Sprängämnesinspektionens allmänna råd till föreskrifterna Omtryckt och kompletterad med fotnot i oktober 2000 Flik 9 i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om ändring av föreskrifterna (SÄLFS 1995:5) om märkning av den förpackningar m.m. med brandfarliga varor

dels att det skall införas ett nytt avsnitt till föreskrifterna, 5.1.a, dels att i bilaga 3 till föreskriftefhavriskfrasen R 1 skall ha följande lydelse samt att skyddsfrasen S 34 skall utgå, dels att bilaga 4 till föreskrifterfarskalla följande lydelse.

Kap. 5 Särskilda märkningsregler

5.1.a För gasbehållare somVinte är större än 150 liter får, i stället för vad som sägs i/4.4 och/4.6, märkningens utformning och storlek följa ISO-standarden 7225. Därvid får de uppgifter som skall anges enligt 3N. anbringas på en etikett eller på en perma-

nent platta fäst på gasbehållaren.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1996.

ERIK NILSSON

Karl-Axel Johansson

! Jfr rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 154, 5.6.92, s. 1, Celex 392L0032) (direktivet om farliga ämnen) ändrat bl.a. genom kommissionens direktiv 94/69/EG (21:a tekniska anpassningen av direktivet, EGT nr L 381, 31.12.94, s.1, Celex 394L0069).

BILAGA 3

Riskfraser och skyddsfraser

Riskfraser (R-fraser) R1- Explosivt i torrt tillstånd För explosiva ämnen och preparat som släpps ut på marknaden som lösning eller fuktade, t.ex. nitrocellulosa som innehåller mer än 12,6 Ib kväve.

Skyddsfraser (S-fraser) S 34 Skyddsfrasen har utgått

BILAGA 4

ÄMNESFÖRTECKNING

Sprängämnesinspektionen har utarbetat en förteckning över de

farliga ämnen som med hänsyn till riskerna för brand eller explosion skall klassificeras och märkas i enlighet med föreskrifterna om märkning av förpackningar m.m. med brandfarliga varor. Förteckningen ges ut i en till föreskrifterna separat bilaga och i en starkt begränsad upplaga. För praktiskt bruk har Sprängämnesinspektionen och Kemikalieinspektionen i stället gemensamt tagit fram en s.k. användarbok med uppgifter om klassificering av, farokodet, risk- och

skyddsfraser för de farliga ämnen som omfattas av de båda myndigheternas föreskrifter på området. Ämnena presenteras i alfabetisk ordning med index-, EG- och CAS-nummer.

FAN

SÄIFS 1996:7

ÄMNESFÖRTECKNING

Ämnen som är upptagna i denna bilaga skall klassificeras och märkas på det sätt som anges i bilagan. Ämnenas klassificering och märkning överensstämmer med den som anges i bilaga 1 till rådets direktiv om farliga ämnen

(67/548/EEG).

ÄMNETS NAMN

Bilagans ämnen är sorterade i bokstavsordning. Oftast används i

bilagan den beteckning som förekommef xi. EINECS eller ELINCS. Många ämnen förekommer i bilagan under flera benämningar.

När en synonym anges finns det en Hänvisning till den benämning under vilket ämnets klassificerihg och märkning återfinns.

MÄRKNING

Det är de allvarligaste effekterna/i fråga om brand och explosion som kommer till uttryék i/form av farosymbol med farobeteckning. Farokoden används i bilagan för att benämna märkning med farosymbol och. farobeteckning. Farokoden ingår inte i märk-

ningen.

R- resp. S-fraserär i listan endast angivna med nummer.

INDEXNUMMER

Indexnumret är en talföljd av typen ABC-RST-VW-Y med föl-

jande innebörd:

- ABC är antingen det mest karakteristiska grundämnets atomnummer eller för organiska ämnen ett nummer som beskriver

vilken klass av organiska ämnen det tillhör. I vissa fall föregås numret av en eller två nollor för att fylla ut sekvensen.

-- RST är en löpande numrering av ämnena i ABC-sekvensen.

- VW markerar i vilken form ämnet produceras eller överlåts. - Y är en kontrollsiffra för talföljden.

I denna bilaga är ämnena sorterade efter alfabetisk ordning men med angivande av index-nummer.

Index-numret kallades tidigare för EG-nummer. EG-numret har emellertid numera i såväl direktivet om farliga ämnen som dessa föreskrifter en annan definition (se nedan).

EG-NUMMER

EG-numret är en talföljd av typen xxx-xxx-x. EINECS-nummer startar med 200-001-8. ELINCS-nummer startar med 400-010-9.

CAS-NUMMER (Chemical Abstracts Service number)

För att underlätta identifieringen av ämnen har CAS=nummer tagits med i bilagan. I vissa fall saknas emellertid«CAS-nummer. Detta gäller t.ex. för gruppbenämningar. där "antalet CASnummer kan vara stort.

ANMÄRKNINGAR

Anmärkning D:

Vissa ämnen genomgår lätt spontan polymerisering eller sönderfall. Dessa ämnen överlåts normalt i stabiliserad form. I ämnesförteckningen avses därför ämnena i stabiliserad form. Den som släpper ut ett ämne med anmärkningen D på marknaden i ostabiliserad form skall ange detta i märkningen. Till exempel: metakrylåtsyra (ostabiliserad)

Anmärkning G: Anmärkningen gäller explosiva egenskaper.

Anmärkningar med särskild information

Anmärkning a : Anmärkningen innebär att ämnets klassificering och märkning har ändrats i förhållande till den ursprungliga klassificerings- och

märkningslistan i bilaga 4 till SÄIFS 1995:5.

Anmärkning BB:

Anmärkningen innebär att ämnet inte har varit upptaget i den ursprungliga klassificerings- och märkningslistan bilaga 4 till

SÄTIFS 1995:5.

SÄIFS 1996:7

Anmärkning y :

Anmärkningen innebär att ämnet är klassificerat som farligt med avseende på brand eller explosion i ämnesdirektivets bilaga 1.

NY Sprängämnesinspektionen Allmänna råd