Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kärnämneskontroll

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om kärnämneskontroll som ska iakttas av den som 1. har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning till dess att kärnämneskontrollen har upphört, 2. förvärvar, innehar, överlåter, hanterar, förvarar, slutförvarar eller till Sverige för in kärnämne eller sådant kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll, 3. tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer sådan kärnteknisk utrustning som omfattas av bilaga I till Tilläggsprotokollet, 4. till Sverige för in eller från Sverige för ut sådan kärnteknisk utrustning som omfattas av bilaga II till Tilläggsprotokollet, eller 5. bedriver anmälningspliktig forsknings- eller utvecklingsverksamhet enligt 7 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Vissa bestämmelser om kärnämneskontroll för den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet finns även i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning och i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:5) om värdering och redovisning av strålsäkerhet för kärnkraftsreaktorer.

Föreskrifterna gäller inte för 1. slutprodukter som används för icke-nukleära ändamål och som innehåller kärnämne som i praktiken inte är återvinningsbart,

1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 1

2. naturligt förekommande kärnämne som inte står under internationell kontroll enligt kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll, eller 3. annat kärnämne som genom beslut av Europeiska kommissionen är undantaget från kärnämneskontroll.

Ord och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning.

Med Tilläggsprotokollet avses i dessa föreskrifter Tilläggsprotokoll av den 22 september 1998 till avtalet mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Österrike, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget den 1 juli 1968 om förhindrande av spridning av kärnvapen (SÖ 2000:29).

Med kärnämneskategori, materialbalansområde, IC-kod, och sats avses i dessa föreskrifter detsamma som i kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll. Med kompletterande tillträde avses i dessa föreskrifter detsamma som i Tilläggsprotokollet.

Med avtalskod avses i dessa föreskrifter kod för de särskilda kontrollåtaganden som avses i artikel 19 i kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll.

Den som omfattas av undantag enligt 4–10 §§ förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet eller har fått dispens från tillståndsplikten enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, ska ha en organisation för kärnämneskontroll med tillräcklig kompetens och tillräckliga ekonomiska och personella resurser.

Den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska ha en funktion för kärnämneskontroll som är anpassad till verksamhetens art och omfattning och som har befogenhet att rapportera direkt till verksamhetens högsta ledning. Funktionen ska så långt som det är möjligt och rimligt kunna verka fristående från övrig verksamhet. Den eller de personer som utgör funktionen för kärnämneskontroll ska ges de förutsättningar som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Kontaktperson

Strålsäkerhetsmyndigheten ska informeras om vilka personer som sköter kontakterna med myndigheten när det gäller kärnämneskontroll och om deras kontaktuppgifter.

Vid varje inspektionstillfälle ska det finnas företrädare för verksamheten tillgängliga som har tillräcklig kompetens och tillräckliga befogenheter för att inspektörerna från Strålsäkerhetsmyndigheten, Internationella atomenergiorganet och Europeiska kommissionen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Om det finns andra verksamhetsutövare på ett område som avses i 4 kap. 1–3 §§ så ska dessa informeras om att en inspektion ska genomföras inom området.

Om Internationella atomenergiorganet under en pågående inspektion begär kompletterande tillträde enligt Tilläggsprotokollet, ska företrädare för verksamheten med tillgång till och kunskap om de byggnader som har deklarerats enligt 4 kap. 1–3 §§ finnas tillgängliga inom två timmar. Om inspektörer från Strålsäkerhetsmyndigheten inte är närvarande vid inspektionen, ska myndigheten kontaktas omedelbart efter att en sådan begäran har gjorts.

3

Internationella inspektörers rättigheter

Vid en internationell inspektion eller ett kompletterande tillträde som har föranmälts av Strålsäkerhetsmyndigheten ska inspektörer som har uppvisat identitetshandlingar utan dröjsmål ges tillträde till de platser där tillsynen ska ske. Inspektörerna har rätt att 1. få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen, 2. ha med sig och använda utrustning i den omfattning som behövs för tillsynen, 3. sända prover för egen analys, och 4. ta nödvändiga fotografier för dokumentation. Fotografier får tas och granskas av verksamhetsutövaren. Prover och dokumentation som inspektörerna inte önskar eller får ta med sig ska kunna förvaras under sigill som inspektörerna applicerar. Installation av utrustning för kärnämneskontroll ska ske i samråd med internationella inspektörer och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Om en internationell inspektion, ett kompletterande tillträde eller användningen av utrustning behöver begränsas för att inte äventyra säkerheten eller skyddet av människors hälsa eller miljön, ska verksamhetsutövaren, i samråd med internationella inspektörer och Strålsäkerhetsmyndigheten, föreslå alternativa åtgärder så att syftet med tillsynen ändå kan uppnås. Första stycket gäller även för skydd av kommersiell eller annan speciellt känslig information.

Om internationella inspektörer begär tillträde som inte har föranmälts av Strålsäkerhetsmyndigheten, ska myndigheten kontaktas omedelbart.

Internationella inspektörer ska inte omfattas av krav på tystnadsplikt, drogtester, utbildning eller redovisning av dosuppgifter.

Redovisning och rutiner

Vid varje inspektion som har föranmälts av Strålsäkerhetsmyndigheten ska verksamhetsutövaren kunna redovisa innehavet av kärnämne och kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll för hela materialbalansområdet i gram, totalt och fördelat per avtalskod och kärnämneskategori. Verksamhetsutövare som ingår i ett materialbalansområde som administreras av Strålsäkerhetsmyndigheten behöver endast kunna redovisa sitt eget innehav.

En internationell inspektion eller ett kompletterande tillträde som har genomförts utan närvaro av Strålsäkerhetsmyndigheten, ska rapporteras till myndigheten inom fem arbetsdagar från det att inspektionen eller tillträdet har slutförts. 4

Rapporteringen ska omfatta en kortfattad redogörelse för de aktiviteter som har genomförts samt eventuella påpekanden och överenskommelser som har gjorts.

Det ska finnas dokumenterade rutiner för de åtgärder som verksamhetsutövaren behöver vidta i samband med en inspektion eller ett kompletterande tillträde som genomförs av nationella eller internationella inspektörer.

Den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning ska i samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten definiera ett område som omfattar den kärntekniska anläggningen samt upprätta en områdesbeskrivning. Områdesbeskrivningen ska omfatta 1. samtliga byggnader, inklusive underjordiska utrymmen, inom området samt byggnader i direkt anslutning till anläggningen som tillhandahåller eller utnyttjar tjänster som är väsentliga för verksamheten, 2. andra byggnader som ligger i direkt anslutning till anläggningen och som har identifierats av Strålsäkerhetsmyndigheten, 3. samtliga byggnaders identitetsbeteckning, storlek och användningsområde, och 4. en karta över området som visar a) områdesbegränsningen, b) byggnader med identitetsbeteckning, c) eventuella vägar, staket och vattenlinjer, och d) skala, nordriktning och geografiska koordinater för minst en referenspunkt inom området. Områdesbeskrivningen ska ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Den som har fått tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att uppföra en kärnteknisk anläggning ska på begäran av och i samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten upprätta en sådan områdesbeskrivning som avses i 1 §.

Förenklad områdesbeskrivning

Den som omfattas av anmälningsplikt enligt 4, 5, 5 a, 8 eller 9 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet eller har fått dispens från tillståndsplikten enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, ska på begäran av och i samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten definiera ett område och upprätta en förenklad områdesbeskrivning som omfattar 1. de utrymmen, byggnader och delar av byggnader där kärnämne eller kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll hanteras eller förvaras, med eventuell identitetsbeteckning, 2. en beskrivning av den bedrivna verksamheten, och 3. en karta över området och ritningar av byggnader om sådana finns. 5

Den förenklade områdesbeskrivningen ska ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Förändringar av områdesbeskrivningen

En områdesbeskrivning som har upprättats enligt 1–3 §§ ska hållas uppdaterad. Tillfälliga byggnader som endast är uppförda under en del av året behöver inte föras in i områdesbeskrivningen, men deras funktion ska kunna beskrivas vid en inspektion.

En sammanställning av förändringarna i områdesbeskrivningen under ett kalenderår ska ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 28 februari nästkommande år. Om förändringarna påverkar kartan ska en ny karta bifogas som beskriver situationen den 31 december det år som sammanställningen avser. Om inga förändringar har skett under ett kalenderår så ska Strålsäkerhetsmyndigheten informeras om detta senast den 28 februari nästkommande år.

Rutiner

Den som omfattas av 1 eller 2 § ska ha dokumenterade rutiner för hur en områdesbeskrivning tas fram och uppdateras samt hur den ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Kärnämne eller kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll ska så långt som det är möjligt och rimligt hanteras och förvaras så att identifiering och verifiering kan ske. En verksamhetsutövare som avser att permanent förvara kärnämne eller kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll på ett sätt som gör det svårtillgängligt för identifiering och verifiering, ska innan förvaringen sker se till att materialet kontrolleras för att säkerställa att tillräcklig information finns för att kunna uppfylla kraven på kärnämneskontroll. Informationen som avses i andra stycket ska dokumenteras och bevaras i enlighet med 6 kap. 9 §.

Inventarieförändring

Varje förändring av inventariet i ett materialbalansområde avseende den totala mängden uran, plutonium eller torium eller fördelningen av dessa grundämnen mellan olika avtalskoder eller kärnämneskategorier, ska inom tre arbetsdagar rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten med ett inventarieförändringsdokument (ICD) i enlighet med 3 §.

6

Verksamhetsutövare som ingår i ett materialbalansområde som administreras av Strålsäkerhetsmyndigheten behöver endast kunna rapportera förändringar av sitt eget innehav. En verksamhetsutövare som har digital bokföring ska sända informationen elektroniskt i det format som framgår av bilagan.

Ett inventarieförändringsdokument enligt 2 § ska innehålla 1. kod för utfärdande materialbalansområde, 2. datum för inventarieförändring, 3. transaktionsbeteckning enligt 4 §, 4. avtalskod, 5. kärnämneskategori, 6. kod för avsändande eller mottagande materialbalansområde, 7. typ av inventarieförändring (IC-kod), 8. satsbeteckning, 9. antal enheter, 10. vikter i gram, och 11. övriga noteringar. Om någon tidigare rapporterad uppgift behöver korrigeras ska det göras i ett nytt inventarieförändringsdokument med referens till tidigare transaktionsbeteckning, avtalskod och IC-kod.

Transaktionsbeteckning

En transaktionsbeteckning ska bestå av åtta siffror och utgöra en unik identifikation av varje enskild transaktion. De två första siffrorna ska vara det ID-nummer som har tilldelats anläggningen av Strålsäkerhetsmyndigheten. Övriga siffror ska vara en stigande löpnummerserie. Då kärnämne eller kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll tas emot från en annan svensk anläggning, ska avsändarens transaktionsbeteckning användas. Då material från utlandet tas emot ska mottagaren i Sverige skapa en transaktionsbeteckning. En verksamhetsutövare vars anläggning inte har tilldelats ett ID-nummer ska kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten.

Upplysningsskyldighet

Den som skickar kärnämne eller kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll ska ge mottagaren de uppgifter som framgår av inventarieförändringsdokumentet enligt 3 § samt övrig information som behövs för att mottagaren ska kunna uppfylla tillämpliga krav på kärnämneskontroll.

7

En anmälan enligt 4–5 b, 8 eller 9 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet av förvärv, innehav eller införsel till Sverige av kärnämne eller kärnavfall som omfattas av kärnämneskontroll ska innehålla uppgifter om 1. anmälarens namn, organisations- eller personnummer, post- och besöksadress och kontaktuppgifter, 2. enligt vilken bestämmelse i förordningen om kärnteknisk verksamhet som anmälan görs, 3. planerat datum för förvärv eller införsel, 4. var materialet fysiskt finns eller kommer att finnas, 5. mängden uran, plutonium eller torium, anrikning och identitetsbeteckning, och 6. användningsområde om anmälan avser 8 eller 9 § förordningen om kärnteknisk verksamhet. En anmälan enligt första stycket som avser förvärv eller införsel ska göras senast tio dagar innan förvärvet eller införseln planeras att äga rum. Om en verksamhet är sådan att det är svårt att i förväg lämna exakta uppgifter får uppskattningar göras. Det ska då anges i anmälan att det rör sig om uppskattade värden.

En anmälan enligt 10 §, 12 § eller 14 § 2 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet av överlåtelse eller införsel till Sverige av kärnämne ska vara Strålsäkerhetsmyndigheten tillhanda innan överlåtelsen eller införseln och innehålla uppgifter om 1. anmälarens namn, organisations- eller personnummer, post- och besöksadress och kontaktuppgifter, 2. enligt vilken bestämmelse i förordningen om kärnteknisk verksamhet som anmälan görs, 3. planerat datum för överlåtelsen eller införseln, 4. var materialet fysiskt kommer att finnas, och 5. mängden uran, plutonium eller torium, anrikning och identitetsbeteckning. Om en verksamhet är sådan att det är svårt att i förväg lämna exakta uppgifter får uppskattningar göras. Det ska då anges i anmälan att det rör sig om uppskattade värden.

Någon särskild anmälan enligt 12 § eller 14 § 2 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet behöver inte göras om de uppgifter som avses i 2 § har inkommit till Strålsäkerhetsmyndigheten genom en föranmälan om transport eller en föranmälan enligt artikel 24 i kommissionens förordning (Euratom) 2025/974 av den 26 maj 2025 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll.

8

En anmälan enligt 14 § 1 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet av ett förvärv av kärnämne i ett annat land än Sverige ska vara Strålsäkerhetsmyndigheten tillhanda senast 30 dagar efter förvärvet och innehålla uppgifter om 1. anmälarens namn, organisations- eller personnummer, post- och besöksadress och kontaktuppgifter, 2. datum för förvärvet, 3. var materialet fysiskt finns eller kommer att finnas, 4. mängden uran, plutonium eller torium och anrikning, och 5. syftet med förvärvet.

Anmälan enligt lagen om kärnteknisk verksamhet

Den som bedriver forsknings- eller utvecklingsverksamhet enligt 7 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 mars nästkommande år. En anmälan av verksamhet som har påbörjats under året ska 1. ange företagets eller institutionens namn och samtliga adresser där verksamheten bedrivs, 2. ange projekttitel, projektnummer eller annan referens till verksamheten, 3. innehålla en kortfattad beskrivning av forsknings- eller utvecklingsverksamheten, 4. innehålla uppgifter om syftet med forsknings- eller utvecklingsverksamheten, 5. innehålla uppgifter om varaktighet och status i förhållande till utsatta mål, 6. ange namn och adress på eventuella samarbetspartner och finansiärer, och 7. ange om den anmälda verksamheten har kopplingar till en tidigare anmälan. Om något har förändrats i en tidigare anmäld forsknings- eller utvecklingsverksamhet, ska detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 mars nästkommande år. För det fall att inga förändringar har skett i forsknings- eller utvecklingsverksamheten under ett kalenderår, ska detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 mars nästkommande år.

Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk utrustning enligt 7 b § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 mars nästkommande år. En anmälan för ett kalenderår ska avse utrustning som omfattas av bilaga I till Tilläggsprotokollet och innehålla uppgifter om 1. vilken utrustning som har tillverkats, framställts eller monterats, 2. var verksamheten har bedrivits, 3. den årliga kapaciteten, och 4. mängden produkter som har tillverkats, framställts eller monterats.

Den som för ut kärnteknisk utrustning enligt 7 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten 9

senast fem arbetsdagar efter utförseln. Anmälan ska avse utrustning som omfattas av bilaga II till Tilläggsprotokollet och ange 1. avsändarens namn och adress, 2. mottagarens namn och adress, 3. slutanvändarens namn och adress om det är någon annan än mottagaren, 4. datum för utförseln, 5. mängd och typ av utrustning och material som har förts ut, 6. identifikationsnummer enligt tillståndet för export ut ur Europeiska unionen eller överföring inom Europeiska unionen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden, och 7. om utförseln utgör en delleverans eller en slutleverans för det åberopade tillståndet enligt 6.

Den som för in kärnteknisk utrustning enligt 7 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska dokumentera införseln. Dokumentationen ska avse utrustning som omfattas av bilaga II till Tilläggsprotokollet och innehålla uppgifter om 1. avsändarens namn och adress, 2. mottagarens namn och adress, 3. slutanvändarens namn och adress om det är någon annan än mottagaren, 4. datum för införseln, och 5. mängd och typ av utrustning och material som har tagits emot. Om Strålsäkerhetsmyndigheten begär det ska uppgifterna lämnas till myndigheten.

Kopior till Strålsäkerhetsmyndigheten

En verksamhetsutövare ska senast inom fem arbetsdagar skicka kopior till Strålsäkerhetsmyndigheten av handlingar som har betydelse för kärnämneskontrollen och som har 1. mottagits från eller skickats till Internationella atomenergiorganet (IAEA), eller 2. mottagits från eller skickats till Europeiska kommissionen.

Dokumentation och arkivering

Dokumentation som kan ha betydelse för kärnämneskontrollen ska till dess kontrollen har upphört bevaras på ett sådant sätt att den vid behov är åtkomlig för behöriga, kan läsas och är spårbar.

Den som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 7 a–c §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska i minst fem år bevara dokument åtkomliga i ett ordnat och förtecknat arkiv om de avser 1. kärnteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet,

10

2. tillverkning, montering eller annan framställning av sådan kärnteknisk utrustning som omfattas av bilaga I till Tilläggsprotokollet, eller 3. utförsel från eller införsel till Sverige av sådan kärnteknisk utrustning som omfattas av bilaga II till Tilläggsprotokollet.

Dokument och handlingar som omfattas av 10 eller 11 § ska förvaras i Sverige.

Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts.

___________________

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2026. 2. Genom föreskrifterna upphävs Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:3) och allmänna råd om kontroll av kärnämne m.m.

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

MICHAEL KNOCHENHAUER

Ulf Yngvesson

11

Bilaga