 j A

. 41.. 1- I. 4114 1,1 . .m- A

IX .H-ZlIIIÅUT/ .VI Gl 4 ;CIZZ u

ZI Ifâl I VI IX GHZIHCZULDII .

illl j I Hl. 7 [-7. j I Hái I int I Ãl ÅF ID . ll I Cl

g . Ill-IJ I I. J. i .A MUI Elli. [Vl f 4 i Ill

J . 1 ;XI lit I ILJH Ii -l I. IIIIÃG Hill. 112 L 44V AUX I iZi.: Ii I I. 5-7311- .III IX I Z 4:: - I

711 D SH i V4- r J II I IH [I Z CI n . I Z 1 §10 Z TÅ. Ii] IS .Elg Ãfiâfl. II I

- ISM ål AWv ZIZÃH 2. [I I Y i v TI J11. 1:1 ÃIA lllU I, Gif [I II-.. . I

. 4 ..- 711 IZAÄ 4. ÃIQ Y 7111717 .ya Zl II II hl I E471 al LL-AU§ 111- A CIMIII .l i II I I .I II. .YIÅVIÅBWII.Ylll IIVGJ.gD ,EIIIIIU 71,. j .7 l IU I

- .. II .I 17A n- IIJI/IJSW/AIIII/ lá zII.CZ nian H .TI HI I Il IM CFJIAlEJHII 7 .IJWJI;á IFHIII LZÅ l . I I A. F I . ;I ,ll

IH LIKVÃ AIIIlIZVZ ;Zl Z 1...: .41 I . n. I 4G Il

4 ULÃZUÃ 4AZIIZZ;4J-WITCIEI .dIZIll/.I ;I Ad S I l J. :I ÃZTTIHIIIICIIU IIY VCWJ A17... AZ FUI 7 1 I Z, II

-ZZ LYCQLIQIZ III IIV V5 3 I. t Ä 7A I

- .P H.. II 111 .-.1uui-4C.. fi.. -a 471 I 41171 jjüjjijltrálll H31 VJVz. ,ZI i 71 SHI. 7 lå II

IVLVH , EI Z

UAaVIIACIIIUT 74711 l .- J11 1ZÃIIIIJJJZD [D121 ÅVQ .C2 - LI. r .I -

:. LVD I l HI Z IÃV LVEIQVIQ Vi d II 13. I z .zh XIIIIFAH VIII A I II l ZZ A C7 j: I .I i Ij. iüÃWIJII al I Å. II l ZZ H. V 2. UF. Il

4 IÃ- ,ÖJÃLZZIE lzZV 31D: I Hj IA ÄH 41 [I IÃH TÃÃII III A . Vi JS 4 Zl Å J. [i

-. H. l-l 73A. . VIII ll L I A Ö IX 2. TÅ 11:. VIIlIIIP I AII 1 I. L 0 i 2 L V. III Vi lill. YX2 I i .l U 1. I A i å Z i Ill 1 IIIIA ÄH I l . I II 4; I 3- I i l I A V till

711111. VATK.HIII dfll-i 721 X I! 7 IH I-IZJ Il II. I I II l l I l - I i I. 7 Ia 7.45

[Åâi .ll IA Q I rv 5-1 I 1 i I I i II 4.

I §7. U l I Z I - gl I I J. - II IZ-

II lill

.ilj F 4 .i III F S I 71 .g

i 41 7 [I A 41 7 A i nn En: 111W i I -7 .A 1 -IC... V I §7 - II

I ZZ i IA Id -WA zl Zl II Z til

i ZZ I I i ZZ ;L ll I Z ;I U lll lIl

. 1 7G [i .I UI. l I lll L

13 [ZJÃ 71. V få I

CU 7 - IA 7 I -A I I .l II I. l Zl

I i IJAL tj i x I II Il J 4 ulll

4 .. n I III 421 I I I II I

Z I I.. I f 4 Lu ITJIÃ ZZ 7A .a - u . ...

I IVJIZ ZZ I in Il. I I II I. J

2 1171 II I ZF J I Vi. l , f i I II II ll I i V. §

#21:... :.-

l:-..u'::---.'Au::'.

. . 1 n .m IZ i Q Z Z Ill-IA C Å C I. .H Il .l I 771

i :11 Z I II 7 I .I I A1

i: §7. C i

j , Äall, -A mil ,K 4 IA A II A l II V I:

jLJZLlEI IIL h I 4 II AI 11.1 l I 4

Ill ÅHCEÃ. 1 i 1131 Hjál IX j ÃÃÃIJEI 11. 111027 j.. i ZZI Iilá A l I I ÃÅÃHELZH IVA-l 7711171274 .i I CÄI lá V71 51 SEZIH Ill-V. VIIVJÅWJI X C [ÄH .ZZ I. L AI

ti 4C I I 1-11-1-,15 i i ÃHQI I JZP V M71. U JÃXÃPÅÃUÃ ,

4 AL-:IIÅ,IIMJ. ,

IJWZHIIIAAD. CV1 .kup L 1

I IIlZAlk .X ÃÃÃ 4ZIZJIIIÅIIIMILQI7IIÅM

Förnyelseoch kontinuitet 75

Hammarin

Jörgen

och Nygren-Eklöf

Linda

Det kom ett brev...

76 jörgen Hammarin och Linda Nygren-Eklöf

Maktlösa, i kultur-mörkret november1993 kommer varandra nära och kan delge varandra sina

erfarenheter och upplevelser. Kära kulturtyckare

Jagsitter här ensamochmår sådåligt Gränsöverskridande Jagvetinte längreomjag har alla lemmar behålli Gemensamt för de olika uttrycksformerna är att de Igår firade jag min etthundratrettioförsta arbetslöshets- alla förutsätter och föder kreativitet och fantasi. dag Fran arbetsförmedlingenfick jag present kal- Fantasin är naturligtvis inte något absolut begrepp,

en en lelsetill enkurs i T på dig själv och dina möjligheten kan väl i alla fall den något gränsö

ro men man se som I 8 ueckofl verskridande, en fristad ifrån realitetshets och nuets Är jag lycklig nu tyranni. Det möjligas sfär.

Fantasin kan lyfta tankar och känslor bit

en ovan

Tomas tvivlaren det allmänt vedertagna. Hjälpa verklighe-

oss att se

ten med andra ögon en stund. Fantasin går hand i Bäste Tomas vi blev ärligt talat glada över ditt hand med kreativiteten, den tänjer gränser, utforbrev. Det gav osschansen att tycka till om kulturens skar gränsöverskridande idéer och är det viset

en möjligheter. För oss hänger nämligen lycka och kul- livsviktig ledsagare när det gäller utveckling i alla turpolitik ihop. Men vi vet inte om den nya statliga dessformer kulturutredningen begriper det För är faktiskt Utveckling kräver idéer. Dessaföds fanta-

oss nya ur

och kultur. Skaparkraften behövs särskilt mycket

i tider av massarbetslöshet och när både industri-

Kulturen det omöjligas livmoder

samhället och lönearbetet som princip ifrågasätts. Och kulturpolitik är vårt gemensamma verktyg för skapandet av framtid, hopp och liv Kulturen är de idéemas,det omöjligas livmoder

nya

Sagan om människans tillvaro En själ, en bro, en demokrati Definitionerna av begreppet kultur är många, mång: Syftet med kulturen är ytterst lycka, ettlyckligt och tydiga och föränderliga. Tur är väl detl För det är rikt liv för alla. Lyckan förutsätter levande demo-

om en något som aldrig får stå stilla så är det sättet att filo krati, ett humanistiskt samhälle där människan är sofera om, debattera eller utöva kultur. För är målet och inte ett medel för några fås intressen.

oss kultur saganom människans tillvaro berättad för Kulturen frigör själen sätt att människan får

av, och tillsammans med människan själv. En utan möjlighet att använda alla de olika former språk

saga av slut. hon ifrån början utrustats med. Tankar, känslor och

Uttrycken och formerna för att berätta denna själsliga funderingar får friare utlopp. I bredare

en sagaär många;teater, film, musik, bild, dans, drama, användning sig själv stärks identiteten och själv-

av folkbildning, det vardagliga samtalet där människor känslan.

Det kom ett brev... 77

Denna inre kraft hos individen avgörande Frälsarkrans

är av betydelse för hennes möjligheter att möta andra Att kulturen räddar liv låter kanske förmätet

men individer och skiftande kulturer med respekt, inle- vi vill ändå hävda det. Det som händer runtomkring velseförmága och nyfikenhet. Modiga människor i form missbruk, våld, passivitet och hysterisk

ser oss av varandra i ögonen, och med den inre styrkan byggs konsumtion leder om än inte alltid till direkt död så det broar emellan människor. i alla fall till några färre, några kortare och några

Utan dessa broar kan demokrati inte hållas sämre liv. Motkraften skulle kunna vara den integre-

en levande. Livskraften är beroende kommunika- ring i samhället kulturen kan åstadkomma. Att

av som tion mellan människor alla nivåer, emellan alla del i ett skapande arbete, att utlopp för

vara en nivåer uppåt, nedåt och sidled.i sina känslor och tankar, att tillfälle att känna igen

Den levande demokratin är bara levande sina problem hos andra, att vara betydelse-

om egna strävan är att alla ska ha möjlighet att uttrycka sina full det är att tag i frälsarkransen, det är att vara

drömmar, tankar, känslor och värderingar. delaktig, det är integrering. Demokratin är bara levande om människor självatar sig denna rätt. Med det självförverkligande det Det är att semänniskan somenhelhet

som innebär att använda hela sig själv, sina inre resurser, såblir detta inte bara möjligt utan också nödvändigt Vi arbetar och bor. för individen. Man måste helt enkelt lägga sig ta Vi producerar ochkonsumerar. del beslut och låta de tankarna och känslor- Vi vill ha lugn ochomväxling.

av egna

få påverka andra. Vi behöver stunder ensamhet, vill samtina av men

digt vara del av en gemenskap. Vindrutetorkare Vi lever hård värld. Vi konfronteras alla med

i en bilder olösliga konflik-

av krig, elände och till synes ter. Kulturen, både upplevelse och då den utö-

som vas, tydliggör motsättningar, samhälleliga mönster och de värderingar ligger till grund för olika

som beteenden och företeelser. film eller

En pjäs, en en bild nöjer sig inte med att torrt redogöra för tillgängliga fakta. Den kryper bakom, innanför och ovanför, den nästlar sig in i människan, in i den djupare innebörden. Kulturen är som den vindrutetorkare vi knappast klarar utan i denna värld snömoddi-

oss av ga vägar

78 jörgen Hammarin och LindaNygren-Eklöf

Maktlösa, en dimmig novemberkväll 1993 I hyreshusområden avstår i genomsnitt än

mer var

tredje väljare från att använda sin rösträtt I samma Kära kulturtryckarel områden är

Tack ert brev.Endel ord lite krångliga, inkomsterna lägre och arbetslösheten högre,

var menjag tror att jag ändå fattade poängen utbildningen kortare och människor sjukare, Vmför är detinte så då förtidspensioneringar fler och medellivslängden Bland videobanden bokhyllani har jag enbibel,somjag kortare- om man jämför med genomsnittet bland togfram för att lite den där kulturen ni pratar villor och bostadsrätter.

av om Kolla in Matteus 13:12 En växande skara står helt utanför den politiska T den har, át honomskall uarda give; debatten. Det är bl.a. pinsamt ont hyresgäster

y som om såatt han får övernog mendensomickehar, bland samhällets beslutsfattare. från honomskall tagasocksådet han har. Varför Utsikt från ett f.d. folkparksdass

Vi råkar bo i samma bostadsområde i Ludvika, i ett

Tomas tänkaren hyreshus plats där den gamla folkparkens

samma

dass låg i gamla tider. Allt fler av våra grannar är Jadu Tomas, satte du det hala. Vi kultur- arbetslösa.Värre än den ekonomiska otryggheten är

nu oss tryckare vill lita på det goda i människan. Men deras påtvingade sysslolöshet, fråntagna yrkesstoltibland blir det nödvändigt att analysera verklighe- het och borttappade framtidstro. ten, dvs. kolla läget. Tack för att du frågar just oss, Det är inte så att meningsfulla arbetsuppgifter nu gav du osschansen att påminna världen det saknas i t.ex. bostadsområdet. Men administrativa

om godasfiender. Varsågod och skölj... spärrar läs: omyndigförklarade hyresgäster sätter

käppar i hjulet. Kulturmörkrets furstar I semestertider är det många som blir kvar i .Vad .det som städ vägen.för ett samhälleprâ- området. Inte bara för dettrivsamrna gårdslivet,

. glat av humanism, människovärde och demokrati utan mer för att det blir för dyrt att åka semester. Vi menar att det finns både verkliga och inbillade Statistik visar att fjärdedel LO-rnedlem-

en av hinder. varken har tillgång till fritidshus eller gjort

marna en

semesterresaunder det senasteâret. I mzssarbetslös- Klassamhället hetens Sverige har läget säkert blivit

tyvärr men Klassklyftor betyder i klartext att många människor ännu sämre. får sämre möjligheter att leva ett rikt och långt liv.

Bostadssegregationen växer bekostnad Sabotage Båten läcker

av enskilda människors villkor, och demokratins och I folkhögskolan, där vi har vår dagliga gärning, möter kulturens möjligheter. vi allt fler deltagare drabbas hårt såvälredan

som av

Det kom ett brev... 79

genomförda aviserade försämringar Myter och halvsanningar

som av vuxenstudiestödet. Till detta kommer en allmän nedrustning möjligheter att studera. Sedanfinns det också myter och halvsanningar som

av vuxnas

Studieledighetslagen tycker vi är landets saboterar möjligheterna till god kulturpolitik. Låt

en av en stora frihets och kulturreformer. Förslagen att ta någraexempel:

om oss ändra lagen så att rätten till ledighet ska utgå från arbetsgivarens bedömning vad är bra för det Det mesta är en informationsfråga

av som enskilda företaget, vi ett hårt slagmot indivi- Det vimlar av inforrnationsmytologer som gör det

ser som dens frihet. Dessutom avslöjar det ett extremt kort- mesta till informationsfrågor, när det egentligen siktigt tänkande, som även skadar näringslivets egen handlar om makt och demokrati. Den här sortens långsiktiga utvecklingsmöjlighet. mytologer utgår från att de själva vet vilka frågor

Den växande arbetslösheten ställer gamla och är viktiga, och Informations-

som även svaren.

kunskapsklyftor sin spets.I första hand drab hysterin står i direkt strid med vår människa och nya bas människor har bristfällig skolunderbygg- demokratisyn, där rätten till eget skapande och

som en nad. För många kan det bli väldigt svårt att komma bestämmande är själva grundbulten. tillbaka till den vanliga arbetsmarknaden. Det är myt att tro att mängden information

Svensk vuxenutbildning [den andra chansen ösesöver är demokratisk utveckling. För

som oss en har varit den svenska modellens fina flagg- det första är vi utlämnade till medias version av vad

en av skepp. Men har båten börjar ta in vatten. det är händer världen.i För det andra är det gan-

nu som

ska omöjligt för oss läsare, tittare, lyssnare att Sömnpiller påverka hur dessa andrahandsupplevelser ska för- För många trots allt har arbete är situationen medlas. Vi får helt enkelt snällt ta emot förmedlar-

som många gånger direkt nedbrytande. Den gammalmo nas urval och tolkningar. diga, hierarkiska arbetsorganisation som fortfarande härskar inom stora delar arbetslivet leder till Marknaden är alltid effektiv

av en ensidigt riktad ovanifrån kommen monolog. I stäl- Många ekonomer har en blind fläck Dom tycks inte let för den kreativa och öppna dialog alla hade förstå att rättvisa och samarbete är en av samhällets

som tjänat på Om då befinner sig långt i viktigaste utvecklingskrafter. Först och främst är det

man ner denna hierarki är det svårt att motstå verkning- viktigt att skilja varor och människor.

nog

det sömnpillef pasitivitet och brist på Konkurrens mellan människor skapar klyftor och arna av som inflytande utgör. motsättningar, och hindrar människor i växten.

Självklart följer negativa verkningar ett Resultatet blir både mänsklig och samhällsekono-

av en andefattigt arbetsliv med hem och påverkar såväl misk förlust. orken förmågan till rik fritid fylld kultu- Ett många exempel detta är den växande

som en av av rella upplevelser. bostadssegregationen. Bostadssegregation stämplar

80 jörgen Hammarin och LindaNygren-Eklöf

områden bra eller dåliga. Ändå rik- Till detta kommer indirekta vinster. Ungdomar

som vet vi att en tigt utvecklande miljö kännetecknas blandning glid kan finna väg,kreativitet i arbetslivet

av en annan och kulturmöten. Ensidighet hotar kreativitet och kan skapa produkter och bostadsföretagens

nya försämrar barns och ungdomars uppväxtvillkor. kostnader för skadegörelse kan minska. Folk-

Marknadsprofeterna blandar ofta ihop sina pri- högskolor och studieförbund gör insatser förbe-

som vata åsikter konkurrensens förträfflighet med reder människor för ett arbetsliv i förändring.

om påstådd vetenskap. Inom kulturpolitiken vill

vi nog

påstå att konkurrens mestadels är ondo. Resursfattiga bostadsområden snarare av En framgångsrik kulturpolitik leder enligt 60 och 70-talens bostadsområden miljonprogram-

vårt synsätt fram till samverkan och samarbete.Dit kommer met] stämplas ofta och elitistiskt som problemom-

inte med medel motverkar målet. råden. Etablerade tyckare och okritiska journalister man som

1974 års stora kulturbeslut tog ställning för de förenklar och nedvärderar. eftersatta och förklarade krig mot kom- Men för att det bor många förtidspensionerade,

grupperna, mersialismens negativa verkningar inom kulturom- korttidsutbildade, arbetslösa eller invandrare i ett rådet Man kan lugnt, och utan att darra rösten, område så betyder det inte att området är fattigt påstå att de eftersatta inte är mindre Utslagning från arbetsmarknaden är själv-

grupperna resurser. eftersatta i dag. Och att kommersialismens verk- klart oanständig. Men samtidigt visar det en stor ningar är negativa än någonsin. Det är inte dåligt tillvaratagen mänsklig resurs Såär det bla.

mer men mycket har hänt 20 år i vårt område. Debatten om rniljonprogrammet mis

som

ofta allt det goda arbete som pågår, många håll

sar Kultur är dyrt finns ett spännande föreningsliv, lokala kulturtradi-

Varde prioritering, sägermaktema, och så går röd- tioner, små Folkets Hus, aktiva eldsjälarmm - egna pennan över biblioteksfilialer, arbetsplatsutlåning, musikterapi inom psykisk omsorgsverksamhet, ska- Klasstänkandet är förlegat pande skolaktiviteten barnteater, anslag till studie- efterdyningarna. .högcrns SatSarpådig-sjä1V-

. förbund och vuxenutbildning. Ändå är det rätt lätt kampanj under slutet 70-talet har många förletts

av att peka på både företags- och samhällsekonomiska att tro att vi alla har chans, att det bara beror

samma vinster att så många möjligt får chans att eget misslyckande om det går åt pipan. Vi menar

av som utveckla sin skapande förmåga. att klass-samhällettrots allt består. Därmed inte sagt

Kulturen skapar arbetstillfällen med tillhörande att det räcker att tala om arbetare och kapitalister. skatteintäkter. Kulturen behöver och beställer Nej, i dag skulle dessutom kunna tala

man om

färg, tyg, lokaler, städning, transporter, fripapper, märken, datorer, lampor, kameror, betong, givande

resor, en telefoner, högtalare, golv, byggnader samt skor. Var en förmedlande det något vi glömde passivt mottagande klass.

Det kom ett brev... 8 I

Och vad är då hårdvalutan i detta klass-samhälle Jo, ideologi. kunskap. Tillgång till utbildning och information Till bestämmer sägervi beröva inte folk-

ger er som både social ställning och ett övertag i samhällsdebat- bildningen dess ekonomiska förutsättningar. Och ten. Därmed är detta också den nya stora fördelnings sluta tafsa vuxna människors möjligheter studies frågan, åtminstone för dem oss som allvar töd och rätt till ledighet att söka kunskaper.

av menar nya med talet ett lika människovärde. Till dem hör vil Med vår uppmaning att välja folkbildningsvägen

vänder både till kulturpolitiker och folkrörel-

vi oss

serna själva. Demokratin måste ständigt återerövras, Sex råd för

mänsklig frigörelse

både i samhälls- och föreningslivet. Folkbildnings

Öppna institutionerna vägenstår för demokratisk samtalskultur, ett

en ner- Bibliotek, teatrar, muséer har allt att vinna ett nära ifránperspektiv när det gäller både kunskap och samarbete med läsare publik, folkrörelser och studi- makt Den andra vägen känner vi alltför väl, den eförbund. Professionella och amatörer kan samspela. förväxlar informationshysteri med kunskap,

som Folkteatern i Göteborg och derasnära publikkontak- den som reducerar demokratin till formella val och ter kan tjäna som ett bra exempel. Nya grupper har starka ledare. upptäckt en teater som angåroch berör dem. Våra folkrörelser började som proteströrelser mot

missförhållanden, för människors frihet. I det framti- 2. Utveckla skolan da föreningsarbetet är det lika viktigt som förr att I diskussionen om ny läroplan försökte regeringen låta idéerna vägleda arbetet Aktiva medlemmar blir att tona ner skolans kulturuppdrag genom att skära idébärare, istället för att missbrukas som budbärare ner antalet timmar till slöjd, bild och musik Nu lär för andra. Föreningar blir vägröjare för människors det visst bli någon sorts kompromiss. Men vad som möjligheter att styra sina egna liv. Inte regelbärare egentligen behövs är en kraftig uppvärdering ska- envisasmed att försöka kanalisera eldsjälar in i

av som pande arbetsformer, såvälinom s.k.teoretiska ämnes- beprövade och välanpassadearbetsformer. block som i självständiga delar. Pedagoger världen över är faktiskt rörande överens om nödvändighe- 4. Befria arbetslivet ten av handens och hjärnans samspel. Danmark harI Arbetet har en mycket stor betydelse för de flesta man sedan länge haft drama schemat människor, inte bara för skull. Arbetet

pengarnas

och arbetets kultur ger människan identitet, formar 3. Välj folkbildningsvägen hennes självuppfattning, påverkar hela livet. Att Socialdemokrater och vanliga liberaler har göra arbetet innehållsrikt och demokratiskt

genom mera åren samarbetat till stöd för folkbildningstanken. organiserat har därför en avgörande betydelse för Samhällsstöd till människors fria och frivilliga människors frigörelse och för kulturpolitiken. bildningsarbete, t.ex. genom studieförbund och folk- Vi behöver företagskultur där alla medar-

en ny högskolor, har stöd i bådesocialliberal och socialistisk betare värderas. Kreativitet hänger

nära samman

82 jörgen Hammarinoch LindaNygren-Eklöf

med hur själva arbetet organiseras.l dag finns en uppifrån med ensidig fysisk och teknisk inrikt-

en himla massa bra samhället ning. Vi att vad behövs är ett tålmodigt

resurser som struntar menar som utvecklingsbara ideer, ledig kapacitet, arbetslösa bostadssocialt- och bildningsarbete, utgår från

som arbetare och tjänstemän. Kreaktivitetshuset i att varje människa är som stärker och sam-

en resurs, Skövde är spännande exempel, där har ska- spelar med lokala eldsjälar, som ser människan som

ett man

tankarnas trädgård för nyskapande och både mål och medel pat en nytänkande. En länk mellan uppfinnare, arbetslösa, En offensiv satsning för folkbildning i det näringsliv och folkbildning, hel från idé moderna bostadsområdet kan handla om studiecir-

en process till färdig produkt. klar, lokala folkhögskolekurser, fritidsaktiviteter,

Resor över Sundet kan inspirera många sätt. I bokhörnor, skrivareverkstäder, amatörteater och Danmark har även arbetsgivarna och börjat annat kulturarbete i skön blandning.

mer mer en uppskatta mjuka kunskaper samarbetsförmå- För att överbrygga kulturgränser och kultur-

som

kunna diskutera och lösa problem, nytänkan- krockar räcker det inte långt med information. Vad ga,att de och kreativitet. krävs är mänskliga möten. Att lära varandra

som av Släng dig i väggen: Frederick Winslow Taylor. att umgås,arbeta och studera tillsammans. genom

Din tid är snart ute.

Arbetsplatsen är också möjlig mötesplats för 6. Riv klassamhället

film, bildkonst, böcker och deras publik eller Om vi vill ha ett samhälle i utveckling mot vitalitet teater, läsare.Det finns många exempel eget skapande, och nytänkande är det hög tid att skapabästamöj-

nu där de anställdas bilder verkligheten liga jordmån för allas Vi hävdar att det

egna av tar engagemang. plats Här har både framsynta arbetsgivare finns hårdnande klassförtryck utgör ett för-

scen. ett som och fackliga organisationer ett stort ödande hinder för detta engagemang.Många männis-

ansvar.

kor redskapför andrasintressen.

utnyttjas som 5. Skapa mötesplatser i vardagen Dessutom är det fortfarande så att det är de Mötesplatser bara lokaler, i första hand välbeställda utnyttjar och besöker våra kultur-

är inte utan som vardagliga situationer och spännande verksamheter. institutioner. Om viverkligen vill komma till rätta Våra bostadsområden saknar ofta bra mötesplatser med det, och locka eftersatta grupper till konsertför ideutbyte, praktiskt skapande, möten mellan husen, vad då listigare än att till att de inte

vore se

och olika kulturer. Humanistiska häl- längre är eftersatta. Här står sig kulturpolitiken tämligenerationer socentraler i den lokala vardagen, för låna slätt stöd ifrån ull politik, inte mina

att ett gen utan annan begrepp folkbildarveteranen Gösta Vestlund. den handlar ekonomisk fördelning. Vår

av som om

Bostadsförnyelse har för det handlat medicin är gammal och traditionell, men ack såverk-

mesta om kortsiktiga projekt, formulerade och styrda snett Riv klass-samhället

sam;

Det kom ett brev... 83

Maktlösct,enkristallklar novembernatt 1993

Värderade inspiratörerl

Jaghar medstorbehållningtagit del Edra

av synpunkter rörande kulturens roll i början av det seklet

nya

humanistiska värden präglat samhälle och vilka i ett av krav detta ställer på kulturpolitiken past. Inspirerad av Er positiva människosyn och inspirerandeframställning har jag för min del erövratfunktionen sombiträdande huvudsekreterare deni av regeringentillsatta kulturutredningen dennaI min egenskapvill jag härmed meddelaatt beslutatatt arbeta helt enlighetmed dei sex r Ni så träffande formulerat

Medutmärkt högaktning

Tomas tyckare

PS. Inte bara kulturen livmoder.

är en Jaghar fått kontakt meden till Lisa hälsar. Till blir tre DS.

sommaren

Förnyelseoch kontinuitet 85

Inge Jonsson

Kultur skall handla om delaktighet

86 IngeJonsson

en kunnigutlåtanden och liknande inlagor till fakulteter som inte var upptagna med att slå ihjäl varandra. och konsistorier inledas förr i tiden, och någon gång Själva sökandet efter mening i tillvaron definierar kan den sirliga frasen alltjämt avnjutas, trots att även begreppet kultur ganska väl, när det skall handla

om de akademiska språkvanorna rationaliserats. Den kulturpolitik i ett samhälle präglat humanistiska

av kunde och kan läsas ett entydigt meddelande: värden.

- - som den som skriver har faktiskt uppfattat det Det är givetvis inte säkert, att den söker

som en som heder att anförtros ett viktigt uppdrag. Men oftare också finner något, väl att hon eller han befin-

men förmedlade den nog ett mer sammansatt budskap ner sig i ett tillstånd förändring. Just föränderlig-

- av det må vara hedersamt,att kollegerna tror mig om att heten hör också till det, som nästan alltid förutsägs kunna lösa denna uppgift, egentligen är min sak- om framtidens samhälle. Att förbereda människor

men kännedom klen, och alltså borde jag ha haft vett att ständiga förändringar i yrkesrollen kommer med avböja,eftersom mödan har varit avsevärdoch åtskil- stor sannolikhet att bli huvuduppgift för utbild-

en ligt obehag kan förutses framöver. ningsväsendet,och borde egentligen det redan i

vara

Hedrad med uppdraget att ge några synpunkter dag, men det krävs mer än så.I grunden rör det sig

kulturens framtida roll och därav följande konse- om en mentalitetsförvandling, ett uppbrott från den kvenser för kulturpolitiken under kommande år är trygghetsfixering sålänge skärmat verklighe-

som av

introduktion, i huvudsak skall läsasenligt ten för svenskar. nu en som oss det alternativet. Eftersom mitt perspektiv

senare begränsas min hemvist i huvudstaden och univer- Nu kan såomfattande och vagt konturerade frågor

av sitetet, har jag haft svårt utifrån erfarenhe- inte diskuteras inträngande några sidor. Ändå

att egna terer bedöma resultaten av hittillsvarande kultur- tänker jag vidga ramen ytterligare fast i motsatt riktpolitik annat än i några avseenden, till vilka jag ning genom att anknyta till inledningsfrasen. Utöver återkommer. Samtidigt uppfattar jag kulturfrågor i sin alibistiska funktion syftar den till att påminna vid mening som de väsentligaste att avhandla inför att ordet kultur täcker många olika aspekter

om framtiden. Enligt ovanligt samstämmiga bedömare verkligen och kan väcka känslor, ofta är högst

som kommer kulturen och vårdområdet att bli de enda ambivalenta. Hedrad med uppdraget att exempliexpansiva sektorerna i ett framtida samhälle, där fierar akademisk kultur, bestämd månghun-

en av produktionen kräver allt mindre mänsk- draåriga traditioner med allt vad det innebär

av varor av av

tid och energi. När tillgången fritid ökar dras- identitetsskapande rotfästen också behov

men av tiskt, planerat eller ofrivilligt, blir människor hän- revolt och distansmarkörer därav förkärleken för

visade till kulturområdet i sitt sökande efter ironi och flertydighet. meningsfull verksamhet. Majoriteten av befolkning- Dessvärre uppfattar nog många människor de

i välfärdsländerna kommer att kunna fylla sin tid akademiska uttrycksformerna mindre själviroen som

ungefär samma vis som en liten arbetsbefriad niska än som högmodigt utskiljande från andra

Kultur skallhandlaom delaktighet 87

grupper i samhället, ett elitistiskt fåtals menande är. De allvarligaste farorna har vi svårt att upptäcka i blinkningar till varandra. Långt ifrån alltid det dagliga bruset information. Men det kan

men av oftast handlar det i fall om en vantolkning, som så att blottlägga dem med historiens hjälp, även om mycket annat när vi rör områden där vi är sär- den bekant aldrig sig utan måste tol-

oss som upprepar skilt benägna att hastigt döma. Dit hör åtminstone kas med varsamhet och besinning. tidvis i hög grad det kulturella livet, med alla latenta konflikter mellan finkultur och folkkultufi l ett En grundläggande förutsättning för hittillsvarande Adolf Hitler tillägnat skådespel från 1933 finns kulturpolitik består i vårt moderna samhälles komursprunget till ett yttrande, som flera nazistkoryfeer plexitet och den därav följande uppdelningen i gärna braverade med: när jag hör ordet kultur, osä- ansvarsområden, visserligen ofrånkomlig fatal. I

men krar jag min revolver. Till formen är uttrycket bun- realiteten berör kulturfrågorna praktiskt taget alla det vid sin barbariska tid, jag fruktar, att bud samhällssektorer, eftersom de bestämmer hela vår

men skapets fientliga misstro mot kulturskapandet har livsform. Låt oss se tvâ tydliga exempel. Miljö överlevt. Eftersom de herostratiskt ryktbara orden problemen först: de har till största delen skapats först uttalades teaterscen, de i sig legiti- vår industribaserade civilisation, och de måste

en ger av mitet åt misstänksamhet. Dessutom illustrerar de, sannolikt lösas kombination intensifie-

genom en av hur kulturinstitutioner kan skrupelfria rad forskning och genomgripande politiska åtgärder

utnyttjas av propagandister målmedveten kulturpoli- med direkta konsekvenser även för kulturområdet i

genom en tik, och stänker misstrons gift även över mycket specifik politisk mening. I längden blir dagensmassmodesta statliga åtgärder kulturområdet. turism knappast möjlig att vidmakthålla, hur gärna

Självfallet är situationen i vårt demokratiska man än skulle vilja bereda människor tillfälle att samhälle helt Det är min fasta övertygelse, besöka kulturens vallfartsorter världen över. Såväl

en annan. att vi har lyckan att leva i historiens högst behovet att skydda minnesmärken och museer

en av av utvecklade demokratier, och associationerna till mot alltför hårt slitage hänsyn till nedsmuts-

som 1930talets Tyskland kan med fog än lång- ningen den fysiska miljön tvingar troligen fram

ansesmer av sökta. Å andra sidan borde vi ha lärt det begränsningar resandet. Men detta hör till miljö

nu oss,att av som då hände diktarnas och tänkarnas landi inte var ministerns fögderi och behöver inte bekymra kulnågon unik katastrof. Det finns dessvärreinte några turpolitikerna. garantier för demokratins bestånd eller frihetens Utbildningsområdet ger andra lika tydliga befortlevnad någonstans, alltså heller hos oss. Det lägg. Kommittédirektiven konstaterar ett ställe, enda kan göra är att i tid försöka identifiera att skolan är vår kanske viktigaste kulturinstitu-

man hoten och rusta sig till försvar. Då räcker det inte tion, men därav utlöses ingen tankeverksamhet om med att snabbt och kraftfullt mot ondskans behovet insatser, t.ex. inom lärarutbildningen.

reagera av enklaste uppenbarelser, rasistiska tendenser och Skälet är uppenbart: utbildningsfrågor handläggs

som av flyktimgfientliga demonstrationer, hur viktigt det än ett annat statsråd än kulturministern. Vetenskap

88 IngeJonsson

och teknik nämns inte alls, trots att forskning måste målen verkligen har uppnåtts. Sedan de formulerades sägasvara kulturell verksamhet i eminent grad för tjugo år sedan och utpekat färdriktningen mot

- som humanist skyndar jag mig att tillskriva den naturve- den framtid, ligger bakom har både den

som nu oss, tenskapliga grundforskningen hedersnamn tekniska och den sociala utvecklingen rusat fram

samma och anledningen är givetvis densamma.Inte längs vägar.Framför allt har utbudet elektro

ens upp egna av lysning om vad forskarma ägnar sig åt och vilka niskt förmedlade budskap ökat ofantligt, i varje fall i resultat de har att redovisa räknas till kultur i detta tätorterna. Om följderna av detta råder mig veterligt sammanhang.Från rent formell synpunkt kan denna ingen enighet bland vare sig forskare eller politiker, ytterligt betydelsefulla kulturaktivitet negligeras konkurrensen tid måste rimligen ha skärpts,

av men om de för kulturpolitiken ansvariga, eftersom forsk och redan det innebär ett hot mot andra aktiviteter ningsinformationen står inskriven i gällande högsko än tittandet och lyssnandet. lelag som universitetens tredje huvuduppgift vid Märkligt nog tycks varken bibliotekens utlåning sidan av utbildning och forskning. eller allmänhetens bokinköp ha minskat drastiskt

Men formen får inte förväxlas med saken, den trots den mångfald fiction, bokstavli-

av annan som politiska sektorsindelningen inte heller undanskym- hela dygnet står till buds för hushåll anslutna

gen ma verkligheten. Liksom varje lärare har ålagts att till olika kabelnät för TVdistribution. Men TVutveckla sina elevers språk och miljömedvetande, kanalernasegen inbördes tävlan om potentiella tittamåste alla som verkar inom utbildningsväsendet tid har fått andra effekter, jag befarar ha

res som bära för de kulturella värdenas skydd och motverkat samhällets välmenande ambitioner att

ansvar växt. Detta skall inte tolkas någon nedvärdering göra människor delaktiga värdefull kultur. Som

som av

kulturskapandet eller den institutionaliserade föga attraherad TV borde jag egentligen inte av av kulturförmedlingen. Men jag vill bestämt hävda, att utveckla detta det jag inte kunnat undgå

tema, men vi behöver öka känslan delaktighet, framför allt i att har gjort mig gravt bekymrad. Den ökade val-

av se betydelsen gemensamt ansvar, kulturområdet. frihet, som utlovades när Sveriges Radio berövades Det passivaöverlämnandet kulturfrågorna till ett sitt monopol, förefaller ha blivit fråga för-

av en om fåtal mer eller mindre självutnämnda experter med packning snarare än om verkliga alternativ. När jag medial utstrålning jag ett allvarligt hot, någon gång söker bland tjugotalet kanaler, möter jag

ser som som därtill riskerar att skärpas i takt med TV:s utbred- litet varstans gamla bekanta, även de ibland har

om ning. bytt språk.

Deras modersmål är emellertid normalt ameri- De hittillsvarande kulturpolitiska målen präglas också kansk engelska den globala byns alla hörn, ochi teav ambitionen att skapa förutsättningar för män- matiken i den dominerande dramatiken ter sig bedö niskor att bli delaktiga kulturlivet, ochi min tes ärföl- vande enhetlig. Dess värld befolkas och

av rymmare jaktligen inte originell. Ändå jag inte, den all- fasttagare enligt lika uråldrigt infantilt mön-

tror att ett som deles saknar relevans,därför att det är tveksamt, ster, även förmågan att skapaverklighetsillusion

om om

Kultur skall handlaom delaktighet 89

utvecklats enormt i takt med att snart sagt alla någon roll, om man väljer kommersiell eller

en tabun brutits. Den främsta ambitionen tycks vara licensfinansierad kanal: tekniken är densamma, esteatt uppfinna varianter action och hålla högsta tiken likaså, och effekten blir samma erosion

nya av av möjliga tempo, tills den tittarpsykologiskt optimala verkligheten den lidande världen förvandlad till

tidsramen fyllts ut och polisen löser problemen där skräckdramer avlöser varandra allt kor-i

en scen,

final storslakt. Det är ofta tekniskt maka- tare och följaktligen allt råare utsnittTills genom en programlöst skickligt och mänskligt neanderthalsstadiet. tiden avslutas med samma mysiga ritual, oavsett

- Är det sannolikt, eventuella betraktare detta vilka hemskheter visat: det småtrevliga

att av man pratet elände någonstans i rymden skulle uppfatta det som om vädret. Så lugnas eventuellt upprörda känslor, produkter av ett av humanistiska värden präglat om några sådanaöverhuvudtaget längre väcks av ett samhälle medium, hotar att göra alla till

som oss voyeurer.

Mot denna beskrivning kan anföras förutom Eller Kjell Espmark med oförliknelig

- som pregnans att det är en ignorants orättvisa kverulans att tit- uttryckt det i sin roman Lojaliteten: På något

- nya tarna inte tar skadaav något, som de mycket väl vet sätt får man in bilder utifrån men det stannar vid är lögn och förbannad dikt. Esaias Tegnér fragment: lik, skottsalvor och politikernunor utan

var en ivrig läsare rövarromaner, och Dostojevskijs Bron sammanhang. Proffsen teve kan verkligen kon-

av och straff är ytplanet gräslig mordhistoria. Det sten att desarmera.Vi får bevittna upprörande ske-

en som skrämmer mig mest med dagensTV är inte hel- enden utan att behöva uppröras. Vad teve sänder är ler den fiction som tillhandahålls, hur stereotypt tystnad. 114. och enfaldigt utbudet i grunden än är trots sitt skenbara raffinemang. Vida värre syns det mig, att även Naturligtvis skulle det inte behöva vara såhär illa

nyhetsförmedlingen och andra med och är det till all lycka inte heller genomgående.

program anspråk skildra verkligheten präglas Även TV mycket bättre till väcka och

att av samma om passar att actionsinriktade och emotionella estetik de förmedla känslor än att intellektuellt analysera och

som ständigt återkommande kriminal- och agentproduk- klargöra komplicerade sammanhang, kan de flesta tionerna. säkert erinra sig utomordentligt informativa

pro-

På senaretid tycks också här de flesta tabun ha gram. Bengt Lagerkvists konstpresentationer komövervunnits, för att inte tala om normal hövlighet mer sannolikt högt mångas favoritlistor. Ett

av och anständighet. Flimret av vanställda lik, blod- mina bidrag återfinns i samma sfär: ett halvtimmes pölar och svältdöende barn kväljer mig snart sagt program om Leonardos berömda fresk Nattvarden, i varje gång jag sätter ett nyhetsprogram, och jag Milano, i vilket de enda aktörerna konstverkets

var upplever närbilderna förtvivlade ansikten figurer och konsthistoriker med lysande utförs-

av som en en pina och skam inte i första hand för vad de gåvor pedagog. Programmet producerat

en - som var av innehåller utan för sättet att presentera dem, det den norska televisionen och ingick i ett kulturestetiska spelet känslor. Det spelar knappast vetenskapligt storprojekt för någraår sedan.Det kan

90 lngeJonsson

svårligen ha kostat mycket att framställa än sakkunskap i organisation, rimligen borde

mer en som transporten ett lag tekniker och eminent kun- må lika väl impulser och kritiska ögon

av en av nya som nig fick tala till punkt och aldrig behöv- andra lättstelnande system. På gång skulle

person, som samma de lämna rum åt några histrioniska action-moment forskarvärldens självförståelse utsättas för en hälso eller bli avbruten reklamens marknadsutropare. omprövning. Kanske borde också från bör-

av sam man

All sannolikhet pekar mot tilltagande domi- jan introducera den kombination av piska och

för TV i framtiden, också vad gäller kultur- morot, har initierat kvalitetsdiskussion vid nans som en området i specialiseradmening. Det innebär, att universiteten utan motstycke det senaste året.

mer kulturpolitiken måste ägna större uppmärksamhet åt Anslagen görs till kännbar del beroende av hur en vad som bjuds i de tekniskt alltmer perfekta rutorna. utvärdering kvaliteten utfaller, och det skall inte

av Här om någonstans kan okontrollerade marknads- löna sig att ropa efter mer pengar, om det som verklikrafter åstadkomma effekter, inte den mest saknasär idéer och hängivna människor.

som ens gen principfasta anhängare av en fn ekonomi förmår för- Möjligen får en nordisk kulturkanal begränsa

Ett bevis för det lämnar det EG-projekt, sina sändningar till landet Utopia länge än, i ett svara. senare men som under namnet Media 95 startade 1990 med regionernas Europa kan villkoren hastigt nog målet bl.a. stimulera europeisk film- och TV- komma ändras. Även kostnaderna inte är

att att om industri och skapa en balanserande motvikt till jämförbara, borde musikradions märkliga förmåga marknadens fria spel. Under programmets femåriga att överleva tjäna påminnelse att ekono-

som en om löptid disponeras närmare 2 miljarder kronor ZOO min inte är allenarådande. Trots att den seriösa miljoner écu för att förverkliga dessaintentioner. musikkanalen aldrig har kunnat skryta med höga

Lika litet som EG-kommissionen pläderar jag för lyssnarsiffror, har en skara beundransvärt kompe-

eller andra former förbud väl för tenta och uppslagsrika producenter fått fortsätta sitt censur av men reella alternativ inom public service-utbudet i stället trägna bildningsarbete. Utan tvekan är det till stor för den hittillsvarande konkurrensen med de kom- del deras förtjänst, att vi kan stolta över svensk

vara mersiella kanalerna, mest tycks bestå lätt musikkultur. Om den politiska viljan tillräck-

som av vore varierade doser deras mixtur. Hur dessatuli- ligt stark och kulturlivets talesmän verkligt engage-

av egen

skall ut är inte lätt att säga, rade, skulle säkert kunna tas fram även för panarosor se ens men om resurser jag försöker föreställa mig ett idealtillstånd, ser jag nordisk kulturdistribution via TV. Tiden borde någon de havererade planerna på samnordisk snart inne för att låta våra språkliga och kultu-

av en vara kulturkanal realiserad. De skulle kunna livs- rella olikheter i Norden transformeras från barriärer

ny kraft genom ett studium av det norska KULT-pro- till attraktionskrafter. I realiteten är de mycket grammet med dess ambitioner att koppla lättare att övervinna än i andra delar av Europa, där

samman kulturvetenskaplig forskning och en allmänt till- integrationssträvandena har väckt känslor av regiogänglig presentation resultaten i TV, när läm- nal samhörighet till liv i subsidiaritetens tecken.

av pade sig. Det kunde leda till ett inflöde extern Omvänt kan hävdas att de nordiska länderna och

Kultur skallhandlaom delaktighet 9I

språken vart och ett är för litet för att utgöra Däremot ärjag övertygad att Europasfrämsta till-

en om regional motvikt, tillsammans kan de bli sig- gång består i den kulturella mångfalden, de olika

men en nifikant balansfaktor den europeiska stormark- språken och regionernas historiskt utmejslade särart naden. Eftersom Europa varken politiskt eller kulturellt

sammanfaller med EG, bör redan i dag känna ett I kulturellt hänseendeär det inte obefogat att fråga för att bidra till den kulturella diversiteten.

ansvar sig, ett integrerat Europa är stort för att Det ställer krav att vårda våra inhemska tradi-

om ens nog oss bevara sin egenart. Den angloamerikanska hegemo tioner, hålla vårt språk vid hälsa och ge kulturlivet nin inom framför allt film- och TV-produktion har goda växtbetingelser. Den som inte har något autennyligen utlöst häftiga reaktioner bland europeiska tiskt bidrag att erbjuda blir ointressant som samtalkulturpolitiker och intellektuella. Tydligast artikule- spartner. där råder villkor för nationer

samma som rade har de varit i Frankrike, naturligt eftersom individer.

nog

där sedan Ludvig XIV:s dagar levat i trygg för- Av det följer att kulturpolitiken även i framtiman vissning att representera höjden all kultur och den måste innefatta åtgärder till stöd för utgivning

om av

normerande för resten världen. I vårt land är svensk litteratur och för kvalificerade insatser vara av av sannolikt USA-inflytandet mycket starkare, i alla andra kulturområden. Enligt vad man kan utläsa

men

tid, då det är internationalisering gäller, tycks färsk officiell rapport behöver svensk en som av en en denna kulturimport inte väcka någon anpassning till EG:s regelsystem inte några effek-

större oro. Inte heller i vår EGdebatt har kulturfrågoma hit- ter alls, åtminstone inte i negativ riktning. Det finns tills spelat någon egentlig roll. Detta borde tekniska skillnader, t.ex. vad gäller bokpriser och

nog upp fattas verkligt bekymmersamt, åtminstone beskattning, även i de flesta medlemsländerna

som av men dem i likhet med mig betraktar det utgår statligt stöd till en mängd kulturaktiviteter.

som gemensam-

europeiska kulturarvets vård och det Däremot har litteraturstödet sina inhemska ma växt som främsta skälet för anslutning till den vedersakare. Det anses skapa en drivhusatmosfär, i

en gemensam-

marknaden. Betyder den relativa tystnaden, att vilken hoper medioker dikt odlas ingen ma en upp, som vi är i grunden likgiltiga för vår egen kultur eller utom möjligen författarna har någon glädje av. Det tvärtom att är förvissade att den kommer att folk inte vill köpa öppen bokmarknad för-

om som en bestå Eller föredrar vi rentav en internationell kul- tjänar inte att tryckas, basta. Egendomligt nog hör turgemenskap framför ljudet vår andesstämma i sällan argument anföras mot presstödet,

av man samma världen trots att det torde vara omkring trettio gånger dyrare

Jag har givetvis inga säkra sådanafrågor. för både skattebetalarna och skogsbeståndet. Tro-

svar Det kan bara bli subjektiva tolkningar mängd ligen behöver principerna för båda stödformema ses

av en disparata fenomen: vad betyder t.ex. det aktuella över och kvalitetskraven skärpas,men om utgivningpublikintresset för historia, skiljer sig såmarkant svensk litteratur skulle ske helt marknadens

som en av från närmast föregående decenniers likgiltighet villkor, det i realiteten slut med rad förtjänta

vore en

92 IngeJonsson

författarskap. Därmed skulle de rikast flödan Alla Tiders Klassiker, är exklusivt riktad till sko-

en av som de källorna till språkets förnyelse sina. Som försäk- lan. Den förre kulturministern Bengt Göransson ringspremie är litteraturstödet mycket modest: förra skall ha stor heder sitt initiativ att bereda varje

av budgetåret utgick 31 miljoner kronor stöd till elev tillträde till den stora litteraturen, och efter

som utgivning av enskilda boktitlar. Det är en liten någon diskussion urvalet vid starten tycks serien

av summa i relation till dess nytta. Om till den ha blivit högt skattad även lärarna. Slutligen

man nu av språkliga utvecklingspotentialen lägger betydelsen bör nämnas de blygsamma katalytiska bidrag,

av men att samtalet de djupa livsfrågorna hålls levande, i förmedling bedömningsgrupp inom sta-

om som av en blir kostnaden försumbar. tens kulturråd ha gett bokköparna tillgång till

icke obetydlig mängd klassiska verk i svensk över- Denna dialog har den underbara egenskapen att sättning. Här har stödet ofta utgått till små förlag kunna föras över alla gränser i tid och bara med många goda idéer ringa chanser att för-

rum, om men de klassiska det förgångna de verkliga dem kraft. Därigenom har littera

texterna ur - som av egen här långt segrat i den nyliberala kampen för tillva- turstödet också i någon mån kunnat motverka uniron hålls tillgängliga. Med enstaka lysande undan- formeringen av den svenska bokutgivningen. En

tag, t.ex. inom barn- och ungdomslitteraturen, hyser specialdestinerad post ca. 9 miljoner kronor förra emellertid marknaden ett synnerligen svalt intresse budgetåret är till sist avsedd att förstärka bokhan för klassikerutgivning. Bekymrade debattörer bru- delns kapacitet att hålla den goda litteraturen fysiskt kar framhålla detta beläggför vår svenska okultur. I tillgänglig trots stigande hanteringskostnader. den mån de inte avhörts någon tid, står förkla- Allt detta förefaller mig utmärkt och väl värt att ringen i allt väsentligt att finna i det offentliga stö prioriteras även inom reformerad kulturpolitik

en det. Utgivningen av Strindbergs samlade verk är framöver. Egentligen har jag svårt att upptäcka det stora exemplet, förebildligt genom sina höga något behov av radikala omläggningar, inte eko

om kvalitetsambitioner. För att projektet skall kunna nomin skulle försämras dramatiskt, vilket dessvärre genomföras har krävts samfinansiering med kultur- mycket väl kan tänkas. Hittills har det för statensdel anslag och forskningsmedel, vilket betyder att revir- inte funnits något fog för den seglivadeschablonen, gränser någon gång kan överskridas. National- att det första han drar in i tider är anslagen

magra upplagan borde tjäna som förebild även i detta till kulturen. Tvärtom har forskning, utbildning och hänseende,men trots att flera svenska klassiker med kultur varit de nästan enda områden inom den Almqvist i täten står i kö för utgivning, kommer den offentliga sektorn, inte bara skyddats från

som troligen att för lång tid förbli lika unik besparingar utan fått avsevärda förstärkningar.

som Strindberg själv. Problemen är däremot svåra mångai kommuner,

Påett lägre ambitionsplan finns det dock andra där bibliotek och skolor, teatrar och musikgrupper bevis för nyttan statliga subsidier. Ett de främ- utsatts för hårda sparkrav. Det är främst

av av nog ur sta är den omfattande och alltjämt växande serien erfarenheter kommunal praxis, schablonen

av som

Kultur skallhandlaom delaktighet 93

hämtar sin slagkraft. Decentraliseringen ger staten spaltmeter åt vulgär idolkult. Fusk och illusionsmasmå möjligheter att tala kulturpolitiskt maktspråk ken skall kallas vid sina rätta de må sedan dra-

namn, med kommunerna, och det är knappast heller lämp pera sig i vilken astrologisk eller annan pseudovetenligt just här. Men kanske behöver över regel- skaplig utstyrsel helst.

man se som systemet, så att det blir lättare att lokalt reducera Inte heller i framtiden kommer kulturpolitiken effekterna samhällets sektorisering. Skolor finns isolerad att kunna förbättra samhällsklimatet radi-

av överallt och representerar vår kanske viktigaste kul- kalt. Det skulle vara mycket nog, om de sedantjugo turinstitution och högskolor ganska många plat- år gällande målen kunde uppnås. Men i ljuset

vilka reella möjligheter har lärarna att göra insat- erfarenheter från tid skulle jag vilja föreslå, ser. senare

för ortens kulturliv, de så kan och önskar att ett nionde kulturpolitiskt mål formulerades så: ser om finns det fackliga inskränkningar i deras handlings- medverka till att etiska och moraliska hänsyn frihet vilket utrymme vårt genomorganiserade samhällslivet. Detta är väl att klampa in

ger genomsyrar samhälle åt eldsjälars initiativ både skolans och kyrkans revir, men det ligger i

linje med kravet helhetssyn, eftersom

jag anser Många frågor, faktiskt inte bara ett sätt att religionen ha lika självklar hemhörighet på kultur-

svar. smita undan utan också beskrivning vad kultur området konstskapande, kritik, utbildning och

en av som innebär. Det handlar långt att ställa storaoch forskning. Samtiden utmärks av en förvirrande före-

mer om svåra frågor än att finna precisa öppen- ning ideologiska tomrum och öppna religionskrig,

om svar, om av het och tolerans, vilja att lära och försök att för- och mycket litet tyder på någon förändring i nära

om en stå. Men humanistisk kultur måste också innefatta framtid. I såsvårtolkad situation det oklokt

en vore klara ställningstaganden mot allt hotar männis- att avstå från kyrkans tvåtusenåriga erfarenhet. Att

som kans värdighet. Det sätter gränser för förståelsen: att utsträcka tidsperspektivet så långt mot ett fjärran förstå allt är inte detsamma att förlåta allt. Ett förflutet är inte avsett som någon utmanande para-

som påbud att mörda Salmon Rushdie förblir lika avsky- dox väl en slutlig erinran om att kulturen

men som värt och omöjligt att acceptera,hur det än må förhål- till allt annat är ett kollektivt minne. Det förblir

sig med dessteologiska förankring. Usel affärsmo huvuduppgift för framtidens kulturpolitik, som jag ral skall fördömas, även den är juridiskt svårbe- hedrats med uppdraget att reflektera kring, att skyd-

om kämpad och i framgångsberusningens tid märkligt da samhället mot den glömska, vars namn är kaos sällan granskades media tvärtom ägnade och förvirring.

av - man

Förnyelseoch kontinuitet 95

Theodor Kallifatides

| väntan på barbarerna

96 Theodor Kallifatides

Det tycks råda allmänt accepterad uppfatt- Vad innebär att ha och att föra en kulturpolitik

en ning att någon form av kulturpolitik behövs. Orsaken därtill torde den lika allmänt accepte- Låt närmare på den första frågan. Vi kan vara

vara oss se rade uppfattningen viss kulturella akti- överens att den idealiska situationen skulle vara

att en typ av om viteter inte skulle kunna överleva stöd, vilket i inte behövde stödpolitik, kulturen

utan om man en om princip leder till kulturpolitiken definieras och konsterna blomstrade sig själva, befolk-

att som av om statliga åtgärder för stödja just dessaaktiviteter. ningen benen sig för att bevittna den

att sprang av

Detta i sin leder till den paradoxala situation senaste experimentella filmen eller pjäsen, om

tur

inte kan föra någon kulturpolitik efter- debatten i tidningarnas kultursicor handlade om att staten

dess roll huvudsakligen består i att stödja de än kulturdebattörerna själva, om varje som mer om redan existerande och hotade aktiviteterna. Kultur- svensk kunde citera Bellman och Strindberg, om politiken blir inget än kravlös TV-kanalerna inte tävlade i idiotiska lekar och lotte-

annat en sponsor som dessutom spenderar andras och det sätttet rier, biblioteken inte nedläggningshotade,

pengar om var kan jämställa kulturpolitiken med något slags litteraturtidskrifterna hade tredubbla upplagor

man om social välfärdspolitik, vilket tycks de fackliga och varje svensk bok sålde SlLtinom loppet av

vara om konstnärsorganisationernas huvudidé. vecka.

Det sägersig självt att knappast kan tala om Men såär det inte.

man kulturpolitik roll begränsasi utdelningen Det är precis tvärtom, vilket torde innebära att

om statens

vissamedel. en stödpolitik behövs. av

En smula förenklat kan man dock sägaatt just så

det och vi känner till följderna. Hur mycket Låt då närmare vad det att ha och att föra ser ut oss se skall Operan få Och hur mycket Dramaten Och så kulturpolitik borde innebära. Av det tidigare

en vidare, i serie tråkiga där olika kul- sagdaframgår att det i första hard gäller att ändra

en resonemang turyttringar och institutioner tävlar med varandra och att påverka hela kulturlivet, nte bara delar av

hjälpande hand. det.Det gäller att föra politik primärt syftar om statens en sam

samhällets eftersom bara a

Men är detta att föra kulturpolitik till att höja hela nivå man

Knappast det sättet kan tillförsäkra sig ett kulturliv som

Detta ingenting kultingarnas kamp inte existerar undantag eller angelägenhet

är annat än son en

fast ingen kan hindra suggan för de få. om suggans spenar, från ha hög uppfattning sig själv. Det första målet för kulturpolitik borde alltså

att en om en

bekämpandet barbariet i alla dess former.

vara av

Vår mycket upplysta tid har oroväckande

visat en De första frågor sålunda bör ställasig är följande: förmåga att främja massrörelser alla slag, såväl

man IV

sådana med destruktiva förtecken

harmlösa som

Behövs det kulturpolitik med klar övervikt för de Det massmediala

en en senare

I väntan barbarerna 97

samhället med den hypersnabba elektroniska infor- torde skolan. Här skall jag inte in detaljer

vara mationsöverföringen tycks tills vidare främ- undervisningen, linjer eller liknande. Det enda

snarare om

intoleransen än upplysningen, vilket statistiskt jag vill påpeka är att man i Sverige olyckligtvis

som sett inte torde förvåna någon. har skilt skolan från kulturpolitiken.

Det har aldrig tidigare funnits sådanagigantiska Man behöver inte föra några ingående resonemöjligheter för global distribution skräp och det därom, det räcker med att erinra sig enstaka

av mang har inte heller funnits sådan vilja det. ministrar har anförtrotts ansvaret för skolan.

en att ta emot som Något slags fundamentalt motstånd tycks ha för- Man har betraktat skolan i första hand ett

som orgasvunnit. Barbariet, dvs. icke-reflekterande massrörel- nisatoriskt problem, inte som ett kulturpolitiskt

tycks vinna terräng för varje dag går. All sådant. Kulmen detta är naturligtvis att staten lät ser, som tifrån bråk fotbollsläktarna till Tolkien-fantaster kommunerna överta ansvaret för skolan, en åtgärd

alltifrån Michael Jacksonsfans till nynazisterna. konsekvenser vi ännu inte har sett och na, vars som

Individen, vårt samhälles grundpelare, framstår dessutom strider mot samhällskontraktets anda,

anomali, ett öde också drabbar den som innebär att möjligheten att utbilda sig bör vara som en som individorienterade kulturen, dvs. den del kultu- lika för alla. Att överlåta ansvaret för skolan till

uppfattas elitisk eller fin eller bor- kommunerna är lika tokigt som att överlåta ansvaret ren som som gerlig. för försvaret till dem. Rinkeby får försvara sig med

Vi står här inför motsägelsefull process. ena slangbellor medan Danderyd får köpa robotar.

en sidan vi hur de kollektiva styrelsesystemen Men skolansfrämsta uppgift borde just dess

ser rasar vara

å andra sidan vi hur spontana massrö- civiliserande verkan, dessförmåga att stimulera och samman, ser relser bildas snabbare än och vilken att leda eleverna till självständigt och kritiskt tän-

svampar grund helst. Med andra 0rd bevittnar vi kande för att därigenom främja individualiserings-

som en pro-

vilken kan beskrivas att blir fria vilket är den enda garanti vi har mot barcess som massorna processen, för att bli nytt. bariet.

massor

Det är den punkten jag den viktigaste I vår skola utbildar vi eleverna,om än bristfälligt,

ser uppgiften för kulturpolitik. Bekämpandet barbari- men vi bildar dem inte. Det är just det senare som

en av ets spridning, aktiv medverkan till ett kulturkli- behövs i ännu högre grad än det förra, om inte annat

en mat i vilket de individuella värdena är sådana att det enkla skälet att bildningen måste inhämtas

av barbariska massrörelser inte kan fäste, även om de tidigt medan utbildningen kan och bör inhämtas aldrig helt kan elimineras. under hela livet.

En kulturpolitik värd namnet låter inte skolan III hamna i periferin av regeringensåtaganden,utan stäl- Hur konkretiserar sådan politik Vilka är de ler den i centrum. Det övergripande ansvaret för sko-

man en åtgärder står till buds lan skall inte innehas ett särskilt ministerium med

som av

Den viktigaste institutionen i varje samhälle låg status, utan ett kulturministerium alldeles

9 I4-Ol53

98 Theodor Kallifatides

intill statsministerns kansli. Detta kulturminister- om det bara har råkat bli så, men det är så Massium, som jag för klarheten skulle vilja kalla för civili- medierna är såangelägna att stå samma nivå

om sationsministerium, borde ha uppgift inte bara sina konsumenter att de sviker sit: vil-

som som ansvar, att forma en adekvat skolpolitik, utan också att vär- ket skulle den optimistiska tolkningen. Ty den

vara dera all politik utifrån civilisatoriska aspekter. pessimistiska tolkningen skulle

annan mer vara att mass- Ty alla politiska åtgärder ett eller annat sätt har medierna inte upplever något ansvarannatän gente återverkningar samhällets civilisationsnivå. mot sina aktieägare. Arbetslöshet, bostadssegregation, familjepolitiken: I Sverigefinns det dock vissagoda förutsättningallt detta påverkar samhällets kulturliv och allt detta det finns SverigesRadio och SverigesTelevision.

ar, måste tasi beaktande. Båda dessa företag borde användas Lreslutande i

I situation då sextonåriga pojkar förmår sig kampen mot barbariet och inte låta sigdras med i

en hoppa jämfota en liggande mans huvud serätte konkurrensen om publiksiffror. På den punkten

gången i Trollhättan den misshandlade somaliem borde staten kategorisk. Sáärdock nte fallet

om vara

är inte problemet huruvida filmen eller Skolan och Sveriges Radio sant Sveriges - operan skall lite eller lite mindre pengar Television är de områden kulturpoitiken i för-

mer som

Jag medger att exemplet är drastiskt vi sta hand bör sysselsättasig med. De är ie områden

men befinner i ett mycket kritiskt läge och det gäller har den största genomslagskraften och

oss som som att vakna i tid. Vår civilisation hotas såväl inifrån sikt kan avgörakampen mot barbariet. som utifrån. De senare hoten är inte kulturpolitikens angelägenhet, de förra borde det. V

men vara

Jagskulle vilja avsluta med några principiella resone- IV kulturstöd och bidrag.

mang om Det massmediala samhället är ett faktum, inne- Detta kan jag inte diskutera utan hänsyntill min

vars börd ännu inte är helt klar för Vi rör med grundinställning till det konstnärliga arbetet. Jag

oss. oss gissningar och önsketänkande, vissa förhållan- betraktar det nämligen vilket anna arbete som

men som denborde man redan nu kunna slåfast, som tex det helst och detsättet underkastat anetsmarkna- i att massmedierna ett visst sätt aktivt bidrar till att dens värderingar och mekanismer. Lika ite som stabrutalisera verkligheten, avtrubba mottagarnas sen- ten kan garantera varenda bilmontör et visst antal sibilitet, framför allt skapar de känsla kunder, lika lite kan den garantera nn konstnär

men en av vanmakt, ty det stående meddelandet är detsamma: du framgång. I den mån som staten bidrr till andra kan inte göra något åt detta. verksamheter skall den dock också bilra till den

Det finns ett slagsframgångsrik journalistik som konstnärliga. Inte mer, inte heller mindn går ut att föreställa världen och dess gång Kulturstödet uppfattas emellertid nte det

som obegriplig och opåverkbar. Jagkan inte veta huruvi- sättet allmänheten, i synnerhet inteav den del

av da detta är resultat genomtänkt analys eller inte konsumerar dess produkter, itan snarare

av en som

I väntan barbarerna 99

stöd till enstaka institutioner eller individer för inte behöva subventionera den. som man att pyssla med sin hobby. Varför går då inte Kalle för att se Hamlet Helt

Onekligen bidrar de olika formerna av stöd och enkelt därför att Kalle tror att Hamlet inte är en stipendier till att kulturlivet ytterligare polariseras angelägenhet för honom och denna känsla förstärks mellan marknadsorienterad del och Kalle tar sig besväret att läsa recensionerna där

en en som snara om re arbetar ur evighetens synvinkel. l verkligheten kritikerna snarare tävlar mot varandra än bekymrar förhåller det sig dock såatt Guillou drömmer att sig sin publik; därför att Sveriges Radio och

om om

det Stora romanpriset, som jag har fått, och jag SverigesTelevision inte puffar på, utan i den mån drömmer att Guillous läsarskaror. något kulturevenemang skall uppmärksammas

om som

Vad innebär nu detta blir det då Kalle har gått och lagt sig eller när man i

Det innebär att man måste finna stödformer den andra kanalen visar fotbollslandskamp.

inte främjar denna polarisering mellan fin, En kulturpolitik måste syfta till att Kalle komsom en dvs. subventionerad, och mindre fin, clvs. icke petent att teater, att läsa böcker, lyssna på

en subventionerad, kultur. musik. Inte till att konstnärerna skall mer pengar,

Ett problem är att finna pengar för att spela för då bibringas de uppfattningen att de inte behö Hamlet, ett annat problem är att Kalle att dit. ver Kalle. Men utan Kalle har vi inte och kommer Det är ett problem för kulturpolitiken, inte att ett kulturliv, utan endast små isolerade

senare medan det förra är teaterledningens problem. öar av självförhärligande.

Kalle äter årligen godis för flera miljarder och Kulturpolitiken måste syfta till Kalle den

att ge spelar spel och dobbel för ytterligare några miljarder bildning han gick miste om och dettai sammanhang men han vill inte betala tvåhundrafemtio kronor för är folkbiblioteken den ovärderliga instansen och att se Hamlet, varpå man drar slutsatsen att Kalle den nuvarande sparivern den fronten är tämligen inte har dessatvåhundrafemtio kronor, varpå oreflekterad. Däremot bör mycket tydliga

man man ge subventionerar teatern för att Kalle skall dit, direktiv hur biblioteken skall fungera, eftersom

men om Kalle går alltjämt inte dit, utan dit går de gärna skilda håll har sett rad exempel att

som man en skulle ha betalat tvåhundrafemtio kronor för att biblioteken missförstår sitt uppdrag. Det borde t.ex.

se Hamlet medan Kalle fortsätter att äta godis och att vara klart att biblioteken inte är något slags alternaspela spel och dobbel och blir för att han med tivt daghem eller konditori. Men jag skall inte in

sur sina skatter Subventionerar de besuttnas konstupp- detaljer. levelser. Statens ekonomiska bidrag till kulturlivet

är en

Den mängd människor som i ett land som Sverige förhållandevis mycket oansenlig del av budgeten. Så inte skulle ha råd att teater eller bio, även om det kan inte bli fråga om att skära ner, utan snarare det kostade fem gånger är statistiskt sett insigni- att öka, dock under förutsättningen att har

mer, om man fikant. Det skulle räcka med att spela lite mindre och funnit lämpliga stödformer, inte sådana som ger

fick några fler Kalle teatern skulle intrycket att Dramaten är till för sina anställda eller om man som

IOO Theodor Kallifatides

att författarna skriver för stipendienämnderna. I väntan på barbarema

Jag tycker rent att Staten borde överlåta

av ansvaret för själva fördelningen av stödet till andra Vad väntar samladepå torget

instanser, gärna kommunala sådana ocheller fackli-

Där finns det ofta större kunskap och djupare Det är i dag barbarema skall komma ga. insikter än centrala instanser.

Käbblet kommer säkert inte att minska, men Varför en sådan overksamhetiSenaten

- Staten behöver inte ta del i det. Varför sitter inte senatorzmaoch stiftar lagar

VI Därför att barbarema skall komma i För att sammanfatta: Vad för slagslagar skall stifta

senatoremanu

Barbarema skall stiftalagar,såfort de kommer.

Kulturpolitiken måste bli civilisationspolitik och ta upp kampen mot barbariet, dvs. oreflekterade Varför har vår kejsare;ätt uppså tidigt;

massrörelser, i synnerhet sådana med destruktiva och sitterpå tronenvid stadensstörstaport, förtecken. högtidlig bärande sin krom

Skolan, Sveriges Radio, Sveriges Television och att barbara-ru skall komma i biblioteken bör användas i denna kamp och bör Och kejsarenväntar att välkomna underställas ett och ministerium. deras ledare Dessutongjorde han Ordningi

samma

ett pergamentför att bort Där tillskrev han

Kulturstödet skall förankras socialt och fördel- honom ningen skall hanteras kommunala och eller fack- många titlar ochnamt

av liga instanser.

Varför har yám mä meriterochpretorerrzakommit

l uti dag medderöda, de lroderadetogoma;

Varför togdepa sigarmbmd med Sámånga ametister,

och ringar medglänsandeglittrande smaragder;

varför häller de dagi värlâflillä käppar

med silver ochmässingyperligt smidade

Därför att barbaremzskall komma dagi Och allra sist dikt den store greken Konstantin och barbarerna blänwts sådant

en av av Kavafis, som i mångt och mycket sammanfattar problemet. Varför kommerinte vanligt deskickliga retorema

- son

I väntan barbarerna IOI

för att hålla al, för att sägasin Not Denhär dikten skrevsför nittiofyraårsedan.Kavafisironiska slutradberor att haninte hannsebarbarietkomma.Men Därför att barbarerna skall komma dag;i det harvi gjort Och vi vet att det intet sättär lösning, en ochordkonsteroch offentligatal trákar ut dem fast håller glömmadet vi att

- Varför började plötsligt denna oro och oordning Sá allvarliga ansiktena blev Varför töms snabbtgator och torg ochalla återvänder mycket tankfztllzxhem

an dethar blivit kväll och barbarerna inte kommit Och några anlände från gränstraktenza, ochsa att detinte längrefinns barbarer.

Vad skall detbli utan barbarer. nu av oss, De där människorna på något sätt lösning var en

Förnyelseoch kontinuitet 103

Hilda Lind

Tyda tidens tecken

I04 Hilda Lind

Tavlorna på det lilla galleriet tilltalade mig. Den redskap för människan. Ordboken beskriver kultur strama formen, de sparsmakade färgerna. Plötsligt gestaltning mänsklig verksamhet inom ett som av upptäckte jag den stiliserade konturen fisk. folk eller särskilt med tanke vetenskap, av en en grupp, Och den återkom tavla efter tavla. Det tvingade konst, litteratur och religion.3 mig att medvetet söka efter fisken. Ibland fick jag Utifrån ett kristet perspektiv är kultur i denna ställa mig vid sidan tavlan för att liksom i sidled mening given i skapelsen.Varje människa utrustad av är upptäcka vad som fanns nästan dolt under ytskiktet. med förmåga kreativ och med outtömliga att vara Och fisken visadesig. möjligheter till gestaltning. Alla människor deltar där- Vad var detta Vad menade konstnären Varia- för i kultur och bedriver kultur, sig de vill eller vare tioner kring hemlighet kallade han sin utställ- inte. Det tillhör det mänskliga beteendet allmänen är ning. En märklig känsla närhet till de första mänskligt. Att kraftigt begränsa människors möjav århundradenas kristna drabbade mig. De hade fis- lighet till kulturella aktiviteter eller införa förbud är ken sin logotyp. Under förföljelsetider den direkt ingrepp i de mänskliga rättigheterna som var ett snabbt klottrade fisken husväggarna och i Det finns berättelse i Nya nere en testamentet, som katakomberna deras hemliga igenkänningstecken. kan tolkas stark leva med alla som en utmaning att Fisken var tecknet och symbolen för Jesus Kristus, sinnen öppna för förstå vad är i i tiden att som svang som både då och innebär upprättelse och befriel- och för kunna tolka I Matteusevangeliet nu att nuet. seför människon berättas några företrädare för två olika religiösa om I den medeltida katedralen drar sig blicken i partier kommer till Jesus och begär tydliga upp som valven och följer kanske bladslinga. Mång- extraordinära tecken. De vill sätta honom en prov. hundraårigt konstnärsskap i arkitektur och måleri Men de fick bara till konstaterande svar ett om att hjälper den rastlösa nutidsmänniskan till inre sam- de duktiga att tolka väderkartan, andra teckvar ling och reflektion. Och den moderne diktarens ord förstod de sig inte på. Himlens utseende kan ni en erbjuder en tolkning. tyda inte tecknen för tidernaf men Kristen syn innebär inte bara positiv grunden Skäms inteför att du är människa, stolt hållning till kultur utan också direkt uppmaning: var en Inne i dig öppnar sigvalv bakom valv oändligt Tyd tidenstecken Du blir aldrig färdig ochdet är det skal 2 Kristna kyrkor och samfund har alltid haft som en kirlturbärande roll i samhället. Kyrkorna har funnits Konstoch kultur här alla människor till I alla tider och och finns alltjämt bland de kulturbeställarna stora på alla platser har människor använt färg och form, och kulturarrangörerna. Fortfarande byggs kyrkor i 0rd och ton, rörelse och gestaltning för att uttrycka skilda byggnadsstilar. Ofta det arkitekts dröm är en sig, för att tolka, för att behärska och kontrollera rita kyrka. Mycket musik har kommit till att en också för att påverka samtid och omgivning. direkt uppdrag från kyrkan. Så det Johann men var Att dansa, sjunga, måla, dikta är kännemärken och Sebastian Bachs tid och såär det i dag, antingen det

Tyda tidens tecken l05

gäller ett stort körverk till ett större jubileum eller människan att hålla samman tillvaron när allt hotar

enkelt visarrangemang för ett vardagsprogram. att falla sönder, att förbli hel, inte splittrad, när ett Att medverka till konstnärlig utsmyckning omvärlden fragmentiseras. De sköna konsterna kan

av kyrkor och församlingshem har inspirerat och utma- hjälpa att motbilder att sättaupp mot det som

oss

många bildkonstnärer och hantverkare. Predi- tycks omöjligt att förändra och förhindra. nat kan och bönen är i sig stycke kultur. Och vid läs- I tider präglade svårigheter vet vi alldeles tyd-

ett av ning lördagens helgens och kom- ligt att kulturen får ökad betydelse och slagkraft. I

av annonser om mande veckas kulturbegivenheter är det påfallande Sarajevo mitt under brinnande inbördeskrig genomhur mycket sker med kyrkorna arrangörer, fördes filmfestival med all världens nyaste filmer.

som som en inte minst när det gäller musik. Under ockupation och förtryck uttrycker sånger

Kyrkan är inte bara kulturarrangör stora och dikter människors vrede och också

en av sorg men en mått. Hon har till uppgift att kultur i sig, att obändig vilja och ett hopp aldrig tycks släckas.

vara som tyda tidens tecken och uttryck för värderingar. Kulturen får ofta bärare längtan efter frihet

ge vara av Kyrkans är befrielseochupprättelse.Detta gäl- och mänsklig värdighet. Folk som har sånger kan

program ler varje enskild människa utan undantag, det inte dö.

men gäller också samhälle och miljö. Allt kränker l dag är det rädslan för nedskärningar och utslag-

som och förnedrar bör brännmärkas. Då är det angeläget ning både människor och välfärd präglar

av som

kyrkans kulturutövning och kulturutövare inte stora i vårt samhälle. Visst finns det anledatt grupper inskränks eller begränsas ideologiska skrank ning att dra in slöseri och godtyckliga privilegier

genom och försnävningar. för redan gynnade grupper i samhället. Och utan

Av och till blossar debatten vad är tvekan finns det skäl att oupphörligt utveckla

upp om som kyrkligt värdig konst. Ena gången handlar det arbetsmetoder för att underlätta och effektivisera

om musiken vid begravningsgudstjänster. både arbetsmarknaden och för enskilda männis-

En annan debatt berör dans och koreografi. Vem ställer villkor kors liv och leverne. Men ett stramt ekonomiskt

om för vem Det enda kan giltigt argument i tänkande och handlande blir helt präglat kortsik-

som vara av samtalet kyrkligt värdig musik och konst är tig lönsamhet som hotar människors möjlighet att

om om något talar emot uppgiften att befria och upprätta växa och just människor då hotas också

mogna som och därmed står i direkt strid med kyrkans budskap. själva grunden för ett mänskligt liv. Vi vet alltför väl l övrigt handlar bedömningarna vad är vad kan bli följden av att människor omyndig-

mer om som som god eller dålig konst. Och det är något annat. Här förklaras och passiviseras.När vi fråntas redskapen finns inte några andra regler än de gängseatt ta hän- för vår självklara rätt att fritt utvecklas då ökar räd-

till när det gäller kvalitetsbedömning och este- slan och därmed också grogrunden och svängrumsyn tik. met för auktoritära och fascistiska tendenser.

Konstens och kulturens uppgift redskap I nedskärningstider borde vi därför satsasärskilt

är att ge för att tolka och påverka. Det handlar att hjälpa mycket kultur, inte skära ner. Det är just i en

lO6 Hilda Lind

sådan tid positivt beslut skulle musi- öppna förskolan. Motbilderna till ;orftiga vålds-

ett tas om ett kens hus i kommunen. Det är då biblioteken skulle videofilmer blir allt sällsynta Ol1 svårfångade

mer

ökade för kunna vidga sin verksam- för många barn och ungdomar. Vetenskapliga

resurser att het, inte skära det redan finns att undersökningar är ännu inte entydigai sin analys av

ner som genom stänga filialer i bostadsområdena. Det är då kon- vad resultatet blir. Men för varje dag går ökar

ute som sten behövs för konstens skull. För redska- att barn och ungdomar växer med en syn

egen att oron upp

skakunna förfinas så vi alla kan hjälpasåt säger tillvaron kan behärska och påverkas pen att att som att tyda tidens tecken. Kulturen har värde i sig främst med hugg och slag. Undermåig kost under

ett

I sådana tider är det särskilt viktigt att sätta uppväxtåren kan kroniska lristsjukdomar.

ge sökarljuset på dem hamnar nederst och underst, Undermålig eller bristfällig kultur förbam och ung-

som de som marginaliseras och till och med ramlar utan- domar kan livslång förkrympning.

ge för, minoriteter röst. Människor i dessa Kultur handlar att fånga skeeiden i männis-

utan grupper om är det allra viktigast stödja och räcka redskap för kors och omvärld för att tolka och tyda och ta

att nu tolkning och påverkan, ställning. Då iakttar vi också att människors situa-

I dag gäller det kanske framför allt arbetslösa, tion och villkor både olika ut ocf upplevs olika.

ser invandrare och flyktingar. Knappast något är själs- De senaste decennierna har vi tydligare uppmärkdödande och förnedrande inte behövas.Det kvinnor och män inte sjävklart har lika

som att sammat att är inte bara faktiskt utanför, inte tillhörig, livsbetingelser. Kvinnors och mäns dika erfarenhe-

att vara utan också börda för andra,för samhället. har naturligtvis biologisk grund. vIen hur avgö

att vara en ter När berövats allt och hamnat i beroende rande är det Hur stor betydelse ha samhälle och

man av andras välvilja det lätt också förlora sitt män- kultur Debatten böljar fram och tllbaka om var

är att niskovärde både i andrasoch ögon. Den då tyngdpunkten ligger, i likhet eller särartkönen emel-

egna som har tillgång till ord och färg och form eller lan. De sköna konsterna kulturen har en tydligt

ton, - konstnärlig gestaltning slag har möjlighet uppgift uttrycka både kvinnors ch mäns erfa-

av annat i att att uttrycka sin förfogar också över renheter. Där debatten och diskussionenriskerar att

situation men verktyg for påverkan och förändring. Är det kanske i befästa fördomarioch leverera slagtrin i stället för

så att njugghet dessa inte enbart lyssnande samtal kan teater och bildlonst eller litte-

gentemot grupper handlar bristande solidaritet medveten vidga perspektiven ati använda

om utan om ratur genom nya ovilja att låta deras erfarenhet och röst prägla debatt språk och bilder. och beslut Privilegierna skulle kunna förskjutas. Klass, ålder och kön är betydelsefulla katego-

ras,

Barn och ungdomar riskerar alltid att komma rier i ett samhälle. Kulturens olika sjråk kan hjälpa mellanhand när skall när kultur- att tolka och tyda så att vi förvärvar insikt och

pengar sparas, oss anslagen dras Erbjudandet skolteater- förmåga att använda dessakategorierpå ett positivt

ner. om föreställningen åker direkt i papperskorgen och sätt till mänsklighetens och samhällets bästa. musikgruppen kommer inte i närheten den Konstens och kulturens språk kan redskap för

ens av geass

Tydatidenstecken IO7

att förhindra att det skiljer används till destruk- glömmas för vi ska kunna undvika det som att att uppretiv maktbekämpning. Förödmjukelse och förintelse är faktisk verkligpas. I detta perspektiv blir det alldeles klart och tyd- het i mänsklighetens historia. Vi får aldrig sägaatt ligt att det finns ett nära samband mellan kultur och det visste vi Försoning och samföringenting om. folkbildning. l Sverige har vi unik och lång tradi- stånd människor emellan och mellan nationer och en tion för folkbildning. Folkrörelserna och folkhög- folkgrupper hör också till våra ärvda erfarenheter. skolorna är starkt knutna till dessaär bäran- Tidigare generationers kultur bär med sig tolksom en de linje i detta. Bildning är tillgänglig för alla, ning och tydning mänskliga villkor de då som av som inte minst för de lågutbildade, kan inte tänkas utan gestaltade sig.Gamla tiders konst, musik och litteramarkerade inslag kultur. Bildning och folkbild- tur förmedlar bilder det förgångna, erfarenheter av av ning är i sin genuina form till för att människor skall från dåtid. Konst och kultur berättar alltid mänom kunna växa och inte främst för att göra det niskors försök komma tillrätta med sina existenmogna, att lättare att klättra karriärstegen. Växt och mognad tiella frågor, sina livsfrågor. Mänsklighetens grundhandlar helhetssyn och överblick, och tid och om ansvar läggande frågor tycks påfallande lika oavsett myndighet. Att ta för sig själv och det tolkning och tydning är i hög grad bunansvar egna rurn, men sammanhanget i familj, samhälle och allt vid- den till just tid och samtidigt gamla tiders en mer rum, som gad värld uttrycker och ansvarig männis- erfarenheter påverkar och har riktning mot en mogen nuet en ka. Kultur i folkbildningen i dag innebär i hög framtiden. utsträckning att ha tillgång till bibliotek, konsthall, Verk från dåtid framförs i dag tolkas alltid som museum, musik- och teatersalong, och detta i sin av dagens språk och ton. Det gäller alla konstarter. närmiljö. Kulturen är viktig för att frigöra kreativi- Vi kan aldrig exakt kopiera originalframförande ett tet, stimulera idérikedom och kommunikation män- eller ursprunglig uppfattning ett konstverk. en av niskor emellan. Nutiden för alltid in sin tolkning och sina erfarenheter. Något annat är omöjligt. Inte något kulturellt Konst och kultur har sin uppgift i nuet och står därmed uttryck skulle bli begripligt eller betyda något Vi Om tydligt i skärningspunkten mellan dåtid och framtid. inte tolkar in det i dagens situation och därmed Vi har ett kulturarv att förvalta. Ibland detta ocksåmed in i framtiden. tynger spets och kan kännas förkvävande. Det är likt tung Eftersom vi aldrig exakt kan återge dåtidens en säck, alltid hänger där på och hindrar klang eller tonfall, färg eller uppfattning, borde det som ryggen spänsten i stegen framåt. Men det gör det bara innebära stor frimodighet i tolkningen äldre en av länge det får ligga där obearbetat och obrukat. konst, musik och drama. Shakespearesskådespel i Vårt kulturarv utgörs i långa stycken vårt kol- oväntad regi kan nutidsmänniskan mycket i henav ge lektiva minne. Det är ett minne måste föras vida- försök komma tillrätta med sitt eget liv. När som nes att re till generation efter generation. Förnedring och organisten registrerade oortodoxt i ett Bachförtryck har drabbat mänskligheten får inte preludium inträffade kanske sak när som samma som

I08 Hilda Lind

bibeltexten blev nyöversatt: åhöraren hörde plötsligt intressant hur kultur använd och bedöms i etableravad det handlade de kultursammanhang, blan dem har förmåga

om. som

Kulturen har alltid bindning till nuet. Men och möjlighet att ta för sig.Hen det riktigt avgöran-

en det är också alltid grundad i det förgångna och bär de för kulturens berättigand är inte kultursidomas

och framtiden. recensioner eller debattartiklz: Det är i vad mån den en spets utmaning mot

Kulturen nödvändig för förstå samtiden erbjuder människor längst i samhället möjlig

är att nr en och därmed det det okända. Den het att tolka och tyda tiens tecken från deras

våga möta nya, tolkning och de värderingar vi uttryck utsiktspunkt, från deras eriirenheter. Främjar och

av nuet ger för präglar också utsträckning vår fram- erbjuder kulturen konst, dns, musik, drama, litte

i stor syn tiden. Därmed bestämmer vi i hög grad vår upprättelse och befielse för de människor

egen ratur framtid. finns samhällets baksda Kan kulturen räcka

som

Konst och kultur har värde i sig.Såfort korr verktyg för förändring och lelaktighet i nutid och

ett

och kulturens frihet inskränks så är det män- framtid Eller understryker den och bidrar till en stens niskans frihet inskränks Men finns det då inte skiktning i samhället där densomslåsut obönhörligt

som inskränkningar befogade Finns det inte till- hamnar utanför och det frutade tvâ-tredjedelssam-

som är fällen då kulturyttringar ställs i destruktionens hållet blir en realitet tjänst och dehumaniserande Var kulturen befinner och vad den används

är

Spåren från Hitlers övergrepp och inskränkning- till, vilka värderingar den speglar,är en värdemätare.

förskräcker. Hitler beordrade bokbål litteratur Det är med all sannolikhet mätare för samhället i ar ei godtyckligt utpekad misshaglig. Lika godtyck- sin helhet. Våldsförhärligarie och barnpornografi

som ligt beteckningen Entartete Kunst, urartad är förnedrande och kränkarle i alla avseenden och

sattes konst, på sådan konst ansågs stå i strid med bidrar till att samhället dehrmaniseras.Här passerar

som

utveckling och den människosyn vi gräns.Kultur, lånasig till detta bidrar inte nazismens mot en som

stod för. Påolika inskränks kultu- till upprätta och befria nänniskor. Ett samhälle som nazismen sätt att

frihet där konst alla former inte kraftfullt ingripermot Sådanaföreteelser rens i tvingas att tjäna som propaganda för skilda syften. Menläven spåren bidrar till utveckling somgår emot sin egen

om en förskräcker finns ändå frågan där. Finns det skäl att undergång. inskränka kulturens frihet Finns det kultur är Kultur hör till de mänslliga rättigheterna. Inget

som clehumaniserandc och bör förhindras samhälle överlever utan konst ktzltur som får

Upprättelse och befrielse,växt och mognad har vi verka i frihet. Först när de gundläggande värderinganvänt huvudord. De kan tjäna riktmär- ett samhälle bygger hotas finns det anled-

som som ar som ke i försök till bedömning. Det är i och för sig ning att ingripa och begräns:kulturens uttryck.

ett

Tyda tidenstecken 109

Noter 1 Fiskheterpågrekiskaichtys Ordetärbildatavbegynnelsebokstävernatill degrekiskaordenIes0us]Christ0s Theou Hy[i0s] S0ter, JesusKristusGudsSonFrälsare. 2 Ur dikten Romanskabågarur För levandeochdödaav TomasTranströmer. 3 Ur SAOL 1986. 4 Matt 16:14. 5 Ur sångenNattenär svart,insjungen skivanFolksomhar sångerkaninte då ProduktionABF Brevskolan.YTF-SOIXX.

Förnyelseoch kontinuitet I II

Pernilla Månsson

och Mikael Sterner

En bild kan förändra världen

I l2 Pernilla Månssonoch Mikael Sterner

Sverige förändras andra digitala medier vi kanske inte ser i dag. Tänk Sverige och du ser Carl Larsson, Mid- Kampen om det jämlika samhället kommer till en sommarstänger, röda stugor och gula rapsfält. I den del att stå inom bildmediet. Med genomslagskraften bilden finns det inte plats för någon eller och lättillgängligheten kan TV bli positiv kraft i

neger en kroat. Trots det står dom där redan, båda två. l det vi skapandet ideal och värderingar.

av nya

starkt förknippar med svenskar.Är det undra Men, igen, hur

oss,

att vi oroas Börja med att erkänna TVmediets kraft och dess

positiva möjligheter. TV har stor betydelse i dag och Sverige står inför en utmaning kommer ha än större i framtiden. Generationen som Vi samhällsutvecklingen mot ökade motsätt- i dag växer kommer fortfarande i början det

ser upp av ningar mellan grupper. Nya svenskar ställs mot seklet hämta stor del sin information och sina

nya av gamla. Vinnarna i vårt informationssamhälle ställs värderingar från TV. Att människan styrs och handmot förlorarna. Menar vi allvar med tanken om ett lar utifrån sina värderingar är välkänt. jämlikt samhälle måste vi bryta den utvecklingen. Världens största jeanstillverkare; Levis, arbetar

stenhårt för att skapa positiv image kring sina

en Kulturen blir en maktfaktor produkter. De marknadsför livsstil. Ingen betalar

en Vi anser att kulturens viktigaste uppgift är, och väl 600 kronor för ett jeans, vi betalar för

par men kommer att att påverka samhället i livsstilen. Levis säljer attitydpåverkan inte

vara, en annan genom riktning. Att skapagemensamma värderingar och en via böcker, men via TV. Vi måsteinse att det i en ny

identitet för folket i Sverige och att stå för män- tid behövs idéer. Att skapa värderingar hos ny nya nya niskors lika värde. Kulturen måste verka för det jäm- ett folk, att hitta en ny sorts identitet när den gamla lika samhället, och det måste alla bilden inte längre stämmer, då handlar det till stör-

genomsyra kulturansträngningar. Kulturen kommer i början sta delen att ändra attityder hos människorna.

av om ZOOOtaIetatt ännu större betydelse i att visa Främlingsfientligheten eller främlingsrädslan är inte

en positiva bilder av ett mångkulturellt och jämlikt ett informationsproblem. Statistik och siffror hjälsamhälle. periinte. Vi måste bearbeta attityder och oro. Det

handlar känslor, dem kan inte informera

om man Hur når vi dit bort, och TV är suveränt att meddela känslor. Det finns ingen lätt och rak väg. Men väg är Varför inte erkänna TVs positiva möjligheter och

en -

TV. använda dem Om vi avstår från TV-mediet när den genom

Generationen som växer upp i dag är uppvuxen nya folkidentiteten ska skapas i tider av motsättmed och fascinerad av bilder. I framtiden kommer ningar, då avstår vi från den mest effektiva kanalen vi att ännu fler och utbyggda bildmedier. vi kan tillgål

mer Filmen kommer att utvecklas, vi får fler TV-kanaler, Till TV5 absoluta fördelar hör att det är billigt

information via bildskärm, dataTV-spel och att konsumera. Det är heller inte lika språkberoende mer

En bild kan förändra världen II3

som litteratur. När vi svenskar förlorar och dessutom erbjuda bättre än dess kommersimer mer program av vårt språk, när elever kommer ut från gymnasiet i ella konkurrenter. En riktig utmaning att antal dag utan att kunna läsa,talar det för ett ökat beroen- Detta innebär också i sin förlängning TV att om de TV. Och det är de lågutbilda- ska kunna bli den positiva kraft kommer av svagagrupperna, som att de, låginkomsttagare och invandrare, som påverkas krävas börjani av nästasekel, då måste mediet ett mest. Dessa kommer alltid att mest erkännande kulturutövarna. Använd TV7 Utgrupper vara av beroende TV för sina värderingar. Och här kom- nyttja dess unika möjligheter att nå utl Operan är av mer också motsättningarna mot andra att inte lika viktig i opinionssyfte. grupper märkas tydligast. Kulturen måste nå ut till dessa Vad spelar det för roll vad spelas Operan, som människor för att positiva bilder den kul- vad sägs Stadsscenerna,eller vilka livsstilsmo ge nya av som turella och mänskliga mångfalden. Det är oerhört deller visas Folkteatrarna publiken i som om viktigt att inte lämna dessa till de rent kom- framtiden består kulturell elit med begränsade grupper av en mersiella krafterna. l de kommersiella kanalernas möjligheter att föra budskapen vidare Kulturen strävan efter optimal vinst finns det inte plats för måste breddas och nå ut TV några djupare ideologier. Men det hindrar inte att Vad ska då denna positiva kraft i samhällets nya den kommersiella televisionen också kommer att identitetssträvan, dvs. public service-televisionen, fylpåverka människors synsätt och attityder. Det är las med för frälsande för folket Det är av program en vitalt intresse både för kulturen och för svensken, vidare diskussion. Vi ska menar att man satsa att ett bättre alternativ kan erbjudas. breda underhållande gåma med visst program ett Därför tror vi public servicetelevisionens mått gammal hederlig folkbildningstanke bakom, av framtid och nödvändighet. Public service-television också naturligtvis samhällsprogram. Vad men som genomsyras i dag tanken de demokratiska vär- är viktigt är att komma ihåg, inte kanalen görs av att om dena och tron människors lika värde. Denna attraktiv för alla människor kommer den grupper av inställning kommer naturligtvis att bli ännu viktiga- enbart påverka marginellt. Vi-känslan måste omfattas re i ett samhälle där motsättningar mellan alla i samhället Fyll inte kanalen med smala grupper av problir stora. För att TV ska kunna bli kraft i skapan- eller nyhets och debattprogram, attitydföränen gram, det gemensamma värderingar måste ekonomiska dring är redan inte informationspro av som sagts ett förutsättningar för den oberoende public blem, attitydförändring sker modeller och ges ser- genom vice-televisionen att konkurrera den breda livsstilsreklam. En bild kan förändra världen. Låt kulom publiken. En public service-kanal inte är bred är turen ståför denna bild och förmedla den som nya genom ointressant. Vägra acceptera en public service-kanal public service-televisionenl som fungerar ett intellektuellt reservat, utan Vi tror att den dagen tanken bred som ger upp en reell påverkan, nöjer sig med att göra public service-kanal tilltalar alla, då har vi som program som gett för minoriteter Public service-televisionen måste i hoppet ett jämlikt och samhälle. upp om gemensamt framtiden bred att den kan tilltala alla, och Sådet så vara

www

Förnyelseoch kontinuitet I |5

Nordgren

Sune

Fri, förankrad

men

I |6 SuneNordgren

När betänker utsikterna framtiden frågar med ett trovärdigt innehåll; identifiera det

man om man gemensig om en liusform,somhandskas mednaturenpâ det förflutna likaväl den

samma som gemensamma samsätt gär, är biologisktlämplig människan tiden. Men detta förutsätter kulturliv där varje

ett

aktör och varje åskådare,varje enskild deltagareär fri

GeorgHenrikvonWright förankrad. Fri tänka och skapa diktat,

- men att utan

förankrad i ett kultur- och samhällsliv

men som sva-

rar mot de konstnärliga uttrycken ett konstruk- Ett samhälle präglat av humanistiska värden i tivt sätt. Inte med liknöjd tolerans, utan hellre med framtiden är, liksom idag, ett samhälle priorite- entusiasm eller avståndstagande.

som rar kulturen. Ett samhälle, värderar kulturen Det senastedecenniet har Friheten betonats: fri-

som som den motor den är drivkraft parallell med heten från etablerade auktoriteter och vedertagna

- en den ekonomiska och den tekniska. Men dessut- Detta är både nödvändig och nödvän-

som normer. en om inser att kulturens individuellt betingade kreati- digtvis återkommande uppgörelse med traditionella vitet samtidigt är en balanserande motkraft, den gränsdragningar. Men frihet in absurdum är lika

en enda som med fantasifull skaparlust och human förlamande kulturlivet någon styrning.

som forskning kan förutse framtida livsbetingelser och Regellösheten förväntan är tidsfixerat gissel

utan ett ge råvaru- och resursanvändningen mänskliga pro och allmänt accepterande utan leder bara

gensvar portioner. till ett konstnärligt vakuum.

Inför omvärld med ökad rotlöshet och allt Experiment och avantgarde måste ha gränser

en att våldsammare motsättningar är det lätt att gripas överträda, att går allt förlorat i

av murar rasera,annars samma pessimism som filosofen Wright ett Ingenmansland. Varje nyskapande revoltör

von ger vet uttryck för Men hans pessimism är det vad han revolterar I framtida samhälle base-

ovan. av pro mot. ett vokativa slaget och därmed i sig ändå handlingskraf- rat humanistiska värderingar måste kulturpolititig. Hans ifrågasättande utvecklingen handlar ken utgå från allt med tiden blir institution,

av att oavabsolut inte någon romantisk längtan att återgå sett vilket trendbrott eller paradigmskifte

om som till någottidigare, så kallat naturligare stadium. föranlett upproret eller brytningen. Det går heller Tvärtom är det en utmaning: att kunna använda det inte att i reaktionen bevara gamla gränser eller att tekniska kunnande vi ackumulerat till att avvärja återupprätta förlegade, än beprövade, regelsys-

om den hotande katastrof som missbruket dessaland- tem allt institutionaliserat måste ifrågasättas

av vinningar framkallat. nytt och igen. Samtidigt i vetska-

nytt som man,

Endast ett aktivt kulturliv kan mildra motsätt- att mycket tenderar cykliskt sig,

pen om att upprepa ningarna, överbrygga och förena. Avväpna den håller öppet till historien. aggression som växer med misstänksamhet och främlingshat; skapa trygghet genom att påvisalikhe- Det förflutna blir allt angeläget.

gemensamma mer ter och överensstämmelsen fylla begreppet Identitet Allt tal identitet och rötter måste reell

om en

Fri. menförankrad II7

betydelse att kunskapen det förflutna förväntan att bekräfta, att uppfylla som en plikt.

genom om en kan göras åtkomlig för alla. I kulturpolitiken måste Upplevelsen har monopoliserats marknadsförare

medvetet satsapå bibliotek och olika och tekniker. man museer,

arkiv för detta kollektiva minne. Här lagras Vi ställs i framtiden inför mängd nyanslösa typer av en den kunskap trygghet, säkerhet och mot- val. Det gäller att lära sig att sortera.En kulturpolitik

som ger ståndskraft. Men det räcker inte bara med att lägga värd namnet i detta samhälle vågar styra. Den läm-

hög: lagren måste också hållas öppna och till- inte bara över till marknadskrafterna, utan arbe-

nar gängliga. Kulturlivet är balans mellan underhåll- tar aktivt för kulturens alternativ och under-

en ning inte alls oviktig förströelse och njutning strömmar, rännilar alltid tar sig fram bredvid de

- en som för stunden och ett härdande underhåll. strida strömmarna. Den tar råd från professionella

Språket är kulturbärande. Det finns ingenting konsulter vilken ekonomisk eller teknisk

som annan

förenar människor så språket: det uttalade verksamhet för att kunna bevara mångfalden mitt i som som språket, också bildsprâket, det musikaliska språ- kaos. Allt för att öka kvaliteten det urval som

men ket En större eller mindre teckensamling som av ständigt och oupphörligen måste göras. Men också

osv. uppfostran, inlärning, erfarenhet och överenskom- för att vässat.ex. de statliga stödformerna och öka melser förenar människor och inbjuder andra deras rörlighet. Kunna stödja initiativ såfort de visat

som till samtal. sig bära, projekt luft under vingarna innan de

Bakåt söker vi det specifika, inte sällan det störtat till marken, förlorat sin pionjäranda eller kuriösa, det ett levande och begripligt sätt absorberats någon institution och redan går mot

som av kan berätta det förflutna. Men i nuet och framåt sin upplösning.

om söker vi identifiera det allmänna, den minsta Kulturpolitikerna måste våga styra. Inte slentri-

gemen-

nämnaren. Detta är massmedias roll i kultur- anmässigt fördela till det redan etablerade. Givetvis samma livet: att presentera de spektakulära finns det vissa nationalscener och riksangelägna

evenemangen

berör många människor samtidigt. Men mass- institutioner som har ett långsiktigt ansvar, men i ett som medias val kan inte bli det allenarådande. En rörligt kulturliv skiftar initiativen och nyskapandet mångfaldens kulturpolitik mäste också uppmuntra mellan städer och regioner. Flera positiva faktorer det specifika i kan samverka till att landsända, udda förete-

nuet. en en

else, tidigare slumrande organisation eller rentav

en Den samtiden blir skenbart enskild individ kan alstra sådanenergi, utma-

gemensamma gemensam en en för allt fler. Med masskulturen kan alltfler identifiera till sådanfokusering, att det blir ledarskifte

na en sig med allt grövre schabloner. Kulturutbudet blir allt ett visst område. Under längre eller kortare tid,

en större kvantitativt, urvalet snävare.Allt fler för att övertas någon Här måsteden

rent men senare av annan. människor söker allt färre upplevelser. Bestsellers, statliga kulturpolitiken också vara rörlig, ha en blockbusters... valmöjligheternas rikedom är plötsligt beredskap för det enda förhand givna: den

perbara ett sken, det socio-kulturella deltagandet enbart manenta förändringen.

| I8 SuneNordgren

Det mest demokratiska, det mest humana är ändå att möda skapat kvantitativa lösningar och kanaler för alla har tillgång till det är bra att ha tillgång maximal spridning. Kanske rentav omöjligt Men

samma som en till. Att därför vågastyra mot kvalitet och öka tillgäng- provokativ pessimism är ändå mera utmanade än den ligheten det kvalitativa låter svårt i kulturpolitisk vanmaktens optimism, barasätter sig och tror

en som ner tradition rättvise och jämlikhetskrav med stor att allt skaordna sig ändå.

som av

Förnyelseoch kontinuitet l2l

Onsér-Franzén

Jill

för och varför...

Offentlig kulturpolitik - vem

|22 Jill Onsér-Franzén

Kultur är politik därför fungerar inte kultur- önskar jag visa hur och varför människor hyser miss-

politiken i Sverige Redan kulturutredningens fråge- tro mot offentlig kulturverksamhet. ställning Vilken roll har kulturen i början det För etnolog är det angelägetatt problematisera

- av en

seklet i ett humanistiska värden präglat kulturbegreppet och att lyfta fram ett nya av sam- resonemang hälle och vilka krav ställer detta kulturpolitiken skiftande kultursyner, liksom att förstå syftet

visar detta. I formuleringen minst två poli- med den statliga kulturpolitiska utvärderingen.

anas tiskt bärande ide eller tankesystem. Och de står mot Granskningen de kulturpolitiska aktörernas för-

av varandra. Vidare kan man anta att ordet kultur hållningssätt till ordet och företeelsen kultur blir uttrycker slagsstandard-uppfattning, också från såledesett led i den När jag yttrar mig

en processen. nu officiellt håll identifierat det normala eller den kulturpolitiska situationen i dag och i framti-

som om nationella kulturarvet. den sker det mot bakgrund ett mångårigt kultur-

På det sätt som frågan ställts är den svår att administrativt arbete, teoretisk forskningsverksambesvara.Den citerade meningen såledeshuvud- het och min det kulturpolitiska dilemmat

ger syn bry, åtminstone för en forskare inom det etnologis- Utgångspunkten är att den statliga och kommuka facket. Det är inte självklart att kultur betyder nala kulturpolitiken i teorin representerar något kultur, om nu citat-kultur är liktydigt med konst- gott för människan. Svensk välfärdspolitik och dess närliga uttrycksformer, framförda professionella krav kulturell jämlikhet är bortser

av om - om man artister i institutionsmiljö Kultur behöver från en överdimensionell kulturadministration med

inte vara någonting man tittar eller lyssnar till, utan kultur alla onda cirklar utan tvekan ett resultat av en poli-

kan lika gärna stå för en människas totala livssitua- tisk ambition att förbättra människors livsbetingeltion, innefattande hennes tankemönster eller och demokratiska rättigheter.

en ser social kulturyttring etc. Den här markeringen är viktig att göra och får bli min röda tråd.

Kulturpolitik i historien

I alla tider har det funnits en slagskulturpolitik

Hurska -

.frågan begripas

. . för såväl ett fåtaligt överskikt som för flertalet män- i Varje uttalande eller inlägg i debatt är selektivt; niskor i samhället. Den har bara ändrat karaktär; i

gång idé görs synlig, görs andra osynli- det geografiska och sociala rummet, liksom över tid.

samma en ga. Så är det också med de utredningsansvarigas Jag ska här fokusera två motstridiga kulturtradifråga. Meningen består av två skiljaktiga premisser tioner, framväxta under antiken. De levde kvar och en slutsats eller kanske framtidsvision. under hela medeltiden, med förnyad aktualitet

- en Följaktligen måste frågan analyseras för att kunna under den italienska renässansenoch med uppdribegripas, och det två skäl: dels önskar jag visa att kraft under fransk upplysningstid. För att bott-

av ven statens för givet-tagna kulturdefinition inte nöd- i Sverige och under 1900-talet upphöjas till

na vändigtvis kan eller ska accepteras av alla, dels svensk nationalkultur.

Offentlig kulturpolitik -för vemoch varför... I23

Det antika samhället samhälleliga irrationella tendenser. Han växtlig-

var Kultur, dvs. konstarter skilda slag sång, musik, hetens och fruktbarhetens gud och kallades även

av dans, målning: den kroppen, bruksföre- Backus. Där backatågen drog fram med dansande

av egna av mål, byggnader och bilder respektive poesi,mim och kvinnor, sägsmjölk, honung och vin ha strömmat ur teaterspel och kulturen med K idealiserad marken. De symbol för den sinnliga lyckan.

stort var en kultur har alltid varit ett självklart inslag, i skilda Och det hade den andliga överheten svårt att tåla. samhällsformationer. Konstarterna, och människors Ur de ceremoniella riterna kring Dionysos och dyrbruk dem, ansågsförr ett kännetecken för kan honom spirade den grekiska teaterformen.

av vara av mänskligt liv. Det sågs ett konstnärligt arbete, Hela den antika epoken igenom löpte dessatvå

som

också naturlig beståndsdel i deras livs- eller kulturtraditioner parallellt med varandra. men som en vardag, eftersom föremålen, aktiviteten eller den De var en typ av förmänskligade gudasagor, som i memorerade berättelsen fyllde viktiga funktio mytens form försökte styra människors liv, liksom

etc.

emotiva och kognitiva, liksom moraliska och samhället i stort. Den ena traditionen ville uppnå ner: instrumentella allas tillgång. Men denna rationalism, klarhet och upplysthet, via musik, poesi,

De var kultur hade också bindningar till ritualise- skulptur och talekonst för att nämna några konst-

ett mer

och stiliserat beteende, vanligen framförd vid närliga uttryck snävt kulturbegrepp. Den andra rat

och påkostade fester. De båda gudasagorna traditionen ville erbjuda människor spontana och stora Apollon och Dionysos kan belysa detta. genuina känsloyttringar via teaterspelet, där profes-

I det grekiska samhället ca 500 f.Kr. kultu- sionella artister skaldade, musicerade och sjöng om

var ren betydelsefull. De politiska och kulturella makt- vardagslivets trivialiteter brett kulturbegrepp. havarna prästerskapet och rika feodalherrar] åbero Med tiden kom denna folkliga Dionysos-kult att pade ständigt guden Apollon och bedyrade denne införlivas i Apollons helgedom i Delfi. Påsåsätt tog sin vördnad. Det viktigt den i staden fria udden det okontrollbara och farliga.

var att man av medborgaren skulle bejaka konstens skönhet och En sådan uppifrån-kommande kultur har så

sinnesnjutning. Apollon betraktades solens och vitt vet medvetet och i varierande omfatt-

som man ljusets, diktens och musikens, också obarmhär- ning alltid ingått slags vapenarsenal inom

men som en tighetens gud. Hans stränga lära innebar självbe- varje stat.Det kultur fick normerande

var en som en härskning och återhållsamhet i konsten, liksom för kraft i antiken. Kultur handlade i det avseendetom det strikta i arkitekturen Typiska särdrag det idéer, värderingar och och i den konkreta

var normer rationella förnuftet och det konstfulla i avbildning verkligheten kom den att fungera symbolisk

som och uttryck. makt. Den motspänstiga människan ville inte alla

Precis i nutida svenskt kulturliv fanns i anti- gånger hörsamma denna åkallan. Prästerskapetansåg

som ken motpol till det stränga och stilbildande kul- därför att det fanns skäl att lugna folk eller döva

en turidealet. I guden Dionysos fann folket frände. dem med ceremoniell spektakelkultur. Makt-

en en Men prästerskapet ansedd upphovsman till havarna försökte med olika medel, genom bröd och

av som

124 Onsér-Franzén

skådespel till folket manipulera dem och hänvisa många länders förebilder ochimiterades flitigt. I till mod, pliktkänsla och fosterlandskärlekf dessainstitutioner framfördes första gången,lit-

terära och musikaliska alster. Dc var där konstnärer, I700-taIet och upplysningstiden författare, musiker och vetenkapsmän fick sitt

tidens makthavare l70ltalet tillhörde genombrott. Den nya andas barn. De gestaltade bara sina idéer och Men de upplysta euroyâema de radikala samma mer ideal annorlunda sätt. Å sidan hänvisade och tongivande såg sig också som ett ena grupperna till det antika kulturarvet det togs tillvara beskyddare de och relrerade till naturrätman - av svaga, inom aristokratin, i s.k. litterär och musikalisk ten: alla människors lika värde :mt reste kravet en salongskultur idag samhällsstödd kulturverksam- jämlikhet. En sådan optimistisl syn på människan het. Å den andra sidan framhölls förnuftstro, och insikten att det civilisrade samhället nu nytta om och jämlikhetsideer. Karakteristiskt för tiden nått sin höjdpunkt medförde makthavarna med var att a: den äldre s.k. auktoritära kulturpolitiken förlorade i förnuftets hjälp försökte skapaett bättre samhälle. styrka. Samtidigt med feodalismens fall förstärkte Dock måste tilläggas att det vaiinte vilket samhälle

samhällsklass borgerskapet: köpmän, helst skulle skapas tan ett samhälle en annan - som som storgodsägareoch de lärde sin ställning. De kom bestämda villkor. Att föra fran samhällsmedborga- ytterligare samhällelig minoritetsgrupp, rättigheter ett väsentlig krav, men inte alla som en att rens var skapa barriärer gentemot folket. Emellertid medborgares krav. nytt medförde tidens tänkesätt och politiska ideal Huvudintresset riktades rot den borgerliga att stat och samhälle påverkades mänskligare folkvän- människan skulle omskaps och formas i i en som en lig riktning. humanistisk värld där friheten, tan- - sanrngen, Upplysningens hemland England, fran- kens harmoni och den fria permligheten skulle var men ska författare populariserade deras tankar det utlopp: Enligt dåtida grunåäggande bildningsiom ett lagstiftning och maktfördelning. deal kunde människas ökanc kunskap, inte bara politiska systemet: en Paradoxalt kom kulturlivet under denna tid personlighetsutveckling, 12mOcksåbli tillnog att ge en en präglas franskt levnadssätt och derassmakdisposi- gång för samhället helht. Människor skulle av som vände det kapitalstarka borger- och bilda sig fömuftigt. Denna tioner. Generellt sett vara nyttiga, att vf skapet i Europa sina blickar Frankrike. För de liberalismens idé kom då, såsonhundra år senare,i mot bildade kretsarna framstod detta självklar- konflikt med de reformiinligê politikerna. I som en mer kulturens för skickliga Överförd bemärkelse sågsdet bildningsidealet, het. Paris var ett centrum ya målare, bildhuggare, formgivare och möbelsnickare liksom kulturen med något enbart till stort hm Historiska källor där flödade lyxkon- för aristokratin, och sedermera orgerskapet. etc. visar att sumtionen, och kultur högtstående värde. Brytningstiden synliggjorde let orättfärdiga samen av Den franska överklassens språk, dess beteendemön- hället och särskilt två åtskiljand ideologiska idéföre-

och dess sällskapsinstitutioner kom att bli ställningar: den konservativa on den radikala. Det ster

Offentlig kulturpolitik -för vemoch varför... I25

också de idehistoriska forskarna, bl.a. befolkningsmajoritet sågssom ett rättvisekrav. Men var nu som Immanuel Kant och Johann Gottfried Herder börja- såenkelt det inte. Att vissagrupper hävdade ett

var de fundera kultur begrepp. Även kul- äldre konststöd, medan andra hävdade allmän till-

över som om tur 0rd funnits i människors medvetande sedan gång till institutionskulturen och en folkligare före-

som lång tid tillbaka det inte givet vad det stod för. läsningsverksamhet utlöste defensiv hållning;

var en För Kant betydde kultur estetik, etik och civiliserat främst hos de högborgerliga politikerna, men även beteende, medan Herder såg kultur det kitt inom de socialdemokratiska leden. Alla såg inte det

som

människan hennes särpräglade identitet. klassiska kulturarvet något i sig värdefullt. För som ger som Kants kultursyn kan härledas till den apolloniska de sistnämnda framstod detta något konst-

arv som traditionen och Herders till den dionysiska. Man gjort och oäkta. kan här associeratill de kulturdefinitioner exis- Denna oenighet den stora respektive lilla kul-

som om terar inom svenskt kulturliv, också till det snävaoch turtraditionen kan härledas långt tillbaka i tiden, breda kulturbegreppet i den antropologiskaetnolo jag väljer att stanna vid 1700-talets brytnings-

men giska kulturdebatten. tid, och den debatt där aktualiserade problema-

som

tiken kulturbegreppet. Motsättningarna handla-

om l800-talets nationalistiska folkstat de främst gammalt och nytt, traditionella värde-

om Vid sekelskiftet mellan 1800 och l900-talen, såväli ringar och radikala, dvs. de framstegsvänliga krävde Europa i Sverige, stod två olika kulturtraditio på frågan: bild verkligheten är giltig,

som svar vems av

och vägde mot varandra. Den dåtida svenska och vilken kultur ska uppbära statligt stöd. Att så ner kulturpolitiken bar ett tungt borgerligt traditio fallet, också i svensk riksdag omkring år

var senare nellt romantiserad och esteticerad kul- 1880, framstår tydligt då missförhållandena

arv: en syn i samtur och bildning. I Kantiansk mening konstnä- hället fördes tal, bl.a. utbildningens betydelse.

var

och dennes produkter närmast geniförklarade Den enskildes behov allmänbildning och yrkesren av och bildningen främst fråga för borgerskapet. kunskap ingenting som, så att säga,föll av sig

en var Den gamla nationalstaten med kungamakten i spet- självt. Inte förrän de första decennierna in 1900

levde kvar, starkt ifrågasatt. Nya kon- talet kunde, t.ex. folkskolan sessom en demokratisk sen men var kurrerande socialliberala grupperingar inom och institution för alla. Även folkbildningen under

- var utanför riksdagen krävde ett nyttoinriktat en kluven debatt. Utomparlamentariska grupper

- mer utbildningsystem och ett utvidgat stöd för konst- med medlemmar inom de tre folkrörelserna de

var närlig verksamhet. I sin förlängning betydde detta påverkade riksdagens ledamöter och banade

som att den fördemokratiska statens ledare hade väg för folkbildningsarbetet. Och sikt gjorde de

nya inte någon klart uttalad kultur att vårda. Visserligen bildning och kultuf tillgängliga för många männis-

alltfler politiska mycket positivt inställ- kor. Arbetet ägde rum i olika organisationsbildningvar grupper da till ett äldre klassiskt bildningsideal, och att för- och på människors fritid.

ar, medla detta utåt och nedåt till bredare

- - en

I26 JillOnsér-Franzén

De första politiska demokratisering I900-taIets demokratiska välfärdsstat stegen mot en av kulturlivet kom l930-talet7 Det skedde i Den statliga kulturpolitiken är i dag svensk sam- nya en band med att socialdemokraterna kom i regerings- realitet. Som sådan många på välfärds en av grenar ställning. Dessastod inför två val skulle välja samhällets träd. Den är produkt hunman en av en snart den stora eller lilla traditionen i alla fall förefaller draårig klass- och kulturkamp. Men fortfarande är

det så.Ledarskap kräver å andra sidan hegemoni, kulturpolitiken ett aktstycke piedestal och satt valet blev inte svårt. Att följa det till samhälle- främst angelägenhet för smakbärarna. Oavsett synes en liga normala uppfattades naturligt. Emellertid detta kulturpolitiken inom sig begrepp och som rymmer öppnade den nya regeringen för en bredare tolkning idéföreställningar kan större befolksom gynna en av kulturomrâdet och införde flera kulturreformer, ningskategori. Och det vad den vid dess tillvar en vision var att skapa en folkteater, så småningom komst faktiskt syftade till: att bland människor utmynnande i Riksteatern 1933. Från borgerligt skapaett intresse för konstarterna, kulturrninnesvår-

håll talades då om socialisering kulturen och tea- den, folkbildningen och de massmediala frågorna. av termonopol. Under tidsperiod togs vidare Ytterst skulle kulturpolitiken medverka till samma att ge principbeslutet om en-procentsregeln för konst- människor verktyg; för att göra dem medvetna om närlig utsmyckning 1937. Därefter dröjde några år sin livssituation och förmåga orientera sig i egen att tills nästa kulturpolitiska insats avgjordes. Det tillvaron. Det slaget kulturpolitik bra, rent var av var av stöd till bildkonstnärer, författare och musiker nödvändig och fyllde flera funktioner.

1930 40tal. Sedan följde förhållandevis snabbt ett Om skärskådar statens kommunerman noga stort antal utredningar, vilka ledde fram till ett nas kulturpolitik och deras huvudmål, ser man att handlingsprogram antogs riksdagen 1961. det är fyra faktorer är styrande för som av som statens Programmet omfattade ekonomiska och moraliska finansiering samhällsstödd verksamhet Arguav en stödåtgärder för kulturen med stort K: särskilt präglas främst två aspekter: den konstnärett menten av konstnärsstöd, ökning inköp konstnärliga liga och den demokratiska. av av pro dukter till offentliga sektorn och effektivisering Mycket förenklat innebär detta staten önskar en att av kulturdistributionen. Nästföljande insats verk- bedriva ikulturpolitiki nationens intresse och därställdes 1968 när utredningen kulturrådet tillsat- med automatiskt de professionella konst- - gynnas - tes, vars reformförslag och målformulering manifes- utövarna. De aktörer stödjer konstnärsaspekten som terades i åtta kulturpolitiska mål. I oktober 1974 vill för det första det svenska kulturarvet värna om inrättades det statliga organet statens kulturråd dvs.: att stödja nationalscenerna alla institutioner - korn att det övergripande ansvaret för den med prefixet Kungl, Riks- eller Stats- framför sig. som statliga kulturpolitiken och dess förverkligande. De För det andra vill de konstutövarna; värna om kom, lätt förståeliga skäl, att företräda den förbättra deras utbildningsmöjligheter av stora genom att kulturtraditionenz de sköna konsterna, de profes- och öka deras chans att arbetstillfällen, vilket sker

sionella artisterna och de vackra byggnaderna. olika bidragssystem och konsultuppdrag. genom

Offentlig kulturpolitik -för vemoch varför... |27

Men kulturpolitiken uppvisar också demokrati- varandra två livsuppfattningar hur livet ska

en - om seringsaspekt anspråk innebär rätten för levas och vilka konstnärliga former officiellt

- ett som som alla del offentlig kulturverksamhet. ska godkännas eller annorlunda uttryckt två kul-

att ta av en -

definiera vilken kultur ska turdefinitioner Också rätten att som

samhällsstöd. sidan skulle medborgarna ges ena kulturellt stimuleras: med kultur via snäv där kultur är liktydigt med de klassiska

impregneras en social- servicehus, ålderdomshem etc, skol- för- konstarterna, främst framförda i centraldirigerad

en skola, skola etc. och kulturinstitutionerna biblio institutionsverksamhet, tek, arkiv etc.. Å den andra skulle med-

museum, borgarna tillgång till all slags kultur folkbild- bred där kultur omfattar all slagsmänsklig soci-

en ning. Valfriheten viktig. Och legitimering verksamhet, vanligen utövad i hemmet, i studie-

var en av

bred kulturverksamhet krav. cirkeln ocheller i fri och frivillig organisationsen ett en

Kulturpolitiken har uppenbarligen två ansikten. eller föreningsverksamhet.

Den speglar nöden påkallad konsensussyn

en av mellan två politiska huvudgrupperingar, jämförbara

Kultur är politisk makt

med de två kulturtraditionerna med start i antiken. Detta har och kommunerna tveeggad När granskar ordet och företeelsen kultur, dess

givit staten en man roll; dels förekommer medveten strävan, från allmänna funktion och betydelse i samhället, finner

en en priviligierad politisk vidmakthålla snart att det tycks finnas inom flera europeis-

grupp, att egna man viktiga värden, och önskan smakfostra all- ka länder grund för mänskliga verk-

en om att - en gemensam mänheten [en s.k.disciplineringsidé, dels utformas lighetsuppfattningar och aktiviteter. Kultur förr

var reformåtgärder social utjämning [en s.k.normali- detsamma civilisation eller civiliserat beteende.

om som seringsidé, framsprungen politisk kamp Mänsklighetens framsteg och nationens förmåga att

ur en om solidaritet och jämlikhet. utnyttja dessa viktiga mått en kulturskala.

var

Trots frihet välja vad vill kultur- Synnerligen påtagligt detta under 1700talet.

stor att man ur var utbudet, människor negativt reformerna Men inte då det givet vad kultur,

reagerar ens var som var och undra det; vill normaliseras, hävda och bevara.Diskussionen kultur

inte vem värt att om disciplineras eller dirigeras uppifrån Det är i denna och bildning, form och innebörd antyder detta.

om skärningspunkt konflikterna blir tydliga. Kam- KultuH liksom bildning ansågsvara förenat med

som

kulturen ingenting mindre än kamp någonting yttre, kunde appliceras männispen om är en som mellan kulturer. ideal och de samhälleliga kan, och enbart kunde förankras inom det intel-

om om som

Vad har då lärt historien än lektuella, det konstnärliga och det vetenskapliga resurserna. man av mer

inlemma det okontrollbara fria studie- omrâdet. Påså sätt tillfördes människan något inre. att grupper, förbund etc. offentliga sektorns hägn I dag Vem helst hade inte kultur vem som helst

i - pre- som cis för cirka Z 500 år sedan, står i strid mot kunde inte del avden.

som ens

I28 Onsér-Franzén

Av allt att döma har den stora eller snävakulturtradi- består dessa distinktioner och statusmarkeringar. tionen från Antiken fram till Europa l700talet Den socialastrukturen är seg. och även in i våra dagar varit ett uttryck för väster- Att kräva förändring och vilja förnya kultur- - att landets borgerliga självmedvetande; varje stats natio- politiken, i synnerhet omdefiniera kulturbegrepatt nalmedvetandeT Med det här synsättet försökte detsamma uttala tvivel de nutida pet är som att om enskilda länder, också politiska grupperingar, beskri- kulturpolitiska aktörernas kultursyn. Sådant kom-

va sin särart och sin stolthet. Påett samhälleligt plan givetvis möta motstånd. Det innebär mer att att utmärktes denna stolthet; hög teknologisk sätta i fråga helt och värderinggenom ett system av normer nivå, långt framskriden vetenskaplig forskning och där kulturen fått moraliskt värde, och där ar, ett en demokratisk världsuppfattning. På ett individin- kultur betraktas statuskapital, endast till som ett riktat plan förespråkades denna stolthet; höga för de invigda, de innehar den kompetengenom som rätta examina, titlar, god smak och ett kultiverat beteende- och förmågan att förstå detta. Men detta sen gynnar mönster. Att denna livs- eller kulturuppfattning samhället eller konstarterna eller den bildade med-

kom att bli en kultur med stort och i Sverige borgaren Handlar det inte i själva verket om en, svensk nationalkultur, är inte särskilt anmärk- sedan eviga tider, stark ämbetsmannatradition med

ningsvärt. Gentemot sina undersåtar och andra län- möjligheter till institutionaliserad makt där det der det viktigt för makthavarna uppvisa offentliga tjänstemannayrket olika var att mate- opererar inom riella och immateriella företeelser byggnadsverk, organisationsrevir

skulpturer och litteratur etc. signalerade hög- Även kulturpolitiken till för kulsom om primärt är kultui. För att acceptansför detta förhållningssätt turen, dessutövare och människorna samhället, i så av alla samhällsklasser presenterades de politiskt får sekundärt den organisatoriska och administrati-

ansvarigasoch de professionella konstutövamas kul- sidan kulturverksamheten alltför del va av en stor av turideal kollektivt giltiga hela samhällets kulturpolitikens medel och Den politiska som - en resurser. gemensamma referensram. makten detta. Man skulle kunna accepterar tro att Denna kulturtradition är generatio den politiska medvetandenivån låg, vad summan av är men som ners och åter generationerskulturstoff: ett äldre sker inför öppen ridå är ingenting hegeannat änen aristokratiskt kulturarv liksom om- och nybildningar monisk uppvisning.

de övre klassernasvärderingar och kulturformer. av I så måtto upprätthöll denna överlappande kultur

Kultur som analytiskt redskap

viktiga värden; de styrande bekräftade och prisade en

rådande hierarkisk ordning, samtidigt som dessa le- Som min framställning visat är kultur kontroverett galiserade inför folket sina privilegier och sin smak. siellt begrepp; begrepp människor kämpar ett om Den som äger makt har uppenbarligen moralisk rätt och med. Kultur både företeelse och är som att dominera, ocksåatt ledsagadem inte har det. 0rd begrepp laddat med emotionella och symbolissom Alltjämt trots ett antal sociokulturella förändringar ka värderingar och det har i högsta grad politisk - en

Offentlig kulturpolitik -för vemoch varför... I29

sådant får det också följdverkan kunskap och styrka våga inse alla kulturformers betydelse. Som att det samhälleliga planet. egenvärde. Så länge politiker riksnivå fnyser åt

etnolog har bred kultur kultur, också offentlig samhällsangelägen- Att jag som en syn som en och dess innebörd torde här stå klart för läsaren. het, kan de inte heller förutsätta något seriöst intres- Etnologen människan och från allmänhetens sida. sätter i centrum ser se henne både skapare och bärare kultur. som av Begreppet kultur därför sammanfattande

ses som en Det dilemmat

kulturpolitiska

benämning människas totala livssituation, dvs. en mellan mänskliga villkor och handlingar, Två decennier har passeratsedandet svenska kultursyntesen sociala relationer, nedärvda liksom nyskapande. livet avpolitiserades. Generellt sett och kulturråur det med kultur ligger inte i före- dets synvinkel kulturpolitiken ett lyckat Kärnan i jag avser anses vara målen konstarterna, tankarna iden eller i livs- samtidsfenomen. Då åsyftas främst uppbyggnaden i formen verkligheten, i sammanhangen, i rela- och den kulturadministrativa delen inom området utan mellan samhälleliga element och den hela och i det fallet är jag benägenatt hålla med. Min anationerna, människan. Kultur bygger samtliga lys kulturpolitiken inriktar sig emellertid på mänsom syntes av sammanvägda källor och logiskt bärande för- niskorna och deras deltagande i kulturlivet. ger en klaringsmodell för mänskligt handlande. I denna Synsättet blir då art. Erfarenheten har visat av annan processuella modell naturligtvis den snäva objektivt jämlika kultursystem kan skapaorättingår att företeelsen kultur glädje- och erfarenhetsberi- visa.Det resonemanget grundas på att flertalet män- - en kande källa för alla människor. Men inte den enda niskor i dag faktiskt avstår från offentlig kulturverkkällan till bildning. samhet. Och det beror inte bristande intresse för

Enligt detta breda, vetenskapliga synsätt kan inte kultur. Utan på barriärerna, de förskansningar, som kultur bli liktydigt med kultur, dvs. konstarterna. omgärdar de offentliga institutionerna. Det räcker

får stället medel för människor inte minska det geografiska avståndet, när det Dessa i ses som att att förstå omvärld, reflektera och ifrågasätta. sociala består. Att bygga och utvidga kulturinsin att upp Också för kunna sig in lära känna andra stitutionerna i landet uppfattar jag som naivt, så att sätta människors livssituation, och kunna påverka sin länge institutionspersonal och administratörer undatt egen. Under sådana förhållanden kommer i den flyr det kulturpolitiska dilemmat: Varför kommer kulturpolitiska världen det vetenskapliga begreppet inte folk till kulturen A och O i kulturpolitiken det teoretiska breda. Dessvärre har detta måste att minska de sociala barriärerna och att nära senare vara begrepp någon genomslagskraft. aktivt orientera människor kulturens betydelse inte nått större om riksdag, och statliga myndigheter] kunskapskälla. Hur det än må gäller det att Staten regering som vara tillägnat andemeningen de kulturpoli- med i beräkningen människors inbyggda förhar inte sig i ta egna tiska målen från 1974.Förnyelse tar tid. Det handlar utsättningar. främst mobilisera politikerna; dem Centrum för det offentliga kulturpolitiska om att att ge

I30 Onsér-Franzén

intresset är i dag en smal och exklusiv institutions- obalansen mellan mål och medel besvärande orättkultur och en något bredare populärbetonad kultur vis; tänker närmast konstarten film, folkbibliotek

med s.k.toppupplevelser vänder och ned och de Rznsverksamhet. Men totalt utifrån som upp tre sett vardagen, tänker närmast det göteborgska existerande kulturbudget konstnårsaspekten - är Kulturnattaevenemanget. Och utanför offentliga väl tillgodosedd.

sektorn växer det allt hastigare, färggrann Mot detta kan demokratiseringsaspel-ten ställas: upp, en och extraordinär underhållningskultur, signerad bättre samhällsmiljö och kulturell jämlikhet.

Hollywood. Borde den inte bannlysas De folkliga Demokratiseringen kulturlivet av har slett ytterst föreställningarna fick inte det utlo långsamt. Processen har utdrageni tid och utrymme som varit vats. Den fritiden aktiva och skapande verksam- mentalt passiv. Myndigheterna har föga bekymrat

heten har i dag överlåtits till organisationerna för sig för den enskilda människan, från utan utgitt en folkbildning främst den fria marknaden: de automation via utbildningssystemet och men en geograkommersiella krafterna. Detta har medfört att de fisk spridning kulturinstitutionernas produkter. av fria och frivilliga organisationerna, med sina små Genom höja kunskapsmängden i samiället skulatt ekonomiska resurser för ojämn kamp mot de sist- följden bli livligare kulturintrese. Inom en ett nämndas bristande ideella intresse stora ekono utbildningsområdet och dess högre nivåer men antog miska resurser. Kultur och bildning tenderar att länge förutom de klassiska natuvetenskapman att ytterligare förskansas bakom murar, medan genuint liga ämnena kunde nyhumanhtiskt bildett mer mänskliga behov att skratta, gråta och leka nings- och litteraturideal ökad kunskap och - sessom eller utanför görs till vinstgivande kultur- intellektuell stimulans. Vid sidan detta, scen - en om industri. Politikerna i det styrbara samhället verkar grundskolenivå, förmodades skapand: verksamen ha avsvurit sigsitt ansvar. het inom ämnen musik, sång, teclning, slöjd som Dessutom är obalansen inom det kulturpolitiska och gymnastik ha effek eleveretc. en gynnsam området stor. Det samhälleliga stödet till kulturverk- emotionella liv. Utbildning ändrar atityder till nas samhet, inkluderande folkbildning, går i de flesta kultur, trodde man. fall till de etablerade institutionerna: bibliotek För att kunna förverkliga de av samiället upp museer, arkiv, teatrar, konserthus, konsthallar samt ställda kulturpolitiska målen krävs i pnktiken en till utbildningsinstanser för professionella konstutö- omdefiniering nuvarande kulturbegrcpp och de av Till och med inom den estetiska utövningen föreställningar ligger bakom detta. Det demovare. som råder ett ojämnt tillstånd; visst konstnärligt arbete är kratiska samhället behöver kulturbegrepp ett som ädlare än annat. Den inbördes rangordningen och de många människornas livsbetingelser svarar mot statens indirekta stöd denna upphov till mot- och behov skapande verksamhet. E1sådan förav ger av en sättningar. I relation till folkbildningen, i förmed- ändring måldefinition kommer såväl kvaav att lingen kultur till allmänheten och mellan litativa kvantitativa följder. Hur ochvarför bör av som offentligt stöd till stor- respektive småkommuner är detta ske

Offentlig kulturpolitik -för vem och varför... I I3

Om alla former för konstnärliga uttryck, inom vissa utan att ha rätten att sin aktivitet godkänd och områden, betraktas likvärdiga inom den statli- legitimerad, verkan ett kreativt och del-

som som en av

kommunala sektorns verksamhet, t.ex. multime- kulturellt skapande, i kollektiv gemenskap. ga dia video, industriell design,foto, film, cirkus,

revy, jazz och rock etc. har nått bra bit vägen.

man en i framtiden

Kulturpolitik

ytterligare utvidgar området och inräknar Om man andra aktiviteter kultur; slöjd, Med hjälp historien, och några metaforer, har jag

typer av som t.ex. av hantverk, trädgårdsodling, folkdans, gammeldans tecknat bild den nutida kulturpolitiken.

en av

har krympt avståndet mellan de två kultur- Utifrån motsatsparen stor-liten, snäv-bred, elit-folk etc., man traditionerna ännu och amatören kan förkla- och uppifrån-nedifrån har jag försökt perspektiv

mera ge

inte jämbördig med konstutövaren, så kolliderande värdesystem och visioner om samras, om åtminstone i kulturellt avseende lika mycket värd hällsförändringar. Måhända är samhället alltid i

denne. I sett kan denna omdefiniering rörelse, förändringstakten är trög och ojämn, som stort av men begrepp upplevas sänkning kvaliteten särskilt när det gäller folkets idéer, normer, värde-

som en av av kulturen, de klassiska konstarterna. Men i prakti- ringar och aktivitetsmönster. Syftet har varit att ken förändras inte den professionella konstarten på söka och lyfta fram det inte omedelbart ingår i

som

sätt än former och uttryck tar plats de utredningsansvarigas och kulturetablissemangets annat att nya inom den offentliga sektorn. Den kulturpolitiska medvetande. Det gäller att begripa och kunna

se basenbreddas. människor i sin vardag,i livets alla skiften, och ta till-

deras erfarenheter och kulturen.

vara syn Vad gäller order kvalitet skapar breddningen Hittills har de kulturpolitiska aktörerna från anti-

- mer fördelaktiga villkor för de yrkesskickliga konstutö ken fram till i dag inte blickat framåt. I stället har

Det breda kulturbegreppet och den kvantita- de använt det förflutna för dagens varna. som norm samtivt utökade kulturaktiviteten blir sannolikt soci- hälle. Påsåsätt befästes bara rådande hierarki och

en en

garanti för de professionella artisterna och deras de moraliska och sociala värdena. Kanske kan dagens möjligheter hålla sig kvar inom sin speciella nisch makthavare till slut inse att under toppen isber-

att alternativet tycks halvtom salong. get kultur med stort K] ligger gömt de folkliga före-

vara en

ställningarna med sin rikedom av specifika former

Vad gäller ordet innebär breddningen och uttryck.

kvantitativ -

fler människor del kulturen, i samhället. Nu åter till kulturutredningens fråga. Vilken att tar av Ett litet antal konstnärsproffs behöver inte längre roll har kulturen i början det nya seklet i ett av

ensamma i salongen; dansa, sjunga och spela humanistiska värden präglat samhälle och vilka krav agera eller måla, läsaför lika liten publik. Som ställer detta kulturpolitiken. Principen för kul-

en en motprestation kan alla tillfälle Och tur tycks att det finns i teorin officiell tradi-

staten ge att agera. vara en med agera inte i betydelsen att stå estrad, tion värd att stödja och bevara. Men att det i den

I32 Jill Onsér-Franzén

praktiska verkligheten förekommer minst två skilj- Svar: Genom förändring nuvarande idé-

en av aktiga traditioner. Mellan dem existerar ett maktför- föreställningar och begrepp inom det kulturpolitishållande motsvarande det förekommer inom ka området; att legitimera alla kulturformer

som sorters de politiska huvudgrupperingarna i samhället. innebär sikt ett ökat deltagande i kulturlivet. Det

är också nödvändigt med rejäl minskning stat-

en av FrágccVilken roll spelar kulturen de etablerade kul- och kommunal styrning och byråkrati. Kulturturinstitutionernas verksamhet i början av seklet tjänstemännens inflytande över papper och pengar

måste reduceras. Svar: Lika liten som i dag. Denna s.k.uppifrån-kommande kultur lockar i ett framtida samhälle inte Tolkning I dag ligger offentlig kulturpolitik i träda

- fler än ett nutida intellektuellt skikt akademiker eller är sakta ned. Kulturen

av väg att monteras och konstutövare, professionella tjänstemän, ledan- konstarterna, också artisterna är i farozonen. Men

de politiker och människor med en highbrovW-atti- rätteligen borde kulturtjänstemännen, deras arbetstyd. uppgifter och tillämpningen dem det. Jag

av vara

inte att tjänstemännen ska sorteras ut från

menar Tolkning Att oreflekterat ta myndigheternas kultur- kultursektorn, deras roll och betydelse ska bara begrepp för givet är detsamma som att negligera ändra innehåll och färdriktning. I nuläget framstår åtskilliga människors delkulturella livssitua- de kulturella vakthundar, vilka till varje pris

egen som tion och den kultur som skapats och brukas upprätthåller borgerlig hegemoni. I sin positition

av av en dem själva.Den kulturen fungerar för- innehar de också obefogad makt. De tjänsteut-

egna som en avger nuftsmässig referensram ett faktum förklarar låtanden, har utbredd delegation anslagsâskan-

- som varför aristokratins, och senaredet högre borgerska- den, bidragsgivning och kan enskilda konstutöva-

ge pets, sällskapsinstitutioner känns främmande och konsultuppdrag.

re ovana för vardagsmänniskan. Det är alltså inte givet I stället ska tjänstemännens särskilda kompetens katt kultur betyder kultur. Den kan lika gärna plockas fram och användas bättre. De besitter

en befinna sig i gränslandet mellan konstenioch livet,. mängd kspecialkunskap inom olika estetiska och mellan den rituella kulten eller de ceremoniella fest- vetenskapliga discipliner, gör dem lämpliga för

som ligheterna och friheten att uttryck för de pedagogisk verksamhet. Med sina kollegor inom

ge en konstnärliga former finns i det verkliga livet, närliggande tjänstesektor fritid, skola, social, infor-

som utan utan strålkastare, utan skådespelare och mation, konsument ska de försöka barriärer,

arena, rasera publik. inte skydda dem. Det är pedagoger, informatörer,

animatörer och analytiker kultursystemet

som Fråga Hur ska kulturpolitiken struktur, aktörsroll, behöver. Inte pappersvändare, pengatilldelare och begrepp och innehåll utformas programmakare eller kulturprogram

arrangörer av

och gigantiska kulturfestivaler. sistnämnda sysslor

Offentlig kulturpolitik -för vem och varför... I33

kan med fördel återbördas till folket till den sfär, Noter:

där de tiden hörde hemma. Onsér-Franzén,Jill. 1992diss I Kulturernaskamp, liksom

en gång i

här,använderjagtvåkulturbegrepp.De måstehållasisär.Dels

Inom den offentliga sektorn finns emellertid

detsnävaordetkultur somstårför klassiskakonstarter detmycket att göra. I ett samhälle präglat av s.k.huma- citerasgenomgående.Delsdet bredaordet kultur inom

som nistiska värden människan i helhetsper- etnologinbetyder kultur är en sammanfattandebenämning

- att se ett

en människastotala livssituation,vilket innebäratt en spektiv blir det nödvändigt att ta tillvara den per-

- familjebundenuppfostran,utbildning och yrkesposi-

senare sonal redan finns i förvaltningsorganisation, specielltdelkulturellt beteende-och handlings-

som en tion ger ett liksom organisatörer inom studieförbund och fackli- mönster.

kulturombud vid företag, dvs. de anställda i ga som

Z Beckman,Svante.1992.Om kulturarvetsväsenochvärde. sin tur påträffar människor, i livets alla skeenden.

Artikel Moderniseringi ochkulturarv red. JonasAnshelm. En väl beprövad pedagogik praktiserades med

som framgång under tidigt l900-tal. Områdena får Pochat,Götz 1981.Estetikochkonstteori.Del

inte

heller begränsas även folkhögskolor, studieorgani-

- Furuhagen,Hans.1978.Brödochskådespel. sationer och vuxenutbildning bör uppsökas för kun-

skapsförmedling. Samtliga aktörer kan arbeta med Ambjörnsson,Ronny.1986.FrånAtentill LosAngeles ide--

historiskamiljöer. pedagogisk verksamhet: informera, vägleda, förmed-

orientera människor i deras lokala miljö: arbets- Richardson,Gunnar.1963diss. Kulturkampochklass-

platser och i föreningslivet, grannskapsföreningar, kamp.

gillen, religiösa samfund och politiska partier. Alla

Ny kulturpolitik. sou 1972:66. människor, oavsett ålder, har förmåga att undra och

förundras och kan animeras till fortsatt sökande Bennich-Björkman,Li 1991diss. Statsstöddasamhällskritiker.

efter kunskap. Det gäller att finna en modern form

Gränslöskultur Nationalarvetinför denpostmoderna för det bildningsintresse gång varit levande

- som en utmaningen. och vitalt.

10.Beckman,Svante.1992:Senot

ll. Hanssén,Börje.1973.Kulturell perrnanensochförändring.

Artikel NordNytt.i

12.Onsér-Franzén, 1992Jill. Kulturemaskamp,s. 41.

13.Gramsci,Antonio. 1967.Enkollektivintellektuell.

14.Ny kulturpolitik. SOU 1972:66.

15.Ågren,Larsmfl. 1973.Kulturaktivitet staden.i

16.Bachtin,Michail.1991.Rabelaisochskrattetshistoria.

Förnyelseoch kontinuitet 135

Suzanne Osten

Hot och möjligheter

l36 SuzanneOsten

Om jag vill att ingen ska läsa detta bidrag ska jag Vad väntar vi på

sätta barn i titeln. Något barnkultur eller barnte- Mera forskning och statistik om kanske. Jag kan några fler läsare jag skri- Det kortsiktiga tänkandet och svårigheten att se ater om politiker barnfientliga. Dels är det provoka- långsiktiga mönster i mänskligt samhällsliv förefalver att är tivt, dels sårar det just de gör något för och tän- ler det största hotet mot förändring. Menade som vara ker dessa Det är dock sant att politiker ett enda ord vad sägs i de kulturpolitiska grupper. av som barnkulturfientliga. Detta det tidskrävande målen, lärde vi ut detta praktiskt med omedelbar är mest och arbete, politiker, utesluter myck- verkan. Städer fick rivas, trafiken läggas medel vuxna att vara om, framför allt konst och umgänge med bam. för barnens skapande skulle frigöra mänskliga resuret, Väldigt ett ord vad vi Detta sker inte det har inte med brist av oss vuxna menar av ser. men säger när vi talar det viktiga i att satsa kultur kunskap att göra. om för barn. Vi är inte beredda att avståen tum av vår tid och makt för något barn. Den bakvända Varför är det uppenbara så svårt att förstå egen effekten uppfostran är denna att vi lärt hur Vad barn egentligen behöver. av oss lite barn betyder för alla det är det vi lärt Några Det självklara i att de små barnen är de känsligaste, - oss. har revancherat och vi vill inte mest påverkbara språk och kultur, de av oss oss som vuxna, mottagarna av lämna vår plats till någon än mindre till tar in mest och har avgjort mest nytta stimulans annan, en av rebellisk människa. Det skulle plåga svårt och kommer störst uttryck för det Om vi menar ung oss ge med verkligt fria och skapande det skulle att vi att den moderna spädbamsforskningen unga, anser påminna våra begränsningar och inte är manipulation och förbannad dikt utan ger oss oss om egna uppoffringar. kunskaper människans utveckling, skulle vi nya om in för att omfördela Men vi gör inte det. resurserna En avvikande röst Jag har försökt under dessaa°ratt väcka de a°dr0roch En röst källor, hör åldrarna till Jag har gjort det med viss- De goda argumentengör inte längre intryck Ingen i som . het omdessa barns suveränitet med visshetenom deras Sverige tvivlar på vad det betyder för ett barn elkr en

storslagenhetJag de fatt kläm pa receptet tonåring att delta kreativti ochkonstnärligtskapande tror att att locka fram sin kreativitet, lagom blandning Ända uttrycker den praktiska sidan svenskkulturpo egen en av av livsfönjusning lek, rättmätiga krav och stränghet.Med litik ettavståndstagandefrån barnensochungdomarnas önskan rik och tillfredsställande framtid för alla verklighet...Yttersthandlar kulturlivets integration i barom en elever klass 8i derasföräldrar vardag demokratibegreppet, att ge barnen samt nens om om ochungdomarna röst Utan dem kan varken stärka en Enfrökeni Waldorfskolai maj-93 samhällsgemenskapenellerutveckla demokratin en

Aldo Iskra,Arbetet108, 1993

Hot och möjligheter 137

Vilken roll vill vi att kulturen ska spela mätt. Det är inte intelligens saknashos makthasom Vill vi ha skapande människor Om KONSTEN inlevelseförmåga. Nedskärningar barnvare, men skulle utgöra jordmånen, grunden för rebellisk området är fantasilöst vittnar dessutom en men om medborgare VALDE VI KANHÃNDA BORT brist rationellt tänkande. stor DEN Vår industrialisering behövde en gång punktliga, lojala, rigida människor och konsumtions- och Enpoetsröst fritidssektorn skulle ta hand om drömmar och hob I the earth shall surely becompleteto him her swear or bies. Är det dags tänka människa who shall he complete The earth jagged and att en ny som remains inte bryter utan industriarbete och det broken only him her who remainsjagged broken samman to or or regelbundna arbetet. En människa kan melsom lan många livssituationer och hålla sig intakt Hur Walt Whitman

ser en sådan människa ut Var kommer hon ifrån Någon tar initiativ, rör sig mellan flera plan och Makten vi inte vill lämna till våra barn som som har en inre värld som hon kan uttrycka. Man kan Vuxen inkompetens och inskränkthet är hot för ett undra, kommer alla ängsliga osjälvständiga män- de växande släkten vi säger värna och vilja fostra var oss niskor ifrån Varför försvinner barnets nyfikenhet till fred och frihet. En makt utan perspektiv hotar expansion, forskarinstinkt och kreativitet all utveckling, makt barnperspektiv är steril. en utan Spegelbilden av vår förkrympta civilisation är att vi Vi vill inte fatta att: gör barnen till våra underlydande och anpassadetjä-

Barn som vi slår lär sig slå. medan deras hjärnors kapacitet och fantasi nare, Barn som vi visar respekt lär sig visa respekt. skulle kunna våra lärare. Vår inkompetens styr vara Barn som utsätts för maktmissbruk brukar makten deras fantasi. Det vi kan göra är att skydda dem, låta likadant. dem leva i självrespekt med all vår kompetens till

Barn som får vara skapande blir skapande. förfogande. Skolning och utveckling dagens av unga medborgare sköter vi uselt och fantasilöst, med all Ja,vilket samhälle vill vi ha Barnen har, i stort sett, betoning på det materiella. Vi minns våra vuxna samma utgångsläge vid födseln; att bli rikt utrustade svikna förhoppningar barn. Vi Ville inte glömma som människor. Förutsatt att de möter förstående och de oförrätter och den maktlöshet kände inför ofören respektfull kärlek från sin omgivning. Vi vistas ståendevuxenvärld som med barnen och forskar i barns behov måste fun- Finns det ingen vågar tänka kulturpolitiskt som dera över varför politiker vägrar ta in dessaväsentli- visionärt för alla barn i Sverige basfakta barns utveckling och behov. All Är fördelningspolitiken bara historisk kvarlega om en forskning är överens att det vi får i tidigt i va Industrisamhällets förändring kräver kunom oss ny livet är det avgörande för en människas utveckling. skap. Hur ska vi rusta för det stora kvalitativa oss Ändå prioriterar vi de kulturbehov till framtiden Ekonomer och chefer vuxnas i pengar språnget gär

I38 SuzanneOsten

kurser prioriterar mod, fantasi, samarbete och anlag gör att vissamänniskor blir toppresteran-

som som kreativitet. Skolan som den ser ut, nedrustas och de inom t.ex. idrott, forskning eller konst. Helt avgöunderstimulerar stora människor, sko- rande är det stöd individen får av hem och

grupper unga som lan bjuder för lite hopp och stimulans helt enkelt. skola, menar pedagogikprofessorn Benjamin Bloom. För engagerade bryr skolan. Och Han studerade konsertpianister, matematikforskare,

vuxna sig om

avskyr miljön, vill inte dit igen, de upplever skulptörer, tennisspelare och neurologiforskare vuxna hela skolan tortyr, de jämför med arbetsli- Developing Talent in Young people -55. Resul-

som om vet. taten visade bl.a.att han hon kan inte uppnå en hög

Konstutbildningen är oftast helt främmande för prestationsnivå utan intensiv uppmun-

process av barnen och ungdomarnas livssituation. Politiker och tran, stöd, utbildning och övning. Här kommer arkitekter borde straffas för de dåliga miljöer de ska- nästa knockoutcitat fick det att svartia för ögo

som pat genom att tvingas bo där. Samhället förvarar bar- nen mig: Efter fyrtio års intensiv forskning kring

och deras lärare i kompletta idiotmiljöer, och inlärning i skolan, både i Förenta Staterna och i nen hoppas det ska hända något musiskt med barnen i utlandet, har jag kommit fram till följande grundlägframtiden efter att ha konserverats under skoltiden gande slutsats: Kan människa i världen lära sig

en i fula lokaler med dåligt ljus, hopplös akustik, och något speciellt, kan nästan alla lära sig detta om de med korridorer asfalterade hjärnor. Jämför med under hela sin utbildningstid förses mei lämpliga

som de moderna byggidéer finns, framtidens kontor förutsättningar för inlärning. Bloom gör undantag

som med öppna landskap, träffpunkter, självständighet för 2-3 % med allvarliga handikapp. Blooms forskoch datorer förenklar rutiner. ningsresultat visar att åtminstone 95 % avalla elever

som

skulle med inlärning bli mycket rikt pre-

gynnsam En röst: sterande. Stegvis inlärning, processtänkmde, höjer Människor yrkesidentitet byggs kring lojalitet; prestationerna med 85 mot de konentionella

vars heder,hierarki och omutbarhetförväntas uppträda som inlärningsmetoderna. köpmänpä marknad Vi får politiker börjar tala Jag kommer att tänka den teaterektion jag

en som om grundskoleeleversomkunder och skolor som resurs- bevittnadei en skolautanför Kapstadeni augusti enheter.Det är inte bara språket skymmer. Det är år där skådespelerskan på zulu och xhesa spelade

som den moraliska hybriden bakom Moraliska hybrider teater och lärde eleverna att 30 minuter skriva 15 beskriverJaneJacobs engelska ord, samarbeta, leka ndiostation,

sommonster. nya agera,

prata och skriva nyheter. Samtidigt låg klassrum-

GöranRosenberg,ModernaTider,nr 3693. bredvid hel klass Gåringar still:

met en över sina

bänkar, bevakade en elev med käpp. Den läraren

av Kan vem som helst bli hur begåvad som helst bortrest kurs och eleverna fick iite röra sig

var Ja,det är den förfärliga sanningen och den glädjan- under hela dagen. de, den måste kosta. Det är inte medfödda Återigen ökar antalet elever i skoklassema i

som

Hot och möjligheter |39

Sverige och antalet i skolorna dras ned, detta samhälle till att klara världens mångfald måste vårt

vuxna går rakt mot all forskning och kunskap skolområ- inre psyke tillåtas att uttrycka hela sig. Hur ska det. Forskning är tolkningsbar och kraven kostar. detta ske utan att låta allt under i kaos och des- Politikerna vill inte ha allas kreativitet. Blooms forsk- truktivitet I måleri, musik, teater, ord, dikt och rörelning på kunskapens område hisnande perspek- världen kan uttryckas kan jag uttrycka och

ger se - tiv. Hur har uppmuntrat och väckt de mycket återskapa världen mig själv. Dialogen mellan

man genom framstående, och vad säger detta allt det det inre och duet Den andre är du som jag når i ska-

oss om mänskliga vrakgods vi dömer andra till att vara pandet. Och vilka andra Pådagisska:Martin Buber vara filosofen, Donald

Utredningen talar i sina direktiv att de vikti- Winnocott husdoktorn, Pablo Picasso, målaren,

om gastekulturpolitiska uppgifterna sker skolan,i vi vet Schnittke pianoläraren, Pina Bausch dansläraren, alltså vad eleverna skulle behöva: mindre klasser, Joakim Thåström pedagogen. Passionen för liv är

i utbildningen, enskild undervisning målet. De snälla fröknarna behöver komma loss och process osv. Istället ökar vi antalet barn i skolklasserna etc. Vad själva skapa för att inte hindra sina barn. Konsten är detta annat än becksvart cynism. har denna förmåga att ta en individ i besittning. Den

utvecklar subjektet i enlighet med starka inre driv- En röst krafter. Att själv skapa och reflektera är chansen att Jaglitar intepå marknaden Fördetområdesomär mitt seandra, och låta de tala. kan jag bara säga att det intefunnits någotintressefrån det privata att stödja kritisk barntearen Det En röst

vuxen unika i svenskbarnteaterhar vuxit fram genomupplyst Målet för Malmö stad bör vara att erbjuda barnen ett stöd och kommun lika rikhaltigt kulturutbud det idrottsrörelsenerbju-

från stat som

der barn och ungdomar Åtgärdermåstespecificerasår

SuzanneOsten,barnteaterregissörsedan1967. för år ochfinansiering anvisas Kan ekonomisktklara

liknande utbyggnader inom renhållningen, vägbyggan- Hot och möjligheter det och avloppshanteringenborde det också lyckas när Att leva sig in i människa är det stora uto det gäller barnkulturen

en annan piska projekt vi står inför, att försöka bygga civili-

där förmår det. Det kräver själv- GunnelCavalliBjörkmanordförande Malmökonst-i sation vi att göra

hallsnämnd,Arbetet22 12-93. känsla, självrespekt och förmågan att uthärda motsägelser i omvärlden utan att förintas.

En fundamentalistisk människa världen i Behöver barn teater

ser

och vitt och tvingar sig själv att välja hela tiden. Under 20 år har jag undersökt barnpubliken och svart Främmande människor och ångesten inför mångfald spelat för den. Jag gjorde min revolt förål-

mot en hotar att översvämma individen. Vill vi utveckla vårt drad barnet 60-talet. Unga Klara, teatern

syn

140 SuzanneOsten

med ett barnperspektiv, drev diskussion En röst

en om barns erfarenhet och upplevelse sin maktlöshet, Förskollåraren år dold kapitalresurs; han lyckas

av en om vi formulerade också barnets rätt till konst, tragedi. rädda bara ett enda barn från kriminalitet har hon

betalt helasitt litT Defriska bamen, de har

som Katharsis åldrar och har fast grund under fötterna behöver

som Har mycket små barn behov konst Vi gjorde inte så mycket för. De barnen klarar sig alltid

av en oroa oss pjäs för 3åringar med nyskriven komplex text de råkar illa år det alltid de samhället

om senare ut som monologer, dialoger, relationer, tillbakablickar, out- klarar. Av de hamnar i fängelsekommer 70 h

som att talade motiv, konflikter. Kan barn följa flera nivå- återfalla ochfrån narkomanvården år siffran 80 %De er, frågade jag mig. Och behöver barn konst- återstående 30 % 20 % är oftast människor

vuxna resp. som närer för att gestalta och utveckla sin världssyn, sina haft hyfsat tryggbarndom

en lekar och bilder JA. Gör ett tankeexperiment att Av barn far illa år den största alkoho

som gruppen inte satsa barnkulturen alls: stryk rubbetl listbam följda misshandelsbarnochflickor blir

av som

sexuellt utnyttjade Mer och också pojkar-

mer ser man De andra barnen blivit sexuellt utnyttjade i pyromaner, våldtäkts-

na som

Knulla henne i anus Pissai fittan män ochövrig brottslig verksamhet -

Repliker från ett skolbesök hos 9-åringar i okto ber 1993.Barn har sett med föräldrarna. De Sverigesbilligaste brottsförebyggandemyndighet skulle

som porr är rädda och förnedrade och Allt ligger obear- BVC barnavårdscentralen socialsekreterare

arga. vara - betat. Lärarens är att ta ett järngrepp klas- öppenförskola

svar om sen,frysa inne.

Mitt förslag är de behöver bearbeta, sig. HansSvensson,kriminalinspektöri Göteborg,

att ur

FrystältetVattenfestivalen128 1993. Men hur Teaterns vuxna arbetar med improvisationer och berättelser. De hjälper barnen att skapa. Tillåter benämnandet. Om barnen lär sig Brottet är ett språk

sammanhang, dialog; status, maktrelationer och att uttrycka Om kriminalitet: känslor, hur blir de då Herre över sina känslor 1950gjordes 200 000 anmälningar brott.

Varje barn vet att 1979 avskaffades bamagan i 1990gjordes 1 200 000 anmälningar brott

om Sverige. Vad gör vi med de andra, som inte har Prognosen säger att år 2000 får vi 1 500 300 intresserade föräldrar och ändå ska till sko anmälningar.

som lan i 12 år Föreställer vi att de inte finns Att de

oss inte har fylla, slagsmål,arbetslösa föräldrar, misshan- Våra barn är den största offergruppen. Av de barn del, utslagning och kriminella miljöer sitt sche- som föds i Stockholm i år kommer 30 % att i någon ma Ska vi vänta i 20 är och fängelsema form dras in i kriminalitet före 20 årsålder.

proppa fulla Hans Andersson har kriminella

intervjuat unga

Hot och möjligheter I4I

och bett dem berätta sin bakgrund. l-lan märkte dynamiska mest konstnärliga uttryck och pröva

de mycket väl korn ihåg sin förskoletid att självauttrycka sig i världen. Vad är världen i dig snart att

inte kunde minnas lågstadieperioden. Han råd- Kontinuerligt skapande. men gjorde med expertisen och fick svaret att skolan är gruppanpassad, inte klarar trycket i sko- Ur insatser för barn

om man av lan kan denna period bli såångestfylld att kroppen Lämpliga vägar för att stärka kulturens ställning

med förträngning. I mellanstadiet högstadiet bland barn och ungdomar: svarar kan dessabarn hitta något att vara bra på: att vara bäst i sämst,tuffast. praktisk teoretisk konstutbildning för lärare,

att vara -

Brott slags kreativitet, barnen i Ghaza- öronmärkta för teater, konst, musik etc. till

är en - pengar

är skickliga i att kasta sten. Hämnerskan skolor, remsan söker utlopp för sina känslor och hon kommer alltid omfördelning resurser till förmån för barn i

- av

försöka med alla medel. Det är samhället ska kulturinstitutionernas verksamhet, förskola, skola, att som ha visionen kreativitet och mänsklig samexis- nyskapande verksamhet med professionella

om egen tens. lärare för barn och ledare,

regelbundna möten med professionell konst,

- Precisera statens för kulturpolitiken obligatorisk undervisning i pedagogik och barn-

ansvar - Det är väsentligt att lyfta fram och fokusera de vik- kultur statliga konstskolor med praktik i skolor, tigaste kulturpolitiska uppgifterna. förskolor, fritidshem och ungdomsgårdar.

Koppla yttrandefrihetsfrågan till att gälla konstnärliga uttryck för och med barn. Barn inte kan

som uttrycka sig själva konstnärligt kan inte göra sig

Litteratur hörda med full kapacitet. Krut, 190, Hjulstaprojektet,

nr om teater

Målgruppen små barn t.o.m. ungdomar i för femtio invandrarbarn

gymna-

Boken Osten,Helena Zweigbergck,Alfabeta sieskolan borde intensivbehandlas med storartade Osten om von

förslag,1990 konstnärliga satsningar såsom dans, installationer,

BokenUngaKlara- bamteatersomkonst,redMonicaSparby, forskning dikt, måleri, teater, med alla samhällets Gidlundsförlag,1986

Förnyelseoch kontinuitet 143

Lars Persson

Att återerövra från frustrationens

ögonbrynen

sumpmarker ett manifest

|44 Lars Persson

Denna text är inte avsedd att tryckas, den filmas zippfinnzire...Vattumän äger företräde Resan startar med höghastighetskamera, bokstäverna dansasi spira- 171994. ler, bearbetar vällustigt betraktarens känsliga hud, Ekonomiska villkor Löngaranterad in i nästa årtudoftar i hastigheten bränt gummi bara ett scnde.Frikostigaärliga produktionsresursertillkommer.

men ögonblick innan den för alltid flödar in i den fjärde En halv miljard inflarionsskyddade kronor satsas ärlidimensionens universiella medvetande genfrän statliga Homo L7

Modernismen är dödl Postmodernismen är dödl Äntligen är framtiden här Alla möjligheter samlade Einsteins upptäckt rumstidens kontinuitet den

av -

enda ögonblick. Vi skall åter njuta alla fjärde dimensionen där allt, det förflutna, nutiden i ett av dessa underbara konstnärliga provokationer och och framtiden kan upplevas i ögonblicket har oåterskandaler varje tid bär i sitt sköte. kalleligt förändrat förutsättningarna för det mänsk-

som ny

Kulturen skall vi önskar själva livet liga livet vi tänker då inte sådana bisaker som

vara som lika ljuvligt och oförutsägbart, lika smärtsamt atombombenl Hjärnhalvornas specialisering, som

som njutningsfullt, lika dekadent billigt emellanåt under miljoner år behändigt delat från tid,

som tre rum förfinat, aldrig långtråkigt. Tråkigheten har höger från vänster, och tid konst från

men senare aldrig gjort någon revolution, lagomheten aldrig ska- vetenskap, medvetande från universum, politik från pat någon stor konst, puritanismen aldrig någon väl- känslor ...ärinte längre ett användbart sätt att ta itu lust och njutning med världen. En del konstnärer, vetenskapsmän

Men det förutsätter ärtusendets brännande och mystiker har alltid haft förmåga att läsa av

mest ekologiskaprojekt, rädda Homo Ludens,den lekan- denna dimension varit del detta universiella

att - en av de människan hotad ännu inte utrotad medvetande

- en men artf Peters text Konstnärens uppgift är att utforska gränserna,

Kreativiteten är primärt behov hos männis- och där med ett snitt likt Fontanas målardu-

ett genom kan, när den hindras att komma till uttryck blir hon ken öppna springan till en ny värld God konst är i jfrustrerad, otillfredsställd och leds,förvisso bidra- den meningen revolutionär den förändrar våra liv.

en gande orsaktill våldet ochintoleransen i samtiden. Får oss att betrakta omvärlden ett nytt sättgatt

och uppleva det första gången det är inne-

som vore - Sökes: börden i begreppet Virgin Reality reg. trendmarkj. Medresenärerför sällskapsrcsatill Fin dc Siéclcñdenna Att söka fram till den fjärde

oss gränsen av märkliga fixpunkt för hel kulturs drömmar ochfarhå- dimensionen är målet för vår Att där företa det

en resa.

I själva verket tiden känner den, nödvändiga snittet plötsligt vidgar synfältet och gor. en resaut ur som som in i dimension Med Sverige tiden. 5 förenar det till motsägelsefulla på ett högre

enannan - ur synes

Vi vänder i första hand till icke-skrivandekonst- plan. Det blir ingen lätt sak,det kräver djärvhet för

oss

såsom bildkonstnärer; skulptörer, musiker, koreo klyftan delar höger hjärnhalva från vänster är närer som

ormanceartister också siker, tekniker, mycket djup och vid i västerländskkultur.

a er, men y

Att återerövra ögonbrynenfrån frustrationens sumpmarker ett manifest I45

för alla förena drömmen och fan- Hybridkulturen lever flytande skala mellan Lat oss såen gång en

med verkligheten. nöjeunderhållning i ändan och kultur i den tasin ena

andra. Någonstans i gränslandet däremellan sker ett

intressant och spänningsfyllt möte. Vågar kulturen

4:e Dimensionens Övergångspro-

och nöjeslivet anta utmaningen

Hybriden Institution fri Konstmuseum gram grupp,

privat galleri. Konsten accepterar inga organisato Kulturpengarna satsas på drömmar, riska gränser, inte heller fackliga, arbetsmiljömässiga omöjliga projekt bara måste göras eller politiska och den går absolut inte att mark-

som -

nadsanpassaförrän i efterhand]

till framgång Återge sponsringsdebatten sina rätta dimensio Gruset i maskineriet är vägen

den lilla obalansen, det udda, det obekväma Kulturdepartementet låter omedelbart sätta Det är ner gnisslandet, det konsekventa konstnärskapet mässingsskyltar i alla foajéer, museer etc.

som upp för utvecklingen framåt. Leve orenheten, det icke- Denna föreställning Sverigesskattebeta-

sponsras av estetiska, i maskineriet Gör det udda allmänt lare. Huvudsponsor Göteborgs Kommun.

gruset tillgängligt istället för utslätad kultur åt alla.

Födelsen, förälskelsen, drömmen, döden Länge leve den farliga förbindelsen Livets stora upplevelser är ordlösa Hybridiseringar utlöser ofta våldsamma kraftur- Den skrivna textens kris medel för spridandet

som laddningar och förändringar. Sammanflödet idéer är del i allmän intellektuell kris.

av av en en muntliga och skriftliga kulturer sådant Filosofer, vetenskapsmän, t.o.m. författare och

är ett exempel. Den elektroniska kulturens sammanflöde med journalister kommer att tvingas söka nya vägar att

västerländska skriftdominerade kultur kommer sprida sina idéer. Det finns i vår kultur också en vår

utlösa våldsamma energiutbrott.3 övertro på den exakta formuleringen. Den sätter att

inte känslorna i svallning, den förändrar ingen Länge leve hybriden världsbild lyssna istället den underliggande

- Detta missfoster all kulturpolitik, alla magiskarytmen, pulsen

som trotsar fördelningsregler denna vildvuxna skapelse Varför skall dansen, bildkonsten, videokonsten,

som inte låter beskrivas i tidigare intellektuella kate- filmen, mimen söka det litterära erkännandet Vad

sig

ibland så tillfällig eller gäckande karak- är tidningarnas recensioner dansföreställning i gorier, är av av en

den inte kan avbildas för framtiden den förhållande till själva upplevelsen tär att ens -

Den ordlösa konsten bär det obegränsade är allt i nuet. 3 8 dans, 18 musik, l 8 video, 27 bildkonst, 19 uttrycket inom sig det obegränsade utvidgandet

arkitektur 11 föreställning. En lösbar kultur- det möjliga.

av politisk ekvation

ll lAJ1Ii1

I46 Lars Persson

Vi väntar med spänning den dansade doktorsav Surrealisternas projekt att förena fantasin handlingen i partikelfysik, litteraturvetenskaplig och drömmen med verkligheten återstår

en avhandling i form av ett restaurangbesöks smak och ännu att slutföra luktupplevelserf den ordlösa och sifferlösa ekonö Kanske finns en möjlig öppning genom cyberspace mi-disputationen byggd taktila upplevelser den som utsuddar gränserna mellan verklighetema. datorbearbetade rockvideon kulturutredning. Ändå är dessatekniska hjälpmedel bara att betrakta

som

stimulans, föraning om den mänskliga

som en en Spräng rummets begränsningar hjärnans oerhörda utvecklingsmöjligeter. Hur många Engagera sinnena, spräng dimensionernas bojorl Lät konstnärer, psykotiska personer, brassrökare, rave den muntliga traditionen leva. Den civiliserade läs- dansare, nunnor Heliga Birgitta. eller bara vanliga kunniga människan vill gärna inskränka och avgrän- drömmare har inte agerati Virtual Reality

rummet och dela funktionerna, medan däre- Den allvarligt sinnade konstnären är den enda sa upp mot den stambundna primitiva människan fritt ostraffat kan träda den tekniken till mötes,

som nya hade byggt ut sin kropp till att omfatta hela univer- just därför att han är expert att läggamärke till sum. [se förskjutningar inom sinnevärlden

Våga tänka annorlunda våga infiltrera Frigörelsen från Iönearbetet öppnar sig i

- När vi vågartänka annorlunda nöjer vi inte med dag som en möjlighet.

oss

gammal uttjänt fabrikslokal Spelplats utan Att lön för att kunna arbeta istället för att arbeta en som gör hela stann till en livets föreställning. När för att en lön. Det är kulturens vision, att frigöra vågar tänka annorlunda blir lyftkranen, fäktaren den lekande och skapande människan som ser sina eller den svettiga brottaren betydelsebärande ele- möjligheter istället för att kvävas under århundrament i kulturens tjänst. När vi vågartänka annorlun- dens moral och puritanism. da ingår Vikingarna i ett spännande dansprojekt till-

med fridansens avantgarde. När vi vågar 3k sammans 000 i tänka annorlunda blir Hasse Tellemars direktsänd ning av Ring såspelar vil infiltrerat av uppringande

III skådespelaresom framför en relationspjäs. Frågan är bara tar initiativet Varför slutföra ett arbete när kan drömma om

vem som man

resultatet lär Leonardo da Vinci gång ha sagt

en Politiken sysslar med sedan länge gångna Kanskeär det till slut såatt drömmen ändå är detviktifrågor. ga Och att vågageefterför sina drömmar ochvisioner Den fjärde dimensionen förebådar politikens död i Än gång Levedrömmaren LeveHomo Ladens

en dess nuvarande närsynta form. Fjärde dimensionens universella paroll lyder Allt genast

Att återerövra ögonbrynenfrån frustrationens sumpmarker ett manifest I47

Noter av enabsurdpolitik Kulturarbetarf skallhasammarätt attga

l En manifestär kommunikationtill hela världen, arbetslösasomalla andra självaverketI ettsättatt ta itumed

en vars endapretentionär att upptäcka omedelbarkur för politisk, konstnärernasanarkistiskaochutmanandehållningtill lönearbe-

en artistisk,parlamentarisk,agronomiskoch litterär syfilis.Det tetFördennödvändigakonstenskapasochöverleveralltid frågan kan trevligt, och godhjärtat,det har alltid rätt, är alltid är bara undervilka villkorochuppoffringarKonstnärenär emel-

vara starkt,djärvt ochlogiskt. lanät inkomstlösmendendansare,skulptör,musikerellerskåde- Apropålogik jagmigsjälvmycketälskvärd. spelaresominteständigtarbetarmedsinkonstkommersnartinte

anser

TristanTzara att varakonstnärlängre

2Därmed dennaKulturutredningärdömdatt förpassas 8 Rumochtid är förenligaaspekterav enhögreenhetsomligger

sagtatt till mediemuseetsarkiv för förgångnaoch omöjligauttrycks- just utanförden mänskligaperceptionsfönnáganEinsteinsupp medel. täcktförklararhur konstnärergångefterannanfångatglimtar

ur enverklighetsominte är synligför restenav ossI rumsti- 3Tänk i nymoralismenspuritanismoffentligt njuta denfinns det förflutna, nutidenochframtideni enendahel-

att aven äktafalukorv,att få uttala det mestförbjudna njutningens het. Rumstids-medvetande att kännaallt i ögonblicket

av - - 0rd negerboll,negerkyssaroch negerbröst,att innebäratt inte begränsasavde kulturellagränsersomi dag

- scenen visariktiga kommunistersidavid sidamedvackrafeminister, existerar,inte baradenärmastespråkliga,etniska utanockså naknaLisebergskaniner,stummapoeter,svettigabrottareoch de grundläggandetre rymddimensionernaoch tidsuppfatttâspetsadeballerinor ningen.C G Junghar ocksågjort ossuppmärksamma det

hankallardetkollektivaomedvetnasomen mertillgängligform

4 Peterstextlyder av sammaupplevelsei t.ex.våradrömmarochmyter,om vi Var gårgränsenför det möjligaUtevid denytterstaklippan baralärosstolka dem.

Påden högstabergstoppen denI egenhjärnbark

Kanskefinns det inte någonsådangräns.För att veta 9 LucioFontanaärmestkändför sinatavlordärhanskarsnitt

mäste vi pröva tillvarons yttersta konturer. Medvetandets genomdukenmedkniv.

horisontlinje:DriFtenatt gesigin i detokända,att överskrida,

sighän åt dettill omöjliga;dendriften ärfunda- 10 BegreppetVirgin Realitylanserades Hjärnkontoretav och att ge synes mentalt mänsklig.Den ärgrundenför allt lärande,skapande, Culte Chaos

mänskligtväxande

Homo Ludens,den lekandemänniskan, hotadart.Men ll Begreppet övergângsprogramlanseradesav Fjärde

en ännu inte utrotad,bevars.Det är hon stårdärute den InternationalensgrundareLeoTrotskij 1930-talet.

som yttersta udden,som presenterarsigoch ber naturenom en stunds Och sedanfrågar: finns nästagräns 12Dansär attgöradetosynliga attgöradetomöjligamöj-

samvaro. som var [Peter Rundkvist i programmet till dansföreställningen ligt Att förverkligavara innerstadrömmar, menart.ex.koreo VärldensTak Pamiri vårahjärtanGöteborg1993. grafenGun Lund,kändgenombl.a.den omskrivnaföreställ-

ningen Världens Tak Pamir i vara hjärtan, taken i

- 5Citat rabulistenLarsHillersberg Göteborgsinnerstadi augusti1993.

6Vadå demokrati Vi går in i Vattumannensårtusende. 7 [Obs]Platsangivelse dennaför fotnot fattasi grundtexten

Fria grupper.Ofta sammanhängandemedFrustration.Ibland 7Grundeni fondenHomoL utgörs AMS-pengarsomi dag minstagemensammaplattform för en gruppmed människor

av satsaspå sk. arbetslösakulturarbetare [A-kasseersättningar, som är så frustreradeöver att de inte gillar Vikingarna, Beredskapstjänster,ALU-tjänster,utbildningar Dekanome- Arvingarnaoch LoketOlssonatt de skapatsinegenkulturyttdelbartöverflyttasfrån arbetsmarknadspolitiktill kulturända- ringför att hanågotatt göra.Friagrupperiblandnågotavdet mâl.Arbetslösakonstnärerhar aldrigfunnitsDetär enskapelse mesttrendkänsligaochmarknadsanpassade kantänkaman sig

I48 Lars Persson

vissaperioderfinns baraföreställningarom sexoch samlev- 16Vårt minne,dentänkandehjärnbarkenhar utvecklatsfrån nad,vissaperiodernästanenbartföreställningaromrasism. luktsinnet,minnet är alltsåursprungligenen successionav

dofter. 13MarshallMcLuhun,Media

17 Förstagångenframburenav StefanOstrowskivid en 1:a 14Set.ex. ÄckligtKulturellapersonerssäll- majdemonstrationi Göteborg1969.

nyagruppersom skap.

18Detkommerdock inte att varadeskrivkunniga somstår 15Denendaskrivnatext somhartrovärdigheten behålli är för utvecklingen.Vad använderdagensintellektuelladatorn det handskrivnameddelandet anslagstavlanICA-butikeni till Att utvidgagränsernaoch medvetandetKnappast.Man ellermöjligtvisKonsum. producerarännumeraord,och dessutom den barnsligai tron

att manpådettasätterövratmediet...

f I

Förnyelseoch kontinuitet l5l

Agneta Pleijel

Kulturen ett samhälles andning

I52 Agneta Pleijel

Så mycket tryggare allt tedde sigför tjugo år Frågan jag och andra fått att besvara inför sen. som Ett till ändlöst krig pågår mitt i Europa. utvärderingen 1974 års kulturpolitik kunde, efter synes nu av Den europeiska integrationen är osäker. Den min mening, formuleras till ett rakt påstående: sven- om ska ekonomien är usel. Etniska motsättningar utan- genomtänkt kulturpolitik blir det mycket utan en för våra gränser skapar allt fler flyktingar. In- svårt att vid början det seklet upprätthålla av nya ett vandrarna kommer till Sverige skapar det samhälle präglat humanistiska värderingar. som oro, av finns politiker drar växlar det. Vart är vi I efterhand tycker jag,hur framsynta1974 som ser man, väg års kulturpolitiska mål Omsorgen yttrandevar. om För tio år sedan stod jag i den lilla staden Pécsi friheten och decentraliseringen,vämandet männisav södra Ungern ett över folkvandringar- kors kreativa aktivitet, och intressetför kulturellt museum egen nas historia och betraktade karta. De mest bisarra eftersatta är fortfarande helt giltiga målsätten grupper linjer korsade varandra, böjde formade krokar ningar. Bevarandet kulturarvet, betonandet den av, av av och emellanåt cirklar, som betecknade skilda folk- konstnärliga fömyelsen och kulturutbjtet över gruppers till synes helt irrationella förflyttningar. nations- och språkgränsema,är ännu viktigare i dag. Naturligtvis var de inte alls irrationella utan hade Betoningama ligger möjligen lite annorlunda bestämda fast glömda orsaker. Målet motverka kommersialismens negativa att Ibland har jag dragit mig till minnes den där kar- verkningar den gången omdiskuterat var - en sorts tan, och undrat om vi kanske befinner ossi ett lik- politisk vattendelare. Somliga sågdet ett moralisom nande skedeav historien Bara i ett kort tidsperspek- serande över kommersialismen, andra ett som tiv ter sig världen stabil. Författaren John Berger har beskäftigt krav statliga ingripanden, ytterligare kallat vårt århundrade för emigrationens och främ- andra möjligen god mycket naiv idé. I som en men lingsskapets. Mina farföräldrar skulle inte tro sina dag när hela kulturlivet ber bli om att sponsratav ögon om de såg exotiken i den svenska gatubilden. kommersialismen, läs näringslivet, undrar jag vad vi Sverige har de tjugo år gått sedan den egentligen talade då. som nya om kulturpolitiken formulerades genomgått hud- l dag har ansvällningen TV-kanaler och eleken av örrisning av större mått än vi ännu inser. troniska apparater gjort striden om människors sjä- Invandringen är bara en faktor, fast den ibland får lar och tid häftigare. Motverka detta informationsbära skulden för rad andra. eller desinfonnationsflöde kan vi inte. Men vi en vet bättre än 1974 att mediaspråket i stora stycken Kulturpolitik Är det viktigt med sådan Om bestämmer bild själva och världen. en vår av oss av detta råder delade meningar. Somliga Detta mediaspråk är globalt på 70talet skulle menar att vi marknadskrafterna bäst sköter både kulturen ha sagtett resultat det internationella kapitalet om av och kulturpolitiken. Om det stavar svenskaså är grammatiken lik för- Själv menar jag tvärtom att -behovet kultur- bannat made in US. Detta språk har ändrat förutav en politik bara har vuxit under det senaste decenniet. sättningarna för den politiska debatten. Politikerna

Kulturen ett samhällesandning I53 -

framtoningen massmedia,främst i värd måste följaktligen konsten den är beroende av i namnet se som

Åtskilliga händelser ohända de inte har centrala källa den är. Av det skälet måste ett TV. är om som

speglatsdär. Vad viktigt eller oviktigt, moral antal konstnärer beredas drägliga livsvillkor, trots att som är

eller omoral, bestäms i hög grad detta mediums de inte ökar bruttonationalprodukten. Av samma av estetik. skäl kan den åsikt ibland hör i nyliberala osynliga som man

faktiskt osynlig helt visst estetik. kretsar att konsten borde bära sigsjälv avvisas. Den är men en - -

då viktigt det ocksåfinns Allt kallaskonst är inte konst. Konst kan vara Det ter sig att en annangram- som

matik, estetik. Att bekräfta det förrnodli- bättre eller sämre.Men den måste finnas. Striden om en annan är

kulturpolitikens väsentligasteuppgifter. den och desskvalitet måstehela tiden pågå. gen en av

har ändrats smula. Under 1970- Kreativitet är något efterfrågas alla områ- Betoningarna en som

talet ägde debatt finkultur respekti- den, inte minst inom näringslivet. Den mänskliga en trist rum om

kultur för de många. Konsten behandlades fantasin, och villkoren för nyskapande, intresserar ve som

den distributionsproblem, och kulturen allt större kretsar. om var ett

för de liknande sätt. Det välment Det är inte oviktigt att vi lär oss mer om männismånga ett var

skadligt. kans skapande förmåga. Konst och konstskapandet men 1990talet det ingen ifrågasätter kon- kan sorts laboratorium för människans På är som ses som en

grund den konsumeras lika inom vägar till kunskap. Den konstnärliga processen sten av att inte ny -

folket. framsteg. Vårt samhälle söker och förmågan vänta inre röst, förmågan att Det är ett att en

behöver kunskap, och det gäller den uthärda tomhet och idétorka ingår i denna egenny när yttre -

verkligheten saknas inte källor. Vetenskapen domliga laboratorieverksamhet. ger oss

kunskap, informationsflödet Allt fler vill konstnärer. Ansökningarna till ny är närmast enormt. vara

Sämre ligger det till det gäller kunskapen konsthögskolorna och andra estetiska utbildningar när om

hemliga fantasier, våra drömmar. är fler än någonsin, människor står i kö för att vårt inre, våra unga

de unika ibland den lära sig konstens språk. Somliga att det beror Konsten är en av vägarna, menar

enda till denna kunskap. Den del på arbetslösheten, jag tror inte att det räcker vägen, är en av ett men

folks medvetande självt. Om bok inte kan förklaring. Jag vill heller inte ironisera över det. om sig en som

läsas alla eller musikstycke inte uppskattas Jag det som ett hälsotecken. av ett av ser

fåtal spelar det perspektivet mindre Jag att det har att göra med ett genuint mer än ett ur tror

roll. enskilda konstverken ändå delar behov att söka sig till livsområden skaparvär- De utgör av en av som

kretslopp, det skulle kvä- den och mening i livet, ett genuint behov frihet kreativ process,ett som om av

skulle och följder för många och mänsklig värdighet. Detta är något för en kulvas stora negativa

människor, långt fler än de tar del konst. turpolitik att beakta. som av

renodling människans kreativa Alla de ungdomar söker sig till dessakonst- Konsten är en av som

förmåga och hennes fantasi. En kulturpolitik utbildningar blir inte konstnärer. Utbildningen är av

I54 Agneta Pleijel

för den skull inte bortkastad. l själva verket är De blivande tekniker, sitter skolbinken, en som nu estetisk utbildning förmodligen utomordentlig måste mycket bredare insikt människan en en om utgångspunkt för vitaliteten inom många yrkesom- och hennes behov, de måste göras medvetna fanorn råden, och stor potential för ett samhälle tasilivet och konsten. De blivande humanister och en ur många andra synvinklar. konstnärer, sitter i klassrummet bredvid, måste som Kreativitet, skaparförmåga och vitalitet i ett mycket den teknik formar sam- veta mer om som oss hälle är viktigt Det är inte någon lyxinvestering eller deformerar att ge oss. ett ganskastort antal människor kunskap konst- Den ensidigt nyttobetonade och positiustiskt om närligt skapandeoch att öka förmågan uttryck präglade utbildning hade genomslagsatt ge som en stor åt det jaget.Konsthögskoloma och andra estetis- kraft för min generation finns inte Vår tid egna mer. är ka utbildningsinstitutioner spelar nyckelroll i hedonistisk, ambivalent, och bjuder stören en mer mer kulturpolitik, tror jag,och två skäl. frestelser. Den tekniken, alla dessaelektronisny av re nya Dels för att de utbildning i konst och konst- ka vidunder, kan förfrämliga för själva.Men ger oss oss produktion, dels för att de sysslar med pedago den kan också användas fruktbart för men ett sätt att giska frågor som är viktiga för hela samhället. öka vår självförståelse och vår känslighet.

Alltså måste den generation växer som nu upp Elektroniken har revolutionerat samhället. dag harI med elektroniken ett slags modersmjjlk som många unga människor förmodligen större kunskap chansen att sätta sin kunskap tekniken i örbinom om elektroniska media än vad deras lärare har. delse med frågor etik och estetik skolan om - är Ungar som inte kan läsavet hur målar tavla verkligen ett område där kulturpolitiska reflexioner man en en dataskärm. måste utrymme. Desto viktigare att lärarna inom estetiska ämnen i skolorna fortbildas, såatt de hinner ikapp. Desto Kultur för ungdomar är viktig inte bara inorn skoviktigare att broar slås mellan estetiska ämnen och lan. Tidigare generationer, min till exempel, egen var andra skolämnen. En estetik kan osynlig präglade arbetsmoral det inte längre finns vara - av en som manipulérande ochövertalande, som i delar av den underlag för. Hur ska arbetet kunnalframhålhssom

massmediavärld Estetiken, dvs. vår livets största värde när det inte finns få som omger oss. att längtan efter skönhet och sinnliga upplevelser, kan Arbetslösheten marginaliserar många ungdomar, göras medveten. Genast gränsar då estetiken till inte minst invandrarungdomar. Arbetslösheten kan moral och etik. bli lång. Ekonomiska bidrag och passiviserar ger Vår demokrati, överlevnaden humanistiska knappast frågan livets mening. Ett av svar om samvärderingar i en samhällsutveckling kan hälle dräneras mening är instabilt. Att lära som som komma att underminera dem, är beroende att vi sig uttryck åt sig själv, sin identitet och av att ge sina gör oss medvetna om de estetiska regler, den estetis- värderingar, kan skapa såtycker mångamaktoro ka längtan, styr stora delar våra liv. havare. som av

Kulturen ett samhällesandning l 55 -

Men här har kulturpolitiken sina viktigaste det. Några skulle förmodligen kunna göra insaten av stora uppgifter. Jag tycker illa om att kalla kultur för Det borde kulturpolitikens uppgift skapa ung- ser. vara att domar för fritidssysselsättning. Det är inte fråga utrymme för och oväntade initiativ. nya om det. Kultur är ett sätt att orientera sig,skapa livsmening, och detta genom att ge uttryck åt sig själv, Kultur konst, historia, kulturarv, filosofi, moral - sin situation i konst. är ett samhälles kitt. Den lokala kulturen blir allt- - De verkliga värdena i livet för många människor betydelsefull, strömlinjeformade de mer mer är: kärlek, familj, barn. Men bristen arbete vi stora kulturfora, TV, actionfilmerna r om gemensamma ser arbetet ett språk får att kommunice- och reklamen blir. som som oss ra med en större värld urholkar själen.Nya värde- Att de stora kulturinstitutionerna i storstäderna ringar måste formuleras i ett samhälle med hög får stöd är naturligt, och jag tänker här inte uppehålarbetslöshet. Dessa värderingar kan kanske bara mig vid det. Jag intresserad samverkan är mer av uttryckas genom konst. Konstnärer verkar mellan dem de stora teatrarna, konsthögskolorna, som som ledare lokalplanet, regissörer arbetar bland museerna och det lokala kulturlivet i form fria som - av de arbetslösa, fria drar igång amatörtea- enskilda konstnärer, amatörkultur, lärare. grupper som grupper, terverksamhet allt detta är av ett långt större värde Den sortens samverkan är inte mindre viktig i än vad de flesta inser. dag än för tjugo år Då de fria sen. gav grupperna Kulturpolitik har ofta tidigare betytt att pytsa ut blodtransfusioner åt institutionerna. Nu finns åter, statliga eller kommunala medel till eller jag, efter ett 80tal yuppieliv och friska en annan menar av tämligen byråkratisk kulturverksamhet. Jag kan klipp, ett behov mycket större kontaktytor melav föreställa mig helt kulturpolitik lan konstens institutioner och samhället en annan sorts - en i övrigt. som till exempel formulerar tankar livets Konsthögskolor och estetiska utbildningscentra bör om mening, och modeller för till exempel det utbilda för verksamhet också utanför institutionersom ger lokala näringslivet att stödja kulturella initiativ för det må i Rinkeby eller Karesuando.i na - vara sin orts ungdom. En kulturpolitik som anstränger sig att skapa Sedan 1974 har Sverige blivit, det brukar heta, som helt samarbeten mellan näringsliv och kulturel- mångkulturellt. Det är inte helt det finns nya sant, men institutioner. Kulturpolitiker fungerar många invandrare och invandrargrupper. Sammanssom som idégivare, idéuppfångare, förbindelselänkar, bryg- mältningen deras kulturer och den svenska inneav gor. Kulturpolitiker borde vara människor med bär påfrestningar. Kulturpolitiken har värna att om djup förståelse för vikten kreativa två mål ibland ter sig motstridiga: befolkav processer som ge nya alla plan av samhället. ningsgrupper möjlighet att komma till uttryck Och de många konstnärer också är arbetslösa kulturens område, och samtidigt stödja svenskt som kan kanske det stor uppgift att lära ut vad språk och svenskt kulturarv. se som en de kan till ungdomar utan arbete Alla duger inte till Den gettoisering invandrarpolitiken på sina som

I56 Agneta Pleijel

håll skapat är obeskrivligt olycklig. I Rinkeby, för att och nya svenskar. Jag moraliserar inte över detta ta ett exempel, är såväl svenskar som det svenska faktum, men det förtjänar att framhållas, sommotspråket närmast en total bristvara. Påandra håll upp- vikt mot den officiella retoriken. Kanske kunde en lever sig svenskarna inte oväntat, ganska naturligt kulturpolitik främja värderingar som gjorde ossmer

hotade invandrarkultur är starkare än beredda att de svenskarna I sanrmgens - av en som se nya den svenska. inom tidningsvärlden och rundradion är det

namn:

Dessakulturspänningar är viktiga att beakta för lite annorlunda. kulturpolitiken. Det finns mycket att utvinna i Att stödja litteraturutgivning invandrarnas mötet mellan kulturer, hävdar alla utredningar, språk i Sverigeär förstås utmärkt, jagföre-

men egna men hur det i praktiken Mötena är inte mycket ställer mig att kulturpolitik mycket mer aktivt

ser ur en utvinns. Mötet med de andra invandrarna har skulle kunna efterfråga och uppmuntra till okon-

- lokalplanet oftast skett via fria Södertäljes ventionella och oväntade möten på kulturornrâdet

grupper. fria teatergrupp Oktober och dess uppsättning nyli- mellan de gamla svenskarna och de ibland helt

nya -

West Side Story, med amatörer skåde- enkelt bereda utrymme för sådanamöten. gen av som spelare, såväl svenska som invandrare, är ett bra exempel. Ibland har enskilda konstnärer åstadkom- Den svenska kulturen, kulturarvet och språket är mit möten som när italienskan Wanda Monaco inte något minskat i betydelse, tvärtom. Vår

som drog in hel rad invandrarungdomar för sin brist känsla för vår historia bidrar till svårig-

en upp egen sättning av Backantema i Tensta förra vintern. heterna att möta andra. Under de senasteti åren

Mötet lyser nästan helt med sin frånvaro inom har vi blivit allt medvetna om detta. Den sven-

mer de stora kulturinstitutionerna inte ska ska identiteten har diskuterats i alla upptinkliga

- om man räkna gästspel internationella artister dit, och det fora.

av ska inte. Sällan eller aldrig tar de stora teatrarna Jag ingen motsättning mellan detta och att

man ser någon de många invandrade skådespelarnai bruk. värna om andra kulturer i Sverige. Sverige behöver

av Jag har inte sett enda kommun där invandrare sin identitet. Stödet till svensk kultur når ut

en en som

ansvarigför tillexempel en utställning om 4över våra gränser har alltid varit uselt. gälsatts som Inte minst Sverige på något TV:s rapportering gör ler det stödet till översättning svensk skönlittera-

museum. av dem till dem, medan vi är vi svenskar. När får vi tur till främmande språk. Vår andes stämma i värlmöta invandrare, bryter på svenska, den är undemärd det må gälla förlagstöd till

en en som som nyhetsuppläsare i Rapport eller Aktuellt svensk litteratur utomlands, stöd till översättare

Jagförmodar att detta är något som majoritetsbe- från svenska till andra språk, eller stöd till de allt folkningen i landet inte kunna tåla, det kunde svenska utlandslektorerna.

anses magrare bli protester. Ibland tycker jag dock att det är värt att Man kan kanske sägaatt detta inte har med kultupåpeka att det knappast råder kulturell jämlikhet i roll i ett humanistiska värden präglat samhäl-

rens av det offentliga kulturlivet mellan gamla svenskar le att göra, jag tror att det finns ett samband.

men

Kulturen ett samhällesandning I57

Om skakänna vi har identitet i glo Denna jämlikhet kanske förutsättning för

vi att en egen ett var en balt massmediasamhälle,sågrundar den sig faktiskt den demokratiska konsensus som länge rådde i

inte bara är vår exportindustri, Sverige många områden. Inkomst och fönnögen-

vår egenart - som

lika hög utsträckning vårt språk, vår litteratur het borde, har vi tyckt, inte avgöra utbildningsutan i och konst. Ju internationaliserade vi blir, och livsmöjligheter. I botten detta ligger en män-

vår mer desto måste vi stärka vår niskosyn det finns skäl att försvara, särskilt när

mer egenart. som

Inte långt från denna synpunkt ligger nödvän- ekonomin är dålig och klassklyftorna ökar. digheten stärka det svenska språket hem- Utan denna människosyn rivs försvaret för

av att maplan till exempel läggavikt vid färdigheten i demokratin lätt De åtta kulturpolitiska målen

- att ner. svenska för såväl svenska barn barn vuxit plus kanske ett nionde som förbinder naturveten-

som som

med modersmål. Inget så skap teknik med kulturfrågor har ett övergripanupp ett annat segrerar som bristen språkkunskaper. På tid har jag de mål, och det handlar om demokratin.

senare kommit fundera över inte svensk språkträ- Kultur är innerst att kunna och möta den

att om se

viktigare för invandrarbarnen än hem- andre, att ha förmåga och redskap att kommunicera ning är ännu språksundervisningen. Hur skall de kunna hävda sig med omvärlden, och detta i ett utforskande av jaget

de inte ägerspråket är vad all konst sysslarmed. Denna kreativa proom som

att ha redskap att säga är, att rikta

cess - vem man Vi lever i samhälle präglas humanistiska det till den andre och kunna vänta hans svar är

ett som av värderingar än så länge. Många är medvetna demokratins fundament. Hur processen ser ur är

- om hur lätt de kan urholkas. Den relativa ekonomiska avgörande för ett samhälles andning, eller skall man jämlikhet vid kan snabbt förändras kanske sägaanda.

som vi varit vana och håller allt att döma att göra det

14 l4-Ol53

r 14r.u 573.170.- - ,17

Léøç-E-;êág-u t-

ZMF-

n-r. -2 -

42a..

ar,w7°{ f..

- i á

u r

VWI.Å .4 -,% V I.. IQ.

l-L

ä l JV

vi 3.7, .

- å -Z4,..

r..l.- -X

I .ff z L.-

i ,g -4; r m

4.1,. cg-dclp:

-Lzuü :-

4 L .

:::§ Lo ..

0¶VJW.$I.L-v-vg:ø,;.öç --r- p n

.gg, .

.t .z

; ...zu

ggg: 4, -.. ... -.

,4Y . j

0- , .-

ir7-'-Å 41- §,-,

5,]- J

, --- 4 .,

- ,

,;c4.L322:

at ,f, p

q..- z

4 g -v

r. r s

e ø

Ä f I :-

Å9z-;;f 1

4;.:

L r

f -

4-1 - -z-âê .v0

- - - 4441

- :www- - .

VII iF -

°- :a:

, Ä mø-vsal. z :f

v; 9;

v v s -

V a: r -tw.l2-:- 4

r -41z

o-;t s

, r x

IAA- k

I 1:77, -- n

j 3

q{.s,v

4455.7- -ç

-á.5_. ä .

| .97 n,

Q 1,7 áfø_å

w u

lá . 4 -D ,Ãtr m g t

r. Ö

- 7 z

-cr -

5.1 Iv-. .

7 ;

ifgárqüj.Å Ä sf; -- .

AU. ,. .. f Sflê

gift l

._. å

Vårzmç

553%

77 n,

4, W

WasS nz--áa-yâ

- J

Å. r .çsjf4.,{7lj,lvlaçlJøtaá-ü z

min

.att .1,5J4A4

Förnyelseoch kontinuitet |59

Niklas Rådström

Hela människan

I60 Niklas Rådström

Till min ordhandlande dator har jag ett program som simulerar jordens eller någon planets

annan utveckling. Man kan låta den första bakterien falla | ner i det väldiga vatten täcker jordytan och där Vilken roll kulturen har i ett humanistiska vär-

som av dela sig,mutera och utvecklas. Man kan låta vulkan- den präglat samhälle kan man sägaär besvarad redan utbrott eller meteoridnedfall öppna landmassor för i frågan. Kulturen är det kitt gör att ett

som av de första kräldjuren att kravla på.Man kan möj- humanistiska värden präglat samhälle över huvud

upp ligen även ändra de ekologiska förutsättningarna taget håller ihop. När detta skrivs är massmedia fyllt att sniglarna utvecklar häpnadsväckande intelligens av rapporter om hur rasistiska och nynazistiska och förslavar girafferna. vinner sympatisörer bland ungdomen. Att

grupper

När utvecklingen kommit fram till ett rimligt del människor i vårt samhälle har kommit

en unga mått civilisation kan hjälpa stenålderskultu- att förkasta de demokratiska värden och den tanke

av man

in i informationssamhället. Då och då under den människans grundläggande rättigheter vi rer om som här civilisationsprocessen kommer små varnings- trott oss se som något självklart är inte i första hand meddelanden upp datorskärrnen. Där kan stå att en fråga om vilseledd ungdom. Det är ett nederlag sjukdomar härjar och att stödja för demokrati vi betraktat självklar i

man uppmanas en som som medicinen eller där kan stå att utvecklingen går bemärkelsen färdigerövrad. Vi har förskingrat de långsamt och att man ska stödja vetenskapen. När demokratiska värdena å sidan i oöverblickoara

ena alltför ideliga krig bryter ut blir ombedd att byråkratiska systern där det personliga ansvaret är

man stödja filosofin. De meddelanden som dock verkli- osynliggjort och å andra sidan i ett ensidigt och :log-

får att stanna är när datorprogrammet matiskt marknadstänkande. I bägge dessaenögt förgen en upp meddelar att livskvaliteten i den aktuella civilisatio- vridna bilder samhället har människan och indivi-

är outhärdlig, ibland till och med helvetisk. den avidentifierats till aktör, vårdtagare eller andra nen Och då följer den viktiga uppmaningen: reducerande benämningar. Värden demokrati,

som

Stöd konsten och kulturen. jämlikhet, frihet och människans grundläggande rät-

Detta bidrag till kulturutredningen sönderfaller tigheter ä-rnågot som mäste -återerövrasoch levande

- . i två delar varsin nivå frågan. I den första delen göras varje dag. Kulturen och konsten är samhällets

av tecknar jag en bild av hur jag övergripande ser främsta medel för att levandegöra människans kulturens roll i samhället. I den andra försöker jag mångfald och okränkbara värde. Varje konstnärligt diskutera hur arbetsvardagen ser ut och kan förän- skapande handling är ett befästande männsko-

av dras för svenska konstnärer i dag. värdet. Ett reducerande kulturen till eller

av en mer

mindre försumbar del fritidssektom är inget

annat än ett tecken ett samhälle givit

som upp

försvaret för en levande demokrati i annat än forma-

listisk mening. Med andra ord:

Hela människan l6|

Utan kulturen går det inte att över huvud taget tala ligheter inom varje människa. Samhällets som ryms om ett av humanistiska värden präglat samhälle. uppgift härvidlag måste i första hand att skapa vara för kulturen att utvecklas. Någon har sagt att rum 2 människas död är när ett bibliotek brinner en som Konsten och kulturen beaktar och uttryck för till grunden allt är förlorat. Detta kan ger ner - man hela människan. vända och sägaatt ett förstört bibliotek är som en Det är självklart så att människan i vissa givna människas död. Det är oändlig mängd möjligheen sammanhang kan betraktas under termer lönta- ter går förlorade. För att människa ska kunna som som en gare, beslutsfattare, vârdbehövande, arbetssökande göra sig själv verklig måste hon ha ett språk. Det är etc. Men det finns också rad situationer där vi språket, det sagda och det outsagda, vi en genom som måste beakta hela människan, med all hennes motsä- blir levande. Vidden och måttet den kulturella gelsefullhet och ambivalens. Det är ofta de situatio mångfald inom ett samhälle kan som ryms man se ner i livet som vi senare betraktar som betydelseful- som det ordförråd vi har för att uttrycka själva. oss Till det demokratiska samhällets viktigaste Med ett rikt ordförråd kan människan växa och upp gift hör just att människan möjligheten att utvecklas till mångsidiga och komplexa individer, i ge uttrycka sin mångfald. Att varje människa är fylld takt med att ordförrådet blir mindre reduceras av en lång rad möjliga val och livsvägar är det demo- också människan och blir förkrympt och uttryckskratiska samhällets motor. lös. Konsten sertill hela människan. Det är i konsten Men ett språk är inte bara ordlista. Kan en man och kulturen människan möjlighet att pröva sina inte orden formulera mening finns inget ges av en vägval. Konsten är ingen fritidssysselsättning. För språk Kan livet inte forma mening har livet en var och en av västvärldens till demokrati syftande heller ingen mening. Samhällets och kulturpolitifrihetsrörelser har folkbildningen och kulturen kens främsta uppgift tillhandahålla ordlistan är att varit vägen till en medvetandegjord människa. Det och göra den såmångsidig möjligt. Men kultursom samhälle som reducerar kulturen till menlös fri- politiken får inte heller väjaför skapa mening. en att en tidssektor har också givit tron människans En kulturpolitik förhåller sig helt neutral och upp som skapande, utvecklande möjligheter och på det demo inte själv förmår skapa mening med vad den vill en kratiska projektet. Den biblioteksnedläggning som har missförstått sin uppgift. Alla ord har inte egen skett runt om i Sverige under år är inte i för- värde. Att några ord ständigt tycks ligga i senare samma var sta hand uttryck för ekonomisk kris. Den är ett innebär inte att vi kan undvara de andra en mans mun uttryck för andlig kris. orden. en

3 Kulturpolitiken bör syfta till att just befästa den mångfald, den ambivalens och den tillgång till möj-

I62 Niklas Rådström

sätt sträcker sig utanför egennyttans defini-

som

tionsbegränsningar. I Det finns knappast någon yrkesgrupp kring vilken 2 det frodas sådan flora bisarra rykten kring Inom snart sagt alla konstnärskategorier fördelar sig

en som konstnären. Möjligen är det bara den sotare med vil utövarna följande vis. En eller två procent san ken i början seklet skrämde barn fått leva förhållandevis drägligt, del till och med gott,

man av som en bära och tyngande ryktesspridning konstnärliga yrkesutövande. Åtta-tio

en större mer sitt prorent som inget har att göra med det egentliga arbetet. klarar sig personliga uppoffringar, strö-

genom Sotaren hade dock den fördelen framför konstnären arbeten eller partners yrkesverksamhet. Nittio proatt han fortfarande sågs kapacitet i sin yrkes- cent har inte kunnat, kan inte och kommer frim-

som en utövning. Detta kan man inte sägagäller konstnären gent inte att kunna försörja sig sin konstnärliga

verksamhet utomordentligt sällan betraktas verksamhet. vars som en yrkesutövning och då ofta oerhört nyckfullt. Kulturpolitiken bör ha två mål. Till sin klena tröst kanske konstnären åtminstone Det första möjligheten för konsten och

är att ge kan konstatera att han duger föga till att skrämma kulturlandskapet att blomma så artrikt och fritt barn med. möjligt En kulturpolitik inte vågar ta ställ-

som som

Det är hög tid för såväl kulturpolitiken som för ning för vad den vill stödja, inte vågar sätta ett

som konstnärerna själva att konstnärskapet kvalitetstänkande framför ett kommersiellt kvanti-

se som en professionell yrkesverksamhet. Bondens känsla för tetstänkande är inte värd sitt Mångfalden och

namn. och kärlek till naturen förringar inte hans yrkesman- mångsidigheten är den enda verkliga garantin för naskap, tvärt om är det den som förmår ge hans förnyelse och utveckling. Samhällen som satt ensi verksamhet kraft och innehåll. På många sätt liknar dighet framför mångfald har funnit sig stegvisförkonstnärens arbetssituation bondens: vandlade till förstenade skelettstrukturer, till sistså

Konstnären sysslar med lika grundläggande urkalkade att de vittrat Det är inte rrinst

samman. i mänskliga behov som bondenKonstnären försersig det sönderfallande Östeuropa ett. bevis för.

själv, liksom bonden, med sina arbetsuppgifter och Samhället måste ha mod att försäkra sig kultu-

om ingen annan ser till att de blir gjorda. Konstnären rens mångfald. Varje annat vägval är inget annat än måste dagligen höja målet för sitt arbete över kort- bevis för samhällets förlust framtidstro.

av siktiga lönsamhetskrav. Konstnären håller liv i och Det andra målet är att försäkra sig om at: de utvecklar tradition hela samhället, bortom yrkesverksamma konstnärerna lever under drägliga

en som ideologier och samhällsklasser,har nytta av. Liksom omständigheter. Det är ett omöjligt mål att försäkra bonden håller konstnären kulturlandskapet öppet, sig att alla ett eller annat sätt konstnärligt

om artrikt och mångfacetterat. Liksom bonden berikar verksamma människor ska kunna försörja sig sin

p: konstnären genom sitt arbete hela samhället ett konst. Som jag det är det hur de tio procenten

ser

Hela människan I63

yrkesverksamma konstnärerna bedriver sin verk- entydigt kvalitetsstärkande.

samhet som är av intresse. Hela den samlade konst- Orättvisan blir mindre vid exempelvis konstförnärskåren, även de inte har möjlighet att yrkes- säljning där konstnären själv påläggsbetydande skatsom mässigt utveckla sitt konstnärsskap, är beroende tekostnader vid försäljning sina verk, medan av av egna och har nytta de möjligheter yrkesverksamma konstköparen då han eventuellt säljer vidare undav konstnärer har att bedriva sin verksamhet. Under- kommer dessa kostnader. del den En stor av svarta söker denna mindre kommer konstmarknaden skulle härmed förlora fotfästet. man grupp man att upptäcka en yrkesgrupp är konsekvent under- I krontal skulle detta kosta statskassanförhållansom betalad, är skattemässigt starkt missgynnad och i devis lite. Det är slagsstöd kräver ett som inte någon stort sett helt står utanför de trygghetssystem särskild administration. som gäller inom det övriga arbetslivet. Det upprörande Jag inte det ordning andra tror att är en som med förhållandena för den svenska konstnärskåren arbetsmarknaden skulle med oförstågrupper se är inte det ofrånkomliga faktumet att alla inte kan ende eller betrakta orättvisa. som en försörja sig på sitt arbete, de kan försör- Systemet skulle upphäva, förutan att som inte utan snarare sig tvingas att göra det under såstora umbäranden stärka marknadens ofrånkomliga inflytande kuloch såbetydande otrygghet. turlivet.

3 4 En betydelsefull och helt möjlig väg att i ett enda Kulturpolitiken måste del samhället sessom en av i slag förbättra förutsättningarna för konstnärerna i sin helhet. Exempelvis är den totala kommersiella Sverige att införa ett nytt inkomstslag för verk- förslumning drabbat Stockholms innerstad vore som samhet som är knuten till den direkt konstnärliga under det tiotalet år uttryck för samhälsenaste ett verksamheten och möjlighet för konstnärer lets uppgivenhet inför möjligheten skapa ge att att en slippa eller kvitta bort sociala kostnader och arbets- levande kulturmiljö. Kulturens och konstens närva-

givaravgifter de inkomster kommer från i det dagliga vardagslivet tillgång för hela som roy- ro är en alty, konstförsäljning, bibliotekslån, utställningser- samhället. I samhälle där konstnärerna fundaett så sättning etc. En rad vinster, blott rent ekonomiska mentalt missgynnas i skattetekniskt och trygghetsför de berörda konstnärerna, skulle härmed åstad- politiskt hänseendeär det inte obegripligt konstatt kommas, beroende hur utformar systemet. närerna inte kan etablera sin verksamhet den man på Till vinsterna kan räknas: hyresmarknad för kontors och affärslokaler som är Stödet till konstnärerna skulle fördelas rättvist helt marknadsinriktad. Konstnärernas närvaro i varoch möjlighet för konstnärskap att finna sin dagsmiljön är tillgång för hela samhället. Många ge egen en bärkraft. kommuner har de kulturpolitiska målen givit upp Det stöd som kulturpolitiken i övrigt sig in etablera konstnärerna i stadsmiljön. Exempelvis gav att på skulle kunna koncentrera sig på att har i Stockholm kommunen närmast helt givit vara mer upp

I64 Niklas Rådström

satsningen på att etablera konsthantverksstråk längs röra sig fritt. Kulturen är den infrastriktur där tan- Österlånggatan och Hornsgatspuckeln. De kar färdas. Det är också tankar som Ltvecklar före-

som om några år kommer för att besöka Stockholm tag, omsorgssystem och människor. E1miniminivå

som europeisk kulturhuvudstad kommer vilset att leta för samhällets ansvar gentemot konster måste skydefter kulturens närvaro utanför de stora institutio das lagstiftning. Exempelvis l:1ÖVSomgåen-

genom

Någon form hyreslättnader för yrkesverk- de en bibliotekslag. nerna. av samt arbetande konstnärer är härvidlag allmänt Från renodlat marknadsliberalt hål hörs då och

av samhällsvärde. Detta bör inrättas för såväl konstnä- då gnäll över att kulturen är beroendeav samhället

musiker och författare och inte ett nyckfullt Till del är det sant och det är någt som måste rer, en sätt begränsas kommunhemhörigheter. sant. Men långt viktigare är att samhället är

av vara

beroende kulturen. Historien har gång gång

av 5 klart visat att kulturen ofta kan överlevautan

sam- Ett samhälle är beroende att och tjänster hällsstöd, till och med överleva trots samhällets

av varor kan röra sig såfritt möjligt. Det är därför vi byg- repressiva motstånd. Men historien har lika ofta

som

våra infrastrukturen Men ett samhälle vill visat att samhället inte kan överleva ttan kulturen. ger som bevara och utveckla demokratin och respekten för Det är något modern demokrati miste ge sig råd

en människovärdet är beroende att även tankar kan att erkänna och ta konsekvenserna av.

Presentationavförfattarna 165

Jean-Francois Battail, 1939,professor i skandi- johan Fornäs, 1952,är ungdomskulturforskare, navistik Sorbonne, Paris, gästforskare i Linköping docent i musikvetenskap samt högskolelektor i Tema teknik och social förändring Fd. professor medie- och kommunikationsvetenskap vid Institui Uppsala. Forskningsinriktning: idé- och lärdomshis- tionen för journalistik, medier och kommunikation toria med tonvikt Norden. Har gett ut ett flertal JMK, Stockholms universitet. Han har bl.a. forskat böcker och medverkat med artiklar i olika publika- musikrörelser och rockspelande, och leder det

om tioner. Ingår ledamot i flera lärda sällskap. stora forskningsprogrammet Ungdomskultur i

som

Sverige På JMK forskar och undervisar han Margareta Biörnstad, 1928,har varit verksam medier och populärkultur. Han har utgivit

även om inom Riksantikvarieämbetet och Statens historiska 14 böcker, 12skrivits tillsammans med andra.

varav

under än 40 år, 1987-93 riksantikvamuseer mer som rie. Hon har deltagit i ett flertal offentliga utred- Mats Gellerfelt, 1952,är författare, litteraturkriningar med anknytning till kulturmiljövård, musei- tiker och kulturjournalist, verksam vid Svenska verksamhet, samhällsplanering och byggande. Delar Dagbladet och lång rad tidskrifter, radio och

i en för närvarande sin tid mellan offentliga uppdrag, TV. Han har utgivit poesi och samt faktaböck-

prosa internationellt samarbete och eget skrivande. och medverkat i ett flertal antologier.

Eva Eriksson, 1941,undervisar i svensk arkitek- Janerik Gidlund, 1947,är professori offentlig turhistoria vid Stockholms universitet. Hon förvaltning vid Umeå universitet och ordförande i

var 197686 redaktör för tidskriften Arkitektur och har Stiftelsen Västerbottensmusiken vari ingår Norrlandssedan början 70-talet skrivit arkitekturkritik i och Umeå Symfoniorkester. Har publicerat

av operan Dagens Nyheter och andra håll. Gav 1991 ut bl.a.Den politiska konsertenIdentitet suueränitetoch

nya boken Den moderna stadensfödelse. demokrati den europeiskai integrationen1993 samt till-

med professor Abduhl Khakee Kultur-

sammans Carmilla Floyd, 1962, är redaktör för ungdoms- samverkan och regional identitet i Wiberg, Ulf red. tidningen Ocean, ut i samarbete med Sida Botnianätverket1993

som ges och har som syfte att nyansera bilden av tredje världen och motverka främlingsfientlighet och rasism i jörgen Hammarin, 1953,är utbildad folkhögsko Sverige.Tillsammans med Marita Lindqvist har hon lelärare med samhällsvetenskaplig inriktning och publicerat två böcker, Hårda bud handbok för arbetar sedan 1991vid Brunnsviks folkhögskola. Han

- GO-talister1987 och Kalla fakta de 100 konsti- har bakgrund inom ABF och hyresgäströrel-

- en a

sakerna i Sverige 1989. Sedan 1985 har hon Har publicerat skrifterna Välj folkbildningsvägaste sen. varit verksam frilansskribent och manusförfat- ABF 1992, Folkbildning i kvarteret tillsammans

som gen tare för dags och veckopress och TV. med Johnny Andersson, ABF HRF 1992, samt

debattartiklar i folkbildnings- och folkrörelsefrågor.

166 Presentationavförfattarna

Inge Jonsson, 1928,är professor litteraturveten-i huvudsakligen kulturarbete. Har medverkat i boken skap vid Stockholms universitet och sedan 1988uni- Å då Tidens förlag 1991 med debattarti-

nu samt versitetets rektor. Han har publicerat böcker klar i kulturpolitiska och pedagogiska frågor.

om bl.a. Emanuel Swedenborg och litteraturteorins historia. Bland aktuella uppdrag ingår att vara ordfö- Jill Onsér-Franzén, 1945, är fil.dr. i etnologi. rande i Samfundet De Nio och Riksbankens Presenterade 1992vid Göteborgs dok-

universitet en Jubileumsfond samt att Kungl. Vitterhets torsavhandling med titeln Kulturernas kamp. Har

vara Historie och Antikvitets Akademiens förflutet kultursekreterare i Mölndals kom-

preses. ett som

mun 1978-89och som chef för Konst- och aktivitets- Theodor Kallifatides, 1938,författare och skri- avdelningen vid Göteborgs Auktionsverk 1990-92. bent i olika tidningar och tidskrifter, bl.a. Moderna Arbetade parallellt lärare och fältforskare vid

som Tider och Göteborgs Posten, styrelsesuppleant i institutionen för Etnologi, Göteborgs universitet. År Sveriges Television styrelse, styrelseledamot i engagerad i flera tvärvetenskapliga forsknings-

nu Institutet för Framtidsstudier. projekt med inriktning kulturpolitiska fråge-

mot

ställningar. Hilda Lind, 1943, är utlandschef på Svenska Kyrkans Mission. Hon har tidigare arbetat teo Suzanne Osten, 1944.Studier i Lund, litteratur

som log och pedagog i Svenska kyrkan i församlings, och konsthistoria. Hon bildade den första fria

grupstifts- och riksarbete. Hon bl.a. huvudredaktör Fickteatern 1967. Är anställd vid Stockholms

var pen för Befrielsen Stora boken kristen tro 1993. stadsteater sedan 1975,för driva Unga Klara

- om att tea-

tern, med barnperspektivet. Hon har skrivit flera Pernilla Månsson, 1966,är programledare och svenska pjäser bl.a. JössesFlickor med M. Garpe redaktör vid SverigesTelevision i Växjö sedan 1992, och bamtragedin Medeas barn [med Lysander. tidigare sedan 85] programledare vid Radio Örebro. Hon har gjort spelfilmer, bl.a. Bröderna Mozart

sex Utbildad kulturvetare vid Högskolan i Örebro. 1986,och Tala, det mörkt 1993.

är

Sune Nordgren, 1948, sedan 1990 chef för Lars Persson, 1950, är legitimerad läkare och Malmö Konsthall. specialist i allmänmedicin, förenar

men sin naturve-

tenskapliga bakgrund med en bred konstnärlig verk- Linda Nygren-Eklöf, 1960,är utbildad folkhög- samhet. Han har gjort sig känd provokativ

som samskolelärare i främst samhällsvetenskapliga ämnen. hällskritiker och aktivist

men senareår mest som Sedan1985har hon arbetat vid Brunnsviks folkhög- idégivare, organisatör och företrädare för den nutida skola, där hon de första åren höll i teaterundervis- dansen och experimentella scenkonsten. Under ningen skolans amatörteaterlinje. Hon har innan många år har han arbetat producent för dans-

som Brunnsvik varit verksam inom arbetarrörelsen med Rubicon och Unga Atalante

gruppen scenen i

Presentationavförfattarna 167

Göteborg. Han har dessutom framträtt som performancekonstnär, skapat sceninstallationer och rörliga objekt, som bl.a. visats Konstmuseet i Göteborg.

Agneta Pleijel, 1940, är författare och sedan förra året professor i dramatik vid Dramatiska Institutet, Stockholm. Hon under 70talet kul-

var turredaktör Aftonbladet och i tidskriften Ord Bild. Har författat dramatik, och skrivit

poesi, prosa

för film och TV. Senastutgivna bok är romamanus nen Fungi 1993.

Niklas Rådström, 1953,är författare. Till hans senaste böcker kan räknas: Medan tiden tänker på annat, 1992,och Ängel bland skuggor, 1993.Har även skrivit dramatik och filmmanus. Krönikör i Mânadsjournalen.

Mikael Sterner, 1962,är producent vid Sveriges Television i Växjö, tidigare pressfotograf, bl.a. Expressen.

sammansättning Statens offentliga utredningar I994 Kulturutredningens

Ordförande Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.Fi. lngemarMundebo Kommunerna,landstingenochEuropa+ Bilagedel.C.

Mänsföreställningar kvinnorochchefsskap Ledamöter om VapenlagenochEG.Ju. CharlotteBranting Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. KiaEricson SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomiskkonsekvensana- ElisabethFleetwood lys.Fi. ThomasGinner EU,EESochmiljön.M. StinaGustavsson . Historisktvägval Följdernaför Sverigei utrikes-ochsäker- - - Åke Gustavsson respektive bli medlemi hetspolitiskthänseendeavatt bli, inte BertilNorbelie Europeiskaunionen.UD. ElisabethPersson framti- Förnyelseochkontinuitet omkonstochkultur i nyd - LailaStridJansson den.Ku. AlwaWennerlund kds

sakkunniga Systematisk förteckning

CatharinaBlom Landstingsförbundet Justitiedepartementet

GöranLannegren Kulturdepartementet VapenlagenochEG.4

Lyrevik Finansdepartementet Kriminalvårdochpsykiatri.5 Thomas

HansSand Kulturdepartementet

AntsViirman Svenskakommunförbundet Utrikesdepartementet Historisktvägval Följdernaför Sverigei utrikes-ochsäker- hetspolitiskthänseende attbli, respektiveintebli medlem Experter av i Europeiskaunionen.8 AndersEkman Folkbildningsförbundet

GöranLöfdahl Statenskulturråd Socialdepartementet AgnetaSpetz Arbetsmarknadsdepartementet Mänsföreställningar kvinnorochchefsskap.3 om

sekretariat Finansdepartementet

Johansson Huvudsekreterare Ändradansvarsfördelningförden statligastatistiken.l Hans - - Jan-ErikBillinger Sekreterare SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk

ChristerBogefeldt Sekreterare konsekvensanalys.6

MargaretaCronholm Sekreterare

MonicaBerglund Assistent Kulturdepartementet

Förnyelseochkontinuitet omkonstochkultur i framtiden.9

Civildepartementet Kommunerna,LandstingenochEuropa+ Bilagedel.2

Miljö-ochnamrresursdepartementet

EU,EESochmiljön.7

Vilka krav och utmaninngar kommer kulturpolitikeen att möta under 90-talet ooch längre sikt Det är en aav huvudfrågorna som deen statliga kulturutredningen l nu arbetar med.

l denna skrift presennterar 20 kulturpersoner sin :syn kulturens framtida roll.l. Upp-

lyfter fram rad l satserna em olika infallsvinklar kcons-

i ten, kulturen och kultuurpoli- l tiken, utmanar gängse l

ssynsätt och pekar behoovet l

förnyelse och kontinuititet.

Förhoppningen är attt uppsatsema kommer aatt inspirera till en bred ooch vital kulturpolitisk debaatt som kommer att vara aav stor betydelse i utarbetandet av kulturpoblitikens framtida inriktningg.

ISBN9 l -38-I3546-9 ISSN037S-250X

IEEE l

POSTADRESS:10647STOCKHODLM