Den brukade mångfalden D. 1betänkande.

Till statsrådet och chefen for

Jordbruksdepartementet

Den l l augusti l994 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Olsson, att tillsätta särskild utredare

en med uppgift att utreda frågan om jordbrukets tillgång på växtgenetiska resurser en landsstudie.

-

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen for Jordbruksdepartementet den 29 september 1994 fil.dr Stig Blixt särskild

som utredare.

Utredningen är, givetvis, i stor utsträckning subjektiv, byggande på utredarens 49-åriga erfarenhet inom växtförädling, växtforskning och bevarandearbete. Denna erfarenhet har nyttjats först och främst som en vägledning till var tillförlitliga uppgifter stått att hämta; det som är mest påfallande när man försöker utreda hur mycket vi vet är hur mycket som kommer fram om hur mycket vi inte vet. Detta trots att Sverige troligen är ett av de land vet mest och

som har bäst reda på just vad vi vet, inte minst mångfalden generellt

om och inom jord- och trädgårdsbruk.

Att utredningens förslag i så stor utsträckning går ut

mera forskning, mera upplysning, mera koordination skall därför inte tas negativt; potentialen för att göra bra bättre finns. Problemen kommer för dem som skall finna resurser, särskilt ekonomiska, att utföra de förslag som sållas fram goda.

som

Medvetandet om att mångfalden, speciellt inom jordbruks- och trädgårdsdrift, är värd att bevara har vuxit fram så småningom och fick sitt moderna uttryck i konventionen om biologisk mångfald. Rom byggdes inte på en dag; likaväl som medvetandegörandet har tagit sin tid, likaväl må genomförandet av åtaganden under konventionen få ta sin tid. Det viktigaste för ett seriöst uppfyllande av konventionens anda är inte de snabba resultaten, den

snarare

målmedvetna Viktigt är också att inte lägga allt

processen. reservatslinjen, utan framför allt slå vakt om mångfalden i den allmänna driften, och verka för åstadkommandet av ett långsiktigt bärkraftigtjord- och trädgårdsbruk i kretsloppsfunktion. l den andan bör utredningen ses, som en del av uppfyllandet av åtaganden under konventionen om biologisk mångfald.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Den brukade mångfalden.

Stockholm i september 1995

Stig Blixt

Innehåll

l Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Utredningen 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.1 Bakgrund 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.2 Det aktuella läget 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Artsammansättning 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.2¶Sortsammansättning 32

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.3¶Växtslagsgrupper 34

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 Odlingens omfattning 36 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Arternas ekonomiska betydelse 37 . . . . . . . . . . 2.2.6 Arternas genetiska släktskap 38 . . . . . . . . . . . . 2.2.7 Arternas geografiska utbredning 39 . . . . . . . . . 2.2.8 Risker för genetisk utarmning 40 . . . . . . . . . .

2.3 Bevarande och nyttjande 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Aktiviteter för bevarande i Sverige, situ ex och situ 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Det svenska engagemanget internationellt 57 . . 2.3.3 Forskningen området 58 . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4. Trender i växttörädlingen, privata växt-

forädlingsföretag och vetenskapliga institu-

tioner 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Sveriges arbete i tredje världen med

bevarande och utnyttjande genetiska av

resurser 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.6 Behovet utländska genetiska av resurser, lång och kort sikt 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.7 Tillgängligheten av de olika genpoolerna 66 . . .

2.4 Kompetensfrågor 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.4.1 Behovet av kompetens hos berörda myndig-

heter 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Förslag till åtgärder 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tabeller

Tabell 1 Arter, är vildväxande i Sverige 79

som

. . . . . . . . . Tabell 1b Odlade släkten av landskaps- och prydnadsvâixter

med 10 eller fler sorter innehållande arter. som är

vildväxande indigena i Sverige 119

. . . . . . . . . . Tabell 2 Arter, som inte är vildväxande i Sverige 121

. . . 4 . Tabell 3 Övriga utländska ;arter 173

. . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 4 Kollektioner 203

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 5 Artsammansättning i Sverige 219

. . . . . . . . . . . . . Tabell 6 Antal arter i olika användningsgrupper 220

. . . . . . Tabell 7 Den nordiska genpoolen av större grödor 221

. . . . Tabell 8 Plomberat utsäde 1992-1993 i viktigare

ton av

vallväxter 223

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 9 Växtodlingens omfattning 1988 och 1993 224

. . . . Tabell 10 Huvudsakliga jordbruksinässigt odlade fodoämnes-

grödor, i tusentals ha 224

. . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 11 Huvudsakliga jordbruksmässigt odlade övriga

grödor 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 12 Omfattningen odlingen frilands-, växthus-

av av

och bänkträdgårdsväxter, hektar 225

. . . . . . . . . . . Tabell 13 Huvudsakliga frilandsgrönsaker 226

. . . . . . . . . . . Tabell 14 Huvudsakliga växthusgrönsaker 226

. . . . . . . . . . . Tabell 15 Huvudsakliga frukt och bär odlade kommersiellt 227

Tabell 16 Övriga arter, prydnad, landskap, industri, etc. 227

Tabell 17 Fördelning arterna i tabell 1 hot- och växt-

av

slagskategorier 228

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 18 Jämförelse mellan ArtDatabankens och utred-

ningens data rörande hotkategorier 229

. . . . . . . . .

Sammanfattning

Förslag till åtgärder

Behovet svensk strategi för bevarande

av en och långsiktigt

bärkraftigt utnyttjande biodiversiteten i allmänhet och av agrobiodiversiteten i synnerhet, med särskild hänsyn till genetiska resurser, är uppenbart och sådan strategi förväntas i Aktionsen planen som är under utarbetande, behandlande bl.a. nedanstående områden.

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter och institutioner iSverige, på bevarande- såväl på utnyttjandesidan. Riktmärket som bör vara utvecklandet ett långsiktigt bärkraftigt jordbruk

av i kretslopps-

funktion.

Naturvårdsverket tar även i fortsättningen för bevarandet ansvar av den allmänna biodiversiteten även inom

jordbruksbygd

medan Jordbruksverket tar huvudansvaret för bevarandet av agrobiodiversiteten inom det bedrivna trädgårds- och jordbruket;

On-farm conservation organiseras för den framtiden - närmaste i Sverige museiverksamheten; genom

Agrobiodiversitetsmässig "Mandatartlista" för Sverige tas fram, en parallell till ArtDatabankens "Rödlista";

I parallellitet med ArtDatabanken organiseras

avdelningen för

information om domesticerade arter vid Centrum for Biologisk Mångfald av Jordbruksverket och SLU gemensamt samt förlägges till Alnarp;

8 Sammanfattning

Direkt Jordbruksverket bör ligga ansvaret för utfardande av

regler och att tillse att dessa regler efterföljs vad gäller

restriktioner i införsel av främmande organismer som kan

påverka jord- och trädgårdsbruket direkt eller indirekt;

Pâ Jordbruksdepartementet eller annat relevant organ bör

läggas ansvaret för att i relevant EU-organ tillse att EU:s gräns-

övervakning och interna kontroll exportörer av växtmaterial

av fungerar tillfredsställande och att avgivna deklarationer och/eller sundhetscertifikat är med verkligheten överensstämmande.

Skapandet vid acceptans för de åtgärder som behövs för att

av en åstadkomma långsiktigt hållbar utveckling och ett långsiktigt

en bärbart jord- och trädgårdsbruk i kretsloppsfunktion, i synnerhet planer och för hur acceptans skapas inom jord- och

program trädgårdsnäring; samt inom den kommunala driften för de åtgärder

rekommenderas i Agenda 21. som

Resurser for acceptansskapande hos jordbrukare och trädgårdsodlare inom sektorn bevarande och utnyttjande av agrobiodiversitet bygges Jordbruksverket.

upp

Skapandet tillgång till nödvändig kompetens inom landet,

av kvalitativt och kvantitativt, stöd till relevant forskning, för

genom genomförande och nedanstående nödvändiga insatser.

av ovan-

Jordbruksverket bygger särskild kompetens rörande bio-

upp

diversitetsbevarande i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande

i synnerhet;

Nationella tjänster for uppföljningen av CBD inom agrobio-

diversitetssektorn inrättas;

Centrum för Biologisk Mångfald bygges ut så att kapacitet

finnes för att utföra påförda uppgifter;

Sammanfattning 9

Tjänsterna vid NGB begränsas i framtiden vad gäller antalet kontraktsperioder. I dagsläget tas specialkunskapen hos personal utbildad inom NGB i bevarande och utnyttjande av agrobiodiversitet till vara inom andra institutioner efter avslutad tjänst vid NGB;

Biodiversitetsbevarandet i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarandet i synnerhet införes som begrepp i undervisningen på alla nivåer och i alla sammanhang;

Undervisning i biodiversitetsbevarande i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande i synnerhet bygges ut;

Särskilda program för utbildning i biodiversitetsfrågor i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande och utnyttjande i synnerhet for kommuner och lantbruks- och trädgårdsorganisationer framtages och genomföres;

Särskild satsning göres att införa biodiversitetsfrågor i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande och utnyttjande i synnerhet i kommunernas Agenda 21-arbete;

Satsning göres utbildning i taxonomi närmast floristik, genetik och växtforädling, för Sverige såväl som för användande i utbildnings- och träningsprogram i tredje världen;

Forskning och upplysningsverksamhet bedrivs av universitet och andra relevanta organisationer rörande de direkta och indirekta effekterna införda organismer befaras kunna naturaliseras

av som i Sverige;

Forskning bedrivs för att få klart huruvida målsättningen att bevara den biologiska mångfalden verkligen utgör en gräns för produktionsmålen inom de areella näringarna och i så fall var den gränsen ligger;

10 Sammanfattning

Frågan restaurering förstörda eller starkt störda ekosystem

om av och den därmed sammanhängande frågan om utrotade arter skall återinföras utreds; En vetenskapligt grundad definition uthålligt nyttjande av

av biologisk mångfald i kretsloppsfunktion tas fram;

Forskning rörande alternativa grödor, särskilt energigrödor, intensiñeras;

Forskning rörande genetisk diversitet, vilken är väsentlig både för och in situ bevarande;

ex-

Forskning rörande den svenska genpoolen och bioteknikens framtida roll inom förädlingen intensifieras;

Svensk medverkan i internationella forskningsprojekt avseende arternas globala utbredning och de globala riskerna för genetisk utarmning prioriteras högt.

fråga hållningen gentemot andra länder vad gäller tillgång till

om

och genetiska bör Sverige liksom förut verka genresurser resurser för största möjliga öppenhet och fri tillgänglighet.

Sverige stöder agrobiodiversiteten i alla internationella fora; Sverige verkar för att FAO:s reviderade Undertaking blir ett

protokoll under CBD;

Sverige bör verka för att prydnadsväxter, medicinalväxter och andra växtslagsgrupper blir Omhändertagna, antingen av kommissionen for genetiska resurser inom FAO eller av annat organ under CBD;

Samarbetet med närområdena i Europa, framför allt Baltikum och Ryssland, prioriteras högt; i Ryssland rekommenderas en

massiv svensk insats för modernisering enligt en av systemet NGB:s modell.

Vad gäller överföring ekonomiska till u-länder, av resurser med eller utan hänvisning till F Rights armers bör Sverige verka för att ett förutsägbart multilateralt system införes.

Förhållandet till u-länder baseras erkända internationella organisationer såsom FAO, CGIAR-systemet och CBD, och det strävas efter kontinuitet inom representationen i dessa fora.

En samfälld strategi för överföring kunskap och teknik till tredje av världen; här torde det vikt får för vara av ätt man fram en strategi såväl bevarande långsiktigt nyttjande, bevarande,

som omfattande

förädling, fröproduktion, fökontroll, jordbruksproduktion,

så att vinsterna av bevarandet genetiska kan realiseras av resurser inom vederbörande land.

Inom ramen för överförande kunskap och teknik till land i av tredje världen inom området bevarande och utnyttjande av agrobiodiversitet utbildning i grundläggande taxonomi, dvs ges artkännedom, anpassad till landet i fråga.

Sist men icke minst, ökad investering i bevarandet och en utnyttjande av genetiska och angränsande aktiviteter inom resurser Sverige samt insiktsfull prioritering och åtgärder så en av arter att ovanstående åtgärdspaket har rimlig möjlighet genomföras. en att

Koordinerat av Centrum for Biologisk Mångfald uppbygges en nätverksorganisation och strategi utarbetas för de botaniska en trädgårdarnas roll i bevarandearbetet;

Sveriges sydliga centrum, t.ex. SLU Alnarp, Balsgård och Svalöv, NGB, Svalöf Weibull AB, Nestle, Hilleshög AB, förstärks och samarbetet med danska forskningscentra i Köpenhamn utvidgas.

12 Sammanfattning

Bakgrund

Världens förmåga att föda sin befolkning under nästa sekel kan i bästa fall bedömas osäker. Två saker tycks dock alla vara ense som om:

att bör sikta mot långsiktigt hållbar utveckling och endel - man en detta innebär att utveckla ett mera långsiktigt hållbart av jordbruk, och

att tillgången till genetiska är ett måste om detta skall - resurser kunna åstadkommas.

Med detta synsätt blir mångfalden inom jordbruks- och trädgårdssektorn, här kallad agrobiodiversiteten, särskild betydelse. av Konventionen Biologisk Mångfald CBD undertecknades i om Rio de Janeiro den 5 juni 1992 och trädde i kraft den 29 december 1993. De länder ratificerar CBD förbinder sig att genomföra som rad åtgärder för att bevara jordens biologiska mångfald, verka en för långsiktigt hållbar användning dess beståndsdelar och åstadav komma rättvis fördelning de vinster uppstår vid utnytten av som jandet dessa genetiska Inom biodiversiteten, mångav resurser. falden, intar genetiska dvs den levande mångfalden som resurser, direkt utnyttjas människan och kärnan i agrobiodiversiteten, en av särskild ställning; trots att den är fåtalig till artantalet är den av utomordentligt stor ekonomisk betydelse. Det torde ambition för Sverige att uppfylla de åtaganden vara en gjorts ratiñceringen CBD, däribland att utvecklas som genom av ett långsiktigt bärkraftig jordbruk i kretsloppsfunktion, mot mera vilket torde medföra ökad press utnyttjandet av genetiska en resurser.

Sammanfattning 13

Det aktuella läget

Artsanzmansättning Tabellerna l-6

l Sverige finnes eller hålles i samlingar användningsintresse för av agrobiodiversiteten något under l 600 arter. Till dessa kan läggas arter i de botaniska trädgårdarnas samlingar, vilka är här upptagna. Sverige har mycket lite genetiska de viktigaste resurser av fodo- och industriväxterna vildväxande inom landets gränser, likaledes relativt lite på prydnadssidan. Endast vad gäller grönfoderväxter och landskapsplantor kan Sverige i stort sett självvara försörjande. Sverige har en del att erbjuda andra länder vad gäller prydnadsväxter, samt vilda släktingar till livsmedels- och industriväxter, särskilt länder på nordliga breddgrader. Sveriges beroende av andra länder vad gäller nyinsamlade genetiska är således resurser stort. Emellertid finnes, företrädesvis i Nordiska Genbankens NGB ex situ lager, en forsvarlig mängd genetiska väl anpassat resurser av material inlagrade, vilket gör att beroendet är akut utan ett mera långsiktigt beroende.

Sortsammansättning Tabel lerna 8-14

För tillfället överväger svenska sorter, åtminstone for de viktigare jordbruks- och grönsaksgrödorna. Erfarenheter från de gångna 50 åren tyder dock på att inslaget utländskt material ökar även inom av dessa grödor. Vad gäller prydnadsväxter och landskapsplantor är dominansen av utländskt material klar.

Växtslagsgrupper Tabell 6

Ekonomiskt viktiga växtslagsgrupper for livsmedelsproduktion och

industriråvaror har få vildväxande genetiska inom landet. resurser Prydnads- och landskapsväxter har ingen formell övergripande organisation for bevarande inom landet, heller läke- och krydd-

14 Sammanfattning

mellan läke-, krydda prydnads- och landskapsväxter. Gränsen växter är också flytande. numera

Odlingens omfattning Tabellerna 1-2, 8-16

den odlade och utnyttjade arealen har försvunnit En stor del av sekel. Sedan andra världskrigets slut beräknas omkring under detta ha tagits bruk. För närvarande torde den

700 000 ha odlingsareal ur

arealen uppgå till 2,8 miljoner ha. Vallarealen är av odlade ca storleksordning den används för stråsäd, omkring samma som som ha. Den ledande jordbruksgrödan i dag är korn, följt

1,1 miljoner

och 300 000 till 420 000 ha. Övriga

av havre vete tillsammans

odlas i långt mindre omfattning, liksom socker-

födoämnesgrödor

och sälg 50 000 ha vardera eller därbetor, potatis, raps, ryps under. Grönsaksodlingen friland har även minskat starkt sedan andra frilandsgrödan är morot omkring 1 800 världskriget. Den största sallat, vitkål och spenat. Ännu starkare nedgång ha, följt av lök, vidkännas; för närvarande odlas 210 ha har växthusodlingen fått ca huvudsakligen sallat, tomat och gurka. grönsaker under glas, Även och bärodlingen har i stort minskat kraftigt. Idag är fruktäpple och jordgubbar, med tillsammans ca 5 200 de största arterna ha.

ekonomiska betydelse. Tabellerna 1-2, 8-16 Arternas

intäkten från odling avjordbruksgrödor i Sverige uppgår Den årliga kronor. Den genomsnittliga tillförseln av kväve

till ca 6 miljarder

leguminoser uppskattas till 200 miljoner. via odling av ca trädgårdsväxter uppgår för de fält-

Värdet av produktionen av

frukt, bär och snittblommor till 500 milodlade köksväxterna, ca produktionen morötter ca 20 %. joner kronor. Därav utgör av

Odlingen under glas inbringade 1,9 miljarder kronor, huvudca parten från krukväxter. Produktionsvärdet för plantskoleväxter uppgick till 150 miljoner kronor. Årsproduktionen av köksväxter, frukt och bär i fritidsodlingen uppskattas representera ett inköpsvärde 1,5 miljarder kronor. av ca Det samfällda värdet den direkta jordbruks- och trädgårdsav produktionen rör sig sålunda storleksordningen 10 miljarder om kronor, alla indirekta värden, estetiska, sociala,

rekreationsmässiga,

etc, oräknade.

Arternas genetiska släktskap Tabell 7

Oklarhet om vad den gentekniken kan göra for förädlingen och nya bristande kunskaper arternas genetiska släktskap i allmänhet och om de vilda släktingarnas korsbarhet med odlat material i synnerhet gör det i stort sett omöjligt att För närvarande komma med klara linjer i denna fråga. Omfattande forskning behövs. För vidare forskning och utredning kvarstår även storleksordningen Sveriges intresse av av att genetiska resurser släktingar till för Sverige viktiga grödoav arter bevaras utomlands; klart är blott att för de i Sverige viktiga arterna av alla växtslagsgrupper utom vallväxter, de flesta genetiska resurserna finns utomlands.

Arternas geograjiska utbredning Tabellerna 1-2, 5

De flesta viktigare odlade arterna, utom prydnadsväxter, har sitt

huvudsakliga utbredningsområde i Europa och västra delarna

av Asien. Inom dessa arter kan emellertid särskild anpassning till svenska klimatförhållanden förväntas finnas i svenskt artmaterial.

Sammanfattning

Risker för genetisk utarmning Tabell 17-18

landets genetiska betydelse för agrobio- 14 % av resurser av

finns på Sveriges Röda lista över hotade eller diversiteten upptagna

Så länge tillgången ekonomiska och

hänsynskrävande arter. som

första begränsande faktorer måste i första

personella resurser är

omfattas åtgärder inom alla sektorer inom hand dessa arter av

landet. Inom denna får så prioriteringar efter betydelse göras. grupp resurstillgången göres tillräcklig, kan så övriga arters I den mån

behov tillgodoses.

Bevarande och nyttjande

för bevarande i Sverige, situ och in situ Aktiviteter ex

i Sverige har aktiviteter i eller i anknytning Ett antal institutioner

framför allt Nordiska Gentill bevarande av genetiska resurser,

institutioner inom Sveriges lantbruksuniversitet. banken och olika

bevarandet genetiska är bristen på Genomgående i av resurser

investering i bevarandet och angränsande aktiviteter medel. En ökad

Denna ekonomiskt synnerligen viktiga är således högst motiverat.

biodiversiteten måste få rimliga medel att del av den allmänna

åtaganden under CBD skall kunna uppfyllas. arbeta, Sveriges om

växtgenetiska är mycket betydelsefull

Bevarandet av resurser en

biodiversiteten Sverige enligt CBD åtagit del den allmänna som av klart det inte finnes något nationellt sig bevara. Det synes ännu

for in- eller situ bevarande av växtgenetiska svenskt program ex speciellt samverkar med ingen svensk organisation som resurser,

bör bli uppgift för Centrum för Biologisk Mångfald.

NGB. Detta en

för närvarande två stora svagheter: brist medel, NGB lider av

och vissa andra arter från vilket stängt ute prydnadsväxter

anställningar, vilket förhindrar arbetsområdet, och tidsbegränsade

nödvändig kontinuitet i kompetens.

uppnående av

Balsgård, har varit och är stor betydelse för

Elitplantstationen, av

distributionen sjukdomsfritt material. av

SOU l 995288 Sammanfattning l 7

Det svenska engagemanget internationellt

Sverige har en viss tyngd och ett visst anseende internationellt, varför det svenska engagemanget internationellt vikt. Detta är av utövas vad gäller agrobiodiversitet i olika fora, först och men främst i CBD:s olika i FAO och i CGIAR systemet. organ, Riktningen här bör vara att ha FAO huvudorgan, vilket då som skulle betyda att FAO inom CBD:s organ fick ansvaret for de odlade arterna och deras vilda släktingar. Sverige bör verka för att FAO:s reviderade Undertaking blir ett protokoll under CBD. Dock är FAO:s mandat för närvarande begränsat till växtarter använda till föda ijordbrukssammanhang food and agriculture. I detta inräknas förvisso viktigare grönsaker, prydnadsväxter men ligger klart utom mandatet och även medicinalväxter ligger marginalen. Båda dessa kategorier är emellertid ekonomiskt av intresse för både och u-länder. Inför Kommissionens för genetiska resurser inom FAO planer på att utvidga sitt mandat att gälla även djur och skog bör Sverige verka för att dessa sektorer stärkes. Produktionsökningar inom jordbrukets födoämnessektor har två huvudkomponenter, odlingsteknik och sortanpassning. Växtförädlingen är beroende den fria rörligheten genetiska av av resurser, alltså bör Sverige även fortsättningsvis verka för fri rörlighet en av genetiska resurser. Balans mellan immaterialrättens berättigade restriktioner och en fri tillgänglighet måste eftersträvas. Farmers Rights som en parallell till växtförädlarrätten är en betydligt vagare rätt. En kompensation för syd-nord gående genetiska resurser behöver sådan att stater kan överblicka, för tre vara till fem år, hur mycket staten i fråga disponerar den fond ur som troligen bildas, samt budgetera efter detta, alltså må multinationella avtal eftersträvas. Inom Europa är Sverige medlem av det Europeiska Samarbetsprogrammet för Växtgenetiska Resurser ECP/GR och NGB har föreslagit medlemskap i arbetsgrupperna för Allium, Avena, Brassica, Korn, Vallväxter, Trindsäd och Prunus. Inom EU-programmet för växtgenetiska har föreslagits resurser deltagande i olika projekt, antingen från olika institutioner ensamma

18 Sammanfattning

med NGB. Sverige deltar här i åtta projekteller i samverkan

ansökningar.

NGB har sedan 1986 varit engagerad i ett 20- Sverige genom

uppbyggnad ett genbanksnätverk i

årigt projekt avseende av

African Development Coordination Conference.

SADCC Southern

i SADCC beslöt då att etablera ett nätverk De nio medlemsstaterna

sina växtgenetiska Sedan dess har för bevarande av resurser.

till SADC Southern African Development SADCC ombildats

två länder tillkommit, Namibia och Sydafrika. Community, samt

stödes samtliga fem nordiska biståndsorgan.

Detta projekt av

samarbete med de baltiska NGB har också nyligen startat ett

Estland, Lettland och Litauen, bevarande av växtländerna, om

anställt koordinator två år, och

genetiska NGB har en

resurser. vardera tillsatt sin koordinator. Det långde baltiska länderna har

lämpligt och effektivt system för siktiga målet är att organisera ett

inom de baltiska länderna för bevarande växtgenetiska resurser av

såväl frö- vegetativt förökade växter. som

Forskningen på området

bevarande växtgenetiska resurser inom Forskningen vad gäller av

inte ha fått fast koordination och CBD:s synes i dag ännu ram övervakning. Intresset för området är för central styrning och organ området i sig är relativt gammalt och politiskt nytt, även om

och intresserat sig sedan början av enskilda institutioner personer

1960-talet.

i dag flera institutioner, vilken forsk- Forskning pågår därför

grund avsaknaden central ning vilka områden är av av

koordination tämligen oöverskådligt; exempel ges.

lantsorter förekommer i praktisk Att i Sverige genomföra att

första kan undersökas om de odling torde vara svårt; som ett steg

museala organisationerna kan ta sig an problemet.

Trender i växtförädlingen, privata váxtförädlingsföretag och

vetenskapliga institutioner

Växtförädlingen, och till viss del även växtforskningen, i Sverige

har varit och är inriktad huvudsakligen produktion, dvs. lantbrukets och trädgårdsnäringens behov intäkter, det av som yttrar sig i valet av arter och sorter för odling valet samt av odlingsteknik. Tillsammans med de åtaganden Sverige gjort ratificegenom rande av CBD, särskilt vad gäller skapandet

av ett långsiktigt bär-

kraftigt jordbruk, är tiden för ett trendbrott.

mogen Växtförädlingen och växtforskningen inriktas då

sorter lämpade för detta långsiktiga bärkraftiga jord- och trädgårdsbruk. Förädling av jordbruks- och träd i Sverige domineras av två företag, Svalöf Weibull AB, ägt SLR, förädlar av som de flesta i Sverige odlade grödor, och Hilleshög AB, ägt av det multinationella företaget Sandoz Ltd, som i Sverige koncentrerar sitt förädlande till sockerbetor. Särskild förädling för processindustriens behov utföres av Nestlé-företag i Bjuv; dessa sorter kommer emellertid inte på den ut öppna marknaden.

Sveriges arbete i tredje världen med bevarande och utnyttjande av genetiska resurser

Sveriges arbete i tredje världen för bevarande av växtgenetiska resurser är idag delat på tre äldre och huvudområde: ett nytt

bidrag till FAO och medverkan i dess Kommission - för växtgenetiska resurser;

bidrag till CGIAR och detta till IPGRI och - genom övriga IARCinstitutioner;

direkta bidrag SIDA till SADC-projektet;

- genom

bidrag till och medverkan i CBD. -

20 Sammanfattning

bidrag inom jordbrukssektorn i land i tredje Av vikt är att Sveriges

kedjan jordbruksverksamheter, dvs.

världen utgår till hela av

och frökontroll ända till bevarande, förädling, fröproduktion

slutproduktionen.

på lång och kort sikt Behovet utländska genetiska resurser, av

har inte vildväxande

Sveriges betydelsefulla jordbruksgrödor

eller rättare sagt, alleller av populationer i landet. För nya gener,

därför helt beroende utlandet. I dessa arter, är Sverige av gener av blir Sverige på längre sikt än mer

händelse ett paradigmskifte

av kommande genetiska Detta underberoende utifrån resurser. av verkar för minsta möjliga hinder och stryker vikten att Sverige av vid insamling material från växtplatsen. minsta möjliga byråkrati av

land vildväxande populationer minskar Detta beroende av i annat

domesticerade inte förekommer vildväxande att flera arter genom hand beroende tillgången till någonstans. Här blir landet i första av

i andra länder. Detta understryker

genetiska resurser via genbanker i genbanker förblir lätt tillgängliga,

vikten att genetiska resurser av insamlats innan det insamlas efter såväl det material som som som

det att CBD trädde i kraft.

Sverige använda kulturväxter är dominansen Påfallande bland i

både rumsväxter och frilandsväxter.

av prydnadsväxter,

Tillgängligheten de olika genpoolerna

av

för intresse för Kunskapen den svenska genpoolen arter av om och trång bemärkelse är synnerligen frag-

agrobiodiversiteten i vid

intill obeñntlig. Över 500 arter i den mentarisk, i många fall näst

mindre användning världen över eller svenska floran är i större eller

genpool. En massiv

tillhör de domesticerade arternas gemensamma

torde behövas för att råda bot och uthållig forskningsinsats

gäller givetvis övriga världens länder. denna brist. Samma

Sammanfattning 21

Vad gäller tillgängligheten de olika genpoolerna kan två av huvudområden urskiljas:

tillgängligheten av material genetiska i form - av resurser av sortmaterial avsett för kommersiell odling och fritidsodling; samt

tillgängligheten genetiska i form samlingar - av resurser, av av material avsett för förädling och forskning, dvs. olika typer av genbanker.

Tillgängligheten av i kommersiell odling använt material bestäms i dag till stor del internationella fördrag, nationella lagar av samt marknaden. Tillgängligheten odlingsmaterial för den till antalet av större gruppen fritidsodlare bestäms till stor del vad finns av som tillgängligt genom olika fröfirmor. UPOV:s och EU:s regler, i stort sett är utformade för den som kommersiella odlingen, kan ha effekt på mångfalden en ogynnsam i fritidsodlingen, ofta indirekta effekter mångfalden genom av en begränsning sortmaterialet. Även användande icke-inhemska av av arter i större skala, exempelvis inom landskaps- och parkvården, kan ha ogynnsamma indirekta effekter mångfalden. Frågan om tillgängligheten material genetiska från av av resurser samlingar är för närvarande under diskussion. Enligt uttalande från regeringshåll från nordiska länder Danmark skall NGB:s samlingar även i framtiden vara öppet tillgängliga. Trots tillkomsten av NGB förekommer viss del material en fortfarande i enskilda samlingar på universitet och andra institutioner. Särskilt gäller detta material fortfarande under forskning. En systematisk överblick denna typ material saknas idag. av av

22 Sammanfattning

Kompetensfrågor

Behovet kompetens hos berörda ;Myndigheter av

För att fullfölja CBD:s intentioner, att bevarandet och uthålligt utnyttja biodiversiteten, är en av förutsättningarna en nära samverkan mellan olika myndigheter och institutioner i landet. Kraven samråd tidigt stadium i planering ökar, ett samråd där biodiversitetskompetens krävs, framför allt biologisk men även juridisk. Detta ställer krav på utbildning och införande av nya tjänster. Vad gäller agrobiodiversiteten har jordbruket två huvudeffekter, positiv, att bevara det öppna landskapet och ge utrymme en genom för ett större artantal och ett större antal ekosystem, och en negativ, långt driven uniformisering av såväl brukningsmetoder genom en sortanvändning. Jordbruket självt är alltså en av de stora som faktorerna påverkar bevarande biodiversitet i allmänhet, och som av

den mest betydelsefulla vad gäller agrobiodiversiteten.

Därför torde Jordbruksverket den myndighet som ligger vara närmast till att bära huvudansvaret för bevarandet av agrobiodiversiteten inom det bedrivna trädgårds- och jordbruket. Vad gäller bevarandet den allmänna biodiversiteten har den hittills hanterats av Naturvårdsverket, och det torde lämpligt att så sker även i av vara fortsättningen. Den grundläggande undervisningen i genetik, bioteknologi och växtförädling behövlig för ökning kompetensgraden är väl en av utbyggt och tillgodosett i Sverige. Specifika kurser rörande bevarande växtgenetiska för närvarande endast till av resurser ges studenter inom SADC-projektet Afrika NGB, i samverkan med av Institutionen för Växtförädling, SLU i Svalöv. SLU torde utan svårighet kunna anordna nödvändig utbildning området alla nivåer, såväl för utländska för svenska studenter, då grundsom förutsättningarna finnes. För överförande kunskap och teknik till land i tredje världen av taxonomisk och genetisk kompetens begränsad, såväl i synes vara Sverige som i tredje världen.

2¶Utredningen

2.1¶Bakgrund

Världens förmåga att föda sin befolkning under nästa sekel kan i bästa fall bedömas som osäker. Två saker tycks dock alla vara ense om: att man bör utveckla ett mera långsiktigt hållbart jordbruk och att tillgången till genetiska är ett måste detta skall resurser om kunna åstadkommas. Konventionen om Biologisk Mångfald CBD undertecknades i Rio de Janeiro den 5 juni 1992 och trädde i kraft den 29 december 1993. De länder som ratificerar CBD förbinder sig genomföra att en rad åtgärder för att bevara jordens biologiska mångfald, verka för långsiktigt hållbar användning dess beståndsdelar häribland av genetiska och åstadkomma rättvis fördelning de

resurser en av

vinster uppstår vid utnyttjandet dessa genetiska som av resurser.

CBDs definition genetiska av resurser:

"Genetiska genetiskt material eller resurser: av faktiskt potentiellt värde."

l sitt förslag till ny "Undertaking genetic resources" definierar on FAO genetiska på följande sätt: resurser

"Article 2 Definitions and Scope -

2.1¶In this Undertaking:

a :plant genetic resources the reproductive vegetative means or propagating material of the following categories plants."

of

24 Utredningen

cultivated varieties cultivars in current and newly

use

developed varieties:

obsolete cultivars;

iii. primitive cultivars landraces;

iv. wild and weed species, near relatives of cultivated varie-

ties;

special genetic stocks including elite and current bree-

v.

ders lines ana mutants,"

Faktiskt värde tillmätes i denna utredning alla arter för närvarande i bruk, dvs. odlas eller används; tecken odling eller

som som användning räknas att arten försäljes öppet, dvs. annonseras i katalog eller jämförbart.

Potentiellt värde tillmätes här alla arter har varit i bruk

som odlats eller använts eller andra skäl kan beräknas ha värde

- som av for framtida odling eller användning.

Det centrala och starkast uttryckta åtagandet från nationen ligger i CBD:s artikel I 6 uttalas att nationen skall utveckla nationella

a

strategier, planer och program för bevarande och långsiktigt bärkraftig användning biologisk diversitet. I 6 b Följer så plikten

av att integrera bevarandet och den långsiktigt bärkraftiga användningen i relevanta sektoriella och tvärsektoriella planer, program och strategier. Av särskild betydelse torde här vara CBD:s användning ordet skall, i motsats till exempelvis i artiklarna 10,

av 11 och 14, vari säges att åtagandena utföres så vitt möjligt och lämpligt.

I sin proposition Strategi för biologisk mångfald anger regeringen tre nivåer för insatser:

Utredningen 25

Vardagslandskapet: Hänsyn vid mark- och vattenutnyttjande och anpassning av brukningsntetodcr grundläggande och långsiktigt viktig nivå.

LJ Områden med högre naturvärden: Särskilda insatser behövs för att bevara arter och upprätthålla ekosystemens funktioner och processer.

b Särskilt värdefulla områden: omfattar naturtyper och arter som på grund av sin känslighet endast tål liten eller ingen mänsklig påverkan eller är beroende av visst brukande hävd för att kunna fonleva.

l Kommittédirektiven till denna utredning följande anges sammanfattning av uppdraget:

"En särskild utredare skall svensk landsstudie bl. göra en som a. redovisar vilka kulturväxter finns i landet och vilka som åtgärder behävsför att säkra bred genetisk variation hos som en dem, deras vilda släktingar och andra växter potentiellt av värde."

Kommittédirektiven vidare att behovet särskild anger av en utredning om agrobiodiversiteten bygger dess betydelse for svensk växtodling samt behovet djupgående kunskap denna av om speciella diversitet inför diskussioner med FAO och partskonferensen under CBD de närmaste åren. Följaktligen ligger utredningens tyngdpunkt i insatsnivå 1 enligt regeringens mångfaldsproposition. Det torde vara en nödvändig ambition för Sverige att utvecklas mot ett mera långsiktigt bärkraftig jordbruk i kretsloppsfunktion, vilket torde medföra en ökad utnyttjandet genkällor for press av exempelvis bättre energiutnyttjande, resistens mot sjukdomar och andra stressfaktorer såväl kvalitet. som

26 Utredningen

l "Vår uppgift efter Rio" framställs i lll. Den biologiska mångfaldens "ideologi" principiella ställningstaganden att:

-

"l. Bevarande av biologisk mångfald och dess utnyttjande är

en

grundförutsättning för långsiktigt hållbar utveckling;

en

Den biologiska mångfalden skall bevaras i alla områden

oberoende graden mänsklig påverkan;

av av

Målsättningen all bevara den biologiska mångfalden

zilgör en

gräns för produktionsw:ålen inom de cireellci nciringarnci,

ex.

jordbruk, srkogsbrzik, fiske ocli rennfiring; Den biologiska mångfalden omfattar både vilda och domesticerade arter kursiverat här;..."

Att få klart huruvida målsättningen att bevara den biologiska mångfalden verkligen utgör en gräns för produktionsmålen inom de areella näringarna och i så fall den gränsen ligger torde ett

var vara av de forskningsmål som har hög prioritet. I aktionsprogrammet i Miljö 93 från Naturvårdsverket konstateras rörande användning

av mark och vatten, att "för att förhindra fortsatta förluster bio-

av logisk mångfald och bevara variationsrika kultur- och naturlandskap krävs i första hand en ökad användning miljöanpassade

av mer metoder ijord- och skogsbruket". l arbetet med att ta fram dessa metoder och få dessa så allmänt använda att de får genomslagskraft, torde tillgången till lämpliga genresurser för svensk växtförädling vara en viktig förutsättning. Detta synes inte beaktat i åtgärdsprogrammet förjordbruket, heller i åtgärdsprogrammen för naturvården. Man behandlar markresursen och genetiskt modifierade organismer men inte genetiska sådana.

resurser som

I Jordbruksverkets underlag, Jordbruk och Miljö, är genetisk variation berört, och kvalitetsmålen angående odlade växter sägs vara att "Den genetiska variationen i odlade sorter nordiskt

av ursprung finns bevarat i utsträckning i början 1990-

samma som av talet". Man hänvisar till Nordiska Genbanken, där frö förädlade

av sorter, äldre lantsorter och vilda populationer av kulturväxter finns bevarat. Närmare synes inte frågan vara behandlad.

Utredningen 27

Inför FAO:s konferens 1996 växtgenetiska har från

om resurser svensk sida framhållits att förberedelserna bör ske inom varje enskilt land i form av Iandsstudier. De kommer att utgöra

en utvidgning och fördjupning av de landsstudier som utförts inom ramen för åtaganden inom CBD som beslutades i Rio.

Vad gäller bevarande av genetiska resurser kan två huvudlinjer urskiljas: den ena innebär bevarande drift och bruk och på

ur annan plats, dvs. ex situ, den andra bevarande genom bruk i driften plats, dvs. i jord- eller trädgårdsbruk, in situ enligt CBD:s definition.

Ansvaret för ex situ bevarandet har de nordiska länderna

av gemensamt ålagts Nordiska Genbanken NGB. De växtslag NGB med existerande resurser har kunnat bearbeta omfattar för närvarande dock inte prydnadsväxter eller andra övervägande

växter av estetiskt värde, det ekonomiska värdet i många fall kan

även om vara högt.

Rörande in situ råder inte samma klara läge. Vad gäller sedan länge domesticerade arter, såsom vete, korn, betor etc., antas in situ bevarandet internationellt ske i huvudsak genom att bönder fortsatt brukar lantsorter, så kallad on-farm-conservation. Detta kan inte ske i Sverige, av två skäl, dels är våra jordbrukare knappast villiga, heller har de juridisk rätt att bruka lantsorter, dels har Sverige mycket få lantsorter kvar. Dessa gick i stolt sett förlorade i seklets början, genom att insikten värdet att bevara dessa

om av genresurser inte fanns, en depression under trettiotalet och ett påföljande världskrig.

Orsakerna till lantsorternas försvinnande ur odling är många, varav införandet av ny jordbruksteknik och den därmed följande ändringen av odlingslandskapet kanske är den viktigaste. Detta har emellertid ingående behandlats i Landstudien och kommer därför inte att beröras nedan.

Likaledes utanför denna utredning ligger bevarandet kultur-

av landskapets samlade natur- och kulturvärden, för vilka särskilda bevarandeprogram uppgjorts. Sedan 1986 har det i Sverige funnits

särskilda medel för att köpa bevarandetjänster i odlingslandskapet.

28 Utredningen

2.2¶Det aktuella läget

En detaljerad uppfattning om det aktuella läget fordrar

en granskning av agrobiodiversiteten art för art. En motsvarighet till ArtDatabankens artlistor saknas för närvarande för jordbruks- och trädgårdsväxter. Den första åtgärden har därför varit att ta fram liknande listor över i Sverige indigena och exogena använda arter samt där kunskapen funnits, vissa vilda släktingar till de indigena arterna. Dessa utgöra tabellerna l-

Vad gäller i utredningen använda definitioner och förkortningar hänvisas till bilaga Vad gäller kulturväxter avses alla arter som odlas med viss tidsmässig konstans i landet, oberoende av ursprungsland. Begränsningen med viss tidsmässig konstans är införd eftersom annars antalet prydnadsväxter skulle bli synnerligen högt, samtidigt som artsammansättningen inom denna grupp skiftar snabbt.

Kulturväxternas vilda släktingar omfattar den indigena släktskapskrets med en potentiell användning inom förädlingen av arten i fråga, antingen den är inhemsk i landet eller inte. Denna grupp bör emellertid i ett senare skede utvidgas till att även innefatta vilda släktingar utländsk grund exogena arter särskilt intresse för

av Sverige, exempelvis vilda kornarter, tomatsläktingar, m.m.

Bred variation betyder för användning och/eller förädling i w en

eller mot en långsiktigt bärkraftig odling tillräcklig variation

som finns tillgängligt representerad, dvs. i första hand ex situ

bevarad i genbank, i andra hand in situ bevarad i livskraftiga

populationer; bevarandet av en tillräcklig variation för att arten

i fråga skall överleva i naturen, dvs. utom odlingsmark, berörs

här.

Undersökta parametrar är följande:

Växtgrupper, enligt direktiven, dock med särskilt angivande av -

foderväxter;

Genpoolens geografiska utbredning, dvs. artens förekomst som -

vildväxande;

Utredningen 29

Användning, varvid särskilt anges om användning/odling före- -

kommer i Sverige; l förekommande fall odlingens omfattning i Sverige;

-

Antal sorter som utbjöds till försäljning 1994; -

Uppskattning av artens ekonomiska betydelse i Sverige; -

Uppskattning risken för genetisk utarmning i Sverige; - av

l förekommande fall den föreslagna bevarandeformen inom -

NGB:s ansvarsområde;

I förekommande fall om arten är beaktad eller bearbetad av -

någon av NGB:s 7 arbetsgrupper; samt övriga särskilda kommentarer.

-

En uppskattning risken för genetisk utarmning i övriga världen

av har inte kunnat göras grund av att World Conservation Monitoring Centre tyvärr inte kunnat publicera sina data.

2.2.1¶Artsammansättning

Detaljresultaten inventeringen redovisas i tabellform, i tabellerna

av

arter, som är vildväxande i Sverige, arter, som inte är vildväxande i Sverige, men har en viss spridning, dvs. försäljning,

övriga utländska arter, samt kollektioner. I tabellerna 5 och 6 sammanfattas resultaten tabellerna 1 och Tabell l omfattar

av både arter odlas i Sverige och sådana som inte odlas i Sverige

som men odlas annat håll i världen, samt, i den mån uppgifter stått att få, vilda släktingar kan tänkas ingå i genpoolen.

som

Sveriges flora kärlväxter upptar 1 941 arter, sedan gammalt

av indigena i landet. 501 arter har mer eller mindre nyligen inkommit men kan nu räknas som bofasta i landet. 2 260 arter kan räknas

tillfälliga eller adventiva. Som gamla räknas arter som varit som representerade i landet före år 1700 och som bofasta arter som antingen visat kraftig vegetativ spridningsfönnåga eller överlevt mer än 10 generationer i landet. Allt enligt den ännu inte utkomna Flora Nordica. Av ca 2 000 arter har en fjärdedel, eller 514 taxa, upptagits i tabell För enkelhetens skull betraktas i det följande

30 Utredningen

alla taxa som arter. 59 % 305 dessa odlas. förädlas eller

av används i Sverige, varav huvuddelen utgöres landskapsplantor

av 25 %, prydnadsväxter 22 °o eller fodcrväxter l6 %. Inte mindre än 29 % odlas eller förädlas emellertid i annat land. Ca lO % av de i tabell l upptagna arterna är således den del

av genpoolen som kan kallas vilda släktingar. del grund

en som av bristande kunskap säkert är underskattad.

Samtidigt användes inom svenskjordbruks- och trädgårdsodling 730 arter som växer vilt i Sverige i större omfattning, såväl kommersiellt som i fritidsodlingen. lnkluderas även arter

som huvudsakligen ingår i fritidsodliitgen, i huvudsak prydnads- och landskapsplantor, kommer man upp i ca l 200 arter. Man

uppskattar att totalt ca 000 arter idag odlas i svenska trädgårdar, varav ca 3000 är vanligt förekommande.

l de större samlingar som här redovisas tabell 4 återfinnes ytterligare nära 400 arter, alla direkt eller indirekt intresse för

av forskning och/eller förädling. Till detta kommer ett okänt,

men troligen stort, antal arter som hålles av olika botaniska trädgårdar.

Av de 730 utländska arter som används i större omfattning utgörs ca hälften 53 % av arter som används helt eller bland annat som prydnadsväxter. Emellertid faller de huvudsakliga och ekonomiskt viktigaste jordbruksgrödorna, exempelvis vete, korn, havre, potatis, raps, etc., såväl som de viktigaste trädgårdsgrödorna, exempelvis tomat, gurka, äpplen, päron, etc., inom denna De

grupp. utgör ingen större kvantitativ grupp, sammantaget ca 20 % av artantalet, men ekonomiskt, kulturellt, socialt och politiskt kan dess betydelse knappast överdrivas. Socialt och kulturellt har även prydnads- och landskapsplantorna en icke obetydlig roll att spela och dess ekonomiska betydelse är icke ringa.

Vad gäller speciellt vallväxter är samtliga viktigare arter indigena i Sverige.

Stråsädesproduktionen kommer helt från de fyra i odling sedan relativt länge förekommande arterna korn, vete, råg och havre, samt den nyare, artificiellt framställda arten rågvete Trizicale.

Utredningen 31

En detalj som bör nämnas i fråga om artsammansättningen i våra hag-, betes- och slåttermarker är pollinatörerna, i synnerhet det odlade biet. Tillgången på pollinatörer torde vara en faktor be-

som stämmer artsammansättningen i denna typ av marker, och biodlingen har genom tiderna bidragit till bevarandet floran i olika

av odlingssystem.

En annan detalj som kan ha betydelse i fråga artsam-

om mansättningen i landet är problem relaterade till införsel icke-

av inhemska arter. Införsel av främmande växtarter är mindre troligt att skapa problem i jord- och trädgårdsbruk, införsel andra, bl.a.

av sjukdomsalstrande organismer, kan däremot skapa stora sådana.

För att möta denna kategori av påverkan bör man utarbeta en strategi för preventiva åtgärder. När väl en ny art kommit och blivit etablerad i landet blir alla åtgärder antingen tämligen fruktlösa eller kostsamma. I utarbetande av en sådan strategi bör följande beaktas:

Först och främst må man bort från talet om nationella gränser, det gäller här växtgeografrska gränser. Arter och material kan direkt införas från främmande växtgeografiskt område, Nya

ex. Zeeland, Australien, Sydamerika, etc. Dessa arter har ofta små möjligheter att fortleva i Sverige. Man får emellertid också räkna med en indirekt införsel, exempelvis från andra delar Europa, då

av riskerna för etablering ökar. Som exempel kan nämnas plattmasken Artioposthia triangulata, som lever på daggmask, införd på 60-talet till Irland och England från Nya Zeeland, och starkt kan

som indirekt påverka växtsidan genom uppkomna förändringar i jordstrukturen efter daggmaskarnas starkt minskande antal.

Arter införda från samma eller mycket närstående växtgeografiska område, t.ex. Europa, Ryssland, Kanada,

norra norra delarna av USA innebär större risker men även möjligheter. Bland de problem som här kan uppstå må nämnas direkt konkurrens från dessa främmande växtarter med inhemska arter; sannolikheten härför är emellertid så liten att problemet troligen kan negligeras. I dag är det enbart en handfull arter, införda för 50 år sedan eller tidigare, som orsakar vissa problem, exempelvis jättebjömloka,

32 Utredningen

jättebalsamin, vresros, parkslide och parksallat. Sannolikheten for att främmande växtarter kan indirekt påverka mångfalden och agrobiodiversiteten är något större. Denna verkan kan komma exempelvis genom att minska tillgängligheten av for växtätande insekter lämpliga arter, eller producera för mikroorganismerna olämpligt material för nerbrytning, vilket kan få kedjeeffekt

en genom näringskedjan. Detta är något som landskapsarkitekter o.dyl. bör uppmärksamma.

Införsel av andra typer av främmande organismer ej växter som direkt framkallar sjukdomar av betydelse for ex.vis grödor, eller indirekt påverkar mångfalden kan ge upphov till ekonomiskt mera kännbara problem, om åtgärder vidtas och blir verksamma.

2.2.2¶Sortsammansättning

I dagens läge utövar landets fröfirmor ett mycket stort inflytande på sortsammansättningen i kommersiell odling men även den i fritidsodlingen. Inom kommunernas arbetsområden torde tillgången till, exempelvis, större mängder plantskolematerial till lägsta pris fortfarande vara i hög grad bestämmande för sort- såväl som artsammansättningen i parker och andra planteringar. Den samlade västeuropeiska plantskoleproduktionen är nämligen i dag mycket lättillgänglig för den svenska marknaden.

Av intresse är även sortsammansättningen för vissa jordbruksgrödor, som framgår av tabellerna 8-14.

Positivt kan sägas vara ökningen av utbudet, vilket kan leda till en ökad agrobiodiversitet. Emellertid torde detta motverkas av att det införda växtmaterialet av födoämnesarter ofta består av för landets klimatiska och andra förhållanden särskilt anpassade sorter vilket kan leda till problem; som exempel kan nämnas höstkom, där forädlingen i Sverige är tämligen ung och den utomlands inte tycks ha lett till för Sverige tillfredsställande vinterhärdighet.

Vad gäller handel med plantskoleväxter används ibland plantor med olämpliga genetiska egenskaper. Det resulterar framför allt i

Utredningen 33

vinterskador efter kalla vintrar och om användning skett utanför det område växtzon för vilken arten/sorten rekommenderas. Senast omfattande skador registrerades var efter de s.k. krigsvintrarna 40-talet. En hel del skador kunde iakttas efter några vintrar i mitten

80-talet. Arbete med att utprova och introducera mer odlingssäkra plantskoleväxter har pågått framför allt sedan början av 80talet.

Vad gäller vallväxter finns en klar dominans av inom landet framställda sorter tabell 8. Likaledes är här skillnaden mellan lantsorter och moderna sorter mindre framträdande, dvs. även nyare sorter av vallväxter rymmer en ganska stor variation, delvis beroende att arterna i fråga är korsbefruktare men också på att en sort har en större livslängd än vad fallet är for exempelvis stråsädessorter.

Vad gäller de huvudsakliga jordbruksmässigt odlade fodoämnesväxterna tabell 10 finns fortfarande en relativ dominans av svenska sorter, men betydligt mindre utpräglad. Vad gäller råg är huvuddelen sorterna utländska, för rågvete alla.

av

Vad gäller vedartade prydnadsväxter och landskapsplantor är sedan länge känt att ehuru största delen av importen utifrån kommer genom seriösa importörer och är av tillfredsställande kvalitet, import för svenskt klimat olämpliga arter och sorter förekommer.

av En av orsakerna har varit den relativa svårtillgängligheten av eller högre priset på lämpligt material av svensk eller annan lämplig härkomst. Detta är genom Lantbruksuniversitetets försorg väg att avhjälpas. Även här bör de indirekta effekterna på den

man se allmänna biodiversiteten; stor utbredning av arter och sorter som inte tjänar till föda för indigena insekter och andra småkryp har ansetts kunna leda till en minskning av faunan. Klara belägg för detta tycks saknas; i vissa fall har den motsatta effekten iakttagits, exempelvis har tillgången nektar för bin och liknande insekter ökat med införseln arter vildaplar och lindar. Även här

av nya av kan effekterna förväntas bli störst i tätortsnära, känsliga områden.

34 Utredningen

Växtslagsgrupper

Närbesläktade, viltväxande former till de ekonomiskt viktigaste arterna förekommer inte i Sverige, exempelvis vete, korn, havre, råg, potatis, sockerbeta, raps, ärt, tomat, gurka, äpplen, päron, plommon, m.fl. Av del är den vilda formen över huvud taget

en inte känd. Mer avlägset besläktade former till flera kultur-

av växterna finns dock i landet. I dessa fall

är genresurserna mera svårbearbetade med konventionella förädlingsmetoder. Vad gäller nyinsamlat material är vårt beroende utländska genetiska

av resurser här mycket stort. Detta gör material vid NGB och andra genbanker, inte minst vid IARC-instituten, insamlat innan CBD trädde i kraft december 1992, angeläget.

än mer

För körsbär, vinbär, och hallon, har Sverige genetiska

resurser inom arten. Det vilda beståndet Prunus avium, fâgelbär, visade

av sig ha stort intresse efter utvintringen grundstammar i slutet

av av 1980-talet, och vilda bestånd av svarta såväl som röda vinbär har länge utnyttjats praktiskt i förädlingsarbetet.

I fråga om vallväxterna användes i Sverige till mycket övervägande del genetiska resurser av indigena arter och vad som i dag anses som indigent material tabell 6.

Gränsen mellan landskapsväxter och prydnadsväxter är inte skarp. En använd definition är att landskapsväxter är i huvudsak att använda i naturpräglade landskap. Förutom de estetiska värdena spelar dessa växter en kanske betydligt större roll som miljöbildare, luftrenare och vindbrytare och som biotopbildare för fåglar, insekter och andra organismer. Genetiska resurser av dessa grupper har, med undantag av vissa Iignoser, inte behandlats av NGB eller någon av dess arbetsgrupper. heller har NGB kunnat for bevaran-

ta ansvar det av dessa genetiska resurser. Ekonomiskt och hanteringsmässigt är dock prydnadsväxterna betydelsefulla. Vidare har den hobbybetonade trädgårdsodlingen ganska stor social betydelse, samtidigt som den, om någon typ av koordination kunde införas, kunde ha stor betydelse för bevarandet av artmångfalden, samma sätt

som de botaniska trädgårdarna, men dessutom för bevarande av sortmångfalden, dvs. genetisk diversitet. I realiteten utgör kanske

Utredningen 35

hobbyodlarna en motsvarighet till ländernas i tredje världen ickestatliga organisationer Non-Governmental Organisation, NGO, eller informella sektor.

Krukväxter, inomhusväxter, inte obetydlig sektor inom

är en Sverige. Här synes landet vara totalt beroende utlandet, speciellt

av tropiska och subtropiska områden, inte minst tropiska skogar, för inomhusarter som måste visa fördragsamhet mot dålig belysning. Även tempererade områden hyser exempelvis kaktusar,

mera som pelargonier, euphorbier, är betydelsefulla.

En grupp som i äldre tider haft stor betydelse är medicinalväxterna. Även kryddväxter kan till del räknas hit, då inte

stor man alltid skilde den ena från den andra. Kryddväxtodlingen har i dag till stor del övergått till fritidsverksamhet, intresset

att vara en men är överlag ganska stort hos den del av allmänheten fritidsodlar.

som För mångfalden i odlingen har den ganska stor betydelse, då det använda artantalet är ganska stort. Så upptar Nordiska Medicinalväxter, utgiven NGB, 95 arter, medan Gunnar Lagerwalls

av Kryddgården upptar 102 taxa.

En grupp som först på senare tid tillmätts något intresse är energigrödorna. Hittills har främst Salix-arter undersökts,

och av detta släkte har Sverige fond genetiska

en av egna resurser. Korsningar inom Salix är också relativt lätta att hantera. I denna sektor är emellertid okunskapen stor och vidare forskning rörande såväl svenska arters som utländska arters lämplighet

som energi grödor angelägen. Prioritet bör då läggas ettåriga

arter som med större lätthet kan inordnas i växtföljden.

En annan grupp som kan ha visst intresse är ogräsen. Många

av dem har mycket intressant biologi sin ofta totala

en genom anpassning till odlingskulturen. Genom att studera dem kan vi få

en bättre förståelse för växternas utveckling och evolution och kulturväxternas domesticering. Som har vissa arter

genresurser kommit till användning inom biotekniken för överföring enstaka

av gener till kulturväxter, exempelvis från backtrav till En rik och

raps. varierad ogräsflora binder också jorden, bevarar fuktigheten, minskar kväveurlakningen och erosionsrisken och bidrar till humus-

36 Utredningen

bildningen. Ogräsrötterna luftar jorden och förbättrar vattenhushållningen. Ogräsrikedomen gynnar faunan och bidrar till ökad mångfald av växter och djur. Samtidigt har ogräsfloran en negativ effekt

grödornas avkastning, och svårigheten torde ligga i att uppnå den önskade balansen. Här, som i så många andra sammanhang, kommer otvivelaktigt bekvämligheten som bestämmande faktor; användningen av herbicider är otvivelaktigt för jord- och trädgårdsnäringen bekvämt ijämförelse med mekanisk bekämpning.

2.2.4¶Odlingens omfattning

Allmänt har under detta sekel en stor del av den odlade och utnyttjade arealen försvunnit, genom igenplantering med skog, till vägbyggen eller annan bebyggelse, eller annat. Sedan andra världskrigets slut beräknas omkring 700 000 ha odlingsareal ha tagits ur bruk. För närvarande torde den odlade arealen uppgå till ca 2,8 miljoner ha tabell 9,12.

Vallarealen är av samma storleksordning som den som används för stråsäd, omkring 1,1 miljoner ha. På grund av att vallar i allmänhet sås med blandningar, kan arealen per art inte säkert uppskattas, däremot kan man få en uppfattning av artens relativa betydelse genom försåld frömängd tabell 8.

Den klart ledande grödan i dag är korn, följt av havre och vete tabell 10, som odlas i storleksordningen 300 000 till 420 000 ha. Övriga fodoämnesgrödor odlas i långt mindre omfattning, liksom sockerbetor, potatis, raps, ryps och sälg tabell 11 vilka odlas på 50 000 ha vardera eller därunder.

Vad gäller grönsaksodlingen på friland har denna vidkänts en stark minskning sedan andra världskriget. För närvarande är den största frilandsgrödan morot, vilken odlas omkring 1 800 ha, följt lök, sallat, vitkål och spenat tabell 13. Ännu starkare

av nedgång har växthusodlingen fått vidkännas; för närvarande odlas

210 ha grönsaker under glas, huvudsakligen sallat, tomat och ca gurka tabell 12,14.

7 7 l

l

j Utredningen 37

i

Även frukt- och bärodlingen har i minskat kraftigt. l dag

stort är de största arterna äpple och jordgubbar, med tillsammans

ca 5 200 ha tabell 12.

2.2.5¶Arternas ekonomiska

betydelse

Den direkta årliga intäkten från odling jordbruksgrödor i Sverige

av uppgår till över 5 miljarder kronor. Härtill kommer delar ani-

av malieproduktionen, ca 20 miljarder, som ytterst går tillbaka

en vegetabilieproduktion. Den genomsnittliga tillförseln kväve via

av odling av leguminoser uppskattas till 200 miljoner. Härtill kom-

ca mer bl.a. rekreations- och estetiska värden, vilka inte kan åsättas penningvärde, men är av stor betydelse i Sverige. Vall- och foderväxtproduktionen är stor ekonomisk betydelse i Sverige såsom

av varande en av grunderna till animalieproduktionen.

Värdet av produktionen av trädgårdsväxter bilaga 6 uppgår för de faltodlade köksväxterna, frukt, bär och snittblommor till

ca 500 miljoner kronor. Därav utgör produktionen morötter

av ca 20 %, märgärter, dill och sallat 10 % vardera. Resten fördelar

ca sig ca 35 olika grödor, varav vitkål, lök och Västeråsgurka står för ca 7 % vardera. Fruktodlingen, där äpplen är klart dominerande, står för ca 50 miljoner kronor, bär för 177 miljoner kronor och snittblommor för 29 miljoner kronor. Allt allt inbringar den

som kommersiella frilandsodlingen av trädgårdsväxter 750 miljoner

ca kronor årligen.

Odlingen under glas inbringade ca 1,9 miljarder kronor,

varav ca 546 miljoner kronor kom från köksväxter, 32 miljoner kronor från svamp, 91 miljoner kronor från snittblommor, 280 miljoner kronor från lökblommor, 467 miljoner kronor från krukväxter, 184 miljoner kronor från utplanteringsväxter och 274 miljoner kronor från sticklingar och småplantor.

Produktionsvärdet för plantskoleväxter uppgick till 150 miljoner kronor, varav 44 % kom från bar-rotade växter och 56 % från krukodlade. Den största delen kom från försäljning prydnadsbuskar

av och perenner, ca 20 % vardera.

38 Utredningen

I Sverige finns ca 1,7 miljoner brukningsenheter med möjlighet till fritidsodling och normalhushållet brukar ca 200 timmar årligen av sin fritid i odlingen. Årsproduktionen av köksväxter, frukt och bär representerar ett inköpsvärde av ca 1,5 miljarder kronor.

Ett värde som svårligen låter sig beräknas är värdet för framtida förädling och forskning av Sveriges innehav av genetiska resurser, som det framgår exempelvis av tabell la. Inte mindre än 66 släkten av viktigare landskaps- och prydnadsväxter har svenska representanter.

Det samfällda värdet av den direkta jordbruks- och trädgårdsproduktionen rör sig sålunda om storleksordningen 30- 40 miljarder kronor, alla övriga indirekta värden, estetiska, sociala, rekreationsmässiga, etc. vilka i Sverige har mycket stor betydelse, oräknade.

2.2.6¶Artemas genetiska släktskap

Vad gäller kartläggningen av de olika arternas genetiska släktskap genpooler och dessa genpoolers geografiska utbredning är detta ett arbete av mycket stor omfattning, som kräver dels en kunskap om arternas genetiska sammansättning, dels taxonomisk kunskap som i de flesta fall inte ännu finns. Ett försök till genomgång av de viktigare jordbruks- och trädgårdsgrödorna presenteras i tabell

Enligt de konventionella förädlingsmetoderna som innefattade korsningar samt urval i avkomman, gällde till stor del Harland och de Wets genpools-koncept, vilket är baserat korsningsbarriärer och korsningsavkommans fertilitet. Genom gentekniken, framför allt olika metoder att överföra enskilda gener från även mycket avlägset besläktade organismer, t.ex. mellan växter och djur, och med jämförelsevis lätthet mellan även mycket olika växtarter synes man ha gjort sig tämligen oberoende av genetisk släktskap. Metoderna är emellertid än så länge långt ifrån rutinmässiga och oftast mycket kostsamma, varför förädlare en tid framöver, förmodligen för överskådlig framtid, kommer att, med få undantag, använda sig av den konventionella korsningsmetodiken.

Utredningen 39

En praktisk konsekvens för utredningens del genpoolsär att begreppet inte utvidgats enligt de metodikerna. Konsekvensen nyare skulle nämligen bli att i stort sett alla i den svenska floran arter kommer att upptas ingående i agrobiodiversiteten. Således som är de upptagna vilda släktingarna få och baserade på mycket konventionella grunder. Av betydelse är här att Sverige sedan 1700-talet haft en omfattande import utländska provenienser särskilt vallfrö. Detta av av kan ha lett till en ganska omfattande genetisk inblandning. Enligt gamla undersökningar nådde denna import längst till som upp Gävleborgs län aldrig längre till Norrland. Norrländska men upp provenienser av gräs och klöver kan därför antas vara mer representativa för genuint svenska genotyper, vilket bör hållas i minnet vid utläggning av reservat. För vidare forskning och utredning kvarstår även graden av svenskt intresse att genetiska släktingar till för av resurser av Sverige viktiga kulturväxter bevaras utomlands. Vad gäller prydnadsväxter är inte mindre än 25 svenska indigena släkten 1a

tabell

representerade i svensk odling med lO eller flera former. Klart är blott att Sverige för de viktiga alla

arterna av växtslagsgrupper

utom vallväxter, är beroende genetiska utifrån, samtidigt av resurser som Sverige har genetiska intresse för omvärlden. resurser av

2.2.7¶Arternas

geografiska utbredning

Vad gäller arternas geografiska utbredning har endast de stora dragen redovisats i utredningen. En mycket begränsad utbredning av indigena arter har angetts Nordisk, utbredning i Europa som en

och ibland Afrika del Medelhavsområdet

norra som av som europeisk, en utbredning med huvudvikt i Europa med asiatisk men del som europeisk-asiatisk, den omvända asiatisk-europeisk, som mycket vid utbredning kosmopolitisk. Vad gäller som exogena arter, har i första hand skilts mellan europeiska arter, utomeuropeiska arter, och kosmopoliter. Om arten i fråga har begränsad, ibland mycket begränsad utbredning, har detta indikerats.

40 Utredningen

Helt nordisk 7 arter och begränsad europeisk utbredning har,

de 514 i tabell 1 upptagna arterna, endast sammanlagt 20 arter av 4 %. Flertalet arter, 320 eller 62 %, har en europeisk eller europeisk-asiatisk utbredning. Ca 20 % är kosmopoliter. Detta synes lägga huvudintresset för bevarandet av våra genetiska resurser europeisk bas. Ett annat viktigt område är sydvästra Asien och delar

Centralasien där många våra största kulturväxter har sina av av viktigaste gencentra. Mot detta skall ställas att Sveriges geografiska läge, långt norrut med starkt värmande inflytande från

men golfströmmen, landet ett säreget förhållande mellan dagslängd

ger och temperatur, dvs. långa dagar i ett förhållandevis varmt klimat. Följden kan att många arter hos utvecklat särskilt

vara oss anpassade genotyper, unika för landet.

2.2.8¶Risker för utarmning genetisk

ArtDatabanken, Uppsala, använder sig av ett system för gradering

hotbilden går från 0 till där 0 står för arter betraktas som av som sedan 1850 försvunna landet, 1 akut hotade, arter som löper risk

ur att försvinna inom nära framtid hoten inte snarast undanröjs,

en om 2 sårbara, arter överlevnad i landet inte är säker sikt, 3

vars sällsynta, för närvarande inte är akut hotade eller sårbara

arter som

ändå är i riskzonen, och 4 hänsynskrävande, arter som men som inte tillhör kategori 1-3 ändå kräver artvis utformad

men som hänsyn. Dessa hotkategorier bygger riskerna för att en art skall försvinna den svenska floran. Bedömningen av dessa risker

ur innefattar endast till del graden genetisk variation, som till

en av

del är obekant. Då den genetiska variationen åtminstone delvis stor är kopplad till populationsstorlek och antal populationer, utgör emellertid hotkategorierna det bästa tillgängliga måttet på risken för genetisk utarmning.

Av våra totalt 1 900 kärlväxter hör över 20 % till någon av

ca dessa fyra kategorier. Av de 514 arterna, som på något sätt är av intresse för agrobiodiversiteten, faller 75 15 % under någon av kategorierna. ArtDatabanken anser emellertid att endast 305 16 %

SOU l995r88 Utredningen 41

de dem upptagna 445 arterna tillhör jordbrukslandskapet, av av vilket stämmer väl med de l5 % i tabell

Fördelningen av de i tabell l upptagna inhemska arterna över hot- och växtslagskategorier framgår av tabell l7. Det största antalet hotade arter finner bland prydnadsväxter 8, medicinalväxter l O, varemellan gränserna är vaga, samt foderväxter.

numera Övriga kategorier ligger betydligt lägre. Med hänsyn till dess betydelse för landets ekonomi och försörjning finns anledning att

foderväxterna högsta prioriteten för in situ-bevarandet. Även i ge fråga fördelningen arter över hotkategorierna är fördelningen

om av

i utredningsmaterialet tabell l ungefär densamma som i ArtData-

bankens totalmaterial.

l detta sammanhang bör emellertid påpekas att CBD synes förutsätta att förstörda ekosystem restaureras, vilket kan innebära att utrotade arter, 0 enligt Rödlistan, behöver återinföras. Som exempel inom agrobiodiversiteten kan nämnas Lolium remotum eller temulentum är släktingar och kanske del av genpoolen till

som de odlade rajgräsen. Detta är komplex frågeställning som redan

en är uppmärksammad men bör vidare utredas.

Vad gäller riskerna för genetisk utarmning av de i Sverige förekommande arterna i andra länder saknas för närvarande sammanfattande uppgifter. IUCN:s rödlista från 1970-71, somju är synnerligen kort, upptar inte några i Sverige förekommande arter. Nyare uppgifter finns framtagna World Conservation Monitoring

av Centre, är ännu inte publicerade, av brist medel.

men

Riskerna för genetisk utarmning av agrobiodiversiteten ligger huvudsakligen i två utvecklingsriktningar. Den ena utgöres av den minskning arealerna för betes- och slåttermarker samt skogsbete

av

övergår i sly eller skog. Utarmningen här gäller framför allt som försvinnandet av de särskilt anpassade perenna genotyperna av växter lämpade för bete eller höproduktion, i första hand gräs- och klöverarter. Dessa arter har under århundradenas lopp genomgått vissa förändringar till genotypen, vilket gör dem troligen avvikande från de populationer förekommer i icke hävdade biotoper,

som vilket emellertid bör närmare undersökas.

42 Utredningen

Den andra grenen av utarmning gäller i första hand våra ettåriga självbefruktande åkergrödor, vete, korn, havre. Även kan t.ex. raps räknas hit, då vissa gener, ex.vis for hög erukasyrahalt, helt utrotats ur sorterna. De odlade sorterna dessa växtslag är i stort av sett genetiskt enhetliga och skillnaden mellan också mycket sorter är ringa. Detta tillsammans med monokulturens absoluta dominans i Sverige ger som resultat mycket liten genetisk variation i grödan en såväl mellan som inom åkrar. För korsbefruktande växtslag, ex.vis råg och klöverarterna, kan variationen inom sorten fortfarande betydlig, grund de vara av varje säsong uppkommande nykombinationerna. Oerhört mycket större är emellertid den genetiska variation varje år nyskapas som inom växtförädlingen omkombination, även den i första genom om hand bygger enhetliga, varandra tämligen närstående sorter. Denna variation, ehuru obeständig, årligen finns tillgänglig i som, forädlingsmaterialet kan emellertid generellt sett förväntas minska med minskande förädlingsintensitet. Förädlingsintensiteteit i sin tur är beroende av antalet verksamma förädlare, och detta har i Sverige minskat drastiskt de senaste åren. Vad gäller trädgårdsgrödorna finns andra problem. Av grönsaker i hemträdgårdar har sedan länge funnits ett tämligen utbud stort av sorter. En del av dessa är mycket gamla, svenskt såväl av som av utländskt och med ingen nutida ägare. Av olika skäl är de ursprung dock uppskattade av hemodlarna. Reglerna inom EU gör det i nu princip omöjligt att bibehålla detta större sortiment i allmän odling, vilket kan leda till drastisk minskning den levande agrobioen av diversiteten. Vissa informella organisationer, t.ex. SESAM, når troligen på grund sin uppbyggnad för liten krets. av en Vad gäller prydnadsväxter, både inom- och utomhus, kan den stora importen av enskilda sorter, beroende på tillgång och efterfrågan, delvis på mode, och därmed sammanhängande minskning av variationen i utbudet den kommersiella sidan, leda till en minskning av variationen. Samma sorter täcker också ett större geografiskt område, ofta flera kontinenter, vilket i sig minskar

Utredningen 43

variationen av materialet i odling. Härtill kommer, att Sverige saknar bevarandeskydd för denna grupp växter även för indigena arter.

Vad gäller vilda former av odlade arter samt deras vilda släktingar verkar det att arter med vikande tendens i Sverige

som visar samma tendens i hela sitt utbredningsområde. Oavsett detta, utgör Sverige i fråga det stora flertalet arter ett marginalområde,

om där det kan finnas skäl att anta att de under årtusendena utvecklade genotyperna är av särskild natur.

En annan risk för omfattande genetisk utarmning är att alltför mycket lita till reservat, där arten i fråga bevaras "bunkermentalitet". Detta torde väl kunna bevara kan innebära

arten, men stor fara for den genetiska diversiteten, då antalet bevarade

genotyper detta sätt kan bli mycket begränsat.

Här kan påpekas den utomordentligt stora roll Sveriges

som vägkanter kan spela för det framtida bevarandet genetisk varia-

av tion. Den samlade arealen vägkanter i Sverige uppgår till

ca 250 000 hektar. Rimligt utökat lämpliga ställen och rätt skött spelar denna areal en stor roll. Vägverket intresserar sig redan för denna fråga.

Man skulle alltså kunna dra slutsatsen att hotet mot agrobiodiversiteten inte i sig är större än det allmänna hotet mot mångfalden i Sverige. Man bör emellertid då betänka att utav de 445

av 1 900 arter som i Sverige tillhör någon ArtDatabankens hotade

av kategorier, inte mindre än 305 hör hemma ijordbrukslandskapet. Följaktligen är det riktigare att dra slutsatsen att agrobiodiversiteten hör till den mest hotade diversiteten i Sverige.

44 Utredningen

2.3¶Bevarande och nyttjande

2.3.1¶Aktiviteter för bevarande i situ

Sverige, ex

och in situ

En av de viktigaste delarna för bevarandet av agrobiodiversiteten är att få acceptans för nödiga åtgärder i de kretsar dagligen

som sysslar med området. I "Vår uppgift efter Rio" uttryckes det på följande sätt: "Det är viktigt att kunskap till dem i sitt

ges som dagliga värv kan bevara eller förbruka t.ex. bönder och skogsägare. En brett upplagd utbildningsverksamhet gentemot bönderna är

och utbildningsinsatser måste ges hög prioritet."

Genomgående i bevarandet av genetiska resurser är bristen medel. Under 1994 erhöll den praktiska växtförädlingen

ca 31 miljoner SEK, internationella aktiviteter 39 miljoner SEK,

prebreeding 3 miljoner SEK och bevarandet av genetiska resurser i Sverige 2 miljoner SEK. En ökad investering i bevarande

och angränsande aktiviteter är således högst motiverat. Denna ekonomiskt synnerligen viktiga del av den allmänna biodiversiteten måste få rimliga medel att arbeta med.

Förutom NGB finns inget nationellt svenskt för situ

program ex bevarande av växtgenetiska ingen svensk organisation

resurser, som har det speciella ansvaret härför. Enskilda samlingar som sammanbragts genom forsknings- eller annan verksamhet måste därför direkt hänvisas till NGB för bevarande utan förutvarande nationell bedömning. NGB har emellertid mycket begränsade så

resurser har t.ex. prydnadsväxter ännu inte bearbetats varför dylika

svenska samlingars framtid är att bedöma som osäker.

En blick på enbart de nedan redovisade institutionerna, alla

som

ett eller annat sätt är involverade i bevarande och utnyttjande

av växtgenetiska resurser, belyser klart behovet ett samlande

av svenskt program. Bevarandet växtgenetiska är

av resurser en mycket betydelsefull del av den allmänna biodiversiteten

som

Utredningen 45

Sverige enligt CBD åtagit sig bevara. En central

svensk enhet som samarbetspartner åt NGB är därför att rekommendera.

Nordiska Genbanken

Den organisation de nordiska länderna bestämt sig för att lösa bevarandet av växtgenetiska resurser är den Nordiska

gemensamma Genbanken N GB. Den presenteras därför närmare i bilaga NGB är en av Nordiska Ministerrådets institutioner. Institutionens uppgift är, enligt stadgarna:

"NGB har som formål å bevare dokumentere den genetiske

og variasjon innen nordisk materiale plantearter verdi for jord-

av av og hagebruk. Innlagret materiale med dokumentasjon skal stilles til disposisjon for planteforedling, planteforskning bona

og annen fide anvendelse."

NGB skall vara en central enhet i ett nordiskt nätverk

av institutioner och individer som arbetar med växtgenetiska

resurser.

De växter som är av värde för jord- och trädgårdsbruk är främst våra kulturväxter, men även deras vilda former och närmast besläktade vilda arter, som kan vara stort intresse for förädlingen.

av Dessa NGB:s Mandatartlista, för närvarande

arter tas upp som är under utarbetande NGB:s Arbetsgrupp Detaljerna i den-

genom na lista, som den i skrivande stund föreligger, redovisas i bilaga

När det gäller ogräs och trädgårdsväxter är det klart

att mandatartlistan utesluter ogräs, så länge dessa inte är besläktade med kulturväxterna och därmed potentiella genkällor i förädlingen. Vilka kriterier som skall användas för trädgårdsväxter är ännu inte klarlagt. Arter som endast har ett estetiskt värde kan även fortsättningsvis, komma att undantagas från aktiv insats för närvarande

grund av begränsade resurser.

NGB:s mandat omfattar inte sorter som införts från andra länder, trots att dessa ofta är av stort ekonomiskt, forädlingsmässigt och kulturhistoriskt intresse. Vad gäller det kulturhistoriska värdet måste muséer och föreningar träda in. Rörande det ekonomiska och särskilt förädlingsmässiga värdet går NGB:s mandat att inte bevara

utländskt material tillbaka ett policybeslut redan vid genbankens bildande. Mot bakgrunden av den fria rörligheten genetiska

av resurser enligt FAO:s internationella åtagande om växtgenetiska resurser beslöts att NGB, både av kostnads- och policyskäl, endast skulle ta bevarandeansvar för nordiskt material. Allt annat material förutsattes kunna införskaffas från andra genbanker; detta har också åtminstone hittills inte mött några hinder. Hur CBD:s inställ-

nya ning kommer att verka är ännu för tidigt att bedöma. Betydelsen för NGB och de nordiska länderna av att det fria utbytet av genetiska resurser inte hindras står mot denna bakgrund mycket klart. NGB kan dock ta ett temporärt ansvar för värdefullt utländskt material, så länge vi inte är säkra på att ursprungslandet bevarar det.

NGB lider för närvarande av två utpräglade svagheter:

bristen medel som inte gjort det möjligt att hittills ta upp alla -

grödor och heller möjliggjort en tillräcklig forsknings- och

utvecklingsinsats;

de tidsbegränsade anställningskontrakten samtidigt som resur- -

serna i Norden för en bred utbildning på olika nivåer i beva-

rande av genetiska resurser är små.

Bristen på medel kan ganska lätt avhjälpas. Frågan om de tidsbegränsade anställningskontrakten för personalen kan vara svårare, eftersom det är en allmän policy av Nordiska Ministerrådet att gälla vid alla dess institutioner. Detta omöjliggör emellertid skapandet av en genomgående kontinuitet i arbetet med genetiska resurser, en kontinuitet som är synnerligen viktig i ett arbete av denna långsiktiga karaktär. Efter åtta år, vilket är maximitiden för kontrakt, är en person i stort sett upplärd och börjar bli en verklig tillgång. Särskilt mot bakgrund av avsaknaden i Norden av direkt utbildning i bevarande av genetiska resurser, kan personbyte, särskilt när det gäller flera poster samtidigt, betyda en märkbar tillbakagång i effektiviteten och kvaliteten. Denna situation är aktuell för 1995 och 1996.

Utredningen 47

Sveriges Lantbruksuniversitet

Institutionen för skogsgenetik

Utvecklingsarbete pågår sedan 10 år för att lösa de mest akuta problemen rörande införande och utplanterande främmande

av provenienser i svensk natur längs vägar, i bryn, etc. Klimatanpassat och artriktigt material har valts ut och plantskolorna har försetts med frö främst av inhemska arter. Positiva förändringar har skett men mycket arbete återstår. Detta arbete sker i samarbete med Institutionen för trådgårdsvetenskap, Alnarp.

Institutionen för trädgårdsvetenskap

Institutionen arbetar med prydnadsväxter, inklusive annueller, lökoch knölväxter, träd och buskar. Projektet Bevarande

perenner, av värdefulla trädgårdsväxter i Sverige startades 1991. Målet

För projektet är att inventera, insamla, dokumentera, informera och

om sprida gamla värdefulla sorter och former av prydnadsväxter

som annars riskerar att försvinna och helt glömmas bort. Arbetet har hittills i stort sett koncentrerats till Skåne och Halland. De insamlade växterna samlas i en levande genbank i Alnarp. En databas med uppgifter om viktigt källmaterial, litteratur, kontaktpersoner och trädgårdar har upprättats. Ett annat projekt intresse för

av bevarandet är Det historiska lindmaterialet i svenska alléer, parker och trädgårdar, som startade 1995. Särskild vikt läggs vid parklindens T ilia x vulgaris variation. Vid institutionen pågår även sortprövning av grönytegräs. Ett nätverksarbete på bred front är under uppbyggnad tillsammans med andra institutioner Sveriges lantbruksuniversitet, botaniska trädgårdar, hembygdsrörelsen och NGB. Betydande samlingar finnes, av bl.a. Malus, Sorbus, Spiraea och Prunus.

ArtDatabanken

Utgör enhet med särskild aktivitet området hotade arter, till

en z vilket del arter intresse for växtgenetiska resurser också hör.

en av

Institutionen för váxzförädling, Svalöv och Uppsala

En samling Triticeae, vete, korn, råg och besläktade vilda arter, har byggts Den består till största delen av vilda arter från artens

upp. centrala utbredningsområde samt en del lantsorter. Hela samlingen omfattar 6 300 accessioner vilka 2/3 är unika, från 24 släkten

ca av och 185 arter. Ett visst samarbete med NGB är inlett och

ca samlingen så småningom helt överföras till NGB.

avses

Dokumentationen accessionema, huvudsakligen passport data,

av är tillgänglig i databasen FileMakerPro för Macintosh. Biologiska

l data, exempelvis resistensparametrar och adaptiva egenskaper finns tillgängligt för del materialet, i synnerhet för landssorter. En

en av del data individuella accessioner har publicerats. Bestämning l

om och karakterisering det vilda materialet har prioritet. Vissa

av studier rörande genetisk diversitet har utförts.

Eftersom samlingen till stor del består av vilt material som av olika skäl år svårt att hantera har inte allt material kunnat förökas. I allt har 1 400 accessioner förökats och är tillgängliga för

ca distribution, utvalda på ekogeografiska kriteria för att representera maximum genetisk diversitet.

Av det förökade materialet har minst 10 distributionspåsar förslutna aluminiumfoliepåsar placerats i frysboxar vid -18°C och återstående material placerats i större aluminiumfoliepåsar för förvaring vid temperatur. Originalprovema förvaras i plast-

samma påsar i ett dehydrerat förvaringsrum vid +10°C. Av dessa original-

har flera förlorat grobarheten. prov

En särskild kollektion odlad Brassica hålles, omkring 120 accessioner, huvudsakligen linjer med resistens mot Plasmadiophora brassicae.

Utredningen 49

Arbetskollektioner av isogena linjer vete, korn och havre

av samt substitutionslinjer med rågkromosomer i vete, i allt 300

ca linjer, finns också.

Institutionen för hortikulturell växtförädling, Balsgård

Samlingarna, vilka användes såväl inom bevarandet inom

som förädlingen, omfattar över 370 arter med än 8 000 individ

mer

tabell 4.

Centrum for Biologisk Mångfald

Nybildad institution med samarbete mellan SLU och Uppsala Universitet, förlagd till SLU, Uppsala. Föreslagen uppbyggnad:

Centrumkansli ArtDatabanken Databanken för kulturväxter

Ingemar Ahlén, Professor, Ordförande.

Uppgifter och målsättning diskussionsstadiet.

Vetenskapliga kommittén för biologisk mångfald

Ledamöter: Per Wramner, Orförande, Generaldirektör Mats Björklund, Sekreterare, Docent Ingemar Ahlén, Professor Lars Björk, Fil.dr Roland von Bothmer, Professor Anne-Marie Dock Gustavsson, Agr.dr Torbjörn Eberhard, 1:e intendent

50 Utredningen

Carl Folke, Fil.dr

Lena Gustavsson, Docent

Inga Hedberg, Docent

Kerstin Johanesson, Docent Örjan Nilsson, Docent

Gunilla A. Olsson, Ass. Professor

Botaniska Trädgårdar

Med vissa undantag arbetar botaniska trädgårdar vad gäller

bevarande av biodiversitet artnivå. För bevarande av agrobio-

diversitet genetiska vilket enligt CBD får tydas som

av resurser, genetisk variation inom arter, dvs. under artnivå, torde de botaniska

trädgårdarna ha svårigheter att med nuvarande organisation bevara

sådan variation. Detta sammanhänger i första hand med att beva-

rande genetisk variation kräver större individantal per art, vilket

av de botaniska trädgårdarna troligen har mycket svårt att kombinera

med sina övriga åtaganden. Undantag bör klonmaterial av

vara olika slag, vilket kan hållas med begränsat antal individ.

Botaniska trädgårdar och större växtsamlingar i Sverige:

Botaniska trädgården i Uppsala -

Botaniska trädgården i Lund -

Bergianska botaniska trädgården i Stockholm -

Botaniska trädgården i Göteborg -

Botaniska trädgården vid universitetet i Umeå -

Växthuset för undervisning och forskning vid universitetet i -

Linköping

SLU, Alnarp -

Genetiska trädgården i Uppsala och övriga samlingar tillhörande -

Sveriges lantbruksuniversitet

Trädgårdsföreningen i Göteborg

-

Botaniska trädgården i Visby -

Botaniska trädgården i Helsingborg -

Arboretum Norr i Umeå -

Laestadiusträdgården i Karesuando -

l

Utredningen 51

Varje botanisk trädgård har sin profil och specialitet, och egen håller sina speciella kollektioner: En del dessa innehåller egna av bl.a. grönsaker från tempererade områden, vilka kan intresvara av se for det fortsatta bevarande- och utnyttjandearbetet.

Emellertid är de botaniska trädgårdarna stor potentiell en resurs for bevarandet biologisk diversitet och borde även ha uppgift av en i bevarandet av agrobiodiversiteten. Detta torde emellertid fordra en viss modifiering den nuvarande uppläggningen och verksamav heten. Koordinerat Centrum för Biologisk Mångfald torde av en nätverksorganisation kunna byggas och strategi utarbetas för upp en de botaniska trädgårdarnas roll i bevarandearbetet inom även agrobiodiversiteten.

För vidare information, SOU 1988:68 De botaniska trädse gårdarnas verksamhet och finansiering.

Botaniska institutioner, vid olika universitet

Universitetens botaniska institutioner har lång tradition arbete en av med floran såväl i Skandinavien i olika andra länder, särskilt som rörande experimentell forskning på levande material från olika

insamlingar. Flera dessa kollektioner, från tempererade såväl av som tropiska områden, innehåller arter intresse for agrobioav diversiteten. Dessa kollektioners status är i detalj obekant bör men undersökas.

Nordiska Förbundet för Kulturlandskap

Vad gäller äldre kulturväxtsorters bevarande har CBD biologisk om mångfald uttalat att dessa bör bevaras i de miljöer där de har utvecklat sina särskilda egenskaper. I fråga Sverige erbjuder då om dessa äldre kulturväxtsorter, de s.k. lantsorterna, särskilt ett problem, i och med att dessa äldre odlingsformer är helt tagna ur drift i svenskt lantbruk i dag.

52 Utredningen

Muséerna arbetar av tradition med att samla, vårda och levandegöra vårt kulturarv. Det synes därför vara självklart att museerna även skall arbeta aktivt med att bevara vårt kulturarv i form av husdjur och kulturväxter.

Muséerna torde vara särskilt väl skickade att utföra detta bevarande för vårt lantsortmaterial. En detalj torde kunna klargöra detta. Våra stråsädesslag kommer alla från helt andra klimatområden. Under tidernas lopp har de därför utvecklat genotyper anpassade till våra klimat- och ljusförhållanden. Samtidigt har de emellertid genomgått en evolution i andra egenskaper, exempelvis

användande speciell rensnings- och tröskningsmetodik, genom av s.k. framkastning. Därigenom har en utveckling mot större fröstorlek skett. Utan fortsatt likartat selektionstryck kommer därför

lantsort snart att förändras, dvs. försvinna i sin ursprungliga en form. Muséerna har tillgång till såväl kunskap som redskap och bör

bevaranderoll sådant material. Ca 14 muséer arbetar i dag ges en av

ett eller annat sätt med dessa frågor.

Friluftsmuséer och liknande institutioner

Nedan listas Sveriges 17 friluftsmuséer samt några institutioner intresserade i räddandet den hortikulturella mångfalden.

av

Stiftelsen Skansen Torekällbergets Muséum Kulturen Helsingborgs Muséum Muséet i Halmstad Ölands Hembygdsförbund Kalmar Muséum Borås Muséum Skaraborgs Länsmuséum Jönköpings Läns Muséum Gamla Linköping Landsantikvarien

SOU l995z88 Utredningen 53

Bungemuséet Kulturförvaltningen, Djurgårdsmuséet Julita Gård Örebro Läns Muséum Wadköpings exp. Västmanlands Läns Muséum Upplandsmuséet Zornsamlingarna Leksands Kulturhus Jämtlands Läns Muséum Länsmuséet Murberget Länsmuséet Västernorrland Västerbottens Muséum Stiftelsen Skellefteå Muséum Norrbottens Muséum

Som ett exempel bevarande av genetiska resurser i museal organiserad form i samband med forskning må nämnas Hörjelgården i Skåne, donerad till Skånes Naturvårdsförbund SkNF. Gården brukades ett ålderdomligt sätt, åkrarna plöjdes med hjälp

hästar på 1970-talet. Hörjelgården drivs i dag för att undervisa av

och vårda det gamla kulturlandskapet. Till Hörjelgården är två om heltidstjänster knutna, en ekolog och en pedagog. Verksamheten bedrivs stiftelsen Skånes Naturvårdsforbunds forskningsfond.

genom Hörjelgården skulle med lätthet kunna infogas i ett nätverk För bevarande gamla lantsorter. Ett annat exempel är Fredriksdals

av friluftsmuséum i Helsingborg, som redan har en del av NGB:s klonarkiv för frukt. Med sin uppläggning och stora areal är muséet väl skickat att bevara även träd och buskar.

SESAM

SESAM är en förening för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige. Föreningen grundades 1982 och är öppen for personer

54 Utredningen

boende i Sverige. Juridiska personer kan antas som stödmedlemmar. Medlemsantalet 1994 var 210.

Föreningen verkar för att bevara köks- och åkerväxter i levande odling, fröodling så många sorter som möjligt samt att

genom av dessa är tillgängliga för medlemmar i föreningen. Frön distribueras endast till medlemmar, genom en katalog, vanligen innehållande ca 500 vilken samtidigt är årsbok. Föreningen ger dessutom

nummer, ut skrift 4 ggr om året, samt håller fröodlingskurser. Förutom

en medlemmar i föreningen har endast NGB rätt till utsäde från föreningen. SESAMs: frömaterial, l 500 sorter, bevaras i central

ca fröbank.

Källor till föreningens material är:

Inköp sorter från nordiska fröföretag; - av

inköp sorter utomlands; - av

material från NGB; -

gåvor från utländska institutioner; -

gåvor från systerorganisationer utomlands;

-

insamling av lokala sorter i Sverige. -

SESAMs ansvarsområde är:

Nordiska former kulturväxter;

av Östeuropas, Mellaneuropas former av kulturväxter; samt Odlingsvärda former kulturväxter från övriga världen.

av

Föreningen bedriver, förutom fröodling, även växtforädlingsverksamhet och aktivt insamlingsarbete, samt är ansluten till ett internationellt nätverk icke officiella organisationer för bevarande av

av växter och djur.

Förutom arbete med fröforökade växtslag pågår arbete med fleråriga köksväxter samt med potatis.

Utredningen 55

FritidsOdlingens Riksorganisation FOR

En aktivitet, sällan omtalad i samband med bevarande

som man ser av biologisk mångfald, är den hobbybetonade odlingen av arter, under icke organiserade former. Dock har denna ganska stor omfattning i Sverige, om man dömer efter olika aktiviteter och listor olika odlade arter. För bevarandet på artnivå kan den

av otvivelaktigt ha betydelse, särskilt som odlingen till en del omfattar vilda arter, eller endast obetydligt har selekterats. Särskilt

som vad gäller äldre material av prydnadsväxter torde ett bevarande i större skala vara mycket svårt att genomföra utan en stor insats från fritidsodlarna.

FOR är ett samarbetsorgan för de ideellt arbetande riksförbund och sällskap som tillvaratar fritidsodlarnas intressen. FOR bildades 1988 och medlemsorganisationerna är:

Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och F ritidsbyar, SFKF; -

Riksförbundet Svensk Trädgård, RST; -

Sällskapet Trädgårdsamatörerna, STA; -

Förbundet Organisk Biologisk Odling, FOBO; -

Sällskapet Blomstervännerna. - Fritidsodlingen spelar betydande social roll, samtidigt som den

en representerar stora ekonomiska värden. FOR arbetar för en mera miljövänlig odling samt ett förbättrat utbud av sorter mera passande för fritidsodlingen. Man verkar även för att utveckla tvärvetenskapliga forsknings- och utvecklingsprogram vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Som exempel fritidsodlingens potential för bevarande av trädgårdsdelen av agrobiodiversiteten kan nämnas arbetet som utföres i Storbritannien organisationen the National Council for

av the Preservation of Plants and Gardens NCCPG. Den har i dag ca 600 samlingar eller National Collections i olika delar av Storbritannien, som förvaltas av ett brett urval av berörda parter inom trädgårdssektorn. Andelen som hålls av privata ägare uppgår till 29 %, föreningar och organisationer 23 %, skolor inkl. trädgårdsskolor 18 %, parkförvaltningar 16 % och för plantskolor till

56 Utredningen i

14 % 1992 års siffror. Dessa samlingar utgör levande genbanker som skall kunna tillhandahålla material for forskning och uppförökning för såväl handel som allmänheten. NCCPG utger

en egen tidskrift samt har forskning och utbildning viktig del sitt

som en av arbete.

Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation, F jälkestad.

Främst inriktad på yrkesodlingen, men bedriver även utvecklingsarbeten rörande växtmaterial av särskilt intresse for fritidsodlingen. Den är av stor betydelse för distributionen sjukdoms-

av fritt material. De sorter, särskilt av äldre frukt- och prydnadsväxter, som därvid sprides, bevaras även. Den är därför också av betydelse för bevarandet den genetiska mångfalden. Skatten han-

av delsgödselmedel har slopats och därmed står Elitplantstationen från och med 1995 utan medel för bevarandefunktionen och utvecklingsarbetet. För den fortsatta verksamheten är det av avgörande betydelse att den får medel till bevarandefunktionen, ca 500 000 SEK.

Förädlingsñrmorna, Svalöf Weibull AB och Hilleshög AB

Dessa, de huvudsakliga förädlingsfirmorna i Sverige, håller sina egna arbetskollektioner och sina egna förädlingslinjer. Genom sin belägenhet inom landet av unik betydelse för den inhemska anpassningsförädlingen, vilken inte kan bedrivas av annat land. En mycket viktig del av Sveriges bidrag till den internationella kunskaps- och kompetensbanken inom växtförädlingsområdet samt en omistlig del av civilforsvaret.

Sorter som kommer marknaden sändes till NGB för Iängtidsförvaring. Samma har skett med vissa forädlingslinjer samt med förädlingsmaterial av arter som inte längre bearbetas. Så har NGB exempelvis erhållit sojamaterialet från W.Weibull AB när

SOU l995z88 Utredningen S7

sojaförädlingen där lades samt mutationsmaterialet av korn och

ner ärt när mutationsforskningen eller mindre upphörde.

mer

2.3.2¶Det svenska engagemanget internationellt

Sverige har viss tyngd och ett gott anseende internationellt,

en varför det svenska engagemanget och inriktningen av detta är av vikt. Detta engagemanget vad gäller bevarandet och utnyttjandet av agrobiodiversitet bör även fortsättningsvis utövas i alla möjliga fora,

först och främst i CBD:s olika organ, i FAO och inom men CGIAR-systemet. Inriktningen här bör vara att ha FAO som huvudorgan, vilket då skulle betyda att FAO inom CBD:s mandat

ansvaret för de odlade arterna och deras vilda släktingar. Sverige tar bör alltså verka för att FAO:s reviderade Undertaking blir ett protokoll under CBD. Dock är FAO:s mandat för närvarande begränsat till växtarter använda till föda i jordbrukssammanhang

and agriculture. l detta inräknas förvisso viktigare grönsaker,

food

prydnadsväxter ligger klart utom mandatet och även medicinalmen växter ligger på marginalen. Båda dessa kategorier är emellertid av ekonomiskt intresse i första hand för u-länder och man bör otvivelaktigt möjligheten att ta dessa i kommissionens arbete.

se

Den kompensation utgå till länder som ställer

som avses genetiska till förfogande bör utformas typ av fond

resurser som en upprättad multinationella avtal. Användandet av en sådan

genom fond behöver sådant att stater kan överblicka, för tre till fem

vara år, hur mycket staten i fråga disponerar fonden, samt budgetera

ur efter detta. l annat fall torde planerat arbete inom bevarandet av genetiska bli ogörligt.

resurser

Inom Europa är Sverige medlem av det Europeiska Samarbetsprogrammet för Växtgenetiska Resurser ECP/GR, och NGB har föreslagit medlemskap i arbetsgrupperna för Allium, Avena, Brassica, Korn, Trindsäd, Prunus och Vallväxter.

Inom EU-programmet för växtgenetiska håller förslag

resurser att utarbetas rörande olika projekt, antingen från olika institu-

58 Utredningen

tioner eller i samverkan med NGB. Dessa sammanlagt nio

ensamma projektansökningar berör dokumentation och utvärdering situ

av ex bevarat material av stråsäd, oljeväxter samt frukt och bär.

NGB har nyligen startat ett samarbete med de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, bevarande växtgenetiska

om av resurser. Det ligger i de nordiska ländernas intresse att medverka i detta bevarande eftersom det baltiska områdets växtmaterial är lämpat för Norden och vice NGB har för medel från

versa. Nordiska Ministerrådet anställt koordinator två år för detta.

en I de baltiska länderna har likaledes tillsatt koordinator i

man en varje land. Det långsiktiga målet är att organisera ett lämpligt och effektivt system för bevarande växtgenetiska inom de

av resurser baltiska länderna för såväl frö- vegetativt förökade växter.

som Bland de alternativ för närvarande diskuteras förläggs lång-

som tidsförvaringen av fröförökade växter till NGB.

Över huvud taget bör samarbetet med närområdena, exempelvis

Baltikum, Europa i stort samt Ryssland, mycket hög prioritet.

ges Vad gäller särskilt det gamla sovjetimperiet, ligger samlingarna fortfarande centralt vid VIR i St. Petersburg. Systemet i Sovjet

var och är omodernt och organisationen med förökningar ha

synes nu förintats med sovjetsystemet. En massiv svensk insats bör göras, och då inriktad en modernisering systemet i stort än

av snarare punktvisa tekniska insatser. NGB:s modell borde tillämplig.

vara

2.3.3 området

Forskningen på

Forskningen i Sverige är starkt knuten till universiteten vilka även står för en stor del av utbildningen. Såväl forskning

som utbildning på agrobiodiversitetens område har varit och är ringa, framför allt vad gäller bevarandet. Utnyttjandet, dvs. växtförädling, är betydligt bättre tillgodosett.

I "Vår uppgift efter Rio" 1992:104 behandlas även forskning och teknisk utveckling. Biodiversiteten sådan och speciellt

som agrobiodiversiteten figurerar inte med namn i denna, den

synes övervägande vara inriktad teknisk forskning. En del förslagen

av

,

Utredningen 59

har dock stor relevans även för agrobiodiversiteten, ex. att "olika former av Centrumbildningar etc. med förutsättningar att bedriva utbildning och forskning med hög kvalitet och relevans stöds".

Kännbart är avsaknaden av en vetenskapligt grundad definition av uthålligt nyttjande av biologisk mångfald. I "Vår uppgift efter Rio" delas uthålligt nyttjande i två komponenter:

ekosystemens långsiktiga produktionsformåga, och -

den biologiska mångfaldens långsiktiga bevarande. w I detta avseende är vår brist på kunskap och behov forskning

av mycket stort. I "Vår uppgift efter Rio" frågas om "kritiska gränser" skulle kunna identifieras med utgångspunkt från dessa två komponenter.

Forskningen i Sverige vad gäller bevarande av växtgenetiska resurser inom CBD:s ram saknar i dag koordination och organ för central styrning och övervakning. Intresset for området är i och för sig nytt, även om området i sig är relativt gammalt och enskilda institutioner och personer intresserat sig sedan början av 1960-talet.

Forskning pågår därför i dag på flera institutioner. Vilken forskning som bedrivs på olika områden är grund av avsaknaden av central koordination tämligen oöverskådligt. Nedanstående får därför tas som exempel snarare än som en utförlig redovisning. I vad mån den speglar institutionernas intresse av att inkomma med uppgifter eller frånvaro av ifrågavarande forskning och utbildning har bedömts.

Universitet och högskolor

Chalmers Tekniska Högskola

Sektionen för miljövetenskap, i samverkan med Göteborgs Universitet, Sektionen for miljövetenskap, se denna.

Göteborgs Universitet

Forskning av intresse for det långsiktiga bevarandet: inom området biologi, fysiologisk botanik, bedrivs forskning rörande samverkan

60 Utredningen

mellan växter i ekosystemen. Inom den systematiska botaniken forskning rörande klonväxter.

Inom miljövetenskapen bedrivs forskning rörande störandet av ekosystemens struktur och funktion, framkallandet av förändringar i kvalitet och kvantitet hos populationer inom arten, samt framkallandet av förändringar gennivå, allt mot bakgrunden av de människoanvända och spridda gifterna.

Uppsala Universitet, institutionen för genetik

Bedriver forskning rörande bevarande genetiska

av resurser. Genetiska aspekter på fauna- och floravård.

Sveriges lantbruksuniversitet

Bedriver omfattande forskning av intresse för såväl det allmänna långsiktiga bevarandet av mångfalden som agrobiodiversiteten:

F örsöks- och utvecklingsenheten för fritidsodling, med inriktning

ekologisk odling;

SLU Info, som inte bedriver forskning i sig men har betydelse

för medvetandegörande och utbildning, bl.a. genom utgivning av

Faktablad för fritidsodling;

Institutionen för växtförädling, Ultuna, med forskning kring in-

troduktionen av och genetisk variation hos arter som kan använ-

das som fånggrödor, industriella råvaror och energigrödor;

Institutionen för växtförädling, Svalöv, speciellt inriktad på

Hordeum och Brassica. En av de få institutioner som bedriver undervisning speciellt inriktad bevarande av genetiska resurser, i samverkan med NGB;

Utredningen 61

Institutionen for trädgårdsvetenskap, Alnarp, bedriver omfat-

tande forsknings- och utbildningsverksamhet som direkt berör

mångfalden inom trädgårdssektorn;

Institutionen för hortikulturell växtförädling, Balsgård, där en

enhet för genetiska resurser inom hortikulturen är under

upp-

byggnad;

Institutionen för ekologi och miljövård, där forskning med

inriktning skydd av enskilda arter och deras populations-

biologi samt hela ekosystem bedrivs. Av intresse för in situ

bevarandet av vilda former av odlade arter samt vilda släktingar.

Nordiska Genbanken

NGB bedriver ingen egen forskning men understöder forskning området vid andra nordiska institutioner, inom de olika

arter som arbetsgrupperna är intresserade av. Den undervisning NGB, i samverkan med Institutionen för växtforädling, Svalöv, och KVL, Köpenhamn, har hittills enbart gällt deltagare från Afrika i SADCprojektet.

Fritids0dlingens Riksorganisation FOR

FOR har utarbetat ett program for fritidsodlingens forskning, utveckling och rådgivning. Av särskilt intresse bevarande-

ur synpunkt är utbildning i biotopvård inom koloniområden. Det vore även synnerligen önskvärt att bevarande sådant kom med i

som denna utbildning.

Det borde också vara av stort värde for blivande trädgårdsingenjörer, hortonomer och landskapsarkitekter att få information om och utbildning for kommande arbetsuppgifter inom fritidsodlingen. Den integrerar många ämnesområden av biologisk, teknisk och estetisk natur vilket gör att utbildning i fritidsodling måste

62 Utredningen

präglas av tvärvetenskaplig helhetssyn. Detta torde förut-

vara en sättning för ett framgångsrikt genomförande Agenda 2l.

av

r 2.3.4 Trender i växt-

växtförädlingen, privata förädlingsföretag och vetenskapliga institutioner

Inriktningen inom växtförädlingen och till viss del även växtforskningen i Sverige har varit och är fortfarande till stor del produktionens, dvs. att öka avkastningen de grödor används

av som inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Denna tendens håller på

nu att ändras, till del insatser att minska den så kallade över-

en genom produktionen på framför allt stråsäd. Så har tid kvali-

senare tetsförädlingen fått Ökat intresse. Vidare har insatser gjorts för att minska läckage av gödselmedel samt att minska insatserna olika

av bekämpningsmedel. Detta har lett till ett ökat intresse för så kallad ekologisk odling.

Tillsammans med de åtaganden Sverige gjort ratifice-

genom rande av CBD, särskilt vad gäller skapandet ett långsiktigt

av bärkraftigt jordbruk, är tiden kanske mogen för ett trendbrott inom växtförädling och växtforskning. Otvivelaktigt blir förädlings- och forskningsmål annorlunda när slutmålet är sorter lämpade för långsiktigt bärkraftig drift jämfört med om slutmålet är enbart

eller i varje fall till stor del ökad avkastning.

-

Förädling av jordbruksgrödor i Sverige domineras två företag,

av Svalöf Weibull AB, ägt av SLR, som förädlar de flesta i Sverige odlade grödor, och Hilleshög AB, det multinationella före-

ägt av taget Sandoz Ltd, som i Sverige koncentrerar sitt förädlande till sockerbetor.

Särskild förädling för processindustriens behov utföres

av svenska Nestlé i Bjuv; dessa sorter kommer emellertid inte ut på den öppna marknaden.

Förädlingen av prydnadsväxter och landskapsplantor har drastiskt minskat under de sista 50 åren och är i dag vad gäller annueller praktiskt taget obefintlig. Efter sammanslagning och

cen-

Utredningen 63

tralisering av förädlingsverksamheten i Sverige ingen ändring

synes av denna tendens. Vad gäller träd och buskar bedrivs fortfarande

en förädling, dock de stora, privata bolagen.

av

Mycket håller emellertid att hända. Aktionsplaner för genomförande CBD arbetas just fram sektorsmyndig-

av nu av heterna, FAO reviderar sin överenskommelse bevarande

om av genetiska resurser och Agenda 21 bearbetas i olika kommuner i Sverige, som just har inträtt i EU. Allt detta kommer att starkt influera Sveriges situation i framtiden. Betydelsefullt torde att

vara de sydliga delarna av Sverige, har de klimatiska och jordbruks-

som mässiga betingelser som närmast motsvarar de stora EU-ländemas, får behålla och helst får förstärkta de institutioner utgöra

som Sveriges sydliga centrum, t.ex. SLU Alnarp, Balsgård och Svalöv, NGB, Svalöf Weibull AB, Nestle, Hilleshög AB. Härför talar också närheten till det danska forskningscentret i Köpenhamn, med dess lantbrukshögskola, internationella växtsjukdomscentrum,

m.m.

2.3.5 arbete i tredje världen med

Sveriges bevarande och utnyttjande av genetiska

resurser

Här kan direkt citeras "Vår uppgift efter Rio":

"Alla biståndsprojekt skall göra konsekvensanalyser hur

av verksamheten påverkar den biologiska mångfalden i länderna i fråga. Svenskt bistånd till utvecklingssländer bör ha stark inrikt-

en ning på verksamheter stöder och underlättar bevarande och

som hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden.

Viktigast är att sådana hänsyn redan från början integreras i alla typer av projekt, inte bara på jord- och skogsbrukssidan, utan minst lika mycket när det gäller industriella satsningar med inverkan naturresurserna, typ dammbyggen, transportsystem eller skogsindustrier. SIDA bör initiera systematisk genomgång såväl

en av egna som NGO-administrerade projekt biodiversitetssynpunkt.

ur Forskningsprojekt inom fältet biologisk mångfald och bioteknik skall gynnas inom biståndsramen." Kursiverat här.

64 Utredningen

Sveriges arbete i tredje världen for bevarande av växtgenetiska resurser är idag delat på tre äldre och ett nytt huvudområde:

bidrag till FAO och medverkan i dess Kommission för -

växtgenetiska resurser;

bidrag till CGIAR och genom detta till IPGRI och övriga IARC-

-

institutioner;

direkta bidrag genom SIDA till SADC-projektet och andra -

relevanta projekt;

bidrag till och medverkan i CBD; -

bidrag till andra projekt via SAREC, SIDA och IFS. -

SADC -projektet

Ett projekt har varit och är speciellt inriktat bevarande av genetiska resurser inom agrobiodiversiteten. NGB har nämligen sedan 1989 varit engagerad i ett 20-årigt projekt avseende uppbyggnad av ett genbanksnätverk i SADC Southern African Development Coordination Conference, då omfattande länderna Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mozambique, Swaziland, Tanzania, Zambia, och Zimbabwe. Dessa nio medlemsstater i SADCC beslöt då att etablera ett nätverk for bevarande av sina växtgenetiska resurser. Sedan dess har SADCC ombildats till SADC Southern African Development Community, samt två länder tillkommit, Namibia och Sydafrika.

Detta projekt att etablera ett regionalt genbanksnätverk med en central enhet i Zambia, SADC Plant Genetic Resources Centre SPGRC stödes samnordiskt av de nordiska biståndsorganen. Dessutom stöder SIDA med särskilda medel de nationella enheterna.

I Norden utsågs NGB som administrativ/teknisk/vetenskapig projektgenomförare, med Svalöf AB som underkonsult.

Nu, i projektets sjätte år, har SADC redan börjat ekonomiskt bidra till driften SPGRC, sedan ett par år är i full verksam-

av som

Utredningen 65

het i en helt ny institution, med byggnader och utrustning som planenligt uppförts och med anställd personal. insamlingar, förökningar och materialinlagring har genomförts, också i stort sett planenligt, så att nu ca 3 000 accessioner finns inlagrade i baskollektionen. Totalkapaciteten i nuvarande utbyggnadstillstånd är i baskollektion. 25 000 prover Hela projektet har modellerats efter det nordiska samarbetet och NGB. I NGB:s regi har också personalen SPGRC och i de nationella enheterna utbildats och tränats, bl.a. vid DANIDAen stödd kurs vid KVL i Köpenhamn. Svalöf Weibull AB:s arbete i Zambia och Mozambique har i första hand berört fröproduktion och växtförädling, har haft men stor betydelse för ökandet av den allmänna förståelsen för betydelsen av bevarandet växtgenetiska inte minst av resurser, genom att öka utnyttjandet.

2.3.6 Behovet utländska genetiska av resurser, på

lång och kort sikt

Tabellerna l och 2 visar att Sveriges betydelsefulla jordbruksgrödor inte har vildväxande populationer i landet. För eller nya gener, rättare sagt, alleller av gener, är Sverige därför helt beroende av utlandet, framför allt länderna i tempererade med klimat likzoner nande Sveriges. Som exempel denna typ av önskade alleller kan nämnas resistens mot nya raser av olika sjukdomar. Denna typ av genresurs insamlas ofta i vildväxande populationer arten, av ex. Beta vulgaris ssp. maritima, den i Sverige förekommande nära släktingen till sockerbetan. Detta understryker vikten att Sverige av verkar för minsta möjliga hinder och minsta möjliga byråkrati vid insamling av material från växtplatsen. Detta beroende av i annat land vildväxande populationer minskar genom att ex.vis vanligt brödvete inte förekommer vildväxande någonstans i dag. Här blir landet i första hand beroende tillav gången till genetiska resurser via genbanker i andra länder. Detta

66 Utredningen

understryker vikten att genetiska i genbanker förblir fritt

av resurser tillgängliga, såväl det material som insamlats innan det

som som insamlas efter det att CBD trädde i kraft.

Vad gäller arter av jordbruks- och trädgårdsintresse är områden speciellt i Sydeuropa, centrala- och sydvästra Asien av stort svenskt intresse som resursområden för genetiska jordbruks-

resurser av grödor, och södra och mellersta Amerika, Australien, södra, västra och östra Afrika, främre och bortre Asien samt Medelhavsområdet vad gäller betydelsefulla prydnadsväxter. Sverige kan sägas här redan ha vidtagit vissa åtgärder medverkan och koordination

genom av det nordiska SADC-projektet för upprättandet av ett nätverk för bevarande av genetiska resurser i SADC-länderna där Sydafrika

nu ingår, SPGRC-projektet. Emellertid ingår heller i SPGRC prydnadsväxter i mandatet för närvarande.

2.3.7¶Tillgängligheten de olika genpoolerna

av

Kunskapen om den svenska genpoolen för arter av intresse for agrobiodiversiteten är synnerligen fragmentarisk, i många fall näst intill obefmtlig. Över 500 arter i den svenska floran är i större eller mindre användning världen över eller tillhör de domesticerade arternas gemensamma genpool. En massiv och uthållig forskningsinsats torde behövas för att råda bot denna brist. Samma gäller givetvis övriga världens länder, demonstrerat av det faktum att i Sverige

än 700 arter från övriga delar av världen är under användning. mer

Vad gäller tillgängligheten av de olika genpoolerna kan två huvudområden urskiljas:

tillgängligheten av material av genetiska resurser i form av -

sortmaterial för avsett för kommersiell odling och fritidsodling samt

tillgängligheten av genetiska resurser, i form av samlingar av -

material avsett för förädling och forskning, dvs. olika typer av

genbanker.

Vad gäller tillgängligheten av det i konventionell jordbruksodling använda materialet bestäms detta i dag till stor del internationella av fördrag UPOV, EU-regler såväl nationella lagar, framsom av men för allt av marknaden, vilken till stor del bestämmer vad bonden kan odla. Gällande tillgängligheten odlingsmaterial for den till antalet av betydligt större fritidsodlare bestäms även denna till gruppen stor del av vad som forsäljes genom olika fröfirmor bilaga

se

Adresser, även icke obetydlig ideell bytes- och men en annan verksamhet förekommer. l detta sammanhang bör åter nämnas att EU:s regler, i som stort sett är utformade for den kommersiella odlingen, kan ha en ogynnsam effekt mångfalden i fritidsodlingen. Särskilt negativt kan saluforandet och bevarandet äldre sortmaterial påverkas, av även svenskt, som i dag står utan särskild ägare. Hit hör även en stor del av det material finns vid NGB. som Vad gäller tillgängligheten material genetiska från av av resurser samlingar har fråga varit ägarförhållandena till de internationella en institutens IARC i CGIAR-systemet samlingar. Enligt överenskommelse med FAO håller instituten samlingarna i "trusteeship". nu Överenskommelsen undertecknades i slutet av oktober 1991. Hur detta påverkar tillgängligheten är inte klart. Enligt uttalande från regeringshåll från nordiska länder Danmark skall NGB:s samlingar även i framtiden tillgängliga. Hur situationen ställer sig efter vara det att Sverige och Finland inträtt i EU är för närvarande oklart. Trots tillkomsten av NGB förekommer viss del material forten farande i enskilda samlingar på universitet och andra institutioner. Särskilt gäller detta material fortfarande under forskning. En systematisk överblick denna typ material saknas i dag och bör av av tas fram.

68 Utredningen

2.4¶Kompetensfrågor

2.4.1 Behovet kompetens hos berörda

av

myndigheter

För att fullfölja CBD:s intentioner, att bevara biodiversitet, är en av förutsättningarna en nära samverkan mellan olika myndigheter och institutioner i landet. För denna samverkan kommer en del myndigheter och även institutioner att ha tillräcklig kompetens tillgänglig. Detta ställer krav på utbildning och införande av nya tjänster.

Kraven på samråd ett tidigt stadium i planeringen ökar, ett samråd där biodiversitetskompetens krävs, framför allt biologisk men även juridisk.

Vad gäller agrobiodiversiteten har jordbruket två huvudeffekter. Den ena kan sägas vara positiv, genom att bevara det öppna landskapet och därmed ge utrymme för ett större artantal och ett större antal ekosystem. Denna positiva effekt har varit större än den är i dag, men kvarstår dock. Den andra effekten upplevs av allmänheten närmast som negativ, genom att en långt driven uniformisering av såväl brukningsmetoder som sortanvändning har lett till ett mera ensartat landskap. Mera negativt är att i denna typ av landskap mångfalden minskat i jämförelse med situationen ett antal hundra år tillbaka. Ansträngningarna att bevara denna minskande mångfald har hittills hanterats av Naturvårdsverket, och det torde vara lämpligt att så sker även i fortsättningen.

Utom tvivel ställt är att jordbruket självt är en av de verkligt stora faktorerna påverkande bevarande av biodiversitet i allmänhet, och den mest betydelsefulla vad gäller agrobiodiversiteten. Ur denna synpunkt torde Jordbruksverket vara den myndighet som ligger närmast till att bära huvudansvaret för bevarandet av agrobiodiversiteten inom det bedrivna jord- och trädgårdsbruket.

Vad gäller Sveriges kompetensbehov rörande agerande i tredje världen kan särskilt påpekas behovet av att kompetens finnes inom Sverige för ett överförande av kunskap och teknik till land i tredje världen. Snabbast och med minst extra insats torde denna kompe-

Utredningen 69

tens kunna byggas upp när den riktas mot ett land i tredje världen beläget inom en tempererad zon, med klimatförhållanden alltför starkt avvikande från Sveriges.

Sverige är redan verksamt i södra Afrika vad gäller bevarandet av genetiska resurser, där emellertid avsaknaden utbredd taxo-

av nomisk kompetens är kännbar. Vad stor lucka i den

som synes en svenska kompetensen är kunskapen om de viktiga områdena i Asien, inkluderande det gamla Sovjet. Vad som saknas är framför allt svensk taxonomisk kompetens som är begränsad. Vad

som synes saknas inom det gamla sovjet är kompetens i modernt genresursbevarande.

Kompetensen vad gäller bevarande av genetiska resurser och agrobiodiversiteten i stort, är än så länge mycket begränsad i Sverige. Antalet svenska personer som har direkt praktisk erfarenhet inom detta fält är, enligt vad utredaren känner till, för närvarande tre, vilket av åldersskäl snart minskar till två vilka den

personer, av ene enligt det nordiska systemet kvarstår inom fältet högst fyra år.

Det synes synnerligen viktigt att den kompetens som arbetats fram inom NGB:s ram under en följd av år tillvaratages inom det svenska systemet, såväl som de övriga nordiska ländernas. Inom det svenska systemet kan kompetensen utnyttjas exempelvis inom SIDA, rörande kunskaps- och tekniköverföring till tredje världen, eller Jordbruksverket, rörande exempelvis vårt beroende externa

av och interna genetiska eller inom departement rörande

resurser, exempelvis Sveriges hållning i dessa frågor, eller Naturvårdsverket, rörande speciellt agrobiodiversiteten, också inom universitetsinstitutioner, exempelvis SLU i Uppsala och Svalöv, rörande forskning. Alternativt kan det nordiska systemet med tidsbegränsade anställningar läggas om.

Den grundläggande undervisningen i genetik, bioteknologi och växtförädling behövlig för en ökning av kompetensgraden är väl utbyggt och tillgodosett i Sverige. Vad gäller specifika kurser rörande bevarande av växtgenetiska resurser är det däremot sämre ställt. NGB, i samverkan med Institutionen för Växtförädling, Lantbruksuniversitetet i Svalöv, har anordnat del kortare kurser,

en

70 Utredningen

som i och för sig kan byggas ut, om medel avsätts. Inom för

ramen överförande kunskap till tredje världen finns förutsättningar för

av att anordna regelbunden utbildning såväl MSc PhD-nivå.

som Närheten till flera större institutioner, ex.vis Svalöf Weibull AB, NGB, Alnarp-institutionerna, lantbrukshögskolan m.fl. i Köpenhamn, gör att denna utbildning skulle kunna få mycket bred bas. Över huvud taget torde SLU svårighet kunna anordna nöd-

utan vändig utbildning området alla nivåer, då grundförutsättningama finnes.

För kompetensuppbyggnaden inom landet vad gäller bevarande av biologisk mångfald i allmänhet och bevarande och utnyttjande av agrobiodiversiteten i synnerhet gäller förhållanden; det

samma vore därför logiskt att en enhet för hållandet information

av om agrobiodiversitet, under Centrum för Biologisk Mångfald, med den roll som förut beskrivits, förlades till Svalöv eller Alnarp, liksom ArtDatabanken är förlagd till Ultuna.

Särskild uppmärksamhet bör då ägnas kommunernas arbete att genomföra rekommendationer i Agenda 21. Arbete med trafik-, energi- och nersmutsningsfrågor synes inom vissa kommuner drivas med energi, inom andra har det ännu inte börjat. Emellertid

synes det som att i nästan alla fall där arbete pågår, biodiversitetsfrågor i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande och utnyttjande

i synnerhet är helt bortglömt.

3 till

Förslag åtgärder

Utredarens uppdrag omfattar även att föreslå åtgärder leder till

som säkrande av den breda variationen för uthålligt utnyttjande inom

växtarter av betydelse för agrobiodiversiteten. I det följande

presenteras dessa förslag, uppdelade övergripande sådana vissa

samt detaljförslag, födda av behov mötta under utredningens tillkomst.

Icke oväntat mot bakgrunden vår stora okunnighet inom området

av agrobiodiversitet är de flesta Förslagen inom sektorn forskning och

utbildning inkluderande kompetenshöjning. Okunnigheten är hel-

ler oväntad, med hänsyn till hur nytt intresset för detta område

är. Till viss del kan kunskaperna redan finnas, vad skall till

nog som är en samling och inriktning på bevarande och utnyttjande

av agrobiodiversiteten, särskilt i kretsloppsfunktion.

Behovet av en svensk strategi för bevarande och långsiktigt bärkrajiigt utnyttjande av biodiversiteten i allmänhet och agrobio-

diversiteten i synnerhet, med särskild hänsyn till genetiska

resurser, är uppenbart och den under utarbetning varande Aktionsplanen kan förväntas innehålla en sådan strategi. Under Jordbruksverkets del

av

denna Aktionsplan kommer prioriteringsfrågor och kostnadsaspekter

att spela en framträdande roll, och sådana aspekter tas bl.a. därför inte upp i föreliggande utredning, även det står helt klart

om att sådana synpunkter kommer att bli avgörande betydelse.

av

Denna strategi bör, vad gäller speciellt agrobiodiversiteten, dess bevarande och långsiktigt bärkraftiga utnyttjande, även omfatta

Sveriges hållning såväl inåt som utåt, i det fallet särskilt

senare gentemot länder i tredje världen. Den bör ingå särskild del

som av den svenska aktionsplanen för genomförande CBD och bli ledan-

av de för alla berörda myndigheter och institutioner.

Nedan presenteras områden som bör ingå.

72 Förslag till åtgärder

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter och institutioner iSverige, på bevarande- såväl som på utnyttjandesidan. Riktmärket bör

vara utvecklandet ett långsiktigt bärkraftigt jordbruk i kretslopps-

av fmktion.

Ansträngningarna att bevara denna minskande biodiversiteten inom jordbruket har hittills hanterats av Naturvårdsverket, och det torde vara lämpligt att så sker även i fortsättningen. Eftersom jordbruket självt är en av de verkligt stora faktorerna

som påverkar bevarande av biodiversitet i allmänhet, och den mest betydelsefulla vad gäller agrobiodiversiteten, är Jordbruksverket den myndighet som bör bära huvudansvaret för bevarandet av agrobiodiversiteten inom det bedrivna jord- och trädgårdsbruket.

Vad gäller bevarandet av Iantsorter i bruk on-farm

conservation, i Sverige organiseras detta genom museiverksamheten i Sverige, koordinerat exempelvis genom Sveriges Lantbruksmuséum, Julita, såväl för bevarandet på enskilda gårdar som på olika muséer.

En Mandatartlista för agrobiodiversiten i Sverige tas fram, där man artvis kan ange intresse och åtgärder liknande den svenska rödlistan for hotade arter; ansvaret kan läggas Centrum för Biologisk Mångfald, en avdelning för domesticerade arter, en parallell till ArtDatabanken.

Också i pallellitet med ArtDatabanken kan avdelningen för information om domesticerade arter organiseras i gemenskap mellan Jordbruksverket och SLU samt förläggas till Alnarp.

Direkt Jordbruksverket bör ligga ansvaret för utfárdande av regler rörande restriktioner i införseln av främmande organismer som kan påverka jord- och trädgårdsbruket och att tillse att dessa regler efterfoljs.

Förslag till åtgärder 73

På Jordbruksdepartementet eller annat relevant myndighet bör läggas ansvaret for att i relevant EU-organ tillse att EU:s gränsövervakning och interna kontroll av exportörer av växtmaterial fungerar tillfredsställande och att avgivna deklarationer och/eller sundhetscertifikat blir verkliga.

Skapandet av en vid acceptans för de åtgärder behövs för att

som åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling, i synnerhet planer och program för hur inom jord- och trädgårdsnäring acceptans

av centrala direktiv åstadkommes, samt acceptans inom den kommunala driften för de åtgärder rekommenderas i Agenda 21.

som

Kompetens bygges upp Jordbruksverket inom sektorn bevarande och utnyttjande av agrobiodiversitet, med uppgiften att via samarbete med LRF, Hushållningssällskap och andra organisationer skapa acceptans for från centralt håll framtagna, nödiga åtgärder bland brukarna, dvs. i första hand jordbrukare och trädgårdsodlare. En framkomlig väg torde vara skapandet av en parallell till NOLA.

Skapandet av tillgång till nödvändig kompetens inom landet, kvalitativt och kvantitativt, genom stöd till relevant forskning och utbildning, för genomförande nödvändiga insatser.

av

Nationella tjänster inom Jordbruksverket, och/eller Centrum för Biologisk Mångfald, och/eller Institutionen för växtförädling, SLU Svalöv inrättas for att CBD för Biologisk Mångfald skall kunna koordinera Sveriges insatser för uppföljningen av CBD, såväl vad gäller den generella biodiversiteten inför Conference of the Parties, som vad gäller agrobiodiversiteten inför FAO och dess kommission för genetiska resurser, som infor EU:s olika kommissioner på område. Även NGBzs arbete med

samma bevarande av genetiska resurser av jordbruks- och trädgårdsväxter behöver koordineras med de svenska insatserna inom olika verk, då framför allt Jordbruksverket. Under alla förhåll-

74 Förslag till åtgärder

anden behöver Jordbruksverket bygga upp särskild kompetens rörande biodiversitetsbevarande jordbruks- och trädgårdssidan, och framför allt hem/hobbyodlarsidan, inför implementeringen av CBD.

Kontinuitet i arbetet är av synnerlig vikt i hanteringen av växtgenetiska resurser. NGB:s tjänster föreslås därför i första hand inte begränsas till antal kontraktsperioder. l andra hand, och närmast for att begränsa de förväntade negativa effekterna i nuläget, föreslås att inom NGB utbildad personal utnyttjas efter sina åtta års NMR-tjänst inom SIDA, rörande kunskaps- och tekniköverföring till tredje världen, eller Jordbruksverket, rörande t.ex. vårt beroende av externa och interna genetiska resurser, eller inom departement, rörande exempelvis Sveriges hållning i dessa frågor, eller universitetsinstitution SLU, Uppsala, Svalöv, eller inom ny avdelning för kulturväxter inom Centrum för Biologisk Mångfald, för relevant forskning och utbildning.

Biodiversitetsbevarandet i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarandet i synnerhet införes som begrepp i undervisningen alla nivåer och i alla sammanhang, inom förskola, grundskola,

gymnasienivå, för att förbereda för undervisning högre mvaer.

Biodiversitetsbevarandet i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarandet i synnerhet bygges ut inom våra universitet och lantbruksuniversitet, för att kunna tillfredsställa framtida behov av kompetens på området.

Särskilda program för utbildning i biodiversitetsfrågor i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande och utnyttjande i synnerhet framtages och igångsättes snarast for de nivåer där genomförandet skall åstadkommas genom konkreta åtgärder, i kom-

och lantbruks- och trädgårdsorganisationer. muner

Förslag till åtgärder 75

Särskild satsning göres att införa biodiversitetsfrågor i allmänhet och agrobiodiversitetsbevarande och utnyttjande i synnerhet i kommunernas Agenda 21-arbete.

Forskning bedrivs universitet framför allt SLU och

av upplysningsverksamhet av exempelvis Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogstyrelsen, hushållningssällskap, länsstyrelser, LRF, och andra relevanta organisationer rörande de direkta och indirekta effekterna införda organismer kan naturaliseras

av som i Sverige.

Forskning bedrivs för att få klart huruvida målsättningen att bevara den biologiska mångfalden verkligen utgör gräns för

en produktionsmålen inom de areella näringama och i så fall

var den gränsen ligger.

Frågan om restaurering förstörda eller starkt störda ekosystem

av och den därmed sammanhängande frågan försvunna,

om nu en gång indigena arter, arter skall återinföras utreds.

Utbildningen inom taxonomi, närmast floristik, och genetiska resurser inom Sverige ökas för användande i utbildnings- och träningsprogram i tredje världen. Även för användning inom Sverige behövs ytterligare satsningar taxonomisk forskning.

Framtagande av en vetenskapligt grundad definition uthålligt

av nyttjande av biologisk mångfald, framför allt i kretsloppsfunktion.

Forskning rörande alternativa grödor, särskilt energigrödor, och deras lämplighet i det svenska jordbruket och acceptans från processindustrien exempelvis Salix, Sonchus palustris, Artemisia annua.

76 Förslag till åtgärder

Forskning rörande kartläggningen av genetiska släktskap genpooler för arter relevans för agrobiodiversiteten, och

av dessa genpoolers geografiska utbredning.

Forskning rörande genetisk diversitet, vilken är väsentlig både för ex- och in situ bevarande.

Forskning rörande bioteknikens särskilt överförandet av enskil-

da alleller framtida inverkan på växtförädlingen.

-

Medverkan i internationella forskningsprojekt avseende arternas globala utbredning och de globala riskerna för genetisk utarmning. Detta är, med hänsyn till Sveriges stora beroende av genetiska utifrån, ett viktigt område.

resurser

Hållningen gentemot andra länder vad gäller tillgång till

och genetiska Här bör Sverige liksom förut genresurser resurser. verka för största möjliga öppenhet och fri tillgänglighet.

Sverige bör använda sitt inflytande för agrobiodiversitetens stöd i alla internationella fora, i CBD:s olika organ, i FAO och inom CGIAR systemet; Sverige bör verka för att FAO blir huvud-

under CBD och därför att FAO:s reviderade Undertaking organ blir ett protokoll under CBD.

Sverige bör verka för att prydnads- och medicinal-växter och andra växtslagsgrupper blir Omhändertagna, antingen av kommissionen för genetiska resurser inom FAO eller av annat

under CBD. organ

Samarbetet med närområdena, exempelvis Baltikum, Europa i stort samt Ryssland och andra stater i den forna Sovjetunionen, gives mycket hög prioritet, och likaledes samarbetsprojekt rörande bevarande och utnyttjande av för jordbruks- och trädgårdsnäringen relevanta genetiska resurser, exempelvis ECP-

Förslag till åtgärder 77

samarbetet. För Ryssland massiv svensk insats för

göres en en modernisering av systemet enligt NGB:s modell.

Vad gäller överföring av ekonomiska resurser till länder i tredje världen, med eller utan hänvisning till Farmers Rights bör Sverige verka för att ett multilateralt system, kopplat till den finansiella mekanismen, införes.

Vad gäller förhållandet till u-länder baseras detta samarbetet på erkända internationella organisationer såsom FAO, CGIARsystemet och CBD. Särskild vikt lägges vid att det svenska systemet inriktas mot kontinuitet inom representationen i dessa fora. Detta kan bli en av uppgifterna for Centrum för Biologisk Mångfalds avdelning för domesticerade växter, dvs. genetiska resurser.

Vad gäller kompensation baserande sig nyttjande genetiska

av resurser baseras Sveriges policy på att systemet möjliggör för stater att överblicka, för tre till fem år, hur mycket staten i fråga disponerar ur fonden, samt budgetera efter detta. Alltså bör avtal rörande kompensation vara multinationella, fonderas och distribueras regelbundet efter plan.

Överföring av kunskap och teknik till tredje världen; här torde det vara av vikt att får fram samfälld strategi för såväl

man en bevarande som långsiktigt nyttjande. Konkret uttryckt bör del

en av strategien vara att när Sverige går in i tredje världen och stöder genom exempelvis SIDA bevarandet, även stöder förädling,

man jröproduktion, frökontroll, jordbruksproduktion, så att vinsterna

av bevarandet av genetiska resurser kan realiseras inom vederbörande land.

Inom området bevarande och utnyttjande agrobiodiversitet

av ges utbildning i grundläggande taxonomi, dvs. artkännedom, anpassad till landet i fråga.

78 Förslag till åtgärder

Sist men icke minst, en ökad investering i bevarande av genetiska

och angränsande aktiviteter inom Sverige samt resurser en insiktsfizll prioritering av arter och åtgärder, så att ovanstående åtgärdspaket har en rimlig möjlighet att genomföras.

De botaniska trädgårdarna är en stor potentiell resurs för

bevarandet av biologisk diversitet, inkl. agrobiodiversiteten.

Koordinerat av Centrum för Biologisk Mångfald uppbygges en

nätverksorganisation och en strategi utarbetas för de botaniska trädgårdarnas roll i bevarandearbetet.

a

w

A a

m m

m ø

x

m

z H

4 u

m m w | n | 0 v m n 0 w

o a N n q m w M

H N H

m

u a |

a m m

ø

A M m

H a O4h + o .nN m v H

O O O OO

u m

x x x x x x x x x x x x x .xx x x x

n m

F 2 : 2 : : n z p . : 2 :

o F R E ä ä . F

n

n n v n N N m w v m F v c u

F . .

m o o o O o o

o O o o O u u u

v m w w x

O u w u w w m u

n

m N u N m m m m m m m m

x

x

x

N

2 E F

.. 2 n 2 z

.x K K w 0

m o 0 O o O 0 O o o o o O 0

w w m m x w x x x u m x m x x x w x w

n o N o m m m o m m m m m o o o

x x . x x x x x 4 x x x x x x x x x x x N

p 5 .

.. l n n z a s

o Ä E ä . ä n

m o o 0 o O O u O o o O o o o O O

v m m u w w m w m m m w m .m m w v m

n m m a o m m m m m a m m m m w m

x x x x . x

x x x x x x x x x N x

..x

5 5 G u p

l : n I : 9

o . 4 . n K F F

o o o O o o O o O O o o o o u u

w u w w u w w u x w m w x u u z u m m m .

n w m m m m m m. n o o m a m w u a

x s x . 0 x N

.m I .m

p 2 2 8

. a : 1 2 s a a s

o K o u m . E m o o

a m m . m m . m m m m m m m m

o o O o o o o o e o o u c o o o o

u u m w x w u x x ,u m u w m w u x x u w

n u N u u m o m m m u u u m m m w m u

. . . . . . . . . . . . . . . . u . .

d 4 d

S S o u I m n .. . . .

F . 3 2 8 3 z o K K 4 z 0 N N N

s n v N . N n . m c z

m 6 a o o o o O o o o o .m .w u u 5 m w m z w m m w m w m o N N m m m w w w

. x u .k a u E w

Z t t i s 2 : z 2 : 2 2 : z

o ä u E K K R N u n u a m m m u m m m m m m m m .

n u u u . c . . . c n n

m 6 m u u o o o o o o o

v u w u u u m + u m m m v u w u v v w m u

n o o o u o a m o w o u

n . x x

x

m m .m .m

v m n m E G

.

2 3 i S 8 8 i z I 8 8 u x

i N N ø w w

m m m m m m m m m m m m m m m m m m

n u m n m o u w v m

u .

m

m O o o o e c

v w m å s u

z v. m 2 z w m m w m u w v m x

n

m a m. m m M m o o o o o o o

x

x

x x u x

x x x

x x x x

x x x

x x

x x x

x

x

:x 4 S S .

x

S .h .

.. l 8 I : i I

o v v K v v v v

m m o O o o O m 0 0 o O O O o O O O

v m m w m m u x u 5 m m w m u u x v. u m m.

n o o m a o o o m o o o o o o o o o

N x x x x x : x x

t x

x x x x x x

x . S . ..x ;x .x .x :x .L K

. m

. 8 8 ..

v v v v m v h

o. m m m m m m m m

m o O O o O O O o O O O O O O O o

v u u u u w w m u m x w w w w w m x m

n

o o o o o O o o m

s . s N s s s s s s s s . s s s s s

u. .k .k .s .k .k ..s ..s

. N n v m. o .. m m . u pN N

p 8 F :

o x. N

x. n v v .. N o n N . F n F c F

m o u u o O o O o O O o O o

e w w m m m w w m v. m u W m m u m

n a m m m w D m

x x x x x N x x x x x x x x x

. .t .k S S

.

. . u f :

o

K F

m

O 0 O 0 O o o O O O O u c .m 2 w m w ä

m v m m m m u u

n

m m o o . o

m . N

x N

p

p : F x

o K z

F m m m m m N

m. O 0 O O o o 0 0 o o

u u c

v w 3 m m m m m

v. w v. v. x m v.

n .

o . o

. m m m m

x

. x

x x

x x

x x N x x

x

x x x

x x x

.m

.

F 2 2 E p

o K K K E m N N

x u m . n u F m n m . . N .

m u u 0 0 O o O o o o 0 o o O o

v w 5 m w m m m m w m v m m m w x v

n o m m m m m m m .m 0 w

x x x x x x N x x x x x x x x x x x x x

4 :x .

.

..

o i F F

m o 0 0 o O O 0 o O o o D o o u

w m w w w u m w m m x w m m x

n m o o m m m n

x x x x x x x N x x x x x x x o x x

;x

p

F i S S F

K K K K n E

. m O 0 O O O 0 O O O o O 0 0 o o o u

â m w w w m w u Z w w m w w w u x x w

F n o F m O O m m m m w m

x x x x x x x x x x x N x x x x x x x x x x

x

F N n v x F F n nn F F Fn

. å S u p

o .n K K ä

m m m m m m m m

w N

p p p

n n v . N p v p

m o

o O O o o o O o o o O o a O o o n O a

t w w m w u m

V. w x o O u x v u u w w

n p p

p d o o o o

p p p m m m

p . p

x

x

x

x x x N x x x

x x 0

x

x x x x

x x x

x

S S . .

p o n

p a

x

o z R p

m m m m m .

.

m. O o O O O O O O O O O o o

o 0 p.

c u u m u m W 5 w m m

w w x x u w m w

. o

o n o .

m m w

x x

x

x N x x x

x

x x x

x x

x x x x

x

p

F

o z

m . o O 0 o o O o 0 o O 0 o 0 o O O O 0

v w w w 3 u m w u m w x v. m m w w w .m v. m w

n o m m m m. m m m m m m m m m m m

x

x x x x N x x x x x x x x x x x x x

..x

p

l0l

F p .

o i i m m

m o o m m m O O O o o O O o 0

v w m m u x x v v. w m w u x m m m u v.

p . n m o D o u m m m m m m m m m

u

x x N x x x x x x x x x x x x x x

i

N n .

. o .

. F v v v v F v v v

ø m m m m m m m m m

m O o O O O O O O o O o O O O e

v m w w w z w w x v x v. w .m m m x x m w

m m o m N m m m o o n o

N x x x x x x x x x x x x x x x x x

.ä .ä :x 4 .k ...x ...x .k .k .k

v m 0 n m o

p 5

u :

o :

v v v v v

m m m m m m m m m m m m m m m w m m

m

o a o o o o o o o o o o o o

v u m 5 ä m

u m x x m x x x x m u x u

n

o o o o o o o o o o m. m o o o

. u .

. .

. . .

. . . . .

. . . . . .

.

4 ... .m v. .m .m u u d

.

p : .

o v

. . . . . . . . . F

m m m m m m m m m

m . v o

n . . .

u ö. + +

m .

m 0 O O O n u O

v m w w w u w u

v. m m v m x w u v. v m

. n

o o . . . G p p F . . O O o o o

x x

x x

x N x x x

x x

x x x

x x

x

.

m. .w .w .m .w .W i

u o n m

.

m

F i 8

o i E v v c v v v

m m m m m m m m m . .

m N N

x. h N . n

0 + + + 4 + + 4 + + + +

m 0 o O o m O o O o O o o

v m 5 w u u m m u x V W Z v w v. w m v x w

n o o o o o m m O c O o m o o o o o o m N o

x x x

x x i x x x x N x x x x x x x x x x

i i x i

m m m

.

. E u 8

x . . . . . E

O c O O O O o o O O O O O

c w 5 m u x w v v v v. v. x v. w u w

n o 9 m a a ø a m m

x x

x x N x x x x x x x o x x x x

;x :x .m

p N .

m

m

n

m

m m

A

m

H

m

. v .

w

m

m m

M

u

H

a

m

M

.a A

M

w

ø M A ø m M m

lll

M

H m m m m m m m ø m

m

w a a N n v n n

m m m m m m

n

m

m

m

v w m H

m

H H

m

h

m m

m

m

m m A

u

m H m

m

a

m

U W U

m

v

m

a

m m m

H

w

.m

O

a H

Tabell 1b. Odlade släkten

av

Iandskaps- och prydnadsväxter

med 10 eller fler sorter

innehållande arter, som är

Lupinus Lythrum Malus Oenothera Papaver Picea Pinus Populus Potentilla Primula Prunus Quercus Rhododendron Ribes Rosa Salix Sambucus Saxifraga Scabiosa Sedum Solidago sorbus Taxus Thymus Tilia Trollius Ulmus Verbascum Veronica Viburnum Viola

m w | I v m h m

v m h w

x

4 I

n

I

w

0 a N n w s

H N n H

:

u

m m a

n H n m H

n m m

H

m

+ m m

m n m m

w

M M

m

a M

m .

m

M M

m

N O MO lu

m. m m m m

m m u w w m

M p p n n u N v p n v p p .

o O O O O o O D o o O O O o O

w m u .m o o O o o o

p w w m m m m W n n m m m e m m m m m m

x

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

p N n v m w n Q m p o p

IZ-l

. . u 5 u .. m m m m

m O O O o O O 0 O 0 O O u m O 0 C o 0 O O v S 2 S E m S å m W w

u v. v x w w

.. n

m m m m m m m m w m m m m a m m m

u 5

x

x .

. . . . . . . .

å

2 z E 2 : n

n o N m n x . 0 . . N w

m H o O O o 0 u n. c u 0 O 0 0 0 O O O O o

v E u m S S 2 m å ,m

n m n m m w m m h m s h F m n . N x. n n m

N

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

i

F 3

o 2 z

n. m m o .

n . n n x. m A m n

m 0 0 o 0 0 0 O O 0 O O 0 O 0 O 0 O O O O

v Å 4 m x v x O w 0 O O O O

n m m m m m m F x. m n x w n m N N

. x . . L .

. . a u. N x x x

x . . x x u. n. x x x x n x x . . x u. n x i .m .Q

. 8 o t

o

u n 2 2 z 2 2

m m w 0 w m m m m m m m m m m o

h e . . . m m v o N n m m w . w 0 m m

m O o 0 O O O O O O O O O O O 0 0 0 0 O O 0

v u

O m O O O O O O O O 0 0 O 0 O O 0 O

n

v m n N N m m o m m m m m m m m m N

.

n.

.

n. N

.

a.

å

.

n.

.m .m .m .m

m 8 .

I x

m w

p w p p p p p N m p n m p p

m o O o o O o o o o o O o O O o O O o O o O

v O .w w w E .m .m m w m m m v o O

n p m.

m w w m m w x. m m m p w m m N x. p p

x

N x x

x

x x x x x x x x x x x x x x x x

.m ü .m .m

N v o 2 p p p p p p p p p p p p p

S

n n o v o o . N . 0 u . e n Q v n F F

m o O o o O o 0 O O O o O O O O o o O O m

v .m 4 S w v. O w 2 S u

n E m m m m m h m m m m m m m m m m n

N x x x x x x x x s x x x x x x x s x x x x

k

. F p

o p 3 R x

m o O O O o O O O O O O o O o 0 0 o o O O o

v E 2 O O 2 S 2 u

w w u w m

n p

m w w w w m ø w m m m w n m m m m

N x

x x

x x

x x x x

x x x

x x x x x x

x x

n

.

n i R i

h F n . v F m u n . N p

m O O 0 0 0 0 0 c 0 0 O O O 0 O O O 0 O 0 n m

v S å w 2 S

O w m w m u w O

n

o

m m m h m x. m . w w o m m m m m N m m m

x N

x x x

x x x

x x x

x x x

x x x x

x

x

. m

n7

ä 3 I S 2 S

5. m m F w F F F F N F F n F F

m o 0 O O O 0 0 O O 0 O 0 O O O O O O 0 O v S .m O 0 v.

O 0 O w m w m

m F m n m m m m h m m w m m

m m F

N F

F x

F

F N n F

s 3 z

m

n o m m c 2 t . N w n n

m o O o o o o o o o o O o O 0 O o O o o u u m

v 4 u s w s s s o s å S w m

n a w m m m m m h N w m m u h m m ø

x u x x x x

x L x

.

d d d d w O n m .

o

n u . n . N u . A u F o .

m o o o o o o o o O o o o o o o O o o o o o o v .m .m 2 s s o m 2

m m m m u n

m w n n m u m m E m m n m 5 n m m u u

u x x

.

.

.w .m .m .m .u

J

O

. . m m A A m N . v N v . .

m O O O o O O O 0 O 0 O o 0 O O O 0 O O

v S .u O 0 0 m S O m w .m u

n . o h h u h m w m n n m m m m m m m o m m

. N . x . x . . x x x

x .k .k .k .k

p

J

u 3 . . m o u p n m . m N N N v N v F . . m O O O 0 0 0 o O O O O o O 0 o O o 0 O o 0 e m 5 å S E m S å E S å E

m. o . n

m n m m m m m n m m m m n m m m m m

N

x

x

o u 3 S

x . x n v N x u m n u m N 0 . F m N

m O O 0 O O O O o 0 0 o O o O O o o o O o o

v E w S S S O v 0 S O 2 m w

n m w m w m m m x m x. p m w w m m w m m

x

N x x x x x x x x x x x x

x x x x x x x

i

N 0 n .n p w m n

O

a u S 3 l a

n .. u N p w m p n F . F . .. . . n A u

+ + m O O O O o 0 O O O o O O O O u u m O o O O O v u E 2 m 2 .w .m x x

w

. n

n h m m m u m m u m m m m m n m

u

x

x

L.

.. .S . .ä .H ..

i i u u u a m m c 0 m

n w p N . F F A v n m v . n

m O O 0 O O 0 o o o O o O 0 O c O 0 0 O o e O .m 2

v w o m v. m m o m w w m u v. n .

w w w w w m w w . w p w w

N

x

x

x

w

4 4 4 .q w 4 .

n F v F N F F F F m F F F m m v N F F v

m 0 0 0 O 0 o 0 O o 0 O 0 o 0 o o O o o O o 0

v S S S 2 å E S w x m w o

n m m m m m w m m m m m m m m m m m m m m m

N

4 4 4 E 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4

.4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .4

o

o 2 2 s S s S 2 : z 2 : : 2 : 2

m 4 o m u o u u p. u m n 0 u u u u .. O u u. u

v 4 .m u 2 2 S m u n 4 4 O 4 m n 4

N

4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 x 4 4 4 4 4 4 x

x .4 ..4 .d ..4 ..4 4 4 4 4 4 4 4 .4 4 4 4 ..4 4 4

..

o . z s i B I

m w m N

h . .. . . F A n n v N 3 0

m u O o c O o O O O o O O o O O O o o u u

o å . w x O w O w .m 2 x E .m i 2 S o

n n m m m o o ø w m m w w m w m m m m m o

v

x N x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x :x 4 :x :x :x :x :x :x

. N n v m o s m m . S F 3 v o m

M3

o E 8 i i s i 3 2 n

n c w N N . F x F N w x m

m m m u. u u O O o 0 O u u m m O O 0 O 0 0

e w W 0 O 0 S 2 2 .m .m å S E u w

n x F m m m m m m m m h m m m n F m m m m

x x N x

x x x x x x x x x x x x . x x x

x

m m

o

x F m N F r m w . w F x . n

m O O O 0 O O 0 o 0 O O O 0 0 o O O D O O 0 O

v m u u å , 4 E å å u m

x. w o F x. m m m x m m m m m m m m m m . p

x

N x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

.

o n n

x. p u F . n v . . . m u m N : c .

m O O 0 0 O o 0 o 0 0 0 O O O 0 o O 0 O O O

v o w w S S E S E å S H 4 S x

n m m . x m m m m m m m m x. m

x x N x x x x x x x x x

x x x x x x

.k

.. a u

o i

o m m 4 m

n F . w S w . p u n u m o m F

m o O O o O o o O o O 0 o O O o o 0 o O o O o

v S å å S w . O O o W 0 S S å

O n w m m m Q m. m W w n n m w m m m m

s N x x s . . . x

x .Q

F q m ø p

I I

1 m n å m 2 n m v u m . . p w

o o o o O O O o O o o o O o O o O a o o o O

2 E 2 c w å s i u x v. m

n a n Z n m m u m m W w n m n s m m

a N x

x x x x x i x x x x x x x x x x x

.k .m

p

I48

e E 8 s 8 x

m N w n N N 0 m

x. m N v v . m n N v u m o N . . . . . x

m o o o o u u O O o o o o O o u.

v m m 2 m m u m å å E w o o o

n o o m w m m m m w m m m m m n x. m

N x x x x x x x x x x x x x x x x

.m

m

m

u : u .

m m N N

m w m u m u

x. w F F F w F F F o F v N c : F F

c + + + + + + + + + + + + + + + + + + + o +

m o O O O O o O o o o O o u m o O O o o O o

v å å å å 4 w å å å O m å u w o u

n

m w m ø x. w w m m a m m m m F m 0 m m F F F

x N x

x x x x x x x x x x x x x x x x

k

F

o

n u

x. m N N N N N . F n . . .

m o u O O o o o O o o o O O O O O o O O O

c { u .m w .w

m m m m u m

n

n m m N m m m m m m m p Z m m m

F .

x N

x x

x x x

x

x x

x x x x x x

x

x x x x

x

.m

.

z x t u

m O O O O O o O o O O O O O o O O O O O 0 o u

e 2 2 w m . o ,w .w W W 0 u .m m 2

n

n x. n w m m n m . m W h N m 0 m m m x

x N x x x x x x x x

x x x x x x x x

. N n v m W .

o n

m n m

x m n N m v N m w 2 0 n Z N . x. m

m O O O O O O O u m O O O O O O o O O O O O

e S E 4 4 v .m x O O o s O O w x

x. m h v h . m m m m m w m m m m w u w h m

N

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

x x x

o . u m m o E v

h n N v . R . N n n F p

m m o o o o o O O O O O o O o O o o O o v u 4 i m .w å E 2 .m å w m

m m w w m m m w m w w F . n N n n

N x x x x x x

u K K .k .s .

H F F u o w F m u F F F N :

m 0 O o o o O O O O 0 o o o o o O O m u u u

v S o O o o o o 2 E 2 2 m o m

n m n F F w F F F m w W m m m m m w 0 m ø 0

N x x x x x x x x x x x x x x x x x x

x H H x .k H H H H H u H H S S . .

F

o

f 3

m o

m u u u u u u u u m u. u 0 o O O O 0 u m O O O

v å 2 5 S S 4 E E 2 å

x O O O

n

o u o w 0 0 m e w o w m m m m n m m m o o

x x N

x x

x

x x

x x x

x x x

x x

x x

S . . . . . . . . S . . . S . . S . .

.

o s

u n m ø w v v m

n . n m u n w N n

n

m u 0 O o o O 0 O o O O 0 o 0 0 O v w

x x v x m 2 w .m O o 0 w o O n

o o o m m m m m m m m m m

N

x

x

x

. S . . . . .N

u. m o

p u

n

m

m

0 . . .

158 m m w m

m

ø M U

m

w m

m

.

m m

C a a

m m m

M G

m m m

U

m m

v

160 m m

m m m

U

ø

m

G

m

m m

a N H

M

m

.

n m

m

m

m

ø

m

a

v

m

m

I63

m

v

m

.

m

v u u u

m

m m M m

u

m m

m m a 0 N

m

m

+ ø

m o n a N m m n m N

m

m

a n

m

m

u

OMFFFMMI N N

m

M

M

m M m m

M

u

m m m

m m

a m m ø

u u

m w v

m

m

u

.

m

M m

173 1995-06-29

Tabell 3. utländska arter

Övriga

Inom den mera hobby- och/eller försöksbetonade trädgårdsverksamheten är ett betydligt större antal sorter i omlopp. I denna tabell, som omfattar i stort dylika arter, upptages enbart växtgrupp enligt följande:

2 växtgrupp: Jordbruksgrödor, 0 - 3

0 foder 1 livsmedel 2 industriråvaror 3 bioenergi

Trädgårdsgrödor, 5

4 -

4 växthus

5 friland Frukt och bär, 6 Prydnadsväxter, 7 - 8

7 rumsväxter 8 frilandsväxter

Landskapsväxter, 9 Medicinalväxter, 10 Kryddväxter, 11

Latinskt namn / svenskt namn / växtgrupp

731 Abies alba / silverqran / 8 732 A. amabilis / / 8

- 733 A. balsamea / balsamgran / 8 734 A. concolor / kalifornisk ädelgran / 8 735 A. grandis / kustgran / 8 736 A. homolepis / nikkogran / 8 737 A. lasiocarpa / nordamerikansk berggran / 8 738 A. nordmanniana / kungagran / 8 739 A. pinsapo / spanskgran / 8 740 A. procera / kaskadgran / 8 741 A. sibirica / pictagran / 8 742 A. veitchii / fujigran / 8 743 Abutilon hybrida / blomsterlönn / 7 744 Acacia baileyana / guldgran / 9 745 A. dealbata / silverakacia / 7 746 Acaena buchananii / taggpimpinell / 8 747 A. caesioglauca / taggpimpinell / 8 748 A. microphylla / taggpimpinell / 8 749 Acanthocalycium thionanthum / / 7 750 Acanthopanax sieboldiana / japansk stickaralia / 9 751 Acanthus mollis / björnklo / 8 752 Acer capillipes / - / 9 753 A. japonicus / solfjäderslönn / 9 754 A. pseudoplatanus / tysk lönn / 9 755 A. rubrum / rödlönn / 9 756 A. saccharinum / silverlönn / 9 757 A. trautvetteri / kaukasisk lönn / 9 758 A. variegata / brokbladig rumslönn / 7 759 Achillea chrysocoma / gullröllika / 8 760 A. clavenae / silverröllika / 8 761 A. clupeolata / praktröllika / 8 762 A. tomentosa / gul dvärgachillea / 8 763 A. umbellata / flockröllika / 8 764 Achnatherum calamagrostis / silvergräs / 8 765 Acinos alpinus / alpmynta / 8 766 Aconitum cammarum / trädgårdsstormhatt / 8 767 A. carmichaelii / oktoberstcrmhatt / 8 768 A. henryi / trädgårdsstormhatt / 8 769 A. lycoctonum / gul alpstormhatt / 8 770 A. vulparia / alpstormhatt / 8 771 Acrolinium roseum / / 8 772 Actaea pachypoda / vit trolldruva / 8 773 A. rubra / röd trolldruva / 8 774 Actinidia arguta / krusbärsaktinidia / 8 775 Adansonia digitata / baobab / 7 776 Adianthum / ormbunkar / 7,8 777 A. pedatum / frilandsadiantum / 8 778 Adonis aestivalis / gossen i det gröna / 8 779 A. amurensis / guldadonis / 8 780 Aesculus x carnea / gulblommig hästkastanj / 9 781 Ae. parviflora / småblommig hästkastanj / 9 782 Ae. pavia / amerikansk hästkastanj / 9 783 Aethionema coridifolium / klippört / 8

784 Ae. grandiflorum / klippört / 8 785 Agapanthus africanus / afrikas blå lilja / 7 786 Agastache scrophulariaefolia / lakritsmynta / 11 787 Agathaea coelestis / kapaster / 7 788 Agave / agave-arter / 7 789 Agropyrum magellanicum / magellanstrandråg / 8 790 Ailanthus altissima / gudaträd / 9 791 Ajuga cuspidata / suga / 8 792 Alcea ficifolia / flerårig stockros / 8 793 A. rugosa / gulros / 8 794 Alchemilla alpina / fjällkåpa / 8 795 A. erythropoda / rödskaftig daggkåpa / 8 796 A. mollis / jättedaggkåpa / 8 797 Allium cernuum / nicklök / 8

christophii / bollök, stäpplök / 8 cyaneum / blålök / 8 cyathophorum farreri / farrerlök / 8 OF flavum / dagglök / 8 giganteum / jättelök / 8 moly / guldlök / 8 ramosum / doftlök / 8 spaerocephalum / klotlök / 8 .

806 Al us cordata / italiensk al / 9 807 A. rubra / rödal / 9 808 A. rugosa / hasselal / 9 809 A. viridis / björkal / 9 810 Aloe / aloe-arter / 7 811 Alonsoa warscewiczii / eldblomma / 7,8 812 Alpinia purpurata / röd ingefära / 7 813 Althaea pallida / ungersk stockros / 8 814 Alyssoides utriculata / pärlband / 8 815 Alyssum montanum / liten stenört / 8 816 Amaranthus tricolor / papegojamarant / 7,8 817 Amelanchier alnifolia / häggmispel / 9 818 Amorpha fruticosa / segelbuske / 9 819 Ampelopsis brevipedunculata / glaspärlevin / 9 820 Amsonia tabernaemontana / plymamsonia / 8 821 Anacyclus depressus / / 8 822 Anaphalis sinica / kinesisk pärleternell / 8 823 A. triplinervis / ulleternell / 8 824 Anchusa azureâ / italiensk oxtunga / 8 825 A. capensis / afrikansk oxtunga / 8 826 Androsace carnea / kuddviva / 8 827 A. sarmentosa / dockviva / 8 828 Anemone alpina / alpsippa / 8 829 A. apennina / knölsippa / 8 830 A. baldensis / baldoanemon / 8 831 A. fulgens / stjärnanemon / 8 832 A. hupehensis / höstanemon / 8 833 A. japonica-hybrider / höstanemon / 8 834 A. lesseri / röd flikanemon / 8 835 A. narcissiflora / narcissanemon / 8 836 A. pavonina / stjärnanemon / 8 837 A. tomentosa / höstanemon / 8 838 Anigozanthus / kängurulilja / 7 839 Annonia cherimoia / sockeräpple / 7

840 Anode cristata / opal cup / 8

Anthemis carpatica / silverkulla / 8 842 A. sancti johannis / midsommarkulla / 8 843 Aquilegia alpina / alpakleja / 8

A. discolor / dvärgakleja / 8 845 A. glandulosa / vårakleja / 8 846 A. sibirica-hybrid / sibirisk akleja / 8 847 Arabis arendsii / majtrav / 8 848 A. blepharopbylla / kaliforniatrav / 8 849 A. fernandi-coburgi / balkantrav / 8 850 A. procurrens / kryptrav / 8 851 Arachis hypogaea / jordnöt / 7 852 Aralia chinensis / kinesisk parkaralia / 9 853 A. papyriferum / rispapper-träd / 7

A. spinosa / tagg-aralia / 9 855 Araucaria araucana / apträd / 9 856 Ardisia crenata / vitblommig ardisia / 7 857 Arenaria montana / bergstjärna / 8 858 Aristolochia clematitis / hålrot / 11 859 A. macrophylla / pipranka / 8 860 A. manchuriensis / koreansk pipranka / 8 861 Armeria formosa / tuvtrift / 8 862 Aronia pruniofolia / slånaronia / 9 863 Artemisia abrotanum / åbrodd / 10,11 864 A. annua / sötmalört / 8,11 865 A. frigida / ismalört / 8 866 A. ludoviciana / vit malört / 8 867 A. nitida / silkesmalört / 8 868 A. pontica / romersk malört / 8 869 A. schmidtiana / japansk malört / 8 870 A. stelleriana / sandmalört / 8 871 Arum italicum / italiensk munkhätta / 8 872 Aruncus dioicus / plymspirea / 8 873 A. sylvestris / plymspirea / 8 874 Asclepias curassavica / röd sidenört / 7

A. tuberosa / sidenört / 8 876 Asparagus asparagoides / / 7 877 A. pseudoscaber / / 7,8 878 A. verticillatus / / 7 879 Asphodeline lutea / junkerlilja / 8 880 Aster dumosus-hybrider / oktoberaster / 8 881 A. frikartii / kokardaster / 8

A. linosyris / gullborste / 8 883 A. novae-angliae / luktaster / 8 884 A. novae-belgii / höstaster / 8 885 A. pringlei / ljungaster / 8 886 A. sedifolius / prickaster / 8 887 A. subcoeruleus / / 8 888 A. tongolensis / midsommaraster / 8

A. vimineus / slöjaster / 8 890 Astilbe arendsii-hybrider / astilbe / 8 891 A. chinensis-hybrider / astilbe / 8 892 A. glaberrima-hybrider / astilbe / 8 893 A. japonica-hybrider / astilbe / 8 894 A. simplicifolia-hybrider / astilbe / 8 895 A. thunbergii-hybrider / astilbe / 8

896 Astilboides tabularis / pasollblad / 8 897 Astrophytum capricorne / bockhornskaktus / 7 898 Aucuba japonica / grön aukuba / 9 899 Azalea fraserii / lilarosa azalea / 8 900 A. knap hill / azalea / 8 901 A. mollis / frilandsazalea / 8 902 A. occidentalis / azalea / 8 903 A. pontica / azalea / 8 904 Azorella trifurcata / gulldyna / 8

Banksia coccinea / australiskt kaprifolträd / 7 906 Baptisia australis / färgväppling / 8 907 Bartonia aurea / gullstråle / 8 908 Bauhinia purpurea / indiskt orkidé-träd / 7 909 Beaumontia grandiflora / heralds trumpet / 7 910 Begonia bertinii / / 7 911 Bellis Cinderella / tusensköna / 7 912 Berberis aggregata / / 9

- 913 B. buxifolia / buxbomsberberis / 9 914 B. candidula / silverberberis / 9

B. frikartii / silverberberis / 9 916 B. gagnepainii / bandbladsberberis / 9 917 B. hybrider / berberis / 9 918 B. julianae / långbladig berberis / 9 919 B. koreana / koreansk berberis / 9 920 B. x ottawaensis / holländsk blodberberis / 9 921 B. x stenophylla / barrberberis / 9 922 B. thunbergii / häckberberis / 9 923 B. Verruculosa / vårtberberis / 9 924 B. wilsoniae / bollberberis / 9 925 Bergenia cordifolia / bergenia / 8 926 Betula albo-sinensis / kopparbjörk / 9 927 costata / - / 9 928 ermanii / kamtjatkabjörk / 9 929 jaquemontii / himalajabjörk / 9 930 B. maximowicziana / jättebjörk / 9 931 B. nigra / svartbjörk / 9 932 papyrifera / pappersbjörk / 9 933 Bouteloua gracilis / präriegräs / 8 934 Brachychiton acerifolia / australiskt flamträd / 7 935 Brassica japonica / salladsenap / 11 936 Broussonetia papyrifera / pappersmullbär / 9 937 Brunnera macrophylla / kaukasisk förgätmigej / 8 938 Buddleja alternifolia / sommarbuddleja / 9 939 B. x weyeriana / buddleja / 9 940 Buphthalmum salicifolium / ljusöga / 8 941 Buxus longifolia / - / 9 942 B. microphylla / koreansk buxbom / 9 943 Byblis / köttätande växt / 7 944 Calamagrostis acutiflora / rörven / 8 945 Calamintha grandiflora / rosenmynta / 8 946 C. nepeta / stenkyndel / 8

Calceolaria biflora / tvillingtoffel / 8 948 C. falklandica / falklandstoffel / 8 949 C. fiebrigiana / hårig toffelblomma / 8

C. polyrrhiza / dvärgtoffel / 8 951 Callicarpa bodinieri / glaspärlebuske / 9

952 Callistemon citrinus / lampborste / 7 953 Calycanthus floridus / 8,9 954 Camelia japonica / kamelia / 7 955 C. sinensis / tebuske / 7 956 C. X williamsii / kamelia / 9 957 Campanula barbata / skäggklocka 958 C. cochlearifolia / dvärgklocka 959 C. collina / backklocka / 8 960 C. garganica / italiensk klocka / 8 961 C. lactiflora / mjölkklocka / 8 962 C. ochroleuca / gulklocka / 8 963 C. portenschlagiana / murklocka / 8 964 C. pulla / svartklocka / 8 965 C. punctata / prickklocka / 8 966 C. pyramidalis / pyramidklocka / 8 967 C. thyrsoides / thyrsosstav / 8 968 Campsis radicans / trumpetranka / 8 969 C. tagliabuana / storblommig trumpetranka / 8 970 Capparis spinosa / kapris / 7 971 Capsicum frutescens / cayennepeppar / 11 972 Caragana frutex / lyckobladsbuske / 9 973 C. pygmaea / dvärgkaragan / 9 974 Caralluma desmetiana / suckulent / 7 975 Carex buchananii / kopparstarr / 8 976 C. hachijoensis / itzustarr / 8 977 C. morrowi / japansk starr / 8 978 C. muskingumensis / palmstarr / 8 979 C. pendula / jättestarr / 8 980 Cardiospermum halicacabum / ballongranka / 7,8 981 Carica papaya / melonträd / 7 982 Carlina acaulis / silvertistel / 8 983 Carpinus cordata / japansk avenbok / 9 984 Caryopteris x clandonensis / skäggbuske / 9 985 C. incana / skäggbuske / 9 986 Cassia fistula / senna / 7,10 987 Castanea sativa / äkta kastanj / 9 988 Catalpa bignonoides / trumpetträd / 8,9 989 C. x erubescens / purpurkatalpa / 9 990 C. speciosa / praktkatalpa / 9 991 Ceanothus x deli / blå säckbuske / 9 992 C. x pallidus / rosa säckbuske / 9 993 Cedrus atlantica / atlasceder / 8 994 C. deodara / Himalajaceder / 8 995 Celastrus orbiculatus / kinesisk träddödare / 8 996 C. scandens / amerikansk träddödare / 8 997 Celosia plumosa / guldvippa / 7,8 998 Celtis occidentalis / bäralm / 9 999 Centaurea bella / jungfruklint / 8 1000 C. dealbata / strävklint / 8 1001 C. fischeri / röd bergklint / 8 1002 C. moschata / strålklint / 8 1003 C. orientalis / orientalisk klint / 8 1004 C. pulcberrima / rosenklint / 8 1005 Centranthus ruber / pipört / 8 1006 Cephalaria gigantea / jättevädd / 8 1007 Cephalotaxus harringtonia / cedertuja / 9

1008 Cerastium biebersteinii / silverarv / 8 1009 C. tomentosum / silverarv / 8 1010 Ceratonia siliqua / johannisbröd / 7 1011 Ceratostigma plumbaginoides / blåblomma / 7 1012 Cercidiphyllum japonicum / katsura / 9 1013 Cercis siliquastrum / judasträd / 7 1014 Cerinthe glabra / alpvaxblomma / 8 1015 Chaenomeles speciosa / stor rosenkvitten / 9 1016 Chamaedorea elegans / mexikansk bergspalm / 7 1017 Ch. seifritzii / bambu-palm / 7 1018 Chamaemelum nobile / romersk kamomill / 8 1019 Chamaerops excelsa / kinesisk bergspalm / 7 1020 Ch. humilis / afrikansk solfjäderspalm / 7 1021 Cheiranthus cheiri / krukviol / 7 1022 Chelone obliqua / sköldpaddsört / 8 1023 Chiastophyllum oppostifolium / gullbåge / 8 1024 Chiliotrichum diffusum / prästkragsbuske / 9 1025 Choisya ternata / sanktpatriksbuske / 9 1026 Chrysanthemum alpinum / alp-prästkrage / 8 1027 Ch. indicum / vinteraster / 7 1028 Ch. haradjanii / silverblad / 8 1029 Ch. koreanum-hybrid / krysantemum / 8 1030 Ch. maximum / jätteprästkrage / 8 1031 Ch. roseum / rosenkrage / 8 1032 Ch. rubellum-hybrid / höstkrage / 8 1033 Ch. weyrichii / marockansk krage / 8 1034 Cimicifuga racemosa / silverax / 8 1035 C. ramosa / silverax / 8 1036 C. simplex / silverax / 8 1037 Cladanthus arabicus / grenkulla / 8 1038 Cladrastis lutea / gulved / 9 1039 Clematis alpina / alpklematis / 8 1040 O chiisanensis / - / 8 1041 O durandii / violklematis / 8 1042 0 eriostemon / fransk klematis / 8 1043 O fargesii / stjärnklematis / 8 1044 U flammula / vit vippklematis / 8 1045 0 integrifolia / helbladig klematis / W 1046 0 macropetala / kronklematis / 8 1047 O maximowicziana / - / 8 1048 O montana / bergklematis / 8 1049 O orientalis / orientalisk klematis / 8 1050 recta / doft-styvklematis / 8 1051 tangutica / gullklematis / 8

. skogsklematis 1052 C. viticella / italiensk / 8 1053 Clethra alnifolia / konvaljebuske / 9 1054 Clianthus puniceus / ordensblomma / 7 1055 Clitoria ternatea / fjärilsträd / 7 1056 Cnicus benedictus / kardbenedikt / 10 1057 Coccoloba uvifera / sjödruva / 7 1058 Codonopsis clematidea / porslinsklocka 1059 C. ovata / nickklocka / 8 1060 Coffea arabica / kaffe / 7 1061 Coix lacryma-jobi / Jobs tårar / 8 1062 Collinsia bicolor / ärtlike / 8 1063 Collomia cavinillesii / neonblomster / 8

1064 Colutea arborescens / gulblommig blåsärt / 9 1065 C. x media / hybridblåsärt / 9 1066 Convolvulus tricolor / vinda / 8 1067 Copiapoa / igelkottkaktusar / 7 1068 Cordyline indivisa / praktdracena / 7 1069 C. terminalis / strimmig bloddracena / 7 1070 Coreopsis lanceolata / flicköga / 8 1071 C. rosea / rosenöga / 8 1072 C. tinctoria / tigeröga / 8 1073 C. verticillata / höstöga / 8 1074 Cornus alternifolia / amerikansk pagodkornell / 9 1075 C. controversa / vitbrokig pagodkornell / 9 1076 C. florida / blomsterkornell / 9 1077 C. kousa / asiatisk blomsterkornell / 9 1078 C. mas / körsbärskornell / 8,9 1079 C. nuttalii / blomsterkornell / 9 1080 C. stolonifera / skogskornell / 9 1081 Coronilla Varia / rosenkronill / 8 1082 Cortaderia selloana / pampasgräs / 8 1083 Cortusa mattbiola / klockviva / 8 1084 Corydalis ambigua / japansk nunneört / 8 1085 C. cashmeriana / blå nunneört / 8 1086 C. lutea / gul nunneört / 8 1087 C. nobilis / sibirisk nunneört / 8 1088 C ochroleuca / blekgul nunneört / 8

. 1089 C pumila / nunneört / 8 1090 C solida / stor nunneört / 8 1091 Corylopsis pauciflora / skenhassel / 9 HO N C. platypetala / skenhassel / 9 HO U C.D spicata / skenhassel / 9

Corylus maxima / blodhassel / 9

Coryphanta / kaktusar / 7

Cotoneaster bullatus / rykoxbär / 9

0 dielsiana / rosenoxbär / 8

O divaricatus / spärrgrenigt oxbär / 9

0 franchetii / - / 9

0 horizontalis / lingonoxbär / 9

hybrider / krypoxbär / 9

lucidus / häckoxbär / 9

microphyllus / krypoxbär / 9

moupinensis / / 9

-

multiflorus / flockoxbär / 9 1106 praecox / mattoxbär / 9 1107 C. salicifolius / videoxbär / 9 1108 C. splendens / praktoxbär / 9 1109 C. x wateri / - / 9 1110 Cotula dioica / grönkotula / 8 1111 C. potentillina / bronskotula / 8 1112 C. squalida / krypkotula / 8 1113 Crassula setulosa / frilandskrassula / 8 1114 Crataegus crus-galli / sporrhagtorn / 9 1115 C. x lavallei / glanshagtorn / 9 1116 C. x mordensis / pärlhagtorn / 9 1117 C. orientalis / luddhagtorn / 9 1118 C. pedicellata / amerikansk hagtorn / 9 1119 C. punctata / sylhagtorn / 9

1120 Crepis rubra / rosenöga / 8 1121 Crossandra infundibuliformis / fakirblomma / 7 1122 Crucianella stylosa / bollmåra / 8 1123 Cryptostegia grandiflora / gummiranka / 7 1124 Cupressus sempervirens / rumscypress / 7 1125 Cussonia spicata / Transvaalträd / 7 1126 Cycas revoluta / kottepalm / 7 1127 Cyclamen coum / dvärgcyklamen / 8 1128 C. hederifolium / höstcyklamen / 8 1129 Cydonia oblonga / kvitten / 9 1130 Cymbalaria pallida / murreva / 8 1131 Cyperns papyrus / papyrus / 7 1132 Cyphomandra betacea / brasilianskt tomatträd / 7 1133 Cypripedium acaule / prickig guckusko / 8 1134 C. reginae / drottningsko / 8 1135 Cytisus ardoinii / försommarginst / 9 1136 C. decumbens / krypginst / 9 1137 C. elongatus / vidjeginst / 9 1138 C. nigricans / - / 9 1139 C. x praecox / vårginst / 9 1140 C. purpureaus / rosenginst / 9 1141 C. purgans / gullginst / 9 1142 Daboecia cantabrica / irländsk ljung / 9 1143 Daphne cneorum / rosentibast / 9 1144 Darmera peltata / sköldbräcka / 8 1145 Datura arborea / lila änglatrumpet / 7 1146 D. chlorantha / gul änglatrumpet / 7 1147 D. fastuosa / / 8 1148 D. innoxia / mexikansk änglatrumpet / 7 1149 D. suaveolens / vit änglatrumpet / 7 1150 Davidia involucrata / duvträd / 9 1151 Decaisnea fargesii / narrbuske / 8 1152 Delphinium cardinale / stor eldriddarsporre / 8 1153 D. grandiflorum / kinesisk riddarsporre / 8 1154 D. nudicaule / eldriddarsporre / 8 1155 Dentaria enneaphyllos / storbräsma / 8 1156 D. heptaphylla / storbräsma / 8 1157 Desmodium gyrans / telegrafplanta / 7 1158 Dianthus allwoodi / hybridnejlika / 8 1159 D. caesius-hybrider / tuvnejlika / 8 1160 D. cruentus / blodnejlika / 8 1161 D. graniticus / fransk backnejlika / 8 1162 D. knappii / svavelnejlika / 8 1163 D. mospessulanus / fransnejlika / 8 1164 D. pavonius / rosennejlika / 8 1165 Diascia cordata / tvillingblomster / 8 1166 Dicentra cucullaria / sjömanshjärta / 8 1167 D. eximia / fänrikshjärta / 8 1168 D. formosa / fänrikshjärta / 8 1169 D. peregrina / japanskt fänrikshjärta / 8 1170 D. spectabilis / löjtnantshjärta / 8 1171 Dictamnus fraxinella / Mose brinnande buske / 8 1172 Didiscus caeruleus / australisk blåparasoll / 8 1173 Didymochlaena / ormbunkar / 7 1174 Diervilla lonicera / gulblommigt qetris / 9 1175 D. splendens / rödblommigt getris / 9

1176 Digitalis ferruginea / brun fingerborgsblomma / 8 1177 D. grandiflora / gul fingerborgsblomma / 8 1178 D. lanata / grekisk fingerborgsblomma / 8 1179 D. lutea / liten fingerborgsblomma / 8 1180 D. mertonensis / röd fingerborgsblomma / 8 1181 Dimorphoteca pluvialis / afrikansk ringblomma / 8 1182 Dionaea / köttätande växt / 7 1183 Dioon edule / ormbunkspalm / 7 1184 Diospyrus kaki / kakiträd, persimon / 7 1185 Dodecatheon meadia / tolvgudablomma / 8 1186 D. pulcbellum / tolvgudablomma / 8 1187 Dolichos lablab / hyacintvinranka / 8 1188 Doronicum plantagineum / vårkrage / 8 1189 Draba aizoides / barrdraba / 8 1190 D. bruniifolia / tuvdraba / 8 1191 D. dedeana / klippdraba / 8 1192 D. sibirica / krypdraba / 8 1193 Dracaena draco / drakblodsträd / 7 1194 Dracocephalum tanguticum / mongolisk drakblomma / 8 1195 Drosera / köttätande växt / 7 1196 Dryas drummondii / gul fjällsippa / 8 1197 D. suendermannii / hybridfjällsippa / 8 1198 Dryopteris affinis / raggträjon / 8 1199 Duchesnea indica / smultronträd / 7 1200 Eccremocarpus scaber / fackelranka / 7 1201 Echinacea purpurea / röd rudbeckia / 8 1202 Echinocactus grusonii / svärmors kudde / 7 1203 Echinocereus / kaktusarart / 7 1204 Echinops sphaerocephalus / bolltistel / 8 1205 Edraianthus tenuifolius / gräsklocka / 8 1206 Elaeagnus angustifolia / smalbladig silverbuske / 9 1207 E. pungens / silverbuske / 9 1208 Eleutherococcus senticosus / ginseng, rysk rot / 10 1209 Emilia coccinea / tofsblomster / 8 1210 Enkianthus campanulatus / klockbuske / 9 1211 Ephedra viridis / mormonthê / 10 1212 Epimedium alpinum / alpsockblomma / 8 1213 E. perralchicum / algerisk sockblomma / 8 1214 E. pinnatum / guldgul sockblomma / 8 1215 E. rubrum / röd sockblomma / 8 1216 E. versicolor / blekgul sockblomma / 8 1217 E. warleyense / kopparröd sockblomma / 8 1218 E. youngianum / vit sockblomma / 8 1219 Epiphyllum hybridum / blomsterkaktus / 7 1220 Eremurus himalaicus / vit stäpplilja / 8 1221 E. hybridus / jättestäpplilja / 8 1222 E. robustus / jättestäpplilja / 8 1223 E. stenophyllus / gul stäpplilja / 8 1224 Erica x darieyensis / vårljung / 9 1225 E. vagans / fransk klockljung / 9 1226 Erigeron aurantiacus / orangebinka / 8 1227 E. speciosus / binka / 8 1228 Erinus alpinus / murstjärna / 8 1229 Eriocereus jusbertii / kaktus / 7 1230 Eriophyllum lanatum / ullblad / 8 1231 Erodium corsicum / randnäva / 8

1232 Eruca sativa / senapskål / 5,11 1233 Eryngium bourgatii / spansk martorn / 8 1234 E. giganteum / silvermartorn / 8 1235 Erythrina crista-galli / korallträd / 7 1236 Erythronium dens-Canis / hundtandslilja / 8 1237 E. revolutum / hundtandslilja / 8 1238 E. tuolumnense-hybrid / hundtandslilja / 8 1239 Eucalyptus citriodorus / dofteucalyptus / 7 1240 E. forrestiana / fuchsia-eucalyptus / 7 1241 E. leucoxylon / vitt gummiträd / 7 1242 Eucharidium concinna / kaprifol-klarkia / 8 1243 Eugenia smithii / australisk kryddnejlika / 7 1244 Euonymus alatus / vingad benved / 9 1245 Eu. nanus / dvärgbenved / 9 1246 Eu. phellomanus / / 9 - 1247 Eu. planipes / körsbärsbenved / 9 1248 Eupatorium fistulosum / rosenflockel / 8 1249 E. maculatum / rosenflockel / 8 1250 Euphorbia amygdaloides / mandeltörel / 8 1251 E. canariensis / kandelabereuforbia / 7 1252 E. cyparissias / vårtörel / 8 1253 E. griffithii / eldtörel / 8 1254 E. myrsinites / myrtentörel / 8 1255 E. polychroma / gulltörel / 8 1256 Exochorda giraldii / pärlbuske / 9 1257 E. korolkowii / pärlbuske / 9 1258 E. macrantha / pärlbuske / 9 1259 E. racemosa / pärlbuske / 9 1260 Faucaria tigrina / vargkäft / 7 1261 Ferula foetida / dyvelsträck / 10 1262 Festuca gautieri / björngräs / 8 1263 F. valesiaca / kantsvingel / 8 1264 Ficus carica / fikonträd / 7 1265 F. macrophylla / australisk jättebladfikus / 7 1266 Filipendula palmata / älggräs / 8 1267 F. purpurea / japanskt älggräs / 8 1268 F. rubra / amerikanskt älggräs / 8 1269 Forsythia europaea / europeisk forsythia / 9 1270 Forsythia hybrider / forsythia / 9 1271 F. mansschurica / manchurisk forsythia / 9 1272 F. ovata / tidig forsythia / 9 1273 F. suspensa / hängforsythia / 9 1274 Fothergilla monticola / häxal / 9 1275 Fraxinus angustifolia / smalbladig ask / 9 1276 F. ornus / mannaask / 9 1277 F. oxycarpa / smalbladig ask / 9 1278 F. pensylvanica / rödask / 9 1279 Freesia hybrida / kapkonvalj / 7 1280 Fritillaria persica / mörk klocklilja / 8 1281 Fuchsia magellanica / häckfuchsia / 8,9 1282 Gaillardia aristata / kokardblomster / 8 1283 G. lorenziana / kokardblomster / 8 1284 Gardenia globosa / septemberklocka / 7 1285 G. jasminoides / vit gardenia / 7 1286 Gaultheria itoana / vaktelbär / 9 1287 G. migueliana / japanskt vaktelbär / 9

G. rupestris / vaktelbär / 9 Genista sagittalis / vingginst / 8 Gentiana acaulis / stålört / 8 G. asclepiadea / knippgentiana / 8 G. cruciata / korsgentiana / 8 G. dahurica / sibirisk gentiana / 8 G. lineris / smalbladig gentiana / 8 G. makinoi / kungsgentiana / 8 G. septemfida / fransgentiana / 8 G. sino-ornata / höstgentiana / 8 G. tibetica / kålgentiana / 8 Geranium cantabrigiense / liten flocknäva / 8 G. cinereum / jordnäva / 8 G. clarkei / kashmirnäva / 8 G. dalmaticum / dvärgnäva / 8 G. himalayense / praktnäva / 8 G. hybridum / praktnäva / 8 G. magnificum / kaukasisk näva / 8 G. nodosum / blanknäva / 8 G. renardii / nätnäva / 8 G. tuberosum / knölnäva / 8 Gerbera jamesonii / gerbera / 7 Geum borisii / kungsnejlikrot / 8 G. bulgaricum / nejlikrot / 8 G. chiloense / guldgul nejlikrot / 8 G. heldreichii / hybridnejlikrot / 8 G. montanum / bergnejlikrot / 8 Gilia tricolor / brokgilia / 8 Gillenia trifoliata / trebladspira / 8 Gingko biloba / gudaträd / 8,10 Gladiolus imbricatus / rysk sabellilja / 8 Glaucidium palmatum / lönnvallmo / 8 Gleditsia triacanthos / ormbunkstörne / 8 Globularia cordifolia / klippskrabba / 8 Glyceria maxima / jättegröe / 8 Glycyrrhiza glabra / lakrits / 7,10 Godetia bottae / / 8 G. wbitneyi / dvärg-atlasblomma / 7 Goniolimon tataricum / kvastrisp / 8 Gossypium herbaceum / bomullsträd / 7 Gratiola officinalis / jordgalla / 10 Grevillea robusta / sidenek / 7 Gunnera manicata / / 9

- Gymnocalycium / kaktusar / 7 Gypsophila repens / hängslöja / 8 Halesia carolina / snöklocketräd / 8 Hamamelis x intermedia / hybridtrollhassel / 9 H. japonica / japansk trollhassel / 9 H. Virginiana / amerikansk trollhassel / 9 Hardenbergia comptonia / sarsaparill / 7 Harpephyllum caffrum / kafferbär / 7 Hebe glaucophylla / buskveronika / 9 H. ochracea / barrveronika / 9 Hedera colchica / kaukasisk murgröna / 8 H. bibernica / storbladiq murgröna / 8 Hedysarum multijugum / buskväpplinq / 9

1344 Heimia salicifolia / heimiana / 10 1345 Helenium autumnale / solbrud / 8 1346 H. bigelovii / solbrud / 8 1347 H. hoopesii / gullstake / 8 1348 H.-hybrider / solbrud / 8 1349 Helianthemum-hybrider solvända / 8 1350 H. mutabile / rosensolvända / 8 1351 Helianthus decapetalus / gullsolros / 8 1352 H. mollis / flerårig solros / 8 1353 H. rigidus / höstsolros / 8 1354 H. salicifolius / skobandssolros / 8 1355 H. tuberosus / jordärtskocka / 8 1356 Helichrysum thianshanicum / bergeternell / 8 1357 Helictotrichon sempervirens / silverhavre / 8 1358 Heliopsis scabra / dagöga / 8 1359 Heliotropium peruveanum / / 7 1360 Helleborus foetidus / grenig julros / 8 1361 H. niger / julros / 8 1362 H. orientalis / turkisk julros / 8 1363 H. purpurascens / röd julros / 8 1364 Hemerocallis citrina / blekgul daglilja / 8 1365 H. fulva / brunröd daglilja / 8 1366 H.-hybrider / daglilja / 8 1367 H. lilioasphodelus / klargul daglilja / 8 1368 H. thunbergii / daglilja / 8 1369 Hepatica transsylvanica / ungersk blåsippa / 8 1370 Hesperis matronalis / trädgårdsnattviol / 8 1371 Heuchera americana / amerikansk alunrot / 8 1372 H. brizoides / alunrot / 8 1373 H. micrantha / rödbladig alunrot / 8 1374 H. sanguinea / alunrot / 8 1375 Heucherella alba / klockvippa / 8 1376 H. tiarelloides / skär klockvippa / 8 1377 Hibiscus grandiflorus / / 7 1378 H. manihot / gulöga / 7 1379 H. sabdariffa / / 7 1380 H. speciosus / / 9 1381 H. trionum / elfenbensblomma / 8 1382 Hieracium rubrum / scharlakansfibbla / 8 1383 H. villosum / ullfibbla / 8 1384 Hippocrepis comosa / hästskoört / 8 1385 Holodiscus discolor / vippspirea / 9 1386 Horminum pyrenaicum / blå läppblomma / 8 1387 Hosta crispula / praktfunkia / 8 1388 H. fortunei / blomsterfunkia / 8 1389 H. -hybrid / funkia / 8 1390 H. lancifolia / höstfunkia / 8 1391 H. plantaginea / doftfunkia / 8 1392 H. sieboldiana / daqgfunkia / 8 1393 H. undulata / brokfunkia / 8 1394 H. ventricosa / klockfunkia / 8 1395 Houttuynia cordata / kameleontblad / 8 1396 Howea belmoreana / förmakspalm / 7 1397 Humulus japonicus / japansk humle / 8 1398 Hutchinsia alpina / alpkrassing / 8 1399 Hydrangea aspera / - / 9

1400 H. petiolaris / klätterhortensia / 8 1401 H. sargentiana / sammetshortensia / 9 1402 H. serrata / purpurhortensia / 9 1403 Hylomecon japonica / skogsvallmo / 8 1404 Hypericum androsaemum / / 9 - 1405 H. beanii / - / 9 1406 H. erectum / - / 9 1407 H. forrestii / - / 9 1408 H. x inodorum / / 9 - 1409 H. x moseriannum / hyperikum / 9 1410 H. olympicum / olympisk johannesört / 8 1411 H. patulum / hyperikum / 9 1412 H. polyphyllum / turkisk johannesört / 8 1413 Hypsela reniformis / stjärnreva / 8 1414 Iberis saxatilis / våriberis / 8 1415 I. umbellata / roseniberis / 8 1416 Ilex aquifolium / järnek / 8 1417 I. glabra / bläckbär / 9 1418 I. pernyi / kinesisk järnek / 9 1419 I. verticillata / / 9 - 1420 Impatiens glandulifera royelei / springkorn / rosa 8 1421 Incarvillea delavayi / trädgårdsgloxinia / 8 1422 I. mairei / praktincarvillea / 8 1423 Indigofera australis / indigoträd / 7 1424 I. gerardiana / fjäderbuske / 8 1425 Inula ensifolia / svärdkrissla / 8 1426 I. magnifica / jättekrissla / 8 1427 I. orientalis / praktkrissla / 8 1428 Ipomoea coccinea / / 7 1429 I. noctiflora / vit månblomma / 7 1430 Ipomopsis elegans / blomsterspira / 8 1431 Ipomoea purpurea / blomman för dagen / 8 1432 Iris barbata / trädgårdsiris / 8 1433 I. chrysographes / sammetsiris / 8 1434 I. germanica / violrot / 8 1435 I. hollandica / trädgårdsiris / 8 1436 I. kaempferi-hybrid / japansk iris / 8 1437 I. laevigata / glansiris / 8 1438 I. orientalis / gullbandsiris / 8 1439 I. pallida / silveriris / 8 1440 I. sanguinea / violiris / 8 1441 I. sibirica / strandiris / 8 1442 Islaya minor / kaktusar / 7 1443 Jacaranda mimosaefolia / / 7 1444 Jasione laevis / franska b1å,unkar / 8 1445 Jasminum nudiflorum / vinterjasmin / 7 1446 J. officinale / kinesisk luktjasmin / 7 1447 Jatropha podagrica / indiskt pagodträd / 7 1448 Jovibarba allioni / klottaklök / 8 1449 J. sobolifera / hammarbytaklök / B 1450 Juglans ailantifolia / japansk valnöt / 9 1451 J. nigra / svart valnöt / 8,9 1452 J. regia / valnöt / 8,9 1453 Juniperus horizontalis / krypen / 9 1454 J. sabina / sävenbom / 9 1455 J. scopulorum / / 9 -

1456 Kalmia latifolia / bredbladig kalmia / 9 1457 Kalopanax septemlobus / jättearalia / 9 1458 Kennedia rubicunda / korallranka / 7 1459 Kirengeshoma palmata / vaxklocka / 8 1460 Knautia macedonica / grekisk vädd / 8 1461 Kniphofia praecox / fackellilja / 8 1462 K. tuckii / fackellilja / 8 1463 K. uvaria / fackellilja / 8 1464 Koelreuteria paniculata / kinesträd / 9 1465 Laburnum alpinum / alpguldregn / 8

1 1466 L. anagyroides / sydguldregn / 8 1467 L. x watereri / hybridguldregn / 8 1468 Lagerstroemia indica / rosa lagerströmeria / 7 1469 Lantana hybrida / eldkrona / 7 1470 Larix decidua / europeisk lärk / 9 1471 L. kaempferi / japansk lärk / 9 1472 L. laricina / tamarack / 9 1473 L. sibirica / sibirisk lärk / 9 1474 L. suckaczewii / - / 9 1475 Laurus nobilis / lagerträd / 7 1476 Lawsonia inermis / henna / 7,10 1477 Layia elegans / guldgrävarblomma / 8 1478 Ledum groenlandicum / bredbladig skvattram / 9 1479 Leea coccinea / västindisk järnek / 7 1480 Leontopodium souliei / asiatisk edelweiss / 8 1481 Leptosiphon hybridus / blomster-gilia / 8 1482 Leptospermum scoparium / rosen-myrten / 7 1483 Leuchtenbergia principis / mexikansk prismakaktus / 7 1484 Leucothoe catesbaei / vinterrosling / 9 1485 Lewisia brachycalyx / bitterrot / 8 1486 L. cotyledon / bitterrot / 8 1487 L. nevadensis / lewisia / 8 1488 L. pygmaea / dvärglewisia / 8 1489 L. rediviva / lewisia / 8 1490 L. tweedyi / praktlewisisa / 8 1491 Libocedrus decurrens / cedertuja / 9 1492 Ligularia dentata / klippstånds / 8 1493 L. hessei / fackelstånds / 8 1494 L. palmatiloba / jättestånds / 8 1495 L. przewalskii / spirstånds / 8 1496 L. stenocephala / gullstav / 8 1497 L. tangutica / gullvippa / 8 1498 L. veitchiana / gullstav / 8 1499 Ligustrum x ibolium / hybridliguster / 9 1500 L. obtusifolium / japansk liguster / 9 1501 L. ovalifolium / bredbladig liguster / 9 1502 L. x vicaryi / - / 9 1503 Lilium bulbiferum / brandgul lilja / 8 1504 L. candidum / madonnalilja / 8 1505 L. hollandicum / flocklilja / 8 1506 L. lancifolium / tigerlilja / 8 1507 L, martagon / krollilja / 8 1508 L. pyrenaicum / pyreneisk lilja / 8 1509 Limnanthes douglasii / kalifornisk solört / 8 1510 Linaria alpina / alpsporre / 8 1511 L. maroccana / marockansk färgsporre / 8

L. reticulata / färgsporre / 8 Linum flavum / guldlin / 8 L. narbonense / blålin / 8 Liquidambar styraciflua / rött ambraträd / 7 Liriodendron tulipifera / tulpanträd / 8 Lisianthus russellianus / sammetsklocka / 7 Lithodora diffusa / bergstenfrö / 8 Lithops / levande stenar / 7 Livistonia chinensis / kinesisk solfjäderspalm / 7 Lobelia vedariensis / busklobelia / 8 Lobivia cardenasiana / kaktusart / 7 Lonicera alpigena / alptry / 9 L. x americana / rosenkaprifol / 8 L. x brownii / eldkaprifol / 8 L. chrysantha / gulltry / 9 L. x heckrottii / blomsterkaprifol / 8 L. henryi / vintertry / 8 L. japonica / / 9 - L. ledebourii / skärmtry / 9 maackii / koreansk try / 9 myrtillis / / 9 . - L. pileata / lingontry / 9 syringantha / syrentry / 9 tatarica / rosentry / 9 L. tellmanniana / tellmanskaprifol / 8 L. tragophylla / praktkaprifol / 8 L. xylosteoides / dvärgtry / 9 Lophophora williamsii / mexikansk giftkaktus / 7 Luffa cylindrica / badsvampranka / 8 Luzula nivea / silverfryle / 8 L. sylvatica / storfryle / 8 Lychnis arkwrightii / praktklätt / 8 L. coronaria / purpurklätt / 8 L. flos-jovis / jupitersblomster / 8 L. haageana / praktklätt / 8 Lysimachia clethroides / vitlysing / 8 L. punctata / praktlysing / 8 Lysium barbatum / bocktörne / 9 Lythrum virgatum / fackelblomster / 8 Macleaya cordata / vippvallmo / 8 M. microcarpa / vippvallmo / 8 Magnolia / magnolia / 9 hypoleuca / junimagnolia / 9 . kobus / japansk magnolia / 9 liliiflora / röd praktmagnolia / 9 x loebneri / / 9 sieboldii / magnolia / 9 M. tripetala / magnolia / 9 Mahonia bealei / japansk mahonia / 9 M. nervosa / - / 9 M. repens / - / 9 M. x wagneri / / 9 - Malus / prydnadsaplar / 9 M. floribunda / rosenapel / 9 M. halliana / / 9 - M. hupehensis / teapel / 9

1568 M. tschonoskii / cinnoberapel / 9 1569 M. x zumi / korallapel / 9 1570 Mammillaria melanocentra / kaktusart / 7 1571 Matteuccia pensylvanica / strutbräken / 8 1572 Maurandya procumbens / gul orkidéranka / 7 1573 Mazus reptans / pantergap / 8 1574 Meconopsis baileyi / blå bergsvallmo / 8 1575 M. betonicifolia / blå bergvallmo / 8 1576 M. cambrica / engelsk Vallmo / 8 1577 M. grandis / stor berqvallmø / 8 1578 M. napaulensis / / 8 1579 M. regia / kungsbergvallmo / 8 1580 M. sarsonii / gul bergvallmo / 8 1581 Mediolobivia ritteri / kaktusart / 7 1582 Melocactus / melonkaktusar / 7 1583 Mentba crispa / krusmynta / 10,11 1584 M. piperita / pepparmynta / 11 1585 Mentzelia lindleyi / gullstråle / 8 1586 Mertensia asiatica / japansk ostronört / 8 1587 M. echioides / tuvfjärva / 8 1588 M. primuloides / klippfjärva / 8 1589 M. virginica / pärlemorfjärva / 8 1590 Mesembryanthemum criniflorum / doroteablomma / 7,8 1591 M. occulatum / jätte-doroteablomma / 7,8 1592 Mespilus germanica / mispel / 6,8 1593 Metasequoia glyptostroboides / kinesisk sekvoja / 9 1594 Meum athamanticum / björnrot / 10,11 1595 Microbiota decussata / kryptuja / 9 1596 Mimosa pudica / rör-mig-ej / 7 1597 Mimulus cupreus / gyckelblomster / 8 1598 M. lewisii / gyckelblomster / 8 1599 M. tilingii / gyckelblomster / 8 1600 Mirabilis jalapa / underblomster / 8 1601 Miscanthus sinensis / japanskt gräs / 8 1602 Mitella diphylla / falsk spetsmössa / 8 1603 M. nuda / biskopskappa / 8 1604 Momordica charantia / balsamäpple / 5,8 1605 Monarda citriodora / citronmynta / 11 1606 Marina longifolia / morina / 8 1607 Morus alba / vit mullbär / 6 1608 Musa ensete / dvärgbanan / 7 1609 Myosotis alpestris / förgät mig ej / 8 1610 Myrtillocactus geometrizans / kaktusart / 7 1611 Nemophila maculata / kärleksblomster / 8 1612 Neochilenia / chilenska klotkaktusar / 7 1613 Neoporteria subgibbosa / pelarkaktusart / 7 1614 Nepeta sibirica / stor drakblomma / 8 1615 Nerium oleander / rosenlager / 7 1616 Nicotiana compacta / prydnadstobak / 7,8 1617 N. sanderae / prydnadstobak / 8 1618 N. sylvestris / narcisstobak / 8 1619 Nigella sativa / svartkummin / 11 1620 Nolana paradoxa / fågel blå / 7 1621 Nolina recurvata / elefantfot / 7 1622 Notocactus leninghausii / pelarkaktusart / 7 1623 Notophagus antarctica / sydbok / 9

1624 Nyssa sylvatica / - / 9 1625 Ocimum sanctum / indisk basilika / 11 1626 Oenothera caespitosa / vitt nattljus / 8 K i 1627 Oe. capitata / nattljus / 8 9 1628 Oe. erythrosepala / jättenattljus / 8 1629 Oe. fruticosa / busknattljus / 8 1630 Oe. perennis / dvärgnattljus / 8 1631 Oe. tetragona / gullnattljus / 8 1632 Olea europaea / olivträd / 7 1633 Omphalodes verna / ormöga / 8 1634 Onoclea sensibilis / pärlbräken / 8 1635 Opuntia ficus-indica / fikonkaktus / 7 1636 Origanum laevigatum / ullbladig mejram / 11 1637 oxalis adenophylla / sandoxalis / 8 1638 O. inops / soloxalis / 8 1639 0. magellanica / patagonisk oxalis / 8 1640 Pachypodium lamerii / madagaskarpalm / 7 1641 Pachysandra terminalis / skuggröna / 8 1642 Paeonia banatica / pion / 8 1643 P. lactiflora / luktpion / 8 1644 P. officinalis / bondpion / 8 1645 P. suffruticosa / buskpion / 8 1646 P. tenuifolia / dillpion / 8 1647 Papaver alboroseum / alaskavallmo / 8 1648 P. alpinus / bergvallmo / 8 1649 P. atlanticum / marockansk vallmo / 8 1650 P. islandicum / isländsk vallmo / 8 1651 P. miyabeanum / japansk vallmo / 8 1652 P. paeoniflorum / pionvallmo / 8 1653 Paradisea liliastrum / paradislilja / 8 1654 Parrotia persica / papegojbuske / 9 1655 Parthenocissus tricuspidata / rådhusvin / 9 1656 P. vitacea / vildvin / 9 1657 Passiflora coerulea / passionsblomma / 7 1658 P. edulis / grenadilla / 7 1659 P. quadrangularis / barbadin / 7 1660 P. racemosa / röd passionsblomma / 7 1661 Patrinia gibbosa / patrinia / 8 1662 P. triloba / patrinia / 8 1663 Paulownia tomentosa imperialis / kejsarträd / 8 1664 Pennisetum ruppelianum / fjäderborstgräs / 8 1665 P. barbatum / skäggört / 8 1666 P. gentianoides hartwegii / klockpenstemon / 8 1667 P. heterophyllus / / 8 1668 P. menziesii / kryp-penstemon / 8 1669 P. ovatus / hjärtpenstemon / 8 1670 P. pinifolius / barrpenstemon / 8 1671 P. stenocephalus / penstemon / 8 1672 Pernettya mucronata / bärljung / 9 1673 Perovskia atriplicifolia / - / 9 1674 Pfeiffera ianthothele / kaktusart / 7 1675 Pbellodendron amurense / sibiriskt korkträd / 9 1676 Ph. japonicum / japanskt korkträd / 9 1677 Pbiladelpbus / schersmin / 9 1678 Ph. microphyllus / småbladig schersmin / 9 1679 Ph. pubescens / kungsschersmin / 9

1680 Philodendron fragrans / / 7 1681 Ph. selloum / jättefilodendron / 7 1682 Phlomis russeliana / pagodblomma / 8 1683 Phlox arendsii-hybrid / juniflox / 8 1684 Ph. bifida / stjärnflox / 8 1685 Ph. borealis / vinterflox / 8 1686 Ph. carolina / buskflox / 8 1687 Ph. douglasii-hybrid / kuddflox / 8 1688 Ph. maculata-hybrid / prickflox / 8 1689 Ph. ovata / bergflox / 8 1690 Ph. stolonifera / krypflox / 8 1691 Ph. subulata / mossflox / 8 1692 Phoenix canariensis / kanarisk dadelpalm / 7 1693 Phuopsis stylosa / bollmåra / 8 1694 Pbygelius capensis / kapfackla / 8 1695 Physalis ixocarpa / tomatillo / 5 å 1696 Physostegia Virginiana / drakmynta / 8 1697 Phyteuma scheuchzeri / hornrapunkel / 8 3 1698 Phytolacca americana / kermesbär / 2,8 1699 Picea aristata / / 9

- 1700 P. bicolor / japansk gran / 9 1701 P. breweriana / slöjgran / 9 1702 P. engelmannii / engelmansgran / 9 1703 P. jazoensis / ajangran / 9 1704 P. likiangensis / / 9

- 1705 P. mariana / dvärgsvartgran / 9 1796 P. omorika / sibirisk hänggran / 9 1707 P. orientalis / orientalisk guldgran / 9

P pungens / blågran / 8

. 1709 Pieris floribunda / skogsrosling / 9 1710 P. taiwanensis / - / 9 1711 Pinus aristata / rävsvanstall / 9 1712 P. cembra / alptall / 8 1713 P. contorta / contortatall / 9 1714 P. densiflora / paraplytall / 9 1715 P. griffithii / indisk hängtall / 8 1716 P. heldreichii / / 9

- 1717 P. jeffreyi / jefreytall / 9 1718 P. koraiensis / koreansk tall / 9 1719 P. leucodermis / ormskinnstall / 9 1720 P. parviflora / silvertall / 9 1721 P. peuce / makedonisk tall / 9 1722 P. ponderosa / gultall / 9 1723 P. pumila / dvärgtall / 9 1724 P. x schwerinii / schwerins tall / 9 1725 P. strobus / weymouthtall / 9 1726 P. wallichiana / himalayatall / 9 1727 Pittosporum tobira / japansk trädkonvalj / 7 1728 P. undulatum / vågbladig trädkonvalj / 7 1729 Plantago afra / loppfrö / 11 1730 Platanus x acerifolia / platan / 9 1731 Platycodon apoyama / röd ballongblomma / 7 1732 P. mariesii / ballongblomma / 8 1733 Plumbago capensis / blyblomma / 7 1734 Podocarpus nivalis / - / 9 1735 Podophyllum hexandrum / fotblad / 8

1736 Poinciana gilliesii / paradisfågelblomma / 7 1737 Polemonium boreale / polarblågull / 8 1738 P. pauciflorum / doftgull / 8 1739 P. pulcherrimum / dvärgblågull / 8 1740 P. reptans / krypblågull / 8 1741 Polygala chamaebuxus / vår herres strumpor / 8 1742 Polygonum affine / bergormrot / 8 1743 P. alpinum / alpslide / 8 1744 P. aubertii / silverregn / 8 1745 P. bistorta / stor ormrot / 8 1746 P. divaricatum / vippslide / 8 1747 Polygonatum commutatum / bredbladig rams / B . 1748 Polystichum polyblepharum / spetsbräken / 8 1749 P. setiferum / spetsbräken / 8 1750 Populus / poppel / 9 1751 P. alba / silverpoppel / 9 1752 P. balsamifera / balsampoppel / 9 1753 P. berolinensis / berlinerpoppel / 9 1754 P. canescens / gråpoppel / 9 1755 P. lasiocarpa / rabarberpoppel / 9 1756 P. laurifolia / lagerpoppel / 9 1757 P. nigra / svartpoppel / 9 1758 P. simonii / häckpoppel / 9 1759 P. suaveolens / sibirisk poppel / 9 1760 P. trichocarpa / jättepoppel / 9 1761 P. x wilsocarpa / / 9

- 1762 P. wilsonii / wilsonpoppel / 9 1763 Potentilla ambigua / tuvfingerört / 8 1764 P. arbuscula / - / 9 1765 P. atrosanguinea / blodfingerört / 8 1766 P. aurea / gullfingerört / 8 1767 P. crantzii / fingerört / 8 1768 P. dumbeyi / - / 8 1769 P. fragiformis / / 8

- 1770 P. megalantba / storblommiq fingerört / 8 1771 P. nepalensis / fingerört / 8 1772 P. neumanniana / fingerört / 8 1773 P. nitida / glansfingerört / 8 1774 P. rupestris / trollsmultron / 8 1775 Pratia angulata / pärllobelia / 8 1776 P. pedunculata / isotoma / 8 1777 Primula alpicola / månviva / 8 1778 P. aurantiaca / orangeröd kandelaberviva / 8 1779 P. auricula / aurikel / 8 1780 P. beesiana / röd kandelaberviva / 8 1781 P. bullesiana / kandelaberviva / 8 1782 P. bulleyana / gul kandelaberviva / 8 1783 P. burmanica / burmaviva / 8 1784 P. capitata / höstviva / 8 1785 P. chionantha / mjölkviva / 8 1786 P. chungensis / etageviva / 8 1787 P. chunglenta / lackviva / 8 1788 P. clarkei / Göteborgsviva / 8 1789 P. florindae / tibetansk klockviva / 8 1790 P. frondosa / stor majviva / 8 1791 P. glaucescens / - / 8

1792 P. halleri / tubviva / 8 1793 P. hirsuta / rosenaurikel / 8 1794 P. japonica / japansk viva / 8 1795 P. juliae / krypviva / 8 1796 P. littoniana vialii / hyacintviva / 8 1797 P. luteola / kaukasisk viva / 8

P. marginata / dvärgaurikel / 8 1799 P. margotae / stor violviva / 8 1800 P. polyneura / bergviva / 8 1801 P. pruhoniciana / violviva / 8 1802 P. pulverulenta / tempelviva / 8 1803 P. saxatilis / purpurviva / 8 1804 P. sieboldii / praktviva / 8 1805 P. sikkimensis / trattviva / 8 1806 P. sinoplantaginea / - / 8 1807 P. vialii / hyacintviva / 8 1808 Proboscidea louisianica / unicorn plant / 5,8 1809 Prunella incisa / flikbladig praktbrunört / 8 1810 P. webbiana / brunört / 8 1811 Prunus amygdalus / mandelträd / 6,7,8 1812 P. amygdalus-persica / persikomandel / 9 1813 P. x cistena / svartplommon / 9 1814 P. fruticosa / stäppkörsbär / 9 1815 P. grayana / pärlhägg / 9 1816 P. kurilensis / kurilerkörs / 9 1817 P. maackii / gulbarkig hägg / 9 1818 P. mahaleb / vejksel / 9 1819 P. pensylvanica / amerikansk körsbärshägg / 9 1820 P. pumila / mattkörsbär / 9 1821 sargentii / japanskt bergkörsbär / 8

x schmidtii / - / 8 1823 P. serotina / glanshägg / 8,9 1824 P. serrulata / japanskt körsbär / 8,9 1825 P. serrula / glanskörsbär / 8,9 1826 P. ssiorri / sachalinhägg / 9 1827 P. subhirtella / vårkörsbär / 9 1828 P. tenella / dvärgmandel / 9 1829 P. tomentosa / luddkörsbär / 9

ä 1830 P. x yedoensis / Tokyo-körsbär / 9 1831 Pseudolobivia carmineoflora / kaktusart / 7 t 1832 Pseudotsuga menziesii / douglasgran / 9 1833 Psidium guajava / guava / 7 1834 Ptelea trifoliata / klöverträd / 8 1835 Pteris / ormbunkar / 7 1836 Pulmonaria angustifolia / smalbladig lungört / 8

; 1837 P. rubra / röd lungört / 8 1838 P. saccharata / brokbladig lungört / 8 1839 Pulsatilla alpina / gul alpsippa / 7 1840 P. ambigua / hybridbacksippa / 7 1841 Punica granatum / granatäpple / 7 1842 Pycnanthemum tenuifolium / ädelmynta / 11 1843 Pyrus salicifolia / vitbladigt päron / 9 1844 P. ussuriensis / manchuriskt päron / 9 1845 Quercus cerris / turkisk ek / 9 1846 Q. coccinea / scharlakansek / 9 1847 Q. frainetto / ungersk ek / 9

Q. palustris / kärrek / 9 Q. rubra / rödek / 9 Ramonda myconi / spansk ramondia / 8 Ranunculus aconitifolius / stormhattsranunkel / 8 R. amplexicaulis / daggranunkel / 8 R. gramineus / gräsranunkel / 8 Ratibida columnaris / mexikansk hatt / 8 Ravenala madagscariensis / Guds nådes träd, resandeträd / Rebutia wessneriana / kaktusart / 7 Rehmannia angulata / kinesisk fingerborgsblomma / 7 Reseda alba / spir-reseda / 8 Reynoutria japonica / rosenslide / 8 Rheum palmatum / kronrabarber / 8,10 Rhodanthe maculata / sideneternell / 8 Rh. mangleesi / sideneternell / 8 Rhodiola kirilowii / smalbladig rosenrot / 8 Rh. rosea / rosenrot / 8 Rhododendron många arter / Rododendron / 8 Rh. camtschaticum / / 8 Rh. ferrugineum / alpros / 8 Rhus typhina / rönnsumak / 8 Ribes odoratum / gullrips / 9 Ricinus gibsonii / underträd / 7,8 Robinia hispida / rosenrobinia / 9 R. neomexicana / praktrobinia / 8 R. pseudacacia / rosafärgad robinia / 8 Rodgersia aesculifolia / skuggblad / 8 R. pinnata / rodgersia / 8 R. podophylla / skuggblad / 8 R. sambucifolia / skuggblad / 8 Rosa helenae / honungsros / 9 R. multiflora / japansk klätterros / 8 R. nitida / dockros / 8 R. virginiana / glansros / 8 Rosularia pallida / falsk taklök / 8 Rubia tinctorum / krapp / 2 Rubus calycinoides / / 9 - R. deliciosus / brudhallon / 9 R. odoratus / rosenhallon / 9 R. tricolor / / 9 - R. tridel / storblommigt brudhallon / 9 Rudbeckia amplexicaulis / svarttopp / 8 R. fulgida / strålrudbeckia / 8 R. hirta / rudbeckia / 8 R. laciniata / höstrudbeckia / 8 R. nitida / glansrudbeckia / 8 R. purpurea / röd solhatt / 10 Ruta graveolens / vinruta / 8 Salix acutifolia / spetsbladigt daggvide / 9 S. bicolor / gullvide / 9 x cottetii / - / 9 elaeagnus / lavendelvide / 9 elgantissima / fontänpil / 9 erythroflexuosa / skruvpil / 9 hastata / engadinvide / 9 helvetica / alpvide / 9

1904 S. integra / japansk dvärgpil / 9 1905 S. irrorata / - / 9 1906 S. koriyanagi / - / 9 1907 S. lanata / ullvide / 9 1908 S. lucida / qlanspil / 9 1909 S. matsudana / trollpil / 9 1910 S. melanostachya / - / 9 1911 S. rosmarinifolia / rosmarinvide / 9 1912 S. sachalinensis / plattpil / 9 1913 S. x simulatrix / dvärghängvide / 9 1914 S. x smithiana / häckvide / 9 1915 S. subopposita / - / 9 1916 S. waldsteiniana / - / 9 1917 salvia nemorosa / stäppsalvia / 8 1918 S. superba / / 8 1919 Sambucus canadensis / kanadafläder / 9 1920 Sanguinaria canadensis / blodört / 2 1921 Sanguisorba obtusa / rosenpimpinell / 8 1922 Santolina rosmarinifolia / grön helgonört / 8,11 1923 Saponaria lempergii / höstsåpnejlika / 8 1924 S. ocymoides / alp-såpnejlika / 8 1925 S. olivana / kuddsåpnejlika / 8 1926 Sarracenia / köttätande växt / 7 1927 Satureja calamintha / bergmynta / 11 1928 S. montana / vinterkyndel / 11 1929 Saxifraga apiculata / uddbräcka / 8 1930 S. arendsii-hybrid / rosenbräcka / 8 1931 callosa / tungbräcka / 8 1932 cespitosa / rosenbräcka / 8 1933 cuneifolia / slöjbräcka / 8 1934 elisabethae / nålbräcka / 8 1935 haagii / vårbräcka / 8 1936 juniperifolia / barrbräcka / 8 1937 lantoscana / tungbräcka / 8 1938 longifolia / praktbräcka / 8 1939 oppositifolia / purpurbräcka / 8 1940 paniculata / silverbräcka / 8 1941 rotundifolia / prickbräcka / 8 1942 steenbergii / stenbräcka / 8 1943 urbium / skuggbräcka / 8

. 1944 Sc biosa japonica / japansk vädd / B 1945 S. ochroleuca / gulvädd / 8 1946 Sciadopitys verticillata / solfjäderstall / 9 1947 Scopolia carniolica / dårört / 10 1948 Scutellaria alpina / alpfrossört / 8 1949 S. baicalensis / praktfrossört / 8 1950 S. incana / grå frossört / 8 1951 Sedum aizoon / japansk gyllenfetknopp / 8 1952 S. anacampseros / cirkelfetblad / 8 1953 S. cauticolum / liten kärleksört / 8 1954 S. dasyphyllum / luddhårig fetknopp / 8 1955 S. dumulosum / dvärgrosenrot / 8 1956 S. ewersii / mongoliskt fetblad / 8 1957 S. floriferum / smaragdfetblad / 8 1958 S. forsterianum / stor fetknopp / 8 1959 S. hirsutum / fetknopp / 8

1960 S. hispanicum / lydisk fetknopp / 8 1961 S. bybridum / sibiriskt fetblad / 8 1962 S. kamtschaticum / kamtjatkafetblad / 8 I 1963 S. krajinae / ukrainsk fetknopp / 8 1964 S. ochroleucum / blekgul fetknopp / 8 1965 S. oreganum / oregonfetknopp / 8 1966 S. pachyclados / rosettfetblad / 8 1967 S. pluricaule / mattfetblad / 8 1968 S. rupestre / stor fetknopp / 8 1969 S. sieboldii / japansk kärleksört / 8 1970 S. spathulifolium / kalifornisk fetknopp / 8 1971 S. spectabile / kinesisk kärleksört / 8 1972 S. spurium / kaukasiskt fetblad / 8 1973 S. stenopetalum / klippfetknopp / 8 1974 S. tatarinowii / mongolisk kärleksört / 8 1975 Sempervivella alba / himalajataklök / 8 1976 Sempervivum arachnoideum / spindelvävstaklök / 8 1977 S. calcareum / taklök / 8 1978 S. ciliosum / skäggtaklök / 8 1979 S. filiformis / taklök / 8 1980 S. filmbriatum / taklök / 8 1981 S. grandiflorum / taklök / 8 1982 S. marmoreum / taklök / 8 1983 S. montanum / taklök / 8 1984 S. nevadense / taklök / 8 1985 S. pumilum / taklök / 8 1986 Senecio abrotanifolius / bergstånds / 8 1987 S. clivorum / klippstånds / 8 1988 S. doronicum / gemsrotsstånds / 8 1989 S. nemorensis / parkstånds / 8 1990 Sequoiadendron giganteum / mammutträd / 8 1991 Selenicereus grandiflorus / nattens drottning / 7 1992 Setaria chevalieri / palmgräs / 7 1993 Sidalcea-hybrid / trädqårdsmalva / 8 1994 S. oregana / jätte-axmalva / 8 1995 Silene acaulis / fjällglim / 8 1996 S. alpestris / alpglim / 8 1997 S. pendula / sommarglim / 8 1998 S. schafta / höstglim / 8 1999 Sinarundinaria nitida / glansbambu / 9 2000 Sisyrinchium angustifolium / gräslilja / 8 2001 Sium sisarum / sockerrot / 5 2002 Smilacina racemosa / vipprams / 8 2003 Smyrnium olusatrum / Alexanderört / 11 2004 Soldanella alpina / alpklocka / 8 2005 solidago brachystachys / dvärggullris / 8 2006 S. canadensis / gullris / 2,8 2007 S. cutleri / dvärggullris / 8 2008 5.- hybrid / höstgullris / 8 2009 S. rugosa / plymgullris / 8 2010 Sopbora japonica / kinesiskt pagodträd / 7 2011 Sorbus americana / grönlandsrönn / 9 2012 S. x arnoldiana / / 9

- 2013 S. x aronia / - / 9 2014 S. cashmiriana / kashmirrönn / 9 2015 S. cascadensis / - / 9

S. commixta / japansk rönn / 9 S. decora / amerikansk rönn / 9 S. gracilis / - / 9 S. groenlandica / grönlandsrönn / 9 S. incana / silveroxel / 9 S. x kewensis / - / 9 S. koehneana / pärlrönn / 9 S. latifolia / bergoxel / 9 S. reducta / dvärgrönn / 9 S. sargentiana / kastanjerönn / 9 S. torminalis / tyskoxel / 9 S. ullung / ullungrönn / 9 S. vilmorinii / pärlemorrönn / 9 Sparrmannia africana / rumslind / 7 Spartina pectinata / gullbandsgräs / 8 Spartium junceum / spansk ginst / 8 Spathodea campanulata / afrikansk klockbignonia / 7 spiraea alpina / - / 9 S. x arguta / brudspirea / 9 S. betulifolia / björkspirea / 9 S. x biiliardii / klasespirea / 9 S. callosa / rosa praktspirea / 9 S. chamaedryfolia / kvastspirea / 9 S. decumbens / krypspirea / 9 S. densiflora / - / 9 S. media / bukettspirea / 9 S. mollifolia / / 9

- S. nipponica / girlandspirea / 9 S. salicifolia / häckspirea / 9 S. sargentiana / sargentspirea / 9 S. tomentosa / - / 9 S. trichocarpa / koreansk spirea / 9 S. trilobata / sibirisk spirea / 9 S. x watsoniana / kungsspirea / 9 stachys byzantina / lammöron / 8 S. grandiflora / praktbetonika / 8 S. lanata / lammöron / 8 S. nivea / vitbetonika / 8 S. spicata / axbetonika / 8 Stapelia variegata / ordensstjärna / 7 Staphylea colcbica / kaukasisk pimpernöt / 9 Steirodiscus tagetes / afrikansk gullbuske / 7 Stenocarpus sinuatus / australiskt eldträd / 7 stephanandra incisa / stefanandra / 9 S. tanakas / stor stefanandra / 9 Stepbanotis floribunda / doftranka / 7 Stipa capillata / finbladigt fjädergräs / 8 S. pulcherrima / fjädergräs / 8 Stokesia laevis / blåklintaster / 8 Stranvaesia davidiana / - / 9 strelitzia reginae / skenkamelia / 7 Stuartia pseudocamelia / papegojblomma / 7 Styrax obassia / - / 9 Symphytum grandiflorum / vallört / 8 Symphoricarpus x chenaultii / hybridsnöbär / 9 S. x doorenbosii / hybridsnöbär / 9

2072 S. orbiculatus / petersbuske / 9 2073 Syringa afghanica / / 9 - 2074 S chinensis / parksyren / 9 . 2075 josikaea / ungersk / 9 syren 2076 meyeri / dvärgsyren / 9 2077 microphylla / småbladig syren / 9 2078 x persica / persisk syren / 9 2079 x prestoniae / prestonsyren / 9 2080 reflexa / hängsyren / 9 2081 x swegiflexa / plymsyren / 9 2082 sweginzowii / vippsyren / 9 2083 S. tomentella / luddsyren / 9 2084 Tamarix odessana / / 9 - 2085 T. parviflora / junitamarisk / 9 2086 T. pentandra / rosentamarisk / 9 2087 T. ramosissima / rosentamarisk / 9 2088 T. tetrandra / junitamarisk / 9 2089 Taxodium distichum / sumpcypress / 9 2090 Taxus cuspidata / japansk idegran / 9 2091 Tecoma stans / västindiskt guldklocketräd / 7 2092 Telekia Buphtbalmum speciosa / ljusöga / 8 2093 Tellima grandiflora / anaqrambräcka / 8 2094 Teucrium cbamaedrys / gamander / 10 2095 T. divaricatum / vintergamander / 8 2096 Thalictrum delavayi / violruta / 8 2097 Th. minus / kustruta / 8 2098 Th. rochebrunianum / klockruta / 8 2099 Thermopsis lanceolata / lupinväppling / 8 2100 Th. montana / lupinväppling / 8 2101 Thevetia peruviana / gul oleander / 7 2102 Thuja plicata / jättetuja / 9 2103 Th. standishii / japansk tuja / 9 2104 Thymus caespititius / kryptimjan / 8 2105 Th. citriodorus / citrontimjan / 8 2106 Th. doerfleri / timjan / 8 2107 Th. herba-barona / örttimjan / 8 2108 Th. praecox / gråtimjan / 8 2109 Th. pseudolanuginosus / gråtimjan / 8 2110 Th. pulegioides / stortimjan / 8 2111 Tiarella cordifolia / spetsmössa / 8 2112 T. wherryi / spetsmössa / 8 2113 Tibouchina semidecandra / / 7 2114 Tilia americana / svartlind / 7 2115 T. x euchlora / qlanslind / 7 2116 T. tomentosa / silverlind / 7 2117 T. x vulgaris / parklind / 7 2118 Tithonia speciosa / mexikansk solblomma / 8 2119 Torreya californica / / 9 - 2120 Tradescantia andersoniana-hybrid / tremastarblomma / 8 2121 Tragopogon porrifolius / haverrot / 5 2122 Tricyrtis hirta / skugglilja / 8 2123 Trigonella foenum-graecum / bockhornsklöver / 10 2124 Trillium erectum / paddskugga / 8 2125 T. grandiflorum / treblad / 8 2126 Tripteris hyseroides / / 8 2127 Trollius chinensis / kinesisk smörboll / 8

2128 T.-hybrid / trädgårdssmörboll / 8 2129 T. ledebourii / trädgårdssmörboll / 8 2130 T. pumilus / dvärgsmörskål / 8 2131 Tropaeolum lobbianum / slingerkrasse / 8 2132 T. speciosum / eldkrasse / 8 2133 Tsuga diversifolia / nordjapansk hemlock / 9 2134 T. heterophylla / västamerikansk hemlock / 9 2135 T. mertensiana / berghemlock / 9 2136 T. sieboldii / sydjapansk hemlock / 9 2137 Ulmus X hollandica / hybridalm / 9 2138 U. procera / silveralm / 9 2139 Ursinia anethoides / jungfruöga / 8 2140 Uvularia grandiflora / sorgklocka / 8 2141 Vancouveria hexandra / - / 8 2142 Venidium fastuosum / antilopöga / 8 2143 Veratrum nigrum / svart nysrot / 8 2144 Verbascum bombyciferum / silverkungsljus / 8 2145 V. chaixii / franskt kungsljus / 8 2146 V.-hybrid / kungsljus / 8 2147 V. olympicum / jättekungsljus / 8 2148 V. phoeniceum / violkungsljus / 8 2149 V. thapsiforme / ölandskungsljus / 8 2150 Verbena aubletia / doftverbena / 8 2151 V. officinalis / läkeverbena / 10 2152 Veronica austriacum teucrium / praktveronika / 8 2153 V. filiformis / murveronika / 8 2154 V. fruticans / klippveronika / 8 2155 V. gentianoides / porslinsveronika / 8 2156 V. longifolia / strandveronika / 8 2157 V. prostrata / mattveronika / 8 2158 V. schmidtiana / - / 8 2159 V. subsessilis / höstveronika / 8 2160 Veronicastrum virginicum / stor axveronika / 8 2161 Viburnum x bodnantense / hybridkejsarolvon / 9 2162 V. x burkwoodii / hybridolvon / 8,9 2163 V x caricephalum / bollolvon / 8,9 2164 V davidii / - / 9 2165 V. farreri / kejsarolvon / 9 2166 V. juddii / vårolvon / 9 2167 V. lantana / parkolvon / 8,9 2168 V. plicatum / japansk snöbollsbuske / 9 2169 V. rhytidophyllum / rynkolvon / 9 2170 V. tinus / lagerolvon / 7 2171 V. trilobum / - / 7 2172 Vitis coignetiae / rostvin / 8 2173 Vinca major / stor vintergröna / 8 2174 V. rosea / rosensköna / 7 2175 Viola sororia / fjärilsviol / 8 2176 Vitaliana primuliflora / barrviva / 8 2177 wahlenbergia tasmanica / tasmansk blåklocka / 8 2178 Washingtonia / palmarter / 7 2179 weigela florida / trädgårdsprakttry / 9 2180 W. praecox / vårprakttry / 9 2181 Wisteria floribunda / japanskt blåregn / 8 2182 Wisteria sinensis / blåregn / 8 2183 Wulfenia carinthiaca / alpvulfenia / 8

2184 Xantorrhoea australis / gräs-träd / 7 2185 Yucca aloifolia / yuccapalm / 7 2186 Y. filamentosa / palmlilja / 7 2187 Zelkova serrata / japansk zelkova / 7 2188 Zenobia pulverulenta / daggbuske / 9 2189 Zigadenus elegans / grönlilja / 8 2190 Ziziphus jujuba / kinesisk dadelfrukt / 7

1995-06-29

Tabell 4. Kollektioner

Namn / antal kollekt-sorter / antal genotyper-individ

anger flera, detaljer ej kända

#1 Kollektion på Balsgård

2 Kollektion i NGB:s klonarkiv

3 Kollektion vid institutionen för skogsgenetik,

SLU, Uppsala 4 Kollektionen vid Institutionen för trädgårdsvetenskap,

SLU, Alnarp

som kollektion betraktas material i vilket ännu ej

selektioner gjorts eller dessa ännu ej framskridit till

det stadium då de kan anges som lovande och möjligen ledande

till sort. Likaså material som i första hand användes

som frökälla för vidare förökning.

Namn / antal kollekt-sorter / antal genotyper-individ

Acer sp. / 1 / 24 / 1 A. serrulatum / 1 / 8 / 1 Alnus henryi / 1 / 4 / 1 Anaphalis transnokoensis / 1 / 4 / 1 Aralia bipinnata / 1 / 10 / 1 A. continentalis / 2 / 45 / 1 A. decaisneana / 1 / 20 / 1 Aristolochia / 1 / 1 / 1 Berberis sp. / 2 / 14 / 1 B. lycium / 1 / 12 / 1 Carpinus betulus / / / 3 Caryophyllaceae / 1 / 17 / 1 Celastrus sp aff hindsii / 1 / 15 / 1 Cerasus maximowicsii / 1 / 5 / 1 Chamomilla recutita / 83 / / 1

- Cidalus-Cydonia x Malus / 1 / / 4

- Cimicifuga japonica / 1 / 1 / 1 Clematis gouviana ssp. lichanensis / 1 / 23 / 1 Clematis grata / 1 / 20 / 1 C. heracleifolia / 1 / 20 / 1 C. tashiroi / 1 / 17 / 1 Cornus alba / 1 / - / 1 C. mas / 2 / - / 1 C. sanguinea / / / 3 Cotoneaster sp. / 3 / 33 / 1 Corylus avellana / / / 3 C adpessus / 1 / - / 1 C. aff. integrifolius / 1 / 9 / 1 C. cochleatus / 1 / - / 1 C. dammeri / 1 / - / 1 C. horizontalis / 1 / / l

- C. praecox / 2 / - / 1 Crataegus sp. / 1 / 4 / 1 C. acclivis / 1 / / 1

- C. alemanniensis V. orientobaltica / 63 / / 1

- C. anomala / 3 / - / 1 C. aprica / 12 / / 1

- C. armena / 7 / - / 1 C. arnoldiana / 1 / / 1

- C. atrorubens / 19 / - / 1 C. basilica / 1 / / 1

- C. beata / 1 / - / 1 C. beckeriana / 3 / 1 C. calpodendron / 2 / - / 1 C. canadensis / 6 / / 1

- C. canbyi / 8 / - / 1 C. champlainensis / 17 / / 1

- C. chorocarpa / 6 / - / 1 C. chrysocarpa / 8 / - / 1 C. coccionoides / 1 / / 1

- C. collina / 2 / / 1

-

compta / 3 / - / 1 crus-galli / 2 / / 1

curvisepala / 2 / - / 1 disjuncta / 5 / / 1

disperma / 1 / - / 1 douglasii / 1 / - / 1 faxonii / 9 / / 1

fecunda / 1 / - / 1 ferganensis / 2 / - / 1 filipes / 15 / - / 1 flabellata / 2 / - / l holmesiana / 23 / - / 1 . holmesiana V. amicta / 1 / - / 1 horrida V. aboriginum / 5 / - / 1 horrida V. horrida / 3 / - / 1 integriloba / 4 / - / 1 intricata V. neobushii / 1 / - / 1 iracunda / 10 / - / 1 irrasa / 1 / - / 1 jackii / 1 / - / 1 jezoana / 2 / - / 1 jonesge / 40 / - / 1 knorr1ngiana / 1 / - / 1 korolkowii / 2 / - / 1 laevigata / 2 / - / 1 laneyi / 4 / - / 1 lanuginosa / 2 / - / l laurentiana / 1 / - / 1 0 levis / 1 / - / 1 lobulata / 1 / 2 / 1 macrantha v. occidentalis / 3 / - / 1 macrosperma / 11 / - / 1 maximowiczii / 7 / - / 1 microphylla / 1 / - / 1 mollis V. dumetosa / 16 / - / 1 mollis V. mollis / 1 / - / 1 monogyna / 1 / - / 1 mordenensis / 1 / - / 1 . nigra / 3 / - / 1

oxyacantha / 1 / - / 1 pedicellata / 17 / - / 1 pedicellata V. albicans / 14 / - / 1 pedicellata v. sertata / 11 / - / 1 pentagyna / 3 / - / 1 persimilis "Prunifolia" / 5 / - / l phaenopyrum / 3 / - / 1 pinnatifida / 1 / - / 1 pinnatifida major / 1 / - / 1 pontica / 3 / - / 1 pringlei / 2 / - / 1 pringlei v. lobata / 16 / - / 1 pringlei V. pringlei / 89 / - / 1 pruinosa / 2 / - / 1 pseudoazarolus / 7 / - / 1 pseudoheterophylla / 2 / - / 1 pseudomelanocarpa / 9 / - / 1

108 putnamiana / 1 / / 1

- 109 regalis / 9 / / 1

- 110 roanensis v. fluviatilis / 1 / / 1

- 111 russanovi / 7 / - / 1 112 salicifolia / 8 / / 1

- 113 sanguinea / 2 / / 1

- 114 scabrida V. dunbarii / 1 / - / 1 115 schizophylla / 1 / / 1

- 116 senguinea / 4 / / 1

- 117 sphaenophylla / 11 / - / 1 118 stevenii / 2 / - / 1 119 submollis / 2 / / 1

- 120 suborbiculata / 17 / - / 1 121 tanacetifolia / 4 / / 1

- 122 tianschanica / 1 / / 1

- 123 C. totnalliana / 8 / / 1

- 124 C. tournefortii / 2 / - / 1 125 C. turkestanica / 2 / / 1

- 126 C uniflora / 21 / / l

. - 127 C x almaatensis / 2 / / 1

. - 128 C x ovalifolia / 1 / / 1

- 129 C. X uhrovae v. uhrovae / 12 / - / 1 130 Cytisus nigricans / 1 / / l

- 131 C. scoparius / 1 / - / 1 132 Deutzia crenata / 1 / - / 1 133 D. parviflora V. amurensis / 1 / 12 / 1 134 Dianthus pygmaeus / 1 / 3 / 1

135 Diervilla lonicera / 1 / / 1

- 136 D. sessilifolia / 1 / - / 1 137 Elaeagnus angustifolia / 1 / 53 / 1

138 E. commutata / 1 / 7 / 1

139 E. oxycarpa / 1 / 15 / 1 140 Eriocapitella vitifolia / 1 / 14 / 1

141 Eupatorium aff formosanum / 1 / 11 / 1

142 Euonymus europaeus / 1, / -, / 1,3 143 E. fortunei / 1 / / 1

- 144 E. nanus V turkestanicus / 1 / - / 1 145 Fagus sylvatica / / / 3

146 Festuca sp. / 1 / 20 / 1 147 Filipendula sp. / 1 / 24 / 1

Forsythia europaea / 1 / 55 / 1 149 F. mandschurica / 1 / - / 1

150 F. ovata / 1 / 44 / 1

F. ovata x europaea / 2 / - / 1 152 F. suspensa / 1 / 46 / 1 153 F. viridissima / 1 / 66 / 1 154 F. x intermedia / 4 / 70 / 1

155 Fraxinus excelsior / / / 3

156 Hemerocallis sp. / 1 / 11 / 1 157 H. longituba / 1 / 20 / 1 158 Hippophae rhamnoides / 749, / -, / 1,3

159 Hosta sp. / 2 / 25 / 1 160 Hydrangea paniculata / 1 / 20 / 1

161 Hypericum sp. / 1 / 15 / 1 162 H. hircinum / 1 / / 1

- 163 H. hircinum X androsaemum / 1 / / 1

-

164 Iris sp. / 2 / 11 / 1 165 Ligustrum vulgare / 3 / - / 1 166 L. vulgare f. Pyramidale / 1 / 22 / 1 167 Lilium formosanum var. formosanum / 1 / 23 / 1 168 L. formosanum / 1 / 36 / 1 169 Lobelia sessiliflora / 1 / 4 / 1 170 Lonicera altmannii / 1 / 27 / 1 171 L. coerulea / 1 / 8 / l 172 L. coerulea V. edulis / 1 / 50 / 1 173 U deflexicalyx / 1 / - / 1 174 demissa / 1 / 8 / 1 175 discolor / 1 / 5 / 1 176 edulis f. globosa / 1 / 16 / n 177 maackii / 1 / 86 / 1 178 maximowiczii / 1 / 1 / 1

. 179 B nigra / 1 / 6 / 1 180 B pallasii / 1 / 9 / 1

xylosteum / / / 3 181 B . 182 Ly ium barbatum / 1 / 17 / 1 183 Lysonitus pauciflorus / 1 / 1 / 184 Mahonia sp. / 1 / 12 / 1 185 Malus sp. /1,52 / 10,- / 1, M 186 adstringens / 2 / - / 4 187 asiatica / 1 / - / 4 188 asiatica var. quelpartense 1 / / 4 189 asiatica var. wrightii / 1 /4 190 baccata / 5 / - / 4 191 baccata cerasifera / 1 / I M 192 baccata var. mandshurica / / 4 193 baccata x purpurea / 1 / l M 194 baccata pallasiana / 1 / I M 195 brevipes / 1 / - / 4 196 calocarpa / 1 / - / 1 197 cv. / 1 / - / 4 198 domestica / 210 / - / 2 199 floribunda / 1 / - / 4 200 halliana / 1 / - / 4 201 hartwegii Katherine / / / 4

- - 202 hupehensis / 2 / - / 4 203 hybrida Hil1ieri / - / - / 4 204 ionensis / 5 / - / 4 205 kansuensis / 1 / - / 4

. 206 kolo / 1 / - / 4 207 . mandschurica / 1 / / 4

- 208 orientalis / 1 / - / 4 209 pallasiana / 1 / - / 4

. 210 ponass / 1 / - / 4 211 prunifolia Fructo Lutea / 1 / - / 4 212 prunifolia var. rinkii / 1 / - / 4 213 pumila / 1 / - / l 214 ringo / 1 / - / 4 215 rinkii / 1 / - / 4 216 robusta / 1 / - / 4 217 sargentii / 2 / - / 4 218 sibirica / 1 / - / 4 219 sieboldii / 4 / - / 4

220 sieboldii var. arborescens / 1 / / 4 - 221 silvestris / 3 / / 4 silvestris ssp. orientalis / 1 / / 4 - 223 spectabilis Riversii / 1 / / 4 - 224 stenströmii / 1 / / 4 - 225 toringo / 1 / / 4 - 226 toringoides / 1 / / 4 - 227 tschonokii / 2 / / 4 - 228 wakpala / 1 / - / 4 . 229 X hyvingiensis f. pendula / 1 / / 4 - X magdeburgensis / 1 / / 4 - 231 N purpurea / 4 / - / 1

232 N purpurea Eleyi x John Downie

233 X zumi / 3 / / 4 - 234 X zumi var. calocarpa / 1 / / 4 - 235 xantocarpa / 1 / / 4 - 236 yunnanensis / 3 / - / 4

237 Matricaria maritima / 1 / / 1 - 238 M. perforata / 9 / - / 1

239 M. suaveolens / 2 / - / l

240 Metaplexis japonica / 1 / 4 / 1

241 Philadelphus coronarius / 2 / / 1 - 242 Ph. x virginalis / 2 / / 1 - 243 Ph. x virginalis x Ph. lemoinei / 1 / / 1 - 244 Ph. x lemoinei x Ph. x cymosus / 2 / / 1 - 245 Ph. hybrider med bl.a. Ph. lewisii / / 798 / - 1 246 Physocarpus malvaceus / 1 / / 1 - 247 Phytolacca esculenta / 1 / 6 / 1

248 Prunus alaica / 1 / / 4 - 249 apelata / 1 / - / 4

250 armeniaca / 1 / / 4 - 251 avium / 67,,1 / -,,- / 1,3,*4

252 baldschuanica / 1 / / 4 - 253 brachypetala var. bornmuelleri / 1 / / 4 - 254 brigantiaca / 1 / / 4 - 255 brigantiaca x Armeniaea vulgaris / 1 / / 4 - 256 brigantiaca x cerasifera / 1 / / 4 - 257 brigantiana / 1 / / 4 - 258 brigantina / 2 / / 4 - 259 canescens x serrula / 1 / / 4 - 260 cerasifera / 3 / / 4 - 261 cerasoides var. rubea / 1 / / 4 - 262 cerasus Rhexii / 1 / / 4 - 263 cerasus maximowiczii / 1 / / 4 - 264 cocomilia / 1 / - / 4

265 cornuta / 1 / - / 4

266 divaricata / 1 / / 4 domestica / 2 / / 4 - 268 emarginata var. emarginata / 1 / / 4 - 269 erythrocarpa / 1 / / 4 - 270 fruticosa / 2 / / 4 - 271 gracilis / 1 / - / 4

272 grayana / 1 / - 4

273 bumilis / 2 / 4

274 incisa / 13 / 1

275 E insititia / 1 / 4

276 P. ionensis / 1 / - / 4 277 jamasakura / 1 / - / 4 278 . japonica / 1 / - / 4

279 kansunensis / 2 / - / 4 280 kurilensis / 2 / - / 4 281 lannesiana var. speciosa / 1 / - / 4 282 leveillaeana / 1 / / 4

- 283 lusitanica / 1 / - / 4 284 maackii / 5 / - / 4 285 mandshurica / 1 286 maximowiczii / 2 287 microcarpa / 1 / 288 nakai / 1 / / 4

- 289 nipponica / 1 / - / 4 290 nipponica var. kuriliensis / 1 / - / 4 291 padus / -,,3 / 44,,- / 1,3,*4 292 padus ssp. borealis / 1 / - / 4 293 pendula f. ascendens / 1 / - / 4 294 pensylvanica / 1 / - / 4 295 prostata / 2 / - / 4 296 pumila var. depressa / 1 / - / 4

salicifolia / 1 / / 4

- 298 sargentii / 3 / - / 4 299 serrula / 1 / - / 4 300 serrulata / 1 / - / 4 301 sibirica / 3 / - / 4 302 sogdiana / 2 / - / 4 303 sp. / 16 / - / 4 304 spinosa / 1415,1 / -,- / 1,4 305 ssiorii / 3 / - / 4 306 stepposa / 1 / - / 4 307 subhirtella Pendula Rubra / 1 / / 308 subhirtella var. autumnalis / 1 / -/ i 309 tadschikistanica / 1 / - / 4 310 tenella Fire Hill x ledebourii / 1 / - / 4 311 tianschanica / 1 / - / 4 312 tomentosa / 1 / - / 4 313 triloba simplex / 1 / / 4

- 314 ulmifolia / 1 / - / 4 315 ussuriensis / 1 / - / 4 316 virginiana / 1 / - / 4 317 x blireana / 1 / - / 4 318 x effusa Schnee / 1 / - / 4 319 x hillieri Spire / 2 / - / 4 320 hybrid P. padus eller P. virginiana / / 104 / 1

- 321 Pyracantha coccinea / 1 / 15 / 1 322 P. crenulata / 1 / 8 / 1

Quercus robur / / / 3 324 Pyrus cf. pashia / 1 / 4 / 1 325 Rhododendron sp. / 15 / 73 / 1 326 Rh. aureum / 1 / 3 / 1 327 Rh. campanulatum / 1 / 6 / 1 328 Rh. camphyllocarpum / 1 / 3 / 1 329 Rh. canadense / 1 / 6 / 1 330 Rh. catawbiense / 1 / - / 1 331 Rh. dauricum / 1 / 3 / l

332 luteum / 1 / 3 / 1 333 oreodoxa var. fargesii / 1 / 3 / 1 334 oreotrphes / 1 / 3 / 1 335 primuliflorum / 336 roxieanum / 1 / 337 schlippenbachi i / 1 338 smirnowii / 1 / 339 traillianum / 1 340 Rh. vaseyi / 1 / 341 Rh. viscosum / 1 342 Rh. wardii / 1 / 343 Rh. williamsianum / 1 / 3 / 1 344 Rh. X fraserii / 1 / 3 / 1 345 Rh. atlanticum x calandulaceum v. aurantium / 1 / 29 / 1 346 Rh. Viscosum op / / 29 / 1

- 347 Rib es sp / - / 19 / 1 348 R. alpinum / l, / 2, / 1,3 349 americanum / 1 / 39 / 1 350 atropurpureum / 1 / 1 / 1 351 aureum / 1 / - / 1 352 glandulosum / 1 / 7 / 1 353 hudsonianum / 1 / 37 / 1 354 janczewscii / 1 / 40 / 1 355 komarovii / 1 / 25 / 1 356 lacustre / 1 / 6 / 1 357 laxiflorum / 1 / 2 / l 358 nigrum / 1 / 4 / 1 359 odoratum / 1 / 14 / 1 360 sanguineum / 1 / / 1

- 361 R. sinanense / 1 / 23 / 1 362 Rosa sp. / - / 37 / 1 363 R. acicularis / 1 / 27 / 1 364 afzeliana V. vosagiaca / 1 / 16 / 1 365 agrestis / 1 / 5 / 1 366 alberti / 1 / 2 / 1 367 amblyotis / 1 / 18 / 1 368 andegavensis / 1 / 7 / l 369 arkansana / 1 / 21 / 1 370 baksiopsis / 1 / 10 / l 371 beggeriana / 1 / 60 / 1 372 belgradensis / 1 / 18 / 1

. 373 bella / 1 / 7 / 1 374 blanda / 1 / 6 / 1 375 brunonii / 1 / 10 / 1

canina / 1 / 20 / 1 377 canina V. kirghisorum / 1 / 19 / 1 378 cinnamomeae v. gorinkensis / 1 / 1 / 1 379 coriifolia / 1 / 4 / 1 380 corymbifera / 1 / 18 / 1

davurica / 1 / 13 / 1 382 deseglise / 1 / 1 / 1 383 dumalis / 1, / -, / 1,3 384 filipes / 1 / 10 / 1 385 gallica / 2 / 1 / 1

glauca / 1 / 19 / 1 387 glutinosa / 1 / 1 / 1

388 R. helenae / 1 / 20 / 1 389 R. hugonis / 1 / 5 / 1 390 R. iberica / 1 / 4 / 1 391 R. incana / 1 / 2 / 1 392 R. indora / 1 / 1 / l 393 R. jacuemontiana / 1 / 10 / 1 394 R. laxa / 1 / 8 / 1 395 R. luciae V. fujisanensis / 1 / 15 / 1 396 R. macrophylla / 1 / 11 397 R. marginata / 1 / 10 / 1 398 R. maximowicziana / 1 / 19 / 1 399 R. micrantha / 1 / 20 / 1 400 R. multiflora / 1 / 25 / 1 401 R. nanothamnus / 1 / 3 / 1 402 R. nitida / 1 / 34 / 1 403 R. nutkana / 1 / 3 / 1 404 R. oxyodon / 1 / 2 / 1 405 R. pendulina / 1 / 19 / 1 406 R. pimpinellifolia / 3 / 22 / 1 407 R. pisocarpa / 1 / 5 / 1 408 R. primula / 1 / 2 / 1 409 R. pycnacantha / 1 / 20 / 1 410 R. rubicola / 1 / 6 / 1 411 R. rubiginosa / 1 / 26 / 1 412 R. rubuginosa V. comosa / 1 / 10 / 1 413 R. rubiginosa V. microphylla / 1 / 10 / 1 414 R. rubiginosa v. umbellata / 1 / 10 / 1 415 R. rugosa / 6 / 15 / 1 416 R. rugosa v. kamtschatica / 1 / 7 / 1 417 R. rupincola / 1 / 8 / 1 418 R. secula / 1 / 3 / 1 419 R. sempervirens / 1 / 4 / 1 420 R. serafinii / 1 / 9 / 1 421 R. setigera / 1 / 23 / l 422 R. setipoda / 1 / 1 / 1 423 R. stylosa / 1 / 10 / 1 424 R. suffulta / 1 / 12 / 1 425 R. svanetica / 1 / 17 / 1 426 R. tomentosa / 1 / 12 / 1 427 R. tschatyrdagi / 1 / 4 / 1 428 R. turcica / 1 / 6 / 1 429 R. ussurensis / 1 / 3 / 1 430 R. vagiana - / 1 / 1 431 R. Villosa / 1 / 12 / 1 432 R. virginiana / 1 / 5 / 1 433 R. wichuraiana / 1 / - / 1 434 R. woodsii / 1 / 26 / 1 435 R. woodsii v. fendleri / 1 / 4 / 1 436 R. x kamtchatica / 1 / 9 / 1 437 R. x spaethiana / 1 / 10 / 1 438 R. zalana / 1 / 30 / 1 439 R. zangezura / 1 / 7 / 1 440 Salix Drakes hybrid / / - / 4

-

S. Tage Lundell / - / - / 4 442 S. fergessi X herbacea x lanata / 1 / - / 4 443 S. alaxensis / 1,1 / -,- / 1,4

alba / 3 / - / 4 alba sericea / 1 / - / 4 alba x fragilis x pentandra / 1 / / 4

alba x pentandra / 1 / - / 4 alpina / 1 / - / 4 apoda / 1 / - / 4 apoda x repens / 1 / - / 4 arbuscula / 1 / - / 4 arctica petraea / 1 / / 4

arenaria / 1 / - / 4 arensculoides / 1 / / 4

aurita x elaeagnus / 1 / - / 4 auserdorfii / 1 / / 4

bicolor / 1 / - / 4 bockii / 1 / / 4

brachycarpa Blue Fox / - / - / 4 brevipens / 1 / / 4 a breviserrata / 1 / - / 4 candida / 1 / - / 4 caprea x viminalis / 1 / - / 4 chlorophana / 1 / - / 4 cottetii / 1 / - / 4 daphnoides / 1 1 daphnoides x caprea / 1 / - / 4 elaeagnus / 3 / - / 4 exigua / 3 / - / 4 finnmarchia / 1 / / 4

fumosa / 1 / - / 4 glabra / 1 / - / 4 glauca ssp. groenlandica / 1 / - / 4 glaucosericea / 1 / - / 4 grahamii / 1 / - / 4 hastata / 1 / - / 4 hastata werhahnii x lanata / 1 / / 4

helvetica / 1 / - / 4 herbacea / 1 / / 4

hylematica / 1 / - / 4 interior NHL 1748 / / / 4

- lanata / 1 / - / 4 lanata mas / 1 / - / 4 lapponicum / 1 / - / 4 lapponicum var. daphneola / 1 / / 4

lasiandra / 1 / / 4

livida / 1 / - / 4 microgosa / 1 / / 4

mielichhoferi / 1 / - / 4 monticok / 1 / / 1

myrsinites / 2 / - / 4 myrsinites jaquinii / 1 / / 4

nakamura yezoalpina / 1 / - / 4 nigricans var. borealis / 1 / / 4

onusta / 1 / - / 4 pentandra / 1,1 / -,- / l,4 pentandra x sepulcralis Prairie Cascade / / / 4

- purpurea / 1 / - / 4 purpurea pendula / 1 / - / 4

500 purpurea x viminalis / 1 / - / 4 501 pyrenaica / 1 / - / 4 502 repens / 2,3 / -,- / 1,4 503 repens ssp. arenaria / 1 / - / 4

0 504 repens subopposita Voorthuizen / - / - / 4 505 repens-typ / 2 / - / 4 506 repens x repens / 1 / - / 4 507 reticulata / 1 / - / 4

retusa / 1 / - / 4 509 retusoides / 1 / - / 4 510 serotina / 1 / - / 4 511 serphyllifolia / 1 / / 4

- 512 simulatrix / 1 / / 4

- 513 sp. / 12 / - / 4 514 starkeana / 1 / - / 4 515 subopposita / 1 / - / 4 516 tatrae / 1 / - / 4 517 tetrapla / 1 / - / 4 518 triandra / 1 / - / 4 519 uva-ursi / 1 / - / 4 520 vestitia / 1 / - / 4 521 waldsteiniana / 1 / / 4

- 522 yezoalpina / 1 / - / 4 523 orbus adamii / 1 / - / 4 524 alnifolia / 1 / / 4

- 525 alnifolia hybrid / 1 / - / 4 526 alnifolia var. submollis / 3 / / 4

- 527 americana / 1 / / 4

- 528 americana var. groenlandica / 2 / / 4

- 529 amurensis / 2 / / 4

- 530 amurensis var. rufa / 1 / - / 4 531 anglica / 1 / - / 4 532 arachnoides / 1 / - / 4 533 aria / 5 / - / 4 534 aria x domestica / 1 / - / 4 535 armeniaca / 1 / / 4

- 536 arnoldiana / 2 / - / 4 537 arranensis / 2 / / 4

- 538 aucuparia / ,9 / ,- / 3,4 539 aucuparia ssp. sibirica / 1 / - / 4 540 aucuparia ssp. glabrata / 1 / / 4

- 541 aucuparia x intermedia / 1 / - / 4 542 austriaca / 1 / - / 4 543 bakonyensis / 1 / - / 4

borbasii / 1 / - / 4 545 bristoliensis / 1 / - / 4 546 buschiana / 1 / / 4

- 547 californica / 1 / - / 4 548 caloneura / 1 / - / 4

cascadensis / 1 / / 4

- 550 cashmeriana / 1 / - / 4 551 caucasica / 1 / - / 4 552 caucasigena / 1 / - / 4 553 chamaemespilus / 1 / - / 4

commixta / 4 / - / 4 555 commixta var. :ufo-ferruginea / 1 / - / 4

556 cuspidata / 1 / / 4

- 557 dacica / l / / 4

- 558 danubiale / 1 / - / 4 559 decora / 1 / - / 4 560 devonensis / 1 / / 4

- 561 discolor / 1 / / 4

- 562 eminens / 1 / - / 4 563 epidendron / 1 / / 4

- 564 essertaueana / 1 / - / 4

565 essertaueana aff. / 1 / - / 4 566 eugenii-kelleri / 1 / - / 4 567 folgneri / 2 / / 4

- 568 M foliolosa / 1 / - / 4

569 M forestii / 1 / - / 4 570 M fruticosa / 2 / - / 4

571 M glabrescens / 1 / - / 4 572 M gonggashanica / 1 / - / 4 573 M gracilis / 1 / / 4

- 574 M graeca var. orbiculata / 1 / / 4

- 575 M hajastana / 1 / - / 4 576 M hedlundii / 1 / - / 4 577 hibernica / 1 / / 4

- 578 bimalaica Annapurna / 1 / - / 4 579 hostii / 1 / / 4

- 580 hupehensis / 1 / - / 4 581 M hupehensis var. obtusa / 1 / / 4

- 582 M hybrida / 1 / - / 4 583 M hybrida var. serrulata / 1 / / 4

- 584 M incana / 1 / - / 4 585 M insignis / 1 / / 4

- 586 M intermedia / ,1 / - / 3,4

587 M japonica / 1 / - / 4

. 588 M javorkae / 2 / / 4

- 589 M karpatii / 2 / / 4

- 590 M keissleri / 1 / / 4

- 591 koehneana / 2 / - / 4

592 koehneana x aucuparia / 1 / - / 4 593 koehneana aff. / 1 / / 4

- 594 kurzii / 2 / - / 4 595 M kusnetzovii / 1 / - / 4

596 M Lombarts hybrid Gu1an / 1 / - / 4 597 lancastriensis / 1 / / 4

- 598 latifolia / 1 / - / 4 599 latissima / 1 / - / 4

600 leptophylla / 1 / - / 4 601 leyana / 1 / - / 4 602 maderensis / 1 / / 4

- 603 matsumurana / 1 / - / 4 604 megalocarpa / 1 / - / 4 605 meinichii / 1 / - / 4 606 . microcarpa / 1 / - / 4

607 microphylla / 1 / - / 4

minima / 2 / - / 4 609 mitchelli / 1 / / 4

- 610 mougeottii / 2 / / 4

- 611 nana / 1 / - / 4

612 obtusifolia / 1 / - / 4 613 occidentalis / 1 / - / 4 614 oligodanta / 1 / - / 4 615 pallescens / 1 / - / 4 616 pannonica / 1 / - / 4 617 paucicrenata / 1 / - / 4 618 persica / 1 / - / 4 619 pluripinnata / 1 / - / 4 620 pohushanensis / 1 / - / 4 621 porrigentiformis / 1 / - / 4 622 poteriifolia / 1 / - / 4 623 pratti / 3 / - / 4 624 pratti var. subarachnoidea / 1 / - / 4

pratti var. tatsiensis / 1 / - / 4 626 pseudodanubialis / 1 / - / 4 627 pseudofennica / 1 628 pseudolatifclia / 629 pseudovertensis / 630 randaiensis / 1 / 631 redliana / 2 / - / 4 632 reflexipetala / 2 / - / 4 633 rehderiana / 3 / - / 4 634 rhamnoides / 1 / 635 roopiana / 1 / 636 M rufopilosa / 1 / 637 rupicola / 1 / 638 sambucifolia / 1 639 sargentiana / 1 640 sargentii / 1 / 641 M scalaris / 1 / 642 M schneideriana / 643 M scopulina / 1 / 644 M scopulina f. fructus / 1 / - / 4 645 M semiincisa / 1 / - / 4 646 M semipinnata / 1 / - / 4 647 M sibirica / 2 / - / 4 648 simonkaiana / 2 / - / 4 649 sitchensis ssp. sitchensis / 1 / - / 4 650 solaris / 2 / - / 4 651 sp. / 53 / - / 4 652 splendens / 1 / - / 4 653 subcuneata / 1 / - / 4 654 subfusca / 1 / - / 4 655 subsimilis / 1 / - / 4 656 suecica / 1 / - / 4 657 takhtajanii / 1 / - / 4 658 tauricola / 1 / - / 4 659 teodorii / 4 / - / 4 660 thaiszii / 1 / - / 4 661 thibetica / 2 / - / 4 662 tianschanica / 1 / / 4 663 torminalis / 1 / / 4 664 turkestanica / 1 / - / 4 665 vajdae / 1 / -/ 4 666 vertensis / 1 /-/ 4 667 vertesensis / 1 / - / 4

S. vexans / 1 / - / 4 S. vilmoriniana / 1 / / 4 - S. vilmorinii / 2 / / 4 - S. vilmorinii hybrid / 1 / / 4 - S. wallichii / 1 / - / 4 S. wilfordii / 1 / / 4 - S. wilmottiana / 1 / / 4 - S. wilsoniana / 1 / / 4 - S. wilsoniana hybrid / 1 / / 4 - S. X hostii / 1 / - / 4 S. x kewensis / 1 / / 4 x thuringiaca Leonard Springer / 2 / / 4 zahlbrucknerii / 2 / / 4 zolyomii / 1 / - / 4 Stranvaesia niitakayamanesis / 1 / 12 / 1 Syringa josikaea / 1 / 40 / 1

S. meyeri / 1 / - / 1

patula / 1 / - / 1 S. reticulata / 1 / 31 / 1 sweginzowii / 1 / 7 / 1

Villosa / 1 / 144 / 1 s. wolfii / 1 / 10 / 1

yunnanensis / 1 / 5 / 1 X nanceiana / 1 / 1 / 1

S. x prestoniae / 5 / - / 1 Thymus citfiodorus / 2 / / 1 - Th. doerfleri / 1 / - / l Th. serpyllum / 1 / / 1 - Th. vulgaris / 24 / / 1 - Tilia cordata / / / 3

Valeriana alliariaefolia / 9 / / 1 angustifolia / 1 / / 1 celtica ssp. norica / 1 / / 1 dioica / 4 / / 1 eriocarpa / 1 / / 1 globulariifolia / 1 / / 1 montana / 15 / - / 1 officinalis / 206 / / 1 - V. phu / 6 / - / 1

procurrens / 3 / - / 1 pyrenaica / 4 / / 1 repens / 5 / - / 1 rossica / 1 / / 1 - V. salianea / 1 / / 1 - V. salina / 1 / / 1 - V. sambucifolia / 18 / - / 1 V. saxatilis / 7 / - / 1 V. sitchensis / 2 / / 1 - V. supina / 1 / / 1 - V. tillaefolia / 5 / - / 1 V. tilifolia / 2 / / 1 - V. tripteris / 6 / / 1 - V. tuberosa / 1 / - / 1 V. wallichi / 1 / - / 1 V wolgensis / 3 / / 1 Véronica aff galactites / 1 / 21 / 1

724 Viburnum alnifolium / 1 / 3 / 1

V. burejaeticum / 1 / 1 / 1 726 V. mongolicum / 1 / 12 / 1 727 V. lentago / 1 / 3 / 1 728 V. opulus / / / 3 730 V. trilobum / 1 / 45 / 1 731 V. x rhytidophylloides / 1 / - / 1 732 Weigela florida / 4 / 65 / 1 733 W. japonica / 1 / - / 1 734 W. maximowiczii / 1 / 3 / 1 735 W. middendorffiana / 1 / 9 / 1 736 W. praecox / 1 / 24 / 1

a

m

a 0 Q Q m 0 0 0

0 m

a m m m n

0 m

u m H 0

m N H m m 0 m0 m m u 0 m w n w u 0 u m m h N H u h w q A H

a a

.

m 4

H

N u

w

m m A a o a o H mH o

o v w

. H M o a Nn e m0 mm N H J

1995-06-29 Tabell 7. Den nordiska genpoolen av större grödor Kolumner: 1 Art; 2 Indigen i Sverige +; 3 Närbesläktade arter; 4 Avlägset besläktade arter H

Hordeum vulgare, korn U

Avena sativa, havre O

rajgräs Dactylis glomerata, hundäxing Poa pratensis, ängsgröe 13 Trifolium pratense, rödklöver ll O T. repens, vitklöver 11 O T. hybridum, alsikeklöver ll O Medicago sativa ssp. sativa, blålusern O Beta vulgaris, sockerbeta O solanum tuberosum, potatis b Brassica napus ssp. oleifera, raps H B. rapa ssp. rapa, ryps F Salix spp. O Pisum sativum, ärt Daucus carota ssp. sativa Allium cepa, lök A. porrum, purjo Spinacea oleracea, spenat

1 2 3 4

Brassica oleracea lat., kål - 0 2

s. Cucumis sativus, gurka - 0 0 Beta vulgaris conditiva, rödbeta - 1 O

ssp.

saccharata, sockermajs - 0 0 Zea mays var.

cerasus

x

i kolumn indikerar i första hand att vår kunskap om 1. 4 släktskapen för närvarande är otillräcklig; för både kolumn 3

gäller att släktskap i första hand baseras på och kolumn 4 Harland och de wets koncept lätthet att utföra och

om vidareförädla korsningar.

223 1995-06-29

Tabell 8. Plomberat utsäde 1992-1993 i ton viktigare vallväxter

av Kolumner: 1 art; 2 mängd sålt frö; 3 svenska sorter; 4 utländska

sorter

2 0

Lolium perenne, engelskt rajgräs

287 5 1

L. multiflorum ssp. multiflorum,

270 2 1 westerwoldiskt rajgräs

L. multiflorum ssp. italicum, italienskt 62

4 o rajgräs

Dactylis glomerata, hundäxing

163 3 0

Poa pratensis, ängsgröe 95 3

Trifolium pratense, rödklöver

481 11 2

T. repens, vitklöver 90 4

T. bybridum, alsikeklöver

9 2 0

Medicago sativa ssp. sativa, blålusern

62 4 o

Huvudsakligen odlat som gräsmattegräs.

Tabell 9. Växtodlingens omfattning 1988 och 1993

Växtslag 1988 1993

Antal Areal Antal Areal

Tabell 10. Huvudsakliga jordbruksmässigt odlade födoämnesgrödor, i tusentals ha

Kolumner: 1 art; 2 areal, 1000 ha; 3 svenska sorter; 4 utländska sorter

s

1 2 3 4 i

I

1 1991 3 Gula kokärter odlas i stort sett enbart i sverige

Tabell 11. Huvudsakliga jordbruksmässigt odlade övriga grödor

Kolumner: 1 art; 2 areal, 1000 ha; 3 svenska sorter; 4 utländska. sorter

Beta vul aris sockerbeta Solanum tuberosum tatis Brassica na oleifera ss . ra B. ra S ra . Salix il, säl

Tabell 12. Omfattningen odlingen frilands-, av av växthus- och

bänkträdgårdsväxter, hektar

Växtslag År År 1 2 Friland Köksväxter 5961 5750 Fruktträd 3199 2479 Bärbuskar 1134 1007 Jordgubbar 2334 2767 Plantskolealster 953 802 Övriga trädgårdsväxter 14412 13601 Totalt friland 27993 26416 Växthus och bänkgård 5 Köksväxter 201 177 snittblommor 133 31 Totalt Växthus och bänkgård 334 208

4 Åren 1986 och 1993. 5 Åren 1976 och 1990.

Tabell 13. Huvudsakliga frilandsgrönsaker

Kolumner:

1 art; 2 areal, ha; 3 svenska sorter; 4 utländska sorter

Tabell 14. Huvudsakliga växthusgrönsaker

Kolumner: 1 art; 2 areal, 1000 mH 3 svenska sorter; 4 utländska sorter

Lactuca sativa sallat L icum esculentum tomat Cucumis sativa ka övri a

° Antal sorter totalt.

Tabell 15. Huvudsakliga frukt och bär odlade kommersiellt

Kolumner: 1 art; 2 areal, ha; 3 antal sorter

1 2 3

Malus domestica, äpple 1822 10 Pyrus communis, päron 248 15 Prunus domestica, plommon 141 14 P. cerasus och P. avium, körsbär 123 6 Fragaria x ananassa, jordgubbe 2565 38 Ribes nigrum, svarta vinbär 768 6 Rubus idaeus, hallon 86 3 Rubus spp., björnbär 20 4 Rosa canina x dumalis, nypon 80 5

Tabell 16. Övriga arter, prydnad, landskap, industri, etc.

Kolumner: 1 Art 2 Areal 3 Antal sorter

Alstroemeria aurantiaca alströmeria

Tabell 17. Fördelning arterna i tabell 1 på hot- och av

väx1slagskateg0rier.

Hotkategori Totalt Växtslags- 0 1 2 3 4 antal % grupp

10 1 2 - 3 3 11 - -

18 28 17 18 91 100 Totalt 10

Artbatabankens system för gradering av hotbilden:

Kategori Innebörd

Försvunna Arter sedan 1850 försvunnit ur landet eller 0 som betraktas försvunna som reproducerande

som bestånd.

hotade Arter löper risk att försvinna som 1 Akut som reproducerande bestånd i landet inom en nära framtid hoten inte snarast undanröjs.

om

överlevnad i landet inte är säker på 2 sårbara Arter vars sikt. Innefattar bl a arter med allvarlig tillbakagång i numerär eller geografisk

utbredning möjligen snart kan behövas föras

som till kategori 1.

Arter för närvarande inte är akut hotade 3 Sällsynta som

sårbara ändå är i riskzonen på eller men som grund att beståndet i landet totalt sett är

av litet, geografiskt starkt begränsat eller

utglesat.

inte tillhör kategori 1-3 men som ändå 4 Hänsyns- Arter som krävande kräver artvis utformad hänsyn.

Vissa tillhör flera användningsgrupper och har taxa arter i flera hotkategorier.

Tabell 18. Jämförelse mellan ArtDatabankens och utredningens data rörande hotkategorier.

Hotkategori, antal / %

0 1 2 3 4 Totalt

Artbatabanken 24/ 8 70/23 so/25 sa/19 73/24 305/100

Utredningen 9/12 16/22 22/29 13/17 15/20 75/100

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N 40.Älvsäkerhet,K. . ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetför högskolestudier.U.

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi.- 42.FramtidsanpassadGotlandstrafik.K.

Långtidsutredningen1995.Fi. 43.Sambandet . RedovisningBeskattning.- Ju. vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju.

SlutbetänkandePrioriteringsutredningen.av S. 45.Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid.Fö, . 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. iasylprocessen,A.

Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. 47.Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. polislagen.Ju, samt Översyn skattebrottslagen.av Fi. EG-anpassadekörkonsregler.K,

Nyakonsumentregler, . . Ju. Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter, . Fi. MervärdesskattNyatidpunkterför- Kunskapslägetpåkärnavfallsomrádet1995.M. . redovisningochbetalning.Fi. Elförsörjningiofred.N. Analys Försvarsmaktens . av ekonomi.Fö. Godtrosförvärv stöldgodsJu. . av Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö. Könshandeln. . .Fastighetsbildningengemensamuppgiftför - stat Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun,M,

Homosexuellprostitution.S. . Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden,A, . Konsti offentligmiljö. Ku. Förmånerochsanktioner Ettsäkraresamhälle.Fö. . - utgifterför administration.Fi, Utan stannarSverige,Fö. 57.Förslag internationellt . omett fiygsäkerhets- Staden vattenutanvatten.Fö. , universitetiNorrköping-Linköping.U. Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.Fö,ut 58.Kompetens . ochkunskapsutveckling yrkes-- om Bristpåelektronikkomponenter.Fö. . rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten,S, .GasmolnlamslårUppsala.Fö. 59.OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi

Samordnadochintegreradtågtrafik . - olikaaspekter modeller,finansiering Arlandabananochi Mälardalsregionen,K. ochincitament. S. 26.Underhållsbidragochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. Del A ochDelB. Myndighetsutövningvid medborgarkontor. . C. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ 62. renatSkåne,M.

28 Lagenomvissainternationellasanktioner . .Oversyn skattereglernaav för stiftelserochideella - enöversyn.UD. föreningar.Fi.

29.Civilt bmkavförsvaretsresurser 64.Klimatförändringar - i trafikpolitiken.K. regelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 65,Näringslivets tvistlösning.Ju. 30.AlkylatochMiljöklassning bensin,M.av Polisensanvändning övervakningskamerorav vid Ett vidareutvecklamiljöklassystem . i EU. M. förundersökning.Ju, . 32.IT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet, 67.Naturgmsskatt. Fi. m.m. Förslagtill nyasarnverkansformer,Ju. .lT-kommissionens arbetsprogram1995-96.SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K.b Avgifterinomhandikappomrâdet.S. Behörighet . . ochUrval.Förslagtill nyareglerför 36. Förmånerochsanktioner samladredovisning.- en antagningtill Universitetochhögskolor.U.

Fi. 72.Svenskainsatserför internationell katastrof-och 37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress.- Ku. flyktinghjälp,Kartläggning,analysochförslag.

38. YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial- Fö.

yrkesutbildning.U, 73.Ettaktiebolag för servicetill universitetoch 39.Somereflections SwedishLabourMarketon högskolorm.m.U.

Policy.A, 74.Lägenhetsdata.Fi.

Någrautländskaforskares pásvensksyn Svensk . flyktingpolitiki globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76.Arbetetill invandrare. A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens

hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer ochforskare.UD.

78.Densvenskarymdverksarnheten.N. 79.Vårdnadboendeochumgänge.JU.

80,EUomregeringslronferensen1996

institutionernasrapporter -

synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. - 8 Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom , rättsligtbistånd.Ju. FinansieringslösrtingarförGöteborgs-och . Dennisöverenskommelserna.K, EU-kandidater12ländersomkanbli EU:s . nyamedlemmar.UD.

Kulturpolitikensinriktning.Ku. . .Kulturpolitikensinriktning- i konhet.Ku.

.Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. Dokumentationochsocialtjänstregister.S. . Försäkringsrörelsei förändring Fi. . Denbrukademångfalden.Del l+2, Jo, .

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.68 vårdenssvåraval.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av 5 Justitiedepartementet

Könshandeln.15 Pensionsrättigheterochbodelning.8 SocialtarbetemotprostitutionenSverige.i 16 Nyakonsumentregler.ll Homosexuellprostitution.17 IT ochverksamhetsfömyelseinomrättsväsendet. Underhållsbidragochbidragsförskott. Förslagtill nyasamverkansformer.32 Del ochDelA B.26 Ersättningför ideellskadavidpersonskada.33 Avgifterinomhandikappområdet.35 SambandetRedovisningBeskattning.43 Kompetensochkunskapsutvecklingomyrkes-

- - Aktiebolagetsorganisation.44 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.58 Tvångsmedelenligt27och28kap.RB Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi samtpolislagen.47 - olikaaspekter modeller,finansiering Godtrosförvärvavstöldgods52 ochincitament.59 Näringslivetstvistlösning.65 Kvinnofrid.DelA+B. 60 Polisensanvändningavövervakningskamerorvid Dokumentationochsocialtjänstregister.86 förundersökning.66 Vårdnad,boendeochumgänge.79 Nyrâttshjälpslagochandrabestämmelser Kommunikationsdepartementet

om rättsligtbistånd.81 Samordnadochintegreradtågtrafikpå

Arlandabananochi Mälardalsregionen.25 Utrikesdepartementet Ãlvsäkerhet.

40 Lagenomvissainternationellasanktioner FramtidsanpassadGotlandstrañk.42 enöversyn.28 EG-anpassadekörkortsregler.48 - RösteromEUzsregeringskonferens Klimatförändringartraftkpolitiken.i 64 - hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer Allmännakommunikationerför alla 70

ochforskare.77 Finansieringslösningarför Göteborgs-och EUomregeringskonferensen1996 Dennisöverenskommelsema.82 institutionemasrapporter - Finansdepartementet - synpunkteri övrigamedlemsländer.80 EU-kandidater12länder- somkanbli EU:s Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.3

nyamedlemmar.83 Långtidsutredrtingen1995.4

Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.9 Försvarsdepartementet

Översyn skattebrottslagen.av 10 Muskövarvetsframtid.6 Mervärdesskatt- Nyatidpunkterför AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.13 redovisningochbetalning.12 Ettsäkraresamhälle.19 Förmånerochsanktionerensamladredovisning.36

- Utan stannarSverige.20 Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.49 Staden vattenutanvatten.21 Förmånerochsanktioner Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skåne.22 - utgifterför administration.56 Brist elektronikkomponenter.23 Översynavskattereglemaför stiftelserochideella GasmolnlamslårUppsala.24 föreningar.63 Civiltbrukavförsvarets Naturgmsskatt,m.m.67

resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.29 Betaltjänster.69 Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.53 lägenhetsdata.74 Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Försäkringsrörelsei förändring 87 flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.72

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial AlkylatochMiljöklassningavbensin.30

yrkesutbildning.38 EttvidareutvecklatmiljöklassystemEU. 31i Allmänbehörighetför högskolestudier.41 Grundvattenskydd.45 Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- Kunskapslägetkärnavfallsomrádet1995.50 universiteti Norrköping-Linköping,57 Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat

- BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför ochkommun.54 antagningtill Universitetochhögskolor.71 EttrenatSkane.62 Ettaktiebolag servicetill universitetochför högskolorm.m.73

Jordbruksdepartementet Denbrukademångfalden.Del1+2.88

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.2

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.7 Kompetensför stnikturomvandling.34 Somereflections SwedishLabourMarketon Policy.39 Någrautländskaforskares påsvensksyn arbetsmarknadspolitik.39 Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.46 Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.55 Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.75 Arbetetill invandrare.76

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. 18 Vårtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.37 Kulturpolitikensinriktning.84 Kulturpolitikensinriktning i korthet.84

- Tjugoårskulturpolitik1974-1994.85

Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.1 Ny Elmarknad Bilagedel.14+ Elförsörjningiofred.51 DensvenskaRymdverksamheten.78

Civildepartementet Regionalframtid bilagor.27+ Myndighetsutövningvid medborgarkontor.61

Innehåll

Bilaga Kommittédirektiv

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga Använda förkortningar och termer 11

. . . . . . . . . . . Bilaga Artemas namn på svenska och latin 17

. . . . . . . . . Bilaga 4 Nordiska Genbankens verksamhet och Mandat-

artlista 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga Education biodiversity and genetic

resources

Sweden; Roland Bothmer 91

von

. . . . . . . . . . . . . Bilaga Trädgårdsundersökningen 1993. Jordbruksverket 97

Bilaga Sektorskalkyl för jordbruket. Jordbruksverket 113

. . Bilaga Adresser 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga Källor 133

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1994-10-10

BILAGA 1

AVSKRIFT

Utdrag

PROTOKOLL § 28 6

Förordnande i Utredning Jo 1994:05 jordbrukets

om tillgång på växtgenetiska resurser landsstudie

- en

Chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet

Olsson, förordnar nedanstående att ingå i

person Utredningen Jo 1994:05 i den funktion som anges här. Förordnandet

gäller fr.o.m. den 1 oktober 1994 tills vidare, dock

längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda.

Namn Titel Funktion

Blixt, Stig fil.dr. särskild

utredare

Utdragets överensstämmelse med originalet intygas

Oläsligt

Utdrag till

den förordnade Justitiedepartementet/Gransk

Regeringskansliets förvaltningskontor

3 utredningen

AVSKRIFT

KOMMITTEDIREKTIV

Dir. 1994:77

Utredning jordbrukets tillgång på växtgenetiska resurser om en landsstudie.

Dir. 1994:77

vid regeringssammanträde den 11 augusti 1994 Beslut

sammanfattning av uppdraget

särskild utredare skall göra en svensk landsstudie som En redovisar vilka kulturväxter som finns i landet och bl.a. åtgärder behövs för att säkra en bred genetisk vilka som variation hos dem, deras vilda släktingar och andra växter av

potentiellt värde.

Utredningens utgångspunkter

hållbar produktion livsmedel och av andra växtprodukter En av kulturmiljösynpunkt god landskapsvård samt en ekologisk och ur beroende att den genetiska variationen hos växterna är av bibehålls och bevaras för framtiden. En bred variation ger

också möjlighet till produktioninriktningar och

produktionsformer som inte kan förutses nu. Nationernas konferens om miljö och utveckling Vid Förenta i Rio de Janeiro i juni 1992 undertecknades konventionen om

biologisk mångfald bl.a. Sverige. Konventionen syftar till av den biologiska mångfalden, till ett långsiktigt att bevara hållbart utnyttjande mångfaldens beståndsdelar och till en av fördelning nyttan uppstår vid utnyttjandet av rättvis av som enskilda nationerna ges i konventionen genetiska resurser. De besluta tillgängligheten till de nationella rätten att om genetiska resurserna. Vid konferensen antogs även ett

handlingsprogram för miljöområdet inför nästa århundrade,

Enligt Agenda 21 skall den åtgärdsinriktade Agenda 21. rapporteringen till konventionen bygga på underlag i form av

landsstudier tillstånd och hotbilder för den biologiska om naturvårdsverk har i juni 1994 på mångfalden. statens regeringens uppdrag redovisat svensk landsstudie om en biologisk mångfald. Agenda kapitel 14, betonas vikten av att stärka I 21, nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations Förenta arbete med växtgenetiska resurser, det s.k. globala FAO:s systemet för bevarande och hållbart utnyttjande av

växtgenetiska inkl. FAO:s åtagande om växtgenetiska resurser och att detta arbete harmoniseras med motsvarande resurser, inom konventionen för biologisk mångfald. FAO:s arbete åtagande den första omfattande internationella var överenskommelsen rörande växtgenetiska resurser.

åtagande revideras för närvarande. Parterna har FAO:s beslutsprocess i tre steg. Steg ett omfattar en enats om en åtagandet onkorporering av bilagor till konsolidering av genom huvudtexten samt harmonisering innehållsmässigt med en biologisk mångfald. Steg två tar upp frågor konventionen om

som rör tillgång till genetiskt material och bönders rätt till

ersättning för de insatser de gjort. gör och kommer att göra för att bevara, förbättra och tillhandahålla växtgenetiska

resurser Farmers Rights. Steg tre behandlar åtagandets

legala status. Sverige har deklarerat att åtagandet bör fogas som ett protokoll till konventionen biologisk mångfald. om Revisionen beräknas genomförd under år vara 1996. Inför FAO:s konferens 1996 växtgenetiska om resurser har från svensk sida framhållits att förberedelserna bör ske inom varje enskilt land i form landsstudier. insatser av Dessa i medlemsländerna kommer att värdefulla instrument i vara arbete med att belysa och få till stånd ett bättre arbete med att bevara kulturväxterna, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde. Dessa landsstudier bör utföras. nu De kommer att utgöra en utvidgning och fördjupning de av länderstudier som utförts inom för åtaganden inom ramen konventionen om biologisk mångfald beslutades som i Rio.

"tredarens uppgifter

En svensk landsstudie skall göras redovisar våra som kulturväxter, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde och vilka åtgärder behövs vidtas som för att säkra en bred genetisk variation hos dessa växter. Landsstudien skall inehålla följande delar.

Det aktuella läget

En översikt och beskrivning skall göras över arter och sorter som odlas i Sverige samt arter är indigena som i Sverige och odlas i andra länder, uppdelade på följande växtslagsgrupper

- Jordbruksgrödor livsmedel, industriråvaror, bioenergi

m.m.

- Trädgårdsgrödor växthus, friland

- Frukt och bär

- Prydnadsväxter rumsväxter, friland

- Landskapsväxter

- Medicinalväxter

- Kryddväxter

översikten skall odlingens ange omfattning antal hektar inom växtgrupperna och det skall göras en uppskattning av olika arters ekonomiska betydelse.

översikten skall vidare innehålla en kartläggning av de olika arternas genetiska släktskap genpooler och dessa genpoolers geografiska utbredning. Eventuella risker för genetisk utarmning och därmed minskad genetisk variation för genpoolen skall bedömas.

Bevarande och nyttjande

En kartläggning görs av aktiviteter i Sverige för att bevara de växtgenetiska resurser såväl situ in situ. ex som Det svenska engagemanget internationellt skall belysas. Även

forskningen på området skall redovisas t.ex. det arbete som utförs vid Nordiska Genbanken, vid olika institutioner inom

sveriges lantbruksuniversitet och i botaniska trädgårdar samt det bevarande som sker av lantsorter i praktisk odling.

Trenderna i växtförädlingen skall redovisas.

den verksamhet bedrivs både Redovisningen skall omfatta som hos privata växtförädlingsföretag och vid vetenskapliga institutioner.

Dessutom skall Sveriges arbete i tredje världen med bevarande och utnyttjande av genresurser belysas.

Landsstudien skall redovisa en bedömning av behovet av utländska för olika växtarter på lång och kort

genresurser sikt samt hur lättillgängliga de olika genpoolerna ar.

Kompetensfrågor

bakgrund bedömningarna rörande bevarande och nyttjande Mot av skall utredaren belysa hur behovet av kompetens på det växtgenetiska området kan tillgodoses hos berörda myndigheter.

Övrigt Utredaren skall beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-

i utredningsarbetet dir. 1988:43, direktiven om att aspekten redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Utredningsarbetet skall ske i samråd med berörda myndigheter och organisationer.

skall redovisa sina förslag senast de 30 juni

Utredaren 1995.

Jordbruksdepartementet

11 1994-10-10 BILAGA 2

ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR

OCH TERMER

Term Förklaring

agrobiodiversitet Art- och inomartsvariationen hos grödor inom jordbruk och trädgårdsnäring. allel En form av en gen, exempelvis för blå, respektive bruna ögon. biodiversitet Biologisk mångfald; variationen inom levande varelser och system, på tre nivåer, ekosystem, arter och inom arter. bred genetisk varia- Variation nödvändig för att utveckla tion ett långsiktigt bärkraftig jordbruk i kretslopps-funktion. CBD Convention on Biological Diversity Konventionen om biologisk mångfald, Rio de Janeiro 1992. CGIAR Consultative Group for International Agricultural Research. direkt och Direkt effekt: arten ifråga påverkar indirekt effekt mångfalden konkurrens eller genom av införda framkallande sjukdom, etc; av organismer indirekt effekt: indirekt annan påverkan på flera ekosystemets av komponenter. domesticerad art Art som genom mänskligt urval anpassats till människans behov och därvid oftast förlorat förmågan till egen spridning. ECP/GR Europeiska Samarbetsprogrammet för Växtgenetiska Resurser. ekosystem Ett områdes samlade organiska och icke-organiska komponenter i samspel. exogen art I Sverige ej vildväxande art. ex situ-bevarande Bevarande på annat ställe än där provet har sitt ursprung. FAO Food and Agricultural Organisation of the United Nations. FAO:s Undertaking International Undertaking Plant on Genetic Resources Conference Resolution 8/83, 4/89,5/89,3/91 FAOs Kommission för Internationell kommision med genetiska resurser landsrepresentation rekommenderar som årgärder tii FAOs Councel. Farmers Rights Rätt till del i vinsterna från utnyttjande av genetiska resurser baserad på böndernas bevarande av dessa genetiska resurser från odlingens begynnelse tills nu. FOR Fritidsodlingens Riksorganisation formell sektor Benämning på den statliga sektorn i ett land. gen Arvsanlag, DNA sekvens, kontrollerande egenskap.

Institution för bevarande av genetisk genbank variation, oftast av agrobio-

diversitet. utarmning Minskning av den genetiska genetisk variationen, oftast inom en art. Variation i allell-uppsättningen inom genetisk variation en art. Enligt definition material hel genetisk resurs organism innehållande gener av aktuellt eller potentiellt värde. Koncept framlagt av Harland och de wet genpool 1971: primär genpool, omfattande arter att korsa med bibehållande av lätta fertilitet i följande generationer, sekundär genpool, större svårigheter,

och tertiär genpool, största svårigheterna; den nya gentekniken kan sägas ha tillagt en kvartär genpool, omfattande hela organismvärlden. enskild individs arvsmässiga 9en9tYp En uppbyggnad. genresurs eller allell av aktuellt eller En gen potentiellt värde. Växande växtmassa för användning. gröda International Agricultural Research IARC Centre ex.vis CIMMYT, IRRI, en

institution under CGIAR. art förekommer vildväxande i indigen art En som Sverige. Icke-statliga sektorn i ett land Noninformell sektor Governmental Organisations. Genetisk variation, variation i inomartsvariation allell-sammansättning. Bevarande på ursprungsplatsen, enligt in situ-bevarande CBD för domesticerade arter, på den

plats där de utvecklat sina karakteristiska egenskaper. Art, där pollen från en annan planta korsbefruktare är nödvändigt för befruktning. Populationer och sorter har relativt

hög genetisk diversitet se

självbefruktare. kosmopolitisk Art är spridd över stora delar av som utbredning världen. Oftast inhemska arter av buskar och landskapsplantor träd för användning i naturpräglade

landskap. Gammal sort, ej förädlad av modernt lantsort företag, vidareförd av jord- eller trädgårdsbrukarna i ett land.

lignos Vedartad växt. hållbar Utveckling, inklusive jordbruk, som långsiktigt kan bedrivas utan ständig tillförsel utveckling, hållbart energi som ej kommer ur kretsloppet långsiktigt av fossil energi. jordbruk

NCCPG National Council for the Preservation of Plants and Gardens Nordiska Genbanken. NGB Bevarande av en lantsort

genom on-farm-conservation användning i driften. Är annueller, perenner, buskar och prydnadsväxt träd med undantag frukt och bär.

av Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, SADC-länderna Mozambique, Namibia, Swaziland, Sydafrika, Tanzania, Zambia, Zimbabwe, en sammanslutning av länder i södra Afrika. Att välja ut, inom växtförädlingen. selektera En ideell förening för fröodling och SESAM beskydd av kulturväxter i Sverige. Arter, där individen kan befruktas av självbefruktare eget pollen. Sorter med låg eller ingen genetisk diversitet se korsbefruktare. Sveriges Lantbruksuniversitet. Botanisk enhet för alla systematiska SLU nivåer inklusive och under art. taxon, taxa Bland annat läran hur växter känns

om igen och identifieras. taxonomi Union Internationale la

pour Protection des Obtensions Végêtales, UPOV organisation för förädlarrätt, vartill Sverige är ansluten. Art, besläktad med kulturart, som kan antagas vara av värde för människan, vild släkting till exempelvis vid forskning och/eller kulturväxt förädling. ie ##

1. Genetisk resurs och genresurs har hitills uppfattats

som samma sak; när man nu kan renframställa DNA även dött

ur material bör man nog täcka både den enskilda

genen, dvs genresursen, såväl som det levande material i vilket

genen kan förekomma, dvs den genetiska resursen.

1.

17 1995-04-26

BILAGA 3

ARTERNAS NAMN PÅ

SVENSKA OCH LATIN

Svenskt namn Latinskt namn

afrikansk gullbuske steirodiscus tagetes afrikansk Spathodea campanulata

klockbignonia afrikansk oxtunga Anchusa capensis afrikansk ringblomma Dimorphoteca pluvialis afrikansk Chamaeropshumilis

solfjäderspalm afrikas blå lilja Agapanthus africanus agave-arter Agave akleja Aquilegia vulgaris aklejruta Thalictrum aquilegifolium Alexanderört Smyrnium olusatrum alexandrinerklöver Trifolium alexandrinum allåkerbär Rubus stellarcticus alm Ulmus glabra aloe-arter Aloe alpakleja Aquilegia alpina alpaster Aster alpinus alpfrossört Scutellaria alpina alpguldregn Laburnum alpinum alpklematis Clematis alpina alpmartorn Eryngium alpinum alpros Rhododendron ferrugineum alpsippa Anemonealpina alp-såpnejlika saponaria ocymoides alptall Pinus cembta alpviol Cyclamen persicum alpvulfenia Wulfenia carinthiaca alsikeklöver Trifolium hybridum alströmeria Alstroemeria alunrot Heuchera sanguinea alvarfibbla Crepis cectorum ssp. pumila amaryllis Hippeastrum hortorum ambrosinia Ambrosia mexicana amerikanska blåbär Vaccinium angustifolium, V. corymbosum amerikanska tranbär Vaccinium macrocarpon amerikansk hagtorn Crataegus intricata ampelklocka Campanula fragilis andmat Lemnaminor anemontulpan Tulipa praestans anis Pimpinella anisum antilopöga Venidium fastuosum aprikos Prunus sibirica aralia Aralia sieboldii ask Fraxinus excelsiot asklönn Acer negundo asp Populus tremula aster Callistephus chinensis astilbe Astilbe arendsii atlasblomma Godecia amoena aubrietia Aubrietia cultorum, A. heterosis aurikel Primula auricula australisk blåparasoll Didiscus caeruleus australisk Ficus macrophylla

jättebladfikus australisk Eugenia smithii

kryddnejlika australiskt eldträd Stenocarpus sinuatus australiskt flamträd Brachychiton acerifolia australiskt Banksia coccinea

kaprifolträd avenbok Carpinus betulus axrisp Limonium suworowii

axveronika Veronica spicata

Passiflora quadrangularis barbadin backklocka Campanulacollina backnejlika Dianthus deltoides Pulsatilla vulgaris backsippa backukafting Brachypodium pinnatum backamultron Fragaria viridis backtimjan Thymusserpyllum backvial Lathyrus sylvestris baduvampranka Luffa cylindrica baggsöta Gentiana purpurea balanaaklöver Trifolium balansae balkanoxel sorbus graeca balkansippa Anemoneblanda ballongblomma Placycodon mariesii Cardiospermum halicacabum ballongranka Impatiens balsamina balsamin Momordica charantia balsamäpple Sinarundinaria murielae bambu Chamaedoreaseifritzii bambu-palm bandtång Zoscera marina Barbarea vulgaris bangyllen baobab Adansonia digicata barrdraba Draba aizoides basilika Ocimumbasilicum Atropa belladonna belladonna benved Euonymuseuropaeus berberis Berberis vulgaris bergek Quercus petraea bergenia Bergenia cordifolia berggröe Poa compressa berglin Linum perenne Sacureja calamintha bergmynta Rosa pendulina bergroa bergablåklint Centaurea montana Helichrysum thianshanicum bergseternell bergslok Helica nutans bergapalm Chamaedoreaelegans bergatjärna Arenaria montana bergtall Pinus mugo bergvallmo Papaver alpinus binka Erigeron speciosus bitterkrassing Lepidium latifolium bitterpilört Polygonum hydropiper Lewisia cotyledon bitterrot björk Betula björnbär Rubus fruticosus björnklo Acanthus mollis björnrot Meumathamanticum Cichorium intybus var foliosum bladcikoria cicla c.ic1a bladmangold Beta vulgaris asp. v. conv. var. Perilla nankinensis bladmynta crispum bladpersilja Petrosilenum crispum conv. Liatris pychnostachya blek rosenstav blodamarant Amaranthus cruentus blodklöver Trifolium incarnatum blodnäva Geranium sanguineum blodrot Potentilla erectn sanguinaria canadensis blodört bctrytis var. b. blomkål Brassica oleracea sep. o. conv. Ipomoea Pharbitis tricolor, I. purpurea blomman för dagen blomaterdill Ammimajus blomster-gilla Leptosiphon hybridus blomsteriberis Iberis amara blomaterkaktus Epiphyllum hybridum Lonicera x heckzottii blomsterkaprifol

blomsterlin Linum grandiflorum blomsterlupin Lupinus polyphyllus blomsterspira Ipomopsis elegans blomstertobak Nicotiana alata grandiflora, N. hybrida bl blomma Plumbago capensis bl bergsvallmo Heconopsis baileyi blå bolltistel Echinops ritro blåbär Vaccinium myrtillus blåeld Echium vulgare blågran Picea pungens blå gräsfibbla Catanche coerulea blågröe Poa glauca blågull Polemonium coeruleum blåhallon Rubus caesius blåklint Centaurea cyanus blåklintaster Stokesia laevis blåkrage Brachycome multifida blålupin Lupinus angustifolius blålusern Medicago sativa asp. sativa blå läppblomma Hozminumpyrenaicum blåmunkar Jasione montana blårapunkel Phyteuma nigxum blåregn wistetia sinensis blåsalvia salvia patens blåtry Lonicera caetulea blåtåg Juncus inflexus blåtåtel Holinia coerulea blåöga Exacum affine bockhornskaktus Astrophytum capricorne bockhornsklöver Trigonella foenum-graecum bockrot Pimpinella saxifraga bohuslind Tilia platyphyllos bok Fagus silvacica bokharabinda Polygonum baldschuanicum bollmåra Crucianella stylosa bollök Allium christophii bollviva Primula denticulata bolmört Hyoscyamusniger bomullsträd Gossypium herbaceum bondböna Vicia faba ssp. faba major var. borstnate Potamogeton pectinatus borstnejlika Dianthus barbatus bovete Fagopyrum esculentum brakved Rhamnusfrangula brasilianskt tomatträd Cyphomandrabetacea bredkaveldun Typha latifolia brittsommaraster Aster amellus broccoli Brassica oleracea ssp. 0. conv. botrytis var. cymosa brokblad Fatshedera brokbladig rumslönn Acer variegata brokgilia Gilia tricolor brokkrage Chrysanthemummulticolor brokaalvia salvia horminum broktörel Euphorbia marginata brudbröd Filipendula vulgaris brudslöja Gypsophila paniculata brun böna Phaseolus vulgaris brun fingerborgsblomma Digitalis ferruginea brunnäva Geranium phaeum brunven Agrostis canina brunört Prunella webbiana brysselkål Btassica oleracea ssp. o. convar. bullata var. gemmifera brytböna Phaseolus vulgaris brännässla Urtica dioica buffelbuske Shepherdia bukettanemon Anemonecoronazia buketthits Panicum capillare

Spiraea x vanhouttei bukettspirea buskhyperikum Hypericum hookerianum

busklobelia Lobelia vedariensis

buskmargerit Chrysanthemumfrutescens

busknattljus Oenothera fruticosa

buakstjärnblomma Stellaria holostea Calceolaria integzifolia, C. rugosa buaktoffelblomma buakvicker Vicia dumetorum Buxus sempervirens buxbom bägarblomma Cupheaignea

bärapel Halus baccata

Cannahybrida canna carolina carolinaros Rosa Capsicum frutescens cayennepeppar charlotta-apel Malus coronaria

Chilenska klotkaktusar Neochilenia Cichcrium intybus var. intybus cikoria Senecio hybridus cineraria citronbasilika Ocimumcitriodora

Melissa officinalis citronmeliss Monarda citriodora citronmynta pulchella Clarkia elegans, C. clarkia Crambeabyssinica crambe Codiaeumvariegatum croton cymbalblomma Nolana napiformis Chamaecyparis lawsoniana cypress

daggfunkia Hasta sieboldiana

daggkaprifol Lonicera prolifera

daggros Rosa glauca

daggsalvia salvia farinacea

Salix daphnoides daggvide dagliljor Hemerocallis

Heliopsis scabra dagöga körvel Anthriscus cerefolium dansk darrgräs Briza media

Dieffenbachia exotica Comp. deutzia dieffenbachia Deutzia Anethumgraveolens dill iberidifolia dockkrage Brachycome Eucalyptus citriodorus dofteucalyptua Stephanotis floribunda doftranka Philadelphus coronarius doftschersmin doft-styvklematis Clematis recta Verbena canadensis, V. aubletia doftverbena Mesembryanthemumcriniflorum Dorotheantus occulatus, dorotheablomma Aztemisia dracunculus dragon drakblodsträd Dzacaenadraco Dracocephalum ruyschiana drakblomma virginiana Physostegia drakmynta druvfläder Samucusracemosa dunborstgräs Pennisetum villosum

Sorghumnigrum durra Triticum durum durumvete Geranium columbinum duvnäva duvvicker Vicia hirsuta dvärg-atlasblomma Godetia whitneyi

dvärgbanan Musa ensete

dvärgblåen Juniperus squamata

dvärgdarrgräs Briza minor

dvärghäxört Cizcaea alpina Chrysanthemummulticaule dvärgkrage perpussilus dvärgserradella Ornichopus

dårrepe Lolium temulentum Scopolia carniolica dårört

edelweiss Leontopodium alpinum ek Quecus robur eldblomma Alonsoa warscewiczii eldtorn Pyracantha coccinea elefantfot Nolina recutvata elfenbensblomma Hibiscus crionum emmervete Tricicum dicoccon en Juniperus communis engelsk vallmo Meconopsis cambrica ekorrkorn Hordeumjubatum eldkrona Lantana camera, L. hybrida eldtulpan Tulipa fosteriana endivia Cichorium endivia engelsk pelargon Pelargonium domesticum engelskt rajgräs Lolium perenne enkornavete Ttiticum monococcum esparsett Onobtychis viciifolia etternässla Urtica urens

fackellilja Kniphofia uvazia fackelranka Eccremocarpus scabe: fagertrav Arabis caucasica, A. grandiflora fagertry Lonicera korolkovii fakirblomma Crossandra infundibuliformis feberträd Eucalyptus globulus femöring Achimenes longiflora fibigia Fibigia clypeata fikonkaktua opuntia ficus-indica fikonträd Ficus carica fingerborgsblomma Digitalis purputea fingerört Pocentilla nepalensis finnoxel Sotbus x hybrida fjäderborstgräs Pennisetum setaceum, P. ruppelianum fjäderbuske Indigofera gerardiana fjädergräs Stipa pennata fjädernejlika Dianthus plumarius fjäderspel Stipa batbata fjällgröe Poa alpina fjällsippa Dryas octopetala fjälltimotej Phleum commutatum fjällvallmo Papave: radicatum fjällven Agtostis borealis fjällälm Elymus alaskanus fjärilsblomster Schizanthus wisetonensis fjärilsbuske Buddleja davidii fjärilsträd Clitoria ternatea flamingofjäder Celosia spicata flentimotej Phleum phleoides flicköga Coreopsis gtandiflora, C. lanceolata flikbjörnbär Rubus laciniatus flikfilodendron Philodendzon bipinnatifidum flitig lisa Impatiens walleriana flerårig solros Helianthus mollis flockarun Centaurium erythraeae flockfibbla Hieracium umbellatum flocknäva Geranium macrorthiza flyghavre Avena fatua fläder Sambucusnigra foderbeta Beta vulgaris ssp. v. conv. v. var. rapaceae foderloata Bromus inetmis fodermärgkål Brassica oleracea asp. o. conv. acephala medullosa

var. fodervallört Symphytumasperum fodervicker Vicia sativa ssp. sativa frilandsazalea Azalea mollis frilandsgurka Cucumis sativus frilandshibiskus Hibiscus syriacus fuchsia Fuchsia fulgens, F. x hybxida

fuchsia-eucalyptus Eucalyptus forrestiana funkia Hosta undulata fyrisvide Salix x mollissima jojanneaört Hypericum maculacum

färkantig

f gel blå Nolana paradoxa fårsvingel Festuca ovina fårtunga Anchusa arvensis fältmalört Artemisia campestris fänkål Foeniculum vulgare dulce färgginst Genisca cinctoria färgkulla Anthemis tinctoria färgreseda Reseda luteola färgaporre Linaria reticulata fönaterfikus Ficus robusta elastica förgät mig ej Myosotis alpestris förmakapalm Howeabelmoreana

gamander Teucrium chamaedrys gatmålla Chenopodiummurale Gerbera cahtabrigiensis, G. jamesonii gerbera getapel Rhamnuscatharticus Polygonatum officinale getrams Galega orientalis getruta getväppling Anthyllis vulneraria ginnalalönn Acer ginnala Eleutherococcus senticosus ginseng gladiolus Gladiolus glanshägg Prunus serotina glasbjörk Betala pubescens glasört Salicornia stricta gloxinia Sinningia speciosa goliatpoppel Populus canadensis i det gröna Adonis annua, A. aestivalis gossen Picea abies gran granatäpple Punica granatum grekisk lövkoja Matthiola bicornis grenadilla Passifloza edulis grenkulla Cladanthus arabicus groblad Plantago major gråa Alnus incana gråbo Artemisia vulgaris gråfibbla Hieracium pilosella grå kavelhirs Setaria glauca grå valnöt Juglans cinetea gräslök Allium schoenoprasum gräsranunkel Ranunculus gramineus gräs-träd xantorrhoea australis helgonört Santolina rosmarinifolia grön grön kavelhira Setaria viridis oleracea o. conv. acephala var. sabellica grönkål B. ssp. grönlilja Zigadenus elegans grönmynta Mentha spicata Psidium guajava guava gudaträd Gingko biloba nådes träd Ravenala madagscariensis Guds gul alpstormhatt Aconitum lycoctonum guldboll Craspedia globosa Helipterum humboldtianum, H. sanfordii guldeternell guldgran Acacia baileyana guldgrävarblomma Layia elegans guldgul nejlikrot Geumchiloense guldknappar Pentzia grandiflora guldlin Linum flavum guldvippa Celosia plumosa guldatjärna Helichrysum subulifolium gul dvärgachillea Achillea tomentosa guldzinnia Zinnia angustifolia

guldäxing Lamarckia aurea gul fetknopp Sedumacre gul fingerborgsblomma Digitalis lutea gulkavle Alopecurus aequalis gullbåge Chiastophyllum oppostifolium gullginst Cytisus purgans gullhavre Trisetum flavescens gullklematis Clematis tangutica gullkrage Chrysanthemumsegetum, Thymophylla tenuiloba gullranka Scindapsus aureus gullris Solidago canadensis gullupin Lupinus luteus gullusern Medicago sativa ssp. falcata gullskära Cosmossulphureus gullviva Primula veris gullstråle Bartonia aurea, Mentzelia lindleyi gulltry Lonicera chrysantha gulmåra Galium verum gul nunneört Corydalis lutea gul oleander Thevetia peruviana gul orkidéranka Maurandya procumbens gulplister Lamiastrum galeobdolon gulros Alcea rugosa gulsippa Anemaneranunculoides gulsporre Linaria vulgaris gul svärdslilja Iris pseudacorus gulvial Lathyrus pratensis gulvicker Vicia lutea gul änglatrumpet Datura chlorancha gulöga Hibiscus manihot gummiranka Cryptostegia grandiflota gurka Cucumis sativus gurkört Borago officinalis gyckelblomster Mimulus luteus, M. tigrinus gäddnate Potamageton natans gökblomster Lychnis flos-cuculi gökärt Lathyrus linifolius

hallon Rubus idaeus halsört Trachelium coeruleum hampa Cannabis sativa ssp. sativa hampflockel Eupatorium cannabinum harklöver Trifolium arvense harmynta Acinos arvensis har-ris Sarothamnus scoparius harstarr Carex ovalis harsvans Lagurus ovatus harsyra Oxalis acetocella hartsros Rosa villosa hassel Corylus avellana avellana var. hasselört Asarum europaeum haverrot Tragopogon porrifolius havre Avena sativa havtorn Hippophae rhamnoides hedblomster Helichrysum atenarium heimiana Heimia salicifolia helbladig klematis Clematis integrifolia helgonört Santolina chamaecyparissus heliotrop Heliotropium arborescens hemlocksgran Tsuga canadensis henna Lawsonia inezmis heralds trumpet Beaumontia grandiflora hiba Thujopsis dolobrata hibiskus Hibiscus eetveldeanus, H. sinensis Himalajaceder Cedrus deodara hits Panicum milliaceum hjortron Rubus chamaemozus

hjorttunga Phyllitis scolopendrium hjärtstilla Leonurus catdiaca honungsört Phacelia tanacetiifolia hornvioi Viola williamsii, V. cornuta hultbräken Thelypteris phegopteris humla Humulus lupulus humleblomster Geumrivale humlelusern Medicago lupulina hundrova Bryonia alba hundtandslilja Erythronium dens-Canis hundtunga Cynoglossum officinale hundäxing Daccylis glomerata husatknappar Sanvitalia procumbens hyacint Hyacinthus orientalis hyacintvinranka Dolichos lablab Primula littoniana vialii hyacintviva hybrididegran Taxus media hybridlärk Larix eurolepis hybridrajgräs Lolium x hybridum h bridtagetes Tagetes hybrida h inunneört Corydalis cava hålrot Aristolochia clsmatitis hårdsvingsl Festuca trachyphylla häckvicker Vicia sepium häqg Prunus padus Amelanchier lamarekii, A. laevis, A. spicata häggmispel Chamaecyparis nootkatensis hängcypress hänglobeiia Lobelia pendula hängpelargon Pelargonium peltatum hängsyren Syringa reflexa hängverbena Verbena speciosa hässleklocka Campanulalatifolia Vicia faba ssp. faba var. equina hästböna hästhov Tussilago farfara hästkastanj Aesculus hippocastanum häxört Circaea lutetiana höstcyklamen Cyclamen neapolitanum höstfibbla Leontodon autumnalis höstfiox Phlox paniculata höstglim Silene schafta höstljung Erica gracilis höstvädd Scabiosa caucasica

idegran Taxus baccata igelkottkaktusar Copiapoa indiankrasse Tropaeolum majus indianmynta Agastache foeniculum indigoträd Indigofera austtalis indisk basilika Ocimumsanctum indisk hängtall Pinus griffithii indiskt orkidé-träd Bauhinia purpurea indiskt pagodträd Jatrcpha podagrica inkarvillea Incarvillea sinensis islandsvallmo Papaver nudicaule Hyssopus officinalis isop italiensk klocka Campanula garganica italiensk Clematis viticella skogsklematis italienskt rajgräs Lolium multiflorum

japansk akleja Aquilegia flabellata japansk azalea Azalea japonica japansk buskal Alnus maximowiczii japansk buskrosling Pieris japonica dvätgcypress Chamaecyparis obtusa japansk japansk dvärglönn Acer palmatum japansk gyllenfetknopp Sedumaizoon

japansk humle Humulus scandens, H. japonicus japansk järnek Ilex crenata japansk klätterros Rosa multiflora japansk lykta Physalis franchetii

japansk tistel Cirsium japonicum japansk trädkonvalj Pittosporum cobira japanskt bergkörsbär Prunus sargentii japansk Viva Primula japonica

japansk zelkova zelkova setrata Jobs tårar Coix lacryma-jobi johannisbröd Ceratonia siliqua

jolster Salix pentandra jordgalla Gratiola officinalis

jordgubbe Fragaria jordklöver x ananassa Trifolium campescre jordnöt Arachis hypogaea jordrök Fumaria officinalis

jordreva Glechoma hederacea, G. hirsuta jordviva Primula vulgaris jordärtskocka Helianthus tuberosus Judas Silverpenningar Lunaria biennis judasträd Cercis siliquastrum julbegonia Begonia cheimantha

julros Helleborus niger julstjärna Euphorbia pulcherrima jungfrulin Polygala vulgaris

Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata jungfrun i det gröna Nigella damascena jungfruöga Ursinia anethoides junkerlilja Asphodeline lutea järnek Ilex meservae, I. aquifolium jätte-axmalva jättedaggkåpa Sidalcea oregana

Alchemilla mollis jättedarrgräs Briza maxima jätte-doroteablomma Mesembryanthemumocculatum jätteeternell Helichrysum bracteatum jättefilodendron Philodendron selloum jättegröe Glyceria maxima jättelosta Bromus macrostachys jätteprästkrage Chrysanthemumlacustre, Ch. maximum jättestäpplilja Eremurus hybridus jättevallmo Papaver bracteatum, jätteverbena P. orientale Verbena bonariensis

kabbleka Caltha palustris kaffe Coffea arabica

kafferbär Harpephyllum caffrum kakiträd Diospyrus kaki kaktus Eriocereus jusbertii kaktus Islaya minor kaktus Lobivia cardenasiana kaktus Mammillaria melanocentza kaktus Mediolobivia ritteri kaktus Myrtillocaccus geometrizans kaktus Pfeiffera ianthothele

kaktus Pseudolobivia carmineoflota kaktus Rebutia wessneriana kaktusar Coryphanta, Echinocereus, kalebass Gymnocalycium Lagenaria siceraria kalifornisk solört Limnanthes douglasii kalifornisk ädelgran Abies concolor

kalktrav Arabis hirsuta kalmus Acorus Calamus kamelia Camelia japonica

kameliaschersmin Philadelphus virginalis x kamomill Matricaria recutica kamomillkulla Anthemis cotula

kamäxing Cynosurus cristatus kanadensisk: gullris Solidago canadensis kanarieqräs Phalaris canariensis kanarisk dadelpalm Phoenix canariensis kandelabereuforbia Euphorbia canariensis kandelaberviva Primula bulleesiana kantig fetknopp Sedumsexangulare kantlök Allium senescens kantnepeta Nepecamussini kapaster Agathaea coelestis kapfackla Phygelius capensis kapkonvalj Freesia hybrida kaplobelia Lobelia erinus kapkrusbär Physalis edulis kaprifol-klarkia Eucharidium concinna kapris Capparis spinosa karagan Caragana azborescens kardbenedikt Cnicus benedictus kardon Cynara cardunculus kaxdvädd Dipsacus sativus karpaterklocka Campanulacarpatica katsura Cercidophyllum japonicum katt fot Antennaria dioica kattmynta Nepeta cataria kattsvans Acalypha hispida kattsvanssparris Asparagus meyerii kaukasiskt fetblad Sedumspurium kaukasisk vingnöt Pterocarya fraxinifolia kejsarkrona Fritillaria imperialis kejsarträd Paulownia tomentcsa imperialis kermesbär Phytolacca americana kerria Kerria japonica kinesisk bergspalm Chamaeropsexcelsa kinesisk dadelfrukt Ziziphus jujuba kinesisk en Juniperus chinensis kinesisk Rehmanniaangulata fingerborgsblomma kinesisk förgätmigej Cynoglossum amabila kinesisk gräslök Allium tubetosum kinesisk kål Brassica pekinensis kinesisk luktjasmin Jasminumofficinale kinesisk Livistonia chinensis solfjäderspalm kinesiskt paqodträd Sephora japonica kinesisk trollhassel Hamamelis mollis kinesisk träddödare Celastrus orbiculatus kirskål Aegopodiumpodagraria klematis Clematis hybrida klibbal Alnus glutinosa klippstånds Senecio clivorum klobjörnbär Rubus lindebergii klockpenstemon Penstemongentianoides hartwegii klockphacelia Phacelia campanularia klockranka Cobaeascandens klockviva Cortusa matchiola klotamarant Gomphrenaglobosa klotgran Picea glauca klotvicker Vicia narbonensis-art-gruppen klätt Agrostemmagithago klätterbenved Euonymusfortunei klätterhortensia Hydrangea anomala klättersparris Asparagus falcatus klättervildvin Parthenocissus quinquefolia klöverträd Ptelsa trifoliata klöverärt Tetragonolobus maritimus knappfryle Luzuls campestris knapptåg Juncus conglomeratus

knippnejlika Dianthus armeria knylhavre Arrhenatherum elacius knäckepil Salix fragilis knölbegonia Begonia tuberhybrida knölgröe Poa bulbosa knölsmörblomma Ranunculus bulbosus knölsyska stachys palustris knölvial Lathyrus tuberosus kokardblomater Gaillardia gtandiflora, G. aristata, G. lorenziana kolvhira setaria macrochaeta korallbär Solanum pseudocapsicum korallranka Kennedia rubicunda korallträd Erythrina crista-galli koreagran Abies koreana koreansk plymspixea Aruncus aethusifolius korgvide Salix viminalis koriander Coriandrum sativum korn Hordeum vulgare kornell Cotnus kornettblomma Screptocarpus hybridus kornvallmo Papaver rhoeas korsandmat Lemna trisulca kottepalm Cycas revoluta kransborre Marrubium vulgare kransgull Lonas annua kranskrage Chrysanthemumcoronazium krapp Rubia tinctorum krasse Lepidium sativum krikon Prunus insititia krokus Crocus cultorum krollilja Lilium martagon kronrabarber Rheumpalmatum kronärtskocka Cynara scalymus krukviol Cheiranthus cheiri krusbär Ribes grossularia kruskål Brassica oleracea ssp. o. conv. acephala var. sabellica krusmynta Mentha crispa kruståtel Deschampsia flexuosa kryddkrassing Lepidium sativum krypginst Cytisus decumbens krypkornell Cornus canadensis krypoxbär Cotoneaster dammeri krypven Agtostis stolonifera krypvide Salix repens kråkbär Empetrumnigrum kråkklöver Pocentilla palustris kråkvicker Vicia cracca kummin Carum Carvi kung Leopolds spira Aphelandta squarrosa kungscissus Rhoicissus thomboidea kungslilja Lilium regale kungsljus Verbascum chapsus, V. phoeniceum kungsmynta Origanum vulgare kungsnejlikrot Geumborisii kungsängslilja Fritillaria meleagris kupig andmat Lemnegibba kvanne Angelica archangelica kvarnkattost Halva parviflora kvarnvicker Vicia villosa Varia asp. kvastrisp Limonium tataricum kvickrot Elymus Agropyron repens kålmolke Sonchus oleraceus kålrabbi Brassica oleracea sep. o. conv. acephala var. gongylodes kålrot Brassica napus ssp. :apifera kåltistel Cirsium oleraceum kåltrav Conringia orientalis källfräne Nasturtium officinale

kängurulilja Anigozanthus käringtand Lotus corniculatus kärleksblomster Nemophila maculata kärleksgräs Eragrostis abyssinica

kärleksört Sedumtelephium

kärrgröe Poa trivialis kärrkavle Alopecutus geniculatus

körsbärskornell Cornus mas körebärstry Lonicera alpigena körvel Hyrrhis odoraca Byblis, Dionaea, Drosera, Sarracenia köttätande växt

lackviol Etysimum cheiri

lagerhägg Prunus laurocerasus lagerolvon Viburnum tinus lagerträd Laurus nobilis Glycyrrhiza glabza lakrits scrophulariaefolia lakritsmynta Agastache lammöron Stachys lanata Callistemon citrinus lampborste Elymus mutabilis lappelm Lavandula angustifolia lavendel leanderklocka Nicandra physaloides

Antirrhinum majus lejongap levande stenar Lithops leverbalaam Ageratum housconianum libbsticka Levisticum officinale

Ligustrum vulgare liguster Syringa reticulata ligustetsyren lila änglatrumpet Datura arborea liljekonvalj Convallaria majalis

liljor Lilium lin Linum usicatissimum

lind Tilia cordata lindådra Camelina alyssum Vaccinium Vitis-idaea lingon linrepe Lolium remotum Lens culinaris lins totundifolia liten blåklocka Campanula liten kardborre Arctium minus rosenkvitten Chaenomelesjaponica liten liten sandlilja Anthericum ramosum

liten stenört Alyssum montanum Calluna vulgaris ljung speciosa Telekia äuphthalmum ljusöga Capsella bursa-pastoris lomme loppfrö Plantago afra luddbjörnbär Rubus insularis Bromusmollis B. hordaceus luddlosta Rosa sherardii luddros luddtåtel Holcus lanatus Vicia villosa ssp. villosa luddvicker Viburnum carlesii luktolvon luktsmåbozre Agzimonia procera

luktviol Viola odorata luktärt Lathyrus odoratus Elymus Agropyron caninum lundelm lundqzöe Poa nemoralis lundskafting Brachypodium silvaticum

Primula elatior lundviva bonus-henzicus Chencpodium lungrot cfficinalis lungört Pulmonaria disk fetknopp sedumlydium

llängsporrig

akleja Aquilegia cultorum Stachys ofticinalis läkebetonica Althaea officinalis läkemalva officinalis läkeverbena verbena

läkevänderot Valeriana officinalis löjtnantshjärta Dicentra spectabilis lök Allium A. cepa, cepa aggregatum lökgamander Teucrium scotdium lönn Acer platanoides lönnmålla Chenopodium hybridum lövkoja Matthiola

madagaskarpalm Pachypodium lamerii mahonia Mahonia aquifolium majbräken Athyrium filix-femina majnycklar Dactylorhiza majalis majtova Brassica rapa rapifera asp. :apa var. majs Zea mays majviva Primula farinosa malört Arcemisia absinthium mammutträd Sequoiadendron giganceum manchurisk valnöt Juglans mandschurica mandelblomma Saxifzaga gtanulata mandelpil Salix triandra mandelträd Prunus amygdalus mangold Beta vulgaris vulgaris ssp. conv. vulgaris var. vulgaris mannagräs Glyceria fluitans mariaklocka Campanula medium Mariatistel Silybum matianum marockansk färgsporre Linaria maroccana maxtorn Eryngium maritimum maskros Taraxacum officinale mattram Chrysanthemumparthenium medaljongblomma Melampodium paludosum mejram Origanum majorana mellanhäxört Circaea intermedia mellanlusern Medicago Varia x melon Cucumis melo melonkaktusar Melocactus melonträd Carita papaya mexikansk bergspalm Chamaedoreaelegans mexikansk giftkaktus Lophophora williamsii mexikansk hatt Ratibida columnaris mexikansk prismakaktus Leuchtenbergia principis mexikansk solblomma Tithonia speciosa mexikansk änglacrumpet Datura innoxia midsommarblomster Geranium sylvaticum midsommarkulla Anthemis sancti johannis miniatyrsolros Helianthus debilis mispel Mespilus germanica mistel Viscum album mjölke Epilobium angustifolium mjölkklocka Campanula lactiflora mjölon Arctostaphylos ursi uva mønstera Monsters deliciosa marina Marina longifolia mormonthé Ephedra viridis morot Daucus carota Mose brinnande buske Dictamnus fraxinella mosippa Pulsatilla vernalis munkhätta Arum maculatum murgröna Hedera helix murreva Cymbalaria muralis murstjärna Etinus alpinus muskatellsalvia salvia sclatea musselsyska Molucella laevis myrtentry Lonicera nitida myskmadra Galium odoratum myskmalva Malva moschata måbä: Ribes alpinum månviol Lunaria rediviva

mästerrot Peucedanumoscruthium mörkt kungsljus Verbascum nigrum

naken havre Avena nuda narciss Narcissus poêticus narcisstobak Nicotiana sylvestris drottning Selenicereus grandiflotus nattens lamarckiana nattljus Oenothera biennis, Oe. nattskatta Solanum nigrum naverlönn Acer campestre nejlikglim Sil ene coel i-rosa nejlikrot Geumurbanum nemesia Nemesia strumosa grandiflora neonblomster Collomia cavinillesii nierembergia Nierembergia hippomanica nordamerikansk Abies lasiocarpa berggran norsk brudspirea Spiraea x cinerea norskoxel Sorbus aria Rosa dumalis nyponros nysört Achillea ptarmica Nyzeeländsk spenat Tettagonia tetragonioides näckros Nymphaeaalba näckroatulpan Tulipa kaufmanniana nässelklocka Campanulatrachelium

odört Coniummaculatum olivträd Olea europaea oljedådra Camelina sativa ssp. sativa oljerättika Raphanussarivus var. oleifer olvon Viburnum opulus opal cup Anode cristata opiumvallmo Papaver somniferum ssp. somniferum ordensblomma Clianthus puniceus orangebinka Erigeron aurantiacus orangeröd Primula aurantiaca kandelaberviva ordensstjärna Stapelia variegata Origanum heracleoticum oregano orientaliska jungfrun Nigella orientalis orientalisk tuja Thuja orientalis Nephrolepis, Adianthum, Didymochlaena, Pteris ormbunkar ormbunkspalm Dioon edule ormbunkstörne Gleditsia triacanthos orustbjörnbär Rubus infestus Cotoneaster scandinavicus integerrimus oxbär oxel Sorbus intermedia Anchusa officinalis oxtunga

pak choy Brassica pekinensis palettblad Coleus blumei palmaralia Schefflera actinophylla palmarter Vashingtonia palmgräs Setaria chevalieri palsternacka Pastinaca sativa pampasgräs Cortaderia selloana papegojamarant Amaranthus tricolor papegojblomma Strelitzia teginae pappersbjörk Betula papyritera pappersblomster Xeranthemumanuum paprika Capsicum annuum papyrus Cyperus papyrus paradisblomater Cleome spinosa paradisbuske Kolkwitzia amabilis paradisfågelblomma Poinciana gilliesii paraplyaralia Schefflera arboricola paraaollsäv Cyperns alternifolius

parkaralia Aralia elata parkolvon Viburnum lantana parksmultron Fragaria moschata parkrododendron Rhododendron catawbiense pasaionsblomma Passiflora coerulea pelaren Juniperus virginiana pelarkaktusart Neaporteria subgibbosa pelarkaktusart Notocactus leninghausii pelaroxel Sorbus thuringiaca penningblad Lysimachia nummularia penningört Thlaspi arvense pensé Viola wittrockiana pepparmynta Hentha piperita pepparrot Armoracia :usticana perserklöver Trifolium resupinatum persika Prunus persica persimon Diospyrus kaki perukbuske Cotinus coggytia pestskråp Petasites hybridus petunia Petunia axillaris hybrida pilblad Sagictaria sagittifolia pillerfikus Ficus diversifolia deltoidea pimpinell Sanguisorba minor pimpinellros Rosa spinosissima pingstlilja Natcissus poéticus pionvallmo Papaver paeoniflorum piplök Allium fistulosum pipranka Aristolochia elegans pipört Cencranthus :uber plattvial Lachyrus sativus plommon Prunus domestica plymamsonia Amsonia tabernaemontana plymspirea Aruncus sylvestris plymört Celosia cristata poppel Populus pors Myrica gale porslinsklocka Codonopsis clematidea portlak Portulaka oleracea potatis Solanum cuberosum potatislök praktaralia Allium cepa aggregatum Aralia elegantissima praktbetonika Stachys grandiflora praktbrowallia Browallia speciosa praktdracena Cordyline indivisa praktforsythia Forsythia intermedia x prakthyperikum Hypericum calycinum praktklocka Platycodon grandiflorus praktkrissla Inula orientalis praktlewisisa Lewisia tweedyi praktlilja Lilium speciosum praktlobelia Lobelia splendens praktlysing Lysimachia punccata praktmagnolia Magnolia soulangiana praktmalva Malope trifida praktnejlika Dianthus superbus praktnejlikrot Geumcoccineum fl.p1. praktportlak Pottulaca grandiflora praktriddarsporre Delphinium cultorum praktsalvia salvia splendens praktstenört Alyssum saxatile compactum prakttry Weigelia hybrida x praktveronika Veronica teuctium praktvädd Scabiosa atropurpurea prickklocka Campanula punctata princessblomma Sainpaulia ionantha prins Gustafs öga Nemophila menziesii prydnadskål Brassica oleracea ssp. o. conv. acephala var. acephala

prydnadskörebär Prunus prydnadaplommon Prunus prydnadatobak Nicotiana compacta, N. sanderae Chrysanthemumleucanthemum, Leucanthemumvulgare prästkrage puktörne Ononis repens Cucurbita pepo, C. maxima pumpa purjolök Allium partum purpurhatt Penstemonhybridum purpurmantel Saxifraga arendsii purrhavre Avena strigosa pyramidklocka Campanulapyramidalis pyreneisk lilja Lilium pyrenaicum pyrenéoxel Sorbus mougeotti Chrysanthemumpaludosum

pisslingkrage

fågelblomster Gazania splendens p påaklilja Narcissus pseudonarcissus pältaavallmo Papaver laestadianum pärlband Alyssoides utriculata pärlemorfjärva Mertensia virginica pärleternell Anaphalis mazgazitacea pärlhyacint Muscari armeniacum pärlhägg Prunus grayana Pyrus ccmmunis paren

rabarber Rheumrhaponticum raklosta Btomus erectus ramslök Allium ursinum rapphönsbär Gaultheria procumbens Btassica napus ssp. oleifera raps regnbågslupin Lupinus regalis renfana Tanacetum vulgare renkavle Alopecurus myosuroides renlosca Bromus arvensis reseda Reseda odarata revalpros Rhododendron repens revfibbla Hieracium lactucella revsuga Ajuga repcans ricin Ricinus communis riddarsporre Delphinium ajacis ringblomma Calendula officinalis ringkrage Chrysanthemumcarinatum Limonium sinensis, L. sinuacum risp rispapper-träd Aralia papyriferum rodgersia Rodgersia pinnata romersk kamomill ChamaemelumAnthemis nobile romersk riddarsporre Delphinium ambiguum ros Rosa rosafärgad robinia Robinia pseudacacia lagerströmeria Lagerstroemia indica rosa toyelei springkorn Impaciens glanduliiera rosa rosenböna Phaseolus coccineus roseneternell Acroclinium roseum, Helipterum roseum rosenginst Cytisus purpureus rosenglim Silene armeria rosengräa Rhynchelytrum repens roseniberia Iberis umbellata rosenklint Centaurea pulcherrima rosenkrage Chrysanthemumcoccineum, Ch.roseum rosenkronill Coronilla Varia rosenlager Nerium oleander rosenmandel Prunus triloba Leptospermumscoparium rosen-myrten rosenrips Ribes sanguineum rosenekära Cosmosbipinnatus rosensköna Catharanthus roseus, Vinca rosea rosensolvända Helianthemum mutabile rosenspirea Spiraea x bumalda

rosenstav Liatris spicata rosenstjärna Helichrysum cassianum rosenstänk Hypoêstes sanguinolenta rosenvial Lathyrus latiiolius rosenöga Crepis rubta rosmarin Rosmarinus officinalis rotcikoria Cichorium intybus var. sativum rotkörvel Chaerophyllum bulbosum rotpersilja Petrosilenum czispum conv. radicosum rova Brassica rapa asp. :apa var. rapifera rudbeckia Rudbeckia hitta rumsask Radermachera rumscypress Cupressus sempervirens rumslind Sparrmannia africana rundbladsbjörnbär Rubus vestitus rundhagtorn Crataegus oxyacantha rybs Brassica :apa ssp. rapa var. oleifera ryltåg Juncus articulatus rysk blåstjärna Scilla sibirica rysk lönn Acer tataricum rysk rot Eleutherococcus senticosus tåg Secale cereale råglosta Bromus secalinus rågvallmo Papaver dubium rågvece x Triticale rädisa Raphanus sativus var. radicula :ättika Raphanus sacivus rävsvans Amaranthus caudacum röd aronia Aronia arbutifolia röda vinbär Ribes spicatum röd ballongblomma Platycodon apoyama rödbeta Beta vulgaris ssp. conditiva rödblära Silene dioica rödfibbla Hieracium aurantiacum röd ingefära Alpinia purpurata rödklint Centaurea jacea rödklöver Trifolium pracense rödkål Brassica oleracea capitata

ssp. o. conv. var. xubra rödkämpar Plantago media rödluva Achimenes coccinea rödmalva Halva sylvestzis rödmire Anagallis arvensis röd passionsblomma Passiflora racemosa röd sidenört Asclepias curassavica röd solhatt Rudbeckia purpurea rödsvingel Festuca rubra röd trolldruva Actaea erythrocarpa rödven Agrostis capillaris rödvide Salix purpurea rölleka Achillea millefolium röllikekrage Chrysanthemummacrophyllum rönn Sorbus aucupatia rönnbärsapel Malus sieboldii rönnspirea Sorbaria rörflen Phalaris arundinacea rör-mig-ej Mimosa pudica rörsvingel Festuca arundinacea rött ambraträd Liquidambar styraciflua

safflor Cazthamus tinctorius salladaenap Brassica japonica sallatslök Allium fistulosum salttâg Juncus gerardii salvia salvia officinalis sammetsblomster Tagetes erecta, T. patula nana sammetsklocka Lisianthus russellianus sanddådra Camelina sativa asp. pilosa

sandeternell Ammobiumalatum sandglim Silene conica sandlupin Lupinus nootkatensis sandluaern Medicago minima sandnejlika Dianthus arenarius sandrör Ammophilaarenaria aandsenap Diplotaxis tenuifolia sandatarr Carex arenaria aandtimotej Phleum arenatium salladskål Brassica pekinensis sandvita Berteroa incana sareptasenap Brassica juncea sarsaparill Hardenbergia comptonia oleracea conv. capitata var. sabauda savoykål Brassica ssp. o. schalottenlök Allium ascalonicum acharlakansaalvia salvia coccinea selleri Apium graveolens, A. g. rapaceum senapskål Eruca sativa aengröe Poa palustris Cassia fistula senna septemberklocka Gardenia globosa serradella Otnithopus sativus sibiriak apel Halus prunifolia sibirisk bovete Fagopyrumtataricum sibirisk ärtbuske Caragana arborescens sidenek Grevillea robusta manglesi, Rhodanthe maculata, Rh. mangleesi aideneternell Helipterum sidenört Asclepias tuberosa sileshår Dzosera rotundifolia silverakacia Acacia dealbata Cerastium biebersteinii ailverarv silverax Cimicifuga racemosa silverbuske Elaeagnus commutata silverek Senecio cinerazia silverfryle Luzula nivea ailverkrage Chrysanthemumptarmiciflorum Limonium latifolia, L. placyphyllum silverripa silvertistel Catlina acaulis sitkaal Alnus sinuata sjödruva Coccoloba uvifera sjögull Nymphoidespeltata sjönöt Trapa natans akatnäva Erodium cicutarium skelört Chelidonium majus skogsbjörnbär Rubusnessensis akogsförgätmigej Myosotis silvatica skogsklematis Clematis vitalba skogsklöver Trifolium medium skogslök Allium scorodoprasum skogssvingel Festuca altissima skogstry Lonicera xylosteum skogsviol Viola riviniana skruvlosta Bromus lanceolatus skuggröna Pachysandra terminalis skuggsvingel Festuca heterophylla skvattram Ledumpalustre skägg-gräs Polypogon monspelliensis skäggklocka Campanulabarbara skägglök Allium stipitatum akärböna Phaseolus vulgaris skärmtry Lonicera involucrata sköldpaddsört Chelone obliqua akönbinka Erigeron karvinskianus skörbjuggsört Cochlearia officinalis slankatarr Carex flacca slingerkrasse Tropaeolum lobbianum slokstarr Carex pseudocyperus

slån Prunus spinosa slånaronia Aronia prunifolia slåtterfibbla Hypochoeris maculaca slåttergubbe Arnica montana slöjven Agrostis nebulosa smalbladig kalmia Kalmia angustifolia smal käringtand Lotus tenuis smithianta Smithiantha zebrina Smultron Fragatia vesca smultronklöver Trifolium fragiferum smultronttäd Duchesnea indica småblommig enkel Tagetes tenuifolia

sammetsblomster småborre Agrimonia eupatoria småfingerört Potentilla tabernaemontani smällglim Silene vulgaris smörblomma Ranunculus acris smörgåskrasse Lepidium sativum snokörc Echium plantagineum snäcklusern Medicago scutellaca snöbollsbuske Viburnum opulus snöbär Symphoricarpus albus snödroppe Galanthus nivalis snöklocketräd Halesia carolina sockerbeta Beta vulgaris ssp. v. conv. v. var. alcissima sockermajs Zea mays var. saccharata sockerrot Sium sisarum sockeräpple Annonia cherimoia sojaböna Glycine max solbrud Helenium hoopesii solros Helianthus annuus solvisare Dimorphoteca sinuata solvän Heliophila longifolia sommarbegonia Begonia hortensis sommarcypress Kochia scopatia sommardahlia Dahlia cultorum sommarfibbla Leontodon hispidus sommarflox Phlox drummondi sommarglim Silene pendula sommargyllen Barbarea vulgaris sommarkyndel Satureja hortensis sommarljus Gaura lindheimeri sommarlövkoja Matthiola incana v. annua sommarmalva Lavatera trimestis sommarnejlika Dianthus hybridus sommarrudbeckia Rudbeckia bicoloz sommarslöja Gypsophila elegans sommarvicker Vicia angustifolia spagettiböna Vigna unguiculata spanska jungfrun Nigella hispanica spansk ginst Spartium junceum spansk klockhyacint scilla campanulata spansk losta Bromus madritensis spansknäva Geranium endressii sparris Asparagus officinalis sparrisärt Tetragonolobus purpureus sparvvicker Vicia tetrasperma speltvete Triticum spelta spenat Spinacea oleracea spetskål Brassica oleracea ssp. o. conv. capitata conica

var. spetsmössa Tiarella wherryi spikklubba Datura stramonium spikvallmo Papaver argemone spirea Spiraea, S. japonica spir-reseda Reseda alba spiskummin Cuminumcyminum sprängört Cicuta vitosa

spåtiatel Carlina vulgaris Spergula arvensis var. sativa spärgel apärrtry Lonicera morrowii stallört Ononis arvensis stenbär Rubus saxatilis stenfrö Lichospermum officinale Rosa canina atenroa stensöta Polypodium vulgare stjärnboll Scabiosa stellata stjärnfloka Astrantia major stjärnklocka Campanulaposcharskyana stjärnmagnolia Magnolia stellaca stockros Althaea cultorum, A. rosea andmat Spirodela polyrrhiza stor storbladig lungört Pulmonaria mollis storbladig murgröna Hedera hahnii storblommigt nattljus Oenothera missouriensis Dorotheanthus bellidiformis stor doroteablomma eldriddarsporre Delphinium cardinale stor stor fetknopp Sedumreflexum storfryle Luzula sylvaticum stor kardborre Arctium lappa storklint Centaurea macrocephala Campanulapersicifolia storklocka käringtand Lotus uliginosus stor stormhatt Aconitum napellus rosenkvitten Anchusa italica stor sandlilja Anthericum liliago stor lagenaria stor tungört Chaenomeles Agrostis gigantea storven ängssyra Rumexthyrsiflorus stor ögontröst Euphrasia rosckoviana stor Beta vulgaris ssp. maritima strandbeta strandgyllen Barbarea stricta strandiris Iris sibirica strandkrassing Lobularia maritima Elymus farctus Agrcpyron junceum strandkvickroc strandkål Crambemaritima strandloka Liguscicum scoticum strandmalörc Artemisia maritima strandråg Elymus arenarius strandsötväppling Melilotus dentata strandtåg Juncus maritimus strandvallmo Glaucium flavum strandvial Lathyrus japonicus strimklöver Trifolium striatum strimmig bloddracena Cordyline terminalis strimtulpan Tulipa greigii Matteuccia struthiopteris strutbräken atrålklint Centaurea moschata strävklint Centaurea dealbata studentnejlika Lychnis chalcedonica styvmorsviol Viola tricolor stålört Gentiana acaulis Phaseolus vulgaris störböna subklöver Trifolium subterraneum Caralluma desmetiana auckulent surkörsbär Prunus Cerasus svart aronia Aronia melanocarpa vinbär Ribes nigrum svarta svartkavle Alopecurus arundinaceus svartkummin Nigella sativa svartkämpar Plancago lanceolata nysrot Veratrum nigrum svart Scorzonera hispanica svartrot Brassica nigra svartsenap svarttall Pinus nigra

svarttopp Rudbeckia amplexicaulis svartöga Thunbergia alata svingel Festuca glauca, F. incrassata svinmålla Chenopodium album svinrot Scorzonera humilis svärmors kudde Echinocaccus gtusonii sykomorlönn Acer pseudoplatanus aylhagtorn Crataegus x prunifolia syltlök Allium cepa syren Syringa vulgaris syrenbuddleja Buddleja davidii såpnejlika saponaria officinalis sydfikue Ficus australis s renhortensia Hortensia paniculata s rläka Sanicula europaea säfferot Seseli libanotis sälg Salix caprea säv Schoenoplectus lacustris sömntuta Eschscholtzia californica sötkörsbär Prunus avium sötmalört Artemisia annua sötvedel Astragalus glycyphyllos sötväppling Melilotus officinalis

taggsallat Lactuca serriola taklök Sempervivum tectorum tall Pinus silvestris tandolvon Viburnum dentatum tazett Narcissus cazetca tebuske Camelia sinensis telegrafplanta Desmodiumgyrans tellmanskaprifol Lonicera x tellmanniana témynta Monarda didyma tibast Daphne mezeteum tibetansk klockviva Primula florindae tidlösa Colchicum autumnale tigeröga Coreopsis tinctoria timjan Thymus vulgaris timotej Phleum pratense ssp vulgaris tjärblomster Lychnis viscatia tobak Nicotiana tabacum toffelblomma Calceolaria hybrida tofsblomster Emilia coccinea tolvgudablomma Dodecatheon meadia tomat Lycopersicum esculentum tomatillo Physalis ixocarpa toppklocka Campanula glomerata torenia Torenia fournieri tovsippa Anemonesylvestris trampört Polygonum aviculare Transvaalträd Cussania spicata trift Armeria maritima trolldruva Actaea spicata trubbhagtorn Crataegus monogyna trumpetblomma Salpiglossis sinuata trumpetnarciss Narcissus pseudonarcissus trumpetranka Campsis radicans trumpetträd Catalpa bignonoides try Lonicera trådcypress Chamaecyparis pisifera trådklöver Trifolium dubium trädgårdsböna Phaseolus vulgaris trädgårdsförgätmigej Myosotis silvatica trädgårdsgloxinia Incarvillea delavayi trädgårdshortensia Hortensia cultorum, H. macrophylla trädgårdsmålla Atriplex hortensis

trädgårdenattviol Hesperis matronalis Dianthus caryophyllus fl.pl. trädgårdenejlika trädgårdasallat Lactuca sativa capitata trädgårdssmörboll Trollius ledebourii

trädgårdssyra Rumexpatientia trädgårdstulpan Tulipa x gesneriana trädgårdsverbena Verbena hybrida

trädgårdsvinbär Ribes rubrum trädgårdsviva Primula polyantha Paeonia suffruticosa trädpion Dryopteris filix-mas träjon Thuja occidentalis tuja hirundinaria tulkört Vincetoxicum tulpanträd Liriodendron tulipifera

tulpanvallmo Papaver glaucum tuppkam-kryptomeria Cryptomeria japonica

turkisk ginst Genista lydia turkisk hassel Corylus colurna Galanthus elwesii turkisk snödroppe Cinderella Bellis perennis, B. tusensköna tuvnejlika Dianthus caesius

tuvtrift Armeria formosa tuvtåtel Deschampsiacaespitosa

Eriophorum vaginatum tuvull tvillingblomma Diascia barberae tvillingtoffel Calceolaria biflora

tysk lönn Acer pseudoplatanus kjortel Rhodochiton atrosanguineum Törnrosas

ullblad Eriophyllum lanatum ullbladig mejram Origanum laevigatum

ulifibbla Hieracium villosum ull-lupin Lupinus hartwegii

underblomster Mirabilis jalapa underträd Ricinus gibsonii Proboscidea louisianica unicorn plant vallört Symphytumx uplandicum uppländsk utplanteringspelargon Pelargonium horcorum

symphytumofficinale vallört valnöt Juglans nigra vanlig cissus Cissus antartica vargkäft Faucazia tigrina Phragmites australis vass trifoliata vattenklöver Menyanthes Citrullus vulgaris vattenmelon vattenskräppa Rumexhydrolapathum Veronica anagallis-aquatica vattenveronika vejde Isatis tinctoria

veketåg Juncus effusus Triticum aestivum vete videkornell Cornus alba Lysimachia vulgaris videört vidjehortensia Hortensia arborescens vildapel Malus silvestris Hordeumspontaneum, H. murinum vildkorn Lupinus perennis vildlupin silvestris vildmorot Daucus carota ssp. palsternacka Pascinaca sativa vild riddarsporre Consolida regalis vild nodosum vildtimotej Phleum pracense ssp. vitiupin Lupinus albus ssp. graecus vild Convolvulus tricolor vinda Ruta graveolens vinruta Chrysanthemumindicum vinteraster vinterbär Skimmia japonica

vintergröna Vince minor

vintergrön liguster Ligustrum atrovirens vinteriberis Iberis sempervirens vintergäck Eranthis hiemalxs vintegäcksiris Iris danfordiae vinterkyndel Satureja mon:ana vinterrossling Leucachoe axillaris violverbena Verbena rigida vippvallmo Hacleaya cordata virginiakrassing Lepidium vizginicum vitblommig ardisia Azdisia crenata vitbläza Silene lacifolia S. alba vit fetknopp Sedumalbum vit gardenia Gardenia jasminoides vitgröe Poa annua vitklöver Trifolium repens vitkål Brassica oleracea capitata

ssp. o. conv. var. alba vitlupin Lupinus albus ssp. albus vitlök Allium sativum vit mullbär Horus alba vit månblomma Ipomoea noctiflora vitmåra Galium boreale vitpil Salix alba vitsenap Sinapis alba ssp. alba vitsippa

Anemonanemorosa vit sötväppling Melilotus alba vitt gummiträd Eucalyptus leucoxylon vit änglatrumpet Datuta suaveol ens vresros Rosa rugosa vågbladig trädkonvalj Pittosporum undulatum våradonis Adonis vernalis vårbrodd Anthoxanthum odotatum våreld Kalanchoe vårfryle Luzula pilosa vårginst

Cytisus praecox våriris Iris reticulata vårljung

Erica catnea vårklynne Valerianella locusta vårkrage Doronicum orientale vårsköna Claytonia sibirica vårstjärna Chionodoxa gigantea vårtbjörk Mtuapmdua vårärt våtarv Lathyrus vernus

Stellaria media väddklint Centaurea scabiosa vägsenap Sisymbrium officinale västindisk järnek Leea coccinea västindiskt Tecoma stans

guldklocketräd

westerwoldiakt rajgräs Lolium multiflorum

yakushimanum- Rh. yakushimanum

rododendron yuccapalm Yucca aloifolia

zinnia Zinnia elegans

åbrodd Artemisia abrotanum åkerbär Rubus arcticus åkerböna Vicia faba minor

ssp. åkerkål Brassica campestris åkermolke Sonchus arvensis åkernejlika Vaccaria pyramidata åkerrättika Raphanus raphanistrum åkersenap Sinapis arvensis åkerspärgel Spergula arvensis åkervädd Knautia azvensis

ålandsrot Inula helenium ålnate Potamogeton perfoliatus

Pycnanthemumtenuifolium ädelmynta ädelros Rosa x cultorum ädeltiatel Eryngium plenum äggplanta Solanummelongena förgätmigej Myosocis scorpioides äkta äkta johannesört Hypericum perforatum kaprifol Lonicera caprifolium äkta äkta kolvhirs Setaria italien älggräs Filipendula ulmaria ältranunkel Ranunculus flammula ängsbräama Cardamine pratensis ängsgröe Poa pratensis ängskavle Alopecurus pracensis ängskorn Hordeumsecalinum ängsnäva Geranium pratense ängssalvia salvia pratensis ängssilja Silaum silaus ängssvingel Festuca pratensis ängaull Eriophorum angustifolium ängsvädd succisa pracensis äppelros Rosa rubiginosa Malus domestica äpple Veronica officinalis ärenpris ätt Pisum sativum ärtlike Collinsia bicolor ärttörne Ulex europaeus

ölandskungsljus Vezbascumdensiflorum ölandssolvända Helianthemum oelandicum ölandstok Potentilla fruticosa örnbräken Pteridium aquilinum österrikisk oxel Sorbus austriaca X Ammocalamagrostis x baltica Östersjörör öatgötabjörnbär Rubushartmanni üli

43 1995-06-16

BILAGA 4

Utkast till

NORDISKA GENBANKENSVERKSAMHETOCH MANDATARTLISTA

Inom de närmaste åren kommer i de olika nordiska länderna förmodligen att på något sätt bestämmes ansvarsfördelningen

mellan olika myndigheter för bevarandet mångfalden. NGB, av har nu ansvaret för jordbruks- och trädgårdsväxter växter,

undantaget skog, inom alla de nordiska länderna.

NGB förutsättes få fortsatt odelat för situ ansvar ex bevarandet av mandat-växterna. vad som kommer att behöva diskuteras är ansvarsfördelningen för arter inom in situ

bevarandet.

Ett av NGBs främsta verktyg kan komma att bli mandatartlistor, uppgjorda av arbetsgrupperna i samråd med NGB centralt och fastställda av styrelsen. Med dessa i handen kan diskussionerna med naturvårdsmyndigheter och andra ansvariga i de nordiska länderna föras.

NGBS verksamhet omfattar vad det gäller nordiskt material av våra mandatarter:

- ex situ bevarande av fröförökade kulturväxter, dvs

nedfrysning av fröer innebärande bevarande den av variation som finns vid nedfrysningstillfället;

- in situ bevarande av fröförökade kulturväxter, genom odling i den miljö där växterna utvecklat sina

särskiljande egenskaper ligger för närvarande icke inom NGBs ansvarsområde;

- bevarande av vegetativt förökade kulturväxter i särskilda sortsamlingar klonarkiv, antingen i fält eller på laboratorium in vitro. För nordiska lokalsorter av potatis har NGB tagit sitt och finansierar in ansvar Vitro bevarande av dessa;

- dokumentation och bevarande ex situ eller in situ av vildväxande former kulturväxterna; av

- för det klassiska in situ bevarandet antas naturvårdsmyndigheterna i varje land ansvara. NGBs roll förblir här att vara en informationscentral för genetisk variation, som ett rådgivande till organ naturvårdsmydnigheterna i denna fråga. När inventering

visar att behoven inte kan klaras in situ genom bevarandeinsatser blir det NGBs uppgift att insamla material för ex situ bevarande.

NGB har byggt upp ett effektivt och säkert system för långtidsbevarande fröer och för hantering av av information. NGB kommer därför att erbjuda övriga bevarandeintressenter att, mot full kostnadsersättning, bevara material ligger som utanför institutionens mandat, t ogräsarter, och ex av att inkludera relevant information härom i institutionens

informationssystem.

distribuerar genetiska resurser till förädlare och NGB kräva ersättning. Detta är i enlighet med forskare utan att internationella överenskommelse om genetiska resurser. FAOS

distribuerar även material till "annen bona fide NGB t.ex. till muséer och föreningar. anvendelse",

stort ansvarsområde som omöjligt kan täckas NGB har ett mycket nuvarande NGB är heller inte en ensam av resurser. på utan bland flera andra intressenter institution arenan en bevarandeinsatser. NGBs koncept är därför som gör värdefulla i det omfattande nätverk av institutioner att bli en central sig i bevarandearbetet i de och individer som engagerar Endast därigenom kan garanteras att den nordiska länderna. genetiska variation finns i dag även kommer att vara som

tillgänglig i framtiden.

bevarande som genbanker i De två eller tre huvudformer av sig är in situ, ex situ och i vissa allmänhet har använt av

fall "on-farm-conservation".

definition med in situ förhållanden Enligt CBDs menas "förhållanden, där genetiska resurser förekommer inom

naturliga livsmiljöer, och, för domesticerade ekosystem och i de miljöer, där de har utvecklat sina eller odlade arter, särskiljande egenskaper." Med in situ bevarande menas

ekosystem och naturliga livsmiljöer och "bevarande av bibehållande återställande livskraftiga populationer av och av naturliga miljöer och, för domesticerade eller arter i dessas i de miljöer där de har utvecklat sina odlade arter, egenskaper." Dessa definitioner innebär en ganska särskiljande ändring betydelse in situ bevarande gentemot drastisk av av uppfattningar Blixt 1992, Nordic Gene Bank förutvarande

1992.

bevarande internationellt går under Den form av in situ som on-farm-conservation kan vi i Norden inte, eller beteckningen svårighet, organisera i genbankens regi. endast med största inte har lantsorter i allmän användning Huvudorsaken är att vi organisation musêivärlden har börjat inom jordbruket. Den som organisera i Sverige för odling av gamla sorter, under

Kulturlandskap, ser ut att kunna lösa Nordiska Förbundet för därför diskutera viss formalisering detta problem. Vi bör en så att den till början åtminstone i av denna verksamhet en Sverige kan bli del av NGBs nätverk. en

bevarande och den som mest kommit Den andra huvudformen för genbanker hittills är ex situ till användning inom världens innebär detta "bevarandet av komponenter bevarande. Enligt CBD mångfald utanför dessas naturliga livsmiljöer." av biologisk

Kulturlandskap har redan från Nordiska Förbundet för Jordbruksdepartementet sökt 25 000 kronor i anslag för

framodling fyra sorter av tre äldre vete-typer. av

CGIAR har uttalat följande, fritt översatt: situ Med ex bevarande menas bevarandet av genetiska utanför dess resurser ursprungliga växtplatser i frögenbanker, in vitro genbanker, fältgenbanker och botaniska trädgårdar. Ex situ bevarande är säkert och kostnadseffektivt och underlättar för förädlare åtkomst och utnyttjande materialet eftersom samlingen av är lätt tillgänglig för distribution till användare, väl dokumenterad och skyddad från sådana naturkatastrofer kan som drabba fältpopulationer CGIAR 1993. Vidare information rörande ex situ och in situ bevarande i Hawkes 1983; Ford- Lloyd and Jackson 1986; Plucknett et al. 1987. Slutsatsen är med största sannolikhet att dessa två metoder för bevarande är komplementära.

Det bevarande som sker vid NGBs huvudkontor i Alnarp rör enbart ex situ bevarande av fröer. In vitro bevarande sker inte vid genbanken i Alnarp, utan detta är utlagt hos IVK Potatis AB för potatisen, vilken är den gröda är aktuell. som se också IBPGR 1986.

En annan metod, som ännu inte har blivit aktuell för NGB är cryo-conservation, d.v.s. bevarande vid mycket låga temperaturer, exempelvis 196 °C. Denna teknik kan emellertid bli av stort intresse när det gäller bevarande av recalcitranta frön Roberts et al. 1984, vilka dock ännu inte har konstaterats bland NGBs mandatarter. Dessutom har tekniken ännu inte nått rutinnivå för växter Ford-Lloyd and Jackson 1986.

De åtgärder som NGB för närvarande överväger, framför allt genom arbetet i arbetsgrupp 7, innefattar uppgörandet av en Mandatartlista. Förslaget till prioriteringar och kategorier, som rekommenderats av arbetsgrupper, för närvarande ut ser som följer:

Första kriterium för att en art skall upptagas på Mandatartlistan är att den kan betecknas genetisk som resurs.

Om detta kriterium är uppfyllt, följer följande karakteristika att ifyllas:

a. Hotbild; är arten hotad i någon del Norden. av Kategorier: Ja / Nej / ej aktuellt, t.ex. odlad art ev. land, D,F,I,N,S eller kombination

b. Ursprung och användning. Kategorier: 1. Arter, som är indigena i Norden samt förädlas/odlas/används i Norden.

2. Arter, som inte är indigena i Norden men förädlas/odlas/används i Norden.

3. Arter, som är indigena i Norden, och förädlas/odlas/används utom Norden.

4. Indigena vilda släktingar till arter i 1 eller 2 bedömda av intresse för framtida förädling/odling/användning i eller utom Norden.

5. Material i specialkollektioner och/eller annat material av annat intresse, som av särskilda skäl tillföres mandatartlistan.

C. NGB åtgärd / ansvar. Kategorier: N1 NGB har ekonomiskt ansvar för bevarande, distribution och information, exklusive rent in situbevarande Il och 12; NGB för enbart information, N2 ansvar inklusive om var materialet finns; A Annan institution har ansvaret B Både NGB och annan institution; 1 och 2 som i NGB ovan

Rekommenderade nivån på NGB-aktiviteten.7 Kategorier: 0 Avvaktande. 6 aktivitetsgrad, från lägsta till 1 högsta;

Bevaringssätt. Kategorier: El ex situ diaspor frön, sporer E2 situ kultur, orotad cell, vävnad, ex skott in vitro situ kultur, rotad förådskultur, E3 ex beståndsplantering, fröplantage, stödplantering, klonarkiv I1 in situ, kulturanpassad med särskild skötsel, naturreservat typ löväng in situ naturanpassad utan särskild I2 skötsel, typ de flesta nationalparker I3 in situ, kultur on-farm-management, lantsorter, vissa ogräs i gammal eller modern drift, etc

Motivering och kommentarer till ovanstående; fri text. f.

2 till rekommenderade nivån på NGB-aktiviteten. Förslag Aktivitetsgrad 0 betyder ingen aktivitet i bevarande, information hålles ej, arten kvarstår i listan för men eventuella framtida behov. För vissa utomnordiska arter, som betydelse för förädlingen eller odlingen i Norden, kan har någon 1-6 ta upp arten ändå; NGB givetvis av arbetsgrupperna bör/får i dessa fall enligt statuterna enbart syssla dock - med Nordiskt material. Aktivitetsgrad 1 betyder ingen aktivitet i bevarande, men att information hålles.

FÖRSLAG TILL IIANDAI'ARTLISTA AV 1995-05-09 1. STRÅSÄD MANDATARTLISTA fastställd av AGl; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d e

Avena fatua N 4 N1 5 E1 A. sativa 2 N1 6 E1 - Elymus alaskanus 4 N1 5 E1,I2 E. caninus N 4 N1 5 E1.I2 E. farctus N 4 N1 5 E1,I2 E. fibrosus 4 N1 5 E1,I2 E. mutabilis N 4 Nl 5 E1,I2 E. pycnanthus 4 N1 5 E1,I2 E. repens N 4 N1 5 El,I2 E. trachycaulus 4 N1 5 E1,I2 Hordelymus europaeus J 4 N1 5 E1,I2 Hordeum jubatum N 4 Nl 5 E1,I2 H. murinum N 4 N1 5 E1,I2 H. secalinum J 4 N1 5 E1,I2 H. vulgare 2 N1 6 E1,I3 - Leymus arenarius N 1 N1 5 E1,I2 Secale cereale 2 N1 6 E1,I3 - Triticale N1 6 - - E1 Triticum aestivum 2 N1 6 - E1,I3 1. stråsädesarter ur AG7 lista 7/2 1995

Art a b

Avena nuda A. stri osa G1 ceria fluitans G. maxima

2. FRUKT a BÄR

MANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d e

Fragaria x ananassa - - N1 6 E3 F. moschata - 2 Nl 5 E1,E3,I2 F. vesca N 1 Nl 5 E1,I2 F. viridis N 4 N1 5 E1,I2 Hippophae rhamnoides N 1 Nl 6 El,E3,I2 Malus spp - - Nl 5 E3 M. domestica - 2 Nl 6 E3 M. silvestris 4 Nl 5 153,12 Prunus avium 1 Nl 6 E3,I2 P ceracifera - 5 Nl 6 E3 P cerasus - 2 Nl 6 E3 P. domestica - 2 N1 6 E3 P insititia l Nl 5 133,12 P spinosa N 1 N1 5 133,12 Pyrus communis - 2 N1 6 E3 Ribes grossularia N 1 Nl 6 E3,I2 R. nigrum N 1 N1 6 133,12 R. rubrum N 1 N1 6 133,12 Rosa sp. - Nl 5 E1,E3,I2

- Rosa canina N 4 Nl 5 I2 R. rubiginosa N 4 N1 5 I2 Rubus arcticus N 1 N1 6 I2 R. chamaemorus N 1 N1 5 I2 R. fruticosus N Nl 6 R. idaeus N 1 Nl 6 83,12 R. stellarcticus - - N1 5 E3 Sambucus nigra N 1 Nl 5 I2 Vaccinium myrtillus N 1 N1 5 I2

Art a b c d e f

v. Vitis idaea N 1 Nl 5 E3,I2 "

2. Frukt- och bärarter ur AG7 lista 8/2 1995

Art a b c d e f

Corylus avellana N 1 N1 5 E1,E3 9

v. avellana Crataegus monogyna N 1 NZ 3 E1,E3,I2 w Ribes spicatum N 1 N2 3 E1,B3,I2 1 Rosa dumalis N 1 N2 3 123,12 7 Rubus caesius N 3 N2 3 I2 23 R. laciniatus 1 Nl 3 E3 2

- R. saxatilis N 3 NZ 3 I2 25 Solanum nigrum 3 Nl 3 12,13 26

3. POTATIS

HANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d f

e

Solanum tuberosum 2 N1 6 E2

-

VALLVÄXTER 4 .

MANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

Art a b c d e

Agrostis capillaris 1 N1 6 E1,I1,I2 A. stolonifera N 1 N1 6 E1,I1-I3 Alopecurus pratensis N 1 N1 5 E1,I1-I3

Anthyllis vulneraria N 3 N1 5 I1,I2 Bromus inermis N 3 N1 5 I2 Dactylis glomerata N 1 Nl 6 El,I1-I3 Deschampsia caespitosa N 3 N1 5 E1,I2 Festuca arundinacea N 1 N1 5 E1,I2 F. ovina N 1 Nl 6 El,I1-I3 F. pratensis N 1 N1 6 E1,I1-I3 F. rubra N 1 N1 6 E1,I1-I3 F. trachyphylla - 1 N1 5 E1,I2 Lathyrus pratensis N 4 N1 5 I1,I2 Lolium multiflorum - 1 N1 6 E1,I1-I3 L. perenne N 1 N1 6 E1,I1-I3 Lotus corniculatus N 3 N1 5 I1,I2 Medicago lupulina N 3 N1 5 E1,I1,I2 M. sativa ssp. falcata N 3 N1 6 E1,I1,I2 M. sativa ssp. sativa - 1 N1 6 E1,I1-I3

Varia N 1 N1 6 E1,I1-I3 M. x Phalaris arundinacea N 3 N1 5 E1,I2 Phleum pratense ssp N 1 N1 6 E1,I1-I3 vulgaris Ph. pratense ssp. N 1 N1 6 E1,I1,I2 nodosum Poa palustris 4 N1 5 I1,I2 P. pratensis 1 N1 6 E1,I1-I3

Art a b c e f

P. trivialis N l Nl 6 E1,I1-I3 Trifolium hybridum 1 Nl 6 E1,I1-I3 T. incarnatum 5 Nl 5 E1 - T. pratense N l Nl 6 E1,I1-I3 T. repens N 1 N1 6 E1,I1-I3 Vicia cracca N 3 Nl 5 I1,I2 V. sepium N 4 Nl 5 I2 V. sativa ssp. sativa 1 Nl 6 E1,I3 -

4. Vallväxtarter ur A67 lista 7/2 1995

Art a b c d f e

Agrostis borealis N 4 NZ 2 Il A. canina N 4 NZ 3 Il A. gigantea N 3 Nl 4 131,11 " Alopecurus aequalis N 1 NZ 2 I2 29 A. arundinaceus N 3 NZ 3 E1,IZ 3° A. geniculatus N 1 N2 2 IZ 3 A. myosuroides J 1 NZ 2 I3 32 Ammophila arenaria N 4 NZ 3 E1 Anthoxanthum odoratum N 1 N2 o E1,I1,IZ 33 Arrhenatherum elatius N 3 NZ 4 I1 u Astragalus N 3 N2 1 12 35 glycyphyllos Brachypodium pinnatum N 3 NZ 1 E1,IZ 3° B. silvaticum N 1 NZ 1 IZ Bromus arvensis J 3 N1 4 E1,IZ B. erectus J 3 N2 1 21,1 39 B. mollis B. N 3 N2 1 31,12 7 hordaceus

b c d e f Art a

secalinus J 3 N1 4 E1,I3 B. cristatus N N2 2 E1,I1 Cynosurus Deschampsia flexuosa N 4 N2 2 E1,I2 1 21,12 4 Epilobium N 3 N2 angustifolium I2 43 Erodium cicutarium N 3 N2 O Festuca altissima J 4 N2 1 I2 N2 3 31,12 4 F. heterophylla J 1 I2 5 Glyceria maxima N 1 N2 3 N2 3 131,12 ° Holcus lanatus N 3 0 47 Juncus gerardii N 3 N2 2 I2 45 Lathyrus sylvestris N 2 N2 2 151,12 9 L. vernus N 3 N2 Lemna gibba - 4 N2 0 5" L. minor N 3 N2 0 L. trisulca N 4 N2 0 I2 5 Lolium remotum J 1 N1 4 I2 52 L. temulentum J 1 Nl 4 3 131,12 53 Lotus tennis J 3 N2 3 E1,I2 5 L. uliginosus N 3 N2 21,12 55 Medicago minima J 4 N2 1 Melilotus alba N 4 Nl 4 I2 151,12 56 M. dentata J 3 N2 1 officinalis N 4 N1 4 I2 M. 2 E1,I2 57 Molinia coerulea N 3 NZ Ornithopus perpussilus J 4 N2 1 81,12 1 E1,I2 55 Petasites hybridus N 3 N2 1 12 59 Phleum arenarium N 1 N2 commutatum N 4 N2 3 11,12 Ph. alpinum 12 °° Ph. phleoides N 1 Nl 4 alpina N 4 N2 3 12 Poa

Art a b c e f

p. annua N 1 N1 4 131,12 ° p. bulbosa N 3 N2 3 31,12 °1 P. compressa N 4 N2 3 I2 P. glauca N 4 N2 3 I2 P. nemoralis N 4 N2 3 I2 Potamogeton natans N 3 0 P. perfoliatus N 4 0 P. pectsnatus N 4 0 Rumex tkyrsiflorus N 3 N2 1 I2 Sagittaria N 3 A 0 sagittifolia Sanguiscrba minor N 3 N2 2 I2 Setaria viridis N 3 N2 2 I2 Spirodela polyrrhiza N 3 A 0 Stellaria media N 4 N2 2 13 °° Symphytum asperum J 3 N1 4 I2 m s. officinale J 3 N1 4 7 12 S. X uplandicum N 3 N1 4 I2 Trifolium campestre N 3 N1 4 E1,I2 T. dubiurn N 1 Nl 4 12 7 T. fragiferum N 3 N1 4 7 31,12 T. medium N 3 N1 4 7° 121,12 T. striatum J 3 N1 4 I2 Trisetum flavescens N 3 N2 3 I2 Ulex europaeus J 1 N2 1 I2 Urtica urens N 1 A 0 m Vicia angustifclia N 1 N1 4 131,12 V. dumetorum J 3 N2 3 I3 v. hirsuca N 3 N2 3 12 3 V. tetrasperma N 3 N2 3 I3 v. villosa ssp. J 1 N1 5 121,12 35 villosa

5. GRÖNSAKER

HANDATARTLISTA fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995

a b c d e Art

Allium 2 N1 6 E1 cepa aggregatum 2 N1 5 E3 A. cepa ascalonicum 2 N1 5 E3 A. cepa v. viviparum 2 N1 5 E3 A. cepa v. fistulosum - 2 N1 5 E3 A. 2 N1 6 E1 A. porrum - N 1 N1 6 E1,E3,I2 A. schoenoprasum tuberosum N1 5 E3 A. graveolens 2 N1 6 E1 Anethum - Angelica archangelica N 1 N1 6 E1,I2

cerefolium 2 N1 5 E1,I2 Anthriscus - Apium graveolens dulce N1 6 E1 - graveolens rapaceum - - N1 6 E1 A. Armoracia rusticana N 1 N1 5 E3,I2

officinalis N 1 N1 5 E1,E3,I2 Asparagus vulgaris N1 6 E1 Beta ssp. - conditiva vulgaris conv. J 2 N1 6 E1 B. vulgaris var. vulgaris

vulgaris cicla N1 6 E1 B. conv. - var. cicla vulgaris - N1 6 E1 B. V. flavescens Brassica N1 6 E1 napus ssp. - napobrassica oleracea - N1 6 E1 B. ssp. oleracea conv. acephala var. gongylodes oleracea - N1 6 E1 B. ssp. oleracea conv. acephala var. sabellica

Art b c c

B. oleracea conv. N1 6 E1 botrytis var. botrytis

B. oleracea conv. N1 6 E1 botrytis var. cymosa

B. oleracea ssp. N1 6 El oleracea conv. capitata

var. alba

B. oleracea ssp. N1 6 E1 oleracea conv. capitata

var. conica

B. oleracea ssp. N1 6 E1 oleracea conv. capitata

var. rubra

B. oleracea ssp. N1 6 E1 oleracea conv. capitata

var. sabauda

B. oleracea ssp. Nl 6 E1 oleracea conv. gemmifera

B. pekinensis 2 N1 6 E1

B. rapa ssp. chinensis 2 N1 6 E1

B. rapa ssp. rapa - N1 6 E1

Capsicum annuum 2 N1 5 E1

Carum carvi 1 N1 5 E1,Il

Cichorium endivia v. N1 - 5 E1 crispum

C. endivia v. N1 5 - E1 latifolium

Cichorium intybus var. N1 - 5 E1 foliosum

Crambe maritima 1 N1 5 E1,I2

Cucumis melo 2 N1 6 E1

C. sativus 2 N1 6 E1

Cucurbita pepo 2 N1 5 E1

Cynara scolymus 2 N1 5 El

Daucus carota 1 N1 6 E1,I1,I2

Art c e

Foeniculum vulgare ssp. N1 5 E1 v. var. azoricum vulgare N1 5 E1 F. vulgare ssp. var. dulce Glycine N1 5 E1 max Helianthus tuberosus N1 5 E3

sativa N1 6 E1 Lactuca var. angustana capitata N1 6 E1 L. sativa var. nidus jagqeri sativa capitata N1 6 E1 L. var. nidus tenerrima sativa crispa N1 6 E1 L. var. sativa N1 6 E1 L. var. longifolia sativum N1 5 E1 Lepidium Lycopersicum esculentum Nl 6 E1

sativa N1 6 E1,I2 Pastinaca Petrosilenum crispum N1 5 E1 conv. crispum Petrosilenum crispum N1 5 E1 conv. radicosum coccineus N1 5 E1 Phaseolus vulgaris nanus N1 5 E1 Ph. var. vulgaris N1 5 E1 Ph var. vulgaris sativum convar. N1 5 E1 Pisum sativum sativum N1 5 E1 P. convar. medullare N1 5 E1 P. sativum convar. axiphium sativus N1 6 E1 Raphanus var. sativus sativus N1 6 E1 R. var. acanthiformis

Art b d c e

R. sativus var. 2 N1 6 E1 longipinnatus R. sativus var. niger Nl 5 E1 Rheum rhaponticum 2 N1 6 E3 Scorzonera hispanica 2 N1 5 E1 Spinacea oleracea 2 Nl 6 E1 Tetragonia 2 N1 5 E1 tetragonioides Valerianella locusta 1 N1 5 E1,I2 Vicia faba var. faba Nl - 6 El Zea mays convar. - Nl 6 E1 saccharata

5. Grönsaks- och kryddarter AG7 lista ur 7/2 1995

Art a b d c e f

Aegopodium podagraria N 1 NZ 1 36 E1,I2 Allium scorodoprasum N 3 NZ 37 1 E1,I2 A. senescens J 3 NZ 1 E1,I2 s A. ursinum N 3 N1 2 E1,I2 39 Anchusa arvensis N 1 NZ °° 1 I3 Apium graveolens J 1 Nl 9 4 IZ Artemisia absinthium N 1 Nl 5 92 E1 A. maritima N 3 Nl 3 93 E1 A. vulgaris N 3 NZ 2 9 E1 Capsella N 3 N2 1 31,13 95 bursa-pastoris Chaerophyllum bulbosum J 4 NZ 2 131,1 °° Chenopodium album N 3 NZ Z E1,I2 97 Ch. bonus-benricus N 4 Nl 3 121,1 9 Ch. hybridum N 4 NZ 2 131,1 99 Ch. murale J 3 N2 2 E1,I2 °°

b e f Art a c

151,13 m Chrysanthemum segetum J 3 Nl 3

3 E1 n Cichorium intybus v. - 2 Nl

intybus

1 131,12 m Cirsium oleraceum N 3 N2

221,12 °° carota ssp. N 1 Nl Daucus

silvestris

151,12 °5 Diplotaxis tenuifolia N 3 N2 1

E1,I2 °° Hypericum perforatum N 3 N1 4

I2 °7 quercina J 4 N2 1 Lactuca

12 m serriola N 4 N2 1 L.

I2 w Lepidium latifolium N N2 1

I2 ° virginicum 2 N2 l L. -

Ligusticum scoticum N 4 N2 1 I2

1 E1,I2 "Z Malva parviflora - 3 N2

1 51,12 3 Matteuccia N 3 N2

struthiopteris

131,12 ° Myrica gale N 1 N2 1

E1,I2 5 Myrrhis odorata N 1 Nl 3

E1,I2 5 Nasturtium officinale J 1 Nl 3

1 151,12 7 Nymphoides peltata - 3 N2

I2 "3 Oxalis acetocella N 1 N2 1

9 Pteridium aquilinum N 3 N2 0

var. latiusculum

m Pulmonaria officinalis N 1 A 0

I2 m acetosa N 1 NZ 2 Rumex

2 12 Z R. hydrolapatbum N 3 N2

m Salvia pratensis J 1 A 0

12 1" Sedum album N 1 N2 2

5 reflexum N 1 A 0 S.

12 12° telephium N 1 N2 2 s.

7 Sonchus arvensis N 3 A 0

0 78 oleraceus N 3 A s.

Art a b c f

Stachys palustris N 1 A 0 9 Taraxacum officinale N 1 NZ 3 I2 3° Thlaspi arvense N 1 0 3 Tragopogon porrifolius - 1 N1 3 z Trapa natans J 1 A 0 33 Typha latifolia N 3 O m Veronica N 3 N2 1 I2 s anagallis-aquatica Vicia faba ssp. minor 2 N1 5

-

OLJEVÄXTER, ROTFRUXTEROCH TRINDSÄD 6.

fastställd av AG; omarbetad 7/2 1995 MANDATARTLISTA

b c d e Art

stricta 4 N1 5 I2 Barbarea vulgaris 4 N1 5 I2 B. vulgaris vulgaris N1 6 E1 Beta ssp. conv. vulgaris var. rapaceae Brassica campestris 4 N1 6 E1 carinata 5 N1 5 E1 B. 5 N1 5 E1 B. juncea rapifera - N1 6 E1 B. napus ssp. oleifera - N1 6 E1 B. napus ssp. 1 Nl 5 E1,I2 B. nigra - N1 6 E1 B. rapa ssp. rapa Camelina sativa sativa 5 N1 5 E1 ssp. abyssinica 5 N1 5 E1 Crambe maritima 1 N1 5 E1 C. esculentum 5 N1 5 E1 Fagopyrum tataricum 5 N1 5 E1 F. 2 N1 5 E1 Glycine max 5 N1 6 E1 Helianthus annuus 2 N1 6 E1 H. tuberosus sativus 5 N1 5 E1 Lathyrus culinaris 2 N1 5 E1 Lens usitatissimum 2 N1 6 E1 Linum angustifolius 2 N1 5 E1 Lupinus 2 N1 5 E1 L. luteus nootkatensis 2 N1 5 E1,I2 L. 2 N1 5 E1,I2 L. polyphyllus bracteatum 1 N1 5 E1,I2 Papaver

Art b a c d e f

P. rboeas N 1 N1 5 E1,I3

P. somniferum ssp. 2 N1 - 5 E1 somniferum

Phaseolus vulgaris 2 - N1 6 E1

Pisum sativum - 2 N1 6 E1

Raphanus raphanistrum N 4 N1 6 I2

R. sativus 2 - N1 6 E1

Sinapis alba ssp. alba - 2 N1 6 E1

S. arvensis J 4 N1 5 E1,I3

Spergula arvensis J 3 N1 5 E1,I3

Tetragonolobus maritimus N 4 N1 5 E1,I2

T. siliquosus - 2 N1 5 E1

Vicia faba ssp. minor - 2 N1 6 E1

ssp. faba var. equina 2 - N1 6 E1

ssp. faba var. major 2 N1 - 6 E1

V. lutea - 5 Nl 5 E1

V. narbonensis-art-gruppen - 5 N1 5 E1

V. sativa ssp. nigra N 4 N1 6 E1

V. sativa ssp. sativa - 2 N1 6 E1

6. Oljeväxter, rotfrukter och trindsäd ur AG7 lista 7/2 1995

Art b a c d e f

Arabidopsis thaliana N 1 Nl 3 131,12 °

Camelina alyssum J 3 N1 3 E1,I3

c. sativa ssp. pilosa N 4 N1 3 151,13 35

Lathyrus tuberosus J 1 N1 ° 3 E1,I2

Oenothera biennis N 3 Nl ° 3 131,12

TEMPORÃRGRUPP VILDARTER, BIODIVERSITET, M.M. 7.

Arter, för övervägande i AG7

behandlats arbetsgrupp men nu överlämnas Arter, som förut av

till AG7 för utredning.

generell princip gäller i förslaget att om arbetsgrupp som ändå art inte skall behandlas av NGB skall den anser att en för arter, eftersom den trots allt odlas ligga i NGBs databas på något håll i världen, eller har förr använts eller användes fortfarande användes här men är eller odlats här, ev. så vanlig att inga åtgärder behövs ex. vildväxande Vaccinium. Orkidéer och andra rariteter Aegopodium, hand naturvårdsmyndigheter. förutsättes tas om av

icke indigena arter, är förutsättningen Vad gäller i Norden kunna ta för bevarandet, att sorten för att NGB skall ansvar Nordiskt eller att materialet på annat ifråga är av ursprung, sätt kan sägas unikt nordiskt. vara

Landskansnlantor och prvdnadsväxter

b c d e f Art a

campestre J 1 N1 5 E1,E3,I1 Acer

platanoides N 1 N1 2 I2 A.

1 11 Z Achillea millefolium N 1 N2

N2 1 12 3 A. ptarmica N 1

Actaea erythrocarpa J 1 A 0

Aconitum septentrionale J 1 N2 1

Adonis vernalis J 1 N2 1 E1,I2

Ajuga reptans J 1 N2 1 E1,I2

Alchemilla subcrenata N 4 N2 1 E1,I2

Alnus glutinosa N 1 N1 3

7 incana N 1 Nl 3 A.

Amelanchier confusa 2 N2 1 E3 -

Ammocalamagrostis x 3 A 0 X baltica

Anagallis arvensis N 1 N2 1

Art a b c f e

Anemone ranunculoides N 1 A 0 A. sylvestris N 1 NZ 1 IZ Anthemis tinctoria N 1 NZ 1 IZ Anthericum liliago J 1 NZ 1 E1,I2 Aquilegia vulgaris N 1 Nl 4 E1,I1 ° Arctostaphylos uva-ursi N 1 Nl 5 s Armeria maritima J 1 A 0 Aruncus dioicus 2 NZ 1 E3 - Asarum europaeum 1 NZ 1 I3 - Bellis perennis N 1 NZ 1 E1,I1,IZ 53 Berberis vulgaris 1 NZ 1 53 Betala nana N 1 NZ 1 E1,E3,IZ S B. pendula N 1 Nl 4 E1,I2 55 13. pubescens N 1 N1 3 151,32 ° Butomus umbellatus N 1 NZ 1 IZ Calluna vulgaris N 1 Nl 5 E1,I2 Campanula glomerata N 1 A O C. latifolia N l A 0 C. persicifolia N 1 A 0 Carex arenaria N 3 A 0 57 Carlina vulgaris N 1 A 0 Carpinus betulus N 1 N1 3 E3,IZ s Centaurea cyanus N 1 NZ 1 IZ Cerastium tomentosum 2 NZ 1 E3 - Chrysantbemum N 1 N1 4 E1,I1,IZ 59 leucanthemum Circaea alpina N 1 A o C. intermedia J 1 A o C. lutetiana N 1 A 0 Clematis alpina ssp. 1 Nl 6 E3 m sibirica Consolida regalis J 1 NZ 1 I3

Art a b c e f

majalis 1 N2 1 E1,E3,I2 m Convallaria N 1 Nl 3 E1 E3 I2 m Cornus sanguinea N , , Corydalis cava N 1 N2 1 I2 2 E1,E3,I2 3 Corylus avellana v. N 1 N1 avellana çotoneasçer N 1 N1 3 E1,E3,I2 .lntegerrlmus scandinavicus 3 E3 I2 W Crataegus laevigata N 1 N1 , oxyacan tha E1,E3,I2 5 C. monogyna N 1 Nl 3 Nl 4 1:3 °° c. rhipidophylla - 1 N 1 N2 1 E3 I2 Daphne mezereum , Dianthus arenarius J 1 N2 1 I2 D. armeria J 1 A 0 D. barbatus - 2 Nl 1 12 del toides N 1 N2 1 I2 D. superbus J 1 Nl 2 I2 D. NZ 1 E1 I2 W Digitalis purpurea N 1 , Dracocephalum J 1 A 0 ruyschiana Dryas octopetala N 1 N2 1 12 Nl 6 E1, E2 E3 5 Erica cinerea N 1 , I2 °° E. tetralix N 1 N2 1 ° Eryngium mari timum J 1 0 0 m Erysimum cheiri - 2 N1 5 E1 E3 z Euonymus europaeus N 1 , 0 73 Fagus sylvatica N 1 N2 1 I2 m Frangula alnus N 1 2 E1 12 75 Fraxinus excelsior N 1 Nl , Fritillaria meleagris J 1 N2 1 I2 Galium N 1 A 0 I2 verum 5 E1 12 ° Genista tinctoria J 1 Nl ,

Art a b c f e

Gentiana purpurea J 1 A 0 Geranium sanguineum N 3 N2 1 I2 T Geum rivale N 1 A 0 Glaucium flavum J 1 o Hedera helix N 1 Nl 6 53,12 3 Hepatica nobilis N 1 N2 1 IZ Hieracium pilosella N 1 A 0 Hippocrepis emerus J 1 Nl 3 E1,E3,I2 Hippophae rhamnoides N 1 Nl 3 E1,I2 79 Ilex aquifolium N 1 N1 6 I2 m Iris pseudacorus N 1 A O Jasione montana N 1 A 0 Juniperus communis N 1 N1 6 m E1,E3,I2 Laburnum alpinum N 2 N2 1 I3 L. anagyroides 2 NZ 1 I3 - Lathyrus japonicus N 5 N2 1 I2 52 L. linifolius N A 0 m Lepidium ruderale N 1 A 0 Ligustrum vulgare J 1 Nl 5 151,12 4 Lonicera caerulea N 1 Nl 4 133,12 S L. periclymenum N 1 N1 4 I2 m L. xylosteum N 1 m 6 23,12 87 Lupinus polyphyllos 2 A 0 - Lysimachia nummularia N 1 A 0 L. vulgaris N 1 A 0 Lythrum salicaria N 1 NZ 1 I2 Malva moschata N 1 A 0 Menyanthes trifoliata N 1 A 0 m Myosotis scorpioides N 1 A 0 M. silvatica N 1 A 0 Nymphaea alba N 1 N1 5 39

b c e f Art a

0 ° ononis repens N 3 A

Ornithogalum nutans 2 NZ 1 E3 -

Osmunda regalis J 1 N1 3

J 1 A 0 Papaver argemone

dubium N 1 A 0 P.

laestadianum J 1 A 0 P.

radicatum J 1 A 0 P.

rhoeas N 1 A O P.

E1,I2 9 Phyllitis scolopendrium J 1 Nl 3

A 0 92 Picea abies N l

Pinus 2 N1 3 mugo -

3 12 93 P. sylvestris N 1 N1

1 E1,I2 m Polemonium caerulea N 1 N2

Polygonatum multiflorum N 1 A 0

1 Polygonum aviculare N 1 A 0

I2 §6 Populus tremula N 1 Nl 3

53,12 97 Potentilla fruticosa N 1 Nl s

51,12 E Primula elatior J 1 N1 3

51,11 99 veris N 1 Nl 3 P.

51,11 °° vulgaris J 1 Nl 5 P.

51,53,12 ° Prunus avium N 1 N1 5

51,53,12 m padus N 1 Nl 5 p.

51,53,12 m spinosa N 1 N1 5 P.

Pulsatilla patens J 1 N2 1 I2

pratensis N 1 N2 1 I2 P.

vernalis J 1 NZ 1 I2 P.

vulgaris N 1 NZ 1 12 P.

53,12 W petraea N 1 N2 1 Quercus

53,12 S robur N 1 N2 1 Q.

12 7°° Rhamnus catharticus N 1 N2 1

Rhododendron lapponicum N 1 A o

Ribes al inum 21,23 12 Rosa acicularis M 23,12 R. canina 33,12 R. dumalis 213,12 lauca 133,12 ma alis 12 im inellifolia 12 rubi inosa 12 ru osa E3 sherardii N 53,12 villosa J 133,12 Salicornia stricta N Salix ca rea N S. da noides N S. fra ilis N S. lanata N ntandra N ea triandra . re ns reticulata . vimjnalis . ambucus ni ra . racemosa arothamnus sco ius axifra a cot ledon iculata . Cilla verna ilene conica otites . lida o canadensis

a b c d e f Art

Sorbaria sorbifolia 2 N1 3 E3 - N1 3 E1,E3,I2 13° Sorbus aria N 1 Nl 3 E1,E3,I2 2 S. aucuparia N 1 1 E1,E3,I2 S. graeca 6 E1,E3,I2 m s. hybrida N 1 N1 Nl 3 E1,E3,I2 2 s. intermedia N 1 lancifolia J 4 Nl 5 E1,E3,I2 S. N1 e E1,E3,I2 7 s. meinichii J 1 E1,E3,I2 2 s. neglecta J 4 Nl 5 s E1,E3,I2 13° s. norvegica N 4 Nl E1,E3,I2 7 s. rupicola N 4 Nl 3 5 E1,E3,I2 m S. subarranensis J 4 Nl E1,E3,I2 I s. subpinnata J 4 Nl 5 E1,E3,I2 14° s. subsimilis J 1 N1 s I2 2" s. torminalis J 1 N2 1

Spiraea chamaedryfolia 2 Nl 2 E1,I2 salicifolia 2 N1 2 E1,I2 S. - 131,12 7 Stachys officinalis J 1 N2 1

Stipa pennata J 1 Nl 3 131,12 N1 6 E3 1 Syringa vulgaris N 2 131 s 133,12 W Taxus baccata N 1 Thalictrum J 1 N2 1 I2 aquilegifolium E1,E3,I2 5 Tilia cordata N 1 Nl 6 Nl s E1,E3,I2 6 T. platyphyllos J 1 Trollius N 1 NZ 1 131,12 europaeus Tulipa silvestris 2 N2 1 E1,I2 - Nl 6 E1,E3,I2 7 Ulmus glabra N 1 4 E1,E3,I2 m u. laevis 1 N1 4 E1,E3,I2 7 U. minor 1 N1 Veronica spicata N 1 N2 1 I2

Viburnum lantana E3 V. o lus E1 133,12 15° Vinca minor E3 7" Viola odora ta 2

Industri- och medicinalväxter

b e f Art a c

I2 2 Acorus calamus - 2 N2 1 1 I2 2 Agrimonia eupatoria N 3 N2 A. procera J 1 NZ l I2 1 I3 2 Agrostemma githago J 3 N2 Anchusa officinalis N 1 0 0 25° Anthemis cotula J 3 I2 7 Anthericum ramosum J 1 N2 1 O 2 Arctium lappa N 3 0 2 A. minus N 3 1 E1,I1 ° Arnica montana J 1 N2

vulgaris conv. vulgaris var.altissima Beta vulgaris ssp. J 1 N2 1 E1,I1 maritima / strandbeta

0 1 Bidens tripartita N 3

0 7 Bryonia dioica - 5 A Centaurea scabiosa N 1 N2 1 I2

1 E1,I1 2 Centaurium erythraeae J 3 N2

0 7 Chelidonium majus N 3 A

N2 1 I3 7 Chenopodium vulvaria J 4

N2 1 12 i Cicuta virosa N 4

A 0 2 Cochlearia N 1 officinalis

1 I2 2 Conium maculatum J 3 N2

" Coronopus squamatus A 0

1 I2 1" Cynoglossum 3 N2 officinale

Art a b c e f

Dactylorhiza maculata N 3 A 0 1 D. majalis J 3 A 0 2" Datura stramonium J 3 N2 1 E1,I2 7 Descurainia sophia N 3 N2 1 I2 2 Drosera rotundifolia N 3 A 0 2" Dryopteris filix-mas N 3 A 0 " Ecbium vulgare N 3 N2 1 I2 7 Epilobium N 3 N2 1 121,12 "° angustifolium Equisetum arvense N 3 O u Eryngium campestre 0 2

- Eupatorium cannabinum N 3 N2 1 I2 7 Euphrasia rostkoviana J 1 0 2 Filipendula ulmaria N 0 7 F. vulgaris N 0 7 Fumaria officinalis N A 0 7" Galium odoratum 1 N2 1 I2 2" Geum urbanum N 1 N2 1 I2 7 Glechoma hederacea N 1 A 0 7 Helichrysum arenarium J 3 N2 1 I2 2 Herniaria glabra N A 0 Z Humulus lupulus N 3 N2 1 151,124: 7 Hyoscyamus niger N 3 NZ 1 131,12 79° Hyssopus officinalis J 1 N2 1 E1,I2 2 Isatis tinctoria N 4 N2 1 I2 2 Juncus conglomeratus N A 0 7 J. effusus N 3 0 1 J. maritimus N A 0 2 Ledum palustre N 4 N2 1 I2 3 Leonurus cardiaca J A 0 Lithospermum N 0 3 officinale

b c e f Art a

E1,IZ 3 Malva alcea J 1 NZ 1 1 21,12 W M. sylvestris N 1 142 1 IZ 3°5 Marrubium vulgare J 3 NZ 1 131,13 °°° Matricaria recutita 1 NZ 1 21,12 7 Mentha aquatica N 1 NZ 1 21,12 3°° M. arvensis N 3 NZ 1 E3 9 M. x gentilis J 1 NZ 1 121,12 3 M. longifolia J 3 NZ 3" M. spicata - 0 3 Ononis arvensis J 1 A 0 3 O. spinosa 1 A E1,IZ 3" Origanum vulgare N 1 NZ 1 0 3 Peucedanum ostruthium - 1 A 3 Phragmites australis N 1 A 0 3 Pimpinella saxifraga N 3 A 0 3 Plantago coronopus N 3 A O 3 p. lanceolata N 3 A 0 37° P. major N 3 A 0 Polygonatum N 1 NZ 1 IZ officinale A 0 37 Polygonum hydropiper N 3 A 0 m Polypodium vulgare N 1 A 0 3 Potentilla erecta N 1 NZ 1 IZ 37 Reseda luteola N 1 3 Salsola kali N 1 A 0 4 NZ 1 IZ 31° Sanguisorba J officinalis NZ 1 IZ m Sanicula europaea N 1 IZ m Saponaria officinalis N 1 NZ 1 3 Schoenoplectus 3 A 0 lacustris scopolia carniolica - A 0

Art a b c e f

Sedum acre N 1 Nz 1 12 33° Seseli libanotis N 3 NZ 1 12 3 Silaum silaus J 3 A 0 z Silene vulgaris N 3 A O m Sisymbrium officinale N 1 A 0 3 Solidago virgaurea N 1 NZ 1 I2 Tanacetum vulgare N 3 NZ 1 I2 3 Teucrium scordium N 1 NZ 1 I2 33° Thymus serpyllum N 1 NZ 1 151,12 7 Th. vulgaris 1 A 0 E1 3 Tussilago farfara N 1 A 0 3 Urtica dioica N 3 A 0 ° Valeriana officinalis N 3 N2 1 I2 3 v. sambucifolia N 3 N2 1 I2 3" Verbascum densiflorum J 3 NZ 1 I2 3 v. thapsus N 1 N2 1 12 3 Veronica officinalis N 1 A O 3 Vincetoxicum N 1 N2 1 E1 12 3 hirundinaria , Viola tricolor N 3 NZ 1 I2 7 Viscum album J 3 N2 1 I2 3" Zostera marina N 3 A 0 3

Notater: 1. Konventionens definition lyder: "Genetiska resurser": genetiskt material av faktiskt eller potentiellt värde. Faktiskt värde tillmätes alla arter för närvarande i bruk, dvs eller används; tecken på odling eller användning odlas som räknas att arten försäljes öppet, dvs annonseras i katalog eller jämförbart. Potentiellt Värde tillmätes alla arter som har varit i bruk odlats eller använts eller som av annat skäl kan beräknas ha värde för framtida odling eller användning.

I sitt förslag till ny Undertaking on genetic resources definierar FAO geneti resources på följande sätt:

Article Definitions and Scope 2 - 2.1 In this Undertaking: "plant genetic resources" means the reproductive or a vegetative propagating material of the following categories of plants: i. cultivated varieties cultivars in current use and newly developed varieties;

ii. obsolete cultivars; iii. primitive cultivars landraces; iv. wild and weed species, near relatives of cultivated varieties; special genetic stocks including elite and current V. breeders lines and mutants;

Insamling har skett i Norge; svårt ogräs; vild släkting 2. till Avena sativa.

3. Viktigt sädesslag.

4. Viktigt sädesslag. Förr använd sädesslag på Island; i dag använd som 5. som dynbindare; dessutom vild släkting inom Triticeae.

6. Viktigt sädesslag Artificiellt framställt sädesslag; odlad; förädlad; sorter 7. finnes

8. Viktigt sädesslag 9. Begränsad odling; använd i förädlingsprogram. Är detta inte enbart en form av A. sativa 10. Begränsad odling, särskilt i Wales. Nu troligen utgången i Sverige. 11. Använd 12. Förr använd, som foder, se foderväxter 13. Sedan gammalt förvildad. Om sorter finnes på marknaden, torde den behövas bevaras såväl frö genom som i klonarkiv, 14. Förädlingsrbete igångsatt. Föreslagen för AG Landskapsoch prydnadsväxter av Björn Aldén januari 1995. 15. Använd både som frukt och träslag. Föreslagen för AG Landskaps- och prydnadsväxter Björn Aldén januari av 1995. 16. Föreslagen för AG Landskaps- och prydnadsväxter av Björn Aldén januari 1995. 17. Helt osäker på den taxonomiska hemhörigheten av denna. 18. Förädlingsmaterial finns framtaget.

19. odlad; sorter finnes; även landskapsplanta 20. odlad; frukt, häck, prydnad, även landskapsplantor. se 21. Odlad 22. Senare tillkomna, i huvudsak svensk genom utredning om agrobiodiversitet 23. odlad, Ryssland 24. odlad, okänd vild 25. Försöksodlad 26. Odlad; sorter finns 27. Förekommer även som prydnadsväxt aureus. 28. odlad Europa + USA 29. senare tillkomna, i huvudsak svensk utredning genom om agrobiodiversitet 30. odlad, USA + Ryssland

i huvudsak genom svensk utredning om 31. Senare tillkomna, agrobiodiversitet i huvudsak svensk utredning om 32. Senare tillkomna, genom agrobiodiversitet 33. Förr odlad, nu sällan 34. Odlad, Europa + USA 35. Förr odlad 36. Förädlad i Italien i huvudsak svensk utredning om 37. senare tillkomna, genom agrobiodiversitet 38. odlad, Österrike Odlad, syd-Frankrike, Österrike 39. 40. odlad, Australien odlad, USA; hotat åkerogräs här. 41. Använd; té-växt i Ryssland 42. odlad, syd- och Nord Amerika 43. 44. odlad Polen, gräsmattegräs 45. Förr använd, som foder odlad, Österrike, Chile, Brasilien, m.fl. 46. Förr odlad Europa, Nord-Amerika 47. 48. odlad som prydnad Försöksodlad i Ryssland som foder 49. 50. odlad, Kina, Europa i huvudsak genom svensk utredning om 51. Senare tillkomna, troligen utgångna i sverige. aqrobiodiversitet. Nu i huvudsak svensk utredning om 52. Senare tillkomna, genom troligen utgången i sverige. agrobiodiversitet. Nu 53. Odlad, USA 54. Odlad USA; förädlad 55. Vild foderkomponent 56. I förädling

57. Planterad i Schweiz 58. Försöksodlad Ryssland 59. Senare tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning

om agrobiodiversitet 60. Senare tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning

om agrobiodiversitet 61. odlad, gräsmattegräs 62. odlad, USA 63. odlad, Nord-Amerika 64. odlad, Kina som svinfoder 65. odlad, sydostasien, foder, stärkelse 66. odlad, Europa m.fl. 67. odlad, Europa, Ryssland m.fl. 68. odlad Nord-Amerika 69. Använd, gröngödsling 70. odlad överallt 71. odlad Brasilien 72. odlad överallt 73. odlad intill nu i USA 74. Förr i foderblandningar 75. odlad; australiska sorter finns 76. Urvalsmaterial finns i USA och Kanada 77. odlad, t.ex.i Turkiet 78. odlad flerstädes 79. Förr odlad 80. Använd 81. Sällan odlad; korsningskomponent i förädling 82. Försöksodlad 83. odlad i Indien, använd i Europa

84. Förr odlad i Östeuropa 85. odlad; sorter finnes 86. Sallatsväxt och läkeört Tidigare odlad, idag mera sällan, Europa, Kina, Korea 87. 88. odlad, Portugal, Brasilien sällan; förädlingsarbete pågår i 89. Tidigare odlad, i dag Ryssland 90. Förr odlad tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning om 91. Senare agrobiodiversitet 92. odlad och använd 93. Vissa former odlade 94. Använd 95. odlad, Kina; sorter finnes 96. Förr odlad 97. Nu odlad i Indien, förr vidsträcktare 98. odlad, förr oftare 99. Förr odlad 100. odlad i Afrika och Australien 101. odlad Kina, Ostasien 102. Använd 103. odlad, Japan tillkomna, i huvudsak genom svensk utredning om 104. Senare agrobiodiversitet 105. odlad sallat i Italien; använd 106. odlad i Ryssland, Polen 107. Ibland odlad i Frankrike 108. Förr odlad i Iran, Irak m.fl.

109. Förr odlad 110. odlad, Mexico 111. Förr odlad; använd 112. odlad, Kina, Egypten 113. odlad, Nord-Amerika 114. Förr läke, nu brännvinskrydda 115. Använd, odlad 116. Odlad 117. odlad, Japan 118. Förr odlad 119. Odlad, Japan, aven i växthus 120. Förr odlad som grönsak; nu prydnad 121. Senare tillkomna, i huvudsak svensk utredning genom om agrobiodiversitet 122. odlad, Filippinerna 123. Senare tillkomna, i huvudsak svensk utredning genom om agrobiodiversitet 124. odlad, prydnad och sallat 125. Förr odlad 126. Förr odlad 127. odlad på Java; använd 128. odlad på Filippinerna; använd 129. Förr odlad; använd 130. Använd 131. Förr odlad och använd 132. Senare tillkomma, i huvudsak genom svensk utredning om agrobiodiversitet 133. Använd; föda. Nu utgången i Sverige; hur är det med Danmark 134. odlad, Kina och Japan

odlad, Japan; Europa använd 136. Olja-vild släkting raps 137. Förr odlad Ryssland, olja

Ogräs, förädlingsintressant gendonator 139. Använd, knölar till mat 140. Försöksodlad, olja 141. BA notat införes 142. Mest använd, även odlad. 143. Använd; odlad som prydnasväxt. 144. Även industri- 0 läkeväxt. 145. odlad i Ryssland medicinalväxt; här som prydnadsväxt.

som 146. BA kommentar införes 147. BA kommentar införes. 148. BA kommentar införes. 149. Planterad för dyn-bindning. 150. odlad som prydnadsväxt, förvildad b1.a. på Gotland.

151. BA kommentar införes. 152. odlad, grönsak, prydnad, läke. 153. odlad, bär + prydnad; mellanvärd för vetets svartrost; påbud att utrotas 154. BA kommentar införes. 155. BA kommentar införes. 156. BA kommentar införes. 157. För dyn-bindning. 158. BA kommentar införes. 159. odlad som erosionsskydd; prydnadsväxt. 160. BA kommentarer införes. 161. odlad, förr som medicinalväxt, nu som prydnadsväxt.

162. Förr odlad för olja; nu som prydnadsväxt. BA kommentarer införes. 163. odlad; sorter finnes; även frukt o bär. BA kommentar införas.

164. BA kommentar införes. 165. odlad; frukt, häck, prydnad, se även frukt bär. BA o kommentar införes. 5 166. BA kommentar införes. ä 167. odlad, förr som läke och nu mest prydnad. 168. BA kommentar införes. 169. BA kommentar införes.

r

170. Använd; i dag odlad som prydnadsväxt. 171. odlad som prydnadsväxt. 172. odlad Öst-europa, gummi, väst för dyn-bindning; prydnadsväxt. BA kommentar införes. 173. Skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformer för NGB BA kommentar införes. 174. BA kommentar införes. 175. Förr odlad, lövfoder; skogsformer för skogsgenbank, prydnadsformer för NGB BA kommentar införes. 176. Förr odlad, färg, nu prydnadsväxt. 177. odlad, färg. 178. BA kommentar införes. 179. BA kommentar införes. ä 180. Viktig för pyntegrönproduksjon.BA kommentar införes. j 181. odlad, prydnad. BA kommentar införes. 182. För dynbindninq. 183. Förr odlad och använd. 184. odlad, häck. BA kommentar införes. 185. BA kommentar införes. 186. BA kommentar införes.

187. BA kommentar införes. 188. Förr använd. 189. Bevarandeintresset gäller kanske framför allt den röda varianten i Fagertjärn. 190. Använd dyn-bindning. 191. Förr odlad, nu prydnad. 192. Skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformerna för NGB 193. skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformerna för NGB 194. odlad, mest som prydnadsväxt. 195. Odlad, gräsmatta. 196. BA kommentar införes. 197. BA kommentar införes. 198. Något odlad, nu prydnad. 199. Något odlad, numera som prydnad. 200. Förr odlad som sallat, nu prydnad. 201. BA kommentar införes. 202. odlad mest Kina även annorstädes som fruktträd; men prydnad. 203. BA kommentar införes. 204. BA kommentar införes. 205. Skogsformerna för skogsgenbanken, prydnadsformerna för NGB BA kommentar införes. 206. Odlad, häck. 207. odlad, häckväxt. BA kommentar införes. 208. BA kommentar införes. 209. BA kommentar införes. 210. BA kommentar införes. 211. BA kommentar införes. 212. BA kommentar införes.

213. BA kommentar införes. 214. BA kommentar införes. 215. Odlad, erosionsskydd. 216. BA kommentar införes. 217. BA kommentar införes. 218. odlad, erosion, flätning, garvning. 219. BA kommentar införes. 220. BA kommentar införes. 221. odlad, flätning, erosion, prydnad. 222. BA kommentar införes. 223. BA kommentar införes. 224. BA kommentar införes.

odlad, flätning, trä cellstoff etc.

-

BA kommentar införes. 227. BA kommentar införes. 228. Planterad, dyn-bindning m.m. 229. Förr odlad. 230. För förädling. BA kommentar införes. 231. Planterad, använd. BA kommentar införes. 232. Planterad, grundstam. BA kommentar införes. 233. Planterad, använd. BA kommentar införes. 234. BA kommentar införes. 235. BA kommentar införes. 236. BA kommentar införes. 237. BA kommentar införes. 238. BA kommentar införes. 239. BA kommentar införes. 240. BA kommentar införes.

241. BA kommentar införes. 242. odlad, även prydnad. odlad för olja; prydnadsväxt. 243. 244. BA kommentar införes. 245. BA kommentar införes. 246. BA kommentar införes. BA kommentar införes. 248. BA kommentar införes. 249. BA kommentar införes. 250. BA kommentar införes. vincamin-alkaloid; prydnad. 251. Odlad, odlad, eterisk olja; även prydnad. 252. Odlad, läkeväxt. Mest använd, även odlad. 254. Förr odlad, alkohol; nu hotat ogräs. 255. 256. odlad, Mexico. 257. Förr odlad. Odlad Europa, Kina m.fl. 258. 259. odlad Europa, USA. 260. Ibland odlad. 261. odlad Kaukasus, biväxt. 262. Sockerbeta; bör tas av AG6. odlad, Mexico och Sri Lanka. 263. 264. Förr odlad. 265. Använd, ibland odlad. 266. Använd; försöksodlad. 267. Förr odlad. 268. Förr använd.

269. Använd; förr odlad. 270. Använd; försöksodlad. 271. Förr använd och ibland odlad. 272. odlad i liten omfattning, Ryssland. 273. odlad i Nepal. 274. Odlad i Nepal. 275. odlad, Europa. 276. Använd, odlad i Afghanistan. 277. Använd och odlad Belgien. 278. Odlad. 279. Förr odlad; biväxt. 280. Använd som foder; té-växt i Ryssland; möjlig energi-

som gröda 281. odlad Japan, försöksodling Tyskland. 282. Förr odlad. 283. Använd; odlad Italien. 284. Använd, tidigare odlad. 285. Använd. 286. Förr odlad. 287. Förr använd. 288. Odlad. 289. Använd, förr odlad. 290. Förr odlad. 291. Försöksodlad i Ryssland. 292. Försöksodlad. 293. odlad, humle. 294. odlad Europa, Asien m.f1. 295. odlad, nu mest prydnad.

Förr odlad, färg indigo. 296. 297. Förr odlad, fiber för mattor. odlad Japan, Kina, fiber för mattor. 298. 299. Förr odlad, fiber för mattor. 300. Förr använd. biväxt USA; förr odlad Europa, läke, färg. 301. odlad 302. Förr odlad. 303. Numera prydnadsväxt. odlad läke, numera prydnadsväxt. 304. Förr som 305. odlad Europa, Mexico, USA. ställvis odlad Europa; förädlad i Sverige. 306. Använd, 307. Odlad. 308. odlad flerstädes. 309. odlad flerstädes. 310. odlad Indien och Afganistan. 311. odlad. 312. Använd. 313. Använd. 314. odlad flerstädes. 315. Förr odlad. taktäckning i Kina odlad, grönsak. 316. Använd, m.m.; 317. odlad, Indien. 318. odlad, mer förr. 319. odlad, Europa + Indien. odlad Europa och flerstädes. 320. odlad Japan, förr även annorstädes. 321. 322. Förr använd. 323. Förr använd.

324. Förr odlad, färg. 325. Förr odlad som läkeväxt. 326. odlad, i Europa sällan, i Asien mera. 327. Förr odlad. 328. Förr använd som tvättmedel, nu prydnadsväxt. 329. odlad Europa foder, uttorkning; Kina flätning. 330. Förr använd. 331. odlad Japan läke; prydnad. 332. Försöksodlad, eterisk olja. 333. Försöksodlad, saponiner m.m. 334. Förr använd. 335. odlad Europa och USA. 336. Förr odlad. 337. Använd 338. Använd; förädlad i sverige. 339. Förr använd. 340. Använd, försöksodlad, förädlad; fiber, grönsak. 341. odlad flerstädes; förädlad i Sverige. 342. odlad flerstädes. 343. odlad Europa. 344. Förr odlad. 345. Förr använd. 346. Förr odlad. 347. Använd, odlad Europa. 348. odlad Kina. 349. Använd, förpackning, föda frön.

BILAGA 5

Suggestions for: Education in biodiversity and genetic in Sweden.

resources

SVERIGESLANTBRUKSUNIVERSITET THESWEDISHUNIVERSITYOF Institutionenförväxtlörädling ÅGWCULTURÅLSCIENCES 25831Svalöv Department Telefon: otPlantBreeding 0418-672OO Research Telefax:0418-67081 8-268 Svalöv,31 Sweden Phone: 4641867200+ Fax: +46418-67081 , .a'z":.ox.u.

suggestions for:

Education in biodiversity and genetic resources in Sweden

ThebiodiversityConvention,nowratifiedby Sweden, requiresthateducationandinformationmust beimportantingredientsfor increasingpublicawarenessandtofind solutions for theproblemswith threat to the biodiversity and geneticerosion.Expertise built up at genebanksand other

institutions dealing with theseissues,but for conservationand sustainableutilization of plant

geneticresourcesPCR the educational hitherto part virtually non-existing. ln Sweden Competence PCRhasbeenbuilton up over some both universities, years at ministriesandother institutions.Thepersonsand institutions involved haverealizedthat absolutelyvital to build

up anupto-date teachingwith thegoaltoeducate studentswho will benextgenerationmanagers of PCR all levelsat in the society.At theSwedishUniversityof AgriculturalSciencesSUAS we

have startedto developcoursesin the field and intend we to build this up to entire of ways education.Sucheducationhasalsobeenrequestedby severalinternationalorganizationsinvolved

in developingcountriese.g. institutes in the CC-systems well directly by as as contactsin developingcountries.

SUGGESTIONS FOREDUCATIONIN BlODlVERSlWAND PCRIN SWEDEN

The BSc-level

This level should primarily give a properbiologicalbackgroundand include mostof the basic disciplinesof biology, whichareprerequisitesfor the understandingof biodiversityand PCR,i.e. Systematic,ecologic,and physiologicalbotany and zoology;genetics,populationgeneticsand

molecularbiology;statisticsandbiometry; chemistry,especiallybiochemistry.Thispartdoesnot

differ significantlyfromordinaryeducation biologyin attheuniversities. T0 thisbasictopicssome specificcoursesonbiodiversity/PCRshouldaddedsee below. TheSwedish systemfor the BScdegreeincludessomepartsof individual projects at the end of theeducation10-20 credential pointsaccording theSwedishto system.Theycanbedoneeither literature as reviewprojectsor as minor researchprojects.Thispartshouldbedevoted workto PCR.lhe topic chosen on according tothebackgroundandinterestof theparticularstudent

MSc-level

rather in theSwedisheducationalsystem and opensup averyinteresting Thisdegree new , biodiversity/PGR.TheMScexamincludes60credential possibilityfor particulareducationin of theBSc. includes and literatureexaminationsaswell asa points15 yearsontop courses Thisgives excellentopportunityto actuallytailoraspecificeducationfor each researchproject. an individual studentsuitinghis herneeds wishesThis particularlyvital for studentsfrom or or developingcountries,wherethechoiceof literatureandresearchworkcanfocusdirectlyon courses, theneeds thein particularcountry.

degree the licentiate,ratheruniquetoSweden. somewhatmoreelaboratethanthe A further MSc degreeandincludesalargerpartofindividualresearchwork.

beincludedin BSc,MScor licentiate educationaresubstantiatedasfollows Thecoursesto actuallygiven includedin thepresentacademicyearby Departmentof Plant courseswhichare or BreedingResearch,SUAS,Svalöv:

Preserøation PlantGeneticResourcesin collaborationwith theNordicGeneBank: A survey plants,their geneticsandbotany;basicsof plantbreeding,especiallywith of mostimportantcrop examplesfromdevelopingcountries;practicalaspectsof collectingandconservation. presentAt 6

credentialpointsbutwill beexpanded l0 points.to

Crops theworld in collaboration with the BotanicalGarden, Lund University: a very the cultivated plants of the world, including their domestication, elaborate course on and processingof plant products;their influenceon man during history.l0 relationships,use, credentialpoints.

Appliedbiologyin collaborationwith lnst.of Genetics,LundUniversity: anelaboratecourseon physiologyandplantbreeding.10credentialpoints. appliedgenetics,crop

whichwill bedeveloped thewholeeducationalsystem accepted: Othercourses

Statistics,biometryandcomputers,5 credentialpoints

Advancedplantbreeding:with specialemphasis useof geneticresources.5credentialpoints on

Theoreticalbackground biodiversity:10 credentialpoints

Seedphysiolagyandpreservation:5 credentialpoints

PhD level

Thedoctordegree includedin theeducationalsystemand shouldbelookeduponassuch.Today veryfew peoplein theworldaregraduatedbasedonreserachprojects preservation/utilization on of biodiversity and PCR.Therewill bean increasingdemandfor Specialistsin thesefields for

monitoring preservation/utilization thein future. This holdstruefor developingaswell for as developedcountries.

The southernuniversity region in Sweden mostsuitable for development of educationin Biodiversity/PGR.Hereareseveraldepartmentsof SUASsituated,which actively involved are in researchandteachingin thefield.HerearealsotheNordicCenebank,Lund Universitywith its

departmentsof basicsciences.Theplant breedingcompaniesSvalöf Weibull AB and Hilleshög AB haveexperiencein givingcoursesfor studentsfromdevelopingcountries.There also close a link to the RoyalVeterinaryand Agricultural Universityin Copenhagen, Denmark,which also hasresearchandeducationin this field.

Severalcountriesshouldbeoffered taketo partin educationonbiodiversity PGR.Theseinclude an e.g.Southernand central Africa, the WANA regionWest Asia North Africa, countriesof the formerSovietUnion,notleasttheBalticstates,andcountries Centralin andSouth America. We wish to have this educational acceptedby theSwedish programmes Universityof Agriailtural Sciences,but additionalfunding necessarytodevelopcoursesand fortheextracosts for participantsfromothercountries.Ouraim to createastimulating environmentwhere course SwedishNordic aswellasforeignstudents work together.An international can environmentat a coursegivesextrastimulationfor theparticipantsand for the teachersl.

Svalöv30.91994

RolandvonBothmer

Professor

BILAGA 6 Trädgårdsundersökningen 1993

i:

JOBDBBUKS

VE

1994-10-25 1 13 Utredningsavdelrtingen Samhällsekønømiska enheten Gunilla Carlsson

Io-iñi 1.1. m3

1 Inledning

Jordbruksverketinsamlar och sammanställerårligen uppgifter över jordbrukets-och trädgárdsnäringertsinkomsterav fáltmässig odling köksav växter. frukt. bär och snittblommor. För andraåret har dessutommotsvarandesammanställninggjorts för växthusodlingenavKöksväxter. snittblommor och Krukväxtersamt svamp. För 1993har utplanteringsväxter samtsticklingar och smáplantor tillkommit.

Statistikenrörandede totala odlingama avträdgårdsväxtergrundaspå;

o enkätertill ett 50-tal företag odlarföreningar, konservföretag,trädgárdshallaroch grossister somköper trädgárdsväxter kvantitetseller arealkontraktsamt genomauktioner eller direktinköp från odlarna

- trädgárdsrälcningen1994 avseende 1993års arealeroch skördar för atträknaupp odlingen till totalnivä för riket.

För att fram den totala odlingen för riket användsträdgárdsrältningens totalarealereller när detgäller blommor totalprodulction.För att beräkna skördenanvändsuppgifter om avkastningenfrån dels trädgårdsräkrtingen, dels enkätföretagen.Enkätföretagensarealdras från totalarealensomden framkommer från trädgárdsräkningen.Dennaarealutgör basenför beräkningenavproduktionen för företag som ingår bland enkättöretagen.

Sammaförhållandegäller vid beräkningenavvärdet av odlingen, d.v.s. enkätiöretagenskontrakteradeodling samtinköp multipliceras med de priser somframkommer i enkäten. Resten skördenvärdeberäknas av genomatt användade mestrepresentativaföretagensgenomsnittspriser och applicerapå den resteradeskörden.

a

JBHIIBRUKS

VERKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 2 13

2 Enkätforetagens kontrakterade odlingar

Uppgifterna för dendel av odlingen somsker kontrakt medde större grossistemainköparna framkommer genomen enkättill ett 50-tal företag. För denodling somskerpá friland den fältmässiga beräknasenkätensföretag svaraför mellanlO till 100procent varierande produkter, avden totala odlingen. Enkätensföretagför odlingen under glasberäknasvaradrygt 40 procentköksväxter under glas av totalaodlingen.

Med ledningavenkätensammanställsenkätföretagenskontrakteradearealer och totalskördarför deolika grödorna. Utifrån dessatotalskördaroch totalarealerberäknasför varje gröda en hektaravkastning. Via enkätenerhålls ocksådegenomsnittligapriser som betaladestill odlarna.Genomatt multipli-

dessapriser medskördenberäknasjordbrukets och trädgårdsnäringens cera intäkter från kontrakteradodling.

3 Enkätföretagens inköp

Viss del av enkätföretagenskvantiteter utgörs av inköp. Från de företag som inte tillämpar någrakontrakt utan enbart köper in erhålls uppgifter över inköptakvantiteter ochgenomsnittliga priser till odlare.

De arealersomkrävsför odling avdessakvantiteter beräknasgenomatt användade beräknadehektaravkastningarnafrån en. För odlingen av blommor och Krukväxterunder glasanvändsenbart de avkastningarsomframkommer

enkäten.Värdet avdeinköpta kvantiteterna räknasfram genomatt av multiplicera dessamed de genomsnittliga priserna.

4 Övriga, icke kontraktsbundna odlingar

4.1 Frilandsodlingen

Beräkningarna de icke kontraktsbundnaarealernaskermed ledning av

av SCBsTrâdgårdsrälming1994, somredovisar totalarealer för 1993. Enkättöretagensarealerdrasdå bort. Trädgårdsräkningensarealerfår anses

godapproximation dei flestafall. I de fall metodenger orimliga vara en värdenför 1993års odling har de arealer somerhållits via enkätensattsin.

lOl

lar

JUBDBRUKS

VEBKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 3 13

Uppgifter om odling avbruna bönor oc: märgärter ingår inte i trädgårdsräkningen. Arealer ochtotalskördar för dessagrödor framkommerenbart via enkätentill företagen.

Den odling somskerutanför kontrakt beräknasgenomatt arealernaenligt trädgârdsräkningenminskasmed företagensarealer för kontraktsodling. Produktionen dennadel avodlingen beräknasmedhjälp av trädgårdsräkningenshektaravkastningaroch värdetberäknasgenomatt användade mestrepresentativaföretagensgenomsnmspriser.

4.2 Odlingen under glas

Beräkningenavodlingenunder glas totalt för riket bygger SCBs Trädgårdsräkrting 1994somredovisararealernaoch kvantiteter för bådeköksväxter och blommor under glas.

Genomatt användadelsdeavkastnjngsuppgiftersomframkom avenkätenoch dels trädgárdsrälcningensavkastningarräknastotalskördar för riket fram för köksväxter. För snittblommoroch Krukväxter användsde avkastningssiffror somberäknasvia trädgårdsräkrtingen.När det gäller svamp.sominte ingår i trädgärdsräktüngen.användsde uppgifter som framkommer av enkäten.

Frånträdgárdsräkningenstotalarealeroch totalkvantiteter dras enkätföretagens kontraktsodlingar och inköp. För att beräknavärdet den övriga kvantiteten användsnågraav Skånesstörrefrukt- och trädgárdsföretagsgenomsnittspriser. Genomatt läggasammanvärdet för enkätföretagensodling och övriga kvantiteters odling erhålls det totala värdetav odlingen under glas.

l2 "

JOBUBRUKS

VEBKET

1994-10-25 4 13 Utredningsavdelningen

4.2 Plantskoleväxter

sker både friland. i Container plantskolevaxzsr Arealen för produktion av öxervägandeoch uppgår för 1993till i växthus.Odlingen friland är samt drygt 7 totalproduktionen. l containerodlas procent av drygt 92 procent av halv procentodlas i växthus. totalproduktionenoch knappten

framkommer genomden och produktion av plantskoleväxrer Areal skervid SJV se tabell3. växtinspektionsom

nar beräknatsav Lars Rudin plantskoleväxter Värdet av odlingen av LST, Malmö. Setabell4. Lantbruksenheten,

Sammanfattning resultat 5 -

Totalresultat frilandsodlingen 5.1 -

sammanställtsför erhålla totala kvantitedeolika materialen att I tabell l har odling sker friland. och totalt värdeför den som ter

la

JUHDBBUKS

VEBKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 5 13

Tabell l Fältodlade köksväxter, frukt. bär och snittblommor av 1993

års skörd

Areal.ha Kvamitet,ton Värdevolym.

Mkr Köksväxter

1 Jordänskockor.viu gurkor.brylbönor.skärbönor.vaxbönor.bondbönor.

rabarber.sparris,rädisor.gräslökochpumpa.

Öl

.IOBIIBRIIKS

VERKET

1994-10-25 6 13 Utredningsavdelningen

Fältodlade köksväxter, frukt, bär och snittblommor av 1993 Tabell l

årsskörd fortsättning

Areal.ha Kvantitet.ton Virdevolym,

Mkr

Frukt Äpple 1822 18024 37,1

248 2 581 7,5 Päron

141 S91 2.9 Plommon

123 63 1.2 Körsbär

frukt 2334 21259 4a,7 5:a

Bär

Svarta

1 Jordgubbsskördenärangivenitusenliter.

Ca60 vinbärsskördcnblevsåldunder1993.Värdetärberäknat B10tonav 2 procentav

skörden. 3 Sninblornmorärangiveti 1000st.

Uppgifter areal, kvantitet och värdevolym för tältodlade Tabell 2 om

kölsväacterför åren 1989 1993

-

Arnl. ha Kuntitet. ton Virdevolym,

Mkr

.

16726 221607 497.5 1993

15760 211308 464.5 1992

16038 207069 424.3 1991

18995 265692 578.5 1990

19128 BS 817 496.2 1989

i; 105

JDRIIBBUKS

VERKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 7 13

Arealen köksväxter fält uppgick 1993till 16 726 ha. Jämförtmed motsvarandeundersökning l992 ökadearealenköksväxter medca procent.6 Ökningen kanframförallt hänförastill morötter, märgäner och matlök. Arealen för frukt uppgick till 2 334ha, vilket var en minskning medca2 procent jämfört med 1992.För bär minskadeocksåarealen obetydligt och uppgick 1993till 3 420 ha.

Köksväxter.arealha

1989 1990 1991 1992 1993

Kvantiteten köksväxter uppgick till 228 Mkg och ökade därmedca procent.3 Dennaökning kan ocksåhänförastill ökningarnaav arealernamorötter. märgärter och matlök. För frukt och bär uppgick totala kvantitetentill 43 850ton enminskningmedca 10procentfrån föregåendeår. Skördenav

snittblommor beräknadestill 14 685 tusenst.

Köksväxter.lrnntitetton

106 l;

JURIIBRIIKS

VEBKET

1994-10-25 8 13 Utredningsavdelningen

köksväxtodlingenuppgick till 498Mkr, vilket var enökning med Värdet av

med 1992.För frun. bär och snittblommor uppgick ca7 procentjämfört

Mkr. vilket innebar rmnskningmed ca 15procentjämfört värdettill 255 en med 1992.

Köksväxter.IirdeMkr

Källa: SJV, Växtinspektionen, Maria Gråberg

.. I . Ovanståendeberäkningär baseraddels uppgifter om salufärdigaväxter från Växtinspektionensstatistik för 1993, delspå uppskattademedelpriserför varje växtslag,omfattandesåväl barrotadesomcontainerodladeväxter.

Av det beräknadeproduktionsvärdetpå ca 150milj. kr utgör barrotade växter 44 % ochcontainerodlade56 %. Motsvarandevärden för 1990var 215 Mkr. och 60 % 40 %. Dettainnebären minskning avproduktionen 1993

resp. jämfört med 1990,motsvarande30 %.

Källa: Lars Rudin, Lantbruksenheten, LST, Malmö.

I:

°°

JORBBBUKS

VERKET

Utredningsavdelningen 1994-10-25 11 13

5.2 Totalresultat växthusodling

- I tabell5 har deolika materialensarnmmställts för att erhålla totala kvantiteter och totalt värde för denodling som sxerunder glas.

Tabell 5 Odling under glas av köksváxter. svamp, snittblommor, lök-

växter. krukväxter utplanteringsväxter samt sticklingar och smáplantor.

Areal.m2 Kvanlitct.ton Värdevolym.Mkr

Käkxräxter

Areal.m2 Antal1000st Värdevolym,Mkr Sniablømmør

ükblammor

l lsbcrgsnün.Squashochvil:gurkor.

l 10 |

JURDBRUKS

VEHKET

1994-10-25 12 13 Utredningsavdelningen

Odling under glas köksvaxter, svamp, snittblommor, lök- Tabell 5 av

krukväxter utplameringsväxter samt sticklingar och växter, småplantor fortsättning.

Areal.m2 Antal1000st Värdevolyln.Mkr

Krukväxter

lmpauensNya Guinea

5:akrukräxler Urplanteringxväxler

Övr.utplanreringsväxler

.. 183,5

urplanteringsvärter 64962 S:a ..

Sticklingarochsmáplanlar

5:a:ticklingarochsmâ-

.. plantor

488448 l 872,7 8:aodlingunderglas

glas Köksväxterberäknadestill 546 Mkr. Detta Värdet av odlingen under av

ökning jämfört med 1992.För lökblommor, sniublommor. var enkraftig

stjcklingar och småplamoruppgick vårlaukväxter. utplanteringsväxter samt

jämförelse blommor mellan 1992 och 1993 görs dettill 1 295Mkr. Någon av

sticklingar och smáplantørtillkommit inteqiersøm utplanteringsväxter :am:

under glas utgör snittblommor, lökblormnor. kmkväxför 1993. Av odlingen

utplanteringsväxxersamtsticklingar och småplantornästan70 procentav ter,

U JUBBBRUKS 1 1 1 VEBKET Utredningsavdelningen 1994-10-25 13 13

den totalavärdevolymen.Det totala värdetavodlingen under glas inklusive svampuppgick till l 873 Mkr. Vånhnsodünc.vard:Mkr ° ochunlplnntør Krukvincr Sniuhluunot Köksväxter

Arealenunder glasavKöksväxterberäknadestill l 991tusenm2. Detta innebar enökning medca17procent jämfört med 1992.Kvantiteten köksväxter uppgick till 41 Mkg en ökning medca 10procentjämfört medföregående âr. Kvantitetenblommor uppgick till ca446 000 tusenst. Setabell 5.

Vinhusodüng.kvantitetIonrapl 000u Slkküngumiphnxorod: Krukvinu Snubben:- Köhvinz 0 då MIN 1% 1% f

BILAGA 7 Sektorskalkyl för jordbruket. Jordbruksverket.

JORDBRUKSVERKET Samhällsekonomiskaenheten Lars Augustsson MarianneJohansson

SEKTORSKALKYL FÖR JORDBRUKET

1 Allmänt Jordbruksverketredovisarlöpandeberäkningaravseendejordbrukssektomstotala intäkter och kostnader.De senasteberäkningarnagjordes i november 1994. Uppgifterna användsi nationalräkenskaperoch konjunkturbedömningarsamtför att visa produktionsutvecklingeni jordbrukssektom. EU-medlemskap 1995och 1996ger enbetydandeosäkerhetomutfallet dessaår.

I sektorskalkylenredovisasbland annatett s.k. driftsöverskott, vilket avser skillnaden mellanjordbrukssektornstotalaintäkter och kostnader. Till sektorn räknasi princip den egentligajordbniksproduktionen, d.v.s. intäkter från exempelvis skogsbruketingår inte. Driftsövcrskottet avserenbartjordbrukssektom och årdärför inget lämpligt mått för att belysajordbrukarhushállens inkomstutveckling. Den faktiska inkomstutvecklingenkan bedömasförst när sammanställningargjortsav taxeringsmaterialalternativt bolcföringsmaterial där samtliga inkomsterför hushålleningår.

Enligt principerna för beräkningarnabehandlasjordbruket somsjälvägt, d.v.s. arrendekosmaderredovisasinte. Kapitalkostmder för jordbruksmark âgd av jordägaresominte själva burkar marken, s.k. passivajordägare ingår dock i kalkylen. Värdetavjordbruksprodukter somomsäusinom sektornutan mellanhandredovisasvarken på intäkts- eller kosmadssidan.Handels- och förädlingsmarginalerför varor som lämnar sektornmen sedanutgör insatsvarori produktionen redovisasunderen speciell kostnadspost.Även intäkter och kostnaderför jordbruk medenareal under 2 ha ingår och dei fall statistiskt underlag saknashar schablonmässigatillägg gjorts härför. Iagerförändringar redovisasinteutom för djurkapital.

2 Beräkningar för 1992-1996 för 1992är i föreliggandeberäkningdefinitiva..Tidigare har SCBs deklarationsundersökningDU använtsför beräkning avkapitalkosmader m.m. men på grund avminskat statistiskt urval kanDUjntelängreanvändasdirekt för sektorn sin helhet. De företagsuppgiftersonrñnnsi DUgällnndeÅn1992 hari använtsför beräkningavdessakostnader.medutgängspunktñän DU för år 1990. Driftsöverskottetzuppgärenligt kalkylen till.2,6 mdäiföttl992.

Under 1993blev ökningen i fasta priser 18 Gi-förvegetabilier.i jämförelse med 1992 tabell 5. Spannmålsprisemasjönk jämfört med 1992;..Voly en för animalieproduktionenbleven ökning med41%i fastapriser jämföttmed 1992: Handelsgödsel-çoeh-rântekosmademasjönlejämfönmedzlwzmedan.

underhållskosmadernaökadeunder årettabell 4. Driftsöverskottet för 1993 blev

3,0 mdkr.

1994beräknasvegetabilieintäkternaha minskat med 11 % i fastapriser För är

med 1993tabell 5. I löpandepriser blev minskningen 6 %. På jämfört animaliesidanökadeproduktioneni fastapriserav mejerimjölk och slaktdjur med

respektive3 %jämfört med 1993.Producentprisernasjönknågotunder året 2 %

följd anpassning prisernaför storboskaptill EU:s nivå. bl.a. somen aven av

alternativ för beräkning direktutbetalrtingarnaredovisasför åren1994 och Två av

första alternativethardirektutbetalningarnaperiodiseratsmedande i 1995.I det detandraalternativethar kontantredovisats.Periodiseringär denmetodsom tidigare har använtsochdärför gerjämförbarhetbakåt i tidenmedankontantredovisning denna beräkningsprinciptillämpasinom EU gerjämförbarhet framåt. Driftsöverskottet blev för 1994enligt det förstaalternativet 2,9 mdkr och enligt det andraalternativet2,2 mdkr. Den storadifferensenförklaras främst av

omställningsstödeti detförstaalternativetperiodiseratsöver hela att omställningsperioden.Vidare har kobidragetsomutbetaladesi december1993

påverkatresultatetför 1994enligt alternativ

förutsättningar hittills ärkändaavseendeproduktion och direktutbetal- De som ningar för jordbrukssektomunderEU-medlemskap1995och 1996har legat till grundför beräkningarna.Basarealen1,8 milj. ha har fördelats spannmål,

och baljväxter samtträda. Normskördarför spannmålhar antagits. oljeväxter

sockerrespektivemjölk har antagitsmotsvaradensvenska Produktionen av

Priser vegetabilie-ochanimalieprodukterharuppskattatsoch för de kvoten.

produkter beräknaslägrepriser. Spannmålsintäkternaexklusive arealbidrag flesta ökar dock något 1995till följd avatt skördenivånantagitsbli högre än 1994 tabell 3. Totalt beräknasvegetabilieintäkternai löpandepriser under 1995öka

% jämfört med 1994. I fastapriserberäknasen ökning med8 % tabell 5. med 7 Mjölkproduktionen minskarenligt prognosenmed 2 % medanslaktdjursproduktionen ökar med 5 % i fastapriserjämfört med 1994.1 löpandepriser beräknasde totala animalieintäktemaminskamed 7 %. Delvis beror intäktsbortfallet på pristilläggettill norra Sverigeför 1995redovisasunderposten

att direktstöd.

En alternativ beräkning hargjorts för attmerrenodlat visa effekten av prisförändringarnamellan 1994och 1995.Dennaberäkningbygger på

normskördar och inlösenpriserför vegetabilier 1994.För animalier har hänsyn tagitstill kvoterna. Med oförändradevolymer-1995kanpriseffektenpå detta sätt

uppskattastill ca l mdkr.

kostnadssidanhartagitsi beaktandeförslaget höjdamiljöavgifter på På handelsgödseloch bekämpningsmedel.Underhällskosmademaökar enligt

avskrivningskosmadernamirtskartabell 4. beräkningarnamedanränte-och Driñsöverskottet tötl995 uppgårenligt alternativ l till 3,1 mdkr och enligt

alternativ 2 till 4,5 mdkr.

Il7

För 1996/97årsskörd har sammaantagandengjorts somför 1995/96 och animalieproduktionenberäknassjunka något 1996efter denutslaktning som förväntasunder 1995.Priserna animalierväntasbli i stort settoförändrade jämfört med 1995. Detsammagäller flertalet vegetabiliermeneftersom dessa priser avserskördeårfaller genomsnittsprisernanågotmellan kalenderåren1995 och 1996.Oljeväxtprisernaförväntasfortsättafalla ner till världsmarknadsprisnivån. Direktutbetalningarnahar för 1996enbart redovisatsenligt alternativ Driftsöverskottet för 1996uppgår enligt beräkningarnatill 3,7 mdkr.

För 1995och 1996harKonjunkturinstitutetsprognoseröver inflationsutvecklingenanväntsför beräkningavprisutvecklingen för flertalet kostnadsslag.Denantagnaprisölcningenuppgårtill 3,2 % respektive3,6 %. För 1992-1994harproduktionsmedelsprisindexför respektivekostnadsslaganvänts. Vid beräkningenavkostnadernahar hänsyntagits till en bedömd produktivitetsutveckling.

Osäkerhetenframför allt för prognosáren1995och 1996är stor och definitiva beräkningarkan senarekommaatt avvika betydligt. Det kan nämnasatt det beräknadedriftsöverskotteterfarenhetsmässigtför prognosåren oväsentligt avvikit frånsenaredefinitiva beräkningar.

3 Direktutbetalningarna Omställningsstödetför âkerarealhar i beräkningarnaperiodiserats,dels över kalenderáren,delsöver omställningsperioden.Dettasammanhängermedatt stödet utgår somett avslcrivningslänsomskrivs avvarje år. Bidraget för den arealsom användsför skogsplantering.våtmarkeroch energiskog411 miljkr har dragits ifrån det utbetaladeomställningsstödet1991/92eftersomdennaarealinte längre användssomjordbruksmark.

För 1991har i kalkylen upptagitsett beloppom270 milj. kr avseende omställningsstödsomintäkt för jordbruket. Motsvarandebelopp har för 1992 beräknatstill 553 milj.1cr. För 1993har ett beloppuppgåendetill 561 mjljlcr redovisatssomintäktsamtför 1994562 mi1j.lcr. Nettoutbetalningenefter avdrag för återbetalningar 1991/92 uppgick till 3,1 mdkr och för 1992/93till 100 milj. kr. För 1993/94har netto9 rniljkr återbctalats.Ornställningsstödethar sattstill 0 kr 1995och 1996på grund avantagandetom att allajordbrukare somingår i omstâllningsprogrammetåterbetalarmedelsom har redovisatsi kalkylen den 1 januari 1995. Närmare beskrivning finns vid tabell om direkrutbetalningar.

E11inkomsstödhar vidareutbetalatsför denarealsominte ärunderomställning. Detta stöduppgick till ca 1.4 mdkr 1991/92och till drygt 1 mdkr 1992/93. Under 1993/94utbetaladesett arealstödom 848 miljkr och för 1994/95uppgårdet till ca 1,3 mdkr. Samtligautbetalningarhar kalkylen periodiseratsi över två år i alternativ Det periodiseradearealstödetuppgårtill 0,4 mdkr 1993, till 1,1 mdkr 1994ochtill 0.6 mdkr 1995. 1kalkyleningår ocksådjurbidragcn. Även dessahar pcriodisemtsi alternativ 1 genomatt utbetalningari slutetavett kalenderårhar fördelas över två år med halva beloppetpårespektiveår. För 1994har dock

de generelladjurbidrag somfinns kvar åsatts djurbidragentill norra Sverige samt

1993eftersomstödnivånär oförändrad. sammabelopp som

1995harhelaomställningsarealen370 000 ha Beträffandedirektutbetalningama och dessutomhar 108000 haantagitsi nyträda. antagits in i EUs program omställningsarealenhar antagitsbli uppodlad. Areal och 100000haav förutsättningar. För 1996 är antagandena trådesbidraghar beräknatsutifrån dessa

återgångtill 15 %trädeslcravförutsatts.Stödettill norra likartade menhär har en LFA/bergsjordbruksstöd, miljöstöd samtnationellt stödoch har Sverigeutgörs av Det s.k. LFA-stödet i södraSverigehar i beräkningarnaupptagitstill 1 mdkr.

Det är fortfarandeosäkerthur miljöstödet antagitsuppgåtill ca200 milj lcr. föreliggandeberäkningarhar stödettill vallodlingen kommer att tillämpas. I belopphar medräknatssomintäkt i uppskattatstill ca600 milj.kr. Detta i Sverige.Resterandedel jordbruket. Ca320milj.kr. av beloppet antasutgå nom

inte medtagitsi beräkningen.Det är osäkert miljöstödet 900 milj 10 har av detkan påverkajordbrukets inkomsterbl.a. eftersom vilket sättdetkommer att

medförakostnader/lägreavkasming.

Jämförelsemed tidigare beräkningar 4

daterad 941128 har vissaförändringarskett. Jämfört medföregåendeberäkning sammanlagtnärmare500milj.kr i miljöstöd och Den viktigasteförändringen är att i beräkningenför 1995och 1996. LFA-stöd i södraSverigeinkluderats

efterlikvider 1993och 1994.För oljeväxtema Mjölkpriserna har korrigeratsför nedåtrelativt kraftigt. Produktionenav fjäderfä har skörden1994korrigerats 1995räknar med en vissutslakming ökadekraftigare änväntat1994. För man nu

storboskapväntasöka mer än tidigare beräknat. och produktionenav fr.a.

Även högre än i denföregåendeberäkningen. kostnadernaär

sektorskalkylenför 1992-1996hänvisastill tabellbilagan. För redovisningav

TABELLBILAGA

TABELL 1.DRIFISÖVERSKOTIINOMJORDBRUKET1992-1996,MKR

1992 1993 1994 1995 1996

prel pre pmg prog

Intäkterförvegetabilic- 4716 5253 4931 5282 5006 produkter

Intäkterför animalic- 18850 19652 20352 18968 18618 produkter

Dircktutbetalningar A111 periodiserade 3640 3139 2797 4574

- All 2 konramredovisade- 2146 5954 5893

Övrigaintäkter 862 904 685 602 477

Summaintäkter Alt 1 periodiseradedir. urb. 28066 28947 28764 29425 29994

- Alt 2 kouLredovisadedir. utb. 28113 30806

-

Avgár: Kostnaderexkl. arbetskostnader ochkosmader

Driñsöverskonför jordbruket Alt 1- periodiscradedir. utb. 2653 2995 2883 3106 Alt 2 konLredovisadc- dir. utb. 2232 4487 3702

TABELL 2. SÄRREDOVISNINGAV HUVUDPOSTERNATILL JORPBRUKETSKALKYLMÃSSIGA KOSTNADEREXKL. ARBETSKOSINADEROCHKOSTNADERFOREGETKAPITAL AREN 1992-1996,MKR

1992 1993 1994 1995 1996

prel prel prog prog

Förnödenheter 8053 8260 8314 8720 8691 Tjänsterm.m. 3352 3514 3436 3668 3718 Kzpimlkosmadcr:

Avskrivning 5473 5489 5548 5501 5504

Underhåll 3643 3744 3923 4029 4154 er. netto 3317 3276 3048 2794 2554 Tnktorskau 40 40 40 40 40 SUMMAKOSTNADER 23878 24323 24310 24752 24662

1Inkl förändring diurkanital.av

DETALJREDOVISNINGAV JORBRUKETSINTÄKTERÅREN1992-1996,MKR TABELL 3.

1992 1993

prel

Höstvele Várvele Rás Szabrödsâdl Korn Havre Kokäner Szaövrigspannmål Matpoxatis Fabrikspotatis Sockerbelor 8:apotatisochsockerbelor Fodertill fritidshästar Exportavhö Szaövrigt Oljevåxxer Köksväxter Szavegetabiller Mejerimjölk K-mjölk.utanförmejeri K-mjölk.hemmatörbmkad 5:amjölk A88 slaktavfjäderfä 5:aäggochslaktavfjäderfä Storboskap Störrekalv Mindrekalv Häst Får Svin Eflerlikvider Szaslalndjur Ul1ochfårskinn Exportavlevandedjur 8:aövrigt 8:aanimaliskapmdukter 18538 Låginkomstsarmingz

| Exklbrñdsådtill foder. 1innefattarmedeltill avbymrverksamhetochsociamxsâhingsskydd 3Utbetaldaod:inslagnamedelharfördelaspåkalender-åren.Direlmnbetzlningarfördelarsigenligttabell nedan.

l2l

SvenskaStöd: 1992 1993 1994 1994 1995 1995 1996

Alt 1 Alt 2 Alt 1 Alt 2 Alt 2 Djurbidrag,norraSverige 306 359 352 352

- - . Arealbidrag.norraSverige 9 9 9 9

mjölkproduktion Totalt svenskastöd 3640 3139 2797 Z146 893 71

- EU-stöd:

svenskastöd

Alternativ innebär1 periodiseraddirektutbetalnmgarförjämförbarhetbakati tiden.Alternativ2 innebär kontautredovisadedirekmtbetalningarförjämförbarhetframåt.DennaprinciptillämpasinomEU. Arealstödetharberäknatsmedantagandeomenbuarealuppgåendetill 1.8milj. ha.Trådesersâtmingenhar beräknatsutgåtill ca380000ha1995.Hårharantagits helaomställningsarealenan 37000011agärin i EUzssystem samtatt108000hanyträdasochgårin i ttidesprogrammet.10000haavontställningsarealen bli uppodlad.antas

För 1991/92utbetalades1412rnilj.kri inkornststöd fördelatssom mellandebådaåren.Stödet 1992/93uppgicktill 1076mi1j.krvarav538miljkr törs till 1992.Arealstödet1993/94uppgicktill 848 milj. lcrochtill ungefär 300milj.l kr 1994/95.Dessabeloppharocksåfördelatsmedhälftenvar till respektivekalenderår.

Omstállningsstödetuppgicktill 3 114ntilikr för1991/92.Detutbetaladeomstâllningssto-tetunderdettaår fördenarealsomanvändsförskogsplanicring,váunarkcroch enerriskoguppgårtill 411milj. kr Eftersomdettabeloppinteanvändsinomjordbrukssektornhardetdragits fråndettotalastödbeloppet.Deresterande2 703mi1j.krhar

av sedanskrivits överenS-årspcriodmedbörjanandrahalvåret1991.Ytterligare

av 100milj.krbetaladesut1992/93.1993/94återbetalades9milj. kr. Debeloppenskrivs ocksåavtill juli1 1996.Periodiseringenserdåutenligtföljande:

1991 1992 1993 1994

l beräkningarnaliggerettantagandeomattsamtligajordbrukaresomingåri omställnings programmetgarin i EU:sprogramden1januaridå1,5åravomstâllningstidenåterstår. Dekommerdåattfåbetalatillbakadendelavutbetaltbeloppsomintekanansesvara förbrukad.Dettabelopp848milj.krmotsvarardeperiodiseradutbetalningarsomskulleha redovisatsför 1995och1996enligtföljande.

1995 1996

Omstâllningsstödetredovisasdärförsom0 krnettounder1995och1996.

TABELL 4.DETALJREDOVISNINGAVJORBRUKETSKOSTNADERÅREN1992-1996.MKR

1992 1993 1994 1995 1996

prel prel prog prog Förnödenheter:

Tjänster:

marginaler

tjänster Avskrivningar:

Underhåll:

underhåll Rämekosmader 3948 3636 3389 3175 3030 Rânteintâkter -631 -361 -341 -381 -476 Nettoräntekosmader 3317 3276 3048 2794 2554 Su:kapitnlltoanader 12433 12509 12519 12323 12212 Traktorskzn 40 40 40 40 40 Dejt arbete 1535 1629 1571 1568 1630 TOTALSUMMA 23878 24323 24310 24752 24662 exkl. lejt arbete

PRODUKTIONSVOLYM1992-1996.11991ÅRSPRISER.MKR TABELL 5.JORDBRUIGUTS

1992 1993 1994 1995 1996

prel prel prog pmg

ochtjänster Återstår: . 13070 12998 13398 13265

jordbruketsbidrag 11966 till bnmonationalprodukten

Index1992 100

1993 1994 1995 1996

Avgár:förnödenheteroch 105 105 107 105 tjänster Återstår:jordbruketsbidrag 109 109 112 111 till bruuonazionalpmdukten

l Beräkningarnainkluderarinteskördeskadeersâtming,eftcrlikviderfrånlamm.föreningarsamt låginkomstsatsningarföravbyutrvcrksamhetochsocialförs.skyddsamtintehellerdirekrulbetalningar. 2Exklbrödsådtill foder. 3Avserhuvudsakligenkomochhavresomlämnarjordbrukssektorn. 4Förvegetabilierharskördeárensintäkterfördelaspåkalenderårmedledningavschablontalför leveranserna:fördelning. 5Inkl exportavdjur, ul.lochfårskinn. 6Inklförändringaridjurkapitalet.

TABELL6. JORBRUKETSPRODUKTIONSVOLYM1992-1996,11991ÅRSPRISER.MIG

1992 1993 1994 1995 1996

prel prel prog prog

sockerbaor

slak avfjidufa

produkter Förändringi djurkapital +233 +54 +33 0 0 Summaanimalier 18715 19524 20055 20258 19935 TOTALT 23549 25251 25131 25755 25445

FÖRFÖRNÖDENBEITROCHTJÄNSTERFRÅN TABELL 7.JORBRUICETSKOSTNADER 1992-1996,11991ÅRSPRISER,MKR ANDRASEKTORER

1992 1993 1994 1995 1996

Prel Pm pm: pro:

Förnödenhelcr: 1028 1038 1036 1071 1029 Driv-ochSmörjmedel 1893 2214 2214 2250 2193 Handelsgödscl 3912 4088 4215 4229 4199 Köpfodermedel 766 781 780 788 773 Diversefömödcnhclcr 783 794 788 788 788 Elektricilel

8382 8915 9033 9125 8982 Summaförnödenheter

Tjänster: 181 174 151 149 150 Frakter 32 151 36 107 101 Torkningskosmadcrlör

bröd-ochfodersâd 128 131 130 130 l30 Kontrollkosmadcr 228 226 226 226 Scminkoslnader 222 226 226 226 226 226 Maskinlegor 540 S12 489 504 486 Handels-och .

törädlingsmarginaler 534 534 536 546 534 Personbil 695 698 71a 713 Övrigatjänster 691 231 206 204 221 221 Försäkringar 418 410 404 404 404 Avbylarljânster 3201 3266 3101 3232 3198 Summatjänster 11583 12181 12134 12357 12179 Summalörnödenheteroch .

tjänster

127 1995-06-29 BILAGA B

ADRESSER

Ahlên, Ingmar, Professor, Inst. för viltekologi, SLU Björk, Lars, Fi1.dr., Inst. för hortikulturell växtförädling,

SLU tel. 044-75536, E-mail: Lars.Björk@hvf.slu.se. Björklund, Mats, Docent, Zoologiska Institutionen, Uppsala

Universitet tel. 018-182662, E-mail: Mats.Björklund@zoologi.uu.se

Borås Musêum, Ramnaparken, 502 65 Borås. Bothmer, Roland von, Professor, Inst. för växtförädling, SLU,

Svalöv tel. 0418-67072, E-mail:

Roland.von.Bothmer@vf.slu.se. Bröderna Nelsons, se Frö med posten och wärends Bär- och

Trädgårdsprodukter Fröfirma. Bungemusêet, 620 35 Fårösund. Chalmers Tekniska Högskola, 412 96 Göteborg, 031-7721000:

Sektionen för miljövetenskap, Fysikgården 1. Ebenhard, Torbjörn, 1:e intendent, Naturhistoriska Riksmuseet

tel. 08-6664209. Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg; tel. 031-63 00 00,

fax 031-15 65 77. Folke, Carl, Fil.dr., Beijerinstitutet för Ekonomisk Ekologi,

Kungl. Vetenskaps Akademien E-mail: Carl@Beijer.kva.se Fritidsodlingens Riksorganisation FOR,

c/0 Koloniträdgårdsförbundet, Ringvägen 123, 116 61 Stockholm; tel 08-743 00 90, fax 08-640 38 98.

Frö med posten, Box 360 42, 400 13 Göteborg; tel. 031-844201

Fröfirma; postorderförsäljning av Hammenhögs, Weibulls

och Bröderna Nelsons fröer. Gamla Linköping, Kryddbodtorget, 582 46 Linköping. Gröna Fingrar, Lavettgatan 7, 426 76 Västra Frölunda;

tel 031-29 28 28 Fröfirma. Gustavsson, Anne-Marie Dock, Agr.dr., Inst. för

växtodlingslära, SLU tel. 018-672311, E-mail: Anne- Marie.Dock.Gustavsson@vo.s1u.se.

Gustavsson, Lena, Docent, Skogforsk. tel. 018-188582, E-mail:

Lena.Gustavsson@eme.slu.se Göteborgs Universitet, Vasaparken, 411 24 Göteborg;

tel 031-7731000: Sektionen för Miljövetenskap, Kansliet för Naturvetenskap, 412 96 Göteborg; fax 031-773 48 39, Email: ulf.andersson@matnat.gu.se Fysiologisk botanik och Systematisk botanik, Carl

Skottsbergs Gata 22, 413 19 Göteborg, tel 031-773 25 00.

Tjärnö marinbiologiska laboratorium, 452 96 Strömstad;

fax 0526-686 07. Hammenhögs, se Svalöf Weibull AB. Hedberg, Inga, Docent, Inst. för systematisk botanik, Uppsala

Universitet tel. 018-182773 Helsingborgs Musêum, Fredriksdals friluftsmusêum, Box 1283,

251 12 Helsingborg. Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, 0920-91000, Inst. för ekologi

och miljö. Hörjelgården; tel 0417-27035. Impecta, 640 25 Julita, tel 0150-923 31, fax 0150-923 16

Fröfirma.

I3O

Kerstin, Docent, Tjärnö marinbiologiska Johanesson, laboratorium, Göteborgs Universitet tel. 0526-686 11, Email: K.Johanesson@tmb1.gu.se Julita Gård, 640 25 Julita. Läns Muséum, Jamtli, 831 27 Östersund. Jämtlands Jönköpings Läns Museum, Friluftsmuséet Stadsparken, Box 2133, 550 02 Jönköping. Kalmar Muséum, Box 104, 391 21 Kalmar. Korpikangas Siemen-Frö AB, Junkars, 02400 Kyrkslätt, Finland Fröfirma; företräder även Thompson Morgan internationella fröförsäljning. Kulturen, Box 1095, 221 04 Lund. Kulturförvaltningen, Djurgårdsmuséet, 631 86 Eskilstuna. Kungliga Vetenskaps Akademien: Beijerinstitutet för Ekonomisk Ekologi, Box 50005, 104 05 Stockholm; tel. 08-673 95 00, fax 08-15 24 64. Landsantikvarien, Södermanlands muséum, Box 11, 611 22 Nyköping. Leksands Kulturhus, Box 51, 793 01 Leksand. Lindbloms Frö, Box 86, 277 21 Kivik; tel 0414-708 80, fax 0414-700 09 Fröfirma. Linköpings universitet, 581 83 Linköping, 013-281000. Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund, 046-107000. Länsmuseet Murberget, Box 2007, 871 02 Härnösand. Länsmuseet Västernorrland, Box 2043, 871 02 Härnösand. Museet i Halmstad, Hallandsgården, Tollsgatan, 30231 Halmstad. Naturhistoriska Riksmuseet, Box 50007, 104 05 Stockholm; fax 08-666 42 12. National Council for the Preservation of Plants and Gardens NCCPG, sekretariat på Wisley Gardens, England. Örjan, Docent, Botaniska Trädgården, Uppsala Nilsson, Universitet Nordiska Genbanken, Box 41, 230 53 Alnarp; tel 040-461790, fax 040-462188. Muséum, Box 266, 951 01 Luleå. Norrbottens Gunilla Ass. Professor, Botaniska Institutionen, Olsson, A., Universitetet i Trondheim. Växter, Box 11083, 100 61 Stockholm; tel 08-714 85 75, Rara fax 08-642 03 00 Fröfirma: försäljer även den kanadensiska fröfirman "Richters" fröer. Runåbergs Fröer, Känstorp 7368, 444 93 Spekeröd; tel/fax 0303-777 140 Fröfirma. SESAM, c/0 Peter Erlandsson, Snödroppsvägen 12, 146 50 Tullinge. Skaraborgs Länsmuséum, 532 00 Skara. skåne-Plantor, Staffanstorp; tel 046-25 73 88. Sveriges Lantbruksuniversitet. SLU, se Stiftelsen Skansen, Box 27807, 115 93 Stockholm. Skellefteå Nordanå, 931 33 Skellefteå. Stiftelsen Muséum, Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation, Fjälkestadsvägen 123-1, 291 94 Kristianstad; tel 044-755

00, fax 044-755 30. Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, 08-162000.

svalöf Weibull AB Fröfirma: Trädgårdsdivisionen, 276 50 Hammenhög, tel 0414-404 00, fax 0414-407 29, 0414-407 37. Jordbruk, 268 81 Svalöv, tel 0418-670 00, fax 0418-67100. Svenska Lövträd AB / Nordiska Gröntak AB, Mjöhult, 340 30 Vislanda, tel. 0472-303 16, 310 09, fax 0472-300 23, 310 09, mobiltel. 0472-300 23, 310 09 Fröfirma. Sveriges Lantbruksuniversitet, Lantbruksvetenskapliga SLU: Institutionen för ekologi och miljövård, Box 7072, 750 07 Uppsala; tel 018-671000, fax 018-67 34 30. Institutionen för hortikulturell växtförädling, Balsgård, Fjälkestadsvägen 123-1, 291 94 Kristianstad; tel 044-755 00, fax 044-755 30, E-mail, Internet balsgård@hvf.slu.se. Institutionen för Landskapsplanering, Box 7072, 750 07 Uppsala. Institutionen för viltekologi, Box 7070, 750 07 Uppsala; tel. 018-67 1000 VX, fax 018-67 35 37. Institutionen för växtförädlinq, Herman Ehles väg 2, 268 00 Svalöv; tel 0418-672 00, fax 0418-670 81. Institutionen för växtförädling, Ultuna; tel 018-671000. SLU Info, Box 7034, 750 07 Uppsala; tel 018-671000, fax 018-67 35 25. Institutionen för växtodlingslära, Box 7043, 750 07 Uppsala; fax 018-67 29 09. Torekällbergets Museum, Torekällberget, 151 89 Södertälje. Umeå universitet, 901 87 Umeå, 090-165000. Upplandsmusêet, Disagården, S:t Eriks gränd 6, 752 20 Uppsala. Uppsala Universitet, Box 256, 751 05 Uppsala, tel. 018-182500: Botaniska Trädgården, Villavägen 8, 752 36 Uppsala; tel. 018-18 28 30, fax 018-18 28 31. Institutionen för systematis botanik, Villavägen 6, 752 36 Uppsala; fax 018-55 43 69. Zoologiska Institutionen, Villavägen 9, 752 32 Uppsala; fax 018-55 98 88. Vetenskapliga Kommittén för Biologisk Mångfald: Per Wramner, Ordförande Mats Björklund, Sekreterare Västerbottens Musêum, Gammlia, 902 34 Umeå. Västmanlands Läns Musêum, Vallby, Slottet, 722 11 Västerås. Väståkra Ängsfrö, Väståkra gård, Uppåkra, 245 61 Staffanstorp, tel. 046-11 09 00, fax 046-18 81 57 Fröfirma. Wadköpings exp., 702 15 Örebro. weibulls, se Svalöf Weibull AB. Williams Choice AB, Box 2010, 141 02 Huddinge Fröfirma. World Conservation Monitoring Centre, 219 Huntingdon Road, Cambridge CB3 ODL, UK; tel. +44-1223 277314, fax +44-1223 277136, e-mail informationsavd. info@wcmc.org.uk. Wramner, Per, Generaldirektör, Fiskeriverket Wärends Bär- och Trädgårdsprodukter, Box 52, 360 13 Urshult; tel 0477-210 83, fax 0477-211 16 Fröfirma; postorderförsäljer Bröderna Nelsons fröer. zornsamlingarna, 792 00 Mora. Ölands Hembygdsförbynd, Himmelberga hembygdsmuséum, 387 00 Borgholm. Örebro Läns Musêum, siggebohyttan, 702 12 örebro.

133 1995-06-29 BILAGA 9

KÄLLOR

Bendix, E.H., R. Fritsch, I. Grebenscikov, K. Hammer, P. Hanelt, J. Kruse, H.I. Maass, H. Ohle, K. Pistrick, Rieth, A. J, Schultze-Motel und C. Tittel: Rudolf Mansfelds Verzeichnis landwirtschaftlicher und gärtnerischer Kulturpflanzen ohne Zierpflanzen. Akademie-Verlag Berlin 1986. -

Biologisk mångfald i Sveriege. En landstudie. Naturvårdsverket, - Monitor 14, 1994.

De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. SOU 1988:68.

Chalmers. Forskning vid Chalmers Tekniska Högskola 1992-1994.

Chittenden, Fred J. 1977. Dictionary of gardening. - The Royal Horticultural Society, Clarendon Press, Oxford.

Convention on Biological Diversity, 5 June 1992. - UNEP, NA.92-7807.

Crosson, P. and Anderson, J.R. Resources and global food

prospects. - World Bank Technical Paper No 184. World Bank, Washington, D.C.

Flora Europaea. 1964-1980. Cambridge University Press.

Hultén, Eric och Magnus Fries. 1986. Atlas of North European Vascular Plants. - Koeltz Scientific Books, Königstein.

Hylander, Nils. 1948. Våra prydnadsväxters namn på svenska och latin. Lantbruksförbundets Tidskrifts - AB.

Hylander, Nils, Örjan Nilsson, Ingvar Nordin, Helmuth Wanderoy. 1977. Våra kulturväxters namn på svenska och latin. LTS Förlag. -

Impecta Handels. Fröer 1994. Katalog.

Jordbruksstatistisk Årsbok 1994. Statistiska - Centralbyrån.

Khalili, M. och Barbro Lindahl. Framtida global livsmedelsförsörjning. Rapport, - Mars 1995. LRF, Stockholm.

Lagerwall, Gunnar. 1994 Kryddgården. Utgiven Riksförbundet av Svensk Trädgård.

Lange, Johan. 1994. Kulturplanternes indförselhistoria i

Danmark. - Jordbrugsforlaget, Frederiksberg.

Lid, Johannes. Norsk-svensk-Finsk Flora. - Det Norske samlaget 1983.

Lindbloms Frö. Katalog 1993-94, och 1994.

Lodzina, Ilona och Gudrun Schneider. 1994. Implementation of the Convention Biological Diversity at National Level:

on Institutional and Legal Aspects. - UNEP workshop on the Practical Implementation of the Convention on Biological Diversity in the Baltic Countries. 16-18 October 1994, Tallinn. Lorentzon, Kenneth. 1994. Våra trädgårdsväxter. Aktuella svenska och vetenskapliga Natur och Trädgård.

namn. - Meddelanden från Statens Växtsortnämnd.

Mellville, Ronald. 1970, 1971. Red Data Book. Volume 5 - Angiospernae. IUCN. Natur och Trädgård. Trädgårdsmagasin för amatörodlare. Nr 4 1994. Naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Katalog 1994.

Naturvårdsverket. 1993. Ett miljöanpassat samhälle. Aktionsprogram. Miljö 93.

Naturvårdsverket. Jordbruk och Miljö. Underlag till Ett miljöanpassat samhälle. Miljö 93. Rapport 4208.

Naturvårdsverket. Naturvård. Underlag till Ett miljöanpassat samhälle. Rapport 4210.

Plant Genetic Resources for Food and Agriculture. A country Report. sweden. Rapport inför FAO:s konferens 1996 i

- Leipzig, utkast. skåne-Plantor, Staffanstorp. Katalog våren 1994.

strategi för biologisk mångfald. - Prop. 1993/94:30.

Svalöf Weibull. Yrkesodlarkatalog 1994.

Svalöf Weibull. Utsäde -94.

Svalöf Weibull Hammenhög. Lök- och andra prislistor 1994.

svenska Lövträd AB / Nordiska Gröntak AB. Katalog hösten 1994 och våren -95.

Sveriges Lantbruksuniversitet. Katalog 1994.

Symbolae Botanicae Upsaliensis XXVIII:3: Systematic Botany - a key science for tropical research and documentation. Edited by Inga Hedberg. Proceedings of the 1987 Natur och Kultursymposium held in Stockholm and Uppsala September 14- 17, 1987. Almqvist Wiksell International, Stockholm-New

- York. Vem odlar vad Svenska perenna växter. 1991. - Perenna Gruppen

Vår uppgift efter Rio. Svensk handlingsplan inför 2000talet. Miljövårdsberedningen. SOU 1992:104.

wahlin, Bertil och stig Blixt sammanställning. Nordiska Medicinalväxter. Utgiven av Nordiska Genbanken. Weibulls. Frökatalog 1994. Willis, J.C. 1951. A dictionary of the flowering plants and ferns. - Cambridge University Press.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N, 40,Älvsäkerhet.K, . ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa,A. 41.Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi.- 42.FramtidsanpassadGotlandstrafik.K.

Långtidsutredningen1995.Fi. 43.Sambandet . RedovisningBeskattning.- Ju. Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju,

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av 45.Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. iasylprocessen. . A. Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. 47.Tvångsmedel enligt27och28kap.RB Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi, polislagen. samt Ju, Översyn skattebrottslagen.av Fi. 48.EG-anpassadekörkonsregler.K.

. Nyakonsumentregler.Ju. 49.Prognoseröver . statensinkomsterochutgifter.Fi, E3MervärdesskattNyatidpunkterför- 50.Kunskapsläget kämavfallsomrádetl995. M.

redovisningochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N. Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu.av Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen. Fö. Könshandeln.S. 54.Fastighetsbildning - engemensamuppgiftförstat Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige. ochkommun,M,

Homosexuellprostitution,S. .Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A, Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmånerochsanktioner

.Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi, - Utan stannarSverige.Fö, 57.Förslag . omettinternationelltflygsäkerhets- Stadenpåvattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping. . U. Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.Fö.ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes-- om Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S, GasmolnlamslårUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkring . ochsamhällsekonomi Samordnadochintegreradtågtrafikpå . - olikaaspekter modeller.finansiering Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.S. 26.Underhâllsbidragochbidragsförskott, Kvinnofrid DelA+B.

DelA ochDelB. Myndighetsutövning . vid medborgarkontor.C .Regionalframtid bilagor,C.+ Ett . renatSkåne.M. Lagen vissainternationella . . om sanktioner 63.Översyn skattereglernaför stiftelserochideella av - enöversyn.UD. föreningar.Fi.

Civilt brukavförsvaretsresurser Klimatförändringar . - . i trafikpolitiken.K. regelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. Näringslivetstvistlösning. Ju. . 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av Polisensanvändning övervakningskamerorvid . av Ettvidareutvecklamiljöklassystemi EU. M. förundersökning. . Ju. 32.IT ochverksamhetsfömyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt, m.m.Fi. Förslagtill nyasamverkansforrner.Ju. .IT-kommissionensarbetsprogram 1995-96.SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi.

.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationerför alla K.- 35.Avgifterinomhandikappområdet.S. Behörighet ochUrval.Förslagtill nyareglerför 36. Förmånerochsanktioner . - ensamladredovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U.

Fi. 72.Svenska insatserför internationellkatastrof-och 37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress.- Ku. flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.

38. YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial- Fö.

yrkesutbildning.U. .Ettaktiebolagför servicetill universitetoch 39.Somereflections SwedishLabourMarketon högskolorm.m.U.

Policy.A. 74 Lägenhetsdata.Fi. Någrautländskaforskares . synpåsvensk 75 Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik. . A. 76.Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens

hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer

-

ochforskare.UD. 78.Den svenskarymdverksamheten.N. 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. 80.EUomregeringskonferensen1996

- institutionernasrapporter

synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. -

8 Ny rättshjälpslagochandrabestämmelserom

.

rättsligtbistånd.Ju. 82.FinansieringslösningarGöteborgs-för och

Dennisöverenskommelsema.K. 83.EU-kandidater12- ländersomkanbli EU:s

nyamedlemmar.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku. 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku.

- 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. 86.Dokumentationochsocialtjânstregister.S. 87.Försäkringsrörelsei förändring3. Fi. 88,Denbrukademångfalden.De 1+2. Jo.

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.68 Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av 5 Justitiedepartementet Könshandeln.l5 Pensionsrättigheterochbodelning.8 Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.16 Nyakonsumentregler.11 Homosexuellprostitution.17 IT ochverksamhetsfömyelseinomrättsväsendet. Underhállsbidragochbidragsförskott, Förslagtill nyasamverkansfon-ner.32 DelA ochDelB. 26 Ersättningför ideellskadavidpersonskada.33 Avgifterinomhandikappområdet.35 SambandetRedovisningBeskattning.43 Kompetens - ochkunskapsutveckling yrkes-- om Aktiebolagetsorganisation.44 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.58 Tvångsmedelenligt27och28kap.RB Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi samtpolislagen.47 - olikaaspekter modeller,finansiering Godtrosförvärv stöldgods52av ochincitament.59 Näringslivetstvistlösning.65 Kvinnofrid.DelA+B. 60 Polisensanvändning övervakningskamerorav vid Dokumentationochsocialtjänstregister.86 förundersökning.66 Vårdnad.boendeochumgänge.79 Ny rättshjälpslagochandrabestämmelser Kommunikationsdepartementet om rättsligtbistånd.81 Samordnadochintegreradtågtrafikpå Arlandabananochi Mälardalsregionen.25 Utrikesdepartementet Älvsäkerhet.40 Lagenomvissainternationellasanktioner FramtidsanpassadGotlandstrañk. 42 - enöversyn.28 EG-anpassadekörkortsregler.48 RösteromEU:sregeringskonferens Klimatförändringari trafikpolitiken.64 - hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer Allmännakommunikationerför alla 70 ochforskare.77 Finansieringslösningarför Göteborgs-och EUomregeringskonferensen1996 Dennisöverenskommelserna.82 - institutionernasrapporter synpunkteri övrigamedlemsländer.80 Finansdepartementet - EU-kandidater12länder- somkanbli EU:s Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.3 nyamedlemmar.83 Lángtidsutredningen1995.4 Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.9 Försvarsdepartementet Översyn skattebrottslagen.av 10 Muskövarvetsframtid.6 MervärdesskattNyatidpunkterför - AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.13 redovisningochbetalning.12 Ett säkraresamhälle.19 Förmånerochsanktionerensamladredovisning.36 - Utan stannarSverige.20 Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.49 Staden vattenutanvatten.21 Förmånerochsanktioner Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.ut 22 utgifterföradministration.56 - Brist elektronikkomponenter.23 Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella GasmolnlamslárUppsala.24 föreningar.63 Civilt brukavförsvaretsresurser Narurgrusskatt,m.m.67 regelverken,erfarenheter,helikoptrar.29 Betaltjänster.69 Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.53 Lägenhetsdata.74 Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Försäkringsrörelsei förändring 87 fiyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.72

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial AlkylatochMiljöklassningavbensin.30

yrkesutbildning.38 Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. 31 Allmänbehörighetför högskolestudier.41 Grundvattenskydd.45 Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- Kunskapslägetkärnavfallsområdet1995.50 universitetiNorrköping-Linköping.57 Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat

- BehörighetochUrval. Förslagtill nyareglerför ochkommun.54 antagningtill Universitetochhögskolor.71 EttrenatSkane.62 Ettaktiebolagför servicetill universitetoch högskolorm.m.73

Jordbruksdepartementet Denbrukademångfalden.Del +2. 88

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.2

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.7 Kompetensförstrukturomvandling.34 SomereflectionsonSwedishLabourMarket Policy.39 Någrautländskaforskaressynpåsvensk arbetsmarknadspolitik.39 Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.46 Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.55 Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.75 Arbetetill invandrare.76

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. 18 Vártdagligablad Pstödtill svenskdagspress.37

- Kulturpolitikensinriktning.84 Kulturpolitikensinriktning i korthet.84

- Tjugoårskulturpolitik1974-1994.85

Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.l NyElmarknad+ Bilagedel.14 Elförsörjningiofred.51 DensvenskaRymdverksamheten.78

Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.27 Myndighetsutövningvid medborgarkontor.61