Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:8) om brandfarliga gaser och vätskor i husvagnar, husbilar, manskapsvagnar m.m. med ändringar i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om den brandfarliga gaser och vätskor i husvagnar, husbilar, manskapsvagnar m.m
Upphäver
Genomför EU-direktiv
Upphävs eller ersätts av
beslutade den 12 december 19935.
Sprängämnesinspektionen (SÄTI) föreskriver' med stödav.41 $ förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor följande. SÄIFS 1997:7
Kap. 1 Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter gäller fasta utrustningar för förbrukning av brandfarlig gas eller vätska i fordon och karosserier (härefter kallade fordon).
Föreskrifterna omfattar inte 1. utrustning för fordonets framdfivning, 2. utrustning för transport av farligt gods; 3. fordon med endast motor eller kupévärmare, 4, fordon för kyl- eller frystransporter.
Kap. 2 Definitioner
2.1 I dessa föreskrifter och tillhörande allmänna råd har följande uttryck nedan angiven betydelse.
ackrediterat certifierings- Organ som enligt lagen (1992:1119) om organ teknisk kontroll ackrediterats för certifiering av produkter som omfattas av dessa föreskrifter.
ackrediterat kontrollorgan Organ som enligt lagen om teknisk kontroll ackrediterats för kontroll av produkter som omfattas av dessa föreskrifter.
" Jfr rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8, Celex 383L0189), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/10/EG (EGT nr L 100, 19.4.1994, s. 30, Celex 394L0010).
ackrediterat laboratorium Laboratorium för kontroll som enligt lagen om teknisk kontroll fått ackreditering som laboratorium. certifiering av överens- Dokument utfärdat av tredje part som visar att
| stämmelse | tillräcklig tilltro uppnåtts att ett kvalitetssystem, en bestämd produkt, en process, en tjänst eller en persons kompetens är i överensstämmelse med en bestämd standard eller annat regelverk. |
| dragavbrott | Avbrott på avgasrör avsett att för hindra för stora dragvariationer. |
| flamvakt | Anordning som stänger gaser tilhapparaten om lågan slocknar eller uteblir. |
| gasbehållare | Gasflaska eller gastank. |
| gasflaska | Tryckkärl för gas som), när det fylls, är avsett att tas loss från fordonet. |
| gastank | Tryckkärl för gas som, när det fylls, är avsett att sitta fast i fordonet. |
Kap. 3 Allmänna bestämmelser om utrustning 3.1 Utrustning för brandfarlig gaseller vätska skall vara utformad, installerad och underhållen så att den inte utgör fara för bränd eller explosion vid normal användning.
3.2 All utrustning skall vard installerad så att den inte skadas eller lossnar genom fordonets rörelser eller vibrationer eller på grund av mekaniska spänningar.
3.3 Utrustning skall Vara installerad och justerad enligt tillverkarens anvisningar.
3.4 Utrustning skåll ha instruktioner på svenska avsedda för brukaren. Dessa skall minst omfatta —- bruksanvisning; = — instruktioner för flaskbyte (gäller gasutrustning), — — instruktioner för påfyllning (gäller fordon med gastank eller utrustning för brandfarlig vätska), - omfattningen av egenkontroller, = — tiden mellan kontrollerna, - åtgärder vid misstänkt läckage, - åtgärder vid brand, — — ventilationsöppningarnas placering, = — varning för att använda spis för rumsuppvärmning. Instruktionerna skall finnas i fordonet.
Kap. 4 Tankar och flaskor 4.1 Gasbehållare i fordon skall uppfylla minst de tekniska krav som finns i Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) föreskrifter om tryckkärl eller föreskrifter om gasflaskor.
4.2 Gasbehållare skall vara placerad på betryggande höjd över vägbanan. Den får heller inte nå utanför fordonets långsidor eller över dess tak. För husbilar får den inte heller nå utanför fordonets front.
4.3 Gasbehållare får endast vara åtkomlig utifrån. Dock får gasbehållare vara åtkomlig inifrån om åtkomligheten skulle kräva håltagning i en typgodkänd kaross. Utrymme för gasbehållare skall vara så avskilt mot vagnens inre att explosiv gasblandning inte kan befaras uppstå på andra sidan tätskiktet. Avståndet mellan utrymmet och ventilationsöppning in i vagnen skall vara minst 0,5 m. SÄIFS 1997:7
4.4 Endast gas i gasfas får kunna lämna behållaren.
4.5 Gastank skall ha huvudavstängningsventil åtkomlig från fordonets utsida. Utlopp från säkerhetsventil eller sprängbleck skall mynna utomhus.
4.6 Fordon får medföra det antal flaskor som krävs för utrustningens funktion. Fordon vars utrustning inte kräver något särskilt antal gasflaskor får medföra högst två flaskor. Varje flaska får vara högst 30 liter för fordon avsett för fritidsbruk.
4.7 Gasflaska skall vara väl fastsattöch stående. Flaskan skall kunna fästas och lossas från sitt fäste utan hjälp av verktyg?
4.8 Utrymme för gasbehållatens stängventil och reducerventil skall vara väderskyddat, väl ventilerat och låst till skydd mot. obehöriga. I utrymmet får endast finnas elutrustning som är nödvändig för gasinstallationens drift och som ej lämpligen Kan sitta utanför. Elutrustning i direkt anslutning till flaskan skall uppfylla kraven för explosionsfarliga områden. Andra tändkällor får inte finnas i utrymmet.
4.9 Elutrustning eller andra tändkällor får inte finnas inom 0,5 m från ; = — säkerhetsventilens eller sprängbleckets utlopp för gastank, - — påfyllningsöppning för gastank eller - — påfyllningsöppning för tank för brandfarlig vätska klass 1.
4.10 Påfyllningsöppning för brandfarlig vätska klass 1 får endast finnas inne i fordonet om tanken utgör en del av apparaten. Tank för brandfarlig vätska skall, om fordonet omfattas av ASS föreskrifter om personalutrymmen, ha påfyllningsöppning på fordonets utsida.
Kap. 5 Reducerventiler 5.1 Reducerventils utgående tryck skall vara anpassat till gasapparaterna. Högsta tillåtna drifttryck för apparater och ledningar inne i fordonet är 50 mbar.
5.2 Vid reducerventilen skall finnas en skylt som tydligt anger den gastyp och det drifttryck, i mbar, för vilka apparaterna är avsedda.
5.3 Reducerventilen får endast vara åtkomlig utifrån. Dock får reducerventilen vara åtkomlig inifrån om åtkomligheten skulle kräva håltagning i en typgodkänd kaross.
5.4 Före reducerventilen får en slang vara ansluten. Slangen skall vara avsedd för gasol, tåla -30 ?C och vara av högtryckstyp. Den skall vara högst 0,7 m lång. Slangen skall ha fabriksmonterade kopplingar.
5.5 Efter reducerventilen får en slang vara ansluten. Slangen skall vara avsedd för gasol och tåla -30 ?C. Den skall vara högst I m lång. Rörledningen-skall ha slanganslutning och slangen skall vara väl fastsatt på denna. Slangen får inte vara dragen genom ytterväggen.
Kap. 6 Rörledningar och slangledningar 6.1 Rörledningar skall vara av metall och ha godbeständighet mot korrosion. Material får inte vara sammanfogade så att skadlig galvanisk korrosion kan uppstå.
6.2 Rörledningarna skall vara skyddade motöverslag från elledningar.
6.3 Rörledningarna skall varafastsatta och placerade så att de är skyddade mot nötning och annan yttre påverkan.
6.4 Fogar skall vara hårdlödda eller ha kopplingar. De skall vara lätt åtkomliga för inspektion.
6.5 Varje rörledrling som är ansluten till gasapparat skall ha lätt användbar stängventil. Ventilen skall vara Väl fastsatt mot underlaget. Är apparaten ansluten med slang skall ventilen sitta före slangen/Ventilen skall vara märkt så att det framgår vilken apparat den stänger av, om det inte är uppenbart. Likaså skall den vara märkt i vilket läge den är stängd, om inte det är uppenbart.
6.6 Spisar, ugnar och kylskåp får vara anslutna med slang, övriga apparater endast med rörledning. Slangen skall kunna inspekteras utan hjälp av verktyg. Slang till gasapparater skall vara avsedd för gasol och tåla -30 ”C. Den skall vara högst 1,5 m lång. Rörledningen skall ha slanganslutning och slangen skall vara väl fastsatt på denna. Slang till apparater för brandfarlig vätska skall vara lämplig för vätskan. Rörledningen skall ha slanganslutning och slangen skall vara väl fastsatt på denna.
Kap. 7 Apparater 7.1 Gasapparater skall vara avsedda för fordon och i övrigt uppfylla kraven i i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om gasapparater. Fordon som varit registrerade före den 1 januari 1996 får även ha gasapparater som är typgodkända av riksprovplats eller motsvarande i annat EES-land.
7.2 Apparater för rumsuppvärmning och vattenvärmare skall ta förbränningsluften direkt utifrån om fordonet har sovplatser.
7.3 Alla gasapparater skall ha flamvakt. Om en spis har nedfällbart lock av brännbart material över brännarna skall locket vara skyddat mot oavsiktlig stängning eller gastillförseln avbrytas när locket fälls ner.
7.4 Ytor som löper risk att antändas av värmen från apparatereller tillbehör skall vara av obrännbart material eller på annat sätt skyddade mot antändning. Skyddet skall vara varaktigt fastsatt.
7.5 Apparat avsedd att drivas med brandfarlig vätska irfordon skall vara certifierad enligt regler som godkänts av SÄL.
Kap. 8 Avgaskanaler 8.1 Avgaser får släppas ut inne i fordonet endasti den omfattning som inte innebär fara. Övriga avgaser skall ledas till det frid och/hindras från att återföras in i fordonet. Avgaser från kylskåp får dock släppas ut till utrymme bakom skåpet om utrymmet är
tätt mot vagnens inre. SÄIFS 1997:7
8.2 Kylskåpets avgassystem får ha draägavbrott endast om det ingår i certifieringen av kylskåpet. Kylskåpets översida skall då vara tätad mot bostadsutrymmet om fordonet har sovplatser. Kylskåpets sidor och undersida skall ha mindre spalter än 5 mm mot bostadsutrymmet. Övriga avgaskanaler inomhus skall vara utan avbrott mellan apparaten och avgasutsläppet/ Anslutningarna skall vara täta.
8.3 har upphävts genom SÄIFS 1997:7
Kap. 9 Ventilation 9.1 Fordon som inte omfattas av ASS föreskrifter om personalutrymmen skall ha — ventilationssystem som genom självdrag ger säker och dragfri ventilation, — — ventilationsöppningar som inte kan stängas. Stängbara öppningar skall inte anses tillhöra ventilationssystemet, — — ventilationsöppning dels i taket, dels högst 15 cm ovanför golvytan, — — ventilationssystem som ger en koldioxidhalt som inte är högre än 1 90 (10 000 ppm). Så många personer skall då kunna vistas där som det finns bäddar för.
9.2 I bostadsutrymmet skall på väl synlig plats finnas en gul skylt minst 8 x 12 cm med en svart triangel och text som upplyser om följande. - - Hur många personer ventilationssystemet är kontrollerat för (i det fall fordonet
genomgått ventilationsprov). = Vilket slags ventilationsöppningar som inte får sättas igen.
Kap. 10 Kontroller 10.1 Kontroll av enstaka fordon
Fordon som byggts eller importerats i ett exemplar skall kontrolleras på följande sätt innan det tas i bruk.
10.1.1 Fordonet skall, tillsammans med den dokumentation som behövs för certifieringen, uppvisas för ackrediterat certifieringsorgan.
10.1.2 Ackrediterat certifieringsorgan skall bedöma om fordonet överensstämmer med dessa föreskrifter.
10.1.3 Gastank skall kontrolleras enligt ASS föreskrifter om tryckkärl eller föreskrifter om gasflaskor.
10.1.4 Certifieringsorganet skall kontrollera vertilationsöppningarna om fordonet = - omfattas av ASS föreskrifter om personalutrymmen, eller = — saknar sovplatser.
Övriga fordon skall kontrolleras av ackrediterat laboratorium på följande sätt: Fordonet skall stå i en dragfri lokal vid10 - 25”C. Alla luckor, fönster, dörrar och stängbara Ventilationsöppningar skall vara stängda. Springor och andra otätheter skallvara igensatta. Gaslampor skall vara tändagövriga gasapparater skall vara släckta. En eller flera brännare ca20 cm över golvet skall förbränna 10 liter gasol per timme och person beräknat enligt kapitel 9. Eventuella gaslampors förbrukning skall därvid inte räknas. Finns flera rum kontrolleraside var för sig, men samtidigt. Sovloft med ventilationsöppning behöverdock inte kontrolleras. Gasolförbränningen skall fördelas i proportion till antalet bäddar.
Koldioxidhalten skall uppfiå fortvarighetstillstånd och mätas ca 20 em under taket i rummets mitt. Halten får vara högst 1246 (10 000 ppm), mätinstrumentets mätfel får vara högst 1090.
Om ett fordons ventilationssystem tidigare certifierats eller kontrollerats och befunnits uppfylla kraven skall kontrollen inskränkas till att fastställa om fordonet överensstämmer med det kontrollerade. Fordon som ägaren byggt om eller inrett skall dock anses ha tillräcklig ventilation utan provning om öppningarnas sammanlagda area är minst 10 em” per m" luftvolym varav hälften eller minst 50 cm2 i golvnivå. SÄIFS 1997:7
10.1.5 Certifieringsorganet skall utfärda intyg om överensstämmelse och förvara en kopia av intyget i minst 10 år.
10.2 Kontroll av fler än ett fordon
Fordon som byggts eller importerats i fler än ett exemplar skall kontrolleras på något av följande sätt innan det tas i bruk. Antingen genom att kontrollera varje exemplar enligt 10.1 eller genom att kontrollera ett exemplar enligt 10.1 och dessutom enligt punkterna 10.2.1 - 10.2.5.
10.2.1 När ett exemplar av fordonet blivit certifierat skall tillverkaren eller importören kontrollera att övriga fordon överensstämmer med det certifierade. Arbetsbeskrivningar skall finnas för hur detta skall gå till.
10.2.2 Tillverkaren eller importören skall i fordonshandlingarna deklarera att fordonet överensstämmer med det certifierade fordonet. En kopia av den senast utfärdade deklarationen skall förvaras av denne i minst 10 år.
10.2.3 Varje gastank skall kontrolleras enligt ASS tryckkärlsföreskrifter. Dokumentation som visar att tanken är kontrollerad skall åtfölja fordonet.
10.2.4 Tillverkaren eller importören skall täthetSkontrollera gasledningarna i varje fordon från tankventilen/flaskventilen till och med tändsäkringarna i apparaterna. Kontrollen skall dokumenteras.
10.2.5 Certifieringsorganet skall genom stickprov göra kontroller minst en gång varje år. Även att arbetsbeskrivningar enligt 10.2.1. finns skall kontrolleras. Om fordonet trots tillverkarens eller importörens deklafätion inte överensstämmer med det certifierade exemplaret skall certifieringsorgaftet skriftligen meddela detta till SÄL
10.3 Återkommande kontroll
Fordon med gasinstallation som tagits i bruk skall kontrolleras på följande sätt.
10.3.1 Installationen skall kontrolleras minst en gång vartannat år av ackrediterat kontrollorgan. Första kontrolltillfället får inte vara senare än två år efter det fordonet registrerats eller tagitsi bruk.
10.3.2 Kontrollen skall omfatta att —- — reducerventilen är avpassad till apparaternas drifttryck, —- — gasolledningarna är täta från tank/flaskventilen till apparaterna, — — slangarna inte är hårda eller spruckna, —- — gasapparaternas flamvakter fungerar, — — ventilationsöppningarna inte är igensatta, — — instruktioner för brukaren finns samt —- — gasbehållare är kontrollerade enligt ASS föreskrifter om tryckkärl.
10.3.3 Det ackrediterade kontrollorganets bedömning skall dokumenteras i en kontrollrapport. Om bedömningen visar att kraven är uppfyllda skall ett särskilt märke anbringas på fordonet. Märket skall svårligen kunna flyttas. Det skall innefatta
- symbolen för SVEDACS ackreditering, - kontrollorganets ackrediteringsnummer, - tidpunkt för nästa kontroll.
10.4 Bruk av installation
Endast sådan installation som uppfyller kraven i dessa föreskrifter får brukas. Endast sådan installation som kontrollerats och befunnits uppfylla kraven inom föreskriven tid får brukas. I övriga fall får installationen inte brukas.
Kap. 11 Dispenser
Sprängämnesinspektionen får, om skäl föreligger, medge undäntag från dessa föreskrifter.
Kap. 12 Ansvar
Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelser av dessa föreskrifter finns i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor:
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1juli4996/men får tillämpas omedelbart. Samtidigt
upphör SÄIFS 1994:2 och SÄIFS 1994:8 attgälla. Avsnitt 10.3 tillämpas först sedan
särskilt beslut härom kungjorts iSÄIFS.
Om ett fordon börjat kontrolleras innan en bestämmelse trätt i kraft får kontrollen fullföljas enligt de äldre bestämmelserna. Föreskrifterna gäller inte fordon som är godkända vid första registreringsbesiktning, upptagna i typintyg eller, för oregistrerade fordon, tagna i bruk före den 1 juli 1996. Intill dess att det i Sverige utsetts sådana ackrediterade organ som avses i kap. 10 får motsvarande uppgifter utföras av AB Svensk Bilprovning.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 1997. De får dock tillämpas omedelbart då anmälningsförfarandet enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler avslutats.
ERIK NILSSON
Lars Synnerholm
Sprängämnesinspektionen Allmänna råd
CZ
BRANDFARLIGA GASER OCH VÄTSKOR I HUSVAGNAR, HUSBILAR, MANSKAPSVAGNAR M.M.
10 liter gasol = 18,3 gram.
Husvagn upplyft på låstbilschåassie får anses vara fordon som ägaren byggt eller inrett.
Kommentar till 10.2.2
Om någon tillhandahåller/fordon som inte uppfyller kraven får tillsynsmyndighet förelägga om rättelse med vite (se SFS 1988:868, 18 $). Ett alternativ till sådant föreläggande är att frågan efter åtal prövas av domstol (se 21 $). Kommentar till 10.2.4
Ledningarna täthetskontrolleras med minst tre gånger drifttrycket i minst 10 minuter. Har olika delar av gasolledningssystemet olika drifttryck får de kontrolleras separat. Ledning med drifttryck 500 mbar täthetskontrolleras dock med drifttrycket.
Dokumentationen från täthetskontrollen behöver inte följa fordonet. I deklarationen enligt 10.2.2 ingår att alla krav är uppfyllda, även täthetsprovet.
Kommentar till 10.2.5
Stickproven görs antingen vid tillverkningen eller hos importören. För att stickprovet skall bli meningsfullt skall det innehålla kontroll av - — arbetsbeskrivningen, —- instruktioner för brukaren, —- — att slangar är inspekterbara, — skyltar enligt 5.2 och 9.2, —- — gasapparaternas EG-godkännande, - — godkännande av apparater för brandfarlig vätska, - — att ledningarna är täthetskontrollerade, — — ventilationsöppningarnas antal, storlek och placering, — — att interiören överensstämmer vad avser sådant som kan påverka ventilationen, t.ex. ommöblering, tillkommande dörrar, —- — eventuella anmärkningar vid certifieringen.
Kommentar till 10.3.1
Återkommande kontroll kan för registrerade fordon göras i Samband med kontrollbesiktningen (trafiksäkerhetskontrollen). Försatt godkännas i kontrollbesiktningen skall även gasinstallationen ha befunnits uppfylla kraven. Oregistrerade fordon kan kontrolleras på plats. Föreskrifter för kontrollorganet utfärdas av SWEDAC. Tillämpliga föreskrifter är STAFS 1992:17.
Kommentar till 10.3.2
Ledningarna täthetskontrolleraSimed minst drifttrycket, t.ex. med bubbelindikator eller annan likvärdig metod.
Kommentar till 10.3.3
För att märket svårligen skall kunna flyttas är det viktigt att det också sätts på ett underlag som inté är flyttbart. Märket fästs t.ex. vid skylten enligt 9.2.
Exempel på märkesutformhing som uppfyller kraven är:
Nästa gaskontroll före utgången av år 19..
Kommentar till 10.4 Finner tillsynsmyndighet att installationen brukats i strid med föreskrifterna kan den felande dömas av domstol (se SFS 1988:868, 21 $). Kommentar till kap. 11 Dispensmöjligheten är avsedd endast för produktutveckling, innovationer och lösningar som ger en med föreskrifterna likvärdig skyddsnivå. Att fordonet inte uppfyller kraven, att fordonet utgör flyttgods eller att mån bara önskar importera i ett exemplar anses däremot inte vara tillräckligt skäl till dispens: ERIK NILSSON Lars Synnerholm
Har ersattssav SRVFS 1996:2.
Bilaga I
Exempel på förfarande för temperaturprovning av gasolspisinstallation enligt SÄIFS 1995:8, avsnitt 7.4
Detta provningsförfarande har utarbetats av en importör och är granskat av Sprängämnesinspektionen utan anmärkning. Avsikten är att övergå till EN-standard när denna fastställts och accepterats som likvärdig. Utförande Provet utförs av det ackrediterade certifieringsorganet. Gas för prov Spisen skall eldas med vanlig gasol. Drifttrycket skall för 30 mbar-system uppfylla siffervärdena i SÄIFS 1994:3, avsnitt 7.1 tabell A. För 50 mbar-system får drifttrycket'skilja +'5 mbar. Installation Spisen skall vara installerad i fordonet/enligt tillverkarens anvisningar dock får avståndet till ytor över och vid sidan av spisen vara kortare. Fordonet skall i det utrymme där spisen är monterad vara mellan 15 och 25”C varmt. Minsta tillåtna ventilation skall råda under provet. a) Om ytor över spisen provas skall spisen vid provet vara utan kokkärl. b) Om ytor vid sidan/omsspisen provas skall en stekpanna med diametern 25 cm vara centralt placerad över den brännare som används. Råder tveksamhet omwilken av dessa metoder (a eller b) som ger den högsta temperaturen skall provet göras på båda sätten. Därvid skall det högsta temperaturvärdet gälla. De fällbara, öppningsbara, eller på annat sätt rörliga delar av inredningen som omger spisen skall ställas i det från risksynpunkt minst gynnsamma läget. Detta kan medföra att provet får göras flera gånger med olika lägen. Temperatur vid ytor nära spis Temperaturen vid närmaste punkten på de ytor som kan påverkas av värmen från spisen mäts med kontakttermometer där det är möjligt. Är detta inte möjligt på grund av åtkomlighetsbegränsningar får temperaturen mätas med annan likvärdig termometer.
Temperaturen skall ha uppnått fortvarighetstillstånd.
Provet kan medföra att alla eller några ytor anses skyddade mot antändning.
Protokoll
Provet skall dokumenteras med uppgift om = — temperaturen i fordonet, - — temperaturvärden vid respektive mätplats, - modell, —- resultat, = datum och = underskrift.
Acceptanskriterium
Under de förutsättningar som råder vid detta provningsförfärande får temperaturen vid de ytor som kan påverkas av värmen från spisen inte överstiga omgivningstemperaturen med mer än 50”C.