SOU 1988:68
De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering
De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering
"WT?—;f=" _ ,, ,— "l't'w'zamw
na..
SM]
1988:68
De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering
Betänkande från 1988 års utredning om översyn av de botaniska trädgårdamas verksamhet och finansiering
SMU
198.8z68
& Statens offentliga utredningar ww 1988:68 &? Utbildningsdepanementet
De botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering
Betänkande från 1288 års utredning om översyn av de botaniska trädgårdamas verksamhet och finansiering Stockholm 1988
Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst
106 47 STOCKHOLM Tel; 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5
Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078—X.
Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8") - 12oo (externt och internt) 08/763 10 05 1200 - 1600 (endast internt) '
Omslagsbild: Jättenäckrosen Victoria creuziana Mattias Iwarsson 1988
REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10266-8 OFFSETCENTRAL ISSN O375-250X Stockholm 1988
Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
Regeringen anmälde i propositionen 1986/87180 Om forskning, att en utredning borde ske av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och fi— nansiering. Vid sin behandling av propositionen och ett antal motioner om de botaniska trädgårdarnas verksamhet instämde utbildningsut— skotteti vad som hade anförts i propositionen och ansåg att en utred— ning borde göras (UbU 1986/87: 26 s. 82).
Regeringen beslutade 1987—11—19 om direktiv för översyn av de botani— ska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Riksdagsmännen Lars Svensson utsågs till utredare 1987—01—04 och avdelningsdirektören Gö— ran Svanfeldt till utredningssekreterare 1988—03—30.
Utredningsarbetet har bedrivitsi samarbete med de berörda botaniska trädgårdarna, berörda universitet samt Göteborgs stad. Kontakter har även tagits med de i direktiven nämnda intressenterna.
Utredningen får härmed överlämna sin rapport rörande de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering och med anledning härav föranledda förslag. Utredningsuppdraget är härmed fullföljt.
Lars Svensson
Göran Svanfeldt
Använda termer och förkortningar
annueller
arboretum dendrologi
ekonomiväxter
frilandsodling hortikultur
orangeri
perenner proveniens SFS SLU
sort
systematisk ordning
UHÄ
UKÄ
ettåriga växter (som måste förökas med frön varje år)
samling av träd och buskar vetenskapen om träd och buskar
omfattar lantbruks-, köks—, krydd-, medici- nal- och Spånadsväxter
odling utomhus på öppen mark trädgårdsvetenskap
äldre benämning på kallväxthus (där man kunde övervintra apelsinträd frostfritt)
fleråriga örtartade växter geografisk härkomst
Svensk författningssamling Sveriges lantbruksuniversitet
av människan tillvaratagen eller fram— ställd variant med vissa egenskaper, ibland tillhörande en naturlig art men i många fall med härstamning från flera naturliga arter; exempel på äppelsorter är Åkerö, Ingrid- Marie och Aroma
växter ordnade efter ett vetenskapligt sy- stem som speglar växternas släktskap; ar- terna grupperas i släkten, familjer, ord— ningar och klasser — inom arter urskiljs ev. underarter, varieteter, (kultur)sorter och kloner
universitets- och högskoleämbetet (fr.o.m. 1976-10-01)
universitetskanslersämbetet (t.o.m. 1976- 09-30)
DE BOTANISKA TRÄDGÅRDARNAS VERKSAMHET OCH FINANSIERING
INNEHÅLL
2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6
2.7 2.8
3.1 3.2 3.3 3.4 3.5
4.1 4.2 4.3
Sammanfattning av utredningens överväganden och förslag 7 De botaniska trädgårdarna 11 Allmänt 1 1 Botaniska trädgården i Uppsala 15 Botaniska trädgården i Lund 31 Bergianska botaniska trädgården i Stockholm 39 Botaniska trädgården i Göteborg 51 Jämförande uppgifter rörande de fyra botaniska trädgårdarna 68 Övriga större växtsamlingar i Sverige 70 Botaniska trädgårdari övriga nordiska länder 79 Tidigare utredningar och utredningsuppdraget 85 UKÄzs utredning år 1976 85 De naturhistoriska universitetsmuseerna 90 UHÄ:s referensgrupp för biologiområdet 91 Vissa andra museiutredningar 92 Utredningsuppdraget 93
De botaniska trädgårdarnas funktion, användning
och ekonomi 95 De botaniska trädgårdarnas funktion och användning 95 De botaniska trädgårdarnas nuvarande ekonomi 101 Utredningens kontakter med olika intressenter 108
5 Överväganden och förslag 113 5.1 De botaniska trädgårdarnas verksamhet 113 5.2 De botaniska trädgårdarnas ekonomi och organisation 117 5.3 Det internationella samarbetet 121 5.4 Tidsplan * 121 Bilagor
1 Kommittédirektiv 123 2 Gällande avtal mellan staten och Göteborgs kommun 129 3 Litteraturförteckning 133
1. Sammanfattning av utredningens överväganden och förslag
Utredningsuppdraget avsåg verksamheten vid de fyra botaniska träd— gårdarna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg. De botaniska träd— gårdarna i Uppsala och Lund liksom även Bergianska botaniska träd— gården i Stockholm ingår som särskilda enheter vid universiteten på respektive ort. Den botaniska trädgården i Göteborg är kommunal, men samarbetar med universitetet i Göteborg och erhåller ett driftsbi— drag från universitetet.
I avsnitt 2 redovisas uppgifter om tillkomst samt nuvarande omfatt- ning och verksamhet för var och en av dessa trädgårdar. Vidare redovi— sas vissa uppgifter om ett antal övriga större växtsamlingar i Sverige och om övriga botaniska trädgårdari Norden.
I avsnitt 3 redovisas tidigare utredningar som berör de botaniska träd— gårdarnas verksamhet. I avsnitt 4 redovisas en sammanfattande över— sikt över de fyra trädgårdarnas verksamhet och ekonomi.
Trädgårdarna används för undervisning och forskning inom universite- ten samtidigt som de har många besökare från allmänheten och från skolan. De två äldsta botaniska trädgårdarna, i Uppsala och Lund, är delvis byggnadsminnesmärken, liksom även Linnéträdgården och Lin— nés Hammarby, som hör till botaniska trädgården i Uppsala. Alla fyra trädgårdarna svarar för att äldre kulturväxter bevaras, delvis i samar— bete med nordiska genbanken. Ytterligare en del av trädgårdarnas verksamhet är att man besvarar frågor rörande växter från såväl olika myndigheter och företag som från allmänheten samt medverkar i olika
projekt som rör namnsättning av odlade växter, bevarande av vilda svenska och utländska växter m.m.
Den botaniska trädgården i Göteborg är den största trädgården, mätt såväl arealmässigt som ifråga om antal odlade arter, antalet besökare och budgetens storlek. Antalet besökare och disponibla medel är lika stor eller större för trädgården i Göteborg än för de tre övriga trädgår— darna tillsammans.
Från samtliga trädgårdar rapporteras att efterfrågan på guidade vis— ningar i trädgårdarna är större än vad man kan tillgodose med nuva- rande personal. Vid kontakter med olika myndigheter har framkommit att naturvårdsverket anser trädgårdarnas verksamhet är viktig för in- formation till allmänheten om växter och växternas betydelse, medan riksantikvarieämbetet har betonat trädgårdarnas kulturella betydelse, såväl vad gäller anläggningarnas utformning som för bevarande av äld- re kulturväxter.
I avsnitt 5 redovisas utredningens överväganden och förslag. Jag har därvid inte funnit förutsättningar för att föreslå väsentliga förändring- ar av finansieringen och därmed inte heller av organis: '.ionen.
Utredningens förslag innebär följande.
— Enligt högskolelagen hör till högskolans verksamhet att sprida kän— nedom om forskning och utvecklingsarbete. De botaniska trädgårdar— nas verksamhet svarar väl mot detta åliggande och lockar ett stort an— tal besökare. De botaniska trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stock— holm bör därför även i fortsättningen ingå i universiteten.
— Verksamheten vid de tre statliga trädgårdarna bör kunna utvidgas, dels genom att dessa även kan utnyttjas för att sprida översiktlig infor- mation om universitetens övriga verksamhet, dels genom att erbjuda olika grupper av besökare guidade turer, utställningar m.m. Universi- teten i Uppsala, Lund och Stockholm bör ges i uppdrag att själva försö— ka nå överenskommelser med kommuner och andra intressenter att
dessa betalar kostnaderna för en ökad utåtriktad verksamhet för bI.a. skolelever och turister.
——J ag ser ingen möjlighet att omfördela de statliga bidragen till de bota— niska trädgårdarna för att höja bidraget till botaniska trädgården i Gö- teborg, utan att detta samtidigt skulle medföra en nedskärning av verksamheten vid de tre övriga trädgårdarna. Jag föreslår därför att det statliga bidraget till botaniska trädgården i Göteborg bibehålls på nuvarande nivå och utgår från anslagen till universitetet i Göteborg. Bidraget bör räknas upp vart tredje år i enlighet med den pris— och lö- neomräkning som sker av anslagen till universitetet.
— I avvaktan på att ett nytt avtal tecknas mellan staten och Göteborgs kommun föreslår vi att nuvarande avtal — som innebär ett bidrag om 1 500 000 kr. per år— förlängs med två år t.o.m. den 30 juni 1991 och att bidraget räknas upp till 1989/90 års penningvärde.
2. De botaniska trädgårdarna
2.1. Allmänt
Växternas betydelse för människan som föda, kryddor, läkeväxter, spå- nadsväxter, material för redskap och för utvinning av droger, liksom även som föda för husdjuren, innebär att kunskaper om växter har varit en viktig del av den mänskliga kulturen redan från dess upprinnelse. Många kulturväxter har utnyttjats sedan förhistorisk tid och träd— gårdsskötsel har förekommiti de äldsta avancerade kulturerna. De äld- sta skriftliga källorna — från Kina, Babylonien, Egypten och Grekland — innehåller uppgifter om växter och växtodling. Aristoteles elev Theo— frastos Eresios (371—286 f. Kr.) förtecknade i sina botaniska skrifter sammanlagt ca 500 olika växter.
Önskan att finna botemedel mot allehanda sjukdomar vari äldre tider den viktigaste grunden för en omfattande växtkännedom och en strä— van att hålla många olika växter i odling. Samtidigt var förhoppningar- na att få bättre tillgång till olika kryddor t.ex. en viktig drivkraft för äldre tiders upptäcktsfärder. Såväl antikens trädgårdar som klostrens trädgårdar under medeltiden hade bl.a. till syfte att tillhandahålla lä- keväxter och kryddor.
Botaniska trädgårdar, dvs. trädgårdar anlagda för undervisning och forskning, tillkom redan på 1300-talet, då sådana anlades i Salerno och i Venedig. Undervisningen var främst inriktad mot farmakologi — läran om läkemedel. Fr.o.m. mitten av 1500—talet anlades botaniska trädgår— dar regelmässigt vid universiteten: vid universitetet i Padova år 1545, Pisa 1547, Bologna 1567, Leiden 1577 etc. och i Köpenhamn 1600. Bota- niska trädgårdar har varit knutna till i stort sett alla äldre universitet.
Vid sidan av att trädgårdarna har använts för undervisningen har de- ras växtsamlingar som regel samtidigt utnyttjats för forskning inom området botanisk systematik (beskrivning av växter och deras inbördes släktskap). De botaniska trädgårdarna är därför fortfarande ofta knut- na till institutioner för systematisk botanik.
De botaniska trädgårdarnas växter är ofta ordnade enligt växtsystema- tiska regler (”systematisk ordning") vid sidan av att de av praktiska skäl ofta ordnas efter växtsätt (träd, buskar, perenner och annueller var för sig) eller efter geografisk eller ekologisk samhörighet. Känne— tecknande för botaniska trädgårdar är f.ö. den noggranna etikettering— en av växterna.
De botaniska trädgårdarna samarbetar numera inom ramen för Inter- national Association of Botanical Gardens (IABG), som f.n. omfattar ca 1 400 trädgårdar. Ca tre fjärdedelar av dessa uppges vara knutna till universitet eller större forskningsinstitutioner, medan övriga har en varierande organisatorisk ställning. Det finns såväl statliga som kom— munala trädgårdar, liksom fristående trädgårdar av stiftelsetyp. Av världens största och mest kända botaniska trädgårdar kan nämnas att Kew Gardens i London numera är en fristående statsunderstödd forsk— ningsinstitution, att Missouri Botanical Garden i USA är en privat stif- telse och att Bogor (Buitenzorg) på Java är statlig.
De botaniska trädgårdarnas aktiviteter för bevarande av utrotningsho— tade växter samordnas av Botanic Gardens Conservation Secretariat, som började arbeta år 1987. Sekreteriatet är placerat vid Kew Gardens i London och finansieras delvis genom bidrag från medverkande botani- ska trädgårdar, bland vilka ingår samtliga de fyra stora botaniska träd- gårdarna i Sverige. —- F.n. anses 60 000 växter vara utrotningshotade, dvs. närmare en fjärdedel av alla kända kärlväxter.
Tillkomsten av nya universitet under 1900-talet - liksom tillkomsten av nya stater i tredje världen och ett ökat intresse för naturresurserna i dessa - har även inneburit tillkomsten av många nya botaniska träd- gårdar. Som exempel kan nämnas den botaniska trädgården i Uleåborg anlagd år 1960, flera nya botaniska trädgårdar anlagda i Tyskland ef-
ter år 1980 och 49 nya botaniska trädgårdar anlagda i Kina efter år 1970.
Det finns även exempel på nedläggning av botaniska trädgårdar. Så- lunda nedlades den botaniska trädgården i Amsterdam år 1987 för att ge plats för bebyggelse.
Botaniska trädgårdar över hela världen samarbetar genom ett omfat- tande utbyte av i första hand fröer, både från trädgårdsodlade växter och vilda växter. Utbyte sker även av vetenskapliga tidskrifter och av odlingserfarenheter genom personalutbyte. Varje trädgård utsänder en katalog över vilka fröer som den kan erbjuda och kan i gengäld gratis få fröer från övriga trädgårdar. Fröbytet spelar en viktig roll både för att vidmakthålla och utveckla trädgårdarnas egna växtsamlingar och för att ge trädgårdarna möjligheter att hjälpa olika forskare och växtföräd— lare att få tag på önskat växtmaterial. '
Det kan i detta sammanhang nämnas att det finns ca 260 000 kända ar- ter av kärlväxter (blommande växter samt lummer—, fräken- och orm- bunksväxter) samt uppskattningsvis 40 000 arter av mossor, lavar och alger. Det bedöms härutöver finnas minst 10 000 arter av ännu inte be- skrivna kärlväxter. Därtill kommer dessutom flera tiotals tusen sorter av olika kulturväxter. De botaniska trädgårdarnas samlingar omfattar nästan enbart kärlväxter inkl. kulturväxter. — Som-' jämförelse kan nämnas att antalet kända arter av ryggradsdjur är drygt 50 000 (varav 4 500 däggdjur) och antalet kända arter av insekter är ca 1 000 000.
1 Barockträdgärden med gamla prydnadsväxter Gamla institutionsbyggnaden med institutionen för systematisk botanik, fytoteket, Linnésalen och orangeriet
Tropiska växthuset Trädgårdskontoret Ekonomiväxter (köksväxter m
iom—amounu
Thunber svä en
V i 1 l a v ä g e n GAMLA TRÄDGÅRDEN
Institutionen för fysiologisk botanik
m)
Bär— och kryddväxter samt nordliga fjällväxter Systematiskt ordnade växter Försöksområde och växter för undervisningen
lO Bänkgård (drivbänkar för småplantor) ll Forskningmaterial 12 Träd och buskar
NYA TRÄDGÅRDEN
2.2. Botaniska trädgården i Uppsala
Tillkomsten
Den första botaniska trädgården anlades år 1655 av professorn Olov Rudbeck d.ä. i det som då var utkanten av Uppsala. Det var denna tråd— gård som Carl von Linné blev chef för år 1741 och utvecklade till sin tids ledande botaniska trädgård. Orangeriet byggdes och trädgårdens utformning .ordes om av Linné i samarbete med den kände arkitekten Carl Hårleman.
Redan på 1660—talet anlade Olov Rudbeck på drottning Kristinas be- fallning en ny slottsträdgård väster om Uppsala slott. På 1750—talet ändrades trädgården på förslag av arkitekten Hårleman och fick sin nuvarande utformning som barockträdgård. År 1787 donerades slotts- trädgården av Gustav III till universitetet som botanisk trädgård, efter- som den gamla trädgården både var för liten och besvärades av årliga översvämningar.
I donationen ingick även mark och medel för en ny institutionsbygg— nad, den stora byggnaden med institutionslokaler, växthus och högtids- sal som invigdes år 1807. Trädgården har därefter successivt utvidgats, först mot nuvarande Villavägen år 1830. På 1890—talet utvidgades trädgården söder om Norbyvägen, samtidigt som en prefektbostad byggdes i trädgården och en trädgårdsmästarbostad byggdes på det nya området. Under 1930—talet uppfördes nuvarande växthusanläggning på södra området och en ny institution för fysiologisk botanik uppfördes i den gamla trädgården. Den sista utvidgningen söderut skedde år 1956.
Barockträdgården och den ursprungliga institutionsbyggnaden förkla- rades år 1935 som byggnadsminnesmärke. Denna del av trädgården återställdes i ursprungligt skick enligt Hårlemans plan under 1970-ta- let. Under de senaste åren har även området mellan slottet och barock— trädgården iordningställts för att tydligare markera trädgårdens ka— raktär av slottsträdgård.
Sedan 1800-talet har botaniska trädgården ofta använts för fester, mö— ten, teaterföreställningar m.m. i framför allt universitetets och stu— dentkårens regi.
Trädgårdens nuvarande omfattning
Trädgården omfattar totalt ca 13,5 hektar inkl. byggnader, ekonomiut— rymmen, parkeringsplatser m.m. Genom området går den livligt trafi— kerade Norbyvägen samt två cykelvägar. Odlingen omfattar ca 11 000 arter och sorter av örter, träd och buskar, varav ca 5 000 odlas i växthu—
sen.
Barockträdgården — trädgårdens äldsta och byggnadsminnesmärkta del —- sköts i första hand för att bevara den Hårlemanska utformningen i anslutning till slottet. Den är en i sitt slag kulturhistoriskt unik an— läggning, bl.a. genom att en del ursprungligt växtmaterial har bevarats (gran- och buxbomshäckar härstammar från de plantor som ursprung— ligen planterades på 1700—talet). Dammen återställdes år 1974 och en fontän installerades år 1987 (i huvudsak finansierad med gåvomedel). I denna del av trädgården odlas företrädesvis äldre trädgårdsformer av olika prydnadsväxter. Odlingarna var tidigare av större omfattning, men har begränsats av kostnadsskäl. — Barockträdgården ingår i den beskrivning av olika slottsträdgårdar som f.n. utarbetas som ett led i ett större dokumentations— och forskningsprojekt rörande äldre sven— ska trädgårdar och parker med finansiering från bl.a. riksbankens jubi— leumsfond (Trädgårdskonstens historiska källmaterial, institutionen för landskapsplanering, Alnarp).
Den övriga delen av den äldre norra delen av trädgården omfattar bl.a. en stor del av trädgårdens buskar och träd, vårblommande lökväxter samt en större näckrosdamm.
Den södra delen av trädgården omfattar ett stort område med fleråriga växter systematiskt ordnade och ett sortrikt ekonomiväxtland. Vidare finns där bl.a. stenpartiväxter, svenska fjällväxter, sandiordsväxter,
gamla (utrotningshotade) åkerogräs, Harry Smiths samling av kinesi- ska buskar, ett nytt arboretum och avdelningar för att visa variationen inom vissa växtsläkten (anemoner, vivor, matlökssläktet etc.). I en bänkgård sker förökning av växter för senare utplantering. Olika loka— ler innehåller utrymmen för personal, kontor, verkstad, förråd, garage m.m.
Det gamla orangeriet i den ursprungliga institutionsbyggnaden an- vänds som ”kallväxthus". Här finns bl.a. lagerträd och en stor kaktus från Linnés tid. Genom att många växter flyttas ut sommartid kan orangeriet användas som en enkel utställningslokal under sommaren och i början av hösten. De nyligen renoverade tropiska växthusen rym- mer flera avdelningar med olika temperatur och fuktighet. I den var- maste och fuktigaste delen — det s.k. Victoriahuset — finns förutom många tropiska nyttoväxter även en damm med bl.a. jättenäckrosen Victoria cruziana, vilken då den blommar kvälls- och nattetid lockar många besökare. Vidare finns där ett palmhus och avdelningar med kaktusar och orkidéer. Därutöver är trädgårdens samlingar av rönnar och oxlar, skandinaviska fjällväxter, funkior och av östafrikanska väx— ter av särskilt intresse.
Den gamla institutionsbyggnaden och f.d. prefektbostaden inrymmer f.n. institutionen för systematisk botanik och botaniska museet ("Fyto- teket"). Herbariesamlingen fyller bl.a. den gamla Linnésalen (en flytt— ning av institutionen till en nybyggd institutionslokal har planerats se— dan lång tid). På området ligger även institutionen för fysiologisk bota- nik (tillbyggd år 1964). På angränsande kvarter ligger ett flertal av universitetets naturvetenskapli ga institutioner.
Verksamhetens omfattning
Uppgifter om odlad areal och antal odlade arter och sorter framgår
ovan.
Inom universitetet används växtmaterial från trädgården för undervis— ningen vid institutionerna för biologutbildning (BÖL), systematisk bo-
tanik, farmakognosi samt för utbildningen av hushållslärare och eko— nomiföreståndare. Undervisningsmaterial hämtas från trädgården till föreläsningar och laborationer, samtidigt som demonstrationer och en— skilda studier sker i trädgården. Blivande biologilärare tenterar på ca 300 olika odlade växter (arter och sorter av kulturväxter). Under C— och D—kurserna demonstreras och studeras ytterligare ett stort antal arter, släkten och familjer. Många tropiska och subtropiska växtfamiljer finns endast representerade i växthussamlingarna. Fortbildning av biologi— lärare har anordnats av trädgårdens personal i länsskolnämndens regi.
Sammanlagt ca 100 studerande vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) deltar varje år i kurser i systematisk botanik vid Uppsala univer- sitet, varvid trädgården utnyttjas. För studerande på hortonom— och landskapsarkitektlinjerna samt på den särskilda u-landskursen vid SLU ingår även senare i utbildningen demonstrationer och studier av ett stort antal av trädgårdens växter. (I enlighet med vad som anmäldes i propositionen 1961:69 s. 167 är undervisningen i växtsystematik för lantbruksuniversitetets studerande förlagd till universitetet i Uppsala och kostnaderna härför bestrids från universitetets anslag.) Även ele— ver från olika trädgårdsskolor i Mellansverige besöker regelbundet trädgården.
Trädgården tillhandahåller växtmaterial (fröer, plantor, växtdelar) för forskningsändamål vid olika institutioner, främst vid universitetet i Uppsala men även för andra institutioner inom och utom landet. Vidare upplåter trädgården plats för odlingar för forskningsändamål både på friland och i växthusen; budgetåret 1986/87 hade 18 forskare från sex olika institutioner växter i trädgården eller i växthusen. Trädgårdens personal bistår även med odlingsråd och medverkar regelbundet till att skaffa växtmaterial från andra botaniska trädgårdar. Olika forskare bidrar å andra sidan till trädgårdens samlingar genom växtmaterial från olika forskningsresor. Som exempel kan nämnas att trädgården medverkat i ett svenskt u—landsprojekt som resulterat i att rökelseträ— deti Somalia har räddats från utrotning och nu i stället kan odlas i stor skala.
Trädgården är genom sin egen personal engagerad i en rad forsknings— och utvecklingsprojekt. Som exempel kan nämnas att botaniska träd— gården i Uppsala år 1972 tog initiativet till projekt Linné — en invente- ring av utrotningshotade svenska växter — och fram till år 1985 svarade för samordningen inom detta projekt. Under år 1987 var de tre forskar— utbildade tjänstemännen engagerade i flera olika projekt inriktade på bevarande av växter, botanisk systematisk forskning, florainventering- ar, namnsättning av odlade växter samt populärvetenskaplig publice— ringsverksamhet.
Personalen har under år 1987 publicerat sammanlagt 4 vetenskapliga och 4 populärvetenskapliga publikationer och tidskriftsartiklar. Vidare har studie— och insamlingsresor under åren 1987 och 1988 .orts till Fidjiöarna, västra Nordamerika, Kanarieöarna, norska Finnmark, Ki- na och Thailand.
År 1985 ersattes den tidigare tjänsten som akademiträdgårdsmästare av en tjänst som intendent, med uppgift att både leda arbetet i trädgår- den och att svara för utåtriktad verksamhet. Den utåtriktade verksam— heten — guidade visningar, kontakter med massmedier etc. -— har häri- genom fått väsentligt ökad omfattning under de senaste åren. En be— skrivning av verksamhetsåret 1987/88 blir emellertid inte helt repre- sentativ, eftersom de utåtriktade aktiviteterna detta år präglades av fi— randet av trädgårdens 200—årsjubileum som botanisk trädgård. I det följande redovisas därför i några fall även skattade uppgifter för ett nor- malår.
För besökare i trädgården finns en mindre och en mera omfattande tryckt beskrivning. Vidare finns fem ännu utförligare handledningar för besökare, vilka bl.a. vänder sig till lärare som på egen hand går runt med skolklasser.
Trädgården medverkade under år 1988 vid 120 gruppbesök, varav 20 avsåg gästande forskare eller högskolestuderande, 60 föreningar, 30 skolklasser (motsv.) och 10 övriga turistgrupper. För skolklasser och tu— ristgrupper kostar en guidad visning 220 kr. (300 kr. på övertid).
Växthusen är öppna tisdag till fredag kl. 12.30—15.00 samt — med inträ- desavgift om 5 kr. för vuxna - söndagar kl. 12.00-15.00. Dessutom före- kommer tillfälligt öppethållande kvällstid då jättenäckrosen Victoria cruziana blommar. Totala antalet besökare under ett år i de tropiska växthusen uppskattas till ca 15 000, varav 6 000 betalande.
Det uppdelade trädgårdsområdet har sammanlagt sju ingångar för be— sökare. Utöver besökare i trädgården passerar personal, studerande och besökare till institutionerna på området samt även en "genomfartstra- fik” av gående och cyklande. Det går således inte att enkelt räkna anta- let egentliga besökare i trädgården, inte ens under en kortare period. Enligt trädgårdens egna bedömningar uppgår antalet trädgårdsbesöka— re till omkring 50 000 per år, varvid under sommarhalvåret en stor del utgörs av turister. Under den snöfria delen av året förekommer besöka— re som endast besöker trädgården för att vila eller vandra i denna ("parkbesökare"), dessa bedöms dock inte utgöra någon större del av be— sökarna, eftersom trädgården ligger i en stadsdel med god tillgång på parker och grönområden (se avsnitt 3.1).
Enligt trädgårdspersonalens bedömningar har antalet besökare mar— kant ökat under senare år. Detta förklaras dels med den ökade upp— märksamhet som trädgården fått i massmedier och turistreklam, dels med att sambandet mellan slottet — som är ett välbesökt turistmål —- och trädgården har .orts tydligare.
Varje höst sedan 1950—talet anordnas i orangeriet en utställning "Bo— tan skördar" av främst grönsaker och frukt. Till denna trycks och säljs en särskild utställningskatalog. I anslutning härtill brukar botaniska museets personal även anordna en utställning av svampar. Utställ— ningarna besöks främst av skolklasser, men även studerande från uni» versiteten och många från allmänheten finns bland besökarna. Antalet besökare uppgick hösten 1988 till ca 8 000. Under senare år har utställ- ningar även ordnats i samarbete med olika amatörföreningar, t.ex. vis- ningar av bonsai (miniatyrträd) samt ormar och kräldjur.
Regelbundna kontakter med i första hand tidningarna i Uppsala och med lokalradion bidrar till att botanisk information sprids till allmän—
heten främst inom Uppsalaområdet och till att många lockas att besöka trädgården. En stort uppslagen artikel om att ”N u blommar jättenäck- rosen" kan locka 1 500 besökare till växthuset de följande kvällarna.
Kontakterna med allmänheten leder även till förfrågningar om blom- mor, blomsterodling och liknande. Sammanlagt mottar trädgården un- der ett år ca 2 000 sådana förfrågningar, vilka tar uppskattningsvis ca 500 arbetstimmar. Det förekommer också regelbundna kontakter med olika myndigheter och föreningar inom landet, t.ex. giftcentralen, tul- len, museer och trädgårdsföreningar. Ett ökat intresse från allmänhe— tens sida leder också till att personalen som arbetar i trädgården måste ägna mera tid under sitt arbete ute i trädgården åt förfrågningar från de besökande.
Utöver de nämnda aktiviteterna medverkar trädgården regelbundet (kostnadsfritt) med blomsterarrangemang vid större universitetsfester (promotionshögtiden, professorsinstallationer etc.) samt vid ett tiotal kongresser (motsv.) per år till subventionerade priser. Det förekommer undantagsvis att trädgården säljer fotografier, fotograferingsmöjlighe— ter eller t.o.m. växter till bokförlag, reklamföretag etc. Trädgården har även samarbete med byggnadsstyrelsens, kyrkorådens och landstingets lokala fastighetsförvaltningar och med kommunens parkansvariga be- träffande växtmaterial och skötselfrågor.
Under jubileumsåret 1987 anordnades dels ett nordiskt vetenskapligt symposium i samarbete med SLU med 275 deltagare om bevarande av utrotningshotade växter, dels en trädgårdsutställning i samarbete med samtliga fritidsodlingsorganisationer i landet. Det senare arrange- manget besöktes under två dagar av uppskattningsvis 6 000 personer.
Trädgården deltar i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 beställdes 1 700 fröportioner från trädgården vilket ledde till att 1 200 fröportioner sändes till andra botaniska trädgårdar. Samtidigt erhölls 5 400 fröportioner från andra botaniska trädgårdar varav ca 1 000 över— lämnades till olika forskare.
Linnétrådgården
Sedan slottsträdgården år 1787 donerats till botanisk trädgård fick den gamla trädgården och växthusen successivt förfalla. Linnés bostadshus blev så småningom tjänstebostad för universitetets musiklärare (direc— tor musices; den senaste som bodde där var Hugo Alfvén) och sedan orangeriet hade byggts om för andra ändamål var det i mer än 100 år uthyrt som nationslokal för östgöta studentnation.
År 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som då som en huvudupp— gift tog sig an upprustningen av Rudbecks och Linnés gamla botaniska trädgård. Sällskapet fick år 1920 genom ett regeringsbeslut rätt att dis— ponera trädgården mot att sällskapet svarade för drift och underhåll.
Utifrån Linnés egna ritningar och beskrivningar av trädgården var det möjligt att återskapa denna som den såg ut på 1750—talet, varvid i stor utsträckning även autentiskt eller tidstroget växtmaterial kunde upp— letas. Även utformningen av växtetiketter följer Linnés system och namnsättning — men även aktuellt namn och numera också svenskt namn anges. Trädgården och dess växter har således i första hand ett lärdomshistoriskt och hortikulturellt intresse, medan den är av litet aktuellt forskningsmässi gt intresse.
Linnéhuset, som ursprungligen byggdes av Rudbeck år 1693, övertogs år 1937 av Linnésällskapet. Det återställdes till utformningen på Lin— nés tid och kunde genom gåvor från Linnésläktingar och andra öppnas som Linnémuseum med många bevarade Linnétillhörigheter.
Orangeriet används av universitetet som festlokal i högtidliga sam- manhang och upplåts bl.a. till repetitionslokal för Orphei Drängar (OD) och andra körer med anknytning till universitetet. Sedan 1950—talet har orangeriet och trädgården även upplåtits sommartid för konstut— ställningar och författaraftnar.
Upprustningen av trädgården och bostadshuset bekostades genom in- samlade medel och ideella insatser. Även en fond främst baserad på lot— terimedel bidrog till verksamheten.
Linnésällskapet kunde i längden inte klara underhåll och skötsel av bå- de trädgården och museet. Fr.o.m. år 1945 har därför dåvarande Uppsa— la stad och från år 1954 även universitetet lämnat bidrag till skötseln av trädgården. Fr.o.m. år 1978 övertog universitetet ansvaret för träd— gården, som numera ingår i botaniska trädgården som en självständig enhet (beskrivs ytterligare i följande avsnitt). År 1966 överfördes oran- geriet till byggnadsstyrelsens fastighetsfond och år 1982 övertog bygg- nadsstyrelsen ansvaret för hela fastigheten. — Museet sköts fortfarande av sällskapet, för vilket detta erhåller kommunalt bidrag. Museet ingår således inte i den botaniska trädgården, medan trädgården har ansva- ret för utarrenderingen av kaffeserveringen utanför orangeriet.
Utöver själva trädgården, museet och orangeriet (med besökstoaletter) ingår i anläggningen en nybyggd ekonomibyggnad (år 1984) med perso— nalutrymmen, ett mindre nybyggt växthus samt en mindre depåträd— gård.
Linnéträdgården är öppen 1 maj — 30 september. Sedan år 1980 finns en kaffeservering sommartid. Trädgården besöks både av många Uppsala- bor och många turister — den fungerar som en avskild park i en parkfat— tig del av staden samtidigt som den är en turistisk sevärdhet av stora mått för botaniskt eller lärdomshistoriskt intresserade turister. Under sommaren besöks trädgården av uppskattningsvis 35 000 och museet av ca 5 000 besökare. Endast för museet krävs inträdesavgift.
Linneträdgården inkl. museet och orangeriet är byggnadsminnesmär- ke sedan år 1976.
Linnés Hammarby
Linné inköpte flera jordbruksfastigheter runt Uppsala, av vilka gårds- hus finns bevarade både vid Linnés Hammarby och Linnés Sävja. Den förra gården — 15 km från Uppsala — behölls av Linnéarvingarna fram till år 1879, då den köptes av staten samtidigt som universitetet övertog marken. För att sköta gården inrättades den "Linnéanska stiftelsen
Hammarby” med en av universitetet utsedd inspektor. Gårdshusen och gårdsområdet har successivt återförts till utformningen på Linnés tid. Byggnadsstyrelsen svarar numera för fastigheten och därmed för un— derhållet av husen och för el, värme och vatten.
Linnés Hammarby omfattar förutom ett tvåvånings bostadshus även två flygelbyggnader, en upprustad bostad för tillsynsmannen, perso— nal— och ekonomiutrymmen, ett litet stenhus som Linné lät bygga för brandsäker förvaring av sina herbarier samt en mindre trädgård och omgivande park (med en del förvildade växter från Linnés tid). Jord- bruksfastighetens mark ägs av universitetet som arrenderar ut jord— bruksmarken.
Bostadshuset är inrett med en del av familjen Linnés tillhörigheter och är sedan länge öppet som museum. Flyglarna har nyligen renoverats och är nu också öppna som museum, med bl.a. en porträttsamling av Linné, och som kafé. En parkeringsplats har också nyligen anlagts i an— slutning till trädgården. Vidare har ett 20—tal fruktträd av gamla sor- ter från Mälardalen planterats i samarbete med Nordiska genbanken. — Linnés Hammarby saknar reguljära bussförbindelser, men sommartid kör kommunens bussbolag två bussturer per dag särskilt till Linnés Hammarby. För att nå de utländska turisterna finns information om Linnés Hammarby vid biluthyrningsdiskarna på Arlanda flygplats.
En hel del av lösöret från Linnés tid har farit illa under tidens lopp. Un— der de senaste åren har inventarierna restaurerats i samarbete med riksantikvarieämbetet, vilket har bekostats av penninglotterimedel.
Antalet besökare uppgick till 20 000 år 1988, varav 5 000 betalade en- tré i museet. Flertalet besökare är turister och antalet besökare har ökat under de senaste åren.
Linnés Hammarby är sedan år 1879 ett kulturminne, i vilket förutom de äldre husen och deras inventarier även ingår trädgården och parken. Numera är Linnés Hammarby skyddad som byggnadsminnesmärke.
Organisation och ekonomi
Botaniska trädgården var tidigare en del av institutionen för systema— tisk botanik. Fr.o.m. år 1977 fick trädgården en självständig ställning inom universitetet. Olika utredningar och beslut — vilka närmare redo— visasi avsnitt 3.1 -— ledde fram till att botaniska trädgården, Linnéträd- gården och Linnés Hammarby inom universitetet sedan år 1983 utgör en egen särskild inrättning med egen styrelse, Linnénämnden. ! denna ingår
- chefen för botaniska trädgården som ordförande
— en representant för de anställda
— en representant för botanisk forskning — en representant för grundutbildningen i biologi
— en representant för fakultetsnämnden
— en sakkunnig i fråga om Linnéminnen
— en representant för Uppsala kommun
samt personliga suppleanter för de olika representanterna.
Till verksamheten är vidare knuten en referensgrupp med
- Linnénämndens Linnésakkunnige, ordförande
— en representant för universitetet i Uppsala - en representant för riksantikvarieämbetet
— en representant för Uppsala kommun (turistinforrnationen) — en representant för Svenska Linnésällskapet
— slottsarkitekten i Uppsala.
Var och en av de tre enheterna, (den egentliga) botaniska trädgården, Linnéträdgården och Linnés Hammarby, drivs som ekonomiskt och or— ganisatoriskt självständiga enheter med en gemensam ledning och ad— ministration. Samarbete sker mellan enheterna när det gäller t.ex. ut— nyttjandet av större maskiner, förökning av växter, framställning av etiketter m.m.
Personalen omfattar sammanlagt 22 heltidstjänster av följande slag 1 förste trädgårdsintendent 1 intendent
1 institutionssekreterare
5 akademiträdgårdsmästare 4 trädgårdsförmän 12 trädgårdsbiträden, varav 2,3 helårstjänster används för säsongan— ställda under växtperioden (i personalbudgeten ingår ytterligare 2 trädgårdsbiträdestjänster som hålls permanent obesatta för att finansi- era nödvändiga driftskostnader). . Därtill kommer 3,5 trädgårdsbiträden med lönebidrag.
Inkomster och utgifter för budgetåret 1987/88 framgår av avsnitt 4.2, varvid särskilda inkomster och utgifter förknippade med 200—årsjubilé— et har särredovisats.
Linnénämnden gör i likhet med olika universitetsinstitutioner ett bud— getförslag som ligger till grund för tilldelningen av medel från universi— tetet. Den inom universitetet beslutade budgeten omfattar inte bygg— nadsstyrelsens kostnader eller ev. särskilda bidrag för nybyggen eller från fonder och motsvarande. Den i avsnitt 4.2 redovisade budgeten är således en för utredningens räkning .ord fullständig ekonomisk sam— manställning.
Kostnadsutvecklingen sedan år 1970 har varit särskilt ogynnsam för de botaniska trädgårdarna, eftersom dessa i särskilt hög grad fått bära ökade lönekostnader för lågavlönade, medan de ökade energikostnader— na automatiskt har burits av byggnadsstyrelsen. Under perioden 1970— 1977 uppges botaniska trädgården ha förlorat anslag motsvarande tio tjänster på grund av att universitetet internt inte gav kompensation för stegrade lönekostnader. Därefter uppges trädgården i stort sett ha fått kompensation för kostnadsökningarna. Den minskade personaltill- gången har lett till att vissa områden inte längre odlas och att sorti- mentet av ettåriga (och därmed arbetskrävande) växter har ersatts av mindre arbetskrävande växter. Ytterligare förändringar av rabattsy- stemen och odlingsmetoderna har genomförts eller planeras för att för- enkla skötseln. Personalen uppges nu vara så hårt ansträngd att längre sjukskrivningar och yrkesskador har blivit vanligare.
De tropiska växthusen invigdes år 1936 och har varit i stort behov av underhåll och modernisering. De stegrade bränslekostnaderna har va—
rit ett viktigt skäl för en renovering i syfte att uppnå väsentligt bättre värmeekonomi. Under åren 1980—1983 .ordes en fullständig renove- ring av de tropiska växthusen till en kostnad av sammanlagt ca 4 milj. kr. Byggnadsstyrelsen svarade för huvuddelen av kostnaderna, vilka kan tas igen genom sänkta värmekostnader, medan universitetet ge- nom egna fonder betalade återstående del av kostnaderna. Ombyggna- den av växthusen har samtidigt inneburit en rationalisering av sköt- seln av växthusen genom ökad automatisering och automatisk drifts- övervakning. Automatiseringen har också medfört en förbättring av od- lingsbetingelserna.
Av arbetsmiljöskäl har det under de senaste åren varit nödvändigt att förbättra personalutrymmen, verkstadslokaler och andra utrymmen. Dessa förbättringar har bekostats av byggnadsstyrelsen.
Avtalet med Uppsala kommun
Uppsala stad har sedan år 1946 betalat bidrag till underhållet av Lin— néträdgården. Redan i början av 1970—talet fick statens förhandlings- nämnd i uppdrag att förhandla med kommunen om ett kommunalt bi— drag till driften av botaniska trädgården. Kommunen. avvisade inled— ningsvis förslaget.
År 1980 slöts ett avtal mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala kommun om ett kommunalt driftsbidrag till botaniska trädgården (ba- rockträdgården), Linnéträdgården och Linnés Hammarby (godkänt av regeringen 1982—01—21). Kommunen betalar fr.o.m. år 1981 ett årligt bidrag om 250 000 kr. inkl. kompensation för kostnadsutvecklingen fr.o.m. år 1982. Avtalet gäller t.o.m. år 1995 och vardera parten kan vart tredje år fram till dess påkalla förhandling om väsentliga händel— ser inträffar som kan motivera ändring av bidraget. Kommunen har ge- nom avtalet rätt att inom sin turistverksamhet visa botaniska trädgår- den (barockträdgården), Linnéträdgården och Linnés Hammarby. — Av- talet var kopplat till att kommunen samtidigt för 100 000 kr. av staten fick köpa marken där studenternas idrottsplats är belägen (kommun- fullmäktiges beslut 1981-05-25).
Genom förhandlingsnämndens beslut 1986—12—19 bemyndigades uni- versitetet i Uppsala att föra statens talan vid fortsatta förhandlingar med kommunen om bidraget till botaniska trädgården och Linnémin— nena. Förhandlingar år 1987 ledde till oförändrat bidrag, men kommu— nen förklarade sig beredd att bidra till vissa investeringar av engångs- karaktär.
Övriga inkomster
Trädgården har inkomster av försäljning av trycksaker, souvenirer i form av ovanliga växter, kaféverksambet i Linnéträdgården och på Linnés Hammarby samt genom de entréavgifter som tas ut på sönda— garna av besökarna i de tropiska växthusen och alla dagar i huvud» byggnaden i Linnés Hammarby. — Försäljningen av trycksaker och växtsouvenirer svarar i stort sett mot kostnaderna att framställa och tillhandahålla dessa. Kaféverksamheten är utarrenderad och arrende— inkomsterna svarar ungefär mot kostnaderna att tillhandahålla loka— ler, möbler m.m. Inträdesavgifterna för söndagsöppethållandet svarar ungefär mot de extra utgifterna för öppethållandet. — Detta är således exempel på att en utökad service gentemot de besökande har kunnat göras självfinansierad.
Trädgården har även smärre inkomster av växtförsäljning i särskilda fall. Inte heller denna försäljning ger några större extrainkomster. Trädgården har också i några fall åtagit sig att planera och tillhanda— hålla lämpliga växter för trädgårdar vid hembygdsmuseer och liknande (se t.ex. avsnitt 2.7 om Laestadiusträdgården i Karesuando). Denna service är självbärande, men ger inget nämnvärt överskott.
Universitetet har genom regeringsbeslut beviljats ett engångsbelopp om 300 000 kr. av lotterimedel för renovering av inventarierna på Lin— nés Hammarby. Vidare har Uppsala kommun vid flera tillfällen försett botaniska trädgården och Linnéminnena med utrustning av olika slag. Som exempel kan nämnas ett flertal trädgårdssoffor tillverkade vid
kommunens snickeriverkstad och en datoriserad maskin för fräsning av skyltar och etiketter i plast (värd ca 250 000 kr.).
Inför botaniska trädgårdens 200—årsjubileum donerade, som redan har nämnts, ett antal företag i Uppsala ett springvatten till barockträdgår- den. Statens konstråd inköpte och placerade samtidigt en skulptur framför det tropiska växthuset.
Ihnavägen
VÄXTHUS FORSKN
AGARDHIANUM Bokplanen
VÄXTHUS ENTRé INFORMATION KONTOR
Barrträd
Östra Vallgatan Olshögsvägen
!; ///——___———_ krydd— beh : . Åhhh/'N, medicinal- : _w , ? ”"muuä? växter
II %- Ormbunka Salixdammen
H Valnötsträd
Södra planen
Barrträd LUNDS UNIVERSITETS BOTANISKA TRÄDGÅRD
2.3. Botaniska trädgården i Lund
Tillkomsten
På 1670-talet meddelades undervisning i botanik vid universitetet i Lund av professorn i teoretisk medicin Christian Fossius. År 1690 stad- gades i ett brev från universitetskanslern att trädgården norr om Lun- dagårdshuset, på nuvarande universitetsplatsen, skulle benämnas aka- demiträdgården och inrättas för botaniska ändamål. Trädgårdens före- ståndare blev medicine professorn Sackensköld, som inte kunde få be- talt för sitt arbete utan i stället skulle få utnyttja delar av trädgården för eget bruk. Misshälligheter och penningbrist hämmade under långa perioder trädgårdens utveckling.
År 1746 stadfäste Kungl. Maj:t ett av arkitekten Carl Hårleman upp- rättat förslag till nyanläggning av trädgården och till hur nuvarande Lundagård skulle se ut. Ett orangeri stod färdigt år 1759 och tio år se- nare omfattade trädgården ca 600 arter. Ett arboretum tillkom senare. Universitetets expansion medförde intrångi trädgården, både fängelse och anatomisal kom att inrymmas i orangeriet. Professor J.A. Agardh lyckades emellertid utvidga trädgården till Paradislyckan och utökade växtsamlingarna, så att det på 1840-talet fanns uppskattningvis 6 000 växter.
Ytterligare planer på institutionsbyggen i trädgården ledde fram till att professor Agardh föreslog en flyttning till Tornalyckan, ett område som tidigare hade tillhört Lunds hospital och nu genom donation till- hörde universitetet. Riksdagen åren 1859/60 beviljade medel för den nya botaniska trädgården, som utöver växthus även skulle inrymma en institution i botanik (”Agardhianum”) med bostad även för en tråd- gårdsmästare. Trädgårdsanläggningen planerades av Agardh i enlig- het med hans Theoria systematis plantarum rörande växternas släkt- skap. Redan år 1868 odlades åter närmare 6 000 växter i den nya tråd- gården.
Trädgården omfattade från början ca 7 hektar, men har senare utvidf gats till ca 8 hektar med bibehållande av Agardhs grundplan. Bl.a. överlät Lunds stad en park, Östra promenaden, till trädgården för att bereda plats för en institutionsbyggnad. År 1891 byggdes botaniska la— boratoriet och år 1913 botaniska museet. Sedan år 1950 omfattar träd- gården hela kvarteret.
Trädgårdens nuvarande omfattning
Trädgården omfattar ca 8 hektar inkl. byggnader, parkeringsplatser m.m. och upptar ett helt kvarter i utkanten av Lunds gamla stadskär- na. Odlingen omfattar 7 000—8 000 arter, varav ca 2 000 odlas i växthu- sen.
Trädgården inramas av planteringar av buskar och träd, medan träd— gårdens centrala delar upptas av planteringsområden av skiftande ka— raktär. Här finns växter systematiskt ordnade, kvarter med gagnväx— ter, krydd— och medicinalväxter, stenpartiväxter, kärrväxter, ormbun— kar, växter för undervisningen etc.
År 1972 inleddes en översyn och genomgripande rationalisering av trädgårdens verksamhet. Detta ledde både till minskade odlingsytor (främst av ettåriga växter) och att växterna kunde presenteras på ett mera pedagogiskt sätt. Fortfarande pågår en översyn och omläggning av äldre odlingsytor. — I rationaliseringsarbetet har även ingått att låta var och en av de anställda ta ett ökat ansvar för olika delar av trädgår- den.
Växthusen omfattar åtta olika avdelningar öppna för allmänheten, var— tillkommer utrymmen för förökning och omplantering. Växthusen har successivt renoverats sedan år 1972, varvid modern isolering och auto— matik installerats. Efter omfattande renoveringar sommaren 1988 är nu samtliga växthusavdelningar renoverade. Sedan år 1985 finns ett nybyggt trädgårdskontor med informationsavdelning sammanbyggt med växthusen.
På trädgårdens område ligger även institutionen för systematisk bota- nik och det botaniska museet (i huvudsak med pressade växter) samt växtekologiska institutionen. Till institutionen för systematisk botanik hör även ett mindre odlingsområde och ett mindre växthus, som således inte ingår i den botaniska trädgården. Ett praktiskt samarbete före— kommer emellertid fortlöpande mellan trädgårdens personal och de od- lingsansvariga inom institutionen.
Trädgårdens grundläggande arkitektur är bevarad, varvid både äldre och nyare odlingskvarter har infogats i den gamla planeringen. De ve- tenskapliga och pedagogiska verksamheternas samverkan med arki- tekturen speglar den idéhistoriska utvecklingen under främst 1800— och 1900—talen. (Detta är f.n. föremål för studier som skall resultera i en bok som planeras utkomma hösten 1990.) Trädgården är bl.a. känd för sina stora tulpanträd (trädgårdens symbol), katalpor, magnolior, pappersmullbär, lotusplommon, ambraträd och kinapepparträd — alla på friland. Vidare finns här Sveriges största ginkgoträd och flera andra unika nakenfröiga växter. Utomhus finns även många andra växter som vanligen inte kan odlas utomhus i Skandinavien. Växthusen hyser två 120— åriga kottepalmer (utrotade som vilda), en av varje kön. Flera av växthusväxterna har uppnått 100 års ålder och vårdas särskilt.
Trädgården har sammanlagt sex olika ingångar. Dess centrala läge i staden och anläggningens karaktär av park och trädgårdsanläggning medför att trädgården lockar många besökare som i första hand utnytt- jar trädgården som offentlig park. Det har sagts att trädgården funge- rar som "en andra stadspark" och den uppfattas av både studenter och allmänhet som en viktig del av Lunds universitetsmiljö.
År 1974 beslöt regeringen att botaniska trädgården med Agardhska dammen, Agardhianum, Kolhuset (”Borgen"), institutionen för syste- matisk botanik samt botaniska museet skall vara byggnadsminnes- märke.
Verksamhetens omfattning
Inom universitetet används trädgården dels av biologiska institutionen för kurser inom grundutbildningen, dels av institutionen för systema— tisk botanik vid påbyggnadskurser och forskarutbildning. Undervis— ningsmaterial hämtas från trädgården till föreläsningar och laboratio- ner, medan demonstrationer, enskilda studier och grupparbeten sker i trädgården. Arttentamenb på trädgårdsväxter ingår numera inte i grundutbildningen, däremot ingår bl.a. studier i trädgården av släkt— tillhörighet, pollinationsförhållanden och morfologi. Studerande på landskapsarkitekt— och hortonomlinjerna vid SLU tenterar på odlade växter i trädgården. Elevgrupper från trädgårds— och lantbruksskolor gör regelbundna besök.
Genom att institutionen för systematisk botanik har egna odlingsmöj— ligheter (se ovan) är antalet forskningsprojekt inom själva trädgården av begränsad omfattning och avser som regel endast långsiktiga försök som inte kräver särskild tillsyn.
Den tidigare nämnda översynen av trädgårdens verksamhet fr.o.m. år 1972 innebar också utökad utåtriktad verksamhet, bl.a. i form av de— monstrationer och besvarande av frågor från allmänheten. Gensvaret från allmänheten och skolor blev stort, vilket i sin tur bidrog till att andra arbetsuppgifter inte medhanns. Fr.o.m. år 1977 har antalet vis— ningar begränsats och man nödgas vara restriktiv med åtgärder — t.ex. tidningsnotiser — som kan stimulera tillströmningen till trädgården.
Antalet förfrågningar om demonstrationer av trädgården är så stort att sedan flera år endast ca en tredjedel kan tillgodoses. Av de besökande grupperna är de flesta skolklasser och daghemsgrupper. Några tiotal besöksgrupper kommer från föreningar av olika slag. En mindre del av de grupper som inte kan erbjudas en demonstration studerar i stället i trädgården på egen hand med hjälp av de tryckta informationsmaterial som beskriver trädgården. — En naturstig kompletterad med tryckt ma- terial, diabilder m.m. används av skolklasser - mest i slutet av vårter- minen. Med stöd från skolstyrelsen i Lund har också ett material för skolelevernas självstudier framställts.
Antalet demonstrationer i trädgården År Grupper från Lund Övriga Totalt 1987 29 74 103 1988 (prel.) 110
Tidigare förekom flera visningar, men en minskning av antalet har av personalskäl varit nödvändig under de senaste åren.
Växthusen är öppna alla dagar kl. 12—15. Antalet besökare i växthusen beräknas till ca 20 000 per år. Det totala antalet besökare i trädgården kan inte skattas genom att trädgården har både "genomfartsbesökare" och många som besöker trädgården som ”parkbesökare". — Under 1980— talet har antalet besökare ökat markant, både i form av svenska och ut— ländska turister och av Lundabor som följer vad som händer i trädgår— den -i det senare fallet ofta lockade till besök av regelbundna artiklar i lokaltidningarna. Publicitet i Tyskland har medfört en ökning av anta— let tyska turister.
Antalet förfrågningar från forskare, allmänheten, myndigheter, före— tag och massmedier per brev, telefon eller särskilda besök har succes- sivt ökat och överskred budgetåret 1987/88 1 000 förfrågningar. Det gäller såväl rent botaniska frågor (om växtnamn m.m.) som frågor om skötsel och liknande. Därutöver ställer många av besökarna i trädgår- den frågor till personalen, vilket gör att kontakter med allmänheten i praktiken ingår bland arbetsuppgifterna för hela personalen och tar tid från skötseln av trädgården.
Trädgården sprider även information om botaniska frågor genom smär— re utställningar i växthusentrén och genom en serie foldrar om olika slag av växter. Tillfälliga smärre utställningar - om t.ex. regnskogar, svampar eller tropiska frukter — kan även ordnas sommartid i ett äldre mindre hus ("Borgen"). Trädgårdens styrelse har begärt att få en större permanent utställningslokal. — Sedan år 1987 har trädgården även in- formerat om växter och trädgårdens verksamhet i universitetets skylt- fönster på Bredgatan och vid evenemangi regionen.
Intendenten medverkar bl.a. i översynen av den svenska namnsätt- ningen av odlade växter och i fortbildningskurser för lärare i länsskol— nämndens regi samti vissa av universitetets kurser.
Botaniska trädgården har regelbundna kontakter med fröfirmorna Weibulls och Hammenhög, bl.a. för ömsesidigt utbyte av fröer. Någon ersättning härför erhålles inte. Vidare förekommer ett regelbundet samarbete med institutioner inom SLU beträffande växtmaterial och odlingserfarenheter, varvid för landet nya kulturväxter har introduce— rats.
Sjukhusen i Malmö—Lund—regionen kontaktar trädgården för växtbe— stämningar vid misstänkta förgiftningar. Växtfotografler säljs regel— bundet till bokförlag och tidskrifter.
När det gäller att bevara olika utrotningshotade växter har trädgården utfört dels vegetativ förökning av kottepalmer för spridning till andra botaniska trädgårdar, dels s.k. populationsförstärkning av svenska växter. Det senare innebär att frön eller plantor av den hotade växten insamlas i naturen och förökas i trädgården, varefter en återplantering sker på lämpliga lokaler i naturen. Den hotade växten görs således inte permanent beroende av odling i botanisk trädgård. — Den dagliga kon— takten med skolor och allmänheten ger även goda möjligheter att spri— da information om miljöfrågorna. Hotet mot de tropiska regnskogarna har särskilt uppmärksammats i anslutning till växthuset med tropik— växter.
Den utåtriktade verksamhetens omfattning medför eftersläpningar i skötseln av trädgården. Exempelvis medhinns inte de på längre sikt nödvändiga kontrollbestämningarna av olika växter. (Vissa växter sprider sig på egen band inom trädgården, medan andra dör ut. Ensta— ka växter eller hela växtbestånd kan härigenom bli feletiketterade.)
Trädgården deltar i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 sändes ca 1 000 fröportioner till andra trädgårdar och ca 500 fröportio- ner erhölls från andra. Utöver fröer för trädgårdens egna behov är det främst systematiska botanister, växtfysiologer, genetiker och växtodla-
re som utnyttjar möjligheten att beställa fröer genom trädgårdens by— tesverksamhet.
Organisation och ekonomi
Botaniska trädgården var tidigare en del av institutionen för systema- tisk botanik, som är belägen i trädgården. Fr.o.m. år 1972 är trädgår— den en fristående inrättning inom universitetet, numera i enlighet med högskoleförordningens 16 kap. 3 &.
I styrelsen för botaniska trädgården ingår
— ordförande utsedd av rektorsämbetet
— en representant för matematisk—naturvetenskapliga fakulteten
—- en representant för biologiska institutionen — en representant för institutionen för systematisk botanik
— en representant utsedd av de fackliga organisationerna gemensamt
— en representant utsedd av studentkåren
— botaniska trädgårdens intendent
samt personliga suppleanter för de olika representanterna, dock ej för ordförande och intendenten.
Personalen omfattar 10 heltidstjänster av följande slag
— 1 intendent '
— 1 institutionssekreterare
— 3 trädgårdsmästare
— 5 trädgårdstekniker.
Därtill kommer en trädgårdstekniker och ett trädgårdsbiträde med lö- nebidrag.
I likhet med de två övriga statliga botaniska trädgårdarna erhålls me- del för verksamheten på flera sätt. Inkomster och utgifter för budgetår— et 1987/88 framgår av avsnitt 4.2. Det egentliga anslaget för verksam— heten uppgick till 1 962 tkr.
Sedan år 1977 har botaniska trädgårdens styrelse begärt att högskole- styrelsen i anslaget till trädgården även skall inräkna medel för en in-
formationslektor, som skall kunna svara för den utåtriktade verksam— heten och även kunna utöka denna. Styrelsen har härvid anfört att en ökad utåtriktad verksamhet även är till gagn för universitetets utbild— ning och forskning samtidigt som universitetets kontakt med det övriga samhället breddas. För budgetåret 1988/89 har medel för ett halvt lek- torat beviljats.
Universitetets kostnader för trädgården bestrids från de medel för sär— skilda inrättningar som står till universitetsstyrelsens förfogande och som härrör från avsättningar från de olika sektors— och fakultetsansla— gen. Anslagen är i princip endast beräknade utifrån vad som krävs för den rent tekniska skötseln av trädgården. Enligt uppgift har anslaget till trädgården sedan år 1977 inte fullt ut ökat i takt med de pris— och löneomräkningar som universitetet erhållit för sektors— och fakultets- anslagen. Dvs. besparingar har i viss mån lagts på trädgården.
Utöver de statliga anslagen och smärre inkomster från försäljningen av trycksaker m.m. har trädgården av och till erhållit bidrag från'utom— stående. Budgetåret 1986/87 erhölls exempelvis 100 000 kr. från en pri— vat forskningsfond för inköp av en vattenavhärdare till växthusen.
Budgetåret 1986/87 beviljade skolstyrelsen i Lund 25 000 kr. för att bo— taniska trädgården tillsammans med några lärare inom skolan skulle genomföra projektet "Global natur mitti Lund - botaniska trädgården som botanisk verkstad". Syftet är att producera program och arbetsma- terial som skulle underlätta för skolorna att använda trädgårdens re- surser utan daglig medverkan från personalen. Följande budgetår har Lunds kommun bidragit med 21 000 kr. per år som ersättning för vis— ningsverksamhet för grupper med förskole— och skolbarn från Lunds kommun.
2.4. Bergianska botaniska trädgården i Stockholm
Tillkomsten
Utgångspunkten för tillkomsten av Bergianska trädgården är den Ber- gianska stiftelsen. Denna tillkom år 1791 genom att bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius till Vetenskapsakademien testamenterade sin malmgård Bergielund vid Karlbergsallén (i nuvarande Vasastaden, in— till Sabbatsberg), sitt stora vetenskapliga bibliotek samt en samling om 15 000 pressade växter. Bröderna hade båda tillhört Vetenskapsakade- mien och hade vid sidan av sina tjänster vid riksbanken resp. som pro- fessori medicin vid Collegium medicum (en föregångare till karolinska institutet) ägnat en stor del av sin tid åt att utveckla den omfattande trädgårdsodlingen på malmgården och att samla och beskriva exotiska växter. Peter Jonas var f.ö. elev till Linné.
Enligt testamentet skulle donationen tjäna två syften, dels skulle egen- domen vara en "schola för hortikulturen i riket", dels skulle den främja naturvetenskaplig forskning. Bergielund skulle vara skolans säte och föreståndaren skulle vara professor i botanik (”professor Bergianus"). Medlen fick på inga villkor användas på annat sätt. Sistnämnda villkor gav upphov till upprepade processer med brödernas arvingar.
Enligt testamentet skulle odlingen på Bergielund begränsas till nytto- växter, dock ej tobak. Trädgården sköttes genom arrendatorer, vilka samtidigt drev handelsträdgård, plantskola och trädgårdsutbildning. Verksamheten gick tidvis med besvärande underskott. Stockholms ex- pansion medförde att Vetenskapsakademien år 1884 — med Kungl. Maj:ts tillstånd — kunde sälja Bergielund för drygt en miljon kronor och därefter köpa en väsentligt större egendom vid Frescati för 230 000 kr. Av den inköpta egendomens 32 hektar avsattes 7 hektar för en veten- skaplig botanisk trädgård, vilken även skulle visa prov på ”högre horti- kultur". Den övriga delen användes för handelsträdgården och träd— gårdsskolan. Senare har naturhistoriska riksmuseet, Vetenskapsaka- demien och slutligen även universitetet etablerat sig i närheten av trädgården.
anim—Ö'me—O Adwiv'vi—o'rx'ai .—.—.—.—.—.—.—.-.—
olo" -—N
4626 nuet
si N
tri—dk NNO!
Lilievåx'er, ' s, mållväx'er, gräs liliacea. In'daceaa. Chenopodiocvoe, Grumman:
Ronunkel-, vollmo- och berberisvöx'er Honung/lanc”. Famveraceue, Barbendareae
Neilikvöl'or Coryophyl/oaau
Flockblommigo, förelvöx'er, kornellvöx'er Umballiflloc, fuphorbiaceae. Comaceae
Lönnor, lindar, korsblommi o, malvaväxter Åcemcoaa, Yiliaceae, Crucrferae, alvaceoe
R osvö x'er laman:
Ärtvax'er luguminome
Rosvöxler, schersmin, vinbär Romano, Philadelphur, Ribe! Genetiska och blombiologisko grupper
Asker, : rener Fraxinur, ,,ng
Pilar, viden Salkaceae
Olvon, kaprifol, try, fläder
Vibumum. lonicera, Sambucur
Kransblommiga, polo'isvöxler, förgö'migeivöxler Lobiarna, Solanaceae. Baragmaceac
Blåklockor, leiongopsvöxler, vöddv'a'x'er Campanu/aceoo, Scrophulonaceqc, Dimamceae
Korgblommigo Camporilan
Schersmin, deulzio magnum. Dumma Vårblommonde lökar, pioner, ginlrgo, trollhussel Paeonia, Ginkgo, Hamamelix Borriröd Pincem, Cuprumceae. Taxonet Vöxler från medelhavsområde'
Rönn, oxel, viveväxrer Sorbux, Primuloaaa R ododondron Rhododendron
Nordamerikanska växter, höngevöxfer Fogncm. Eolvlacean
Lärk. sedum
Lant, Croma/acne
Ornlbunkor, vöx'er från Öland, Golland och väst us'en Östosiolisko träd och buskar Köksväxter Krydd- och medicinalväxter
%
Wennman moemmeu (omen)
OZOCOGOUOYOM
Utflyttningen till Frescati leddes av professor Bergianus Veit Wittrock. Han utvidgade trädgårdsodlingarna och trädgårdsskolan, men framför allt satsade han på att intill Brunnsviken anlägga en botanisk träd— gård. För att få sten till konstgorda berg sprängde han ut bl.a. grottor i berget, vilka han tänkte sig använda som utställningssalar. Av de konstgjorda bergen lyckades han uppföra ett av tre planerade ("stora fjället"). Vidare planerade han ett växthus för landväxter och ett för vattenväxter, varav endast det senare — Victoriahuset - förverkligades under hans tid, år 1899.
Efter Wittrocks död år 1914 koncentrerades ansträngningarna i första hand på att bibehålla det Wittrock hade anlagt. Odlingi forskningssyf— te i trädgårdens egen regi upphörde nästan helt, men trädgården knöts i gengäld allt starkare till utbildningen och forskningen i botanik vid Stockholms högskola. År 1926 lät professor Bergianus Robert Fries för egna medel uppföra ett växthus för landväxter och år 1936 uppfördes med medel från Wallenbergstiftelsen en institutionsbyggnad för bl.a. växtsamlingarna, vilka dessförinnan hade förvarats i professorns tjäns— tebostad.
Grosshandlare Edvard Anderson, som både var växtintresserad och ha— de ett glasbruk som gjorde växthusglas, donerade år 1936 medel för ett växthus med medelhavsväxter. Fonden som förvaltas av Vetenskaps- akademien var länge orörd, bl.a. därför att fonden i första hand skulle betala ut vissa livräntor. Under 1980—talet har den börjat användas för planering av det nya växthuset.
Plantskoleverksamheten och trädgårdsutbildningen fungerade väl och gav överskott in på 1940—talet. Trädgårdsskolan upphörde i praktiken år 1956 i brist på elever. När inte längre elever fanns att tillgå som gra- tis arbetskraft i trädgården bar denna sig inte längre, utan övergick i likhet med andra plantskolor att i allt större utsträckning enbart sälja inköpt material. Viss förökning förekom dock ända fram till handels- trädgårdens avveckling år 1978/79, då växtförsäljningen utarrendera- des till W. Weibull AB.
Fr.o.m. 1950—talet kunde handelsträdgården och avkastningen på stif— telsens övriga tillgångar inte längre finansiera både professuren med tillhörande forskning och den botaniska trädgårdens verksamhet. Ve- tenskapsakademien fick i stället skjuta till medel, vilket innebar en brydsam ekonomisk situation för stiftelsen och akademien liknande den som hade rått före utflyttningen till Frescati. Under åren 1891- 1967 utgav stiftelsen skriftserien Acta Horti Bergianii, vilken lades ned av ekonomiska skäl.
År 1969 köpte staten 20 ha av stiftelsens mark, inkl. den botaniska trädgården, för 5 000 000 kr. och övertog samtidigt ansvaret för träd— gården. Denna uppgörelse kan ses som en del i en större uppgörelse mellan staten och Vetenskapsakademien, i vilket bl.a. ingick upphä— vande av Vetenskapsakademiens privilegium att med ensamrätt få ge ut almanackor, vilket dittills hade varit akademiens främsta inkomst- källa. —Efter statens övertagande kom huvudmannaskapet inlednings— vis att åvila en interimsstyrelse med personell anknytning till statens förhandlingsnämnd varefter huvudmannaskapet först år 1976 överför- des till Stockholms universitet. Den Bergianska stiftelsen med forsk— ningsinstitutet och professor Bergianus tillhör emellertid fortfarande Vetenskapsakademien. Professuren är nu helt inriktad mot botanik, medan den tidigare var inriktad mot botanik med hortikultur. Ett avtal mellan staten och Vetenskapsakademien, som reglerar förhållandena mellan Bergianska trädgården och universitetet, godkändes av rege- ringen 1982—01—28.
Bergianska stiftelsen sålde år 1980 resterande mark till Vetenskaps— akademien, vilken därefter arrenderade ut trädgårdsförsäljningen på 25 år till W. Weibull AB.
T.o.m. år 1969 bidrog Stockholms stad med 25 000 kr. per år till driften av Bergianska trädgården som ersättning för stockholmsskolornas ut— nyttjande av trädgården. Utbildningsdepartementet uppdrog 1968—05— 30 till statens förhandlingsnämnd att förhandla om fortsatt driftsbi— drag till trädgården efter statens övertagande. I skrivelse 1979—01—25 till statens förhandlingsnämnd begärde Stockholms universitet att för— handlingsnämnden ånyo skulle förhandla både med Stockholms kom-
mun och Stockholms läns landsting om ett bidrag minst motsvarande det tidigare bidraget.
Trädgårdens nuvarande omfattning
Den botaniska trädgården (den egentliga trädgården) omfattar totalt ca 9 hektar inkl. byggnader, ekonomiutrymmen m.m. Odlingen omfattar ca 8 000 arter och sorter, varav ca 2 000 i växthusen. — Till trädgården hör även en parkdel om 2,3 hektar med två äldre bostadshus (Stora och Lilla Gustafsberg), som här inte medräknats i den egentliga trädgår— den.
Trädgården består av tre huvuddelar: den systematiska avdelningen med odlingskvarter för olika typer av växter, parken med olika rabatter samt växthusen. De systematiska kvarteren omfattar förutom traditio- nella kvarter med ettåriga växter, perenner, ekonomiväxter etc. även samlingar av genetiskt och blombiologiskt intresse. Vidare odlas även svenska växter för floristikundervisningen av universitetsstuderande.
Parken omger odlingsland och växthus på tre sidor och utgör avgräns- ning mot Brunnsviken. Den består bl.a. av bredkroniga ekar med en rik örtflora under, tre dammar, strandvegetation mot Brunnsviken, klip- por med skuggväxter och med de tidigare nämnda grottorna samt smär- re rabatter. I parken finns en stor del av trädgårdens samling av träd och buskar. Till parkens gångsystem har Stockholms stad anslutit en gångväg längs Brunnsvikens stränder.
Det tropiska växthuset för vattenväxter ("Victoriahuset") ligger för sig vid stranden och omfattar 230 kvm. Det har totalrenoverats år 1984 i samarbete med riksantikvarieämbetet och är numera välisolerat och försett med modern automatik för reglering av värme och fuktighet. Växthuset är enligt riksantikvarieämbetet av stort kulturhistoriskt in- tresse.
Det tropiska växthuset för landväxter innehåller avdelningar för bl.a. orkidéer, kaktusar och insektsätande växter och omfattar totalt 477
kvm. Det uppfördes år 1926 Och är nu starkt förfallet, eftersom träkon- struktionerna är allvarligt rötangripna. — En renovering har uppskju- tits i förhoppning om att en modern och väsentligt större växthusan— läggning snart skall kunna byggas med utnyttjande av den ovan nämn- da Andersonska växthusfonden (se nedan).
Trädgården hari växthusen betydande samlingar av epifyter ( : växter som växer i trädkronorna) från Sydamerika och i parken en rik samling av träd och buskar från Ostasien.
Det s.k. stora fjället — ett 12 meter högt uppbyggt stenparti — med lökar, perenner och buskar kunde inte skötas under slutet av 1950-talet i brist på ekonomiska resurser härför, varvid växtsamlingen förstördes. Under de senaste åren har en del av "fjället” röjts och återplanterats. En successiv restaurering och omläggning sker även av andra delar av trädgården, dels för att kompensera för tidigare eftersatt skötsel, dels för att plantera nya växter samtidigt som skötseln underlättas. För vis— sa anläggningar i parken förekommer samarbete med privata träd— gårdssällskap som Rhododendronsällskapet, Svenska Clematissällska— pet och Sällskapet Trädgårdsamatörerna.
Trädgården har ett avtal med nordiska genbanken om odling av olika äldre fruktträdssorter. Odlingen omfattar f.n. ca 40 träd.
Trädgårdens parkeringsplats ligger på Vetenskapsakademiens mark och används även av besökare vid Bergianska stiftelsens institution och Weibulls kunder. På Vetenskapsakademiens mark strax intill träd— gården ligger också en kafeteria.
Verksamhetens omfattning
Inom universitetet i Stockholm används trädgården främst för under- visningen i botanik och genetik. Undervisningsmaterial hämtas från trädgården för föreläsningar och laborationer, samtidigt som demon— strationer och enskilda studier sker i trädgården. Ca 100 studerande per år på biologlinjen samlar 200 växter i trädgården. Ett mindre antal
studerande tenterar på 300 växter och 5 a 10 studerande på biologisk— geovetenskaplig linje tenterar på ca 500 olika växter i trädgården.
Den Bergianska stiftelsens forskning är inriktad mot kärlväxttaxono- mi, biosystematik och mykologi (läran om svampar). Den utnyttjar en- dast i liten (men ökande) omfattning trädgården och växthusen för od- lingar. (Stiftelsens verksamhet beskrivs närmare nedan under rubri- ken Organisation och ekonomi.) Forskare vid Stockholms universitet och naturhistoriska riksmuseet har visst material i odling inom träd— gården. — Institutionen för botanik inom universitetet ligger ca 1 km från Bergianska trädgården. Institutionen har fem egna växthus om sammanlagt ca 500 kvm som används för olika forskningsprojekt och för undervisningen.
För besökare i trädgården finns dels informationstavlor, dels en infor— mationsbroschyr med karta. Huvuddelen av trädgården är öppen för allmänheten dygnet runt och året runt, vilket sammanhänger med det nyssnämnda gångstråket längs Brunnsviken. För att begränsa skade- görelsen av såväl olika djur som av besökare är en mindre del av träd- gården med köksväxter, en ny anläggning för krydd— och medicinalväx- ter samt det nuvarande tropiska växthuset inhängnat med högt stäng- sel. Denna del av trädgården är öppen sommarhalvåret kl. 7 till kl. 16. Båda växthusen är öppna under sommarhalvåret kl. 12 till kl. 16 alla dagar.
Trädgården har många besökare genom sitt läge som attraktivt park- område intill Brunnsviken. Många motionärer passerar också området längs strandpromenaden. För besökare som vill få veta mera om träd— gårdens växter anordnas särskilda demonstrationer för allmänheten, till vilka biljetter säljs för 10 kr./st. År 1988 deltog sammanlagt ca 600 personer i 25 sådana visningar. Vidare svarade personalen för ca 60 gruppvisningar för vilka kostnaden var 200 kr./grupp. Med nuvarande målsättning och därav följande resursfördelning har trädgården inte kapacitet för större publik verksamhet.
Antalet betalande besökare i växthusen uppgick år 1988 till ca 10 000 personeri vardera växthuset ä 5 kr. per besök, vartill kommer ca 1 600
besökare som hade ett särskilt turistkort för Stockholm (”Stockholms— kortet"). Sammanlagt uppgick inkomsterna från visningar, entréavgif- ter och reklamfotografering till 173 000 kr. Av dessa medel bekostas bl.a. externa guider, biljettförsäljare, etc. och allt övrigt som är direkt relaterat till den utåtriktade verksamheten.
Vid trädgårdens 100—årsjubileum år 1985 fick trädgården en betydande publicitet, till vilket bl.a. bidrog det då nyrenoverade Victoriahuset. ”Öppet hus"—dagar med specialutställningar och odlingsrådgivning an— ordnas 1—2 gånger per år. Trädgårdsmästarna ger annonserade demon- strationer om sina specialområden under några kvällar per säsong. Krydd— och fruktutställning anordnas'inför julen några dagar i decem- ber.
Det förekommer ett nära samarbete med Stockholms museer i utställ- ningar med trädgårdsanknytning, särskilt naturhistoriska riksmuseet, på senaste året även Skansen, Nordiska museet, postmuseum. Förfråg— ningar från allmänhet, företag och institutioner i Stockholmsområdet tar betydlig tid i anspråk under sommarhalvåret.
Trädgården deltar i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 erbjöd trädgården 485 olika fröer, varav 335 arter/sorter härrörde från trädgården, två från Indien och övriga från vilda växter i Sverige. Be- ställningar erhölls på 3 598 fröportioner, varav 3 209 kunde expedieras. Samtidigt erhöll trädgården ca 1 000 beställda portioner från andra trädgårdar.
Genom personals resor under senare år har trädgårdens sortiment av växter ökat främst kvalitativt, det gäller växter från bl.a. Florida, N. Sydamerika och Kina.
Organisation och ekonomi
Bergianska trädgården ingår sedan år 1977 i Stockholms universitet som en särskild inrättning direkt underställd universitetetsstyrelsen
och rektorsämbetet. Ledningen för trädgården handhas av en nämnd för Bergianska trädgården med följande sammansättning
- universitetets rektor, ordförande
— universitetets förvaltningschef
— vetenskapsakademiens professor Bergianus
— en representant för botaniska institutionen - en representant för biologiska övningslaboratoriet (BÖL) — en representant för naturhistoriska riksmuseet — en representant för Vetenskapsakademien — två representanter för de anställda vid trädgården — en representant för de studerande
— en representant för de forskarstuderande.
För var och en av representanterna utses även en suppleant.
Den universitetsanställda personalen omfattar sammanlagt 10,5 årsar- beten av följande slag
— 1 förste trädgårdsmästare — 3 trädgårdsmästare — 3 trädgårdsförmän - 9 trädgårdsbiträden under del av året (motsv. knappt 3,5 heltidstjän— ster).
Därtill kommer
— 1 föreståndare/professor Bergianus på ca 1/3-tid (helt avlönad av Ber— gianska stiftelsen inom Vetenskapsakademien) — arvoderad medverkan från Bergianska stiftelsen motsv. ca 2 1/3 tjän- ster. Dessa omfattar personal med akademisk botanisk utbildning (do- cent, intendent, assistent) samt institutionssekreterare. Dessa svarar jämte föreståndaren således för den vetenskapliga ledningen av träd— gården samt (assistenten) för den utåtriktade verksamheten.
Tillkommer en tjänst med lönebidrag vid Bergianska stiftelsen, som i stor utsträckning fullgörs med uppgifter för trädgården samt 1/2 tjänst avlönad av Andersonska fondmedel för planering av nya växthuset.
Totalt uppgår personalen således till ca 13,5 årsarbeten jämte en löne— bidragsanställd.
Inkomster och utgifter budgetåret 1987/88 framgår av avsnitt 4.2. Lö— ne— och driftskostnader från universitetet bekostas från de medel som står till universitetsstyrelsens förfogande för gemensamma ändamål och som i huvudsak härrör från de av riksdagen anvisade sektors— och fakultetsanslagen. - De anslag som ursprungligen beräknades för Ber- gianska trädgården, och som fr.o.m. budgetåret 1978/79 ingår i sektors— och fakultetsanslagen, har inte räckt till för att vidmakthålla befintlig verksamhet, utan utöver sedvanlig pris— och löneuppräkning har uni— versitetet nödgats öka anslaget.
Även efter universitetets övertagande av den botaniska trädgården medverkar Bergianska stiftelsen i trädgårdens verksamhet, men har f.ö. koncentrerat sin verksamhet på botanisk forskning. Enligt ett avtal från år 1981 (godkänt av regeringen 1982—01—28) mellan Vetenskaps— akademien och staten skall innehavaren av den Bergianska professu- ren vid Vetenskapsakademien, tillika föreståndare för Bergianska stif- telsen, utan ersättning leda verksamheten vid trädgården, meddela 25 timmar undervisning per läsår vid universitetet inom ämnet botanik samt ge forskarhandledning. Därutöver köper trädgården från stiftel— sen dels medverkan från stiftelsens forskare för bestämningsarbete och liknande i trädgården, dels sekreterartjänst till en sammanlagd kost— nad budgetåret 1987/88 av ca 400 000 kr.
Bergianska stiftelsens institutionsbyggnad (”Bergianska institutio— nen") ligger på stiftelsens mark vid huvudinfarten till trädgården. In- stitutionen inrymmer även kontor, personalutrymmen och bibliotek för trädgården, för vilket byggnadsstyrelsen erlägger hyra till stiftelsen. Biblioteket ägs av Bergianska stiftelsen som bekostar alla inköp. Här— utöver finns även ett samarbete mellan universitetet och Vetenskaps— akademien beträffande en del praktiska skötselfrågor.
Den Bergianska stiftelsens nuvarande verksamhet omfattar forskning inom områdena taxonomi och biosystematik i Nordens flora (bl.a. Flora Nordica—projektet), tropisk kärlväxttaxonomi samt mykologi och sys-
selsätter f.n. ca 4 personer (inkl. professor Bergianus, men exkl. externa floramedarbetare).
Utifrån dels behovet av ett nytt landväxthus, dels den ovan nämnda do- nationen för ett växthus med medelhavsväxter har universitetet och Vetenskapsakademien utarbetat planer för en ny växthusanlägg'ning som både skulle ersätta det gamla landväxthuset och innebära tillkom- sten av ett nytt växthus för växter från områden med medelhavsklimat (som bl.a. innefattar delar av Australien). Förslaget innebär att Veten— skapsakademien skall bekosta den nya anläggningen och att byggnads- styrelsen — i stället för att uppföra ett nytt växthus som ersättning för det befintliga — skall betala hyra för den del som ersätter det befintliga växthuset. Byggnadsstyrelsen har 1984—12—04 och 1986—01—14 i skri- velser till regeringen (utbildningsdepartementet) begärt att få teckna ett avtal härom.
Universitetets styrelse har vid flera tillfällen, senasti sin anslagsfram— ställning 1987-03-03 för budgetåret 1988/89, framhållit att universite- tet vid övertagandet av trädgården erhöll otillräckliga medel härför och därför nödgats tillföra trädgården ytterligare medel från universitetets gemensamma resurser. Styrelsen har vidare föreslagit att Bergianska trädgården skall bekostas via ett eget anslag eller en särskild anslags- post.
Planer för Brunnsviken
Bergianska trädgårdens läge vid Brunnsviken har medfört att trädgår- den berörs av planerna på hur området kring viken skall utnyttjas i framtiden.
År 1986 skrev Föreningen för dendrologi och parkvård ett upprop om att Stockholm bör få en för landets huvudstad representativ botanisk trädgård. Uppropet undertecknades av ytterligare sju organisationer inom trädgårds— och parkområdet. Uppropet sändes med en skrivelse till jordbruksministern våren 1986 och har senare av utbildningsminis— tern överlämnats till utredningen.
En ideell förening, Haga—Brunnsvikens vänner grundad i november 1988 av företrädare för bl.a. park— och trädgårdsintressen, vill skapa ett sammanhängande rekreationsområde runt hela Brunnsviken och ett hortikulturellt centrum intill Bergianska trädgården. I detta skall även Bergianska botaniska trädgården ingå.
Stockholms kommun har genom sina kultur— och fritidsnämnder tagit upp frågorna om övergripande planering av Brunnsviksområdet. Den 15 november 1988 beslöt fritidsnämnden föreslå kommunstyrelsen att kommunen skall inbjuda representanter för Solna kommun och statliga markförvaltare för att diskutera upprättandet av en gemensam plan för en stor Brunnsvikspark. Nämnden anförde vidare
”Nämnden delar förvaltningens positiva inställning till en bota— nisk trädgård. Det av förvaltningen föreslagna markområdet är ur rekreations— och miljösynpunkt mycket värdefullt för de männi— skor som bor på norra sidan av staden. Nämnden vill därför slå vakt om detta område som park. '
Ett engagemang i denna typ av verksamhet innebär emellertid samtidigt ett ekonomiskt åtagande för staden.
Många av stadens förortsparker har de senaste åren drabbats av ett eftersatt underhåll. I ett begränsat ekonomiskt utrymme måste nämnden i första hand satsa stadens resurser på grönområden i närheten av bostadsområden. Den botaniska trädgården får därför förverkligas långsiktigt och successivt.
Nämnden menar också att en stor botanisk trädgård runt hela Brunnsviken i centrum av regionen är av så stort allmän- och forskningsintresse att det ekonomiska åtagandet i stor utsträck— ning åvilar staten, Solna kommun och andra intressenter."
2.5. Botaniska trädgården i Göteborg
Tillkomsten
År 1909 donerade affärsmannen Charles Felix Lindberg till Göteborgs kommun nära 2,2 milj.kr. för stadens förskönande. I donationsbrevet nämndes särskilt att medlen skulle kunna användas för en zoologisk el- ler botanisk trädgård. År 1915 avsattes Stora Änggårdens landeri drygt två km sydväst om stadens centrum för att användas för en botanisk trädgård. Anläggandet av den nya trädgården bekostades med medel från donationsfonden.
Professor Rutger Sernander i växtbiologi (växtekologi) ombads medver— ka vid planeringen av den nya botaniska trädgården. Han föreslog bl.a. att den mera traditionellt utformade trädgården skulle kombineras med angränsande naturområden, som visade olika naturtypers växtlig— het.
Åren 1916—1923 anlade Göteborgs stad trädgården som en helt kommu— nal botanisk trädgård. År 1919 utsågs docenten i botanik Carl Skotts— berg till trädgårdens prefekt. Naturparken öppnades för allmänheten år 1919 och själva trädgården år 1923.
Redan från början ingick i trädgården även den del av nuvarande Äng— gårdsbergens naturreservat om 37 hektar, som benämns naturparken. År 1975 utvidgades naturreservatet till att omfatta de 135 hektar inom Göteborgs stad som nu ingår i Änggårdsbergens naturreservat.
Huvudbyggnaden från Stora Änggårdens landeri från år 1812 är nume— ra tjänstebostäder for trädgårdens prefekt och två andra anställda vid trädgården. År 1925 uppfördes nuvarande förvaltningsbyggnaden och år 1969 stod den botaniska institutionen klar på en tomt som hade av- styckats från trädgården.
"WMI-9"
um Allo-H"
muumsu zl . ) —
x i: ”%;/((%,21 (&_-'- ( "_ q _ * I w” (takia—44: . &. '" *.Ö'kgv . . _ * 1.1 ag/ - _ ; IW"
BOTAN ISKA TRÄDGÅRD
. no- |__—_k—
Genom en donation av direktör Gustaf Werner år 1931 erhöll Carl Skottsberg en personlig professur i botanik vid dåvarande Göteborgs högskola. Därmed knöts föreståndaren för trädgården samtidigt till högskolan. Skottsbergs efterträdare fr.o.m. år 1950 erhöll en perma- nent (kommunalt avlönad) forskningsprofessur med anknytning till högskolan.
På 1950—talet påbörjades en plantering av främmande trädslag i natur- reservatet, vilket medfört att arboretet inom naturreservatet nu utgör en särskild del av trädgården (se nedan).
År 1954 slogs Göteborgs högskola, medicinska fakulteten och Handels— högskolan i Göteborg — samtliga med kommunala bidrag — samman och förstatligades, varigenom universitetet Göteborg i bildades. Eftersom Göteborgs botaniska trädgård var rent kommunal berördes denna inte av tillkomsten av universitetet. År 1961 träffade staten och Göteborgs stad ett avtal om samarbete mellan den botaniska trädgården och uni- versitetet, som innebar att staten årligen skulle bidra till kostnaderna för trädgårdens skötsel (se nedan).
Under perioden 1924—1967 utgav trädgården en egen vetenskaplig tid- skrift Acta Horti Gothoburgensis, Meddelanden från Göteborgs botani- ska trädgård, vilken utkom med sammanlagt 28 band. Tidskriften la- des ned i brist på bidrag till tryckningen.
År 1985 övertog botaniska trädgården ansvaret för skötseln av palmhu- seti den likaledes kommunala parken Trädgårdsföreningen (se nedan).
Den egentliga trädgårdens nuvarande omfattning
Den egentliga botaniska trädgården — trädgårdsanläggningar och an— lagd park — omfattar ca 20 hektar inkl. byggnader, ekonomiutrymmen, parkeringsplatser m.m. Till denna del räknas utöver den centrala delen även rhododendrondalen, Smithska dalen, klippträdgården och Japan- dalen — se kartan. Här odlas ca 12 000 olika arter, varav drygt 4 000 i växthusen. Härutöver tillkommer drygt 300 arter i arboretet och ytter-
ligare cirka 2 000 arter i palmhuset. Antalet kultursorter uppgår till mellan 2 000 och 3 000. Om även odlade sorter och varieteter medräk- nas odlas totalt ca 15 000 olika växter.
Iden botaniska trädgårdens s.k. inre — inhängnade — område ingår även naturparken med bl.a. Vitsippsdalen, ett lövskogsområde som lämnats att sköta sig självt. Totalt omfattar den inre delen 40 hektar.
Trädgården är indelad i olika avdelningar för växter av olika slag, med olika krav på växtplats etc. Utöver den systematiska avdelningen med i huvudsak perenna växter finns det en rosengård med äldre och nyare rossorter, kryddgård, en stor samling lökväxter, nyttoväxter och en de— monstrationsträdgård med vanliga trädgårdsväxter. Träd och buskar finns bl.a. i ett barrskogskvarter (pinetum), i en bambulund och i rhodo— dendrondalen. I Smithska dalen finns en samling träd och buskar som på 1930-talet hemfördes från Kina av docent Harry Smith. Klippträd— gården är en stenpartianläggning med 4000 olika växter, medan Ja— pandalen främst innehåller träd och buskar - men även andra växter — från Japan.
De gamla växthusen ersattes av nya växthus under åren 197 3—1983 och omfattar nu 1 500 kvm med över 4 000 växter. Här finns bl.a. ca 1 500 tropiska orkidéer, ett stort antal tropiska träd och buskar liksom även en stor kaktussamling. — Mest känt är kanske trädgårdens unika exem— plar av påsköträdet, som tidigare endast växte på Påskön och senare har varit helt utrotat i naturen. F.n. pågår försök att med plantor från Göteborg återplantera påsköträdet på Påskön.
Trädgårdens institutionsbyggnad omfattar utöver administrationslo— kaler även botaniska institutionens herbarium. Universitetets botani— ska institution ligger i en särskild byggnad vid infarten till trädgården.
Inom trädgården finns vidare ett försäljningsställe för bl.a. trädgårdens informationsskrifter, en uteservering och en lekplats.
N aturparken, naturreservatet och arboretet
Redan då den botaniska trädgården planerades var avsikten att träd— gården utöver de för sådana trädgårdar traditionella växtsamlingarna även skulle kunna visa olika naturliga växtsamhällen genom att träd— gården knöts samman med Änggårdsbergens naturreservat. Efter att det ursprungliga naturreservatet från år 1919 utvidgats år 1975 omfat- tar trädgården dels ca 20 hektar naturpark som ingår i den inre delen, dels ytterligare 135 hektar naturreservat som ligger inom Göteborgs kommun och som sköts av trädgården. Naturreservatet omfattar även ca 85 hektar inom Mölndals kommun. Utöver de rent vetenskapliga värdena är naturreservatet ett viktigt rekreationsområde för boende i Göteborg och Mölndal.
Reservatet omfattar typiskt västsvensk natur med klippor, dalstråk med lövträdsvegetation, kärr, mossar och små sjöar samt ett område med ljunghed. Högsta punkten ligger 120 m över havet med en vid— sträckt utsikt över Göteborg och skärgården. År 1981 antog länsstyrel— sen en skötselplan för naturreservatet som syftar till att bevara den ur- sprungliga naturen, vilket bl.a. innebär att ljungheden skall vidmakt- hållas genom bränning med ungefär tio års mellanrum.
Professor Bertil Lindquist, som år 1950 tillträdde som chef för trädgår- den, tog initiativ till att utanför den egentliga trädgården —i naturpar- ken och naturreservatet - samla olika främmande träd och buskar. Dvs. att inrätta ett arboretum. En stor del av tråden och buskarna insamla- des genom insamlingsresor från trädgården till olika delar av världen, medan en mindre del har erhållits från andra botaniska trädgårdar via fröbytet. Ursprungligen var avsikten att pröva främmande träd som kanske skulle kunna komma till användning inom skogsbruket. Nume- ra är intresset — förutom det rent botaniska - snarare inriktat mot möj- ligheterna att finna nya härdiga träd och buskar för parker och träd- gårdar, eftersom vår inhemska flora omfattar förhållandevis få arter träd och buskar jämfört med många andra länder. - Anläggandet av ar- boretet stöddes ekonomiskt av bl.a. den under åren 1954-1966 verk— samma föreningen Botaniska trädgårdens vänner.
Totalt omfattar arboretet drygt 500 bestånd representerande nära 300 arter av olika träd och buskar. Varje bestånd omfattar som regel 10—20 (upp till 50) exemplar samplanterade, vilket åskådliggör variationen inom olika naturliga bestånd. Arboretet är uppdelat på tre olika områ- den, med träd och buskar från Asien, Europa och Amerika, varvid den asiatiska delen är den mest omfattande med många arter från Japan. Arboretet täcker totalt 15 hektar odlad yta.
Palmhuset
Göteborgs trädgårdsförening bildades år 1842 på privat initiativ och anlade en trädgårds- och parkanläggning i utkanten av den dåvarande staden. År 1878 uppfördes ett stort palmhus med järnstomme som i de— lar inköptes från England. År 1975 kunde föreningen inte längre klara driften av sin stora park— och trädgårdsanläggning, utan kommunen övertog ansvaret härför. Palmhuset var då i dåligt skick och växtbe— ståndet utarmat. Själva växthuset förklarades följande år som bygg— nadsminne, eftersom denna typ av stora växthus från 1800-talet nume— ra är ovanliga även utomlands.
Vid den nybyggnad som på 1970—talet skedde av botaniska trädgårdens växthus undlät man att där bygga avdelningar för stora tropiska växter och för medelhavsväxter. Utrymmen för dessa erhölls i stället genom att kommunen åren 1981—1985 totalrenoverade palmhuseti Trädgårds— föreningen till en kostnad av 18 milj.kr., varav riksantikvarieämbetet bidrog med 6 milj.kr. Palmhuset har därefter försetts med växter av den typ som var vanliga i sådana växthus då palmhuset byggdes för drygt 100 år sedan. Totalt omfattar palmhuset nu bortåt 2 000 olika arter uppdelade på fem avdelningar. Bland växterna ingår många äldre ty- per av odlade sorter och arthybrider, bl.a. många olika palmer och ka- melior. — Botaniska trädgården svarar för odlings— och visningsverk- samheten i själva palmhuset, medan övriga delar av Trädgårdsfor- eningens park och planteringar samt fastigheterna (inkl. fastighets— kostnader, el, värme och vatten för palmhuset) sköts av fritidsförvalt- ningen i Göteborg.
Verksamhetens omfattning Uppgifter om odlade arealer och odlade växter framgår ovan.
Det stora kommunala engagemanget för den botaniska trädgården i Göteborg har medfört dels att verksamheten totalt sett har kunnat få större resurser än övriga botaniska trädgårdar i Sverige, dels att verk— samheten är väsentligt mera riktad mot allmänheten än vid de tre övri— ga trädgårdarna. För att underlätta en jämförelse beskrivs verksamhe— ten i Göteborg dock på ungefär samma sätt som ovan tillämpats för trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm.
Inom universitetet används växtmaterial från trädgården för undervis— ningen vid biologiska övningslaboratoriet (BÖL), avdelningen för syste- matisk botanik, geologiska och zoologiska institutionerna och institu— tionen för huslig utbildning samt institutioner inom lärarutbildningen (”lärarhögskolan"). Undervisningsmaterial hämtas från trädgården till föreläsningar och laborationer. Dessutom bedrivs kurs— och demonstra— tionsundervisning i trädgården liksom även enskilda studier. En ge— nomgång av utnyttjandet av trädgården inom universitetets utbildning är 1982 visade att det var mer än 25 kurser som i någon form utnyttjade trädgården eller material från trädgården. Siffran har senare stigit yt— terligare. Studerande på tre kursmoment tenterar på några hundratal olika odlade arter/sorter, på fem kursmoment ca 350 vildväxande arter av högre växter och på åtta ä nio kursmoment ca 200 kryptogamarter. Även de vilda växterna finns till en del inom naturreservatet.
Trädgården används liksom övriga botaniska trädgårdar regelbundet för demonstrationer för studerande från lantbruksuniversitetet. Träd- gården tar vidare varje år emot en studerande från Edinburgh i Skott— land för tre månaders praktik i trädgården.
Genom att prefekten för botaniska trädgården samtidigt är professor i botanik vid universitetet har trädgården en nära anknytning till uni— versitetsforskningen i botanik, trots att trädgården som sådan har kommunen som huvudman. Prefekten har således både undervisning,
handledning av forskarstuderande och examination inorn universite- tets ram med inriktning mot växtgeografi. (Vid den botaniska institu— tionen finns f.n. fyra professurer med inriktning på systematisk bota- nik, fysiologisk botanik, marin botanik samt marin mikrobiologi.)*För- utom prefektens egen forskning på tjänstetid har även en av trädgårds- intendenterna givits möjlighet att vid sidan av övriga arbetsuppgifter . också bedriva forskning på tjänstetid. Tre av trädgårdens övriga an- ställda med forskarutbildning bedriver därutöver forskning utanför tjänstetiden.
Vid sidan av den forskning som bedrivs av prefekten och övriga anställ— da vid trädgården bedrivs f.n. ett flertal forskningsprojekt inom univer- sitetet med utnyttjande av växter och odlingsmöjligheter inom trädgår— den. Av dessa har flertalet anknytning till den botaniska institutionen, men även forskning inom områdena kemisk ekologi, zoologi och geologi förekommer bl.a. tack vare att trädgården även omfattar naturparken och en stor del av naturreservatet. — I en skrivelse 1985—06—17 till bl.a. jordbruksministern Svante Lundqvist från lärare och studerande vid avdelningen för systematisk botanik inom institutionen för botanik vid Göteborgs universitet framhålls att avdelningen under senare år i ökad utsträckning utnyttjat trädgården för undervisning och forskning, be— roende på att forskningen i systematisk botanik blivit mera experimen— tellt inriktad och att undervisningen om växternas biologi givits ökat
utrymme.
För skolklasser på låg— och mellanstadiet finns en naturstig om 3,5 km med nio "stationer" som lärare och skolklasser kan gå på egen hand med hjälp av en handledning som utarbetats i samarbete mellan träd— gården och Göteborgs skolförvaltning. Trädgården medverkar även i kurser för lärare som skall kunna gå på egen hand med skolklasser i trädgården. För att undvika att flera klasser går samtidigt skall tid för vandringar längs natursti gen bokas i förväg.
Under tolvmånadersperioden november 1987 till november 1988 anord— nades åtta olika specialutställningar, vilka uppskattningsvis besöktes av ca 32 000 besökare. Sommartid anordnas speciella visningar för all— mänheten dagtid eller kvällstid minst en gång i månaden. Även fågel-
studier ingår på våren bland de guidade turerna. Under år 1988 deltog totalt ca 1 000 personer i 21 förhandsannonserade visningar, vartill kommer ytterligare ungefär lika många i visningar av annat slag. Sam— manlagt ca 600 personer infann sig till åtta olika föreläsningar och de— monstrationer. Trädgården medverkade under år 1988 med guidning för grupper vid ca 175 tillfällen, varav ca 25 avsåg gästande forskare el- ler högskolestuderande, ca 40 föreningar, ca 60 skolklasser och lärar- grupper (motsv.) och ca 50 övriga turistgrupper. För skolklasser och tu— ristgrupper kostade en guidad visning 300 kr. - skolklasser från Göte— borgs kommun får dock gratis guidning i mån av tid. Varje vecka utges ett informationsblad "Sevärt just nu" med vanligen åtta sevärdheter ut— pekade och beskrivna jämte karta över trädgården (pris 5 kr.).
Trädgården inkl. naturparken ("den inre delen”) är öppen hela året från kl. 09 till solnedgången. Växthusen är öppna måndag —- fredag kl. 10—15 samt lördagar och söndagar kl. 11—15, under maj — augusti dock alla dagar till kl. 18. — Palmhuset är öppet dagligen juni — augusti kl. 10—20 och september — maj kl. 10-16.
Utöver huvudingången har trädgården och naturparken ("den inre de— len") sex ingångar. Ca 300 000 besökare passerar årligen huvudingång- en. Därutöver bedöms ca 150 000 personer besöka eller passera trädgår— den via de övriga ingångarna. Särskilt bland de senare besökarna är det många som endast promenerar eller motionerar i naturparken och naturreservatet. Det totala antalet besökare uppgår således till bort- emot en halv miljon per år, vilket har inneburit en stark ökning av an— talet besökare under senare år. Antalet betalande besökare i växthusen uppgår till ca 95 000 per år. Därtill kommer ca 115 000 betalande besö— kare per år i palmhuset.
En undersökning som .ordes år 1984 av ett slumpvis urval besökare under året visade att en fjärdedel av besökarna i trädgården kom läng— re bortifrån än Göteborg med grannkommuner. Många besökare kom— mer från grannländerna eller i grupp med buss. - Besökarna i palmhu- set utgörs till stor del av turister.
Trädgården räknas bland Göteborgs förnämsta turistsevärdheter, näst efter Liseberg räknat i antal besökare årligen, och omnämns i nästan alla turistbroschyrer för Göteborg.
Besök i trädgården är gratis. I växthusen tas en entréavgift ut om 5 kr. för vuxna, 3 kr. för ungdomar 7—18 år samt 30 kr. för årskort. I palmhu— set är avgiften för vuxna 10 kr., för ungdomar 5 kr. och för årskort 50 kr. Skolklasser från Göteborgs kommun går emellertid in gratis.
Massmedier uppmärksammar trädgården fortlöpande. Trädgårdens ar— kiv av tidningsklipp omfattar 224 klipp 1 november 1987 — 1 november 1988. De behandlar utställningar, föredrag, ekonomi, utredningsläget m.m. eller utgör reportage i allmänhet. I lokalradion har trädgårdslek- torn nyligen haft en serie om 14 program där trädgården givits en stor del av utrymmet. Påsköträdet och räddningsprojektet kring detta har omnämnts i flera radio— och TV—program. TV—programmet Västnytt har gjort reportage från vernissagen på utställningen Tropiska kryddor och från en politisk konferens om trädgårdens framtida utveckling.
För visningar, produktion av besöksanvisningar, kataloger etc. samt för att besvara frågor från allmänheten finns en särskild trädgårdslek— tor. Denne har liksom de tre intendenterna telefontid kl. 11—12 på för— middagarna. Under år 1988 bedöms totalt 3 500 förfrågningar ha in- kommit per brev och telefon om växter, trädgårdsodling och liknande frågor med anknytning till trädgårdens verksamhet.
I trädgårdens serie informationsskrifter har hittills ett dussintal num- mer publicerats.
Två av trädgårdens botanister arbetar inom ett projekt för svensk namnsättning av odlade växter. Listan över skrifter (originalveten— skap, populärvetenskap och information till en bredare allmänhet) för— fattade av personalen åren 1983—87 innefattar 70 nummer.
Trädgården har tidigare medverkat i projekt Linné för bevarande av ut- rotningshotade svenska växter (se botaniska trädgården i Uppsala). F.n. odlas en del utrotningshotade svenska växter i trädgården. Beträf-
fande internationellt samarbete för skydd av utrotningshotade växter kan i första hand nämnas trädgårdens insatser för bevarande och förök- ning av påsköträdet (se ovan). Trädgården anser sig f.n. sakna resurser för ett ökat engagemang för bevarande av utrotningshotade växter in- om eller utom landet.
Trädgården deltar i det internationella utbytet av fröer. Hösten 1987 erbjöd trädgården 369 olika fröer, varav drygt 250 arter/sorter härrörde från plantor av känt vildursprung odlade i trädgården eller från vild— växande plantor. En stor andel av det utsända materialet utgör mate— rial insamlat under expeditioner av trädgårdens personal eller forskare vid botaniska institutionen. Beställningar erhölls på 8 750 fröportioner, varav ca 80 % kunde expedieras. Samtidigt erhöll trädgården ca 4 000 beställda portioner från andra trädgårdar. - Som illustration till bytes- verksamhetens betydelse kan nämnas att fröer för många ettåriga väx- ter måste anskaffas varje år och att varje år även en del fleråriga växter måste ersättas. Därför måste trädgården varje år komplettera sitt be- stånd med ca 2 000 arter och sorter för att vidmakthålla ett intressant sortiment inom ramen för nuvarande storleksordning för sortimentet.
Trädgårdens anställda har .ort studie- och insamlingsresor under år- en 1983—1987 till USA, Pakistan, Ecuador, Fidji, Nya Zeeland, Påskön, Turkiet, Grekland, Jugoslavien och ett flertal mellan— och nordeuropei- ska länder.
Organisation och ekonomi
Den botaniska trädgården är en självständig kommunal förvaltning in- om Göteborgs stad. Kommunfullmäktige utser en styrelse, i vilken in- går 5 politiskt valda representanter för Göteborgs kommun jämte 3 suppleanter.
Personalen för trädgården omfattar sammanlagt 42,5 årsarbeten av föl-
jande slag:
- 1 prefekt/professor med 20 % av sin tjänstgöring vid universitetet jämte egen forskning
1 förste intendent
2 intendenter
1 trädgårdslektor 1 driftingenjör
1 administrativ chef
1 byråassistent 2,5 övriga tjänster för administrativa uppgifter 4 trädgårdsingenjörer 5 trädgårdstekniker
2 förmän (varav 1 avlönad från länsarbetsnämnden) 12 fast anställda trädgår" "1 rbetare
5 heltidstjänster (motsv.) för säsonganställda sommartid
3 vakter
1 trädgårdsarbetare för skötseln av naturreservatet.
Härtill kommer 6 s.k. OSA—anställda för skötseln av naturreservatet (med lönebidrag från länsarbetsnämnden) samt två trädgårdsarbetare med statligt lönebidrag.
Enligt gällande instruktion för prefekten skall denne som professor i botanik, särskilt systematisk och växtgeografi, vid universitetet
bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde meddela undervisning vid universitetet 25 timmar per läsår förrätta examination och handleda forskarstuderande inom sitt ämnesområde ansvara för undervisningen i växtgeografi vid botaniska institu-
tionen ansvara för samordningen mellan trädgården och universitetet.
För prefektens verksamhet vid universitetet utgår ingen särskild er- sättning från universitetet till trädgården eller prefekten. Ca 6 procent av prefektens lön finansieras emellertid genom avkastningen från Gus— taf Werners donationsfond för att ursprungligen ge Carl Skottsberg en personlig professur knuten till Göteborgs högskola; fonden förvaltas av universitetet.
De kommunala anslagen till trädgården utgår enligt andra principer än de statliga driftsanslagen till de tre statliga trädgårdarna. Det kom- munala anslaget innefattar medel för lokaler, el, vatten och värme (som för de statliga trädgårdarnas del bekostas via byggnadsstyrelsen). En annan skillnad är att lokalkostnaderna för kommunägda lokaler i Gö- teborg räknas på kalkylerade kapitalkostnader (internränta och av— skrivningar), medan byggnadsstyrelsens lokalhyror i princip är mark— nadshyror.
Trädgårdens huvudsakliga "inkomster" är anslaget från kommunfull— mäktige och det statliga bidraget. Dessa uppgick för år 1987 till 10 344 kr. resp. 1 500 000 kr. Därtill kommer inkomster om 848 000 kr. för en- tréavgifter och försäljning i palmhuset samt entréavgifter i växthusen 293 000 kr., försäljning i trädgården (inkl. arrendeinkomsten för kios— ken och friluftsserveringen) 296 000 kr. samt hyror, arrenden m.m. 309 000 kr. Totalt uppgår "inkomsterna” till 13 606 000 kr., varav ca 1 296 000 kr. används för palmhuset och ca 155 000 kr. för naturreser- vatet. Den egentliga botaniska trädgården inkl. naturparken och arbo— retet hade således en budget på 12 155 000 kr. — Bidraget från staten till trädgården utbetalas av Göteborgs universitet, varvid bidraget sedan budgetåret 1978/79 utgår från matematisk—naturvetenskapliga fakul— tetens fakultetsanslag.
Även den botaniska trädgården i Göteborg har fått vidkännas anslags- minskningar och krav på rationalisering. I samband med att det statli— ga anslaget minskade med drygt 1 500 000 kr. fr.o.m. år 1986 erhöll trädgården en ökning av det kommunala anslaget med 500 000 kr.
Trots att trädgården ursprungligen tillkom genom utnyttjande av do- nationsmedel har trädgården numera inte tillgång till sådana medel av avgörande betydelse för verksamheten.
Avtalen mellan staten och Göteborgs kommun
År 1961 ingicks ett avtal mellan staten och Göteborgs stad beträffande mark för en botanisk institution, statligt bidrag till driften av Göte—
borgs botaniska trädgård m.m. Avtalet godkändes av regeringen 1962— 06—28 och av Göteborgs stadsfullmäktige 1962—01-25 (stadsfullmäkti- ges handlingar 1962:19). Avtalet innebar bl.a. följande:
- Staden överlät utan kostnad till staten en tomt på botaniska trad— gårdens mark för en botanisk institution vid Göteborgs universitet (tomt A).
- Staden skulle för en framtida utbyggnad av den botaniska institu— tionen reservera ytterligare mark (tomt B), vilken senare vid behov utan kostnad skulle ställas till statens förfogande förutsatt att ett stat— ligt driftsbidrag även då utgår till driften av den botaniska trädgården. - Staden skulle därutöver vid behov med nyttjanderätt upplåta mark för universitetets frilandsodlingar, om möjligt inom botaniska trädgår-
den.
— Staden överlät utan ersättning till staten (dvs. till universitetet) den botaniska boksamling, det herbarium och det botaniska museum som tillhörde stadens botaniska institution. Boksamlingen skulle över— föras till universitetets botaniska institution, medan herbariet och mu- seet skulle kvarbliva i trädgårdens institutionsbyggnad.
— Nyanskaffningar till boksamlingen och herbariet skulle därefter bekostas av staten.
— Staten/byggnadsstyrelsen skulle hyra lokaler för herbariet och museet i botaniska trädgårdens institutionsbyggnad. Staden skulle utan ersättning i samma byggnad ställa tjänsterum till förfogande för innehavaren av forskningsprofessuren och dennes skrivbiträde.
- Botaniska trädgården skulle utan ersättning få utnyttjas för un— dervisning och forskning vid Göteborgs universitet.
— Som bidrag till stadens driftskostnader för botaniska trädgården skulle staten lämna ett driftsbidrag med utgångspunkt i ett grundbe- lopp av 170 000 kr. Grundbeloppet skulle räknas upp enligt socialsty- relsens löneindex för trädgårdsarbetare. Om driftskostnaderna för träd-
gården nedbringades i väsentlig grad skulle grundbeloppet sänkas med 25 procent av kostnadsminskningen. Om å andra sidan kostnaderna för driften ökade på grund av utökad verksamhet och staten godtog kost- nadsökningen skulle staten betala 25 procent av de ökade kostnaderna.
— Utöver de av stadsfullmäktige utsedda ledamöterna i styrelsen för botaniska trädgården skulle matematisk—naturvetenskapliga fakulte- ten ha rätt att utse en ledamot samt professorn i systematisk botanik vid universitetet vara självskriven ledamot i styrelsen.
Efter nya förhandlingar slöts år 1970 ett nytt avtal mellan Göteborgs stad och staten (Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar 1970 nr 307). Eftersom ingen enighet kunde nås om några större förändringar av av— talet inskränkte sig förändringarna till olika tekniska justeringar. Sta— tens bidrag till driften av botaniska trädgården preciserades nu så att grundbeloppet för år 1970/71 skulle vara 331 000 kr. och att beloppet skulle räknas om utifrån statistiska centralbyråns löneindex för manli— ga lantarbetare. Den tidigare av matematisk—naturvetenskapliga fa- kulteten utsedda representanten i trädgårdens styrelse skulle i fort— sättningen utses av universitetet. Avtalet skulle löpa med en ömsesidig uppsägningstid om tre år.
Vidare har överenskommelse träffats 1987—07—16 (Göteborgs kommun— fullmäktiges handlingar 1987 nr 534) om att vid tillsättning av tjän— sten som professor förenad med befattningen som prefekt för den bota— niska trädgården skall universitetet utse sakkunniga på det sätt som normalt sker vid tillsättning av professurer, varefter staden utser pre- fekten bland de sökande. Om denne av de sakkunniga bedömts vara professorskompetent förordnas prefekten därefter av universitetet som extra professor.
Under 1970—talet ökade kostnaderna för driften av alla botaniska träd- gårdar, dels på grund av markant ökade energipriser och därmed starkt ökade kostnader för uppvärmningen av växthusen, dels på grund av ökade lönekostnader för tidigare låglönegrupper, till vilka även hörde många av trädgårdarnas anställda. Låglönesatsningarna i avtalsför- handlingarna påverkade även den statliga ersättningen till Göteborgs
botaniska trädgård, eftersom hela bidraget skulle räknas upp i takt med lantarbetarlönernas utveckling. Kostnaderna för driften av bota— niska trädgården ökade vidare på grund av bland annat kostnaderna för de nya växthusen. Eftersom utbetalningen av det statliga bidraget till Göteborgs botaniska trädgård handhades av universitetet fick uni- versitetet också svara för de ökade statliga kostnaderna för trädgården.
Budgetåret 1982/83 hade det statliga bidraget ökat till 2 908 000 kr. På uppmaning av universitetet sade statens förhandlingsnämnd (SFN) upp avtalet mellan staten och kommunen den 29 juni 1982, varigenom uppsägningen kom att gälla fr.o.m. 1985—07—01. Förhandlingar om nytt avtal inleddes redan år 1982 mellan SFN och kommunen. Kommunen yrkade för sin del att staten även i fortsättningen skulle bidra med 25 procent av driftskostnaderna, medan företrädare för universitetet i dis— kussionerna om utformningen av ett nytt avtal hävdade att trädgården hade ett värde för utbildningen och forskningen inom universitetet som inte motsvarade det utbetalade bidraget. Från universitetsledningens sida hävdades att det växtmaterial som utnyttjades av universitetet skulle kunna inköpas från annat håll för ca 120 000 kr. per år (i 1982 års prisnivå), vartill skulle läggas värdet av även andra fördelar för universitetet av att ha tillgång till den botaniska trädgården.
Under förhandlingarna redovisades från universitetet siffror som visa- de att det anslag som universitetet ursprungligen hade fått för bidraget till botaniska trädgården budgetåret 1984/85 — efter de pris— och löne- uppräkningar som hade beviljats av riksdagen — uppgick till 1 067 000 kr. Det faktiska bidraget uppgick emellertid till 2 697 000 kr., varav 1 478 000 kr. för driften enligt det ursprungliga avtalet och 1 220 000 kr. för ökade drifts— och kapitalkostnader (dvs. resultatet av utvidgad verksamhet).
Den 7 oktober 1986 slöts ett nytt avtal mellan staten och Göteborgs kommun. Avtalet innebar i princip en förlängning av tidigare avtal rö— rande mark, utnyttjande av trädgården för utbildning och forskning, bibliotek, lokaler m.m. Vidare skall staten betala 1 500 000 kr. per år i driftsbidrag till trädgården, varvid bidraget skall utbetalas senast den 15 juli budgetåret efter det år som bidraget avser. Avtalet gäller fr.o.m.
den 1 juli 1985 t.o.m. den 30 juni 1989. Avtalet godkändes av regering- en den 27 november 1986. — Medan det tidigare driftsbidraget motsva— rade ca 25 procent av driftskostnaderna innebär det f.n. gällande avta- let ett driftsbidrag i storleksordningen drygt 12 procent av driftskostna— derna exkl. kostnaderna för driften av palmhuset och naturreservatet.
Stödföreningar
Nyligen har två föreningar för stöd till den botaniska trädgården bil- dats i Göteborg.
Göteborgs botaniska trädgårds vänförbund är en sammanslutning av föreningar och andra juridiska personer. Förbundets ändamål är att främja Göteborgs botaniska trädgård och dess verksamhet, att stödja utveckling och forskning vid trädgården och att verka för kunskapsför- medling och folkbildning i samarbete med botaniska trädgården.
Förbundet omfattar f.n. 70 olika föreningar och organisationer med sammanlagt ca 100 000 medlemmar. Årsavgift är 100 kr. för föreningar med högst 100 medlemmar och 200 kr. för större föreningar.
Vänföreningen Botaniskas Vänner har ca 1 150 enskilda medlemmar. Medlemsavgiften är 100 kr. per år, varav hälften avsätts för stöd till trädgården. Bland annat förmedlar föreningen i samarbete med botani— ska trädgården inköp från utlandet av mera ovanliga blomsterlökar; hösten 1987 förmedlade föreningen totalt 47 000 holländska lökar.
Vänförbundet och Vänföreningen har grundat en gemensam fond för stöd till botaniska trädgården i Göteborg. Utöver bidrag från förbun— dets och föreningens medlemmar siktar man även till att få bidrag ge— nom gåvor, donationer etc.
2.6. Jämförande uppgifter rörande de fyra botaniska trädgårdarna
För att underlätta en jämförelse mellan trädgårdarna har uppgifter om dessa sammanställts i tabell 1. Som har framgått av avsnitten 2.2-2.5 finns det många olikheter mellan trädgårdarna, vilket försvårar enkla jämförelser. De i tabellen redovisade uppgifterna måste därför tolkas med försiktighet.
För att underlätta jämförelsen mellan någorlunda jämförbara enheter har uppgifterna för Uppsala och Göteborg delats upp på olika verksam— hetsställen.
Uppgifterna om trädgårdarnas sammanlagda yta är endast ett grovt mått på trädgårdsodlingens omfattning, eftersom olika delar av träd— gårdarna är olika intensivt skötta. De förhållandevis stora växthus- ytorna i Uppsala beror bl.a. på att botaniska trädgården där - i motsats till övriga trädgårdar - även svarar för det mesta av växthusen för forskningsförsök (som således inte är öppna för allmänheten) och dess— utom har det gamla byggnadsminnesmärkta orangeriet.
Uppgifterna om bokslutet för år 1987/88 innefattar, som framgår av kommentarerna till tabell 2, en del inkomster och utgifter som inte be- rör de botaniska trädgårdarnas egentliga huvuduppgifter. Vidare avser uppgifterna för Göteborg kalenderåret 1987.
Inte heller uppgifterna om personalen är till alla delar jämförbara, vil— ket framgår av uppgifterna om personalen i avsnitten 2.2—2.5. Uppgif- terna om odlade arter och sorter, liksom om antalet besökare och för— frågningar bygger på trädgårdarnas egna skattningar och bedömning- ar.
Tabell 1. Sammanfattande uppgifter rörande de botaniska trädgårdarnas omfattning
Inkomster Uppsala . Lund Ber ianska Göteborg trä gården Totalt egentl. Linné— Linnés Totalt egentl. natur— alm- trädgår— trädgår- Ham- trädgår- reserva— uset den1 * den marby den tet
___—___— Sammanlagd yta (ha) 18 13,5 2 2,5 8 9 175 20 15521 -
Växthusyta (kvm) 1 910 1 810 100 — 820 710 2 430 1 500 — 930 Bokslut 1987/88 (= totala 5 614 4 432 784 398 3 132 2 998 13 606 12 155 155 1 296 inkomster enl. tabell 2) Antal årsverken (exkl. löne- 22 19 2 1 10 13,5 42,5 38 1 3,5 bidragsanställda o. motsv.)
Lönebidragsanställda (års— 3,5 3 0,5 2 1 8 2 6 $ verken)
Antal odlade arter (ca) 11 000 10 000 1 300 200 7 500 8 000 13 000 12 000 300 2 000 Antal odlade arter och 12 000 11 000 1 300 200 8 000 10 000 16 500 15 000 300 2 500 kultursorter (ca)
Totalt antal besökare 1987 105 000 50 000 35 000 20 000 100 000 > 500 000 350 000 100 000? 115 000 (ungefärlig skattning)
Besökare i växthusen, ca 15 000 15 000 — - 20 000 > 12 0003) 210 000 95 000 — 115 000 Ant4a)l förfrågningar utifrån 2 100 2 000 100 — > 1 000 2 500 3 500 (ca)
Expedierade fröportioner 1 2005) 1 000 3 200 7 000 1987/88
” lnkl. barockträdgården 4) Exkl. förfrågningar från besökare i trädgården 2' Varav arboretet utgör 15 ha 5' Lägre än normalt p.g.a. 200-årsjubiléet, vanligen i storleksordningen 4 000 31 Antalet besökare är ca 12 000 i vardera växthuset
2.7. Övriga större växtsamlingar i Sverige
Botaniska trädgården vid universitetet i Umeå
Undervisningen i botanik vid universitetet i Umeå inleddes år 1967. Till institutionen hörde då ett mindre undervisningsväxthus med tre avdelningar, som utnyttjades både för en mindre växtsamling och un— dervisningsförsök. Fr.o.m. år 1969 förfogade man även över ett större växthus om 190 kvm, vilket möjlig-orde en utökning av växtsamling- en och dessutom inrymde forskningsförsök.
I samband med inrättandet av en professur i ekologisk botanik i Umeå fr.o.m. läsåret 1968/69 inleddes förberedelser för anläggandet av en bo- tanisk trädgård. År 1974 stod ett växthus om 475 kvm klart med sex olika avdelningar förväxter från olika klimatzoner: för tropiska växter, medelhavsväxter, ökenväxter etc. Samtidigt anlades frilandsodlingar om 1 200 kvm för odling av växter för undervisningen i botanik. I slutet av 1970—talet uppgick antalet odlade arter och sorter till ca 2 000 i växt— huset och ca 500 på friland. Växtsamlingen omfattade både olika syste— matiska grupper och olika nyttoväxter. — Syftet med växterna i växthu— set var, utöver att dessa skulle användas för undervisningen, att pröva i vilken utsträckning tropiska och subtropiska växter kunde odlas under de naturliga ljusförhållanden som råder i Umeå (varvid man fann att många sådana växter är så starkt anpassade till dygnsrytmen på sydli— gare breddgrader att de hämmades i sin tillväxt under själva somma— ren).
Redan från början år 1967 fanns vid institutionen en trädgårdsmästare. År 1974 tillkom en 1:e trädgårdsmästare. Utöver dessa två förfogade in- stitutionen över två å tre arkivarbetare för växtodlingen. Denna perso— nal var dock otillräcklig för att även hålla frilandsodlingen i önskat skick.
Växthusen hölls regelbundet öppna för allmänheten och besöktes bl.a. av många skolklasser. Både från allmänhetens sida och från universite— tets sida uppskattades den öppna verksamheten.
I samband med besparingar inom universitetet aktualiserades frågan om växtodlingens finansiering. — På uppdrag av fakulteten gjordes bud— getåret 1984/85 en utredning av nyttan för fakultetens forskning och för undervisningen av de odlade växterna. Fakulteten fann att nyttan inte svarade mot kostnaderna, som budgetåret 1984/85 uppgick till 333 000 kr. Samtidigt fanns det intresse av att få mera utrymme i växt— husen för forskningsändamål (inom ekologisk botanik).
Eftersom många skolklasser besökte framför allt växthusen försökte man få Umeå kommun att bidra till att finansiera växthusen. När kom- munen avböjde att lämna bidrag beslöt universitetsstyrelsen år 1985 att fr.o.m. budgetåret 1986/87 stänga växthusen för visningar.
I dag är en halv trädgårdsmästartjänst avdelad för skötsel av växthu- sen samt frilandsodlingarna. Tjänsten finansieras av de institutioner som använder växthusen, för närvarande institutionerna för ekologisk botanik resp. biologisk grundutbildning. Hälften av växthusen dispone- ras av forskningen och hälften av undervisningen. Artantalet har min- skat till ca 1 100 arter. Frilandsodlingarna har helt övertagits av forsk— ningen. Odlingarna för forskningsändamål finansieras i huvudsak via olika forskningsanslag.
Växthusytan som disponeras för grundutbildning kan ej minskas ytter— ligare, samtidigt som behovet av utrymme ökat markant för forskning— en (ekologisk botanik, genetik). Därför uppges en utbyggnad av såväl växthus som frilandsodling vara angelägen. Universitetet avser att un— der år 1989 söka externa medel för en fördubbling av såväl växthusyta som frilandsodling.
Visningsverksamheten har återupptagits fr.o.m. våren 1988 och sköts av ett handelsbolag som tillhör två personer knutna till institutionen. Ett avtal har upprättats mellan universitetet och handelsbolaget. Vis- ning för allmänheten, skolor m.m. sköts av handelsbolaget mot ersätt- ning, varvid 20 procent av intäkterna från visningarna redovisas till universitetet och bidrar till växthusets budget.
Fr.o.m. år 1970 till omkring år 1980 deltog botaniska trädgården i det internationella fröutbytet, varvid man i första hand erbjöd frö från vil— da svenska växter. Under våren 1988 har denna verksamhet återuppta- gits. I dag sker utbytet med ett 100—tal länder.
Nedläggningen av odlingen på frilandsytorna för undervisningens be- hov har medfört problem för undervisningen. Detta skulle enligt uni; versitetet kunna lösas om för undervisningsändamål lämpliga örter, buskar och träd kunde planteras i de gemensamma planteringar som finns på universitetsområdet och som sköts av byggnadsstyrelsen.
Växthuset för undervisning och forskning vid univeraitetet iLinköping
Biologlinjen och ämneslärarlinjen i åmneskombinationer med biologi ingår bland uthildningslinjerna vid universiteteti Linköping. I biolog- linjens grundkurs ingår en kurs om 10 poäng i botanik. I en påbygg- nadskurs i biologi för ämneslärarlinjen ingår moment om Odlingsteknik och nyttoväxter. F.ö. saknas undervisning och forskning i botanik vid universitetet. Växthuset utnyttjas för forskningsprojekt inom andra ämnesområden.
För botanikundervisningen används växtmaterial lels från den natur— vetenskapliga avdelningens växthus om 100 kvm, dels från olika priva- ta och kommunala trädgårdar. — Universitetet saknar helt egen fri- landsodling. Från institutionens sida beklagas att det inte varit möjligt att få planteringarna på universitetsområdet anpssade till institutio— nens önskemål om att få träd och buskar som kan användas i undervis—
ningen.
I växthuset odlas ca 150 arter för undervisnings— )ch demonstrations- ändamål. Därutöver odlas i växthuset växter som används i undervis— ningen i växtfysiologi och genetik. Även undervisningsförsök förläggs till växthuset. Avdelningen saknar särskild personal för skötseln av växthuset, utan detta sköts -i mån av tid - av en institutionstekniker.
För undervisningsändamål har både plantor och annat växtmaterial er- hållits från olika botaniska trädgårdar. I påbyggnadskursen för blivan— de lärare ingår studiebesök i någon botanisk trädgård, vanligen i Göte-
borg elleri Uppsala.
Trots växtsamlingens begränsade storlek är det många grupper från skolor, förskolor och barnstugor som önskar få besöka växthuset och få växterna förevisade av institutionens personal. - Från institutionens sida uppges att intresset för studiebesök är större än vad institutionen egentligen har möjlighet att klara.
A lnarpsparken, genetiska trädgården i Uppsala och övriga växtsamlingar tillhörande Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Lantbruksuniversitetets utbildning med inriktning mot trädgårdsom- rådet är förlagd till Alnarp, där ett trädgårdsinstitut grundadesredan år 1862. I anslutning till institutet anlades redan på 1860—talet en park med träd, buskar och andra växter som behövdes för trädgårdsunder— visningen. — Parken spelar fortfarande en viktig roll för trädgårdsut— bildningen. År 1975 påbörjades en upprustning av parken som fortfa— rande pågår. Där finns f.n. drygt 1 500 olika arter och sorter av träd och buskar, över 500 olika perenner samt ca 500 olika ettåriga växter och utplanteringsväxter (växter som först odlas i växthus eller drivbänk och sedan planteras utomhus i rabatter). En ambition är att växtinsam— lingen skall omfatta det aktuella sortimentet av växter som finns i han- deln, så att eleverna skall kunna studera dessa växter fortlöpande un- der olika årstider.
Alnarpspäfkén, göm ligger i anslutning till SLU:s institutioner, är öp- pen för allmänheten. men verksamheten är inte inriktad mot allmän— heten. Varje år besöks parken av ett 50—tal studiegrupper. Sedan några år finns en översikt över parken att köpa i Alnarp.
I anslutning till institutionerna för genetik och växtförädling vid Sveri- ges lantbruksuniversitet - vilka är förlagda till Ultuna utanför Uppsa— la — finns den s.k. genetiska trädgården. Denna är inte en botanisk
trädgård av konventionellt slag, utan i stället en växtsamling som av— ser att belysa den genetiska variationen inom arter och släkten. Anta- let arter är således begränsat, men i stället odlas exemplar av samma art insamlade från många olika platser, med olika klimat eller olika ekologiska betingelser. Som exempel kan nämnas serien av glasbjörk uppdragen från frön insamlade med jämna mellanrum från sydligaste till nordligaste Sverige. Odlade tillsammans på samma plats illustrerar dessa den gradvisa genetiska anpassningen till klimatet som finns in- om denna och många andra arter (i första hand en anpassning till olika lång vegetationsperiod).
Lantbruksuniversitetet har även andra planteringar som utgör växt— samlingar av intresse för undervisning och forskning. Som exempel kan nämnas en stor samling fruktträd och bärbuskar — bl.a. 800 olika sor— ters äpplen och 200 olika sorter av päron — på Balsgård utanför Kristi- anstad samt samlingar av bärbuskar och prydnadsväxter av särskilt in— tresse för odling i norra Sverige vid Röbäcksdalen utanför Umeå och vid Öjebyn utanför Piteå.
Trädgårdsföreningen i Göteborg
Göteborgs trädgårdsförening bildades år 1842 för att anlägga en träd— gård med växt— och drivhus, botanisk systematisk avdelning och park (liknande initiativ togs även i andra städer vid den tiden). Trädgården anlades utanför den dåvarande staden och har genom stadens utbygg- nad kommit att ligga centralt i staden intill järnvägsstationen. Härige— nom har den på en gång fungerat som en påkostad stadspark och en samlingspunkt för trädgårdsintresserade. År 1975 övertog kommunen hela ansvaret för trädgårdens skötsel och ekonomi.
Renoveringen av palmhuset och rekonstruktionen av dess växtsamling har beskrivits ovan, eftersom palmhuset numera ingår i Göteborgs bo— taniska trädgård. Sedan några är domineras utomhusodlingarna i träd— gården av det nyanlagda rosariet ( rossamlingen), som omfattar mer än 1 200 olika arter och sorter av rosor, i huvudsak olika förädlade rossor—
ter. Därutöver finns det en stor klippträdgård som sköts i samarbete med Sällskapet Trädgårdsamatörerna.
Trädgårdsföreningen omfattar ett helt kvarter om 8 hektar.
Botaniska trädgården i Visby
SällskapetD.B.V. (uttytt De Badande Vännerna) grundades år 1814 av några Visbybor. År 1854 togs inom sällskapet initiativ för anläggande av en botanisk trädgård, i vilken undervisning skulle kunna ske och från vilken träd och buskar skulle kunna flyttas ut i staden för dess för— skönande.
Trädgården har sedan starten haft skiftande öden och tidvis bl.a. funge— rat som handelsträdgård. Fr.o.m. år 1950 samarbetade kommunen och sällskapet D.B.V. om skötseln. År 197 2 övertog kommunen ansvaret för skötseln. Olika kända botanister och trädgårdsanläggare har vid olika tidpunkter medverkat vid anläggandet, beskrivning av växterna och förnyelse av trädgårdens växtbestånd.
Trädgården gynnas av Gotlands milda klimat, vindskyddet inom ring- muren och den kalkhaltiga jorden. Trädgården omfattar 4,3 ha. Växt— beståndet uppgår f.n. till 330 arter av träd och buskar. Därtill kommer rosor, perenner och utplanteringsväxter. Endast växter på friland före- kommer. Kommunens kostnader för trädgården var år 1987 ca 300 000 kr.
Den botaniska trädgården i Helsingborg
År 1918 skänktes egendomen Fredriksdal till Helsingborgs stad av konsulinnan Gisela Trapp. I donationsbrevet uttalades en önskan att en botanisk trädgård skulle anläggas på en del av egendomens mark. År 1931 tillsatte staden en utredning rörande utformningen av den bo- taniska trädgården. Efter förslag från tillfrågad expertis beslöts att trädgården skulle utformas som en skånsk botanisk trädgård med land—
skapets vilda växter och växtsamhällen. Det praktiska anläggningsar- betet påbörjades år 1936.
Trädgården omfattar 8 hektar inom Fredriksdals friluftsmuseum som ägs och drivs av Helsingborgs kommun. Den ligger inne i Helsingborg ca 2 km från stadens centrum och omfattar ca 1 400 vilda skånska arter fördelade på ca 40 olika växtsamhällen. Vidare finns ett stort sortiment av nyttoväxter (ca 400 arter) och en genetisk trädgård (ca 200 arter). Utöver växtekologiska aspekter behandlas även zoologiska och geologi- ska aspekter kopplade till de olika växtsamhällena.
Trädgården har speciellt rikliga samlingar av olika arter och typer av enar och inom släktet Rubus (hallon, björnbär etc.) samt av gammal— dags (odlade) rosor. Trädgården är odlingsvärd för nordiska genbanken med 120 olika sydsvenska sorter av äpplen och päron.
Trädgården används i stor utsträckning för undervisningen inom sko— lan (ekologi, artkännedom, miljöfrågor, geologi m.m.). Elever kan göra specialstudier inom trädgården. I anslutning till trädgården anordnas utställningar inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Samarbe— te sker med föreningar av olika slag. År 1987 besöktes den botaniska trädgården och utställningarna av 14 000 skolelever.
Trädgården lyder under Helsingborgs museum och hade för år 1988 en kommunal budget om 870 000 kr. (exkl. lokalkostnader). Sedan år 1965 finns en intendenttjänst — numera förste intendenttjänst - med bota- nisk inriktning. Malmöhus läns landsting bekostar f.n. ytterligare en intendenttjånst och en halvtidstjänst som trädgårdspedagog.
Arboretum Norr i Umeå
Arboretum Norr i Umeå är en stiftelse grundad år 1984 i samarbete mellan universitetet i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet (med skogsvetenskaplig filial i Umeå) och Umeå kommun. Själva arboretet är anlagt vid Baggböle, beläget i Umeälvens ravin ca 10 km uppströms från Umeå räknat. I arboretet finns dels utländska trädslag, dels en
samling av svenska träd och buskar som klarar klimatet här. Insam— ling har gjorts i Norrland av särskilt härdiga träd och buskar. Avsikten är att arboretet skall vara ett centrum för prov och förökning av träd och buskar som i framtiden kan användas som skogsträd, i parker och i trädgårdari Norrland. I verksamheten ingår också undervisning, kun— skapsförmedling samt stöd och rådgivning till institutioner, plantsko- lor, allmänheten m.fl.
Totalt omfattar arboretet f.n. ca 180 arter (ca 250 arter och sorter). Stif— telsen erhåller bidrag från kommuner, landsting, skogsbolag m.fl. Stif— telsen har en halvtidsanställd föreståndare.
Laestadiusträdgården i Karesuando
I anslutning till ett fritidsområde i Karesuando anlägger kommunen en trädgård med vilda växter från nordkalotten. Trädgården planeras om— fatta 400 arter och anläggs f.n. i samarbete med botaniska trädgården i Uppsala, som bl.a. svarar för växtinsamling, odlingsrådgivning, etiket— ter samt utbildning av personalen i Karesuando.
Trädgården har fått namn efter prästen Lars Levi Laestadius, som var präst och väckelseledare i bl.a. Karesuando under mitten av 1800—talet. Han var dessutom en framstående botanist som bidrog till kartlägg— ningen av norra Skandinaviens flora.
Nordiska genbanken och dess odlingar i bl.a. Julita
Nordiska genbanken är en internordisk institution direkt underställd nordiska ministerrådet. Verksamheten inleddes år 1979 och syftar till att insamla och bevara det nordiska jordbrukets och trädgårdsodling— ens kulturväxter jämte dessa växters eventuella vilda släktingar inom Norden. Bevarandet av äldre växtsorter motiveras av att gamla sorter åter kan komma till användning vid framtida växtförädling samt av det kulturhistoriska värdet.
Nordiska genbanken är belägen vid Alnarp. Personalen uppgår till sammanlagt nio personer. Det praktiska insamlingsarbetet bedrivs ge- nom arbetsgrupperi samtliga nordiska länder.
Insamlade växter bevaras i första hand genom fröer som långtidsförva— ras vid låg temperatur i Alnarp och med dubbletter i en gruva på Sval- bard. Sorter som inte kan bevaras i fröform — t.ex. potatis, fruktträd och många trädgårdsväxter — bevaras genom att odlas på minst två ställen hos någon odlingsvärd. Som odlingsvärdar fungerar bl.a. botaniska trädgårdar och kommunala planteringar i de olika nordiska länderna. Mellansvenska jordbruks— och trädgårdsväxter odlas i anslutning till nordiska museets filial på Julita gård i Södermanland, där de ingår i lantbruksmuseet som är under uppbyggnad. Andra svenska odlingsvär— dar finns i Fredriksdal (se botaniska trädgården i Helsingborg ovan), Brunnstorp vid Husqvarna, Tvååker i Halland, Kattlund på Gotland samt Själby vid Kalmar.
F.n. uppgår frösamlingen till ca 15 000 sorter av i första hand jord— bruksväxter och ytterligare ca 10 000 sorter förbereds för lagring. In— samlingen av t.ex. fruktträd och bärbuskar pågår och en del träd finns redan utplacerade bl.a. vid Linnés Hammarby och Bergianska trädgår— den. På Julita finns en samling av 72 olika rabarbersorter, som nyligen övertagits från ett avslutat forskningsprojekt inom SLU. Insamlingen av prydnadsväxter har ännu knappast inletts, men det bedöms väsent- ligt att även uppspåra och bevara prydnadsväxter med särskilt god an- passning till det nordiska klimatet. Även nordiska vilda former av många trädgårdsväxter skall insamlas och bevaras (t.ex. härdiga for- mer av liguster, hagtorn, fågelbär etc.).
Från genbankens sida bedöms de botaniska trädgårdarna vara viktiga som odlingsvärdar för i första hand trädgårdsväxter som inte kan beva— ras som frön och genom att de botaniska trädgårdarna kan visa äldre växtsorter för allmänheten, skolklasser etc.
De ovan omnämnda växtsamlingarna ingår i eller har någon anknyt- ning till universiteten eller har av tradition benämnts botaniska träd— gårdar. Utöver dessa växtsamlingar finns ett stort antal växtsamlingar i landet av varierande omfattning och inriktning. I flera fall är dessa kommunalt skötta eller understödda. I några fall är det rent privata samlingar eller i något fall en fristående stiftelse. Som exempel kan nämnas Norrvikens trädgårdar, örtagården på Visingsö, Krusmynta- gården på Gotland, Klosterträdgården i Vadstena, herrgårdsparken i Rottneros, skolträdgårdarna i Skara och Västerås samt arboreterna på Stenshuvud, i Floby, på Ekerö samt vid Ekolssund och Drafte (Härnö— sand). Dessa har i en del fall ett kulturhistoriskt eller hortikulturellt värdefullt växtmaterial. Många av dem är öppna för allmänheten och har ett lokalt turistvärde.
Många av dessa samlingar har på ett eller annat sätt regelbundna kon- takter med de botaniska trädgårdarna. De har i många fall fått växter från trädgårdarna eller genom dessas fröbyten. Personal från trädgår— darna har också i flera fall ideellt eller mot ersättning medverkat vid artbestämning, skötselråd etc.
Landskapsarkitekternas riksförbund LAR har gjort en inventering av svenska trädgårdsanläggningar efter år 1920. Arbetet har bekostats av byggforskningsrådet. Resultatet kommer att publiceras år 1990 genom LT:s förlag dels som en trädgårdsguide, dels som ett register över inven- teringsmaterialet. Projektledare är Inga Hermelin—Jungstedt.
2.8. Botaniska trädgårdar i övriga nordiska länder
Köpenhamns universitets botaniska trädgård
Den första botaniska trädgården i Köpenhamn grundades redan år 1600, dvs. drygt 50 år före den första botaniska trädgården i Uppsala. Den nuvarande botaniska trädgården i Köpenhamn — den fjärde i ord-
ningen — invigdes år 1874. I dag ligger trädgården centralt inne i Kö- penhamn med en yta om 10 hektar inkl. en sjö om 9 000 kvm (en del av Köpenhamns gamla vallgrav). Växthusytan är ca 3 000 kvm. Eftersom trädgården inte kan utvidgas hör till trädgården numera även en för— söksodlingsträdgård, bl.a. för forskare, och ett arboretum i utkanten av Köpenhamn.
Trädgårdens växtsamling omfattar ca 15 000 arter. Därtill kommer ett antal varieteter och sorter. Trädgården utgör en självständig enhet in— om den botaniska institutionen (centralinstitutet) vid universitetet i Köpenhamn och leds av ett särskilt råd.
Botaniska trädgården i Å rhus
Trädgården ingår i universitetets botaniska institution och består egentligen bara av växthus om 2 000 kvm invigda år 1970. Växthusen omfattar fem olika avdelningar med 4 500 arter och är öppna för all- mänheten och för skolklasser. Växtsamlingen omfattar bl.a. många växter från Kanarieöarna, Thailand och Ecuador. Växthusen är beläg- na i den kommunala botaniska trädgården med ca 3 000 olika frilands— odlade växter, som i sin tur ligger i anslutning till det kommunala fri- luftsmuseet (Den gamle by).
Botaniska trädgården iÅbo
Den första botaniska trädgården i Åbo grundlades år 1752 av Linnélär- jungen Peter Kalm, sedan han hade blivit professor i sin hemstad Åbo. Som en av de mest beresta av Linnés elever kunde han bygga upp en omfattande växtsamling. Efter Åbos brand år 1827 flyttades trädgår— den till Helsingfors.
En ny trädgård grundades år 1924 och flyttades år 1956 till nuvarande placering i Runsala ca 8 km från stadens centrum. Trädgården har nyli- gen utökats från 7 hektar till 21 hektar och har växthus om ca 1 000 kvm. Den är en del av universitetets botaniska institution. Totalt har
trädgården ca 9 000 arter och sorter, varav hälften i växthusen. F.n. in— riktas verksamheten bl.a. på att pröva nya växter — eller redan odlade växter med ny proviniens — som kan bli prydnadsväxter lämpliga för Finlands klimat. Trädgården avser att specialisera sig på boreala (nordliga) växter. '
Botaniska trädgården iHelsingfors
När universitetet i Åbo efter branden i Åbo år 1827 flyttades till Hel— singfors anlades redan från början en botanisk trädgård i Helsingfors. Trädgården omfattar 4,5 hektar och ligger nu centralt i staden. Växt- husen omfattar 2 000 kvm och det totala antalet arter uppgår till ca 6 000, vartill kommer odlade sorter.
Trädgården utgör en egen enhet inom universitetet. Trädgårdens cen- trala läge medför att den är mycket välbesökt. Växthusen har årligen bortåt 50 000 besökare.
Uleåborgs botaniska trädgård
Universiteteti Uleåborg grundades år 1958 och redan år 1960 påbörja- des anläggandet av en botanisk trädgård, om än med provisorisk place- ring. I mitten av 1970—talet hade man närmare 4 000 arter.
År 1983 anlades en ny trädgård om 16 hektar och nya växthus om 700 kvm byggdes i anslutning till universitetsområdet. Den nya trädgården — som fortfarande är under uppbyggnad — omfattar f.n. ca 3 000 arter och sorter på friland och 1 500 arter och sorter i växthusen. Trädgården har specialiserat sig på arktiska och alpina växter.
Trädgården ingår som en del av den botaniska institutionen inom uni- versitetet.
Botaniska trädgården i Oslo
Den botaniska trädgården i Oslo grundlades år 1814 sedan kung Fred— rik VI hade givit sätesgården Töyen till det nyligen grundade universi— tetet.
I trädgården finns gamla gårdsbyggnader bevarade tillsammans med en under 1950-talet anlagd barockträdgård. Demonstrationsväxthusen omfattar ca 1 000 arter, medan frilandsodlingarna bl.a. omfattar en stor samling ijällväxter. Huvuddelen av trädgården utgörs av ett arboretum med ca 3 000 olika arter och sorter. Totalt omfattar trädgården ca 10 000 olika arter, vartill kommer olika kultursorter.
Trädgården och det botaniska museet utgör en egen enhet inom univer— sitetet. I samarbete med övriga universitetsmuseer på Töyen tar träd- gården emot skolklasser enligt ett pedagogiskt program. År 1987 he— söktes trädgården av ca 300 skolklasser.
Botaniska trädgården iBergen
Trädgården anlades åren 1897—1899 i anslutning till - och som en del av - Bergens museum, varvid det fick sitt första växthus av en privat donator. Efter tillkomsten av universitetet i Bergen knöts museet och trädgården till universitetet. Trädgården omfattar ca 1 hektar jämte växthus och hade tidigare ca 5 000 arter. Den har specialiserat sig på bl.a. rhododendron och har härvid fått sådana från bl.a. botaniska träd— gården i Göteborg.
Vid sidan av den botaniska trädgården finns sedan år 1971 även ett sär- skilt arboretum, Arboretet på Milde. Det tillkom i samband med en do- nationsprofessur i botanik. Även det norska lantbruksdepartementet och Bergens kommun har medverkat vid tillkomsten av arboretet. Det omfattar 50 hektar och 800 olika arter och ytterligare ett par hundra sorter av träd och buskar.
Den botaniska trädgården och arboretet ingår nu i en stiftelse, ARBOHA, som är nära knuten till universitetet. En flyttning av den botaniska trädgården till arboretet planeras.
Botaniska trädgården i Trondheim
Den botaniska trädgården i Trondheim startade år 1973. Trädgården omfattar 14 hektar, varav 4 hektar utgör ett arboretum med skogsträd från norra halvklotet geografiskt ordnade. Växthus saknas. Totalt om- fattar trädgården 2 500 arter på friland.
Trädgården ingår i den botaniska avdelningen inom vetenskapsmuse— et, som tillhör universitetet.
Den botaniska trädgården iReykjavik
Den botaniska trädgården är kommunal och huvudsyftet med trädgår— den uppges vara att pröva nya trädgårdsväxter på Island och att infor— mera allmänheten om dessa. Trädgården ligger i Reykjavik och omfat- tar drygt 1 hektar samt växthus. Växtsamlingen omfattar dels en näs- tan fullständig samling av alla isländska vilda högre växter, dels ca 4 000 arter och sorter av trädgårds— och växthusväxter.
Trädgården utnyttjas för undervisning inom skolan och vid universite— tet.
3. Tidigare utredningar och utredningsuppdraget 3.1 UKÄ:s utredning år 1976
År 1971 uppdrog Kungl. Maj:t till dåvarande universitetskanslersäm— betet (UKÄ) att utreda den framtida inriktningen av verksamheten vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund och att redovisa de förslag som med anledning härav kunde bli aktuella. Upp- draget utvidgades senare till att även avse Linnéträdgården och Linnés Hammarby i Uppsala. Till utredningen överlämnades en skrivelse från Svenska Linnésällskapet 1968—02—07 om åtgärder för att trygga Linné— trädgårdens fortbestånd och en skrivelse 1972—02—09 från professor Olof Hedberg om finansieringen av Uppsala universitets botaniska trädgård från institutionen för systematisk botanik. Utredningen skul- le vidare behandla programbudgettekniska aspekter på finansieringen av verksamheten.
Utredningsarbetet gjordes av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän inom UKÄ, vilka år 1974 redovisade promemorian Verksamheten vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund. Ar— betsgruppen .orde en detaljerad kartläggning av verksamhetens in— riktning och omfattning, liksom även av kostnaderna för olika delar av trädgårdens verksamhet. Bl.a. beräknades kostnaden per kvadratme— ter för olika delar av trädgården och växthusen och kostnaderna för oli— ka användningsområden skattades.
Skattade kostnader för olika funktioner budgetåret 1968/69 (procent)
___________———————
Funktion Uppsala Lund ___________________———— Undervisning och forskning 51 49 Undervisning för SLU 15 - Barockträdgården, kulturellt värde 20 — Parkfunktion för allmänheten 6 32 Skolor, folkbildning, rådgivning 2 16 Övrigt (extern service, naturvård m.m.) 6 3 Summa procent 100 100 Driftskostnader totalt, tkr. 1 320 619
Enligt arbetsgruppen hänförde sig således endast en del av trädgårdar- nas verksamhet till området högre utbildning och forskning. Ungefär hälften av det dåvarande artbeståndet i de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund bedömdes preliminärt behövas för grundutbildning— en, forskarutbildningen och forskning — oberoende av att artantalet var ca 50 procent större i Uppsala. Som en förklaring till att trädgårdarna var överdimensionerade i förhållande till universitetens egna behov pe— kade arbetsgruppen på att samarbetet mellan olika trädgårdar numera är så välutvecklat att varje botanisk trädgård inte behöver vara lika välsorterad som tidigare. Ambitionen att vidmakthålla trädgårdarna i sitt ursprungliga skick angavs som en förklaring till att trädgårdarna numera odlar en hel del växter utöver vad som direkt erfordras för hög— re utbildning och forskning.
Arbetsgruppen pekade vidare på de botaniska trädgårdarnas allmän— kulturella och hortikulturella värden, liksom att trädgårdarna numera i hög grad uppskattas som parkområden och från turistsynpunkt. Ut- redningen konstaterade att kostnaderna för trädgårdarnas drift inte stod i rimlig proportion till värdet för eftergymnasial utbildning och forskning. För att uppnå en något så när rättvisande långsiktig över- ensstämmelse mellan kostnaderna och utbytet inom universitetssek— torn borde antingen trädgårdarnas verksamhet begränsas till det för universiteten absolut nödvändiga eller kostnaderna för trädgårdarnas verksamhet fördelas på de myndigheter som har intresse av att bibehål—
la nuvarande verksamhet. I det senare fallet borde den redan påbörjade anpassningen till skolans, folkbildningens, turismens och parkbesökar— nas intressen fullföljas.
Utredningen redovisade således inget konkret förslag beträffande träd— gårdarnas framtida omfattning och till hur den framtida finansieringen av trädgårdarna skulle ske. Detta skulle få bli beroende av i vilken ut— sträckning olika utnyttjare var beredda att delta i finansieringen av verksamheten. Även organisationen måste anpassas härtill. — Utred- ningen ansåg att huvudmannaskapet skulle kunna läggas antingen på staten eller berörda kommuner beroende på i vilken omfattning respek- tive intressent utnyttjade trädgården.
Arbetsgruppen påpekade att de olika intressenter som deltogi finansie- ringen borde få ett inflytande på verksamheten genom representation i styrelsen för verksamheten. Som primära intressenter nämndes förut- om de berörda universiteten även lantbrukshögskolan, riksantikvarie- ämbetet, naturhistoriska riksmuseet, naturvårdsverket (pga. projekt Linné) samt Uppsala och Lunds kommuner. Samtidigt underströks att trädgårdarna borde bibehålla sin karaktär av vetenskapliga institutio- ner och därför måste stå under vetenskaplig ledning.
Beträffande barockträdgården, Linnés Hammarby och Linnéträdgår- den (samtliga i Uppsala) ansåg arbetsgruppen att hela kostnaden för dessa borde täckas genom medel från kulturanslag och kommunen.
Arbetsgruppens förslag mynnade ut i att statens förhandlingsnämnd skulle ges i uppdrag att genom överläggningar med berörda statliga myndigheter och genom förhandlingar med berörda kommuner träffa överenskommelse om fördelningen av kostnaderna för trädgårdarna och om lämplig organisation för dessa.
Utredningen sändes av UKÄ på remiss till nyss nämnda statliga intres- senter samt till interimsstyrelsen för Bergianska botaniska trädgår- den, Vetenskapsakademien och Svenska Linnésällskapet. I en skrivelse 1976-09—30 till regeringen redovisade UKÄ verkets förslag på grund- val av utredningen och remissynpunkterna.
UKÄ konstaterade att under de år som hade gått sedan utredningsupp— draget gavs hade synen på universitetens och högskolornas uppgifter förändrats. "Ett av de karakteristiska dragen i den beslutade högskole— reformen är samspelet mellan högskolan och samhälleti övrigt. Arbe— tet vid högskoleenheterna skall i skilda hänseenden närmare knytas till annan samhällelig verksamhet." UKÄ hänvisade härvid till försla- get till målparagraf för den nya högskolan. Enligt detta skulle det vara ett åliggande för högskolan att sprida kännedom om villkoren för ve— tenskapligt arbete, om erfarenheter och kunskaper som vunnits genom sådant arbete samt om de tillämpningar som sådana erfarenheter kan få. UKÄ ansåg det därför vara angeläget att de universitetsanknutna museerna och de botaniska trädgårdarna får bra arbetsvillkor.
UKÄ föreslog att trädgårdarna skulle behålla sin nuvarande karaktär och även i fortsättningen behålla sina dubbla funktioner. Det statliga huvudmannaskapet borde därför behållas, om än med ändrade former för representation i styrelseorgan för utomstående intressenter och för finansiering av verksamheten. De botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund borde således även i fortsättningen ingå i universiteten, var- vid för Uppsalas del även föreslogs att botaniska trädgården tillsam— mans med barockträdgården, Linnéträdgården och Linnés Hammarby skulle utgöra en enhet. Vardera trädgården skulle utgöra en särskild enhet inom universitetet med en särskild nämnd.
Beträffande finansieringen av trädgårdarnas verksamhet förordade UKÄ att den statliga delen av finansieringen skulle ske över ett anslag, nämligen universitetetens lokalkostnadsanslag. Härigenom skulle trädgårdarnas karaktär av gemensamt åtagande för resp. universitet markeras och vid behov skulle särskilda anslagsposter kunna anges för det statliga bidraget till trädgårdarnas finansiering.
UKÄ föreslog att Svenska Linnésällskapet skulle befrias från det eko— nomiska ansvaret för Linnéträdgårdens skötsel. Vidare föreslogs att statens förhandlingsnämnd skulle ges i uppdrag att förhandla med be— rörda kommuner om bidrag till de botaniska trädgårdarna.
Som en del av högskolereformen år 1977 genomfördes en omläggning av alla den nya högskolans anslag fr.o.m. budgetåret 1978/79. Härvid fördelades medlen från tidigare anslag på fem sektorsanslag och olika fakultetsanslag. De olika universiteten gavs ett betydande inflytande över hur tidigare tilldelade medel fördelades på de olika nya anslagen. De medel som tidigare hade utgått för de botaniska trädgårdarna inom ramen för anslagen till de matematisk—naturvetenskapliga fakulteter— na (inkl. grundutbildning) fördelades i huvudsak på anslaget för tek— nisk sektor resp. på anslaget för matematisk—naturvetenskaplig fakul- tet (exkl. grundutbildning). Universitetsstyrelserna har sedan var för sig beslutat om hur verksamheten vid de botaniska trädgårdarna skall bekostas från olika anslag, varvid ett alternativ har varit att bekosta den botaniska trädgården från de gemensamma medel — tillkomna ge- nom avsättningar från samtliga anslag — som har stått till universitets- styrelsernas förfogande. — Hur finansieringen faktiskt sker av de olika trädgårdarna redovisasi kommentarerna till tabell 2 i avsnitt4.2.
Regeringen uppdrog 1979—02—09 till statens förhandlingsnämnd att förhandla med Uppsala och Lunds kommuner och Svenska Linnésäll— skapet om finansieringen m.m. av de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund samt Linnéträdgården och Linnés Hammarby. I en till beslu— tet fogad PM angavs att den botaniska trädgården i Uppsala, Linné- trädgården och Linnés Hammarby bör organisatoriskt betraktas som en inrättning vid universitetet enligt 16 kap. 14 & högskoleförordning— en. Motsvarande bör gälla den botaniska trädgården i Lund. Inrätt— ningen bör under universitetsstyrelsen ledas av en särskild styrelse/or— gan. Om man inte kommer överens om annat vid förhandlingarna bör universitetet besluta om sammansättningen av styrelsen och organisa— tionen i övrigt. Det ekonomiska ansvaret m.m. för verksamheten åvilar universitetets styrelse. Berörda intressenter bör bidra till finansiering— en av verksamheten.
Förhandlingarna har hitintills endast resulterat i ett avtal om bidrag från Uppsala kommun; se avsnitt 2.2. Genom en förordning beslutad av regeringen 1982—01—21 (UHÄ:s författningssamling 1982:1) föreskrev regeringen att den botaniska trädgården i Uppsala samt Linnéträdgår—
den och Linnés Hammarby skall vara sådan inrättning som avses i 16 kap. 14 åhögskoleförordningen (SFS 1977:263).
3.2. De naturhistoriska universitetsmuseerna
I propositionen 1974z28 angående den statliga kulturpolitiken framlade regeringen bl.a. förslag rörande de statliga museerna baserade på 1965 års museiutredning (MUS 65, SOU 1973:5). Härvid anförde föredragan— de statsrådet (s. 348):
"I enlighet med vad som anförts av MUS 65 och remissinstanserna bör universitetsmuseerna ta aktiv del i läroanstalternas utbild— nings— och forskningsverksamhet. Samtidigt bör de svara för kon— takt mellan vetenskap och samhälle. De bör i detta syfte göras me- ra allmänt tillgängliga. Det ankommer på myndigheterna att framlägga närmare förslag i dessa avseenden."
År 1976 uppdrog UKÄ till en särskild arbetsgrupp att göra en översyn av de naturhistoriska universitetsmuseernas verksamhet. Gruppen re— dovisade sina förslagi rapporten De naturhistoriska universitetsmuse- ernas framtida verksamhet och organisation (UHÄ—rapport 197828). Gruppen utgick ifrån högskolelagens 6 & (SFS 1977:218) om att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vil- ka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfa— renheter och kunskaper skall kunna tillämpas.” Gruppen redovisade en genomgång av samtliga de naturhistoriska universitetsmuseerna (in- om de biologiska och geovetenskapliga ämnesområdena) jämte kom- mentarer och förslag rörande den fortsatta verksamheten. Gruppen be— tonade härvid att de naturhistoriska museisamlingarna utgör en form av forskningsarkiv och är jämförbara med tidstypiska oersättliga doku- ment, att universiteten har ett stort ansvar för dessa och att verksam— heten måste ges tillräckliga basresurser.
Trots att de botaniska trädgårdarna inte direkt inräknades bland de naturhistoriska universitetsmuseerna .orde arbetsgruppen följande uttalande (s. 9):
"Det föreligger ett starkt samband mellan de botaniska universi— tetsmuseernas verksamhet och de botaniska trädgårdarnas. De bo— taniska trädgårdarna utgör en värdefull resurs för att lösa vissa av universitetens utåtriktade uppgifter. Den öppna attityd som uni— versiteten skall inta enligt högskolelagen bör radikalt förändra synsättet även på de botaniska trädgårdarnas verksamhet. Möjlig— heterna till samarbete mellan de botaniska museerna och de bota— niska trädgårdarna vad gäller såväl service åt utbildning och forskning som åt allmänheten samt vad gäller botanikämnets ut— åtriktade verksamhet bör uppmärksammas och utvecklas."
Utredningens förslag — som i tiden sammanföll med regeringsdirektiv om förslag till tvåprocentiga besparingar inom högskolan och behov av ökat antal nybörjarplatser på grund av ungdomskullarnas ökade stor— lek — synes inte senare ha följts upp av UHÄ eller av statsmakterna.
3.3. UHÄ:s referensgrupp för biologiområdet
UHÄ tillsatte 1984-05—28 en referensgrupp för forskning och utbild— ning inom biologiområdet. Gruppen avlämnade år 1986 rapporten Bio- logi — utbildning och forskning (UHÄ—rapport 198629).
I rapporten berördes kortfattat de botaniska trädgårdarnas betydelse för universitetens undervisning och forskning. Gruppen konstaterade att de botaniska trädgårdarna har en viktig uppgift, "men att denna in— te i särskilt hög grad är knuten till universitetens forskning och under- visning. Eftersom de av andra skäl måste finnas är det dock naturligt att de är förlagda till universitetens närhet för att undvika statliga dubbelsatsningar. Endast en mindre del av deras driftskostnader bör dock belasta universiteten, varför staten bör se över finansieringssitua- tionen och bl.a. ta upp förhandlingar med kommunerna ifråga om den delfunktion som kan kallas folkbildnings— och parkfunktion."
UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 (Litt. D 23) uttalat sitt stöd för att finansieringen bör förskjutas mot de samhälls— sektorer som mest utnyttjar trädgårdarna.
3.4. Vissa andra museiutredningar
Museifrågor handläggs under utbildningsdepartementet av statens kulturråd. I en rapport från kulturrådet 1986:1 Museisverige ges en be— skrivning av Sveriges museiväsende utifrån statistikuppgifter för år 1983.
I rapporten redovisas uppgifter om 141 museer, varav 12 s.k. universi- tetsmuseer. Bland de sistnämnda redovisas botaniska trädgården i Uppsala, men inte de botaniska trädgårdarna i Lund och Stockholm. In- te heller botaniska trädgården i Göteborg är medtagen bland de kom— munala museerna. — Detta belyser den oklarhet som råder om universi- tetsmuseernas ställning som museer och att de botaniska trädgårdarna vanligen inte medräknas bland landets museer.
I det följande redovisas uppgifter om en aktuell museiutredning, som belyser hur man inom en angränsande samhällssektor behandlar mu- seifrågan.
I en rapport Sveriges tekniska museum — utökade resurser och önsk- värd verksamhet (utbildningsdepartementet rapport nr 3 1987) presen- terade utredningsmannen Harry Thörnqvist förslag rörande Tekniska museets framtida verksamhet, organisation och finansiering.
Museet tillkom på 1920-talet på initiativ av Svenska teknologförening— en och Ingenjörsvetenskapsakademien och stöddes redan från början av Sveriges industriförbund. År 1947 ombildades museet till en stiftelse.
Organisationer knutna till näringslivet - inkl. Wallenbergstiftelsen - har från början bidragit till museets uppbyggnad. Fortfarande ger des— sa betydande bidrag till både den löpande driften och till olika special— utställningar som berör olika branscher och företagsområden. Museet kan sägas fungera som ett skyltfönster för olika branscher och företag gentemot skolan och allmänheten.
Museet fick budgetåret 1986/87 ett statsanslag om 9 493 tkr., bidrag från näringslivet om 2 057 tkr., löneanslag från länsarbetsnämnden om
5 805 tkr. samt därutöver bidrag från fonder och Tekniska museets vän— ner samt från företag och organisationer för speciella utställningar. To- talt uppgick inkomsterna till 24 910 tkr.
Utredaren föreslog en fortsatt samverkan mellan staten och näringsli- vet för museets drift och fortsatta utveckling. De fyra organisationer som tidigare har utgjort stiftelsens huvudmän föreslogs även i fortsätt— ningen få det dominerande inflytandet i stiftelsens huvudmannaför-
samling.
3.5. Utredningsuppdraget
Mot bakgrund av de långvariga diskussioner som hade föregått det fy— raårsavtal som år 1986 slöts mellan staten och Göteborgs kommun om bidraget till den botaniska trädgården i Göteborg anförde chefen för ut- bildningsdepartementeti regeringens proposition 1986/87z80 om forsk— ning (bilaga 6 s. 99) att han senare avsåg att ge berörda myndigheter i uppdrag att se över frågan om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.
Vid riksdagens behandling av propositionen förelåg fyra riksdagsmo— tioner som berörde de botaniska trädgårdarna (motionerna 1986/87zUb 58, 540, 569 och 591). Utskottet instämde i vad som hade anförts i pro- positionen och motionerna om att frågan om de botaniska trädgårdar— nas verksamhet och finansiering innehöll ett antal olösta problem. En— ligt utskottet borde därför en utredning göras där olika aspekter på frå- gorna blir belysta och berörda instanser får möjlighet att framlägga si- na synpunkter (UbU 1986/87z26 s. 82).
Regeringen beslöt 1987—11—19 att bemyndiga chefen för utbildningsde- partementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Utredningsdirektiven återges i bilaga 1 .
Enligt direktiven skall utredaren redovisa förslag till hur olika intres— senter kan ges möjlighet att medverka i utformningen av verksamhe—
ten. Utredningen bör genomföras i samarbete med verksamhetens in- tressenter, bl.a. berörda universitet och kommuner, universitets— och högskoleämbetet, Sveriges lantbruksuniversitet, byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, statens förhandlingsnämnd samt andra berör— da kultur— och miljövårdsorgan. — De förslag som läggs fram skall kun- na genomföras inom ramen för totalt oförändrade resurser inom de om- råden som förslagen avser.
4. De botaniska trädgårdarnas funktion, användning och ekonomi
I avsnitt 2 har uppgifter redovisats om var och en av de fyra botaniska trädgårdar som utredningsarbetet skall avse, om några andra större växtsamlingar och trädgårdsanläggningar i landet samt om de botani- ska trädgårdarna i grannländerna. I det följande görs en sammanfatt— ning av situationen för de fyra stora svenska botaniska trädgårdarnas del.
4.1. De botaniska trädgårdarnas funktion och användning
De botaniska trädgårdarna har många besökare och många förespråka— re. Det finns knappast någon som ifrågasätter deras värde. Som fram- går av de föregående avsnitten har det däremot funnits — och finns fort— farande — olika uppfattningar om vad som är trädgårdarnas huvudupp- gifter och som en konsekvens härav även hur verksamheten skall fi- nansieras. Innan jag tar ställning till trädgårdarnas framtida utveck- ling, till finanSieringen och till organisationen görsi följande avsnitt en sammanfattning av nuvarande situation för trädgårdarna vad avser funktion och användning.
De botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund är från början grundade för att användas för universitetens undervisning och forskning och har också spelat en viktig roll i dessa sammanhang. De två andra botaniska trädgårdarna har däremot anlagts av andra intressenter och utifrån delvis andra utgångspunkter, men de har ändock redan från början stått under vetenskaplig ledning och deras föreståndare har särskilt in—
.wwzwr-rwcm-v-c l—kammw .-
rättade professurer. De två sistnämnda trädgårdarnas tillkomst kan f.ö. ses som ett led i strävandena att tidigare - före tillkomsten av uni— versiteten i Göteborg och Stockholm —- i dessa städer bygga upp högre utbildning och forskning.
De fyra botaniska trädgårdarna spelar fortfarande en viktig roll för un- dervisning och forskning inom respektive universitet, främst inom äm— nesområdet systematisk botanik men även inom andra ämnesområden. Alla de fyra trädgårdarna används dessutom i varierande grad vid ut— bildningen inom Sveriges lantbruksuniversitet. Det har emellertid vid flera tillfällen ifrågasatts om utbytet för högre utbildning och forskning står i rimlig proportion till kostnaderna för universiteten.
Det är inte möjligt — och knappast heller meningsfullt — att på något ex— akt sätt försöka mäta och avgränsa i vilken utsträckning de botaniska trädgårdarna används för högre utbildning och forskning. Uppenbarli— gen är det så att om man inom ett universitet har tillgång till en bota- nisk trädgård med ett rikhaltigt växtmaterial så utnyttjas detta, me- dan om tillgången är begränsad eller sådant material saknas så anpas— sas undervisningen härtill. — De i föregående avsnitt redovisade uppgif- terna om botaniska trädgårdar och växtodling vid de olika universite— ten visar att det är möjligt att bedriva utbildning på biologlinjen utan tillgång till någon större växtsamling, men att särskilda kurser, forsk— ning och forskarutbildning inom ämnesområdet systematisk botanik endast förekommer vid de universitet som har tillgång till en botanisk
trädgård.
De botaniska trädgårdarna har ytterligare två uppgifter som i första hand är kopplade till universitetens forskning. Den ena är att trädgår- darna genom utbytet av fröer - och vid behov även av plantor, stickling— ar etc. — mellan alla världens botaniska trädgårdar ofta hjälper forskare att få tag på önskat växtmaterial. Detta gäller inte bara forskare inom området botanik utan även forskare inom andra forsknings— eller ut— vecklingsområden (farmakologi, biokemi, växtförädling etc.) som behö- ver växtmaterial av visst slag. Den andra uppgiften är att trädgårdarna tillhandahåller utrymmen i växthus och på friland för försök och forsk- ningsprojekt och att trädgårdarnas personal ofta utifrån sitt stora od-
lingskunnande kan bistå forskare med material och anvisningar för själva adlandet. (I Lund, Stockholm och Göteborg har de botaniska in- stitutionerna egna större eller mindre växthus, medan botaniska träd- gårdeni Uppsala svarar även för huvuddelen av de växthusutrymmen som behövs för forskningsändamål.)
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) intar en särställning som använ- dare av de botaniska trädgårdarna. SLU svarar för utbildningen av bl.a. hortonomer, landskapsarkitekter och trädgårdstekniker, dvs. ut- bildningar som är inriktade mot prydnadsväxter, parker och hortikul- tur. För utbildningen vid SLU används därför samtliga de fyra botani- ska trädgårdarna, både för studiebesök inom undervisningens ram och för enskilda studier. SLU saknar emellertid representation i någon av trädgårdarnas styrelser och bidrar ej heller till kostnaderna för finansi- eringen av någon av trädgårdarna. — För Uppsala universitets del finns dock en gammal överenskommelse, som innebär att universitetet en gång har fått medel som sedan dess ingår i driftskostnadsanslagen för undervisning av SLU—studerande i botanik. I detta åtagande kan sägas ingå att de SLU—studerande naturligtvis även skall utnyttja den bota— niska trädgårdens växtsamling under botanikstudierna.
Från samtliga trädgårdar rapporteras att intresset är stort från lärarna i skolan att göra besök med skolklasser i de botaniska trädgårdarna. Detta gäller främst växthusen, särskilda utställningar samt demon- strationsodlingar av nyttoväxter. Även de mera blygsamma växthusen i Linköping och Umeå besöks av skolklasser. Till en del kan det stora intresset förklaras av att skolorna numera — i motsatts till för ett par årtionden sedan — endast undantagsvis har skolträdgårdar som funge- rar som demonstrationsodlingar. Även besök av barngrupper från för- skolan och barnstugor är vanliga.
Stockholms kommun betalade tidigare — före förstatligandet — ett bi— drag till Bergianska trädgården för att trädgården skulle ta emot skol— klasser. F.n. är det endast Lunds kommun som betalar ett schablonbe— lopp till Lunds botaniska trädgård för att man där skall ta emot skol— klasser från kommunen och utan kostnad erbjuda dessa guidning.
Samtliga de fyra botaniska trädgårdarna är öppna för allmänheten och besöks också av många människor. Bland besökarna ingår såväl besö- kare som är särskilt botaniskt intresserade, som "parkbesökare" — dvs. kommuninvånare som främst besöker trädgårdarna i deras egenskap av park tillgänglig för allmänheten — och "vanliga" turister som kom- mer från andra kommuner. Till "parkbesökarna” kan även räknas de som i motionssyfte passerar eller särskilt besöker trädgården.
Som senare redovisas i avsnitt 4.3 hör fritidsodling (utomhus) till de vanligaste fritidssysselsättningarna i Sverige. De flesta hushåll har dessutom krukväxter. Många människor har således intresse för väx- ter, om än med varierande engagemang och inriktning. För de Växtin- tresserade har de botaniska trädgårdarna en funktion som är jämförbar med andra museer.
"Parkbesökarna" torde främst vara vanliga i trädgårdarna i Lund och Göteborg, medan trädgården i Uppsala och de odlade delarna av Ber- gianska trädgården bedöms ha färre sådana besökare (se avsnitten om resp. trädgård samt avsnitt 3.1). Uppgifter saknas emellertid om i vil— ken utsträckning "parkbesökarna" även tittar på växterna och därmed samtidigt ökar sina kunskaper om dessa.
Även turisterna som besöker en botanisk trädgård utgör, som vid andra turistsevärdheter, en blandad grupp. En del av besökarna är intressera— de av växter och söker sig särskilt till botaniska trädgårdar, medan tro- ligen flertalet turister mera ser en botanisk trädgård som ett vackert och lite ovanligt turistmål. Enligt en icke helt aktuell undersökning från botaniska trädgården i Göteborg är ca en fjärdedel av besökarna där turister. Det skulle med dagens besökssiffror innebära över 100 000 turister per år. Även botaniska trädgården i Uppsala har ett växande antal besökande turister, vilket sammanhänger med trädgårdens cen- trala läge intill slottet och att det är möjligt att gå direkt från slottet ned i den gamla slottsträdgården/barockträdgården. Den äldre delen av trädgården är också i sig en kultur— och arkitekturhistorisk sevärdhet som under senare år har rustats upp.
Jag har inte ansett det vara möjligt att till rimlig kostnad och rimligt besvär kartlägga antalet besökare av olika kategorier i de olika träd— gårdarna. Dels har trädgårdarna många in— och utgångar, dels varierar antalet besökare kraftigt från dag till dag beroende på vädret och mel— lan olika årstider. Till detta kommer att många av de in— och utpasse— rande är studerande eller anställda vid de institutioner som är belägna inom trädgårdarna samt att även "genomgångstrafik" av gående och cyklande förekommer.
I de två äldsta botaniska trädgårdarna — i Uppsala (inkl. Linnéminne- na) och Lund — är enligt regeringsbeslut vissa delar byggnadsminnes— märkta. Som ägare till trädgårdarna har staten — i detta fall byggnads— styrelsen — ett ansvar för att de värdefulla byggnaderna och miljön i dess helhet bevaras. — Samtliga de fyra trädgårdarna förvaltar dessut- om forskningsmaterial i form av levande växter av vetenskapshisto- riskt värde. Linnéminnena i Uppsala har dessutom ett särskilt värde, eftersom Linné är den internationellt mest kända av alla svenska ve— tenskapsmän.
Även trädgårdarnas växtsamlingar har ett botaniskt och kulturhisto- riskt värde. Botaniskt intressanta växter som på senare tid har utrotats i naturen finns i vissa fall bevarade i botaniska trädgårdar. De botani- ska trädgårdarna har även engagerat sig i arbetet med att inventera och i vissa fall även bevara och föröka utrotningshotade vilda växter.
I trädgårdarna finns många äldre sorter av prydnadsväxter som inte med säkerhet bevaras någon annan stans. Dessa äldre sorter har även ett värde som tänkbar utgångspunkt för fortsatt växtförädling. Den nordiska genbanken (se avsnitt 2.6) skall bevara äldre sorter av kultur— växter, men är för bevarandet av många av dessa beroende av att de bo— taniska trädgårdarna kan fungera som kunniga odlingsvärdar. Härige- nom blir samtidigt detta kulturhistoriska material tillgängligt för all— mänheten. Genom att äldre sorter bevaras inom landet kan för vårt kli- mat härdiga starnmar, kloner och sorter lättare bevaras än om bevaran- det skeri utländska trädgårdar (som inte torde ha intresse av att beva- ra de härdiga sorter som särskilt lämpar sig för odlingi Skandinavien).
Genom fröbytet och insamlingsresor prövar trädgårdarna fortlöpande att i vårt klimat odla nya arter, sorter och s.k. provenienser av växter som kan visa sig vara av intresse för odling i parker eller trädgårdar. Många av de i dag odlade trädgårdsväxterna — och även vissa ogräs — har i vårt land först odlats i de botaniska trädgårdarna. Ytterligare vär— defullt växtmaterial, som är värt en vidare spridning, finns säkerligen redan i dag i de botaniska trädgårdarna. — Flertalet nya växter för par— ker och trädgårdar når emellertid numera vårt land på annat sätt och rent kvantitativt sett synes de botaniska trädgårdarnas insatser sär— skilt för att förse landet med nya arter och sorter av odlade växter vara av begränsad omfattning. (Import av nya växter sker i stor utsträck— ning rent kommersiellt. Förädling och prövning av nytt växtmaterial för odling sker i huvudsak inom SLU och i någon mån även inom företa- gen Weibulls och Hammenhög, som emellertid i sin tur erhåller växter från de botaniska trädgårdarna.)
Av redogörelsen ovan för de olika botaniska trädgårdarna har framgått att det från allmänhetens sida finns ett stort intresse för att få hjälp och råd beträffande växtnamn, odling etc. Personalens stora kunnande ut— nyttjas också genom att man från trädgårdarnas sida aktivt medverkar vid korrekt namnsättning av odlade växter inom ramen för ett projekt som bedrivs i samarbete med trädgårdsnäringen. Flera av trädgårdar— nas tjänstemän medverkar också regelbundet i populärvetenskapligt betonade böcker och tidskrifter om växter och växtodling.
De botaniska trädgårdarna fyller således en uppgift genom att de för— valtar och förmedlar kunskaper om trädgårdsskötsel och trädgårdstra- dition till intresserade bland allmänheten. Många av besökarna är som nämnts ovan fritidsodlare som kan antas få kunskaper och inspiration vid besöken i de botaniska trädgårdarna. Från flera av trädgårdarna — botaniska trädgården i Göteborg undantagen — har rapporterats att in- tresset från allmänhetens sida egentligen är större än vad trädgårdar- na av ekonomiska skäl kan tillmötesgå och att man därför måste vara återhållsam med att sprida för mycket information om trädgårdarnas verksamhet. Det finns således ett större intresse för växter och växtod— ling bland allmänheten än vad som framgår av den nuvarande verk— samhetens omfattning. - De botaniska trädgårdarnas verksamhet kan i
detta sammanhang ses både som en form av folkbildningsarbete och som ett samhälleligt stöd för fritidsodlingen, vilken f.ö. hör till de minst samhälleligt stödda av alla ofta förekommande fritidsverksamheter. Vid denna genomgång av de botaniska trädgårdarnas funktion och upp— gifter är det befogat att även peka på 6 5 i högskolelagen(SFS 1977: 218), dvs. i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för högskolans verk- samhet. Bland uppgifter för högskolan nämns där särskilt att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete ....". Högskolan har således skyldighet att informera om forskning och forskningsresultat.
Genom det utbredda intresset bland allmänheten för växter och odling fungerar de botaniska trädgårdarna som "skyltfönster" för universite- ten gentemot stora grupper av allmänheten som annars knappast kom- mer i närmare kontakt med universiteten och»dess verksamhet.
Till den externa informationsverksamheten från de botaniska trädgår- darnas sida hör även den information som efter förfrågningar ges till olika myndigheter, organisationer och massmedier. Det gäller bl.a. identifiering av olika växter — t.ex. med anledning av förfrågningar från tullen och polisen — eller hjälp att utreda en växts giftighet i sam- band med förgiftningsfall på sjukhus.
4.2. De botaniska trädgårdarnas nuvarande ekonomi
De tre statliga botaniska trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stockholm ingåri likhet med universitetsinstitutionerna i universitetens organi- sation och ekonomi. Därför ges här en kortfattad beskrivning av de reg- ler som gäller för finansieringen av universitetens verksamhet.
Den huvudsakliga finansieringen av universitetens verksamhet sker f.n. via av riksdagen beslutade anslag till de olika yrkesutbildningssek— torerna och fakultetsområdena. Riksdagen beslutar sedan år 1978 om anslagsbeloppet för varje sektor och fakultet vid varje universitet och högskola (rent formellt "anmäls” beloppen för riksdagen, varefter rege—
ringen fattar det formella beslutet om anslagsposterna). Medel för des- sa anslag skall även finansiera universitetens gemensamma kostnader för administration, bibliotek m.m. — universitetens styrelser beslutar därför om hur stora belopp som från de olika anslagen skall avsättas för gemensamma kostnader. Vid sidan härav bekostas högskolans lokaler (inkl. el, vatten och värme) via ett särskilt lokalkostnadsanslag. Bygg— nadsstyrelsen är lokalhållare och erhåller en ersättning från lokalkost— nadsanslaget som i princip skall vara en marknadsmässig hyra. Därut— över erhåller universiteten begränsade bidrag för inredning och utrust- ning från ett särskilt anslag ("UHÄ—ramen"). — Regeringen har i propo- sitionen 1988/89:65 till riksdagen föreslagit att anslagen till högskolan ändras fr.o.m. budgetåret 1993/94 så att anslagen i stället utgår per högskoleenhet.
En betydande del av universitetens forskning — och till mindre del även annan verksamhet — bekostas genom bidrag från forskningsråd, statli— ga sektorsmyndigheter, företag eller genom andra former av uppdrags— verksamhet. Även universitetens egna fonder samt donationer bidrar i någon mån till finansieringen av verksamheten.
Högskolans styrelse har det övergripande ansvaret för högskolans verksamhet och för ekonomin inom ramen för de bestämmelser som gäl- ler för högskolans verksamhet och för olika anslag. Universizetsinstitu- tionerna och särskilda inrättningar tilldelas genom beslut av styrelsen eller andra organ inom universitetet (ev. sektorsnämnder. fakultets- nämnder, linjenämnder) en budget för sin verksamhet. Härutöver kan institutioner och enskilda forskare själva söka externa forskningsan- slag och andra bidrag för sin verksamhet, varvid sådan externt finansi— erad verksamhet skall godkännas inom universitetet och lämna bidrag till gemensamma kostnader.
För de botaniska trädgårdar som tillhör universiteten innebär detta att de genom beslut inom resp. universitetet erhåller en årlig driftsbudget. Finansieringen kan ske genom medel från sektors— och fakultetsansla— gen direkt eller genom att medel tas från de gemensamma medel som står till universitetsstyrelsens förfogande. Lokalerna ställs till förfo- gande av byggnadsstyrelsen, som även svarar för fastighetsunderhåll,
el, vatten och värme. Härför uppbär byggnadsstyrelsen en kalkylmäs- sigt beräknad "marknadshyra" från lokalkostnadsanslaget. Trädgår- darna kan också i begränsad utsträckning få särskilda anslag från uni- versitetet för större investeringar i utrustning och inredning, t.ex. in— köp av berattningsanläggningar, traktorer etc. Vid sidan härav har trädgårdarna inkomster av inträdesavgifter, guidning av besöksgrup— per, försäljning av vykort och enstaka växter m.m., ersättning för re- klamfotografering, bidrag från fonder, kommuner och företag samt ibland även konsultuppdrag. Dessa olika inkomster spelar en förhål— landevis liten roll för verksamhetens finansiering, men innebär att man vanligen kan täcka kostnaderna för guidning, tryck av broschyrer, öppethållande för allmänheten på lördagar och söndagar etc. genom de inkomster som sådan verksamhet inbringar.
Beskrivningen av de botaniska trädgårdarnas ekonomi koncentreras här på inkomsterna, eftersom dessa är av det största intresset sett ur utredningens synpunkt. Inkomstuppgifter för de statliga trädgårdarna budgetåret 1987/88 framgår av tabell 2. För att i görligaste mån belysa kostnaderna för olika delar av verksamheten i Uppsala och Göteborg har en uppdelning skett på olika delar av verksamheten. Även ev. över- skott och underskott redovisas så att totalsummorna motsvarar utgif- ternas storlek.
Inkomstuppgifterna för den botaniska trädgården i Göteborg skiljer sig i flera principiella avseenden från uppgifterna för de statliga trädgår- darna: Uppgifterna avser kalenderåret 1987 (= det kommunala räken- skapsåret). Särskilt anslag för lokaler saknas, varför lokalkostnaderna ingåri det kammunala anslaget; se kommentarer till tabellen.
Beträffande utgifterna är den helt dominerande delen kostnader för personalen, som uppgår till hälften av de totala kostnaderna eller ännu mera. Därnäst kommer kostnader för lokaler, el, värme och vatten. Kostnaderna för växter, fröer, jord etc. är av begränsad omfattning, vil- ket bl.a. berir på att fröer och andra växter till stor del genom bytes- verksamhet erhålles gratis från andra trädgårdar — samtidigt som by- tesverksamheten kräver personal för insamling och rensning av de frö-
er som trädgården erbjuder andra trädgårdar. Även företag som sysslar med växter brukar erbjuda gratis fröer och får fröer gratis.
De driftsmedel som de statliga trädgårdarna erhåller inom universite— tet har från början tilldelats universiteten för driften av de botaniska trädgårdarna. Universiteten har genom sitt ansvar för verksamheten vid de botaniska trädgårdarna dock på olika sätt kunnat påverka den interna anslagsfördelningen. Personalnedskärningar uppges ha skett i Uppsala i början av 197 O—talet i samband med att lönekostnaderna då steg kraftigt som en konsekvens av de då aktuella låglönesatsningarna. Smärre besparingar har efter år 1977 enligt uppgift .orts för den bota- niska trädgården i Lund medan en ökning — finansierad från universi— tetets ordinarie anslag — uppges ha skett för Bergianska trädgården i Stockholm.
Vid omläggningen år 197 8 av högskolans anslagssystem till nuvarande system med sektors— och fakultetsanslag kunde universiteten själva i hög grad styra hur medel som svarade mot de tidigare anslagen beräk— nades för de nya anslagen. Universiteten valde härvid något olika me— toder, vilket åtminstone är en del av förklaringen till att universitetens driftskostnader för de botaniska trädgårdarna (inkl. driftsbidraget från universitetet i Göteborg till Göteborgs botaniska trädgård) f.n. finansi- eras på olika sätt från de statliga anslagen.
Tabell 2. De botaniska trädgårdarnas inkomster (tkr.)
Uppgifterna avser budgetåret 1987/88 utom för botaniska trädgården i Göteborg, för vilken uppgifterna avser år 1987. Se f.ö. kommentarer till tabellen.
Inkomster Uppsala Lund Ber 'anska Göteborg trä gården
Totalt egentl. Linné- Linnés Totalt egentl. natur- alm- trädgår- trädgår— Ham- trädgår- reserva- uset den” den marby den tet
___—___— Driftsmedel från 3 672 3 277 291 04
1 2010 2050 1516 1516 universitetet
Lokalanslag 1 403 977 336 ca 90 920 630 Tillfälliga investeringar 64 64 Inträde, visningar 1403) (110)37 — 30 138 147 1 103 293 810 Försäljning 81 55 9 17 42 26 334 296 38 Uppdrag 25 25 1 43 Kommunala anslag 381 210 171 21 10 344 9 741 155 448 Övriga bidrag 23 16 7 30
Övrigt 309 309
Balanserade medel?) - 175 - 12 -— 78 — 85 72 Inkomster totalt 5 614 4 432 784 398 3 132 2 998 13 606 12 155 155 1 296
U l_nkl. barockträdgården ?) Overskott för budgetåret anges med minus, underskott med plus 3' Se kommentarer till tabellen
Kommentarer till tabell 2
Uppsala
Driftsmedel från universitetet bekostas till ungefär en tredjedel från gemensamma medel, anslaget för sektorn för tekniska yrken och ansla- get för matematisk—naturvetenskaplig fakultet.
Kostnaderna för gemensam administration och vissa gemensamma tjänster har fördelats proportionellt på egentliga trädgården, Linné- trädgården och Linnés Hammarby.
Under budgetåret 1987/88 inföll botaniska trädgårdens 200-årsjubile— um, vilket bidrog till väsentligt många fler besökare detta år än ett nor- malår. Inkomsterna för inträde och visningar uppgick till 110 tkr. jäm— fört med ca 30 tkr. under kalenderåret 1988.
Tillfälliga investeringar för Linnés Hammarby avser penninglotteri— medel som har använts för restaurering av inventarier.
Uppdragsverksamhet om 25 tkr. avser snöröjning för byggnadsstyrel— sen.
Under rubriken balanserade medel redovisas ett överskott för budget- året 1987/88, vilket i själva verket avser besparingar för att täcka ba- lanserade underskott från tidigare budgetår.
Lund
Driftsmedel från universitetet bekostas helt från de gemensamma me- del som står till universitetsstyrelsens förfogande.
Bergianska trädgården
Driftsmedel från universitetet bekostas från de olika sektors— och fa- kultetsanslagen, varvid huvuddelen kommer från anslaget för sektorn för tekniska yrken och anslaget för matematisk—naturvetenskaplig fa- kultet.
Ilokalanslaget har inräknats den hyra som byggnadsstyrelsen erlägger till Vetenskapsakademien för lokaler i Bergianska stiftelsens institu- tionsbyggnad.
Uppdragsinkomsten avser trädgårdsskötsel på Vetenskapsakademiens fastighet. Bidrag med 30 tkr. har erhållits från Enanderska fonden för skötsel av samlingen av Salix (pilar och viden).
Göteborg
Under år 1987 utbetalades statligt bidrag för två år (dvs. 3 mkr.), vilket medförde att det kommunala anslaget sänktes med 1,5 mkr. De redovi— sade uppgifterna har emellertid justerats så att de visar den verkliga fi- nansieringen, bortsett från denna tillfälliga förskjutning av finansie- ringen. Driftsmedlen från universitetet innefattar 16 tkr. som utgör av- kastning på Gustaf Werners fond för finansiering av en professur för trädgårdens föreståndare. '
Av det kommunala anslaget avsåg 1 844 tkr. kapitaltjänstkostnader (räntor och avskrivningar) för investeringar i botaniska trädgården. Inga kapitaltjänstkostnader för palmhuset tas ut via den botaniska trädgården. För naturreservatet upptas endast kostnaden för en an- ställd. Övriga kostnader redovisas under den egentliga trädgården. Kostnaden för sex lönebidragsanställda verksamma inom naturreser- vatet debiteras andra konton inom Göteborgs kommun.
Inkomsterna av försäljning innefattar arrendet för kiosken och uteser- veringen. Som Övrigt redovisas 309 tkr. som avser dels byggnadsstyrel- sens hyra till trädgården för lokaler som botaniska institutionen dispo-
nerar inom trädgårdens lokaler (128 tkr.), dels hyresinkomster för bo- städer inom trädgården (181 tkr.).
4.3. Utredningens kontakter med olika intressenter
Utredningen har i enlighet med direktiven varit i kontakt med olika myndigheter och organisationer som berörs av trädgårdarnas verksam- het eller på annat sätt bedömt dessas intresse och möjligheter att bidra till finansieringen av trädgårdarnas verksamhet.
Utöver de i direktiven förutsatta kontakterna med berörda universitet och kommuner har bl.a. följande kontakter förekommit.
Naturvårdsverket
Från naturvårdsverkets sida har framhållits att de botaniska trädgår— darna har en viktig funktion för att informera och intressera allmänhe- ten för växter som en del av naturen. Särskilt framhålls vikten av att trädgårdarna visar och informerar om svenska växter och växtsamhäl— len.
Naturvårdsverket anser sig inte kunna bidra till att finansiera de bota- niska trädgårdarnas löpande drift. Däremot har trädgårdarna möjlig- het att söka bidrag för olika projekt med anknytning till floravård och information i naturvårdsfrågor.
Nordiska genbanken
Se avsnitt 2.7.
Nordiska museet
Nordiska museet har även engagerat sig för bevarande av gamla hus- djursraser och kulturväxtsorter. Samarbete sker bl.a. med nordiska genbanken. I anslutning till lantbruksmuseet i Julita fungerar Nordi— ska museet som odlingsvärd för kulturväxter från Mälardalen.
Från Nordiska museets sida framhålls de botaniska trädgårdarnas be— tydelse både för bevarandet av äldre kulturväxter och för att allmänhe- ten skall få tillfälle att se sådana växter.
Riksantikuarieämbetet (RAÄ)
De botaniska trädgårdarna har stora kulturhistoriska värden, det gäl- ler både anläggningarna som sådana och den bebyggelse som ingår i dem. Av de statsägda anläggningarna är Linnéträdgården, Linnés Hammarby samt delar av de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund skyddade som byggnadsminnesmärken och därmed ställda under direkt tillsyn av riksantikvarieämbetet. Det kommunalt ägda palmhu- set i Göteborg är vidare förklarat som byggnadsminne av länsstyrelsen.
Skötseln av de statliga byggnaderna handhas av byggnadsstyrelsen, medan RAÄ har bidragit med 6 milj.kr. till upprustningen av det kom— munalt ägda palmhuset. RAÄ lämnar däremot inte bidrag till byggna- der som ägs av staten.
RAÄ är representerat i den referensgrupp som är knuten till vården av Linnéminnena i Uppsala. RAÄ har överinseende över den pågående re— noveringen av familjen Linnés tillhörigheter och medverkar även i öv- rigt vid upprustningen av såväl Linnés Hammarby som Linnémuseet i Linnéträdgården. Renoveringen av tillhörigheterna utförs med ekono— miskt stöd från RAÄ och bekostas i övrigt av universitetet (med lotteri— medel) resp. av Linnésällskapet (som fortfarande är huvudman för mu— seet).
Utöver att RAA sålunda är engagerad i bevarandet av byggnader, träd— gårdsanläggningar och museiinslag i trädgårdarna framhålls från äm- betets sida att de botaniska trädgårdarna har en viktig funktion för be— varandet av äldre kulturväxter. De senare har både ett historiskt värde i sig och är viktiga att bevara för att möjliggöra ett framtida vidmakt- hållande eller återställande av tidstroget växtmaterial i anslutning till olika historiskt värdefulla anläggningar.
Statensförhandlingsnämnd
Förhandlingsnämnden har sedan 20 år haft upprepade uppdrag från re— geringen att föra förhandlingar med olika intressenter om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering. Försöken att få bl.a. kom— munerna i Uppsala, Lund och Stockholm att bidra till finansieringen av de botaniska trädgårdarnas verksamhet har hitintills endast resulterat i ett avtal med Uppsala kommun om ett årligt bidrag till Linnéminnena (Linnéträdgården, Linnés Hammarby och barockträdgården).
Förhandlingsnämnden har 1986-00—00 överlåtit förhandlingsrätten på universitetet beträffande kommunala bidrag till den botaniska träd— gården. Nämnden bedömer att överläggningar rörande kommunala bi- drag till trädgårdarna _ inom ramen för oförändrat huvudmannaskap — med fördel kan föras direkt mellan universiteten och respektive kom- mun.
Sveriges lantbruksuniversitet
Kontakter har förekommit såväl med rektorsämbetet som med enskilda lärare som utnyttjar trädgårdarna. Nuvarande samarbete mellan lant— bruksuniversitetet (SLU) och universitetet i Uppsala bedöms fungera väl i enlighet med det principbeslut som behandlades i riksdagsproposi- tionen 1961:69 s. 167.
Undervisningen i botanik för lantbruksuniversitetets studerande är, som tidigare har nämnts i avsnittet om botaniska trädgården i Uppsa-
la, förlagd till institutionen för systematisk botanik vid universitetet i Uppsala, varvid botaniska trädgården där samtidigt utnyttjas. För un— dervisningen i växtkännedom på hortonom— och landskapsarkitektlin— jerna utnyttjas i första hand Alnarpsparken, men även de botaniska trädgårdarna samt kommunala parker och andra planteringar. Utöver att de studerande skall lära känna ett brett växtsortiment skall de även vara förtrogna med växterna i olika åldrar och deras användning i planteringar och parker. I den botaniska trädgården i Göteborg stude- ras inte bara arter och sorter utan även hur växterna har utnyttjats i planteringarna där.
De botaniska trädgårdarna bidrar regelbundet med fröer och annat växtmaterial till försök och förädlingsarbetet inom lantbruksuniversi- tetet.
Universitets— och högskoleämbetet (UHÄ)
UHÄ har vid kontakt upprepat sin tidigare i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 framförda ståndpunkt rörande de botaniska trädgårdarna ”att finansieringen bör förskjutas mot de samhällssekto- rer som mest utnyttjar trädgårdarna”. Samtidigt bedömdes att trädgår— darna fungerar som ett "skyltfönster” för universiteten mot en bredare allmänhet och att denna aspekt på trädgårdarnas verksamhet skulle kunna utvecklas ytterligare.
Fritidsodlingens organisationer
Olika undersökningar rörande fritidsvanor visar att ca två tredjedelar av alla hushåll har fritidsodlingsmöjligheter - i villaträdgård, vid fri— tidshus eller på kolonilott — och att trädgårdsskötsel liksom naturorien- terade fri tidssysselsättningar hör till de fritidssysselsättningar som har flest utövare.
Fritidsodlingens utövare är i mycket liten utsträckning organiserade i just denna egenskap. De två största organisationerna för fritidsodlare
är Riksförbundet Svensk Trädgård (RST) och Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar har vardera knappt 30 000 medlem— mar. En tredje organisation är Sällskapet Trädgårdsamatörerna med ca 3700 medlemmar. Härutöver finns det ett tiotal mindre specialför— eningar med riksrekrytering:
_Bonsaisällskapet (bonsai : japanska dvärgträd) — Föreningen för dendrologi och parkvård
— Fuchsiasällskapet
— Nordisk kaktusselskab
- Nordiska rossällskapet
—Rhododendronsällskapet
— Föreningen Sesam (för bevarande av gamla kulturväxter) - Svenska Clematissällskapet
—- Svenska orchidésällskapet
— Sveriges S:t Pauliasällskap.
Dessa föreningar har på olika sätt kontakter och samarbete med de bo- taniska trädgårdarna. Det gäller särskilt Trädgårdsamatörerna och de mindre specialföreningarna, eftersom dessa är mera specialiserade mot växter av den typ som finns inom de botaniska trädgårdarna.
Hösten 1987 anordnades i botaniska trädgården i Uppsala — med anled— ning av trädgårdens 200—årsjubileum — en trädgårdsutställning i sam- arbete med samtliga fritidsodlingsorganisationer. Härvid framkom det att föreningarna i fortsättningen gärna såg ett utökat samarbete med de botaniska trädgårdarna.
5. Överväganden och förslag
5.1. De botaniska trädgårdarnas verksamhet
De botaniska trädgårdarna har en gång tillkommit för den högre un— dervisningens och forskningens behov. Denna form för att samla och vi— sa levande växter är starkt präglad av kopplingen till vetenskap och undervisning — i motsats till parker och andra trädgårdsanläggningar, som vanligen har anlagts utifrån estetiska eller praktiska utgångs— punkter. Även då botaniska trädgårdar har anlagts av andra än univer— sitet och jämförbara institutioner har begreppet botanisk trädgård för— knippats med vetenskapliga och pedagogiska syften, vilket illustreras av det sätt på vilket botaniska trädgården i Göteborg har tillkommit.
Av beskrivningarna i avsnitt 2 av de olika trädgårdarnas verksamhet framgår att dessa inom universiteten inte bara används för botanisk forskning och undervisning och som välbesökta museer. De fungerar även som serviceenheter för att förse både forskare och andra med väx- ter som inte finns att få i handeln. Myndigheter, företag och allmänhet utnyttjar trädgårdarna för bestämning av växter och för att få odlings- råd. Därtill kommer att de tre universitetsanknutna trädgårdarna sva— rar för bevarande av äldre kulturhistoriskt värdefulla trädgårdsan— läggningar och byggnader och samtliga fyra trädgårdarna för bevaran- de av äldre kulturväxter med betydande såväl kulturhistoriskt som ge- netiskt värde.
Vid besök i de fyra botaniska trädgårdarna har jag fått intrycket att varje trädgård inom ramen för sina förutsättningar — såväl arealmäs- sigt betingade som ekonomiska - bedriver en ambitiös verksamhet, som innefattar såväl bevarande och förnyelse av äldre anläggningar som en
aktiv utåtriktad verksamhet, både gentemot det egna (anknutna) uni— versitetet och gentemot allmänheten, skolan, föreningar och massme- dia. Tillgängliga resurser är emellertid knappa i förhållande till de am— bitioner som trädgårdarnas personal har och det stora intresse som vi— sas för verksamheten från olika håll.
När det gäller trädgårdarnas relationer till forskning och undervisning inom universiteten synes det otvetydigt att trädgårdarna utnyttjas för sitt ursprungliga syfte och är en viktig resurs för i första hand undervis— ningen i botanik (behovet av växtsamlingar för undervisningen belyses även av redogörelserna i avsnitt 2.7 för situationen i Umeå och Linkö— ping). Samtidigt finns det vid universiteten dem som anser att universi— tetens kostnader för verksamheten är för höga i förhållande till utbytet för universitetens egen verksamhet. - Forskningens inriktning växlar mellan olika perioder och ett ökat behov av trädgårdarna i framtiden är därför tänkbar. De botaniska trädgårdarnas samlingar kan emellertid inte byggas upp lika hastigt som nya behov kan tänkas uppstå.
De botaniska trädgårdarna besöks av många skolklasser och av grup- per från barnstugor och förskolor. Avsaknaden numera av skolträdgår— dar — även om sådana under de senaste åren i liten skala är på väg att återinföras — och de ofta artfattiga planteringarna kring skolor och i kommunala parker medför att de botaniska trädgårdarna är viktiga studieobjekt även för skolundervisningen. Till detta kommer att de bo- taniska trädgårdarna hela året i sina växthus kan visa tropiska kultur— växter och exempel på den utrotningshotade vegetationen i olika världsdelar. Från trädgårdarna rapporteras också att intresset från skolorna tidvis är större än vad man har personella resurser att kunna tillmötesgå. - Jag anser för min del att de botaniska trädgårdarna även i fortsättningen bör fungera som en viktig resurs för bl.a. skolan och att möjligheterna att ta emot studiebesök om möjligt bör förbättras.
Allmänhetens stora intresse för de botaniska trädgårdarna innefattar såväl besök av botaniskt intresserade som av människor som söker av— koppling i trädgårdarnas parkmiljö eller som kommer som turister. Dessa tre huvudtyper av besökare utgör inte väl skilda grupper. Lika li- te som det är meningsfullt att gradera besökare i andra museer anser
jag det här vara meningsfullt att försöka att klart avgränsa de tre nämnda grupperna. Med tanke på att man inom mer än hälften av alla svenska hushåll har någon form av fritidsodling, så finns det också an— ledning att anta att väsentligt mer än hälften av besökarna från all— mänheten har kontakt med arbeteti en egen trädgård eller motsvaran- de. Även de som således inte är direkt botaniskt intresserade kan ge— nom ett besök i en botanisk trädgård både få kännedom om namn (ur- sprung m.m.) på växter som de redan känner igen och få idéer om nya växter som de vill pröva att odla.
Enligt min mening är de botaniska trädgårdarna i hög grad "levande" museer. Det är inte bara så att sevärdheterna skiftar med olika årstider och att med nödvändighet en viss fortlöpande förnyelse sker av växter- na, utan trädgårdarna visar på en gång kultur— och vetenskapshisto- riskt intressanta samlingar och miljöer samtidigt som de visar ett aktu- ellt växtmaterial och växter med anknytning till aktuell forskning och undervisning. Linnéträdgården och Linnés Hammarby bör i första hand ses som vetenskapshistoriska museer. Till detta kommer att träd- gårdarna fungerar som viktiga genbanker och kan förväntas få en ökad betydelse i detta avsende när pågående inventeringar av värdefullt äld— re växtmaterial leder till att ännu fler äldre kulturväxter kan tas om hand. Trädgårdarna förmedlar även en hortikulturell kunskap om hur olika växter kan odlas och användasi parker och trädgårdar.
Mi ljöfrågornas ökade betydelse i samhället och för vår överleVnad med— för att det är väsentligt att försöka utnyttja så många olika sätt som möjligt för att informera om grundläggande fakta och samband inom miljöområdet. Även i detta avseende bör de botaniska trädgårdarna spela en viktig roll, som ännu inte till fullo utnyttjas. Det är f.ö. troligt att ett ökat miljöintresse bland allmänheten också leder till ett ökat in- tresse för de botaniska trädgårdarnas verksamhet. Utrotningshotade arter kan också tillfälligt räddas genom odling i de botaniska trädgår- darna. Olika botaniska trädgårdar medverkar också i florainvente- ringsprojekt i u—länderna och i åtgärder för att bevara den ursprungli- ga floran.
Enligt högskolelagen (SFS 1977:218) 6 & hör till högskolans uppgifter att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. De botaniska trädgårdarna fungerar som en form av permanent "öppet hus” för den— na del av högskolans verksamhet och svarar således i hög grad mot hög— skolelagens intentioner. Denna form av utåtriktad verksamhet är inte bara väsentlig sett ur allmän samhällssynpunkt, utan är även väsent— lig för högskolans egen del, för att få förståelse bland allmänheten för högskolans verksamhet och på sikt även främja rekryteringen av stude— rande till högskolan.
Jag anser för min del att det stora intresse som man både från skolan och från allmänheten visar för de botaniska trädgårdarna ger universi— teten möjligheter att till begränsade kostnader öka sin kontakt med all— mänheten. Under den del av året då de botaniska trädgårdarna har många besökare skulle universiteten med enkla medel — t.ex. genom skärmutställningar — kunna informera om i första hand sin naturveten— skapliga utbildning och forskning men även om övriga delar av verk- samheten. Med tanke på den oro som f.n. finns beträffande den framtida studeranderekryteringen till bl.a. naturvetenskapliga studier bör uni— versiteten utnyttja möjligheterna att fånga besökande elevers intresse för alla slag av naturvetenskapliga studier.
Som framgår av tabell 1 (avsnitt 2.6) har den botaniska trädgården i Göteborg en större omfattning och väsentligt många fler besökare än de övriga botaniska trädgårdarna. Samlingarnas och anläggningarnas hö- ga kvalitet har även omvittnats av olika experter. Detta visar enligt min mening de stora möjligheter som det finns att utveckla de övriga trädgårdarnas verksamhet genom ett ökat kommunalt engagemang. En utökad verksamhet kommer både den egna kommunens invånare och skolundervisning till del och lockar ett ökat antal turister. — Genom ökade kommunala bidrag skulle även nu pågående reduceringar och förenklingar av sortimentet kunna övergå i en successiv utökning av växtsamlingar och anläggningar.
5.2. De botaniska trädgårdarnas ekonomi och organisation
Under de senaste tjugo åren har statens förhandlingsnämnd på rege— ringens uppdrag försökt få berörda kommuner att bidra till finansie— ringen av de tre statliga botaniska trädgårdarna. En utgångspunkt från statens sida har härvid varit att kommunerna bör bidra till finan- sieringen av de delar av verksamheten som anknyter till folkbildning, turism och parkbesök. Det har dock hitintills endast varit möjligt att få Uppsala kommun att bidra till driften av Linnéminnena i Uppsala.
De botaniska trädgårdarna har en särställning som universitetsmuseer genom det stora antalet besökare från allmänhet och skolklasser. Det stora antalet besökare i Göteborg (se tabell 1) visar vidare att det skulle vara möjligt att även utöka och utveckla verksamheten vid de tre övri- ga botaniska trädgårdarna, förutsatt att det ärymöjligt att finansiera en utökad verksamhet.
Eftersom de botaniska trädgårdarna redan i dag fungerar som välbe— sökta museer har jag övervägt om det skulle vara möjligt och lämpligt att infoga de botaniska trädgårdarna i det organisationsmönster som gäller för övriga museer i landet. Detta skulle i så fall innebära att en av trädgårdarna skulle vara ett statligt s.k. ansvarsmuseum, med bl.a. samordnande uppgifter, medan övriga trädgårdar skulle vara regionala museer med bidrag både från staten och från kommuner och/eller landsting. På grund av de hittillsvarande svårigheterna att få i första hand kommunerna att åta sig en del av kostnaderna för de tre statliga trädgårdarnas verksamhet har jag inte funnit det meningsfullt att när— mare studera vad en sådan organisation skulle innebära. Om det i framtiden skulle visa sig möjligt att få betydande lokala bidrag bör dock för— och nackdelar med en sådan organisation kunna övervägas.
Vid kontakter som jag har haft med Göteborgs kommun rörande den kommunala botaniska trädgården har det framkommit att man från kommunens sida inte önskar avhända sig huvudansvaret för den bota— niska trädgården. Önskemålen rörande statens medverkan har främst gällt att man i fortsättningen önskar få ett statligt driftsbidrag motsva—
rande 25 procent av kostnaderna för den egentliga botaniska trädgår— den, dvs. ett bidrag motsvarande det som betalades av universitetet i Göteborg fram till år 1985. Några önskemål om en ändrad organisation har inte framförts.
För de tre statliga botaniska trädgårdarna i Uppsala, Lund och Stock— holm anser jag att en ändrad organisation skulle kunna diskuteras för- utsatt att berörda kommuner — alternativt berörda landsting — förkla— rar sig beredda att ikläda sig ett betydande ansvar för trädgårdarnas framtida verksamhet. Så länge intresse härför saknas har jag inte fun— nit det meningsfullt att på hypotetiska grunder skissera en alternativ organisation för trädgårdarnas verksamhet. Om däremot ett sådant in— tresse skulle visas anser jag att det borde vara möjligt att för en eller flera av de f.n. statliga trädgårdarna diskutera en organisation svaran- de mot de olika intressenternas beredvillighet att kostnadsmässigt el- ler på andra sätt svara för trädgårdarnas verksamhet. I likhet med den tidigare UKÄ—utredningen anser jag det emellertid angeläget att de bo— taniska trädgårdarna även i framtiden kan bibehålla en nära kontakt med forskning och utbildning inom respektive universitet.
Kort tid före avslutandet av utredningsarbetet har det via dagspressen kommit till min kännedom att man inom Stockholms kommun diskute- rar att ta upp förhandlingar med staten rörande den framtida använd- ningen av Brunnsvikensområdet för bl.a. en utvidgning av Bergianska trädgården. Frågan har först behandlats av kulturnämnden och så sent som 1988—1 1-15 av fritidsnämnden, som därvid i en skrivelse till kom- munstyrelsen har föreslagit att kommunen med staten och med Solna kommun skall diskutera en övergripande plan för Brunnsvikensområ- det. - Utifrån vad som ovan sagts om ett eventuellt ökat kommunalt en- gagemang i driften av de botaniska trädgårdarna föreslår jag att för- handlingar härom för den Bergianska trädgårdens del bör föras inom ramen för den arbetsgrupp med representanter för bl.a. kommunen och staten (byggnadsstyrelsen) som f.n. arbetar med underlaget för en över- siktsplan för det område där bl.a. Bergianska trädgården och universi- teteti Stockholm ingår.
Jag har även prövat möjligheterna att försöka finna andra finansiärer eller nya finansieringsmöjligheter för trädgårdarnas verksamhet. Ge— nom det fria utbytet av främst fröer mellan de botaniska trädgårdarna och även andra växtodlare finns det enligt min bedömning inga förut— sättningar att genom växtförsäljning tillföra trädgårdarna inkomster av någon praktisk betydelse. Trädgårdsnäringens företag ärinte heller av den storleken och med sådan inriktning att något betydande stöd torde kunna utverkas från dessa företag. Som tidigare har nämnts är vidare fritidsodlingens organisationer relativt små och utan nämnvär— da egna ekonomiska resurser, varför jag inte ansett det realistiskt att med dessa diskutera ett eventuellt ekonomiskt stöd till de botaniska trädgårdarna.
Så länge som förutsättningar saknas för att göra väsentliga förändring— ar av de tre statliga trädgårdarnas verksamhet och finansiering anser jag att dessa som hittills skall ingå i respektive universitet. Dessa har tidigare, i princip vid tillkomsten av det nuvarande anslagssystemet, erhållit medel för driften av de botaniska trädgårdarna. De tre berörda universiteten har således ett ansvar för att trädgårdarnas verksamhet tills vidare bedrivs i åtminstone ungefär nuvarande omfattning. Härvid har universiteten genom den nuvarande anslagskonstruktionen ansva— ret för verksamhetens praktiska utformning, vilket kan innefatta ratio— naliseringar, samordning med annan verksamhet inom universitetet eller utökning av verksamheten. — Jag anser det sålunda inte befogat att statliga medel för de botaniska trädgårdarna tilldelas universiteten i form av ett särskilt anslag eller en särskild anslagspost.
Som framgår bl.a. av redogörelserna för de olika trädgårdarnas verk- samhet utnyttjas trädgårdarna regelbundet av studerande från lant— bruksuniversitetet (SLU). Det kan därför synas rimligt att en eller flera av trädgårdarna borde erhålla bidrag från SLU för verksamheten. Det statliga anslaget till SLU har emellertid en gång beräknats utifrån för- utsättningen att de botaniska trädgårdarna kan utnyttjas gratis av SLU. Jag anser det inte nu vara meningsfullt att föreslå att anslagsme- del från de olika berörda universiteten skall överföras till SLU för att SLU sedan skall lämna bidrag till driften av en eller flera av de botani— ska trädgårdarna. Så länge de botaniska trädgårdarna är öppna för all—
mänheten bör även SLU få utnyttja dessa utan kostnader, förutsatt att SLU inte ställer särskilda krav på verksamheten.
Som framgår av avsnitt 2.6 har SLU egna betydande växtsamlingar. Jag förutsätter att de ansvariga för dessa liksom de ansvariga för de bo- taniska trädgårdarna vid behov samarbetar för att undvika onödiga dubbleringar av växtsamlingarnas inriktning. Vidare förutsätter jag att samarbetet mellan SLU och de olika universiteten innefattar regel— bundet utbyte av erfarenheter rörande växtmaterialet i trädgårdarna.
Det är enligt min mening väsentligt att de stora pedagogiska möjlighe— ter som de botaniska trädgårdarna erbjuder utnyttjas så effektivt som möjligt. Jag föreslår därför att universiteten i Uppsala, Lund och Stock- holm försöker utveckla ett samarbete med skolmyndigheterna i den eg- na och angränsande kommuneri syfte att få dessa att lämna bidrag till lärarkurser, guidning av skolklasser, informationsmaterial anpassat till lärare och elever etc. De botaniska trädgårdarnas värde för barn- grupper och folkbildning bör härvid beaktas. På liknande sätt bör ett samarbete etableras med kommunerna rörande turistbesök i trädgår— darna. Även i detta avseende bör det vara möjligt att genom lokala för- handlingar få kommunerna att bekosta en utökad medverkan från trädgårdarnas sida. — Jag föreslår sålunda att berörda universitet ges i uppdrag att förhandla med respektive kommun om en ökad kommunal medverkan i trädgårdarnas verksamhet.
Bidraget från universitetet i Göteborg till den botaniska trädgården i Göteborg uppgår f.n. till 1 500 000 kr. per år i 1985/86 års penningvär- de. Detta har av universitetet bedömts vara en rimlig nivå i förhållande till den nytta som universitetet har av trädgården och det anslagsbe- lopp som universitetet en gång har tilldelats för bidraget till den bota— niska trädgården. Jag anser det för min del inte vara möjligt eller rim- ligt att genom en omfördelning från anslagen till de tre övriga universi- teten till universitetet i Göteborg skapa förutsättningar för en väsent- lig höjning av bidraget till botaniska trädgården i Göteborg. Jag före— slår därför att bidraget fortsättningsvis bibehålls på nuvarande nivå, varvid uppräkning dock bör ske vart tredje år med hänsyn till den stat— liga pris- och löneomräkningen av universitetets anslag.
5.3. Det internationella samarbetet
Regeringen har 1988—06-22 beslutat att uppdra till alla pågående ut— redningar atti sitt arbete beakta EG—aspekterna (EG = Europeiska ge- menskapen). '
För de botaniska trädgårdarnas del synes EG—frågorna inte ha någon större betydelse. Grunden för en enhetlig benämning av olika växter la- des av Linné redan för mer än 200 år sedan. De botaniska trädgårdarna har som framgår av redovisade uppgifter om fröbytena, ett väl funge— rande samarbete över nationsgränserna, som utöver fröbytet även om— fattar regelbundna personkontakter. Samtliga svenska botaniska träd— gårdar är även aktiva medlemmar i de internationella samarbetsorga- nisationerna inom sitt område (se avsnitt 2.1). Översynen av de botani— ska trädgårdarnas verksamhet synes därför inte beröras av regeringens tilläggsdirektiv. ,
5.4. Tidsplan
Det gällande fyraårsavtalet mellan staten och Göteborgs kommun rö— rande det statliga bidraget till den botaniska trädgården i Göteborg gäller t.o.m. den 30juni 1989. Det är svårt att fram till avtalets slutda— tum medhinna en remissbehandling av utredningsbetänkandet, en re— dovisning för riksdagen samt förhandlingar om ett nytt avtal.
Jag föreslår därför att nuvarande avtal förlängs med två år t.o.m. den 30 juni 1991, varvid nuvarande ersättning från universiteteti Göteborg till driften av den botaniska trädgården i Göteborg räknas upp enligt den tillämpade statliga pris— och löneomräkningen till 1989/90 års an— slagsnivå.
Sedan utredningsförslaget har remissbehandlats kan frågan om de bo— taniska trädgårdarna redovisas för riksdagen i den forskningspolitiska propositionen som regeringen beräknas förelägga riksdagen våren 1990 och förhandlingar med Göteborgs kommun därefter ske före den 30 juni 1991.
;: | | ' ' . || , _|||| ",lxtl
|'||d|, - o:.
..::/|E. ?” 'Ilh |I'lv
_l:l
ull»: , Pihl” : _
- ;;::::_::':| p,»- . =." 4 ||| ih. ml . ll ..l
: : ' » :: . J :: N', -L | _ | , : _ | ; % * | ; ' , | : . ' fall?]: ll '. l , ll f lll H lid H | ll : J | | | - :»: ,! - " |":E :| : . | —. 1Il I' ' l II- /| |H-/' * 4 |” l. | * ' || ' | J.”. :* . 'i : _Ik'v F | . ' IJ sl . :!1 | , . , , |: . |”_ . l : . . ' . * ::..y. g., ,, '”'wa =: ' | : ' | |;1llp_|":,,. i » . | : . | | _ : ;I |" Tf
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Dir. 1987:54
Översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering
Dir. 1987:54 Beslut vid regeringssammanträde 1987—11—19
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att genomföra en översyn av de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.
Bakgrund
I anslutning till universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göte- borg finns större botaniska trädgårdar. De tre förstnämnda är statliga medan trädgården i Göteborg är kommunal.
Trädgårdarna utnyttjas förutom för utbildning och forskning till rekre- ation och som kulturhistoriska museer. De är i första hand museer med levande växter, vilka i viss utsträckning även speglar olika arkitektur— historiska trädgårdstraditioner. Trädgårdarna medverkar i betydande omfattning i kultur— och miljövård, t.ex. genom att rädda och för fram- tiden bevara hotade vilda och odlade växter.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick år 1971 i uppdrag att övervä- ga den framtida inriktningen av verksamheten vid vissa botaniska trädgårdar. UKÄ redovisade år 1976 uppdraget. Som ett resultat av detta uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att träffa avtal med berörda primärkommuner om ersättning för dessa trädgårdar. Ett avtal om kommunalt bidrag träffades sedermera med Uppsala kom— mun. Detta avtal sades år 1986 upp av staten som bemyndigade univer— siteteti Uppsala att föra statens talan.
Statens bidrag till den kommunala botaniska trädgården i Göteborg reglerades av ett avtal som tecknades år 1961. Även detta avtal sades upp av staten, och efter långdragna förhandlingar tecknades ett nytt avtal rörande driften mellan staten och kommunen hösten 1986. Det nya avtalet innebär att statsbidraget bättre anpassats till trädgårdens verksamhet i fråga om bl.a. utbildning och forskning.
Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) biologiutredning (UHÄ— rapport 1986z9) har kortfattat berört de botaniska trädgårdarnas ställ— ning. Utredningen konstaterar att dessa till sin huvudfunktion berör områden som ligger utanför universitetens utbildning och forskning nämligen kulturhistoria, folkbildning, hortikultur, genbanksfunktion etc.
Vad gäller undervisning och forskning betonar utredningen dels att den experimentella forskningen inom systematik och ekologi har lett till ett ökat behov av såväl växthus som odlingsutrymme, dels att såda— na försöksodlingar innebär svåra resursproblem för berörda institutio-
ner.
Sammanfattningsvis framhåller utredningen att de botaniska trädgår— darna har en viktig uppgift, men att denna inte i särskilt hög grad är knuten till universitetens forskning och undervisning. Det är dock na— turligt att trädgårdarna är förlagda till universitetens närhet för att undvika statliga dubbelsatsningar. Endast en mindre del av deras drift— kostnader bör dock belasta universiteten, varför staten bör se över fi— nansieringssituationen och bl.a. ta upp förhandlingar med kommuner-
na i fråga om den delfunktion som kan kallas folkbildnings— och park- funktion.
UHÄ har uttalat sitt stöd för principen att förskjuta finansieringen mot de samhällssektorer som mest utnyttjar trädgårdarna.
Regeringen har i prop. 1986/87:80 bilaga 6 s. 99, mot bakgrund av bl.a. det tecknade avtalet avseende botaniska trädgården i Göteborg funnit det vara lämpligt att ånyo aktualisera frågan om de botaniska trädgår— darnas verksamhet och finansiering.
Utbildningsutskottet har vid sin behandling av propositionen och ett antal motioner som tagit upp frågan (UbU 1986/87z26 s. 82) instämt i vad som anförs i propositionen och motionerna om att ärendet om de bo- taniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering innehåller ett an- tal olösta problem. Därför bör enligt utskottet en utredning nu göras där olika aspekter på frågorna blir belysta och där berörda instanser får möjlighet att framlägga sina synpunkter. Riksdagen har som sin me- ning gett regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1986/87z282).
Uppdraget
Som anfördes i proposition 1986/87180 och utbildningsutskottets betän— kande 1986/87z26 bör en översyn av de botaniska trädgårdarnas verk— samhet och finansiering nu göras.
En sådan översyn bör utgå från principen att trädgårdarnas organisa- tion och finansiering så långt det är möjigt avspeglar deras använd— ning. Översynen bör således innefatta en kartläggning av hur trädgår- darna verkligen utnyttjas och hur de i dag finansieras.
För närvarande finansieras huvuddelen av kostnaderna för de statliga trädgårdarna med medel ur högskolans fakultets— och sektorsanslag. För flertalet trädgårdar gäller att de i stor utsträckning tillgodoser and— ra behov än forskning och utbildning, t.ex. som museer och för rekrea—
tion. Förslag till fortsatt finansiering bör utformas med hänsyn till det- ta.
Även ett antal svenska företag inom växtförädling torde ha stor nytta av trädgårdarna. Det bör undersökas om dessa kan bidra till verksam- heten, t.ex. genom ekonomiskt stöd.
En ansvarsfördelning mellan trädgårdarna kan också diskuterasi form av att trädgårdarna ges olika uppgifter. Likaså bör för— och nackdelar med en koncentration av resursinsatserna prövas. De trädgårdar som har förhållandevis få besök skulle exempelvis kunna renodlas som un— dervisnings— och forskningsträdgårdar.
Huvudmannaskapet för trädgårdarna bör diskuteras med utgångs- punkt i den ovannämnda kartläggningen av trädgårdarnas uppgifter och eventuella förslag om förändrad verksamhetsinrikting. Ansvarsför— delningen mellan stat och kommun bör avspegla parternas nytta av trädgårdarna.
Trädgårdarna fyller en rad funktioner inom skilda fält. Utöver stat, kommun och näringsliv finns ett antal idéella organisationer med ett starkt engagemang för trädgårdarnas verksamhet. Utredaren bör redo— visa förslag till hur olika intressenter kan ges möjlighet att medverka i utformningen av verksamheten.
Utredningsarbetet bör genomföras i samarbete med verksamhetens in- tressenter bl.a. berörda universitet och kommuner, universitets- och högskoleämbetet, Sveriges lantbruksuniversitet, byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, statens förhandlingsnämnd samt andra berör- da kultur— och mi ljövårdsorgan.
De förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för to- talt oförändrade resurser inom de områden som förslagen avser.
För utredningen gäller regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens in- riktning.
Förslag bör redovisas senast den 1 december 1988.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen be— myndigar chefen för utbildningsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordning- en (1976:119) med uppgift att göra en översyn av de botaniska trädgår- darnas verksamhet och finansiering
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträ— de åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be- lasta åttonde huvudtitelns anslag utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(utbildningsdepartementet)
Bilaga 2
Avtal om upplåtelse av botaniska träd— gården i Göteborg for undervisning och forskning 1986—10—07
A V'I'A |.
mellan svenska staten och Göteborgs kommun om upplåtelse av botani— ska trädgården för undervisning och forskning.
De mellan staten och dåvarande Göteborgs stad den 1 december 1961 samt den 19 maj 1970 träffade avtalen angående Göteborgs botaniska trädgårds upplåtelse för vid universiteteti Göteborg bedriven forskning och undervisning m.m. har sagts upp av staten och ersätts av detta av- tal. Dock gäller alltjämt vad som föreskrivitsi 1961 års avtal om överlå— telse till staten.
1 &
Göteborgs kommun, nedan kallad kommunen, ställer botaniska träd- gården med dess växtodlingar till förfogande för undervisnings— och forskningsverksamheten vid universiteteti Göteborg.
Kommunen tillhandahåller för dessa ändamål växtmaterial i den om— fattning och på de villkor varom särskild överenskommelse kan träffas.
Anmärkning
Styrelsen för Göteborgs universitet och styrelsen för botaniska trädgården träffar överenskommelse i frågor av större gemensamt intresse.
2 & Staten lämnar driftbidrag för verksamheten vid Göteborgs botaniska trädgård. Bidraget skall för budgetåren 1985/86—1988/89 utgå med ett belopp av 1,5 milj.kr. för ett vart av budgetåren.
Bidraget utbetalas senast den 15 juli budgetåret efter det år bidraget avser.
Anmärkning För budgetåret 1985/86 skall bidraget utbetalas
snarast efter det att detta avtal godkänts.
3 % Det av kommunen till staten överlåtna markområdet om ca 4 000 m2 inom botaniska trädgården, som på bifogade karta angivits med blå kantfärg och bokstaven A, används av staten för byggnader e.d. för den botaniska institutionen vid Göteborgs universitet. Finner staten mar- ken med därpå uppförda byggnader framdeles inte vara erforderlig för detta ändamål får staten använda marken och byggnaderna för något annat universitetets behov, för annat utbildnings— eller forskningsän— damål eller — efter samråd med kommunen — för statlig administrativ eller judiciell verksamhet.
Staten får inte avyttra området till annan. Skulle staten inte bruka om— rådet i enlighet med det för överlåtelsen uppställda villkoret beträffan— de områdets användande, skall området med vad därtill hör i fast egen- dom i gravationsfritt skick och utan lösen återgå till kommunen.
4 & Kommunen upplåter med nyttjanderätt till staten utan ersättning det markområde om cirka 6 000 in2 av fastigheten Änggården 7182, som på bifogade karta angivits med röd kantfärg och bokstaven B. Området används av staten för motsvarande ändamål och på motsvarande vill— kor, som deti 3 & överlåtna området.
Upplåtelsen gäller under förutsättning att mellan staten och kommu— nen alltjämt gäller ett avtal om statligt driftbidrag till verksamheten vid trädgården.
5 & Upplåtet område får inte inhägnas utan kommunens medgivande.
Det åligger staten att inom ianspråktaget området på egen bekostnad anlägga och underhålla erforderliga vägar och parkeringsplatser även— som skilda servisledningar för spillvatten och regnvatten för att kom- munen skall ha möjlighet att avleda vattnet i skilda avloppssystem saint anordna vattenledningar så att inte granne besväras.
6 & Beträffande eventuell upplåtelse åt staten av lokaleri kommunens in— stitutionsbyggnad träffas särskild överenskommelse.
Anmärkning Byggnadsstyrelsen hyr t.o.m. den 31 juli 1988 ca 450 m2 för herbarieti huvudbyggnaden.
7 & Kommunens ombud och befattningshavare skall för tillsyn och under- håll av kommunen tillhöriga ledningar och andra anläggningar eller för andra tjänsteförrättningar äga obehindrat tillträde till i detta avtal över— och upplåtna områden.
8 &
Den del av de boksamlingar, som kommunen överlät till staten den 1 ju- li 1962, som erfordras för trädgårdspersonalens arbete, skall såsom de- position bli kvari kommunens byggnad.
9 5 Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 t.o.m. den 30juni 1989.
10 & Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Göte— borgs kommunfullmäktige.
Detta avtal är upprättati två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 7 oktober 1986
Håkan Boberg Sören Mannheimer Håkan Boberg Sören Mannheimer Birgitta Pettersson J enö Kohn Birgitta Pettersson /Jenö Kohn
Bilaga 3
Källor .
Nedan anges viktigare källor beträffande de botaniska trädgårdarna. Härutöver har utredningen utnyttjat trädgårdarnas egna broschyrer, brev, muntliga uppgifter m.m.
UPPSALA _ Botaniska trädgården i Uppsala. Vägvisare av Örjan Nilsson 1978. — Linnéminnena i Uppsala. Broberg, Ellenius och Jonsell 1982.
— Linnés Hammarby. Uppsala universitet/Mathias Iwarsson 1985.
— Uppsala slotts trädgårdar av Kristina Franki. Examensarbete vid in- stitutionen för landskapsplanering, Alnarp 1988.
LUND
De botaniska institutionerna vid Lunds universitet av A. Törje. Lunds universitets historia del 3, 1968.
Åreti botan av Jelena Zetterström, 1988.
BERGIANSKA TRÄDGÅRDEN
— Bergianska botaniska trädgården 100 år av Bengt Jonsell. Fauna och Flora 1985 s. 139.
— Bergianska stiftelsen. Förslag angående marköverlåtelse och viss samverkan mellan Vetenskapsakademien och universitetet i Stock-
holm avgivet av Riksmuseiutredningen. Rapport från Ecklesiastikde— partementet 196516 (beslut i utbildningsdepartementets departements— protokoll 1968-05—15).
— Från Karlbergsvägen till Frescati — Bergianska trädgården under två sekel. Föredrag av professor Måns Ryberg utgivet av Vetenskapsakade— mien, DOCUlVIENTA nr 40 november 1983.
— Artiklar i Dagens Nyheter 1988-07—14 och 1988—10—08 ang. planerna på ett sammanhängander parkområde runt Brunnsviken.
GÖTEBORG
— Generalplan för Göteborgs botaniska trädgård. Göteborgs kommun— fullmäktiges handlingar 1971 nr 2.
— Guide över arboretet i Göteborgs botaniska trädgård. Del 1 Asien av Björn Aldén 1983.
—- Palmhuset. Palmhusbyggnaden i trädgårdsföreningens park i Göte- borg, dess' historia och växtsamlingar. En vägvisare sammanställd av Magnus Neuendorf och Gunnar Weimarck. ISBN 91—87068—04—4.
— Palmhuset, Trädgårdsföreningen, Göteborg. Kulturhistorisk doku- mentation. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän 1980.
ÖVRIGT
— Alnarpsparkens historia av Börje Karlsson. Stad och land rapport nr 51, Alnarp 1986.
— Biologi — utbildning och forskning. UHÄ—rapport 1986z9.
— De botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund, Lin— néträdgården och Linnés Hammarby. Förslag till inriktning, organisa—
tion och finansiering av verksamheten. Universitetskanslersämbetets skrivelse till regeringen (utbildningsdepartementet) 1976—09—30.
— Trädgårdsodling som fri tidssysselsättning av Jan J anssens, Olav Ska— ge och Håkan Sundell. SLU, Stad och land rapport nr 42, Alnarp 1985.
— Verksamheten vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund. PM 1974—04—20 utarbetad inom universitetskans- lersämbetet.
Kronologisk förteckning
:awwr
pesaw
10.
12. 13. 14. 15.
16.
17. 18.
19. 20.
21.
22.
23.
24. 25. 26. 27.
28. 29. 30. 31.
32. 33. 34. 35.
36. 37.
Översyn av utlänningslagssdfmingen. A. Kortare våman.A. Arbersolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott? A Kunskapsöverföring genom företagsulveckling. UD.
Utgått
Provning och kontroll i internationell samverkan. I. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö. Sverigeinformalion och kullursamarbele. UD. Rått adress. Fi. Öppenhet och minne. U. Civil personal i försme Fö. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bosiadsränslagen. Bo. Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. SB.
SÄPO-Såkerhelspolisens inriktning och organisa- tion. Ju.
Reldamskatren. Fi. Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. U-lands- och bisiändsinfonnation. UD. En förändrad ansvarsfördelning och siyming på skolområdet. U. Ny iaxcringslag — Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi. Ny iaxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. Fi. SIIESTA - En intemationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsöket. C. Lönegaranlin och förmånsrånsordningen — om lönegarantins betydelse för det ökade antalet företagskonkurser. A. Videovåld ll - förslag till åtgärder. U. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. Arbetsdomstolen. A. Översyn av upphovsrättslagslifmingen. Delbetän- kande 4. Ju. Läge för vindkraft. Bo. Släpp kopioma fria. Fi.
Dalälven - en miljösatsning. ME.
Offentlig lönestatistik. Behov och produktions- former. Fi. Effektiv slatlig lokalförsörjning. Fi. Statens ansvar för spridning och visning av värde- full film. U. Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. I.
39.
40. 41 .
42. 43.
45.
47. 48. 49. 50. 51. 52. 53.
55. 56. 57. 58. 59. 61. 62. 63.
65.
67.
(
Mål och resultat — nya principer för det statliga stödet till föreningslivet. C. Föräldrar som förmyndare, m.m. Ju. Tidig och samordnad rehabilitering — Samverkans- metoder och rehabiliteringsinriklad ersättning m.m. S. Statens roll vid finansiering av export. UD. Folk- och bostadsräkningar i framtiden. C. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Vissa internationella skattefrågor. Fi.
Tillfällig handel. Fi. Kommunalt stöd till de politiska partierna. C. Reformerat presstöd. U. Arbeismarknadssrriden HI. A. Arbetsmarknadsslriden IV. A. Ut med musiken. U. Au följa medieutvecklingeu. U.
Domarbanan - Utbildning och meritvärdering. Ju. Om semester. A.
Hushållens skuldsättning. Fi."
Export av farliga varor. Fi. Pensionssystemets stabilitet. S. ' Utrikesförvaltningens inriktning och organisation. UD. Riksgäldskonwrer - från riksdagens verk till rege- ringens myndighel. Fi. Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid. Fi. Miljömärkning av produkter. Fi. Storstadsuafik 1 - tillfälligt förbud mot biltrafik vid särskilt svära luftföroreningar. K. Kommission och dylikt. Ju.
Integritersskyddel i informationssamhlllle! 5. Ju. Pensionärema - inflytande och medbestämmande. S. Köp av byggnad på ofri grund. m.m. Ju. Kommunalt stöd till ungdomsorganisaiionerna. C. De botaniska trädgårdarnas verksamhet och fi- nansiering. U.
Systematisk förteckning
Civildepartementet
Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26] Mål och resultat- nya principer för statens stöd till föreningslivet. [39] Folk- och bostadsräkningar i framtiden. [43] Kommunalt stöd till de politiska partierna. [47] Kommunalt stöd till ungdomsorganisationema. [67]
Miljö- och Energidepartementet
Dalälven - en miljösatsning. [34] Kontroll av kemiska produkter och varor. [44]
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- export. [15]
J ustitiedepartementet
Utgått. [5]
Frihet från ansvar. [7]
SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisation. [16] Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 4. [31] Föräldrar som förmyndare, m.m. [40] Domarbanan - Utbildning och meritvärdering. [53] Kommission och dylikt. [63] Integritetsskyddet i informationssamhället 5. [64] Köp av byggnad på ofri grund, m.m. [66]
Utrikesdepartementet
Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] Sverigeinforrnation och kultursarnarbete. [9]
U-lands= och biståndsinformation. [19] SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. [231 Statens roll vid finansiering av export. [42] Utrikesförvaltningens inriktning och organisation. [58]
Försvarsdepartementet
En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]
Socialdepartementet
Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- roder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41] Pensionssystemets stabilitet. [57] Pensionärema - inflytande och medbestämmande. [65]
Förnyelse av kreditmarlmaden. [29] Släpp kopioma fria. [33] Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. [35] Effektiv statlig lokalförsörjning. [36] Vissa internationella skattefrågor. [45] Tillfällig handel. [46] Hushållens skuldsättning. [55] Export av farliga varor. [56] Riksgäldskontoret - från riksdagens verk till regeringens myndighet [59] Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid. [60] Miljömärkning av produkter. [61]
Utbildningsdepartementet
Öppenhet och minne. [11] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolom- rådet. [20] Lotteri i radio och TV. [24] Videovåld II - förslag till åtgärder. [28] Statens ansvar för spridning och visning av värdefull film. [37] Reformerat presstöd. [48] Utmed musiken. [51] Att följa medieutvecklingen. [52] De botaniska trädgårdarnas verksamhet och &nansiering. [68]
Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av utlänningslagstifmingen. [l]
Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott?[3] Lönegarantin och fönnänsrättsordningen - om löne- garantins betydelse för det ökade antalet företagskon- kurser. [27]
Arbetsdomstolen. [30]
Arbetsmarknadsstriden III. [49] Arbetsmarknadsstriden IV. [50]
Kommunikationsdepartementet Om samm"- [541 Storstadstraf'rk 1 . tillfälligt förbud mot biltrafik vid särskilt svåra luftföroreningar. [62] Bostadsdepartementet 573: ._._.___:....._ ,.f',""'"'."'”' tadsrättslagen m.m. [14] Finansdepartementet ! J 13%8 Jinge är [321
Rätt adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Reklamskatten. [17]
? !
&..—W...
93"!
—. ....Ipdirgtridpartementet
Ny taxeringslag — Reformerad skatteprocessf mrtwmmäonuoll i internationell samverkan. [6] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. [38]
KUNGL. BlBL.
1989-01— 27 srocmotm
”___..W— ...ww
'if ”i. .v. i ' i - ]
